Kungi. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

1

Nr 2

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1959/60; given
Stockholms slott den 4 januari 1960.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla
det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1960.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén,

Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för det löpande
budgetåret, har sammanförts å tilläggsstat I (rskr nr 346) och uppgår till
10 000 000 kronor å driftbudgeten samt 420 000 kronor å kapitalbudgeten.
Hela det å driftbudgeten anvisade beloppet avser särskilt stöd åt erkända
arbetslöshetskassor. Å kapitalbudgeten har 420 000 kronor anvisats för återuppförande
av kasernbyggnad vid sjökrigsskolan.

Vissa ytterligare anslagsäskanden å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår har ansetts erforderliga och bör föreläggas riksdagen vid dess
början i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter å tilläggsstat
II. Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II under nu löpande
budgetår visa sig ofrånkomliga, bör dessa sammanföras i en särskild proposition,
som förelägges riksdagen vid en senare tidpunkt.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 2

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu förelägges riksdagen, har tidigare
denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till
riksdagen, som Kungl. Maj:t därvid på hemställan av vederbörande föredragande
enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—5) fattat, torde
få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sammanlagt
83135 000 kronor å driftbudgeten och 175 050 000 kronor å kapitalbudgeten.
Av utgifterna å driftbudgeten hänför sig icke mindre än 82 miljoner
kronor till åtgärder i sysselsättningsbefrämjande syfte. Beloppet, som
till större delen avser utgifter för beredskapsarbeten på vägar och gator, faller
helt under socialdepartementets huvudtitel. Som bidrag till
ersättning för vissa av översvämningar förorsakade skador äskas under i nrikesdeparte
mentets huvudtitel 1 miljon kronor. Övriga båda anslag
å tilläggsstat II avseende driftbudgeten hänför sig till jordbruksdepartementets
huvudtitel och uppgår till 85 000 respektive 50 000
kronor. — Utgifterna å tilläggsstaten till kapitalbudgeten uppgår till 175,1
miljoner kronor. Under statens utlåningsfonder äskas 150,0 miljoner kronor
på lånefonden för bostadsbyggande och 50 000 kronor på statens fiskredskapslånefond.
Vidare äskas ett belopp av 25,0 miljoner kronor på fonden
för låneunderstöd, helt belöpande på räntefria lån till bostadsbyggande. De
tilläggsanslag å kapitalbudgeten som avser lån till bostadsbyggande erfordras
för att täcka utbetalningarna av redan preliminärt beviljade lån och är i
huvudsak ett resultat av tidigare åtgärder i sysselsättningsbefrämjande syfte.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—5) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Ragnar Sohlman

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år li)60

3

Bilaga 1

Egentliga statsutgifter
Femte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1960.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,
Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén,
Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60 samt
anför därvid följande.

E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

[1] 9. Beredskapsarbeten på vägar och gator. Under denna rubrik har för
innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 125 000 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 30/10 1959) inkommit med framställning
om anslag å tilläggsstat för ifrågavarande ändamål.

En redogörelse för denna framställning har lämnats i statsverkspropositionen,
femte huvudtiteln, under anslagsrubriken Beredskapsarbeten på vägar
och gator (s. 142).

Departementschefen

Under hänvisning till vad jag anfört i nyssnämnda sammanhang hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

alt till Beredskapsarbeten på vägar och gator å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 80 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

[2] 10. Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. Under
denna rubrik har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 100 kronor.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 30/10 1959) kommit in med framställning
om anslag å tilläggsstat för ifrågavarande ändamål.

En redogörelse för denna framställning har lämnats i statsverkspropositionen,
femte huvudtiteln, under anslagsrubriken Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens
förrådsverksamhet (s. 143).

Departementschefen

Under hänvisning till vad jag anfört i nyssnämnda sammanhang hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Benyt Wilhelmsson

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

5

Bilaga 2

Egentliga statsutgifter
Nionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1960.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,
Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén,
Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60
samt anför därvid följande.

F. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

fl] Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader. Å
riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört
ett förslagsanslag av 2 326 800 kr.

Skogs- och lantbruksakademien (skr. 26/8 1959) hemställer i egenskap av
huvudman för den statsunderstödda trädgårdsskolan å Experimentalfältet,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för verksamheten vid skolan
å tilläggsstat för innevarande budgetår såsom tillägg till det särskilda driftkostnadsbidrag,
som under läsåret 1958/59 (prop. 1959: 2, bil. 5 p. 1) utgår
med 57 000 kr., för läsåret 1959/60 upptaga ett belopp å 8 000 kr. Akademien
erinrar om att ifrågavarande särskilda driftkostnadsbidrag under läsåren
1953/54—1955/56 utgått med 45 000 kr. per år, under läsåret 1956/57
med 51 000 kr. samt under läsåret 1957/58 med samma belopp som under
läsåret 1958/59.

Av det till lantbruksstyrelsen ingivna förslaget till inkomst- och utgiftsstat
för trädgårdsskolan för läsåret 1959/60 framgår enligt akademien, att
för täckande av de för skolverksamheten beräknade kostnaderna erfordras
en höjning av de till skolan utgående bidragen. Akademien ser sig därför
nödsakad anhålla, att det särskilda driftkostnadsbidraget måtte uppräknas
med 8 000 kr. till 65 000 kr.

Akademien anför vidare, att akademien tidigare, bl. a. i samband med

6

Kungl. Maj:ta proposition nr 2 år 1960

ställningstaganden till frågan angående sitt åtagande av huvudmannaskapet
för skolan, framhållit, att akademien, i den mån statsbidragen enligt gällande
bestämmelser ej räcker till att bestrida de med skolverksamheten förenade
kostnaderna, icke hade annan möjlighet att täcka på så sätt inträffande
brist än genom möjligen uppkommande överskott å den merkantila
trädgårdsdriften. För den brist i skolans stat för läsåret 1959/60, som
skulle uppkomma, därest driftkostnadsbidraget icke uppräknas, torde emellertid,
som erfarenheten under senare år visat, icke kunna påräknas täckning
genom inkomster från trädgården.

Styrelsen för Norrlands trädgårdsskola i Söråker (skr. 17/8 1959) hemställer,
att Kungl. Maj : t måtte bevilja skolan ett särskilt driftkostnadsbidrag
av 35 000 kr. för läsåret 1959/60. Styrelsen erinrar om att den på grund av
ökade kostnader för skolans drift sett sig nödsakad att under de senaste
åren begära högre anslag av allmänna medel. Styrelsen åberopar vidare till
stöd för framställningen ett vid denna fogat statförslag för läsåret 1959/60.

Lantbruksstijrelsen har i utlåtande över framställningarna lämnat följande
redogörelse för gällande bidragsbestämmelser på området.

Enligt bestämmelserna i kungörelsen 1951:664 om statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter
in. m., jämförda med 51 § stadgan 1951:665
för statsunderstödda trädgårdsskolor och fruktodlingsskolor utgår sedan den
1 november 1953 statsbidrag till täckande av trädgårdsskolornas driftkostnader
med dels ett grundbidrag av 12 900 kr. för skola och läsår, dels ock ett
tilläggsbidrag av 1 kr. 40 öre om dagen för varje elev, som deltager i skolornas
undervisning; dock att statsbidrag till driftkostnader icke må utgå med
högre belopp än som svarar mot tre fjärdedelar av skolans av lantbruksstyrelsen
godkända driftkostnader, sedan avdrag gjorts för influtna hyror av
elevbostäder. I konsekvens härmed stadgas uttryckligen såsom villkor för
ovan angivna statsbidrag till trädgårdsskolornas driftkostnader, att ett belopp,
motsvarande minst en tredjedel av statsbidraget till driftkostnaderna
(det s. k. ortsbidraget) skall tillskjutas från annat håll. Ortsbidragen utgår
också vid flertalet lantbruksundervisningsanstalter med större belopp än
stadgat minimum.

Beträffande de föreliggande framställningarna anför lantbruksstyrelsen,
att de båda trädgårdsskolorna, i avbidan på ställningstagandet till trädgårdsskoleutredningens
avgivna betänkande, såsom hittills bör få fortsätta sin
verksamhet under läsåret 1959/60. Då skolorna emellertid icke kan bedriva
sin verksamhet i nuvarande omfattning utan extra driftkostnadsbidrag, förordar
styrelsen, att de jämväl för nästa läsår kommer i åtnjutande av sådana
bidrag. Med hänsyn till att akademien saknar möjlighet att bestrida
det i staten för läsåret 1959/60 beräknade driftsunderskottet å 65 000 kr.
tillstyrker styrelsen bifall till framställningen om ett extra dylikt bidrag å
65 000 kr. för sistnämnda läsår. Det av styrelsen för trädgårdsskolan i Söråker
upprättade förslaget till inkomst- och utgiftsstat för skolan utvisar,
att skolans huvudman, Västernorrlands läns landsting därest det extra
driftkostnadsbidraget skulle utgå med oförändrat belopp eller 30 000 kr. —
skulle behöva tillskjuta ett belopp av 73 000 kr. Till jämförelse må enligt
lantbruksstyrelsen nämnas, att sistnämnda belopp med 2 000 kr. överstiger

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1960

7

vad landstinget beräknats få tillskjuta för täckande av driftsunderskottet för
skolan under budgetåret 1958/59. I betraktande härav tillstyrker lantbruksstyrelsen
skolstyrelsens framställning om ett extra driftkostnadsbidrag å
35 000 kr.

I detta sammanhang anför lantbruksstyrelsen vidare, att skogs- och lantbruksakademiens
ekonomiska ställning i många år varit så betryckt att
akademien icke förmått svara för minst en tredjedel av statsbidraget till
trädgårdsskolans å Experimentalfältet driftkostnader. Detta oaktat har lantbruksstyrelsen
t. o. m. läsåret 1956/57 utanordnat såväl det sedvanliga statsbidraget
till skolans driftkostnader som hela det för vederbörande läsår
beviljade extra driftkostnadsbidraget. Detta innebär, att lantbruksstyrelsen
betraktat det extra driftkostnadsbidraget, som staten anvisat för upprätthållande
av trädgårdsskolans verksamhet, som ortsbidrag. Bestämmande
för lantbruksstyrelsen har härvid varit, att skolan — till skillnad från de i
hög grad ortsbetonade lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolorna —
har karaktären av en ren riksskola med elever från hela landet. Under åberopande
av det anförda hemställer lantbruksstyrelsen, att Kungl. Maj:t
måtte förklara, att hittills gjorda utbetalningar till trädgårdsskolan å Experimentalfältet
finge bero samt att statsbidrag till driftkostnaderna vid
nämnda skola finge utgå utan hinder av bestämmelserna om det s. k. ortsbidraget.

Departementschefen

Till verksamheten vid skogs- och lantbruksakademiens trädgårdsskola å
Experimentalfältet samt Norrlands trädgårdsskola i Söråker har sedan ett
flertal år tillbaka utgått särskilda driftkostnadsbidrag. I likhet med lantbruksstyrelsen
anser jag att dylika bidrag — i avbidan på ställningstagandet
till trädgårdsskoleutredningens betänkande — bör utgå till nämnda skolor
även för läsåret 1959/60. Någon höjning av de särskilda bidragen är jag
däremot icke beredd tillstyrka. Bidragen bör sålunda för sistnämnda läsår
utgå med oförändrade belopp av 57 000 respektive 30 000 kronor. Jag föreslår,
att riksdagens medgivande inhämtas till att beloppen får bestridas ur
det förslagsanslag, som för nu löpande budgetår anvisats till bidrag till driftkostnader
för vissa lantbruksundervisningsanstalter.

Därest riksdagen icke har något att invända, synes vidare bifall böra lämnas
till lantbruksstyrelsens framställning angående utlämnande av bidrag
till trädgårdsskolan å Experimentalfältet utan hinder av bestämmelserna
om det s. k. ortsbidraget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att medgiva,

att av det för budgetåret 1959/60 anvisade förslagsanslaget
till Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Driftkostnader må till ytterligare bidrag åt i det föregående
angivna trädgårdsskolor för sagda budgetår tagas i anspråk
ett belopp av sammanlagt högst 87 000 kronor.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1960

G. Övrig forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets område

[2] 8. Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd. Å riksstaten för
budgetåret 1959/60 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett anslag
av 100 000 kr.

Styrelsen för Föreningen för växtförädling av fruktträd hemställer i en
av lantbruksstyrelsen med eget yttrande (skr. 28/8 1959) överlämnad framställning
att till växtförädlingsverksamheten under innevarande budgetår
vid institutionen Balsgård anvisas ett statsbidrag av 85 000 kr.

Föreningsstyrelsen anför i framställningen bl. a., att — trots att största
möjliga återhållsamhet med utgifterna iakttagits och att personalen i sin
helhet redan under en lång följd av år till följd av knappheten på driftsmedel
måst begränsas till den absolut nödvändiga — under år 1958 uppstod
ett driftsunderskott å 77 971 kr., vilket dock till största delen täcktes
av det å föregående budgetårs tilläggsstat beviljade anslaget å 65 000 kr.
Det torde enligt föreningsstyrelsen lätt inses, att den på lång sikt upplagda
växtförädlingsverksamheten ej gärna kan minskas eller ökas i takt med tillgången
på driftsmedel. Styrelsen har ej ansett det försvarligt att i kostnadsbesparande
syfte ytterligare begränsa verksamheten utöver vad som redan
skett. Avskedanden i sådan omfattning att driftsunderskottet verksamt nedbringades
skulle helt lamslå verksamheten, medföra mycket allvarliga olägenheter
för lång tid och dessutom helt undanrycka grunden för det vid
ansökningstillfället pågående utredningsarbetet. För verksamhetsåret 1959
måste ett ännu större underskott emotses motsvarande fjolårets ökat med
vissa ofrånkomliga utgiftsstegringar, i första hand betingade av inträffade
lönerörelser och löneklassförskjutningar, eller inalles ca 85 000 kr.

Departementsch ef en

Den i juni 1958 påbörjade utredningen rörande den organisatoriska utformningen
av den fortsatta verksamheten vid Balsgårdsinstitutionen är nu
avslutad och förslag till ny organisation av institutionen har tidigare denna
dag framlagts i 1960 års statsverksproposition (IX ht, p. 76, s. 197—199).
Samtidigt har äskats ett statsbidrag till berörda ändamål med 200 000 kronor
för nästkommande budgetår.

Det för innevarande budgetår anvisade anslaget avser stöd åt verksamheten
vid institutet under kalenderåret 1959. Omförmälda omorganisation skall
ske per den 1 juli 1960 och bokföringen vid institutet samt revisionen skall
därefter avse budgetår. Genom denna omläggning kommer institutet att
sakna finansiellt statsstöd under första halvåret 1960. Att statsbidrag skall
utgå jämväl för sistnämnda period synes mig emellertid befogat, varför jag
i enlighet med vad jag anfört vid behandlingen av förut berörda punkt i
statsverkspropositionen vill föreslå att dylikt bidrag till ett belopp av 85 000
kronor anvisas å tilläggsstat till årets riksstat. Däremot kan jag inte biträda
det i det föregående redovisade yrkandet om särskild statlig anslags -

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1960

anvisning för att nedbringa underskottet å 1959 års verksamhet vid institutet.
Täckning för sagda underskott synes föreningen, därest ej andra möjligheter
står till huds, kunna ernå genom att mot inteckningssäkerhet upptaga
lån på allmänna kreditmarknaden.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd
å tilläggstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa
ett anslag av 85 000 kronor.

K. Fiskeriväsendet m. m.

[3] 16. Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m. Å riksstaten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrnbrik anvisats ett reservationsanslag
av 25 000 kr.

Fiskeristyrelsen (skr. 20/11 1959) hemställer om anvisande å tilläggsstat
för innevarande budgetår av dels under förevarande reservationsanslag
150 000 kr., dels under statens fiskredskapslånefond 300 000 kr.

Fiskeristyrelsen anför, att styrelsen för att möjliggöra en bedömning av
storleken av de medelsbehov till bidrag och låneunderstöd, vilka kunde föranledas
av de stormskador å framförallt ålfiskredskap, som uppkommit i
slutet av oktober 1959 vid rikets södra och sydöstra kust, den 28 oktober
1959 hemställde hos länsstyrelserna i Kalmar, Karlskrona, Kristianstad
och Malmö, att dessa skulle till styrelsen inkomma med preliminära utredningar
om ifrågavarande skador efter samråd med hushållningssällskapens
fiskerikonsulenter och vederbörande fiskareorganisationer. Sedan ytterligare,
vid vissa av de nyssnämnda kuststräckorna mycket omfattande stormskador
uppkommit i mitten av november månad 1959, anmodade styrelsen
vidare under hand samma länsstyrelser att inkomma med kompletterande
utredningar rörande dessa sistnämnda skador. Det till följd härav till styrelsen
inrapporterade siffermaterialet, vilket givetvis är högeligen osäkert,
framgår av följande sammanställning.

Kuststräcka Oktober- November- Totalt,

skador, kr. skador, kr. kr.

Kalmar läns norra .................. Ej åtskilda 46 000

Kalmar läns södra .................. 7 000 80 000 87 000

Blekinge läns........................ 84 000 300 000 384 000

Kristianstads låns.................... 197 000 705 000 902 000

Malmöhus läns ...................... 338 000 570 000_908 000

Summa kr. 2 327 000

Fiskeristyrelsen anför, att sammanställningen utvisar, att medelstillskott
erfordras för tillgodoseende av den bidrags- och låneunderstödsverksainhet,
som blir en följd av de förtecknade förlusterna av och skadorna på fiskredskap.

10

Kunr/l. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

Vid beräkningen av dessa medelstillskott bör enligt fiskeristyrelsen följande
synpunkter beaktas.

1. Enligt tillämpade grunder fastställes bidrag och låneunderstöd efter
de förlorade eller skadade redskapens värde vid förlust- eller skadetillfället
och icke efter redskapens anskaffningsvärde. Då de i sammanställningen
upptagna beloppen avser anskaffningsvärden, torde beloppen böra
reduceras efter en genomsnittlig norm med hänsyn till förslitning och ålder
å redskapen, lämpligen med 50 procent, vilket ungefärligen motsvarar
den erfarenhetsmässiga värdeminskningen å fiskredskap vid förlust- och
skadetillfällen. I överensstämmelse härmed bör sammanställningens summa,
2 327 000 kr., reduceras till 1 164 000 kr.

2. En grundläggande förutsättning för bidrag och låneunderstöd enligt
1935 års riktlinjer är, att den skadelidande genom förlusten eller skadan
»råkat i nödstälid belägenhet». Då i varje fall novemberstormens redskapsskador
inträffade i slutet av en ålfiskesäsong, som varit rikt givande, torde
åtskilliga skadelidande fiskare i de berörda länen icke uppfylla nämnda
krav. På grund härav och med hänsyn till erfarenheten från ersättningsverksamheten
i tidigare liknande fall, exempelvis åren 1955 och 1956 synes
medelsbehovsberäkningen kunna reduceras med approximativt 50 procent.
Då skulle efter den i föregående punkt företagna reduktionen återstå
(1 164 000: 2 =) 582 000 kr.

3. Av redskapsförluster och -skador uppskattade efter nuvärde ersättes
enligt 1935 års regler i allmänhet en tredjedel med bidrag och en tredjedel
med låneunderstöd, i följd varav medelsbehovet under bidragsanslaget skulle
bli (582 000: 3 =) 194 000 kr. och samma belopp under lånefonden.

4. Praxis i förevarande stödverksamhet på senare år har gått i den riktningen,
att i tveksamma fall beträffande fordran på »nödställd belägenhet»
enbart låneunderstöd med två tredjedelar av den taxerade skadan eller
förlusten tillerkänts den sökande. I den nu föreliggande situationen torde
man få räkna med åtskilliga sådana fall, varför en viss jämkning bör ske
i fråga om medelstilldelningen till förmån för lånefonden och minskning
för bidragsanslaget. Med beaktande av denna synpunkt bör anslaget enligt
styrelsens mening tillföras 150 000 kr. och fonden 300 000 kr.

Yttrande. Statskontoret framhåller, att vid ingången av detta budgetår
å det aktuella bidragsanslaget i runt tal 25 000 kr. stod till förfogande.
1959 års riksdag har till förstärkning av anslaget anvisat likaledes 25 000
kr. Under de senast förflutna fyra budgetåren har anslaget belastats med
i runt tal resp. 45 000, 78 700, 33 000 och 9 800 kr., vilket genomsnittligt
motsvarar en utgift å omkring 41 500 kr. per år. Med hänsyn till de av
fiskeristyrelsen angivna siffrorna anser statskontoret, att en viss förstärkning
av anslaget får anses motiverad. Osäkerheten i beräkningarna ävensom
storleken av de under anslaget disponibla medlen talar för alt förstärkningen
begränsas till 25 000 kr.

Å fiskredskapslånefonden uppgår den odisponerade behållningen till ca
160 000 kr. För utlåning under innevarande budgetår står emellertid till
förfogande jämväl de medel, som kan beräknas inflyta i form av amorteringar
å tidigare utlämnade lån. Statskontoret beräknar beloppet av dessa amorteringar
till i runt tal 60 000 kr. Sammanlagt skulle således innevarande
budgetår kunna utlånas omkring 220 000 kr. Utlåningen under de fyra se -

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1960

naste budgetåren har utgjort i runt tal resp. 113 000, 85 000, 63 000 och
10 000 kr. Inflytande amorteringar har under dessa år uppgått till resp.
18 750, 37 000, 55 000 och 63 000 kr. Med hänsyn härtill kan statskontoret
icke finna, att någon förstärkning av utlåningsfonden är erforderlig.

Departementschefen

De svåra stormarna längs landets södra och sydöstra kuster under oktober
och november 1959 har såsom framgår av den lämnade redogörelsen
orsakat betydande förluster för ett stort antal fiskare, bland annat genom
att en avsevärd mängd fiskredskap blivit förstörda. De största förlusterna
synes ha uppstått utmed Skåne-kusten men även i Blekinge och Kalmar län
är de uppkomna skadorna betydande.

Det torde vara ett allmänt intresse att i största möjliga utsträckning mildra
verkningarna av de genom stormhärjningarna framkallade skadorna å
och förlusterna av fiskredskap. Enligt min mening bör man därvid begagna
de utvägar, som redan står till buds, för att hjälpa de fiskare, som enligt vad
nyss sagts lidit ekonomisk skada. Sålunda bör i första hand komma i fråga
anslaget Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. in. ävensom statens
fiskredskapslånefond. På grund av omfattningen av de inträffade förlusterna
och skadorna torde de behållningar, som för närvarande står till buds på
anslaget och fonden, inte förslå. En förstärkning av båda är därför erforderlig.

På anslaget står sammanlagt omkring 50 000 kronor till förfogande för
bidragsg^vning under innevarande budgetår. På fiskredskapslånefonden
fanns den 1 juli 1959 en behållning av 160 000 kronor. Därjämte väntas
enligt statskontorets beräkningar under innevarande budgetår i amorteringar
inflyta omkring 60 000 kronor, varför totalt cirka 220 000 kronor
kan utlånas från fonden under budgetåret. Med hänsyn härtill och till
den normala förbrukningen för statliga bidrag och lån av ifrågavarande
slag uppskattar jag det ytterligare medelsbehov, som föreligger för att bereda
erforderliga bidrags- och lånemöjligheter för fiskare, vilka drabbats
av ifrågavarande extraordinära skador och förluster, till 50 000 kronor
för bidrag och 50 000 kronor för lån. Jag föreslår därför, att å tilläggsstat
IT till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisas dels ett reservationsanslag
av 50 000 kronor till Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m., dels
ett investeringsanslag av 50 000 kronor till statens fiskredskapslånefond.
Till frågan om anvisande av sistnämnda anslag återkommer jag vid anmälan
av under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa
ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Jan Brandt

Kimgl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

13

Bilaga 3

Egentliga statsutgifter
Elfte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1960.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,
Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén,
Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter
under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60
samt anför därvid följande.

B. Medicinal staten samt hälso- och sjukvården

[1] Karolinska sjukhuset: Utrustning. I enlighet med i propositionen nr
87/1958 (statsverkspropositionen B, kapitalbudgeten, inrikesdepartementet)
framlagt förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1958/59 under investeringsanslaget
till Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet m. m.
medel bl. a. för ombyggnadsarbeten i radiumhemmets vindsvåning för att tillgodose
behovet av arbetslokaler för radiofysiska institutionens kliniskt-fysikaliska
avdelning. I den framställning, som låg till grund för förslaget,
beräknade direktionen för karolinska sjukhuset kostnaderna för inredning
och utrustning av lokalerna till 10 000 kronor. Vid min anmälan av frågan
uttalade jag emellertid, att sistnämnda kostnader icke borde bestridas från
berörda investeringsanslag.

De ifrågavarande lokalerna har under hösten 1959 kunnat tagas i bruk,
varför det är angeläget, att medel för bestridande av utrustningskostnaderna
nu ställes till förfogande. Mot den beräknade kostnaden härför bär jag
icke något att erinra.

För budgetåret 1957/58 anvisade riksdagen under reservationsanslaget till
Karolinska sjukhuset: Utrustning 135 000 kronor för utrustning av vissa
bostadslägenheter, som av Solna stad komme att ställas till förfogande för
att tillhandahållas vid sjukhuset anställd personal. De ifrågavarande bostäderna
har emellertid endast i mindre omfattning ställts till sjukhusets

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

förfogande på sätt som avsetts. Det är därför icke sannolikt, att de medel,
som anvisats för utrustningen, kommer att i sin helhet tagas i anspråk.
Jag föreslår, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att av
nämnda belopp få taga i anspråk högst 10 000 kronor för utrustning av lokalerna
för klinisk radiofysik inom radiumhemmet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att av medel, som under reservationsanslaget
till Karolinska sjukhuset: Utrustning anvisats
för utrustning av vissa bostadslägenheter, taga i anspråk
högst 10 000 kronor för utrustning av lokaler för klinisk
radiofysik vid radiofysiska institutionen.

G. Diverse

[2] 17. Bidrag till ersättning för vissa av översvämningar förorsakade
skador.

1. Ett skyfallsliknande oväder drog den 31 juli 1959 fram över västra
Blekinge samt samma och påföljande dygn över nordöstra Skåne. Nederbördsmängder
på över 200 mm uppmättes på flera platser, och även så stora
mängder som 280—300 mm har rapporterats.

Länsstyrelsen i Blekinge lån har i skrivelse den 5 augusti 1959 anmält, att
avsevärda skador uppkommit vid ovädret. Bl. a. hade cirka 1 500 tunnland
inom Vesans invallningsområde i Gammalstorps kommun skadats av översvämning.
-— Med skrivelse den 29 oktober 1959 har länsstyrelsen översänt
vissa enskilda framställningar, värderingsinstrument m. m. samt en förteck -ning över hos länsstyrelsen föreliggande ärenden om skadeersättning, upptagande
ett sammanlagt belopp av cirka 805 000 kronor. Härav avser 757 000
kronor skador på potatisgrödor och till en mindre del på sockerbets- och
foderfruktodlingar, 23 000 kronor avser trädgårds- och grönsaksodlingar,
medan återstoden fördelar sig på industrianläggning, varulager, enskilda
vägar och utfallsdiken m. m. Värdering har verkställts på länsstyrelsens resp.
hushållningssällskapets föranstaltande.

Länsstyrelsen i Kristianstads län har med skrivelse den 19 augusti 1959
överlämnat en av lantbruksnämnden och hushållningssällskapet gemensamt
upprättad promemoria, vari de rapporterade skyfallsskadorna, enligt
värdering av särskilda värderingsmän, anges till 2 494 730 kronor enligt i
huvudsak följande fördelning:

skador på gröda.................................. 2 138 500

» » byggnader o. d......................... 28340

» » varor i byggnader ...................... 20200

» » enskilda vägar.......................... 39 490

» » fruktodlingar............................ 129200

* » byggnader och varor i Bromölla enligt särskild
förteckning........................ 139 000

Kanyl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

15

Icke rapporterade skador beräknas ha uppgått till mer än en halv miljon
kronor förutom skador på allmänna vägar. — Härefter har länsstyrelsen
med skrivelse den 9 september 1959 överlämnat en gemensam framställning
av lantbruksnämnden och hushållningssällskapet. I framställningen anföres
hl. a., att katastrofskadorna, med hänsynstagande till tidigare normer för
statligt stöd för skördeskador, beräknats till cirka 1 500 000 kronor. Alla
beräknade skador, som understiger 20 procent av försiktigt beräknat normalt
skördevärde, bär därvid uteslutits. Sökandena hemställer om statligt
stöd å 1 miljon kronor, varav högsta möjliga belopp i form av bidrag. Tilllika
anhålles om ersättning till lantbruksnämndens och hushållningssällskapets
ombud för deras deltagande i skadevärderingen med 4 900 kronor.
— Samtidigt har länsstyrelsen överlämnat underdånig framställning av styrelsen
för Willands Ortsförbund av RLF rörande snabba åtgärder för att
ställa medel till förfogande såsom bidrag eller i andra hand i form av stödlån
till de enskilda personer, som oförskyllt drabbats av stora förluster genom
skyfallen. Bidrag syntes böra utgå med viss andel av den konstaterade
skadan och utan hänsyn till vederbörandes förmögenhetsförhållanden.

Länsstyrelsen, som stöder förstnämnda framställning, meddelar, att militär
medverkan under höstens repetitionsövning kunde påräknas för återställandet
av skadade enskilda vägar och broar i trafikdugligt skick.

2. I slutet av april och i början av maj 1959 inträffade till följd av kraftig
nederbörd och snabb snösmältning en exceptionellt hög vårflod i ett flertal
mellansvenska vattendrag, däribland Klarälven, Dalälvarna och Ljusnan.
Betydande översvämningsskador uppstod särskilt inom Värmlands och
Kopparbergs län men även inom Gävleborgs län.

Länsstyrelsen i Värmlands län har i skrivelse den 13 maj 1959 rapporterat
översvämning utmed Klarälven och har härvid samt med senare skrivelser
den 3 juli och den 22 oktober 1959 överlämnat införskaffade uppgifter
angående skadornas omfattning. För jordbrukets del har enligt utredning av
lantbruksnämnden någon skördenedsättning av nämnvärd omfattning icke
uppstått, medan skador och förluster i övrigt inom jordbruket kunde uppskattas
till 75 000 kronor. Skador på bostäder, uthusbyggnader, andra byggnader
samt lösören m. m. dylikt beräknas enligt av länsbostadsnämnden inhämtade
uppgifter till cirka 240 000 kronor. För skadade skyddsvallar uppskattar
lantbruksingenjören inom lantbruksnämnden i Älvsborgs norra område
iståndsättningskostnaderna till 150 000 kronor. Skador bar vidare rapporterats
beträffande allmänna vägar, kraftverk i enskild ägo samt industrier
till resp. 900 000, 209 000 och 440 400 kronor. Beträffande eventuella
flottningsskador föreligger ej någon sifferuppgift.

Länsstyrelsen uttalar för egen del bl. a., att ersättning borde beredas för
skador i bostadsfastigheter och jordbruk.

I skrivelse den 20 augusti 1959 har länsstyrelsen vidare hemställt, alt medel
måtte ställas till länsstyrelsens förfogande för likvidering av en räkning

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1960

å 7 750 kronor från marinförvaltningen, avseende hyra för helikopter, som
under den mest kritiska tiden varit stationerad i Sysslebäck för transport av
livsmedel och post samt för assistans vid sjukdoms- och olycksfall.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har i skrivelse den 14 juli 1959 lämnat
en redogörelse för översvämningarnas förlopp och vidtagna åtgärder inom
länet samt redovisat resultaten av en genom hushållningssällskapet, lantbruksnämnden,
länsbostadsnämnden och länets företagareförening verkställd
utredning rörande skadornas omfattning, slutande på ett totalbelopp av
2 822 460 kronor förutom skador på allmänna och vissa enskilda vägar.
Beloppet fördelar sig i huvudsak på skador på jordbruket 450 000 kronor,
på bostäder 162 000 kronor, på affärslokaler 33 000 kronor, på lager och
inventarier 71 000 kronor, på kommunala anläggningar och ledningar
424 000 kronor, på industri och hantverk 931 000 kronor samt för flottningar
750 000 kronor. Dessutom föreligger ett antal enskilda ansökningar å
sammanlagt omkring 100 000 kronor, avseende bl. a. skador å idrottsplats,
affärslokaler, dammbyggnader och bostäder m. m.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i skrivelser den 26 maj och den 8 juli
1959 redovisat de inom länet inträffade skadorna och därvid anfört i huvudsak
följande. Jordbruket anses icke ha lidit skada. För allmänna vägar
uppskattas skadorna till 85 000 kronor och för enskilda vägar till cirka
4 000 kronor. Beträffande bostäder föreligger ej någon uppgift om totalbelopp;
i de enskilda fallen synes skadorna i regel ha uppgått till 250—600
kronor. Från två industriföretag redovisas förluster å cirka 66 000 resp.
38 000 kronor, vartill i ena fallet kommer förlust på grund av driftstopp.
För en idrottsplats anges skadan till cirka 4 000 kronor, och ungefär samma
belopp uppges beträffande kommunala anläggningar i Bollnäs.

Yttrande

Statskontoret har avgivit utlåtande i frågan om eventuell ersättning av
statsmedel till de skadelidande, i den mån frågan icke berör stödåtgärder i
anledning av skördeskador, vilka förutsättes komma att upptagas till behandling
i samband med kommande förhandlingar mellan statens jordbruksnämnd
och jordbrukets förhandlingsdelegation. Ämbetsverket redovisar
inledningsvis följande allmänna synpunkter.

Av handlingarna i ärendet framgår, att i några av de nu berörda områdena
översvämningar ofta inträffar. Det synes därför böra utredas — i den
mån så ej redan skett — om de nu aktuella skadorna varit av normal omfattning
i förhållande till tidigare års skador eller icke. Endast i den mån
skadorna nu varit osedvanligt stora bör ersättning kunna ifrågakomma. En
generell förutsättning för att det allmänna i särskild ordning skall ställa
medel till förfogande som lån eller bidrag för avhjälpande av uppkomna
skador torde vara, att andra hjälpkällor ej står till buds. Sålunda torde
böra utrönas, huruvida icke kommunal fond kan disponeras för lån eller
bidragsgivning. Vidare bör undersökas i vad mån lån eller bidrag författ -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960 17

ningsenligt i sedvanlig ordning kan utgå från för sådant ändamål avsedda
anslag.

Statskontoret redogör härefter för vissa allmänna riktlinjer, som i tidigare
1''all lagts till grund för prövningen av liknande ersättningsfrågor, samt uttalar,
att hittills tillämpade principer synes böra följas även i det föreliggande
ärendet. Härom anför ämbetsverket i huvudsak följande.

1 de fall, där ersättning i princip anses kunna utgå, bör behovsprövning
företagas sedan vederbörandes ekonomiska ställning närmare utretts. Vad
gäller skador och förluster, som drabbat företag, synes ersättningen — i likhet
med vad som gäller för andra skadelidande — böra göras beroende av
vederbörandes förmåga att bära förlusterna. Gottgörelse torde böra lämnas
endast med viss procent av det uppskattade värdet av det skadade och förutsättes
ej utgå för mindre betydande skador, exempelvis skador, vilkas värde
ej överstiger 100 kronor. Värdering av sakskada bör i regel ske med utgångspunkt
från försäljningsvärde, eller, där detta skulle medföra oskäligt
låg ersättning, från kostnaden för nyanskaffning med avdrag för värdeminskning
genom ålder och bruk, nedsatt användbarhet eller annan omständighet.
— Staten bör svara för utgifterna i de fall helikopter ställts till förfogande
för att förse viss isolerad befolkning med proviant, post o. d. liksom
för kostnader för anlitande av militär hjälp.

Departementschefen

Såsom framgår av det föregående har 1959 års vårflod och lokala oväder
vållat en mycket omfattande skadegörelse. De rapporterade skadorna och
förlusterna belöper sig till sammanlagt omkring 9 miljoner kronor. Härav
hänför sig cirka 3,3 miljoner kronor till skördeskador, från vilka i detta
sammanhang torde böra bortses. Vidare belöper närmare 1,6 miljoner kronor
på skador på allmänna vägar, vilka skador reglerats genom anvisande
av medel från ordinarie anslag till väghållningen. Vad angår övriga skador
— häribiand även skador i trädgårdsodling — finner jag mig böra förorda,
att ersättning av statsmedel må utgå i vissa fall i huvudsaklig överensstämmelse
med de riktlinjer, som tillämpats vid behandlingen av tidigare ärenden
rörande ersättning för skador till följd av naturkatastrofer.

Ersättning bör efter behovsprövning kunna utgå till såväl fysiska som
juridiska personer. I fråga om fysiska personer anser jag ersättning icke
böra annat än i undantagsfall tillkomma skadelidande, som enligt senast
tillgängliga uppgifter haft en till statlig inkomstskatt taxerad inkomst överstigande
12 000 kronor eller förmögenhet överstigande 80 000 kronor, varvid
samtaxerade makar bör betraktas som en person. I fråga om juridiska personer,
för vilka en motsvarande gränsdragning i regel icke är möjlig, förutsätter
jag, att ersättningsanspråk skall bedömas med stor restriktivitet.

Beträffande värderingen av skador och förluster finner jag de av statskontoret
föreslagna riktlinjerna böra följas.

I fråga om grunderna för det ifrågasatta statsunderstödet förordar jag, att
ersättning i regel skall utgå efter 50 procent av skadebeloppet. Möjlighet

2 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

bör dock stå öppen att i särskilt ömmande fall öka bidraget med ytterligare
högst 40 procent. Skador å lägre belopp än 200 kronor per skadelidande
torde i allmänhet icke böra föranleda ersättning.

Kostnaderna för användandet av helikopter torde böra helt stanna å statsverket.

Med utgångspunkt från dessa grunder för lämnande av understöd synes
kunna beräknas, att ett belopp av i runt tal 1 000 000 kronor erfordras för
ändamålet.

Å det senast för budgetåret 1957/58 under nionde huvudtiteln uppförda
reservationsanslaget till bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof finns
f. n. en behållning å cirka 50 000 kronor. Enligt rådande praxis anlitas emellertid
ifrågavarande anslag endast för utgifter i samband med individuella
katastroffall. Ej heller torde skadeersättning i någon mer betydande utsträckning
kunna ifrågakomma genom anlitande av för lån eller bidrag avsedda
anslag. Avgiftsmedel enligt 4 kap. 14 § vattenlagen finns fonderade hos
länsstyrelserna i Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län. För att ersättning
skall kunna utgå av sådana medel fordras emellertid, att skadeavhjälpandet
framstår som ett mer allmänt ortsintresse och avser en bygd,
som är menligt berörd av vattenreglering.

Anslagsbehovet torde således icke i högre grad påverkas av nu angivna ersättningsmöjligheter.
Ett anslag av 1 000 000 kronor synes därför böra anvisas
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60. Anslaget, som
bör benämnas Bidrag till ersättning för vissa av översvämningar förorsakade
skador, synes böra givas karaktär av reservationsanslag. Därest riksdagen
skulle bifalla förevarande förslag, torde det sedermera få ankomma å Kungl.
Maj :l att meddela erforderliga föreskrifter rörande grunderna för dispositionen
av anslaget, varvid prövningen av förekommande ansökningar torde
böra förbehållas Kungl. Maj :t i fråga om juridiska personer och fysiska
personer med högre taxerad inkomst eller förmögenhet än i det föregående
angivits samt i övrigt få ankomma på länsstyrelserna. Tillika torde Kungl.
Maj :t efter den ytterligare utredning, som må förebringas av länsstyrelserna,
få meddela föreskrifter rörande medlens fördelning mellan de berörda länsstyrelserna.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till ersättning för vissa av översvämningar
förorsakade skador å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000
kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Ingemar Nggren

Kangl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

19

Bilaga 4

Kapitalinvesteringar

Socialdepartementet

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1960.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,
Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén,
Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60 samt anför
därvid följande.

V. Statens utlåningsfonder

[1] 1. Lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att preliminära
beslut om lån under budgetåret 1959/60 må meddelas intill ett
belopp av högst 755 000 000 kronor. Till lånefonden för bostadsbyggande
har vidare för sagda budgetår anvisats ett investeringsanslag av 700 000 000
kronor.

Bostadsstgrelsen har (skr. 27/8 1959) föreslagit, dels att förenämnda ram
för den preliminära långivningen ökas med 115 000 000 kronor till
870 000 000 kronor, dels att å tilläggsstat till lånefonden för bostadsbyggande
anvisas ett anslag av 100 000 000 kronor.

Styrelsen har sedermera (skr. 4/12 1959) framlagt nya beräkningar av
anslagsbehovet. Med ledning av utbetalningarna av lån under tiden juli—
oktober 1959 uppskattar styrelsen anslagsbehovet till 850 000 000 kronor,
dvs. 150 000 000 kronor mer än som anvisats för budgetåret. Styrelsen anför
som skäl för uppräkningen av anslagsbehovet dels att färdigställandet
av tertiärbelånade flerfamiljshus kan antagas bli större än som tidigare förutsatts,
dels att utbetalningarna av lån torde bli relativt stora beroende på
att tiden mellan ett projekts färdigställande och utanordning av lånet kunnat
minskas till följd av decentralisering av långivningen och förenkling
av handläggningen av låneärenden.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

Departementschefen

För budgetåret 1959/60 har riksdagen godkänt ett minimiprogram för bostadsbyggandet
avseende 63 000 lägenheter. På grundval av detta program
har en ram av 755 000 000 kronor fastställts för beslut om lån, som skall
utgå från lånefonden för bostadsbyggande.

Vid anmälan av frågan om byggnadsprogram för innevarande budgetår
(statsverksprop. 1959, bil. 26) framhöll jag, att om det dåvarande konjunkturläget
bestod man fick räkna med att behov kom att föreligga av en stor
igångsättning under tredje kvartalet 1959. Om så blev fallet måste medelsramen
utvidgas för att igångsättningen under första halvåret 1960 skulle bli
tillräcklig.

För att trygga sysselsättningen under vintern 1959/60 har en relativt stor
igångsättning av nya byggnadsföretag under andra halvåret 1959 bedömts
som erforderlig. På grund härav har en avsevärd del av den för innevarande
budgetår fastställda medelsramen redan tagits i anspråk. För att en tillräckligt
stor igångsättning skall kunna påräknas instundande vår bör medelsramen
ökas något. Jag anser att byggnadsprogrammet bör utvidgas med
ca 5 000 lägenheter från 63 000 till 68 000 lägenheter, ökningen torde komma
att avse enbart flerfamiljshus.

En dylik utvidgning av byggnadsprogrammet förutsätter, att medelsramen
för innevarande budgetår ökas med 50 000 000 kronor från 755 000 000
kronor till 805 000 000 kronor.

Bostadsstyrelsens i skrivelsen den 4 december 1959 redovisade beräkning
av anslagsbehovet för innevarande budgetår kan jag godtaga. Å tilläggsstat
torde alltså böra anvisas 150 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

a) medgiva, att under budgetåret 1959/60 preliminära
beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
må meddelas intill ett belopp av 805 000 000
kronor;

b) till Lånefonden för bostadsbyggande å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag
av 150 000 000 kronor.

VI. Fonden för låneunderstöd

[2] 2. Räntefria lån till bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att
preliminära beslut om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria lån
till bostadsbyggande, under budgetåret 1959/60 må meddelas intill ett belopp
av 80 000 000 kronor. För innevarande budgetår har vidare till räntefria
lån till bostadsbyggande anvisats ett investeringsanslag av 120 000 000
kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

21

Bostadsstyrelsen har (skr. 27/8 1959) föreslagit, dels att den preliminära
långivningen ökas med 15 000 000 kronor, dels att å tilläggsstat till räntefria
lån till bostadsbyggande anvisas ett anslag av 5 000 000 kronor.

Styrelsen har sedermera (skr. 4/12 1959) lagt fram ny beräkning av anslagsbehovet
och förordat, att å tilläggsstat anvisas ett belopp av 25 000 000
kronor.

Departementschefen

Mitt förslag i det föregående (p. 1) om utökning av bostadsbyggandet och
medelsramen för lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
avser endast flerfamiljshus och påverkar därför inte ramen för räntefria
lån till bostadsbyggande. En utvidgning av sistnämnda ram erfordras därför
inte.

Vad angår anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande vill jag erinra
om vad i det föregående anförts beträffande bostadsbyggandets storlek och
utanordningarna av statliga lån under juli—oktober 1959. Styrelsens förslag
att å tilläggsstat skall anvisas 25 000 000 kronor tillstyrkes.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Räntefria lån till bostadsbyggande å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag
av 25 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Wilhelmsson

*, >

''

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

23

Bilaga 5

Kapitalinvesteringar

Jordbruksdepartementet

Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1960.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson
Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén
Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60 samt
anför därvid följande.

V. Statens utlåningsfonder

[1] 10 a. Statens fiskredskapslånefond. Vid 1938 års riksdag (IX ht s. 322;
JoU 65; rskr. 236) beslöts inrättandet av en statlig utlåningsfond, benämnd
statens fiskredskapslånefond. Från fonden må lån utlämnas till fiskare
vid förlust av eller skada å fiskredskap. Vid utgången av budgetåret 1958/59
förelåg å fonden ett outnyttjat belopp av 160 000 kronor.

Departementschefen

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört vid anmälan av under
jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60, punkten 3, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens fiskredskapslånefond å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag
av 50 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Jan Brandt

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

Bihang

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1959/60

Driftbudgeten
A. Egentliga statsutgifter

V. Socialdepartementet

E: 9 Beredskapsarbeten på vägar och gator, reservationsan -

slag, att avräknas mot automobilskattemedlen........ 80 000 000

E: 10 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverk samhet,

reservationsanslag......................... 2 000 000

82 000 000

IX. Jordbruksdepartementet

G: 8 Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd .. 85 000

K: 16 Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m., reservationsanslag
.................................. 50 000

135 000

XI. Inrikesdepartementet

G: 17 Bidrag till ersättning för vissa av översvämningar förorsakade
skador, reservationsanslag .................. 1 000 000

Säger för driftbudgeten 83135000

Kapitalbudgeten
Kapitalinvestering
V. Statens utlåningsfonder

Socialdepartementet:

1 Lånefonden för bostadsbyggande.................. 150 000 000

Jordbruksdepartementet:

10 a Statens fiskredskapslånefond..................... 50 000

150 050000

VI. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:

2 Räntefria lån till bostadsbyggande ................. 25 000000

Säger för kapitalbudgeten 175 050 000

591842 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag