Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1960

1

Nr 113

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med anhållan om riksdagens
yttrande angående vissa av Europarådets rådgivande
församling år 1959 och 1960 vid dess elfte
ordinarie möte fattade beslut; given Stockholms slott
den 18 mars 1960.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed anhålla om
riksdagens yttrande angående vissa i nämnda protokoll omförmälda, av
Europarådets rådgivande församling år 1959 och 1960 vid dess elfte ordinarie
möte fattade beslut.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas en redogörelse för de viktigaste av rådgivande församlingens
rekommendationer och resolutioner. I likhet med föregående år
har det befunnits lämpligt och önskvärt, att Kungl. Maj :t genom proposition
underställer riksdagen dessa texter för yttrande.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 113

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1960

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland
i statsrådet å Stockholms slott den 18 mars 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström,
Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,
af Geijerstam, Nordlander.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför t. f.
chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Kling, följande.

Det elfte ordinarie mötet med Europarådets rådgivande församling ägde
rum i Strasbourg den 21—27 april och 14—18 september 1959 samt den 18—
22 januari 1960.

Av de sammanlagt fyrtiofem rekommendationer som antogs vid mötet
har de femton i det följande refererade ansetts vara av den vikt, att de på
sedvanligt sätt bör underställas riksdagen. I anslutning härtill har även redovisats
vissa resolutioner berörande motsvarande ämnesområden.

Texterna till de ifrågavarande rekommendationerna och resolutionerna
ävensom korta referat av övriga vid mötet antagna rekommendationer torde
såsom bilaga litt. få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Rekommendationerna 202 och 210 om en »Europeisk ekonomisk association»
och rekommendation 229 om de ekonomiska förbindelserna i Europa

Rekommendation 202 antogs vid aprilsessionen med 58 röster, 3 emot och
10 nedlagda. För densamma röstade Hagnell (s) (ersatte Bengtsson (s)),
Möller (s) (ersatte Elmgren (s)), Heckscher (h), T. Andersson (ep) (ersatte
Hedlund (ep)), Regnéll (h) (ersatte Ohlin (fp)) och Sundström (s). I rekommendationen
understryker församlingen ånyo nödvändigheten av att
man genom en multilateral ekonomisk association i Europa får till stånd ekonomiska
förbindelser mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och de
övriga medlemsstaterna i OEEC. En »principdeklaration» innehållande huvudlinjerna
för ett sådant associationsavtal borde undertecknas före 1959
års utgång. Deklarationen borde även fastslå i vilken utsträckning olikabehandling
i fråga om handeln vore tillåtlig under tiden till dess ett associationsavtal
kunde börja tillämpas. Den skulle efter undertecknandet föreläggas
de nationella parlamenten.

Rekommendation 210 antogs vid septembersessionen — då alltså principbeslutet
den 20 juli om EFTA:s bildande förelåg — med 88 röster och 1 ned -

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1960

lagd. För densamma röstade Hagnell (s) (ersatte Bengtsson (s)), Elmgren
(s), Heckscher (h), T. Andersson (ep) (ersatte Hedlund (ep)), Gustafson
(fp) (ersatte Ohlin (fp)) och Sundström (s). I rekommendationen återkommer
församlingen till tanken på en principdeklaration och föreslår att en
sådan skall undertecknas senast den 31 mars 1960.

Rekommendation 210 behandlades vid ministerkommitténs tjugofemte
möte den 14 december. I anslutning därtill antog ministrarna en resolution
(nr 31), vari hänvisades till önskvärdheten av att få till stånd ett avtal mellan
samtliga medlemsstater i OEEC, i samarbete med Förenta staterna och
Canada samt i överensstämmelse med GATT:s principer och regler. Vidare
beslöts enligt resolutionen att alla åtgärder, som kan främja detta syfte,
skall vidtagas så snart som möjligt, varvid gällande avtal fullt ut skall respekteras.

Rekommendation 229 antogs med 87 röster och 18 nedlagda under januarisessionen
— m. a. o. kort tid efter de överläggningar rörande ekonomiska samarbetsfrågor
som ägde rum i Paris den 12—13 januari inom den särskilda
ekonomiska kommittén (den s. k. Dillon-kommittén). För rekommendationen
röstade Bengtsson (s), Elmgren (s), Heckscher (h), Regnéll (h) (ersatte
Hedlund (ep)), Gustafson (fp) (ersatte Ohlin (fp)) och Sundström
(s). I densamma rekommenderas ministerkommittén att vidtaga åtgärder
för att få till stånd enighet mellan ministrarna från de tjugo medlemsstaterna
och associerade medlemsstaterna i OEEC om att ånyo bekräfta det
trängande behovet av att få till stånd en allmän europeisk lösning på de ekonomiska
samarbetsproblemen i Europa och understödja alla ansträngningar
att skapa en multilateral sammanslutning omfattande samtliga medlemsstater
i OEEC, däri inbegripet, om de så önskar, de nuvarande associerade
medlemsstaterna (Förenta staterna och Canada). En sådan sammanslutning
skulle antingen ges formen av en tullunion av lämplig typ eller ett frihandelsområde
förenat med en avsevärd grad av harmonisering av handelspolitiken
och den ekonomiska politiken.

Vid åttioandra mötet med ministrarnas ställföreträdare den 16—23 februari
1960 beslöt man översända rekommendation 229 för information till
OEEC, EEC:s (Europeiska ekonomiska gemenskapens) kommission och
EFTA. Den överlämnades vidare till den s. k. tjugostatskommittén för frågor
rörande det ekonomiska integrationsarbetet, med hemställan att församlingen
och ministerkommittén vid aprilsessionen skall bli informerade genom
en särskild talesman för konferensen om hur dennas arbete fortskridit.

Rekommendationerna 211, 222 och 223 om Afrikas utveckling

Rekommendation 211 antogs enhälligt vid septembersessionen. Rekommendationen
anknyter till den i Kungl. Maj :ts proposition nr 128 till 1959
års riksdag refererade rekommendationen nr 159 i samma ämne. körsam -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1960

lingen föreslår i den nya rekommendationen att ministerkommittén skall
vidtaga åtgärder för förverkligande av förslagen i rekommendation nr 159
om sammankallande av en europeisk-afrikansk konferens med uppgift att
bl. a. utarbeta en »investeringsstadga» samt uppgöra förslag till en »garantioch
biståndsfond».

Rekommendationen behandlades vid tjugofemte ministerkommittémötet.
Därvid anmäldes från flera håll betänkligheter beträffande de olika förslagen.
Ministrarna beslöt uppdraga åt ställföreträdarna att diskutera frågan
vidare.

Rekommendationerna 222 och 223 antogs likaledes enhälligt vid januarisessionen.
I den förstnämnda rekommendationen föreslås en undersökning
av möjligheterna att utöka medlemsstaternas tekniska bistånd till Afrika. I
den senare återupprepas förslagen från rekommendation 211 och föreslås
bl. a. att vissa europeiska regeringar skall företaga diplomatiska sonderingar
hos ett antal afrikanska stater för att utröna dessas preliminära inställning
till projekten.

Förslagen behandlades vid åttioandra mötet med ministrarnas ställföreträdare,
varvid konstaterades att skäl icke förefunnes att för närvarande
sammankalla den föreslagna konferensen. Rekommendationerna kvarstår
på kommitténs dagordning.

Resolution 165 om öst—väst-förhandlingarna samt rekommendationerna 215
och 230 om Europarådets allmänna politik i ljuset av det internationella läget

Resolution 165 antogs vid aprilsessionen med 88 röster och 12 nedlagda.
För densamma röstade Regnell (h) (ersatte Heckscher (h)). Övriga svenska
ledamöter lade ned rösten (Rengtsson (s), Elmgren (s), I. Andersson
(s) (ersatte Hedlund (ep)), Möller (s) (ersatte Ohlin (fp)), och Sundström
(s). I resolutionen betonar församlingen nödvändigheten för västmakterna
att vid de kommande förhandlingarna med Sovjetunionen rörande
Tysklandsproblemet stå fast vid tidigare åtagna förpliktelser gentemot
Förbundsrepubliken Tyskland och icke acceptera något förslag som medför
en ändring till Västerns nackdel av den för närvarande genom NATO vidmakthållna
militära säkerhetsbalansen.

Rekommendation 215 antogs vid septembersessionen med 70 röster, 3 emot
och 14 nedlagda. Samtliga svenska ledamöter lade ned rösten (Rengtsson
(s), Elmgren (s), Heckscher (h), T. Andersson (ep) (ersatte Hedlund (ep)),
Gustafson (fp) (ersatte Ohlin (fp)) och Möller (s) (ersatte Sundström (s)).
I rekommendationen understryker församlingen ånyo de i resolution 165
uppställda principerna för öst-väst-förhandlingarna. Vidare föreslås att ministerkommittén
med det snaraste skall förelägga församlingen en specialrapport
rörande fragan om samordning av medlemsstaternas utrikespolitik
i vad avser öst-väst-förbindelserna.

Inför omröstningen om rekommendationen avgav Elmgren en förklaring,

5

Kunyl. Maj.ts proposition nr 113 år 1960

i vilken lian erinrade om att han tidigare vid flera tillfällen klargjort sin inställning
till tanken på en samordning av medlemsstaternas utrikespolitik,
som han fann vara både opraktisk och orealistisk. Han hade därför avstått
vid tidigare omröstningar, och detsamma hade de flesta av hans svenska
kolleger gjort. Han ville icke närmare gå in på sakfrågan denna gång utan
endast nöja sig med att betona hur viktigt det vore för organisationens
prestige och framtid, att man koncentrerade sin uppmärksamhet till de områden,
där Europarådet kunde spela en viktig roll, i första hand de ekonomiska
integrationsfrågorna.

Även Heckscher sade sig genom en röstförklaring vid detta tillfälle vilja
ansluta sig till vad Elmgren yttrat. Förslaget om en särskild ministerrapport
i samordningsfrågan ansåg han vara fullständigt orealistiskt. Det existerade
icke någon reell möjlighet att samordna utrikespolitiken — i all
synnerhet icke i fråga om relationerna till östmakterna — mellan medlemmar
av NATO och stater utanför denna organisation.

Rekommendationen upptogs på dagordningen för tjugofemte ministerkommittémötet,
som antog en resolution (nr 30), vari fastslogs att kommittén,
närhelst så begäres av en eller flera av medlemsstaterna, skall hålla
meningsutbyten rörande politiska frågor av gemensamt intresse för Europa,
ävensom rörande de politiska aspekterna på varje annat problem som berör
samtliga medlemsstater. I resolutionen tillägges att diskussionerna skall vara
fullständigt informella och icke nödvändigtvis behöver resultera i beslut.

I rekommendation 230, som antogs enhälligt vid januarisessionen, föreslås
att ministrarna skall vidtaga åtgärder för att få till stånd de i den ovan refererade
resolutionen nr 30 förutskickade politiska meningsutbytena samt
därvid beakta församlingens tidigare rekommendationer och yttranden i
ämnet.

Rekommendation 208 om det aktuella läget i Central- och Östeuropa

Rekommendationen, som antogs enhälligt vid septembersessionen, riktar
sig till ministerkommittén och uttalar att Västern bör tillse att de centraloch
östeuropeiska nationernas rättigheter och intressen blir beaktade vid
varje förhandling som föres med Sovjetunionen. Ingen lösning på det europeiska
problemet finge betraktas såsom slutlig, förrän dessa folk beretts tillfälle
att genom fria val bestämma om sin egen framtid.

Rekommendationen behandlades vid sjuttiosjunde mötet med ministrarnas
ställföreträdare den 16—17 november, varvid beslöts att överlämna åt
medlemsregeringarna själva att individuellt taga ställning till dess innehåll.

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 113 år 1960

Rekommendation 199 om de av Europeiska högskolan i Briigge anordnade
radiokurserna för europeiska länder bakom järnridån och rekommendation
200 om ett program för kulturellt utbyte med östeuropeiska länder under

Kulturfondens auspicier

I de båda rekommendationerna, som antogs enhälligt vid aprilsessionen,
föreslås att Europarådet skall ge ekonomiskt och annat stöd åt vissa för östeuropeiska
lyssnare avsedda radiokurser berörande olika samhällsproblem,
åt stipendieverksamhet till förmån för östeuropeiska studenter samt åt ett
program för att ställa litterära och vetenskapliga verk och tidskrifter till förfogande
för intellektuella i Östeuropa.

Rekommendationerna behandlades vid sjuttiotredje mötet med ministrarnas
ställföreträdare den 4—9 juni, varvid beslöts att man skulle svara församlingen,
att förslagen visserligen i och för sig syntes värdefulla, men att
det för närvarande vore olämpligt att associera Europarådet med den ifrågavarande
radiokursverksamheten samt att övriga förslag bl. a. av finansiella
skäl för ögonblicket måste lämnas vilande.

Rekommendation 213 om de nationella minoriteternas läge i Europa

Rekommendationen antogs enhälligt vid septembersessionen. I densamma
föreslås att medlemsstaterna skall uppmanas att söka lösa minoritetstvister
genom i första hand bilaterala förhandlingar eller, om dessa misslyckas, genom
tillämpning av europeiska konventionen för fredlig lösning av tvister,
d. v. s. genom rättsligt avgörande, förlikning eller skiljedom enligt de i konventionen
fastslagna principerna.

Vid sjuttiosjätte mötet med ministrarnas ställföreträdare den 14—17 oktober
beslöt man översända rekommendationen till medlemsregeringarna för
de åtgärder dessa må anse lämpligt att vidtaga.

Rekommendation 204 om europeiska konferensen för kommunala

myndigheter

Rekommendationen, som antogs enhälligt vid septembersessionen, går ut
på att anslag skulle beviljas för ett fjärde möte med konferensen, och att
ministrarna skulle beakta behovet av att säkerställa att konferensens verksamhet
skall kunna fortgå under förhållanden av kontinuitet och planmässighet.

Rekommendationen behandlades av ministerkommittén vid dess tjugofemte
möte, varvid beslöts att frågan om anslag till en fjärde konferens sedermera
skulle tagas upp till prövning i ljuset av resultaten från den kommande
tredje konferensen. Kommittén ställde sig liksom tidigare avvisande
till tanken att göra konferensen till en permanent institution med periodiska
möten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1960

7

Rekommendation 206 om Europeiska konferensen av ministrar
för postväsende och telekommunikationer

Rekommendationen, som antogs enhälligt vid septembersessionen, går ut
på att medlemsregeringarna skulle komma överens om att betrakta det
europeiska samarbete på förvaltningsnivå som redan inletts i dessa frågor
endast såsom en förelöpare till en konferens på ministernivå.

Förslaget avvisades vid sjuttiosjätte mötet med ministrarnas ställföreträdare.

Rekommendation 233 om erkännande av Europeiska domstolens för de mänskliga
rättigheterna tvingande jurisdiktion i enlighet med föreskrifterna i
artikel 46 i konventionen angående de mänskliga rättigheterna

Rekommendationen, som antogs enhälligt vid januarisessionen, föreslår
att ministerkommittén skulle uppmana de fördragsslutande parter, som
ännu icke gjort detta, att avge förklaring om att de erkänner Europeiska
domstolens jurisdiktion såsom tvingande.

Rekommendationen behandlades vid åttioandra mötet med ministrarnas
ställföreträdare varvid beslöts att rekommendationen skulle avvisas under
hänvisning till att varje regering självständigt borde avgöra frågan huruvida
en dylik förklaring skulle avges eller ej.

Resolution 169 rörande framtidsutsikterna för samverkan inom
Europarådets ram

Resolutionen antogs enhälligt vid aprilsessionen i anslutning till Europarådets
tioårsjubileum.

Departementschefen

Den tidigare konstaterade förskjutningen av tyngdpunkten i församlingens
arbete till behandlingen av de ekonomiska integrationsproblemen
bär under det elfte mötet ytterligare accentuerats. I rekommendationerna
202, 210 och 229 har församlingen lämnat sitt bidrag till att hos den europeiska
opinionen hålla tanken på en multilateral ekonomisk sammanslutning,
omfattande hela Västeuropa, levande. Det får anses vara värdefullt att
församlingen på sätt som skett med kraft varnat för faran av en splittring
i Europas ekonomi. Församlingens möten har berett regeringsledamöter och
parlamentariker från EFTA-gruppen — som till skillnad från sexstatsgemenskaperna
saknar egen parlamentarisk församling — tillfällen att framföra
sina synpunkter inför ett representativt forum av europeiska politiker.
I detta sammanhang må hänvisas till att överenskommelse numera träffats
om att EFTA årligen skall förelägga Europarådsförsamlingen en rapport
över sin verksamhet.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1960

I rekommendationerna 211, 222 och 223 har församlingen återkommit till
sina förslag om ett särskilt europeisk-afrikanskt samarbete för Afrikas utveckling.
Jag hänvisar på denna punkt till vad som anfördes i proposition
128 till 1959 års riksdag rörande församlingens tidigare förslag i ämnet.

Församlingen har i resolution 165 och rekommendation 215 velat formulera
vissa krav som de västliga stormakter, vilka är medlemmar av Europarådet,
bör upprätthålla vid förhandlingar med Sovjetunionen. Dessa krav
har fått dels en positiv, dels en negativ utformning. De positiva kraven innefattar
Tysklands återförening på grundvalen av en liberal och demokratisk
författning, det återförenade Tysklands integration i »Den europeiska
gemenskapen» samt avslutandet av en överenskommelse om en samtidig,
allmän avrustning, garanterad av ett system av kontroll och inspektion.
De negativt utformade kraven går ut på avvisande av allt som kunde bringa
i fara sexstatsgemenskapernas existens, samt iakttagande av att varje koncession
från västsidan under förhandlingarna bör motsvaras av en likvärdig
koncession från Sovjetunionen. Härtill kommer ett krav angående den
militära maktbalansen.

Dessa maningar är tydligen i första hand riktade till Storbritannien och
Frankrike. Det synes svårt att se några reella skäl för att Europarådet
skulle ingripa på detta sätt under en period av pågående stormaktsförhandlingar.
De två nämnda staterna är visserligen medlemmar av Europarådet
men har icke gått till dessa förhandlingar enligt uppdrag av rådet eller å
dess vägnar. De uppställda principerna är dessutom avfattade i ytterst allmänna
ordalag och ger knappast någon ledning åt de förhandlande makterna.
Särskilt för svenska regeringen skulle det för övrigt te sig främmande
att ansluta sig till uttalanden av denna art, som innebär ett ställningstagande
i frågor som svenska regeringen hittills icke varit engagerad i.

Det kan konstateras, att ministerkommittén icke funnit anledning ansluta
sig till församlingens ifrågavarande förslag.

Församlingens begäran i rekommendation 215, att ministerkommittén
skulle föranstalta om en särskild rapport rörande frågan om samordning
av medlemsstaternas utrikespolitik i vad avser öst-väst-förbindelserna, har
icke vunnit kommitténs stöd. Denna har i resolution nr 30 hänvisat till den
rätt som varje medlemsregering enligt procedurreglerna för ministerkommittén
har att få en fråga uppsatt på kommitténs provisoriska dagordning.

Den i rekommendation 204 omnämnda Europeiska kommunalkonferensen
avses fylla två huvuduppgifter, nämligen dels att hos företrädare för kommunerna
i medlemsstaterna verka för Europaidén som sådan, dels att framlägga
förslag om praktiska åtgärder — exempelvis för underlättande av
upplåning i utlandet för kommunala ändamål. Församlingen strävar efter
en permanentning och utvidgning av dessa konferenser. Deras värde synes
dock tveksamt; den informatoriska uppgiften torde med mindre kostnader
kunna handhas av Europarådets in. fl. ordinarie organ, medan på det praktiska
planet redan ett antal andra internationella samarbetsorgan för kommunala
frågor är verksamma. Det synes mig därför riktigt, att man för

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1960

svensk del även fortsättningsvis strävar efter att konferensens verksamhet
erhåller en sådan begränsning, att de icke obetydliga kostnaderna därför
kan reduceras.

Beträffande rekommendation 206 torde den ståndpunkten böra stödjas,
att det europeiska samarbetet i post- och telekommunikationsfrågor även
fortsättningsvis bör äga rum på förvaltningsnivå.

Beträffande förslaget i rekommendation 233, att alla staterna skulle erkänna
Europeiska domstolens för de mänskliga rättigheterna jurisdiktion
såsom tvingande, kan konstateras att något mål ännu icke anhängiggjorts
vid domstolen, för vars konstituering församlingen förrättade val i januari
1959. Jag finner det riktigt att Sverige alltjämt ställer sig avvaktande i fråga
om att lämna ett erkännande, till dess erfarenhet vunnits angående lämpligheten,
respektive behovet av att domstolen i stället för ministerkommittén
handlägger dessa mål.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa
att Kungl. Maj :t måtte till riksdagen avlåta proposition
med anhållan om riksdagens yttrande angående omförmälda
av Europarådets rådgivande församling år 1959 och 1960
vid dess elfte ordinarie möte fattade beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Alf Ros

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1960

Bilaga

Vid rådgivande församlingens elfte ordinarie möte antagna
rekommendationer

(I propositionens text särskilt behandlade rekommendationer återges i fullständig
översättning, övriga endast i kort sammanfattning)

Sessionen 21—27 april 1959

Rekommendation 193 om OEEC:s tionde årsrapport

Ministerkommittén och OEEC:s råd skulle uppgöra
ett program för ökning av den ekonomiska utvecklingstakten
och för samordning av konjunkturpolitiken.

Rekommendation 194 om medborgarskap för statslösa personers barn

Varje medlemsstat skulle införa principen att barn,
födda inom dess territorium i äktenskap mellan
statslös fader och moder som är medborgare i medlemsstaten,
automatiskt skulle erhålla moderns medborgarskap.

Rekommendation 195 om reform av straffrätten

Studieutbyte skulle organiseras mellan medlemsländerna
för chefspersonal inom fångvården, varjämte
vissa grundläggande principer, bl. a. om villkorlig
dom, skulle allmänt antagas.

Rekommendation 196 om ratificering av konventionen angående erkännande
och verkställighet av beslut rörande underhållsbidrag
för barn

Ifrågakommande medlemsstater skulle underteckna
och ratificera konventionen den 15 april 1958 i ämnet.

Rekommendation 197 om deltagande av Europarådet i värld sflyktingåret
Medlemsstaterna skulle uppmanas att stödja arbetet
under världsflyktingåret, och Europarådet skulle organisera
ett eget program för samma syfte.

Rekommendation 198 om fiskerinäringen i Europa

Ministerkommittén skulle jämte OEEC:s råd utreda
vissa förslag till ökning av förbrukningen och
handeln inom Europa med fiskeriprodukter.

Rekommendation 199

om de av Europeiska högskolan i Briigge anordnade radiokurserna
för europeiska länder bakom järnridån

Församlingen,

som hänvisar till att Europeiska högskolan anordnar radiokurser för
europeiska länder bakom järnridån;

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1960

som hänvisar till att dessa kurser syftar till att göra folken i Östeuropa
medvetna om sin tillhörighet till en europeisk civilisation med gemensamma
kulturella och andliga traditioner;

som hänvisar till att styrelsen för dessa kurser har hemställt att Europarådet
skall beskydda verksamheten och utnämna en representant i styrelsen,

rekommenderar ministerkommittén att:

(i) bevilja Europarådets beskydd åt de radiokurser för europeiska länder
bakom järnridån som anordnas av Europeiska högskolan i Briigge;

(ii) tillsätta en representant för Europarådet i styrelsen för dessa kurser.

Rekommendation 200

om ett program för kulturellt utbyte med östeuropeiska länder under
Kulturfondens auspicier

Församlingen,

som hänvisar till behovet att så långt möjligt söka undvika en slutlig uppdelning
av Europa;

som är övertygad om att kulturutbyte kan bidraga till att hos de europeiska
folken, vilket politiskt system de än må ha, bevara känslan av tillhörighet
till en gemensam kulturtradition;

som hänvisar till att ett stort antal vetenskapsmän från Central- och
Östeuropa önskar återupptaga direkt kontakt med vetenskapen i Västeuropa;

som dessutom hänvisar till att många studenter i dessa länder skulle
vilja förlägga en del av sin utbildning till västeuropeiska universitet;

som hänvisar till den inom intellektuella och akademiska kretsar i Östeuropa
uttryckta önskan att få böcker och tidskrifter från Västeuropa, och
som med intresse studerat det arbete i detta syfte som tagits upp av »Författarnas
och förläggarnas kommitté för ömsesidigt bistånd i Europa»;

som hänvisar till att avsevärt kapital måste anskaffas, om denna efterfrågan
skall kunna tillgodoses,

rekommenderar att ministerkommittén uppmanar Kulturfondens styrelse
att på sitt framtida arbetsprogram taga upp åtgärder, som skulle realiseras
så snart nödiga medel blir tillgängliga, för utvecklande av de kulturella förbindelserna
med de östeuropeiska länderna genom bl. a.:

(i) stipendier för att bereda östeuropeiska studenter möjlighet att bedriva
en del av sina studier vid västliga universitet;

(ii) finansiellt bistånd till »Författarnas och förläggarnas kommitté för
ömsesidigt bistånd i Europa» såsom bidrag till dennas arbete på att förse
intellektuella och vetenskapsmän i östeuropeiska länder med lärda och vetenskapliga
verk;

(iii) bidrag till de radiokurser som organiseras av Europeiska högskolan
i Briigge.

Rekommendation 201 om utvecklingen av vissa efterblivna områden i

Europa

Ministerkommittén skulle vidtaga åtgärder för samordning
av de olika europeiska organisationernas
verksamhet på detta område och bl. a. verka för inrättande
av en dokumentationscentral för utredningsarbetet.

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1960

Rekommendation 202

om en »Europeisk ekonomisk association»

1. Församlingen,

2. som djupt beklagar de svårigheter vilka uppstått i förhandlingarna om
tillskapandet av en »Europeisk ekonomisk association»;

3. som ånyo betonar sin övertygelse att det är nödvändigt och önskvärt,
att man på multilateral grundval genom en Europeisk ekonomisk association
får till stånd ekonomiska förbindelser mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen
och de övriga medlemsstaterna i OEEC;

4. som anser att man måste taga hänsyn till de faktorer vilka orsakat
sammanbrottet i förhandlingarna om ett frihandelsområde, och att en tillfredsställande
lösning måste utformas så, att den både respekterar Europeiska
ekonomiska gemenskapens integritet, befäster det ekonomiska samarbete
som utvecklat sig inom OEEC och står i överensstämmelse med
GATT:s anda;

5. som likaledes är övertygad om att man genom att angripa problemet med
tillräcklig smidighet kan komma fram till en lösning, under förutsättning
att de berörda länderna besjälas av den nödvändiga politiska viljan;

6. som erinrar om att församlingen i sitt direktiv nr 137 den 21 januari
1959 yrkade på »nya initiativ syftande till att skapa en Europeisk ekonomisk
association mellan å ena sidan Europeiska ekonomiska gemenskapen — vars
rätt att själv bestämma sin framtid måste respekteras — samt å andra sidan
övriga medlemsstater i OEEC, till vilkas intresse man måste taga hänsyn, och
vilka måste knytas till Gemenskapen genom åtgärder av praktisk solidaritet»
;

7. som påtager sig uppgiften att verka för en bättre förståelse hos allmänna
opinionen i Europa för dessa problem, vilka i så hög grad är avgörande
för det fria Europas framtida struktur;

8. som fäster uppmärksamheten på att en redogörelse för problemet återfinnes
i de utredningspromemorior, som fogats vid de politiska och ekonomiska
utskottens rapporter (dok. 995 och 983);

9. som med intresse avvaktar den kommande rapporten angående möjligheterna
för en sammanslutning mellan gemensamma marknadens länder och
OEEC-länderna från den av Europeiska ekonomiska gemenskapens råd den
16 mars 1959 tillsatta specialkommittén, och som uttrycker förhoppningen
att denna rapport skall kunna framläggas inom två månader;

10. rekommenderar medlemsregeringarna:

(i) att utan dröjsmål taga upp nya förhandlingar på politisk nivå, syftande
till att snabbt få till stånd avgörande beslut, som så långt som möjligt
bör grunda sig på specialkommitténs rapport;

(ii) att senast vid 1959 års utgång underteckna en principdeklaration, vari
uppdrages huvudlinjerna för ett associationsavtal och fastslås i vilken utsträckning
olika-behandling i fråga om handeln skall tillåtas fortbestå under
en övergångsperiod; denna deklaration skulle sedan föreläggas de nationella
parlamenten;

(iii) att inom OEEC:s ram fortsätta att undersöka alla tänkbara utvägar
för att ytterligare reducera handelshindren i Europa, i synnerhet genom

— samarbete på jordbruksområdet,

— bistånd till staterna i Europas utkanter,

— en intensifiering av arbetet på liberalisering av handeln,

— en förbättring av OEEC:s arbetsformer;

(iv) att i god tid före församlingens nästkommande möte i detalj in -

Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1960

13

formera densamma om vad regeringarna anser angående möjligheterna
att på ifrågavarande sätt nå fram till en överenskommelse.

Rekommendation 203 om de åtgärder som vidtagits med anledning av rekommendation
121 rörande bistånd till bosättning för
flyktingar och arbetslösa bland jordbruksarbetarna
Europarådets specielle representant för flykting- och
överbefolkningsfrågor skulle uppmanas vidtaga vidare
åtgärder i frågan.

Sessionen 14 —18 september 1959

Rekommendation 204

om europeiska konferensen för kommunala myndigheter
Församlingen,

som hänvisar till det arbete, vilket uträttats av europeiska konferensen för
kommunala myndigheter vid dess två första möten;

som noterar att de utredningar vilka utföres inom konferensens ram av
olika organ fortskrider på ett mycket lovande sätt;

som med tillfredsställelse tager kännedom om ministerkommitténs beslut
att anvisa nödiga anslag för ett tredje möte med konferensen år 1960; även
om dessa anslag alltjämt är otillräckliga;

som välkomnar ministerkommitténs beslut att godkänna principen, att
konferensens organ skall sammanträda mellan dess egna möten för att svara
för kontinuiteten i dess arbete;

som med tillfredsställelse noterar att ministerkommittén tillkännagivit,
att den är beredd att överväga förslag om ytterligare möten med konferensen
— samtidigt som den förbehåller sig att bedöma sådana förslag med hänsyn
till omständigheterna i varje särskilt fall — även om kommittén hittills
vägrat att godkänna principen om att mötena skall hållas periodiskt;

som är medveten om att den ger uttryck för önskemål hos det stora flertalet
av de europeiska kommunala myndigheterna;

som är övertygad om att en förutsättning för att konferensens arbete skall
bli effektivt är att det utföres under förhållanden som garanterar kontinuitet
och planmässighet;

som är i högsta grad angelägen om att undvika varje principtvist med ministerkommittén,
som skulle vara till förfång för dess förbindelser med denna
kommitté och till skada för konferensens framtid, i synnerhet eftersom
en grundläggande åsiktsöverensstäminelse, vilken bådar gott för konferensens
framtid, föreligger mellan konferensen och kommittén,

rekommenderar att ministerkommittén benäget tager upp till övervägande
vilka åtgärder som erfordras för att få till stånd ett högeligen önskvärt
fjärde möte med konferensen, och att den även i välvillig anda beaktar behovet
av att säkerställa kontinuitet och planmässighet i konferensens verksamhet.

Rekommendation 205 om att göra Europarådet till ram för multilaterala åtgärder
på det kulturella området i syfte att stärka den
fria världens solidaritet

Ministerkommittén skulle uppmana NATO-medlemmarna
inom Rådet att koncentrera det kulturella samarbetet
till detta, samt undersöka möjligheterna att
anknyta Portugal, Förenta staterna och Canada till
vissa delar av Rådets kulturella arbete.

14 Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1960

Rekommendation 206

om Europeiska konferensen av ministrar för postväsende och
telekommunikationer

Församlingen,

1. som välkomnar de vid konferenserna i S:t Moritz och Montreaux på det
tekniska planet gjorda framstegen i frågan om att organisera ett intimare
europeiskt samarbete på postväsendets och telekommunikationernas område; 2.

som tackar ministerkommittén för de upplysningar den givit i denna
fråga i dess senaste rapport till församlingen och för det stöd ministrarna
hittills lämnat församlingens förslag i ämnet;

3. som dock anser att endast en europeisk konferens av ministrar för
postväsende och telekommunikationer kommer att uppnå effektiva och
snabba framsteg; lämna värdefullast möjliga bidrag till stärkandet av Europatanken;
utveckla det högst fruktbärande samarbete som redan äger rum
mellan rådgivande församlingen å ena sidan och sådana mellanstatliga organisationer
såsom OEEC, ECMT och ECAC å andra sidan; stå i full överensstämmelse
med ministerkommitténs eget program för rationalisering av
de europeiska institutionerna, särskilt önskemålet att personalen skall kunna
utnyttjas på effektivaste sätt och att organisationerna skall centraliseras
till en plats; slutligen på det mest ändamålsenliga sättet passa in i det
system för europeiskt samarbete mellan de Sjutton, som man hoppas att
en Europeisk ekonomisk association inom en nära framtid kommer att
möjliggöra;

4. som välkomnar det kraftiga stöd som den österrikiska regeringen, enligt
vad församlingen förstått, givit dess ursprungliga förslag;

5. som hänvisar till att de aderton medlemsstaterna i OEEC jämte Finland
undertecknat slutprotokollet om inrättande av en Europeisk konferens av
post- och telekommunikationsförvaltningar,

rekommenderar ministerkommittén:

(i) att söka få till stånd ett enhälligt beslut av medlemsregeringarna om
att betrakta den Europeiska konferensen av post- och telekommunikationsförvaltningar
såsom en förelöpare till en Europeisk konferens av ministrar
för postväsende och telekommunikationer, vilken skulle tillskapas så snart
som möjligt och anknytas till OEEC på samma sätt som ECMT och i enlighet
med vad som föreslagits av församlingen;

(ii) att konferensens stadgar bl. a. skall innehålla bestämmelser om förbindelser
med Europarådet, däribland en föreskrift om att konferensen skall
tillställa rådgivande församlingen en årsrapport, på vilken denna skall kunna
avgiva svar.

Rekommendation 207 om flyktingläget i Österrike

Medlemsregeringarna skulle taga emot och finansiellt
bistå ungerska flyktingar i Österrike.

Rekommendation 208

om det aktuella läget i Central- och Östeuropa

Församlingen,

som hänvisar till rekommendation 184;

som vidare hänvisar till att nio stater i Central- och Östeuropa alltjämt

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1960 15

hålls under sovjetisk dominans, utan möjlighet för deras folk att ge uttryck
för sina åsikter;

som ånyo betonar dessa folks rätt att bestämma över sitt eget öde,
rekommenderar ministerkommittén:

1. att dessa folks rättigheter och intressen beaktas vid varje förhandling
som Västern för med Sovjetunionen;

2. att ingen lösning på det europeiska problemet betraktas såsom slutlig,
förrän Central- och Östeuropas folk beretts tillfälle att genom fria val bestämma
om sin egen framtid.

Rekommendation 209 om ömsesidiga lättnader för krigsinvaliders järnvägsresor
i utlandet

Medlemsstaterna skulle bevilja krigsinvalider från
andra medlemsstater samma förmåner vid järnvägsresor
som det egna landets krigsinvalider.

Rekommendation 210
om en »Europeisk ekonomisk association»

1. Församlingen,

2. som konstaterar att Europeiska ekonomiska gemenskapen utvecklats
på ett tillfredsställande sätt, alltsedan de första åtgärderna i syfte att eliminera
handelshindren mellan Gemenskapens medlemsstater vidtogs den
1 januari i år;

3. som med tillfredsställelse hälsar de förklaringar som ledande personligheter
inom Gemenskapen avgivit rörande nödvändigheten av att denna
är utåtriktad och utvecklas i riktning mot en friare handel med de utanförstående
staterna och i synnerhet med de övriga länderna inom Organisationen
för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC);

4. som tager kännedom om den plan för en Europeisk frihandelssammanslutning
varom enighet uppnåtts i Stockholm;

5. som med tillfredsställelse konstaterar att de för planen ansvariga ministrarna
avgivit försäkringar om, att dess syfte är att möjliggöra snara förhandlingar
med Europeiska ekonomiska gemenskapen och även med de
andra medlemsstaterna i OEEC, vilka har speciella problem som kräver
speciella lösningar;

6. som anser att de föreslagna åtgärderna för en successiv eliminering
av handelshindren inom Europeiska frihandelssammanslutningen kan bidraga
till skapandet av en multilateral association omfattande hela OEEC,
förutsatt att man därvid tager hänsyn till behovet av samordning av de
deltagande ländernas yttre handelspolitik samt allmänna ekonomiska och
sociala politik;

7. som anser att tillkomsten av en ytterligare handelssammanslutning gör
det alltmera angeläget att i samtliga OEEC-länders intresse multilateralisera
åtgärderna för handelns frigörelse, och som anser att ett misslyckande på
denna punkt skulle resultera i en permanent splittring inom Europa;

8. som fäster regeringarnas uppmärksamhet på de särskilt allvarliga problem
som OEEC-länderna utanför de båda sammanslutningarna möter, såväl
på kortare som på längre sikt, samt på det moraliska ansvar som medlemsstater
med en mera utvecklad ekonomi har gentemot dem som ännu befinner
sig på utvecklingsstadiet;

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1960

9. som i detta sammanhang välkomnar upptagandet av förhandlingar mellan
å ena sidan de grekiska och turkiska regeringarna samt å andra sidan
Europeiska ekonomiska gemenskapen;

10. rekommenderar medlemsregeringarna:

(i) att i enlighet med församlingens tidigare förslag senast den 31 mars
1960 underteckna en principdeklaration i vilken man skulle:

(a) ange huvudlinjerna för ett associationsavtal;

(b) fastslå i vilken utsträckning olika-behandling i frågan om handeln
skall tillåtas fortbestå under tiden från det att deklarationen undertecknas
och till dess ett associationsavtal träder i kraft (vilket församlingen anser
bör kunna ske omkring den 1 januari 1962);

(c) även beakta den samordning av medlemsstaternas yttre handelspolitik
och allmänna ekonomiska och sociala politik som bör åstadkommas, om
sammanslutningen skall kunna genomföras med framgång;

deklarationen skulle så snart som möjligt efter undertecknandet framläggas
för de nationella parlamenten;

(ii) att man vid utarbetandet av huvudlinjerna i det ovannämnda associationsavtal
tager vederbörlig hänsyn till alla förslag från Europeiska ekonomiska
gemenskapens specialkommitté och från den kommitté av högre ämbetsmän
som nu utarbetar texten till konventionen om en Europeisk frihandelssammanslutning; (iii)

att bägge kommittéerna i detta syfte instrueras av respektive regeringar
att framlägga nya förslag i så god tid, att en överenskommelse rörande
utformningen av principdeklarationen kan uppnås inom en omedelbar
framtid;

(iv) att medlemsregeringarna i OEEC, parallellt med de diskussioner som
nu äger rum mellan å ena sidan Grekland och Turkiet samt å andra sidan
Europeiska ekonomiska gemenskapen om formen för en association mellan
dessa parter, undersöker möjligheterna att lösa de kortsiktiga problem för
exporten, som länder vilka varken hör till Europeiska ekonomiska gemenskapen
eller Europeiska frihandelssammanslutningen nu står inför;

(v) att de vidare förhandlingarna i syfte att få till stånd en principdeklaration
och själva avtalet rörande associationen, ävensom de i paragraf (iv)
åsyftade diskussionerna mellan OEEC:s medlemsstater, i princip skall äga
rum inom OEEC;

(vi) att OEEC återupptager arbetet på en multilateral sammanslutning
och överväger vilka organisatoriska åtgärder som kan bli nödvändiga för att
slutföra detta arbete på effektivaste sätt.

Rekommendation 211
om Afrikas utveckling

Förslag om en investeringsstadga och en garantifond
mot politiska risker

Församlingen,

1. som hänvisar till rekommendation 159 den 2 maj 1958, i vilken den
föreslog ministerkommittén bl. a. att under samverkan mellan Europarådet,
Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete och Kommissionen för
tekniskt samarbete i Afrika söder om Sahara sammankalla en konferens
— med deltagande på jämnställd fot av alla medlemsstater i de nämnda organisationerna
och samtliga intresserade afrikanska länder — i syfte att ge -

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1960

nomföra de förslag som framlagts i rapporten från studiegruppen för Afrikas
utveckling, nämligen:

(a) upprättande av en investeringsstadga;

(b) inrättande av en garanti- och biståndsfond (eller ev. två skilda fonder); (c)

utvidgning av de europeiska ländernas tekniska bistånd, i synnerhet
via Kommissionen för tekniskt samarbete i Afrika söder om Sahara (CCTA),
vars verksamhetsområde och resurser skulle utökas på motsvarande sätt;

(d) vidtagande av lämpliga organisatoriska åtgärder för samarbete;

2. som noterar att ekonomiska utskottet såsom en början undersökt frågorna
om tillskapande av en investeringsstadga och en garantifond, och att
utskottet senare kommer att framställa närmare förslag rörande de övriga
i direktiv 124 nämnda problemen;

3. som tackar de olika internationella organisationer, mellanstatliga och
icke mellanstatliga, som lämnat sitt bistånd vid utarbetandet av ekonomiska
utskottets föreliggande rapport med förslag till investeringsstadga och garantifond; 4.

som uttrycker förhoppningen att denna ytterligare rapport skall göra
det möjligt för medlemsstaterna att ånyo överväga församlingens ursprungliga
förslag enligt rekommendation 159, och sätta dem i tillfälle att vidtaga
åtgärder på grundval därav inom en nära framtid;

5. som erinrar ministerkommittén om att det år som kommittén låtit förgå
utan att behandla sakinnehållet i församlingens förslag om Afrikas utveckling
har medfört en successiv omformning av förbindelserna mellan Afrika
och resten av den fria världen i en riktning som gör det mer än någonsin nödvändigt
att etablera samarbetet mellan de två områdena på en fast grundval
av vänskaplig samverkan;

6. som anser att förslagen om en investeringsstadga och en garantifond
i ekonomiska utskottets rapport, dok. 1027, utgör exempel på sådana initiativ
som för att bli helt effektiva måste genomföras i samarbete mellan de
givande och de mottagande länderna;

7. som anser att även om det skulle förefalla omöjligt på kortare sikt att
få till stånd en investeringsstadga, skulle en garantifond bidraga till ett samarbete
på sund basis mellan''Afrika och europeiska stater och medverka till
att påskynda utvecklingen i nytillkommande stater;

8. som anser att dylika förslag därför i hög grad lämpar sig för behandling
vid en konferens av den typ som föreslagits av församlingen i rekommendation
159;

9. rekommenderar ministerkommittén:

(i) att åter överväga förslagen i rekommendation 159 och undersöka på
Vilket sätt den där föreslagna konferensen snabbast och effektivast kan fås
till stånd;

(ii) att medlemsstaterna i enlighet med de grundprinciper som dragits
upp i ekonomiska utskottets rapport (dok. 1027) utarbetar utkast till den
föreslagna investeringsstadgan och garantifonden, avsedda att sedan diskuteras
vid konferensen;

(iii) att informera församlingen vid dess nästa möte om vilka åtgärder
som vidtagits eller planerats i enlighet med denna rekommendation.

Rekommendation 212 om rapporten från ECAC:s tredje session

Medlemsstaterna skulle bl. a. undersöka möjligheterna
att utsträcka överenskommelsen om kontroll av
de övre luftlagren (Eurocontrol) till alt omfatta alla
medlemsstaterna.

2 Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 113

18

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo år 1960

Rekommendation 213

om de nationella minoriteternas läge i Europa
Församlingen,

som tagit kännedom om juridiska utskottets rapport rörande de lagar och
förordningar som gäller för de nationella minoriteterna i Europarådets medlemsstater
och om det nuvarande läget för dessa minoriteter (dok. 10Q2);

som med intresse noterar att dessa nationella minoriteters läge på det hela
taget synes vara tillfredsställande;

som hänvisar till att varhelst minoriteternas läge nu eller i framtiden ger
upphov till tvister mellan två eller flera medlemsstater, bör dessa stater söka
lösa tvisten i överensstämmelse med andan i Europarådsstadgan och den
europeiska konventionen angående de mänskliga rättigheterna samt i enlighet
med varje annan internationell förpliktelse som de må hava åtagit sig,
rekommenderar ministerkommittén att uppmana de medlemsstater mellan
vilka tvister rörande nationella minoriteters ställning föreligger eller i framtiden
uppkommer att söka nå en tillfredsställande lösning på dessa genom
bilaterala förhandlingar under hänsynstagande till grundläggande rättsprinciper
eller, om sådana förhandlingar misslyckas, genom tillämpning av den
procedur som föreskrives i europeiska konventionen för fredlig lösning av
tvister.

Rekommendation 214 om åtgärder för skapande av en europeisk tjänstemannakår Ministerkommittén

skulle upprätta en stadga för
tjänstemännen i de europeiska organisationerna, innefattande
enhetliga bestämmelser om anställning
och tjänstgöring etc.

Rekommendation 215

om Europarådets allmänna politik i ljuset av det internationella läget

1. Församlingen,

2. som med tillfredsställelse hälsar det utomordentliga resultatet av president
Eisenhowers nyligen företagna besök i Europa, vilket i hög grad bidragit
till att konsolidera Atlantalliansen och stärka Västerns samhörighet;

3. som är övertygad om att utrikesministerkonferensen i Geneve och det
kommande besöksutbytet mellan herr Eisenhower och herr Chrustjev skall
göra det möjligt att under de kommande månaderna fortsätta öst-väst-förhandlingarna; 4.

som hänvisar till att en förutsättning för att dessa förhandlingar skall
leda till rättvisa och bestående resultat är, att de grundläggande principer
som uppräknades i resolution 165 iakttages;

5. som hänvisar till att en av de främsta målsättningarna för förhandlingarna
bör vara att söka uppnå en överenskommelse om kontrollerad allmän
nedrustning;

6. som hänvisar till att om förhandlingarna skall bli framgångsrika, måste
Västern, och särskilt de europeiska staterna, enas om gemensamma målsättningar,

Kungl. Mcij:ts proposition nr 113 år 1960

19

7. rekommenderar ministerkommittén att:

8. (I) uppmana medlemsstaterna:

(a) att under de kommande förhandlingarna hålla fast vid de grundprinciper
som uppställdes i resolution 165;

(b) att därvid förnya sina ansträngningar att få till stånd ett avtal om
samtidig och allmän nedrustning, garanterad genom ett kontroll- och inspektionssystem; 9.

(2) så snart som möjligt förelägga församlingen en specialrapport rörande
frågan om samordning av deras utrikespolitik i vad avser förbindelserna
mellan Öst och Väst, efter att först ha undersökt lämpliga vägar att konsolidera
de europeiska staternas enhet såväl på det politiska som på det ekonomiska
området.

Rekommendation 216 om förenkling av gränsformaliteterna

Ministerkommittén skulle bevilja anslag för hållande
av minst tre sammanträden under 1960 med den särskilda
kommittén för förenkling av gränsformaliteterna.

Rekommendation 217 om harmonisering av lagstiftningen rörande vin och

sprit i Europa

Ministerkommittén skulle ge en framstående europeisk
personlighet i uppdrag att leda expertarbetet på
att få till stånd gemensamma bestämmelser etc. för
höjning av kvaliteten samt bekämpande av förfalskningar
i vin- och spritproduktionen.

Rekommendation 218 om FAO:s världsomfattande utsädeskampanj

Medlemsstaterna skulle understödja kampanjen.

Rekommendation 219 om läget för produktion av mjölk- och mejeriprodukter Ministerkommittén

skulle tillsammans med OEEC:s
råd föranstalta om ett program för harmonisering,
samordning och stabilisering av marknaderna för
dessa produkter.

Rekommendation 220 om införande av en enhetlig internationell köplag

Medlemsstaterna skulle påskynda behandlingen av
det förslag i ämnet som utarbetats år 1956 av en särskild
internationell kommitté (den s. k. Pilotti-kommittén).

Rekommendation 221 om betalning av skulder i utländsk valuta

En expertkommitté skulle sammankallas med uppdrag
att studera det konventionsförslag i ämnet som
uppgjorts inom »International Law Association».

2f Rihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 113

20

Kungl. Maj:ls proposition nr 113 år 1960

Sessionen 18 — 22 januari 1960

Rekommendation 222
om Afrikas utveckling
Utvidgning av det tekniska biståndet

Församlingen,

som erinrar om rekommendation 159, i vilken den gav sitt godkännande
av vissa förslag som framställts i rapporten från studiegruppen för frågor
rörande Afrikas utveckling;

som erinrar om direktiv 124, vari ekonomiska utskottet instruerades att
framlägga detaljerade förslag till förverkligande av dessa projekt, särskilt
beträffande:

(i) en investeringsstadga;

(ii) en garanti- och biståndsfond (eller ev. två skilda fonder);

(iii) utvidgning av de europeiska ländernas tekniska bistånd;

som erinrar om rekommendation 211, i vilken församlingen för ministerkommittén
framlade sina förslag rörande en investeringsstadga och en garantifond
mot politiska risker;

som till ministerkommittén överlämnar ekonomiska utskottets rapport om
utvidgat tekniskt bistånd från Europa till de afrikanska länderna (dokument
1073);

som anser att konstruktiva åtgärder på grundval av förslagen i denna
rapport skulle stärka samarbetet mellan de europeiska och afrikanska staterna
och bidraga till att påskynda de senares utveckling;

som i enlighet därmed anser det vara önskvärt att dessa förslag granskas
av OEEC och Kommissionen för tekniskt samarbete i Afrika söder om Sahara,
även om den konferens som församlingen förordade i rekommendationerna
159 och 223 icke kan komma till stånd inom en närmare framtid,

rekommenderar ministerkommittén:

1. att uppmana OEEC:

(a) att undersöka vilka resurser dess medlemsstater kan ställa till förfogande
i syfte att i enlighet med förslagen i dokument 1073 öka det tekniska
biståndet till Afrika;

(b) att erbjuda samverkan med Kommissionen för tekniskt samarbete i
Afrika söder om Sahara, i syfte att utarbeta och genomföra ett program för
tekniskt bistånd till Afrika;

2. att föreslå Kommissionen för tekniskt samarbete i Afrika söder om
Sahara:

(a) att informera OEEC om de afrikanska staternas behov av tekniskt bistånd
på grundval av dessas utvecklingsprogram;

(b) att i enlighet med stadgarna för Fonden för ömsesidigt bistånd i Afri*
ka vidtaga nödiga åtgärder i syfte att få till stånd en jämförande utredning
beträffande å ena sidan de afrikanska ländernas behov av tekniskt bistånd
samt å andra sidan OEEC:s möjligheter att lämna sådant bistånd;

(c) att överväga möjligheten att utvidga medlemskapet i Fonden till att
omfatta ytterligare afrikanska stater.

Rekommendation 223
om Afrikas utveckling

Församlingen,

som erinrar om rekommendation 159, i vilken den dragit upp de allmänna
riktlinjerna för ett samarbete mellan de europeiska och afrikanska länderna
till stöd för Afrikas utveckling;

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 19(10

21

som även erinrar om rekommendationerna 211 och 222, innehållande detaljerade
förslag till förverkligande av nämnda politik genom upprättande av
-en investeringsstadga och en garantifond samt genom utvidgning av det tekniska
biståndet;

som i ministerkommitténs andra tilläggsrapport (dokument 1071) noterar,
att kommittén understrukit nödvändigheten av att bistå de ekonomiskt
mindre utvecklade länderna men samtidigt uttryckt reservationer rörande
de vägar som församlingen föreslagit härför, i synnerhet förslaget i rekommendation
159 om anordnande av en konferens;

som med tillfredsställelse tager kännedom om att ministrarna instruerat
sina ställföreträdare att fortsätta att studera denna fråga;

som hänvisar till att församlingens synpunkter under de senaste två åren
mötts med ökad förståelse av den allmänna opinionen både i Europa och
Afrika;

som med tillfredsställelse tager kännedom om att Särskilda ekonomiska
kommittén vid sitt möte i Paris den 12 och 13 januari 1960 speciellt fäst
uppmärksamheten vid frågan om biståndet till de underutvecklade länderna; som

hänvisar till att församlingens rekommedationer i dessa ämnen står
i samklang med Särskilda kommitténs intentioner;

som anser att tiden nu är mogen för att denna nya politik officiellt bekräftas
av ministerkommittén och förverkligas genom aktiva åtgärder från
medlemsstaternas sida,

rekommenderar ministerkommittén:

A. att deklarera sin anslutning till följande politiska principer:

1. Frågan om bistånd till samtliga världens underutvecklade länder är
angelägnare än någonsin för medlemsstaterna. En förutsättning för att ett
sådant bistånd skall bli effektivt synes vara, att det regleras genom speciella
avtal mellan medlemsstaterna och de olika underutvecklade områdena;

2. Vid en tidpunkt då de politiska relationerna mellan Europa och Afrika
förändrats i grund, är en omprövning av de ekonomiska förbindelserna
nödvändig; de framtida relationerna mellan europeiska och afrikanska länder
måste bygga på frivilliga förhandlingar mellan jämnställda parter;

3. Syftet med Afrikas ekonomiska utveckling är att få till stånd en förbättrad
levnadsstandard för de afrikanska folken, varvid särskild uppmärksamhet
bör ägnas åt jordbrukets behov;

B. att ånyo överväga församlingens förslag om alt en konferens med representanter
för intresserade europeiska och afrikanska regeringar skulle
hållas, varvid man som utgångspunkt skulle laga följande principer:

1. Syftet med konferensen skulle vara att diskutera och utarbeta på ovannämnda
principer grundade planer för gemensamma åtgärder från de europeiska
och afrikanska ländernas sida till stöd för Afrikas utveckling; på förslaget
till dagordning skulle särskilt tagas upp utkasten till en investeringsstadga
eller en garantifond i enlighet med rekommendation 211, samt förslagen
om utvidgning av del tekniska biståndet enligt rekommendation 222;

2. Konferensen skulle lämpligen hållas i en afrikansk huvudstad med
deltagande, på jämnställd fot, av medlemsstaterna i Europarådet samt OEEC
och Kommissionen för tekniskt samarbete i Afrika söder om Sahara jämte
alla ytterligare afrikanska regeringar som må vara intresserade och villiga
att deltaga; alla övriga berörda internationella organisationer skulle ävenledes
deltaga, i all synnerhet Förenta Nationernas Ekonomiska kommission
för Afrika;

C. alt ministerkommittén såsom en preliminär åtgärd skulle:

1. föranstalta om att vissa av de europeiska regeringarna tager kontakt

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1960

på diplomatisk väg med vissa av de afrikanska regeringarna i syfte att få
del av deras preliminära inställning och försäkra sig om deras stöd;

2. inhämta de synpunkter som OEEC:s råd och Kommissionen för tekniskt
samarbete i Afrika söder om Sahara har beträffande förslagen;

3. instruera sekretariatet att överväga och framställa förslag rörande de
organisatoriska åtgärder som borde vidtagas för konferensen;

4. besluta att uppföra frågan på dagordningen för det möte som den
skall hålla under våren 1960, i avsikt att då fatta ett beslut i ljuset av de
resultat som framkommit vid de nämnda undersökningarna.

Rekommendation 224 med förslag om sammankallande av en diplomatisk
konferens för rationalisering av de europeiska organisationerna,
undantaget sexstatsorganisationerna
Konferensen skulle företaga en allmän översyn över
de ifrågavarande organisationerna.

Rekommendation 225 om proceduren för partiella avtal

Samtliga medlemsstaters godkännande skulle icke
längre fordras, om en mindre grupp medlemsstater
önskar ingå separatavtal inom Europarådets ram.

Rekommendation 226 om inrättande av ett centrum för högre lantbruks studier,

avsett för de europeiska Medelhavsländerna
Europarådet skulle deltaga i arbetet på skapande av
ett centrum för teknisk, ekonomisk och politisk vidareutbildning
av agronomer inom nämnda område.

Rekommendation 227 med förslag om att överskottet i 1959 års Europa rådsbudget

skulle anslås till världsflyktingårets program Europarådets

specielle flyktingrepresentant skulle i
samråd med församlingens utskott för flyktingfrågor
och världsflyktingårets sekretariat uppgöra ett program
för medlens användning.

Rekommendation 228 om de ungerska flyktingarna i Österrike och om

flyktingsjömän

Medlemsstaterna skulle taga emot kvarvarande ungerska
flyktingar i Österrike som önskar invandra
samt i ifrågakommande fall ansluta sig till avtalet
den 23 november 1957 angående flyktingsjömän.

• Rekommendation 229
om de ekonomiska förbindelserna i Europa

Församlingen,

som hänvisar till det nuvarande läget beträffande det ekonomiska samarbetet
i Europa och de politiska konsekvenserna därav;

som noterar och välkomnar den tillfredsställande utveckling vilken Europeiska
ekonomiska gemenskapen uppvisar sedan församlingens senaste delsession
och de ytterligare bevis som Gemenskapen lämnat på att den avser
att vara utåtvänd och utvecklas i riktning mot en friare handel med utanförstående
stater;

Kungi. Maj:ts proposition nr 113 år 1960

23

som likaledes välkomnar tillkomsten av Europeiska frihandelssammanslutningen
och dess avsikt att underlätta en närmare ekonomisk samverkan
mellan alla medlemsstaterna i Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete (OEEC);

som erinrar om de i rekommendation 210 framförda synpunkterna, och
som uttrycker sin tillfredsställelse över det välvilliga mottagande dessa erhöll; som

med intresse tagit kännedom om den ståndpunkt ministerkommittén
givit uttryck för i sin resolution (59) 31 och i all synnerhet den uttryckliga
hänvisningen till önskvärdheten av »att (så snart som möjligt)
uppnå ett avtal omfattande alla medlemsstater i Organisationen för europeiskt
ekonomiskt samarbete, i samverkan med Förenta staterna och Canada
och i överensstämmelse med principerna och reglerna i Allmänna tulloch
handelsavtalet», ävensom önskan »att söka få till stånd .. en konstruktiv
grundval för en samordnad europeisk aktion till förmån för länder och
områden som befinner sig under utveckling»;

som hänvisar till att de beslut, som den 12 och 13 januari fattades i Paris
av »de trettons» konferens och av konferensen med de tjugo medlemsstaterna
och associerade medlemsstaterna i OEEC under medverkan av
EEC:s kommission, har infört en ny faktor i det europeiska ekonomiska
samarbetet, nämligen samverkan med Förenta staterna och Canada;

som uttalar sin förhoppning att OEEC utvidgas och omorganiseras;

som uttalar förhoppningen att avgörande åtgärder skall vidtagas för att
undanröja faran av en permanent uppdelning av Europa i skilda eller t. o. in.
varandra motverkande handelsgrupperingar;

rekommenderar att ministerkommittén verkar för att ministrarna från
de tjugo medlemsstaterna och associerade medlemsstaterna i OEEC skall
komma överens om:

1. att ånyo bekräfta det tvingande behovet av att söka få till stånd en
allmän europeisk lösning på dessa problem, och att —- i enlighet med ministerkommitténs
resolutioner nris (58) 25 och (59) 11 -— understödja alla
ansträngningar att skapa en multilateral sammanslutning, omfattande alla
medlemsstaterna i OEEC, däri inbegripna de nuvarande associerade medlamsstaterna,
om de så önskar; en sådan sammanslutning kunde antingen
ges formen av en tullunion av lämplig typ eller ett frihandelsområde i förening
med en avsevärd grad av harmonisering av handelspolitiken och den
ekonomiska politiken;

2. att för respektive parlament framlägga en deklaration enligt ovanstående
principer och att träffa lämpliga arrangemang för konsultationer i
syfte att undersöka det bästa sättet att uppnå de mål som uppställts i föregående
stycke;

3. att den ekonomiska organisation som tillskapas genom OEEC:s utvidgning
i största utsträckning skall kunna draga nytta av de erfarenheter
och den kunskap som vunnits, ävensom de förbindelser som knutits av
OEEC under dess mer än tioåriga tillvaro, och i all synnerhet att Europarådets
rådgivande församling skall kunna utöva kontroll i alla de fall, där
samtliga medlemsstaters ekonomiska intressen är berörda;

4. att under övergångstiden en procedur faslslälles, i samarbete med Förenta
staterna och Canada, enligt vilken man skall kunna undersöka klagomål
från berörda parter och få till stånd kompenserande tull justeringar samt
förbereda ett avtal syftande till ett förenhetligande av handelspolitiken;

5. att ministerkommittén håller församlingen ständigt informerad om de
framsteg som göres på detta område, för att göra det möjligt för denna att
utöva parlamentariskt inflytande på utvecklingen.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1960

Rekommendation 230

om Europarådets politik i ljuset av det internationella läget

Församlingen,

som uppriktigt stöder idén om Europas enhet;

som anser att det internationella läget nu mer än någonsin kräver ökad
enighet mellan Europas nationer;

som välkomnar ministerkommitténs resolution (59) 30, vari kommittén
tillkännager sin avsikt att hålla meningsutbyten om politiska frågor av gemensamt
intresse för alla Europarådets medlemsstater.

rekommenderar att ministerkommittén föranstaltar om sådana meningsutbyten
som nämns i resolution (59) 30 och därvid beaktar ifrågakommande
rekommendationer och yttranden från församlingen.

Rekommendation 231 om enhetlig tolkning av europeiska fördrag

En överenskommelse skulle ingås om att tillägga Europeiska
domstolen för de mänskliga rättigheterna
kompetens att tolka europeiska avtal, undantaget
konventionen angående de mänskliga rättigheterna.

Rekommendation 232 om utsträckande av Europeiska domstolens för de
mänskliga rättigheterna kompetens i fråga om tolkning
av konventionen angående de mänskliga rättigheterna En

överenskommelse skulle ingås om att tillägga
Domstolen kompetens att tolka konventionen även i
de fall då ingen framställning i ämnet gjorts till densamma.

Rekommendation 233

om erkännande av Europeiska domstolens för de mänskliga rättigheterna
tvingande jurisdiktion i enlighet med föreskrifterna i artikel 46 i
konventionen angående de mänskliga rättigheterna

Församlingen,

som hänvisar till rekommendationerna 52 (1953) och 183 (1958);

enär europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna föreskriver, att varje framställning
som Europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna förklarar sig
kunna upptaga — och beträffande vilken ingen reglering i godo kunnat
uppnås — skall hänskjutas för avgörande antingen till Europeiska domstolen
för de mänskliga rättigheterna enligt de villkor som föreskrives i nämnda
konvention, eller —- om sådant hänskjutande icke äger rum — till ministerkommittén
;

enär alla tvister rörande tolkning och tillämpning av konventionen lämpligen
bör avgöras av domstolen, som är ett judiciellt organ, snarare än av
ministerkommittén, som är ett politiskt organ;

enär hittills endast åtta fördragsslutande parter trots de förutnämnda rekommendationerna
avgivit förklaringar om att de erkänner domstolens jurisdiktion
såsom tvingande ipso jure,

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1960

rekommenderar att ministerkommittén uppmanar de fördragsslutande
parter, som ännu icke gjort detta, att avge sådan förklaring som avses i
konventionens artikel 46.

Rekommendation 234 om ett andra tilläggsprotokoll till konventionen om
de mänskliga rättigheterna

Genom protokollet skulle ytterligare ett antal rättigheter
beredas skydd enligt konventionen.

Rekommendation 235 om proceduren för tillsättande av ytterligare medlemmar
i Europeiska domstolen för de mänskliga
rättigheterna

Ett speciellt avtal skulle ingås om att Domstolen
själv skulle bestämma proceduren.

Rekommendation 236 om den framtida verksamheten inom den särskilda

kommittén av högre ämbetsmän för förenkling av
gränsformaliteterna

Kommitténs ordförande skulle beredas tillfälle att
inför ministerkommittén presentera den särskilda
kommitténs arbetsprogram.

Rekommendation 237 om beviljande av konsultativ status åt internationella
icke-mellanstatliga organisationer
Sammanlagt fem organisationer av politisk och teknisk
karaktär skulle beviljas sådan status.

Vissa vid rådgivande församlingens elfte ordinarie möte antagna

resolutioner

Sessionen 21 — 27 april 1959
Resolution 165

om öst—väst-förhandlingarna

1. Församlingen:

2. Välkomnar de förestående förhandlingarna mellan västmakterna och
Sovjetunionen rörande Tysklandsproblemet;

3. Förlitar sig på att representanterna för Europarådets medlemsstater
vid dessa förhandlingar håller fast vid de grundläggande principer församlingen
uttalade i resolution 155, som antogs enhälligt den 20 januari 1959,
särskilt kravet att rätten för invånarna i Väst-Berlin att leva i frihet och
säkerhet och upprätthålla obehindrade förbindelser med Västern måste respekteras; 4.

Betonar även nödvändigheten av att vid dessa förhandlingar upprätthålla
följande grundprinciper:

(a) Västern måste stå fast vid fyrmaktsförpliktelserna från Geneve 1955
och sina åtaganden gentemot Förbundsrepubliken Tyskland (artikel 7, paragraferna
2 och 4, i konventionen rörande förbindelserna mellan De Tre
Makterna och Förbundsrepubliken Tyskland, som undertecknades i Paris
den 23 oklober 1954);

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 113 år 1960

(b) Sexstatsgemenskapernas existens får på intet vis sättas i fråga;

(c) Intet förslag kan accepteras som medför en ändring till Västerns nackdel
av den för närvarande genom NATO vidmakthållna militära säkerhetsbalansen; (d)

Varje koncession från Västerns sida måste motsvaras av ett likvärdigt
medgivande från Sovjetunionens sida;

5. Bekräftar att Västern icke kan avstå från att stödja alla europeiska
nationers anspråk på självständighet och frihet.

Resolution 169

om framtidsutsikterna för samverkan inom Europarådets ram

1. Vi, parlamentsledamöter, ombud för de femton nationer som tillsammans
utgör Europarådet, bekräftar med anledning av Europarådets tioårsdag
ånyo högtidligen vår fasta föresats att nå vårt gemensamma mål: ett
enat Europa.

2. Vi önskar understryka Europarådets mångfaldiga initiativ och de resultat
som uppnåtts och hylla särskilt den samarbetsanda och den respekt
för principerna för frihet och demokrati, som lett till att man i syfte att
för första gången i historien på det internationella planet i Europa garantera
elementära mänskliga rättigheter ingått Konventionen angående skydd för
de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och inrättat en
Europeisk domstol för de mänskliga rättigheterna.

3. Vi konstaterar att Europarådet blivit den oundgängliga mötesplatsen
för alla dem, som vill tillförsäkra Europa en bättre framtid, och vi betygar
vår aktning för de framgångsrika strävanden till förbättrad samordning och
harmoniska förbindelser, som bedrivits med allt större kraft på de politiska,
juridiska, ekonomiska, sociala och kulturella områdena i en anda av ömsesidig
förståelse och i den europeiska gemenskapens högre intresse. Vi erinrar
med stolthet om att Församlingen i särskilt kritiska stunder med kraft
gjort sig till tolk för det fria Europas enighet och fasthet inför hotelserna
mot den västerländska civilisationen.

4. Vi gläder oss åt utvecklingen av de övernationella Gemenskaper, som
vuxit fram ur Europarådet, och vi tillönskar dem fortsatt framgång, samtidigt
som vi uttrycker en förhoppning om att banden skall knytas allt fastare
mellan dessa Gemenskaper och de medlemsstater i Europarådet, vilka
hittills icke ansett sig kunna ansluta sig till dem.

5. Vi anser det vara oundgängligen nödvändigt, att de europeiska regeringarna
och parlamenten, besjälade av en önskan om större effektivitet och
med bortseende från alla prestigehänsyn och rent nationella intressen, dristigt
och utan ytterligare dröjsmål vidtager åtgärder för rationalisering och,
så långt detta är möjligt, centralisering av de europeiska institutionerna.

6. Vi uttrycker den förhoppningen, att Europarådet skall kunna uppnå
allt snabbare och fullständigare resultat och att Ministerkommittén i framstegsvänlig
anda och oftare än i det förflutna skall låta sig vägledas av Rådgivande
församlingens rekommendationer.

7. Vi anser det nödvändigt att stärka Församlingens verkningsmöjligheter
och utvidga dess befogenheter genom att ge den granskningsrätt beträffande
alla de europeiska mellanstatliga organisationerna, undantaget sexstatsgruppens
organ.

8. Vi proklamerar slutligen vår föresats att oavlåtligen arbeta för förverkligandet
av Europas enande, och vi riktar en enträgen vädjan till Mi -

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1960

nisterkommittén, regeringarna och parlamenten i Europarådets medlemsstater
och till den allmänna opinionen bland Europas folk om samarbete
för att nå detta mål, varav rättvisans seger, demokratiens framåtskridande
och världsfreden i hög grad beror.

Stockholm 1960. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

800493