Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
1
Nr 90
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1960161 till statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under femte huvudtiteln, punkterna
36—42 samt å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
(bilaga 27, punkten 1) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1960/61 beräkna följande anslag:
A. Driftbudgeten
Kronor
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar,
förslagsanslag ...................................... 9 138 000
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader,
förslagsanslag .................................. 5 169 000
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångs
anskaffning
av inventarier m. m., reservationsanslag........ 850 000
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Anordnande
och drift av provisoriska förläggningar, reservationsanslag
................................................ 500 000
Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården,
reservationsanslag .......................... 55 000
Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m., reservationsanslag
................................................ 100
Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m., reservationsanslag
.......................................... 73 000
B. Kapitalbudgeten
Kronor
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande barna-
och ungdomsvården, investeringsanslag................ 2 500 000
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 90
2
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
Därefter har Kungl. Maj :t i proposition nr 83, under åberopande av biIagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 4 mars 1960,
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården, som föranledes av vad departementschefen förordat, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1960/61, dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/
60 anvisa å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond till
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården ett investeringsanslag av 480 000 kronor, dels ock för budgetåret
1960/61 anvisa
a) å driftbudgeten under femte huvudtiteln
1) till Statens skolor tillhörande harna- och ungdomsvården: Avlöningar ett
förslagsanslag av 8 947 000 kronor;
2) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader
ett förslagsanslag av 5 129 000 kronor;
3) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångsanskaffning
av inventarier m. m. ett reservationsanslag av 850 000 kronor;
4) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Anordnande
och drift av provisoriska förläggningar ett reservationsanslag av 500 000
kronor;
5) till Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
ett reservationsanslag av 55 000 kronor;
6) till Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m. ett reservationsanslag
av 100 kronor;
7) till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m. ett reservationsanslag
av 73 000 kronor;
b) å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården ett investeringsanslag av 2 500 000 kronor.
Propositionen
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 april 1957 tillkallade departementschefen
sex utredningsmän med uppdrag att utreda vissa frågor rörande
ungdomsvårdsskolorna. Enligt direktiven skulle såsom en allmän
riktpunkt för utredningen gälla, att ungdomsvårdsskoleorganisationen skall
vara så avpassad att den kan ta hand om och effektivt behandla de ungdomar
som är i behov av vård inom barna- och ungdomsvårdens ram och som
befinnes inte kunna lämpligen tagas om hand i annan ordning. Utrednings
-
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
3
männen borde i första hand undersöka vilka åtgärder som bör vidtagas för
att snabbt avveckla den akuta platsbristen. I andra hand borde utredningsmännen
utarbeta ett program för organisationens utbyggnad under de närmaste
åren. Bland de frågor som borde särskilt uppmärksammas vid utredningen
märktes frågan om ökade resurser för psykiatrisk vård och för
eftervård.
Utredningsmännen, som antagit benämningen kommittén för ungdomsvårdsskolorna,
har varit ledamoten av riksdagens första kammare G. Pettersson,
ordförande (fr. o. m. den 7 november 1957), ledamoten av riksdagens
andra kammare S. Ekendahl, ledamoten av riksdagens första kammare
C. Eskilsson, ledamoten av riksdagens andra kammare E. Jacobsson, f. d.
ledamoten av riksdagens första kammare Margret Nilsson och e. o. kanslirådet
L.-Å. Åström.
Under år 1957 avgav kommittén förslag angående anordnande av en ungdomsvårdsskola
på Visingsö samt om- och tillbyggnad av Gräskärrs yrkesskola
i Uddevalla ävensom vissa förslag i anledning av den akuta platsbristen
vid vissa ungdomsvårdsskolor. Förslagen underställdes 1958 års riksdag.
Beslut fattades om förstärkning av organisationen i huvudsaklig överensstämmelse
med kommitténs förslag.
I oktober 1958 avlämnade kommittén ett betänkande med förslag till utbyggnad
av ungdomsvårdsskolorna. I en på grundval av betänkandet utarbetad
proposition (1959:88) föreslogs en avsevärd förstärkning av ungdomsvårdsskoleorganisationen.
Förslagen bifölls av riksdagen (SU 57, Rskr 172).
Kommittén har den 11 september 1959 överlämnat sitt slutbetänkande
med förslag rörande verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna (SOU 1959:
25). Betänkandet har varit föremål för remissbehandling.
Socialstyrelsen har hemställt om anvisande av medel för verksamheten
vid ungdomsvårdsskolorna under budgetåret 1960/61.
I propositionen lämnas en redogörelse för gällande bestämmelser och
nuvarande organisation samt för kommitténs förslag rörande verksamheten
vid ungdomsvårdsskolorna jämte däröver avgivna yttranden. Utskottet
får härutinnan hänvisa till propositionen (s. 5—47). I det följande
redovisas departementschefens förslag.
Platssituationen vid skolorna m. m.
På grund av en stigande efterfrågan på vårdplatser vid ungdomsvårdsskolorna
tillsattes i april 1957 en särskild kommitté med uppdrag att utreda
vissa frågor rörande nämnda skolor.
Kommittén hade i första hand att undersöka vilka åtgärder som borde
vidtagas för att snabbt avveckla den akuta platsbristen. Därefter borde utarPetas
ett program för organisationens utbyggnad under de närmaste åren.
4
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
Kommittén har under åren 1957 och 1958 avgivit ett antal förslag till utbyggnad
av organisationen med nya skolor och avdelningar, vilka underställts
1958 och 1959 års riksdagar. En avsevärd förstärkning av organisationen
beslöts i anledning härav.
Kommittén har nu slutredovisat sitt uppdrag. I den sista etappen av sitt
arbete har kommittén huvudsakligen berört frågor om medicinsk-psykologisk
behandling, undervisning och arbetsträning samt fritidsverksamhet
och eftervård. Förslag till förstärkning av resurserna i nämnda avseenden
framlägges.
Innan departementschefen övergår till att behandla kommitténs senast
framlagda förslag redogör han såsom en bakgrund till sina överväganden
för det allmänna läget inom vårdområdet och utvecklingen av platssituationen
vid skolorna. Vidare redovisas genomförandet av de av riksdagen redan
beslutade åtgärderna för organisationens utbyggnad.
Under den första hälften av den senaste tioårsperioden minskade efterfrågan
på platser vid skolorna. Mellan åren 1949 och 1955 gick sålunda elevantalet
ned med nära 30 procent eller från ca 850 till ca 600. Vissa äldre
skolor kunde på grund härav läggas ned.
Under 1955 började efterfrågan på platser att öka. Summan av intagna
elever och väntefall steg under år 1956 över det totala platsantalet och utgjorde
den 1 januari 1957 drygt 800. Efterfrågan har därefter fortsatt att
stiga och vid 1959 års ingång överskreds siffran 1 000. Platsefterfrågan har
sedan i stort sett legat på denna nivå.
Den ökade efterfrågan har helt varit inriktad på de för äldre elever avsedda
yrkesskolorna, medan efterfrågan på skolhemsplatser minskat. Pa
grund härav har det under senare år varit möjligt att omdisponera två skolhem
— Gräskärr och Hammargården — till yrkesskolor.
I fråga om eleverna har utvecklingen under 1950-talet gått mot en ökad
svårighetsgrad. Detta har skett inte minst efter ikraftträdandet den 1 juli
1954 av 1952 års lag om påföljd för brott av underårig. Denna lag innebär
att brottslingar under 18 år i regel skall tas om hand inom barna- och ungdomsvården
i stället för att ådömas frihetsstraff. På grund av den ökade
svårighetsgraden hos eleverna har en rad slutna avdelningar, s. k. specialavdelningar,
inrättats vid skolorna. Vid 1959 års riksdag beslöts att inrätta
ytterligare avdelningar av sluten karaktär, s. k. mottagningsavdelningar.
Syftet med dessa avdelningar är i första hand att möjliggöra ett effektivt
omhändertagande av s. k. utredningsfall, främst för brott misstänkta ungdomar
under 18 år.
Till utvecklingen mot ökad svårighetsgrad hos eleverna vid skolorna har
också bidragit en medveten strävan att i allt större utsträckning anlita öppna
vårdformer, främst utackordering av elever i enskilda hem. Härför har
av naturliga skäl i första hand de lindrigare fallen kommit i fråga. Omfattningen
av denna verksamhet är svår att mäta i siffror då de ifrågavarande
ungdomarna i stor utsträckning utplacerats utan förmedling av ungdomsvårdsskoleorganisationen.
Ungdomsvårdsskolorna har ansvar inte endast för de elever som vistas
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
5
på skolorna utan även för ett betydande antal villkorligt utskrivna och utackorderade
elever. Det totala antalet elever inom nämnda tre kategorier
utgjorde ca 1 400 vid 1955 års ingång. Vid 1959 års ingång uppgick det till
ca 1 500 och den 1 mars 1960 till ca 1 680. De från skolorna utackorderades
antal steg under samma tid från knappt 100 till f. n. ca 185. I syfte att avlasta
skolorna genom ökad utackordering har under senare år en väsentlig
uppräkning skett av anslagsposten till eftervård och utackordering.
Utvecklingen under de senaste åren har alltså inneburit både en ökning
av efterfrågan på platser vid skolorna och en stegring av elevernas svårighetsgrad.
Skolornas resurser har samtidigt förbättrats genom olika åtgärder
såsom ny- och ombyggnader, ökning av personalen samt ökning av möjligheterna
till utackordering i familjevård.
Vid 1957, 1958 och 1959 års riksdagar har beslut fattats om en väsentlig
utbyggnad av organisationen. Denna utbyggnad som till stor del redan är
färdig skulle medföra ett platstillskott på ca 260 platser.
Vad yrkesskolorna för flickor angår skulle en sjuk- och observationsavdelning
med 8 platser uppföras vid Eknäs, en utskrivningsavdelning med 8
platser anordnas i anslutning till Ryagården, en ny yrkesskola med 14 platser
anordnas i förhyrda lokaler vid Håkanstorp samt mottagningsavdelningar
med 8 platser vardera uppföras vid Bistagården och Brättegården.
Vid yrkesskolorna för pojkar skulle uppföras specialavdelningar med 8
platser på var och en vid Långanäs, Råby och Hammargården. Gräskärrs
yrkesskola skulle byggas ut med tre elevhem, en special- och en mottagningsavdelning.
Härigenom skulle ett nettotillskott på 26 platser erhållas.
Sundbo yrkesskola skulle få ca 10 platser vid en sidoavdelning i Baggå, varjämte
två nya yrkesskolor, Stigby med 24 och Bärby med 28 platser, skulle
inrättas. Vid sistnämnda skola skulle en specialavdelning med 8 platser
byggas. Dessutom skulle mottagningsavdelningar med 8 platser på var och
en uppföras vid Hammargården, Fagared och Sundbo. Ett 70-tal platser har
dessutom anordnats i provisoriska förläggningar. För detta ändamål har
särskilda anslag anvisats.
ökningen av platsantalet har emellertid motverkats av att flera elevavdelningar
eldhärjats under de båda senaste åren. Under 1958 förlorades sålunda
av detta skäl 15 platser vid Sundbo och 20 platser vid Gräskärr. 1959
nedbrann en elevförläggning med 12 platser vid Hornö.
Antalet tillgängliga vårdplatser utgjorde vid ingången av mars månad
1960 omkring 895 mot ca 750 vid samma tid förra året. Ur socialstyrelsens
månatliga statistik torde följande uppgifter få lämnas om utvecklingen under
de senaste två åren.
Tidpunkt |
Tillgängliga |
Intagna |
Närvarande |
Väntefall |
|
platser ca |
elever |
elever |
|||
Hela |
organisationen |
||||
1.6 |
1958 |
760 |
715 |
636 |
307 |
1.11 |
1958 |
760 |
742 |
651 |
203 |
1.3 |
1959 |
750 |
794 |
672 |
263 |
1.6 |
1959 |
790 |
785 |
676 |
212 |
1.11 |
1959 |
835 |
833 |
742 |
95 |
1.3 |
1960 |
895 |
856 |
767 |
153 |
6
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
Tidpunkt |
Tillgängliga |
Intagna Närvarande |
Väntefall |
||
platser ca |
elever |
elever |
|||
Yrkesskolor för pojkar |
|||||
1.6 |
1958 |
350 |
333 |
280 |
195 |
1.11 |
1958 |
360 |
386 |
338 |
129 |
1.3 |
1959 |
350 |
394 |
315 |
163 |
1.6 |
1959 |
380 |
382 |
317 |
112 |
1.11 |
1959 |
430 |
441 |
387 |
51 |
1.3 |
1960 |
475 |
443 |
398 |
101 |
Yrkesskolor |
för flickor |
||||
1.6 |
1958 |
195 |
181 |
158 |
86 |
1.11 |
1958 |
195 |
199 |
166 |
50 |
1.3 |
1959 |
210 |
206 |
172 |
70 |
1.6 |
1959 |
220 |
213 |
175 |
65 |
1.11 |
1959 |
210 |
211 |
187 |
36 |
1.3 |
1960 |
220 |
229 |
191 |
38 |
Några av de i tabellen såsom tillgängliga redovisade platserna har här tillfälligtvis
inte kunnat utnyttjas på grund av reparationsarbeten m.m.
Av tabellen framgår, att antalet väntefall minskat betydligt under det senaste
året. Den ökning av antalet sådana fall som redovisats den 1 mars 1960
motsvaras av ett ungefär lika stort antal i slutet av februari tillkomna nya
platser, som vid månadsskiftet inte hunnit beläggas med elever. Väntetiderna
har också avsevärt nedgått och i vissa fall helt försvunnit.
Till belysning av vad i det föregående anförts redovisas närmare de förändringar
i platsantalet på de olika skolorna som skett under det sista året
eller som beräknas äga rum under återstoden av innevarande år.
Vad först beträffar yrkesskolorna för pojkar redovisas följande.
1. Lövsta. Ombyggnad pågår f. n. av f. d. elevförläggningen Kupan. Avdelningen
beräknas kunna tas i bruk i april 1960. Därigenom ökas platsantalet
vid skolan med 8.
2. Långanäs. En ny specialavdelning med 8 platser främst avsedda för
alkoholmissbrukare har tagits i bruk i juni 1959. Vidare blev en provisorisk
förläggning med 8 platser färdig i juli samma år. Den är avsedd att
möjliggöra en minskning av antalet vårdplatser i skolans huvudförläggning.
3. Fagared. En provisorisk förläggning med 8 platser har tagits i bruk i
juli 1959. Den 1959 beslutade mottagningsavdelningen, som främst är avsedd
för s. k. utredningsfall från Göteborgs-området och har 8 platser, togs
i bruk vid årsskiftet 1959/60.
4. Forsane. En provisorisk förläggning med 8 platser togs i bruk i september
1959.
5. Sundbo. En provisorisk förläggning med 8 platser togs i bruk i juni
1959. En mottagningsavdelning med 8 platser blev färdig i slutet av februari
1960. Såsom ersättning för en genom brand i maj 1958 förstörd elevförläggning
uppföres en nybyggnad med 20 platser. Den beräknas bli färdig i
slutet av 1960.
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
7
6. Råby. En specialavdelning med 8 platser blev färdig i slutet av 1959.
7. Gräskärr. Provisoriska förläggningar med sammanlagt 18 platser, som
uppförts i stället för den i december 1958 nedbrunna huvudbyggnaden, togs
i bruk i april 1959. Den 1958 beslutade ombyggnaden av skolan pågår. En
elevförläggning med 10 platser blev färdig i slutet av februari 1960. Ytterligare
två elevförläggningar med 10 platser vardera samt en specialavdelning
med 8 platser blir färdiga under de närmaste månaderna. Ny administrationsbyggnad
och en mottagningsavdelning med 8 platser beräknas bli färdiga
i slutet av 1960.
8. Hammargården. En provisorisk förläggning med 8 platser togs i bruk
i augusti 1959. En mottagningsavdelning med 8 platser blir färdig i mars
1960. I mitten av april 1960 beräknas en specialavdelning med 8 platser
kunna tas i bruk. De båda sistnämnda avdelningarna är huvudsakligen avsedda
för utredningsfall från Stockholms-området.
9. Bärby. Skolan togs i bruk i september 1959. Den 1 mars 1960 kunde 24
elever tas emot. En specialavdelning med 8 platser uppföres vid skolan och
beräknas kunna tas i bruk i april 1960.
10. Stigby. Skolan började sin verksamhet i maj 1959, då en provisorisk
förläggning för 6 elever togs i bruk. Ombyggnadsarbetena vid en mindre
förläggningsbyggnad med 6 platser blev färdiga i januari 1960. Huvudbyggnaden
beräknas bli färdig våren 1960, varefter skolan får 24 platser.
Vad härefter angår yrkesskolorna för flickor kan följande
redovisas.
1. Bistagården. En mottagningsavdelning med 8 platser är färdigställd
men har ännu inte kunnat tas i bruk på grund av svårigheter att anskaffa
personal.
2. Brättegården. En mottagningsavdelning med 8 platser tas i bruk i mitten
av mars 1960.
3. Hornö. En elevförläggning med 12 platser förstördes genom brand den
21 juni 1959. Med anledning härav har en provisorisk förläggning med 8
platser uppförts vid skolan. Den togs i bruk i november 1959. Förslag till en
permanent ersättning för den brunna byggnaden redovisas i det följande.
4. Håkanstorp. Skolan, som kan ta emot 14 elever, togs i bruk i april 1959.
Slutligen har en provisorisk förläggning med 8 platser uppförts vid skolhemmet
för flickor. Beträffande skolhemmen i övrigt har några förändringar
inte vidtagits då platstillgången vid dem hittills i stort sett varit tillfredsställande.
Vissa av de vid 1958 och 1959 års riksdagar beslutade byggnadsföretagen
har inte kunnat färdigställas inom den förhållandevis mycket snäva tidsram,
som angavs. Arbetena har dock bedrivits med stor snabbhet. Under det
senaste året har vid yrkesskolorna för pojkar erhållits ett nettotillskott av
ca 125 platser, varav 32 i slutna avdelningar och ca 50 i provisoriska förläggningar.
Vid yrkesskolorna för flickor har tillkommit 22 och genom
brand förlorats 12 platser. Under återstoden av innevarande år beräknas
ytterligare ca 100 platser tillkomma vid yrkesskolorna för pojkar, varav 32
vid slutna avdelningar. Vid yrkesskolorna för flickor tillkommer 16 platser i
slutna avdelningar. Platsökningen är särskilt markant i fråga om de slutna
avdelningarna. Antalet platser å sådana avdelningar, som för ett år sedan
utgjorde 65, kommer att mer än fördubblas. Till följd härav torde häktning
8
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
och ådömande av frihetsstraff härefter inte behöva tillgripas mot brottslingar
under 18 år enbart på grund av brist på plats vid skolornas slutna
avdelningar.
När nu pågående utbyggnad blir färdigställd torde vid yrkesskolorna för
pojkar en platsefterfrågan av nuvarande omfattning kunna tillgodoses och
en viss platsreserv tillskapas. En viss reservation måste dock göras för de
psykiskt abnorma eleverna, för vilka ytterligare vårdresurser kan bli behövliga.
Det kan därför visa sig nödvändigt att förstärka dessa resurser genom
att uppföra en ny skola för svårbehandlade sådana elever.
I detta sammanhang erinras om att vid 1959 års riksdag medel anvisades
för ritning och projektering av en dylik skola, som förutsattes bli
placerad på Gotland. I sitt i oktober 1958 avlämnade betänkande med förslag
till utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna föreslog kommittén, att skolan
skulle förläggas till Lummelunda i Tingstäde kommun. Det markområde
inom kommunen som avsetts för ändamålet står dock inte till förfogande.
Enligt vad som framgått av undersökningar finns f. n. inte något
annat lämpligt område tillgängligt inom denna kommun. Däremot har de
kommunala myndigheterna i Havdhems kommun erbjudit ett markområde
i Havdhems samhälle. Vidare har preliminärt undersökts några staten
redan tillhöriga markområden på Gotland, som synes lämpliga för ändamålet.
Departementschefen är inte beredd att nu inta någon bestämd ståndpunkt
till skolans inrättande och närmare placering. De inledda undersökningarna
bör fortsätta och projekteringsarbetet fullföljas. Först därefter
kan definitivt beslut fattas i frågan.
Vad yrkesskolorna för flickor beträffar kan befaras att den beslutade utbyggnaden
på längre sikt kan visa sig otillräcklig. En ytterligare utökning
av platsantalet vid dem kan därför bli nödvändig. Vid en sådan utbyggnad
bör önskemålen om ökade differentieringsmöjligheter vid vissa av skolorna
samt större resurser för vård av psykiskt abnorma elever beaktas. Antalet
skolenheter synes därvid inte böra ökas.
Förslag rörande verksamheten vid skolorna
Kommittén har nu lagt fram en rad förslag i syfte att öka skolornas kvalitativa
vårdresurser. Bakgrunden till förslagen är att resultatet av vården
vid skolorna inte motsvarar de förhoppningar man velat fästa vid denna
vårdform. Departementschefen erinrar om att enligt en inom socialstyrelsen
utförd undersökning 73 procent av de manliga elever som den 1 januari
1951 var intagna på skolorna och varit slutgiltigt utskrivna 4—5 år efter
utskrivningen dömts för straffregisterbrott.
Medan reformarbetet under de senaste åren fått inriktas på att snabbast
möjligt avveckla platsbristen vid skolorna och förbättra vårdresurserna för
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
9
de svåraste fallen, främst genom en kraftig utbyggnad av möjligheterna till
sluten vård, måste i fortsättningen tyngdpunkten läggas på åtgärder som
syftar till en förbättring av vårdresultatet och skolorganisationens effektivitet
i övrigt. Vård- och behandlingsmetoder, arbetsträning och utbildning,
personalrekrytering och personalutbildning samt en rationell organisation
av både vårdarbetet och skolornas förvaltning är de frågor som här träder i
förgrunden.
En del av dessa frågor har berörts av kommittén. Departementschefen
övergår därefter till att närmare behandla kommitténs förslag.
I fråga om vårdtiderna vid skolorna har kommittén inte funnit det lämpligt
att maximi- och minimitider fastslås för vistelse på ungdomsvårdsskola.
Departementschefen delar denna uppfattning och erinrar i anslutning härtill
om att det förslag till ny barnavårdslag, som i år förelagts riksdagen, inte
innehåller några bestämmelser i detta hänseende. Frågan om längden av
vårdtiderna bör — såsom kommittén förutsatt — ägnas fortlöpande uppmärksamhet
från socialstyrelsens sida. Skulle det därvid visa sig ändamålsenligt
att i något fall utfärda generella anvisningar och föreskrifter torde
detta lämpligen kunna ske i administrativ ordning.
Vad kommittén i övrigt anfört rörande vårdtiderna på skolorna och därmed
sammanhängande frågor föranleder inte någon erinran från departementschefens
sida. Här anmäles, att den av kommittén och socialstyrelsen
berörda försöksverksamheten med korttidsbehandling för manliga elever
vid Hammargården påbörjats. Departementschefen återkommer i det följande
till frågan om viss personalförstärkning till denna skola på grund
härav. Ifrågavarande verksamhet har pågått alltför kort tid för att det skall
vara möjligt att nu bedöma resultatet av densamma. Den av kommittén
väckta frågan om korttidsbehandling även för kvinnliga elever torde komma
att prövas då erfarenheter vunnits av verksamheten vid Hammargården.
Beträffande förslaget om anordnande av en utskrivningsavdelning i Borås
avsedd för Härsjögårdens yrkesskola erinras om att departementschefen
vid behandlingen av anslagen till ungdomsvårdsskolorna för innevarande
budgetår (prop. 1959:88) förklarade sig inte vara beredd att föreslå att utskrivningsavdelningar
inrättas vid vissa bestämda skolor. Det syntes i
stället lämpligen få ankomma på Kungl. Maj :t att med anlitande av medel
från anslaget till anordnande och drift av provisoriska förläggningar fa
bestämma om anordnande av utskrivningsavdelningar sedan närmare erfarenheter
vunnits av verksamheten vid den sedan början av år 1959 inrättade
utskrivningsavdelningen i Landskrona. Denna ordning bör tillämpas
även i fortsättningen.
De av kommittén och dess expert, överläkaren Elsa-Brita Nordlund, anförda
allmänna synpunkterna på den medicinsk-psykologiska behandlingen
vid ungdomsvårdsskolorna har godtagits av flertalet remissorgan. Medici
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
nalstyrelsen anser emellertid, att vården av de psykiskt sjuka eleverna berörts
allför litet av kommittén. Sveriges läkarförbund anser, att behovet även
mer sjukvårdsmässig behandling av eleverna förbisetts av kommittén.
Med hänsyn till de ofta konstaterade psykiska bristerna hos elevmaterialet
och i syfte att nå bättre vårdresultat bör en betydande uppmärksamhet
ägnas åt denna del av elevbehandlingen. De i betänkandet anförda synpunkterna
bör kunna tjäna till viss vägledning vid uppläggningen av vårdarbetet
på skolorna. Möjligheterna att nå en tillfredsställande ordning på detta område
begränsas emellertid både av att den ungdomspsykiatriska forskningen
ännu inte kommit fram till entydiga resultat i fråga om behandlingsmetoder
och av att det f. n. råder en ytterst besvärande brist på psykiatriskt skolad
personal. Dessa brister torde komma att bestå under avsevärd tid. Till
följd härav är det inte möjligt att f. n. få till stånd en sådan utbyggnad av
vårdresurserna i ifrågavarande hänseende, som i och för sig skulle vara
önskvärd.
F. n. finns vid skolorna inrättade tre läkartjänster, därav två vid Lövsta
och en vid Ryagården. Dessa tjänster har sedan en längre tid varit vakanta.
Vid flertalet skolor finns särskilda s. k. rådgivande psykiatrer anställda mot
arvode. Dessutom finns en psykologtjänst inrättad vid Lövsta.
De resurser som sålunda står till skolornas förfogande är otillräckliga.
Kommittén har föreslagit att försök skall göras vid ett par skolor med en
mer intensiv medicinsk-psykologisk behandling. För detta ändamål skulle
medel anvisas till ett ökat antal psykiaterbesök och till anställande av psykologer.
En betydande uppräkning av de för psykiatrisk expertis avsedda
medlen föreslås liksom också höjda ersättningar till psykiatrerna.
Flera remissorgan har uttalat, att den föreslagna förstärkningen inte är
tillräckligt omfattande för att motsvara behovet. Den nyss berörda bristen
på psykiatrer torde emellertid — såsom Svenska barnpsykiatriska föreningen
påpekat i sitt yttrande — under flera år framåt göra en större insats
från läkarnas sida omöjlig. Departementschefen tillstyrker förslaget om
ökning av medelsanvisningen för att möjliggöra att psykiatrisk expertis, i
den mån tillgången på psykiatrer visar sig medge detta, anlitas i större omfattning
än f. n. Däremot är departementschefen inte beredd att i detta sammanhang
ta ställning till förslaget om ändrade ersättningsgrunder för de
rådgivande psykiatrerna. Vid avvägningen av psykiatrernas arbetsuppgifter
bör beaktas vad medicinalstyrelsen och Stockholms barnavårdsnämnd i sina
yttranden anfört om nödvändigheten av koncentration av deras insatser.
Med hänsyn till bristen på kvalificerade psykologer och i avvaktan på
ytterligare erfarenheter föreslås att endast en psykologtjänst inrättas. Det
behov av psykologisk expertis som därutöver kan föreligga bör såsom statskontoret
anfört få tillgodoses genom anlitande av konsulter. Särskilda medel
bör beräknas härför.
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
11
Frågan om den centrala ledningen av den medicinsk-psykologiska verksamheten
vid skolorna har behandlats vid anmälan i årets statsverksproposition
av socialstyrelsens avlöningsanslag (V ht s. 10). Departementschefen
anförde därvid, att det borde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela
erforderliga bestämmelser om tillgodoseende av behovet av psykiatermedverkan
på styrelsens skolbyrå under tid då tjänsten som chef, tillika läkare,
vid Lövstaskolan ej är besatt.
Departementschefen återkommer med preciserade förslag i anledning av
vad nu anförts vid hans behandling i det följande av medelsbehovet till skolorganisationen
under nästa budgetår.
Beträffande den slutna vården vid ungdomsvårdsskolorna har kommittén
föreslagit, att vistelsetiden på special- eller mottagningsavdelning inte utan
särskilda skäl skall få överstiga två månader. F. n. tillämpas på specialavdelningarna
en längsta sammanhängande vistelsetid av högst två månader.
Riksåklagaren har i sitt remissyttrande ifrågasatt, om det i tider av stigande
brottslighet är riktigt att införa en begränsning av den tid en elev får omhändertas
på sluten avdelning. Han anser att det bör övervägas att vid skolor,
som mottar särskilt svårbehandlade och rymningsbenägna elever, mer
allmänt tillämpa längre vistelsetid än kommittén föreslagit.
För egen del erinrar departementschefen om att i det förut berörda förslaget
till ny barnavårdslag förutsättningarna för ungdomsvårdsskoleelevs
intagning på sluten avdelning inte angetts. Bestämmelser härom torde få
meddelas i samband med revision av den nuvarande ungdomsvårdsskolestadgan.
Enligt departementschefens uppfattning bör vistelsetiden på ungdomsvårdsskolornas
slutna avdelningar vara relativt kort. Den bör normalt
inte överstiga den av kommittén föreslagna tiden av två månader. Undantag
härifrån bör på av kommittén angivna förutsättningar få meddelas av socialstyrelsen.
Det bör härvid bli möjligt att i särskilda fall tillgodose de av riksåklagaren
angivna synpunkterna.
Kommittén har framlagt långtgående förslag i fråga om skolundervisningen
vid ungdomsvårdsskolorna. En betydande del av eleverna i de åldersgrupper,
som motsvarar de högsta klasserna i enhetsskolan, kommer från
skoldistrikt som redan infört enhetsskolans högstadium. Kommittén anser,
att enhetsskolcundervisning därför måste införas i snabbare takt vid ungdomsvårdsskolorna
än i det allmänna skolväsendet i dess helhet. Kommittén
föreslår ett fortsatt snabbt genomförande av försöksverksamhet med enhetsskoleundervisning
med början under nästa budgetår.
Försök med enhetsskolcundervisning har innevarande budgetår påbörjats
vid Vemyra skolhem. Departementschefen har i princip inte något att erinra
mot att sådan försöksverksamhet efter hand upptas vid andra ungdomsvårdsskolor.
Närmare erfarenheter av verksamheten vid Vcmyra bör emellertid
avvaktas, innan så sker. Vid de fortsatta övervägandena av denna fråga
12
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
bör man undersöka möjligheterna att begränsa kostnaderna genom samarbete
med övriga närbelägna skolor i fråga om undervisning, lärartjänster
och lokaler.
I avvaktan på att enhetsskoleundervisning anordnas i större omfattning
bör sådana skolpliktiga elever tillhörande klass 9 y, som inte kan placeras
vid Vemyra, få fullgöra sin återstående skolplikt vid någon av yrkesskolorna.
Behovet av undervisning för särskilt teoretiskt inriktade elever bör tills
vidare liksom hittills kunna tillgodoses genom samarbete med det allmänna
skolväsendet.
Kommittén har ingående behandlat frågan om arbetsträning och yrkesundervisning
vid skolorna. Kommittén anser, att det är av en väsentlig betydelse
för elevernas återanpassning att deras förutsättningar för en anknytning
till arbetsmarknaden ökas.
Skolornas verksamhet i nämnda avseende bör enligt kommittén inriktas
så att eleverna lätt kan erhålla arbete eller vidareutbildning efter utskrivningen.
Syftet bör i stor utsträckning vara att ge eleverna förberedande yrkesutbildning.
Verksamheten bör alltefter elevernas förutsättningar omfatta
terapibetonad sysselsättning, arbetsträning och yrkesundervisning.
Med hänsyn till den begränsade vårdtiden kan yrkesutbildning i egentlig
mening i regel inte ges. Utbildning kan därför endast ges i sådana yrken
som kräver kort tids undervisning. I övrigt får man inskränka sig till förberedande
yrkesutbildning eller grundutbildning. Yrkesvägledning och anlagsprövning
bör vidare förekomma och ges större utrymme än hittills.
Verksamheten vid skolorna bör vara inriktad på produktion under former,
vilka så långt möjligt liknar förhållandena ute i samhället.
Departementschefen delar kommitténs allmänna synpunkter på frågan om
anordnandet av arbetsträning och yrkesutbildning vid skolorna. Det är
uppenbarligen av den allra största vikt, att under tiden för vistelsen på
skolorna en fast grund lägges för ett normalt arbetsliv för eleverna efter utskrivningen.
Men även för livet på anstalten är det — såsom för övrigt starkt
betonas i de i det föregående refererade synpunkterna på den medicinsktpsykologiska
behandlingen vid skolorna — av stor betydelse att eleverna
hålles lämpligt sysselsatta. Denna del av skolornas verksamhet är enligt
departementschefens mening så betydelsefull att den bör sättas i första rummet
vid genomförandet av kommitténs olika förslag.
Skolornas nuvarande utrustning för arbetsträning och yrkesutbildning är
såsom kommittén funnit otillräcklig. I likhet med kommittén och flertalet
remissorgan anser departementschefen, att en betydande upprustning på
detta område måste genomföras. Upprustningen bör ske etappvis. Vid verksamhetens
utformning kan därvid de av kommittén anförda allmänna synpunkterna
i allt väsentligt vara vägledande. I detta sammanhang framhåller
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
13
departementschefen särskilt att han finner det angeläget, att det av kommittén
rekommenderade samarbetet med olika på området verksamma statliga
myndigheter såsom arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning
bedrives kontinuerligt och intensivt både lokalt och centralt.
Samarbetet med arbetsmarknadsmyndigheterna synes lämpligen kunna anordnas
efter de i arbetsmarknadsstyrelsens remissyttrande angivna riktlinjerna.
Samarbete bör också kunna etableras med näringslivets branschorganisationer
och näringsidkare i skolornas närhet.
Kommittén har föreslagit, att ett stort antal verkstäder skall uppföras vid
olika skolor. Inom ramen för det framlagda byggnadsprogrammet bör under
nästa budgetår i första hand tillgodoses behoven vid nyinrättade skolor
och skolor som fått ökat elevantal genom tillkomsten av nya elevavdelningar.
Först i andra hand bör ersättningsbyggnader för redan befintliga verkstäder
uppföras. Från dessa utgångspunkter föreslås att under nästa budgetår
i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs förslag uppföres nybyggnader
för mekaniska verkstäder vid Hammargårdens, Gräskärrs, Bärby
och Råby yrkesskolor för pojkar samt verkstads- och andra undervisningslokaler
vid Hornö och Härsjögårdens yrkesskolor för flickor. Vidare tillstyrkes
att en mekanisk verkstad anordnas i befintliga lokaler på den nya
ungdomsvårdsskolan Stigby på Visingsö samt att snickeriverkstaden vid
Sundbo tillbygges. Verksamheten vid nämnda nya verkstäder bör anordnas
efter de av kommittén uppdragna riktlinjerna. Departementschefen återkommer
i det följande till frågan om anvisande av medel till ifrågavarande
byggnadsföretag ävensom till inköp av maskiner och annan utrustning till
de nya verkstäderna.
Kommitténs förslag till ny- och ombyggnader av verkstäder vid övriga
skolor får övervägas vid prövningen av anslagen till ungdomsvårdsskolorna
för budgetåret 1961/62 och därefter. Vissa av de framlagda förslagen torde
efter Kungl. Maj :ts prövning kunna komma i fråga som beredskapsarbeten,
om arbetsmarknadsläget ger anledning därtill. Detta gäller även vissa av
kommittén tidigare framlagda byggnadsförslag liksom projekt till omläggning
av vatten- och avloppssystemet m. m. vid olika skolor.
De förordade byggnadsarbetena torde bli färdiga omkring den 1 april 1961.
Ställning bör därför redan nu tas till frågan om personalbehovet vid de nya
verkstäderna. Med hänsyn till verksamhetens inriktning på produktion förordas
att ingenjörstjänster inrättas i stället för — som kommittén föreslagit
— yrkeslärartjänster, en vid var och en av skolorna Hammargården,
Gräskärr, Bärby och Stigby. I fråga om Råby ansluter departementschefen
sig till kommitténs förslag att den nuvarande skrädderiutbildningen nedlägges.
Frågan om anordnandet av elevutbildningen vid Hornö synes böra ytterligare
övervägas. Det synes böra få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband
14
Statsutskottets utlåtande nr 90 ur 1960
med byggnadsarbetenas färdigställande ta ställning härtill. Till kommitténs
övriga förslag i fråga om yrkesundervisningens anordnande vid olika skolor
är departementschefen inte nu beredd ta ställning.
De av kommittén föreslagna nya verkstadslokalerna är i regel avsedda
för en större grupp elever än vad hittills varit vanligt inom organisationen.
Dessa stora grupper — 12—16 elever — kan inte tillfredsställande tas om
hand av en befattningshavare. Med hänsyn härtill och i syfte att även i övrigt
åstadkomma en rationell organisation av en mer än förut produktionsinriktad
undervisning har kommittén föreslagit, att s. k. arbetande förmän skall
anställas vid flertalet av de nuvarande verkstäderna.
Kommitténs förslag i denna del synes värt att pröva. Departementschefen
föreslår, att en försöksverksamhet med den föreslagna anordningen upptas
vid några skolor under nästa budgetår. Befattningar för ändamålet — förslagsvis
yrkesmästare i lönegrad 11 — bör inrättas vid de för normalklientel
avsedda yrkesskolorna Fagared, Sundbo, Gräskärr och Hammargården. Avlöningarna
för nämnda befattningar bör såsom statskontoret anfört bestridas
från avlöningsanslaget och ej från omkostnadsanslaget.
övergången till en mer produktionsinriktad sysselsättning vid skolorna
aktualiserar frågan om en effektiv arbetsanskaffning till verkstäderna. Denna
betydelsefulla verksamhet synes kunna anordnas efter de av kommittén
och arbetsmarknadsstyrelsen angivna riktlinjerna.
Kommittén har föreslagit, att ett nytt avlöningssystem anpassat efter arbetsprestationerna
införes vid skolorna. Departementschefen finner de tankegångar
som ligger bakom förslaget värda allt beaktande, men anser, att
frågan bör övervägas ytterligare i anslutning bl. a. till den fortsatta behandlingen
av ett av 1956 års eftervårdsutredning framlagt förslag i samma
ämne avseende fångvården (jfr II ht 1960 s. 68—69).
Kommittén har slutligen föreslagit att olika poster i skolornas omkostnadsstat
skall räknas upp för att bestrida kostnader för psykotekniska prov,
arbetsträning hos hantverkare och industrier samt anlagsprövning och vidareutbildning
av elever. Ifrågavarande ändamål torde redan nu i viss utsträckning
tillgodoses med anlitande av de medel som står till förfogande på
skolornas omkostnadsstat. Vid sin bedömning i det följande av medelsbehovet
till omkostnader vid skolorna under nästa budgetår kommer departementschefen
att i viss utsträckning föreslå en uppräkning av de till bl. a.
nämnda ändamål avsedda anslagsposterna.
I detta sammanhang torde få behandlas de av socialstyrelsen framlagda
förslagen rörande omfattningen av jordbrulcsverksamheten och undervisningen
i jordbruks- och trädgårdsskötsel inom skolorganisationen. Styrelsen
föreslår, att skoljordbruken bibehålies i oförändrad omfattning vid pojkskolorna
och vid Ryagårdens yrkesskola för flickor men nedlägges helt vid flick
-
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
15
skolorna Eknäs, Bistagården och Broby. Vid övriga flickskolor bör jordbruksarealen
utarrenderas eller försäljas men hushållsträdgårds- och smådjursskötsel
av mindre omfattning förekomma. Såväl teoretisk som praktisk
utbildning bör bedrivas vid de kvarvarande jordbruken. Handelsträdgård
med undervisning i trädgårdsskötsel bör finnas anordnad vid tolv skolor.
I denna del innebär förslaget att sådan undervisning återinföres vid två
skolor — Sundbo och Långanäs — där den enligt beslut vid 1954 och 1955
års riksdagar skulle nedläggas.
Med hänsyn till den höjning av elevantalet som skett vid Sundbo och
Långanäs under det senaste året bör sysselsättningsmöjligheterna mer permanent
ökas. Departementschefen tillstyrker förslaget om återupptagande
av trädgårdsundervisning där.
Vad avser styrelsens förslag i övrigt godtages vad som föreslagits rörande
pojkskolorna och flickskolan Ryagården. Vad övriga flickskolor beträffar
finns det onekligen skäl för de av styrelsen förordade åtgärderna,
främst jordbruksarealens ringa omfattning och de dåliga driftresultaten.
Departementschefen anser sig därför kunna i princip godta förslagen men
vill inte tillråda, att någon större del av de skolorna tillhöriga markområdena
försäljes. Däremot bör lämpligt avvägda arealer kunna utarrenderas. Därvid
måste beaktas, att skolornas behov av markutrymme för eventuell framtida
expansion säkerställes. Dessutom bör vid samtliga skolor tillses, att förutsättningar
bibehålies för trädgårdsverksamhet i mindre omfattning och för
smådjursskötsel.
Kommittén har föreslagit vissa åtgärder i syfte att öka och intensifiera fritidsverksamheten
vid skolorna. En väl planerad och meningsfylld fritidsverksamhet
är ett viktigt led i elevbehandlingen. Vid det fortsatta anordnandet
av denna verksamhet bör de av kommittén anförda synpunkterna vara
vägledande. Frågan om samarbete mellan ungdomsvårdsskolorna och de frivilliga
organisationerna bör därvid ägnas stor uppmärksamhet. I detta hänseende
bör de synpunkter skolöverstyrelsen anfört i sitt remissyttrande särskilt
beaktas.
För att öka möjligheterna till fritidsverksamhet vid skolorna tillstyrkes
en viss ökning av medelanvisningen härför.
Kommittén har framlagt vissa förslag till förstärkning av resurserna för
eftervård. Förslagen innebär bl. a., att verksamheten med kontrollerad familjevård
och utackordering i fosterhem intensifieras. Vidare förordas ökat
samarbete mellan olika eftervårdsorganisationer, ökat stöd till den av
I.O.G.T. bedrivna verksamheten med inackorderingshem, höjning av övervakararvoden
m. m.
Enligt departementschefens mening är det angeläget, att resurserna för
olika former av eftervård ökas. lin effektiv eftervård är av den allra största
16
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
betydelse för ett gott vårdresultat. Med hänsyn härtill och till föreslagna
ändringar i barnavårdslagstiftningen torde det bli nödvändigt att ompröva
de olika formerna för eftervård. Härvid bör särskilt övervägas i vad mån
större insatser kan göras genom barnavårdsnämnderna, statliga och kommunala
arbetsvårdsorgan samt olika enskilda organisationer. Vidare bör
de av kommittén berörda frågorna rörande eftervårdskonsulenterna och
samarbete mellan ungdomsvårdsskolornas, kriminalvårdens och nykterhetsvårdens
konsulentorganisationer m. m. uppmärksammas.
Förslaget om en höjning av övervakararvodena är departementschefen
inte beredd att nu tillstyrka. Frågan härom bör övervägas i ett sammanhang
för samtliga berörda vårdområden, övervakararvodet inräknas f. n. i det för
varje elev fastställda årliga eftervårdsbidraget. Denna ordning bör gälla även
framgent.
Vad angår inackorderingshemmen har kommittén, utan att framlägga konkret
förslag till nytt bidragssystem, förordat ökat statligt stöd. Utformningen
av ett sådant stöd måste ytterligare övervägas. Därvid bör som kommittén
antytt förefintligt intresse för insatser på detta område från andra ideella
sammanslutningar utnyttjas.
För att bereda möjligheter till främst en utökning av verksamheten med
utackordering i enskilda hem tillstyrkes en uppräkning av anslagsposten
till eftervård och utackordering.
Kommittén har föreslagit, att personalen vid skolorna förstärkes med bl. a.
tio assistenter och tolv kanslibiträden.
Vad angår assistentljänster finner departementschefen det i princip önskvärt
med ökade insatser av specialutbildad arbetskraft vid skolorna. Emellertid
synes frågan om en lämplig sammansättning av personalen vid skolorna
och fördelningen av arbetsuppgifterna mellan olika personalkategorier böra
närmare övervägas. Härvid bör beaktas den av kommittén och statens organisationsnämnd
berörda frågan om assistenternas befattning med den direkta
ledningen av elevavdelningar.
I avvaktan på en närmare undersökning av dessa frågor tillstyrkes att
två assistenttjänster inrättas.
I årets statsverksproposition (Vhts. 10) har vid anmälan av socialstyrelsens
avlöningsanslag uttalats, att frågan om fördelningen av vissa administrativa
göromål mellan skolbyrån och de lokala skolledningarna bör undersökas.
Med hänsyn härtill bör förslaget att inrätta kanslibiträdestjänster
vid skolorna upptas senare.
Vad kommittén anfört rörande de krav på grundutbildning som bör ställas
på assistenter föranleder inte någon erinran från departementschefens
sida.
Beträffande kompetens för innehav av rektorsbefattning har kommittén
föreslagit, att den nuvarande av socialstyrelsen upplagda individuella utbild
-
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
17
ningen för förvärv av sådan kompetens skall ersättas med en i styrelsens
regi bedriven fortbildningskurs för assistenter. Kommittén har därvid förutsatt
att rektorerna skall rekryteras från assistentpersonalen.
Den utbildningsverksamhet som nu bedrives för aspiranter till rektorstjänster
vid ungdomsvårdsskolorna har inte motsvarat förväntningarna. Vid
inte mindre än tio skolor har de nuvarande rektorerna ännu inte fullföljt
sin utbildning och förvärvat den av socialstyrelsen föreskrivna kompetensen.
Den nuvarande ordningen försvårar rekryteringen utifrån av ledare till skolorna
samtidigt som den inte lockat tillräckligt många personer att skaffa
sig den erforderliga utbildningen. Enligt departementschefens mening bör
rekryteringen av rektorstjänster inte ske enbart inom gruppen assistenter
och avdelningsföreståndare. Även personer med annan erfarenhet bör kunna
komma i fråga, t. ex. lärare av olika slag och personer med erfarenhet från
andra närliggande vårdområden m. m. Departementschefen är med hänsyn
till det anförda inte beredd att ännu ta ställning till den föreslagna särskilda
utbildningsgången för assislentpersonalen.
Utbildningsverksamheten för vård- och tillsynspersonalen bör i stort sett
fortgå enligt hittills tillämpade grunder.
Till förslaget om utredning av frågan om gemensam grundutbildning för
vård- och tillsynspersonal inom olika vårdområden är departementschefen
inte beredd alt ta ställning i detta sammanhang.
Departementschefen övergår härefter till att beräkna medelsbehovet under
de olika anslagen för nästa budgetår.
Avlöningar
Av de av socialstyrelsen föreslagna löneregleringarna tillstyrkes, att två
rektorst jänster uppflyttas från Ao 23 till Ao 24 och en rektorstjänst som
nu är placerad i Ae 23 uppflyttas till Ao 24. Vidare tillstyrkes kommitténs
förslag om uppflyttning av en psykologtjänst från Ae 23 till Ae 24.
Beträffande personal till mottagningsavdelningarna vid Fagared, Hammargården,
Sundbo, Bislagården och Brättegården samt specialavdelningen
vid Bärby anmäles, att Kungl. Maj:t den 23 oktober 1959 -— i anledning
av en av socialstyrelsen i samråd med statens organisationsnämnd avgiven
framställning -—- medgivit att vid var och en av nämnda skolor må tills vidare
för tjänstgöring vid ifrågavarande avdelningar finnas inrättade befattningar
för en tillsynsman i Ae 12, en förste vårdare i Ae 10, en yrkesmästare
i Ae 9 och en vårdare i Ae 8. Förslaget att inrätta ytterligare vårdartjänster
för de nämnda avdelningarna är departementschefen inte beredd
att nu ta ställning till.
För innevarande budgetår har för dessa tjänster beräknats 135 000 kro2
— Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 saml. N,r 90
18
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
nor, motsvarande kostnaderna för något mindre än ett halvt budgetår. Härutöver
erforderliga medel bör nu upptas.
För den nya mottagningsavdelningen vid Gräskärr bör inrättas en tjänst
som tillsynsman i Ae 12, en tjänst som förste vårdare i Ae 10, en yrkesmästartjänst
i Ae 9 och en vårdartjänst i Ae 8. Då avdelningen inte torde bli färdig
förrän i slutet av 1960 beräknas medel för dessa tjänster endast för ett
halvt budgetår. För tillgodoseende i övrigt av personalbehovet vid skolan
efter färdigställandet av nu pågående utbyggnad bör vidare inrättas befattningar
för en vårdare i Ae 8 och ett ekonomibiträde i Ae 4.
Med hänsyn till den pågående försöksverksamheten med korttidsbehandling
av vissa elever vid Hammargården bör en viss förstärkning av personalen
vid skolan ske. Det tillstyrkes därför att ytterligare en assistenttjänst i
Ae 17 inrättas vid skolan. Dessutom bör — för att avlasta bokförings- och
andra administrativa arbetsuppgifter från skolans rektor — de till kontorshjälp
vid skolorna avsedda medlen räknas upp med 5 000 kronor.
Vidare tillstyrkes förslaget att inrätta ytterligare en assistenttjänst i Ae
17 vid Sundbo.
Socialstyrelsen har upprepat sina vid tidigare tillfällen gjorda förslag om
utökning av den nuvarande personaluppsättningen vid specialavdelningarna,
som f. n. består av en tillsynsman, en förste vårdare, en yrkesmästare
och en vårdare. Enligt vad inhämtats har det varit möjligt för styrelsen att
med anlitande av de under anslaget för avlönande av vikarier m. fl. avsedda
medlen i betydande utsträckning tillgodose föreliggande behov av
personalförstärkning vid nämnda avdelningar. Departementschefen är därför
inte beredd att tillstyrka att särskilda tjänster inrättas för ifrågavarande
ändamål eller att ytterligare medel beräknas härför.
Socialstyrelsens förslag om utbyte av två tjänster som jordbruksförman
i Ae 10 mot tjänster för hantverkare i Ae 8 kan tillstyrkas.
Tidigare har bl. a. föreslagits, att nya verkstäder skall anordnas vid Gräskärr,
Hammargården, Bärby och Stigby. I anledning härav tillstyrkes, att
en ingenjörstjänst i Ae 15 inrättas vid var och en av nämnda skolor. Vidare
föreslås, att tjänster för yrkesmästare i Ae 11 inrättas vid Fagared, Sundbo,
Gräskärr och Hammargården. Då verkstäderna vid Gräskärr, Hammargården
och Bärby inte torde bli färdiga förrän omkring den 1 april 1961 beräknas
medel för de vid nämnda skolor föreslagna tjänsterna endast för ett kvartal
av nästa budgetår.
I det föregående har tillstyrkts kommitténs förslag att ytterligare medel
skall ställas till socialstyrelsens förfogande för anlitande av psykiatrisk
och psykologisk expertis vid skolorna. Posten till arvoden åt rådgivande psykiatrer
m. m., som f. n. är uppförd med 74 700 kronor, bör i anledning härav
höjas med 75 000 kronor.
Vidare tillstyrkes, att en tjänst som psykolog i lönegrad Ae 24 inrät -
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
19
tas vid Ryagården. Det bör ankomma på denne befattningshavare att jämväl
tjänstgöra som psykologisk rådgivare vid Råby yrkesskola och östra
Spångs skolhem.
Socialstyrelsen har föreslagit en avsevärd personalförstärkning på grund
av den allmänna arbetstidsförkortningen. Någon utredning av behovet av
den ifrågavarande personalförstärkningen har inte redovisats. Såsom styrelsen
påpekat har Kungl. Maj :t den 27 februari 1959 uppdragit åt statens
organisationsnämnd att i samråd med socialstyrelsen utreda behovet av arbetskraft
vid skolorna till följd av arbetstidsförkortningen. I detta sammanhang
anmäles, att Kungl. Maj :t den 30 april 1959 uppdragit åt statens organisationsnämnd
att i samråd med socialstyrelsen utreda frågan om anordnandet
av tjänstgöringen nattetid vid skolorna. Ifrågavarande utredningar
är ännu inte färdiga varför departementschefen inte är beredd att tillstyrka
socialstyrelsens framställning i denna del.
I avvaktan på att nämnda utredningar slutföres bör 110 000 kronor beräknas
till ifrågavarande ändamål.
Socialstyrelsen har förutsatt en betydande medelsåtgång för övertidsersättning
och obekvämhetstillägg till assistenter vid skolorna. I den mån
dessa befattningshavare undantagsvis fullgör tjänstgöring av sådan art att
ersättning befinnes kunna utgå bör kostnaderna härför kunna bestridas
utan att de för nämnda ändamål nu avsedda medlen behöver räknas upp.
De av socialstyrelsen beräknade beloppen till löneklassuppflyttningar
m. m. samt till avlöning av vissa för del av innevarande budgetår inrättade
tjänster vid Gräskärr och Hammargården synes kunna minskas med 45 000
kronor. Till kompensation för höjda folkpensionsavgifter bör ytterligare
101 000 kronor beräknas.
I enlighet med vad socialstyrelsen föreslagit bör en på övergångsstat uppförd
rektorstjänst i Ao 23 utgå ur personalförteckningen.
De i det föregående förordade förslagen medför en ökning av anslagsbehovet
med 737 000 kronor. Anslaget bör uppföras med (8 210 000 + 737 000)
8 947 000 kronor.
Omkostnader
Socialstyrelsen har föreslagit, att en ny delpost till anskaffning, underhåll
och drift av tjänstebilar och bussar uppföres i omkostnadsstaten samt
att ett belopp av 97 250 kronor beräknas för nämnda ändamål. Kostnaderna
för inköp av bilar till skolorna har hittills huvudsakligen bestritts från posten
till utgifter för jordbruks- och verkstadsdriften. Fordonens driftskostnader
har belastat olika poster under omkostnadsstaten, främst posten till
reseersättningar och delposter under jordbruks- och verkstadsdriften. I likhet
med socialstyrelsen finner departementschefen det ändamålsenligt att
20
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
ifrågavarande utgifter sammanföres under en särskild post. Posten bör upptas
till 90 000 kronor. Det förutsattes att härefter samtliga kostnader för
inköp och drift m. m. av skolornas bilar och bussar bestrides från denna
anslagspost.
I fråga om posten till reseersättningar har socialstyrelsen föreslagit en
höjning med 30 000 kronor och kommittén för ungdomsvårdsskolorna en
höjning med 75 000 kronor. En uppräkning med 20 000 kronor för att möjliggöra
ökat antal besök på skolorna av psykiatrer tillstyrkes.
För upprustning av inventariebeståndet höjdes posten till inventarier med
20 000 kronor år 1955, 5 000 kronor år 1958 och 15 000 kronor år 1959. Socialstyrelsen
har nu för nämnda ändamål begärt en ytterligare uppräkning
av posten med 40 000 kronor och dessutom föreslagit, att posten räknas upp
med 5 000 kronor för visst inventarieunderhåll. Det tillstyrkes, att posten
höjes med 10 000 kronor.
Vidare bör följande delposter räknas upp, nämligen posterna till sjukvård
med 1 000 kronor, bränsle, lyse och vatten med 60 000 kronor, utspisning
med 105 000 kronor, beklädnad med 60 000 kronor, hälso- och sjukvård
med 12 000 kronor, övriga expenser med 10 000 kronor samt elevbelöning
med 40 000 kronor.
I anslutning till vad anförts i det föregående vid behandlingen av kommitténs
för ungdomsvårdsskolorna olika förslag tillstyrkes, att delposten
till undervisning, lek och idrott räknas upp med 35 000 kronor.
Posten till eftervård och utackordering har åren 1958 och 1959 höjts med
sammanlagt 259 000 kronor bl. a. för att möjliggöra en utökad verksamhet
med utackordering av elever i familjevård. Antalet utackorderade elever
har på grund härav kunnat betydligt ökas under de senare åren. En ytterligare
ökning av utackorderingsverksamheten är önskvärd. Vidare bör såsom
kommittén för ungdomsvårdsskolorna föreslagit möjligheter för vidareutbildning
av elever m. m. utökas. För angivna ändamål tillstyrkes, att
posten räknas upp med 90 000 kronor.
Posten till utgifter för jordbruks- och verkstadsdriften bör — med hänsyn
till att kostnader för inköp och drift av bilar m. m. kommer att under nästa
budgetår bestridas från annan utgiftspost — kunna sänkas med 13 000 kronor.
Departementschefen räknar med att det av socialstyrelsen angivna behovet
av upprustning av inventariebeståndet vid vissa jordbruk och underhåll
av jordbrukets byggnader ändå skall kunna tillgodoses. Inkomstposterna
bör räknas upp med 10 000 kronor.
Anslaget bör i enlighet med vad förordats ökas med 533 000 kronor och
minskas med (13 000 + 10 000) 23 000 kronor och alltså uppföras med
(4 619 000 + 510 000) 5 129 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
21
Engång sanskaffning av inventarier
I anslutning till vad i det föregående anförts samt till de förslag departementschefen
i det följande lägger fram vid behandlingen av investeringsanslaget
till byggnadsarbeten m. m. förordas, att 15 000 kronor beräknas för
anskaffning av inventarier och annan utrustning till personalbostäder vid
Bistagården samt 805 000 kronor till maskinutrustning m. m. vid de skolor
som under nästa budgetår tillföres nya verkstadslokaler. Vidare bör 30 000
kronor beräknas för inventarier till mottagningsavdelning och administrationsbyggnad
vid Gräskärr.
Anslaget bör alltså uppföras med 850 000 kronor.
Anordnande och drift av provisoriska förläggningar
Såsom framgår av vad tidigare anförts finns f. n. tolv provisoriska förläggningsbyggnader
vid olika skolor. Byggnaderna, som hyres av socialstyrelsen,
torde behövas för skolverksamheten under hela nästa budgetår.
Kostnaderna för hyra för nämnda byggnader under nästa budgetår kan
beräknas till 42 000 kronor och för personal vid förläggningarna till ca
190 000 kronor. Skogsförläggningar bör anordnas i något större omfattning
än vad socialstyrelsen förutsatt. Enligt vad inhämtats torde möjligheter
finnas att under nästa budgetår anordna fyra sådana förläggningar i samarbete
med Skid- och friluftsfrämjandet. Kostnaderna härför beräknas till
ca 180 000 kronor. Därjämte bör 88 000 kronor beräknas till kostnaderna
för ev. erforderliga ytterligare provisoriska förläggningar.
Anslaget bör sålunda uppföras med 500 000 kronor.
Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
Genom tillkomsten av nya skolor och avdelningar har en betydande ökning
skett av personalen vid skolorna. Personalutbildningen bör därför under
nästa budgetår bedrivas i minst samma omfattning som under innevarande
budgetår.
Departementschefen tillstyrker därför att 14 000 kronor beräknas för utbildning
vid Lövsta under tre månader av tio aspiranter till vårdartjänster
liksom för annan utbildning av personal vid vissa skolor. Vidare bör i enlighet
med socialstyrelsens förslag 21 000 kronor anvisas för en kurs om tre
veckor för vård- och tillsynspersonal. Med hänsyn till vad tidigare anförts i
fråga om utbildning av rektorer och assistenter är departementschefen inte
beredd alt nu ta ställning till förslagen om kurser för dessa personalgrupper.
Utöver förut angivna belopp bör emellertid 20 000 kronor beräknas för fortbildning
av personal vid skolorna. Det föreslås få ankomma på Kungi. Maj :t
alt meddela närmare bestämmelser om en sådan kurs.
Anslaget bör sålunda uppföras med 55 000 kronor.
22
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
Bidrag till inrättande av inackordering shem m. m.
Såsom framgår av vad tidigare anförts bör verksamheten vid inackorderingshemmen
under nästa budgetår fortgå enligt oförändrade grunder. Till
I.O.G.T. bör därvid utgå ett anslag av 2 000 kronor.
Med hänsyn till storleken av befintlig reservation kan anslaget upptagas
med endast ett formellt belopp av 100 kronor.
Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m.
Den kontanta ersättning av 1 000 kronor per år, som nu utgår till husmoder
vid inackorderingshem, fastställdes vid 1956 års riksdag. Departementschefen
är fortfarande inte beredd att tillstyrka höjning av ifrågavarande
ersättning. För nästa budgetår bör därför 7 000 kronor anvisas för detta
ändamål. Till ersättning för driftförluster bör i enlighet med socialstyrelsens
förslag beräknas 63 000 kronor. Vidare bör bidraget å 3 000 kronor till Frälsningsarméns
flickhem i Stockholm och Malmö utgå även under nästa budgetår
och bestridas från förevarande anslag.
Anslaget bör sålunda uppföras med 73 000 kronor.
Vissa byggnadsarbeten m. m.
I det föregående har förordats att verkstadsbyggnader skall uppföras vid
Råby, Gräskärr, Hammargården, Bärby, Homo och Härsjögården. Kostnaderna
för dessa byggnadsföretag har av kommittén uppskattats till sammanlagt
1 160 000 kronor. Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört i sitt
remissyttrande har departementschefen låtit styrelsen utarbeta ritningsförslag
till de förenämnda byggnaderna, som därefter kostnadsberäknats. Kostnaderna
för dem beräknas nu till sammanlagt 1 650 000 kronor.
Kostnaderna för den av departementschefen tidigare föreslagna tillbyggnaden
av snickeriverkstaden vid Sundbo beräknas till 106 000 kronor.
De av bostadsstyrelsen framlagda förslagen i fråga om tillgodoseendet av
bostadsbehovet vid bl. a. ungdomsvårdsskolorna bör övervägas i ett större
sammanhang. Departementschefen är därför inte beredd att nu ta ställning
till dem. Försiktighet bör dock iakttas vid anvisande av medel till nybyggande
av bostäder. På grund av den betydande utvidgningen av organisationen
under senare år är det emellertid nödvändigt att vid vissa skolor uppföra
ytterligare bostadshus. För nämnda ändamål beräknas 744 000 kronor. Det
bör få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma vid vilka skolor bostäder bör
uppföras under nästa budgetår.
För det angivna byggnadsprogrammet erfordras sålunda (1 650 000 +
106 000 + 744 000) 2 500 000 kronor.
Chefen för finansdepartementet har vid anmälan i årets statsverksproposition
av förslaget till stat för statens allmänna fastighetsfond behandlat
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
23
frågan om medelsanvisning till vissa förbättringsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna
(Bil. 20 s. 16—17, 24 ff. och 46). Härvid tillstyrkes en särskild
medelsanvisning av 1 200 000 kronor till de angivna ändamålen. Då beredningen
av frågan om anslag till ungdomsvårdsskolorna för nästa budgetår
inte var avslutad vid nämnda tidpunkt angavs inte någon definitiv disposition
av medlen på olika objekt. Utöver de i ifrågavarande sammanhang anmälda
behoven av förbättringsarbeten vid skolorna har byggnadsstyrelsen
inkommit med ett förslag till ombyggnad av en skolbyggnad vid Hammargården.
Efter samråd med chefen för finansdepartementet förordas, att 275 000
kronor beräknas till ombyggnad av huvudbyggnaden vid Bistagården,
55 000 kronor till vissa byggnadsarbeten samt omläggning av elcentralen
m. m. vid Bärby, 45 000 kronor till centralisering av värmeförsörjningen vid
Broby, 40 000 kronor till samma ändamål vid Johannisberg, 40 000 kronor
till ombyggnad av panncentral m. m. vid Härsjögården, 475 000 kronor till
vatten- och avloppsanläggningar vid olika skolor, 140 000 kronor till brandskyddsåtgärder
samt 130 000 kronor till ombyggnad av skolhuset vid Hammargården.
Det av byggnadsstyrelsen ingivna förslaget om uppförande av en ny elevförläggning
vid Hornö såsom ersättning för en nedbrunnen byggnad godtages.
Ytterligare ett isoleringsrum bör dock anordnas i byggnaden. Kostnaderna
för arbetena beräknas till 480 000 kronor. Det tillstyrkes att nämnda
belopp anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.
Med hänsyn till läget inom vårdområdet synes Kungi. Maj :t — i likhet
med vad som gäller för innevarande budgetår -— böra erhålla medgivande
att, om så befinnes lämpligt, inom anslagets ram omdisponera medel till
annat byggnadsföretag än de nu nämnda.
Motioner
Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels de i anledning av propositionen väckta likalydande motionerna 1:611
(av herr Per Olof Hanson och fru Hamrin-Thorell) och 11:756 (av herr
Rimmerfors m. fl.), i vilka har hemställts att riksdagen måtte dels uttala
sig för att arbetena på uppförandet av den föreslagna skolan för svårbehandlade
manliga elever påskyndas, dels besluta att förslag om upprättande av
en skola för motsvarande kvinnligt klientel i enlighet med vad kommittén
för ungdomsvårdsskolorna förordat förelägges riksdagen, dels ock i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva till känna vad i övrigt anförts i motionerna,
dels den i anledning av propositionen väckta motionen 11:757 (av fru
24
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
Torbrink), vari har hemställts att riksdagen måtte uttala sig för nödvändigheten
av att differentieringsmöjligheterna för skolhemsklientelet förbättras,
att resurserna för skolundervisningen vid skolhemmen skyndsamt upprustas
samt att en utökad försöksverksamhet med enhetsskoleundervisning
snarast möjligt igångsättes vid ungdomsvårdsskolorna,
dels de vid riksdagens början väckta likalydande motionerna 1:157 (av
herr Nils-Eric Gustafsson m. fl.) och 11:24-2 (av herrar Nilsson i Tvärålund
och Jansson i Benestad), i vilka har hemställts att riksdagen måtte besluta
att hos Kungl. Maj:t hemställa om utredning i syfte att i större omfattning
än vad som nu är möjligt ta i anspråk enskilda hem för vård och fostran
av för skyddsuppfostran omhändertagna elever, som icke är särskilt hårt
belastade i fråga om vanart eller kriminalitet, och därigenom utveckla den
enskilda fosterhemsvården till ett alternativ till vård på ungdomsvårdsskola
samt om den lämpliga kostnadsfördelningen för denna enskilda fosterhemsvård
mellan stat och kommun,
dels ock den vid riksdagens början väckta motionen 11:434 (av fru Löfqvist
och herr Svensson i Kungälv), vari har hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhåller om särskild utredning rörande dels fosterlegornas
storlek och dels fördelningen av kostnaderna mellan stat och kommun
i fråga om fosterhem och ungdomsvårdsskolor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden hänvisas
till motionerna 11:756, 11:757, 11:242 och 11:434.
Utskottet
De senaste årens beslut rörande ungdomsvårdsskolorna har i främsta
rummet syftat till att avveckla den akuta bristen på elevplatser vid skolorna.
Reformarbetet har sålunda tagit sig uttryck i en betydande utbyggnad av
skolorganisationen. Nya skolor har inrättats, och nya avdelningar har anordnats
vid förut befintliga skolor. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse,
att platstillgången vid yrkesskolorna för pojkar, där bristen på platser
har varit mest kännbar, efter slutförandet av pågående utbyggnad beräknas
bli tillräcklig för att tillgodose en efterfrågan av nuvarande omfattning.
I motionerna 1:611 och 11:756 har föreslagits att riksdagen skall uttala
sig för att arbetena på uppförandet av en skola för svårbehandlade manliga
elever påskyndas. I anledning av motionsförslagen vill utskottet hänvisa till
att departementschefen förklarat sig inte beredd att nu inta någon bestämd
ståndpunkt till den ifrågavarande skolans inrättande och placering. Enligt
vad som framgår av propositionen pågår vissa undersökningar beträffande
lokaliseringen av en dylik skola, varjämte avsikten är att det påbörjade pro
-
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
25
jekteringsarbetet för densamma skall fullföljas. Utskottet anser det angeläget,
att behovet av vårdplatser för det svårbehandlade manliga klientelet
blir effektivt tillgodosett. Enligt utskottets mening bör det emellertid i första
hand ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till frågan om vidare åtgärder
i detta syfte. Utskottet kan därför inte biträda ifrågavarande motionsyrkanden.
I nyssnämnda motioner har vidare föreslagits att riksdagen skall besluta
att förslag om inrättande av en skola för motsvarande kvinnligt klientel
skall föreläggas riksdagen. Utskottet vill i anledning härav erinra om att
departementschefen i propositionen uttalat, att en ytterligare utökning av
platsantalet vid yrkesskolorna för flickor kan komma att visa sig erforderlig,
varvid önskemålen om ökade differentieringsmöjligheter och större resurser
för vård av psykiskt abnorma elever bör beaktas, utan att antalet
skolenheter ökas. Utskottet anser sig på grund härav kunna förutsätta, att
Kungl. Maj:t vid behov av en ytterligare utbyggnad av yrkesskolorna för
kvinnliga elever förelägger riksdagen förslag i ämnet. Något beslut av den
innebörd motionärerna föreslagit synes därför ej påkallat. Utskottet avstyrker
följaktligen motionsyrkandena.
Sedan den pågående kvantitativa upprustningen av skolorganisationen
fullbordats, blir nästa steg att sörja för en sådan förbättring av skolornas
vårdresurser att effektivare vårdresultat kan nås i verksamheten. I propositionen
föreslås vissa åtgärder i denna riktning. Tyngdpunkten i förslagen
ligger på en utbyggnad av resurserna för arbetsträning och yrkesutbildning.
Sålunda förutsättes att ett stort antal produktionsinriktade verkstäder och
andra undervisningslokaler successivt skall tillskapas. För nästa budgetår
föreslås att nya verkstadslokaler m. m. skall anordnas vid sex skolor. Därjämte
föreslås komplettering av anordningarna för yrkesundervisningen vid
två skolor.
Utskottet finner Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag väl avvägt och tillstyrker
detsamma.
I propositionen föreslås vidare viss förstärkning av skolornas resurser
för medicinsk-psykologisk behandling, fritidsverksamhet och eftervård m. m.
I fråga om den medicinsk-psykologiska behandlingen har departementschefen
bl. a. föreslagit en ökad medelsanvisning för anlitande av psykiatrisk
expertis i syfte att sådan expertis, i den mån tillgången på psykiatrer medger
det, skall kunna anlitas i större omfattning än nu. I motionerna 1:611
och 11:756 har framhållits att en ökad tillgång till läkarpersonal för den
psykiatriska rådgivningen torde kunna uppnås genom att man med bättre
arvoden gör uppgiften mera lockande.
Utskottet anser det ovisst, om det under nu rådande brist på psykiatrer
kan vara något väsentligt att vinna med höjningar av läkararvodena. Under
26
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
alla förhållanden bör det enligt utskottets mening i första hand ankomma på
Kungl. Maj:t att pröva arvodesfrågan. Utskottet finner därför, att något
uttalande i denna fråga från riksdagens sida ej bör göras.
Beträffande den slutna vården vid skolorna har i propositionen föreslagits
att den tid elev vistas på sluten avdelning bör vara relativt kort och normalt
ej överstiga två månader. Undantag från denna regel bör enligt förslaget få
meddelas av socialstyrelsen. I de förut nämnda motionerna har föreslagits
att frågan om undantag från regeln om maximitid för sluten vård i stället
skall få prövas av vederbörande skolas ledning.
Utskottet anser den i propositionen föreslagna regeln lämplig. Då det får
anses önskvärt med en viss enhetlighet vid tillämpningen, finner utskottet i
likhet med departementschefen, att undantag endast bör få medgivas av
socialstyrelsen. Motionsyrkandena avstyrkes alltså.
Motionärerna har även tagit upp frågan om flitpenningsystemet vid skolorna
och anfört, att förslag om övergång till ett avlöningssystem, i princip
anpassat till marknadsmässig lön, bör föreläggas riksdagen. I propositionen
har uttalats att spörsmålet om övergång till nytt avlöningssystem bör övervägas
ytterligare i anslutning till bl. a. den fortsatta behandlingen av ett i
samma ämne framlagt förslag avseende fångvården.
Utskottet finner departementschefens ståndpunkt välbetänkt och avstyrker
därför förevarande motionsyrkanden.
Motionärerna har slutligen gjort vissa uttalanden angående behovet av
kameral- och skrivpersonal vid skolorna för avlastning av rektorer, assistenter
m. fl. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om, att departementschefen
vid anmälan av socialstyrelsens avlöningsanslag i statsverkspropositionen
uttalat, att frågan om fördelningen av vissa administrativa göromål
mellan styrelsens skolbyrå och de lokala skolledningarna bör undersökas.
Enligt vad utskottet erfarit har uppdrag att utföra en organisationsundcrsökning
nyligen lämnats till statens organisationsnämnd. De av motionärerna
åsyftade förhållandena torde komma att uppmärksammas vid undersökningen.
Motionärernas ifrågavarande uttalande synes därför ej påkalla
någon åtgärd från riksdagens sida.
I motionen 11:757 har yrkats att riksdagen måtte uttala sig för nödvändigheten
av att differentieringsmöjligheterna för skolhemsklientelet förbättras,
att resurserna för skolundervisningen vid skolhemmen skyndsamt
upprustas samt att en utökad försöksverksamhet med enhetsskoleundervisning
snarast möjligt igångsättes vid ungdomsvårdsskolorna. Motionärens
synpunkter sammanfaller i det väsentliga med dem som kommittén för ungdomsvårdsskolorna
givit uttryck åt i sitt betänkande. Departementschefen
har för sin del uttalat, att han i princip ej har något att erinra mot att försök
med enhetsskoleundervisning, som f. n. bedrives vid Vemyra skolhem,
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
27
efter hand upptas vid andra ungdomsvårdsskolor, men att närmare erfarenheter
av verksamheten vid Vemyra bör avvaktas innan så sker.
Utskottet finner det önskvärt, att en successiv övergång till enhetsskoleundervisning
vid ungdomsvårdsskolorna sker, i den mån praktiska erfarenheter
av pågående försöksverksamhet ger vid handen, att en sådan utveckling
är möjlig och lämplig. Såsom departementschefen anfört bör emellertid
ytterligare erfarenhet av försöksverksamheten vinnas, innan någon
ståndpunkt till den fortsatta utbyggnaden av skolundervisningen kan tagas.
Vad angår ökade differentieringsmöjligheter för skolhemsklientelet och förbättrade
undervisningsresurser i övrigt vid skolhemmen utgår utskottet
från, att behovet därav i det fortsatta planeringsarbetet blir i möjlig mån
tillgodosett utan att något särskilt uttalande från riksdagens sida göres.
Uskottet kan med hänsyn till det sagda ej tillstyrka ifrågavarande motion.
Beräkningen av medelsbehovet under de olika anslagen har utskottet
funnit sig kunna godtaga. Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit
och som ej särskilt berörts i det föregående har ej givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande.
I motionerna 1:157 och 11:242 har yrkats att riksdagen måtte besluta att
hos Kungl. Maj :t hemställa om utredning i syfte att i större omfattning än
vad som nu är möjligt ta i anspråk enskilda hem för vård och fostran av
för skyddsuppfostran omhändertagna elever, som inte är särskilt hårt belastade
i fråga om vanart eller kriminalitet, och därigenom utveckla den
enskilda fosterhemsvården till ett alternativ till vård på ungdomsvårdsskola
samt om den lämpliga kostnadsfördelningen för denna enskilda fosterhemsvård
mellan stat och kommun. Vidare har i motionen 11:434 yrkats att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t skall anhålla om särskild utredning rörande
dels fosterlegornas storlek och dels fördelningen av kostnaderna mellan
stat och kommun i fråga om fosterhem och ungdomsvårdsskolor.
Motionernas allmänna syfte är att skapa vidgade möjligheter att placera
barn och ungdom, som tagits om hand för samhällsvård, i enskilda hem i
stället för i anstaltsvård. Utskottet behjärtar detta syfte.
Familjevård av ifrågavarande slag kan avse såväl utackordering från
ungdomsvårdsskola, i vilket fall staten står för vårdkostnaderna, som fosterhemsvård
på kommunernas bekostnad. Vad angår utackordcringsfallen
har sig utskottet ej bekant att frågan om ersättning till vederbörande familjer
skulle ha utgjort något hinder för en önskvärd utplacering av elever.
Beträffande den kommunalt finansierade fosterhemsvården vill utskottet
erinra om, att motioner med likartat innehåll som de nu föreliggande väcktes
vid fjolårets riksdag. Utskottet uttalade vid behandling av dessa motioner
(jfr uti. nr 57 år 1959) den uppfattningen, att en högre ersättning
än den kommunerna betalar fosterhemmen väsentligt skulle underlätta anskaffningen
av fosterhem. Utskottet vill vidare erinra om, att staten tidigare
28
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
lämnade direkta bidrag till kommunernas kostnader för samhällsvård och
skyddsuppfostran enligt barnavårdslagen. Dessa statsbidrag har emellertid
avlösts genom den år 1957 beslutade statsbidragsreformen.
Barnavårdsnämnderna har att i samband med minderårigs omhändertagande
för samhällsvård besluta om den för det särskilda fallet lämpligaste
vårdformen. Mången gång är familjevård därvid att föredra framför vård
vid ungdomsvårdsskola. Såväl med hänsyn härtill som på grund av de höga
kostnaderna för vård vid ungdomsvårdsskola är det önskvärt med en ökad
tillgång till hem, som lämpar sig för familjevård. Det synes därför motiverat
att närmare undersöka betingelserna för att familjevård i vidgad omfattning
skall kunna komma till användning vid de ungas omhändertagande.
I enlighet med det sagda synes frågan om familjevården böra utredas närmare.
Vid utredningen, som bör vara förutsättningslös, bör prövas olika
möjligheter att nå en önskvärd utveckling av familjevården inom ramen
för samhällets barna- och ungdomsvård. Utskottet föreslår, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet sålunda anfört.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården, som föranledes av vad
departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 4 mars 1960 förordat;
II. att riksdagen må godkänna följande avlöningsstat för
statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 2 520 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis...... 236 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
................................ 4 785 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 1 255 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ...................... 150 000
Summa kronor 8 947 000;
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
29
III. att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten m. m.
vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården å
tilläggsstat II till riksdagen för budgetåret 1959/60 under
statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag
av 480 000 kronor;
IV. att riksdagen må för budgetåret 1960/61 anvisa
a) under femte huvudtiteln
1) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar ett förslagsanslag av 8 947 000 kronor;
2) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Omkostnader ett förslagsanslag av 5 129 000 kronor;
3) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Engångsanskaffning av inventarier m. m. ett reservationsanslag
av 850 000 kronor;
4) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Anordnande och drift av provisoriska förläggningar
ett reservationsanslag av 500 000 kronor;
5) till Utbildning av personal vid skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården ett reservationsanslag av 55 000 kronor;
6)
till Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.
ett reservationsanslag av 100 kronor;
7) till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster
m. m. ett reservationsanslag av 73 000 kronor;
b) under statens allmänna fastighetsfond till Vissa byggnadsarbeten
m. m. vid statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården ett investeringsanslag av 2 500 000 kronor;
V. att motionerna 1:611 och 11:756, i vad de avser uppförandet
av en skola för svårbehandlade manliga elever, icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd;
VI. att motionerna 1:611 och 11:756, i vad de avser förslag
om en skola för svårbehandlade kvinnliga elever, icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd;
VII. att motionerna 1:611 och 11:756, i vad de ej behandlats
under V. och VI., icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
VIII. att motionen 11:757 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
IX. att riksdagen må i anledning av motionerna 1:157 och
II :242 samt II :434 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna
30
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960
vad utskottet anfört angående en utredning om möjligheterna
till vidgad användning av familjevård vid omhändertagande
av barn och ungdom för samhällsvård.
Stockholm den 3 maj 1960
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Gillström, Birger Andersson, Pålsson,
Jacobsson, Söderberg, Bertil Petersson, Ragnar Bergh, fröken Ranmark,
herrar Mossberger, Bengt Gustavsson, Edström och Källqvist; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström,
Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herr Hansson i Skegrie, fru
Lewén-Eliasson, herr Gustafsson i Skellefteå, fröken Vinge, herrar Gustafsson
i Uddevalla och Kellgren.
Reservation
av fröken Elmén.
Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1960
600635