Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1960
1
Nr 138
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående bemyndigande
för Kungl. Maj.t att förordna om visst undantag
från stämpelplikt enligt förordningen den 19 november
19H (nr 383) angående stämpelavgiften, m. m.;
given Stockholms slott den 1 april 1960.
Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen hemställes om bemyndigande för Kungl. Maj :t att medge
stämpelfrihet för ett av Scandinavian Airlines System (SAS) den 31 mars
1960 utgivet förlagslån. Sådant bemyndigande har tidigare lämnats av 1958
års riksdag i fråga om ett av SAS hösten 1957 utgivet förlagslån, vilket -—
utom i fråga om ränta — utbjöds på samma villkor som det nu aktuella
lånet.
t Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 138
Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1960
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. f
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 april
1960.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om
visst undantag från stämpelplikt enligt stämpelförordningen och fondstämpelförordningen
samt anför därvid följande.
Inledning
Scandinavian Airlines System (SAS) har den 31 mars 1960 utgivit ett 7
procent förlagslån å tillhopa 78 750 000 svenska kronor. Lånet har genom
förmedling av ett bankkonsortium emitterats samtidigt i Sverige, Danmark
och Norge. Till försäljning har utbjudits förlagsbevis för 33 750 000 kronor
i Sverige samt för 22 500 000 svenska kronor i vardera Danmark och
Norge.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 mars 1960 har SAS anhållit, att åtgärder
måtte vidtagas så att de till nämnda förlagslån hörande förlagsbevisen
kan befrias från stämpelplikt jämlikt förordningen den 19 november
1914 (nr 383) angående stämpelavgiften samt förordningen den 6 november
1908 (nr 129 s. 1) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte
av fondpapper. I skrivelsen upplyser SAS att hänvändelse förberedes till
finansministeriet i Danmark med begäran om befrielse från dansk stämpelavgift
men att någon motsvarande framställning om frikallelse från stämpelplikt
i Norge — av skäl som i det följande närmare anges — för närvarande
icke är aktuell.
Gällande bestämmelser
Stämpelplikt beträffande förlagsbevis av nu ifrågavarande slag föreligger
i Sverige dels enligt bestämmelserna i 8 § 1914 års förordning angående
stämpelavgiften och dels enligt 1908 års fondstämpelförordning, därvid
för stämpelbeläggning av förlagsbevis gäller de därstädes för stämpelbeläggning
av obligationer givna reglerna.
Enligt 8 § 1914 års stämpelförordning skall för obligation, som utfärdas
här i riket, före utlämnandet erläggas emissionsstämpel med i stort sett 0,6
procent av obligationens nominella värde. Frihet från stämpel åtnjutes för
Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1960
3
obligationer utfärdade av svenska staten, landsting, kommuner och vissa
svenska kreditinstitut ävensom för obligationer vilka garanterats av svenska
staten. Obligation, som utfärdats i utlandet, skall — frånsett vissa undantagsfall
— förses med emissionsstämpel (s. k. införselstämpel) innan
obligationen första gången, efter det densamma blivit till riket införd, härslädes
belånas, försäljes eller på vad sätt det vara må överlåtes, eller, därest
den ej förut vederbörligen stämpelbelagts, innan registrering sker av bouppteckning
efter avliden person, till vars efterlämnade tillgångar obligationen
hör.
Vidare skall, enligt 1908 års fondstämpelförordning, Aid överlåtelse av
obligationer genom köp eller byte erläggas en särskild stämpelavgift — fondstämpel
— uppgående högst till 0,1 procent aA'' omsättningSA^ärdet. Stämpelbeläggningen
sker å avräkningsnota som skall upprättas vid överlåtelsen.
Frihet från fondstämpel föreligger bl. a. vid köp av obligationer, som utfärdats
eller garanterats aAf svenska staten, eller då A''id överlåtelse a\T obligation
den ena kontrahenten är svenska staten eller svenska statsförvaltningen tillhörande
allmänt verk eller styrelse, riksdagens verk eller vissa svenska kreditinstitutioner.
Fondstämpel utgår icke heller vid det ursprungliga utlämnandet
av här i riket utfärdad obligation. Någon motsvarande inskränkning
har icke stadgats beträffande utländsk obligation.
På förfrågan har generalpoststyrelsen upplyst, att endast de i Sverige
till teckning utbjudna förlagsbevisen å sammanlagt 33 750 000 kronor måste
förses med svensk emissionsstämpel. Därvid har styrelsen förutsatt, att
det av förlagsbevisens text skall framgå, i vilken av de tre skandinaviska
staterna varje bevis är utfärdat. - - Därest ett i Danmark eller Norge ursprungligen
utfärdat förlagsbevis skulle införas hit till riket och därefter
överlåtas etc., inträder i enlighet med vad i det föregående sagts skyldighet
afl belägga det med svensk införselstämpel.
Beträffande stämpelbeskattningen i Danmark och Norge har i ärendet
lämnats följande uppgifter. I Danmark utgår vid emission av sådant
värdepapper, varom här är fråga, en stämpelavgift av en procent av handlingens
nominella värde. Denna avgift inkluderar stämpel för alla de överlåtelser,
för vilka värdepapperet under sin löptid är föremål. Under vissa förutsättningar
föreligger i Danmark även stämpelplikt för utländska förlagsbevis,
som införes i landet. I N o r g e saknas motsvarighet till den svenska
och danska emissionsstämpeln. Däremot utgår Aid överlåtelse av förlagsbevis
en stämpelavgift om 0,15 procent av omsättningsvärdet. I båda länderna
föreligger stämpelfrihet för av staten utgivna obligationer.
1958 års ärende
Ett ärende av ensartad beskaffenhet förelåg till behandling år 1958.
1 proposition (nr 21) till sagda års riksdag föreslogs sålunda att riksdagen
skulle bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med i propositionen
angivna grunder — förordna om undantag från stämpelplikt jämlikt
1914 och 1908 års förordningar för förlagsbevis tillhörande ett av SAS i
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1960
Sverige, Danmark och Norge under hösten 1957 utgivet 6 1/2 procent förlagslån
å tillhopa 78 750 000 kronor. I propositionen uttalades, att för att
frihet från stämpelplikt — jämlikt endera av förordningarna eller eventuellt
jämlikt båda förordningarna ■— skulle kunna medgivas, det syntes få förutsättas
att i huvudsak motsvarande stämpelfrihet beviljades i Danmark
och Norge.
Kungl. Maj:t erhöll det föreslagna bemyndigandet (BevU 3, Rskr 52).
SAS hemställde därefter i skrivelse till Kungl. Maj :t att för berörda förlagslån
få befrielse från emissionsstämpel jämlikt 1914 års förordning.
Någon framställning med avseende å fondstämpeln gjordes ej.
Genom beslut den 7 mars 1958 biföll Kungl. Maj :t SAS’ hemställan. I
beslutet antecknades att finansministeriet i Danmark medgivit befrielse
från skyldighet att erlägga dansk stämpelavgift, under förutsättning att
motsvarande befrielse från stämpelavgift i Sverige kunde uppnås samt att
stämpelfrihet komme lånet till del även i Norge. Vidare antecknades att
förlagslånet enligt i Norge gällande stämpelbestämmelser icke belastades
av stämpelavgift i samband med lånets utgivande samt att finans- og tolldepartementet
i Norge ej funnit skäl medge befrielse från den stämpelplikt,
som där åvilade köpare och säljare vid senare omsättning av förlagsbevisen.
SAS’ framställning
Till stöd för sin framställning om frihet från emissions- och fondstämpel
för 1960 års förlagslån framhåller SAS, att det är ett betydelsefullt intresse
att lånet, oavsett om förlagsbevis säljes i Sverige, Danmark eller Norge,
bibehåller sin enhetliga skandinaviska karaktär. Detta har betydelse både
ur marknadssynpunkt och för att främja det skandinaviska samarbetet
inom SAS’ ram. Med hänsyn härtill är det olyckligt om olika regler om
stämpelavgift för lånet kommer att gälla i de tre länderna. I skrivelsen
pekas därjämte på det förhållandet att stämpelfrihet äger rum i Sverige
vid emission och köp av svenska statsobligationer och statsgaranterade obligationer.
I detta sammanhang framhålles, alt de tre skandinaviska staterna
genom delägarbolagen i konsortiet har ett betydande ägarintresse i detta
samt att staterna gentemot delägarbolagen ställt vissa garantier för täckande
av eventuella underskott i verksamheten.
Med hänsyn till att befrielse från norsk slämpelplikt ej medgavs för 1957
års lån avser SAS för närvarande inte att göra någon ansökan om sådan
befrielse för det nu ifrågavarande lånet. SAS hemställer emellertid •— under
hänvisning till att norska vederbörande framdeles kan komma att inlaga
eu annan ståndpunkt till spörsmålet om befrielse från stämpelplikt —
afl det bemyndigande, som Kungl. Maj:t med anledning av nu förevarande
framställning må komma att utverka av riksdagen, måtte ges samma omfattning
som beträffande 1957 års förlagslån.
Kungl. Maj:is proposition nr 138 år 1960
5
Förlagslånets uppläggning
I fråga om 1960 års förlagslån, vilket — frånsett bestämmelser om ränta
_genom ett bankkonsortium utbjudes på samma villkor som 1957 års motsvarande
lån, må ur handlingarna återges följande.
Förlagsbevisen, som ännu icke tryckts, avses skola avfattas med jämlöpande
text på de skandinaviska språken och dagtecknas i Stockholm,
Köpenhamn och Oslo. Varje förlagsbevis skall lyda å de tre skandinaviska
valutorna enligt en dem emellan bestämd fast avräkningskurs. Förfallna
förlagsbevis Och räntekuponger skall -— med vissa bl. a. av de tre ländernas
valutabestämmelser betingade inskränkningar -— vara betalbara vid samtliga
kontor tillhörande bankkonsortiet med påiydande värde i danska, norska
eller svenska kronor efter innehavarens vid varje tid träffade val. Förlagsbevisen
skall medföra rätt till betalning pari passu med 1957 års förlagslån
och efter SAS’ alla övriga skulder. Det solidariska ansvar för SAS’
gäld som enligt gällande konsortialavtal för SA S-samarbetet åvilar delägarbolagen
i SAS, nämligen AB Aerotransport, Det Danske Luftfartselskab A/S
och Det Norske Luftfartselskap A/S, skall även — pari passu med ansvaret
för 1957 års lån — i viss ordning gälla 1960 års lån.
Departementsche fen
Såsom framgår av det tidigare anförda har de tre SAS-länderna olika
regler om stämpelbeläggning av förlagsbevis. Sålunda utgår emissionsstämpel
i Sverige och Danmark men ej i Norge, medan stämpelplikt vid senare
omsättning av förlagsbevis föreligger i Sverige och Norge men ej i Danmark.
Stämpelavgifterna är dessutom olika stora i de skilda länderna.
I fråga om det hösten 1957 av SAS utgivna förlagslånet bemyndigade
1958 års riksdag Kungl. Maj:t att medge befrielse från stämpelplikt här i
landet under förutsättning att i huvudsak motsvarande stämpelfrihet beviljades
i Danmark och Norge. Kungl. Maj:t i Sverige och finansministeriet
i Danmark medgav därefter SAS befrielse från skyldighet att erlägga
den i dessa länder föreskrivna einissionsstämpeln. Däremot fann finansog
tolldepartemenlet i Norge ej skäl all medge befrielse från den där föreliggande
stämpelplikten vid senare omsättning av förlagsbevisen. \id sådant
förhållande aktualiserades ej frågan om befrielse från skyldighet att
erlägga motsvarande stämpelavgift i Sverige.
SAS’ nu förevarande hemställan går ut på all riksdagen, liksom år 1958,
skall bemyndiga Kungl. Maj:t alt -— under förutsättning att motsvarande
förmåner får åtnjutas i Danmark och Norge — medge befrielse från stämpelplikt
med avseende å förlagsbevis tillhörande 1960 års lån. Man avser
visserligen för närvarande att ansöka om sådan befrielse i allenast den utsträckning
befrielse erhölls för 1957 års lån. d. v. s. från emissionsstämpel,
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 138 år 1960
men hemställer att Kungl. Maj :t utverkar bemyndigande av samma omfattning
som år 1958. Att vidsträcktare bemyndigande önskas än som för dagen
Lcdömes vara erforderligt bar sin grund i att man räknar med möjligheten
av en ändrad inställning från norsk sida till frågan om befrielse från den
där föreliggande stämpelplikten vid omsättning av förlagsbevis.
Den föreliggande framställningen är - - såsom jämväl betonades i propositionen
till 1958 års riksdag angående det då aktuella bemyndigandet —
att se mot bakgrunden av det skandinaviska luftfartssamarbete som sedan
ett antal år pågår inom SAS’ ram. SAS bedriver sin verksamhet för de i
konsortiet ingående nationella moderbolagens räkning, vilka deltar i konsortiet
med vissa andelar, gemensamt äger konsortiets tillgångar och tagef
del i driftsresultatet i förhållande 1 ill andel.sinnehavet. Vederbörande stat
äger hälften av de röstberättigade aktierna i moderbolaget och ställer varje
ar visst garantibelopp till förfogande för täckande av eventuellt underskott
i detta bolags verksamhet.
Vid uppgörande av planerna för nämnda samarbete förutsattes, att SAS’
rörelse skulle beskattas genom moderbolagen och att uppkommande skattespörsmål
skulle lösas på nationell bas.
Då jag i fråga om 1957 års förlagslån hade att laga ställning till samma
spörsmål som del nu förevarande, uttalade jag den meningen att det med
hänsyn till det skandinaviska luftfartssamarbetet och till intresset av att bevara
låneemissionens interskandinaviska karaktär var ett befogat önskemål
att förlagslånet i de berörda länderna inte belastades med stämpelavgift enligt
olika regler. .lag framhöll att eu likabehandling syntes förutsätta att
de tre staterna i större eller mindre utsträckning gav avkall på föreskriven
skyldighet att erlägga stämpelavgift. Till förmån för en sådan åtgärd talade
även, anförde jag vidare, det förhållandet att konsortiets förbindelser
åtminstone delvis ytterst kan sägas vara garanterade av de deltagande staterna.
De av mig i fråga om 1957 års lån sålunda andragna skälen för en likartad
behandling i stämpelhänseende i de tre länderna gör sig enligt min
mening med samma styrka gällande för 1960 års lån. För Sveriges del kan
det, liksom beträffande det tidigare lånet, bli fråga om att medgiva undantag
från stämpelplikt jämlikt endera av 1914 års förordning angående stämpelavgiften
eller 1908 års fondstämpelförordning eller eventuellt jämlikt
båda de nämnda förordningarna.
För att sådan frihet från stämpelplikt skall kunna medgivas, torde emellertid
även nu få förutsättas att i huvudsak motsvarande stämpelfrihet beviljas
i Danmark och Norge. Då det för närvarande icke med säkerhet kan
bedömas i vilken mån stämpelbefrielse kan komma att beviljas i dessa länder,
synes det lämpligt att frågan underställes riksdagen i den formen att
Kungl. Maj :t hemställer om bemyndigande att förordna om undantag från
stämpelplikt enligt 1914 års förordning om stämpelavgift och 1908 års fond
-
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1960
slämpelförordning, såvitt avser ifrågavarande lån. Lämnar riksdagen det
begärda bemyndigandet torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att, då
underrättelse inkommit om de danska och eventuellt även de norska vederbörandes
ståndpunkt, efter framställning från SAS meddela erforderliga bestämmelser
i ämnet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen,
att bemyndiga Kungl. Maj:t att — i överensstämmelse
med förut angivna grunder — förordna om visst undantag
från stämpelplikt enligt förordningen den 19 november 1914
(nr 383) angående stämpelavgiften och förordningen den 6
november 1908 (nr 129 s. 1) angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Alice Magnusson
000700 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag