Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1960

l

Nr 148

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker,
m. m; given Stockholms slott den 1 april
1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1) förordning om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker;

2) förordning om ändrad lydelse av 9 § 3 mom. och 12 § 3 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954 (nr 521); samt

3) förordning om ändrad lydelse av 7 § ölförsäljningsförordningen den 26
maj 1954 (nr 522).

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till en ny förordning om tillverkning
och beskattning av malt- och läskedrycker, avsedd att ersätta de på området
nu gällande tre förordningarna. Förslaget innebär en förenkling och modernisering
av gällande bestämmelser samtidigt som 1959 års förordning om
förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning (förfarandeförordningen) göres
tillämplig på malt- och läskedrycksområdet. De bestämmelser som tillkommit
i nykterhetspolitiskt syfte har bibehållits oförändrade i förslaget.

Den nya förordningen är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1960.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. AV US

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 1''i8 år 1960

Förslag

till

förordning om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker

Härigenom förordnas som följer.

Allmänna bestämmelser
1 §•

Med maltdryck förstås varje jäst odestillerad dryck, som framställts med
torkat eller rostat malt såsom huvudsakligt extraktgivande ämne; dock skall
genom liembrygd tillverkad sådan dryck anses såsom maltdryck allenast om
den innehåller högst 4,5 viktprocent alkohol.

Maltdryck betecknas som lättöl, om alkoholhalten icke överstiger 1,8
viktprocent, som Öl, om alkoholhalten överstiger 1,8 men icke 2,8 viktprocent,
och som starköl, om alkoholhalten överstiger 2,8 viktprocent. Lättöl
skall anses såsom färskt, om det är jäsande eller eljest innehåller jäst. Annat
lättöl betecknas som lagrat.

Till läskedrycker hänföras mineralvatten och kolsyrat vatten, i tulltaxan
upptagna under tulltaxenummer 22.01, samt de drycker som i tulltaxan upptagits
under tulltaxenummer 22.02 med undantag för kaffe, te och choklad.

Tillverkare kallas den som bedriver tillverkning av malt- eller läskedrycker
för försäljning.

2 §•

1 mom. Utan hinder av förordningens föreskrifter må var och en i hemmet
framställa Öl och starköl för eget behov.

2 mom. Omförpackning av maltdrycker må företagas endast av tillverkare
av sådana drycker.

3 mom. Tillverkning för försäljning av starköl med en alkoholhalt överstigande
4,5 viktprocent må äga rum endast för utförsel ur riket samt för vetenskapligt,
medicinskt, farmaceutisk!, tekniskt, industriellt eller likartat
ändamål.

3 §•

Beskattningsmyndighet är konlrollstyrelsen, som även utövar kontroll över
tillverkningen. Beträffande skatt, som utgår enligt denna förordning, skall
vad i förordningen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning är stadgat
äga tillämpning.

Kontrollstyrelsen äger utfärda de föreskrifter rörande redovisning och
särskilda kontrollanordningar som styu-elsen finner erforderliga för kontrollens
utövande.

Det åligger tillverkare att lämna kontrollstyrelsen de uppgifter som erfordras
för upprättande av statistik över tillverkningen och försäljningen av
malt- och läskedrycker.

Om tillverkning för försäljning och om beskattning

4 §•

1 mom. Utan Kungl. Maj :ts tillstånd må Öl icke tillverkas i annat bryggeri
än sådant, i vilket dylik tillverkning enligt till stånd sbevis bedrivits efter
ingången av oktober månad 1938. För rätt att tillverka starköl erfordras sär -

Kungl. Maj. ts proposition nr 148 år 1960

3

skilt tillstånd av Kungl. Maj:t. Därvid äger Kungl. Maj:t föreskriva de villkor,
som prövas erforderliga. Rätt att tillverka Öl eller starköl må av Kungl.
Maj :t indragas, om den icke längre utövas. Innan beslut om indragning meddelas,
skall tillverkaren beredas tillfälle att yttra sig.

Den som erhållit tillstånd som i första stycket sägs eller övertager rörelse
som där avses skall hos kontrollstyrelsen göra förhandsanmälan om
dagen för upplagandet av tillverkningen eller för övertagandet. Sådan anmälan
skall även göras om avbrott i och nedläggande av tillverkning och
försäljning av Öl och starköl.

2 inom. Den som avser att upptaga tillverkning för försäljning av färskt
lättöl, lagrat lättöl eller läskedrycker eller att övertaga rörelse med sådan
tillverkning skall hos kontrollstyrelsen göra förhandsanmälan om dagen för
upptagandet av tillverkningen eller för övertagandet. Sådan anmälan skall
även göras om avbrott i och nedläggande av tillverkning och försäljning av
lagrat lättöl eller läskedrycker samt om nedläggande av tillverkning av färskt
lättöl.

3 mom. Om fullgjord anmälan rörande upptagande och övertagande av
rörelse, som i 1 och 2 mom. sägs, skall kontrollstyrelsen utfärda bevis.

5 §•

För tillverkning av Öl och starköl må endast användas torkat eller rostat
malt samt humle, jäst och vatten, såvida icke kontrollstyrelsen medgiver,
att även andra råvaror användas.

Lättöl må icke utan kontrollstyrelsens medgivande tillverkas med en
stamvörtstyrka överstigande 6 procent.

6 §.

Malt- och läskedrycker må för annat ändamål än utförsel ur riket eller till
svensk frihamn utlämnas från tillverkningsställe endast på slutna kärl eller
behållare, vilka godkänts av kontrollstyrelsen eller med avseende på rymden
blivit märkta på sätt i 14 § lagen om mått och vikt sägs. Sådana kärl
och behållare skola vara försedda med uppgift om tillverkarens namn samt,
beträffande maltdrycker, om varuslag (lättöl, Öl, starköl) och, beträffande
läskedrycker, om dryckens benämning. Tillverkarens namn må ersättas med
dennes inregistrerade varumärke eller av kontrollstyrelsen godkänd förkortning
av namnet. Varuslag må angivas med särskild beteckning, som godkänts
av kontrollstyrelsen. Kärl eller behållare, innehållande maltdryck, må
icke förses med uppgift, ägnad att giva drycken sken av att tillhöra annat
varuslag än det till vilket den är hänförlig.

Utan hinder av vad i första stycket sägs, må utlämning av läskedrycker i
Öppet kärl ske från automat, som godkänts av kontrollstyrelsen eller ock blivit
vederbörligen justerad.

7 §•

För lagrat lättöl, Öl, starköl och läskedrycker skall tillverkare, där ej annat
följer av 8 §, erlägga skatt. Skatten utgår för liter med
tolv öre för lagrat lättöl,
fyrtioåtta öre för Öl,
eu krona fyrtioett öre för starköl, och
trettiotre öre för läskedrycker.

Skattskyldigheten inträder, då varan utlämnas från tillverkningsstället
eller, såvitt angår Öl eller starköl, där förtäres.

För varje tillverkningsställe, där Öl eller starköl tillverkas, skall skatt
utgå med minst ettusen kronor för kalenderkvartal räknat.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1960

8 §.

Deklaration skall avlämnas till kontrollstyrelsen för varje kalendermånad,
under vilken tillverkning eller utlämning av skattepliktiga drycker
förekommit, och innehålla uppgift om den myckenhet sådana drycker, som
utlämnats från tillverkningsstället, samt den myckenhet på tillverkningsstället
förtärt Öl eller starköl, som där tillverkats. Särskild deklaration skall
avgivas för varje tillverkningsställe.

Deklarationen skall insändas inom femton dagar efter utgången av den
månad deklarationen avser.

Om särskilda skäl därtill äro, äger kontrollstyrelsen medgiva, att deklaration
må insändas senare än i andra stycket sägs, dock senast inom tre
månader efter utgången av den månad deklarationen avser.

I deklaration må särskilt för varje varuslag avdrag göras för myckenhet,
som

a) enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller till svensk frihamn,

b) tillverkats vid annat tillverkningsställe,

c) efter utlämning återinförts till tillverkningsställets lager och icke utgöres
av vara, som tillverkats vid annat tillverkningsställe,

d) förstörts utanför tillverkningsstället, medan varan befunnit sig i tillverkarens
besittning, eller

e) utlämnats såsom kontrollprov.

Ansvarsbestämmelser

9 §•

Tillverkar någon starköl eller Öl utan att äga rätt därtill enligt denna förordning
eller utlämnar någon för annat ändamål än i 2 § 3 mom. sägs
starköl med en alkoholhalt överstigande 4,5 viktprocent eller bryter någon
mot vad i 2 § 2 mom. stadgas, straffes med dagsböter.

Är brottet grovt, vare straffet dagsböter eller fängelse i högst sex månader.
Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall beaktas, om olovlig
tillverkning, utlämning eller omförpackning bedrivits i större omfattning.

Innefattar brott som i första stycket sägs allenast att tillåten alkoholhalt
i mindre mån överskrides eller är brottet eljest att anse som ringa, må från
straff frias.

10 §.

Underlåter någon att fullgöra i 3 § tredje stycket stadgad uppgiftsskyldighet
eller upptager någon tillverkning av färskt lättöl utan att göra anmälan
därom enligt 4 § 2 mom. eller bryter någon mot vad i 5 eller 6 §
stadgas, straffes med böter, högst trehundra kronor. I ringa fall må från
straff frias.

11 §•

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig uppgift,
stadgas i skattestrafflagen.

12 §.

Vad i 49 § förordningen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
stadgas skall äga tillämpning jämväl i avseende på kontroll över tillverkning
av färskt lättöl.

13 §.

Brott som avses i 9 § och som icke är grovt, så ock brott som i 10 § sägs
må av åklagare åtalas allenast efter anmälan av kontrollstyrelsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1960

5

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960. Förordningens bestämmelser
skola äga giltighet redan före ikraftträdandet med avseende på
åtgärder, som erfordras för tillämpningen därefter.

2. Genom den nya förordningen upphävas förordningen den 15 december
1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker,
förordningen den 22 december 1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker samt
förordningen den 14 mars 1958 (nr 73) om skatt å lagrat lättöl. Nämnda
förordningar skola dock alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden,
som hänföra sig till tiden före den 1 juli 1960, varjämte bestämmelsen i 28 §
första stycket förordningen den 15 december 1939 angående tillverkning och
beskattning av maltdrycker skall gälla intill utgången av september månad
1960.

3. Anmälningsskyldighet angående upptagande av tillverkning som stadgas
i 4 § 1 och 2 mom. nya förordningen skall anses fullgjord, därest motsvarande
anmälan enligt de upphävda förordningarna ingivits före den 1
juli 1960.

Medgivande och godkännande, som av kontrollstyrelsen lämnats med
stöd av de upphävda förordningarna, skall äga giltighet även för tiden efter
den 30 juni 1960, såvida icke styrelsen annat förordnar.

4. Förekommer i lag eller författning hänvisning till eller avses däri eljest
stadgande, som ersatts genom bestämmelse i den nya förordningen,
skall den bestämmelsen i stället tillämpas.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1960

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 9 § 3 mom. och 12 § 3 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954 (nr 521)

Härigenom förordnas, att 9 § 3 mom. och 12 § 3 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954 skola erhålla följande ändrade lydelse.

(Nuvarande lydelse)

9§.

3 in o in. Inom riket tillverkat
starköl, som ej utföres ur riket eller
till svensk frihamn, må försäljas endast
till partihandelsbolaget eller det
i 13 § nämnda detaljhandelsbolaget.

(Föreslagen lydelse)

9§.

3 m o in. Inom riket tillverkat
starköl, som ej utföres ur riket eller
till svensk frihamn, må försäljas endast
till partihandelsbolaget, det i
13 § nämnda detalj handelsbolaget
eller bryggeri med rätt att tillverka
starköl eller Öl.

12 §.

3 in o m. Starköl som införes till
riket må icke utlämnas från partihandelsbolaget,
med mindre varan
antingen då den inkommer hit är eller
ock därefter av bolaget blivit
stämplad och försedd med etikett.
Beträffande flaska må stämplingen
ske å kork, propp eller annan förslutning.
Såväl stämpel som etikett
skola innehålla uppgift om namnet å
det bryggeri där tillverkningen skett
samt sifferbeteckning (111) för varans
klass.

12 §.

3 m o m. Starköl som införes till
riket må icke utlämnas från partihandelsbolaget,
med mindre varan
antingen då den inkommer hit är eller
ock därefter av bolaget blivit försedd
med uppgift om tillverkarens
namn och om varuslaget. I stället för
uppgift om varuslaget må användas
av kontrollstyrelsen godkänd beteckning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960. De äldre bestämmelserna
skola dock alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden som
hänföra sig till tiden före ikraftträdandet.

Kungl. Maj.ts proposition nr l''t8 år 1960

7

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 7 § ölförsäljningsförordningen den 26 maj

1954 (nr 522)

Härigenom förordnas, att 7 § ölförsäljningsförordningen den 26 maj 1954
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

7 §•

Öl som införes till riket må icke
utlämnas från tullverket, med mindre
varan antingen då den inkommer
hit eller ock därefter genom varuhavarens
försorg under tillsyn av tullpersonal
stämplats och försetts med
etikett. Beträffande flaska må stämplingen
ske å kork, propp eller annan
förslutning. Såväl stämpel som etikett
skola innehålla uppgift om namnet
på det bryggeri där tillverkningen
skett samt sifferbeteckning (11)
för varans klass.

Etikett må ej innehålla benämning,
som är ägnad att giva maltdrycken
sken av att vara av annan
klass än den till vilken den är hänförlig.

Generaltullstyrelsen äger---

denna paragraf.

(Föreslagen lydelse)

7 §•

Öl som införes till riket må icke
utlämnas från tullverket, med mindre
varan antingen då den inkommer
hit eller ock därefter genom varuhavarens
försorg under tillsyn av tullpersonal
blivit försedd med uppgift
om tillverkarens namn och om varuslaget.
1 stället för uppgift om varuslaget
må användas av kontrollstyrelsen
godkänd beteckning.

Kärl eller behållare, innehållande
Öl, må icke förses med uppgift, ägnad
att giva drycken sken av att tillhöra
annat varuslag än det till vilket den
är hänförlig.

Generaltullstyrelsen äger ----

denna paragraf.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960. De äldre bestämmelserna
skola dock alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden som
hänföra sig till tiden före ikraftträdandet.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1960

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 april

1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om
ändrade bestämmelser rörande tillverkning och beskattning av malt- och
läskedrycker, m. m. samt anför därvid följande.

I. Inledning

Med skrivelse till Kungl. Maj :t den 21 mars 1960 har kontrollstyrelsen
framlagt förslag till en förordning om tillverkning och beskattning av maltoch
läskedrycker. Denna författning är avsedd att ersätta de nu gällande
förordningarna den 15 december 1939 (nr 887) om tillverkning och beskattning
av maltdrycker (Mtf), den 22 december 1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker
(Lsf) och den 14 mars 1958 (nr 73) om skatt å lagrat lättöl
(Llf). I skrivelsen föreslås också vissa härmed sammanhängande ändringar
i rusdrycksförsäljningsförordningen (Rff) den 26 maj 1954 (nr 521) och
ölförsäljningsförordningen (öff) den 26 maj 1954 (nr 522).

Kontrollstyrelsens författningsförslag torde såsom Bihang få fogas vid
statsrådsprotokollet för innevarande dag.

Vid utformningen av författningsförslagen har kontrollstyrelsen berett
Svenska bryggareföreningen, Sveriges vattenfabrikanters riksförbund,
Svensk industriförening och Aktiebolaget Wårby bryggerier tillfälle att
framlägga sina synpunkter i ärendet. Förslagen har också underställts Nya
systemaktiebolaget, varjämte samråd ägt rum med generaltullstyrelsens
tullbehandlingsbyrå i vissa speciella frågor.

De av kontrollstyrelsen sålunda framlagda förslagen omfattar i vissa
hänseenden frågor som styrelsen tidigare behandlat i en särskild skrivelse
den 24 september 1958 med förslag till ändring av förordningen om skatt å
läskedrycker, varöver yttranden avgivits av mynt- och justeringsverket, generaltullstyrelsen,
Sveriges vattenfabrikanters riksförbund och Svensk industriförening.

Kungl. Maj:ts proposition nr lri8 år 1960

9

II. Allmänna synpunkter

Gällande ordning. I Mtf:s allmänna bestämmelser ges — bortsett från en
rad definitioner — bl. a. föreskrifter om särskild bryggeriföreståndare vid
varje bryggeri, vilken ålägges ett särskilt ansvar för att rörelsen bedrives i
enlighet med författningsföreskrifterna. Vidare stadgas skyldighet för tillverkare
att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter rörande bokföring och
kontrollanordningar som konlrollstyrelsen kan meddela.

I de avsnitt som särskilt avser Öl- och starkölsbryggerier stadgas koncessionstvång
beträffande såväl Öl- som starkölstillverkning. I anslutning härtill
meddelas speciella föreskrifter om driftsanmälan m. m. Beträffande tillverkningen
gäller vidare olika bestämmelser om uppmätning och märkning
av pannor och jäskar och om vägning av malt samt om de råvaror som får
komma till användning. I samband med skattebestämmelserna ges detaljerade
föreskrifter rörande bokföring och annan redovisning — bl. a. i avseende
på råvaruåtgången — och om särskild årsredogörelse. För utlämningen
av varor från bryggeriet föreskrives en speciell s. k. forsedel. En särskild
forsedelskontrollant skall svara för kontrollen över utlämningen. Liksom
fallet var med flera andra författningar rörande indirekt beskattning, innan
1959 års förordning om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning gjordes
tillämplig på uppbörden av ifrågavarande skatter, innehåller Mtf — i
samband med bestämmelserna om avgivande av deklaration och inbetalning
av skatt — bemyndigande för beskattningsmyndigheten (kontrollstyrelsen)
att vid bristande skattebetalning meddela förbud mot utlämning av maltdrycker
från bryggeri och att kräva säkerhet för skattens behöriga erläggande.

Bestämmelserna om maltdryckstillverkning i lättölsbryggeri är avsevärt
enklare än motsvarande stadganden för Öl- och starkölsbryggerier.

Gemensamt för all maltdryckstillverkning gäller olika detaljerade stadganden
om stamvörtstyrka m. m. och om kärl varå maltdrycker må utlämnas
och märkning av kärlen.

Även den reglering av läskedrycksbeskattningen som meddelas i Lsf innehåller
en råd detaljerade bestämmelser. I stor utsträckning har de utformats
med Mtf som förebild. Lsf innehåller dock inga egentliga tillverkningsföreskrifter.
Stadgandena i Llf rörande lagrat lättöl kan sägas utgöra en i
någon mån moderniserad utformning av motsvarande bestämmelser i Lsf.

Kontrollstyrelsens förslag. Kontrollstyrelsen konstaterar i sin skrivelse inledningsvis
att förordningen den 3 april 1959 (nr 92) om förfarandet vid
viss konsumtionsbeskattning — förfarandeförordningen -— från och med
den 1 juli 1959 är tillämplig på den särskilda varuskatten, försäljningsskatten,
omsättningsskatten å motorfordon samt den allmänna energiskatten.
Vidare erinras om att departementschefen i den proposition, vari förslag till
berörda författningsreglering framlades, uttalade att det skulle ankomma på

10

Kungl. Maj:ts proposition nr It8 år 1960

kontrollstyrelsen att framlägga närmare förslag rörande utvidgning av förordningens
tillämpningsområde till även andra av styrelsen handlagda
skatter. Styrelsens nu framlagda författningsförslag innebär i enlighet härmed
att förordningen göres tillämplig på maltdrycks- och läskedrycksbeskattningen.

Utöver de ändringar i de på området gällande skatteförordningarna som
påkallas av berörda omläggning av förfarandet är, framhåller kontrollstyrelsen,
dessa författningar i behov av en mer allmän överarbetning. Vid införandet
av den nu gällande produktbeskattningen överfördes nämligen, särskilt
till Mtf, från den tidigare råvarubeskattningen en rad föreskrifter —
ofta med en långtgående detaljreglering — vilka med nuvarande erfarenheter
på den indirekta beskattningens område anses obehövliga eller föråldrade.
Då vidare förfarandet vid uppbörd och kontroll i huvudsak är detsamma
inom hela maltdrycks- och läskedrycksområdet och med hänsyn
till att företagen inom branschen i betydande utsträckning är skattskyldiga
enligt alla de nämnda författningarna, har kontrollstyrelsen funnit önskvärt,
att beskattningsbestämmelserna sammanföres i en författning.

Med hänsyn till berörda omständigheter har kontrollstyrelsen ansett sig
böra vidtaga en översyn av hela den författningsmässiga regleringen på
området och utarbeta förslag till en gemensam förordning om tillverkning
och beskattning av malt- och läskedrycker. Förslaget avses icke i sak skola
medföra någon förändring i beskattningens räckvidd vare sig i fråga om
den författningsmässiga regleringen eller beträffande den praxis som hittills
utformats på området.

Ej heller ur nykterlietspolitisk synpunkt innebär den föreslagna regleringen
någon ändring av för närvarande rådande ordning på maltdrycksområdet.

Yttrandena. Såväl Svenska bryggareföreningen, Sveriges vattenfabrikanters
riksförbund och Svensk industriförening som Aktiebolaget Wårby bryggerier
har tillstyrkt kontrollstyrelsens nu framlagda förslag. Sveriges vattenfabrikanters
riksförbund har dock på ett par punkter gjort särskilda uttalanden.
Dessa redovisas i det följande.

Departementschefen. Tillverkningen och beskattningen av malt- och läskedrycker
regleras nu genom tre särskilda författningar. Bestämmelserna i
dessa innehåller — såsom kontrollstyrelsen också framhållit — en ofta detalj
mässig reglering, som numera i betydande utsträckning får anses föråldrad.
Kontrollstyrelsens förslag till en gemensam författning innebär en
betydande förenkling och modernisering av de gällande föreskrifterna, som
bör kunna möjliggöra en viss förenkling också i själva kontrollarbetet. Även
för de berörda näringsidkarna torde ett genomförande av förslaget komma
att medföra åtskilliga lättnader i fråga om skatteredovisningen m. m. I enlighet
med vad som förutsattes vid tillkomsten av 1959 års förordning om
förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning har denna i kontrollstyrelsens

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1960 11

författningsförslag gjorts tillämplig också på malt- och läskedrycksområdet.

Med hänsyn till vad nu sagts och då styrelsens förslag synes väl avvägt
och lämpat att utgöra grund för lagstiftning i ämnet, finner jag mig i huvudsak
kunna biträda detsamma.

Till de särskilda frågor som behandlas i förslaget återkommer jag i det
följande. I detta sammanhang vill jag endast erinra om att de förslag som
framlagts av 1954 års bryggeriutredning i dess betänkande i ölfrågan (SOU
1959: 46) bl. a. innefattar vissa ändringar i gällande bestämmelser om koncessionstvång
för Öl- och starkölsbryggerier samt om minimiskatt för öloch
starkölstillverkning. Då dessa frågor bör behandlas i sitt sammanhang
med utredningens övriga förslag, har de berörda bestämmelserna lämnats
oförändrade vid behandlingen inom finansdepartementet av kontrollstyrelsens
framställning.

III. Specialmotivering

I det följande behandlas till att börja med de olika bestämmelserna i
förslaget till förordning om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker,
i den utformning förslaget fått efter överarbetning inom finansdepartementet.
Avslutningsvis beröres ändringarna i rusdrycks- och ölförsäljningsförordningarna.

1 § första och andra styckena

I första stycket definieras maltdryck såsom en jäst, odestillerad dryck,
vid vars framställning torkat eller rostat malt använts såsom huvudsakligt
extraktgivande ämne. Gällande definition i 1 § Mtf innehåller härutöver bestämningen
»alkoholhaltiga. Då en jäst maltdryck alltid är alkoholhaltig,
har denna bestämning icke medtagits. Vidare torde begreppet »rostat» malt
täcka begreppet »bränt» malt, varför det sistnämnda slopats.

Att torkat eller rostat malt skall vara huvudsakligt extraktgivande ämne
gäller för närvarande endast för liembryggd dryck. Detta krav har utsträckts
att gälla också bryggeritillverkade drycker. I praktiken innebär
förslaget emellertid icke någon ändring i gällande ordning såvitt avser Öl
och starköl. Användning av andra extraktgivande ämnen för tillverkning
av dessa drycker kräver nämligen nu (10 § Mtf) tillstånd av kontrollstyrelsen,
som hittills icke medgivit att annat ämne än malt användes i sådan
utsträckning, att malt icke längre blir den huvudsakliga extraktgivaren. I
övrigt innebär förslaget den ändringen, att malt skall vara huvudsaklig extraktgivare
även vid tillverkning av lättöl. Så torde emellertid nu regelmässigt
vara förhållandet.

Vad beträffar liembryggd maltdryck gäller för närvarande ait sådan
dryck, som erhållit en alkoholbalt överstigande 5 viktprocent, är att betrakta
som spritdryck. Dylik tillverkning är olaglig och bestraffas enligt bränn -

12

Kungi. Mcij:ts proposition nr 148 år 1960

vinstillverkningsförordningen. Förslaget innebär på förevarande punkt endast
att alkoliolhaltsgränsen jämkas till 4,5 viktprocent. Härigenom uppnås
överensstämmelse med den gräns som gäller för starköl, som försäljes inom
riket.

I andra stycket, som motsvaras av 3 § Mtf, har införts en definition av
färskt och lagrat lättöl. Någon sådan definition föreligger icke nu vare sig i
Mtf eller i Llf. Vad beträffar lättöl, som icke är jäsande, är definitionen avsedd
att tolkas så, att drycken skall betraktas som färsk, om den är grumlig
av jäst eller eljest synbarligen innehåller jäst. Det skall sålunda icke
vara fråga om så ringa förekomst av jäst, att den endast kan påvisas genom
mikroskopisk undersökning. Den föreslagna definitionen ansluter sig för
övrigt till rådande praxis vid bedömningen, huruvida skatteplikt föreligger
eller icke. I övrigt har indelningen av maltdryckerna förenklats, bl. a. genom
att klassindelningen slopats.

1 § tredje stycket

Kontrollstyrelsens förslag. Enligt 1 § Lsf skall skatt erläggas för läskedrycker,
som inom riket tillverkas för försäljning. Med läskedrycker förstås
i förordningen mineralvatten samt kolsyrade och därmed jämförliga
drycker, vilka icke är hänförliga till rusdrycker eller maltdrycker. Vid införsel
utgick före år 1959 en mot skatten svarande tull endast för mineralvatten
och kolsyrade drycker. Numera upptages sådan tull för det stora flertalet
inom riket beskattade läskedrycker.

Enligt kontrollstyrelsens förslag skall till läskedrycker hänföras mineralvatten
och kolsyrat vatten, i tulltaxan upptagna under tulltaxenummer
22.01, samt de drycker, som i tulltaxan upptagits under tulltaxenummer
22.02 med undantag för kaffe, te och choklad.

I sin motivering anför styrelsen följande.

Den gällande avgränsningen av skatteområdet upptogs till prövning av
1952 års kommitté för indirekta skatter, vilken föreslog, att läskedrycksskatt
skulle utgå endast för mineralvatten och kolsyrade drycker. Förslaget
innebar sålunda, att de drycker som innefattades under begreppet »med
kolsyrade jämförliga drycker» skulle undantagas från beskattning. Ivontrollstyrelsen
anslöt sig till denna ståndpunkt och framhöll, att man därigenom
skulle dels undvika åtskilliga svårigheter vid gränsdragningen mellan
skattepliktiga och icke skattepliktiga drycker, dels eliminera olikheten
i beskattning mellan importerade och inom riket tillverkade drycker.

Frågan om enhetlig beskattning av importerade och inom riket tillverkade
läskedrycker har kommit i ett nytt läge, sedan 1958 års tulltaxa trätt i
kraft. Enligt denna hänföres läskedrycker till tulltaxenummer 22.01, som
omfattar bl. a. mineralvatten och kolsyrat vatten, samt till nummer 22.02,
som omfattar lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kolsyrat
vatten och andra alkoholfria drycker med undantag av frukt- och köksväxtsaft,
hänförlig till nummer 20.07.

Vid import uttages sålunda numera en mot läskedrycksskatten svarande
tull på i stort sett samma drycker som inom riket beskattas enligt Lsf. Härigenom
har i huvudsak likställighet i beskattningshänseende skapats mel -

13

Kungi. Ulaj.ts proposition nr 1 48 år 1960

lan importerade och inom riket tillverkade produkter. Kvar står emellertid
problemet om en klar gränsdragning för skatteplikten beträffande inom riket
tillverkade läskedrycker. Detta krav accentueras för övrigt i och med
att förfarandeförordningen skall göras tillämplig på läskedrycksskatten.

Enligt styrelsens mening synes spörsmålet bäst kunna lösas genom att
bestämningen av begreppet läskedrycker i skatteförfattningen göres genom
anknytning till tulltaxan.

I sin tidigare omnämnda skrivelse av år 1958 framlade kontrollstyrelsen
i denna del ett förslag av i sak samma innebörd som det förevarande.

Yttrandena. Förslaget att anknyta definitionen av begreppet läskedrycker
till tulltaxan tillstyrktes av generaltullstijrelsen i dess yttrande över kontrollstyrelsens
skrivelse år 1958. Härvid framhölls särskilt intresset av att
full likformighet råder i fråga om beskattningen av importerade och inhemska
läskedrycker. Generaltullstyrelsen anmärkte i övrigt bl. a. följande.

Genom anknytningen till tulltaxenr 22.02 kommer att från det skattepliktiga
området uteslutas frukt- och köksväxtsaft, varmed avses rena, även för
konsumtionsändamål utspädda natursafter utan andra tillsatser än socker
och eventuellt konserveringsmedel. Det synes generaltullstyrelsen riktigt,
att dessa safter under alla förhållanden — sålunda även om de levereras på
för läskedrycker vanligen brukade flaskor — undantagas från läskedrycksbeskattningen.
Den oklarhet, som i detta hänseende rått vid tillämpning
av de nuvarande bestämmelserna, skulle genom ändringen elimineras.

Svensk industriförening tillstyrkte förbehållslöst kontrollstyrelsens förslag
av år 1958.

Sveriges vattenfabrikanters riksförbund underströk år 1958 att principen
hör vara, att importerade och i landet tillverkade produkter behandlas lika
i skattehänseende. I vart fall borde de senare icke ges en sämre ställning.
I anledning av kontrollstyrelsens nu framlagda förslag har förbundet uttalat
sig för att beskattningsområdet begränsas till att gälla kolsyrade drycker.
Förbundet hyser emellertid förståelse för motiven till kontrollstyrelsens
förslag och vill därför icke motsätta sig att beskattningsområdet i detta
sammanhang bestämmes i enlighet därmed.

Departementschefen. Med det föreliggande förslaget vinnes en så långt möjligt
klar och jämväl i övrigt lämplig gränsdragning mellan beskattade och
obeskattade drycker ävensom likformighet i beskattningen av importerade
och inom riket tillverkade varor. Förslaget innebär icke någon egentlig ändring
i läskedrycksbeskattningens räckvidd, och någon ändring bör enligt
min mening icke heller komma i fråga i samband med förevarande, väsentligen
författningstekniska revision av lagbestämmelserna. Jag tillstyrker
därför kontrollstyrelsens förslag på denna punkt.

2 §.

Den nu gällande bestämmelsen (2 § Mtf), som ger möjlighet att utan
binder av författningsbestämmelserna företaga lieinbrygd av Öl och stark -

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 1A8 år 1960

Öl, har genom 1 mom. i förslaget utvidgats att också omfatta tillverkare.
Något stadgande om hemtillverkning av läskedrycker föreligger icke i Lsf.
Av den föreslagna förordningen framgår utan särskilt stadgande att hemtillverkning
av lättöl och läskedrycker är tillåten.

Förslagets 2 mom. avser att möjliggöra transport av maltdrycker, exempelvis
på tankbilar, för omtappning. Sådan omtappning bör emellertid kunna
ske endast på bryggeri, då erforderliga utlämnings- och märkningsföreskrifter
-— i förslaget meddelade under 6 § — av kontrolltekniska skäl endast
kan avse tillverkare av maltdrycker. I 2 mom. har därför stadgats förbud
för annan än tillverkare av maltdrycker att företaga omförpackning
(omtappning) av sådan dryck. Något motsvarande stadgande för läskedrycker
synes icke erforderligt.

3 mom. motsvarar helt 11 § Mtf.

3 §.

Genom första stycket göres förordningen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
tillämplig på maltdrycks- och läskedrycksområdet.

Andra stycket. Liksom för närvarande bör kontrollstyrelsen kunna med.-dela sådana särskilda föreskrifter i fråga om redovisning (bokföring) och
kontrollanordningar, som styrelsen finner erforderliga för tillverknings- och
skattekontrollens utövande. Enligt vad jag under hand inhämtat avser kontrollstyrelsen
att utfärda föreskrifter med i stort sett samma materiella innebörd
som de nuvarande. Betydande förenklingar kommer dock att göras i
anslutning till den nu föreslagna förenklingen i lagstiftningen. Maskinella
anordningar som avses i 9 och 21 §§ Mtf kan ej föreskrivas med stöd av den
föreslagna bestämmelsen.

Tredje stycket. Då det för den i nykterhetspolitiskt syfte förda statistiken
på maltdrycks- och läskedrycksområdet erfordras även andra uppgifter
från tillverkare än som betingas av tillverknings- och skattekontrollen,
bör särskild föreskrift om uppgiftsskyldighet i sådant hänseende lämnas.
Förslaget innebär den ändringen i förhållande till gällande ordning, att uppgiftsskyldigheten
omfattar icke blott maltdryckstillverkare utan även läskedryckstillverkare.

4 §•

1 mom. första stycket motsvarar helt 7 § Mtf. Erinras må om att förslag
till ändring av stadgandet framlagts av 1954 års bryggeriutredning.

I 1 mom. andra stycket lämnas i anslutning till förfarandeförordningen föreskrifter
om anmälningar rörande upptagande, övertagande, avbrytande
och nedläggande av tillverkning och försäljning av Öl och starköl. Bestämmelserna
överensstämmer i huvudsak med vad som gäller för de skatter, på
vilka förfarandeförordningen redan gjorts tillämplig. — Av 3 och 47 §§
förfarandeförordningen fi-amgår att tillverkaren är förfallen till straff om
han upptar tillverkning utan anmälan eller återupptar tillverkning efter
avbrott utan att anmäla detta förhållande.

Kungi. Maj.ts proposition nr 148 år 1960

15

2 mom. innebär motsvarigheten beträffande läskedrycker och lättöl till
vad som i 1 mom. andra stycket stadgas om Öl och starköl. Anmärkas må,
att tillverkare av färskt lättöl, varå skatt icke utgår, skall göra anmälan endast
om upptagande och nedläggande av tillverkningen.

5 §.

Första stycket innebär i huvudsak icke annan ändring av 10 § Mtf än att
»kornmalt» utbytts mot »malt».

Andra stycket (25 och 26 §§ Mtf). De egentliga tillverkningsbestäinmelserna
för lättöl har ansetts kunna begränsas till den föreskrift om högsta
stamvörtstyrka som finnes i 25 § första stycket Mtf. Denna föreskrift avser
att förebygga, att drycken vid utjäsning uppnår högre alkoholhalt än som
är tillåten för lättöl. Någon bestämmelse om lägsta halt för stamvörtstyrkan
synes icke erforderlig, då en sådan är motiverad endast av kvalitetshänsyn.
Kravet på kvalitet torde bli tillräckligt tillgodosett genom konkurrensen
mellan bryggerierna. En definition av stamvörtstyrkan (25 § andra
stycket Mtf) synes obehövlig. Detta begrepp får nämligen anses ha en inom
bryggerinäringen vedertagen innebörd.

6 §•

Gällande ordning. Bestämmelserna om hur maltdrycker skall utlämnas från
bryggeri återfinnes nu i 15 och 27 §§ Mtf resp. 6 § Llf. De beskattade
maltdryckerna, dvs. lagrat lättöl, Öl och starköl, får icke utlämnas från tillverkningsställe
annorledes än på slutna kärl vilka av kontrollstyrelsen godkänts
eller med avseende på rymden blivit märkta på sätt i 14 § lagen om
mått och vikt sägs. I övrigt gäller att kärl varå maltdrycker utlämnas skall
vara stämplade och försedda med etikett. Stämpel och etikett skall innehålla
uppgift om namnet på det tillverkande bryggeriet samt sifferbeteckning
(I, II, III) för den klass till vilken maltdrycken är hänförlig. I stället
för bryggeriets namn må användas en såsom ursprungsbeteckning lämplig,
av kontrollstyrelsen godkänd förkortning av namnet eller bryggeriets inregistrerade
varumärke. Sifferbeteckning erfordras icke för starköl, som utlämnas
för utförsel ur riket eller till svensk frihamn. Etikett må icke innehålla
benämning, som är ägnad att ge maltdrycken sken av att vara av annan
klass än den, till vilken densamma är hänförlig. De nu återgivna bestämmelserna
är icke tillämpliga då lättöl av köpare avhämtas i öppet kärl.

Överstiger stamvörtstyrkan hos lättöl sex procent, skall etiketten innehålla
uppgift därom.

Beträffande läskedrycker föreskrives (9 § Esf), liksom för maltdrycker
i allmänhet, att de icke får utlämnas annat än på slutna kärl som godkänts
av kontrollstyrelsen eller märkts enligt lagen om mått och vikt. Utan hinder
härav må dock kontrollstyrelsen medgiva utlämning av läskedrycker
från automat i öppet kärl, där sådan utlämning sker efter angivet mått och
automaten är vederbörligen justerad. Kontrollstyrelsen äger meddela föreskrifter
angående kontrollanordningar, för de fall då läskedrycker utlämnas

16

Kungl. Maj:ls proposition nr H8 år 1960

från automat. Undantagsbestämmelsen avser automater i vilka framställning
av läskedrycker sker (s. k. postmixtyp). Vid annan automatförsäljning
av läskedrycker framställes dryckerna på läskedrycksfabrik och utlämnas
därifrån på slutna kärl.

I fråga om märkning stadgas i 10 § Lsf, att kärl varå läskedrycker utlämnas
skall vara försedda med etikett, innehållande uppgift om dryckens benämning,
tillverkarens namn eller firma och tillverkningsorten.

Kontrollstyrelsens förslag. I förslaget stadgas inledningsvis, att malt- och
läskedrycker icke må utlämnas från tillverkningsställe annorledes än på
slutna kärl eller behållare, vilka av kontrollstyrelsen godkänts eller med avseende
på rymden blivit märkta på sätt i 14 § lagen om mått och vikt sägs.
Såvitt avser maltdrycker innebär förslaget den ändringen, att lättöl i fortsättningen
icke skall få utlämnas på öppna kärl. Någon sådan utlämning
torde numera icke förekomma.

De gällande bestämmelserna om märkning har förenklats i förslaget vilket
innebär att kärl och behållare skall vara försedda med uppgift om tillverkarens
namn samt beträffande maltdrycker om varuslag (lättöl, Öl,
starköl). I stället för tillverkarens namn må användas dennes inregistrerade
varumärke eller av konlrollstyrelsen godkänd förkortning av namnet.
I fråga om varuslag må användas särskild beteckning, varvid givetvis sifferbeteckning
kan ifrågakomma. Det nu gällande kravet, att kärl vari maltdryck
utlämnas skall vara stämplade och försedda med etikett, har sålunda
utbytts mot ett allmännare stadgande om märkning.

Beträffande maltdrycker skall nu anges det bryggeri, där tillverkningen
skett. Styrelsen förordar, att uppgiftsskyldiglieten i stället skall avse tillverkarens
namn. Liksom hittills skall emellertid sådan uppgift bl. a. kunna
ersättas med inregistrerat varumärke.

Undantagsbestämmelsen beträffande starköl som utlämnas för export
anses obehövlig efter den ändring av märkningsbestämmelserna som kontrollstyrelsen
nu föreslagit. Icke heller bestämmelsen om att etikett ej må
innehålla benämning, som är ägnad att giva maltdrycken sken av att vara
av annan klass än den, till vilken densamma är hänförlig, bedömes i fortsättningen
erforderlig. Detsamma gäller bestämmelsen om uppgift på etiketten
i de fall stamvörtstyrkan hos lättöl överstiger 6 procent.

Beträffande utlämning av läskedrycker innebär förslaget ingen saklig
ändring. Styrelsen erinrar emellertid om att frågan om utlämning i öppet
kärl från automat av kontrollstyrelsen behandlats i den förenämnda skrivelsen
år 1958. Styrelsen förordade då att kravet på justering av automat borde
uteslutas ur skatteförfattningen och anförde härvidlag bl. a. följande.

Vid överläggningar med representanter för mynt- och justeringsverket
och för importörer av läskedrycksautomater har framkommit, att icke någon
av de typer av läskedrycksautomater som avses skola placeras på den
svenska marknaden kan justeras. Automatförsäljning av läskedrycker i
öppna kärl kan således icke heller efter ändringen författningsenligt äga
rum. Detta förhållande har föranlett importörer av läskedrycksautomater

Kungl. Maj.ts proposition nr It8 år 1960

17

att hos kontrollstyrelsen göra framställning om att styrelsen skulle taga
initiativ till ytterligare ändring av förordningen. Med anledning härav har
styrelsen övervägt vilka övriga kontrollåtgärder som skulle kunna ersätta
justeringsföreskriften och funnit, att även om justering av automaterna
fortfarande måste anses önskvärd ur kontrollsynpunkt och lämplig med
tanke på den köpande allmänhetens berättigade krav på garantier för erhållande
av den kvantitet, automaten skall leverera, torde dessa önskemål
i huvudsak kunna tillgodoses genom att apparaterna förses med plomberad
mynträknare och genom att utlämningen äger rum i bägare med viss måttangivelse.
Styrelsen vill icke utesluta möjligheten av att enklare kontrollmetoder
kan godkännas, sedan mera ingående erfarenheter vunnits i fråga
om automaternas användning. På grund härav finner styrelsen det angeläget,
att kontrollföreskrifterna för automatförsäljningen av läskedrycker
icke fastslås i författningen. Härvid förutsätter styrelsen, att hinder icke
möter för styrelsen att i kraft av förordningen meddela föreskrifter om
mynträknare eller måttangivelse på bägare liksom att styrelsen, om den
tekniska utvecklingen av automaterna sedermera skulle möjliggöra justering,
även kan vara oförhindrad att påfordra dylik åtgärd.

1 1960 års skrivelse uttalar kontrollstyrelsen att den icke anser sig böra
i förevarande sammanhang aktualisera spörsmålet, ehuru styrelsen icke
finner sig ha anledning att i sakfrågan nu intaga annan ståndpunkt än år
1958. Styrelsen förordar sålunda att gällande bestämmelse bibehålies oförändrad.

Beträffande märkningen av läskedrycker innebär förslaget i förhållande
till Lsf endast obetydlig ändring.

Yttrandena. Mynt- och justerinysverket tillstyrkte år 1958 i princip kontrollstyrelsens
förslag. Verket framhöll dock önskvärdheten av att icke i
andra förordningar än sådana, som direkt är anslutna till lagen om mått
och vikt, fastställa bestämmelser rörande undantag från lagens grundläggande
fordringar. Beträffande bestämmelsen i 9 § Lsf framhölls, att denna
går utöver bestämmelserna i lagen om mått och vikt och omöjliggör ett
eventuellt undantagande från justeringsplikt enligt lagens 8 §, vilket principiellt
syntes vara en icke önskvärd begränsning, oavsett om ett dylikt
undantag kunde anses vara befogat eller icke.

Sveriges vattenfabrikanters riksförbund hemställde år 1958 att föreskriften
om justering i 9 § Lsf skulle bibehållas. Förbundet framhöll att man
från läskedrycksindustrins sida måste reagera mot den av kontrollstyrelsen
föreslagna ändringen då det beträffande vissa typer av muggautomater
icke är möjligt att trygga en effektiv skattekontroll utan en justering av
automaterna. Förbundet anförde i övrigt bl. a. följande.

Justeringen av här ifrågavarande automater är betingad av att läskedrycker
är belagda med produktskatt baserad på volymen. De automattyper som
beröres är muggautomater eller s. k. »cup-vendors». Dessa är av två slag,
premix och postmix.

En gemensam nackdel med både premix och postmix är svårigheten att
kunna utlämna en jämn kvantitet. När det gäller skattekontrollen har emellertid
premix ett stort företräde framför postmixautomaterna. Genom att
läskedryckerna till premix levereras från befintliga läskedrycksfabriker i

2 Iiihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 148

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1960

små transportabla slutna behållare, löses i detta fall skattefrågan enkelt på
det sättet, att skatten erlägges av läskedrycksfabriken. Härigenom behövs
icke någon skatteläggning av denna automattyp.

Inom den svenska läskedrycksindustrin har man allmänt eu föga positiv
inställning till muggautomater, främst på grund av de stora hygieniska svårigheter
dessa vållar. Särskilt gäller detta postmixtypen, vilken för sin verksamhet
fordrar samma dagliga noggranna rengöring och vård som en läskedrycksfabrik,
något som ju i praktiken icke går att förverkliga. Kvaliteten
på produktionen blir genomgående sämre beroende på automaternas ömtålighet
och krävande service. Genom att postmix av innehavaren kan ställas
in beträffande syrup, vattenmängd och kolsyretryck, lämnas vid denna automattyp
ett stort utrymme för fusk både i fråga om kvalitet och kvantitet,
som helt faller utanför myndigheternas och allmänhetens kontrollmöjligheter.
Särskilda problem inställer sig vid postmix när det gäller märkesvaror
och möjligheterna för varumärkesinnehavaren att trygga deras ursprungsäkthet.
Det torde icke bli möjligt att åstadkomma tillfredsställande garantier
för att automatinnehavaren verkligen följer föreskrivna tillverkningsrecept
och icke blandar in sämre råvara köpt från annat håll.

Det synes oss vidare otillfredsställande att kontrollanordningar lämpas
efter möjligheterna att tillämpa dem på ett skatteobjekt. De bör utformas
enbart med målsättningen att nå nödig kontrolleffekt. Om det finns automattyper,
på vilka den nu gällande kontrollföreskriften om justering icke kan
tillämpas, bör automattypen i fråga slopas och icke kontrollföreskriften.
Detta gäller i särskild grad det föreliggande fallet, enär det här finns möjligheter
att tillgodose allmänhetens behov av muggautomater med en annan typ,
premix, där man i varje fall helt saknar problemet med skattekontrollen.

I avseende på kontrollstyrelsens år 1960 framlagda förslag framhåller förbundet
att svårigheterna att utöva kontroll över beskattningen av läskedrycker,
som utlämnas i öppet kärl från automater av vissa typer, är så betydande
att risk föreligger, att skatten i realiteten icke blir uttagen till sitt fulla
belopp i dessa fall. Med hänsyn till nuvarande höga skattesats kommer konkurrensläget
därför att bli olika för dem som försäljer läskedrycker via
nämnda automattyper och andra tillverkare. Förbundet önskar därför, att
bestämmelsen utformas så, att utlämning från tillverkningsställe får ske endast
på slutna kärl. Förbundet har emellertid med hänsyn till omständigheterna
accepterat att frågan icke aktualiseras i detta sammanhang.

Från Svensk industriförenings sida avstyrkte man år 1958 sådan författningsändring,
som skulle möjliggöra ett införande av läskedrycksautomater
i landet. Härvidlag anfördes i huvudsak samma synpunkter som framlagts
av Sveriges vattenfabrikanters riksförbund. Kontrollstyrelsens nu föreliggande
förslag har av föreningen lämnats helt utan erinran.

Departementschefen. Frågan om försäljning av läskedrycker från automater
har varit aktuell vid flera tillfällen under senare år. Enligt den ursprungliga
författningsbestämmelsen fick utlämning av läskedrycker ske endast
på slutna kärl. Sin nuvarande lydelse erhöll stadgandet år 1958, sedan det
visat sig att behov förelåg av en möjlighet till utlämning också på öppna kärl
från automater. Kontrollstyrelsen fick då rätt att medgiva utlämning på
iippna kärl om utlämningen sker efter angivet mått och automaten blivit

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1960

vederbörligen justerad. Efterhand har det emellertid visat sig, att inga automater
av ifrågavarande typer kunnat godtagas för justering i vanlig ordning,
varför den vidtagna författningsändringen i realiteten icke kommit att leda
till avsett resultat. När bestämmelserna på området nu görs till föremål för
en allmän översyn, synes därför den i nu berörda hänseende gällande ordningen
icke längre böra bibehållas oförändrad.

Kravet på en tillfredsställande mätning uppkommer i det föreliggande
fallet väsentligen på grund av att det här rör sig om en vara för vilken skatt
utgår efter volym. Såvitt avser obeskattad vara, som försäljes på motsvarande
sätt, torde nämligen justeringstvång icke föreligga då försäljningen i
och för sig icke sker efter mått. När det gäller att skapa möjlighet för en
friare prövning av automatförsäljningen, synes det därför lämpligt att i här
avsedda fall överlåta bedömningen på beskattningsmyndigheten, dvs. kontrollstyrelsen.
Utlämning på öppna kärl bör sålunda få ske från automat,
som godkänts av kontrollstyrelsen, även om den icke är justerad.

Vid prövningen av frågor om godkännande av olika automattyper förutsättes
kontrollstyrelsen självfallet beakta att kraven på en effektiv skattekontroll
blir tillgodosedda. Härjämte bör emellertid samråd i erforderlig
omfattning ske med mynt- och justeringsverket samt vederbörande hälsovårdsmyndighet
i syfte att tillse att hinder icke heller föreligger ur de synpunkter
dessa myndigheter har att bevaka. Det sagda innebär att automatförsäljning
i öppet kärl bör kunna komma i fråga endast om automaten är tillfredsställande
anordnad i samtliga här antydda hänseenden. För de fall,
där automaten blivit vederbörligen justerad, bör liksom hittills något godkännande
av automaten som sådan icke erfordras från kontrollstyrelsens
sida.

I enlighet med vad nu anförts förordar jag, att gällande ordning ändras så
att utlämning av läskedrycker i öppet kärl må ske från automat, som godkänts
av kontrollstyrelsen eller ock blivit vederbörligen justerad.

Enligt de för tillverkningen av maltdrycker nu gällande föreskrifterna må
etikett icke innehålla benämning, som är ägnad att ge maltdrycken sken av
att vara av annan klass än den till vilken densamma är hänförlig. Någon
motsvarande bestämmelse har icke medtagits i kontrollstyrelsens förslag.
Enligt min mening talar emellertid övervägande skäl för att ett uttryckligt
förbud av angiven art bibehålies även i fortsättningen. I departementsförslaget
har därför införts en bestämmelse av i huvudsak samma innebörd som
den nuvarande.

Mot vad kontrollstyrelsen i övrigt föreslagit beträffande 6 § föreligger
från min sida ingen erinran.

7 §■

Första stycket. I Mtf (12 §) stadgas att skatt skall erläggas för Öl och
starköl, som tillverkats vid bryggeri bär i riket. Enligt Eif (1 §) och Esf
<1 §) skall skatt erläggas för lagrat lättöl respektive läskedrycker, som tillverkats
inom riket för försäljning. Enligt förslaget blir den skattskyldig, som

20

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1960

enligt definitionen i 1 § sista stycket är tillverkare, dvs. bedriver tillverkning
för försäljning. Härav följer, att skatt inte skall utgå för hemtillverkad vara.
Vidare anges i andra stycket, att skattskyldigheten inträder, då varan utlämnas
från tillverkningsstället eller, dock endast såvitt angår Öl eller starköl,
där förtäres.

Beträffande tredje stycket, som motsvaras av 13 § andra stycket Mtf, må
erinras om att 1954 års bryggeriutredning framlagt förslag om höjd minimiskatt
för Öl- och starkölsbryggerier. Denna fråga bör emellertid inte prövas
nu. Bestämmelsen i Lsf (5 §) om att tillverkare av läskedrycker skall erlägga
skatt med lägst femtio kronor för varje månad, varunder han ägt
bedriva rörelsen, torde ur kontrollmässiga synpunkter numera icke längre
vara erforderlig. Några minimiavgifter har icke varit aktuella under senare
år.

8 §•

Kontrollstyrelsens förslag. Bestämmelserna i denna paragraf om upprättande
och insändande av deklaration har utformats i huvudsaklig överensstämmelse
med motsvarande stadganden i Lsf och Llf med de modifikationer
som betingas av att förfarandeförordningen nu göres tillämplig på maltdrycks-
och läskedrycksområdet.

Den väsentligaste ändring i förhållande till gällande ordning som innefattas
i förevarande paragraf avser, framhåller kontrollstyrelsen, tiden för
deklarations avgivande och därmed för skattens erläggande. Enligt Mtf
(18 §) skall den skattskyldige i deklarationen upptaga den mängd Öl och
starköl som under deklarationsmånaden utförts från bryggeriet eller inom
bryggeriet utlämnats till personalen för förtäring därstädes. Avdrag får sedan
i deklarationen göras för varor, som exporterats, som efter utlämning
återinförts till bryggeriet, som överförts till annat bryggeri, som använts
som prov eller som förstörts utom bryggeriet. Deklarationen skall insändas
senast på åttonde söckendagen och den upplupna skatten inbetalas senast
på femtonde dagen efter deklarationsmånadens utgång. Tillverkaren erlägger
sålunda skatt för de varor han under deklarationsmånaden försålt till konsumenter
och andra återförsäljare än bryggeriföretag, däremot icke för varor
som överförts till annat bryggeri.

Enligt Llf och Lsf föreligger ingen rätt att i deklarationen göra avdrag för
varor, som överförts till annan tillverkare. Deklaration skall enligt dessa författningar
ingivas och skatt erläggas senast femtonde dagen efter deklarationsmånadens
utgång.

Kontrollstyrelsen påpekar, att det från bryggeriindustrin uttalats önskemål
om att skattebestämmelserna ändras så, att ordningen för skattens erläggande
blir densamma för maltdrycker och läskedrycker, under förutsättning
att skattebelastningen icke skärps. Den lämpligaste lösningen av detta
spörsmål är enligt kontrollstyrelsens mening att den princip som nu gäller
beträffande lagrat lättöl och läskedrycker — nämligen att tillverkaren erlägger
skatt för alla varor, som levereras från tillverkningsstället — utsträckes
till att gälla också Öl och starköl. Styrelsens förslag innebär sålunda, att

Kungl. Maj.ts proposition nr 118 år 1960 21

även de myckenheter Öl och starköl som överförts till annat bryggeri skall
av tillverkaren upptagas i deklaration till beskattning.

Den sålunda föreslagna ändringen skulle emellertid — framhåller kontrollstyrelsen
— därest de nu föreskrivna tiderna för deklarations avgivande
bibehålies, med hänsyn till att skatten enligt 26 § förfarandeförordningen
skall erläggas inom den för deklarations avgivande bestämda tiden, för flertalet
Öl- och starkölsbryggerier kunna komma att medföra viss ökning av
kostnaderna för de varor som överföres till annat bryggeri. I dessa fall kan
nämligen de berörda företagen få erlägga skatt relativt lång tid, innan varuIikvid
inflyter.

En oförändrad bestämmelse om tiden för deklarationens insändande skulle
dessutom innebära vissa andra olägenheter. Kontrollstyrelsen påpekar
sålunda, att överföring av varor från en tillverkare till en annan i ej obetydlig
omfattning förekommer även inom läskedrycksbranschen. En viss förlängning
av tiden mellan skatteinbetalningen och mottagandet av likviden
för varorna anses vidare ha uppkommit redan nu inom såväl maltdryckssom
läskedrycksbranschen i och med att försäljning via nederlag och, på senare
tid, försäljning till återförsäljare fått en alltmer ökad betydelse. Styrelsen
förordar därför att möjlighet skapas att anpassa tiden för skattens
erläggande efter de inom branschen föreliggande kredit- och betalningsförhållandena.
Sådana möjligheter föreligger redan nu beträffande bl. a. varuoch
försäljningsskatterna. I styrelsens förslag har därför intagits en bestämmelse,
enligt vilken kontrollstyrelsen — om särskilda skäl därtill föreligger
—- äger medgiva, att deklaration må insändas (och därmed skatten
inbetalas) senare än inom femton dagar efter deklarationsmånadens utgång,
dock senast tre månader därefter. Kontrollstyrelsen framhåller i detta sammanhang,
att styrelsen avser att pröva frågan om sådant medgivande på
grundval av vad som kan framkomma genom undersökningar om kreditgivningen
inom branschen. Eu förlängning av tidsfristen gruppvis kan därvid
ifrågakomma. Till de Öl- och starkölsbryggerier som genom författningsändringen
kan komma i ett försämrat läge avser styrelsen att taga särskild hänsyn
under viss övergångstid.

Beträffande s. k. dagöl och dagdricka påpekar kontrollstyrelsen, att skatt
enligt gällande bestämmelser skall utgå för Öl och starköl men icke för
läskedrycker och (lagrat) lättöl. Då starköl enligt Rff (9 § 3 mom. jämfört
med 3 § andra stycket) icke må utlämnas såsom dagöl, bör gällande
stadgande (18 § 1 mom. Mtf) om starköl »som inom bryggeriet utlämnas
till personalen för förbrukning därstädes» slopas. I övrigt innebär förslaget
ingen ändring i de på förevarande punkt gällande bestämmelserna.

Departementschefen. Mot kontrollstyrelsens förslag och uttalanden i nu berörda
hänseenden föreligger från min sida ingen erinran i sak. .lag vill endast
understryka, att en förlängning av tidsfristen för avgivande av deklaration
och inbetalning av skatt i allmänhet icke bör komma i fråga för enstaka
företag var för sig. Särskild tidsfrist bör sålunda i huvudsak medgivas

22 Kungl. Maj. ts proposition nr 148 år 1960

endast för speciella grupper av företag med hänsyn till de för gruppen rådande
kreditförhållandena.

Ansvarsbestämmelserna m. in.

Såvitt avser tillverkningen av maltdrycker må följande anmärkningar göras.
Förslaget upptar liksom Mtf bestämmelser om straff för olovlig tillverkning
av Öl och starköl. En nyhet i förslaget är att möjlighet ges att fria
från straff i ringa fall. Normalstraffet är dagsböter. Liksom tidigare är straffet
för grovt brott dagsböter eller fängelse i högst sex månader. Beträffande
det fall att en dryck har högre alkoholhalt än som är tillåten för varuslaget
i fråga, kan detta i första hand bli att bedöma enligt 9 § som olovlig tillverkning.
Därest olovlig tillverkning inte föreligger men vid utlämning oriktig
uppgift om varuslag angivits å kärl eller behållare, kan ansvar ifrågakomma
enligt 10 § för att drycken utlämnats under felaktig beteckning. Om
den utlämnade drycken är att beteckna som starköl, kan straff dessutom
ifrågakomma enligt Rff för olovlig försäljning av rusdryck. I vissa fall kan
ansvar följa enligt skattestrafflagen.

Vad angår tillverkningen av läskedrycker stadgas i förslaget, liksom i
Lsf, straff endast för överträdelse av bestämmelserna om beskaffenheten av
kärl, vari dryck må utlämnas, och om märkning av sådant kärl.

Någon bestämmelse om s. k. husbondeansvar har icke införts i förslaget.
Ett dylikt stadgande återfinnes nu i såväl Mtf som Llf och Lsf. Med den
utformning av författningsregleringen — speciellt den mindre ingående
regleringen av tillverkningen — som förslaget innefattar synes behov inte
längre föreligga för en sådan skärpning av tillverkarnas ansvar som en bestämmelse
om husbondeansvar innebär.

Enligt 28 § Mtf skall för närvarande uttagas en särskild avgift för täckande
av kostnaderna för kontrollen över lättölstillverkningen. Dylika avgifter
förekommer numera i allmänhet icke på andra motsvarande områden,
varför avgiften föreslås slopad. Påpekas må, att uppbörden förorsakar ett
oproportionerligt stort arbete. Inkomsten för statsverket uppgår för närvarande
till ca 40 000 kronor årligen men torde komma att efter hand sjunka
med det år från år minskande antalet lättöl sbryggerier. Någon höjning av
anslaget till kontrollstyrelsens lokalförvaltning torde icke erfordras med
anledning av avgiftens borttagande.

Ändringarna i Rff och öff

Förslaget till förordning om tillverkning och beskattning av malt- och
läskedrycker utgår — såsom av det föregående framgått — från att starköl
och Öl genom försäljning skall få levereras från det tillverkande bryggeriet
till annat bryggeri. Härför erfordras emellertid viss ändring också i Rff.
Kontrollstyrelsens förslag härutinnan har lämnats utan erinran av Nya sys -

Kungl. Maj.ts proposition nr lb8 år 1960

23

temaktiebolaget. I anslutning härtill förordar jag, att 9 § 3 mom. Rff ändras
så att inom riket tillverkat starköl i fortsättningen får försäljas — förutom
till de statliga parti- och detaljhandelsbolagen — också till bryggeri
med rätt att tillverka starköl eller Öl.

Den ändring i gällande ordning som föreslås i och med 6 § förslaget till
förordning om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker föranleder
motsvarande ändring av 12 § 3 mom. Rff och 7 § öff.

IV. Departementschefens hemställan

Det är enligt min mening önskvärt, att övergången till det i förfarandeförordningen
stadgade förfarandet och genomförandet av de föreslagna förenklingarna
kan ske redan vid instundande halvårsskifte. Jag har emellertid
ingen erinran emot att, om skäl därtill befinnes föreligga, frågan av
riksdagen behandlas senare än under nu pågående vårsession, i vilket fall
tidpunkten för ikraftträdandet bör framflyttas till den 1 januari 1961 och
därav betingade jämkningar i övergångsbestämmelserna vidtagas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom finansdepartementet
upprättade förslag till

1) förordning om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker;

2) förordning om ändrad lydelse av 9 § 3 mom. och 12 § 3 mOtm. rusdrycksförsåljningsförordningen
den 26 maj 195b (nr 521); samt

3) förordning om ändrad lydelse av 7 § ölförsäljningsförordningen den
26 maj 195b (nr 522).

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Alice Magnusson

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1960

Bihang

KONTROLLSTYRELSENS FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Förslag till förordning om tillverkning och beskattning av malt* och

läskedrycker

Allmänna bestämmelser

1 §-

Med maltdryck förstås varje jäst odestillerad dryck, som framställts med
torkat eller rostat malt såsom huvudsakligt extraktgivande ämne och som,
såvitt fråga är om hembrygd, innehåller högst 4,5 viktprocent alkohol.

Maltdryck betecknas som lättöl, om alkoholhalten icke överstiger 1,8
viktprocent, som Öl, om alkoholhalten överstiger 1,8 men icke 2,8 viktprocent,
och som starköl, om alkoholhalten överstiger 2,8 viktprocent. Lättöl
skall anses såsom färskt, om det är jäsande eller eljest innehåller jäst. Annat
lättöl betecknas som lagrat.

Med lättölsbryggeri förstås bryggeri, där endast lättöl må tillverkas. Med
ölbryggeri förstås bryggeri, där Öl och lättöl men ej starköl må tillverkas.
Med starkölsbryggeri förstås bryggeri, där starköl, Öl och lättöl må tillverkas.

Till läskedrycker hänföras mineralvatten och kolsyrat vatten, i tulltaxan
upptagna under tulltaxenummer 22.01, samt de drycker som i tulltaxan upptagits
under tulltaxenummer 22.02 med undantag för kaffe, te och choklad.

Tillverkare kallas den som bedriver tillverkning av malt- eller läskedrycker
för försäljning.

2 §•

1 mom. Utan hinder av förordningens föreskrifter må var och en i hemmet
tillverka malt- och läskedrycker för eget behov.

2 mom. Omförpackning av maltdrycker må företagas endast av tillverkare
av sådana drycker.

3 mom. Tillverkning för försäljning av starköl med en alkoholhalt överstigande
4,5 viktprocent må äga rum endast för utförsel ur riket samt för
vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat
ändamål.

3 §•

Beskattningsmyndighet är kontrollstyrelsen, som även utövar kontroll över
tillverkningen. Beträffande skatt, som utgår enligt denna förordning, skall
vad i förordningen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning är stadgat
äga tillämpning.

Kontroll styrel sen äger utfärda de föreskrifter rörande redovisning och
särskilda kontrollanordningar som styrelsen finner erforderliga för kontrollens
utövande.

Det åligger tillverkare att lämna kontrollstyrelsen de uppgifter som erfordras
för upprättande av statistik över tillverkningen och försäljningen av
malt- och läskedrycker.

Kungl. Maj:ts proposition nr lb8 år 1960

25

Om tillverkning och beskattning

4 §•

1 mom. Utan Kungl. Maj:ts tillstånd må Öl icke tillverkas i annat bryggeri
än sådant, i vilket dylik tillverkning enligt tillståndsbevis bedrivits efter ingången
av oktober månad 1938. För rätt att tillverka starköl erfordras särskilt
tillstånd av Kungl. Maj :t. Därvid äger Kungl. Maj :t föreskriva de villkor,
som prövas erforderliga. Rätt att tillverka Öl eller starköl må av Kungl.
Maj :t indragas, om den icke längre utövas. Innan beslut om indragning meddelas,
skall tillverkaren beredas tillfälle att yttra sig.

Den som erhållit tillstånd som i första stycket sägs eller övertager rörelse
som där avses skall hos kontrollstyrelsen göra förhandsanmälan om
dagen för upptagandet av tillverkningen eller för övertagandet. Sådan anmälan
skall även göras om avbrott i och nedläggande av tillverkning och försäljning
av Öl och starköl. Under tid, för vilken avbrott är anmält, må tillverkning
och försäljning av Öl och starköl icke bedrivas.

2 mom. Den som avser att upptaga tillverkning av läskedrycker, färskt
lättöl eller lagrat lättöl eller att övertaga rörelse med sådan tillverkning skall
hos kontroll styrelsen göra förhandsanmälan om dagen för upptagandet av
tillverkningen eller för övertagandet. Sådan anmälan skall även göras om
avbrott i och nedläggande av tillverkning och försäljning av läskedrycker
eller lagrat lättöl samt om nedläggande av tillverkning av färskt lättöl. Under
tid, för vilken avbrott är anmält, må tillverkning och försäljning av
dryck, som avses i anmälan om avbrottet, icke bedrivas.

3 mom. Om fullgjord anmälan rörande upptagande och övertagande av
rörelse, som i 1 och 2 mom. sägs, skall kontrollstyrelsen utfärda bevis.

5 §•

För tillverkning av Öl och starköl må endast användas torkat eller rostat
malt samt humle, jäst och vatten, såvida kontrollstyrelsen icke medgiver, att
även andra råvaror användas.

Lättöl må icke utan kontrollstyrelsens medgivande tillverkas med en
stamvörtstyrka överstigande 6 procent.

6 §•

Malt- och läskedrycker må icke utlämnas från tillverkningsställe annorledes
än på slutna kärl eller behållare, vilka av kontrollstyrelsen godkänts
eller med avseende på rymden blivit märkta på sätt i 14 § lagen om mått
och vikt sägs. Sådana kärl och behållare skola vara försedda med uppgift
om tillverkarens namn samt, beträffande maltdrycker, om varuslag (lättöl,
Öl, starköl) och, beträffande läskedrycker, om dryckens benämning. Tillverkarens
namn må ersättas med dennes inregistrerade varumärke eller av kontrollstyrelsen
godkänd förkortning av namnet. Varuslag må angivas med
särskild beteckning, som godkänts av kontrollstyrelsen.

Utan hinder av vad i första stycket sägs äger kontrollstyrelsen medgiva
utlämning av läskedrycker från automat i öppet kärl, därest sådan utlämning
sker efter angivet mått och automaten är vederbörligen justerad.

7 §•

För läskedrycker, lagrat lättöl, Öl och starköl, som inom riket yrkesmässigt
tillverkas för försäljning, skall tillverkaren erlägga skatt. Skatten utgår
för liter med

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 148 år 1960

trettiotre öre för läskedrycker,
tolv öre för lagrat lättöl,
fyrtioåtta öre för Öl, och
en krona fyrtioett öre för starköl.

Tillverkare vid Öl- och starkölsbryggeri skall, sä länge Öl eller starköl får
tillverkas i bryggeriet, erlägga skatt med minst ettusen kronor för helt kalenderkvartal
räknat.

8 §•

Skattskyldig skall för varje kalendermånad, under vilken skattepliktig utlämning
förekommit, upprätta och senast inom femton dagar efter månadens
utgång till kontrollstyrelsen insända deklaration angående den myckenhet
skattepliktiga drycker, som utlämnats från tillverkningsstället, samt den
myckenhet på tillverkningsstället förtärt Öl, som där tillverkats. Särskild
deklaration skall avgivas för varje tillverkningsställe.

Om särskilda skäl därtill äro, äger kontrollstyrelsen medgiva, att deklaration
må insändas senare än i första stycket sägs, dock senast inom tre månader
efter utgången av den månad deklarationen avser.

I deklaration må särskilt för varje varuslag avdrag göras för myckenhet,
som

a) enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller till svensk frihamn,

b) tillverkats vid annat tillverkningsställe,

c) efter utlämning återinförts till tillverkningsställets lager och icke utgöres
av vara, som tillverkats vid annat tillverkningsställe,

d) förstörts utanför tillverkningsstället, medan varan befunnit sig i tillverkarens
besittning eller

e) utlämnats såsom kontrollprov.

Ansvarsbestämmelser m. m.

9 §•

Tillverkar någon utan tillstånd, som i 4 § 1 mom. första stycket sägs, Öl
eller starköl för försäljning eller bryter någon mot vad i 2 § 2 mom. stadgas,
straffes med dagsböter. I ringa fall må från straff frias.

Är brottet grovt, vare straffet dagsböter eller fängelse i högst sex månader.
Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om tillverkningen
eller omförpackningen bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt.

Straffas enligt denna paragraf någon, som ej äger rätt att tillverka Öl eller
starköl, skall han ock dömas skyldig att gälda skatt för den tillverkade
myckenheten enligt vad i 7 § sägs. Vad nu sagts skall icke äga tillämpning
då skatt påförts eller kommer att påföras i annan ordning.

10 §.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig uppgift,
stadgas i skattestrafflagen.

11 §•

Utlämnar någon från starkölsbryggeri starköl med en alkohoihalt överstigande
4,5 viktprocent och fråga icke är om utlämning för ändamål som
anges i 2 § 3 mom. eller underlåter någon att fullgöra i 3 § tredje stycket
stadgad uppgiftsskyldighet eller upptager någon tillverkning av färskt lättöl
utan att göra anmälan därom som i 4 § 2 mom. sägs eller bryter någon
mot vad i 5 eller 6 § stadgas, straffes med böter, högst trehundra kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1960

27

12 §.

Där någon under tid då lian är ställd under åtal för brott mot denna förordning
fortsätter samma brott, skall såsom särskilt brott anses vad han
före varje åtal förbrutit. För brotten gemensamt ådömt fängelsestraff må ej
överstiga två år.

13 §.

Vad som inhämtats vid kontroll av tillverkning av färskt lättöl må ej yppas
i vidare mån än som erfordras för vinnande av det med kontrollen avsedda
ändamålet. Bryter någon häremot, straffes med dagsböter eller fängelse
i högst sex månader, där ej gärningen är belagd med straff i strafflagen.

14 §.

Brott som i 11 § avses må av åklagare åtalas allenast efter anmälan av
kontrollstyrelsen. Brott som i 13 § avses må, där det ej innefattar ämbetsbrott,
av åklagare åtalas allenast efter angivelse av målsägande.

15 §.

Kungl. Maj:t äger utfärda för tillämpningen av denna förordning erforderliga
föreskrifter.

Övergångsbestämmelser

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960.

2. Genom förordningen upphävas förordningen den 15 december 1939 (nr
887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker med undantag
för bestämmelsen i 28 § första stycket ävensom förordningen den 22 december
1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker samt förordningen den 14 mars
1958 (nr 73) om skatt å lagrat lättöl. Nämnda förordningar skola dock
alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden, som hänföra sig till tiden
före den 1 juli 1960. Bestämmelsen i 28 § första stycket förordningen
den 15 december 1939 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker
upphör att gälla vid utgången av september månad 1960.

3. Där i lag eller författning förekommer hänvisning till stadgande, som
ersatts genom bestämmelse i nya förordningen, skall den bestämmelsen i
stället tillämpas.

4. Anmälningsskyldighet angående upptagande av tillverkning som i 4 §
1 och 2 mom. stadgas skall anses fullgjord, därest driftsanmälan enligt 8 §
1. eller 22 § 1. förordningen den 15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker eller anmälan enligt 4 § 1. förordningen
den 22 december 1939 om skatt å läskedrycker ingivits före den
1 juli 1960.

5. Medgivande och godkännande, som av kontrollstyrelsen lämnats med
stöd av de upphävda förordningarna, skall äga giltighet även för tiden efter
den 30 juni 1960, såvida styrelsen icke annat förordnar.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1960

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 9 § 3 mom. och 12 § 3 mom. rusdrycks*
försäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521)

Härigenom förordnas att 9 § 3 mom. och 12 § 3 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 mai 1954 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

9 §. 9 §.

3 in o in. Inom riket tillverkat
starköl, som ej utföres ur riket eller
till svensk frihamn, må försäljas endast
till partihandelsbolaget eller det
i 13 § nämnda detaljhandelsbolaget.

12 §.

3 mom. Starköl som införes till
riket må icke utlämnas från partihandelsbolaget,
med mindre varan
antingen då den inkommer hit är eller
ock därefter av bolaget blivit
stämplad och försedd med etikett.

Beträffande flaska må stämplingen
ske å kork, propp eller annan förslutning.
Såväl stämpel som etikett skola
innehålla uppgift om namnet å det
bryggeri där tillverkningen skett samt
siff erbeteckning (III) för varans
klass.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960, dock att bestämmelse
som därigenom ändrats alltjämt skall äga tillämpning med avseende å förhållanden
som äro hänförliga till tiden dessförinnan.

3 m o m. Inom riket tillverkat
starköl, som ej utföres ur riket eller
till svensk frihamn, må försäljas endast
till partihandelsbolaget, det i
13 § nämnda detaljhandelsbolaget,
starköls- eller ölbryggeri.

12 §.

3 m o in. Starköl som införes till
riket inå icke utlämnas från partihandelsbolaget,
med mindre varan
antingen då den inkommer hit är eller
ock därefter av bolaget blivit försedd
med uppgift om tillverkarens
namn och av kontrollstyrelsen godkänd
beteckning för varuslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1960

29

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 7 § ölförsäljningsförordningen den 26 maj

1954 (nr 522)

Härigenom förordnas att 7 § ölförsäljningsförordningen den 26 maj 1954
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

7 §•

Öl som införes till riket må icke
utlämnas från tullverket, med mindre
varan antingen då den inkommer hit
eller ock därefter genom varuhavarens
försorg under tillsyn av tullpersonal
stämplats och försetts med etikett.
Beträffande flaska må stämplingen
ske å kork, propp eller annan
förslutning. Såväl stämpel som etikett
skola innehålla uppgift om namnet
på det bryggeri där tillverkningen
skett samt sifferbeteckning (11) för
varans klass.

Etikett må ej innehålla benämning,
som är ägnad att giva maltdrycken
sken av att vara av annan klass
än den till vilken den är hänförlig.

Generaltullstyrelsen äger--— -

(Föreslagen lydelse)

7 §•

Öl som införes till riket må icke
utlämnas från tullverket, med mindre
varan antingen då den inkommer hit
eller ock därefter genom varuhavarens
försorg under tillsyn av tullpersonal
försetts med uppgift om tillverkarens
namn och av kontrollstyrelsen
godkänd beteckning för varuslaget.

denna paragraf.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960, dock att bestämmelse
som därigenom ändrats alltjämt skall äga tillämpning med avseende å förhållanden
som äro hänförliga till tiden dessförinnan.

600703 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag