Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1960
1
Nr 13
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa kronoegendomar; given Stockholms slott den 30
december 1959.
Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
under punkterna l:o—7:o hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gösta Netzén
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
30 december 1959.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,
Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén,
Johansson, af Geijerstam, Nordlander.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet vissa ärenden angående
försäljning av kronoegendomar, vilka ärenden synts böra föranleda
framställning till riksdagen, samt anför följande.
l:o
Alby l1 i Stockholms län
Domänstyrelsen (skr. 26/9 1958) hemställer, att kronoegendomen förra
häradsskrivarbostället 5/8 mantal Alby l1 i Söderbykarls socken, Stockholms
län, säljes genom utbud.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 13
- Kungl. Maj. ts proposition nr 13 år 1960
Beträffande egendomens beskaffenhet meddelar styrelsen i huvudsak följande.
Egendomen är belägen vid allmänna landsvägen Norrtälje—Väddö omkring
14 km från staden. Arealen utgör — efter avstyckning år 1955 av ett
skogsskifte om 37 ha — 104 ha, varav ungefärligen 39,5 ha åker obh äng,
53 ha avrösningsjord och 11,5 ha impediment. Av åkern består omkring
15 ha av lerjord, övrig åkerareal utgöres av dels sandblandad mulljord, dels
dyjord. Arronderingen är splittrad. Planenlig täckdikning saknas. Egendomens
skogsmark — ungefärligen 42 ha av avrösningsjorden — är av medelgod
bonitet. Vad angår åbyggnaderna, är manbyggnad och ladugård i
knappt medelgott, övriga byggnader i medelgott skick.'' Taxeringsvärdet för
inägorna utgör 09 000 kr. Skogsmarken är samtaxerad med annan egendom.
Uppskattningsnämnden har vid förrättning, avslutad den 21 november
1957, saluvärderat inägorna till 69 650 kr.
Värdet av skogsmark och växande skog, 3 560 nV sk, har den 22 oktober
1957 av domänstyrelsen fastställts till 63 000 kr. Vid omräkning av skogsvärdet
den 9 december 1959 efter den för budgetåret 1959/60 gällande räntefaktorn
4,5 procent, har detta värde av domänstyrelsen nedsatts till 54 000
kr.
Lantbruksstyrelsen har den 6 december 1958 efter hörande av lantbruksnämnden
saluvärderat inägorna till 52 000 kr. samt skogsmarken med växande
skog till 33 000 kr.
Lantbruksnämnden har den 7 oktober 1954 förklarat sig inte ha något att
erinra mot egendomens försäljning.
Domänstyrelsen har funnit Alby l1 hänförlig till sådan kategori av kronoegendomar,
som inte bör bibehållas i kronans ägo. Egendomens arrendator
har trånsagt sig optionsrätten till förnyat arrende, varför styrelsen jämlikt
tillämpad praxis inte finner anledning att hembjuda honom egendomen till
inköp. Vad beträffar de olika saluvärden, som domänstyrelsen och lantbruksnämnden
kommit fram till, framhåller domänstyrelsen följande.
Sedan uppskattningsnämndens värdering skedde 1956 och 1957 har en
pataglig försämring av fastighetspriserna skett. För de värderingar som
uppskattningsnämnden haft att diskutera under 1958 har sålunda tillämpats
8 å 10 procent lägre priser än 1957. Detta innebär givetvis, att det fall
kan uppstå, då ett år 1958 beräknat pris understiger det år 1956 åsatta taxeringsvärdet.
Från fastighetsmäklare och andra som sysslar med försäljningar
uppgives också att det numera icke får anses såsom ovanligt att försäljningspriserna
understiger nu gällande taxeringsvärden. Med hänsyn till
vad ovan anförts synes alltså skäl tala för att det pris som uppskattningsnämnden
föreslagit skall sänkas med dels ca 9 procent å föreslagna 69 650
kr., dels med 3 600 kr. för den måhända för högt värderade åkern vid
»Långängen». Uppskattningsnämndens pris bör sålunda sänkas till ett till
60 000 kr. avrundat belopp. Såväl domänstyrelsen som lantbruksnämnderna
beräknar för skogsmark och skog ett avkastningsvärde på basis av deducerade
bruttopriser. Uppkommen värdeskillnad beror huvudsakligen på att
domänstyrelsen och lantbruksnämnderna tillämpar olika diskonteringsfaktorer
men kan även sammanhänga med skilda uppfattningar om takten i
avverkningsuttagen och i fråga om sortimentsfördelningen. Domänstyrelsen
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 13 är 1960
tillämpade vid värderingstillfället en räntefaktor av 4 procent, medan lantbruksnämnderna
tillämpade 5,5 procent räntefaktor. Enligt domänstyrelsens
beslut den 22 oktober 1957 fastställdes värdet av skogsmarken och skogen
å del av kronoegendomen Alby nr 1 till 63 000 kr. Därefter har domänstyrelsen
företagit vissa ändringar vid värderingen beträffande avdraget för
allmänna omkostnader. Normal omfattning av skogsvårdsåtgärder, som tidigare
ingått i allmänna omkostnaden, avdrages numera särskilt. Dessutom
göres interimistiskt en justering efteråt av det av värderingsmannen framräknade
värdet genom att avkastningsvärdet å skogen omräknas till ett
»kursvärde» efter det ränteläge som normalräntan för statens utlåningsfonder
har. Omräknas skogens avkastningsvärde enligt nu gällande föreskrifter
och med justering till dagens »kursvärde», erhålles å den del av
kronoegendomen Alby l1, som ifrågasättes till försäljning, ett värde å skogsmark
och skog av 57 000 kr.
Med hänsyn till vad som sålunda anförts finner domänstyrelsen, att saluvärdet
bör bestämmas till 117 000 kr., varav 57 000 kr. för skogsmark och
växande skog och 60 000 kr. för inägorna. Efter förut nämnd omräkning av
skogsvärdet efter nu gällande räntefaktor sjunker emellertid saluvärdet till
114 000 kr. Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt ske på i huvudsak
följande villkor.
Egendomen överlåtes i befintligt skick med tillträde om möjligt icke senare
än den 14 mars 1959. Innehavare av över egendomen med vederbörligt
tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att bibehålla
och nyttja ledningarna utan rätt för köparen till annan ersättning härför än
gottgörelse av ledningarnas innehavare för skada till följd av underhåll, reparation
eller tillsyn av ledningarna så ock för skada, som genom ledningarna
kan åsamkas betande kreatur. Köparen erlägger kostnaderna för avstyckning
av förut antydda skogsskifte samt för lagfart å egendomen ävensom
övriga med köpet förenade utgifter samt de skatter och onera, som
från tillträdesdagen kan helöpa på egendomen. I övrigt skall bestämmelserna
i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa
fall av kronoegendom in. in. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
Departementschefen
Domänstyrelsens förslag till försäljning synes mig böra godtagas. Saluvärdet
bör därvid i enlighet med senast verkställda uppskattningar upptagas
till 114 000 kronor, varav 60 000 kronor för inägorna och 54 000 kronor
för skogsmark och växande skog. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att medgiva
att kronoegendomen Alby l1 i Söderbykarls socken, Stockholms
län, må med ett saluvärde å 114 000 kronor säljas på
i huvudsak de villkor, som domänstyrelsen föreslagit.
2:o
Änga 21 i Jönköpings län
Domänstyrelsen (skr. 13/11 1959) hemställer, att kronoegendomen Änga
21 i Nävelsjö socken, Jönköpings län, säljes till Axel Fransson, arrendator a
egendomen fr. o. in. den 14 mars 1934.
-1
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1960
Rörande egendomens beskaffenhet meddelas i huvudsak följande.
Egendomen, som är belägen omkring 19 km från Vetlanda, är till den
14 mars 1960 utarrenderad mot en avgift, som för arrendeåret 1958/59 utgjorde
1 620 kr. Arealen uppgår till 88,5 ha, därav enligt förrättningshandlingar
22,85 ha åker och äng. Återstående areal upptages såsom avrösningsjord.
Enligt uppskattningsförrättning i oktober 1956 har emellertid 5,9 ha‘av
ifragavarande avrösningsjord bedömts ha inägokaraktär. Denna areal torde
snarast utgöras av impedimentartad betesmark. Arealen produktiv skogsmark
har beräknats till i runt tal 56 ha. Åkerjorden — omväxlande sand-,
morän- och torvjord — ligger i stort sett samlad, ehuru i oregelbundna och
nagot kuperade fält. Ängsmarken har i stort sett liknande arrondering. Dikningsförhållandena
kan betecknas såsom tillfredsställande och hävden god.
Av åbyggnaderna är mangårdsbyggnaden — uppförd 1942 — av god beskaffenhet.
Ladugårdsbyggnaden — uppförd 1925 — kan bedömas såsom medelmåttig.
Av de fasta anläggningarna tillhör vissa vattenledningar och
hydrofor samt en del elektriska installationer arrendator Fransson. Antecknas
må, att Sydsvenska kraftaktiebolaget har två elektriska ledningar framdragna
över fastigheten, nämligen dels en distributionsledning för uteslutande
gårdens försörjning, dels en högspänningsledning med sträckning Nässjö
Rismåla, vilken i huvudsak berör fastighetens skogsmark. Jordbruksvärdet
för förutvarande Änga l1 — avseende inägorna till nuvarande Änga 21
— utgör enligt 1957 års taxering 52 200 kr. Skogsdelen till den nybildade fastigheten
är samtaxerad med annan kronan tillhörig skogsmark.
Uppskattningsnämnden har vid förrättning den 4 oktober 1956 saluvärderat
inägorna till 57 000 kr.
Värdet av skogsmarken och skogen har den 4 juli 1956 av domänstyrelsen
fastställts till 175 000 kr. Den 15 februari 1957 har styrelsen efter omräkning
av skogsvärdet beslutat sänka köpeskillingen för skogsdelen med
21 000 kr. med rätt för köparen att tillgodoräkna sig värdet av eu i samband
med iordningställandet av ledningsgatan till kraftbolaget försåld rotpost å
13 250 kr., varjämte köparen berättigades att efter förvärv av fastigheten
uppbära ersättning för förtidig avverkning resp. ianspråktagande av skogsmark
inom ledningsgatan enligt överenskommelse, som skulle träffas med
bolaget.
Lantbruksnämnden har den 9 november 1951 meddelat, att nämnden inte
har något att erinra mot egendomens försäljning.
Domänstyrelsen anför vidare, att då försäljningsärendets fullföljande av
lantmäterilekniska orsaker m. in. kommit att draga ut på tiden, har grunderna
för bestämmandet av köpeskillingen numera i viss mån ändrats. Vad
till en början avser värdet av inägorna, har sålunda sedan tiden för saluvärderingen
en prisstegring för jämförlig jordbruksegendom ägt rum med
omkring 12 procent enligt av styrelsen successivt införskaffat och bearbetat
material. Såvitt angår värderingen av skogsmarken med växande skog
måste vidare beaktas, att därvid ursprungligen tillämpats en diskonteringsfaktor
om 4 procent samt att — sedan normalräntan numera höjts till 4,5
procent en justering till nu gällande kursvärde bör ske. Skulle den tidigare
föreslagna köpeskillingen för inägorna till fastigheten justeras i enlighet
med den antydda prisutvecklingen, skulle köpeskillingen i fråga höjas
Kungl. Maj. ts proposition nr 13 år 1960 5
med i runt tal 7 000 kr. till 64 000 kr. Med hänsyn till i ärendet föreliggande
särskilda förhållanden bör dock härvidlag en viss jämkning till köparens förmån
vara påkallad. Enligt vad styrelsen förstår, måste nämligen en förhöjd
köpeskilling — åtminstone i fall höjningen sker med belopp av nyss angiven
storleksordning — framstå såsom oskälig för Fransson, enär höjningen
inte skulle ha kommit i fråga, därest inte ärendet — utan varje vållande
från Franssons sida — kommit att på grund av förut antydda omständigheter
draga oförutsett långt ut på tiden. En annan synpunkt, som i sammanhanget
må andragas, är att byggnadsbeståndet sedan värderingstillfället
i viss grad undergått värdeminskning. Av dessa orsaker har styrelsen funnit
sig böra föreslå en till 3 000 kr. begränsad förhöjning av den Fransson
tidigare erbjudna köpeskillingen, i den mån densamma avsett inägorna. Omräkningen
av skogsvärdet, enligt vad förut berörts, medför däremot en sänkning
av det tidigare saluvärdet till 136 000 kr., vilket senare belopp av styrelsen
fastställts genom protokoll den 8 september 1959. Häri ingår inte värdet
av den omnämnda rotposten men väl den intrångsersättning bolaget i
fråga har att utgiva genom anläggning av ledningsgatan och som enligt
överenskommelse med bolaget kommer att utbetalas till Fransson, sedan försäljningen
i förekommande fall genomförts. I överensstämmelse härmed
har domänstyrelsen, med ändring av sina anbudsskrivelser den 9 november
1956 och den 15 februari 1957, i skrivelse den 25 september 1959 till Fransson
förklarat sig beredd medverka till att fastigheten försäljes till honom
för ett sammanlagt pris av 196 000 kr. Försäljningen bör enligt styrelsen i
övrigt ske på i huvudsak följande villkor.
Fastigheten överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag, som senare
bestämmes. Endast domänverket tillhöriga hus och anläggningar ingår i försäljningen.
Samtliga på arrendekontrakt mellan styrelsen samt köparen grundade
ömsesidiga rättigheter och skyldigheter — med undantag i vad avser
oguldna skatter och onera samt arrendeavgifter — skall anses reglerade genom
försäljningen. Innehavare av över fastigheten med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att bibehålla och
nyttja ledningarna utan rätt för köparen till annan gottgörelse än ersättning
av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring, reparation
eller underhåll av ledningarna, ävensom för skada, som genom ledningarna
kan åsamkas kreatur. Köparen äger uppbära ersättning för skada och intrång
genom en av Sydsvenska kraftaktiebolaget å fastigheten anlagd gata
för högspänningsledning till belopp, varom överenskommelse träffats med
bolaget. Kostnaderna för de lantmäleritekniska åtgärderna för fastighetens
bildande samt för lagfart ävensom övriga med köpet förenade utgifter samt
de skatter och onera, som från tillträdesdagen kan belöpa på fastigheten,
bestrides helt av köparen.
Arrendator Axel Fransson har den 31 oktober 1959 förklarat sig antaga
försäljningsanbudet dock under anhållan, att köpeskillingen måtte sänkas
med ett belopp av 747 kr., vilket Fransson uppgivit sig ha utgivit som likvid
för utav honom inköpt vindfälld skog från försäljningsfastigheten.
Domänstyrelsen har efter att ha undersökt riktigheten av de lämnade
uppgifterna inte ansett sig ha anledning ifrågasätta annat än att Franssons
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 13 år 1960
sistnämnda begäran bör bifallas samt förordar, att egendomen säljes till
Fransson för en köpeskilling av 195 253 kr.
Departementschefen
Mot domänstyrelsens försäljningsförslag har jag inte något att erinra.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att medgiva
att
kronoegendomen Änga 21 i Nävelsjö socken, Jönköpings
län, må säljas till egendomens arrendator Axel Fransson
för en köpeskilling av 195 253 kronor och på i huvudsak
de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.
3:o
Fjälkinge 4411 i Kristianstads län
Domänstyrelsen (skr. 17/9 1959) hemställer, att kronoegendomen förra
kronohospitalshemmanet 11/12 mantal Fjälkinge 44u i Fjälkinge socken,
Kristianstads län, säljes till Lennart Persson, egendomens arrendator fr. o.
in. den 14 mars 1958.
Beträffande beskaffenheten av egendomen meddelas i huvudsak följande.
Egendomen, vilken totalt omfattar 39,5 ha, är belägen på ömse sidor om
landsvägen Fjälkinge—Rinkaby ungefärligen 9 km öster om Kristianstads
stad. Avståndet till Fjälkinge station utgör 2 km. Ägoslagen är tomt, trädgård
och åker. Från vissa till omfattningen helt obetydliga impediment kan
i sammanhanget bortses. Åkermarken består till mindre del av lermylla på
lerbotten,^ i övrigt av sandmylla på sandbotten. Längst i öster övergår sandmyllan
på egendomen till flygsand. Dräneringsanläggningarna är gamla och
bör — såvitt rör omkring 10 ha — förnyas. Av åbyggnaderna är boningshus,
stallbyggnad och loglänga i knappt medelgott skick, svinhus och traktorgarage
i medelgott skick, över egendomen finnes framdragen en elektrisk
starkströmsledning tillhörig Sydsvenska kraftaktiebolaget. Egendomens
hävd är god. Taxeringsvärdet uppgår till 169 200 kr., allt jordbruksvärde.
Sedan den 14 mars 1958 brukas egendomen av Lennart Persson, som vid
sagda tidpunkt övertog arrendet efter sin fader Per Persson. Den senare
hade då innehaft egendomen sedan början av 1920-talet. Nuvarande arrendekontrakt
gäller till den 14 mars 1960. Den årliga arrendeavgiften enligt
kontraktet utgör 6 940 kr.
Uppskattningsnämnden har vid förrättning, avslutad i oktober 1957, saluvärderat
egendomen till 172 440 kr. Vid försäljning från kronans sida.
som av nämnden i förekommande fall förutsatts skola ske till den optionsberättigade
arrendatorn, har dock nämnden föreslagit ett till 160 540 kr.
reducerat saluvärde. Mellanskillnaden, 11 900 kr., avser värdet av vissa utav
arrendatorn utförda och ägda anläggningar å egendomen med karaktär av
fast egendom.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1960
Lantbruksnämnden har förklarat, att egendomen får anses utgöra eu
lämplig brukningsenhet och att arrendatorn vid eventuell försäljning till
honom säkerligen kan erhålla förvärvstillstånd.
Domänstyrelsen har funnit Fjälkinge 44u hänförlig till sådan kategori av
kronoegendomar, som styrelsen vid inventering av desamma åren 1951
1953 funnit inte böra kvarbliva i allmän ägo. Det av uppskattningsnämnden
beräknade saluvärdet för inägorna har granskats enligt styrelsens värderingsmetod
utan att ge anledning till erinran. Vidare har styrelsen funnit
den föreslagna prisreduceringen riktig. Styrelsen förordar därför, att egendomen
säljes till Lennart Persson för en köpeskilling av 160 540 kr. Att
jämväl Lennart Persson befunnits rätteligen böra åtnjuta den nämnda prisreduceringen
sammanhänger med att någon inlösen från kronans sida av
de utav fadern utförda anläggningarna inte ägt rum i samband med arrendatorsskiftet.
Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt ske på i huvudsak
följande villkor.
Egendomen överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag, som senare bestämmes.
Endast domänverket tillhöriga, å egendomen befintliga byggnader
och anläggningar ingår i försäljningen. Samtliga på gällande arrendeavtal
rörande egendomen grundade rättigheter och skyldigheter skall dock
med undantag för eventuellt oguldna arrendeavgifter samt skatter och one
ra_
anses reglerade genom försäljningen. Innehavare av över egendomen
med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles ratt
att bibehålla och nyttja ledningarna utan rätt för köparen till annan ersättning
än gottgörelse för skada till följd av ändring, reparation eller tillsyn
av ledningarna ävensom för skada, som genom ledningarna kan asamkas
betande kreatur. Lagfarts- och inteckningskostnader ävensom Övriga
med köpet förenade utgifter samt å egendomen för tiden från tillträdesdagen
belöpande skatter och onera erlägges av köparen. I övrigt skall bestämmelserna
i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning i
vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
Arrendatorn Lennart Persson har, efter förhandlingar med domänstyrelsen,
godtagit det föreslagna saluvärdet och övriga ifrågasatta köpevillkor.
Departementschefen
Försäljningsförslaget föranleder ingen erinran från min sida. Jag hemställer
därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva
att kronoegendomen Fjälkinge 44u i Fjälkinge socken.
Kristianstads län, må säljas till egendomens arrendator
Lennart Persson för en köpeskilling av 160 540 kronor samt
på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 13 år 1960
4:o
Viarp ll1 i Malmöhus län
Domunstyrelsen (skr. 17/9 1959) hemställer, att kronoegendomen f. d. skolhemmanet
1/3 mantal Viarp ll1 i Härslövs socken, Malmöhus län, säljes till
Sven och Sonja Jönsson, arrendatorer av egendomen fr. o. m. den 14 mars
1947.
Beträffande beskaffenheten av egendomen meddelas i huvudsak följande.
Hemmanet Viarp lli är beläget omkring 10 km nordost om Landskrona
och 3 km tran Vadensjö järnvägsstation. Arealen utgör ca 16,5 ha åker
tomt och trädgård. Åkerjorden består till ungefärligen två tredjedelar av lerblandad
mylla av god beskaffenhet på lerblandad botten och i övrigt av dels
god sandmylla på sandbotten, dels sandmylla på lerbotten. Dräneringsanordningar
i egentlig mening saknas. Hävden är god. Åbyggnaderna är över
lag ålderdomliga och i mindre tillfredsställande skick. Ny- och ombyggnadsarbeten
ar darfor i icke ringa utsträckning påkallade, över ägorna finnes
tramdragen en elektrisk distributionsledning, som förser gården med
energi. Taxeringsvärdet utgör 93 600 kr., allt jordbruksvärde. Hemmanet
brukas sedan den 14 mars 1947 av Sven Jönsson och hans hustru Sonja
Jonsson i sambruk med av dem ägda närbelägna 7,3 ha obebvggd jord. Gällande
arrendekontrakt utgår den 14 mars 1960. Arrendeavgiften för innevarande
arrendeår utgör 2 000 kr., vartill kommer viss nybvggnadsskvldighet
motsvarande en kostnad av 200 kr. per år. J b
Uppskattningsnämnden har den 23 september 1957 föreslagit ett saluvärde
i och för sig av hemmanet av 95 000 kr. Vid en försäljning till arrendatorerna
förordar nämnden en prisreducering till 85 000 kr., emedan vissa av
arrendatorerna utförda och ägda fasta anläggningar på hemmanet har ökat
hemmanets värde med 10 000 kr.
Lantbruksnämnden har den 23 februari 1957 meddelat, att hemmanets
sambrukande med den av arrendatorerna ägda jord, som förut angivits, synes
lämpligt, varför arrendatorerna torde kunna erhålla tillstånd att förvärva
Viarp ll1.
Domänstyrelsen har inte funnit anledning föreligga för kronan att behålla
egendomen. Vid prövning enligt den av styrelsen använda värderingsmetoden
har styrelsen funnit sig kunna godkänna saluvärdet. I samband därmed
har styrelsen även prövat den av nämnden vid försäljning till arrendatorerna
föreslagna prisreduceringen samt funnit denna vara riktig. I överensstämmelse
med vad som i motsvarande fall tillämpas beträffande de
egentliga kronoegendomarna, har styrelsen inte ifrågasatt annat än att
hembud rörande egendomens försäljning i första hand borde tillställas de
sittande arrendatorerna. Styrelsen förordar därför, att egendomen säljes till
Sven och Sonja Jönsson för en köpeskilling av 85 000 kr. Försäljningen bör
enligt styrelsen i övrigt ske på i huvudsak följande villkor.
Hemmanet överlätes i befintligt skick med tillträde å dag, som senare bestammes.
Endast säljaren tillhöriga byggnader och anläggningar omfattas
av lorsaljnmgen. Samtliga på gällande arrendeavtal rörande hemmanet
grundade ömsesidiga rättigheter och skyldigheter skall — med undantag
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 13 år 1960
i vad avser eventuellt oguldna arrendeavgifter samt skatter och onera>—
anses reglerade genom försäljningen. Innehavare av över hemmanet med
vederbörligt tillstånd framdragen elektrisk ledning medgives rätt att bibehålla
och nyttja ledningen utan rätt för köparen till annan ersättning än
gottgörelse för skada, som kan uppkomma i samband med ändring, reparation
eller tillsyn av ledningen ävensom för skada, som genom ledningen
förorsakas kreatur. I övrigt skall bestämmelserna i förordningen den 25
maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
Arrendatorerna Sven och Sonja Jönsson har, efter förhandlingar med
domänstyrelsen, godtagit det föreslagna saluvärdet och övriga ifrågasatta
köpevillkor.
Departementschefen
Biträdande försäljningsförslaget hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva
att kronoegendomen f. d. skolhemmanet Viarp 111 i Härslövs
socken, Malmöhus län, må säljas till egendomens arrendatorer
Sven och Sonja Jönsson för en köpeskilling av 85 000
kronor samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen
föreslagit..
5:o
Klamby 201 i Malmöhus län
Domänstyrelsen (skr. 6/6 1959) hemställer, att kronoegendomen förra
predikantbostället 1/4 mantal Klamby 201 i Brandstads socken, Malmöhus
län, säljes till Olof Olsson, arrendator av egendomen sedan 1934.
Beträffande egendomens beskaffenhet meddelas i huvudsak följande.
Egendomen, som är belägen omkring 7 km nordost Sjöbo järnvägsstation,
innehåller totalt omkring 69,5 ha, varav 57 ha tomt, trädgård, åker
och äng samt 9,75 ha produktiv skogsmark. Åkern består av delvis tämligen
styv, delvis mer mullrik lera på lerbotten. Dräneringen är utförd på
1890-talet och fungerar otillfredsställande. Hävden är god. Av åbyggnaderna
är en stall- och ladugårdsbyggnad i det närmaste förbrukad i vad avser
ladugårdsdelen. Övriga byggnader är i stort sett i gott skick, ehuru en ekonomibyggnad
med vagnbod är gammal och otidsenlig. Elektriska ledningar
tillhöriga Sjöbo el-verk finnes framdragna över ägorna. Egendomen arrenderas
av nämndemannen O of Olsson. Nuvarande arrendekontrakt utgår
den 14 mars 1960. Arrendeavgiften för arrendeåret 1958 14/3 1959 uppgick
till i runt tal 5 000 kr. Taxeringsvärdet för egendomens inägodel utgör
227 400 kr. Skogsdelen är samlaxerad med annan fastighet.
Uppskattningsnämnden har den 24 september 1957 saluvärderat inägorna
om 57 ha tomt, trädgård, åker och äng till 245 300 kr., varvid nämnden
dock föreslagit, att vid avsedd försäljning till arrendatorn avdrag måtte
ske med 45 000 kr., motsvarande vad som av saluvärdet enligt nämndens
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1960
bedömande belöper på vissa av arrendatorn utförda och ägda fasta anläggningar
å egendomen.
Värdet av skogsmarken och växande skog — 1 250 in3 bok, avenbok och
ek — har den 25 november 1958 av domänstyrelsen fastställts till 44 000
kr. Vid omräkning av skogsvärdet den 9 december 1959 efter nu gällande
räntefaktor har detta värde av domänstyrelsen nedsatts till 42 000 kr.
Lantbruksnämnden har den 23 februari 1957 meddelat, att nämnden inte
har något att erinra mot egendomens försäljning samt att arrendatorn torde
kunna erhålla förvärvstillstånd för densamma.
Domänstyrelsen har vid inventering av jordbruksdomänerna under åren
1951—1953 funnit egendomen tillhöra sådan kategori egentliga kronoegendomar,
som inte bör kvarbliva i allmän ägo. Det av uppskattningsnämnden
föreslagna försäljningsvärdet på inägorna har granskats enligt styrelsens
värderingsmetod utan att ge anledning till erinran. Även den av nämnden
på angivna grunder förordade reduceringen av sagda värde vid överlåtelse
till arrendatorn har styrelsen funnit skälig. Styrelsen förordar därför,
att egendomen säljes till Olof Olsson för en köpeskilling av (200 300 4
44 000=) 244 300 kr. Vid omräkning av skogsvärdet efter gällande räntefaktor
kommer saluvärdet emellertid att utgöra 242 300 kr. Försäljningen bör
enligt styrelsen i övrigt ske på i huvudsak följande villkor.
Egendomen överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag, som senare
bestämmes. Annan än domänverket til höriga byggnader och anläggningar
egendomen omfattas inte av försäljningen. Samtliga på arrendekontrakt
rörande egendomen grundade rättigheter och skyldigheter mellan kronan
samt köparen — dock med undantag för vad som avser oguldna arrendeavgifter
samt skatter och onera -— skall anses reglerade genom försäljningen.
Innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska
ledningar förbehålles rätt att bibehålla och nyttja ledningarna utan
rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse för skada till följd av
reparation, tillsyn eller underhåll av ledningarna samt för skada, som genom
ledningarna kan åsamkas betesdjur. Lagfartskostnader samt övriga med
köpet förenade utgifter samt sådana skatter och onera, som från tillträdesdagen
kan belöpa på egendomen, skall helt bestridas av köparen. I övrigt
skall bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) rörande
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända till
efterrättelse.
Arrendatorn Olof Olsson har, efter förhandlingar med domänstyrelsen,
godtagit det föreslagna saluvärdet och övriga ifrågasatta köpevillkor.
Departementschefen
Jag tillstyrker försäljningsförslaget och hemställer sålunda, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva
att kronoegendomen Klamby 201 i Brandstads socken,
Malmöhus län, må säljas till egendomens arrendator Olof
Olsson för en köpeskilling av 242 300 kronor samt på i huvudsak
de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.
Kungl. Maj.ts proposition nr 13 år 1960
II
6:o
Grängesbergs gruvallmänning ll i Kopparbergs län
Domänstyrelsen (skr. 6/10 1959) hemställer, att av fastigheten Grängesbergs
gruvallmänning l1 i Grangärde socken, Kopparbergs län, fem områden
om tillhopa 136,79 ha säljes till Grangärde kommun för en köpeskilling av
421 000 kr.
Till grund för framställningen ligger en av Grangärde kommun till domänstyrelsen
ingiven ansökning den 26 juni 1956, vari anföres i huvudsak
följande.
Genom riksdagens bifall till propositionen 1951:115 bemyndigades domänstyrelsen
att till Grangärde socken av fastigheten Grängesbergs gru\-allmänning l1 försälja fyra områden om tillhopa 102,9345 ha för en köpeskilling
av 499 000 kr. och under vissa angivna villkor. Denna försäljning
medgavs, för att Grängesbergs gruvsamhälle skulle kunna beläggas med
rationella byggnadsplaner och tomtmark frigöras lör såväl egna hem som
flerfamiljshus och småindustri. Gruvsamhället har dels på grund av de
betydande gruvöppningarna, dels på grund av gruvskogens inkilningar pa
övrig mark fått en allt för dyrbar utsträckning och ovanligt splittrad form.
Den genomförda försäljningen har emellertid medfört, att de olika samhällsgrupperna
efterhand kunnat sammanföras till större enheter.
1951 års försäljning avsåg i första rummet att frigöra lämplig tomtmark
för nybebyggelse av bostäder och småindustri. Frågorna om de på gruvskogen
befintliga bostäderna — som alla til.hör gruvindustrin och de stora
industrianläggningarna, saknade man då anledning att diskutera.
Det nu aktuella köpet är en komplettering av det tidigare och omfattar
följande fem områden.
1) Område vid Lisselmågtorpet, 2) Gruvhagarna, 3) Dynamitfabriksområdet,
4) Område med varpberg och 5) Område vid Bergslagsschaktet.
De olika områdenas friköp föranledes av i första hand följande skäl:
Område 1). På grund av att vägar samt vatten och avloppsledningar redan
finnes framdragna till detta område, kan det exploateras för egnahemsbebyggelse
till låga kostnader. Tillgång på lämplig mark för egna hem ar
inom denna del av Grängesberg synnerligen begränsad.
Område 2). Bostadsbebyggelsen på området äges av Grängesbergsbolaget,
som avser att överlåta den och eventued nybebyggelse på bostadsrättsföreningar.
Detta kan endast ske, om bostadstomterna avstyckas och forsaljes.
Industribyggnaderna på detta område är delvis uppförda på fri och delvis
på ofri grund, vilket givetvis medför komplikationer i olika avseenden.
Det är därför i hög grad ett kommunalt intresse, att här berörda markområde
får friköpas. .
Område 3) omfattar AB Express Dynamits fabriksanläggningar. Fabriken
är av sådan karaktär, att den enligt vår mening bör helt friläggas från
övrig bebyggelse. Detta kan ske genom friköp av mark för och runtom anläggningarna.
Område 4) utgöres till stor del av upplagsplatser för ofyndigt berg, som
arrenderas av gruvbolagen. Det kan dessutom förutses, att vissa delar a^
området, på grund av gruvdriftens fortgång, kommer att gå i ras. Ett återställande
av den upplåtna marken i »dess ursprungliga skick» efter arrendetidens
utgång är sålunda icke möjligt.
Område 5) omfattar delar av Stora Kopparbergs Bergslags industnomra -
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1960
de och är f. n. under utbyggnad. För ett friköp av detta talar motsvarande
skäl, som anförts för område 2).
Kommunen önskar till slut framhålla, att kommunalfullmäktige nyligen
beslutat, att en generalplan skall upprättas för Grängesbergs gruvsamhälle.
Det är då av synnerlig vikt, att kommunen behärskar för samhä lets utformning
i olika avseenden fundamentala områden, så att de i framtiden kan
disponeras på för gruvsamhället lämpligaste sätt.
I propositionen 1951:115 har lämnats en redogörelse för Grängesbergs
gruvskog (Grängesbergs gruvallmänning l1).
Rörande de till försäljning ifrågasatta fem områdena samt rörande värderingen
av dem inhämtas av domänstyrelsens föreliggande skrivelse bl. a.
följande.
Områdena är belägna inom Grängesbergs gruvsamhälle. Deras sammanlagda
areal utgör 136,794 ha och fördelar sig sålunda:
Område |
Tomtmark |
Parkmark |
Inlösta |
Övrig |
Summa |
m. m. |
utmål |
mark |
|||
nr |
ha |
ha |
ha |
ha |
ha |
1 |
4,50 |
1,65 |
0,70 |
6,85 |
|
2 |
0,40 |
18,22 |
18,62 |
||
3 |
10,95 |
31,72 |
27,65 |
70,32 |
|
4 |
4.71 |
8,41 |
13,58 |
26,70 |
|
5 |
0,72 |
13,58 |
14,30 |
||
Summa |
21,28 |
10,06 |
63,52 |
41,93 |
136,79 |
Enligt verkställd stamräkning av den äldre skogen och okuläruppskattning
i övrigt utgör virkesförrådet 2 713 m3sk, därav 40 procent tall, 51 procent
gran och 9 procent björk. Områdena har av domänstyrelsens värderingsman,
jägmästaren A. Hellström, värderats till sammanlagt 421 000 kr.
Bostadsstyrelsen, som värderat områdena till 375 500 kr., har framställt
erinringar mot domänstyrelsens värdering i två avseenden, det ena rörande
exploateringstiden för del av område nr 1, det andra avseende värdet av de
som park upptagna områdena. .Såsom redan framgår av kommunens framställning
om markförvärv är tillgången på lämplig mark för egnahem inom
den del av gruvsamhället, som utgöres av område nr 1, synnerligen begränsa^
Kommunen uppger vidare, att vägar samt vatten- och avloppsledningar
är framdragna till området, varför området till låga kostnader kan exploateras
för bostadsbebyggelse. Man torde alltså kunna förvänta, att exploateringen
sker i rask takt. Förrättningsmannen har också efter att ha
rådgjort med representanter för kommunen funnit, att exploateringen för
den del av området, varom här är fråga, kommer att påbörjas omedelbart
och vara avslutad om fem år. Bostadsstyrelsen har däremot ansett, att exploateringen
av förenämnda del av området först kommer att påbörjas om
fem år. Det är givetvis inte nu möjligt att med säkerhet kunna avgöra, i
vilken takt exploateringen kommer att bedrivas. Då det emellertid får anses
vara styrkt, att bostadsbehovet är stort och området lättexploaterat saknas
enligt domänstyrelsens mening anledning frångå det av förrättningsmannen
föreslagna värdet.
Vad slutligen angår_värdet av parkmarken har denna fråga vid flera tillfällen
varit föremål för Kungl. Maj :ts och riksdagens prövning, senast beträffande
försäljning av ett område av kronoegendomen Vä i Kristianstads
län (propositionen 1959: 108). Domänstyrelsens förslag om åsättande av ett
värde av 0: 50 kr./m2 har därvid godtagits. Beträffande den som park ka
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1960
raktäriserade delen av område nr 4 anför bostadsstyrelsen, att den i generalplanen
upptagits som skyddsområde och därför saknade värde som rekreationsområde"
för något särskilt bostadsområde, varför värdet ej kunde
anses ingå i något sådant områdes bebyggelsevärde. Bostadsstyrelsen har
därför föreslagit ett värde av 0: 15 kr./m2. Det förhållandet att området utgör
skyddsområde finner styrelsen inte utgöra skäl för att det skall åsättas
så lågt värde, som det av bostadsstyrelsen föreslagna. Styrelsen finner det
skäligt, att samma värde beräknas härför som för parkmark.
För områdenas överlåtelse till Grangärde kommun föreslår domänstyrelsen
följande villkor.
Salulotten försäljes med den rätt kronan kan ha till densamma. Lotten
tillträdes vid köpekontraktets underskrivande i då befintligt skick. Köpeskillingen
erlägges kontant till domänstyrelsen vid tillträdet. Köparen är
skyldig att omedelbart efter köpets avslutande på egen bekostnad ombesörja
avstyckning av lotten. Parterna är skyldiga tåla de jämkningar i områdenas
arealer, gränser och eljest, vilka kan komma att bestämmas vid avstyckningen.
Köparen betalar samtliga å lotten på tiden efter tillträdesdagen
belöpande skatter och onera jämte kostnader för lagfart och övriga med
köpet förenade utgifter. I köpet ingår ej å lotten befintliga byggnader och
anläggningar, som ej tillhör kronan (domänverket). Köparen är skyldig
svara för uppförande och underhåll av erforderligt stängsel i gränsen mellan
försålda områdena och gruvallmänningens mark. Innehavare av över
lotten framdragna ledningar förbehålles rätt att behålla och nyttja ledningarna
utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse av ledningarnas
innehavare för skada till följd av reparation, förändring eller tillsyn av
ledningarna. Köparen är skyldig respektera de upplåtelser, som angivits i
särskild förteckning. Därest lotten skulle finnas besväras av ytterligare upplåtelser
— utöver de servitut, som omförmäles i det följande — är köparen
skyldig respektera även dessa. Kronan svarar för att nu kända skogsfångsoch
mulbetesservitut, som besvärar gruvallmänningen, ej kommer att utövas
inom lotten samt förbinder sig vidtaga åtgärder för avlösning av desamma.
Köparen är skyldig gottgöra kronan vad köparen kontant eller in
natura kommer att uppbära i form av arrende eller annan avgäld för av köpet
omfattad jord för tiden före tillträdesdagen ävensom vara berättigad till
samma ersättning avseende tiden efter samma dag. I köpet ingår ej före
tillträdesdagen utstämplad skog och upphuggna virkesprodukter. Med köpet
följer inte rätt till andel i rättigheter och förmåner, som kan tillkomma
stamfastigheten Grängesbergs gruvallmänning l1. I övrigt skall bestämmelserna
i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa
fall av kronoegendom in. m. i tillämpliga delar lända till efterattelse.
Överlantmätaren har meddelat, att frågan om försäljningen behandlats
vid sammanträde med den s. k. planeringskommittén inom länet i närvaro
av bl. a. länsarkitekten, lanlbruksdirektören, länsbostadsdirektören och
överlantmätaren samt att därvid ingen erinran framförts mot förvärvet.
Vederbörande jägmästare och över jägmästare har inte haft något att erinra
mot den verkställda värderingen.
Domänslyrclsen anför i sin skrivelse vidare.
Enligt tidigare beslut om försäljning av mark från till bergshanteringens
understöd anslagna skogar (bl. a. den 15 juni 1951 angående försäljning till
Grangärde kommun av viss del av Grängesbergs gruvallmänning) har Kungl.
Maj:t med riksdagen föreskrivit, att viss del av köpeskillingen skall avs-it
-
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 13 är 1960
tas till en särskild fond, vars avkastning skall användas för ändamål, vartill
allmänningen anslagits. I här förevarande fall har nuvärdet av alla framtida
beräknade virkesavkastningar från den del av produktiv mark å saluområdena,
som ej utgöres av inlösta utmål, uppskattats till 46 000 kr. Härtill
har lagts värdet av skogen å de på område nr 5 befintliga inlösta utmålen,
12 000 kr., då denna skog vid bergmästarförrättningarna ej ingått i inlösen.
Fondens storlek skulle utgöra 58 000 kr.
Nyttjanderättshavarna bär förklarat sig tillstyrka försäljningen samt godkänt
domänstyrelsens förslag om avsättning av sistnämnda belopp till fonden.
De har vidare föreslagit, att fondmedlen placeras i börsnoterade aktier.
Kammarkollegiet anför i remissyttrande den 4 december 1959, att kollegiet
inte har något att erinra mot försäljningen, samt framhåller i övrigt
följande.
Skillnaden mellan domänstyrelsens och bosladsstyrelsens köpeskillingsförslag
är relativt sett icke betydande (omkring 11 procent räknat på det
högre beloppet), särskilt med beaktande av att värdet av ett försäljningsobjekt
som det nu ifrågavarande är beroende av många ovissa faktorer och
att värderingsresultatet därför alltid måste anses såsom ungefärligt och givet
med rätt vid osäkerhetsmarginal. Med hänsyn härtill och då domänstyrelsens
förslag godtagits av kommunen, får kollegiet — som icke funnit anledning
att taga ställning till värderingen i detalj — tillstyrka att köpeskillingen
bestämmes i enlighet med domänstyrelsens förslag. Mot de föreslagna
köpevillkoren i övrigt, vilka överensstämmer med de villkor, som uppställts
vid tidigare försäljning av gruvskogsmark till kommunen (prop. 1951:
115 p. 12 :o), har kollegiet intet att erinra. I anslutning till villkoret angående
nu kända skogsfångs- och mulbetesservitut har kollegiet från gruvskogens
nyttjanderättshavare införskaffat en förbindelse att gentemot kronan
svara för de kostnader, som kan föranledas av nämnda villkor, med undantag
för kronans egna rättegångskostnader. Under åberopande av vad sålunda
anförts biträder kammarkollegiet domän styrel sens i ärendet gjorda
hemställan.
Domänstyrelsen tillstyrker försäljningen till angiven köpeskilling och på
förut nämnda villkor samt hemställer, att Kungl. Maj :t måtte inhämta riksdagens
medgivande till försäljningen, varvid jämväl bör utverkas bemyndigande
att av köpeskillingen ett belopp av 58 000 kr. avsättes till en särskild
lond, vars avkastning skall användas för det ändamål, vartill gruvskogen
är anslagen.
Grangärde kommun har den 23 januari 1959 godkänt domänstyrelsens
saluvärdering och den föreslagna köpeskillingen
Departementschefen
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har med riksdagens bifall
år 1951 av den kronan tillhöriga, till bergshanteringens understöd anslagna
fastigheten Grängesbergs gruvallmänning 1! avyttrats mark för bostads- och
småindustribebyggelse. För samhällets vidare expansion erfordras emellertid
ytterligare upplåtelser från nämnda fastighet. Enligt en mellan domänstyrelsen
och Grangärde kommun träffad preliminär överenskommelse skall
från fastigheten mot en köpeskilling av 421 000 kronor och på vissa vill
-
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1960
kor i övrigt avyttras fem områden om tillhopa omkring 136,79 ha, vilka
ligger i samhället. Jag har intet att erinra mot denna överenskommelse.
Såsom vederlag för den nyttjanderätt, som innehavarna av denna rätt
går miste om vid avyttring av omförmälda område av gruvallmänningen,
skall — liksom vid försäljningen år 1951 — enligt träffad överenskommelse
av köpeskillingen för områdena till en särskild fond avsättas det beräknade
nuvärdet, tillhopa 58 000 kronor, av alla framtida virkesavkastningar från
den del av produktiv mark å saluområdena, som inte utgöres av inlösta utmål,
ävensom från vissa inlösta utmål, där skogen ej ingått i inlösen. Avkastningen
av fonden skall användas för ändamål, vartill allmänningen
anslagits. Jag finner den föreslagna anordningen lämplig. För en dylik disposition
av viss del av köpeskillingen för områdena erfordras emellertid riksdagens
medgivande.
Fonden torde böra förvaltas av domänstyrelsen i enlighet med de närmare
föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan meddela. Med Kungl. Maj:ts bemyndigande
har jag nyligen tillkallat en sakkunnig för utredning rörande ändring
av nuvarande ordning med upplåten nyttjanderätt till de s. k. gruvskogarna
m. m. Därest denna utredning skulle resultera i en avveckling av nuvarande
ordning med upplåten nyttjanderätt till omförmälda skogar, bör givetvis
även spörsmålet om en avveckling av fonden upptagas i samband
därmed.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
dels att omförmälda områden om tillhopa 136,79 hektar av
fastigheten Grängesbergs gruvallmänning l1 i Grangärde socken,
Kopparbergs län, må säljas till Grangärde kommun fölen
köpeskilling av 421 000 kronor samt på i huvudsak de
villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit
dels att av köpeskillingen ett belopp av 58 000 kronor må
avsättas till en särskild fond, vars avkastning skall användas
för det ändamål, vartill gruvallmänningen anslagits.
7 :o
Kiruna l94 i Norrbottens län
Domänstyrelsen (skr. 17/9 1959) hemställer, att fastigheten Kiruna l94
i Kiruna stad, Norrbottens län, säljes till Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag.
Beträffande bakgrunden till den föreslagna försäljningen och egendomens
beskaffenhet meddelar styrelsen i huvudsak följande.
I skrivelse till domänstyrelsen den 10 juli 1957 har Luossavaara—Kiirunavaara
Aktiebolag (LKAB) anhållit att för bebyggelseändamål få förvärva ett
omkring 70 ha stort område av kronoparken Kiruna i Kiruna stad, Norrbot
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1960
tens län. Vid avstyckningsförrättningen befanns, att det område, som sökanden
anhållit att få förvärva, fått en mindre lämplig utformning, då en
stor del av LKAB:s industrianläggningar kommit att ligga inom området.
På framställning av sökanden har gränserna för området därför ändrats på
så sätt, att bättre överensstämmelse erhållits med det område, för vilket
stadsplan upprättats. Härigenom har arealen av den nybildade fastigheten,
som i jordregistret betecknats Kiruna l94, minskats från 70 ha till 52,30 ha.
Fastigheten är belägen i omedelbar anslutning till befintlig tätbebyggelse,
omkring 1 km norr om Kiruna järnvägsstation. Större delen av saluområdet
är tidigare upplåten till bolaget.
En inom saluområdet belägen arrendelott Eva har av länsstyrelsen år 1934
upplåtits till gruvarbetaren O. W. Gretasson. Arrendeavtalet har sedermera
förlängts till den 14 mars 1957 och inte uppsagts av någondera parten. Sedan
LKAB med Gretasson träffat överenskommelse om köp av samtliga på
lägenheten uppförda byggnader samt om övertagande av arrenderätten, har
länsstyrelsen den 30 juni 1959 upphävt kontraktet räknat från den 14 mars
1959. Några andra än förenämnda byggnader eller anläggningar än sådana,
som tillhör LKAB, finnes icke.
Bostadsstyrelsen har den 20 augusti 1958 saluvärderat egendomen till
102 000 kr., varvid för egnahemsändamål ca 122 700 m2 kvartersmark åsatts
ett värde av 40 öre per in2 och ca 81 100 in2 kvartersmark ett värde av 20
öre per m2 samt för flerfamiljshus ca 45 400 in2 kvartersmark ett värde av
SO öre per in2, övrig mark — lör gata, öppna platser samt en planerad skola
— har inte åsatts något värde.
Länsstyrelsen har den 14 oktober 1957 förklarat, att länsstyrelsen inte har
något att erinra mot försäljningen, samt föreslagit, att köpeskillingen ökas
med ett belopp av 8 214 kr., motsvarande 300 kr. per ha för de 27,38 ha, vilka
av bostadsstyrelsen inte åsatts något värde. Länsstyrelsen anser, att lappfonden
skall tillgodogöras detta belopp jämte 300 kr. per ha för förlorat
renbete på övrig del av försäljningslotten eller sammanlagt 15 600 kr.
Vederbörande jägmästare och över jägmästare tillstyrker försäljningen.
Domänslyrelsen finner med hänsyn till länsstyrelsens yttrande det skäligt,
att köpeskillingen höjes med ett belopp av 8 214 kr., motsvarande 300 kr.
per ha för ett område av 27,38 ha, vilket av bostadsstyrelsen inte åsatts
något värde. Det belopp som skall tillgodoföras lappfonden utgör alltså
(52 X300 =) 15 600 kr. Styrelsen har i övrigt funnit sig kunna godtaga den
av bostadsstyrelsen verkställda värderingen. Under dessa förhållanden föreslår
styrelsen, att ifrågavarande fastighet säljes till Luossavaara—Kiirunavaara
Aktiebolag för en köpeskilling av 110 000 kr. samt att det föreskrives
att av köpeskillingen ett belopp av 15 600 kr. tillföres statens lappfond och
återstoden 94 400 kr. tillföres domänverkets markfond. Försäljningen bör
i övrigt ske på i huvudsak följande villkor.
Fastigheten tillträdes vid köpekontraktets underskrivande. Köpeskillingen
erlägges kontant till domänstyrelsen vid tillträdet. I köpet ingår ej å fastigheten
befintliga enskilda tillhöriga byggnader och anläggningar. Köparen
åligger att ensam svara för uppförande och underhåll av erforderligt stängsel
i gränsen mellan kronoparken och fastigheten. Innehavare av över fastigheten
med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1960
rätt att ha ledningarna kvarstående och nyttja desamma utan rätt för köparen
till annan ersättning än gottgörelse av ledningarnas innehavare till följd
av reparation, förändring eller tillsyn av ledningarna. Köparen betalar samtliga
å fastigheten på tiden efter tillträdesdagen belöpande skatter och onera
samt kostnaderna för lagfart, avstyckning och övriga med köpet förenade utgifter.
I övrigt skall bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (nr
262) angående försäljning av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända
till efterrättelse.
Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag har förklarat sig godkänna köpeskillingen.
Departementschefen
Ifrågavarande mellan domänstyrelsen och Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag
träffade preliminära försäljningsöverenskommelse synes böra godtagas.
Av köpeskillingen har 15 600 kronor föreslagits skola tillföras statens
lappfond som ersättning för förlorat renbete. Då sagda belopp ingår i
den överenskomna köpeskillingen, anser jag mig böra tillstyrka förslaget.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva
dels
att fastigheten Kiruna l94 i Kiruna stad, Norrbottens
län, må säljas till Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag
för en köpeskilling av 110 000 kronor samt på i huvudsak de
villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit
dels att av köpeskillingen ett belopp av 15 600 kronor må
tillföras statens lappfond och återstående belopp av 94 400
kronor domänverkets markfond.
Vad departementschefen ovan under punkterna 1 :o—
7 :o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämmer,
bifaller Hans Maj :t Konungen samt förordnar, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
G. Liizell
9 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 13