Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år i960

1

Nr 20

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen om godkännande av
handels- och betalningsavtal mellan Sverige och Rumänska
Folkrepubliken m. m.; given Stockholms
slott den 15 januari 1960.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansärenden
och handelsärenden för den 15 augusti 1959 och över handelsärenden
för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed begära riksdagens godkännande
av den 28 augusti 1959 mellan Sverige och Rumänska Folkrepubliken ingångna
handels- och betalningsavtal jämte i samband därmed träffade uppgörelser.

GUSTAF ADOLF

Ulla Lindström

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 20

9

Kungl. Maj ds proposition nr 20 år 1960

(Översättning)

Accord Commercial

entre le Gouvemement du Royaume de
Suéde et le Gouvemement de la
République Populaire Roumaine

Le Gouvemement du Royaume de
Suéde et le Gouvemement de la République
Populaire Roumaine, désireux
de faciliter les échanges commerciaux
entre leurs deux pays, sont convenus de
ce qui suit:

Article 1-er

Les deux Gouvernements prendront,
dans les limites de leurs compétences
respectives, toutes les mesures appropriées
pour le développement des échanges
commerciaux entre leurs deux pays.

Artide 2

Pour les échanges commerciaux pendant
la période du 28 aout 1959 au 31
aout 1960 ont été établies les listes de
marchandises ci-annexées — liste «A»
pour les marchandises suédoises et liste
«B» pour les marchandises roumaines —
qui font partie intégrante du présent
Accord.

Artide 3

Les autorités compétentes des deux
pays délivreront les licences d’importation
et d’exportation nécessaires pour
les marchandises énumerées aux listes
«A» et «B», jusqu’å concurrence des
quantités ou des valeurs y indiquées.

Les autorités compétentes des deux
pays pourront, le cas échéant, également
autoriser 1’importation et 1’exportation
de marchandises au-dessus des contingents
fixés ou ne figurant pas sur lesdites
listes.^

Articlé''4

Les paiements afférents aux échanges
commerciaux, qui devront étre effectués
pendant la période de validité du
présent Accord, seront réglés conformément
å 1’Accord de Paiement signé ce
jour.

Handelsavtal

mellan Konungariket Sveriges regering
och Rnmänska Folkrepublikens
regering

Konungariket Sveriges regering och
Rumänska Folkrepublikens regering, vilka
äro angelägna att främja varuutbytet
mellan de båda länderna, ha överenskommit
om följande:

Artikel 1

De båda regeringarna skola, var och
en inom gränserna för sin behörighet,
vidta alla åtgärder, som äro ägnade att
utveckla varuutbytet mellan de båda
länderna.

Artikel 2

För varuutbytet under perioden den
28 augusti 1959 — den 31 augusti 1960
ha bifogade varulistor fastställts, vilka
utgöra en integrerande del av detta
avtal — lista »A» för svenska varor och
lista »B» för rumänska varor.

Artikel]3

De båda ländernas behöriga myndigheter
skola utfärda erforderliga importoch
exporttillstånd för de varuslag, som
uppräknas i listorna »A» och »B», intill
däri angivna kvantiteter eller värden.

De båda ländernas behöriga myndigheter
skola i förekommande fall även
ha befogenhet att tillåta import och
export av varor till högre kvantiteter
eller värden än de i kontingenterna
fastställda eller av varor, som ej förekomma
i nämnda listor.

Artikel 4

De med varuutbytet sammanhängande
betalningarna, som skola fullgöras under
detta avtals giltighetstid, skola regleras
enligt bestämmelserna i det denna dag
undertecknade betalningsavtalet.

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1960
Artide 5 Artikel 5

Les deux Gouvernements pourront
instituer une Commission Mixte chargée
de veiller å 1’application du présent
Accord et de presenter toute proposition
utile tendant å faciliter le fonctionnement
de cet Accord et, en général, å
développer les échanges commerciaux
entre le Royaume de Suéde et la République
Populaire Roumaine.

La Commission se réunira sur la
demande de l’un ou de l’autre des deux
Gouvernements.

Article''6

Le présent Accord, qui entre provisoirement
en vigueur le jour de sa
signature, sera valable jusqu’au 31
aottt 1960; il entrera définitivement en
vigueur par échange de notes.

Le présent Accord sera prorogé
automatiquement å la fin de chaque
année conventionnelle pour une nouvelle
période de douze mois, s’il n’est pas
dénoncé par l’un des deux Gouvernements
trois mois avant son expiration.
En cas de prorogation, les deux Gouvernements
pourront, d’un commun accord,
fixer pour une nouvelle période conventionnelle
de nouvelles listes de contingents.

Fait å Bucarest, le 28 aout 1959,
en deux exemplaires en fran^ais.

Pour le Gouvernement du Royaume
de Suéde

Rolf Sohlman

Pour le Gouvernement de la
République Populaire Roumaine

A. Toma

De båda regeringarna kunna utse en
blandad kommission med uppgift att
övervaka tillämpningen av detta avtal
och framlägga förslag, ägnade att få
avtalet att fungera väl och att allmänt
sett utveckla varuutbytet mellan Konungariket
Sverige och Rumänska Folkrepubliken.

Kommissionen skall sammanträda på
begäran av endera av de båda regeringarna.

Artikel 6

Detta avtal, som provisoriskt träder
i kraft å dagen för dess undertecknande,
skall gälla till och med den 31 augusti
1960; det träder definitivt i kraft genom
noteväxling.

Detta avtal förlänges automatiskt
vid slutet av varje avtalsår för en ny
period av tolv månader, för så vitt
det icke uppsäges av endera av de båda
regeringarna tre månader före utlöpandet.
Vid förlängning kunna de båda
regeringarna gemensamt fastställa nya
kontingentlistor för en ny avtalsperiod.

Som skedde i Bukarest, i två exemplar
på franska språket, den 28 augusti 1959.

För Konungariket Sveriges regering:
Rolf Sohlman

För Rumänska Folkrepublikens
regering:

A. Toma

4

Nr

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1960

(Översättning)

Lista »A»

Svensk export till Rumänska Folkrepubliken

Varuslag

Färsk, saltad och fryst fisk

Torrmjölk..............

Smör....................

Margarin...............

Läkemedel och kemikalier
Oberedda hudar och skinn

Cellulosa...............

Kraftsäckpapper........

Yllelump................

Diverse textilvaror.......

Rayonull................

Specialstål...............

Motståndsmaterial........

Rakblad.................

Kvantitet Värde

(i ton) (i 1 000 »)

. 500

. 300

P.M.

P.M.

100

. 850

. 4 000
. 2 000
. 600

P.M.

. 1500

750

20

10

Verktyg, maskiner och reservdelar för livsmedelsindu -

strien ........................................... 125

Verktyg, maskiner och reservdelar för träindustrien____ 300

Kullager........................................ 200

Diverse verktyg och maskiner...................... 100

Elektrisk utrustning.............................. 200

Medicinska apparater och instrument............... 50

Diverse......................................... 500

Nr

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1960

5

(Översättning)

Lista »B»

Rumänsk export till Sverige

Varuslag

Kvantitet
(i ton)

Kräftor..................................

Fjäder, dun och svinborst..................

Koriander, fänkål, vallmofrön, senapsfrön etc,

Majs........................................... 10 000

Hampfrön ......................................

Torkad och färsk frukt...........................

Nötter och nötkärnor............................

Fruktkött, fruktsafter och fruktpulper.............

Kaviar......................................... kg 200

Viner och diverse andra drycker...................

Soja- och solrosskrå.............................. 3 000

Diverse livsmedel (grönsakskonserver, tomatpuré,
svamp i saltlag, köttkonserver, ost, spagetti och liknande,
konfektyrer, honung etc.)..................

Bensin......................................... 10 000

Lysfotogen..................................... 15 000

Dieselolja....................................... 30 000

Eldningsolja.................................... 75 000

Smörjoljor...................................... 4 000

Andra petroleumprodukter, däri inbegripet bitumen..
Kemikalier och läkemedelspreparat, däri inbegripet

kimrök.........................................

Viltskinn.......................................

Sågade trävaror av bok och ek....................

Diverse trävaror (parkettstav, fanér och andra färdigvaror
etc.)......................................

Fibrer och blånor av hampa...................... 200

Textilvaror, däri inbegripet råväv av bomull........

Skor, marokängarbeten och skinnhandskar.........

Marmor........................................

Fönsterglas och glasvaror.........................

Produkter av konsthantverk, mattor, frimärken etc.
Diverse........................................

Värde
(i 1 000 S)

10

100

15

20

100

50

100

120

60

200

250

300

25

300

150

25

25

30

60

100

500

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1960

(Översättning)

Accord de Paiement
entre le Gonvernement du Royaume de
Suéde et le Gouvernement de la
République Populaire Roumaine

Le Gouvernement du Royaume de
Suéde et le Gouvernement de la République
Populaire Roumaine sont convenus
de ce qui suit:

Article 1-er

La Sveriges Riksbank, agissant comme
agent du Gouvernement suédois, ouvrira
sur ses livrés, en faveur de la Banque
d’Etat de la République Populaire
Roumaine, agissant comme agent du
Gouvernement roumain, un compte en
couronnes suédoises non productif d’intéréts
et exempt de frais.

Artide 2

Le paiement de la contrevaleur des
marchandises importées, ou å importer
de Roumanie en Suéde, conformément
å 1’Accord Commercial signé ce jour,
ainsi que tout autre paiement de Suéde
vers la Roumanie, conformément å la
lettre annexée au présent Accord, admis
par les dispositions suédoises du controle
des changes, s’effectueront en
couronnes suédoises par des versements
au compte mentionné å 1’article 1-er.

Artide 3

Le paiement de la contrevaleur des
marchandises importées, ou å importer
de Suéde en Roumanie, conformément
å 1’Accord Commercial signé ce jour,
ainsi que tout autre paiement de
Roumanie vers la Suéde, conformément
å la lettre annexée au présent Accord,
admis par les dispositions roumaines du
contröle des changes, s’effectueront en
couronnes suédoises par le débit du
compte mentionné å 1’article 1-er.

Artide 4

La Sveriges Riksbank communiquera,
au jour le jour, å la Banque d’Etat de

Betalningsavtal

mellan Konungariket Sveriges regering
och Rumänska Folkrepublikens
regering

Konungariket Sveriges regering och
Rumänska Folkrepublikens regering ha
överenskommit om följande:

Artikel 1

Sveriges riksbank skall, såsom ombud
för svenska regeringen, öppna ett
icke räntebärande och kostnadsfritt konto
i svenska kronor för Rumänska Folkrepublikens
statsbank, såsom ombud
för rumänska regeringen.

Artikel 2

Betalning av rumänsk export av
varor till Sverige enligt det denna dag
undertecknade handelsavtalet ävensom
varje annan betalning från Sverige till
Rumänien, som står i överensstämmelse
med den till detta avtal fogade skriftväxlingen
och som är tillåten enligt de
svenska valutabestämmelserna, skall
verkställas i svenska kronor genom
inbetalning på det i artikel 1 nämnda
kontot.

Artikel 3

Betalning av svensk export av varor
till Rumänien enligt det denna dag
undertecknade handelsavtalet ävensom
varje annan betalning från Rumänien
till Sverige, som står i överensstämmelse
med den till detta avtal fogade skriftväxlingen
och som är tillåten enligt de
rumänska valutabestämmelserna, skall
verkställas i svenska kronor genom utbetalning
från det i artikel 1 nämnda
kontot.

Artikel 4

Sveriges riksbank skall dagligen avisera
Rumänska Folkrepublikens stats -

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1960

la République Populaire Roumaine, les
versements effectués au compte mentionné
å 1’article 1-er. Sur la base de ees
Communications, la Banque d’Etat de
la République Populaire Roumaine effectuera
les paiements correspondants aux
bénéficiaires.

La Banque d’Etat de la République
Populaire Roumaine donnera å la Sveriges
Riksbank des ordres de paiement
libellés en couronnes suédoises. La
Sveriges Riksbank effeetuera ees ordres
de paiement en employant les avoirs au
compte de la Banque d’Etat de la
République Populaire Roumaine.

Toutefois, la Sveriges Riksbank, vu les
fluetuations saisonniéres du commerce
suédo-roumain, effeetuera des paiements
au débit du compte prévu å 1’article 1-er,
jusqu’å concurrence d’un solde débiteur
temporaire fixé å un million de couronnes
suédoises pour la période de validité de
1’Accord de Paiement.

Si le compte prévu å 1’article 1-er du
présent Accord présentait un solde
créditeur qui dépasserait un million de
couronnes suédoises, la Sveriges Riksbank
virera automatiquement, ä un
compte convertible en couronnes suédoises,
å ouvrir sur ses livrés au nom de
la Banque d’Etat de la République
Populaire Roumaine, 1’excédent dépassant
la limite mentionnée ci-dessus.

A la demande de la Banque d’Etat
de la République Populaire Roumaine,
le solde du compte convertible en
couronnes suédoises, en provenance de
l’excédent du compte de clearing, sera
converti dans toute autre monnaie
convertible.’

Arlicle 5

Nonobstant les dispositions des artides
2 et 3, les paiements entre la Suéde et la
Roumanie pourront s’effectuer par l’intermédiaire
d’un compte convertible en
couronnes suédoises ou dans une monnaie
tierce, en cas que 1’autorisation en a
été donnée par les autorités compétentes
des pays contractants.

De méme, le compte mentionné å
1’article f-er pourra, apres que lesdites
autorités en seront convenues, étre alimenté
par des transferts d’un pays

bank om de inbetalningar, som verkställas
till det i artikel 1 nämnda kontot.
På grundval av dessa avier skall Rumänska
Folkrepublikens statsbank verkställa
motsvarande betalningar till beneficienterna.

Rumänska Folkrepublikens statsbank
skall ge Sveriges riksbank betalningsuppdrag
uttryckta i svenska kronor.
Sveriges riksbank skall verkställa dessa
betalningsuppdrag med användande av
innestående medel på kontot för Rumänska
Folkrepublikens statsbank.

Sveriges riksbank skall emellertid, i
betraktande av de säsongmässiga svängningarna
i den svensk-rumänska
handeln, verkställa betalningar till debet
för det i artikel 1 förutsedda kontot
upp till ett tillfälligt debetsaldo, som
fastställts till en miljon svenska kronor
för tiden för betalningsavtalets giltighet.

För det fall att det i artikel 1 i detta
avtal förutsedda kontot skulle uppvisa
ett kreditsaldo överstigande en miljon
svenska kronor, skall Sveriges riksbank
automatiskt överföra det överskjutande
beloppet till ett konvertibelt konto i
svenska kronor, som öppnas för Rumänska
Folkrepublikens statsbank.

På begäran av Rumänska Folkrepublikens
statsbank skall på det konvertibla
kontot uppkommande saldo,
som härrör från överskott på clearingkontot,
konverteras till varje annan
konvertibel valuta.

Artikel 5

Oaktat bestämmelserna i artiklarna
2 och 3 skola betalningar mellan Sverige
och Rumänien kunna verkställas i
svenska kronor över ett konvertibelt
konto eller i tredjelandsvaluta, därest
medgivande härtill lämnas av behöriga
myndigheter i de avtalsslutande länderna.

Likaledes skall efter överenskommelse
mellan nämnda myndigheter det i artikel
1 nämnda kontot kunna tillföras medel
genom överföringar från ett tredje land

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1960

tiers ou par la vente d’une monnaie
tierce et pourra étre utilisé pour des
transferts au profit d’un pays tiers ou
pour l’achat d’une monnaie tierce.

Artide 6

La Sveriges Riksbank et la Banque
d’Etat de la République Populaire
Roumaine s’entendront sur les mesures
å prendre pour le bon fonctionnement
du présent Accord.

Artide 7

A 1’expiration du présent Accord, le
solde du compte mentionné å 1’article 1-er,
au cas ou il ne sera pas reporté dans le
cadre d’un nouvel Accord, sera liquidé
par des livraisons de marchandises å
convenir entre les deux Gouvernements.
Cependant, le solde encore existant six
mois aprés 1’expiration du présent Accord,
sera réglé par la Banque débitrice,
å la Banque créditrice, par une monnaie
convertible et acceptable pour cette
derniére Banque, si un autre mode de
réglement n’a pas été convenu entre
les deux Gouvernements.

Artide 8

Le présent Accord, qui entre provisoirement
en vigueur le 28 aout 1959,
sera valable jusqu’au 31 aout 1960. Il
entrera définitivement en vigueur par
échange de notes. Le présent Accord
sera prorogé automatiquement, å la fin
de chaque année conventionnelle, pour
une nouvelle période de douze mois,
s’il n’est pas dénoncé par un des deux
Gouvernements trois mois avant son
expiration.

Fait å Bucarest, le 28 aout 1959, en 2
exemplaires en frangais.

Pour le Gouvernement du Royaume

de Suéde

Rolf Sohlman

Pour le Gouvernement de la

République Populaire Roumaine

A. Toma

eller genom försäljning av ett tredje
lands valuta ävensom användas för
överföringar till ett tredje land eller för
inköp av ett tredje lands valuta.

Artikel 6

Sveriges riksbank och Rumänska
Folkrepublikens statsbank skola överenskomma
om de åtgärder, vilka böra
vidtagas för att detta avtal skall kunna
fungera väl.

Artikel 7

Vid utlöpandet av detta avtal skall
saldot på det i artikel 1 nämnda kontot,
därest det icke överföres inom ramen
för en ny överenskommelse, utjämnas
genom varuleveranser, varom överenskommelse
skall träffas mellan de båda
regeringarna. Saldo, som fortfarande
kvarstår sex månader efter utlöpandet
av detta avtal, skall emellertid regleras
av gäldenärsbanken gentemot borgenärsbanken
i en för sistnämnda bank
godtagbar konvertibel valuta, för så
vitt icke reglering på annat sätt överenskommes
mellan de båda regeringarna.

Artikel 8

Detta avtal, som provisoriskt träder
i kraft den 28 augusti 1959, skall gälla
till och med den 31 augusti 1960. Det
träder definitivt i kraft genom noteväxling.
Detta avtal förlänges automatiskt
vid slutet av varje avtalsår
för en ny period av tolv månader, för
så vitt det icke uppsäges av endera av de
båda regeringarna tre månader före
utlöpandet.

Som skedde i Bukarest, i två exemplar
på franska språket, den 28 augusti 1959.

För Konungariket Sveriges regering:
Rolf Sohlman

För Rumänska Folkrepublikens
regering:

.4. Toma

Kungl. Maj. ts proposition m• 20 år 1960

9

Skriftväxling mellan svenska sändebudet i Bukarest och rumänska biträdande

handelsministern

(Översättning)

Bucarest, le 28 aout 1959.

Madame le Ministre,

Au cours des négociations qui ont
abouti å la signature, en date de ce jour,
de 1’Accord de Paiement entre le
Gouvernement du Boyaume de Suéde
et le Gouvernement de la République
Populaire Roumaine, il a été convenu
que ledit Accord sera applicable aux
paiements å faire dés 1’entrée en vigueur
de cet Accord pour les livraisons, frais
etc., mentionnés ci-dessous:

a) . l’échange de marchandises entre
les deux pays établi par 1’Accord Commercial
signé ce jour;

b) , services connexes au trafic mutuel
de marchandises: frais de transport,
entreposage, réception, contröle, expédition,
transformations, usinage, montage,
réparations, travail å fa^on etc.;

c) , commissions, courtages, frais de
représentation, ainsi que frais pour
participation aux foires et expositions;

d) . frais portuaires et d’approvisionnement
des navires (y compris le
bunker);

e) . frais relatifs å des transports
quelconques, y compris les transports
sur navires suédois ou roumains, sans
égard å la route, ainsi que l’affrétement;

f) . droits et redevances de brevets,
licences, marques de fabriques, droits
d’auteurs, salaires, honoraires etc.;

g) , réglements périodiques entre les
Administrations des Pöstes, Télégraphes,
Téléphones et Radio, ainsi que des
Chemins de Fer, réglements des frais
de transports aériens entre les deux
pays;

h) . salaires et frais d’entretien pour
les représentations diplomatiques, consulaires
et économiques;

Bukarest den 28 augusti 1959.

Fru Minister,

Under de förhandlingar, som lett
till undertecknandet denna dag av betalningsavtalet
mellan Konungariket
Sveriges regering och Rumänska Folkrepublikens
regering, har överenskommits,
att sagda avtal skall tillämpas på
betalningar, som från och med ikraftträdandet
av detta avtal verkställas
för nedan angivna varuleveranser, avgifter
etc.:

a) varuutbytet mellan de båda länderna,
i enlighet med det denna dag
undertecknade handelsavtalet;

b) tjänster i samband med det ömsesidiga
varuutbytet: kostnader för transport,
förvaring, införtullning, tullkontroll,
utförtullning, omarbetning, bearbetning,
montering, reparationer, lönarbete
etc.;

c) provisioner, kurtageavgifter, representationskostnader
ävensom kostnader
för deltagande i mässor och utställningar; d)

hamnavgifter och kostnader för
fartygs proviantering (inklusive bunkring); e)

samtliga transportkostnader, däri
inbegripet transporter med svenska eller
rumänska fartyg, oberoende av färdväg,
ävensom befraktning;

f) avgifter och ersättningar, härrörande
från patent, licenser, varumärken,
författararvoden, löner, arvoden
etc.;

g) periodiska betalningar mellan förvaltningarna
för post, telegraf, telefon
och radio samt järnvägar ävensom betalningar
för kostnader för flygtransporter
mellan de båda länderna;

h) löner och underhållskostnader för
diplomatiska, konsulära och ekonomiska
representationer;

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1960

i) , frais de voyage, d’études et de
traitements médicaux;

j) . frais d’entretien et secours;

k) , abonnements aux journaux et
revues, location pour les films, frais de
réclame et publicité;

l) . assurances et réassurances (primes,
commissions, indemnités);

m) . tous autres réglements dont conviendront
la Sveriges Riksbank et la
Banque d’Etat de la République Populaire
Roumaine.

Veuillez agréer, Madame le Ministre,
1’assurance de ma haute considération.

Rolf Sohlman

Bucarest, le 28 aout 1959.

Monsieur 1’Ambassadeur,

Par une lettre en date de ce jour, vous
avez bien voulu me communiquer ce
qui suit:

«Au cours des négociations qui ont
abouti å la signature, en date de ce jour,

la Sveriges Riksbank et la Banque d’Etat
de la République Populaire Roumaine.»

En réponse å cette communication,
j’ai 1’honneur de vous confirmer notre
accord sur ce qui précéde.

Veuillez agréer, Monsieur 1’Ambassadeur,
1’assurance de ma haute considération.

i) resekostnader, studiekostnader och
kostnader för sjukvård;

j) kostnader för underhåll ävensom
understöd;

k) prenumerationer å tidningar och
tidskrifter, filmhyror, kostnader för reklam
och publicitet;

l) försäkringar och återförsäkringar
(premier, provisioner, skadeersättningar); m)

alla andra betalningar enligt överenskommelse
mellan Sveriges riksbank
och Rumänska Folkrepublikens statsbank.

Mottag, Fru Minister, försäkran om
min utmärkta högaktning.

Rolf Sohlman

(Översättning)

Bukarest den 28 augusti 1959.

Herr Ambassadör,

I skrivelse denna dag har Ni behagat
meddela mig följande:

»Under de förhandlingar...........

.............................mellan

Sveriges riksbank och Rumänska Folkrepublikens
statsbank.»

Till svar på Eder skrivelse har jag
äran bekräfta vårt samtycke till ovanstående.

Mottag, Herr Ambassadör, försäkran
om min utmärkta högaktning.

A. Toma

A. Toma

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1960

11

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
15 augusti 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Lindell, Lindström, Johansson, Kling.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och tillförordnade
chefen för handelsdepartementet anför tillförordnade chefen för
finansdepartementet, statsrådet Kling, följande.

Under senaste tiden har förhandlingar ägt rum i Stockholm och Bukarest
rörande handels- och betalningsförbindelserna m. in. mellan Sverige och
Rumänien. Enighet har därvid uppnåtts om bland annat förslag till betalningsavtal
jämte därtill hörande skriftväxling.

Av ifrågavarande textförslag torde avskrift såsom bilaga litt. A1 få fogas
vid detta protokoll.

Med åberopande av det anförda hemställer föredragande departementschefen,
att Kungl. Maj :t måtte, med förbehåll för riksdagens godkännande,
godkänna sålunda föreliggande förslag till betalningsavtal jämte därtill hörande
skriftväxling.

Tillika hemställer föredragande departementschefen, att utdrag av statsrådsprotokollet
i detta ärende måtte tillställas utrikesdepartementet, handelsdepartementet,
fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Alice Magnusson

1 Här utesluten. Bilagan är likalydande med vid denna proposition fogad text på franska
språket till betalningsavtalet med därtill hörande skriftväxling.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1960

Utdrag av protokollet över handelsärenden rörande främmande
makt eller dess förhållanden m. m., hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
15 augusti 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Lindell, Lindström, Johansson, Kling.

T. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lindström, anför efter
gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och t. f. chefen
för finansdepartementet, statsrådet Kling.

Vid andra världskrigets utbrott var handelsförbindelserna mellan Sverige
och Rumänien icke reglerade på annat sätt än genom ett den 7 oktober 1931
ingånget bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal av konventionell typ, vilket
alltjämt formellt äger giltighet.

Varuutbytet mellan de båda länderna hade före kriget icke någon större
omfattning. Under 1938 och 1939 var sålunda värdet av importen från Rumänien
genomsnittligt cirka 6 miljoner kronor och av exporten dit i genomsnitt
cirka 3 miljoner kronor. Importen utgjordes till större delen av
mineraloljor och i övngt huvudsakligen av majs och olj ekakor. Exporten
bestod av bl. a. kemiska produkter, ferrolegeringar, kul- och rullager, elektriska
motorer samt skodon.

Under kriget uppvisade importen från Rumänien en stark stegring; värdet
av den uppgick 1943 till ungefär 56 miljoner kronor. Importökningen
gällde främst mineraloljor och fodermedel. Även exporten steg under denna
period men endast med några miljoner kronor jämfört med förkrigstiden
med undantag för år 1943, då dess värde var 18 miljoner kronor.

Genom ett i Stockholm den 5 maj 1943 undertecknat protokoll reglerades
varuutbytet mellan Sverige och Rumänien för den återstående delen av
år 1943. Leveranserna förutsågs ske mot betalning i fria valutor. Protokollet
efterföljdes emellertid icke av någon ny överenskommelse och från och
med andra halvåret 1944 låg varuutbytet med Rumänien i stort sett nere.

I november 1946 inleddes underhandlingar i Stockholm mellan en svensk
och en rumänsk delegation i syfte att träffa en överenskommelse rörande
handels- och betalningsförbindelserna mellan de båda länderna samt att
uppnå en reglering av svenska ekonomiska intressen i Rumänien, överläggningarna
ledde i januari 1947 till principiell enighet om avtalstexter innefattande
förslag till såväl en varuutbytesöverenskommelse som ett betalningsavtal
men fortskred icke därhän att slutgiltiga avtalsförslag kunde
underställas regeringarna för godkännande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1960

13

Utsikterna att uppnå samförstånd i berörda frågor minskades starkt i
slutet av 1947, då vissa åtgärder ifråga om de svenska intressena i Rumänien
vidtogs av de rumänska myndigheterna. Dåvarande chefen för handelsdepartementet,
statsrådet Gjöres, yttrade härom i riksdagen den 4 februari
1948, att kännbar skada vållats de svenska intressena genom den
behandling, som rumänska myndigheter låtit vissa svenskägda företag undergå.
Så till exempel hade Svenska tändsticks aktiebolagets (STAB) koncessionsavtal
med rumänska regeringen förklarats upphävt av en rumänsk
domstol, utan att bolagets representanter ens hörts i målet, bolaget berövats
möjligheten fortsätta sin verksamhet i landet och dess framställningar
om en internationell-rättslig lösning av de uppkomna frågorna lämnats obeaktade.
Svenska regeringen kunde icke låta denna behandling av betydande
svenska intressen passera obeaktad och ämnade energiskt stödja bolagets
berättigade krav på upprättelse och skadestånd. Statsrådet erinrade i
sammanhanget om att en ur svensk synpunkt godtagbar reglering av frågor
rörande svenska ekonomiska intressen, som i olika fall drabbats av konfiskatoriska
åtgärder i andra länder, såsom Bulgarien och Jugoslavien, sedermera
uppnåtts under svenska myndigheters medverkan eller med deras stöd.
På samma sätt borde man, slutade departementschefen, uppställa såsom en
förutsättning för att en avtalsmässig reglering av handelsförbindelserna
mellan Sverige och Rumänien skulle komma till stånd, att rumänska vederbörande
beredde svenska intressenter, vilka i Rumänien tillfogats förluster
genom dylika eller liknande åtgärder, som nyss skildrats, tillfredsställande
ersättning för den vållade skadan.

Under de närmast följande åren förekom, i den mån svenskt försörjningsintresse
förelåg, viss import från Rumänien av bl. a. olja, spannmål och
foderkakor mot valutabetalning. Exporten låg genomgående på lägre nivå
än tidigare. Under denna period togs upprepade men resultatlösa kontakter
med rumänska vederbörande i syfte att utröna möjligheterna till en
uppgörelse i ersättningsfrågan och därmed en avtalsmässig reglering av
varuutbytet.

Åren 1954 till 1958 ägde den svensk-rumänska handeln rum huvudsakligen
inom ramen av ett kompensationsavtal mellan privata svenska intressenter
och ett rumänskt statligt handelsföretag.

Beträffande storleken av de svenska ersättningsanspråken gentemot Rumänien
må här nämnas att de för närvarande beräknas uppgå till totalt cirka
672 miljoner kronor. Huvudparten härav avser STAB:s fordringar. Bolagets
största fordran hänför sig till dess andel av det oinlösta rumänska
stabiliseringslånet av år 1929. Övriga svenska krav på ersättning avser anspråk
från andra innehavare av rumänska statsobligationer och olika anspråk
på ersättning för nationaliserad egendom, förlorade koncessionsrättigheler
in. in.

Den 15 april 1957, d. v. s. samma dag som luftfartsavtalet mellan Sverige
och Rumänien undertecknades, anmälde rumänska regeringen önskemål
om en normalisering av handelsförbindelserna mellan de båda länderna.

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1960

Sedan man från rumänsk sida visat sig vilja godtaga principen om en uppgörelse
rörande de svenska skadeståndsanspråken, inleddes i Stockholm i
november 1957 förhandlingar om ett handels- och betalningsavtal samt om
ett avtal rörande ersättning för de svenska skadeståndsanspråken. Från
rumänsk sida hade dessförinnan föreslagits, att de principer, som nedlagts
i ett fransk-rumänskt finansprotokoll den 24 december 1954, skulle vara
vägledande för en svensk-rumänsk ersättningsuppgörelse. Redan före förhandlingarnas
början hade med STAB:s samtycke överenskommits, att diskussionerna
om de av bolagets fordringar, som hänförde sig till det oinlösta
lånet av år 1929 och till innehavet av rumänska skattkammarväxlar skulle
anstå tre år.

Under förhandlingarna förklarades från rumänsk sida, att man icke heller
vore villig att förhandla om STAB:s krav på ersättning för den upphävda
tändstickskoncessionen förrän efter tre år. På grund av svensk vägran
att acceptera denna begäran och till följd av olika svårigheter beträffande
utformningen av realistiska varulistor och ett finansprotokoll av
temporär karaktär rörande viss avsättning från de rumänska exportlikviderna
till förmån för de svenska rättsägarna, ajournerades förhandlingarna
i december 1957. I mars 1958 förklarade man sig sedermera på svensk sida,
efter samråd med vederbörande rättsägare, beredd att godtaga det rumänska
önskemålet beträffande STAB:s koncessionskrav. Först den 13 augusti
1958 förklarade sig rumänska regeringen villig att återupptaga förhandlingarna,
på villkor att diskussionerna om STAB:s fordringar uppskötes till
tre år efter undertecknandet av ett handels- och betalningsavtal. Med sistnämnda
fordringar förstodes STAB:s med 1929 års stabiliseringslån sammanhängande
fordringar, STAB:s koncessionskrav och slutligen bolagets
anspråk på ersättning för varor och banktillgodohavanden, som beslagtagits
av rumänska myndigheter vid upphävandet av tändstickskoncessionen.
För att möjliggöra förhandlingarnas fullföljande ansåg man sig från svensk
sida, i samförstånd med rättsägarna, böra godtaga det rumänska förslaget.
Förhandlingarna återupptogs därefter i Stockholm i november 1958.

Förhandlingarna i ersättningsfrågan visade, att djupgående meningsskiljaktigheter
förelåg i fråga om betydelsefulla principiella frågor, framför allt
beträffande värdering av dels koncessionsrättigheter, som bragts att upphöra
till följd av åtgärder från rumänsk sida, dels nationaliserade företag.
Det stod därför klart, att ett ersättningsavtal knappast skulle uppnås vid
detta förhandlingstillfälle. Förhandlingarna ajournerades den 20 december
1958 varvid det överenskoms, att tid och plats för fortsatta förhandlingar i
ersättningsfrågan skulle fastställas senare.

Diskussionerna om ett handels- och betalningsavtal samt ett finansprotokoll
angående avsättningar till förmån för de svenska rättsägarna ledde
icke heller till slutligt resultat. Medan enighet kunde uppnås om handelsavtalets
innehåll och utformning, konstaterades olika uppfattningar på
vissa punkter beträffande betalningsavtalet och finansprotokollet. Textförslag
till sådana avtal och protokoll framlades från båda sidor. Den rumän -

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1960

ska delegationen förklarade sig ämna konsultera sina hemmamyndigheter
och underställa dessa de svenska förslagen. Fortsatta diskussioner om betalningsavtalet
och finansprotokollet förutsågs komma att äga rum i Bukarest
i början av 1959.

Rumänska regeringen förklarade sig sedermera beredd att återupptaga
förhandlingarna i slutet av april 1959 i Bukarest och därvid i fråga om betalningsavtalet
taga det vid förhandlingarna i Stockholm överlämnade
svenska textförslaget såsom utgångspunkt för diskussionerna. Med hänsyn
till att svenska och rumänska delegationer skulle deltaga i ekonomiska
kommissionens för Europa (ECE) årsmöte i Geneve i slutet av april, enades
man om att återupptaga förhandlingarna där.

Vid de diskussioner som därefter fördes i Geneve konstaterades ånyo, att
enighet rådde beträffande handelsavtalets innebörd och utformning. Däremot
förelåg alltjämt betydande meningsskiljaktigheter både i fråga om
betalningsavtalet, vilket den rumänska parten i praktiken endast ville diskutera
på grundval av det egna textförslaget, och om finansprotokollet rörande
avsättning till förmån för de svenska rättsägama. Med hänsyn härtill
och till det förhållandet, att ingen rumänsk betalningsexpert var tillgänglig
i Geneve, enades man denna gång om att fortsätta förhandlingarna i Bukarest.

Under förhandlingarna i Bukarest, som började i mitten av maj, behandlades
även frågor sammanhängande med de svenska ersättningsanspråken.
Sålunda begärdes från svensk sida dokumentation och upplysningar
i särskilda ärenden samt diskuterades vissa principiella spörsmål
bl. a. riktlinjerna för värdering av nationaliserade fastigheter. De svar som
därvid erhölls från rumänsk sida var emellertid otillfredsställande och någon
överenskommelse i berörda frågor kunde följaktligen icke uppnås. Däremot
nåddes enighet om förslag till

dels ett handelsavtal jämte därtill hörande varulistor,
dels ett betalningsavtal jämte därtill hörande skriftväxling,
dels ock ett finansprotokoll av förtrolig karaktär jämte därtill hörande
sex skriftväxlingar, varav fyra förtroliga.

Förslaget till betalningsavtal jämte därvid fogad skriftväxling har förut
denna dag anmälts av tf. chefen för finansdepartementet.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning förslaget i vad
det avser handelsavtal jämte därtill hörande varulistor samt finansprotokoll
jämte därtill hörande sex skriftväxlingar. Dessa handlingar torde såsom bilagor
(Bilaga 1A—IP)1 få fogas till statsrådsprotokollet.

Handelsavtalet är av sedvanlig bilateral typ med listor över svenska
och rumänska exportvaror. Enligt artikel 3 förpliktar sig båda parter
att utfärda licenser intill de i varulistorna angivna kontingenternas värde

1 Här uteslutna. Bilagan 1A är likalydande med vid denna proposition fogad text på franska
språket till handelsavtalet. Bilagorna IB—1C, vilka upptager två till handelsavtalet hörande
varulistor, har i svensk översättning fogats till propositionen. Bilagorna ID—IP omfattar
det förtroliga finansprotokollet samt därtill hörande sex skriftväxlingar, av vilka fyra är förtroliga.

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1960

eller kvantiteter. På grund av svårigheterna att efter den långa avtalslösa
perioden bedöma avsättningsmöjligheterna för respektive exportvaror, särskilt
för rumänska exportvaror i Sverige, måste dock kontingenterna anses,
i varje fall delvis, vara indikativa. Detta har i avtalet kommit till uttryck
i bestämmelser om att vederbörande myndigheter i förekommande fall kan
överlicensiera kontingenterna eller utfärda licenser för varor, som ej är upptagna
på listorna (artikel 3), samt om att de bägge regeringarna i samband
med avtalets automatiska förlängning kan överenskomma om reviderade
varulistor (artikel 6). Enligt artikel 5 kan vidare de båda regeringarna utse
en blandad kommission med uppgift att vaka över avtalets tillämpning och
framlägga förslag ägnade att få avtalet att fungera väl och att allmänt sett
utveckla varuutbytet. Kommissionen skall sammankallas på endera regeringens
begäran.

Enligt artikel 6 träder avtalet provisoriskt i kraft vid undertecknandet
och erhåller slutlig giltighet efter noteväxling. Avtalet gäller till och med
den 31 augusti 1960 och förlänges därefter automatiskt för ytterligare ett
år i taget, därest det icke uppsäges senast tre månader före utlöpandet.

Den till avtalet fogade lista »A» upptager svensk export till ett värde
av omkring 27,5 miljoner kronor. Bland exportvarorna må nämnas cellulosa,
kraftsäckpapper, rayonull, fisk, läkemedel och kemikalier, specialstål, kullager
och maskiner.

Den till avtalet fogade lista »B» upptager rumänsk export till ett högre
belopp, 32,5 miljoner kronor, för att därigenom erforderligt utrymme skall
beredas för avsättningar till förmån för de svenska rättsägarna. Bland varorna
märkes olika slag av mineraloljeprodukter, majs, kemikalier och läkemedelspreparat
samt sågade trävaror av bok och ek.

Finansprotokollet, som likaledes träder provisoriskt i kraft vid
undertecknandet och erhåller slutlig giltighet efter noteväxling, är däremot
en överenskommelse av interimistisk karaktär, avsedd att ersättas av ett
avtal, vari alla olösta finansiella frågor mellan Sverige och Rumänien slutgiltigt
regleras. Det innehåller närmare bestämmelser om avsättningarna
från likviderna för rumänsk export till Sverige till förmån för de svenska
rättsägarna. Det är utformat efter mönster av det tidigare nämnda, franskrumänska
finansprotokollet och är på rumänsk begäran betecknat förtroligt Vad

angår förslaget till överenskommelse rörande betalningsförbindelserna
må i detta sammanhang nämnas följande.

Enligt betalningsavtalets artikel 1 skall riksbanken öppna ett
icke räntebärande konto i svenska kronor för rumänska statsbankens räkning.
Enligt artiklarna 2 och 3 skall samtliga betalningar mellan de båda
länderna verkställas i kronor över detta konto. Denna centralisering av betalningarna
till ett rent bilateralt konto hos riksbanken nödvändiggjordes
av det förhållandet, att man från rumänsk sida ställde sig avvisande till ett
svenskt förslag, att regleringen av ersättningsbetalningarna skulle ske me -

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1960

17

delst fasta rater, något som hade möjliggjort en uppläggning av betalningarna
på multilateral basis.

För överbryggande av säsongmässiga svängningar i handeln har Rumänien
enligt artikel 4 medgivits en överdragningsrätt hos riksbanken på en
miljon kronor under avtalets giltighetstid. Riksbanken skall vidare, om avtalskontot
uppvisar ett kreditsaldo överstigande en miljon kronor (till rumänsk
förmån), överföra det överskjutande beloppet till ett särskilt konvertibelt
konto i kronor för rumänska statsbankens räkning samt på dess
begäran verkställa konvertering av de sålunda överförda beloppen till varje
annan konvertibel valuta. Denna konstruktion av en överdragningsrätt kombinerad
med en konverteringsrätt för Rumänien utgör en jämkning avsvenska
och rumänska ståndpunkter i dessa frågor. Från svensk sida hade
sålunda föreslagits, att samtliga betalningar skulle ske i kronor samtidigt
som kontobehållningen hos riksbanken efter verkställda avsättningar skulle
bliva konvertibel. Detta erbjudande godtogs emellertid icke från rumänsk
sida under hänvisning till att en sådan uppläggning icke skulle tillgodose
det bestämda rumänska kravet på en överdragningsrätt. Från rumänsk sida
hade å andra sidan föreslagits, att betalningarna skulle kunna erläggas antingen
i såväl lei som kronor eller alternativt enbart i s. k. clearingdollar.
Dessa förslag kunde emellertid icke accepteras från svensk sida, det förra
emedan det bl. a. hade inneburit, att riksbanken måst hålla en behållning
i lei hos den rumänska statsbanken, det senare emedan det hade berövat de
svenska importörerna och exportörerna på Rumänien möjligheten att erlägga
respektive mottaga betalningar i kronor, en möjlighet, som generellt
föreligger gentemot alla övriga länder.

Under förutsättning att de båda ländernas valutamyndigheter så medger,
skall enligt artikel 5 betalningarna även kunna ske i kronor över ett konvertibelt
konto eller i tredjelandsvaluta. Likaså skall efter överenskommelse
mellan valutamyndigheterna det i artikel 1 nämnda bilaterala kontot kunna
tillföras medel genom överföringar från ett tredje land eller genom försäljning
av ett tredje lands valuta ävensom användas för överföringar till ett
tredje land eller för inköp av ett tredje lands valuta.

1 avtalets artikel 7 återfinnes bestämmelser om hur ett debetsaldo skall
regleras i händelse avtalet löper ut och icke förlänges. Reglering skall då i
första hand ske genom varuleveranser. Eventuellt saldo, som kvarstår sedan
sex månader förflutit efter avtalets utlöpande, skall emellertid regleras genom
betalningar i en av kreditorbanken godtagbar konvertibel valuta.

Enligt artikel 8 träder betalningsavtalet, liksom fallet är med handelsavtalet,
provisoriskt i kraft vid undertecknandet och erhåller slutlig giltighet
efter noteväxling. Avtalet gäller till och med den 31 augusti 1960 och
förlänges därefter automatiskt för ytterligare ett år i taget, därest icke
uppsägning sker senast tre månader före utlöpandet.

I den till betalningsavtalet fogade skriftväxlingen uppräknas de
olika slag av transaktioner, som skall omfattas av avtalet.

Under förhandlingarna fäsle den svenska delegationen den rumänska de 2

Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 20

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1960

legationens uppmärksamhet på det förhållandet, att den centralisering av
betalningarna, som föreskrives i betalningsavtalet och i finansprotokollet,
förutsatte valutareglerande föreskrifter på svensk sida och att, enär förordnande
enligt valutalagen kunde meddelas för högst ett år i sänder, en teknisk
omläggning av bägge överenskommelserna kunde bliva erforderlig,
därest den svenska valutaregleringen skulle i väsentliga delar ändras eller
helt upphävas under överenskommelsernas giltighetstid.

Genom betalningsavtalet och finansprotokollet har tekniska möjligheter
skapats för en reglering såväl av de olika svenska fordringsanspråken på
grund av nationaliseringsåtgärder och liknande ingripanden som av svenska
finansiella fordringar i Rumänien. Såsom förut framhållits har förhandlingarna
i ersättningsfrågan hittills icke lett till fastställande av något belopp
för dessa anspråk och fordringar. Nya förhandlingar härom förutses
emellertid komma att inledas i Bukarest i en nära framtid.

Under erinran om att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena
att göra framställning rörande undertecknandet hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte för sin del godkänna förslaget till handelsavtal och finansprotokoll
jämte därtill hörande handlingar.

Tillika hemställer jag, att utdrag av statsrådsprotokollet i detta ärende
måtte tillställas utrikesdepartementet, finansdepartementet och herrar
fullmäktige i riksbanken.

Vad föredraganden sålunda hemställt, vari statsrådets övriga
ledamöter instämma, behagar Hans Maj:t Konungen
bifalla.

Ur protokollet:
Göran A ppelgren

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1960

19

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
15 januari 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

T. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lindström, anför efter
gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen för finansdepartementet.

Den 15 augusti 1959 godkände Kungl. Maj :t förslag till dels handelsavtal
mellan Sverige och Rumänska Folkrepubliken med till avtalet hörande varulistor,
dels betalningsavtal mellan de båda länderna jämte skriftväxling,
dels ock förtroligt finansprotokoll angående reglering av vissa svenska
anspråk i Rumänien jämte därtill hörande skriftväxlingar.

Kungl. Maj:t bemyndigade samma dag beskickningschefen i Bukarest att
underteckna ifrågavarande avtal och protokoll samt verkställa skriftväxlingar
i enlighet med förslaget. Undertecknandet och skriftväxlingarna skedde
den 28 augusti 1959.

Frågan om godkännande av överenskommelserna synes nu genom proposition
böra föreläggas riksdagen. Det förtroliga finansprotokollet jämte
skriftväxlingar torde få genom avskrifter delgivas riksdagens vederbörande
utskott.

Jag hemställer nu, under hänvisning till vad som anförts den 15 augusti
1959 vid anmälan inför Kungl. Maj :t av ifrågavarande förslag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna förenämnda avtal och protokoll med Rumänska
Folkrepubliken med därtill hörande skriftväxlingar.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Göran Appelgren

G00009 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag