Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960
1
Nr 104
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående den statliga
statistikens organisation; given Stockholms slott den
4 mars 1960.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges riktlinjer för den statliga statistikens framtida
organisation. Förslaget innebär, att sådan statlig statistik, som icke
av administrativa skäl är bunden till ett visst verk, skall korifcentreras till
statistiska centralbyrån. Omläggningen avses genomföras successivt enligt
en fastställd tidsplan under loppet av en femårsperiod. I första hand föreslås,
att kommerskollegiets och huvuddelen av socialstyrelsens nuvarande statistiska
verksamhet överflyttas. För att leda arbetet med statistikens infogande
i statistiska centralbyrån och i samband därmed verka för en kostnadssänkande
rationalisering av statistikproduktionen föreslås, att en delegation
för statistikfrågor skall inrättas från och med den 1 juli 1960.
Vidare framlägges riktlinjer för den omorganisation av statistiska centralbyrån
som blir erforderlig.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 104
2
Kungl. Maj:ts proposition nr lOi år 1960
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 mars 1960.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kung,
Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, följande.
Vid min anmälan i årets statsverksproposition av det under sjunde huvudtiteln
uppförda anslaget till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till
personal för verksamheten i allmänhet framhöll jag, att jag hade för avsikt
att senare föreslå Kungl. Maj :t att framlägga proposition angående principerna
för den framtida organisationen av den statliga statistiken. Kungl.
Maj :t har vidare på min hemställan under nyssnämnda huvudtitel, punkten
17, föreslagit riksdagen att, i avbidan på ifrågavarande proposition, till
Delegationen för statistikfrågor för budgetåret 1960/61 beräkna ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
Jag anhåller nu att ånyo få anmäla frågan om den statliga statistikens
organisation.
I. Inledning
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 augusti 1956 tillkallades
samma dag sex utredningsmän för att verkställa utredning rörande den
officiella statistikens omfång, utformning och grad av centralisering. Utredningsmännen,
vilka antog namnet 1956 års statistikkommitté, utgjordes
av professorn Ingvar Svennilson, tillika ordförande, numera överdirektören
Ingvar Ohlsson, filosofie doktorn Rudolf Meidner, ekonomidirektören
Nils Wadstein, ledamoten av riksdagens första kammare, chefredaktören
Yngve Möller samt byråchefen Sven Moberg. Den 14 juni 1957 tillkallades
vidare professorn Herman Wold att vara ledamot av kommittén. Sedan
Meidner, Ohlsson, Wold och Möller vid skilda tidpunkter på egen begäran
entledigats från sina uppdrag, utsågs filosofie kandidaten Tord Ekström,
ledamoten av riksdagens andra kammare, förste kontoristen Sven Mellqvist
och numera chefen för finansdepartementets budgetavdelning Georg Ringström
att vara ledamöter av kommittén.
Kommittén har den 5 oktober 1959 avgivit förslag till organisatoriska
riktlinjer för svensk statistik (SOU 1959: 33).
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 10''r år 1960
I sitt betänkande har kommittén kommit till den slutsatsen, att det nuvarande
systemet med en starkt decentraliserad statistik utan mera utvecklade
former för samordning icke kan bibehållas. Den föreslår att eu huvuddel
av den statliga statistiken sammanföres till eu större enhet, förslagsvis
benämnd statens statistikverk. Genom en ökad koncentration blir det
möjligt att effektivare än för närvarande anpassa statistikens inriktning
och omfång efter samhällets behov av statistisk information och att utnyttja
stordriftens fördelar i statistikproduktionen. Kommittén har funnit, att
en väsentlig koncentration av den statliga statistiken kan ske, utan att detta
medför allvarligare olägenheter för de administrativa verk som nu framställer
statistik.
Kommittén anser vidare, att den relativt genomgripande omorganisation
av svensk statistik som dess förslag innebär icke kan företagas omedelbart
och i ett sammanhang utan föreslår, att det nya verket successivt bygges
upp under en femårsperiod. Ledningen av omorganisationen föreslås skola
anförtros åt en delegation för statistikfrågor. Arbetsfördelningen inom verket
och dess organisation i detalj blir beroende av delegationens överväganden.
Kommittén har dock redovisat, vilka statistikgrenar som enligt dess
uppfattning bör överflyttas eller vars överflyttande till det nya verket kan
övervägas. Vidare har angivits ett tidsschema, efter vilket dessa grenar bör
infogas i den nya organisationen, samt föreslagits vissa befattningar, som
enligt kommitténs mening under alla förhållanden bör tillskapas. Slutligen
har kommittén uppdragit vissa riktlinjer för den vidare utvecklingen av
verkets inre organisation.
Yttranden över kommitténs förslag har efter remiss avgivits av fångvårdsstyrelsen,
socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,
pensionsstyrelsen, statens hyresråd, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
statens biltrafiknämnd, generalpoststyrelsen, telestyrelsen,
järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, luftfartsstyrelsen, statskontoret,
statistiska centralbyrån, riksräkenskapsverket, konjunkturinstitutet, statens
sakrevision, statens organisationsnämnd, matematikmaskinnämnden, generaltullstyrelsen,
kontrollstyrelsen, bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen,
kanslern för rikets universitet, skolöverstyrelsen, överstyrelsen
för yrkesutbildning, lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd,
skogsstyrelsen, lantmäteristyrelsen, domänstyrelsen, kommerskollegium,
försäkringsinspektionen, sjöfartsstyrelsen, medicinalstyrelsen, statens ullänningskommission,
statens lönenämnd, överståthållarämbetet, länsstyrelserna
i Stockholms, Jönköpings och Kronobergs län, fullmäktige i riksbanken,
fullmäktige i riksgäldskontoret, kommittén för maskinell databehandling,
uppbördsorganisationskommittén, Landsorganisationen i Sverige (LO),
Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund gemensamt,
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO), Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas
förbund, Sveriges allmänna exportförening, Sveriges grossistförbund, Sveriges
köpmannaförbund, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960
Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Statistiska föreningen,
Kooperativa förbundet (KF), Industriens utredningsinstitut, Jordbrukets
utredningsinstitut samt Jernkontoret.
Vid kanslerns för rikets universitet yttrande har fogats utlåtanden från
historisk-filosofiska sektionerna vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg,
humanistiska fakulteten vid Stockholms högskola, matematisk-na1
urvetenskapliga fakulteterna vid Lunds universitet och vid Stockholms
högskola samt ett gemensamt yttrande från professorerna i statistik Quensel,
Wold, Malmquist och Hyrenius. Vid skogsstyrelsens yttrande har bifogats
utlåtanden från Skogsindustriernas samarbetsutskott, Sveriges skogsägareförbund,
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, skogsvårdsstyrelserna
i Jönköpings, Kopparbergs och Västerbottens län samt från Virkesmätningsrådet.
Vid kommerskollegiets yttrande har bifogats utlåtanden från
Sveriges redareförening, Svenska hamnförbundet samt från flertalet handelskammare.
Jag skall i det följande ge en översikt över statistikkommitténs förslag
och remissinstansernas synpunkter samt till Kungl. Maj :ts prövning framlägga
de förslag, som synes mig påkallade.
II. Allmänna riktlinjer för den statliga statistikens organisation
I. Allmänna synpunkter
Kommittén
Statistikkommittén erinrar inledningsvis om att ökade krav på statistisk
information och analys kommit att ställas genom den växande inriktningen
på rationalitet i planering och handlande, behovet av fördjupade insikter
i tekniska och mänskliga sammanhang samt det vidgade blickfältet för enskilda
företag, organisationer och samhällsorgan. För att dessa krav skall
kunna uppfyllas måste stora anspråk ställas på statistikens tekniska och
organisatoriska utformning. De utgångspunkter härför, som statistikens
roll i samhällsutvecklingen anvisar, sammanfattar kommittén i följande
punkter:
Statistiken skall utformas för operationell användning.
Statistiken måste vara rörlig.
Möjligheter måste skapas till statistiska kombinationer.
Dessa tre krav leder fram till slutsatsen, att statistiken måste infogas i
vad man kallat »ett statistiskt system», inom vilket registreringen av data
och statistikproduktionen kan samordnas under ständig anpassning till
samhällets behov.
När behovet av statistisk information öch analys växer, blir kostnaden
för enskilda och samhället en belastning av betydande storlek, framhåller
kommittén vidare. Tillgodoser man kraven på operationell inriktning, rörlighet
och kombinationsmöjligheter kan denna kostnad visserligen begrän
-
Kungl. Maj:Is proposition nr 10h år 1960
5
sas. Men kostnaderna stiger lika fullt om man inte också samtidigt kan
förbilliga framställningskostnaderna för en statistik av givet innehåll. Kravet
på rationalitet gäller statistikproduktionen lika väl som annan produktion.
Statistiken måste därför, om den skall kunna fylla växande uppgifter
utan att belasta samhället med alltför stora kostnader, taga steget fullt ut
från hantverk till industriella organisationsformer. Framstegen i den statistiska
vetenskapen och de moderna statistikmaskinerna öppnar i detta avseende
helt nya möjligheter.
Parallellt med den växande efterfrågan på statistik har sålunda nya vetenskapligt
grundade metoder ställts till statistikproduktionens tjänst. Av
särskild betydelse har utvecklingen på samplingteknikens område varit.
Sampling innebär att en statistisk undersökning begränsas till att avse ett
urval av ett större kollektiv, om vilket undersökningen skall förmedla information.
Bearbetningen blir härigenom mindre omfattande, varigenom
undersökningens resultat kan erhållas snabbare och till en lägre kostnad
än vid totalundersökningar. Omvänt kan samplingundersökningen bedrivas
intensivare än en totalundersökning, d. v. s. flera sidor av en företeelse kan
studeras samtidigt.
Jämsides med att den statistiska forskningen anvisat nya metoder för
uppläggning och genomförande av statistiska undersökningar, har maskinteknikens
utveckling möjliggjort nya metoder för det statistiska materialets
bearbetning. Särskilt de under 1950-talet alltmer förbättrade elektroniska
dalabehandlingsmaskinerna har inneburit alt nya vägar öppnats såväl för
en säkrare och snabbare bearbetning som för en användning av mera avancerade
statistiska metoder. Jämfört med de tidigare mekaniska maskinerna
för hålkortsbearbetning innebär de nya elektroniska maskinerna ökade möjligheter
att kombinera olika etapper i den statistiska arbetsprocessen. Datamaskinen
utför en rad operationer automatiskt och kan instrueras att direkt
ge de önskade sluttabellerna utan mellanstadier i form av större tabeller,
ur vilka sammandrag av olika slag skall ske. Datamaskinen kan vidare
programmeras att i en och samma automatiska operation komplettera
de absoluta talen med procenttal, medeltal, mediantal in. in., beräkna korrelationskoefficienter,
vid samplingundersökningar omge uppskattningarna
med medelfel etc.
Kommittén framhåller, att de elektroniska databehandlingsmaskinerna
innebär revolutionerande möjligheter ifråga om statistikproduktionens effektivisering.
För att dessa stora möjligheter helt skall kunna utnyttjas, erfordras
dock en i detalj utförd planering. Hela arbetsprocessen från insamling
till analys av de färdiga resultaten måste härvid ses i ett sammanhang.
Databeliandlingsmaskinen ställer sålunda större krav på detaljplanering
samt enhetlighet i definitioner och klassificeringar men erbjuder i gengäld
snabbare, säkrare och mer nyanserade resultat av statistikproduktionen.
Utvecklingen av nya vetenskapliga metoder och av nya maskintyper måste
för produktionen av statistik medföra eu strukturell omvandling lika genomgripande
som den man finner på det industriella området, anser kom
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 101 år 1960
mittén. Det gäller storleken på produktionsenheterna och deras samordning.
Men det måste också gälla produktionsenheternas inre uppbyggnad och de
personliga funktionerna inom dessa. Den statistiska rutinpersonalen kan
relativt sett reduceras. I viss utsträckning får den ersättas av maskintekniker.
Högt kvalificerad personal måste avdelas för planering, programmering,
samordning av verksamheten samt tekniskt och organisatoriskt utvecklingsarbete.
Mot bakgrunden av de nu anförda allmänna synpunkterna övergår kommittén
till att diskutera avgränsningen av utredningsuppdraget. Kommittén
konstaterar härvid, att det kunde förefalla naturligt att i första hand kartlägga
behoven av statistik och med utgångspunkt härifrån framlägga förslag
om vilka resurser som bör tilldelas statistiken och hur dessa resurser
skall disponeras. En allsidig utredning av statistikbehoven måste emellertid
med nödvändighet bli mycket tidsödande. När ett slutligt förslag till
statistikens omfång och utformning förelåg, skulle det i väsentlig grad redan
vara föråldrat.
Kommittén har även diskuterat andra utgångspunkter för utredningsarbetet,
exempelvis att utgå från statistikens nuvarande omfång och utreda
om motsvarande data kan produceras till lägre kostnader. Flertalet av dessa
ansatser har dock enligt kommitténs mening den nackdelen att de innebär
en låsning av vissa förutsättningar som i och för sig är flexibla till följd
av skiftningarna i statistikbehoven och utvecklingen på det produktionstekniska
planet.
För att i möjligaste mån undvika ett statiskt betraktelsesätt, har kommittén
satt som sitt mål att framlägga förslag till ett system och en organisationsform,
som skapar förutsättningar för en fortlöpande smidig anpassning
efter de aktuella behoven och till en snabb utveckling av statistiska
metoder och maskinteknik.
Yttranden
Samtliga remissinstanser, som berört frågan om statistikens roll i det moderna
samhället, ansluter sig till kommitténs uppfattning att utvecklingen
ställer alltmer ökade krav på statistisk information och analys. Remissinstanserna
är också överens med kommittén om att den nya statistiska tekniken
medfört att kraven på samordning ökat.
Statistiska centralbyrån säger sig i sin dagliga verksamhet ha funnit, att
utvecklingen på samhällslivets olika områden kräver en ökad kontaktverksamhet,
eu rörlighet och en successiv omdaning inom statistikproduktionen.
De ökade kraven på fakta som underlag för beslut på olika samhällsområden
och den växande komplicitet som kännetecknar hela samhällsutvecklingen
gör också behovet av samordning inom statistikproduktionen alltmer
accentuerat.
Kommerskollegium biträder i huvudsak de allmänna synpunkter på statistikens
roll i det moderna samhället och de ständigt ökande behoven av
statistisk överblick som kommittén anfört och är ense med kommittén om
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1960
behovet av en förbättrad statistisk information, icke minst ifråga om näringslivets
förhållanden.
Sveriges grossistförbund betonar den viktiga roll, som den officiella statistiken
spelar i samhället. Statistiken blir alltmer ett planerings- och kontrollinstrument
för det enskilda näringslivet. En brist på aktuella statistiska
uppgifter kan i vissa lägen utgöra ett avsevärt hinder för företagsamheten.
Enligt Sveriges hantverks- och småindustriorganisation är det å ena sidan
uppenbart, att den moderna samhällsutvecklingen kräver en mångsidig
och aktuell statistisk information till ledning för pågående och planerad
verksamhet. Å andra sidan är det tydligt, att statistikarbetet liksom all annan
verksamhet måste överses, moderniseras och inriktas på väsentliga områden
för att icke svälla ut och bli alltför arbets- och kostnadskrävande. Det
ligger en viss fara däri, att en gång införd statistik lätt blir permanent, även
sedan det aktuella behovet av statistiken icke längre är för handen. Organisationen
understryker särskilt vikten av en aktuell och belysande näringsstatistik
som ledning för bedömning av utvecklingen i nuvarande dynamiska
skede.
Kommitténs avgränsning av utredningsuppdraget till att avse huvudfrågan
vilka faktorer som bör beaktas vid en rationellt ordnad statistikproduktion
har i allmänhet lämnats utan erinran. Statistiska centralbyrån anför
följande:
Centralbyrån finner sålunda i princip icke någon anledning att ifrågasätta
kommitténs resultat ur den synpunkten att den icke framlagt förslag till
statistikens innehåll och utformning. Å andra sidan vill verket framhålla,
att innehållet och utformningen av den officiella statistiken är av väsentlig
betydelse för den mer detaljerade utformningen av statistikproduktionens
organisation. Sambandet mellan innehåll, utformning och organisation kan
ses som olika inbördes beroende sidor av statistikproduktionen, som bör utvecklas
under en successiv, ömsesidig anpassningsprocess. Emellertid är
centralbyrån av den bestämda uppfattningen, att tillräckligt många fakta redan
förut varit kända respektive nu lagts fram av kommittén för att statsmakterna
omedelbart skall kunna fatta principbeslut om en organisatorisk
ram, som är väsentligt mera ägnad än den nuvarande att underlätta ett
smidigt genomförande av denna anpassningsprocess.
Från vissa håll har emellertid framförts erinringar.
Järnvägsstyrelsen anser sålunda att kommitténs begränsning av utredningsuppdraget
bidragit till att det icke blivit möjligt att närmare överblicka
de ekonomiska konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna. I samma
riktning uttalar sig även generalpoststyrelsen.
Statskontoret anför bl. a. följande:
Den begränsning av utredningsuppdraget, som slatistikkommittén vidtagit,
kan visserligen vara motiverad med hänsyn till önskvärdheten av att
snabbt få till stånd eu organisation, som i kommitténs ögon ter sig mera
rationell än den nuvarande, men kommittén har därmed berövat utomstående
bedömare alla möjligheter att granska förslagen ur deras ekonomiska
aspekter. Enligt statskontorets mening borde kommittén ha försökt att åtminstone
för de statistikgrenar, om vilkas infogande i den nya organisa
-
8
Kungl. Maj:is proposition nr 10 b år 1960
tionen etl omedelbart principbeslut föreslås böra fattas, presentera överslagskalkyler
avseende årskostnaderna efter omorganisationen med därav
föranledd ändrad uppläggning och bearbetning av statistiken men med dess
innehåll och omfång i övrigt dels oförändrat, dels eventuellt förändrat med
hänsyn till sådana konsumentkrav som kunna godtagas.
Generaltullstgrelsen anser det genom avsaknaden i betänkandet av konkret
utformade förslag rörande varje enskild, i detta sammanhang aktuell
statistikgren vanskligt att bedöma, huruvida de föreslagna ändringarna av
den statliga statistikproduktionen i praktiken kommer att visa sig vara de
ändamålsenligaste.
Samma uppfattning har kommerskollegium, som bl. a. anför följande:
Den omständigheten, att kommittén enbart prövat frågan om graden av
den statliga statistikens centralisering utan att behandla bl. a. de enligt
kollegii mening grundläggande spörsmålen om vilka behov statistiken bör
tillgodose och i vilka former detta lämpligen bör ske, d. v. s. spörsmålen
om den principiella gränsdragningen och riktlinjerna för den statliga verksamheten
på detta område, har medfört att föreliggande problem icke blivit
konkret belysta och att de kommit att te sig avsevärt enklare än de i verkligheten
äro.
Kollegium finner vidare, att kommitténs underlåtenhet att behandla statistikens
omfång och utformning har lett till att kommittén saknat fastare
underlag för bedömande av vilka resurser som erfordras, samt kommer till
slutsatsen att de påtalade bristerna avsevärt försvårat prövningen av frågan
om vilken organisation den statliga statistiken i framtiden bör ha.
Fullmäktige i riksbanken erinrar om att kostnaderna för statistiken enligt
direktiven skulle vara en av utredningens huvuduppgifter och framför
härefter följande synpunkter:
Från denna utgångspunkt borde den naturliga gången i utredningens arbete
ha varit att granska hela den officiella statistiken för att utröna vilka
grenar av densamma som borde utvidgas, förenklas eller slopas. Utredningen
har emellertid avvisat tanken på att angripa sin uppgift på detta sätt.
Motiveringen härför är främst, att utredningens arbete i så fall skulle låsts
vid vissa fasta förutsättningar, som kunde ha visat sig ha varit föråldrade,
när utredningen varit färdig med sitt arbete. Behoven av statistik anses nämligen
på längre sikt vara så flexibla, att man måste söka undvika ett statiskt
betraktelsesätt. Även om detta är riktigt, synes kostnadsfrågan dock
inte kunna skjutas helt i bakgrunden. Såsom utredningen lagts upp presterar
kommittén emellertid inga mera ingående kostnadskalkyler över sina
förslag och har helt förbigått frågan om vilka besparingar som — därest
dess förslag genomföres — eventuellt kan påräknas i de ämbetsverk, vilkas
statistikproduktion helt eller delvis skall överflyttas till det föreslagna statistikverket.
Detta måste anses vara en allvarlig brist i utredningen.
Universitetskanslern anser, att de utredningar, som kommittén redovisar,
i olika avseenden är helt otillräckliga som grundval för ett ställningstagande
till kommitténs förslag i fråga om graden och utformningen av ökad
koncentration. Av samma uppfattning är flera av de universitetsfakulteter
och -sektioner som inkommit med yttranden liksom även professorerna i
statistik.
Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
9
2. Den nuvarande statistikorganisationen och dess brister
Kommittén
För att kunna avgöra i vad mån ändringar i den nuvarande organisationen
erfordras har kommittén företagit en undersökning av liur den svenska
statistikproduktionen är upplagd.
Genom en enkät under våren 1958 inhämtade kommittén upplysningar
cm den statistiska verksamheten under år 1957 vid sammanlagt 31 statliga
verk, vilka regelbundet sammanställer och offentliggör statistik. Kommittén
har dessutom genom muntliga överläggningar med statistiska centralbyrån,
kommerskollegium, socialstyrelsen, bostadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen
inhämtat vissa kompletterande uppgifter om bl. a. statistikens användning
inom verkens arbetsområden.
Produktionen av officiell statistik är, konstaterar kommittén, för närvarande
uppdelad på ett stort antal statliga verk och myndigheter. De tre
största statistikproducenterna är statistiska centralbyrån, kommerskollegium
och socialstyrelsen. De statistikproducerande myndigheterna hör till
en rad olika statsdepartement.
Enligt de resultat kommittén erhållit, uppgick de direkta statliga kostnaderna
för statistiken år 1957 till sammanlagt inemot 11 1/2 miljoner kronor.
De år under vilka större räkningar såsom folkräkningar, bostadsräkningar
eller företagsräkningar är under arbete stiger emellertid kostnaderna
för statistikproduktionen avsevärt. Det må vidare framhållas att
icke heller kostnaderna för tillfälliga statistiska undersökningar, exempelvis
för kommittéer, liksom givetvis ej heller uppgiftslämnarnas kostnader ingår
i det angivna beloppet.
De tre största statistikproducerande verken, statistiska centralbyrån, kommerskollegium
och socialstyrelsen, svarade tillsammans för ungefär hälften
av de angivna statistikkostnaderna för år 1957 och centralbyrån ensam för
inemot en fjärdedel.
De olika statistikproducerande myndigheterna samt vissa direkta utgifter
för statistikproduktionen framgår av följande sammanställning.
I anslutning till kartläggningen av nuläget i svensk statistik har kommittén
även sökt belysa kontakterna mellan å ena sidan de statistikproducerande
verken och å andra sidan statistikens konsumenter och uppgiftslämnare.
Kommittén har funnit, att sådana kontakter i första hand aktualiseras
i samband med upprättandet av ny statistik, vid engångsundersökningar
eller vid större omläggningar av existerande statistik. Konsumenternas
önskemål och uppgiftslämnarnas förutsättningar kartlägges därvid av
särskilda utredningar eller av de statistikproducerande verken. På vissa
områden finnes fasta organ för den fortlöpande kontakten mellan statistikens
intressenter, nämligen indexnämnden (för konsumentprisindex), lönestatislikdclegationen
(för socialstyrelsens lönestatistik) samt den till lantbrulcsstyrelsens
jordbruksekonomiska undersökningar knutna nämnden.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
Vissa direkta utgifter för den officiella statistiken år 1957. Kronor
Verk, avdelning och |
Totalt |
Därav |
Anmärkningar |
|||
Löner för |
Hål- korts- bearbet- ning |
Tryck- ning |
||||
akade- miker |
biträdes- pers. |
|||||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Statistiska central-byrån ................ |
2 697 400 |
569 400 |
1478 000 |
360 000 |
117 000 |
Kol. 5—6 avser budget- |
Befolkningsstat. avd... |
701 500 |
157 400 |
332 700 |
156 700 |
24100 |
året 1956/57 eller en år- |
därav: befolkn.stat......... |
31100 |
116 200 |
36 300 |
18 700 |
gång av statistiken. Till |
|
befolkn.registret..... |
— |
k78 400 |
56 300 |
kommer tryckn.kostn. |
||
stat. över högre stu-dier ................ |
13 300 |
35 800 |
5100 |
5 400 |
för Statistisk Årsbok |
|
tillfällig stat. (inkl. |
28 400 |
80 700 |
59000 |
tisk Tidskrift 47 800 kr. |
||
Jordbruksstat. avd .... |
605 500 |
154 200 |
368 700 |
24 800 |
14100 |
byråns administrativa |
därav: jordbruksstat....... |
25 300 |
102 200 |
4500 |
9 200 |
verksamhet samt biblio-tek m. m. ingår ej i re- |
|
fiskestat............ |
. . |
23 000 |
42 000 |
4 900 |
dovisningen |
|
deklarationsstat..... |
20 700 |
102 900 |
— |
— |
||
specialunders........ |
40 600 |
75 100 |
20 300 |
— |
||
Avd. för ekonomisk |
877 400 |
177 200 |
437 200 |
130 200 |
72 800 |
|
därav: kom. finansstat...... |
55 600 |
193 400 |
8 000 |
22 200 |
||
årsbok för Sv. kom-muner .............. |
4900 |
28 400 |
29 500 |
|||
sparbanksstat....... |
— |
11700 |
— |
— |
||
taxerings-, inkomst-o. förmögenhets-statistik ............ |
2 200 |
76 100 |
63 300 |
8100 |
||
vinststatistik........ |
46 300 |
84 500 |
_ |
6 900 |
||
personal i statlig |
27 500 |
36 900 |
58 900 |
6J100 |
||
Rättsstatistiska avd. .. |
513 Ö00 |
80 600 |
339 400 |
48 300 |
6 000 |
|
därav: rättsstatistik........ |
9600 |
155 300 |
2 600 |
2 700 |
||
fastighetspriser...... |
. . |
1900 |
28 900 |
4 700 |
||
vägtrafikolyckor..... |
7 700 |
73 800 |
39 500 |
3 300 |
||
äktenskapsreg....... |
19 200 |
54 000 |
1500 |
— |
||
Kommerskollegium |
1452 000 |
479 000 |
484 000 |
215 000 |
169 000 |
|
därav: industri- o. bergv.-stat................. |
102 000 |
125000 |
61000 |
18 000 |
||
kvartals- o. lager-stat................. |
52 000 |
111000 |
95 000 |
|||
kooperationsstat..... |
8 000 |
11000 |
2 000 |
7 000 |
||
utrikeshandelsstat. .. |
21000 |
43 000 |
8 000 |
81000 |
||
sjöfartsstat......... |
38 000 |
64 000 |
40 000 |
10 000 |
||
prisstatistik ........ |
17 000 |
21000 |
_ |
_ |
||
tillfällig statistik.... |
10 000 |
9 000 |
7 000 |
_ |
||
Kommersiella Med-delanden........... |
28 000 |
14 000 |
53 000 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1960
11
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
utredningar: nomen-klatur, nationalink., |
86 000 |
44 000 |
2 000 |
|||
remisser o. dyl....... |
58 000 |
42 000 |
— |
— |
||
Socialstyrelsen ........ |
1515 600 |
484 200 |
578 400 |
120 000 |
21 600 |
|
Byrån för pris- o. social-vårdsstatistik....... |
865 700 |
287 800 |
274 300 |
28 500 |
5 700 |
I kol. 2 ingår 230 000 kr |
därav: socialvårdsstat...... |
81700 |
25 500 |
4 700 |
till cbn för prisinsaml. |
||
pris- o. bostadsstat .. |
94 900 |
700 |
1000 |
|||
Sociala Meddelanden. |
— |
18 800 |
— |
— |
Tillh. ej längre byrån |
|
tillfällig statistik---- |
40 300 |
2 300 |
— |
|||
Byrån för löne- o. sys-selsättn.statistik____ |
649 900 |
196 400 |
304100 |
91 500 |
15 900 |
|
därav: lönestatistik för ar-betare .............. |
92 400 |
25100 |
||||
lönestat. för tjänste-män................ |
73 700 |
36 300 |
||||
sysselsättn. (mån.) .. |
26 600 |
12 700 |
||||
syss.- löner (kvartal). |
. . |
42 300 |
10 600 |
|||
detaljhandelsoms____ |
•• |
•• |
62 700 |
4 900 |
||
Fångvårdsstyrelsen .... |
3 500 |
— |
3500 |
— |
— |
|
Biksförsäkringsanstalten |
890 000 |
227 300 |
484 600 |
116 700 |
11400 |
|
därav: verksamhetsberät-telse ............... |
10 000 |
6 800 |
1400 |
|||
olycksfallsstatistik. .. |
48 700 |
245 500 |
73 500 |
2 300 |
||
sjukkassestatistik ... |
. . |
52 500 |
37 500 |
36 300 |
7 700 |
|
tillf. stat. under-sökn............... |
31300 |
60 700 |
92 000 |
. _ |
||
övrigt arbete (av-giftsberäkn., fondbe-räkn., premietariffer |
80100 |
125 200 |
2900 |
|||
Pensionsstyrelsen...... |
169 800 |
32 800 |
52 700 |
83 000 |
— |
|
Försäkringsbyrån: |
161000 |
27 000 |
50 000 |
83 000 |
Utgifterna i kol. 3 lägre |
|
Sjukvårdsbyrån....... |
8 800 |
5 800 |
2 700 |
. |
_ |
än normalt Endast tillfälliga un- |
A rbetsmarknadsstyrelsen |
312 500 |
104 700 |
135 600 |
59 900 |
4 800 |
dersökn. |
Bostadsstyrelsen........ |
332 700 |
118 000 |
145 000 |
45 100 |
5100 |
|
Planer, byrån: statistik-sektionen........... |
275 700 |
87 000 |
126 000 |
38100 |
5100 |
Beloppen beror på visst |
Planer.byrån: plane-ringssektionen ...... |
7 000 |
7 000 |
omläggningsarbete Endast utgifter för hål- |
|||
kortsbearbetning kan |
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Byrån för tekn.-ekon. |
50 000 |
31000 |
19 000 |
_ |
_ |
|
Hyresrådet .......... |
101 400 |
33 300 |
45100 |
11 000 |
— |
Avser budgetåret |
Generalpoststyrelsen |
58 700 |
20 600 |
13 300 |
10 500 |
13 800 |
1956/57. Inkl. extra-ordinär kapitalom-kostnadsundersökning |
Telestyrelsen ........ |
200 800 |
84 800 |
76 700 |
3 200 |
34 800 |
43 000 kr. |
Ekonomibyrån: sta-tistiska avd....... |
168 900 |
84 300 |
46 000 |
3 200 |
34 400 |
|
Ekonomibyrån: ut-ländsk kontr..... |
17 700 |
500 |
17 000 |
|||
Ekonomibyrån: bokf. |
12 700 |
12 700 |
||||
Radiobyrån: radio-licensavd......... |
1500 |
— |
1000 |
— |
400 |
|
J ärnvä gsstyrelsen |
64 700 |
31800 |
16600 |
5 300 |
11100 |
|
Vattenfallsstyrelsen.... |
41100 |
15 300 |
13 800 |
— |
11500 |
|
Väg- och vattenbygg-nadsstyrelsen ........ |
500 600 |
100 500 |
215 000 |
10 000 |
4 000 |
|
Byggnads- o. under-hållsbyrån statistis-ka kontoret........ |
102 100 |
55 500 |
45 000 |
5 500 |
||
Trafikbyrån: trafik-räkningsavd....... |
398 500 |
45 000 |
170000 |
4 500 |
4 000 |
Inkl. utgifter för trak- |
Luftf artsstyrelsen ____ |
2000 |
2 000 |
tamenten, tjänstebilar I övrigt obetydliga |
|||
Statens billrafiknämnd |
15 000 |
5 000 |
6 000 |
2 600 |
1300 |
kostnader |
Bank- och fondinspek-tionen ............ |
10100 |
600 |
1500 |
_ |
8 000 |
|
Riksräkenskapsverket |
189 900 |
73 000 |
88 000 |
8 800 |
||
Kontrollstyrelsen |
136 800 |
43 300 |
77 500 |
3 700 |
1400 |
Till kol. 6 bör läggas |
Konjunkturinstitutet .. |
326 500 |
162 500 |
62 400 |
30 300 |
51400 |
5 300 kr för en försenad |
därav: nationalräkenskap.. |
85 000 |
5 500 |
_ |
3 700 |
adm. arbetsuppgifter |
|
Konjunkturjourna-len................ |
6 500 |
9 700 |
45 500 |
|||
utrikeshandeln .... |
5 000 |
3 700 |
_ |
500 |
||
konjunkturbarome-tern .............. |
14 600 |
12 600 |
1100 |
|||
sparundersökningar |
34 900 |
15 800 |
21 600 |
100 |
||
övriga tillfälliga |
15 000 |
14 500 |
8 700 |
500 |
||
Skolöverstyrelsen...... |
333 000 |
144 000 |
138 100 |
6 500 |
1200 |
|
Rotel U 5 .......... |
1 100 |
100 |
1000 |
— |
_ |
|
Folkbildn. roteln .... |
600 |
400 |
_ |
_ |
||
Skolhygienroteln ____ |
1200 |
|||||
Bibliotekssektionen .. |
2 200 |
— |
2 200 |
— |
— |
|
Försöksavd......... |
56 800 |
10 800 |
10 000 |
6 000 |
_ |
|
Statistiska kontoret.. |
272 900 |
132 500 |
124 500 |
500 |
— |
Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
13
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
därav folkunderv......... |
65 000 |
65 000 |
||||
högre underv..... |
70 000 |
60000 |
— |
— |
||
Domänstyrelsen. |
159 500 |
68 500 |
65 700 |
6 000 |
9 300 |
Ca 43 800 kr avsåg |
Lantbruksstyrelsen .... |
991200 |
136100 |
65 600 |
2 200 |
300 |
domänverkets in-komsttaxering |
Planläggningsbyrån |
27 700 |
5 800 |
20 600 |
300 |
||
Jordbruksekonomiska1 |
963 500 |
130 300 |
45 000 |
2 200 |
. |
I kol. 2 ingår utgifter |
Skogsstyrelsen Avd. för virkesmät-ning o. statistik____ |
68 300 |
52900 |
2 800 |
11 600 |
för insamling av pri-märmaterial Inkl. utredningar (av- |
|
Statens jordbruks-nämnd ............ |
342100 |
86 900 |
187 200 |
27 400 |
verkningars rånetto-värden; uppgifter för |
|
Utredningsbyrån |
153 000 |
48 000 |
63 000 |
25 900 |
etc.) Inkl. Jordbrukseko- |
|
Statistik sektionen____ |
173 300 |
34 600 |
115 100 |
— |
1100 |
nomiska Meddelanden |
Fettvarusektionen.... |
4100 |
200 |
3 400 |
— |
— |
|
1700 |
800 |
700 |
_ |
|||
Vegetabiliebyrån .... |
10 000 |
3 300 |
5 000 |
— |
400 |
|
Lantmäteristyrelsen .. |
4 600 |
500 |
4 000 |
— |
— |
|
Försäkringsinspektio-nen .............. |
118 300 |
49 300 |
43 000 |
19 500 |
Ifrågavarande stati- |
|
Medicinalstyrelsen |
114 000 |
42 400 |
46 700 |
8 000 |
11 500 |
stik utgör närmast en |
Utlänningskommissio- nen Kanslibyrån: sta-tistikavd........... |
142 700 |
25 000 |
114 800 |
totalt 26 000 kr. |
||
Riksbanken.......... |
Kan ej lämna upp- |
|||||
RiksgäldskorUoret] |
20 800 |
8 400 |
4 800 |
6 800 |
gifter Utgifterna enligt kol. |
|
Summa |
11 315 600 |
3 200 100 |
4 650 400 |
1099000 |
564 600 |
3 och 4 reducerade Därjämte Stat. Årsbok |
9 514 100 |
o. Stat. Tidskrift 120 400 kr. (tryck-ningskostnader) |
Sammanjämkningen av olika konsumenters önskemål göres av producenten,
som uppställer definitioner och klassificeringsgrunder för sin statistikgren.
Avvägningen mellan olika statistikgrenars omfång sker inom de
olika departementen.
Kommittén har därefter granskat användningen av administrativt material
i statistikproduktionen och företagit en utredning av registerproble
-
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1960
met. Därvid liar bl. a. framgått, att man för närvarande saknar enhetliga
register över sådana enheter som bostäder, företag m. m. På näringsstatistikens
område uppställer exempelvis varje verk som insamlar uppgifter
från företagen egna register och söker med hjälp av skilda källor aktualisera
dessa register.
Beträffande produktionsförutsättningarna i övrigt har kommittén funnit,
att statistikens splittring på många små enheter lett till vissa strävanden
att gemensamt utnyttja personella och maskinella resurser för statistikproduktionen.
Uttryck för dessa strävanden är bl. a. inrättandet av statistiska
centralbyråns utredningsinstitut och maskincentral. Institutet bedriver
statistisk konsultationsverksamhet och utför fältarbetet i samband med
intervjuundersökningar genom en till institutet knuten fältorganisation.
Såväl utredningsinstitutet som maskincentralen arbetar efter affärsmässiga
principer och debiterar således både statliga och enskilda uppdragsgivare de
faktiska kostnaderna för arbetet.
I fråga om statistikens publicering konstaterar kommittén en stor splittring
på särskilda publikationer — flertalet dock i serien Sveriges officiella
statistik (SOS) — tidskrifter av skilda slag, stencilerade och duplicerade
publikationer etc. Kommittén påpekar, att det beträffande det statistiska
tryckets anordning råder likformighet; centralbyrån har utfärdat cirkulär
och anvisningar rörande paginering, tabelluppställningar, översättning, stilsorter,
format, symboler m. m. Men beträffande innehållets disposition och
principerna för redovisningen är olikheterna stora.
I fråga om statistikproduktionen inom den kommunala och enskilda sektorn
har kommittén icke företagit någon systematisk kartläggning men har
granskat vissa områden, där samordning med den officiella statistiken aktualiserats.
På lönestatistikens område gäller en överenskommelse mellan
den statliga statistikproducenten, socialstyrelsen, och Svenska arbetsgivareföreningen
respektive vissa andra statistikproducerande organisationer om
gemensam insamling och delvis gemensam bearbetning av det statistiska
materialet.
Uppgiftslämnandet till statistiken sker i regel utan ersättning. Kommittén
har genom enkäter sökt kartlägga omfattningen av uppgiftslämnandet från
företag och kommuner. Företagsenkäten omfattade sammanlagt 48 företag
inom skilda näringsgrenar och tillgick så att ifrågavarande företag under ett
års tid »förde journal» över allt uppgiftslämnande för såväl statligt som
icke-statligt ändamål. Av resultaten framgår, att antalet statistikproducenter
som inhämtade uppgifter från företagen sammanlagt utgjorde 118, varav
33 statliga organ, 22 arbetsgivarorganisationer, 33 branschorganisationer
och 33 andra uppgiftsinsamlare. Det framgår vidare att den statliga uppgiftsinsamlingen
för flertalet företag tog mindre tid i anspråk än uppgiftslämnandet
till icke-statliga organisationer. I kommunenkäten medverkade
sex städer, fem landskommuner samt två landsting. Enligt enkäten är det
kommunala uppgiftslämnandet splittrat på 22 statliga myndigheter, fyra
kommunala organisationer och nio privata sammanslutningar.
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
Kommittén har även granskat formerna för statistikens samordning i
vissa andra länder i vilka samhällsförhållandena icke är alltför starkt avvikande
från våra egna. Organisationsformerna för denna samordning har
kommittén grovt sammanfattat på följande sätt:
Centralisering ............................ Kanada, Danmark, Norge
Centralisering + rådgivande organ.......... Belgien
Centralisering beslutande organ.......... Nederländerna
Delvis centralisering + rådgivande organ .... Västtyskland, Finland
Decentralisering -f- beslutande organ ........ Förenta staterna
Decentralisering -f- rådgivande organ........ Storbritannien, Frankrike
Decentralisering .......................... Sverige
Kommittén konstaterar, att man i alla de berörda länderna gjort betydande
ansträngningar för att organisatoriskt tillgodose samordningsbehoven.
I de mindre länderna har statistiken därvid i ojämförligt högre grad
än i Sverige koncentrerats till ett centralt statistiskt verk, i några fall i
kombination med en rådgivande eller beslutande högre instans. Någon absolut
centralisering i den bemärkelsen att ett enda statistiskt verk ensamt
skulle producera all offentlig statistik synes det emellertid icke i något fall
vara fråga om.
I de större länderna, Förenta staterna, Storbritannien och Frankrike, har
man bibehållit produktionen decentraliserad och i stället skapat särskilda
myndigheter med uppgift att samordna statistiken innehållsmässigt samt
tillhandahålla vissa tekniska hjälpmedel. Stordriftens fördelar i rationaliseringshänseende,
som i de mindre länderna varit ett av de främsta motiven
för en koncentration av statistikproduktionen, blir i större länder utnyttjade
redan vid decentralisering. Kommittén påpekar, att centraliseringstanken
flera gånger förts fram även i Förenta staterna men avvisats med motivering
att man skulle erhålla en alltför stor statistikproducerande enhet. Redan
vid nuvarande organisation omfattar några av de större statistikproducerande
organen 1 000 å 2 000 fast anställda.
I fortsättningen diskuterar kommittén de konsekvenser som följt av den
bristande samordningen av den svenska statistiken. I anslutning därtill behandlas
också frågan om förutsättningarna för samordning med hänsyn
till kontakten mellan statistik och administration. Kommittén kommer sammanfattningsvis
till följande slutsatser beträffande den nuvarande ordningen
för den statliga statistikproduktionen:
Statistiken får icke alltid den ur samhällets synpunkt mest önskvärda
inriktningen. På vissa områden blir behoven av statistik eftersatta,
medan det å andra sidan även förekommer viss dubbelproduktion av
statistik.
Möjligheterna att inom nuvarande organisatoriska ram tillgodose behoven
av utvecklingsarbete och rationalisering av statistiken är alltför
begränsade.
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 10b är 1960
Möjlighelerna att samordna begrepp, definitioner och klassificeringar
är icke i tillräcklig grad tillvaratagna.
Genom den splittrade publiceringen av statistikens resultat har konsumenterna
svårt att orientera sig i den växande statistikproduktionen.
Kontakten mellan statistikproducenter och uppgiftslämnare är —
trots alla föranstaltningar från verkens sida — för närvarande icke alltid
tillfredsställande.
Genom att varje verk som insamlar statistiska primäruppgifter uppställer
egna register över uppgiftslämnarna och själv söker komplettera
registren uppstår dubbelarbete och brist på enhetlighet. En av de angelägnaste
uppgifterna är för närvarande att skapa ett centralt företagsregister.
Den på många små enheter fördelade statistikproduktionen omöjliggör
ett effektivt utnyttjande av de knappa personella och maskinella
resurserna.
Sakkunskap på det ämnesområde som statistiken belyser är oundgänglig
för statistikproduktionen, men förutsättningar för sådan sakkunskap
kan erfarenhetsmässigt skapas även vid en förläggning av
statistiken till ett verk som icke har administrativa uppgifter på området.
De administrativa verken har i mycket liten utsträckning användning
för primäruppgifter som insamlas för de statistiska sammanställningarna
men är konsumenter av halvfabrikat — maskinlistor och råtabeller
— samt färdigresultat och utför dessutom ofta specialbearbetningar av
materialet.
Arbetet med det statistiska primärmaterialet är i vissa fall så nära
förbundet med de administrativa rutinerna inom ett verk, att det skulle
innebära avgjorda olägenheter att producera statistiken på annat håll.
Det förekommer dock exempel på utnyttjande av administrativa material
även då statistiken är förlagd till ett annat verk än det som för administrativt
ändamål insamlar detta material.
Kommittén konstaterar, att betydande fördelar skulle stå att vinna genom
en bättre samordning av statistiken och att en omgruppering av statistikgrenarna
i detta syfte kan visa sig ändamålsenlig. Förutsättningen för en
omgruppering är emellertid att de olika statistikgrenarna kan bortflyttas
från de administrativa verk dit de nu är förlagda utan att detta medför allvarligt
avbräck i verkens administrativa arbete.
Yttranden
Vad statistikkommittén anfört i anslutning till redogörelsen för sin undersökning
av den statliga statistiska verksamheten, har i allmänhet lämnats
utan erinringar.
Generaltullstyrelsen, vilken icke omfattades av kommitténs kartläggning
17
Kungl. Maj. ts proposition nr 10''r år 1960
av den nuvax-ande statistikproduktionen anför, att verket haft betydande
kostnader för arbetet med utrikeshandelsstatistiken; år 1957 tillhopa omkring
852 000 kronor.
Konjunkturinstitutet har ytterligare belyst kommitténs beräkningar av
kostnaderna för den statliga statistiken och anför härom följande.
Enligt utredningens beräkningar var de statliga kostnaderna för den 1957
producerade statistiken av storleksordningen 11 1/2 miljoner kronor. Även
om hänsyn tas till att i detta belopp icke ingår kostnaderna för räkningar,
framstår kostnaden för statistikproduktionen såsom synnerligen obetydlig
om den, såsom rimligt är, ses i relation till den inverkan som de ekonomiskt
politiska beslut kan ha vilka delvis grundas på statistiska undersökningar.
Om man, exempelvis genom en rationell utformning av statistiken och analysen
av denna, skulle kunna sänka arbetslösheten med i genonisnitt en promille
av totala antalet sysselsatta — en obetydlighet i förhållande till de
fluktuationer i arbetslösheten som förekommer — skulle värdet av det produktionstillskott
som därigenom skulle kunna uppnås grovt räknat bli tre
gånger så stort som den statliga kostnaden för den nuvarande statistikproduktionen.
Flera remissinstanser delar kommitténs uppfattning om behovet av viss
omorganisation och rationalisering av materialinsamlingen till den officiella
statistiken med hänsyn till uppgiftslämnarna.
Svenska landskommunernas förbund anför beträffande kommunernas
uppgiftslämnande:
Av betänkandet framgår att kommunerna för närvarande lämnar 68 olika
statistiska uppgifter till 22 statliga myndigheter. Denna splittring av statistiken
på så många myndigheter innebär icke oväsentliga olägenheter tor
kommunerna. Bland annat föranleder oenligheten i fråga om termer, indelningar
och insamlingsprinciper svårigheter och därmed ökat arbete. Vidare
torde splittringen vara orsak till att infordrade uppgifter icke alltid begränsas
till vad som är av väsentlig betydelse.
Beträffande företagens uppgiftslämnande anför Svenska arbetsgivareföreningen
och Sveriges industriförbund i sitt gemensamma yttrande:
Uppgiftslämnandet försvåras ju av att såväl olämpliga insamlingstidpunkler
som för skilda uppgiftsändamål oenhetliga begreppsdefinitioner i viss utsträckning
förekommer. Vad utredningen anför i dessa hänseenden bestyrkes
av de upplysningar organisationerna inhämtat från medlemsföretagen.
Det hör framhållas, att förbättringar på denna punkt icke endast är ägnade
alt underlätta uppgiftslämnarnas arbete utan även att höja grundmaterialets
kvalitet, vilket nu ofta inger betänkligheter.
Som framgår av utredningen utgör den på vissa områden bristande samordningen
mellan i statlig och enskild regi producerad statistik en olagenhet
för uppgiftslämnarna. Sålunda förekommer såval oenhetliga definitioner
som dubbelinsamling av data. Den i utredningens enkät redovisade kritiken
i hithörande spörsmål synes emellertid endast till en del träffa uppgiftsinsamlingen
för statistikändamål. Dubbelinsamlingen av grundläggande data
är nämligen i hög grad betingad av myndigheternas och organisationernas
administrativa rutiner. En undersökning av möjligheterna till bättre samordning
är emellertid påkallad, och organisationerna är beredda att medverka
härtill.
2 JJihang till riksdagens protokoll 1960. lsnml. Nr 104
18
Kungl. Maj. ts proposition nr 104 år 19G0
Utredningen redovisar en tablå över några företags uppgiftslämnande. Organisationerna
finner beklagligt, att utredningen ej närmare analyserar detta
material, som måste anses uppseendeväckande på flera punkter. Bl. a. är
den rapporterade tidsåtgången synnerligen varierande. Till icke ringa del
torde detta sammanhänga med svårigheten att dra en gräns mellan arbetet
att framtaga de data, som företagsledningen under alla omständigheter behöver,
och arbetet med framställning och registrering av de uppgifter, som
skall lämnas till utomstående. Det är tänkbart att uppgiftslämnarna av olika
skäl haft en starkt divergerande uppfattning om hur denna avgränsning
skall ske.
Organisationerna påpekar vidare att tidsåtgången för uppgiftslämnande
till arbetsgivareorganisationer sammanhänger med att dessa för såväl egen
som för statens räkning insamlar årsuppgifter till lönestatistiken.
Sveriges hantverks- och småindustriorganisation förordar en rationalisering
och koordinering av de statistiska uppgifter, som infordras från näringsföretagen.
Även Sveriges köpmannaförbund framhåller, att bristen på koordinering
mellan olika myndigheter medför viss dubbelinsamling av statistiska uppgifter
och anför härom:
Genom att vissa företag får lämna samma uppgifter på olika håll i skilda
sammanhang uppstår lätt irritation, vilket kan inverka menligt på svarsberedvilligheten.
Även den svårigheten att de på uppgiftsblanketterna angivna
begreppsdefinitionerna ofta ej överensstämmer med dem som företagarna
använder i sin bokföring borde lättare kunna överbryggas, om undersökningarna
planerades centralt.
Kommitténs redovisning av statistikens organisation i vissa främmande
länder har föranlett en del remissuttalanden. Statistiska centralbyrån har
fäst sig vid att vissa andra länder med liknande storlek och struktur som
Sverige synbarligen med framgång arbetat med ett statistiskt system som
varit väsentligt längre centraliserat än det nuvarande svenska. Generaltullstyrelsen
är däremot skeptisk mot jämförelsen med andra länder och invänder,
att det icke framgår huruvida den statistik, som för närvarande
produceras i riket, är underlägsen motsvarande statistik i de ifrågavarande
länderna, där formerna för den statliga statistikproduktionen är annorlunda
än i Sverige.
Många av de brister i den nuvarande statliga statistikens uppläggning och
utformning som kommittén pekat på har också uppmärksammats av olika
remissinstanser främst de som i sin egenskap av statistikkonsumenter själva
känt av dessa brister.
Konjunkturinstitutet anser bl. a. att den nu rådande uppdelningen på ett
flertal statistikproducenter verkat hämmande på utvecklingen av nya statistikgrenar
och yttrar bl. a.:
De enskilda verken har icke velat eller kunnat vare sig tränga in på varandras
områden eller få delar av sina arbetsuppgifter överflyttade på andra
verk. Vidare har avsaknaden av klara kriterier för om en viss typ av stati
-
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960
stik närmast är att hänföra till det ena eller andra verkets intressesfär medfört
oklarheter i ansvarsfördelningen. Vissa utvecklings- och förbättringsprojekt
har därigenom så att säga fallit mellan två stolar. Med nuvarande
statistiska system, där en betydande del av statistiken produceras inom administrativa
verk, föreligger också en uppenbar risk för att den statistiska
verksamheten, som icke utgör den för dessa verk huvudsakliga, får en styvmoderlig
behandling när det gäller framförande av anslagskrav eller eljest
vid fördelning av resurserna.
Institutet framhåller vidare att det för institutets verksamhet måste vara
ett starkt önskemål att samma definitioner, bransch- och storleksavgränsningar
etc. tillämpas i olika statistikgrenar, så länge inga speciella av konsumentintressen
betingade skäl för avvikelser föreligger. Självklart är dock,
alt denna samordning inte skall drivas längre än vad som är motiverat med
hänsyn till de frågeställningar som statistiken har att besvara.
Kommerskollegium är ense med kommittén om att det föreligger vissa
brister i den nuvarande statliga statistiken. Kollegium framhåller särskilt
den eftersläpning som primärstatistiken visar:
Utvecklingen på det teoretiska området, såväl den statistiska som den ekonomiska,
har gått snabbare och hunnit längre än på det praktiskt-statistiska
området. Kollegium vill betona angelägenheten av en allmän upprustning av
primärstatistiken så att den efter hand kan anpassas efter de krav som ställas
av den moderna ekonomiska och statistiska forskningen, t. ex. i fråga
om ekonomiska-statistiska modeller.
Beträffande omfattningen av näringsstatistiken vill kollegium bl. a. peka
på att korttidsstatistiken för närvarande är ofullständig. Framför allt skulle
en utbyggnad av korttidsstatistiken fordras beträffande produktion, lager
och order inom industrin och handeln.
Kollegium understryker också att vissa samordningsbehov för närvarande
icke är tillgodosedda i önskad omfattning. Detta gäller både statistikens innehåll
och dess organisation. Enligt kollegiets uppfattning skulle statistikens
värde också kunna höjas betydligt om en snabbare publicering på ett för
statistikkonsumenten lättillgängligt sätt kunde åstadkommas. Kollegium anser
vidare, att bristerna i det nuvarande systemet vad beträffar näringsstatistiken
i mycket stor utsträckning sammanhänger med att de statistikproducerande
verken har erhållit otillräckliga resurser för att möta de ständigt
växande kraven på statistisk information.
Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund instämmer i
vad utredningen anför om de olägenheter som den nuvarande splittringen
av den statliga statistikproduktionen medför från producentsynpunkt samt
anför:
Sålunda är uppenbarligen förutsättningarna ogynnsamma för en ändamålsenlig
avvägning av statistikens omfattning och inriktning med hänsyn
till såväl konsumentbehov som kostnader, vilket, — ■—■ — självfallet också
är av betydelse för konsumenterna. Möjligheterna att med nuvarande ordning
rationellt utnyttja expertis för utvecklingsarbete, exempelvis genom
samarbete med den vetenskapliga forskningen och utbildningsverksamheten
synes ej heller goda.
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960
Organisationerna pekar också på en rad brister ur konsumentsynpunkt
och anför bl. a. följande:
Sålunda föreligger för konsumenternas vidkommande behov av en snabbare
bearbetning och publicering av många statistiska data. Att åtskilliga
brister föreligger i delta hänseende framgår tydligt av den i betänkandet s.
62 tf återgivna uppställningen. Avsevärd eftersläpning i den definitiva publiceringen
förekommer emellertid icke endast i fråga om de där angivna uppgifterna
av kontinuerlig art. Särskilt besvärande är enligt organisationernas
mening den tidsutdräkt, varmed data från de intermittenta räkningarna,
t. ex. företagsräkningarna och folkräkningarna, offentliggöres.
En väsentlig brist inom vissa delar av den officiella statistiken torde vara
förekommande oenhetlig klassificering. Vid exempelvis bedömning av den
ekonomiska utvecklingen inom en viss bransch måste man använda såväl
produktions- som vinst-, löne- och sysselsättningsstatistik. Härvid är det
självfallet nödvändigt att den tillämpade näringsgrensindelningen står i inbördes
överensstämmelse de olika materialen emellan, vilket nu ei alltid är
fallet. J
Från konsumentsynpunkt är den officiella statistikens svåröverskådlighet
ofta en källa till irritation. Genom att statistiken produceras av ett flertal
ämbetsverk och till följd härav främst snabbstatistiken får sin ursprungliga
publicering i vitt skilda periodiska skrifter och meddelanden har lekmannen
ofta svårt att finna aktuella data och framför allt redovisningar av såväl
llPP§ifternas representativitet som till grund för dem liggande urvalsprinciper
och beräkningsmetoder. Organisationerna kan således vitsorda vad utredningen
anför i denna fråga. I detta sammanhang bör även framhållas, att
den förbistring i fråga om teknisk uppläggning, som råder beträffande den
officiella statistiska redovisningen, onödigt bidrar till att den brister i överskådlighet.
Sveriges grossistförbund redovisar vissa erfarenheter av bristen på resurser
inom statistikproduktionen och anför:
Kommittén påvisar i betänkandet den efterfrågan som existerar från de
statliga verken på statistikens »halvfabrikat» (maskinlistor och råtabeller).
Det bör dock betonas att även utomstående konsumenter otvivelaktigt i stor
utsträckning är eller skulle önska vara konsumenter av halvfabrikat. Förbundets
och dess utredningsorgans erfarenheter är utomordentligt goda ur
den synpunkten att de statistikproducerande organen söker göra sitt bästa
för att tillgodose även utomstatliga organs och företags önskemål. Det är
dock i dagens läge så att specialbearbetningar endast kan erhållas i begränsad
utsträckning på grund av kapacitetsbrist.
Industriens utredningsinstitut anför att det i flera viktiga avseenden för
närvarande föreligger brister i den statliga statistikens uppläggning och utformning.
Ur institutets yttrande kan i denna fråga återges följande:
Arbetet med en vidareutveckling av den existerande statistiken synes i
många fall vara eftersatt. I ett sådant arbete kan innefattas förbättringar i
redovisningen av resultaten, anpassning av frågeställningar och metoder
till den aktuella situationen, enhetlighet i definitioner och klassificeringar
i olika slags statistik över likartade företeelser in. in.
En huvudsaklig orsak till detta förhållande torde vara att inte tillräck -
Kungl. Maj.ts proposition nr tOb år 1960
21
liga personalresurser funnits till förfogande. Det sagda innebär dock icke
att det inte sker något utvecklingsarbete alls.
Besvärande är också den osäkerhetskänsla, som uppstår när man söker
sammanställa eller jämföra olika statistikproducenters statistik över företeelser,
som berör ett och samma område. Företagsstatistik t. ex. utarbetas
på Kommerskollegium, på Socialstyrelsen och på Statistiska Centralbyrån,
och den omfattar i viss utsträckning samma variabler, bl. a. löner. Här erfordras
eu kontinuerlig samordning av definitioner o. d. Den största bristen
vad beträffar företagsstatistiken är dock avsaknaden av ett centralt företagsregister,
på vilket all sådan statistik kunde baseras.
Ur konsumentsynpunkt lämnar formerna för redovisning och publicering
av resultaten en del övrigt att önska. Den ofta långsamma bearbetningen och
den därmed sena publiceringen av de definitiva och detaljerade resultaten
medför att uppgifterna förlorar en del av sin aktualitet. Detta motverkas
dock i viss utsträckning av att preliminära resultat eller vissa delresultat
publiceras före den slutliga redovisningen. Likaså bör nämnas den goda
samarbetsvilja och välvilliga behandling, som visats Institutet, när det gällt
att få ta del av resultaten före publiceringen. Kvar står dock en del brister
vad avser snabbheten i bearbetning och publicering. Statistiken delges i en
mängd olika publikationer av såväl periodisk som tillfällig karaktär, varför
det är svårt, speciellt för en ovan konsument, att orientera sig däri. Svårigheter
uppstår också när det gäller alt få reda på hur statistiken är upplagd
beträffande t. ex. definitioner, urvalsprinciper, representativitet och bortfall
samt beräkningsmetoder.
Institutet berör även de problem som sammanhänger med utvecklingsarbetet
och anför:
Dessa skulle till stora delar kunna lösas, om de centrala statistikproducerande
verken gavs större resurser i fråga om personal. Det är för närvarande
utan tvekan så, att den kvalificerade statistiska personalen i alltför stor
utsträckning är tvungen att ägna sig åt rutinarbete med den följden att vidareutvecklingen
av statistiken blir satt i efterhand. Här föreligger även med
nuvarande organisation ett starkt behov av ökade anslag vid bibehållen omfattning
av statistiken.
Behovet av enhetliga register i statistikproduktionen understrykes av ett
stort antal remissorgan, både statistikproditcerande myndigheter och statistikkonsumerande
organisationer.
Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund anför:
Organisationerna vill starkt understryka utredningens uttalande, att »en
av de angelägnaste uppgifterna inom statistiken är för närvarande att skapa
ett centralt företagsregister». Ett sådant register är en grundläggande förutsättning
för att statistiskt representativa urval skall kunna åstadkommas.
Även i övrigt skulle ett företagsregister, som utredningen påpekar, i hög grad
bidraga till en effektivisering av den ekonomiska statistiken.
I samma riktning uttalar sig även konjunkturinstitutet, Svenska stadsförbundet,
Sveriges grossistförbund och Sveriges köpmannaförbund.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr lOi år 1960
3. Avvägning och slutsatser rörande organisationsfrågan
Kommittén
Statistikens ansvällning till följd av de växande behoven av statistisk information
samt maskinteknikens och den statistiska grundforskningens
snabba utveckling har gjort samordningsfrågorna i statistikproduktionen
alltmer dominerande. Redan inom varje statistikgren föreligger behov av
samordning. Det är dock först när aspekten utsträckes över flera statistikgrenar
som samordningsfrågorna blir avgörande för det statistiska systemets
utformning, framhåller kommittén. Som underlag för en diskussion
av vilka samordningsfrågor, som bör beaktas vid en rationellt utformad
statistikproduktion, har kommittén utgått från de operationella moment,
som i regel kan särskiljas för varje statistikgren, nämligen
Mom. a. Kontakt med konsumenter, registrering av konsumentbehov.
Mom. b. Kontakt med uppgiftslämnare.
Mom. c. Planläggning av statistikproduktionen, innefattande:
1. avgränsning av problemen med hänsyn till föreliggande konsumentbehov;
2.
teknisk planering, d. v. s. planering av metoder, frågeteknik och
bearbetning;
3. administrativ planering, d. v. s. frågor om personalbehov, maskintid
och kostnader;
4. planering av beskrivning och analys av resultaten.
Mom. d. Insamling av data, som kan ske antingen direkt för statistiskt
ändamål och då genom intervju- eller postundersökning, eller indirekt genom
utnyttjande av material insamlat i ett administrativt förfarande.
Mom. e. Bearbetning av det insamlade materialet.
Mom. f. Beskrivning och analys.
Mom. g. Information utåt.
Publicering.
Service-verksamhet.
Kommittén kommenterar därefter de samordningsfrågor som aktualiseras
i anslutning till de olika operationella momenten. Kommitténs synpunkter
kan sammanfattas på följande sätt.
Mom. a. Kontakt med konsumenter, registrering av konsumentbehov. Den
enskilde statistikkonsumenten har ofta ett behov att kombinera olika statistikgrenar,
vilket ställer krav på likformiga definitioner och klassificeringar
för dessa grenar. Kommittén exemplifierar detta med en genomgång
av behovet av statistik för vissa ändamål — utbildningspolitik, bostadspolitik,
sysselsättningspolitik och företagspolitik. Inom vart och ett av dessa
områden erfordras som underlag för en rationell utformning av verksamheten
uppgifter från flera olika statistikgrenar. Även om kraven på skilda
statistikgrenars innehåll kan skifta från konsument till konsument, är en
standardisering av olika definitioner och klassificeringar möjlig. På den
ekonomiska statistikens område erbjuder enligt kommittén nationalräkenskaperna
en lämplig ram för en sådan standardisering. Skiftningar i konsumentbehoven
kan emellertid kräva en omprövning av de använda klassificeringarna
och definitionerna och förutsättningar måste finnas att få fram
23
Kungl. Maj:ts proposition nr lOk år 1960
statistik utanför ramen av standardiseringarna, när väsentliga konsumentbehov
kräver detta. Kommittén understryker även vikten av att den enskilde
statistikkonsumenten kan framföra sina önskemål om statistik i ett sammanhang
och att önskemålen kan framläggas för personer som har kännedom
om konsumentens förhållanden.
Mom. b. Kontakt med uppgiftslåmnarna. Kommittén understryker, att en
samordning av uppgiftslämnandet, såväl mellan olika statistikgrenar, statliga
och privata, som mellan statistikproduktion och administrativa dataförfaranden
behövs för att minska uppgiftslämnarnas arbete och rationalisera
statistikproduktionen. Uppgiftslämnarna har liksom konsumenterna
ett naturligt intresse av att endast behöva hålla kontakter åt ett håll och
möta sakkunskap på sitt område inom statistikproduktionen.
Mom. c. Planläggning av statistikproduktionen. Det är av vikt att det betydelsefulla
led som planläggningen i statistikproduktionen utgör utformas
under medverkan av högkvalificerad expertis på metodfrågor, maskinbearbetning
etc. Då tillgången på sådan expertis i ett litet land är relativt begränsad
gäller det att utnyttja den för så många statistikgrenar som möjligt.
I detta sammanhang framhåller kommittén den stora betydelsen av att
nära kontakt hålles med de statistiska institutionerna vid universiteten dels
för att i statistikproduktionen tillgodogöra sig grundforskningens resultat
och dels för att ge den statistiska vetenskapen impulser till ny forskning.
Mom. d. Insamling av data. Enhetliga formulär för olika statistikgrenar
som avser samma kategori uppgiftslämnare är ägnade att minska den irritation
en omfattande blankettflora skapar. Ur producentsynpunkt underlättas
uppgiftsinsamlingen om gemensamma register ligger till grund för insamlingen
för de statistikgrenar, som vänder sig till samma kategori av uppgiftslämnare.
Sker uppgiftsinsamlingen medelst intervjuer är det av vikt
att planläggningen av undersökningarna samordnas så att en för hela statistikproduktionen
gemensam intervjuorganisation kan utnyttjas. En betydelsefull
fråga vid insamlingen av uppgifter anger kommittén vara möjligheterna
till samordning med den uppgiftsinsamling, som sker i administrativa
rutiner.
Mom. e. Bearbetning av det insamlade materialet. Enligt kommittén gör
sig samordningsfrågorna beträffande bearbetningen främst gällande på maskinområdet.
För att uppnå en hög och jämn sysselsättning för den tyngre
maskinutrustningen och då framför allt för de nya elektroniska databehandlingsmaskinerna
krävs en planläggning av hela den statistiska arbetsprocessen.
Betydande besparingar kan härvid uppnås, anser kommittén, om arbetet
inom olika statistikgrenar kan uppläggas så att de statistiska data når
fram till det maskinella bearbetningsstadiet i ett relativt jämnt flöde. Det gäller
iiven att samordna användningen av tillgängliga maskiner lämpade för
bearbetning av statistik. Knappheten på expertis på maskinområdet gör det
angeläget att tillgänglig expertis utnyttjas över ett så stort område av statistiken
som möjligt.
Mom. f. Beskrivning och analgs. Möjligheterna att bidraga med beskrivning
och analys från statistikproduktionens sida blir större ju närmare kontakt
med och överblick över statistikproduktionens olika delar de har, som
utför analysen. 1 detta avseende finner kommittén eu koncentration av statistiken
ägnad att skapa de bästa förutsättningarna för verksamheten. Kommittén
anser det även önskvärt att arbetet bedrives i samarbete med den
sambandsforskning, som äger rum vid universitetens statistiska institutioner
och på andra håll.
Mom. g. Information utåt. Kommittén anser, all ett starkt begränsat an -
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
tal publikationer och en viss standardisering av beskrivningarna av de olika
statistikgrenarna är ägnat att göra statistikens resultat lättillgängligt och
att det finnes ett behov av en central statistisk serviceverksamhet.
Förutom samordningsfrågor i anslutning till de operationella momenten
anger kommittén vissa samordningsfrågor av mera allmän karaktär. Dit hör
främst avvägningen av statistikens omfång och inriktning. Denna bör enligt
kommitténs mening ske i ett sammanhang och för så stor del av statistikproduktionen
som möjligt, samt omfatta såväl värdering och prioritering av
konsumentbehoven som budgetering av statistikens kostnader. Den allmänna
samordningen innefattar vidare ett gemensamt utnyttjande i största möjliga
utsträckning av de knappa personella och maskinella resurserna. Kommittén
understryker också starkt behovet av samordning mellan statistikproduktion
och administrativ verksamhet, men framhåller att detta samordningsbehov
icke får leda till en sådan spridning av statistiken att överblicken
försvåras och möjligheterna till långt driven samordning av skilda statistikgrenar
omintetgöres.
Mot bakgrund av dessa principiella synpunkter på statistikens organisation
har kommittén sökt att mot varandra väga de fördelar respektive svagheter
som olika organisationsformer för den statliga statistiken kan innebära.
Kommittén har därvid utgått från att det nuvarande systemet med en
starkt decentraliserad statistik utan mera utvecklade former för samordning
icke kan bibehållas. Icke heller synes samordningsfrågorna kunna lösas
enbart genom en partiell omgruppering eller partiell koncentration av
statistikproduktionen.
Kommittén ställer därefter frågan om inte samordningsproblemen i hu■\
udsak skulle kunna lösas vid en bibehållen förläggning av statistiken genom
en centralisering av vissa operationella moment i statistikproduktionen.
Del är hl. a. efter denna linje som samarbetet hittills har bedrivits.
Men redan den nya maskintekniken medför härvidlag samordningsproblem
som berör hela gången i statistikproduktionen från dess början till dess
slut. En av svagheterna i det nuvarande systemet är också enligt kommittén
att de enskilda statistikproducerande verken icke kan ekonomiskt bära
upp den högt kvalificerade sakkunskap som behövs för alt fullt tillgodogöra
sig de nya vetenskapliga metoderna med deras anknytning till den moderna
maskintekniken. Man kunde givetvis tänka sig att statistiska centralbyråns
möjligheter till service-verksamhet på detta område förstärktes. Men
erfarenheten synes visa att möjligheterna är begränsade att från ett centralt
expertorgan effektivt påverka metodutvecklingen vid de olika statistikproducerande
verken. Kommittén är övertygad om att för att expertorganets
inflytande skall bli tillräckligt stort samverkan måste antaga fastare
iormer, antingen genom ett utanför de statistikproducerande verken stående
samordningsorgan eller i form av en koncentration av statistiken. Oavsett
om formerna för central teknisk service byggs ut kvarstår för övrigt, fortsätter
kommittén, en rad andra samordningsfrågor: avvägning och samordning
ur konsumenternas respektive uppgiftslämnarnas synpunkt, allmän
Kungl. Maj:ls proposition nr iOb år 1960
25
planläggning och budgetering av statistikproduktionen, gemensamma register,
definitioner och klassificeringar etc. Dessa samordningsfrågor kan enligt
kommitténs bestämda uppfattning icke lösas enbart genom ett system
av fria kontakter, delvis improviserade.
En möjlighet är då, säger kommittén, att i likhet med vad som tidigare
föreslagits och vad som förekommer i vissa länder skapa ett utanför de statistiska
verken stående samordningsorgan. Att tilldela ett av verken, i så fall
närmast statistiska centralbyrån, en sådan uppgift har kommittén varken
ansett administrativt lämpligt eller psykologiskt-praktiskt görligt. En ny administrativ
enhet skulle sålunda behöva skapas.
Kommittén ställer därefter frågan om samordningsorganets uppgifter kan
inskränkas till utredande, förmedlande dch rådgivande uppgifter eller om
det bör utformas som ett administrativt topporgan i förhållande till de statistikproducerande
verken, samt kommer fram till bl. a. följande överväganden:
Väljer
man det förra alternativet skulle samordningsorganet bl. a. kunna
samordna statistikproducenternas kontakter med statistikkonsumenter och
uppgiftslämnare, samråda med expertis på metod- och maskinfrågor angående
utvecklingsproblem och förmedla expertis av olika slag åt statistikproducenterna
samt gå igenom olika statistikgrenar och föreslå omläggningar
såväl innehållsmässigt som produktionstekniskt, samt tjänstgöra som ett
centralt remiss- eller beredningsorgan. Det skulle även i samband med sin
remissbehandling av de olika verkens petita kunna sammanställa en allmän
statistikbudget. Svårigheter skulle dock uppstå att särskilja och på ett rättvisande
sätt jämföra de olika verkens statistikkostnader. Framför allt finns
det risk att samordningsorganets kontakt med de statistikproducerande verken
skulle bli alltför ytlig och alltför sporadisk. Ett samordningsorgan med
så begränsade befogenheter som det här diskuterade kan sålunda knappasi
bilda den sammanhållande kraft, som garanterar att reformer inom olika
statistikgrenar blir genomförda. För detta fordras att organet får en klart
angiven rätt att ingripa i planeringen och den praktiska utformningen av
statistikproduktionen.
Kommittén har därför diskuterat huruvida man borde gå längre dch ge
samordningsorganet administrativa befogenheter vad gäller statistikproduktionen
i de olika verken. Dessa befogenheter skulle kunna gälla statistikens
innehåll och publicering, statistikproduktionens tekniska utformning och organisation,
samt personalfrågor och petitafrågor. Man skulle då få en koncentration
av ledning och ansvar för den statistiska verksamheten men med
produktionsmässigt bibehållen lokal utspridning. Kommittén anser emellertid,
alt en sådan ordning, även om den begränsades till en del av de angivna
befogenheterna, skulle bli administrativt oformlig. Den skulle leda till eu
oklar ansvarsfördelning mellan ledningen av det enskilda verket och samordningsorganet.
Detta alternativ framstår som en extrem och orealistisk lösning av samordningsfrågorna.
Man kan däremot väl tänka sig att samordningsorganet får mera begränsade
administrativa befogenheter i förhållande till de olika statistikproducerande
verken och då närmast av teknisk natur: att fastställa definitioner och
klassificeringar, metoder för insamling och bearbetning samt formerna för
publicering. Ett instrument för eu sådan teknisk samordning skulle kunna
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960
vara en motsvarighet till det amerikanska »approval number system» d. v. s.
en befogenhet för samordningsorganet att fastställa formulär för uppgiftsinsamling;
en liknande befogenhet skulle kunna tänkas för publikationer.
Sådana befogenheter skulle kunna bilda inkörsporten för ett inflytande på
statistikproduktionens metoder och innehåll.
Även denna form med mera begränsade befogenheter för samordningsorganet
reser emellertid invändningen att ansvarsfördelningen blir oklar. Man
kan inte heller komma ifrån att en sådan metod för samordning knappast
kan ersätta en samordning som genomsyrar och omvandlar samtliga arbetsmoment.
Denna invändning blir av särskild vikt i ett mindre land där decentraliseringen
av statistikproduktionen med nödvändighet innebär relativt
små enheter inom vilka rationaliseringsmöjligheterna endast delvis kan
tillvaratagas. Icke förty finner kommittén att tillskapandet av ett samordningsorgan
av senast diskuterad art otvivelaktigt skulle kunna åstadkomma
en väsentligt bättre samordning än den som för närvarande existerar inom
den svenska statistikproduktionen.
Den närmast till hands liggande formen för en bättre samordning av den
svenska statistikproduktionen är emellertid enligt kommitténs mening en
långt driven koncentration, innebärande att större delen av den statliga statistiken
samlas till en större statistikproducerande enhet. Kommitténs motiv
är i huvudsak följande:
Den tekniska utvecklingen kräver om den skall kunna rationellt utnyttjas
en långt gående arbetsfördelning, som ständigt förändras och som ur driftsekonomisk
synpunkt bildar ett väsentligt led i rationaliseringsarbetet. En
specialisering och omorganisation kan endast delvis genomföras inom ett
mindre statistiskt verk. Ett större ger i detta avseende ett betydligt vidare
spelrum för ledningens åtgärder. Ur personalens synpunkt är den också mera
tillfredsställande, därför att den öppnar större möjligheter till en differentierad
karriär inom samma administrativa enhet.
I nuvarande läge måste uppmärksamheten särskilt inriktas på de rationaliseringsvinster
som möjliggöres av den tekniska utvecklingen både på maskin-
och metodområdet. Den nya maskintekniken erbjuder möjligheter till
en integration av olika bearbetningsmoment och därmed till snabbare och
säkrare statistik, samtidigt som rationaliseringsvinster kan uppnås på personalsidan.
Samtidigt krävs en detaljerad planering och programmering dels
för att anpassa bearbetningen av olika statistikgrenar för maskinerna och
dels för att bereda maskinerna en jämn belastning så att data från olika
grenar når fram till maskinell bearbetning i ett jämnt flöde. Personal med
olika kvalifikationer behövs för planeringens och programmeringens genomförande.
Särskilt den högkvalificerade personalen i denna verksamhet kan
utnyttjas effektivast, om statistikproduktionen koncentreras till en administrativ
enhet. Även den intima samverkan som krävs för planering och
programmering av olika grenar kan smidigt ske inom ramen för en administrativ
enhet. Samma krav på högt kvalificerad stabspersonal gör sig gällande,
när det gäller att utnyttja moderna vetenskapliga metoder inom statistikproduktionen.
Statistikerna på olika fackområden behöver i detta avseende
kompletteras med och intimt samverka med metodspecialister, som
å sin sida står i ständig kontakt med den aktuella vetenskapliga utvecklingen.
Kommittén betonar därefter, att de större räkningarna av befolkning, företag,
bostäder etc. bör vara sammanförda till en administrativ enhet, sam
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
27
ina enhet som förfogar över maskiner med stor kapacitet och över intervjuorganisation.
Ett grundelement i ett bättre samordnat och mera konsistent
statistiskt system måste vara, att den löpande statistiken liksom tillfälliga
undersökningar bygges upp kring och samordnas med de stora räkningarna,
vilka bildar »bench marks» som utgångspunkt för studium av mera speciella
frågeställningar.
Även ur en rad andra synpunkter erbjuder en koncentration fördelar, hävdar
kommittén och anför:
Uppgiftslämnandet kan samordnas hos en adressat. För konsumenterna
kan ordnas en central service-verksamhet med samordning av publikationer
och annan information. Denna kan även omfatta möjlighet till snabba
specialbearbetningar på basis av maskinernas datamaterial. — En samlad
statistikproduktion underlättar även en enhetlig kontroll av olika statistikgrenars
kostnader. En grundval skapas därigenom för en gemensam budgetering,
som möjliggör en rationell avvägning mellan olika statistikgrenar
vad gäller omfång, innehåll och metod. Budgetbehandlingen blir även mera
rationell när den till större delen samlas inom ett verk och underställes ett
departement.
En koncentration av statistiken har dock, påpekar kommittén, sina givna
gränser som får dragas med hänsyn till de olika statistikgrenarnas anknytning
till den administrativa verksamheten. Den statistik som — bortsett från
intern driftsstatistik —- kan anses ha så nära anknytning till administrativ
verksamhet att en förflyttning skulle medföra allvarligare avbräck i den
administrativa processen, är dock av begränsad omfattning.
Som skäl mot en koncentration av statistiken kan även anföras att den
speciella sakkunskap, som en anknytning till de administrativa verken innebär
skulle förloras. Den tendens mot isolering av den statistiska verksamheten
vid de administrativa verken som förekommer försvagar dock denna
invändning, anser kommittén.
Möjligen skulle också, säger kommittén, den invändningen kunna resas
mot en koncentration av statistikproduktionen av den omfattning som kommittén
åsyftar, att en sådan enhet ur administrativ synpunkt skulle bli alltför
stor. För att belysa storleksordningen av den enhet till vilken statistiken
skulle koncentreras nämner kommittén, att — under förutsättning att inga
rationaliseringar företages — personalen skulle bli av storleksordningen 500
å 600 och årskostnaden 6 ä 7 miljoner kronor, exklusive ansvällning av organisationen
för större räkningar. I jämförelse med liknande organisationer
inom och utom landet finner kommittén en sådan produktionsenhet i och för
sig icke exceptionellt stor.
De omställningssvårigheter av olika slag som kan uppstå anser kommittén
inte heller utgöra något bärande skäl mot en koncentration, i synnerhet
om eu omställningsprocess kombineras med eu enligt kommitténs mening
under alla förhållanden behövlig genomgång av de berörda statistikgrenarnas
uppläggning.
Sammanfattningsvis framhåller kommittén, alt ett fristående samordningsorgan
kan lösa vissa sidor av samordningsproblemet, men att dess ef
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960
fektivitet blir begränsad, om dess befogenheter icke sträcker sig längre än
vad som ur administrativ synpunkt är lämpligt. Genom en koncentration av
en större del av statistikproduktionen till en administrativ enhet kommer i
jämförelse därmed en stor del av samordningsfrågorna att på ett smidigt
sätt kunna lösas inom ramen för denna enhet samtidigt som rationaliseringsarbetet
kan bedrivas mera grundligt och effektivt. Kommittén förordar
därför en väsentlig koncentration av den statliga statistikproduktionen.
Även vid en långt driven koncentration kvarstår emellertid en rad viktiga
samordningsproblem, som sträcker sig utanför den större statistiska enhet
som bildats och fråga uppstår då, om för detta ändamål behöver skapas ett
fristående samordnande organ och i vad mån detta behöver tilldelas beslutande
befogenheter. Denna fråga har kommittén emellertid icke ansett sig
behöva taga ställning till, eftersom den räknar med en relativt lång uppbyggnadstid
för ett sådant system. Ett avgörande på denna punkt bör enligt
kommitténs mening uppskjutas till dess erfarenheter vunnits under uppbyggnadsperioden.
Yttranden
Mot kommitténs sätt att systematisera samordningsfrågorna har icke rests
några invändningar. Jordbrukets utredningsinstitut m. fl. understryker i
likhet med kommittén, att man vid en diskussion av samordningsfrågorna
bör dela upp den statistiska arbetsprocessen i ett antal operationella moment.
Statistiska centralbyrån utvecklar ytterligare samordningsbegreppet och
anser att detta kan sägas ha åtminstone två sidor:
En samordning av den statistiska bearbetningsprocessen inom och mellan
olika statistikgrenar (inklusive av klassificeringar m. in.) kan betecknas
som en teknisk samordning. I flera avseenden kan denna samordning anses
liktydig med det gängse begreppet rationalisering — i detta fall av hela
statistikproduktionen. Den andra sidan av samordningsbegreppet täcker behovet
av att till varandra anpassa dels konsumtion och produktion av statistik,
dels uppgiftslämnande och produktion.
Konjunktursinstitutet är inne på en motsvarande uppdelning och anför:
Det är här dels fråga om en samordning inom statistikproduktionen mellan
de olika statistikproducerande enheterna, med avseende på definitioner,
avgränsningar, statistisk metodik, bearbetningsförfaranden, utnyttjande av
register, maskinanläggningar etc. Dels är det fråga om en anpassning av
produktionen till konsumentbehoven och en koordination av producent- och
uppgiftslämnarintressen för uppnående av en rationell avvägning av statistikens
omfattning och inriktning.
Professorerna i statistik uttalar i fråga om samordningsbegreppet följande:
Målsättningen
för den officiella statistikproduktionen måste — allmänt
uttryckt ■ vam att på ett effektivt sätt tillgodose samhällets behov av staustik.
Om en målsättning av detta slag skall kunna förverkligas på ett tillredsstaliande
sätt, bör statistikproduktionen icke sammansättas av en rad
sinsemellan autonoma produktionsenheter. De olika delarna i statislikma
-
29
Kangl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
skineriet måste bringas att effektivt samverka inom ramen för ett gemensamt
program. En statistikproduktion, som fungerar på detta sätt, kan sägas
utgöra ett statistiskt system.
Vi utgår ifrån att kommitténs uppdrag varit att dels verkställa de utredningar
av olika slag, som erfordras för att kunna utarbeta ett konkret förslag
till skapandet av ett svenskt statistiskt system, dels att framlägga ett
på dessa utredningar grundat förslag.
Ett statistiskt system bygger på samordning i olika avseenden. Sålunda
lörutsättes en samordning mellan de behov statistiken skall fylla (konsumtionsaspekten)
och tillgängliga metoder och resurser (produklionsaspekten).
En rationell statistikproduktion förutsätter en fortlöpande kartläggning
och analys av den utveckling, som samhällets behov av statistik undergår.
Till konsumtionsaspekten hör bl. a. också en upplysnings- och rådgivningsverksamhet,
som syftar till att öka konsumenternas möjligheter att formulera
och rationellt angripa sina problem. Vidare måste konsumenterna göras
medvetna om dels statistikens begränsade möjligheter att inom snäv
kostnadsram tillgodose vagt preciserade frågeställningar, dels statistikens
möjlighet att genom ändamålsenlig bearbetning av redan tillgängliga data
besvara frågeställningarna med skälig grad av precision.
Samordningens produktionsaspekt omfattar ett stort register av tekniska
instrument och organisatoriska åtgärder. Bland de organisatoriska åtgärderna
har i den svenska diskussionen graden av centralisering blivit föremål
för särskilt stort intresse; detta intresse återspeglas för övrigt i kommitténs
direktiv.
Kommitténs allmänna slutsats, att det krävs en ökad koncentration av
statistikproduktionen har tillstyrkts eller lämnats utan erinran i flertalet
yttranden. Såsom framgår av efterföljande citat godtages därvid i regel även
de av kommittén anförda motiveringarna.
Socialstyrelsen kan i huvudsak ansluta sig till de skäl som kommittén
anfört för en centralisering av betydande delar av den för närvarande starkt
splittrade statliga statistiken. Socialstyrelsen vill följaktligen i princip inte
motsätta sig att sådana delar av den statistik, som nu utarbetats inom styrelsen
och som med fördel kan ombesörjas av en central statistisk myndighet,
överflyttas till det föreslagna nya statistikverket.
Bostadsstyrelsen har i princip intet att erinra mot grundtanken i kommitténs
förslag, innebärande en ökad centralisering av den officiella svenska
statistiken och inrättande av ett statligt statistikverk. I samma riktning
uttalar sig vidare statens hyresråd, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som
ytterligare utvecklar fördelarna ur arbetssynpunkt, telestyrelsen, vattenfallsstyrelsen,
liiftfartsstyrelscn och järnvägsstyrelsen, vilken sistnämnda
dock efterlyser en närmare bedömning av förslagets lönsamhet.
Statistiska centralbyrån uttalar i huvudsak följande:
Centralbyrån kan i stort sett ansluta sig till kommitténs synpunkter på
olika organisatoriska åtgärder som kan underlätta en lösning av samordningsproblemen
för svensk statistikproduktion. Det synes icke troligt, att
ett rådgivande samordningsorgan skulle vara tillfyllest för alt möjliggöra
en lösning av samordningsproblemen. I ocli för sig skulle verket däremot
vara berett alt som en förbättring av nuvarande läge acceptera ett samordnande
organ som placeras utanför de nu statistikproducerande enheterna
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 101 år 1960
och som utrustas med administrativa befogenheter. De betänkligheter som
statistikkommittén framfört angående ansvarsfördelning m. m., om ett sådant
förslag realiseras, synes dock verket realistiska. Ett dubbelarbete och
ett dubbelkommando riskeras, såvida icke samordningsorganet i praktiken
får en så stark ställning, att det kan betraktas som ett centralt statistiskt
ämbetsverk med därunder lydande skilda arbetsställen. Bortsett från problem
med ansvarfördelningen även i detta fall kan frågan ställas, om denna
v’äg centralisering är lämplig ur effektivitetssynpunkt. Det synes
därför ämbetsverket som om statistikkommitténs förslag till en ökad centralisering
i nuvarande läge vore det mest realistiska alternativet att skapa
bättre organisatoriska förutsättningar för lösning av samordningsfrågorna.
Centralbyrån tillstyrker därför kommitténs förslag om en ökad centralisering
av statistikproduktionen men vill åter understryka, att en ökad centralisering
i och för sig icke löser samordningsproblemen. Den skapar organisatoriska
förutsättningar att lösa väsentliga samordningsproblem, som
bl. a. sammanhänger med den tekniska bearbetningsprocessen. Den ger möjlighet
till att samordna vissa knappa eller kapitalkrävande produktionsresurser
och den ger möjlighet till en snabbare anpassning av statistiken till
enhetliga statistiska standards, där så befinns lämpligt. Den underlättar anpassningen
av statistikproduktionen till konsumentbehoven. Å andra sidan
uppstår andra kontaktproblem främst med verk som tidigare dragit nytta
av den statistik som producerats i deras regi. Det är dock enligt centralbyråns
erfarenhet möjligt att skapa lämpliga kontaktvägar och funktionsdugliga
samarbetsformer för att dels statistikproduktionen skall kunna tillgodogöra
sig dessa verks administrativa erfarenhet, dels verken skall kunna
tillgodoses med de statistiska uppgifter, varav de har behov.
Även konjunkturinstitutet tillstyrker principiellt en centralisering och
framhåller följande.
Den av utredningen föreslagna centraliseringen av större delen av statistikproduktionen
till ett verk har sina mest uppenbara fördelar i de möjligheter
till utnyttjande av stordrift i olika avseenden som därigenom kommer
att föreligga. Sålunda synes det institutet vara självklart att centraliseringen
skulle innebära en förbättring av förutsättningarna när det gäller
lösningen av statistiskt metodologiska frågor liksom blankett- och bearbetningstekniska
frågor. Likaledes förefaller det tämligen uppenbart att det
ui uppgiftslämnarsynpunkt måste vara att föredraga att lämna uppgifter
till ett enda organ, och att uppgiftsinsamlingen sker" efter en i stort genomtänkt
och koordinerad plan. Onödiga dubbelförfrågningar kan härigenom
undvikas liksom onödigt laborerande med från varandra något avvikande
definitioner.
Men det finns, såsom utredningen framhåller, även andra skäl som talar
för en centralisering eller en långt driven samordning. Till dessa hör behovet
av en koordinering mellan olika statistikgrenar av tillämpade definitioner.
Mot de fördelar som på detta sätt står att vinna får vägas de nackdelar
som ur andra synpunkter kan vara förknippade med centraliseringen, framhåller
institutet fortsättningsvis. Den viktigaste nackdelen ligger i att det
uppstår ett nytt samordningsproblem i de fall där det avlämnade verket
självt varit en viktig konsument av den statistik som det producerat. Detta
gäller i särskilt hög grad konjunkturinstitutet.
31
Kungl. Maj. ts proposition nr 104 år 1960
Liknande synpunkter anför försäkringsinspcktionen:
Det ligger mycket i denna motivering för en koncentration av statistikproduktionen
till ett stort statistiskt verk, såsom kommittén föreslår. Emellertid
finns det en viktig synpunkt, som också borde ha blivit föremål för
kommitténs överväganden. Det må vara att statistikerna i vissa större administrativa
verk ej får den intima kontakt med andra statistiker, som kan
vara önsklig, om man nu bortser från den kontakt som kan etableras via
vrkessammanslutningar, universitetsinstitutioner o. dyl. Ä andra sidan, och
det är minst lika betydelsefullt, har statistikern oavlåtlig kontakt med den
fackkunniga personalen på de olika arbetsenheterna i det egna verket och
förvärvar på så sätt en grundlig kännedom om de skiftande problemställningarna.
Inspektionen finner det emellertid angeläget, att frågan om statistikens
organisation snarast får en lösning, så att utvecklingen icke längre hindras
av ovisshet om organisationens utformning; att härvid en centralisering
kommer till stånd men att det inte får föranleda att olika fackverk berövas
organ för sådana utredningar som de oundgängligen behöver driva i egen
regi.
Ilistorisk-filosofiska sektionen vid Uppsala universitet uttalar:
Sektionen hälsar med tillfredsställelse statistikkommitténs utredningar
av den nuvarande statistikproduktionen och dess slutsats, att dennas uppdelning
på en mångfald statistikproducenter med sinsemellan olika insamlings-
och bearbetningsmetoder medfört besvärande merarbete för uppgiftslämnarna
och stora svårigheter för de statistikkonsumenter, vilka haft behov
av jämförbara uppgifter. Sektionen understryker kraftigt kommitténs
förslag, att landets statistikproduktion inordnas i ett statistiskt system, till
vilket de viktigaste statistikgrenarna sammanföras.
Statens organisationsnamnet har intet att erinra mot att den statliga statistikproduktionen
successivt koncentreras, under förutsättning att varje
steg i denna koncentration medför ett förbilligande eller i varje fall icke
ett fördyrande av produktionen:
För att detta syfte skall uppnås, synes det nödvändigt att det för varje
beslut om överflyttande av en statistisk verksamhet till ett nytt verk —
eller måhända till att börja med till statistiska centralbyrån — föreligger
dels ett detaljerat förslag till de ändringar i statistikens omfattning och
redigering som bör företagas i samband med överflyttningen, dels en detaljerad
personalplan. Denna plan bör innefatta specifikation över den personalminskning
som kan uppnås vid den myndighet varifrån verksamhet
överflyttas och specifikation över erforderlig personalökning vid den statislikproducerande
myndigheten samt en noggrann kostnadsberäkning, inkluderande
bland annat lokalkostnader.
Statens sakrevision anser, att produktionsförutsättningarna för statistiken
för närvarande icke är de bästa och finner kommitténs skäl för en centralisering
i princip bärande. Sakrevisionen förutsätter emellertid i likhet
med organisationsnämnden, att vissa utredningar föregår omorganisationen
och anför härom följande:
32
Kungl. Maj. ts proposition nr lOi år 1960
Även om sålunda inrättandet enligt kommitténs förslag av ett statistikverk
på längre sikt bör kunna utgöra målet för den officiella statistikproduktionens
organisationsform, ställer sig sakrevisionen likväl i hög grad
tveksam rörande det välbetänkta i att principbeslut redan nu fattas i denna
fråga och statsmakterna sålunda binda sig för förslaget i denna del. Starka
skäl synas tala för att en ytterligare centralisering av statistikproduktionen
i fråga om varje gren av verksamheten bör föregås av en omsorgsfull
utredning av de praktiska m. fl. problem, som böra lösas i sammanhanget.
Kommittén har av naturliga skäl varit nödsakad att i huvudsak begränsa
sitt utredningsarbete till ett klarläggande av de principiella frågorna, varför
förslaget kräver kompletterande utredning från fall till fall för att kunna
läggas till grund för konkreta åtgärder.
Matematikmaskinnämnden och kommittén för maskinell databehandling
understryker, att det först med en centraliserad statistikproduktion skapas
förutsättningar att fullt effektivt utnyttja databehandlingsteknikens möjligheter.
Positiva till kommitténs allmänna slutsatser är bland övriga verk och
myndigheter även riksräkenskapsverket, kontrollstyrelsen, sparbanksinspektionen,
överstyrelsen för yrkesutbildning, lantbruks styr elsen, lantmäteristyrelsen,
domänstyrelsen, skogsstyrelsen samt länsstyrelserna i Stockholms,
Jönköpings och Kronobergs län.
Bland de organisationer som uttalat sig positivt rörande kommitténs allmänna
slutsatser, återfinnes LO som tidigare varit betänksam mot en centralisering,
men som nu anser sig kunna i princip ansluta sig till kommitténs
förslag.
Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund är av samma
mening och uttalar bl. a.:
Vissa önskemål i fråga om förbättring av statistiken torde icke kunna
tillgodoses med mindre än att en stor del av den statliga statistikproduktionen
koncentreras till en enhet. En ändamålsenlig avvägning av verksamhetens
inriktning inklusive bedömning av kostnaderna från angelägenhetssynpunkt
-—- något som för statistikens vidkommande torde vara av utomordentlig
betydelse på längre sikt —• synes sålunda knappast kunna åstadkommas
på annat sätt. Önskemålen om exempelvis en rationell planläggning
av statistikproduktionen i dess helhet liksom en central informationsoch
serviceverksamhet synes ej heller kunna förverkligas annat än inom
ramen för en central statistikproducerande enhet.
Däremot kan en viss rationalisering, t. ex. vad gäller standardisering av
definitioner, klassificeringar och frågeblanketter samt maskinell bearbetning
i och för sig genomföras utan genomgripande omläggning av statistikframställningen.
De praktiska svårigheterna skulle emellertid bli mycket
stora, då reformverksamheten härvid skulle komma att ske utan en med
erforderliga befogenheter utrustad gemensam ledning. I annat fall skulle
ju ifrågavarande arbete kunna medföra en begränsning av de berörda ämbetsverkens
beslutanderätt i vissa frågor. Man bör också uppmärksamma,
att nämnda koordinering mellan olika statistikgrenar måste ske löpande till
följd av statistikproduktionens successiva utveckling.
Organisationen anser på angivna grunder samt med hänsyn till vad utredningen
i övrigt anfört, att huvuddelen av den statliga statistiken väsentligen
i enlighet med utredningens förslag snarast möjligt bör sammanföras
33
Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1960
till ett statens statistikverk. Härvid förutsättes, att skapandet av ett nytt
ämbetsverk i och för sig icke kommer att innebära ökade kostnader för den
officiella statistiken.
SACO kan i huvudsak ansluta sig till de motiv för en centralisering av
statistikproduktionen, som kommittén anfört:
Särskilt bör understrykas att den ökade användningen av urvals- och
analysmetoder samt övergången till en långtgående maskinell bearbetning
kommer att kräva tillgång till vetenskaplig expertis, som endast torde effektivt
kunna utnyttjas vid statistikproduktion i större skala.
Ur rationaliseringssynpunkt talar sålunda starka skäl för en centralisering
av statistikproduktionen. Även ur konsumentsynpunkt är en större centralisering
önskvärd. Statistikproduktionens nuvarande uppdelning på ett
stort antal myndigheter gör det svårt för konsumenterna att få överblick
över produktionen och att få angelägna önskemål och synpunkter beaktade.
En centralisering torde underlätta kontakten med konsumenterna samtidigt
som bl. a. möjligheterna ökar att i mera samlad och översiktlig form än för
närvarande publicera statistiska uppgifter.
Industriens utredningsinstitut anser för sin del att starka motiv föreligger
för en längre driven koncentration av statistikproduktionen än vad som
för närvarande är fallet. Institutet uttalar sig härvidlag i första hand för en
koncentration av näringsstatistiken till en statistikproducent och anför bl. a.
följande skäl:
Den nuvarande splittringen av maskinparken på ett flertal mindre enheter
medför uppenbarligen svårigheter att rationellt utnyttja de sammanlagda
resurserna. Den maskinella bearbetningen skulle säkerligen kunna
samordnas effektivare även med nuvarande organisationsformer och med
huvuddelen av maskinparken förlagd hos eu producent som Statistiska Centralbyrån.
På ett annat område skulle en omorganisation i den riktning utredningen
föreslagit kunna innebära förbättringar. Man kan här t. ex. peka på hela
publicerings- och informationsverksamheten, som utan tvekan skulle vinna
på ett samgående.
En mycket viktig fördel, som skulle uppnås med en centralisering i någon
form, vore att statistik över samma objekt, som t. ex. industriföretagen,
samordnades hos en producent. Uppgiftslämnarnas arbete skulle då kunna
förenklas genom att deras statistikuppgifter endast insamlas av en myndighet
och genom att en större enhetlighet i begreppsdefinitioner o. dyl. skulle
kunna uppnås. En enhetlig terminologi är också av stor betydelse för konsumenternas
analyser av de statistiska resultaten. Likaså skulle konsumenternas
överblick över området i fråga underlättas av en koncentration. För
alla intressenter skulle en eliminering av förekommande dubbelproduktion
av statistik vara värdefull.
Positiva till en ökad koncentration ställer sig även Svenska stadsförbundet,
Svenska landskommunernas förbund, Svenska bankföreningen, Svenska
sparbanksföreningen, Sveriges allmänna exportförening, KF, Järnkontoret,
Statistiska föreningen samt flertalet handelskammare.
it Bihang till riksdagens protokoll 1960. i samt. Nr 104
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960
Vissa remissinstanser, som i och för sig ansett sig kunna i princip förorda
en ökad koncentration av statistikproduktionen, har funnit anledning att på
olika punkter uttala reservationer mot kommitténs argumentering och slutsatser.
Arbetsmarknadsstyrelsen finner det icke tillfredsställande att statistik
inom ett område utarbetas av flera statliga verk. Styrelsen anser, att utvecklingen
mot centralisering på det maskintekniska planet bör främjas,
men är icke övertygad om att därvid hela produktionsprocessen måste ske
inom en enhet.
Universitetskanslern finner det på allmänna grunder motiverat, att åvägabringa
en viss ökad koncentration av den officiella statistiken till ett särskilt
statistikverk, men avstyrker, att kommitténs förslag lägges till grund
för arbetet att skapa ett svenskt statistiskt system.
Humanistiska fakulteten vid Stockholms högskola uttalar, att den i likhet
med kommittén finner att skäl talar för en centralisering av statistikproduktionen.
Fakulteten anser dock att utredningen inte presterat en genomtänkt
avvägning mellan behovet av ökad koncentration och nödvändigheten
av att bibehålla viss decentralisering av statistikproduktionen.
Professorerna i statistik uttalar som sin bestämda uppfattning att
kommitténs förslag till genomförandet av den stora och betydelsefulla arbetsuppgift,
som skapandet av ett svenskt statistiskt system utgör, icke är
praktiskt genomförbart. Professorerna anser emellertid, att det är möjligt
att omgående vidtaga vissa föreslagna åtgärder utan att föregripa en systematisk
behandling av problemet och är därvid beredda att tillstyrka omedelbar
centralisering till statistiska centralbyrån av vissa statistikgrenar.
Generalpoststyrelsen anför:
Utan ekonomiska kalkyler saknar styrelsen f. n. möjlighet till ett bedömande
av huruvida den föreslagna organisationsformen är den ur alla synpunkter
lämpligaste. De argument, som av utredningen anföres för en koncentration
av vissa statistikgrenar till ett verk och en samordning av den
statliga statistiska produktionen i form av gemensamma definitioner och
register för att härigenom söka åstadkomma rationaliseringsvinster inom
denna produktion, synes emellertid beaktansvärda. Generalpoststyrelsen kan
i huvudsak ansluta sig till dessa synpunkter.
Även statskontoret påtalar bristen på ekonomiska kalkyler och fortsätter:
Denna
omständighet omöjliggör för statskontoret att enbart på grundval
av kommitténs överväganden tillstyrka förslaget i vad det avser omorganisation
under en femårsperiod av den statliga statistiken i riktning mot en
ökad grad av koncentration, oaktat förslaget — med de väsentliga fördelar
som torde vara förknippade med stordrift i statistikproduktionen — ligger
väl i linje med de centraliseringssträvanden, som statskontoret tidigare i
liknande sammanhang förordat.
Några remissorgan är tveksamma till eller avstyrker en koncentration
av statistiken. Riksförsäkringsanstalten anser sålunda att möjligheter icke
bör tillskapas för en långtgående centraldirigering av statistikproduktionen.
35
Kungl. Maj:tv proposition nr Wi år li)60
Generaltullstyrelsen fruktar, att de av kommittén anförda argumenten lör
en centralisering av statistikproduktionen framdeles kan visa sig mindre
tillämpliga på någon eller några av de statistikgrenar, som enligt kommittén
bör överföras till ett centralt verk. Medicinalstyrelsen anser att skäl
talar för en omorganisation i mindre omfattning utan att det hittillsvarande
systemet utsättes för en sådan radikal omvälvning som det framlagda förslaget
innebär. I fråga om maskintekniken anser styrelsen, att utvecklingen
på senare tid i riktning mot mindre och billigare databchandlingsenheter
ger betydligt större möjligheter än tidigare alt decentralisera den maskinella
behandlingen av statistiska data.
Kommerskollegium granskar de olika argumenten för centralisering. I
sammandrag innebär kollegiets ståndpunkt följande.
Kollegium anser det önskvärt, att ökade möjligheter skapas för alt inom
näringsstatistiken utnyttja samplingsexpertis, framför allt vid uppbyggnad
av nya eller omläggning av statistikgrenar. Kollegium finner dock tveksamt
om i detta hänseende en fast personalorganisation bör skapas eller om icke
i stället samarbetet med universiteten och högskolorna bör vidgas när det
«äller metodfrågor. Kollegium vill framhålla att det för näringsstatistiken
skulle vara av största värde att i ökad omfattning ha tillgång till kvalificerad
företagsekonomisk expertis. Tillräcklig anledning att ur denna synpunkt
centralisera näringsstatistiken föreligger enligt kollegii mening ej.
Utan närmare undersökningar är det omöjligt att bilda sig en uppfattning
om det verkligen är förenat med påtagliga fördelar att övergå till att
använda elektronisk maskin för kollegii statistik. Det är sannolikt att det
skulle ställa sig betydligt förmånligare att för flertalet arbeten nyttja ej så
dyra moderna maskiner. Med hänsyn till omfattningen av den rörelse som
skulle komma att utövas vid en maskinanläggning med en elektronisk maskin
av stor kapacitet, torde det för övrigt vara ändamålsenligt att den drives
som en särskild enhet och förses med en styrelse. Härigenom skulle
bl. a. objektivitet garanteras vid uppkommande ko- och prioritetsfrågor.
Problemen omkring ett gemensamt företagsregister, vilket varit under utredning
under hela 1950-talet, ha ej heller undersökts eller redovisats av
kommittén, trots den avgörande betydelse som kommittén tillmätt företagsregistret
vid sin bedömning av frågan om statistikens centralisering. Ett
företagsregisters effektiva funktion kan dock enligt kollegii mening i stort
sett göras oberoende av om statistiken är centraliserad eller ej.
I detta sammanhang anmäler sig också frågan om möjligheterna alt begagna
gemensamma frågeformulär i företagsstatistiken. Enligt kollegii uppfattning
borde de samordningsproblem som här otvivelaktigt äro för handen,
kunna lösas utan att centralt verk inrättas.
De fördelar som äro förenade med en centralisering kunna enligt kollegii
uppfattning i stort sett uppnås på annat sätt. Kollegium syftar då på det
alternativ som kommittén framlägger, d. v. s. inrättandet av ett särskilt
fristående samordningsorgan med bibehållen decentralisering av den statistiska
produktionen. Kollegium vill mot bakgrund av vad i det föregående
anförts förorda detta samordningsalternativ. Kollegium förutsätter dock, att
organet får enbart rådgivande uppgifter. I sammanhanget må även framhållas
att etL sådant organ i någon form torde bli erforderligt även om ett
centralt verk inrättas.
Fullmäktige i riksbanken yttrar:
Beträffande frågan om statistikproduktionens centralisering vill fullmäk -
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960
tige ifrågasätta om den hittillsvarande tekniska utvecklingen så entydigt som
utredningen gör gällande nödvändiggör en stark centralisering. Vad de nya
faktorerna beträffar — datamaskiner och samplingsmetoderna — så torde
de icke a priori förutsätta eu centralisering av statistikproduktionen. Både
i Sverige och i utlandet arbetar helt fristående datacentraler, som åtar sig
arbetsuppgifter från olika kunder och som uppenbarligen uppnår fullt tillfredsställande
driftsresultat. I fråga om samplingsmetoderna torde kunna
hävdas, att de t. o. m. bättre än tidigare konventionella metoder lämpar sig
för att handhavas av relativt små, men högt kvalificerade statistiska organ.
Det är snarare de äldre metoderna, t. ex. de fullständiga folkräkningarna,
som kräver en stor statistisk apparat.
Utredningen betonar, att det tillämnade statistikverket måste ha expertis
både ifråga om uppgiftslämnarnas och ifråga om statistikkonsumenternas
förhållanden. Som exempel anföres, att statistiska centralbyrån har en agronom
knuten till dess jordbruksstatistik och en jurist som chef för dess rättsstatistik.
Skall denna linje fullföljas vid en centralisering av statistiken, föreligger
risk för att man får en dyrbar dubbel uppsättning av högre tjänstemän,
åtminstone inom vissa gränsområden, eftersom de verk vilkas statistiska
arbetsuppgifter i större eller mindre utsträckning skall överlämnas till
det nya statistikverket, inte enbart på grund därav kan förutsättas ha möjligheter
att reducera sin personal. Då utredningen icke verkställt några undersökningar
av konsekvenserna av sina förslag i dessa hänseenden — utom
för konjunkturinstitutet — saknas emellertid alla hållpunkter för en bedömning
av denna fråga.
Av det sagda framgår, att fullmäktige ställer sig rätt tveksamma till det
förslag till organisation av den offentliga statistiken, som utredningen framlagt.
Detta innebär emellertid inte, att fullmäktige skulle vara främmande
för behovet av förbättrad statistik på olika områden. Framförallt gör sig
detta — som fullmäktige inledningsvis framhållit — gällande beträffande den
ekonomiska statistiken. Fullmäktige måste dock ifrågasätta om detta att
börja med en stor vittsyftande organisation är den rätta vägen att tillgodose
dessa behov. Det ter sig ur olika synpunkter naturligare, inte minst därför
att man bättre kan överblicka kostnadsutvecklingen, att successivt bygga ut
den nuvarande organisationen för att tillgodose olika nya uppgifter och att
samtidigt ompröva den och undersöka möjligheterna att begränsa sådant
statistiskt arbete som visar sig vara av mindre angelägenhetsgrad.
Sveriges köpmannaförbund föreslår att en bättre samordning av statistikproduktionen
kommer till stånd, varvid dock alternativt med ett koordinerande
statistikorgan i likhet med det system som praktiseras i Förenta staterna
bör föredragas framför en fullständig centralisering av den typ kommittén
förordar.
4. Statistikproduktionens administrativa form
Kommittén
Kommittén framhåller, att produktionen av statistik såväl till syfte — att
tillgodose olika konsumentbehov —- som i fråga om produktionsteknik kan
jämföras med andra produktionsföretag. Liksom inom dessa föreligger vissa
krav på rörlighet som skall kunna tillgodoses genom en lämplig organisa
-
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 10i år 1960
tion. Förutsättningar bör sålunda skapas för en anpassning av produktionen
efter »marknadens» krav och för en kostnadssänkande rationalisering.
En sådan inriktning av verksamheten skulle befrämjas, om den kunde
bedrivas i affärsmässiga former, såsom nu sker vid exempelvis statistiska
centralbyråns maskincentral och utredningsinstitut. Kommittén anser det
naturligt, att denna verksamhet fullföljes och i den mån förutsättningar
föreligger ytterligare utvecklas.
Men det vore även, menar kommittén, tänkbart att ge hela den statistikproducerande
enheten formen av ett affärsmässigt företag och att statistiken
sålunda producerades mot beställning via offerering och debitering av
kostnaderna för produktionen. Endast sådan statistik som efterfrågades och
där konsumenterna vore villiga att betala kostnaderna skulle produceras.
Enligt kommitténs uppfattning skulle ett sådant arrangemang speciellt lämpa
sig för områden, där såväl statliga som icke-statliga organ bearbetar
samma fält, nämligen vissa delar av näringsstatistiken. Oberoende av organisationsformen
för den statliga statistikproduktionen i övrigt kunde man
här tänka sig ett samgående mellan den statliga och den icke-statliga statistikproduktionen,
exempelvis i form av ett konsortium.
Kommittén finner emellertid, att en betydande del av den statliga statistiken
i första hand får anses täcka ett behov av allmän statistisk information.
Eftersom staten i många fält skulle framstå som ensam beställare av statistik,
skulle eu övergång till en verksamhet i affärsmässiga former, exempelvis
i form av ett statligt bolag, endast innebära en skenbar förändring.
Den naturliga bakgrunden för en affärsmässig verksamhet saknas sålunda
för eu betydande del av den statliga statistikproduktionen.
Även om betydande krav på rörlighet i fråga om personella och maskinella
resurser finnes också inom statistikproduktionen, anser kommittén, att det
på statistik inriktade statliga företaget bör 1''å formen av ett statligt verk.
Ett starkt skäl har härvid varit, att de anslagsbeviljande myndigheterna icke
hör frånhändas den direkta insyn och anslagskontroll, som denna organisationsform
möjliggör. Det är emellertid väsentligt, att del på statistik inriktade
verket beredes erforderlig rörlighet och i vissa avseenden får sådana
arbetsformer, som kännetecknar de statliga affärsdrivande verken.
Enligt kommitténs uppfattning bör den statliga statistiken i största möjliga
utsträckning koncentreras till ett statligt verk. Kommittén föreslår i enlighet
därmed, att ett nytt statligt verk inrättas, förslagsvis kallat statens statistikverk.
Den statistiska verksamheten vid statistiska centralbyrån och
inom vissa andra verk inordnas i det nya statist ikverket. Kommittén har
härvid funnit del ändamålsenligt att bygga upp det nya verket med statistiska
centralbyrån som stomme. Genom att föreslå inrättande av ett nytt
verk har kommittén emellertid velat betona att det i den nya organisationen
jämfört med centralbyråns nuvarande verksamhet är fråga om dels eu väsentlig
utvidgning av produktionens omfång och dels att ge ett organisatoriskt
uttryck åt väsentliga, för närvarande till följd av statistikens splittring
och bristande resurser, icke tillgodosedda samordningsbehov.
38 Kungl. Maj. ts proposition nr lOt år 1960
Yttranden
Den av kommittén framförda tanken om ett samgående — eventuellt i
I orm av ett konsortium — mellan statlig och privat statistikproduktion har
föranlett kommentarer från dem som på den privata sidan närmast skulle
heröras.
Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund anför sålunda:
Organisationerna
anser ringa förutsättningar föreligga för någon form av
halvstatligt statistikproduktionsföretag. Däremot är det tänkbart att en bättre
arbetsfördelning mellan staten och näringslivets olika institutioner i fråga
om statistikproduktionen skulle kunna åstadkommas. Organisationerna är
villiga att deltaga i överläggningar i syfte att undersöka möjligheterna till
och villkoren för ett sådant samarbete.
TCO konstaterar att frågan om ett fristående konsortium med privata och
statliga intressen är en lämplig organisationsform för att rusta upp den allmänna
statliga lönestatistiken inte ännu kan bedömas. Icke heller LO är
beredd att nu ta ställning till denna fråga, men anser att den kan förtjäna
ett ytterligare studium.
Industriens utredningsinstitut har vissa allmänna synpunkter på denna
fråga och konstaterar:
Det kan även vara önskvärt med ytterligare samarbete mellan enskilda
och statliga statistikproducenter i syfte att åstadkomma en rationalisering
av arbetet för alla berörda parter. Dubbelinsamling och -bearbetning avdata
skulle t. ex. därigenom kunna undvikas och en större enhetlighet i definitioner
o. dyl. kunde uppnås. Institutet är i sin egenskap av statistikproducent
intresserat av att medverka härtill.
Vissa remissinstanser har tagit upp den av kommittén berörda frågan
om statistikens finansiering. Statistiska centralbyrån anför härom:
I och för sig skulle ur dessa synpunkter en organisation av statistikproduktionen
som en affärsdrivande verksamhet vara önskvärd. Svårigheten
att över hela fältet genomföra en sådan organisationsform ligger, såsom
kommittén framhållit, i bristen på prisbildning och på avsaknaden av möjligheten
att inom de flesta områden genomföra en prisbildning på statistikproduktionens
resultat. Bristen på dessa möjligheter ställer statistikproduktionen
i den situationen, att man å ena sidan i fråga om innehållsmässig utformning
och prioritering av de olika grenarna måste lita till kontaktverksamhet
och petitaverksamhet i vanlig ordning, medan man på den andra sidan
(den produktionstekniska) borde kunna uppnå fördelar genom mera
företagsinässiga former.
Finansieringsproblemen beröres även av LO, som framhåller följande:
LO är av den uppfattningen att statistik, som representerar ett väsentligt
samhällsintresse, bör produceras av statliga organ. Det av utredningen anförda
skälet att man skulle uppnå en smidigare anpassning till behoven
vid en verksamhet, som bedrevs i affärsmässiga former, bör tala för att del
statliga statistikverket ges relativt fria händer vid bedömandet av vilken
statistik, som bör produceras. Det är således av största vikt, att ett statligt
verk vid behov skall få möjlighet att snabbt få vissa specialundersökningar
utförda.
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
TCO anför i denna fråga:
När det gäller att avgöra hur långt den statliga statistikproduktionen skall
sträcka sig på områden, där det finns ett aktuellt eller latent icke-statligt
behov av information och tekniska förutsättningar för statistikproduktion
i icke-statlig regi bör en vägledande princip vai-a att statsmakterna skall garantera
och svara för sådan information, som har stor betydelse för samhällsutvecklingen
på lång sikt.
I den utsträckning, som statistikproduktionen har betydelse för långsiktsplaneringen,
skall den finansieras helt av skattemedel, medan specialbearbetningar,
särredovisningar, tillfälliga utvidgningar av uppgiftsinsamlingen
och snabbearbetningar, som har intresse mest ur dagsaktuell synpunkt
och begärs av privata eller andra icke-statliga organisationer kan
bekostas av uppdragsgivaren. Vad lönestatistiken för förhandlingsändamål
angår vill TCO hänvisa till sitt yttrande av den 15 september 1954 över den
officiella lönestatistiken, där nödvändigheten av att arbetsmarknadsparterna
själva svarar för statistikproduktionen betonades. Man måste räkna med
att det ständigt finns ett behov för arbetsmarknadsorganisationerna att vid
sidan om den officiella statistiken utveckla en mycket differentierad lönestatistik.
Departementschefen
I det moderna samhället har behovet av statistisk information blivit allt
större. Detta gäller såväl statliga och kommunala myndigheter som näringslivet,
arbetsmarknadens parter, politiska och ideella organisationer,
pressen, undervisningen och forskningen. Statistiska uppgifter utgör ett
nödvändigt underlag för verksamheten inom en rad viktiga samhällsområden,
exempelvis vid utformningen av finans- och penningpolitiken, arbetsmarknadspolitiken,
socialpolitiken, vid planeringen av skolväsende,
sjukvård, kommunikationer och bebyggelse. För att statistiken skall kunna
fylla sin funktion krävs att den snabbt kan anpassas till de skiftande
krav som uppstår i ett expanderande samhälle. Statistik som stelnat i sina
former kan leda till förlustbringande felinvesteringar och hämma det materiella,
sociala och kulturella framåtskridandet.
I vårt land utmärkes den statliga statistikproduktionen i organisatoriskt
hänseende av en stark decentralisering. Denna ordning är resultatet av en
historisk utveckling, som betingats av den svenska förvaltningens organisation.
De administrativa myndigheterna har haft behov av statistiska uppgifter
inom sitt ämbetsområde. Sedan en fortlöpande statistisk verksamhet
uppstått hos eu myndighet, har det fallit sig naturligt att dit förlägga även
närbesläktade statistikgrenar. De administrativa verken har på detta sätt
kommit att handha huvuddelen av den statliga statistiken. Till statistiska
centralbyrån har i huvudsak endast den statistik förlagts som saknat anknytning
till annat centralt verks ämbetsområde, i första hand befolkningsstalistiken.
Riktlinjerna för statistikens förläggning har emellertid kommit att fram -
40
Kungi. Maj.ts proposition nr lOi år 1960
stå som alltmer oklara. Upprepade gånger liar ifrågasatts om det nuvarande
systemet är det mest rationella. Ett flertal utredningar har arbetat med
frågan och anvisat olika lösningar för att uppnå en mera ändamålsenlig
ordning, men de har endast givit begränsade resultat. Alltjämt är huvudfrågan
om den lämpligaste organisationen av den statliga statistiken olöst.
Genom utvecklingen av nya vetenskapliga metoder och genom tillkomsten
av de revolutionerande möjligheter för statistikbearbetningen som de elektroniska
databehandlingsmaskinerna innebär, har emellertid under 1950-talet frågan om statistikens utformning och organisation både blivit mera
brännande och kommit i ett delvis nytt läge.
Det var mot den nu angivna bakgrunden som 1956 års statistikkommitté
fick i uppdrag att utreda den officiella statistikens omfång, utformning och
grad av centralisering. Kommittén har funnit, att dessa frågor är i hög
grad avhängiga av varandra. Statistikens olika grenar bör enligt kommittén
betraktas som delar i ett statistiskt system, som skapar möjligheter för
en smidig anpassning efter de aktuella behoven och till en snabb utveckling
av statistiska metoder och maskinteknik. Kommittén har, efter att ha analyserat
den nuvarande statistikens uppbyggnad och brister, funnit sig böra
i första hand inrikta sitt arbete på att kartlägga och mot varandra väga de
olika faktorer som bör beaktas vid utformningen av en rationell statistikproduktion
och alt på grundval härav framlägga förslag till eu ändamålsenlig
organisationsform. Innebörden av kommitténs förslag är att riktlinjerna
i stort dras upp för den statistiska verksamhetens organisation,
medan det beträffande de särskilda statistikgrenarnas närmare utformning
liksom organisationens detaljer förutsättes skola ske en successiv omprövning,
i första hand under en femårsperiod.
Mot kommitténs avgränsning av frågeställningen har erinringar framförts
av vissa remissinstanser. Det har sålunda påtalats, all de ekonomiska
konsekvenserna av kommitténs förslag inte kan överblickas. Vidare har
hävdats, att den föreliggande utredningen även på andra grunder är otillräcklig
för ett ställningstagande till statistikens framtida organisation. Å
andra sidan har statistiska centralbyrån som sin bestämda uppfattning uttalat,
att tillräckligt många faktorer nu är kända för att ett principbeslut
om en organisatorisk ram för statistikproduktionen skulle kunna fattas.
Detta torde även vara uppfattningen hos det flertal remissorgan som
tillstyrkt huvudprinciperna i kommitténs förslag.
Otvivelaktigt skulle en detalj genomgång av olika statistikområden och
en därpå grundad avvägning mellan skilda statistikgrenars omfång och
utformning i och för sig ha möjliggjort en längre driven precisering av
förslagen till statistikens organisation. Såsom kommittén anfört skulle
emellertid en sådan detaljgenomgång med nödvändighet bli synnerligen
tidskrävande. Ett på grundval härav och i ett sammanhang utarbetat förslag
i fråga om såväl statistikens innehåll och utformning som organisation
skulle därför redan vid presentationen i viss utsträckning komma att
framstå som föraldrat. Ett sådant tillvägagångssätt skulle överhuvud bvg
-
41
Knngl. Maj.ts proposition nr lOi år 1960
ga på en alltför statisk uppfattning om statistikproduktionens grundläggande
förutsättningar och syfte för att framstå som ändamålsenlig. Den anpassning
efter ändrade förutsättningar — innehållsmässigt, produktionstekniskt
och organisatoriskt — som kräves för en effektiv statistikproduktion
kan endast ske på grundval av ett fortlöpande utvecklingsarbete inom
den statistiska verksamheten. Innan nya eller modifierade metoder och rutiner
kan börja tillämpas och därmed ställning tas till de organisatoriska
och personella förändringar som följer av den nya tekniken, fordras ofta
försöksverksamhet av olika slag. Inte minst detta ställer krav på att utvecklingsarbetet
bedrives under medverkan av kvalificerad expertis på metod-,
maskin- och organisationsfrågor och sker i intim samverkan med
de statistikproducerande enheterna. En tillfällig kommitté som påtoge sig
uppgiften att leda ett sådant reformarbete, skulle ställas inför utomordentliga
svårigheter och tvingas till en inte avsedd permanentning. Belysande
synes mig härvidlag vara, att åtskilliga remissinstanser ifrågasatt om den
delegation för statistikfrågor, som kommittén föreslagit och som jag återkommer
till i det följande, skall mäkta slutföra reformarbetet inom en förutsatt
tid av fem år, trots att den skulle förfoga över betydande resurser.
Jag kan därför i det väsentliga ansluta mig till kommitténs allmänna syn
på hur frågan om statistikproduktionens modernisering och effektivisering
bör angripas. Enligt min uppfattning bör detta tillvägagångssätt — trots att
det inte möjliggör någon precisering redan nu av den framtida organisationens
detaljer eller kostnader — även ge goda förutsättningar för att de
rationaliseringar och besparingar som otvivelaktigt kan göras på detta område
också blir genomförda. Statsmakterna får med den av mig förordade
ordningen tillfälle att successivt ta ställning till framkommande förslag om
de olika statistikgrenarnas närmare utformning och därigenom också till
dess kostnader. Vad det nu närmast gäller är att skilja ut de väsentliga tendenserna
inom statistisk metod och teknik och med utgångspunkter härifrån
dra upp riktlinjer för och organisatoriskt underlätta det fortsatta rationaliserings-
och utvecklingsarbetet.
Enligt statistikkommittén framställes statistik av mera allmänt intresse
av mer än trettiotalet olika statliga verk. De direkta kostnader för statistikproduktionen
som belöper på dessa verk har av kommittén för år 1957
angivits till drygt elva miljoner kronor. Såsom kommittén framhållit och
som ytterligare belysts vid remissbehandlingen är emellertid de samlade kostnaderna
i verkligheten betydligt större. Nyssnämnda belopp hänför sig sålunda
endast till den löpande statistikproduktionen. Kostnaderna blir väsentligt
högre under år då större räkningar, såsom folkräkningar och bostadsräkningar,
är under arbete. Jag vill i detta sammanhang erinra om
att i årets statsverksproposition äskats anslag om sammanlagt nära sex
miljoner kronor för vissa större räkningar. Likaså tillkommer kostnaderna
för tillfälliga statistiska undersökningar för kommittéer o. dyl. Vidare bär
endast i obetydlig utsträckning medräknats de kostnader som åsamkas
uppgiftslämnarna till statistiken. De samhällsekonomiska kostnaderna för
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 10i år 1960
den statistik som framställes i statlig regi får därför förutsättas vara betydligt
högre än de direkt synliga. I väsentlig utsträckning bäres dessa kostnader
av företagen och andra uppgiftslämnare.
Såsom bl. a. konjunkturinstitutet framhållit kan kostnaderna för statistiken
synas obetydliga i jämförelse med den ekonomiska räckvidden av
åtskilliga beslut som fattas på basis av statistisk information av olika slag.
Insatser som lägges ned på en förbättring av statistiken återvinnes ofta
snabbt genom att besluten kan grundas på en mera säker kunskap. Givetvis
måste kostnaderna för statistikens olika grenar bedömas mot bakgrunden
av värdet för samhället av den kunskap som statistiken förmedlar. Oavsett
hur en sådan bedömning utfaller i det enskilda fallet är det dock klart, att
betydande resurser totalt sett tas i anspråk för den statliga statistikproduktionen.
Både med hänsyn härtill och till alt efterfrågan på statistik tenderar
att stiga är det angeläget att — samtidigt som strävan bör vara att i möjligaste
mån tillgodose aktuella och väsentliga krav på statistisk information av
god kvalitet — söka på allt sätt rationalisera statistikproduktionen också i
koslnadsbegränsande syfte.
Den nuvarande statistiken uppvisar brister i olika avseenden enligt samstämmiga
uttalanden av kommittén och remissinstanserna. Dessa brister,
som i första hand beror på otillräcklig samordning, hänför sig till sådana
för statistikens kvalitet och användbarhet avgörande frågor som dess inriktning,
jämförbarhet och tillgänglighet, kontakten mellan producenter,
konsumenter och uppgiftslämnare, utnyttjandet av personal och maskinutrustning
samt uppläggning av register. Statistiken visar vidare ofta en
betydande eftersläpning. Dess uppdelning på skilda verk leder till att gränser
dras upp eller vidmakthålles olika statistikgrenar emellan, som är svåra
alt eliminera eller förändra. Detta medför alt utvecklingsprojekt och rationaliseringar
kan hämmas på grund av oklarhet om vem som skall anses ha
huvudansvaret för ifrågavarande statistikområde. Allt detta innebär, att de
resurser som tas i anspråk för statistikframställning ger en ur samhällsekonomisk
synpunkt lägre avkastning än som vore möjlig.
Kommittén har starkt understrukit, att de rådande bristerna har ett nära
samband med organisationsformen. Det framhålles som en särskilt allvarlig
nackdel, att kravet på en effektiv samordning på olika stadier i den
statistiska arbetsprocessen inte kan tillgodoses i tillräcklig utsträckning
inom ramen för den nuvarande splittrade statistikproduktionen. För att ernå
en bättre ordning anser kommittén det därför nödvändigt att skapa en fastare
organisatorisk grund för samordningsfrågornas lösning.
Remissinstanserna synes i stort sett dela kommitténs uppfattning, att samordningsbehoven
är av avgörande betydelse om man vill komma till rätta
med bristerna i den nuvarande statistiken. Den nuvarande organisationen
måste därför kritiskt prövas med utgångspunkt från dessa synpunkter. Den
praktiska huvudfrågan synes därvid vara om det är möjligt att med i huvudsak
oförändrad arbetsfördelning mellan de statistikproducerande verken
43
Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1960
finna en tillfredsställande lösning eller om en längre gående omgruppering
och då närmast en ökad koncentration av statistiken är erforderlig.
Kommittén har med tillstyrkande från flertalet remissinstanser förordat
det senare alternativet. De argument som anföres som stöd för detta förslag
hänför sig såväl till produktionstekniska förhallanden som till kontakten
med statistikens konsumenter och uppgiftslämnare.
På det produktionstekniska planet har kommittén pekat på de möjligheter
till koslnadssänkande rationalisering av statistikproduktionen som de
nya elektroniska databehandlingsmaskinerna innebär. Karakteristiskt för
dessa är deras stora kapacitet. För att utnyttja dem effektivt erfordras ett
omfattande planerings- och programmeringsarbete som måste avse hela processen
från insamlandet av primärmaterialet till analysen och publiceringen
av statistikens resultat. Den kvalificerade personal som kräves härför kan
effektivast utnyttjas vid en koncentration av statistiken. Kommitténs uppfattning
omfattas av flertalet remissinstanser. Bl. a. har matematikmaskinnämnden
och kommittén för maskinell databehandling anfört, att det
först med en centraliserad statistikproduktion skapas förutsättningar för
att fullt effektivt utnyttja databehandlingsteknikens möjligheter.
Kommittén anser vidare att samma krav på kvalificerad stabspersonal som
i fråga om maskinbearbetningen gör sig gällande när det gäller att utnyttja
moderna vetenskapliga metoder inom statistikproduktionen. Detta har inte
föranlett några erinringar från remissorganen. Kommerskollegium anser
dock att denna fråga kan lösas genom ett vidgat samarbete med universiteten
och högskolorna. Även om delta i vissa fall kan vara en framkomlig
väg, anser jag det dock uppenbart att väsentliga fördelar är att vinna med en
fastare anknytning av expertis av ifrågavarande slag till statistikproduktionen.
Det är vidare av vikt att metodspecialisterna får tillfälle att arbeta som
en sammanhållen arbetsgrupp och att de kan utnyttjas för så stora delar
av statistikproduktionen som möjligt. Detta underlättas otvivelaktigt vid eu
koncentration av statistiken.
En ökad koncentration skulle enligt kommittén förbälLra förutsättningarna
för teknisk samordning av definitioner och klassificeringar. En sådan samordning
skulle öka statistikens användbarhet. Bland de fördelar som skulle
stå att vinna med en koncentration av statistiken nämner kommittén vidare
en bättre samordning av olika, nödvändiga register. Uppgiftslämnarnas arbete
skulle därigenom kunna begränsas, vilket jag finner angeläget. Dessa synpunkter
har även starkt understrukits av olika remissorgan, bl. a. på näringslivets
område. Eu starkare koncentration av statistikproduktionen underlättar
därjämte enligt min mening avvägningen mellan olika statistikgrenar
samtidigt som möjligheterna till en effektiv kostnadskontroll förbättras.
Vidare skapas förutsättningar för eu samordnad publicerings- och
informationsverksamhet.
Det har dock även hävdats, bl. a. av försäkringsinspektionen, alt en koncentration
av statistiken medför vissa nackdelar genom att sambandet med
44
Kungl. Maj.ts proposition nr lOt år 1960
den fackkunniga personalen på de olika arbetsenheterna i de administrativa
verken går förlorad. Även om detta är riktigt, synes förhållandet ej böra tillmätas
avgörande betydelse. Möjligheter synes erfarenhetsmässigt finnas att
inom statistikproduktionen samla sådan sakkunskap på de områden statistiken
avser, alt en ur konsumentsynpunkt tillfredsställande utformning av statistiken
erhålles. Man får inte heller förbise, att den sakkunskap som i främsta
rummet erfordras inom all egentlig statistikproduktion är den statistiska.
Betydelsen härav har under senare år ökat i och med att statistisk metod
och teknik blivit alltmer avancerad. Det kan i detta sammanhang även påpekas,
att ett nära samband mellan statistisk och administrativ verksamhet
medför risk för att den administrativa myndighetens egen konsumentaspekt
blir alltför dominerande.
Som kommittén och skilda remissorgan påpekat har en koncentration av
den statliga statistiken sina givna gränser. Det är ibland nödvändigt eller
i varje fall önskvärt att sammankoppla statistikframställningen med administrativa
rutiner. Enligt min mening är det naturligt, att statistik som
avser en myndighets interna förhållanden och som användes huvudsakligen
som ett medel i myndighetens administrativa verksamhet inte normalt bör
bortflyttas även om statistiken därjämte skulle ha ett visst allmänt intresse.
Vidare kan statistik, som visserligen inte har utpräglad karaktär av
driftsstatistik, ändå tekniskt ha så nära anknytning till en viss myndighets
administrativa verksamhet att en bortflyttning skulle medföra avbräck
i myndighetens ämbetsutövning eller innebära en fördyring. Tillbörlig
hänsyn bör givetvis tas härtill vid bedömningen av hur långt koncentrationen
skall drivas.
Det kan hävdas, att det i princip skulle vara möjligt att lösa samordningsfrågorna
även vid en decentraliserad statistikproduktion. Erfarenheten
visar dock att detta i praktiken är svårt att genomföra. Enligt min mening
är avsaknaden av en gemensam sammanhållande ledning en av de avgölande
svagheterna härvidlag. För att vid bibehållen decentralisering skapa
tillnärmelsevis samma fördelar som en stark koncentration erbjuder måste
därför ett samordningsorgan tillskapas, utrustat med så betydande administrativa
befogenheter i förhållande till de statistikproducerande verken,
att det i praktiken skulle få ställningen som ett administrativt toppoigan
för statistikproduktionen. Detta skulle medföra uppenbara risker för
oklar ansvarsfördelning. Intet av de närmast berörda ämbetsverken har
heller velat förorda en sådan lösning.
Mot eu ökad koncentration av statistiken har i huvudsak två skäl anförts,
nämligen dels att kontakten med fackkunskapen på det område statistiken
avser skulle gå förlorad och dels att statistiken av administrativa
skal ar bunden till den nuvarande producenten. Den första invändningen
bär jag redan bemött. Den sistnämnda bortfaller om endast sådan statistik
mncentreras, som inte är påtagligt nödvändig för de administrativa myndigheterna.
Jag kommer i det följande alt visa, att en huvuddel av den
Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1960
45
statliga statistiken kan sammanföras ulan hinder av något påtagligt administrativt
samband. Jag förordar sålunda, att den statliga statistiken med
angivna begränsningar i princip koncentreras till en produktionsenhet, och
återkommer till vilka grenar som närmast beröres.
En sådan koncentration innebär, att organisatoriska betingelser skapas
för en smidig lösning av en rad angelägna samordningsfrågor på det produktionsmässiga
planet. Den medför även fördelar ur uppgiftslämnar- och
konsumentsynpunkt. För att omläggningen inte skall leda till försämring
för de avlämnande verken i deras egenskap av statistikkonsumenter, måste
dessa få sitt legitima behov av statistiska uppgifter tillgodosett. Detta
torde särskilt få beaktas vid den service som det centrala statistikverket
skall lämna konsumenterna.
När det gäller frågan hur resultatet av den statistiska verksamheten skall
ställas till konsumenternas förfogande, har kommittén dragit parallellen
med ett industriellt produktionsföretag. Liksom ett sådant måste det på
statistik inriktade företaget ständigt anpassa sin produktion efter marknadens
krav. Kommittén har berört möjligheten att organisera det statliga
statistikföretaget på affärsmässig basis, exempelvis i bolagsform. Därvid
skulle endast sådan statistik framställas för vilken konsumenterna vore villiga
att betala produktionskostnaderna. Vidare skulle kraven på rörlighet
och smidiga arbetsformer tillgodoses. Eftersom den officiella statistiken i
huvudsak är inriktad på att ge en grundläggande information och staten
under alla förhållanden skulle komma att bli den huvudsakliga konsumenten,
skulle staten ändå få svara för en betydande del av kostnaderna. En
affärsmässig uppläggning av den statliga statistikproduktionen skulle därför
endast betyda en skenbar förändring. Kommittén har därför funnit att
det statliga statistikföretaget bör vara organiserat som ett centralt ämbetsverk,
varvid verket dock bör beredas erforderlig rörlighet i sina arbetsformer.
Jag kan ansluta mig till dessa synpunkter.
Kommittén har föreslagit, att statistikverket skall skapas genom inrättande
av ett nytt verk, statens statistikverk, till vilket statistiska centralbyrån
skulle bilda stommen. Tanken bakom detta förslag synes bl. a. ha varit,
att man därigenom skulle nå de bästa förutsättningarna för att från grunden
omorganisera en huvuddel av den statliga statistikproduktionen. Enligt
min mening synes emellertid sistnämnda synpunkter kunna tillgodoses
utan att ett nytt ämbetsverk formellt inrättas. Jag förordar därför, alt statistiska
centralbyrån utbygges till detta centrala verk. I samband därmed
måste givetvis centralbyråns nuvarande organisation genomgås från grunden.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960
III. Omorganisationens genomförande
1. Förläggningen av olika statistikgrenar
Kommittén
Genom en koncentration av den statliga statistiken till en produktionsenhet
skapas förutsättningar för en bättre samordning av statistiken såväl
innehållsmässigt som produktionstekniskt. En koncentration far dock icke
drivas så långt att den medför avbräck i den administrativa verksamheten
hos de verk, som nu producerar statistik. Mot denna bakgrund har kommittén
företagit en granskning av i vad mån å ena sidan speciella samordningsbehov
föreligger beträffande olika statistikområden och i vad mån
statistiken å andra sidan är bunden till de olika administrativa verken.
A. Räkningar
Kommittén konstaterar, att de större räkningarna — folkräkningar, bostadsräkningar,
jordbruksräkningar och företagsräkningar m. fl. — för närvarande
i regel utföres av de olika myndigheter som omhänderhar övrig statistik
på området. Innehållsmässigt hör de också samman med befolkningsstatistik,
bostadsstatistik, jordbruksstatistik respektive företagsstatistik. Karakteristiskt
är emellertid, att räkningarna i högre grad än den löpande statistiken
har en allmän användning; de verk som genomför de olika räkningarna
kan icke betraktas som dessas huvudkonsumenter. Icke heller arbetstekniskt
är räkningarna bundna till nuvarande producenter. I huvudsak inhämtas
särskilt primärmaterial för räkningarna. De administrativa material
som utnyttjas är icke beroende av administrativa rutiner inom de verk som
genomför räkningarna.
I fråga om de olika räkningarnas planering och administration finnes
många gemensamma metodologiska frågor. Med den nuvarande organisationen
kommer emellertid erfarenheter från en räkning icke en annan tillgodo
och den expertis som hinner utbildas vid en räkning blir i fortsättningen
ofta icke fullt utnyttjad. Därjämte är de maskintekniska frågorna
särdeles betydelsefulla i samband med räkningarna. Dessa omfattar i regel
mycket stora material — större än någon fortlöpande statistik -— och på
grund av de omfattande rutinarbeten som därvid uppstår lämpar de sig särskilt
väl för maskinell bearbetning.
Avgörande för räkningarnas förläggning bör enligt kommitténs mening
vara det förhållandet att de mer än annan statistik är beroende av produktionstekniska
resurser som endast inom en stor statistikproducerande enhet
effektivt kan utnyttjas.
B. Hushålls- och labour force undersökningar samt inkomststatistik
Bland hushållsundersökningarna är, anför kommittén, socialstyrelsens
bostads- och levnadskostnadsundersökningar samt konjunkturinstitutets
sparandeundersökningar de hittills största. Bostadskostnadsundersökningar
-
47
Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960
na utföres främst i syfte att ge underlag för bostadsposten i konsumentprisindex,
vilken utarbetas av socialstyrelsen. Levnadskostnadsundersökningarna
utnyttjas av styrelsen dels för allmän kännedom om olika socialgruppers
levnadsförhållanden och dels som bakgrund i samband med avgivandet av
remisser i olika sammanhang. Endast färdigresultaten kommer till användning;
enskilda statistiska primäruppgifter har styrelsen, enligt vad kommittén
inhämtat, icke haft användning för i sin verksamhet. Styrelsen är
icke enda konsument till levnadskostnadsundersökningarna, utan dessa har
ett vidsträckt allmänt intresse.
Konjunkturinstitutets sparandeundersökningar utnyttjas främst för institutets
vetenskapliga analyser. De har planerats i direkt samband med detta
forskningsarbete men har även en allmän användning. Enligt kommitténs
uppfattning bör de framgent kunna planeras och utnyttjas för forskningsändamål
även om de produceras hos annan myndighet. Institutet bör icke
betungas med det rutinmässiga arbetet i samband med primärstatistiska undersökningar.
Sparandeundersökningarna bör vidare innehållsmässigt samordnas
med öviiga hushållsundersökningar så att dubblering undvikes.
Labour forcc undersökningarna är för Sveriges del undersökningar av ny
typ och har först under 1959 påbörjats av arbetsmarknadsstyrelsen. Labour
force undersökningarna har till syfte att komplettera den i huvudsak på
företagens uppgifter baserade sysselsättningsstatistiken, folkräkningar samt
övrig arbetsmarknadsstatistik. De svenska undersökningarna tillkom i första
hand för att täcka de informationsbehov som kravet på en effektivare arbetsmarknadspolitik
aktualiserade år 1958. Undersökningarna är emellertid
av stort intresse även för andra konsumenter än arbetsmarknadsstyrelsen.
Såväl hushållsundersökningarna som labour force undersökningarna är
baserade på stickprov. Insamlingen av materialet till hushållsundersökningarna
sker med hjälp av lokalombuden vid statistiska centralbyråns utredningsinstitut.
För labour force undersökningarna hämtas upplysningar per
post direkt från individerna. Arbetsmarknadsstyrelsen har för fullgörande
av materialinsamlingen utnyttjat sin lokala arbetsförmedlingsorganisation.
Detta arbete är av samma slag som det av utredningsinstitutet bedrivna.
För planeringen av urvalsundersökningar krävs speciella kvalifikationer
i fråga om statistiskt-metodologiskt kunnande. Beräkningarna av resultaten
är tekniskt komplicerade och kräver kännedom om urvalens uppläggning.
De blir vidare vid undersökningar av denna typ ofta mycket omfattande och
är därför väl lämpade för maskinell metod.
För hushålls- och labour force undersökningarna gäller alltså att de med
fördel kan utnyttja sådana produktionstekniska hjälpmedel, främst intervjuorganisation,
statistisk metodik och databehandlingsmaskiner med stor
kapacitet, som effektivast tillhandhålles centralt. Visserligen är det möjligt
att som hittills begagna dessa hjälpmedel även om statistiken är förlagd till
en annan myndighet än den som samtidigt är centralt service-organ, men
möjligheterna till rationell uppläggning av hela statistikproduktionen ökas
om de olika arbetsmomenten blir förlagda till en och samma myndighet. Nå
-
48
Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960
got väsentligt hinder att förflytta hushålls- och labour force undersökningar
från de myndigheter, där de nu produceras, föreligger enligt kommitténs
mening heller icke. Dessa myndigheter bör som viktiga konsumenter av statistiken
kunna påverka dess utformning oavsett var den produceras.
Statistiken över skattetaxeringarna samt inkomst och förmögenhet utarbetas
för närvarande av statistiska centralbyrån. Denna statistik har i likhet
med de förut nämnda undersökningarna individen och hushållet som
undersökningsenhet och hänger även innehållsmässigt samman med dessa
undersökningar. Primäruppgifterna inhämtas emellertid icke som i de föregående
fallen direkt från individer/hushåll utan via administrativa myndigheter
(taxeringsnämnder, länsstyrelser etc.). Redovisningen är till en del baserad
på stickprov. Statistiken har anknytning till den befolkningsregistrering
som är av betydelse även för de här tidigare nämnda undersökningarna.
Enligt kommitténs mening bör statistiken över skattetaxeringarna samt
inkomst och förmögenhet produceras i anslutning till liushållsundersökningarna
samt annan närliggande statistik.
C. Befolkningsstatistik
Befolkningsstatistiken inklusive befolkningsregistret samt dödsorsaksstatistiken
har alltifrån begynnelsen utgjort stommen i statistiska centralbyråns
statistikproduktion och dess bortflyttning har heller aldrig aktualiserats,
eftersom den saknar anknytning till annan myndighets verksamhet.
Enligt kommitténs mening finnes icke anledning förutsätta annat än att
statistiken bör vara förlagd till en central statistisk produktionsenhet. Detsamma
gäller även den till befolkningsstatistiken för närvarande knutna
valstalistiken.
Till befolkningsstatistiken kan, enligt kommittén, även räknas den statistik
som utarbetas av utlänningskommissionen. Statistiken är förlagd till en
särskild statislikavdelning och baseras huvudsakligen på administrativa handlingar
från andra myndigheter: polismyndigheter, passkontroll, pastorsämbeten,
statistiska centralbyrån etc. Den rapportering som nu sker från dessa
myndigheter till kommissionen bör enligt kommitténs mening kunna ske
även till en central statistikproducerande enhet. Behovet av samordning med
övrig befolkningsstatistik, arbetsmarknadsstatistik etc. talar också, anser
kommittén, för en överföring av de delar av kommissionens statistik, som
icke är att betrakta som intern driftsstatistik.
D. Undervisningsstatistik
Produktionen av undervisningsstatistik har hittills varit splittrad. Statistiska
centralbyrån har handhaft statistiken över högre studier, skolöverstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning statistiken över lägre studier
och arbetsmarknadsstyrelsen viss prognosstatistik över skolungdomens
yrkesplaner. Kommittén föreslår en koncentration av undervisningsstatistiken.
Knngl. Maj.ts proposition nr lOi år 1960
49
E. Rättsstatistik
Flertalet grenar av rättsstatistiken (kriminalstatistiken) är för närvarande
förlagda till statistiska centralbyrån. Dock sammanställer fångvårdsstyrelsen
löpande statistik över villkorligt dömda, över fångvårdsanstalterna
samt övervaknings- och tillsynsklientelet och kontrollstyrelsen statistik över
fylleriförseelserna.
Enligt förslag av kriminalstatistikutredningen skulle fångvårdsstyrelsen
endast utarbeta rent administrativ statistik men övrig statistik överföras till
centralbyrån. Enligt kommitténs mening bör utredningens förslag beaktas
i avseende på arbetsfördelningen mellan fångvårdsstyrelsen och statistiska
centralbyrån.
Statistiken över fylleriförseelserna är däremot, enligt kommittén, direkt
beroende av material hos kontrollstyrelsen och bör, såsom kriminalstatistikutredningen
föreslagit, primärt utarbetas hos styrelsen. Sedan centralbyråns
kriminalstatistik blivit omlagd anses emellertid den av utredningen förutsatta
samordningen med denna statistik böra genomföras.
F. Hälso- och sjukvårdsstatistik
Produktionen av statistik över hälso- och sjukvård är i huvudsak förlagd
till medicinalstyrelsen. Som underlag för statistiken utnyttjas i viss utsträckning
register och andra administrativa uppgifter inom styrelsen. Statistikproduktionen
sker emellertid vid en särskild statistisk avdelning.
Styrelsen utgör en viktig konsument av statistiken, men det är endast till
en del fråga om driftsstatistik. Statistiken har många utomstående konsumenter.
Behovet att samordna hälso- och sjukvårdsstatistiken med befolkningsstatistik,
socialvårdsstatistik etc. talar enligt kommittén för produktion
eller åtminstone planering i nära sammanhang med dessa statistikgrenar.
Innan en omorganisation sker, bör emellertid enligt kommittén särskild
utredning företagas i syfte att bl. a. särskilja de delar som ur medicinalstyrelsens
synpunkt kan betraktas som driftsstatistik. Det anses i övrigt
böra närmare övervägas i vad mån statistikproduktionen även vid en förflyttning
kan samordnas med de administrativa rutinerna inom verket, så
att ett utnyttjande av det där befintliga materialet blir möjligt.
(1. Socialvårds- och socialförsäkringsstatistik
Produktionen av statistik över socialvård och socialförsäkring är för närvarande
splittrad på de myndigheter som administrerar de olika delarna av
denna verksamhet. I fråga om de på detta område största statistikproducenterna,
nämligen pensionsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten och socialstyrelsen,
anför kommittén i huvuddrag följande:
Pensionsstyrelsens fortlöpande statistik är i huvudsak baserad på styrelsens
administrativa register över pensionstagare. Såvida det inte i samband
med tilläggspensioneringen eller i annat sammanhang sker en omorganisation
av dessa register synes det knappast rationellt att förflytta ifrågavarande
bearbetningar och statistik.
4 Dihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 104
50
Kunyl. Maj. ts proposition nr 104 år 1960
Resultaten utnyttjas i huvudsak av pensionsstyrelsen, men statistiken
har samtidigt som en gren av socialvårdsstatistiken anknytning till exempelvis
socialstyrelsens åldringsvårdsstatistik och socialhjälpsstatistik. Även
om sålunda bearbetningen kvarligger hos pensionsstyrelsen bör den alltså
innehållsmässigt samordnas med övrig socialvårdsstatistik.
För styrelsens tillfälliga undersökningar har utöver registermaterialel
även inhämtats särskilda uppgifter från enskilda pensionstagare, vilka i
samråd med socialtjänstemän och pensionsnämndsordföranden ifyllt blanketter.
Undersökningarna har utförts i anledning av styrelsens behov att
belysa verkningarna av vissa speciella hjälpformer. Undersökningarna är
metodologiskt närmast jämförbara med centralbyråns intervjuundersökningar.
Det är därför naturligt att undersökningarna framgent — i den
mån de icke helt kan utföras av ett centralt produktionsorgan med intervjuorganisation
— planeras i samråd med dess expertis på området.
Riksförsäkringsanstaltens verksamhetsberättelse bygger helt och hållet
på administrativa uppgifter. Dylika uppgifter utnyttjas även för anstaltens
olycksfallsstatistik, vilken baseras dels på primärmaterial, som framkommer
såsom biprodukt vid premiedebitering och skadereglering inom verket
jämte registret över försäkringspliktiga arbetsgivare, dels även på särskilda
statistiska uppgifter från nio fristående socialförsäkringsbolag. Sjukkassestatistiken
baseras på särskilt inhämtade statistiska uppgifter från de allmänna
sjukkassorna, vilka vid uppgiftslämnandet utnyttjar medlems- och
sjukkort, verifikationer och bokföringsallegat.
Olycksfalls- och sjukkassestatistiken karakteriseras för närvarande av en
betydande eftersläpning, en av de största inom den officiella statistiken.
Samtidigt är anstaltens försäkringsmatematiska och statistiska byrå mycket
kostnadskrävande, även med borträknande av de administrativa åligganden
byrån har. En förläggning av verkets statistik till ett centralt produktionsorgan
som är bättre rustat för en bearbetning av dessa omfattande
statistikgrenar synes motiverad. Behov föreligger också att samordna det
stora registret Över försäkringspliktiga arbetsgivare med övriga företagsregister.
Trots att riksförsäkringsanstaltens statistik sålunda för närvarande är
upplagd så att primärmaterialet till en del anknyter till administrativa förfaranden
och anstalten utgör tillsynsmyndighet för de uppgiftslämnande
organen, anser kommittén alt en förflyttning kan övervägas i fråga om såväl
olycksfallsstatistiken som den månatliga och årliga sjukkassestatistiken.
Vid den utredning som bör föregå överflyttningen bör undersökas i vad
män statistikproduktionen kan samordnas med verkets administrativa arbetsuppgifter.
Socialstyrelsens socialvårdsstatistik berör till alla delar områden som faller
inom socialstyrelsens administrativa verksamhetsfält men primärmaterialet
till denna statistik hänger endast delvis direkt samman med administrativa
rutiner inom styrelsen.
Samtliga uppgiftslämnare till socialvårdsstatistiken består av myndigheler
(kommunala nämnder, styrelser etc.) och institutioner (barnhem, ålderdomshem
etc.), som tillhör socialstyrelsens verksamhetsfält. Till statistiken
hämtar de uppgifter ur liggare, kortregisler och annat liknande administrativt
material. Socialstyrelsens möjligheter att dirigera verksamheten
och utforma de administrativa förfaranden på vilka statistiken är grundad
växlar emellertid något från område till område.
Behovet att utarbeta socialvårdsstatistiken i nära anslutning till socialstyrelsens
administrativa verksamhet är icke lika angeläget för alla delar
51
Kiimjl. Maj:ts proposition nr lOi år 1960
av denna statistik. Den erforderliga kontakten med expertis hos socialstyrelsen
torde kunna upprätthållas lika väl vid en förflyttning av statistiken till
ett centralt verk, som då den produceras av en särskild statistisk byrå hos
styrelsen. Däremot kräver specialbearbetningar av de material, som dessa
undersökningar är baserade på, liksom även de särskilda smärre undersökningarna,
mera intim kontakt med fackbyråerna.
Fackbyråerna har för sin del inget uttalat behov av att taga del av enskilda
primäruppgifter, som insamlats för det statistiska ändamålet. Den kontakt
som förekommit angående primärmaterialet bar hittills aktualiserats
antingen då den statistikbearbctande byrån sökt hjälp med tolkningen av
en oklar uppgift i materialet eller observerat speciella förhållanden, som
den funnit anledning rapportera till vederbörande fackbyrå.
Färdigresultaten av statistiken utnyttjas emellertid av styrelsens samtliga
fackbyråer i olika sammanhang och får i viss utsträckning betraktas
som driftsstatistik. Samtidigt är styrelsen emellertid icke enda konsument
av socialvårdsstatistiken. Väsentliga samordningsbehov gentemot annan
statistik — av exempelvis nykterhetsvårdsstatistik och alkoholkonsumtionsstatistik,
av barnavårds- och ungdomsvårdsstatistik å ena sidan och
kriminalstatistik å den andra -— talar vidare för en sammanföring av dessa
olika stalistikgrenar.
Kommittén har funnit anknytningen till socialstyrelsens administrativa
verksamhet för vissa delar av socialvårdsstatistiken så uttalad, att en bortflyttning
av dessa delar icke utan vidare torde kunna ske. Samtidigt möter
det emellertid svårigheter att splittra statistiken och avskilja de mera fristående
grenar, som skulle kunna överföras till ett centralt organ.
H. Ndrings statistik
Som ett medel att samordna näringsstatistiken nämner kommittén främst
nationalräkenskaperna och de därmed sammanhängande beräkningar av nationalinkomst,
nationalprodukt, konsumtion, investeringar m. m., vilka nu
utföres av konjunkturinstitutet. Grundmalerialet för nationalräkenskaperna
utgöres av statistiskt material som insamlas av andra myndigheter och som
av institutet övertages antingen i form av obearbetat primärmaterial eller,
vanligen, i form av bearbetade uppgifter. Materialet bearbetas ytterligare av
institutet för inpassning i nationalräkenskaperna. Enligt kommitténs mening
ökas möjligheterna att samordna och utveckla näringsstatistiken, om
denna statistik produceras inom det verk som utarbetar nationalräkenskaperna,
såsom fallet är i exempelvis Norge och en rad andra länder.
Näringsstatistiken är till väsentlig del baserad på uppgifter från företag
av olika slag: jordbruk, industriföretag, handelsföretag etc. Statistik av denna
typ måste grundas på enhetliga och aktuella register. Även produktionstekniska
skäl talar därför för en sammanföring av näringsstatistiken, med
nämnda register som grundval.
Kommittén diskuterar därefter förläggningen av näringsstatistikens olika
grenar samt arbetsmarknads- och prisstatistiken.
H: 1 Jordbruksstatistik och skogsstatistik
Huvuddelen av den allmänna jordbruksstatistiken samt fiskestatistiken
överfördes i samband med jordbruksnämndens inrättande till statistiska
centralbyrån. Även jordbruksnämnden har emellertid en omfattande stati
-
52
Knngl. Maj. ts proposition nr lOi år 1960
slikproduktion. Dessutom företar lantbruksstyrelsen statistiska undersökningar,
varav en del smärre undersökningar huvudsakligen är av karaktären
driftsstatistik (lantbruksnämnderna, kontrollföreningsverksamheten
etc.), medan andra — speciellt de kostnadskrävande jordbruksekonomiska
utredningarna — även är av allmänt intresse.
Kommittén har funnit, att frågan om gränsdragning mellan jordbruksnämnden,
lantbruksstyrelsen och statistiska centralbyrån samt frågan om
samordning av jordbruksstatistiken över huvud taget är så komplicerad att
något ställningstagande icke är möjligt utan ytterligare utredningar.
Skogsstatistiken är i huvudsak uppdelad mellan domänstyrelsen och skogsstyrelsen.
Domänstyrelsens statistik utgör en redovisning utåt av styrelsens
verksamhet och är alltså av samma karaktär som de övriga affärsdrivande
verkens driftsstatistik. Kommittén anser att det icke finns anledning förorda
ändrad förläggning av denna statistik.
Skogsstyrelsens statistik över flottningsföreningar och flottleder baseras
på särskilt inhämtat statistiskt material, som insamlas genom länsstyrelserna.
Statistiken har tidigare utarbetats av kommerskollegium och torde utan
olägenhet kunna överföras till annan myndighet.
Materialet till Skogsstatistisk årsbok ulgöres i stor utsträckning av en
sammanställning och vidarebearbetning ur andra publikationer av sådana
uppgifter som berör skogsnäringen, men bygger också till en del på särskilt
material från domänstyrelsen, stiftsnämnderna, Skogssällskapet, Sveriges
skogsägareförbund, skogsvårdsstyrelserna, Sveriges häradsallmänningsförbund,
sockenallmänningarnas förvaltningar, städernas skogsförvaltningar
och virkesmätningsföreningarna. Insamlingen av dessa uppgifter har icke
direkt anknytning till styrelsens administrativa verksamhet utan torde även
kunna företagas av annan myndighet.
Behovet av samordning med annan näringsstatistik talar enligt kommitténs
mening för att skogsstatistiken, inklusive den ovannämnda flottningsstatistiken,
överföres till den myndighet som omhänderhar övrig näringsstatistik.
H: 2 Statistik över industri, bergshantering
och handel
En stor del av statistiken på detta område är för närvarande förlagd till
kommerskollegium, som utarbetar industri- och bergshanteringsstatistik,
invesleringsstatistik, lagerstatistik, kooperationsstatistik, utrikeshandelsstatistik,
sjöfartsstatistik och prisstatistik. Kommittén anför beträffande denna
statistik i huvudsak följande:
Större delen av statistiken är baserad på särskilt inhämtade statistiska
uppgifter. Den utnyttjar icke några förvaltningshandlingar inom kollegium.
En del administrativt material från andra verk kommer däremot till användning,
främst de för utrikeshandelsstatistiken utnyttjade tullsedlarna och
Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
53
varuanmälningarna, vilka huvudsakligen i maskinbearbetat skick överlämnas
av tullverket, samt vissa uppgifter till sjöfartsslatistiken från samma
verk. Vidare utnyttjas för aktualisering av registret över uppgiftslämnare
till sjöfartsstatistiken vissa uppgifter ur sjöfartsstyrelsens sjöfartsregister.
För investeringsstatistiken utnyttjas, i vad avser samfärdseln, uppgifter ur
centralbyråns bilregister.
De primäruppgifter som utnyttjas i kommerskollegii statistik är alltså
icke av det slag alt de är beroende av administrativa rutiner inom verket.
Insamlingen av det statistiska primärmaterialet omhänderhas huvudsakligen
av kollegii statistiska byrå. Några andra byråer inom kollegium deltager
icke i detta arbete.
Som uppgiftslämnare till statistiken beröres emellertid näringsidkare och
deras organisationer inom det område på vilket kollegium verkar som central
myndighet. Men statistikens utveckling och överförande till en särskild
statistisk byrå sedan långt tillbaka i tiden har inneburit, att det statistiska
arbetet på uppgiftslämnarplanet icke har någon direkt anknytning till kollegii
administrativa verksamhet. I praktiken deltar de personer som producerar
statistiken endast i ringa utsträckning i den administrativa verksamhet
som medför kontakterna med näringslivet.
Enligt kommitténs mening bör den för statistikens utveckling erforderliga
kännedomen om uppgiftslämnarnas förhållanden kunna inhämtas lika
väl vid en förläggning av statistiken till en central statistisk enhet som då
den utarbetas vid en särskild statistisk byrå inom kollegium. Genom rådfrågning
av teknisk expertis och personal hos kollegium, som har kontakt med
näringslivet, liksom även genom direkt kontakt med uppgiftslämnarna och
deras organisationer, bör statistiken även vid en bortflyttning kunna anpassas
efter utvecklingen såväl i fråga om produkter och förfaranden som i fråga
om bokföringsmässiga förhållanden på näringslivets olika områden. Motsvarande
kontakt förekommer för övrigt redan nu i fråga om sjöfartsstatistiken,
som ju alltjämt är förlagd till kommerskollegium, medan sjöfartsärendena
i övrigt sorterar under sjöfartsstyrelsen.
På statistikkommitténs förfrågan har från kommerskollegium lämnats
vissa upplysningar angående statistikens användning inom kollegium. Utrikes-
och utrcdningsbyrån har anfört, att den för avtalsutredningar, uppgiftslämnande
till internationella organisationer, export- och importberäkningar
samt näringspolitiska utredningar i större eller mindre utsträckning
begagnar följande statistik:
utrikeshandelsstatistik
industristatistik (inkl. bergsstatistik)
lager- och kvartalsstatistik
investeringsstalistik
prisstatistik (i begränsad omfattning).
Därvid utnyttjas icke blott de publicerade resultaten utan också maskinlistor
och annat opublicerat material ävensom i viss utsträckning primäruppgifter.
— Bergsbyrån har å sin sida anfört, att den använder bergverksstatislik
men endast i publicerat skick. Inom kollegium synes däremot varken
kooperationsstatistik eller sjöfartsstatistik regelbundet komma till användning.
Den statistik kommerskollegium producerar har såsom central näringsstatistik
många andra konsumenter. Statistiken över industriproduktion, investeringar,
lager, utrikeshandel och sjöfart etc. utgör viktigt underlag för
bedömningen av den ekonomiska utvecklingen i allmänhet och är därför av
stort intresse för de statliga myndigheter som ansvarar för den ekonomiska
54 Kungl. Maj:ts proposition nr 10''i år 1960
politikens utformning och genomförande, liksom också för organisationer och
enskilda företag.
Dessa olika konsumenter har, liksom i många fall kollegium själv, behov
av att snabbt få del av statistikens resultat och utnyttjar dem i viss utsträckning
redan innan de publicerats. Kommerskollegium själv har för närvarande
förmånen att ha materialet lätt tillgängligt, medan de utomstående konsumenterna
får gå till kollegium för att ta del av det. Kommittén medger,
att det för kollegii utrikes- och utredningsbyrå skulle innebära en olägenhet
om statistiken förlädes på annat håll, men finner dock att denna synpunkt
icke kan tillmätas avgörande betydelse.
Samma skäl som nu talar för statistikens kvarblivande inom kommerskollegium,
dit den kommit att förläggas av i huvudsak historiska skäl, skulle
kunna anföras för dess överförande till andra statistikkonsumerande
myndigheter, exempelvis arbetsmarknadsstyrelsen. Denna slutsats har giltighet
även om man tar hänsyn till den förväntade utvecklingen av verkens
framtida arbetsuppgifter. Liksom sålunda kommerskollegium framgent kan
förutsättas via handelspolitiken få ökad användning av näringsstatistik för
strukturella utredningar m. m., så kan också arbetsmarknadsstyrelsen för
planering av sysselsättningspolitiken inom olika sektorer av näringslivet beräknas
få ökat behov av samma statistik. Redan detta torde ge en antydan
om svårigheten att avgöra näringsstatistikens förläggning på grundval av
överväganden om vilken konsument som kan komma att betraktas som viktigast.
En mycket stor del av konnnerskollegii statistik är baserad på uppgifter
från enskilda företag och behöver i många olika sammanhang och icke minst
—- som tidigare nämnts — för nationalräkenskapsarbetet kombineras med
annan företagsstatistik, exempelvis lönestatistik, vinststatistik in. in. Det är
därför angeläget att definitioner och klassificeringar som anknyter till företaget
och dess verksamhet blir i största möjliga utsträckning standardiserade.
Kommittén har kommit till den uppfattningen att en sammanföring av
all berörd statistik till en enda producent skulle underlätta statistikens innehållsmässiga
samordning.
Kommittén erinrar härefter om att ett cenlralt företagsregister utgör det
viktigaste medlet att praktiskt tillämpa standardiserad klassificering av
företagen. Det blir exempelvis lättare att enhetligt redovisa företagen efter
industrigrupper om icke blott principerna för klassificeringen är enhetliga
utan man dessutom kan utnyttja en gemensam kodifiering av varje företag.
Ett centralt företagsregister gör det enligt kommitténs mening också möjligt
att begagna gemensamma frågeformulär för att inhämta uppgifter rörande
olika sidor av företagens verksamhet. Ur företagens synpunkt är det
ett intresse att endast behöva lämna uppgifter åt ett håll.
Såsom kommitténs utredningar visar är statistiken heller icke av administrativa
skäl bunden till kommerskollegium. Det bör bli möjligt för kollegium
att som en av statistikens viktigare konsumenter påverka dess utformning
även om den är förlagd till annan myndighet, understryker kommittén.
, ft''
Beträffande konjunkturinstitutets undersökningar på detta område anför
kommittén följande:
Företagsenkäterna inom verkstads- samt textil- och beklädnadsindustrin
(»konjunkturbarometern»'') baseras på uppgifter som inhämtas från ett ur
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 10b år 1960
55
val av företag inom de berörda näringsgrenarna. Enkäterna har direkt samband
med övrig företagsstatistik och torde kunna produceras i anslutning
till denna statistik. Volym- och prisindexberäkningarna avseende utrikeshandeln
baseras på statistik från generaltullstyrelsen och kommerskollegium
och kan likaledes produceras i anslutning till övrig utrikeshandelsstatistik.
Kommittén anser, att rutinmässig statistik icke bör utarbetas vid konjunkturinstitutet
och att de ifrågavarande undersökningarna bör förflyttas.
I fråga om statistiska centralbyråns statistik över företagens intäkter,
kostnader och vänster, anför kommittén att den bör samordnas med och
produceras i anslutning till övrig företagsstatistik.
Socialstyrelsen utarbetar statistik över detaljhandelsomsättningen, vilken
emellertid saknar samband med styrelsens administrativa verksamhet. Såväl
innehållsmässiga som produktionstekniska samordningssynpunkter talar
för att den sammanföres med övrig företagsstatistik.
Beträffande den till kontrollstyrelsen förlagda näringsstatistiken anför
kommittén i huvudsak följande:
Statistiken över accispliktiga näringar är baserad på hos styrelsen befintliga
administrativa uppgifter och därmed integrerad med administrativa
rutiner inom verket. Kommittén anser sig därför icke kunna förorda
en bortflvttning av denna statistik.
Statistiken över försäljningen av rusdrycker och Öl grundar sig på särskilt
inhämtat material från Nya system AB, Vin & spritcentralen, länsstyrelserna
samt restauratörer och tillverkare av Öl och lättöl. Beträffande
denna statistik föreligger på konsumentsidan viss anknytning till kontrollstvrelsens
administrativa verksamhet därigenom att restaurangernas prissättning
sedan år 1957 är föremål för fortlöpande kontroll och bearbetning.
Statistiken är emellertid icke enbart en driftsstatistik utan har ett allmänt
intresse. Enligt kommitténs mening kan därför trots den administrativa anknytningen
en förflyttning av denna statistik och samordning med övrig
näringsstatistik övervägas.
H:3 Byggnadsstatistik
Bostadsstyrelsens statistikproduktion är fördelad på olika enheter inom
verket. Huvuddelen är emellertid förlagd till planeringsbyråns statistiska
sektion.
Bostadsbyggnadsstatistiken är baserad på särskilda rapporter, som i fråga
om såväl månads- som årsstatistik insändes från de kommunala organen.
En del av uppgifterna till årsstatistiken insändes via länsbostadsnämnderna.
I sin administrativa verksamhet har bostadsstyrelsen nära kontakt med
statistikens uppgiftslämnare, de lokala förmedlingsorganen i kommunerna,
vilket i och för sig kan antagas främja statistikinsamlingen. Som konsument
av statistiken har styrelsen emellertid i fråga om årsstatistiken aldrig och i
fråga om månadsstatistiken endast i mindre utsträckning behov av att ta
del av primäruppgifter rörande enskilda kommuner.
Kommittén anser att bostadsstyrelsen är en viktig konsument av bostadsbyggnadsstatistiken,
men att statistiken ur styrelsens synpunkt icke kan
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 10i år 1960
betraktas som driftsstatistik. Den årliga statistiken över bostadsbyggandet
visar för närvarande avsevärd eftersläpning i tiden, enär statistiska sektionen
är hårt belastad och i första hand måste ägna sig åt styrelsens driftsstatistik,
lånestatistiken. Det är kommitténs uppfattning att eu produktion
av statistiken vid ett större statistiskt verk skulle skapa bättre förutsättningar
för dess utarbetande. Den behöver dessutom ställas i relation till
andra statistikgrenar på bostadsmarknadsområdet, exempelvis socialstyrelsens
bostadskostnadsundersökningar, hyresrådets fastighetsomkostnadsundersökningar
och arbetsmarknadsstyrelsens statistik över byggnadstillstånden,
samt till näringsstatistiken i övrigt.
Statistiken över bostadsmarknadsläget baseras på uppgifter från kommuner
med kommunal bostadsförmedling eller med vissa andra typer av
register över bostadssökande. Statistiken torde ha sin huvudkonsument i
bostadsstyrelsen men är samtidigt av stort allmänt intresse, anför kommittén.
En bortflyttning ter sig mera tveksam än beträffande bostadsbvggnadsstatistiken
men bör dock enligt kommitténs mening övervägas.
Beträffande lokalstatistiken (lokaler för andra än bostadsändamål) inhämtas
primärmaterial från byggnadsnämnderna samt från statliga verk.
Bostadsstyrelsen har själv i annat sammanhang prövat frågan om statistikens
förläggning och föreslagit en bortflyttning samt anknytning till industrislatistiken.
Kommittén ansluter sig till denna uppfattning.
Statistikaxbetet vid styrelsens byrå för teknisk-ekonomiska utredningar
hänger samman med styrelsens allmänna värderingsarbete, vilket i sin tur
ligger till grund för låneverksamheten. Till den byggnadskostnadsindex som
utarbetas vid byrån inhämtas visserligen särskilda statistiska uppgifter men
uppgiftsinsamlingen synes kräva mer av tekniska fackkunskaper och nära
kontakt med fackområdet än flertalet andra statistikgrenar. Resultaten utnyttjas
i första hand inom styrelsen men har stort allmänt intresse, exempelvis
för kalkyler vid byggnadsentreprenadbyggen. Enligt kommitténs mening
är det tveksamt om en bortflyttning kan ske.
Statistiken över kommunala taxor för vatten, elström, renhållning och
sotning insamlas och beai''betas främst för uträkning av vissa koefficienter
i styrelsens värderingsmetod för driftskostnader. Uppgifterna infordras i
huvudsak direkt från förmedlingsorganen. Statistiken över driftskostnaderna
för flerfamiljshus inhämtas från ett antal fastighetsförvaltningar och
användes huvudsakligen av bostadsstyrelsen för justering av värderingsmetod
för driftskostnaderna och andra speciella utredningar.
Beträffande de båda sistnämnda statistikgrenarna anför kommittén, att
de för närvarande har begränsad användning men borde kunna samordnas
med annan närliggande statistik, främst socialstyrelsens bostadskostnadsundersökningar
och hyresrådets fastighetsomkostnadsundersökningar. Enligt
kommitténs mening bör deras förläggning i första hand bli beroende av
var byggnadskostnadsindex utarbetas.
Beträffande hyresrådets tillfälligt återkommande fastighetsomkostnadsundersökningar
anför kommittén, att de är baserade på särskilt inhämtat
57
Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
statistiski material och utföres i anslutning till hyresrådets hyresreglerande
verksamhet. Rådet har emellertid icke behov av enskilda primäruppgifter
utan endast av färdiga sammanställningar. Undersökningarna kräver för
sitt genomförande en viss personalökning, ehuru betydligt mindre än fallet
är vid exempelvis folk- och bostadsräkningarna. De är baserade på urval
och kräver statistik-metodologisk sakkunskap. Det kan därför övervägas
om de icke i fortsättningen bör utföras hos en central produktionsenhet
med tillgång till sådan sakkunskap, men givetvis måste de utformas i mycket
nära samråd med hyresrådet. Skulle en sådan förläggning icke komma
till stånd, bör undersökningarnas planering ske med anlitande av speciellt
kvalificerad statistisk expertis.
H : 4 Kommunikationsstatistik
Den statistik generalpoststyrelsen, telestyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, luftfartsstyrelsen och
statens biltrafiknämnd publicerar är i stor utsträckning baserad på den
driftsstatistik som de ändå måste utarbeta. En förflyttning av statistiken
kan därför knappast ifrågakomma. Emellertid föreligger enligt kommittén
behov av allmän samordning av transportstatistikens olika delar och av
dess publicering.
Beträffande det till statistiska centralbyrån förlagda bilregistret och därpå
grundad motorfordonsstatistik samt centralbyråns statistik över vägtrafikolyckor
finnes enligt kommitténs mening icke anledning föreslå annan förläggning
än till ett centralt statistikproducerande organ.
H:5 Bank- och försäkringsstatistik
Bankstatistik produceras av statistiska centralbyrån, bank- och fondinspektionen
samt sparbanksinspektionen. Bank- och fondinspektionens och
sparbanksinspektionens statistik har närmast karaktären av bokföringsredovisning.
Enligt kommitténs mening finns icke anledning ifrågasätta förändringar
i nu gällande arbetsfördelning.
Försäkringsinspektionen omhänderhar statistiken på sitt verksamhetsområde.
Som underlag för denna statistik utnyttjas bokföringsuppgifter från
försäkringsanstalterna, vilka inspektionen utövar tillsyn över. En bortflyttning
av statistiken från försäkringsinspektionen kan enligt kommittén
knappast ifrågakomma.
H:ti Statistik över statens och kom rnn nernas finanser
Statistik över statens finanser utarbetas av riksräkenskapsverket och över
kommunernas finanser av statistiska centralbyrån.
Den del av riksräkenskapsverkets arbetsuppgifter som närmast kan betraktas
som statistiska, nämligen utarbetandet av verkets årsbok, är förlagd
till finansstatistiska byrån. Statistiken är helt baserad på administrativa
uppgifter som finnes hos verket. Den har närmast karaktär av räken
-
58
Kungl. Maj.ts proposition nr 101 år 1960
skapsredovisning och utarbetas främst för de anslagsbeviljande myndigheternas
räkning. Anledning till bortflyttning av denna statistik från riksräkenskapsverket
synes enligt kommitténs mening icke föreligga.
Beträffande den kommunala finansstatistiken, vilken saknar anknytning
till någon speciell statlig myndighets verksamhet, finnes enligt kommitténs
mening icke skäl föreslå annan förläggning än till ett centralt statistikproducerande
organ.
H:7 Arbetsmarknadsstatistik
Huvuddelen av arbetsmarknadsstatistiken är för närvarande förlagd till
socialstyrelsen, men också arbetsmarknadsstyrelsen utarbetar delar därav
liksom även statistiska centralbyrån (personalstatistik rörande statsanställda).
Beträffande arbetsmarknadsstyrelsens statistik anför kommittén följande:
Arbetsförmedlingsstatistiken
är baserad på administrativt material från
arbetsförmedlingarna och belyser i första hand omfattningen av dessas arbete.
Även statistiken över byggnadsregleringsverksamheten baseras i huvudsak
på administrativa material, d. v. s. ansökningshandlingar från länsarbetsnämndernas
verksamhet. Statistiken över sysselsättningen vid beredskapsarbetena
samt antalet arbetslösa, som erhållit dagunderstöd från arbetslöshetsnämnd,
baseras på verksamhetsrapporter från arbetsledare vid
arbetsplatserna samt från arbetslöshetsnämnderna.
Samtliga dessa grenar får i huvudsak betraktas som driftsstatistik för
styrelsen och en förflyttning kan knappast ifrågakomma, utan samordningen
får, för den händelse övrig arbetsmarknadsstatistik blir förlagd på annat
håll, åstadkommas på andra vägar.
Även arbetslöshetsstatistiken baseras främst på uppgifter från arbetsförmedlingarna
och dessutom föreligger vissa uppgifter från arbetslöshetskassorna.
Uppgiftslämnarna sorterar under arbetsmarknadsstyrelsen. Styrelsen
är samtidigt en viktig konsument av statistiken och ehuru den synes ha
större allmänt intresse än de nyssnämnda statistikgrenarna kan omedelbara
skäl för en förflyttning av statistiken icke anses vara för handen.
Statistiken över flyttningarna mellan fackförbunden baseras på särskilda
rapporter från förbunden. Dessa har för närvarande ingen omedelbar anknytning
till arbetsmarknadsstyrelsens verksamhet och rapporterna torde
därför utan direkt olägenhet kunna översändas till annan statistikproducent.
Enligt kommitténs uppfattning hör denna statistik till de grenar, vars
överföring till en central statistikproducerande instans kan övervägas.
Den sysselsättningsstatistik för skogsbruket som styrelsen utarbetar är,
liksom övrig officiell sysselsättningsstatistik, baserad på uppgifter från enskilda
företag, domänverket samt skogsägare i övrigt. Till en del av statistiken
insamlas materialet av länsarbetsnämnderna med biträde av länsskogvaktare.
Kommittén finner det rimligt, att statistiken anknytes till övrig
sysselsättningsstatistik.
Socialstyrelsens sysselsättningsstatistik saknar sedan långt tillbaka i tiden
anknytning till styrelsens administrativa verksamhet och torde utan
olägenhet för styrelsen kunna förflyttas. Det är enligt kommitténs mening
angeläget att statistiken produceras i anknytning till ett centralt företags
-
59
Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
register, varigenom den blir begreppsmässigt samordnad med övrig företagsstatistik
och arbetstekniskt förenklad.
I fråga om statistiska centralbyråns personalstatistik rörande statsanställda
finnes enligt kommittén icke anledning föreslå annan förläggning än till
centralt statistikproducerande organ.
Den officiella lönestatistiken, vilken huvudsakligen är förlagd till socialstyrelsen,
utnyttjas dels för allmän ekonomisk analys, varvid den ställes
i relation till övrig näringsstatistik, och dels också för arbetsmarknadsorganisationernas
avtalsförhandlingar. För sistnämnda ändamål kräver den
samordning med organisationernas egen statistik. Redan nu är statistiken
med avseende på insamlingsförfarandet i huvudsak samordnad med den privata
lönestatistiken.
Lönestatistiken är arbetstekniskt krävande och innehåller bl. a. omfattande
granskningsrutiner. Inom lönestatistiken finnes också utrymme för
statisliskt-metodologiskt utvecklingsarbete, bl. a. beträffande frågan om möjligheterna
till ökad användning av stickprovsmetodik. Produktionstekniska
skäl talar sålunda enligt kommitténs mening för att statistiken bör förläggas
till en produktionsenhet utrustad med maskiner med stor kapacitet
och statistisk-metodologisk expertis. Även behovet att anknyta statistiken
till ett centralt företagsregister är av betydelse i sammanhanget, anser
kommittén.
Något hinder att förflytta lönestatistiken från socialstyrelsen föreligger
enligt kommittén icke; styrelsen är icke konsument av statistiken, bortsett
från att dess förlikningsmannaexpedition har visst allmänt intresse av den.
H:8 Prisstatistik
Prisstatistiken är för närvarande splittrad öch förlagd till socialstyrelsen,
som utarbetar konsumentprisindex, kommerskollegium, som utarbetar partiprisindex
och numera även en försvarsprisindex, jordbruksnämnden, som
utarbetar prisstatistik för jordbruksprodukter, och bostadsstyrelsen, som
utarbetar byggnadskostnadsindex.
Det som knyter samman prisstatistikens olika grenar är dels konsumentintressena
dels också indexmetodiken. Det finns därför enligt kommittén
skäl utgå från att statistiken bör produceras i ett sammanhang och hos
samma myndighet. Som tidigare nämnts anser kommittén, att kommerskollegiets
prisstatistik icke av administrativa skäl är bunden till kollegium.
I fråga om jordbruksprisindex och byggnadskostnadsindex har kommittén
icke ansett sig kunna ta ställning till lämpligaste förläggning utan ytterligare
utredningar angående dessas anknytning till jordbruksnämndens respektive
bostadsstyrelsens administrativa verksamhet.
Beträffande konsumentprisindex anför kommittén följande:
Konsumentprisindex är i huvudsak baserad på primärmaterial, som insamlas
genom statistiska centralbyråns intervjuorganisation. Prisinsamlingen
utgör för övrigt den enda fortlöpande större uppgiften som denna organisation
för närvarande har inom den officiella statistiken.
60
Kungl. Maj. ts proposition nr 1(H år 1960
Statistik som bör inordnas i |
Statistik vars inordnande i |
Vid de administrativa |
1 |
2 |
3 |
Statistiska centralbyråns |
||
Kommerskollegiets kvartals- och lagerstatistik investeringsstatistik prisstatistik utrikeshandelsstatistik sjöfartsstatistik koopera tion ssta ti st ik |
||
Socialstyrelsens |
Socialstyrelsens |
|
Fångvårdsstyrelsens statistik |
— |
— |
— |
Riksförsäkringsanstaltens olycksfallsstatistik sjukkassestatistik |
Riksförsäkringsanstaltens verksamhetsstatistik |
— |
Pensionsstyrelsens |
Pensionsstyrelsens |
Arbetsmarknadsstyrelsens |
Arbetsmarknadsstyrelsens |
Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsförmedlings- statistik beredskapsarbeten byggnadsregleringar arbetslöshetsstatistik |
Bostadsstyrelsens bostadsbyggnadsstatistik lokalstatistik bostadsräkningar |
Bostadsstyrelsens |
Bostadsstyrelsens lånestatistik |
Statens hyresråds |
— |
|
— |
— |
Generalpoststyrelsens statistik |
— |
Telestyrelsens statistik |
|
— |
Järnvägsstyrelsens statistik |
|
— |
— |
Vattenfallsstyrelsens statistik |
Väg- och vattenbyggnads-styrelsens |
Kungl. Maj:ts proposition nr tOk år 1960
61
Statistisk som bör inordnas |
Statistik vars inordnande i |
Vid de administrativa |
1 |
2 |
3 |
— |
— |
Luftfartsstyrelsens statistik |
— |
— |
Biltrafiknämndens statistik |
— |
— |
Bank- och fondinspektionens |
— |
— |
Riksräkenskapsverkets statistik |
Kontrollstyrelsens statistik över försäljningen |
Kontrollstyrelsens |
|
Konjunkturinstitutets |
||
Skolöverstyrelsens |
— |
Skolöverstyrelsens |
— |
— |
Domänstyrelsens statistik |
— |
Lantbruksstyrelsens räkenskapsundersökningar |
Lantbruksstyrelsens verksamhetsstatistik |
''- |
Skogsstyrelsens |
— |
— |
Jordbruksnämndens |
— |
— |
— |
Försäkringsinspektionens statistik |
— |
Medicinalstyrelsens statistik |
— |
— |
Utlänningskommissionens statistik |
— |
— |
— |
Riksbankens statistik |
— |
— |
Riksgäldskontorets statistik |
62
Kungl. Maj.ts proposition nr 10fr år 1960
Trots att man enligt vad kommittén inhämtat funnit lämpliga former för
arbetsfördelningen mellan socialstyrelsen och centralbyråns intervjuarkår,
vore det med hänsyn till behovet av nära kontakt mellan prisinsamling och
bearbetning av materialet enligt kommitténs mening mera rationellt att integrera
de olika arbetsmomenten i samband med konsumentprisindex och
förlägga index till det organ som omhänderhar inlervjuorganisationen.
Även registret över det urval av företag från vilka prisuppgifter inhämtas
har anknytning till centralbyråns utredningsinstitut. Det har nämligen till
väsentlig del uppgjorts med utgångspunkt från det s. k. basurval av kommuner,
som institutet förfogar över för intervjuändamål. Med de krav på
statistiskt-metodologiskt kunnande, som icke blott konstruktionen utan
även aktualiseringen av ett dylikt register ställer, är det också naturligt att
det anknyts till en myndighet som har tillgång till dylik sakkunskap.
Konsumentprisindex har icke direkt anknytning till socialstyrelsens administrativa
verksamhet, ehuru den givetvis utnyttjas av styrelsen i allmänna
sammanhang, såsom exempelvis vid remissbehandling m. m. Socialstyrelsen
kan heller icke betraktas som den viktigaste intressenten. Konsumentprisindex
skulle därför enligt kommitténs mening kunna produceras
hos annan myndighet.
Sammanfattningsvis konstaterar kommittén, att den i fråga om flera väsentliga
statistikgrenar anser frågan om en överföring från de administrativa
verken så klarlagd, att ett omedelbart principbeslut bör kunna fattas
om dessa grenars infogande i det föreslagna n}''a verket. Beträffande vissa
andra grenar har en överflyttning ansetts kunna ifrågakomma men kräva
ytterligare övervägande. Kommitténs slutsatser sammanfattas i den i det
föregående redovisade tablån.
Yttranden
Frågan om olika statistikgrenars förläggning har naturligt nog mest ingående
behandlats av de verk, som nu svarar för ifrågavarande statistikproduktion.
Socialstyrelsen har intet att erinra mot att löne-, sysselsättnings- och detaljhandelsstatistiken
överföres till det nya statistikverket. Styrelsens ståndpunkt
i denna del innebär praktiskt, att byrån för löne- och sysselsättningsstatistik
i sin helhet skulle kunna inlemmas i statens statistikverk. Beträffande
övriga grenar anför styrelsen följande:
Svårare ställer sig ställningstagandet för styrelsen i fråga om konsumentprisindex
samt levnads- och bostadskostnadsundersökningar. Beträffande
konsumentprisindex framhåller kommittén, att denna index inte har
direkt anknytning till styrelsens administrativa verksamhet och att styrelsen,
som utnyttjar konsumentprisindex i allmänna sammanhang, exempelvis
vid remissbehandling, inte heller kan betraktas såsom den viktigaste
intressenten. Bostadskostnadsundersökningarna utföres främst i syfte att
ge underlag för bostadsposten i konsumentprisindex, medan levnadskostnadsundersökningarna
utnyttjas av styrelsen dels för allmän kännedom om
olika socialgruppers levnadsförhållanden, dels såsom bakgrund i samband
med avgivandet av remisser i olika sammanhang. I fråga om dessa två statistikgrenar
framhåller kommittén, att endast färdigresultaten kommer till
Kungl. Maj.ts proposition nr tOk år 1960
63
användning och att styrelsen i sin verksamhet inte haft användning för enskilda
statistiska primäruppgifter.
Ehuru kommitténs beskrivning av nu angivna stalislikgrenars betydelse
för socialstyrelsen i stort sett är riktig, har kommittén emellertid enligt styrelsens
mening underskattat fördelarna för styrelsen att mot bakgrunden
av dess allmänt sociala verksamhet ha tillgång till den expertis varom här
är fråga. Inte minst när det gäller socialstyrelsens omfattande remissverksamhet
är detta av väsentlig betydelse. Socialstyrelsen anser sig därför böra
avstyrka förslaget i denna del.
Vad därefter angår styrelsens socialvårdsstatistik måste styrelsen bestämt
motsätta sig att denna överföres, och kommittén har också i sitt förslag
lämnat denna fråga öppen. Socialvårdsstatistiken överfördes från statistiska
centralbyrån till socialstyrelsen i samband med styrelsens omorganisation
år 1938 i syfte främst att skapa erforderligt sakligt underlag för
denna statistik, och intet har därefter inträffat som kan leda till ändring i
de överväganden, som då låg till grund för beslutet att anförtro socialstyrelsen
socialvårdsstatistiken.
Cheferna för socialstyrelsens båda statistiska byråer har i särskilda uttalanden
anmält att de inte finner några avgörande skäl tala mot en överflyttning
även av pris- och levnadskostnadsstatistiken till det nya centrala
statistikverket.
Kommerskollegium avstyrker en bortflyttning av kollegiets statistik med
följande motivering:
Kollegium är det centrala statsorganet för handel, industri, bergshantering
och hantverk och har i sin förvaltnings- och utredningsverksamhet på
detta område nära kontakt med näringslivet och dess organisationer. Kollegium
har en central ställning som statlig näringsstatistisk producent.
Härigenom ha på ett organisatoriskt naturligt sätt möjligheter skapats fölen
nära samverkan mellan den statistiska produktionen och de speciella
önskemål som både näringsliv och eu med näringslivet förknippad förvaltningsverksamhet
kunna ställa. Denna samverkan har stora fördelar. Statistikerna
komma i nära kontakt med viktiga önskemål från konsumenter
och uppgiftslämnare ävensom med aktuella frågeställningar, vilket underlättar
olika bedömningar av de för statistiken grundläggande frågorna samt
anpassningen av statistiken till samhällets och näringslivets utveckling. Genom
sin övriga verksamhet har verket tillgång till och kontakter med sakkunskap
på olika fackområden som statistiken berör. De behov som i kollegii
förvaltnings- och utredningsverksamhet föreligga av nära kontakt med
statistikproducenten beröra flertalet av kollegii statistikgrenar. Härvid användas
ej blott publicerade resultat utan även specialsammanställningar av
primäruppgifter för olika ändamål. Behovet av en sådan nära kontakt har
ökat särskilt på grund av den del av kollegii verksamhet som anknyter till
det omfattande handelspolitiska och näringspolitiska samarbete i Europa
som nu inletts. Det må tilläggas att kollegium för sin verksamhet på det
näringspolitiska området skulle få betydande fördelar om vinststatistiken
överflyttades till kollegium.
Av det anförda torde framgå att det skulle vara förenat med avsevärda
olägenheter om kollegii statistik skildes från kollegii verksamhet. Statistikproduktionen
skulle få minskade möjligheter att tjäna de speciella behov
som framförallt på näringsstatistikens område äro betydelsefulla. Kollegii
verksamhet i övrigt skulle bli mindre effektiv även om särskilda anordningar
skapades för kontakthållande med det statislikproducerande organet.
64
Kungl. Maj.ts proposition nr lOi år 1960
Konjunkturinstitutet föreslår, att det rent beräkningstekniska arbetet i
samband med nationalräkenskapen överflyttas, men att det ekonomiskt-vetenskapliga
utvecklingsarbetet vad gäller nationalräkenskapen förlägges till
konjunkturinstitutet. För koordinering och fördelning av arbetsuppgifterna
mellan de båda verken föreslår institutet, att det inrättas ett särskilt nationalräkenskapsutskott
med representanter från statistikverket, konjunkturinstitutet
och finansdepartementets ekonomiska avdelning. Institutet framhåller
vidare, att garantier bör skapas för att nationalräkenskapsdata framkommer
vid vissa bestämda tillfällen och med viss minimispecifikalion. Vidare
framhålles, att frågan om de erforderliga resurserna för arbetet i samband
med nationalräkenskapen inom såväl det centrala statistiska verket
som konjunkturinstitutet bör bli föremål för särskild utredning i samband
med ärendets behandling inom finansdepartementet.
Institutet finner det vidare rimligt att räkna med, att det i framtiden skall
bli möjligt att till statistikverket överflytta de sparandeundersökningar och
konjunklurbarometrar vilka hittills utförts av institutet. Konjunkturinstitutet
tillstyrker även en överföring av institutets volym- och prisberäkningar
för utrikeshandeln.
Arbetsmarknadsstyrelsen säger sig vara medveten om att en förläggning
av labour force undersökningarna till ett centralt verk framdeles kan visa
sig vara lämplig, bl. a. med hänsyn till sambandet mellan denna statistik och
folkräkningarna. Styrelsen understryker dock, att en överflyttning bör ske
på ett sådant sätt att det pågående utvecklingsarbetet ej lider avbräck. Beträffande
statistiken över skolungdomens yrkesplaner erinrar styrelsen om
att den redan fattat ståndpunkt genom att i yttrande över utredningen angående
skolstatisliken tillstyrka en centralisering till statistiska centralbyrån.
Bostadsstyrelsen finner, att erfarenheterna från planeringen av 1960 års
bostadsräkning talar för en nära samordning av folk- och bostadsräkningarna
och tillstyrker en centralisering. Enligt styrelsens uppfattning utgör
däremot icke de skäl som kommittén anfört för en förflyttning av bostadsbyggnadsslatistiken
en tillräcklig motivering för att ett principbeslut nu fattas
om överflyttande av nämnda statistik. Styrelsen avstyrker därför på
denna punkt kommitténs förslag. En byggnads- och anläggningsstatistik av
det slag som erfordras för exempelvis nationalräkenskaperna torde enligt
styrelsen få en helt annan utformning än den nuvarande bostadsbyggnadsstatistiken,
ha andra uppgiftslämnare och endast i begränsad omfattning
kunna organisatoriskt samordnas med denna. Vidare skulle en förflyttning
av bostadsbyggnadsstatistiken för styrelsen innebära försämrade möjligheter
att i tid få vissa specialsammanställningar och i vissa fall omintetgöra
och i övrigt förminska de fördelar som är förknippade med den hittillsvarande
samordningen med styrelsens lånestatistik, för vilken styrelsen under
alla förhållanden måste bedriva en relativt omfattande verksamhet. Styrelsen
tillstyrker emellertid en översyn av bostadsbyggnadsstatistiken. Sty
-
Kangl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960 65
relsen har däremot inga invändningar mot en förflyttning av den s. k. lokalstatistiken.
I fråga om enkäterna rörande bostadsmarknadsläget anser styrelsen att
de i sin nuvarande form bör kvarvara bos styrelsen, då de är av tillfällig
karaktär och varieras allt efter de vid skilda tidpunkter aktuella frågorna.
Beträffande byggnadskostnadsindex finner styrelsen en överflyttning icke
ändamålsenlig med hänsyn till prisinsamlingens begränsade omfattning,
sambandet mellan indexberäkningarna och styrelsens värderingsmetoder,
behovet av fackkunskaper samt styrelsens behov av primäruppgifter om
priserna.
En överflyttning av statistiken över de kommunala taxorna är enligt styrelsen
olämplig på grund av sambandet mellan insamlingen och bearbetningen
av taxeuppgifterna och utformningen av styrelsens värderingsmetod.
Icke heller är styrelsens statistik över driftskostnaderna vid flerfamiljshus
av den art och omfattning att en förflyttning kan innebära en rationalisering,
fortsätter styrelsen och åberopar därvid samma skäl som beträffande
byggnadskostnadsindex. Utformningen av en driftskostnadsstatistik
bör dock enligt styrelsens mening närmare utredas, varvid frågan om samordning
med viss annan närliggande statistik bör klarläggas.
Riksförsäkringsanstalten anför bl. a., att primärmaterialet till sjukförsäkringsstatistiken
användes inom anstalten vid bl. a. de årliga beräkningarna
av sjukförsäkringsavgifter, beräkningen av statsbidrag, vid fördelning mellan
kassorna av arbetsgivarbidrag och läkemedelskostnader m. m. samt i
anstaltens verksamhet som tillsynsmyndighet för de allmänna sjukkassorna.
Anstalten säger sig icke kunna avstå från de uppgifter, som för närvarande
utgör underlag för sjukförsäkringsstatistiken, under den tid som statistikbearbetningen
inom annat ämbetsverk skulle behöva pågå. En överflyttning
av statistiken skulle därför medföra att sjukkassorna komme att behöva belastas
med i flera avseenden likartade uppgifter till två skilda myndigheter.
Yrkesskadestatistiken är enligt anstalten fast knuten till det administrativa
handhavandet av yrkesskadeförsäkringen och det är uteslutet att
anstalten skulle kunna undvara det till grund för statistiken liggande källmaterialet.
Det är enligt anstalten icke heller lämpligt, att kortstansning
och hålkortsbearbetning utföres på annat håll än inom anstalten. Icke heller
beräffande denna statistik bör därför en förläggning av statistikproduktionen
till annat ämbetsverk än anstalten ifrågakomma.
Statens hgresråd uttalar:
Hyresrådet bär i och för sig ingen erinran mot att fastighetsomkostnadsundersökningarna
överflyttas till en central produktionsenhet. Garantier böra
emellertid skapas för att hyresrådets intressen som statistikkonsument därvid
kunna tillgodoses i minst samma grad som för närvarande. Då undersökningarna
ligga till grund för hyresrådets förslag om generella hyreshöjningar,
måste hyresrådet kunna kräva, att de utföras både med precision
och med snabbhet. Såsom kommittén framhållit måste undersökningarna
5 miiang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 104
66
Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960
även utformas i mycket nära samråd med hyresrådet. Det synes hyresrådet
lämpligt att en samordning mellan fastighetsomkostnadsundersökningen och
de närliggande statistikgrenarna hos bostadsstyrelsen och socialstyrelsen
kommer till stånd.
Hyresrådet förutsätter att, därest principbeslut kommer att fattas om att
hyresrådets fastighetsomkostnadsundersökningar skola förläggas till en central
produktionsenhet, tillfälle kommer att beredas hyresrådet att deltaga i
utformningen av denna omläggning.
De statliga affärsdrivande verken ansluter sig samtliga till kommitténs
uppfattning, att deras statistik, vilken i stor utsträckning är baserad på den
driftsstatistik de ändå måste utarbeta, icke bör överflyttas.
Kontrollstijrelsen anför:
Den av kommittén ifrågasatta överföringen av kontrollstyrelsens statistik
över försäljningen av rusdrycker och Öl till det planerade statistikverket är
ett uttryck för uppfattningen, att denna statistik bör ingå som ett naturligt
led i den allmänna näringsstatistiken.
Styrelsen vill erinra, att, eftersom styrelsen handhar uppbörd och kontroll
av de indirekta skatterna på både rusdrycker och Öl, och därigenom har
tillgång till flertalet av de uppgifter som ligger till grund för sagda försäljningsstatistik,
styrelsen måste i samband därmed statistiskt bearbeta och
analysera dess grunduppgifter.
Vidare må framhållas, att statistiken över försäljningen av rusdrycker och
Öl (liksom statistiken över fylleriförseelserna) är de väsentliga leden i den
allmänna alkoholstatistik kontrollstyrelsen i egenskap av central myndighet
inom alkoholförvaltningen har att utarbeta och att det ur denna synpunkt
finns ett särskilt intresse att få berörda statistikgrenar ställda i nära relation
till varandra och få dem enhetligt behandlade. Detta bör särskilt beaktas,
då frågan om en överföring av styrelsens statistik blir aktuell.
Statens jordbruksnämnd erinrar om att viss löpande statistik föres inom
nämndens fackbyråer och olika sektioner men att huvuddelen handhas av
nämndens utredningsbyrå och att ett tämligen omfattande statistiskt arbete
utföres av utredningsbyråns statistiksektion. Nämnden anför vidare bl. a.:
Det är tänkbart att åtminstone vissa av de årligen utförda undersökningarna,
t. ex. lagerinventeringar, viss fiskestatistik etc., skulle kunna överföras
till ett centralt arbetande statistikverk. Detta skulle emellertid ur jordbruksnämndens
synpunkt medföra synnerligen allvarliga olägenheter, enär
svårigheter skulle uppstå att bereda sektionen jämn och full sysselsättning.
En nedskärning av sektionens personal bleve därvid nödvändig, vilket i sin
lur skulle medföra, att de för prisregleringen erforderliga tillfälliga undersökningarna
icke kunde genomföras med tillräcklig snabbhet. Det kan tillläggas
att det av sektionen bedrivna arbetet är av sådan art, att det icke
med fördel kan utföras med användning av elektroniska datamaskiner.
Lantbruks styr elsen anser det välbetänkt, att kommittén icke tagit ställning
till gränsdragningen mellan jordbruksnämndens, lantbruksstyrelsens
och statistiska centralbyråns produktion av jordbruksstatistik samt frågan
om dessa statistikgrenars förläggning. Beträffande styrelsens jordbruksekonomiska
undersökningar framhålles, att statsmakterna för ett fåtal år
Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1960
67
sedan tagit ställning till undersökningarnas uppläggning och nuvarande utformning
och att rationaliseringsvinster i form av utnyttjande av stordriftens
fördelar icke synes möjliga att uppnå på detta område, där ingående
kännedom om lantbrukets ekonomiska och tekniska förhållanden är av betydelse.
Genom den till undersökningarna knutna nämnden är kontakten
med konsumenterna enligt styrelsen osedvanligt god.
Skogsstyrelsen understryker fördelarna av att den skogliga statistikverksamheten
är anförtrodd en myndighet, som utan vidare är i stånd att bearbeta
och utan omgång kan dra slutsatserna av det insamlade materialet.
Genom att statistiken är förlagd till virkesmätningsavdelningen, har nära
kontakt och samarbete kunnat uppnås med viktiga konsumenter och uppgiftslämnare,
vilket underlättat inhämtandet av statistiska uppgifter, överhuvudtaget
gäller, att en skoglig fackman på varje område av den egentliga
skogliga statistiken bör deltaga vid upprättandet av statistiken inom detta
område. Skogsstatistikens förläggande till skogsstyrelsen medför å andra
sidan också en direkt fördel för ämbetsverket vid utövandet av dess skogligt
administrativa funktioner, genom att det statistiska materialet finnes
nära till hands, när behov därav föreligger.
För de statistiska utredningar och arbeten, som bedrives i skogsstyrelsen,
har hittills icke förelegat behov av hålkorts- eller andra större statistikmaskiner.
Skulle behov av dylika maskiner komma att uppstå, torde den
moderna maskintekniken kunna utnyttjas genom att bearbetning av härför
iordningställt arbetsmaterial sker vid någon på annat håll befintlig anläggning.
En förflyttning av statistiken säges vara till olägenhet för skogsbruket
samtidigt som den skulle medföra avsevärda nackdelar i verkets eget
arbete. Skäl synes enligt styrelsen även föreligga för det omdömet, att ett
sådant omförande tvärtemot att leda till några rationaliseringsvinster i stället
kommer att medföra omgång och kostnadsfördyringar.
Försäkringsinspektionen instämmer helt i kommitténs förslag rörande
försäkringsstatistikens förläggning men anser kommitténs motivering ofullständig.
Inspektionen anför härom:
Kommittén utgår från att inspektionen är ett tillsynsverk och att statistik
i gängse bemärkelse icke utarbetas. Det är i och för sig riktigt uppfattat,
men skälet till att statistiken måste bli kvar hos verket ligger icke enbart i
dessa förhållanden. Försäkringsstatistiken kräver eu mycket specialiserad
kunskap om försäkringsbranschen och om de problemställningar som är relevanta
i denna bransch. Detta kan ej åstadkommas utan att de som utarbetar
och kommenterar statistiken står i ständig kontakt med verkets övriga
expertis av olika kategorier och genom sin närvaro i verket får desto bättre
kontakt med branschen.
Medicinalstyrelsen motsätter sig bestämt en total överflyttning av sin statistik
men har intet att invända mot en utredning i syfte att klarlägga i vad
mån vissa delar av statistiken eventuellt kan överflyttas. Bland annat åberopar
styrelsen, att verket är den ojämförligt största konsumenten av medici
-
68
Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960
nalstatistiken och att den nuvarande statistiken omfattar ett väl avgränsat
verksamhetsfält. Styrelsen har behov av statistisk service, ofta av brådskande
art, och statistiken är å sin sida beroende av tillgång till fackkunskap på
hälso- och sjukvårdens olika områden. Vidare gör sig kravet på sekretess
i hög grad gällande vid sammanställandet av medicinalstatistik. Medicinalstatistikens
uppgiftslämnare är till övervägande del administrativt underställda
styrelsen eller står under styrelsens tillsyn.
Statens utlänningskommission anför beträffande sin statistik, att några
vinster i form av ökad snabbhet och minskade kostnader icke torde uppnås
vid en överflyttning, men däremot betydande olägenheter för kommissionens
upprätthållande av en effektiv utlänningskontroll. Kommissionen avstyrker
därför kommitténs förslag på denna punkt.
Statistiska centralbyrån, som enligt kommitténs förslag skulle bilda stomme
till det nya statistikverket, har ifråga om graden av centralisering anfört
bl. a. följande:
Från sina utgångspunkter tillstyrker centralbyrån att flertalet av de statistikgrenar
som anges i »kolumn 1» i enlighet med kommitténs förslag överförs
till ett nybildat statens statistikverk. Det nya statistikverket skulle enligt
förslaget framför allt handha huvuddelen av den statistikproduktion
som för närvarande bedrivs vid de tre största statistikproducerande verken,
nämligen statistiska centralbyrån, kommerskollegium och socialstyrelsen.
Någon närmare anknytning till administrativ verksamhet inom respektive
verk torde icke lägga hinder i vägen för att de i kolumn 1 redovisade statistikgrenarna
inom dessa verk centraliseras. Statistikinsamlingen bygger icke
direkt på administrativa förfaranden inom respektive verk eller på administrativt
vid respektive ämbetsverk verksamma register. Det är snarast anmärkningsvärt,
att statistiska centralbyrån i relativt stor utsträckning och
till skillnad från de två andra verken baserar sin statistik på administrativa
förfaranden och registreringar — men hos andra myndigheter; det gäller
exempelvis större delen av befolkningsstatistiken och den årliga inkomstoch
taxeringsstatistiken.
Däremot synes, såsom kommittén angivit, för kommerskollegii statistik
finnas en anknytning till annan verksamhet inom myndigheten genom att
statistiken användes av kollegii utrikes- och utredningsavdelning. Med hänsyn
till den goda erfarenhet som statistiska centralbyrån har av ett liknande
samarbete med statens jordbruksnämnd, när det gäller jordbruksstatistiken,
anser verket, att kontakterna med kollegium vid ett eventuellt realiserande
av kommitténs förslag bör kunna ordnas på ett för båda parter tillfredsställande
sätt.
Fortsättningsvis framhåller centralbyrån, att sambandet mellan den övriga
verksamheten och statistikproduktionen kanske dock är mest uttalat,
när det gäller konjunkturinstitutets statistik och nämner härvid först nationalräkenskaperna.
Med hänsyn till nationalräkenskapernas stora roll som
samordningsinstrument för den ekonomiska statistiken finner centralbyrån
det emellertid önskvärt, att nationalräkenskaperna överföres till det föreslagna
statistikverket. Även för de andra statistiska arbeten konjunktur
-
69
Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
institutet nu har under utveckling föreslår centralbyrån en överflyttning,
efter det att de har stabiliserats.
Efter att ha erinrat om att centralbyrån i samråd med och på initiativ av
skolöverstyrelsen i petita för budgetåret 1960/61 framfört förslag om en
överföring av skolstatistiken till statistiska centralbyrån, understryker centralbyrån
det nära samband som produktionstekniskt och/eller ur ämnessynpunkt
finnes mellan bostadsräkningar och labour force undersökningar
å ena sidan och viss statistisk verksamhet vid statistiska centralbyrån å
den andra.
Även en del remissorgan, som icke beröres av kommitténs förslag i egenskap
av statistikproducenter, har uttalat sig angående olika statistikgrenars
förläggning.
Kommitténs förslag till centralisering av nationalräkenskaperna tillstyrkes i
princip av TCO, medan däremot SACO icke finner kommitténs motivering
övertygande på denna punkt. Jordbrukets utredningsinstitut anser att den
fördelning av jordbruksstatistiken på statistiska centralbyrån och jordbruksnämnden,
som man företog i samband med jordbruksnämndens tillkomst,
synes ha fungerat tillfredsställande. I fråga om lantbruksstyrelsens
räkenskapsundersökningar finner utredningsinstitutet det inte troligt, att
några påtagliga fördelar skulle uppnås vid en eventuell förflyttning. Domänstyrelsen
och en råd organisationer på skogsområdet framhåller, att övervägande
skäl talar för att skogsstatistiken även i fortsättningen bör vara
förlagd till skogsstyrelsen. Generaltullstyrelsen befarar att handelsstatistiken
i jämförelse med nu rådande förhållanden icke gives samma plats och
visas samma uppmärksamhet i ett centralt verk, i vilket ett flertal statistikgrenar
kräver lika grad av hänsynstagande.
Sjöfartsstyrelsen berör kommerskollegiets sjöfartsstatistik och anför i
sammandrag följande:
Sjöfartsstatistiken är i sin huvudsakliga transportekonomiska del driftsstatistik
för styrelsen på samma sätt som t. ex. biltrafiknämndens statistik
är driftsstatistik för nämnden.
Tyngdpunkten i produktionen av sjöfartsstatistiken ligger och kommer att
ligga hos den ekonomiskt-statistiskt utbildade personalen med en omfattande
kunskap i sjöfartsfrågor av olika slag, med naturliga kontakter med
uppgiftslämnare och statistikkonsumenter och med möjligheter att lämna
den erforderliga servicen i sjöfartsstatistiska frågor. Mera djupgående kunskaper
i samplingsteknik och jämställda metodfrågor lär med hänsyn till det
begränsade eller lättillgängliga grundmaterialet sällan komma till användning
inom sjöfartsstatistiken. De vinster på det tekniska planet, som står att
nå vid ett genomförande av kommitténs förslag, torde med en god vilja kunna
erhållas vid en från administrativ synpunkt sett mindre genomgripande
sammanföring av de statistiska funktionerna än kommittén avser.
Det stora område, som sjöfartsekonomien täcker, kräver en specialisering
för att den ekonomisk-statistiska personalens kunskapsunderlag skall kunna
hållas aktuellt och fördjupas och därtill erfordras i såväl statistikproduktionen
som utredningsarbetet fortlöpande medverkan från andra delar av sjö
-
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
fartsadministrationen för belysning av juridiska, nautiska, sociala och tekniska
aspekter. Denna expertis finns redan inom sjöfartsstyrelsen.
Kommerskollegii register kompletteras f. n. med från styrelsen erhållna
uppgifter. Nuvarande dubblering skulle alltså försvinna om statistiken överföres
till styrelsen. En dylik överföring skulle också skapa betydligt förenklade
kanaler mellan statistikproducenten å ena sidan och kommunala och
enskilda uppgiftslämnare å andra sidan. Dessa har en betydande redovisningsskyldighet
till styrelsen, redarna i samband med fartygsregistreringen
och hamnarna i samband med taxekontrollen. En sammanslagning skulle
också skapa förutsättningar för förenklingar av den totala redovisningen.
Härtill kommer att sjöfartsverket själv lämnar åtskilligt material till sjöfartsstatistiken
och troligen är den största samlade statistikkonsumenten.
Professorerna i statistik förordar en centralisering till statistiska centralbyrån
av vissa grenar och säger sig därmed avse t. ex. socialstyrelsens pris-,
löne- och sysselsättningsstatistik samt kommerskollegiets pris- och industristatistik.
2. Delegationen för statistikfrågor
Kommittén
Det förslag till koncentration av den offentliga statistiken, som kommittén
framlagt, medför en genomgripande omläggning av verksamheten i olika
verk. I de administrativa verk från vilka statistikproduktion överföres måste
organisationen anpassas efter de eventuellt kvarstående mera begränsade
statistiska arbetsuppgifterna och samtidigt samordnas med den administrativa
verksamheten. Även för statistiska centralbyrån, som förutsättes uppgå
i det nya verket, medför den föreslagna ordningen en genomgripande omorganisation.
Samtidigt som de olika statistikgrenarna infogas i statistikverket är det
enligt kommitténs mening angeläget, att alla rationaliseringsmöjligheter
tillvaratages. Möjligheterna att i ökad utsträckning använda urvalsförfarande
och att anpassa statistikgrenarnas uppläggning till maskinell bearbetning
samt återverkningarna av detta i personalhänseende bör sålunda undersökas
i samband med infogandet av statistikgrenar i det nya verket. Det är också
önskvärt, att den innehållsmässiga sidan granskas, så att statistikgrenarna
anpassas till föreliggande konsumentbehov, varvid »onödiga» data gallras ut.
En genomgång av antytt slag kommer att fordra så betydande arbetsinsatser,
att tillgängliga personalresurser icke kan beräknas räcka till för en
samtidig granskning av alla statistikgrenar. Kommittén anser det därför icke
lämpligt att omedelbart och i ett sammanhang överföra samtliga statistikgrenar
utan förordar, att statistikverket successivt bygges upp under en övergångsperiod.
Härför talar också angelägenheten att finna lämpliga befattningshavare
för den nya organisationen. Även problem rörande lokaler o. dyl.
torde lättare kunna lösas vid en successiv överflyttning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960
71
För att fördelarna med den nya organisationen fullt ut skall kunna vinnas
är det å andra sidan av vikt att uppbyggnadstidens längd begränsas,
överflyttningen av statistik anses böra ske i anslutning till en på förhand
utarbetad tidsplan. Kommittén har funnit en noggrant tidsplanerad uppbyggnadsperiod
om fem år vara lämplig. Under denna tid torde det visserligen
ej bli möjligt att helt slutföra en allsidig detaljerad genomgång av samtliga
statistikgrenar, men genomgången bör enligt kommittén dock ha hunnit
genomföras så långt, att den framtida personalorganisationen för olika grenar
kan bedömas. Även frågan om förläggningen av vissa grenar, till vilken
kommittén icke nu ansett sig kunna ta slutgiltig ställning, skulle tagas upp
till behandling under denna tid.
För att leda omläggningen och i samband därmed verka för statistikproduktionens
effektivisering och anpassning till samhällets krav behövs enligt
kommitténs uppfattning ett samordnande organ. Detta organ bör vara fristående
från de verk där omorganisationen äger rum för att på ett opartiskt
sätt kunna lösa de frågor, som uppstår vid utformningen av arbetsfördelningen
mellan olika verk. Kommittén föreslår att för detta ändamål inrättas
en delegation för statistikfrågor.
Delegationens uppgifter skulle, mot bakgrund av ett förutsatt principbeslut
av statsmakterna beträffande statistikens organisation, lösas i intim
samverkan med berörda parter. En huvudprincip måste därvid enligt kommittén
vara, att de verk som berörs av omorganisationen är ansvariga för
utvecklingen av sin egen verksamhet i enlighet med de riktlinjer som fastställts.
Delegationens huvuduppgift under uppbyggnadstiden blir enligt kommittén
att svara för de förberedelser och förslag, som erfordras för att omorganisationen
skall förverkligas enligt den tidsplan och enligt de riktlinjer som
fastställts av statsmakterna. Den bör enligt kommittén verka för
att utvecklingen av statistikproduktionen avvägs med hänsyn till aktuella
samhällsintressen;
att verksamheten inom den statliga statistikproduktionen samordnas;
att den statliga statistikproduktionen samordnas med den privata dataoch
statistikproduktionen;
att statistikproduktionens tekniska utveckling befrämjas och effektivitet
höjs;
att statistiska standards, centrala register och andra instrument för en effektiv
statistik utvecklas;
att utbildning och efterutbildning av den statistikproducerande personalen
befrämjas;
att statistikproduktionens maskinbehov samordnas med tillgången på datamaskiner
i övrigt;
att statistikproduktionen samordnas med den administrativa databehandlingen;
att
den statistiska publikationsverksamheten samordnas.
För att fullfölja tidsplanen krävs ett utredningsarbete, omfattande tre
moment:
72 Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
mom. a: bedömning av den rationella utformningen av den statistik, som
skall överföras;
mom. b: förslag till ifrågavarande statistiks organisatoriska inordnande
i statistikverket med utgångspunkt från mom. a;
mom. c.: förslag till omorganisation i det avlämnande verket.
Delegationen måste givetvis utveckla sina egna arbetsformer, framhåller
kommittén, men skisserar de arbetsformer, som därvid kan komma i fråga:
mom. a. Förberedande undersökningar företages av delegationens kansli.
Hearings hålles därvid med representanter för konsumentintressena och för
berörda uppgiftslämnare. Till dessa överläggningar inbjudes representanter
för de direkt berörda statistikproducerande verken.
Nästa steg blir att utarbeta ett förslag för statistikens utformning. Härvid
torde stor uppmärksamhet komma att ägnas metodfrågor, varför som regel
medverkan av statistikverkets expertis för utvecklingsfrågor erfordras.
mom. b. Sedan olika statistikgrenars utformning prövats av delegationen,
får planer utarbetas för inpassning av dessa i statistikverkets inre organisation.
Den naturliga gången torde därvid vara, att delegationen anmodar
statistikverket att utarbeta en organisationsplan. Härvid får även uppmärksammas,
att lokalfrågan löses på ett ändamålsenligt sätt. Organisationsplanen
får sedan bearbetas av delegationens kansli och underställas delegationen
in pleno. Det får därefter ankomma på statistik verket att framlägga en
organisationsplan i sina petita. Dessa får med delegationens yttrande vidarebefordras
till Kungl. Maj :t.
mom. c. Ett liknande förfarande får tillämpas i förhållande till det avlämnande
verket. Delegationen får begära en organisationsplan, vad gäller
den eventuellt kvarvarande statistiska verksamheten inom verket. Denna
blir föremål för överläggningar mellan verket och delegationen. Verket för i
detta fall fram sitt förslag i petita direkt till Kungl. Maj :t. Förslaget remitteras
till delegationen för yttrande.
Förutom arbetet med den nya statistikorganisationens uppbyggnad kommer
delegationen enligt kommitténs förslag att ha en rad allmänna samordnings-
och avvägningsuppgifter. Delegationen skulle bli allmänt remissorgan
för statistikfrågor, vilket bl. a. innebär att delegationen får yttra sig
över de olika verkens petita i vad gäller statistik. Eventuellt kan delegationen
härvid sammanställa en samlad statistikbudget som grundval för statsmakternas
ställningstagande till statistikens omfång och utformning.
I sin samordnande verksamhet bör delegationen enligt kommittén lägga
särskild vikt vid kontakten med statistikkonsumenterna. Denna kontaktverksamhet
skulle kunna tänkas bli underlättad, om den bedreves i organiserade
former. Man skulle härvid kunna tillskapa ett konsumentråd med
representanter för olika kategorier av statistikkonsumenter. Den stora
mängden intressenter medför dock, alt ett sådant råd vid en tillnärmelsevis
allsidig representation skulle behöva bli mycket omfångsrikt och därmed
föga arbetsdugligt. Ett alternativ till ett allmänt konsumentråd vore att
tillskapa stående kommittéer för olika statistikgrenar. Exempel härpå finnes
redan, ehuru under mycket speciella förutsättningar, för socialstyrelsens
Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960
73
konsumentprisindex och lönestatistik. Även denna i och för sig arbetsdugligare
form skapar emellertid risk för att sammansättningen av intressenter
stelnar i de en gång givna formerna. Kommittén har därför icke framlagt
några förslag till fastare former för kontakterna med statistikens konsumenter
utan förordar, att man i de sammanhang det blir aktuellt samlar
olika grupper av konsumenter. Det kan här gälla branschorganisationer
och andra sammanslutningar inom industri, handel, samfärdsel och jordbruk,
vidare arbetsmarknadens organisationer, statliga och kommunala
myndigheter etc.
Inte heller i fråga om uppgiftslämnarna har kommittén, av samma skäl
som beträffande konsumenterna av statistik, föreslagit några nya former
för kontaktverksamhet utan förutsätter, att en nära kontakt skall kunna
upprätthållas utan fastare yttre former.
Vid uppbyggnadstidens slut anses tiden vara mogen för övergång till en
mera permanent organisation för lösning av samordningsfrågor av det slag,
som under uppbyggnadstiden handhafts av delegationen. Kommittén ger
för sin del endast vissa allmänna synpunkter på en sådan mera permanent
organisation och anför i huvudsak följande:
Det blivande samordningsorganets verksamhet kommer att i hög grad
koncentreras på utvecklingen inom statens statistikverk. Det torde vara
otänkbart att låta samordningsorganet i förhållande till statistikverket intaga
ställningen av en överordnad fristående myndighet, som genom beslut
ingriper i dess verksamhet. Resultatet skulle bli en oklar ansvarsfördelning
och ett dubbelkommando. Det synes icke heller vara lämpligt att
inskränka samordningsorganets verksamhet i förhållande till statistikverket
till överläggningar eller remissyttranden. Ur denna synpunkt kan en
rationell lösning vara att samordningsorganet, med bibehållande av sina allmänna
samordningsuppgifter är styrelse för statistikverket. Den får därigenom
möjlighet att direkt påverka verkets inre utveckling utan administrativ
omgång.
Samordningsorganets uppgifter i fråga om samordningen av verksamheten
mellan olika statistikproducerande myndigheter och den allmänna kontrollen
av utvecklingen på det statistiska området skulle bl. a. kunna få
formen av remittering till organet av de statistikproducerande verkens petita
i vad gäller den statistiska verksamheten. Samordningsorganet får därvid
särskilt ha sin uppmärksamhet riktad på att inte produktion av statistik,
av typen officiell statistik, återuppstår i de verk, från vilka genom reformen
statistikproduktionen tidigare avförts. Att tilldela samordningsorganet
en beslutanderätt beträffande den statistiska verksamheten inom olika
statliga verk är enligt kommitténs uppfattning icke förenligt med god administrativ
praxis och klar ansvarsfördelning. Mot tanken att samordningsorganet
blir styrelse för statistikverket kan i delta sammanhang invändas,
att samordningsorganet genom denna anknytning till statistikverket blir
part i målet. Visserligen kommer enligt kommitténs förslag en betydande
del av den statliga statistikproduktionen att ha koncentrerats till statistikverket,
varigenom principfrågan om statistikproduktionens förläggning i
huvudsak avförts från dagordningen, men viss statistik, hl. a. de affärsdrivande
verkens, kan alltid förutsättas komma alt ligga utanför statistikverket.
Man kan därför icke utgå ifrån att icke även i fortsättningen frågor
74
Kungl. Maj.ts proposition nr tO''r år 1960
om överföring av statistik kan aktualiseras. Frågan om förläggning av statistiken
kommer i varje fall alltid att uppstå, när krav uppstår på ny statistik.
Ur dessa synpunkter kan det visa sig lämpligt, att samordningsorganet
får en fristående ställning gentemot de olika statistikproducerande statliga
verken, när det gäller frågor rörande den allmänna samordningen av den
statistiska verksamheten mellan dessa verk. Detta utesluter givetvis icke i
och för sig att statistikverket förses med en lekmannastyrelse.
Beträffande delegationens för statistikfrågor sammansättning och dess behov
av utredningspersonal föreslår kommittén i huvudsak följande:
Delegationen för statistikfrågor föreslås bestå av sex ledamöter, fem utsedda
av Kungl. Maj :t samt chefen för statistikverket självskriven. Kungl.
Maj :t utser ordförande och vice ordförande.
Till delegationens förfogande ställes ett kansli, bestående av kanslichef,
ytterligare en kvalificerad tjänsteman samt rutinpersonal. Kanslichefens
uppgift blir att »hålla i» omprövningen av de statistikgrenar som beröres av
den förutsatta omorganisationen, överhuvudtaget kommer omorganisationens
genomförande på avsett sätt att i hög grad bero på kanslichefen, som
därför bör vara en administrativt inriktad kraft med förmåga till samarbete
och med ingående kännedom om den svenska statistikens nuvarande
uppläggning. Det är också givetvis en fördel, om kanslichefen dessutom besitter
sakkunskap på det statistiskt metodologiska området. I varje fall
bör stora krav i dessa avseenden ställas på den statistiskt utbildade tjänsteman,
som vid sidan av kanslichefen föreslås ingå i kansliet. De kvalificerade
uppgifter, som kommer att åvila nämndens kansli motiverar enligt kommitténs
uppfattning, att de bägge ifrågavarande tjänstemännen tillerkännes
arvode avpassat så, att icke löneskäl hindrar anställning av lämpliga
personer. Kommittén anser, att arvodet för kanslichefen härvid kan komma
att ligga i ett intervall motsvarande löneklasserna B 2—B 6, medan den
statistiskt-metodologiskt inriktade tjänstemannens arvode kan komma att
ligga i ett intervall motsvarande löneklasserna A 26—B 1. Behovet av rutinpersonal
kan begränsas till en kontorist med hänsyn till att kansliet väsentligen
härvidlag får förutsättas kunna utnyttja statistikverkens resurser.
Delegationen skall ha rätt att för att lösa sina uppgifter kalla tillfälliga
experter och kunna anlita personal inom de olika statistikverken. Delegationen
skall vidare i förekommande fall samråda med andra på området
verksamma organ. Som ett led i verksamheten att rationellt utforma olika
statistikgrenar, blir provundersökningar av olika slag nödvändiga. Härvid
kommer medel att behövas för att kunna anlita statistikverkets maskincentral
och intervjuinstitut, för tryckning av provblanketter, för fältundersökningar
av uppgiftslänmarnas interna redovisning, för anlitande av expertis
etc. Medelsbehovet för de undersökningar som erfordras bör tillgodoses
över ett särskilt reservationsanslag. Kommittén finner det härvid lämpligt
att anslaget disponeras efter förslag av delegationen för statistikfrågor. Härigenom
skulle det dubbla syftet nås, att dels garantier skapas för att medlen
används i överensstämmelse med de givna riktlinjerna för reformeringen
av statistikproduktionen och dels delegationens inflytande över utvecklingen
förstärks.
Storleken av det belopp som behövs för provundersökningar är givetvis
beroende på i vilken utsträckning sådana undersökningar bedöms som nödvändiga
och vilken omfattning undersökningarna får. Kommittén har icke
velat föregripa den föreslagna delegationens ställningstagande till dessa frågor,
men har utgått ifrån, att provundersökningar blir nödvändiga för en
Kungl. Maj. ts proposition nr 10b år 1960
75
betydande del av de statistikgrenar, som föreslagits skola inordnas i den
nya organisationen. Även om dessa provundersökningar begränsas till sitt
omfång, anser kommittén, att det föreslagna reservationsanslaget för provundersökningar
m. m. bör upptagas till lägst 100 000 kronor.
Yttranden
Praktiskt taget samtliga remissinstanser utgår från att ett samordningsorgan
av något slag skall tillsättas. Ett betydande antal remissinstanser
ifrågasätter dock om det kommer att bli möjligt för den av kommittén föreslagna
delegationen att under en uppbyggnadsperiod av fem år slutföra de
arbetsuppgifter kommittén förutsatt.
Enligt bostadsstyrelsens uppfattning kommer den föreslagna delegationen
för statistikfrågor sannolikt icke att representera en tillräcklig kapacitet
i förhållande till de mycket omfattande och tidskrävande arbetsuppgifter,
i fråga om konkret prövning av olika statistikgrenars omfång och inriktning,
som kommittén anser böra hänskjutas till delegationen.
Statistiska centralbyrån anser det omöjligt, att delegationen med de angivna
resurserna och på den angivna tiden kan utföra alla de angivna arbetsuppgifterna.
Det utredningsarbete som pålägges delegationen är av en
sådan omfattning — inte minst om statistiska centralbyråns statistikgrenar
såsom synes lämpligt innefattas i utredningsuppdraget — att man omöjligt
kan tänka sig att förslaget kan realiseras i sin helhet. Centralbyrån pekar i
detta sammanhang på den tid och de resurser som erfarenhetsmässigt åtgått
vid liknande utredningsarbete på enstaka punkter av den nuvarande statistikproduktionen.
Centralbyrån föreslår därför, att det arbete som enligt
statistikkommittén skulle utföras av delegationen för statistikfrågor under
uppbyggnadsliden i första hand koncentreras på näringsstatistiken och att
delegationens verksamhet enligt mom. a begränsas till en viss kartläggning
av konsumentsituationen och till ett utarbetande av direktiv för den fortsatta
handläggningen av näringsstatistiken, när det gäller såväl allmänna
samordningsfrågor som produktionstekniska spörsmål. Med sådana direktiv,
med ett förslag till statistikens organisatoriska inordnande i statistikverket
och med förslag till omorganisation i de avlämnande verken torde utvecklingsarbetet
för ifrågavarande statistikgrenar kunna genomföras successivt
och på ett smidigt sätt.
Därutöver skulle delegationen, enligt centralbyrån, så snart som möjligt
kunna tänkas framlägga förslag till organisatorisk lösning av de samordningsproblem
som kvarstår eller tillkommit i och med den föreslagna centraliseringen.
Socialstyrelsen förordar liknande begränsningar och anför därvid följande:
Enligt
socialstyrelsens mening är det en illusion att tro att en genomgång
av en grupp personer, av vilka envar inte kan förutsättas vara specialiserad
på mer än ett av de statistiska områden, som samordningen gäller, kommer
76
Kungl. Mcij:ts proposition nr 104 år 1960
att kunna åstadkomma allt vad som enligt betänkandet skulle krävas av dem
inom den angivna perioden av fem år. Delegationens uppgifter under samordningstiden
bör begränsas till att avse enbart organisatoriska problem.
Prövningen av statistikens materiella innehåll bör få anstå till dess den organisatoriska
inordningen av de olika statistikgrenarna i det nya verket redan
har skett och bör då ske under ledning av de ovan omtalade nämnderna
för varje statistikgren. En prövning av statistikens materiella innehåll
är för övrigt icke en uppgift av engångskaraktär utan bör ske ständigt. Vad
det gäller är att åstadkomma en organisatorisk ram, som gör det möjligt för
det statistiska arbetet att fungera tillfredsställande. Om en tillfredsställande
dylik ram kan åstadkommas, kommer en prövning av statistikens materiella
innehåll att av sig självt äga rum.
Konjunkturinstitutet yttrar bl. a. följande:
För att icke tiden för omorganisationen skall förlängas måste arbetet under
övergångstiden inskränkas till det för ett genomförande av koordineringen
oundgängligen nödvändiga. Arbetet med den mera detaljerade genomgången
av statistiken i olika avseenden måste då förutsättas fortsätta
inom verket efter femårsperiodens slut.
Risk föreligger emellertid för att under den tid som omorganisationen
av statistikproduktionen tar, utvecklingen av ny statistik kommer att skjutas
åt sidan. Utredningen har icke beaktat detta problem. Institutet vill dock
kraftigt understryka vikten av att ett genomförande av den föreslagna centraliseringen
av statistikproduktionen icke leder till ett uppehåll på fem år
eller mera i utarbetandet av ny statistik. Ett ytterligare uppskjutande avett
genomförande av de utvidgningsprojekt som redan är under utredning,
skulle innebära mycket stora olägenheter.
Professorerna i statistik uttalar bl. a. följande:
Vi vill beslämt säga ifrån, att den av kommittén föreslagna delegationen
enligt vår uppfattning icke kommer att kunna lösa dessa uppgifter på den
principiella grundval, som givits i betänkandet, eftersom praktiskt taget hela
planeringsarbetet återstår (resultatet av kommitténs treåriga verksamhet är
en åskådlig illustration av svårighetsgraden härvidlag). Man riskerar, att
hela frågan om skapandet av ett svenskt statistiskt system självdör. Följden
härav skulle kunna bliva, att den svenska officiella statistikproduktionen
kommer att kvalitativt alltmera försämras. Detta är desto mera beklagligt,
som uppgiften att skapa ett svenskt statistiskt system enligt vår uppfattning är
synnerligen angelägen.
Vi vill dessutom ifrågasätta, huruvida icke den organisatoriska utformningen
av ett svenskt statistiskt system i väsentliga avseenden bör avvika
från den skiss, som 1956 års statistikutredning presenterat. I första hand
tänker vi därvid på möjligheten att över den egentliga statistikproduktionen
placera ett samordnande organ, som skall ha det avgörande ansvaret för att
den målsättning realiseras, som är implicerad i begreppet »ett statistiskt
system». För att detta skall fungera och utvecklas på ett tillfredsställande
sätt bär det samordnande organet att genomföra och upprätthålla en effektiv
samordning av konsumtionen och produktionen av statistik samt för det
tredje den statistiska forskningen, eu verksamhet, som tjänar såväl konsument-
som producentsidan.
Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1960
77
LO ifrågasätter om delegationen har försetts med tillräckliga personella
resurser för att kunna genomföra något annat än en rent administrativ centralisering
av svensk statistik. Detta är emellertid, enligt LO, inte tillräckligt,
utan en kontinuerlig samordning av statistikproduktionens omfattning och
inriktning måste äga rum.
Statistiska föreningen delar utredningens uppfattning om att en översyn
av statistiken och dess organisation erfordras för att ernå en god samordning.
Enligt föreningen är dock den föreslagna delegationen i flera väsentliga
avseenden otillräcklig för den föreslagna uppgiften.
Flera remissinstanser har stannat vid frågan om kontakten med statistikens
konsumenter och uppgiftslämnare. I många fall föreslås fastare former
än vad kommittén förordat.
Socialstyrelsen anför bl. a. följande:
För att statistikverket skall komma att fungera tillfredsställande torde det
vidare bli nödvändigt att skapa en organisatorisk ram för ett samarbete
mellan verket och de myndigheter eller organ inom statsförvaltningen, som
utnyttjar den inom verket producerade statistiken. Detta lärer inte kunna
uppnås genom att den föreslagna delegationen för statistikfrågor efter upphyggnadstiden
övergår till att bli ett permanent samordningsorgan, utan för
det betydelsefulla samarbete varom här är fråga måste särskilda organ inrättas
för olika grenar av statistiken. Man kan härvidlag tänka sig en särskild
nämnd för envar av de avdelningar, som bör inrättas inom verket.
Varje sådan nämnd bör i så fall bestå av, förutom representanter för statistikverket
och för det eller de andra verk, som är berörda av den aktuella
statistiken, även företrädare för uppgiftslämnare och andra intressenter.
Därutöver kan behov föreligga av en allmän nämnd för samordningsfrågor,
vilkens uppgifter emellertid bör begränsas till det principiella och organisatoriska
planet.
Konjunkturinstitutet framhåller:
Ehuru utredningen i flera olika sammanhang understrukit nödvändigheten
av att finna en lämplig form för samarbetet mellan konsumenter och
statistikproducenter lämnar den dock icke något utarbetat förslag till lösning
på detta problem. Utredningen inskränker sig till att i allmänna ordalag
tala om behovet av kontakt mellan statistikverket och konsumenterna,
men då det gäller formerna för denna kontaktverksamhet nöjer den sig med
en lös antydan om att kontaktgrupper av olika slag kan tillskapas. Institutet
anser det beklagligt att en så viktig fråga icke blivit föremål för en mera
ingående behandling. Det räcker nämligen inte enbart med god vilja för att
den rätta kontakten skall kunna uppnås mellan producenter och konsumenter
av statistik. Därtill är det i varje fall också nödvändigt att man på ömse
håll har möjlighet att förstå och få inblick i varandras verksamhet. En förutsättning
för detta är att man på båda håll har icke blott de formella möjligheterna
utan även de personella resurserna härför.
LO anför i denna fråga följande:
Utredningen förefaller — enligt LO:s uppfattning — att ej tillräckligt ha
understrukit betydelsen av att skapa organ för kontinuerlig kontakt mellan
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
de berörda parterna — konsumenter, producenter och uppgiftslämnare. Att
utredningen ej närmare gått in på detta problem förklaras bero på rädslan
att skapa organiserade former, där verksamheten till följd av sammansättningen
av intressenter lätt stelnar i de en gång givna formerna. Ehuru denna
risk ej får negligeras, borde åtminstone de tänkta kontaktorganen angetts
i huvuddrag. Enligt LO:s uppfattning förefaller den av utredningen
delvis avvisade lösningen med stående kommittéer för olika statistikgrenar
att vara en framkomlig väg. Om dessa kommittéer ej blir stora, torde de
ge goda tillfällen till kontakt mellan de närmast berörda parterna. De önskemål,
som framkommer i kommittéerna, får därefter vägas mot varandra
i det av utredningen förordade samordningsorganet, delegationen för statistikfrågor.
SACO finner det beträffande utbildningsstatistiken angeläget att ett mera
permanent organ för samråd med konsumenterna skapas, förslagsvis ett
organ av den typ som inom arbetsmarknadsstyrelsen upprättats i prognosfrågor.
KF tar särskilt upp frågan om kontakten med uppgiftslämnarna:
Med hänsyn till frågans betydelse för uppgiftslämnarna torde ytterligare
utredning vara önskvärd, varvid det enligt styrelsens uppfattning bör övervägas,
huruvida icke en för all statlig statistik gemensam datainsamlingscentral
kunde inrättas inom statistikverket. I denna borde då ingå det av
kommittén föreslagna intervjuinstitutet. Denna central bör också svara för
formulärs samordning och den direkta kontakten med uppgiftslämnarna.
Härvid bör centralen ha rätt att organisera erforderliga kontaktgrupper,
vid behov innefattande representanter för uppgiftslämnare, centralen, facksektioner
eller andra statliga statistikproducenter och utvecklingsgruppen.
I anslutning till frågan om delegationens arbetsuppgifter aktualiseras frågan
om statistikens ställning vid de berörda administrativa verken. Flera
remissinstanser anser, att kommittén icke tillräckligt utrett dessa problem
och föreslår skilda åtgärder.
Socialstyrelsen konstaterar efter att ha diskuterat socialvårdsstatistikens
ställning:
Slutsatsen blir att man kring socialvårdsstatistiken som en kärna bör
bygga upp en statistik- och utredningsbyrå inom styrelsen. Denna byrå krävs
även för att det skall vara möjligt för styrelsen att kunna följa och riktigt
bedöma det allmänna statistiska arbete, som på andra styrelsen berörda områden
bedrivs av bland andra det centrala statistikverket. Härigenom tillgodoses
också det för styrelsen oavvisliga kravet, att styrelsen vid sina avgöranden
i plenum har tillgång till en ledamot som företräder erforderlig sak
kunskap på det socialstatistiska området.
Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller bl. a. följande:
Även vid en stark koncentration av den officiella statistiken kommer behov
av viss statistisk sakkunskap att föreligga i fråga om åtskilliga statliga
verk. Inom arbetsmarknadsstyrelsen, som är en betydande statistikkonsument,
sker ett fortlöpande nära samarbete mellan statistiksektionen och övriga
avdelningar inom verket. Detta samarbete gäller förutom löpande sta
-
79
Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1960
tistik även specialundersökningar av olika slag. Det är av stor betydelse för
styrelsens verksamhet att möjligheterna att utföra sådana statistiska undersökningar
icke begränsas.
Även bostadsstyrelsen anser sig behöva ha kvar statistisk verksamhet och
anför härvid:
Ur mera allmänna rationaliseringssynpunkter torde icke mycket vara att
vinna med en bortflyttning av bostadsbyggnadsstatistiken då bostadsstyrelsen
under alla förhållanden måste bedriva en relativt omfattande statistisk
verksamhet dels för att kunna följa sin lån- och bidragsgivning, dels i samband
med sin utredande och servicebetonade verksamhet i bostadsförsörjningsfrågor.
Konjunkturinstitutet kommer för sin del till följande slutsats:
Även om en centralisering av statistikproduktionen kommer till stånd
måste institutet ha möjlighet att under vissa omständigheter genomföra
primärstatistiska undersökningar nämligen dels då det gäller undersökningar
med ekonomiskt vetenskaplig anknytning antingen av engångskaraktär
eller — om de skall utföras kontinuerligt -— så beskaffade att de
icke redan från början kan ges en tämligen stabiliserad form, dels i de fall
där institutet har behov av att genom en undersökning snabbt få belysning
av en aktuell frågeställning och statistikverket icke kan tillgodose detta.
Vidare måste institutet ha möjlighet att i vissa fall genomföra, i andra fall
deltaga i, undersökningar rörande kvalitet och användbarhet hos statistik
som utnyttjas vid ekonomisk analys och forskning, och som produceras inom
statistikverket.
Medicinalstyrelsen säger sig i sin verksamhet ha ett behov av statistisk
service som, med hänsyn till den omfattning detta behov har, icke lämpligen
kan tillgodoses på annat sätt än att inom styrelsen finnes tillgång till statistisk
hjälp. Om ett centralt statistikverk skulle tjänstgöra som serviceorgan
är det svårt att tänka sig att det skulle kunna i mer än begränsad omfattning
tillgodose styrelsens behov av egna utredningar.
Statskontoret berör frågan från allmänna synpunkter:
Åtskilliga av de nu statistikproducerande ämbetsverken torde måhända
även efter det arbetet med insamling och bearbetning av statistiken flyttats
bort behöva ha kvar viss kvalificerad statistisk personal för analys av exempelvis
halvfabrikat från statistikverket och för att kunna formulera och till
statistikverket förmedla det egna verkets behov av statistisk information.
Statskontoret vill i förevarande avseende erinra om förslaget rörande skolstatistikens
överflyttning till statistiska centralbyrån fr. o. m. den 1 juli
1960, vilket förslag statskontoret godtagit i utlåtande den 29 oktober 1959.
Kommerskollegium anför bl. a. följande:
Vissa av de verk — däribland kollegium — från vilka enligt kommitténs
förslag statistiska avdelningar skola överföras till statistikverket bli — för
att kunna fullfölja sina nuvarande arbetsuppgifter på andra områden än
statistikens — nödsakade att anskaffa särskild statistisk expertis för analys
och bedömning in. m. av den statistik som erfordras för lösandet av arbetsuppgifterna.
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960
Försäkringsinspektionen uttalar bl. a. följande:
Kommittén har helt underlåtit att belysa den sidan av problemet, som
rör behovet av statistiker i de administrativa verk, vilka icke själva eller
endast i begränsad utsträckning avses skola taga hand om primärmaterialsbearbetningar
av någon omfattning. En verkschef behöver ofta få smärre
statistiska bearbetningar snabbt utförda. Även om ett centralt statistikverk
skall tjänstgöra som allmänt serviceorgan, är det i praktiken ytterligt svårt
att tänka sig att det skulle kunna helt tillgodose fackverkens behov av egna
utredningsresurser.
LO framhåller:
I vissa fall synes den statistik, som är avsedd att överflyttas till statistikverket,
ha ett relativt starkt samband med den administrativa verksamheten
vid resp. verk. Som exempel kan här nämnas Arbetsmarknads- resp. Bostadsstyrelsens
statistik. För att eliminera den eventuella risken av en förlorad
kontakt mellan statistikerna och den administrativa verksamheten i
dessa fall är det av största vikt, att kontakten mellan statistikverket och de
avlämnande verken upprätthålles. Statistikerna bör ha möjlighet att följa
verksamheten i de avlämnande verken genom att de bereds tillfälle att deltaga
i av verken anordnade konferenser, överläggningar, kurser m. m.
TCO anför i sammandrag följande:
Man bör emellertid inte bortse från att centraliseringen av ett antal skilda
näringsstatistiska grenar medför andra slags samordningsproblem, om än
inte lika omfattande, än man förut haft. Det gäller särskilt de verk och institutioner,
som i överensstämmelse med sina arbetsuppgifter bär att analysera
viss statistik och på dess grundval eventuellt planera för den framtida utvecklingen.
Det hade varit önskvärt, att kommittén närmare berört arbetsuppgifterna
och den inre organisationen i de institutioner, som avses överflytta sin statistik
till det nya verket. I ett sådant fall, som konjunkturinstitutets innebär
utflyttningen av nationalräkenskapsbyrån, att en av de viktigaste grundvalarna
för institutets arbete utarbetas inom en annan statlig institution.
Ett behov av rent tekniskt samarbete uppstår således mellan konjunkturinstitutet
och statistikverket.
För andra verk och institutioner, som kommer att flytta över sin statistik
helt eller delvis till statistikverket enligt kommittéförslaget, gäller i princip
samma regel, nämligen att nya samordningsproblem uppstår som följd av
centraliseringen.
När den svenska statistikens organisation i fortsättningen kommer att
detaljgranskas bör man enligt TCO:s mening tillgodose kraven på att skilda
verk och myndigheter har resurser att fortlöpande bedriva allmänt utredningsarbete,
givetvis också på statistikområdet, i direkt anslutning till respektive
verks verksamhetsplanering. Självfallet kan i framtiden den situationen
uppstå, att nya statistikgrenar uppstår inom verket, vilka så småningom
kan bli mogna att flyttas över till det centrala verket.
Enligt TCO:s uppfattning finns det således samordningsproblem, som
uppstår i samband med en centralisering av statistiken och som inte tillräckligt
beaktats av statistikkommittén.
Sveriges allmänna exportförening framför följande synpunkt:
Viss statistikproduktion förutses under alla förhållanden bliva kvar inom
andra ämbetsverk. Denna del måste emellertid hållas under kontroll, så
81
Kungl. Maj.ts proposition nr 101 år 1960
att icke systemet med en mångfald icke samordnade lokala statistikavdelningar
ånyo breder ut sig och man åter hamnar i ett läge, där det centrala
statistikorganet endast i mycket begränsad mån gör skäl för sitt namn.
Remissinstanserna uttrycker skilda uppfattningar rörande behovet av att
efter uppbyggnadsperioden ha ett samordningsorgan och detta organs uppgifter.
Statistiska centralbyrån menar, att det sannolikt behövs ett samordningsorgan
även sedan den föreslagna centraliseringen slutförts och anför därvid
bl. a. följande:
Ett sådant organ - - vars motsvarighet existerar i flera länder med relativt
starkt centraliserad statistik — skulle ha till uppgift att samordna och
vaka över statistikproduktionen som alltjämt skulle vara förlagd till flera
olika verk. Detta samordningsorgan skulle också kunna få till uppgift att
föreslå ytterligare centraliseringar. Ett sådant samordningsorgan borde
också — om det ej på annat sätt kan ske tidigare — uppmärksamma tre
samordningsproblem som tidigare tagits upp av centralbyrån i olika sammanhang
men som ännu väntar på sin lösning. Det gäller en samordning av
transportstatistiken och av kreditmarknadsstatistiken samt en förbättrad
samordning av arbetet med de internationella kontakterna på statistikens
område.
Kommittén har antytt möjligheten av en framtida lekmannastyrelse. Centralbyrån
är icke helt klar över vilken innebörd kommittén velat ge begreppet
lekmannastyrelse. Det synes verket vara angeläget, att — om man över
huvud taget överväger en styrelse — denna får en sammansättning som
till stor del är fackmannamässig. Man synes böra eftersträva en representation,
där vetenskapsmän som representerar ämnesområden av speciell
betydelse för statistikproduktionen ingår vid sidan av representanter
för konsumenter och uppgiftslämnare. En sådan styrelse måste dock
göras jämförelsevis liten för att kunna arbeta effektivt. Dess medlemmar
måste enligt centralbyråns mening utses bland personer som besitter
de rätla kunskaperna och den rätta erfarenheten och som därutöver
är villiga att aktivt engagera sig i statistikproduktionen och dess problem.
Det måste också tillses alt endast frågor av väsentlig betydelse för den
fortsatta utvecklingen av statistikproduktionen behöver föras upp till denna
styrelse. Den bör därför icke belastas med administrativa uppgifter. Beslutsrätten
bör i sådana frågor som hittills ligga hos verkschefen.
Centralbyrån är emellertid tveksam, om det går att finna en styrelseform
som skulle fungera effektivt för statistikproduktionen. Då å andra sidan
tillgången till sakkunskap från olika delar av samhällslivet skulle vara av
stort värde, vill centralbyrån förorda, att ett fackmannamässigt råd bildas
och knyts till det nya verket.
Konjunkturinstitutet föreslår följande:
Sedan delegationens arbetsuppgifter slutförts med utgången av femårsperioden
synes det för fram.iden önskvärt med ett samordningsorgan med
cn rådgivande funktion. Detta bör dels ha till uppgift att i grova drag övervaka
statistikproduktionens anpassning till konsumtionsbehoven — viktigare
konsumentintressen bör vara föreirädda även i detta nya organ — liksom
samordningen med och mellan utanför stående statistikproducenter.
0 Bihang till riksdagens protokoll 19G0. 1 samt. Nr 104
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960
En av delegationens uppgifter bör vara att framlägga förslag till ett dylikt
mera permanent samordningsorgan.
Riksräkenskapsverket kan icke tillstyrka, att ett nytt statligt organ tillskapas
utan att dess arbetsuppgifter på längre sikt närmare preciseras och
anför härvid följande:
Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning bör den centraliseringsverksamhet
i fråga om statistikproduktionen, som kommittén förordar skola bedrivas
under en övergångsperiod, lämpligen kunna anförtros åt särskilt utsedda
sakkunniga med chefen för statistiska centralbyrån som ordförande. Till
de sakkunniga böra adjungeras experter för de olika statistikområden, som
bli föremål för de sakkunnigas prövning. Som kansli för de sakkunniga bör
kunna fungera den arbetsgrupp för utredningsfrågor, som kommittén föreslår
bli inrättad i det centrala statistikverket. En av arbetsgruppens medlemmar
bör vara chef för gruppen och erhålla ett med hänsyn till de sålunda
föreslagna vidgade arbetsuppgifterna lämpligt avvägt arvode, dock högst
motsvarande lönegrad B 3.
Statens organisationsnamnet anser att samordningsorganet under uppbyggnadsperioden
lämpligen bör organiseras såsom en kommitté, varigenom risken
för en permanentning av organet torde minskas. I kommitténs direktiv
bör enligt nämndens mening anges att besparingar i de statliga statistikproduktionskostnaderna
bör vara kommitténs huvudsyfte.
Vad angår delegationens sammansättning har statskontoret ingen erinran
mot kommitténs förslag om att delegationen skall bestå av sex ledamöter,
fem utsedda av Kungl. Maj :t samt chefen för statistiska centralbyrån
självskriven. Statskontoret anför vidare följande:
Arvoden till delegationens ordförande och ledamöter böra utgå enligt kommittékungörelsen.
Delegationen bör, i enlighet med förslaget, utrustas med
ett kansli. Statskontoret har ingen erinran mot den föreslagna personaluppsättningen
vid kansliet men håller före, att avlöningsförmånerna till
kansliets chef och dennes närmaste man lämpligen böra utgå enligt kommittékungörelsen.
Överståthållarämbetet uttalar:
Såvitt överståthållarämbetet kan bedöma komma dessa delegationens uppgifter
att ställa mycket höga krav på de enskilda ledamöterna i vad avser
statistisk expertis och — i synnerhet — förtrogenhet med den officiella
statistiken och vad därtill hör. överståthållarämbetet ifrågasätter, om icke
ledamöternas kvalifikationer för uppdraget äro av så väsentlig betydelse för
delegationens möjligheter att på ett tillfredsställande sätt lösa sin uppgift,
att frågan härom icke bör lämnas oreglerad i föreskrifterna om delegationens
sammansättning.
TCO sammanfattar sina synpunkter i detta avseende genom att föreslå:
att det speciella samordningsorganet, delegationen för statistikfrågor, förstärks
med ett speciellt organ för utbildnings- och personalfrågor, vilket
skall arbeta i nära samarbete med delegationen och särskilt beakta de kvarvarande
decentraliserade statistikavdelningarnas problem,
Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960 83
att ett forum skall skapas för samråd med representanter för av omorganisationen
berörd personal,
att delegationen för statistikfrågor får till uppgift att utreda på vilket sätt
den statistiska personalens vidareutbildning skall ges en permanent organisatorisk
form inom den framtida statliga statistikorganisationen.
SACO utgår från att representanter för berörda personalgruppers organisationer
beredes plats inom delegationen och anför vidare följande:
Det är uppenbart att delegationens kansli är otillräckligt bemannat för
sina omfattande arbetsuppgifter. Detta gäller även om delegationen medges
rätt att tillkalla tillfälliga experter samt anlita personal inom de olika
statistiska verken. SACO vill föreslå att delegationens kansli förstärkes med
minst tre kvalificerade statistiker, vilka inom var sitt område bör leda samordningen
av skilda facksektioner.
I fråga om löneställningen för delegationens personal anför statens löncnämnd
bl. a. följande:
Lönenämnden kan för sin del icke finna att arbetet inom den s. k. delegationen
för statistikfrågor i och för sig motiverar en tillämpning av andra
löne- och tillsättningsprinciper än de som i allmänhet tillämpas inom statsförvaltningen.
Vilken löneställning, som med tillämpning av dessa principer
är den rimligaste för de föreslagna befattningarna, är emellertid en
fråga som är synnerligen svår att besvara på basis av de i betänkandet lämnade
uppgifterna. I fråga om statistikdelegationens kansli kan nämnden
svårligen finna högre löneställning än A 26 motiverad för kanslichefen. Med
hänsyn till att statistikverkets arbetsgrupp avses skola stå till delegationens
förfogande vill det förefalla nämnden som om A 24 vore den högsta
lönegrad, som kan komma i fråga vid bestämmande av löneförmånerna för
kanslichefens närmaste man. Löneställningen för den föreslagna biträdestjänsten
undandrager sig helt nämndens bedömande.
3. Statistikverkets organisation
Kommittén
Koncentrationen av en huvuddel av den statliga statistiken till ett verk
medför ökade möjligheter att utnyttja stordriftens fördelar i statistikproduktionen.
Grundtanken i kommitténs organisationsförslag är i överensstämmelse
härmed att åstadkomma en arbetsfördelning mellan specialiserade
enheter, nämligen mellan å ena sidan på tekniska frågor inriktade och
för hela verket gemensamma stabs- och serviceorgan och å andra sidan facksektioner,
som ansvarar för insamling och bearbetning av olika statistikgrenar.
Beträffande facksektionerna framhåller kommittén, att behoven av personal
och de krav som behöver ställas på denna är beroende av, hur grupperingen
av statistikgrenar på olika facksektioner utformas. Statistikgrenarna
kan härvid grupperas antingen efter uppgiftslämnarc eller efter speciella
synpunkter, såsom konsumentönskemål och gemensam problemställning.
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
En fördel med indelningen efter uppgiftslämnare vore, att uppgiftslämnarna
i regel endast skulle behöva lämna uppgifter till en enhet inom statistikverket.
I praktiken torde det dock, enligt kommittén, icke vara möjligt att
enbart gruppera statistikgrenarna efter uppgiftslämnare. Ur konsumentsynpunkt
ter det sig naturligt att betrakta exempelvis arbetsmarknadsstatistiken
i ett sammanhang. Kommittén nämner vidare som exempel, att prisstatistik
av olika slag erbjuder en rad likartade indexproblem, som med fördel
kan behandlas i ett sammanhang.
Det förslag till gruppering av statistikgrenarna på facksektioner, som
kommittén framlagt, återges i det följande. Kommittén understryker, att
den förutsatta genomgången av olika grenar och även den framtida utvecklingen
kan komma att medföra behov av ändringar i den föreslagna grupperingen,
som sålunda ej får betraktas som bindande för verkets organisation.
Näringsstatistik
1. Jordbruk med binäringar och skogsbruk
Statistik som bör överflyttas:
Centralbyråns nuvarande jordbruksstatistik
Statistik som ev. kan överflyttas:
Skogs- och flottningsstatistik
Jordbruksnämndens löpande statistik
Räkenskapsundersökningar vid jordbruket
2. Industri- och byggnadsstatistik
Statistik som bör överflyttas:
Industri- och bergsstatistik
Investerings- och lagerstatistik
Vinststatistik för industrin och byggnadsbranschen
Bostadsbyggnadsstatistik
Lokalstatistik
Konj unkturbarometern
Statistik som ev. kan överflyttas:
Fastighetsomkostnadsundersökningar
3. Handel och samfärdsel
Statistik som bör överflyttas:
Utrikeshandelsstatistik
Volym- och prisindex för utrikeshandeln
Detalj handelsstatistik
Kooperationsstatistik
Sjöfar tsstatistik
Vinststatistik för handel och samfärdsel
Bilregistret
Statistik som ev. kan överflyttas:
Försäljningen av rusdrycker och Öl
Från
Statistiska centralbyrån
Skogsstyrelsen
Jordbruksnämnden
Lantbruksstyrelsen
Kommerskollegium
Kommerskollegium
Statistiska centralbyrån
Bostadsstyrelsen
Bostadsstyrelsen
Konj unkturinstitutet
Statens hyresråd
Kommerskollegium
Konj unkturinstitutet
Socialstyrelsen
Kommerskollegium
Kommerskollegium
Statistiska centralbyrån
Statistiska centralbyrån
Kontrollstyrelsen
Kungl. Maj:ts proposition nr lOi år 1960
4. Kommnnstatistik och kapitalmarknadsstatistik
Statistik
som bör överflyttas: Från
Kommunal finansstatistik Statistiska centralbyrån
Sparbanksstatistik Statistiska centralbyrån
5. Arbetsmarknadsstatistik och lönestatistik
Statistik som bör överflyttas:
Löne- och sysselsättningsstatistik
Statistik över statsanställda
Statistik som ev. kan överflyttas:
Statistik över flyttningar mellan fackförbunden
-
Socialstyrelsen och
arbetsmarknadsstyrelsen
Statistiska centralbyrån
Arbetsmarknadsstyrelsen
6. Statistik över priser
Statistik som bör överflyttas:
Konsumentprisindex
Prisstatistik
Statistik som ev. kan överflyttas:
Byggnadskostnadsindex
Taxestatistik
Allmän statistik
7. Befolkningsstatistik
Statistik som bär överflyttas:
Centralbyråns nuvarande befolkningsstatistik
Valstatistik
Befolkningsregister (urvalet)
Labour force undersökningar
Statistik som ev. kan överflyttas:
Utlänningsstatistik
Socialstyrelsen
Kommerskollegium
Bostadsstyrelsen
Bostadsstyrelsen
Statistiska centralbyrån
Statistiska centralbyrån
Statistiska centralbyrån
Arbetsmarknadsstyrelsen
Utlänningskommissionen
8. Social-, medicinal- och rättsstatistik
Statistik som bör överflyttas:
Centralbyråns nuvarande rättsstatistik
Fångvårdsstatistik
Statistik som ev. kan överflyttas:
Socialvård sstat islik
Olycksfallsstatistik
Sj ukkassestatistik
Pensionsstyrelsens statistik
Fylleriförseelser
Medicinalstatistik
9. Inkomst- och hushållsstatistik
Statistik som bör överflyttas:
Inkomst- och förmögenhetsstatislik
(taxeringsstatistik)
Levnadskostnadsundersökningar
Sparundersökningar
Statistiska centralbyrån
Fångvårdsstyrelsen
Socialstyrelsen
Riksförsäkringsanstalten
Riksförsäkringsanstalten
Pensionsstyrelsen
Kontrollstyrelsen
Medicinalstyrelsen
Statistiska centralbyrån
Socialstyrelsen
Konjunkturinstitutet
85
66
ftungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960
Statistik som ev. kan överflyttas:
Bostadsmarknadsstatistik
Från
Bostadsstyrelsen
10. Utbildningsstatistik
Statistik som bör överflyttas:
Statistik över högre studier
Skolstatistik
Statistik över skolungdomens yrkesplaner
Statistiska centralbyrån
Skolöverstyrelsen
Arbetsmarknadsstyrelsen
11. Räkningar
Statistik som bär överflyttas:
Folkräkningar
Bostadsräkningar
F öretagsräkningar
J ordbruksräkningar
Statistiska centralbyrån
Bostadsstyrelsen
Kommerskollegium
Statistiska centralbyrån
Behovet av samordning är enligt kommitténs mening särskilt framträdande
på näringsstatistikens område. Enligt den av kommittén föreslagna
grupperingen skulle denna statistik insamlas och bearbetas av l:a—6:e
facksektionerna. Huvuddelen av denna statistik insamlas från företag, vilket
aktualiserar . behovet av ett företagsregister som underlag för insamlingen.
På konsumentsidan föreligger behov att kunna kombinera näringsstatistikens
skilda delar, vilket ställer krav på en långt driven innehållsmässig
samordning. Kommittén anser, att nationalräkenskapsmetodiken bildar ett
lämpligt underlag för en sådan samordning.
Samordningsverksamheten blir i väsentlig grad avgörande för arbetets
inriktning och uppläggning vid de skilda näringsstatistiska facksektionerna
och i så måtto överordnad verksamheten vid dessa. Omfattningen av det
arbete det här är fråga om och den ständiga intima kontakt som erfordras
med de olika näringsstatistiska facksektionerna torde, enligt kommittén,
göra det omöjligt för verkschefen att bära det omedelbara ansvaret för samordningsverksamheten
på det näringsstatistiska området. Enligt kommitténs
mening krävs en odelad ledande arbetsinsats av en högt kvalificerad
kraft. Inte minst kommer detta att vara fallet under den successiva uppbyggaren
av det nya verket, då en för den framtida utvecklingen av näringsstatistiken
betydelsefull planerings-, utrednings- och organisatorisk
verksamhet förutsättes.
Kommittén föreslår därför att de näringsstatistiska facksektionerna sammanhålles
i en näringsstatistisk avdelning under ledning av en avdelningschef
och anför:
Avdelningschefen bör få det omedelbara ansvaret för att de löpande olika
samordningsbehoven, såväl innehållsmässigt som pi-oduktionstekniskt, beaktas
och dessutom svara för att den planerings- och utredningsverksamhet
utföres som i samband med det nya verkets uppbyggnad blir aktuell på näringsstatistikens
område. Med hänsyn till verksamhetens ledande och även
i övrigt högt kvalificerade art föreslår kommittén att avdelningschefen placeras
i lägst lönegrad B 3. Om det skulle visa sig att avdelningschefens ar
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960
87
betsuppgifter efter uppbyggnadstiden går att förena med befattningen som
chef för en av de nybildade facksektionerna, bör givetvis denna möjlighet
till besparing tillvaratagas. Detta får dock bli en fråga som man senare får
ta ställning till. Under uppbyggnadstiden anser kommittén, att de arbetsuppgifter,
som kommer att åvila avdelningschefen, är så omfattande, att
det ur effektivitetssynpunkt är klart olämpligt att kombinera verksamheten
som avdelningschef med andra arbetsuppgifter.
Kommittén föreslår vidare, att, som underlag för samordningsarbetet beträffande
klassificeringar och definitioner, arbetet med sammanställning av
nationalräkenskaperna och fortsatt utvecklingsarbete på detta område överföres
från konjunkturinstitutet till det nya statistikverket. De omfattande
samordningsuppgifter som nationalräkenskaperna avses ge underlag för
motiverar enligt kommitténs uppfattning att arbetet anförtros en särskild
nationalräkenskapsbgrå. Denna skulle förutom rutinpersonal, omfatta en
byråchef i lönegrad B 1, en förste aktuarie i lönegrad A 23 och två amanuenser
i reglerad befordringsgång.
Samtidigt skulle de tjänster inom konjunkturinstitutet, som närmast inrättats
för arbete med nationalräkenskapen kunna indragas, d. v. s. en byråchef
i lönegrad B 1 och en förste aktuarie i lönegrad A 23. Enligt kommitténs
uppfattning motiverar konjunkturinstitutets till följd av nationalräkenskapens
bortflyttning minskade arbetsuppgifter att även två amanuenstjänster
och en skrivbiträdestjänst indrages. Den nyinrättade nationalräkenskapsbyrån
vid statistikverket skulle sålunda motsvaras av samtidiga
indragningar av personal hos konjunkturinstitutet.
Den statistik, som enligt kommittén skulle komma att ligga utanför den
näringsstatistiska avdelningen, omfattar i huvudsak data, som avser och
även i stor utsträckning bygger på uppgifter från enskilda och hushåll.
Frågan om användning av gemensamma register blir sålunda aktuell även
för denna statistik. Även i övrigt föreligger ett behov av samordning av
klassificeringar och definitioner samt vid utnyttjande av produktionsresurser.
Inte minst gäller det härvid samordning mellan löpande statistik
och större räkningar. Ett starkt behov finnes sålunda att sammanhålla även
ifrågavarande statistikgrenar. Detta skulle kunna få ett konkret uttryck i
att dessa grenar på motsvarande sätt som näringsstatistiken sammanhölies
inom en avdelning för allmän statistik.
De statistikgrenar vurs förläggning kräver närmare övervägande är till
antalet betydligt fler på den allmänna avdelningens område än på näringsstatistikens.
Kommittén anser sig därför på nuvarande stadium icke kunna
ta slutgiltig ställning till frågan huruvida samordningsverksamheten på
den allmänna sidan blir av sådan storlek att en speciell befattning som avdelningschef
behöver inrättas. Denna fråga får las upp i samband med det
successiva uppbyggandet av ifrågavarande facksektioner. Kommittén anser,
att verkschefen tills vidare bör kunna svara för hithörande samordningsfrågor.
88
Kungl. Maj.ts proposition nr lOi år 1960
Kommittén finner, att centralbyråns utredningsinstitut liksom hittills i
huvudsak bör inrikta sin verksamhet på att ge statislikverket och utomstående
uppdragsgivare service i fråga om intervjuundersökningar. De hittillsvarande
utredningsuppgifterna av annat slag bör enligt kommitténs mening
flyttas till den arbetsgrupp som kommittén föreslår skall inrättas. I samband
därmed bör beteckningen utredningsinstitutet ändras till intervjuinstitutet.
Kommittén föreslår även, att centralbyråns maskincentral bildar stommen
i en motsvarande central inom statistikverket och att maskinanläggningarna
vid andra statistikproducerande verk i samband med statistikens
överflyttning sammanföres med statistikverkets maskincentral. Då frågan
om användning och anskaffning av elektroniska databehandlingsmaskiner
är under utredning, har kommittén icke ansett sig kunna avge några konkreta
förslag på detta område men förutsätter att användningen av databehandlingsmaskiner
för statistikproduktionen samordnas med användningen
av maskiner för administrativa och andra ändamål. Kommittén utgår
dock ifrån, att man inom statistikproduktionen inom kort kommer att
få tillgång till en maskin med stor kapacitet. Under alla förhållanden bör
inom statistikverket finnas expertis, som kan följa den snabba utvecklingen
på området och svara för att de rationaliseringsmöjligheter tillvaratages
som användningen av databehandlingsmaskiner erbjuder.
Möjligheterna till rationalisering av rutinarbetet bör enligt kommitténs
mening kunna leda till väsentliga personalbesparingar vid en koncentration
av statistiken till ett statistikverk, vid oförändrat omfång av statistiken.
Dessa besparingsmöjligheter bör, liksom också frågan i vad mån vissa arbetsuppgifter
kan utföras av personal med lägre tjänsteställning än för
närvarande, tagas upp till noggrant övervägande i det fortsatta organisationsarbetet.
För det fortsatta rationaliseringsarbetet är det angeläget att utnyttja
framstegen på maskinteknikens område och de förbättrade metoder som
den statistiska forskningen anvisar. För detta utvecklingsarbete behövs speciella
experter inom statistikverket. Genom statistikens koncentration skapas
förutsättningar för ett gemensamt utnyttjande av sådan expertis, på
vilken tillgången i ett litet land som Sverige alltid får förutsättas vara knapp.
Likformig användning av metoder och maskiner för en huvuddel av statistiken
innebär också att förbättrade produktionsmetoder snabbt kan komma
till användning över hela fältet. Därigenom skapas även förutsättningar
för likformig kostnadsbedömning av skilda statistikgrenar.
Betydelsen av att expertis på utvecklingsarbete organisatoriskt infogas i
det nya statistikverket kan enligt kommitténs mening icke nog starkt framhållas.
Till väsentliga delar kan bristerna i den nuvarande statistikproduktionen
återföras på avsaknaden av expertis, som helt får ägna sig åt utvecklingsarbete.
Den strategiska betydelsen av denna expertis för statistikproduktionen
bör enligt kommitténs mening organisatoriskt komma till
Kangl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
89
uttryck i en arbetsgrupp för utvecklingsfrågor direkt under verksledningen.
Förutom frågor rörande utveckling i fråga om metoder och inaskinbearbetning
bör denna grupp stå till verksledningens förfogande för planläggning
av verksamheten i statistikverket. Även utbildningsfrågor bör anförtros
åt gruppen. De arbetsuppgifter som föreslås komma att åvila arbetsgruppen
för utvecklingsfrågor skulle enligt kommittén vara:
att fortlöpande följa och inom statistikproduktionen utnyttja utvecklingen
på det statistiska metodområdet och i fråga om maskintekniken;
att vid behov förstärka avdelningarna och facksektionerna genom att tillsammans
med personal från dessa medverka vid den genomgång av statistikgrenar,
som bör ingå som ett led i statistikverkets strävan att i rationaliseringssyfte
periodiskt ompröva olika statistikgrenars uppläggning; samt
att organisera utbildningen av personal inom verket.
För sin verksamhet behöver arbetsgruppen, understryker kommittén,
hålla nära kontakt med övriga enheter inom statistikverket. Inte minst gäller
detta i fråga om den förutsatta genomgången av olika statistikgrenars
uppläggning. Det kan vara lämpligt att denna verksamhet bedrivs i form
av arbetsutskott, där arbetsgruppen ställer expertis till förfogande och utskottets
övriga medlemmar består av representanter för de facksektioner
som har ansvaret för ifrågavarande statistikgrenar.
För att kunna följa utvecklingen i fråga om statistisk metodik, främst
då beträffande sampling, och för att fortlöpande kunna anpassa uppläggningen
av olika statistikgrenar till denna utveckling liksom för vidare utbildning
av personal behövs, enligt kommitténs mening, högt kvalificerad
vetenskaplig expertis inom arbetsgruppen för utvecklingsfrågor. Detta behov
kan bl. a. tillgodoses genom att anlita en vetenskaplig rådgivare med anknytning
till den akademiska forskningen. Kommittén föreslår, att statistikverket
beredes möjlighet att anlita vetenskaplig expertis genom att erforderliga
medel härför inräknas i avlöningsanslaget. Kommittén beräknar
det årliga anslagsbehovet för detta ändamål till lägst 50 000 kronor. Personalbehovet
i övrigt inom arbetsgruppen för utvecklingsfrågor torde enligt
kommittén i utgångsläget kunna begränsas till tre kvalificerade experter.
Kommittén framhåller fortsättningsvis:
I och med att utvecklingsarbetet tar fart kommer detta att medföra, att
personal frigöres från rutinarbete inom facksektionerna, vilket är ägnat att
minska kostnaderna för statistikproduktionen och dessutom skapa förutsättningar
för en utökning av den på utvecklingsarbete inriktade personalen.
Den stora betydelse dessa experter kommer att få för statistikverkets
verksamhet och de höga krav som måste ställas på sakkunskap i fråga
om statistiska metodfrågor och maskinteknik samt förmåga till samarbete
innebär, att det här i minst lika hög grad som för de högre cheferna inom
verket gäller att få rätt person på rätt plats. Tillsättningen av ifrågavarande
personal bör därför enligt kommitténs uppfattning — oberoende av den
lönegrad som kan ifrågakomma — ske enligt samma förfarande som gäller
för tillsättningen av byråchefer. Då tillgången på lämpliga personer får förutsättas
vara starkt begränsad och då det är av vikt att knyta förekominan
-
90
Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1960
de lämpliga personer till arbetsgruppen, föreslår kommittén, att lönesättningen
icke bindes alltför hårt utan att en individuell anpassning i lönesättningen
blir möjlig, förslagsvis inom intervallet A 24—B 1. Då en viss
rörlighet i arbetsgruppens sammansättning framstår som önskvärd, föreslår
kommittén vidare, att ifrågavarande tjänster tillsättes på förordnande
tills vidare.
När det gäller information utåt förordar kommittén att all publiceringsverksamhet
för statistikverket sker genom det i verket infogade biblioteket.
Möjligheterna att inskränka publikationernas omfång och åstadkomma en
sammanslagning bör härvid tillvaratagas. Beträffande löpande statistik med
tätare periodicitet anser kommittén, att förutsättningar bör finnas för en
gemensam publicering i en publikation. Härigenom erhålles större möjligheter
för konsumenterna att orientera sig i statistiken. En fråga, som vid
den förutsatta övergången till elektroniska databehandlingsmaskiner får
aktualitet, är möjligheten att i viss utsträckning kombinera tryckningen
med maskinbearbetningen.
Den ökade vikt som enligt kommitténs uppfattning bör läggas vid samordningen
av det statistiska trycket motiverar, att en befattning som redaktör
inrättas vid statistikverket. De höga krav som får ställas på denna befattningshavare
motiverar enligt kommittén att befattningen placeras i lägst lönegrad
A 26.
Den vidgade verksamheten vid det föreslagna statistikverket i jämförelse
med den nuvarande statistiska ''centralbyrån medför en väsentlig ökning i
arbetet med verkets administration. Det kan därför enligt kommitténs mening
visa sig befogat att omforma centralbyråns nuvarande kansli till en administrativ
byrå under ledning av en byråchef. Kommittén har dock icke tagit
ställning till denna fråga, då omfattningen av verkets arbetsuppgifter
först kan säkrare bedömas sedan huvuddelen av statistiken överflyttats från
de administrativa verken.
Verkschefens arbetsuppgifter får i betydande utsträckning förutsättas
komma att bli av allmänt samordnande karaktär. Det gäller för verkschefen
att tillse, att kontaktverksamheten utåt samordnas och att möjligheterna till
intern samordning tillvaratages. Med hänsyn till verkschefens kvalificerade
och omfattande arbetsuppgifter bör som chef för det nya statistikverket stå
en generaldirektör.
Statistiska centralbyrån är redan nu ett så gott som helt på statistikproduktion
inriktat verk. Vissa frågor av administrativ karaktär, namnärenden
och folkbokföringsfrågor, åvilar dock centralbyrån. Dessa administrativa
uppgifter saknar egentlig anknytning till centralbyråns verksamhet i övrigt.
Kommittén anser det önskvärt, att det nya statistikverket helt blir inriktat
på sina statistiska uppgifter och föreslår därför, att handläggningen
av namn- och folkbokföringsärenden icke överföres till statistikverket utan
till annan lämplig myndighet. Namnärendena skulle enligt kommittén kunna
handläggas inom patent- och registreringsverket och folkbokföringsfrågorna
av det organ, som får tilläggspensioneringen om hand.
Kungl. Maj.ts proposition nr lOi år 1960
91
Kommittén finner det vara av största betydelse, att den successiva uppbyggnaden
av statistikverket sker i anslutning till en av statsmakterna fastställd
tidsplan. Kommittén har därför utarbetat ett förslag till tidsplan och
därvid utgått från att riksdagsbeslut föreligger vid ingången av budgetåret
1960/61 i enlighet med kommitténs förslag. Beträffande överflyttningen av
statistik till statistikverket har kommittén funnit det naturligt, att först
större och mera givna områden infogas i den nya organisationen och att därefter
mindre områden och sådana som kräver ytterligare överväganden tages
upp till behandling av delegationen för statistikfrågor. Tidsplanen kommer
under dessa förutsättningar att te sig på följande sätt.
1 juli 1960
Delegationen för statistikfrågor med kansli upprättas.
Statistiska centralbyrån upphör och dess nuvarande statistiska uppgifter
övergår på statens statistikverk.
Verkschef och chef för den näringsstatistiska avdelningen tillsättes.
Stomme till statistikverkets service-organ — maskincentral, intervjuinstitut
och bibliotek — bildas på grundval av motsvarande organ hos statistiska
centralbyrån.
Arbetsgrupp för utvecklingsfrågor inrättas.
Byrå för nationalräkenskaper organiseras, varvid de på denna byrå inrättade
befattningarna motsvaras av samtidiga indragningar hos konjunkturinstitutet.
1 juli 1962
Facksektioner för industri- och byggnadsstatistik, för handel och samfärdsel,
för statistik över priser, för utbildningsstatistik samt för kommunstatistik
och kapitalmarknadsstatistik organiseras, vilket innebär att kommerskollegii
och skolöverstyrelsens statistik samt viss statistik från bostadsstyrelsen,
konjunkturinstitutet och socialstyrelsen överflyttas. Samtidigt bör
även kommerskollegiets maskinpark infogas i statistikverkets maskincentral.
1 juli 1963
Facksektionen för inkomst- och hushållsstatistik organiseras, vilket innebär
att viss statistik från socialstyrelsen och konjunkturinstitutet överföres.
1 juli 196 i
Facksektionen för arbetsmarknad och lönestatistik organiseras, vilket innebär
att viss statistik från socialstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen
överflyttas. Samtidigt bör även socialstyrelsens maskinpark infogas i
statistikverkets maskincentral.
1 juli 1965
Facksektioner för jordbruk med binäringar och skogsbruk, för social-,
medicinal- och rättsstatistik samt för räkningar organiseras, vilket innebär
att statistik från fångvårdsstyrelsen överföres, att socialstyrelsens efter tidigare
etapper kvarvarande statistik eventuellt överflyttas och att viss statistik
från riksförsäkringsanstalten, medicinalstyrelsen, pensionsstyrelsen, kon
-
92 Kungi. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
trollstyrelsen, jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen eventuellt överflyttas.
Kommittén framhåller, att tidsplanen i första hand är avsedd att ge
vissa hållpunkter för uppbyggnaden av statistikverket. I den mån redan företagna
utredningar, såsom exempelvis beträffande utbildningsstatistiken,
medför att vissa statistikområden kan infogas tidigare än här beräknats,
möter detta intet hinder, liksom inte heller andra ur lämplighetssynpunkt
företagna justeringar. Kommittén anser emellertid, att det givna förslaget
till tidsplan bör följas i sina huvuddrag, så att uppbyggnadsperioden icke
utsträckes utöver den föreslagna femårsperioden.
Kommitténs förslag att handläggningen av namnärenden liksom de frågor
som handläggs av statistiska centralbyråns folkbokföringsbyrå förlägges till
lämplig administrativ myndighet måste föregås av vissa närmare utredningar.
Kommittén har därför icke ansett sig kunna föreslå vid vilken tidpunkt
den förutsatta överflyttningen skall äga rum.
I samband med verkets uppbyggnad blir lokalfrågan aktuell. Det successiva
uppbyggandet av statistikverket kommer att medföra ett ökat lokalbehov
samtidigt som lokaler friställes inom de avlämnande verken. Omorganisationen
kan därför enligt kommittén icke i och för sig väntas komma
att medföra någon större nettoökning i lokalbehovet för statistikproduktionen.
Genom den förutsatta rationaliseringsverksamheten kan lokalbehovet
på något längre sikt visa sig komma att bli mindre totalt sett än
vid nuvarande organisation av statistikproduktionen. Det anses angeläget
att statistikverkets olika enheter sammanhålles lokalt. Det begränsade lokalbehov,
uppskattningsvis tio rum (inklusive lokalbehovet för delegationen
för statistikfrågor), som uppkommer under budgetåret 1960/61 torde enligt
kommittén kunna tillgodoses inom den nuvarande statistiska centralbyrån.
Genom lämpliga omflyttningar och genom att prioritet ges statistikverket
vid tillbyggnader av det komplex vari centralbyrån nu inrymmes, bör
lokalfrågan även under det kommande uppbyggnadsskedet kunna få en ändamålsenlig
lösning.
Yttranden
Flera remissorgan är kritiska mot kommitténs förslag och synpunkter rörande
statistikverkets organisation.
Statistiska centralbyrån anför i sammandrag följande:
Enligt centralbyråns mening skulle det i principskissen föreslagna verket
få svårigheter att i praktiken arbeta effektivt. Främsta anledningen till detta
är för det första avdelningschefens placering ulan någon motsvarighet
på den andra avdelningen och för det andra den föreslagna uppdelningen i
facksektioner. För att det föreslagna verket skall fungera på ett organisatoriskt
smidigt sätt, synes det centralbyrån nödvändigt, att ledamöterna
i verket icke blir alltför många, att det interna samordningsarbetet kan drivas
rationellt och att man uppnår en balanserad arbetsfördelning. Detta
Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
93
skulle kunna uppnås utan genomgripande förändringar i kommitténs principskiss,
om antalet avdelningschefer utökades. Centralbyrån delar kommitténs
uppfattning, att näringsstatistiken fordrar speciell samordning och
att detta motiverar en avdelningschefstjänst. Det synes emellertid centralbyrån
även motiverat, att redan nu beslut om en avdelningschef för den allmänna
statistiken fattas. Med de krav på teknisk utveckling och samordning
av statistikproduktionen som är betänkandets huvudtes uppstår — såsom
centralbyrån tidigare nämnt — behov av fler högre tjänstemän, d. v. s. ett
behov av allmänt arbetsledande, planerande och samordnande krafter.
Det nya verket skulle enligt centralbyråns mening i första hand organiseras
på två statistiska avdelningar med var sin avdelningschef. Den ena
skulle i enlighet med kommitténs förslag bli den näringsstatistiska avdelningen,
där avdelningschefen skulle sköta samordningen av näringsstatistiken
med bl. a. nationalräkenskaperna, ett företagsregister och register över
myndigheter och olika institutioner som samordningsinstrument. Denna
avdelning skulle syssla med statistik som bygger på uppgifter från och om
företag, myndigheter, institutioner och liknande subjekt inom olika näringsgrenar.
En andra avdelning, den allmänna avdelningen med egen avdelningschef,
skulle i huvudsak i enlighet med kommitténs förslag omfatta annan statistik,
där framför allt individen eller hushållet är uppgiftslämnare eller
som gäller olika uppgifter beträffande individen och dennes plats i samhället.
Här skulle även kunna ingå viss ekonomisk statistik med individen som
uppgiftslämnare (t. ex. sparundersökningar). Den ekonomiska statistiken
på den allmänna avdelningen skulle dock bli av mycket begränsad omfattning
och måste ur klassificeringssynpunkt ansluta sig till den näringsstatiska
avdelningens verksamhet. Den allmänna avdelningen skulle som ett
av sina koordineringsinstrument ha andra register, exempelvis olika register
över befolkningen. Centralbyrån vill i dagens läge icke heller föreslå en
avdelningschef för övriga serviceorgan men hemställer, att denna fråga skall
ingå i delegationens arbetsuppgifter.
Avdelningschef bör i princip, såsom kommittén föreslagit, placeras lägst
i lönegrad B 3. Detta är motiverat bl. a. av de ansvarsfulla uppgifterna, de
höga kraven på kvalifikationer och det rådande rekryteringsläget. Den tentativa
organisationsform som därmed uppstår kan synas relativt främmande
för ett statligt verk. Den är dock betingad av den statistiska produktionsprocessens
speciella natur med en framtida teknisk utveckling som liknar
många företags och med vittomfattande samordningsproblem.
Konjunkturinstitutet är av liknande mening:
Den av utredningen föreslagna organisationsformen förefaller institutet
helt irrationell. Arbetsbelastningen på generaldirektören skulle med den
föreslagna indelningen bli dels orimligt stor dels egendomligt snedvriden.
Medan generaldirektörens arbete, när det gäller den näringsstatistiska avdelningen,
skulle på ett rationellt sätt kunna inriktas på större och mera
avgörande frågor, måste hans arbete då det gäller de sektioner där avdelningschef
saknas som mellaninstans, innebära en väsentligt mera i detalj
gående behandling av ärendena. Institutet vill i stället föreslå att tre avdclningschefstjänster
inrättas redan från starten, nämligen en för den näringsstatistiska
avdelningen, en för avdelningen för allmän statistik och en för
serviceavdelningen, och att avdelningscheferna redan från början inkopplas
i arbetet med statistikproduktionens omorganisation.
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
Socialstyrelsen uttalar bl. a. följande:
Genom en organisation med så många fristående enheter torde man knappast
kunna vinna den väsentliga fördel, som åsyftas med den föreslagna,
från tekniska rationaliseringssynpunkter väl motiverade centraliseringen,
eftersom man allvarligt måste befara, att i vart fall de fristående tio enheterna
kommer att fungera såsom självständiga enheter. I så fall kunde man
lika gärna låta dessa ligga kvar hos de myndigheter till vilka de för närvarande
är knutna. Antalet enheter i det blivande verket bör därför antingen
väsentligen reduceras eller samordnas under ett begränsat antal avdelningar,
och cheferna för de olika enheterna eller i förekommande fall avdelningarna
bör delta i den direkta ledningen av verket. Såvitt styrelsen kan bedöma
utgör detta en förutsättning för att statistikverket skall kunna fungera
såsom en organisatorisk enhet och åstadkomma en saklig avvägning mellan
de olika statistikgrenarnas intressen.
TCO och SACO förordar också fler avdelningschefer, medan däremot
länsstyrelsen i Stockholms län anser att den erforderliga samordningen mellan
ledarna av de olika näringsstatistiska grupperna torde kunna etableras
genom fria kontakter dem emellan samt i förekommande fall på föranstaltande
och under ledning av verkschefen.
Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund har följande
synpunkter på organisationsfrågan:
Vad avser den föreslagna indelningen i huvudavdelningar kan ifrågasättas,
om ej den avdelning, som utredningen betecknar »serviceorgan», bör
utformas som en mera renodlad planerings- och produktionsavdelning. Hit
skulle då kunna hänföras samordning i tiden utav varandra beroende arbetsprocesser
inom olika avdelningar och sektioner, planering av blankettproduktion,
databearbetning och publikationsframställning, uppläggning och
förvaltning av grundläggande register, tryckning av blanketter och publikationer
samt olika grad och former av maskinell och elektronisk databehandling.
Vidare skulle till denna avdelning kunna föras den planerade
gruppen för utveckling av statistiska och tekniska metoder, till vilken även
intervjuorganisationen skulle kunna anknytas. Däremot borde bibliotek, arkiv
och information underställas en stabsavdelning, till vilken även handläggningen
av administrativa ärenden och ekonomisk redovisning kunde
hänföras.
Vad sedan gäller den samordning av skilda statistikgrenar, som kommer
till uttryck i den föreslagna sektionsindelningen, anser organisationerna att
inkomststatistiken, icke minst från konsumentsynpunkt, har intimare anknytning
till lönestatistiken än till hushållsstatistiken och därför lämpligen
bör inordnas under den förra. Vidare synes kommun- och kapilalmarknadsstatistiken
i produktions- och insamlingshänseende vara så artskild
från näringsstatistiken, att den med fördel skulle kunna överföras till avdelningen
för allmän statistik.
Enligt organisationernas uppfattning synes det slutligen mindre lämpligt
att samla de intermittenta större räkningarna till en sektion. Dessa räkningar
torde visserligen ha mycket gemensamt i fråga om metodik, men de
synes ha en ännu starkare samhörighet innehållsmässigt sett med respektive
grenar av den kontinuerliga statistiken. Om en mera renodlad produktions-
och planeringsavdelning inrättas tillvaratages också på annat sätt de
fördelar i stordriftshänseende, som en gemensam sektion för räkningarna
Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
95
enligt betänkandet avsetts medföra. Härtill kommer att arbetsbelastningen
med all sannolikhet skulle bli mycket ojämn i en för samtliga räkningar
gemensam sektion, i synnerhet som flera av dessa räkningar ofta sammanfaller
i tiden.
Beträffande kostnaderna anför de båda organisationerna följande:
Kostnaderna för det nya verket bör således i princip motsvaras av kostnadsminskningar
vid de verk, från vilka arbetsuppgifter överförs till det
nya statistikverket. Den statistiska expertis, som från konsumentsynpunkt
under alla omständigheter bör bibehållas inom vissa nu statistikproducerande
verk, måste därför begränsas till ett minimum, samtidigt som man
givetvis måste förhindra att lokala statistikavdelningar uppstår på nytt.
De merkostnader, som uppkommer under övergångstiden, och som utredningen
sannolikt beräknat i underkant, får betraktas som investeringsutgifter,
vilka efter kort tid sparas i form av lägre produktionskostnader och
främst bättre kvalitet och snabbhet samt genom minskat arbete för uppgiftslämnare
och konsumenter.
Statens lönenämnd anser beträffande den föreslagna avdelningschefens
lönegradsplacering, att ett slutligt ställningstagande icke torde kunna ske
förrän det klarlagts, vilka organisatoriska enheter (byråer eller sektioner)
och befattningshavare, som skola underställas innehavaren av tjänsten. Lönenämnden
anför vidare:
Därest en lönegradsplacerad tjänst anses böra inrättas för ifrågavarande
samordnande arbetsuppgifter under uppbyggnadsstadiet, anser lönenämnden
att detta bör ske genom inrättande av en byråchefstjänst i lönegrad
B 1 med det tilläggsarvode, som kan vara påkallat med hänsyn till organisationens
omfattning på avdelningen och arbetsuppgifternas art under
ifrågavarande tid. Först vid uppbyggnadsperiodens utgång torde tjänstens
slutliga löneställning böra fastställas.
Beträffande de föreslagna serviceorganen har bl. a. följande synpunkter
framkommit vid remissbehandlingen.
Medicinalstyrelsen skulle med tillfredsställelse se en utbyggnad av statistiska
centralbyråns serviceorgan och en därmed följande ökad möjlighet att
begagna dessa organs tjänster.
Samma åsikt uttrycker även bl. a. lantbruksstyrelsen, bank- och fondinspektionen
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som särskilt betonar behovet
av specialbearbetningar på skilda statistikområden.
Statistiska centralbyrån anser, att även facksektionen för räkningar borde
föras till serviceorganen och anför:
Räkningsbyrån skulle få erfarenhet av stora engångsundersökningar och
alla de statistiska och administrativa problem in. in. som uppkommer vid
genomförandet av dessa. Innehållsmässigt skulle räkningarna planeras i
samarbete med respektive byråer, som har de kontinuerliga konsumentkontakterna
och ämneskunskap från den löpande statistik med vilken räkningarna
skall integreras. Med en lämplig tidslokalisering av räkningarna skulle
eu utjämning av arbetet kunna ske. Det skulle härigenom också finnas
96
Kangl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
en central arbetsstyrka för olika av de operationella momenten i statistikproduktionen
att tillgå för övriga avdelningar vid vissa toppbelastningar.
Beträffande maskincentralen anför centralbyrån sammanfattningsvis
att den nuvarande maskincentralen i enlighet med kommitténs förslag
bör bilda stommen till en motsvarande organisation inom statistikverket,
att man inom statistikproduktionen bör beredas tillgång till en databehandlingsmaskin
i överensstämmelse med kommitténs uttalanden,
att den av centralbyrån beställda databehandlingsmaskinen för leverans
under förra delen av 1961 bör ingå i den nyssnämnda centralens organisation,
att den inom statistikproduktionens område erforderliga databehandlingsexpertisen
med hänsyn till sin speciella inriktning och i konsekvens med
vad som ovan föreslagits beträffande datamaskinens placering bör organisatoriskt
ingå i statistikverkets maskincentral samt
att frågor i samband med överförande av maskiner från de av statistikens
centralisering berörda verken till det nya verkets maskincentral görs till
föremål för den föreslagna delegationens beaktande.
Matematikmaskinnämnden och kommittén för maskinell databehandling
anser, att en för statsförvaltningen central expertis i databehandlingsfrågor
snarast bör skapas inom matematikmaskinnämnden, och fortsätter:
Ett centralt statistikverk skall givetvis kunna påräkna råd och bistånd i
övrigt från denna centrala expertis men kommer även att för sin löpande
verksamhet behöva egen personal, som är skolad på området och speciellt
inriktad på databehandlingsuppgifter av statistisk art.
Inom statistikverket bör finnas en maskinavdelning med ett verksamhetsfält
begränsat till verkets egna arbetsuppgifter och till bearbetning av
statistik för myndigheter, som ej har egna maskinanläggningar. Inom avdelningen
erfordras först och främst utrustning för överföring av data till
maskinspråk (t. ex. stansapparatur) liksom även gängse hålkortsapparatur
och eventuellt annan enklare teknisk utrustning. I fråga om större databehandlingsmaskiner
kommer statistiska centralbyrån att disponera en anläggning
för 1960 års bostads- och folkräkningar. För tiden därefter har
statistikkommittén icke framlagt någon beräkning av kapacitetsbehovet för
den officiella statistiken som medger ett ställningstagande till frågan om
behovet skall täckas med egen anläggning eller genom tillgång till tid i någon
för statsförvaltningen centralt placerad anläggning. När frågan blir aktuell
får den bedömas på samma sätt som alla andra behov av maskintid.
Uppbördsorganisationskommittén anför bl. a.:
Därest en omläggning av verksamheten inom folkbokförings- och uppbördsväsendet
kommer att ske efter ungefär de riktlinjer, som är uppdragna
i de till kommittén inkomna förslagen, kommer man inom dessa verksamhetsområden
att kunna använda olika slags informationsbärande media
(hålkort, hålremsa, magnetband). Härigenom blir det möjligt alt på
enklare sätt än vad nu är fallet till statistikproducerande organ överföra
sådana data, som behövs för statistik av olika slag. Det är med hänsyn härtill
angeläget inte allenast att det statistikorgan, till vilket dataleverans
skall ske, är utrustat med datamaskiner utan även att en rationell teknisk
samordning kommer till stånd. Uppbördsorganisationskommittén får mot
Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1060 97
bakgrund härav tillstyrka statistikkommitténs förslag att statistikverket
förses med utrustning för automatisk databehandling.
Generaltullstijrelsen gör följande påpekande:
Frånsett de stora räkningarna, för vilkas bearbetning elektronmaskiner
torde vara av stort värde, synas dylika maskiner av avancerat slag (t. ex.
IBM 7070) i främsta rummet ha sin betydelse för en relativt begränsad, exklusiv
statistikproduktion. Det synes under alla förhållanden tveksamt om
dessa maskiner böra användas för produktion av statistik, som utan kvaliletsförsämring
kan framställas med hjälp av konventionella hålkortsmaskiner.
Härvidlag torde det bli nödvändigt att på affärsmässiga grunder beräkna
kostnaderna för statistikproduktionen enligt de bägge alternativen,
om de enligt direktiven eftersträvade kostnadsbesparingarna skola uppnås.
Bland de remissinstanser som yttrat sig rörande arbetsgruppen för utvecklingsfrågor
tillstyrker flertalet. Från många håll betonas vikten av att
gruppen även kan anlitas av utomstående. Domänstyrelsen delar helt kommitténs
uppfattning om vikten av ett sådant expertorgan och förutsätter,
att även mindre verk, som icke har tillgång till sådana specialister, beredas
möjlighet att hos det nya statistikverket erhålla råd och upplysningar. På
liknande sätt uttalar sig bl. a. telestyrelsen, järnvägsstyrelsen och sjöfartsstyrelsen.
Flera av remissinstanserna anser den föreslagna gruppen underdimensionerad.
Statistiska centralbyrån anför bl. a.:
Samtidigt som ämbetsverket helt ansluter sig till kommitténs förslag att
inrätta en arbetsgrupp för utvecklingsfrågor, vill ämbetsverket understryka
vikten av att denna arbetsgrupp icke underdimensioneras från början. Centralbyrån
har föreslagit fem specialister för verkets eget utvecklingsarbete
och finner då att tre specialister knappast kan räcka till för hela statistikproduktionen.
Visserligen har kommittén föreslagit, all arbetsgruppen kan
utvidgas alltefter som rationaliseringsvinster uppstår. I och för sig är det
enligt verkets mening eu riktig linje, att rationaliseringsvinster i viss utsträckning
skall få tillgodogöras för att därigenom skapa incitament till
fortsatt rationaliseringsverksamhet. Det kan dock enligt centralbyråns åsikt
icke vara ändamålsenligt, speciellt som automationen med hjälp av moderna
databehandlingsmaskiner knappast kan uppskjutas, att statistikverkets
grupp görs så begränsad. Med hänsyn till att förslagen i verkets petita avser
att tillgodose centralbyråns nuvarande behov, medan den av kommittén
föreslagna gruppen i första hand skall tillgodose delegationens behov, förutsätter
centralbyrån, att de i verkets petita och kommitténs förslag föreslagna
resurserna för utvecklingsarbete skall ses fristående från varandra, adderas
då det gäller att bestämma storleken av det nya statistikverkets arbetsgrupp
för utvecklingsfrågor och fördelas på de olika arbetsuppgifterna
i enlighet med de båda ursprungliga förslagen.
Den takt i vilken arbetsgruppen för utvecklingsfrågor kan byggas upp beror
bl. a. på tillgången på lämpliga personer. Det är angeläget, att dessa
tjänster besätts med personer som har kvalifikationer och ambitionen alt
åstadkomma ett positivt och konstruktivt resultat i statistikproduktionens
tjänst. Därför bör man icke binda sig för en speciell lönegradsplacering av
de tjänstemän som skall ingå i denna arbetsgrupp. Anställningssystemet bör
7 Iiihang till riksdagens protokoll 1900. 1 samt. Nr 104
98
Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960
enligt centralbyrån vara så flexibelt, att det inte förhindrar anställningen av
de bäst lämpade personerna. När det gäller den utgående lönens höjd bör
man ha än större frihet än den kommittén föreslagit. När det gäller andra
löneförmåner bör det finnas möjlighet att fast anställa personer i av kommittén
angivna lönegrader — i de fall där så är lämpligt efter en provtjänstgöring.
Det kan också komma att befinnas lämpligt att i vissa fall ha fasta
grundtjänster med tilläggsarvoden som medför en lönesättning som ger konkurrenskraft
på arbetsmarknaden.
I anslutning härtill föreslår centralbyrån bl. a. även att kontakterna med
de vetenskapliga institutionerna utbygges och en professur härför inrättas.
Konjunkturinstitutet anser, att det med den föreslagna lönesättningen
och lösa anställningsformen föreligger en betydande risk för att verket icke
kommer att kunna förvärva personal med den utbildning och kompetens i
övrigt som här skulle erfordras. Institutet vill därför föreslå, dels en väsentlig
utvidgning av gruppen, dels att möjligheter till en liberalare lönesättning
och fastare anställningsform skapas.
SACO anser den föreslagna arbetsgruppen vara väl motiverad. Arbetsgruppens
storlek kommer dock enligt SACO:s mening ej att vara tillräcklig för
den kommande uppbyggnadsperioden. Förutom ytterligare statistisk expertis
bör gruppen förstärkas med specialister på det ekonomiska, sociologiska och
eventuellt kulturgeografiska området.
Beträffande lönerna till de tre föreslagna expertbefattningarna i arbetsgruppen
anför statens lönenämnd bl. a. alt andra löne- och tillsättningsprinciper
än de eljest i statsförvaltningen tillämpade icke bör förekomma.
I fråga om lönegradsplaceringen erinrar nämnden om att chefen för centralbyråns
utredningsinstitut för närvarande är placerad i lönegrad A 26.
Förslaget om en särskild arbetsgrupp avstyrkes av statskontoret. Även
länsstyrelsen i Stockholms län ifrågasätter behovet av en sådan grupp. De
arbetsuppgifter som skulle ankomma på denna torde enligt länsstyrelsen
kunna fyllas genom samarbetet mellan respektive gruppchefer inom verket
och genom att vid behov anlita utomstående expertis. Länsstyrelsen anser
även att utredningsinstitutet bör bibehållas vid samma arbetsuppgifter som
hittills.
I anslutning till arbetsgruppen diskuteras i flera remissyttranden även utbildningsfrågorna
i allmänhet samt rekryteringen av statistiker.
Universitetskanslern anför bl. a. följande:
Tillgången nu och framdeles på högt kvalificerade statistiker är en grundläggande
förutsättning för framgång i strävandena att skapa ett statistiskt
system. Kommittén diskuterar icke annat än i allmänna ordalag hithörande
problem; jag finner detta vara en allvarlig brist.
Arbetet på att skapa de nödvändiga personella förutsättningarna för skapandet
av ett svenskt statistiskt system kan och bör bedrivas parallellt på
Kungl. Maj.ts proposition nr 10''i är 1!)C>0
99
två linjer. För det första böra de statistiska tjänsterna i statsförvaltningen
göras mera lockande för personer med kvalificerad statistisk utbildning än
de nu äro. Ett sätt att ernå denna effekt är att i större utsträckning än som
nu synes vara fallet befria innehavarna av högre tjänster från rent rutinarbete.
T detta sammanhang måste också frågan om lönesättningen nämnas.
För det andra måste med det snaraste frågan om den akademiska utbildningen
i statistik tagas upp till omprövning ur synpunkten av de speciella
behov, som den officiella statistikproduktionen har.
Professorerna i statistik framhåller:
En del av det arbete, som nu utföres inom statistikproduktionen av statistiskt
utbildad personal, skulle i många fall kunna övertagas av personal,
avsedd för enbart rutinmässigt arbete. Det förefaller oss därför uppenbart,
att den statistiskt utbildade personalen ofta ej beretts tillfälle till välbehövligt
utvecklingsarbete inom vederbörande statistikgren. Eftersom det i organisationen
av den officiella statistikproduktionen nödvändigtvis måste
beredas väsentligt ökad plats för statistiskt planerings- och utvecklingsarbete,
kommer även kraven på statistikerutbildning att öka.
Nuvarande förhållanden finner vi icke gynnsamma för höjande av kvantiteten
av eller kvaliteten hos blivande statistiker, avsedda att arbeta inom
officiell statistikproduktion. Ansvaret härför åvilar de för statistikproduktionen
ansvariga myndigheterna. Betänkandet ger oss icke några hållpunkter
för en bedömning av utformningen av utbildningen av statistiker för den officiella
statistikproduktionen. Under 1950-talet har en ökad efterfrågan på
statistisk expertis förmärkts från näringslivet och andra icke-statliga tilllämpningsområden.
Vi anser det ofrånkomligt att beakta detta vid planeringen
av den nuvarande och den framtida undervisningen. Det finns risk
för, att förhållandet kan komma att bli ännu ogynnsammare för rekrytering
till det statistiska systemet än vad nu är fallet för den nuvarande produktionsapparaten.
Vi vill uttryckligen framhålla, alt vi icke är beredda att
la något ansvar för vad som i detta avseende inträffar.
Vi vill betona, alt det är nödvändigt att tillvarataga alla möjligheter till
organiserad kontakt mellan statistisk utbildning och forskning samt officiell
statistikproduktion i vid bemärkelse. Önskvärt vore att skapa ett speciellt
organ härför. Åt detta organ skulle eventuellt kunna uppdragas att
administrera den praktiska utbildningen av de statistikstuderande.
Vi är också medvetna om, att det krävs en utbildning, som är inriktad på
de speciella behov, som föreligger vid officiell statistikproduktion. Det framstår
därvid som nödvändigt, att frågan om den praktiska utbildningen får
en tillfredsställande lösning.
Vi anser, att om det statistiska systemet ställer krav på att från universiteten
erhålla statistiker med erforderlig utbildning — ett krav, som vi finner
naturligt — så måste detta system i gengäld stiilla vissa resurser till förfogande,
som krävs för att lösa problemet med den praktiska utbildningen.
Denna praktiska utbildning måste givelvis vara just utbildning; det får
icke bli frågan om »praktikanttjänstgöring» av etI sådant slag, att verksamheten
får formen av förmedling av billig arbetskraft. Den »kompensation»,
som det statistiska systemet får för de resurser, som det ställer till
förfogande, skulle bestå i ökade och förbättrade rekryteringmöjligheter.
Endast på detta sätt kan eu långsiktig lösning på utbildningsproblemet erhållas.
100
Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960
I professorernas uttalande om behovet av ett särskilt organ för kontakt
med utbildning och forskning instämmer universitetskanslern.
TCO anför bl. a.:
I detta sammanhang vill TCO dock helt allmänt peka på den centrala
rollen som utbildningen av den statistiska personalen spelar i omdaningen
av den svenska statistikens organisation.
Som statistikkommittén påpekat skapas möjlighet i det föreslagna statistikverket
för att personalen får en mångsidigare erfarenhet, just tack vare
den nära kontakten mellan statistikgrenarna. TCO vill emellertid understryka
att utbildningen av goda statistiker, som jämväl har insikter på de olika
statliga verkens och andra institutioners verksamhetsområden, snarast försvåras
genom den föreslagna centraliseringen. Utbildningsproblemet kräver
därför särskilt beaktande, eventuellt också att särskilda organisatoriska former
för den statistiska personalens praktiska utbildning skapas i samband
med den övriga omläggningen.
SACO framhåller:
Den snabba utvecklingen såväl inom de statistiska tillämpningsmetoderna
som på övriga samhällsvetenskapliga områden gör att all statistisk och
annan samhällsvetenskaplig utbildning relativt snabbt föråldras om den
inte underhålles. Statistikverket hör därför få resurser för att ordna fortbildningskurser
för sina tjänstemän. Utbildningen bör planeras och genomföras
i samarbete med företrädare för de samhällsvetenskapliga ämnena vid
universiteten dch högskolorna. Behovet av utbildning gäller icke endast akademisk
arbetskraft utan även biträdespersonalen.
Statistiska föreningen påpekar bl. a.:
En av förutsättningarna för att genomföra en samordning och rationalisering
av svensk statistik är att frågor rörande utbildning och rekrytering
ägnas ökad uppmärksamhet. Föreningen vill särskilt framhålla önskvärdheten
av att organiserat samarbete kommer till stånd mellan utbildningsanstalterna
och det nya statistikverket. Därvid bör beaktas att möjligheter
skapas för statistikstuderande att få praktiktjänstgöring på verket. Tjänstemän
vid verket bör även beredas tillfälle att få tillgodoräkna arbeten för
akademisk ineritering.
Beträffande informationsverksamheten anföres följande.
Telestyrelsen framhåller, att den i organisationsplanen för statistikverket
förutsedda avdelningen »bibliotek och information» även bör fungera
som en central instans, dit hänvändelse kan ske när t. ex. behov uppstår
att få veta var eller i vilken form statistik finnes tillgänglig för studium
och belysning av olika företeelser både i nationella och internationella sammanhang.
KF finner det önskvärt att det föreslagna biblioteket utformas som en statistisk
dokumentationscentral, bl. a. med uppgift att lämna upplysning rörande
möjligheter till och kostnader för specialbearbetningar av inom olika
statistikproducerande verk befintliga primärmaterial.
Kungl. Maj.ts proposition nr 10''p år 1960
101
Statistiska centralbyrån framhåller bl. a.:
Kommittén har föreslagit, att eu befattning som redaktör inrättas vid
statistikverket utöver den personal som för närvarande finns Aid centralbyråns
bibliotek och som förutsätts överflyttad till det nya verket, och den
ytterligare personalökning det successiva överförandet av statistikgrenar
från de administrativa verken kan motivera. Kommittén har föreslagit, att
denna befattning placeras i lägst lönegrad A 26. Centralbyrån tillstyrker att
en sådan tjänst inrättas.
Statens lönenämnd uttalar:
Kommittén förordar, att all publiceringsverksamhet för statistikverket
sker genom det i verket infogade biblioteket, samt att en tjänst som redaktör
i lägst lönegrad A 26 inrättas vid verket utöver den personal, som f. n.
finnes vid statistiska centralbyråns bibliotek. Om man avser, att redaktören
utöver ansvaret för publiceringsverksamheten även skall svara för biblioteket,
anser nämnden, att lönegrad A 24 kan vara motiverad för tjänsten.
Löneställningen för den nuvarande tjänsten i lönegrad A 23 vid centralbyråns
bibliotek bör i sådant fall omprövas i lämpligt sammanhang.
Beträffande verkets administration anför statistiska centralbyrån, att
verksamheten kräver tillgång till en tillräcklig administrativ service. Centralbyråns
nuvarande kansli har icke den dimensioneringen, att det utan vidare
skulle kunna fungera som kansli för det nya statistikverket.
Det är även enligt SACO:s mening viktigt att man redan från början beaktar
att den nuvarande statistiska centralbyråns icke statistiska avdelningar
har en helt otillräcklig kapacitet för de uppgifter som kommer att åläggas
dem såväl under organisationsperioden som efter det verket fått sin nya
form.
Beträffande namnärendena och folkbokföringsbyråns arbetsuppgifter anföres
skilda synpunkter.
Bostadsstyrelsen understryker starkt behovet av samordning mellan folkbokföringen
och de stora räkningarna och finner det mindre lämpligt att
folkbokföringen icke på längre sikt är förlagd till statistikverket. Enligt statens
sakrevision torde däremot böra övervägas att så snart som möjligt
överföra arbetsuppgifter, som sammanhänger med namnfrågor eller ankommer
på centralbyråns folkbokföringsbyrå, till annan lämplig myndighet.
Statens organisationsnämnd anser att överförandet til! annan myndighet
av folkbokföringsbyråns arbetsuppgifter bör anstå i avvaktan på pågår
ende utredning medan namnärendena torde kunna överföras till patent- och
registreringsverket.
Statistiska centralbyrån anför bl. a.:
Det föreligger enligt centralbyråns preliminära uppfattning starka skäl
Till att namnärendena i framtiden icke bör förläggas till centralbyrån eller
ett eventuellt nytt centralt statistikverk. Den enda förbindelselänken med
den statistiska verksamheten, när det gäller namnärenden, går via folkbokföringsavdelningen
och del kan ifrågasättas om namnärendenas anknytning
102
Kanyl. Maj. ts proposition nr 10''i år 1960
till arbetet vid sistnämnda avdelning är mer än av formell natur. Centralbyrån
kan dock i dagens läge inte ta definitiv ställning till kommitténs förslag
på denna punkt utan förutsätter, att verket bereds tillfälle att ta ståndpunkt
i denna fråga, när namnrättskommitténs förslag föreligger.
När det gäller folkbokföringsavdelningen, har dess arbete ell visst samband
med arbetet inom den befolkningsstatistiska avdelningen. Befolkningsstatistiken
hämtar sitt material från olika led i de administrativa rutiner
som hänger samman med folkbokföringen och har i vissa frågor värdefull
hjälp av folkbokföringsavdelningen. Folkbokföringsärendena skulle trots
detta utgöra en artfrämmande verksamhetsgren i statistikverket, liksom nu i
centralbyrån, i så måtto att man får en isolerad avdelning med rent juridiskt-administrativa
och organisatoriskt-administrativa problem. Frågan om
folkbokföringens framtida förläggning är ett problem som emellertid inte
kan lösas i dagens läge, utan centralbyrån vill även i denna fråga avvakta
pågående utredning.
Centralbyrån framhåller även att den har ytterligare eu administrativ
verksamhetsgren, nämligen det s. k. äktenskapsregistret. Ämbetsverket är
dock icke berett att för närvarande ta ställning till dess framtida placering.
Uppbördsorganisationskommittén anför bl. a.:
Så mycket står dock klart att, om en omorganisation kommer till stånd,
denna kommer att medföra vissa ändringar i avseende å omfattningen av
och karaktären hos de arbetsuppgifter, som nu ankommer på såväl riksbyrån
för folkbokföringen som på vissa andra myndigheter. Det skulle enligt
kommitténs uppfattning inte vara lyckligt om man, när en omorganisation
synes vara relativt nära förestående, överflyttar de på centralbyrån ankommande
uppgifterna att utöva ledning av och tillsyn över folkbokföringen i
riket från detta ämbetsverk — vilket som sådant avses skola fortleva, ehuru
under annat namn — till något annat verk, som är främmande för de
ifrågavarande arbetsuppgifterna. Kommittén får sålunda ansluta sig till den
av statistikkommittén uttalade uppfattningen att riksbyråfunktionerna skall
tills vidare utövas av samma centrala statistikorgan som nu, statens statistikverk
eller statistiska centralbyrån. Att som statistikkommittén ifrågasatt
framdeles överföra arbetsuppgifterna till det organ, som skall omhänderha
tilläggspensioneringen, anser uppbördsorganisationskommittén olämpligt.
Några skäl att vidtaga en sådan omflyttning har inte anförts och synes inte
föreligga.
Vad namnärendena beträffar anser sig kommittén inte kunna nu göra något
uttalande huruvida de i framtiden lämpligen bör övertagas av ett eventuellt
centralt tillsynsorgan för folkbokföring och uppbörd eller överföras
till annan myndighet.
Remissinstansernas inställning till kommitténs tidsplan växlar.
Statistiska centralbyrån hör till dem som tillstyrker:
Med den erfarenhet som i dessa avseenden vunnits från tidigare utredningar
och diskussioner om samordningsproblemen, synes det centralbyrån
uppenbart att eu väsentlig förlängning av tidsperspektiven -— kanske med
en avslutningstidpunkt som lämnas öppen — skulle medföra risker att det
föreslagna uppbyggnadsarbetet runne ut i sanden och att hela samordningsproblemets
lösning skötes på en oviss framtid. Det är verkets bestämda uppfattning,
att tidsbundna principbeslut i samordningsfrågan — såsom före
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 104 år 1960
103
slagits av kommittén — bör fattas så snart som möjligt och att en eventuell
ny organisation för statistikarbetet bör bli genomförd efter en icke alltför
lång övergångsperiod. Verket vill sålunda tillstyrka kommitténs tidsplan.
Det bör i detta sammanhang understrykas, att en alltför lång period för
centraliseringens förverkligande skulle kunna ha en hämmande inverkan
på arbetet med alla de statistikgrenar för vilka delegationsutredning avvaktas.
Ur just denna synpunkt kan därför måhända uppbyggnadsperioden snarast
anses för lång.
TCO finner det likaledes lämpligt, att reformen realiseras snarast i enlighet
med det tidsschema, som presenterats i betänkandet. SACO är av
samma åsikt.
Socialstyrelsen anser, att det vore en fördel om samordningstidens längd
väsentligt kunde begränsas. Inte minst för de avlämnande verken vore det
en avgjord nackdel om den bleve så lång som fem år.
KF är av likartad uppfattning och anför följande:
Kommitténs förslag om en femårig övergångsperiod anser styrelsen mindre
välbetänkt, då detta kan komma att medföra stagnation i utvecklingen
av de statistikgrenar, som väntar på omorganisation.
Med hänsyn till att den snabba utvecklingen inom statistikområdet gjort
samordningsproblemen akuta är det emellertid styrelsens uppfattning att
samordningsarbetet icke bör fördröjas genom ytterligare kommittéarbete.
I stället vill styrelsen föreslå att principbeslut fattas om inrättande av statistikverket
och att den statistiska nämnden och utvecklingsgruppen omedelbart
tillsättes med uppgift att snarast utarbeta en detaljplan för statistikverkets
organisation, varefter denna genomföres på kortast möjliga tid.
Kommerskollegium har följande kritiska synpunkter på tidsplanen:
Den av kommittén föreslagna tiden för uppbyggnaden av statistikverket
kan ur vissa synpunkter anses vara för kort, ur andra synpunkter för lång.
Med hänsyn till de omfattande och krävande arbetsuppgifterna för statistikdelegationen
— omprövning av statistiken i fråga om innehåll och metoder
för dess framställning, organiserandet av det nya verket, lösandet av
personalfrågor osv. — synes tidsplanen vara alltför snävt tilltagen. Vid upprättandet
av denna synes kommittén ej ha beaktat arbetsläget på de olika
statistiska avdelningar som skola överföras. För kollegii statistiska byrå
kommer det datum som gäller för dess överförande, 1 juli 1962, att vara
olägligt bl. a. med hänsyn till de pågående omläggningsarbetena på kollegii
industristatistiska avdelning.
Under de två därpå följande åren, till 1 juli 1962, blir ansvarsfördelningen
oklar med statistikdelegation, ledning för det nya verket och ledning för
det gamla verket, något som torde leda till betydande olägenheter för såväl
det löpande arbetet som för pågående omläggningsarbeten och till oro för
personalen. Under den relativt långa tiden mellan principbeslutets fattande
och till dess verket är färdigorganiserat kunna också andra synpunkter på
statistikens organisation framkomma, som medföra rubbningar i den ursprungligen
tänkta organisationen.
Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund anför följande: -
104
Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1060
Organisationerna har icke funnit anledning att närmare granska den tidsplan
för uppbyggandet av det nya verket, vilken utredningen uppställt för
att ge »vissa hållpunkter». Därför må endast framhållas, att det knappast är
realistiskt att upprätta statistikverket redan den 1 juli 1960, även om endast
vissa av verkets funktioner organiseras vid denna tidpunkt. Delegationen,
som enligt förslaget skall inrättas vid samma datum, torde behöva minst
eif år för grundläggande utredningar, organisation av hjälpfunktioner etc.
innan praktiska åtgärder för omorganisation av statistiken kan vidtagas.
I lokalfrågan anför statistiska centralbyrån följande:
Statistikverket kräver för att kunna arbeta effektivt tillgång till lokaler
som alla ligger i nära anslutning till varandra. Den fastighet där statistiska
centralbyrån för närvarande förfogar över lokaler synes lämpad som lokal
jämväl för det föreslagna nya verket. Det behövs givetvis för det nya verket
väsentligt större lokalutrymmen än de nu tilldelade. Inrättandet av ett nytt
statistikverk kräver därför, att lokalutrymmen som blir disponibla inom
den fastighet, där statistiska centralbyrån för närvarande är inrymd, i första
hand ställs till statistikverkets förfogande. Det kan även bli aktuellt med
vissa omflyttningar i samband med att lokaler friställs i andra fastigheter,
när statistikgrenar överförs till det nya statistikverket. Centralbyrån förutsätter,
att lokalfrågan planeras på sådant sätt att brist på lokalutrymme icke
lägger hinder för ett genomförande av den tidsplan som ur andra synpunkter
kan komma att fixeras. Det begränsade lokalbehov, av kommittén uppskattat
till 10 rum, som uppkommer under budgetåret 1960/61 kan icke tillgodoses
inom av centralbyrån för närvarande disponerade lokaler. Huruvida
detta behov kan tillgodoses inom samma fastighetskomplex, är en fråga
som endast kan besvaras genom byggnadsstyrelsen.
Departementschefen
I det föregående har jag förordat en koncentration av den statliga statistikproduktionen
till statistiska centralbyrån. Därvid har emellertid förutsatts,
att undantag skall göras för sådan statistik som av administrativa skäl är
bunden till den myndighet som nu har ansvaret för dess framställning. För
att fördelarna med en ökad koncentration skall kunna utnyttjas är det å
andra sidan av vikt, att överflyttningen inte blir alltför begränsad. Särskilt
betydelsefullt är att sammanföra sådana grenar som representerar närbesläktade
ämnesområden eller likartade metodproblem. Ett mycket påtagligt
samband mellan statistik och administrativ verksamhet bör erfordras för
att motivera en bibehållen förläggning. Från dessa allmänna utgångspunkter
avser jag ait i det följande taga upp olika statistikgrenars förläggning
till granskning, i första hand de grenar som kommittén föreslagit skola
överföras till det centrala statistikverket.
Vad socialstyrelsens statistik angår har från remissinstansernas sida
ingen erinran gjorts mot att löne- och sysselsättningsstatistiken samt statistiken
över omsättningen inom detaljhandeln överföres till ett centralt statistikverk.
Som social styrel sen framhållit, skulle härigenom de arbetsuppgifter
som nu åvilar byrån för löne- och sysselsättningsstatistik överflyttas.
105
Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1960
Beträffande konsumentprisindex och de därtill knutna bostadskostnadsundersökningarna
samt levnadskostnadsundersökningarna avstyrker styrelsen
däremot en bortflyttning. Som motiv härför anföres, att dessa statistikgrenar
är av betydelse för styrelsens remissverksamhet och alt det är en
fördel för ämbetsverket att mot bakgrund av dess allmänt sociala verksamhet
ha tillgång till den expertis varom här är fråga. Styrelsens bägge statistikbyråchefer
har emellertid reservationsvis uttalat, att de inte finner några
avgörande skäl tala mot eu överflyttning även av ifrågavarande statistikgrenar.
Även om det för socialstyrelsen kan vara förenat med vissa fördelar att
handha utarbetandet av konsumentprisindex liksom levnadskostnadsundersökningarna,
föreligger inte ett så nära samband med styrelsens löpande
administrativa verksamhet, att en överflyttning av detta skäl inte skulle
kunna ske. Utarbetandet av ifrågavarande statistik sker fristående från styrelsens
administrativa verksamhet. Primärmaterialet insamlas härvid med
hjälp av den till statistiska centralbyrån knutna fältorganisationen för intervjuundersökningar.
Styrelsen kommer även efter en överflyttning att
kunna påverka uppläggningen av framtida levnadskostnadsundersökningar
och snabbt få tillgång till resultaten.
Jag förordar därför en överflyttning till statistiska centralbyrån av socialstyrelsens
löne- och svsselsättningsstatistik, statistiken över detaljhandelsomsättningen
samt utarbetandet av konsumentprisindex. Vidare bör framtida
levnadskostnadsundersökningar utföras av centralbyrån. Härvid förutsältes
att den till konsumentprisindex knutna nämnden bibehålies och
får samma ställning gentemot statistiska centralbyrån, som den nu har
gentemot socialstyrelsen. Detsamma bör gälla den särskilda delegationen
för samråd i frågor rörande lönestatistiken. Socialvårdsstatistiken föreslås
inte nu skola överflyttas. I samband med överförandet av socialstyrelsens
sysselsättningsstatistik bör även den sysselsättningsstatistik som utarbetas
av arbetsmarknadsstyrelsen förläggas till centralbyrån.
Jag övergår härefter till att behandla kommerskollegiets statistik. Den statistiska
verksamheten är förlagd till kollegiets statistiska byrå. Denna utarbetar
fortlöpande statistik över industri, bergshantering, lager, investeringsverksamhet,
el-produktion, partipriser och i anknytning härtill försvarsprisindex,
sjöfart, utrikeshandel och kooperativ verksamhet. Vidare har kollegium
handhaft företagsräkningarna. Kommittén har föreslagit, att samtliga
dessa statistikgrenar skall överföras till det centrala statistikverket. Detta
förslag har i allmänhet lämnats utan erinran vid remissbehandlingen.
Kommerskollegium har dock avstyrkt en överflyttning. Som motiv härför
har åberopats, att kollegium i sin administrativa verksamhet har behov av
statistiska data rörande näringslivet, varvid det inte endast gäller publicerade
data utan även specialsammanställningar av primäruppgifter. Vidare
har anförts, att samverkan mellan den statistiska personalen och övrig personal
inom kollegium är till ömsesidig fördel för statistiken och kollegiets
administrativa verksamhet.
8 Ilihang till riksdagens protokoll 1900. 1 samt. Nr 104
106
Kungl. Maj. ts proposition nr 10b år 1960
Otvivelaktigt är statistiska data rörande olika sidor av näringslivet av
stor betydelse för kollegium i dess verksamhet. Ur denna synpunkt kan det
för ämbetsverket vara en fördel att direkt kunna påverka inriktningen av
denna statistik. Insamling och bearbetning av primärmaterialet till statistiken
sker dock fristående från verkets administrativa funktioner. Enligt min
uppfattning är statistiken inte så nära bunden till den administrativa verksamheten
att en bortflyttning av detta skäl skulle vara utesluten. Kollegium
bör genom eu nära kontakt med det centrala statistikverket kunna få huvuddelen
av sitt behov av statistiska uppgifter tillgodosett. En förutsättning
för detta är att statistikverket särskilt beaktar kollegiets önskemål om statistiska
uppgifter och inom ramen för sina resurser tillhandahåller kollegium
de specialsammanställningar av olika slag som det har behov av. De särskilda
förhållanden som betingas av kollegiets utredningsarbete, bl. a. i
samband med internationella tull- och handelsförhandlingar, kan emellertid
därutöver medföra ett behov av särskild statistisk information. Det kan här
exempelvis gälla att ur ett litet primärmaterial på mycket kort tid göra
sammanställningar som erfordras under löpande förhandlingar. Det synes
därför erforderligt, att kollegium även fortsättningsvis har resurser att inom
verket utföra sådana specialundersökningar som av anförda skäl inte lämpligen
kan ombesörjas av centralbyrån. Under dessa förutsättningar bör ämbetsverket
inte komma i ett sämre läge än för närvarande i fråga om tillgång
till statistik. Jag förordar därför, att de uppgifter som nu åvilar kommerskollegiets
statistiska byrå överföres till statistiska centralbyrån.
Statistiska centralbyrån handhar redan nu vissa delar av näringsstatistiken,
nämligen uppgifter över företagens vinster och betydande delar av jordbruksstatistiken.
Genom den av mig föreslagna överflyttningen av statistik
från socialstyrelsen och kommerskollegium skulle näringsstatistiken till
större delen komma att koncentreras till centralbyrån. Statistik rörande företagen
utarbetas emellertid även i mindre utsträckning av vissa andra statliga
verk. I de av konjunkturinstitutet utarbetade nationalräkenskaperna ingår
sålunda näringsstatistiken som en viktig del. Institutet företar vidare
vissa bearbetningar av utrikeshandelsstalistiken (volym- och prisberäkningar)
samt utför prognoser över företagens förväntningar i olika avseenden
(s. k. konjunkturbarometrar).
Kommittén har föreslagit, att arbetet med sammanställning av nationalräkenskaperna
och fortsatt utvecklingsarbete på detta område överföres från
konjunkturinstitutet till statistikverket. Kommittén har därvid pekat på att
nationalräkenskaperna kan spela en viktig roll som allmän ram för standardisering
av klassificeringar och definitioner. Institutet har inte motsatt
sig en överflyttning i vad avser det beräkningstekniska arbetet men anser,
att analys och utvecklingsarbete bör kvarligga inom institutet.
Arbetet med nationalräkenskaperna innefattar inte någon produktion av
primärstatistik utan innebär ett sammanställande av material från en mängd
olika statistiska källor. Nationalräkenskaperna bygger härvid på begrepp
och definitioner från modern samhällsekonomisk teori. Deras primära upp
-
Kungl. Maj.ts proposition nr lOi år 1960
107
gift är att ingå som ett led i den ekonomiska analysen, exempelvis vid utarbetandet
av institutets rapporter. De intar därför en framträdande plats
i institutets verksamhet. Kommitténs förslag förutsätter en avgränsning mellan
utvecklingsarbetet på nationalräkenskapernas område och annat arbete
av metodologisk och analytisk karaktär, vilken torde vara svår att i praktiken
genomföra. Förslaget innebär överhuvud en så genomgripande ändring
av institutets verksamhet, att ställning till detsamma inte kan tas utan
ytterligare utredning. Jag kan därför inte nu ansluta mig till förslaget.
Önskemålet att kunna utnyttja nationalräkenskaperna som underlag för
likformiga klassificeringar och definitioner synes dock angeläget. I detta
syfte bör ett nära samarbete äga rum mellan statistiska centralbyrån och
konjunkturinstitutet. I och med att väsentliga delar av det statistiska underlaget
för nationalräkenskaperna koncentreras till centralbyrån ökar även
av denna anledning behovet av ett dylikt samarbete. I praktiken torde detta
kunna utvecklas i riktning mot en sådan arbetsfördelning som institutet förordat.
Härigenom bör vissa besparingar kunna ernås inom institutet.
Konjunkturinstitutets beräkningar av pris- och volymindex för utrikeshandeln
är en tämligen ringa arbetsuppgift, som jag, i likhet med kommittén,
anser böra överföras till statistiska centralbyrån. Konjunkturbarometrarna
och de sparandeundersökningar konjunkturinstitutet utfört för vissa
år har ännu inte nått någon stabiliserad form. I den mån det skulle visa
sig, att de blir av mera permanent karaktär, bör de såsom kommittén föreslagit
och institutet även tillstyrkt överföras till centralbyrån. Detsamma
synes böra gälla de arbetskraftsundersökningar (labour force-undersökningar)
som nu utföres av arbetsmarknadsstyrelsen.
Beträffande bostadsstyrelsens statistik har kommittén föreslagit, att beslut
fattas om överföring till det centrala statistik verket av bostadsräkningarna,
bostadsbyggnadsstatistiken och lokalstatistiken. En bostadsräkning i bostadsstyrelsens
regi avses att i höst utföras i samband med den av statistiska
centralbyrån planerade folkräkningen. Bostadsstyrelsen har i sitt yttrande
påpekat, att erfarenheterna från planeringsarbetet talar för en nära samordning
mellan folk- och bostadsräkningar och att kommande bostadsräkningar
bör förläggas till det centrala statistikverket. Jag ansluter mig till
denna ståndpunkt. Beträffande den nu aktuella bostadsräkningen vill jag
framhålla, att arbetet med denna är skild från bostadsstyrelsens löpande
verksamhet och sker i nära samarbete med folkräkningen. Det torde böra
övervägas alt i förenklingssyfte lägga uppgiften att fullfölja bostadsräkningen
på statistiska centralbyrån.
I fråga om bostadsbyggnadsstatistiken har bostadsstyrelsen framhållit denna
grens nära samband med styrelsens lånestatistik, vilken såväl kommittén
som bostadsstyrelsen förutsatt skola ligga kvar hos styrelsen. Även om stylelsens
löpande statistik givetvis har ett nära samband med utformningen
av bostadspolitiken och dess administration skulle enligt min mening en
överflyttning av bostadsbyggnadsstatistiken likväl kunna ifrågakomma. Jag
anser mig emellertid inte utan ytterligare överväganden böra förorda ett
108
Kangl. Maj:ts proposition nr 104- år 1960
beslut om överföring av bostadsstyrelsens löpande statistik till statistiska
centralbyrån. Jag vill i detta sammanhang erinra om att utredningar pågår
bl. a. beträffande bostadsstyrelsens organisation. Resultatet av detta utredningsarbete
kan komma att påverka även förutsättningarna för ifrågavarande
statistikgrenar. Det är av betydelse att ett nära samband hålles med
dessa utredningar vid de fortsatta undersökningarna rörande de nu ifrågavarande
statistikgrenarnas förläggning och utformning.
När det gäller undervisningsstatistiken och rättsstatistiken vill jag erinra
om att på grundval av särskilda utredningar förslag framlagts i statsverkspropositionen
och i propositionen nr 12 till årets riksdag. Dessa förslag innebär
en överföring av undervisningsstatistik från skolöverstyrelsen till statistiska
centralbyrån och en modernisering av centralbyråns rättsstatistik. I
anslutning till vad kommittén med instämmande av arbetsmarknadsstyrelsen
föreslagit bör den av styrelsen utarbetade statistiken över skolungdomens
yrkesplaner snarast överföras till centralbyrån.
I fråga om den statistik som inte behandlats i det föregående har kommittén
antingen förordat, att den bör kvarstanna hos de verk där den nu
produceras, eller också ansett ytterligare överväganden erforderliga, innan
beslut om den framtida förläggningen kan fattas. Statens hyresråd har ingen
erinran mot att fastighetsomkostnadsundersökningar i framtiden utföres
av ett centralt statistikverk. Detta bör enligt min mening beaktas när dylika
undersökningar blir aktuella, övriga berörda verk har understrukit, att ifrågavarande
statistikgrenar inte kan bortflyttas utan olägenhet för verkens
administrativa verksamhet. Enligt min mening bör ytterligare förflyttning
av statistikgrenar inte ske utan fortsatta utredningar. Jag återkommer senare
till denna fråga.
Vissa verk, däribland kommerskollegium och socialstyrelsen, har uttryckt
farhågor för att deras behov av statistisk expertis inte skulle kunna tillgodoses,
sedan deras statistik bortflyttats. Kommerskollegiets behov i detta hänseende
har jag redan tidigare berört. Vad socialstyrelsen beträffar kommer
socialvårdsstatistiken tills vidare att kvarstanna, varigenom viss statistisk
personal kommer att finnas tillgänglig inom verket. Övriga verk beröres i
mindre utsträckning av de här framlagda förslagen till överflyttning, varför
några problem av ifrågavarande slag knappast uppkommer för deras del.
Skulle en ytterligare överflyttning av statistikgrenar bli aktuell, kan visserligen
läget förändras. Jag räknar dock inte med att denna eventualitet behöver
leda till mera väsentliga olägenheter. Behovet av statistisk expertis för
sådana ämbetsverk som det här kan bli fråga om torde normalt böra tillgodoses
genom utnyttjande av befintiga enheter för utredning, planering etc.
och i övrigt genom en differentierad rekrytering av förvaltningspersonal i
allmänhet. Jag vill i detta sammanhang erinra om att den moderna utbildningen
av förvaltningstjänstemän även tar sikte på att tillfredsställa sådana
behov.
Flera remissinstanser har framhållit angelägenheten av att statistiska undersökningar
även i framtiden skall kunna läggas upp av andra verk än det
Kungl. Maj.ts proposition nr 10''r år 1960
109
centrala statistikverket. Även om enligt min mening nya statistiska undersökningar
i regel bör förläggas till statistiska centralbyrån vill jag inte helt
utesluta en sådan möjlighet. Det får härvid bli fråga om en prövning från
fall till fall. Under alla förhållanden bör det dock sedan undersökningarna
nått stabiliserad form tagas upp till övervägande att överföra dem till statistiska
centralbyrån.
Vid infogandet i statistiska centralbyrån bör statistikgrenarna redan från
början grupperas så att möjligheterna till samordning kan tillvaratas. Omläggningen
bör därför föregås av en prövning av i vilka avseenden samband
föreligger, innehållsmässigt och produktionstekniskt, med andra statistikgrenar.
Samtidigt bör behovet av personal övervägas. Av betydelse är även
att statistiken vid överflyttningen granskas för att utröna om den motsvarar
de aktuella behoven på ifrågavarande områden och för att gallra ut mindre
väsentlig statistik. Kommittén har föreslagit, att en särskild delegation för
statistikfrågor inrättas från och med budgetåret 1960/61 för att leda omläggningen
av statistikproduktionen. Jag tillstyrker detta förslag.
Det är givet att en prövning av nyssnämnt slag kan drivas olika långt. För
att genomgången skall ha värde som underlag för de olika grenarnas organisatoriska
infogande i centralbyrån erfordras dock som ett minimum att
statistikens lämpliga innehåll belyses genom kontakter med statistikens intressenter
på konsument- och uppgiftslämnarsidan och att arbetsrutinerna i
produktionsprocessen kartlägges. Ax-betet med statistikens omformning i delegationens
regi kan härvid behöva fullföljas efter överflyttningen till centralbyrån.
Den genomgång som under alla förhållanden erfordras före överförandet
kräver dock så betydande arbetsinsatser, att tillgängliga personella
resurser inte kan beräknas räcka till för en samtidig granskning av alla
ifrågavarande grenar. Uppbyggnaden av det centrala statistikverket bör därför
ske successivt under en övergångsperiod. Därigenom underlättas även
lösningen av lokalfrågan. Jag fäster det största avseende vid att koncentrationen
av statistiken även får sin motsvarighet i ett lokalt sammanförande
av de olika enheterna i den nj a organisationen.
Kommittén har förordat att övergångsperioden skall omfatta fem år. En
betydande del av statistiken skulle härvid överföras redan vid ingången av
budgetåret 1962/63. Detta tidsschema har av vissa remissinstanser ansetts
vara för knappt för att medge den allsidiga genomgång av olika statistikgrenar
som kommittén förutsatt. Ur andra synpunkter har däremot eu
femårsperiod framstått såsom alltför lång. Sålunda har farhågor uttalats
för att delegationens verksamhet skulle komma att få ett hämmande inflytande
på nu pågående utvecklingsarbete. Genom att i vissa fall begränsa
genomgången före överförandet till att endast avse det minimiprogram som
jag tidigare angett, bör det dock enligt min mening vara möjligt att fullfölja
omorganisationen inom den av kommittén angivna tiden. Vidare
föreligger det inte något motsatsförhållande mellan delegationens utredningsverksamhet
och nu pågående utvecklingsarbete inom olika statistikområden.
Sistnämnda arbete bör tvärtom befrämjas genom inordnandet i
delegationens verksamhet.
no
Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960
Jag vill i detta sammanhang betona, att genomgången av statistikgrenar
i samband med dessas överförande till centralbyrån aldrig får betraktas
som definitiv hur långt den än drives. Den avser främst att ge så gynnsamma
betingelser som möjligt för det fortlöpande rationaliseringsarbete
som bör ingå som en självklar del i centralbyråns verksamhet.
Slutsatsen av vad jag nu anfört blir, att det förslag till tidsplan som
kommittén framlagt i stort sett bör kunna godtagas. Dock synes överflyttningen
av de arbetsuppgifter som nu åvilar socialstyrelsens byrå för
löne- och sysselsättningsstatistik böra ske i ett sammanhang under budgetåret
1963/64. Jag förordar sålunda, att överflyttningen av statistik till
centralbyrån sker enligt följande tidsschema. Under budgetåret 1962/63
överföres från kommerskollegium de arbetsuppgifter som nu åvilar dess
statistiska byrå, vidare från socialstyrelsen utarbetandet av konsumentprisindex
samt från konjunkturinstitutet dess pris- och volymindexberäkningar
för utrikeshandeln. Budgetåret 1963/64 överflyttas de uppgifter
som nu åligger socialstyrelsens byrå för löne- och sysselsättningsstatistik
liksom även arbetsmarknadsstyrelsens sysselsättningsstatistik. Slutligen
överföres under budgetåren 1964/65 och 1965/66 den ytterligare statistiska
\erksamhet
förslag.
Jag vill erinra om att det under den ifrågavarande femårsperioden kan
bli aktuellt att hos statistiska centralbyrån även förlägga vissa speciella
statistikgrenar, nämligen levnadskostnadsundersökningar, sparundersökningar,
arbetskraftsundersökningar och s. k. konjunkturbarometrar. Då det
som jag tidigare framhållit emellertid inte ännu kan avgöras i vad mån
sådana undersökningar kommer att utföras i fortsättningen, kan de nu inte
inordnas i den föreslagna tidsplanen.
I likhet med kommittén vill jag framhålla, att i den mån statistikområden
kan infogas i centralbyrån i snabbare takt än jag nu angett, detta givetvis
inte bör möta några hinder. Andra justeringar av tidsplanen kan
även komma att visa sig nödvändiga. Det får ankomma på delegationen att
avge förslag härom. Tidsplanen bör dock hållas i sina huvuddrag, så att
omorganisationen under alla förhållanden hinner slutföras under den angivna
femårsperioden.
Vad beträffar delegationens sammansättning har kommittén föreslagit,
att den får sex medlemmar, däribland chefen för det centrala statistikverket
såsom självskriven ledamot. Vissa remissinstanser har framhållit som
önskvärt, att representanter för vetenskaplig forskning, uppgiftslämnare,
konsumenter och personalorganisationer blir representerade i delegationen.
Jag bar förståelse för dessa synpunkter. Det är å andra sidan väsentligt, att
delegationen för att bli arbetsduglig inte göres alltför stor. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att ta ställning till frågan om delegationens storlek
och sammansättning.
Delegationens arbete bör självfallet bedrivas i nära samverkan med de berörda
verken. Jag förutsätter även, att dessa verk skall kunna ställa viss
Kungl. Maj. ts proposition nr 10''r år 1960
111
expertis till delegationens förfogande. Det torde emellertid vara nödvändigt,
att därutöver viss utredningspersonal knytes direkt till delegationen. Av särskild
vikt är härvid att en kvalificerad kraft helt kan ägna sig åt att jämte
ordföranden och delegationens medlemmar i övrigt svara för att olika projekt
fullföljes och för att utredningsarbetets olika delar samordnas. Det bör
ankomma på Kungl. Maj :t att meddela beslut om erforderlig personal samt
om de provundersökningar som kan bli aktuella.
Enligt kommitténs förslag skulle det ankomma på de olika verken att
på grundval av delegationens undersökningar i sina petita avge förslag till
omläggning av den statistiska verksamheten. Delegationen skulle därefter
genom remissförfarande framlägga sina synpunkter på de olika verkens
petita. Jag anser dock att delegationen bör vara förslagsställare. Delegationen
skall därvid framlägga förslag till detaljorganisation beträffande statistiska
centralbyrån samt därjämte redovisa de organisatoriska konsekvenserna
av statistikens bortflyttning från berörda verk. Förslagen bör innefatta
noggranna kostnadsberäkningar. En given utgångspunkt bör vara, att
kostnadsökningen hos centralbyrån i samband med överförandet av en statistikgren
av given omfattning minst motsvaras av lika stora besparingar hos
det avlämnande verket. Förutom en genomgång av olika statistikgrenar skall
delegationen vidare allmänt verka för en rationell statistikproduktion.
Såväl kommittén som ett flertal remissinstanser har uttalat, att behov
av ett samordningsorgan på statistikens område kan väntas föreligga även
efter femårsperiodens slut. En lösning är att låta delegationen kvarstå som
ett fristående samordningsorgan. Härför talar den omständigheten att viss
statistik även i fortsättningen kan förutsättas komma att produceras utanför
centralbyrån. Kommittén har i detta sammanhang framfört tanken att
låta delegationen ingå som styrelse för det centrala statistikverket. Jag anser
en fullgod lösning av samordningsfrågorna som avgörande för statistikens
rationella utformning på längre sikt. Frågan om formerna härför synes
emellertid tills vidare böra lämnas öppen i avvaktan på erfarenheterna
av delegationens arbete.
Från flera remissinstansers sida har understrukits vikten av fastare organisatoriska
former för kontakterna med uppgiftslämnare och konsumenter.
I och för sig torde inte råda några delade meningar om den stora betydelsen
av sådana kontakter. De kan tänkas ske på olika plan och i olika
former. Inte minst viktiga är de omedelbara kontakterna i direkt anslutning
till statistikproduktionen och den löpande efterfrågan på statistiska
uppgifter. På ctl mera centralt plan kommer delegationen för statistikfrågor
att tills vidare fungera som ett kontaktorgan mellan producenter,
uppgiftslämnare och konsumenter. Som ett led i delegationens genomgång
av olika statistikgrenar torde därtill komma att bildas en rad informella arbetsgrupper,
för vilka kontakter med uppgiftslämnare och konsumenter
blir av central betydelse. Verksamheten under uppbyggnadsperioden torde
ge värdefulla rön om de lämpliga formerna för kontakterna i framtiden.
112
Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
Jag övergår nu till att behandla grunddragen i statistiska centralbyråns
organisation. Centralbyrån är för närvarande, under ledning av en överdirektör,
organiserad på särskilda avdelningar för befolkningsstatistik, jordbruksstatistik,
ekonomisk statistik, folkbokföring och rättsstatistik, vidare
två särskilda serviceenheter, nämligen utredningsinstitutet och maskincentralen,
samt kansli, bibliotek, arkiv och upplysningsavdelning. De fyra förstnämnda
avdelningarna, vilka är att jämställa med byråer, samt maskinceniralen
förestås av byråchefer. Det omedelbara ansvaret för insamling, bearbetning
och tabellering liksom för statistikens innehåll, åvilar de olika statistiska
avdelningarna. Serviceenheterna betjänar i betydande grad även utomstående.
Kommittén har pekat på att den snabba utvecklingen av den moderna
maskintekniken liksom av de statistiska metoderna medför, alt de funktionella
aspekterna på den statistiska arbetsgången får tillmätas ökad betydelse
vid organiserandet av det centrala statistikverket. Planläggning, insamling,
bearbetning och information utåt måste ses i ett sammanhang.
Detta ställer krav på ett nära samspel mellan serviceorganen och verkets
övriga delar. Därtill måste alla möjligheter till samordning mellan olika staGstikgrenar
tillvaratagas. Det gäller härvid såväl den innehållsmässiga som
den produktionstekniska sidan. Samtidigt som maskin- och metodutvecklingen
ökar möjligheterna till en effektiv statistikproduktion, ställer den
krav på ett specialiserat, fortlöpande planläggnings- och utvecklingsarbete.
Grundtanken i det organisationsförslag som kommittén framlagt har varit
en arbetsfördelning mellan olika specialiserade enheter. Dessa enheter har
härvid förutsatts få karaktären dels av i första hand på tekniska frågor
inriktade, för hela verket gemensamma stabs- och serviceorgan och dels av
facksektioner som i enlighet med av verkets ledning givna riktlinjer och i
nära samarbete med de gemensamma stabs- och serviceorganen skall svara
för insamling och bearbetning av statistiken. De gemensamma serviceorganen
skulle enligt kommittén svara för intervjuundersökningar, maskinell
bearbetning och information utåt. Facksektionerna skulle i fråga om metodtekniska
spörsmål allt efter behov kunna förstärkas med expertis från en
direkt under verksledningen stående arbetsgrupp för utvecklingsfrågor.
Vad beträffar serviceorganen har kommittén föreslagit, att centralbyråns
utredningsinstitut i huvudsak skulle inrikta sin verksamhet på att lämna
service i fråga om intervjuundersökningar, medan dess uppgifter av annat
slag skulle överflyttas till arbetsgruppen för utvecklingsfrågor. Enligt min
mening bör dock arbetsgruppen inte splittra sina resurser utan i huvudsak
ägna sig åt utvecklingsfrågor. Det är å andra sidan väsentligt, alt inom statsförvaltningen
finnes tillgång till ett hjälporgan för statistiska undersökningar
och konsultation. Jag förordar därför, att utredningsinstitutet behåller
sina nuvarande uppgifter.
Maskincentralen bör liksom utredningsinstitutet bedriva sin verksamhet
som hittills. Detta innebär således, att maskincentralen även i fortsättningen
skall lämna maskinteknisk service såväl till centralbyråns övriga delar som
113
Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960
till andra statliga myndigheter ävensom till kommunala och enskilda beställare.
Till maskincentralen kommer sedermera att överflyttas de maskinanläggningar
som nu finnes hos socialstyrelsen och kommerskollegium i
samband med att dessa verks statistik överföres till centralbyrån.
Kommittén har fäst stort avseende vid en intensifiering av informationsverksamheten.
Detta kommer, i förening med det ökade antalet statistikgrenar
som centralbyrån kommer att svara för, att ställa större krav på centralbyråns
bibliotek, arkiv och upplysningsavdelning. Den vikt som kommittén
lagt vid samordningen av det statistiska trycket har föranlett kommittén
att föreslå inrättande av en befattning som redaktör. Jag delar kommitténs
uppfattning om betydelsen av en rationalisering av det statistiska trycket.
Tills vidare torde emellertid detta arbete böra bedrivas inom ramen
för den i det följande förordade arbetsgruppen för utvecklingsfrågor. Medel
för ändamålet torde böra beräknas fr. o. m. budgetåret 1961/62.
Enligt kommittén skulle en arbetsgrupp för utvecklingsfrågor stå till
verksledningens förfogande för att fortlöpande verka för att utvecklingen
på det statistiska metodområdet utnyttjas. Gruppen skulle vidare organisera
utbildningen av personal inom verket. Liksom kommittén anser jag, att en
arbetsgrupp med de angivna uppgifterna bör ha en fast ställning i centralbyråns
organisation. Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag vid min
anmälan i årets statsverksproposition av statistiska centralbyråns avlöningsanslag
förordat särskild medelsanvisning för viss expertispersonal. Härigenom
kommer personal för utvecklingsarbete att x-edan fr. o. m. nästkommande
budgetår stå till förfogande.
De vetenskapliga remissinstanserna har understrukit utbildningens stora
vikt för rekryteringen av lämplig personal till statistikproduktionen. Utbildningsfrågorna
är utan tvivel ytterst viktiga. Dessa kan emellertid inte nu
tas upp till närmare behandling. Jag vill här endast framhålla betydelsen
av ett nära samarbete mellan representanter för den akademiska undervisningen
och statistiska centralbyrån.
En speciell men väsentlig fråga i detta sammanhang gäller vidareutbildningen
av statistikerna. Inte minst genom den snabba metodutvecklingen är
en sådan vidareutbildning ofrånkomlig för att garantera en effektiv statistikproduktion.
Den har emellertid hittills i stor utsträckning varit beroende av
de enskilda statistikernas eget initiativ. Problemet berör inte enbart centralbyråns
personal utan även övriga statistiker inom förvaltningen. Det synes
nödvändigt med en utveckling mot eu fastare organisation av vidareutbildningen.
Även på delta område borde förutsättningar finnas för ett fruktbärande
samarbete med representanterna för den statistiska vetenskapen vid
universitet och högskolor, över huvud taget är det önskvärt med en nära
kontakt mellan dessa och förvaltningens statistiker. Kommittén har understrukit
detta och bl. a. pekat på att det centrala statistikverket bör ha möjlighet
att till sig knyta vetenskaplig expertis. I detta syfte har föreslagits, att
ett belopp av 50 000 kronor skall anvisas för ändamålet. Förslaget synes mig
beaktansvärt. Nämnda belopp torde fr. o. in. budgetåret 1961/62 böra be
-
114
Kungl. Mnj:ts proposition nr 10\ år 19G0
räknas under centralbyråns avlöningsanslag. Min förhoppning är, att centralbyrån
därigenom skall få både värdefulla impulser i metodologiska frågor
och tillfälle att lösa vidareutbildningen. Huruvida det är lämpligt alt
låta samarbetet med representanter för universiteten och högskolorna utvecklas
till kontakter i mera fasta former torde få göras beroende av de vidare
erfarenheterna.
Den föreslagna statistikreformen kommer afl medföra att ökat utrymme
beredes planläggnings- och utvecklingsarbete. De nuvarande bristerna i statistiken
har av såväl kommittén som remissinstanserna inte minst ansetts
härröra från avsaknaden av personal som helt kunnat ägna sig åt detta. Den
ökade plats dessa kvalificerade uppgifter i framtiden kommer att få inom
den statliga statistiken bör enligt min mening vara ägnat att undanröja de
farhågor som särskilt från de vetenskapliga remissinstansernas sida anförts
beträffande möjligheterna att rekrytera kvalificerad personal till statistikproduktionen.
Jag vill även framhålla betydelsen av en nära kontakt mellan
statistikerna inom olika delar av förvaltningen. Det är väsentligt, att befattningshavarna
inom olika statistikområden inte isoleras, utan att den statistiska
karriären betraktas som gemensam för hela statsförvaltningen. Inte
minst torde detta vara av vikt för att förse de smärre statistiska enheter som
alltjämt kommer att finnas utanför det centrala statistikverket med kvalificerad
personal.
Statistikgrenarnas gruppering på facksektioner har av kommittén gjorts
beroende av delegationens ytterligare överväganden. Detsamma gäller i fråga
om de olika sektionernas inre uppbyggnad. Kommittén har dock skisserat
hur en fördelning av statistikgrenarna på facksektioner skulle kunna te
sig. Såsom jag anfört i det föregående ankommer det på delegationen att
framlägga förslag beträffande statistikgrenarnas organisation inom centralbyrån.
Jag förutsätter därvid, att delegationen förutom förslag om statistikens
gruppering på facksektioner även kommer att framlägga material för
en bedömning av tjänsteställningen för såväl sektionscheferna som övriga
befattningshavare inom facksektionerna.
Kommittén har föreslagit, att sådan statistik som avser företagen skall
sammanhållas inom en näringsstatistisk avdelning och att en ytterligare avdelning
eventuellt skulle bildas för övrig statistik, vilken främst avser hushåll
och enskilda. Härigenom skulle möjligheter skapas, att i första hand
inom vardera avdelningen utveckla samordnade definitioner och klassificeringar,
utveckla gemensamma register och samordna frågeformulär. Kommittén
har vidare föreslagit, att som chef för den näringsstatistiska avdelningen
inrättas en tjänst i lönegrad B 3. Däremot har kommittén inte ansett
sig kunna taga ställning till behovet av en avdelningschef för den eventuella
allmänna avdelningen.
Enligt den tidsplan jag förordat kommer vid ingången av budgetåret
1962/63 en omfattande överföring av statistik till centralbyrån att ske. Redan
dessförinnan är det enligt min mening nödvändigt att centralbyrån för
sin del har vidtagit förberedelser för statistikens infogande i verket. Verks
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1960
115
chefen kommer visserligen att kunna nära följa delegationens arbete men
kan inte förutsättas bli i stånd att helt ägna sig åt de omfattande samordningsproblem
överföringen kommer att aktualisera. Särskilt starkt gör sig
kraven på samordning gällande på näringsstatistikens område. Jag anser
därför, att ett starkt behov av avlastning av verkschefen kommer att föreligga
redan vid uppbyggnadsarbetets början. Emellertid är frågan om det
sätt på vilket detta behov av samordning och avlastning lämpligen skall tillgodoses
i hög grad beroende av antalet facksektioner och den närmare organisationen
av dessa. Denna fråga kommer sannolikt inte att kunna avgöras
förrän i samband med överföringen av statistik under budgetåret 1962/63.
Jag är därför inte beredd att för närvarande taga slutlig ställning till frågan
om att inrätta någon speciell tjänst för ändamålet. Förberedelserna för omorganisationen
inom centralbyrån torde under verkschefen få lösas inom
ramen för arbetsgruppen för utvecklingsfrågor. Erforderliga medel härför
torde böra beräknas fr. o. m. budgetåret 1961/62.
Som chef för statistikverket föreslår kommittén en generaldirektör i lönegrad
B 6. Genom koncentrationen av statistik till centralbyrån kommer denna
att få väsentligt utökade arbetsuppgifter. Redan den förordade överföringen
av statistik från kommerskollegium och socialstyrelsen omfattar sålunda
ett statistikområde som nu i stort sett åvilar tre statistiska byråer.
Detta i förening med ställningen som centralt statistikverk med betydelsefulla
kontakter såväl gentemot andra delar av statsförvaltningen som kommunala
och enskilda organ motiverar enligt min mening klart att chefen för
centralbyrån får ställningen av generaldirektör. Jag förordar därför att
verkschef stjänsten fr. o. m. budgetåret 1961/62 ändras från överdirektör till
generaldirektör.
Slutligen kan jag ansluta mig till kommitténs uppfattning att statistikverket
i möjligaste mån helt bör inriktas på statistiska uppgifter. Det kan
därför visa sig önskvärt att handläggningen av namnärenden och de uppgifter
som åvilar avdelningen för folkbokföringen överflyttas till annan myndighet.
Detsamma gäller även det inom centralbyrån förda äktenskapsregistret.
I avvaktan på ställningstagande till framlagda eller pågående utredningar
anser jag mig dock inte nu kunna taga slutgiltig ståndpunkt till
dessa frågor. Berörda arbetsuppgifter bör därför liksom hittills tills vidare
ankomma på centralbyrån.
Vad beträffar kostnaderna för de av mig i det föregående framlagda förslagen
beräknar jag medelsbehovet för delegationen för statistikfrågor, inklusive
arvoden till ledamöter, ersättning till kansli och experter, särskilda
undersökningar samt eventuella expenser, till 200 000 kronor. Ett belopp av
denna storleksordning beräknas årligen erfordras under en femårsperiod.
I den mån ett särskilt samordningsorgan anses erforderligt även för tiden
därefter, kan kostnaden härför beräknas bli väsentligt lägre. Beträffande övriga
i det föregående framlagda förslag kan kostnaderna för ledningen av
samordningsfunktionerna inom verket, arbetet med rationalisering av det
116
Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960
statistiska trycket samt anknytningen av vetenskaplig expertis till verket
beräknas fr. o. m. budgetåret 1961/62 föranleda en kostnadsökning av omkring
125 000 kronor. Härtill torde komma vissa engångskostnader i samband
med överflyttningarna. Övriga kostnadsökningar som uppkommer inom
centralbyrån skall i princip motsvaras av minst lika stora kostnadsminskningar
inom de avlämnande verken. Jag räknar, i likhet med kommittén,
i själva verket med att den föreslagna omorganisationen skall innebära
en kostnadssänkande rationalisering. Därigenom bör den i det föregående
föreslagna ökade medelstilldelningen snabbt kunna återvinnas i
form av lägre produktionskostnader och höjd kvalitet av statistiken. Självfallet
kan under loppet av uppbyggnadsperioden uppkomma krav på ny
eller utvidgad statistik. Sådana krav får i den mån de fordrar ökade resurser
för statistikproduktionen prövas för sig.
IV. Departementschefens hemställan
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna de av mig i det föregående tillstyrkta riktlinjerna
för den statliga statistikens organisation;
b) till Delegationen för statistikfrågor för budgetåret 1960/
61 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Ingrid von Otter
Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960
117
Innehåll
I. Inledning ............................................................ 2
II. Allmänna riktlinjer för den statliga statistikens organisation ............ 4
1. Allmänna synpunkter ............................................ 4
Kommittén ...................................................... 4
Yttranden........................................................ 6
2. Den nuvarande statistikorganisationen och dess brister ............ 9
Kommittén ...................................................... 9
Yttranden........................................................ 16
3. Avvägning och slutsatser rörande organisationsfrågan .............. 22
Kommittén ...................................................... 22
Yttranden........................................................ 28
4. Statistikproduktionens administrativa form ........................ 36
Kommittén ...................................................... 36
Yttranden........................................................ 38
Departementschefen .................................................. 39
III. Omorganisationens genomförande .................................... 46
1. Förläggningen av olika statistikgrenar .............................. 46
Kommittén ...................................................... 46
Yttranden........................................................ 62
2. Delegationen för statistikfrågor .................................. 70
Kommittén ...................................................... 70
Yttranden........................................................ 75
3. Statistikverkets organisation ........................................ 83
Kommittén ...................................................... 83
Yttranden........................................................ 92
Departementschefen .................................................. 104
IV. Departementschefens hemställan ...................................... 116
(500103 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag