Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten
för budgetåret 1960/61, i vad avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, jämte
i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

1 ;o) Investeringsplan för kommunikationsverken. I proposition nr 1 har
Kungl. Maj :t under kapitalbudgeten (bilaga 28, punkt 1, s. 1—12 av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4 januari
1960) lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar,
avseende postverkets, televerkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks
fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Enligt beräkningarna i statsverkspropositionen till 1959 års riksdag uppskattades
medelsförbrukningen på kommunikationsverkens investeringsanslag
till ca 1 137 mkr. under budgetåret 1958/59. De sammanlagda faktiska
investeringsutgifterna stannade emellertid, som tabell 1 visar, vid ca
1 099 mkr. och underskred således de beräknade utgifterna med ca 38 mkr.

Tabell 1. Utfallet för budgetåret 1958/59

Medelsförbrukning

Ingående

behållning

Rambegränsade investeringar

Anvisade

anslag

milj

beräknad faktisk

i prop.

1/1959

oner kronor

Utgående

behållning

Postverket............

7,8

3,0

6,0

3,4

7,4

Televerket............

22,3

247,0

268,0

268,0

1,3

Statens järnvägar ----

24,0

300,5

319,6

319,3

5,2

Vattenfallsverket ----

42,0

430,2

440,0

422,3

49,9

Luftfartsverket ......

1,8

8,0

8,5

8,5

1,3

Förrådsfonden........

3,1

27,5

30,3

24,8

5,8

Summa

101,0

1 016,2

1 072,4

1 046,3

70,9

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 9

2 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

Övriga investeringar

Televerket............ 0,1 18,4 18,4 17,8 0,7

Statens järnvägar---- 0,1 — 0,1 — 0,1

V attenf allsverket...... 10,3 10,0 8,3 3,5 16,8

Luftfartsverket ...... 13,0_25,0 38,0 30,9 7,1

Summa 23,553/164^852,2 24,7

Totalsumma 124,5 1 069,6 1 137,2 1098,5 95,6

I fjolårets investeringsplan för kommunikationsverken framhölls, att en
i förhållande till budgetåret 1958/59 ytterligare ökad investeringsomslutning
för budgetåret 1959/60 vore angelägen, ökade investeringar bedömdes
nämligen vara en grundförutsättning för att en avveckling av de återstående
kapacitetsbristerna skulle kunna ske och för att den allmänna rationalisering,
som kräves för att nedbringa driftkostnaderna, skulle kunna
successivt genomföras. Vissa prisstegringar ansågs också böra kompenseras.
I enlighet härmed förordades, att den ramreglerade medelsförbrukningen
skulle få utgöra högst 1 142,3 mkr. För övriga investeringar beräknades
en medelsförbrukning av 93,5 mkr, varav 35,5 mkr för ljud- och televisionsradioanläggningar,
radioanläggningar för luftfarten samt anläggning för
teletekniskt utvecklingsarbete, 17 mkr för vattenfallsstyrelsens förvaltningsbyggnad,
40 mkr för storflygplats samt 1 mkr för inköp av grustag.
För innevarande budgetår har därjämte anvisats ett anslag av 9,1 mkr till
Förvärv av Stockholm—Roslagens järnvägar.

I tabell 2 redovisas de beräkningar rörande medelsförbrukningen, som
verkställdes våren 1959, verkens förslag i petita hösten 1959 och vidare de
belopp, som departementschefen förordar.

Tabell 2. Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1959/60

Ramreglerade investeringar

Postverket .............

Televerket .............

Statens järnvägar.......

Vattenf allsverket .......

Luftfartsverket .........

Förrådsf onden............

Beräknat
våren 1959

Verkens
beräkningar
hösten 1959

Förordat
av dep.ch.

milj

oner kronor

6,0

6,0

6,0

273,0

273,0

273,0

335,0

335,0

335,0

482,0

482,0

482,0

10,8

10,8

10,8

35,5

37,7

35,5

Summa 1 142,3

1 144,5

1 142,3

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

3

Övriga investeringar

Televerket .................... 35,5 35,5 35,5

Statens järnvägar.............. 9,1 9,2 9,2

Vattenfallsverket .............. 17,0 21,5 21,5

Luftfartsverket ................ 40,0 45,0 45,0

Förrådsfonden.................. 1,0 1,0 2,8

Summa

102,6

112,2

114,0

Totalsumma

1 244,9

1 256,7

1 256,3

Departementschefen föreslår, att ett belopp av 1,8 mkr lägges utanför
väg- och vatlenbyggnadsverkets investeringsram för att täcka betalningsutfallet
för vissa beställningar som av arbetsmarknadspolitiska skäl tidigare
utlagts vid Karlskrona örlogsvarv. Någon ändring av verkens investeringsramar
eller förändring i övrigt förutsättes icke därutöver bortsett
från ett nu beräknat, ökat betalningsutfall avseende främst vattenfallsstyrelsens
förvaltningsbyggnad och storflygplatsen.

För budgetåret 1960/61 innebär verksstyrelsernas förslag investeiungar till
ett sammanlagt belopp av ca 1 270 mkr, vilket i jämförelse med de nu redovisade
beräkningarna för löpande budgetår skulle innebära en stegring med
ca 14 nrkr. Ökningen utgör ett saldo mellan å ena sidan en ökning av de ramreglerade
investeringarna av sammanlagt ca 42 mkr och en minskning av
medelsförbrukningen å övriga anslag med ca 28 mkr. Av ökningen för de
ramreglerade anslagen faller i runda tal 16 mkr på televerket, 8 mkr på statens
järnvägar, 12 mkr på vattenfallsverket, 3 mkr på luftfartsverket och 3 mkr
på förrådsfonden. Av minskningen på övriga anslag om totalt 28 mkr faller
3 mkr på vattenfallsverket, 13 mkr på luftfartsverket samt 12 mkr på statens
jäi-nvägar och förrådsfonden genom att icke någon medelsförbrukning
förutses på de båda sistnämnda fonderna. En obetydlig ökning av investeringarna
å övriga anslag under televerkets fond förutses.

Efter en översiktlig redovisning verk för verk av investeringsbehoven för
nästa budgetår, anför departementschefen bl. a. följande.

I och för sig framstår en investeringsverksamhet av den omfattning som
verksstyrrelserna föreslagit såsom starkt motiverad för en avveckling av återstående
kapacitetsbrister och för den allmänna rationalisering, som kräves
för att successivt nedbringa driftkostnaderna. I detta sammanhang må erinras
om att 1958 års besparingsutredning understrukit, att en tillräcklig investeringsvolym
är en av förutsättningarna för att affärsverken skall kunna
genom rationaliseringar begränsa driftkostnaderna, i första hand personalkostnaderna.
Det hade därför ur företagsekonomiska synpunkter varit
önskvärt, att de av verksledningarna framlagda investeringsprogrammen
för nästa budgetår hade kunnat nära nog helt realiseras.

Bedömningen av möjligheterna att tillgodose kommunikationsverkens investeringskrav
måste emellertid ses mot bakgrunden av den allmänna konjunkturutvecklingen.
Till följd av den nuvarande uppgången i konjunkturen
förefinns sådana expansiva tendenser inom vissa delar av samhällsekonomien,
att en restriktiv ekonomisk politik måste bli normgivande för de offent -

4

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

liga utgifterna för nästa budgetår. Beaktande måste även ges åt det förhållandet,
att en fortsatt ökning av investeringsutvecklingen inom näringslivet
bedömes vara ytterst angelägen bl. a. med hänsyn till att övergången till
större marknadsbildningar i Europa kommer att ställa ökade krav på vårt
näringslivs konkurrensförmåga. Utrymmet för statliga investeringar minskar
härigenom och en begränsning av den statliga upplåningen framstår ur dessa
synpunkter såsom eftersträvansvärd. Detta måste få återverkningar även
på kommunikationsverkens investeringar. Hänsyn måste emellertid å andra
sidan tas till att verksamheten inom kommunikationsverken i hög grad är
inriktad på service gentemot näringslivet. En progressiv utveckling av landets
industriella resurser förutsätter, att servicekraven i fråga om kraftförsörjningen,
transportväsendet och telekommunikationerna kan tillgodoses.
Det är vidare från samhällsekonomiska synpunkter betydelsefullt, att de
statliga affärsverkens nyttigheter kan tillhandahållas till lägsta möjliga
kostnad.

Mellan de i stor utsträckning motsatta synpunkter som sålunda här kan
göras gällande i fråga om kommunikationsverkens investeringar för nästa
budgetår har en avvägning måst göras. Den har resulterat i att en sänkning
av verkens totala investeringsvolym ansetts ofrånkomlig. För nästa budgetår
föreslås därför ett totalt rambelopp av 1 095 mkr, innebärande en minskning
i förhållande till innevarande budgetårs ram med 47,3 mkr. Jag vill i detta
sammanhang framhålla, att investeringarna i affärsverken under innevarande
budgetår av allmänt konjunkturpolitiska skäl får eu betydande omfattning.
Mitt förslag för nästa budgetår innebär, att investeringarna fortfarande
hålles på en relativt hög nivå.

Begränsningen av totalramen har fallit ut olika på de skilda verken. För
postverket, televerket, statens järnvägar, vattenfallsverket och luftfartsverket
föreslås minskningar i förhållande till de för innevarande budgetår förutsatta
ramarna med resp. 2, It, 14, 20 och 0,3 mkr. För väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond föreslås en penningsmässigt oförändrad investeringsram.

Vid sidan av investeringsramarna har jag tagit upp anslag till följande
belopp, nämligen anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete 8 mkr, ljudradioanläggningar
10,5 mkr, televisionsradioanläggningar 13,2 mkr, radioanläggningar"
för luftfarten 3,5 mkr, förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen
17 mkr och storflygplats 30 mkr. De angivna anslagen möjliggör bl. a.
medelsförbrukningar om 8,6 mkr för anläggningen för teletekniskt utvecklingsarbete,
17,3 mkr för förvaltningsbyggnaden och 32 mkr för storflygplatsen.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår, bör för nästa budgetår
investeringarna i "radioanläggningar för luftfarten tillföras investeringsramen
för luftfartsverket för" att luftfartsstyrelsen därigenom skall få
valfrihet mellan samtliga investeringsobjekt rörande luftfarten.

Den för budgetåret 1960/61 av departementschefen förordade investeringsverksamheten
framgår av tabell 3. Som jämförelse har i tabellen även redovisats
siffrorna för den förnyade medelsberäkningen för budgetåret 1959/
60.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

5

Tabell 3. Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1960/61

1959/60

1960/61

1960/61

Förordat av

Verkens

Förordat av

dep.ch.

förslag

dep.ch.

m i

iljoner kronor

Ramreglerade investeringar

Postverket ...................

..... 6,0

6,0

4,0

Televerket.....................

..... 273,0

289,1

262,0

Statens järnvägar .............

..... 335,0

343,0

321,0

Vattenfallsverket...............

..... 482,0

494,0

462,0

Luftfartsverket ...............

..... 10,8

13,2

10,5

Förrådsfonden.................

..... 35,5

38,5

35,5

Summa 1 142,3 1 183,8 1 095,0

Övriga investeringar

Televerket.......................... 35,5 36,0 35,8

Statens järnvägar .................. 9,2 —

Vattenfallsverket.................... 21,5 18,5 17,3

Luftfartsverket .................... 45,0 32,0 32,0

Förrådsfonden...................... 2,8 —_—

Summa

114,0

86,5

85,1

Totalsumma

1 256,3

1 270,3

1 180,1

Kommunikationsverkens totala medelsförbrukning skulle alltså för nästa
budgetår uppgå till 1 180,1 mkr att jämföras med nu beräknade 1 256,3 mkr
för innevarande budgetår, vilket innebär en minskning med 76,2 mkr.

I propositionen redovisas vidare vissa av 1958 års besparingsutredning
aktualiserade spörsmål. I denna del får utskottet hänvisa till propositionen
(s. 8—11).

I efterföljande tablå lämnas en sammanfattande översikt av den faktiska
och beräknade investeringsomfattningen under de i det föregående berörda
budgtåren. Därur framgår även beräkningen av de för investeringarnas genomförande
erforderliga anslagsbeloppen.

6

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

Inves-

terings-

utgifter

Av verken
planerade
investe-ringsut-gifter

Av departe-mentschefen
beräknade
investe-ringsut-gifter

Reser-vatio-ner den
30/6

1959

Anslag

Förslag

Beräk-nade
reser-vatio-ner den
30/6

1958/59

1959/6o| 1960/61

1959/6o| 1960/61

1959/60

1960/61

1961

Ramreglerade

investeringar

Postverket........

3,4

6,0

6,0

6,0

4,0

7,4

3,2

2,0

2,6

Televerket........

268,0

273,0

289,1

273,0

262,0

1,3

280,4

270,3

17,0

Statens järnvägar

319,3

335,0

343,0

335,0

321,0

5,2

349,5

326,3

25,0

Vattenfallsverket..

422 3

482,0

494.0

482 0

462,0

49,9

462,6

449,6

18,1

Luftfartsverket....

8,5

10,8

13,2

10,8

10,5

1,3

9,8

10,4

0,2

Förrådsfonden ....

24.8

37,7

38,5

35,5

35,5

5,8

37,2

32,7

4,7

1046.3

1144,5

1183,8

1142,3

1 095,0

70,9

1 142,7

1 091,3

67,6

Övriga investe-ringar

Postverket........

_

_

_

_

Televerket........

17,8

35,5

36,0

35,5

35,8

0,7

35,5

35,2

0,1

Statens järnvägar

—

9,2

—

9,2

—

0,1

9,1

_

Vattenfallsverket..

3,5

21.5

18,5

21,5

17,3

16,8

5,0

17,0

_

Luftfartsverket ..

30,9

45,0

32,0

45,0

32,0

7,1

40,0

30,0

0,1

Förrådsfonden____

—

1,0

—

2,8

1,0

52,2

112,2

86,5

114,0

85,1

247

90,6

82,2

0,2

Totalsumma

1098,5

1 256.7

1270,3

1 256,3

1180,1

95,6

1 233,3

1173,5

66,0

Utskottet. I den investeringsplan för kommunikationsverken som godkändes
av fjolårets riksdag förutsattes den ramreglerade medelsförbrukningen
under innevarande budgetår uppgå till högst 1 142,3 mkr. För övriga investeringar
beräknades en medelsförbrukning av 93,5 mkr. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har nu i sina petita för budgetåret 1960/61, under hänvisning
till betalningsutfallet för vissa hos Karlskrona örlogsvarv utlagda
beställningar samt uppkomna kostnader för anskaffande av en färja för
Visingsötrafiken, hemställt om en utökning av investeringsramen för innevarande
budgetår med 2,2 mkr. I anledning härav har departementschefen
för förstnämnda ändamål upptagit ett belopp om 1,8 mkr. — dock vid sidan
av ramen — medan det i övrigt äskade beloppet ansetts böra rymmas
inom den tidigare fastställda investeringsvolymen. Några andra ökningar av
den rambegränsade medelsförbrukningen har ej ifrågasatts vare sig av departementschefen
eller vederbörande verksstyrelser.

I fråga om den ej ramreglerade medelsförbrukningen beräknas — utöver förenämnda
höjning om 1,8 mkr. — ökningar om sammanlagt ca 9,6 mkr.,
huvudsakligen avseende medelsbehov för fortsatta utbyggnader av vattenfallsstyrelsens
ämbetsbyggnad och Arlanda storflygplats.

Totalt skulle följaktligen enligt nämnda beräkningar investeringsutgifterna
för kommunikationsverken under innevarande budgetår uppgå till

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

7

(1 142,3 + 114,0 =) 1 256,3 mkr., vilket i förhållande till det i början av
1959 beräknade beloppet innebär en ökning med 11,4 mkr.

Vad departementschefen sålunda anfört och förordat har icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.

För nästa budgetår har verksstyrelserna i sina anslagsäskanden räknat
med en ökning av den totala medelsförbrukningen med ca 14 mkr. till ca
1 270 mkr. De ramreglerade investeringarna skulle därvid öka med ca 42
mkr. och medelsförbrukningen å övriga anslag minska med ca 28 mkr.

För en avveckling av återstående kapacitetsbrister och för den allmänna
rationalisering som krävs för ett successivt nedbringande av driftkostnaderna
framstår, enligt departementschefen, en investeringsverksamhet av
en sådan omfattning som i och för sig starkt motiverad. I anslutning härtill
erinras bl. a. om den ökning av telefontrafiken som under senare år ägt
rum samt de till följd av det omfattande bostadsbyggandet ökade anspråken
på nya telefoninstallationer. En fortsatt automatisering samt utbyggnad
av fjärrförbindelsenätet är också angelägen. För åstadkommande av en
förbättring av statens järnvägars ekonomi krävs omfattande rationaliseringsåtgärder
i form av utbyggnad av de trafikstarka huvudlinjerna och
därtill hörande anläggningar samt utökning och modernisering av den rullande
materielen. Ivraftverksinvesteringarna måste alltjämt hållas på en
relativt hög nivå med hänsyn till förväntad ytterligare belastningsökning, och
för lufttrafikens del nödvändiggöres bl. a. genom ökad övergång till jetflyg
ytterligare investeringar i flygfält och säkerhetsanordningar m. m. Ersättningsanskaffning
av motorfordon och vägmaskiner inom väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond anses också böra bättre anpassas till föreliggande
behov.

Å andra sidan anser departementschefen förekomsten av vissa expansiva
tendenser inom samhällsekonomien tvinga till en restriktiv ekonomisk politik
med avseende å de offentliga utgifterna. Som ytterligare skäl härför
nämnes, att en begränsning av den statliga upplåningen framstår som önskvärd
med hänsyn till angelägenheten av att bereda näringslivet ett ökat investeringsutrymme
och därmed bättre möjligheter till ökad konkurrenskraft.

Den avvägning som sålunda skett mellan skilda synpunkter och önskemål
har resulterat i att en viss sänkning av den totala ramen för verkens
medelsförbrukning ansetts ofrånkomlig. Ramen har därvid fastställts till
ett belopp av 1 095 mkr., vilket innebär en sänkning i förhållande till innevarande
år med 47,3 mkr. För postverket, televerket, statens järnvägar, vattenfallsverket
och luftfartsverket föreslås minskningar med resp. 2, 11, 14,
20 och 0,3 mkr. För väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond föreslås
en oförändrad investeringsram. De ej ramreglerade investeringarna upptages
med 8 mkr. till anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete, 10,5 mkr.
till ljudradioanläggningar, 13,2 mkr. till tclevisionsradioanläggningar, 3,5
mkr. till radioanläggningar för luftfarten, 17 mkr. till förvaltningsbyggnad
för vattenfallsstyrelsen och 30 mkr. till storflygplats.

8

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

Den sammanlagda medelsförbrukningen under kommunikationsverkens
fonder skulle därmed uppgå till 1 180,1 mkr., att jämföras med enligt ovan
beräknade 1 256,3 mkr. för innevarande budgetår.

Under de senaste åren har utskottet vid flera tillfällen i samband med
sin prövning av Kungl. Maj :ts äskanden understrukit vikten av att ökade
investeringar kommer till stånd för kommunikationsverkens del. Vid fjolårets
riksdag uttalade utskottet därför sin tillfredsställelse med de förslag
till höjda investeringar som då framlades. Även om för nästa budgetår en
viss minskning av investeringsvolymen förordas av Kungl. Maj :t innebär
dock det nu aktuella förslaget, såsom departementschefen framhållit, att investeringarna
fortfarande hålles på en relativt hög nivå. Med beaktande härav
samt det statsfinansiella läget och av departementschefen i övrigt åberopade
omständigheter har utskottet ansett sig kunna godtaga Kungl. Maj :ts
förslag beträffande investeringarnas omfattning. Den avvägning inom den
totala ramen de skilda verken emellan, som skett, har utskottet jämväl funnit
sig kunna godtaga.

I anslutning till framläggandet av förslaget till investeringsplan för nästa
budgetår har departementschefen berört vissa av 1958 års besparingsutredning
aktualiserade spörsmål vid affärsverken beträffande personalutveckling,
lönsamhet, investeringsbehov och avskrivningsfrågor. Vad därvid i
propositionen anförts föranleder i nu förevarande sammanhang icke något
särskilt uttalande från utskottets sida. Utskottet förutsätter^ dock att utvecklingen
i dessa avseenden uppmärksamt följes av såväl Kungl. Maj :t som
vederbörande verksstyrelser samt att eventuellt erforderliga åtgärder utan
dröjsmål vidtages.

Till frågan om anvisande av de anslag som erfordras för ett genomförande
av den förordade investeringsplanen återkommer utskottet under respektive
punkter i det följande.

Utskottet får slutligen hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet anfört.

Statens affärsverksfonder
Postverket

2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 13—21) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1960/61 under postverkets fond anvisa
i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 2 005 000 kr.

I skrivelse den 27 augusti 1959 har generalpoststyrelsen framlagt sina
petita för budgetåret 1960/61. I skrivelsen redovisas följande sammanställning
av de under postverkets fond anvisade anslagen för budgetåren 1958/
59—1959/60 jämte styrelsens äskanden för nästa budgetår.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

9

1958/59 1959/60 Äskanden

1960/61

tusental kronor

Posthus m. m.....................

.......... 1

800

100

Förvärv av fastigheter.............

.......... 200

1

1

Anskaffning av automobiler m. m. . .

.......... 900

900

1 200

Postverkets diligenstrafik

Garagebyggnader m. m...........

.......... 800

500

1

Anskaffning av bilmateriel.......

.......... 1 100

1 000

1 700

Förvärv av billinjer.............

.......... 1

1

1

Postverkets dispositionsanslag.......

.......... 1

1

200

Summa 3 003

3 203

3 203

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få
hänvisas till propositionen (s. 13—18).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit ett gemensamt utlåtande över generalpoststyrelsens,
telestyrelsens, järnvägsstyrelsens, vattenfallsstyrelsens och
luftfartsstyrelsens äskanden samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning
angående inventeringsanslag under verkets förrådsfond (s. 19
och 20).

Departementschefen erinrar bl. a. om att han enligt investeringsplanen
för kommunikationsverken räknat med en medelsförbrukning av 4 mkr under
nästa budgetår. Beträffande fördelningen i stort av detta belopp på de
olika anslagsändamålen får utskottet hänvisa till en på s. 20 i propositionen
intagen tabell. Departementschefen säger sig vidare inte ha något att erinra
mot att en av generalpoststyrelsen föreslagen sorteringsbyggnad i Krylbo
kommer till utförande. I övrigt anför departementschefen följande.

Beträffande postverkets industrianläggningar i Ulvsunda anförde jag i
1959 års statsverksproposition, att den föreslagna tillbyggnaden frånsett
uppförande av ett kallförråd borde anstå i avvaktan på resultatet av postutredningens
och lokaliseringsutredningens överväganden rörande postverkets
industrirörelse. Innan dessa utredningar slutförts och ytterligare undersökningar
gjorts i fråga om postverkets behov av tillverkningar och reparationer
i egen regi ansåg jag det nämligen vara svårt att överblicka postverkets
behov av lokaler i Ulvsunda. Ifrågavarande undersökningar torde
icke kunna slutföras inom sådan tid att ett påbörjande av ifrågavarande
arbete blir aktuellt under budgetåret 1960/61. Jag har därför icke ansett
mig böra räkna med någon medelsförbrukning för ändamålet för nästa budgetår.
Med hänsyn härtill kan medelsförbrukningen under anslaget till
Posthus in. in. beräknas till ett belopp som är 500 000 kr lägre än vad styrelsen
upptagit.

De övriga begränsningar, som befunnits nödvändiga för att postverkets
investeringar skall kunna hållas inom den förordade ramen för nästa budgetår,
har ansetts böra vidtagas genom att medelsförbrukningen reduceras
i förhållande till styrelsens förslag med 200 000 kr på anslaget till Inköp av
fastigheter, 300 000 kr på anslaget till Anskaffning av automobiler m. in.,
100 000 kr på anslaget till Garagebyggnader m. in., 600 000 kr på anslaget

10

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

till Anskaffning av bilmaterial för diligensrörelsen, 100 000 kr på anslaget
till Förvärv av billinjer samt 200 000 kr på dispositionsanslaget.

Anslagsbeloppen för nästa budgetår har beräknats med ledning av den
uppskattade medelsförbrukningen jämte beräknad ingående behållning på
de olika anslagen. Anslagen till Posthus in. m., Inköp av fastigheter, Garagebyggnader
m. m., Förvärv av billinjer samt Postverkets dispositionsanslag
har därvid kunnat uppföras med endast formella belopp. De av mig förordade
anslagen uppgår till totalt 2,0 mkr.

Utskottet. Generalpoststyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår
förutsatt en investeringsram av samma storlek som beräknats för innevarande
budgetår eller 6,0 mkr. Enligt departementschefens mening bör
emellertid medelsförbrukningen begränsas till ett belopp av 4,0 mkr, vilket
med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel förutsätter en anslagsanvisning
om ca 2,0 mkr. För ernående av den sålunda förordade investeringsbegränsningen
föreslås minskningar av främst utgifterna för posthusbyggnader
och diligenstrafik.

Den planerade tillbyggnaden av postverkets industrianläggningar i Ulvsunda
anses alltjämt — frånsett uppförande av ett kallförråd — böra anstå
i avvaktan på resultatet av vissa undersökningar beträffande rörelsens fortsatta
bedrivande samt post- och lokaliseringsutredningarnas överväganden
angående förläggningsfrågan m. m. Den föreslagna sorteringsbyggnaden i
Krylbo finner departementschefen däremot böra komma till utförande i av
styrelsen planerad ordning.

Utskottet har under föregående punkt förklarat sig godtaga den av Kungl.
Maj :t förordade ramen för postverkets medelsförbrukning. Ej heller har utskottet
funnit anledning till erinran mot den föreslagna fördelningen av
investeringarna på skilda utgiftsändamål samt anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må för budgetåret 1960/61 under postverkets
fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Posthus m. m......................... 1 000 kr.

2. Inköp av fastigheter.................... 1 000 »

3. Anskaffning av automobiter m. m......... 900 000 »

4. Garagebyggnader m. m................. 1 000 »

5. Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen
................................ 1 100 000 »

6. Förvärv av billinjer.................... 1 000 »

7. Postverkets dispositionsanslag .......... 1 000 »

Televerket

3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 22—64) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1960/61 under televerkets fond anvisa i
statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 305 540 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

11

I skrivelser den 31 augusti 1959 och i samband därmed lämnade uppgifter
har telestyrelsen hemställt om anslag för budgetåret 1960/61.

Luf tf artsstyrelsen har i skrivelse den 21 augusti 1959 äskat anslag för
budgetåret 1960/61 till Radioanläggningar för luftfarten.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 18 augusti 1959 äskat anslag för
byggande av radiohus och televisionshus för budgetåret 1960/61.

I särskilda skrivelser den 31 augusti 1959 har slutligen Sveriges Radio
lämnat redogörelser för ljudradions och televisionens medelsbehov för budgetåret
1960/61 i vad avser programproduktionen.

En sammanställning av samtliga de för budgetåren 1958/59—1959/60 anvisade
samt de för nästa budgetår äskade investeringsanslagen under televerkets
fond visar följande:

1958/59 1959/60

tusental kronor

1960/61

äskanden

Inköp och byggande av fastigheter .

........ 9 500

12 900

16 700

Telefon- och telegrafanläggningar . .

........ 229 600

249 200

260 000

Radioanläggningar för televerket ...

........ 18 900

26 000

24 600

Radioanläggningar för luftfarten ...

........ 2 400

3 300

3 700

Försvarsberedskap vid televerket ...

........ 3 500

6 000

8 340

Televerkets dispositionsanslag.....

........ 1

10 000

10 000

Övrigt..........................

........ 1 500

8 500

8 000

Summa 265 401

315 900

331 340

Som en sammanfattning av de med ljudradiobudgeten sammanhängande
frågorna får utskottet redovisa följande ur propositionen (s. 38) hämtade
tabell utvisande gällande budget, myndigheternas äskanden för nästa budgetår
samt prognos för tiden fram t. o. m. 1964/65.

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

miljoner kronor

Investeringar

Telestyrelsen.........

10,5

10,5

10,5

9,0

9,0

9,0

Byggnadsstyrelsen ....

10,4

14,0

16,0

16,0

13,5

6,0

Driftkostnader

Sveriges Radio........

39,4

41,5

46,7

48,3

50,3

52,7

Telestyrelsen, brutto ..

18,2

19,0

19,7

20,4

21,0

21,7

Avgår ränteinbesparing

-2,3

— 2,5

— 2,2

— 1,8

— 1,4

— 1,0

Summa kostnader

76,2

82,5

90,7

91,9

92,4

88,4

Licensintäkter..........

80,4

81,3

82,1

82,7

83,1

83,4

över- resp. underskott ...

+ 4,2

— 1,2

— 8,6

— 9,2

— 9,3

— 5,0

Ackumulerat resultat ....

+ 24,41

+ 23,2

+ 14,6

+ 5,4

— 3,9

— 8,9

1 Häri ingår överskott från 1956/57, 1957/58 och 1958/59 om resp. 0,1, 7,3 och 10,2 mkr
samt ett tillgodohavande från televisionen om 2,55 mkr, vilket belopp under åren 1954 och
1955 anvisades av ljudradiolicensmedel till televisionens utbildnings- och försöksverksamhet.

12

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

Som en motsvarande sammanfattning av televisionsbudgeten får utskottet
redovisa följande tabell (propositionen s. 47).

1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65

miljoner kronor

Investeringar

Telestyrelsen....... 13,2 13,2 13,2 13,2 13,2 13,2

Byggnadsstyrelsen . . 0,5 3,0 14,0 19,0 19,0 12,0

Driftkostnader

Sveriges Radio...... 27,31 38,02 38,0 55,0 65,0 75,0

Telestyrelsen....... 7,9 15,0 18,0 20,0 22,0 24,0

Summa kostnader 48,9 69,2 83,2 107,2 119,2 124,2

Licensintäkter........ 55,0 80,0 100,0 120,0 135,0 150,0

Överskott............ 6,1 10,8 16,8 12,8 15,8 25,8

Ackumulerat resultat .. — 17,2 — 6,4 + 10,4 + 23,2 + 39,0 + 64,8

Beträffande det närmare innehållet i övrigt i de förut omnämnda anslagsskrivelserna
får utskottet hänvisa till propositionen (s. 22—57; beträffande
medelsbehovet för radio- och televisionshusbyggena även s. 135—138 och
140—144).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande som redovisats under
postverkets fond (s. 19 och 20 i propositionen).

Departementschefen lämnar inledningsvis en tablå utvisande den beräknade
fördelningen på olika anslag vid den av honom förordade investeringsramen
å 262 mkr för nästa budgetår. I förhållande till den för innevarande
budgetår beräknade medelsförbrukningen innebär förslaget ökningar av
investeringarna under anslagen till Inköp och byggande av fastigheter och
Radioanläggningar för kommersiell trafik med resp. 3,1 och 0,4 mkr till 16,0
resp. 1,7 mkr. En ökning av byggnadsverksamheten för telefonstationer är
så betydelsefull för utvecklingen av televerkets rörelse på lång sikt, att den
enligt departementschefens mening bör genomföras i planerad omfattning.
Av de av styrelsen anmälda tretton nya företagen förordas sålunda att
samtliga kommer till utförande. Den i förhållande till styrelsens äskande
erforderliga begränsningen i investeringsverksamheten för byggnaderna innebär
därför, att kontorsbyggnaden i Nynäshamn och vissa förrådsbyggnader
måste senareläggas. — Vid den förordade medelsförbrukningen för Radioanläggningar
för kommersiell trafik torde rederinäringens önskemål om
radioförbindelser i stort sett kunna tillgodoses.

För försvarsberedskapsändamål förordas en i förhållande till innevarande
budgetår oförändrad medelsförbrukning, 6 mkr., och på dispositionsanslaget
en med 1,5 till 1,0 mkr. minskad förbrukning.

1 Inkl. 3,6 mkr för återbetalning av lån.

2 Inkl. 5,8 mkr för tidigare ej erlagda bidrag till den med ljudradion gemensamma organisationen.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

13

Den enligt departementschefens förslag oundgängliga större nedskärningen
avser anslaget till Telefon- och telegrafanläggningar. Under detta anslag förordas
en medelsförbrukning av 237,3 mkr., vilket med ca 13 mkr. understiger
den för innevarande budgetår beräknade. Med hänsyn till konsekvenserna
för bl. a. rikstrafiken kan någon mera betydande minskning av medelsförbrukningen
på fjärrförbindelseanläggningarna icke genomföras, utan tyngdpunkten
i begränsningen kommer att hänföra sig till utrustning av telefonstationer.
Verkningarna för televerket av den förordade nedprutningen av
anslaget är ej utan olägenheter men torde i nuvarande ekonomiska läge likväl
få betraktas som måttliga. Med hänsyn till att direkta bidrag till anläggningsarbeten
utöver normal inträdesavgift för fortlöpande huvudabonnemang
bokföres såsom uppbördsmedel under anslaget till Telefon- och telegrafanläggningar
kommer investeringarna på detta anslag att i verkligheten
ligga ca 10 mkr. högre än vad den förordade medelsförbrukningen anger.

Vid sidan av ramregleringen har under televerkets fond anslag begärts till
radioanläggningar för luftfarten, anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete
samt ljudradio- och televisionsradioanläggningar. För ökad säkerhet
inom lufttrafiken ställes betydande krav på investeringsmedel för radioanläggningar.
I det för nästa budgetår äskade beloppet, 3,7 mkr., ingår vissa
arbeten för förstärkning av radioanläggningarna vid Bromma, bl. a. en sekundärradar.
Denna radaranläggning torde dock kunna anstå t. v. utan att
säkerhetskravet eftersättes. Med hänsyn härtill anser departementschefen,
att medelsförbrukningen för radioanläggningar för luftfarten kan begränsas
till 3,5 mkr.

För arbetena med den teletekniska anläggningen i Farsta har telestyrelsen
beräknat en medelsförbrukning av 8,6 mkr. Med beaktande jämväl av en
förutsedd anslagsreservation har styrelsen i anslutning därtill äskat ett nytt
anslag av 8 mkr. Departementschefen har inte något att erinra häremot och
tillstyrker sålunda det äskade beloppet för nästa budgetår.

Departementschefen övergår därefter till att behandla de frågor, som rör
ljud- och televisionsradioverksamheten och anför därvid följande,

Enligt gällande principer för ljudradiorörelsens finansiering skall av licensmedlen
bestridas såväl de löpande utgifterna för produktion och distribution
av programmen som utgifter för avskrivning till 100 % av investeringarna
i ljudradioanläggningar och radiohus. överskott, som kan uppstå
vissa år, reserveras för ljudradiorörelsens behov under andra år, då de löpande
inkomsterna ej förslår till att täcka utgifterna.

Telestyrelsen har nu i särskild skrivelse förordat, att gällande licensskyldighet
för radiomottagningsapparat i bil skall upphöra med utgången av
juni 1960. Inkomsterna av bilradiolicenserna beräknas f. n. uppgå till 8
mkr. per år. Bortfallet av dessa inkomster skulle leda till att ljudradiobudgeten
under budgetåret 1962/63 skulle uppvisa ett ackumulerat underskott
av 7,6 mkr. Underskottet skulle sedan successivt sliga så att det år 1970
komrae att uppgå till 70 å 80 mkr. En generell höjning av den allmänna
ljudradiolicensavgiften med 5 kr. till 35 kr. skulle enligt telestyrelsen behöva
vidtas under budgetåret 1961/62. Det vore emellertid enligt styrelsens mening
att föredra om avgiftshöjningen kunde uppskjutas ytterligare några

14

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

år, exempelvis till budgetåret 1964/65. Styrelsen förordar därvid, att de underskott,
som tillfälligt skulle uppstå, täckes genom lån från televisionsrörelsen.
Sveriges Radio har avstyrkt ett avskaffande av bilradiolicensen.

Samtidigt som ljudradiolicensinkomsterna endast mycket långsamt stiger
till följd av att ljudradion nu nått en sådan utbredning, att viss mättnad inträtt,
företer utgifterna en starkt ökande tendens. Denna utveckling av ljudradions
ekonomi är enligt min mening ägnad att inge oro för framtiden.
Härtill kommer att vid en framtidsbedömning av ljudradiorörelsen den hastiga
utbredningen av televisionen i hög grad måste beaktas. Redan nu uppgår
antalet televisionsradiolicenser till mer än en halv miljon och en mycket
snabb ökning kan förutses. Att allmänhetens vanor i fråga om att lyssna på
ljudradio kommer att påverkas härav, torde vara obestridligt.

Med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna för ljudradiorörelsen är
jag nu icke beredd att förorda, att bilradiolicensen avskaffas. En allmän
licenshöjning bör enligt min mening undvikas.

Mot bakgrunden av den här i korthet skisserade utvecklingen har jag den
30 december 1959 utverkat Kungl. Maj :t bemyndigande att tillkalla sakkunniga
för utredning om ljudradions framtidsproblem.

I den nu av telestyrelsen och Sveriges Radio framlagda reviderade femårsplanen
för distributionsnätets utbyggnad föreslås beträffande trådradion endast
successiv anslutning av etapp 1-abonnenter inom redan etablerade trådradioområden.
Denna begränsning av trådradioutbyggnaderna möjliggör att
ett antal FM-stationer kunnat tidigareläggas i förhållande till föregående
femårsplan. En närmare presentation av de planerade utbyggnaderna av
distributionsnätet enligt den föreslagna femårsplanen har lämnats i det
föregående. Jag torde i detta sammanhang få hänvisa härtill.

Jag har intet att erinra mot den föreslagna begränsningen av trådradioutbyggnaden.
Jämväl i övrigt finner jag planen vara väl ägnad att läggas till
grund för investeringsberäkningarna under den kommande femårsperioden.
Självfallet bör dock en fortlöpande översyn av utbyggnadsplanerna för såväl
ljudradion som televisionen äga rum. Jag tillstyrker det för nästa budgetår
äskade investeringsbeloppet av 10,5 mkr. Beloppet torde böra anvisas
utanför televerkets investeringsram. Angivna investeringsbelopp möjliggör
bl. a. uppförande av permanenta FM-stationer i Boden, Göteborg, Karlstad,
Norrköping, Nässjö, Storuman, Sundsvall, Sveg och Växjö samt provisoriska
stationer i Kiruna och Lycksele.

För investeringar i radiohuset beräknar jag eu medelsförbrukning av 12,4
mkr. för nästa budgetår. Jag återkommer härtill i det följande vid anmälan
av byggnadsstyrelsens äskanden under statens allmänna fastighetsfond.

Under de senaste budgetåren har en successiv ökning av ljudradions
programtid ägt rum vid sidan av de planer, som Sveriges Radio framlagt i
samband med äskandena och som sålunda legat till grund för budgetprövningen.
Föregående år förutsågs vid budgetprövningen för innevarande budgetår
en sändningstid av 7 700 timmar. Sveriges Radio har nu upptagit
sändningstiden till 7 800 timmar och föreslår för nästa budgetår en sändningstid
av 8 130 timmar. Härutöver beräknas viss programtid för regionala
och lokala sändningar. Det synes mig ofrånkomligt, att en dylik successiv
ökning av programtiden verkar kostnadshöjande i varje fall på längre sikt.
Med hänsyn till att ljudradiorörelsens ekonomi nödvändiggör en relativt
stram ljudradiobudget under de närmaste åren, finner jag mig icke kunna
tillstyrka att några ökade anslagsmedel beräknas för utökning av programtiden.
Vad beträffar utvidgning av den regionala och lokala programverksamheten
bör enligt min mening kostnaderna härför motsvaras av jämförliga
besparingar inom programproduktionen i övrigt.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1900

15

Med hänsyn till vad jag anfört i det föregående föreslår jag, att den av
Sveriges Radio äskade medelstilldelningen begränsas med 0,6 mkr. till 40,9
mkr. Härvid bär jag räknat med ett täckningsbidrag från televisionen av
2,8 mkr. och en engångsersättning från televisionen med 5,8 mkr., avseende
resterande ej erlagda bidrag till gemensamma kostnader som hänför sig till
tiden före budgetåret 1959/60.

För televerkets driftkostnader har telestyrelsen beräknat ett medelsbehov
av 19 mkr. och i anslutning därtill föreslagit, att ljudradiorörelsen tillgodoföres
2,5 mkr., som motsvarar televerkets ränteinbesparing genom den fördel
televerket har av att räntefritt kunna disponera licensmedelsbehållningen
såsom rörelsemedel i televerkets övriga verksamhet. Telestyrelsen har därjämte
i konsekvens med en mera strikt redovisning i förstnämnda belopp
inräknat kostnader om 0,9 mkr., som televerket har att bära för ljudradiorörelsen,
men som icke direkt kommer fram i radio- och driftavdelningarnas
medels- och materielredovisningar. För egen del är jag icke beredd att
förorda en sådan utvidgning av specialbudgeten som telestyrelsen föreslagit.
Jag avstyrker följaktligen förslaget härom och beräknar televerkets medelsbehov
till 18,1 mkr.

De totala utgifterna skulle enligt de av mig gjorda beräkningarna komma
att uppgå till (10,5 -f- 12,4 -f- 40,9 -f- 18,1) 8i,9 mkr., vilken summa är ca
4 mkr. högre än motsvarande utgifter för innevarande budgetår. Inkomsterna
beräknar jag vid bibehållande av bilradiolicensen till 81,4 mkr. Ljudradiorörelsen
skulle sålunda för nästa budgetår komma att uppvisa ett underskott
av 0,5 mkr. Detta underskott torde få bestridas av hos televerket balanserade
överskottsmedel. Det ackumulerade överskottet nedgår härvid till
22,5 mkr. vid utgången av budgetåret 1960/61.

För televisionsrörelsens finansiering gäller fr. o. in. innevarande budgetår
samma principer som för ljudradiorörelsen.

Förra året framlades en femårsplan för fortsatt utbyggnad av distributionsnätet.
Planen förutsattes få läggas till grund för televerkets verksamhet.
Sedan telestyrelsen i samråd med Sveriges Radio nu framlagt en ny plan för
ljudradionätets utbyggnad, har det blivit nödvändigt att även revidera planen
för utbyggnaden av televisionsnätet, eftersom denna nära sammanhänger
med ljudradionätets framtida gestaltning. Den reviderade planen sträcker
sig t. o. m. budgetåret 1964/65 och innebär i förhållande till den tidigare huvudsakligen
smärre ändringar i tidsschemat för färdigställandet av vissa
stationer. Den reviderade planen bygger liksom den tidigare på ett investeringsbehov
av 13,2 mkr. per budgetår för den tid, planen omfattar.

Fn närmare presentation av de planerade utbyggnaderna enligt den föreslagna
femårsplanen har lämnats i det föregående. Jag torde i detta sammanhang
få hänvisa härtill.

Jag förordar, att planen lägges till grund för distributionsnätets utbyggnad
och tillstyrker i enlighet härmed det för nästa budgetår äskade investeringsbeloppet
om 13,2 mkr. Beloppet torde böra anvisas utanför televerkets
investeringsram. Av beloppet hänföres 11 mkr. till uppförande av televisionsstationer
och 2,2 mkr. till programförbindelser. Stationer i slutgiltigt utförande
beräknas härigenom kunna färdigställas i Boden, Gällivare, Göteborg,
Karlstad, Norrköping, Nässjö, Storuman, Sundsvall, Sveg och Växjö, samt
stationer i provisoriskt utförande i Kiruna och Luleå. Vidare avses ett antal
mindre slavslationcr kunna anordnas på platser, som icke är upptagna i
stockholmsplanen. Det för programförbindelser förordade beloppet är avsett
att användas i huvudsak till erforderliga interimistiska anordningar på
sträckorna Vännäs—Boden—Gällivare, Lycksele—Storuman och Mora—
Sveg. Av de i stockholmsplanen upptagna 50 televisionsstationerna skulle

16

Statsutskottets utlåtande nr 9 år t960

därmed vid utgången av budgetåret 1960/61 46 stationer vara i drift, varav
27 med full räckvidd.

För ett planenligt fullföljande av distributionsnätets utbyggnad förordar
jag vidare, att telestyrelsen i likhet med vad som tidigare skett för budgetåren
1960/61—1963/64 erhåller ett beställningsbemyndigande för en investeringsomslutning
av 13,2 mkr. för budgetåret 1964/65.

För de fortsatta förberedelsearbetena avseende televisionshuset i Stockholm
har jag räknat med en medelsförbrukning under nästa budgetår av 2,5
mkr. Däremot beräknar jag i detta sammanhang ej något belopp för projektering
av ett televisionshus i Göteborg. Jag återkommer till dessa frågor i det
följande vid anmälan av byggnadsstyrelsens äskanden under statens allmänna
fastighetsfond.

Sveriges Radio har upptagit driftkostnaderna för nästa budgetår till 38,5
mkr., varav 22,4 mkr. för programkostnader för ordinarie programverksamhet,
0,5 mkr. för försöksverksamhet med skoltelevision, 7 mkr. för inredningar
och avskrivningar av inventarier, 2,8 mkr. i täckningsbidrag till ljudradion
och 5,8 mkr. för återbetalning till ljudradion av tidigare ej täckta
kostnader för den gemensamma organisationen.

Den hittillsvarande takten i programproduktionen har varit mycket expansiv.
Sålunda har för varje år den faktiska programproduktionen icke oväsentligt
överstigit den, som legat till grund för budgetprövningen. För innevarande
budgetår förutsågs vid fjolårets budgetprövning en sändningstid av
totalt 855 timmar vid en programproduktion av ca 14 timmars bärande program
och 2 1/2 timmars utfyllnadsprogram per vecka. Sveriges Radio räknar
nu med en total programproduktion för innevarande budgetår av 930 timmar
eller totalt 18 timmar per vecka. Till grund för budgeten för 1960/61 har
Sveriges Radio lagt en programtid av 1 140 timmar eller 22 timmar i veckan,
varav 16 timmar betecknats som fast schema och 6 timmar som rörlig tid.
För budgetåren 1961/62—1964/65 förutses en total sändningstid om respektive
25, 28, 31 och 35 timmar per vecka.

Produktionen av televisionsprogram är synnerligen utrymmeskrävande
och ställer dessutom krav på lokaler av mycket speciell karaktär. Möjligheterna
att utsträcka sändningstiden blir härigenom i icke oväsentlig grad beroende
av lokalresurserna. Det föregående år beslutade televisionshuset i
Stockholm beräknas icke kunna färdigställas förrän tidigast under budgetåret
1964/65 och då endast i begränsad omfattning.

Jag finner det vara angeläget, att den av Sveriges Radio förordade expansiva
takten i programproduktionen något dämpas, så att i avvaktan på televisionshusets
färdigställande icke större belopp bindes i provisorier än vad
som kan bedömas vara oundgängligen nödvändigt. En sådan begränsning
finner jag också ligga helt i linje med tidigare uttalanden i samband med
statsmakternas prövning av televisionens anslagsfrågor. Jag förordar därför,
att till grund för medelsberäkningen för budgetåret 1960/61 lägges en programtid
av 20 timmar per vecka. För det därpå följande budgetåret bör räknas
med en tid av 22 timmar per vecka.

Vid den av Sveriges Radio avsedda programproduktionen har varje timme,
oavsett dess karaktär av fast schema eller rörlig tid, beräknats kosta i
genomsnitt 19 600 kr. Vid samma timkostnad kan de totala kostnaderna för
den av mig förordade programproduktionen av 20 timmar per vecka eller
1 040 timmar för hela budgetåret beräknas till 20,4 mkr. Jag har härvid utgått
från att det av Sveriges Radio angivna beloppet per timme skall möjliggöra
en icke oväsentlig kvalitetshöjning av programmen. De av Sveriges
Radio för nästa budgetår föreslagna försölcssändningarna med skoltelevision
finner jag vara angelägna och tillstyrker det härför begärda beloppet av

Statsutskotteis utlåtande nr 9 år 1960

17

0,5 mkr. Även i övrigt biträder jag bolagets medelsäskande. I enlighet härmed
upptager jag Sveriges Radios programkostnader för nästa budgetår till
(20,4 + 0,5 + 7,0 -f- 2,8 -j- 5,8) 36,5 mkr., vilket belopp med 9,2 mkr. överstiger
de medel, som för innevarande år står till bolagets förfogande.

För televerkets driftkostnader upptager jag i enlighet med förslaget 15,0
mkr.

De av departementschefen beräknade utgifterna för televisionsverksamheten
för nästa budgetår uppgår sålunda till (13,2 -j- 2,5 -{- 36,5 -|- 15,0)
67,2 mkr., vilket innebär en ökning med 18,3 mkr. i jämförelse med en motsvarande
utgiftsberäkning för innevarande budgetår. Inkomsterna av televisionsradiolicenser
uppskattar departementschefen i likhet med telestyrelsen
till i runt tal 80 mkr. Rörelsen skulle därmed uppvisa ett överskott av
12,8 mkr. Dessa överskottsmedel bör i första hand användas till återbetalning
av bidrag från sjätte huvudtiteln till televisionsverksamhetens driftkostnader.
Det återstående skuldbeloppet härför kan vid ingången av budgetåret
1960/61 beräknas uppgå till ca 3 mkr. Ett häremot svarande belopp
synes böra bokföras på driftbudgetens inkomstsida under titeln Övriga diverse
inkomster, överskottsmedlen i övrigt bör i den mån de förslår därtill
användas för avskrivning av hittills oavskrivna investeringar å televerkets
fond, för erläggande av ränta å disponerade investeringsmedel och för återbetalning
till ljudradion av tidigare lämnade bidrag av ljudradions licensmedel.
Det ackumulerade underskottet vid utgången av budgetåret 1960/61
kan beräknas uppgå till 4,4 mkr.

Anslagsbeloppen under televerkets fond har beräknats med utgångspunkt
från att dessa jämte de vid ingången av nästa budgetår förefintliga reservationerna
skall jämnt täcka medelsförbrukningen. De förordade anslagsbeloppen
under fonden uppgår till sammanlagt 305,5 mkr. För att ge telestyrelsen
ökad frihet vid val mellan olika investeringsobjekt har departementschefen
därvid räknat med en förstärkning av dispositionsanslaget med
10 mkr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Mattsson och Torsten Andersson (I: 94) och den andra inom andra
kammaren av herrar Nilsson i Tvärålund och Eriksson i Räckmora (II:
136), dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Stefanson m. fl. (I: 165) och den andra inom andra kammaren av
herr Löfgren m. fl. (II: 241), i vilka samtliga fyra motioner gjorts framställning
i syfte att radiolicenskungörelsen skall ändras så, att en radiolicens
skall gälla för varje grupp av tio återgivningsanordningar, mottagningsapparaten
inräknad, som utnyttjas inom av tillståndshavaren disponerade lokaler,
vilka ej är avsedda för bostadsändamål;

dels en inom första kammaren av herrar Eric Carlsson och Jonasson
väckt motion (1:63), vari hemställts att riksdagen måtte besluta, att sär 2

Bihang till riksdagens protokoll 1!)60. 6 samt. Nr 0

18

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

skild bilradiolicens ej skall erfordras efter den 1 juli 1960 samt att vederbörande
utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningsändring;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Söderquist in. fl. (I: 62) och den andra inom andra kammaren av herr
Neländer ni. fl. (II: 68), vari hemställts, att det av Sveriges Radio för budgetåret
1960/61 begärda anslaget på 38 mkr. för televisionens driftkostnader
måtte utgå oavkortat för att medge den utvidgning av sändningstiden
med fyra timmar per vecka och den kvalitetsförbättring av programmen,
som framställningen från Sveriges Radio skulle medföra;

dels ock en inom andra kammaren av herr Hedquist väckt motion (II:
229), vari yrkats att riksdagen måtte besluta bifalla telestyrelsens framställning
om ett anslag för nästa budgetår av 500 000 kronor för tillbyggnad
av kontorsbyggnad i Nynäshamn, alternativt, att ifrågavarande arbete må
utföras som statligt reservarbete.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionerna I: 94, II: 241, I: 63, II: 68 och II:
229.

Utskottet. De ramreglerade investeringarna under televerkets fond har
av departementschefen upptagits med 262,0 mkr. mot av telestyrelsen föreslagna
289,1 mkr. I förhållande till den för innevarande år fastställda ramen
innebär detta en minskning av investeringarna med ca 11 mkr. Inom ramen
föreslås en ökning av investeringarna under anslagen till Inköp och
byggande av fastigheter och Radioanläggningar för kommersiell trafik med
resp. 3,1 och 0,4 mkr., medan under anslaget till Telefon- och telegrafanläggningar
en minskning med ca 13 mkr. föreslås. Genom den sålunda förordade
medelsfördelningen möjliggöres en sådan ökning av byggnadsverksamheten
för telefonstationer att arbetena på samtliga de av styrelsen föreslagna
tretton nya stationerna kan påbörjas. En planerad kontorsbyggnad i
Nynäshamn jämte vissa förrådsbyggnader måste dock senareläggas. Nedskärningen
i fråga om anslaget till Telefon- och telegrafanläggningar hänför
sig enligt departementschefen huvudsakligen till utrustning av telefonstationer
och kompenseras i viss mån av att inflytande anläggningsbidrag
om ca 10 mkr. för fortlöpande huvudabonnemang tillföres vederbörande investeringsanslag.

Vid sidan om ramregleringen upptages ett anslag om 3,5 mkr. till radioanläggningar
för luftfarten och 8 mkr. för fortsatta arbeten med den teletekniska
anläggningen i Farsta.

Utskottet, som under punkten 1 i det föregående förklarat sig godtaga
Kungl. Maj:ts förslag till investeringsplan för televerket, har jämväl funnit
den föreslagna investeringsinriktningen och anslagsfördelningen riktig och
välmotiverad. Härav följer att utskottet icke kan biträda det i motionen II:
229 framförda yrkandet om bifall till telestyrelsens framställning om anslagsmedel
för planerad tillbyggnad av kontorsbyggnad i Nynäshamn. Ut -

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

19

skottet vill för övrigt erinra om att redan Kungl. Maj :ts förslag innebär en
höjning för nästa budgetår med 3,1 mkr. av det anslag till Inköp och byggande
av fastigheter, varifrån nämnda kostnader skulle bestridas. Ej heller
finner utskottet lämpligt att riksdagen, på sätt motionären föreslagit, fattar
beslut om företagets utförande med anlitande av medel för arbetslöshetens
bekämpande. Utskottet avstyrker således bifall till motionen i fråga.

Den av utskottet vid dess behandling under förra årets riksdag av de med
ljudradiorörelsen förenade anslagsfrågorna förutsatta omprövningen av den
då framlagda femårsplanen för distributionsnätets utbyggnad har nu kommit
till stånd. I den reviderade planen, som omfattar budgetåren 1960/61—
1964/65, föreslås en ytterligare begränsning av trådradioutbyggnaden, varigenom
tidigareläggande av ett antal F.M.-stationer möjliggöres. Då en utveckling
i angiven riktning torde innebära en bättre användning av tillgängliga
investeringsresurser anser utskottet planen kunna läggas till grund för
den fortsatta utbyggnaden. I enlighet härmed upptages för nästa budgetår
investeringarna med ett belopp av 10,5 mkr., vilket möjliggör uppförande
av permanenta F.M.-stationer i Boden, Göteborg, Karlstad, Norrköping,
Nässjö, Storuman, Sundsvall, Sveg och Växjö samt provisoriska stationer i
Kiruna och Lycksele. För investeringar i radiohuset beräknas en medelsförbrukning
av 12,4 mkr. samt för Sveriges Radios dch televerkets driftkostnader
40,9 respektive 18,1 mkr. Underskottet eller skillnaden mellan sålunda
beräknade totala utgifter, (10,5 -f- 12,4 -j- 40,9 -j- 18,1) 81,9 mkr., och
beräknade inkomster av licensmedel, 81,4 mkr., förutsättes bestridas av hos
televerket balanserade överskottsmedel, vilka härigenom per den 30 juni 1961
beräknas nedgå till 22,5 mkr.

Vid beräkningen av licensinkomsterna har departementschefen förutsatt
ett bibehållande av bilradiolicenserna, vilka av telestyrelsen föreslagits slopas
med utgången av juni 1960. Då inkomsterna från dessa licenser f. n.
beräknas uppgå till 8 mkr. per år skulle deras bortfallande leda till ett
ackumulerat underskott för ljudradions del under budgetåret 1962/63 av
drygt 7 mkr., vilket sedan skulle stiga till 70 å 80 mkr. år 1970. En generell
höjning av den allmänna licensavgiften skulle därför enligt telestyrelsens
förslag behöva vidtagas under budgetåret 1961/62. Departementschefen, som
anser en sådan böra undvikas, framhåller i anslutning härtill att den pågående
utvecklingen av ljudradions ekonomi — med mycket långsamt stigande
inkomster och starkt ökande utgifter — är ägnad inge oro för framtiden.
Kungl. Maj :ts bemyndigande har därför begärts om tillkallande av
sakkunniga för utredning om ljudradions framtidsproblem.

1 anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i motionen I: 63 yrkats, att riksdagen
måtte besluta att särskild bilradiolicens ej skall erfordras efter den 1
juli 1960. Vidare har i de båda likalydande motionerna 1:94 och II: 136
hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring av nu gällande bestämmelser,
att eu radiolicens skall gälla för varje grupp av 10 åteigivnings 2|-

Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Xr9

20

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

anordningar (mottagningsapparaten inräknad), som utnyttjas inom av tillståndshavaren
disponerade lokaler, vilka ej är avsedda för bostadsändamål.
I de likalydande motionerna I: 165 och II: 241 har yrkanden av i sak samma
innebörd framställts.

Vad först beträffar motionen om bilradiolicensens avskaffande vill utskottet,
under erinran om de konsekvenser en sådan åtgärd skulle få för
ljudradiorörelsens inkomstsida, framhålla att dessa ej heller enligt utskottets
uppfattning är önskvärda i nuvarande läge. Utskottet delar även departementschefens
uppfattning om att en höjning av den allmänna licensavgiften
ej f. n. bör aktualiseras. I beaktande härav och då den numera tillsatta
utredningen om ljudradions framtid i sina direktiv också har att överväga
såväl frågan om bilradiolicenserna som de spörsmål i övrigt rörande licensbestämmelsernas
utformning som utredningen kan finna skäl upptaga till
prövning har utskottet funnit sig ej kunna tillstyrka bifall till motionärernas
yrkanden. Samma ståndpunkt har utskottet funnit sig böra intaga gentemot
de yrkanden som framförts i motionerna I: 94 och II: 136 samt I: 165 och
II: 241. Utskottet anser sig sålunda, med hänsyn till vad ovan anförts beträffande
ljudradioutredningens direktiv, kunna utgå från att den av motionärerna
aktualiserade frågan blir föremål för utredningens prövning. Bifall
till nämnda motioner avstyrkes därför.

Även den för televisionsverksamhetens del vid förra årets riksdag framlagda
femårsplanen för den fortsatta utbyggnaden har blivit föremål för viss
omarbetning, innebärande smärre ändringar i tidsschemat för färdigställandet
av vissa stationer.

I enlighet med planen förordas för televerkets investeringsutgifter ett
oförändrat belopp om 13,2 mkr. samt för driftutgifterna 15,0 mkr. Stationer
i slutgiltigt utförande beräknas därigenom kunna färdigställas i Boden, Gällivare,
Göteborg, Karlstad, Norrköping, Nässjö, Storuman, Sundsvall, Sveg
och Växjö samt provisoriska stationer i Kiruna och Luleå. Härtill kommer
ett antal mindre s. k. slavstationer samt interimistiska anordningar för programförbindelser
på vissa sträckor. Vid utgången av 1960/61 skulle därmed
av de i den s. k. stockholmsplanen upptagna 50 televisionsstationerna
46 vara i drift, varav 27 med full räckvidd.

För fortsatta förberedelsearbeten avseende televisionshuset i Stockholm
beräknas vidare en medelsförbrukning om 2,5 mkr.

Driftkostnaderna för nästa budgetår har av Sveriges Radio föreslagits
upptagas med 38,5 mkr., vilket belopp skulle medge en programtid av
1 140 timmar eller 22 timmar i veckan, varav 16 timmar i s. k. fast schema
och 6 timmar i rörlig tid.

Departementschefen anser emellertid driftkostnaderna böra begränsas till
36,5 mkr. — att avse en programtid om 20 timmar för vecka. Följande budgetår
skulle sändningstiden öka till 22 timmar mot av Sveriges Radio föreslagna
25 timmar.

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag har i de likalydande motionerna I:

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

21

62 och II: 68, under hänvisning till det överskott som för televisionens del
beräknas uppkomma under nästa budgetår, hemställts att anslaget till driftkostnaderna
måtte utgå med oavkortat 38,5 mkr. för att medge den utvidgning
av sändningstiden med 4 timmar per vecka samt den kvalitetsförbättring
av programmen som framställningen från Sveriges Radio ansetts skola
medföra.

Vad motionärerna därvid anfört till stöd för sina yrkanden finner utskottet
i och för sig värt beaktande. Såsom departementschefen framhållit
ställer emellertid produktionen av televisionsprogram krav på lokaler av
mycket speciell art, varför det är angeläget att i avvaktan på televisionshusets
färdigställande icke större belopp bindes i provisorier än vad som
kan bedömas vara oundgängligen nödvändigt. Med utgångspunkt från
kostnadssiffrorna för den nuvarande programproduktionen per timme anses
vidare med den föreslagna medelstilldelningen en icke oväsentlig kvalitetshöjning
av programmen vara möjlig, vilket även enligt utskottets uppfattning
framstår som eftersträvansvärt. I anledning av vad motionärerna
anfört beträffande driftöverskottet må erinras om att detta, vilket av departementschefen
beräknats uppgå till ca 12,8 mkr., enligt de för televisionsverksamhetens
finansiering fastställda grunderna skall användas för
avskrivning av hittills oavskrivna investeringar å televerkets fond, för erläggande
av viss ränta och för återbetalning till ljudradion av tidigare lämnade
bidrag av ljudradions licensmedel. Bl. a. i anledning härav beräknas
vid budgetårets utgång ett ackumulerat underskott för televisionens del om
drygt 4 mkr. föreligga.

Med beaktande av sålunda anförda omständigheter har utskottet funnit
sig böra godtaga departementschefens förslag och avstyrker i enlighet härmed
bifall till motionerna i fråga.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och
förordat har icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Till frågan om anvisande av ytterligare medel till radio- och televisionshusen
i Stockholm återkommer utskottet under punkterna 8 och 9 i
det följande.

Utskottet får slutligen hemställa,

I. att riksdagen må för budgetåret 1960/61 under televerkets
fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen
1. Anläggning för teletekniskt utvecklings -

arbete m. m........................... 8 000 000 kr.

2. Telefon- och telegrafanläggningar .... 237 300 000 s>

3. Ljudradioanläggningar .............. 10 500 000 »

4. Televisionsradioanläggningar ....... 13 200 000 »

5. Radioanläggningar för kommersiell tra fik.

................................ 700 000 »

6. Radioanläggningar för luftfarten ...... 3 500 000 »

7. Försvarsberedskap vid televerket...... 6 340 000 »

8. Televerkets dispositionsanslag ........ 10 000 000 » ;

22

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen 11:229, för budgetåret 1960/61
under televerkets fond till Inköp och byggande av fastigheter
anvisa ett investeringsanslag av 16 000 000 kr.;

III. att motionen I: 63 ej må av riksdagen bifallas;

IV. att motionerna 1:94 och II: 136 samt motionerna I:
165 och II: 241 ej må av riksdagen bifallas;

V. att motionerna I: 62 och II: 68 ej må av riksdagen bifallas.

Statens järnvägar

4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 65—
87) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1960/61 under statens järnvägars
fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa
326 300 000 kr.

I skrivelse den 8 september 1959 har järnvägsstyrelsen framlagt sina anslagsäskanden
för nästa budgetår.

För en närmare redogörelse för anslagsskrivelsens innehåll torde få hänvisas
till propositionen (s. 65—84).

Yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen har i propositionen redovisats under
postverkets fond (s. 19 och 20).

Departementschefen erinrar inledningsvis om den investeringsram om 321
mkr. för statens järnvägars fond under nästa budgetår, som förordats vid
anmälan av investeringsplanen för kommunikationsverken. Investeringsarnas
beräknade fördelning på olika anslag vid denna utgiftsram framgår av
en i propositionen (s. 85) intagen tablå.

Förslaget innebär att ökningar om 0,5, 2,4 resp. 2,3 mkr. lagts på anslagen
till Bana och byggnader, Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer samt
Biltrafik. Medelsförbrukningen å dessa anslag beräknas för nästa budgetår
till 105,5, 3,0 resp. 11,0 mkr. Vid bedömningen av medelsbehovet har departementschefen
utgått ifrån att investeringsomslutningen på anslaget till Bana
och byggnader måste hållas på en i stort sett oförändrad relativt hög nivå.
Från detta anslag bestrides nämligen kostnaderna för en råd arbeten och
anskaffningar av största vikt för den fortsatta rationaliseringen. Den förordade
medelsförbrukningen möjliggör, att den angelägna ombyggnaden av
Borlänge bangård kan påbörjas. Vidare har i förslaget räknats med att en
utbyggnad av semesterhemsanläggningen i Björkliden får genomföras.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

23

Av den förordade ökningen på anslaget till Nybyggnad och ombyggnad
av järnvägslinjer avser 0,4 mkr. det tidigare anmälda projektet rörande anläggning
av treskensspår mellan Kimstad och Skärblacka/Ljusfors och 2 mkr.
ombyggnad till normalspår av bandelen Forshem—Gårdsjö. Sistnämnda ombyggnadsarbete
har påbörjats och bedrives nu som beredskapsföretag. Av
totalkostnaden härför beräknas 8 mkr. falla på statens järnvägar och likaledes
8 mkr. på arbetsmarknadsstyrelsen. För att det fortsatta arbetet
skall kunna bedrivas planmässigt och utan avbrott, förordar departementschefen,
att arbetet i vad avser statens järnvägars andel uppföres på ordinarie
investeringsstat fr. o. m. budgetåret 1960/61. — Den förordade ökningen
av anslaget till Biltrafik betingas främst av att den tidigare anmälda nybyggnaden
för garage m. m. i Solna torde kunna påbörjas och därmed delvis
komma att kostnadsmässigt belasta nästa budgetårs ram samt på att viss
ersättningsanskaffning av bussar inte längre kan uppskjutas.

För anslagen till Elektriska anläggningar och Rullande materiel och sjöfartsmateriel
innebär förslaget minskningar om 3 resp. 12 mkr. till 49 resp.
137 mkr. Beträffande anslaget till Elektriska anläggningar torde senareläggningar
av vissa arbeten och anskaffningar kunna genomföras utan nämnvärda
störningar i den pågående planenliga upprustningen på detta område.
— Förslaget rörande anslaget till Rullande materiel och sjöfartsmateriel innebär,
att ny båtmateriel icke nu beställes. Härutöver nödvändiggör nedskärningen
senareläggningar i mindre omfattning av vissa beställningar för
rullande materiel. Den förordade medelsförbrukningen är dock av sådan
storleksordning, att upprustningen av den rullande materielen kan fortgå
i stort sett i planerad omfattning.

I fortsättningen anför departementschefen följande.

Beträffande gruppen övriga anslag förordas i förhållande till innevarande
budgetår en ökning av medelsförbrukningen på försvarsberedskapsanslaget
med 0,6 mkr. och minskningar på inventarieanslaget och dispositionsanslaget
med resp. 1,1 och 3,7 mkr. Totalt förordas sålunda en minskning med

4,2 mkr. på denna anslagsgrupp.

De anslag, som blir erforderliga under budgetåret 1960/61, har — under
hänsynstagande dels till de förutsatta behållningarna vid ingången av budgetåret
och dels till de förutsatta förstärkningarna av vissa anslag — beräknats
på grundval av de i föregående sammanställning upptagna medelsförbrukningsuppgifterna
och uppgår sammanlagt till 326,3 mkr. För att ge
järnvägsstyrelsen frihet vid val mellan olika investeringsobjekt har därvid
räknats med en förstärkning av dispositionsanslaget med 9 mkr.

I enlighet med vad järnvägsstyrelsen föreslagit förordar jag, efter samråd
med chefen för finansdepartementet, att den årliga investeringen å bandelen
Forshein— Gårdsjö avskrives genom att ett motsvarande anslag anvisas
på driftbudgeten. Förfaringssättet skulle därmed bli analogt med det, som
använts vid avskrivning av investeringarna för blekingenätets ombyggnad.
Chefen för finansdepartementet tillstyrker i annat sammanhang, att ett avskrivningsanslag
om 2 000 000 kr. anvisas på driftbudgeten för nästa bild -

24

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

De föreslagna investeringarna för försvarsberedskap, för vilka upptagits
anslag om 2 300 000 kr., bör som vanligt avskrivas. Chefen för finansdepartementet
har tidigare denna dag tillstyrkt härför erforderligt anslag på
driftbudgeten.

Järnvägsstyrelsens förslag om vissa ändrade regler för dispositionsanslagets
användning finner jag mig f. n. icke kunna tillstyrka.

Utskottet. Järnvägsstyrelsen, som inte ifrågasatt någon ändring av den för
innevarande budgetår fastställda investeringsramen om 335,0 mkr. har för
nästa budgetår räknat med en ram om 343,0 mkr. Såsom av den i det föregående
lämnade redogörelsen framgår har emellertid departementschefen
ansett ramen böra fastställas till 321 mkr., d. v. s. en minskning i förhållande
till innevarande budgetår med 14 mkr. Inom ramen föreslås ökningar om
0,5, 2,4 resp. 2,3 mkr. på anslagen till Bana och byggnader, Nybyggnad och
ombyggnad av järnvägslinjer samt Biltrafik, medan anslagen till Elektriska
anläggningar samt Rullande materiel och sjöfartsmateriel föreslås minskade
med 3 resp. 12 mkr. Genom den fördelning av medelsförbrukningen på de
olika anslagen som härigenom åstadkommes avses utrymme skapas för fortsatt
bedrivande av rationaliseringsverksamheten inom företaget, vilken framstår
som särskilt angelägen. Då någon ny båtmateriel icke beställes kan också
upprustningen av den rullande materielen fortgå i ungefärligen planerad
omfattning. Medelsanvisningen under anslaget till Bana och byggnader möjliggör
bl. a. påbörjande av ombyggnaden av Borlänge bangård samt utbyggnad
av semesterhemsanläggningen i Björkliden. Anslagsökningen under Nybyggnad
och ombyggnad av järnvägslinjer avser bl. a. anläggandet av treskensspår
mellan Kimstad och Skärblacka/Ljusfors samt fortsatt ombyggnad
av normalspår av bandelen Forshem—Gårdsjö, för vilket sistnämnda
företag hälften av de till 16 mkr. uppgående totalkostnaderna beräknas bestridas
med medel för beredskapsarbeten, ökningen under anslaget till Biltrafik
slutligen medför bl. a. att en tidigare anmäld nybyggnad av garageanläggning
i Solna kan påbörjas.

För finansiering av den av departementschefen förordade investeringsverksamheten
har anslag äskats om tillhopa 326,3 mkr. I syfte att bereda
järnvägsstyrelsen viss frihet vid valet mellan olika investeringsobjekt har
därvid dispositionsanslaget beräknats erhålla en förstärkning med 9 mkr.

Under punkten 1 i det föregående har utskottet på anförda skäl förklarat
sig kunna godtaga Kungl. Maj :ts förslag till investeringsram för statens järnvägar.
Utskottet, som jämväl biträder den förordade fördelningen på olika
utgiftsändamål, har ej heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i övrigt anfört och förordat.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1960/61 under statens
järnvägars fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen -

25

Statsutskottets utlåtande nr 9 dr 1960

1. Bana och byggnader.................. 102 300 000 kr.

2. Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer
.............................. 2 000 000 »

3. Elektriska anläggningar.............. 51 700 000 »

4. Rullande materiel och sjöfartsmateriel . . 138 200 000 »

5. Biltrafik ............................ 12 500 000 »

6. Försvarsberedskap vid statens järnvägar 2 300 000 »

7. Inventarier m. m..................... 8 300 000 »

8. Statens järnvägars dispositionsanslag . . 9 000 000 » ,

Statens vattenfallsverk

5:o) Statens vattenfallsverks anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s.
88—120) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1960/61 under statens vattenfallsverks
fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag
å tillhopa 466 601 000 kr.

I skrivelse den 31 augusti 1959 har vattenfallsstyrelsen hemställt om anslag
till kraftstationer och regleringar för budgetåret 1960/61. Styrelsen har
därjämte för nästa budgetår i särskilda skrivelser den 15 september och den
31 augusti 1959 hemställt om anslag till distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk resp. om anslag av
finansiell och speciell natur.

Vattenfallsstyrelsen lämnar till en början vissa allmänna uppgifter beträffande
kraftförsörjningen (s. 88—90) och redovisar därefter följande
prognoser för tiden fram t. o. m. år 1965.

ökningen av elförbrukningen i landet under kalenderåret 1958 uppgick
till 1 150 MkWh. Enligt den inom centrala driftledningen (CDL) år 1957
utarbetade och år 1958 reviderade prognosen förutsågs en ökning om 2 000
MkWh per år t. o. m. år 1961 och därefter om 2 400 MkWh per år t. o. in. år
1965. Avvikelsen från prognosen under år 1958 var betydande och ungefär
lika stor som under år 1957, då ökningen uppgick till 1 160 MkWh. I detta
läge har CDL ansett det motverat med en ny prognosundersökning för att
konstatera, huruvida näringslivets representanter mot bakgrunden av det
aktuella konjunkturläget ändrat sin uppfattning om utvecklingen på längre
sikt. Resultatet av undersökningen innebär för industriens del, att elkonsumtionen
år 1965 väntas bli 800 MkWh lägre än vad som förutsågs i 1958 års
prognos. Den väsentliga ändringen kommer på metall- och verkstadsindustri
samt gruppen övrig industri. Inom övriga industrigrupper förutses praktiskt
taget samma elkonsumtion år 1965 som vid tidigare undersökning. Med
1958 som basår beräknas ökningen inom industrien till i medeltal 4,8 %
t. o. m. år 1965. Inom gruppen samfärdsel har statens järnvägar, som är

26

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

den helt dominerande konsumenten, redovisat en prognos för utvecklingen,
i vilken förutsättes en fortsatt nedgång för persontrafiken och en fortsatt
måttlig ökning av godstrafiken. Ur elsynpunkt innebär detta en sänkning
av tidigare prognosvärde, som innebar en årlig ökning inom gruppen av
2,6 %, till 1,8 % per år t. o. m. år 1965.

Beträffande detalj förbrukningen, där ökningstakten under 1950-talet legat
vid ca 10 % i medeltal per år, har skäl icke ansetts föreligga för ändring
av den tidigare bedömningen utan den 10-procentiga ökningstakten väntas
fortsätta t. o. in. år 1965. Totalt innebär den nya prognosen en beräknad elförbrukning
år 1965 av 44 000 MkWh, vilket räknat från år 1958 innebär en
rätlinjig årlig ökning med 2 200 MkWh eller en exponentiell årlig ökning
med 6,4 %.

För att bedömningsunderlaget beträffande vattenfallsstyrelsens behov av
nya krafttillskott skall bli det bästa möjliga har elbehovet t. o. m. år 1965
inom styrelsens distributionsområden även i år varit föremål för undersökning.
Enligt denna undersökning beräknas elkonsumtionens ökning per år
t. o. m. år 1965 till 7,9 % inom gruvindustrien, 5,5 % inom metall- och verkstadsindustrien,
5,4 % inom massa- och pappersindustrien, 4,0 % inom jordoch
stenindustrien, 3,1 % inom den kemiska industrien samt 5,7 % inom
gruppen övrig industri. Totalt väntas ökningen av elkonsumtionen hos vattenfallsstyrelsens
direkta industriabonnenter uppgå till 5,2 % i medeltal
per år, vilket är något mer än som gäller för hela landets industri. Bedömningen
av elbehovet för verkets samfärdselabonnenter har helt baserats på
statens järnvägars förenämnda under våren 1959 framlagda prognos för
tiden t. o. in. år 1965, vilken prognos innebär en ökning med 1,8 % per år.
Leveranserna till gruppen kraftföretag, vilka utgöres av regionala kraftföretag
och lokala distributionsföretag, har beräknats öka med 7,4 % per år.
Vattenfallsstyrelsens direkta detaljdistribution har förutsatts öka med 12 %
per år t. o. m. år 1965. Totalt sett beräknas behovet av prima kraft inom
vattenfallsstyrelsens distributionsområde öka från år 1958 t. o. m. 1965
med 950 MkWh per år, vilket motsvarar en procentuell årlig ökning av

6,2 %. Detta innebär en viss sänkning av tidigare prognosvärden.

Efter en översiktlig redogörelse för pågående och beslutade kraftstationsutbyggnader
(s. 90) redovisar vattenfallsstyrelsen sina synpunkter på utbyggnadsprogrammet.

Enligt styrelsens mening bör den redovisade prognosen läggas till grund
för planeringen, vilket innebär en sänkning av årsbelastningsvärdena vid
torrårsförhållanden under 1960-talets första hälft med ca 500 MkWh relativt
vad som förutsattes förra året. Detta medför, att utöver redan beslutade
anläggningar några ytterligare krafttillskott före periodens slut ter sig i
stort sett obehövliga för att tillgodose efterfrågan på kraft även vid exceptionella
torrårsförhållanden. Föreliggande siffror rörande vattenkraftens utbyggnadsgrad
visar till och med, att det värde 110 %, som styrelsen vid

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

27

flera tillfällen framhållit som det ur driftekonomiska synpunkter bästa,
skulle något överskridas. I detta läge skulle en viss omläggning från vattenkraftutbyggnad
till värmekraftutbyggnad kunna ifrågasättas, överskridandet
är emellertid så litet och så osäkert, att det icke bör omedelbart påverka
utbyggnadsprogrammet. Med hänsyn härtill och emedan en omläggning
av arbetsplanerna nästan icke alls skulle påverka arbeten och medelsförbrukning
under innevarande budgetår och endast obetydligt ändra medelsbehovet
under budgetåret 1960/61, anser styrelsen, att vattenkraftutbyggnaderna
tills vidare bör fullföljas enligt föreliggande planer. Avgörandet
om ändring av vatten- och värmekraftutbyggnadernas omfattning bör uppskjutas
till nästa år då man har kännedom om ytterligare ett års utveckling
i fråga om kraftbehov, bränslepriser m. m. Vidare torde då bl. a. driften av
styrelsens nya moderna värmekraftanläggningar ha givit underlag för jämförelse
mellan olika typer och beträffande möjligheten för ytterligare tekniska
utvecklingssteg för sådana anläggningar.

Det program för vattenkraftutbyggnaderna, som resulterar i förenämnda
beräknade värden på utbyggnadsgraden, innefattar emellertid en ny kompletterande
åtgärd, vilken bör komma till utförande så snart, att beslut av
1960 års riksdag erfordras, nämligen insättning av ett tredje aggregat i
Nämforsens kraftstation. Detta ger ett genomsnittligt energitillskott av 100
MkWh per år och till låg kostnad på grund av förbättrade korttidsregleringsmöjligheter
för andra stationer i samma älv. Arbetet bör bedrivas med
sikte på idrifttagning hösten 1962 eller hösten 1963.

De sedvanliga belastningsprognoserna avser år med normal vattentillgång.
När bedömningen av behövliga utbyggnader numera till stor del bygger
på torrårsförhållanden, måste för styrelsens del beaktas, att därvid abonnenter
med egna vattenkraftanläggningar köper betydligt mera energi än
normalt. Hänsyn härtill har tagits även tidigare genom att möjliga inköp från
andra kraftföretag upptagits med säkerhetsmarginal eller — såsom förra
året — ett vattenfattigt år bestämt utgångspunkten för utvecklingslinjen
enligt prognosen. I efterföljande torrårsbalans har i stället uttryckliga
av angivna anledning betingade belastningstillskott medtagits.

På grundval av föreliggande belastningsprognoser och utbyggnadsprogram
beräknas torrårsbalansen för budgetåren 1960/61—1964/65 enligt följande
sammanställning. Det bör observeras, att balanserna t. o. in. budgetåret
1964/65 beror så gott som helt på redan beslutade åtgärder.

28

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

Torrårsbalans för statens vattenfallsverk

Belastning

prima belastning enligt nor-

1960/61

1961/62

Miljoner

1962/63 1963/64

kilowattimmar

1964/65

malårsprognosen.........

tillkommande prima belast-ning vid exceptionella torr-

15 350

16 300

17 250

18 200

19 150

årsförhållanden..........

oundvikliga överskottsleve-

400

450

450

500

500

ranser ..................

700

750

1 000

1 100

1 100

Summa belastning
Krafttillgång

från beslutade vattenkraft-

16 450

17 500

18 700

19 800

20 750

anläggningar............

från nu föreslagna vatten-

13 300

14 450

16 350

17 350

18 250

kraftutbyggnader........

från egna värmekraftanlägg-

—

—

—

50

50

ningar..................

möjliga kraftinköp från andra

1 600

1 700

1 450

1 400

1 400

företag inkl. import......

800

950

950

1 000

1 000

Summa tillgång

15 700

17 100

18 750

19 800

20 700

Brist (—) resp. överskott (+)
Utbyggnadsgrad för vatten-

— 750

— 400

+ 50

± 0

— 50

kraften, procent ........

101

104

in

112

112

Departementschefen uppehåller sig till en början vid det nya prognosmaterialet
och torrårsbalansen.

Det nuvarande programmet för de statliga kraftstationsutbyggnaderna
grundar sig på en av centrala driftledningen (CDL) år 1957 utarbetad och
år 1958 reviderad prognos över förbrukningen av elektrisk kraft. Enligt
denna prognos skulle den årliga belastningsökningen för hela landet bli ca
2 000 MkWh t. o. m. år 1961 samt 2 400 MkWh för tiden därefter t. o. m.
år 1965. För sistnämnda år skulle den totala belastningen uppgå till 45 600
MkWh. Under åren 1957 och 1958 blev emellertid ökningen av den prima
elförbrukningen endast 1 160 resp. 1 150 MkWh. Med anledning av de sålunda
konstaterade avvikelserna från prognosen har CDL under år 1959
gjort en ny undersökning för att utröna hur man inom näringslivet mot
bakgrunden av det aktuella konjunkturläget bedömer utvecklingen på längre
sikt. Enligt den nya prognosen räknar CDL med en elförbrukning år 1965
av 44 000 MkWh, vilket innebär en årlig ökning med 2 200 MkWh, motsvarande
en genomsnittlig kumulativ ökning med 6,4 % per år.

Även elbehovet t. o. m. år 1965 inom vattenfallsverkets distributionsområden
har omprövats. Såsom resultat härav räknar vattenfallsstyrelsen numera
med att ifrågavarande elförbrukning, som f. n. uppgår till ca 45 %
av landets totala konsumtion av elkraft, kommer att öka med i genomsnitt
ca 950 MkWh eller med ca 6,2 % per år t. o. m. år 1965, då den totala prima

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

29

elkonsumtionen inom styrelsens distributionsområden beräknas till 19 400
MkWh. Den av styrelsen nu beräknade belastningsökningen motsvarar 43 %
av ökningen för hela landet enligt CDL:s senaste prognos.

Vattenfallsstyrelsen har tidigare såsom målsättning för sin utbyggnadspolitik
angivit — förutom torrårssäkerhet — en utbyggnadsgrad av 110 %,
innebärande en marginal mellan vattenkraftproduktion och belastning av
10 % vid normal vattentillgång. En sådan utbyggnadsgrad har ansetts vara
den som på längre sikt ger det ur driftekonomisk synpunkt bästa resultatet.
Till följd av bl. a. oväntat hög belastningsökning och företagna investeringsbegränsningar
har emellertid nämnda målsättning hittills icke kunnat
förverkligas. Utbyggnadsgraden för vattenfallsverkets del har under flera
år legat under 100 % men bedömes som en följd av dels den dämpade takten
i ökningen av elkonsumtionen, dels olika utbyggnadsåtgärder komma
att för innevarande budgetår stiga till 105 %. Ett fullföljande av styrelsens
program för utbyggnad av vattenkraften beräknas medföra en ytterligare
stegring av utbyggnadsgraden under de närmaste åren så att den för budgetåret
1962/63 skulle med ett par procentenheter överstiga 110 %. Enligt
styrelsen kommer dock denna höga utbyggnadsgrad att ha endast kort varaktighet.

Vattenfallsstyrelsen har under hand lämnat vissa uppgifter om hur elkraftförsörjningen
kan komma att gestalta sig vid exceptionella torrår (då
vattenkraftproduktionen antagits uppgå till 80 % av normalårsproduktionen)
fram t. o. m. 1964/65 vid den belastningsutveckling, som förutses i
1959 års prognos, och med de utbyggnader, som styrelsen samt kommuner
och enskilda planerar att genomföra under denna period. Dessa uppgifter,
som således gäller den totala produktionen och belastningen i landet, har
sammanställts i efterföljande tabell. I fråga om tillskotten från anläggningar
utbyggda av enskilda och kommunala företag är de baserade på uppgifter
från Svenska vattenkraftföreningen. Med hänsyn till att arbetena kan påverkas
såväl av företagens egna åtgöranden som av yttre omständigheter
föreligger ingen säkerhet för att tillskotten kommer vid de förutsatta tidpunkterna.

Torrårsbalans för hela landet åren 1959/60—1964/65

1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65

MkWh MkWh MkWh MkWh MkWh MkWh

Prima belastning .... 31 900 34 100 36 300 38 500 40 700 42 900

Oundvikliga över skottsleveranser

.. 1 400 1 500 1 600 1 900 2 000 2 100

Summa belastning 33 300 35 600 37 900 40 400 42 700 45 000

Möjlig torrårsproduktion Vattenkraft.

..... 26 200 27 450 30100 33 200 35150 37 200

Värmekraft inkl. import.
........... 5 500 6 400 6 900 7 200 7 500 7 800

Summa produktion 31 700 33 850 37 000 40 400 42 650 45 000

Brist .............. 1 600 1 750 900 — 50

30

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

Av tabellen framgår, att vid exceptionellt torrår produktionsunderskott
skulle uppkomma under budgetåren 1959/60—1961/62 medan däremot
krafttillgången i stort sett skulle motsvara efterfrågan under budgetåren
1962/63—1964/65.

Liksom för landet i dess helhet föreligger f. n. icke någon betryggande
marginal vid torrår inom vattenfallsverkets försäljningsområden. Det av
styrelsen nu framlagda utbyggnadsprogrammet tar sikte på att uppnå torrårssäkerhet
inom verkets sektor vid första möjliga tidpunkt, vilket beräknas
kunna ske fr. o. m. budgetåret 1962/63. Beträffande vattenkraften beräknas
produktionen vid medelår överstiga primabelastningen under budgetåren
1959/60—1964/65 med 750, 300, 750, 2 000, 2 350 resp. 2 450 MkWh.
Vid ett exceptionellt torrår skulle däremot vattenkraftproduktionen under
angivna budgetår understiga primabelastningen med mellan 1 300 MkWh
och 2 400 MkWh. Med utnyttjande av tillgängliga resurser i fråga om värmekraft
och förefintliga möjligheter till inköp av kraft skulle enligt styrelsens
beräkningar vid exceptionellt torrår ett produktionsunderskott inom
vattenfallsverkets sektor om 750 resp. 400 MkWh uppkomma under budgetåren
1960/61 och 1961/62. För ett sådant fall finge en häremot svarande
konsumtionsbegränsning genomföras, i första hand genom kontraktsenliga
avkopplingar eller frivilligt sparande av elektrisk kraft.

Departementschefen understryker, att de siffror rörande kraftbalansen
som lämnats, bygger på vissa förenklade, schematiska antaganden och att i
verkligheten icke obetydliga avvikelser såväl uppåt som nedåt kan komma
att ske för de enskilda åren.

Under innevarande budgetår räknar vattenfallsstyrelsen med en investeringsomslutning
i enlighet med den fastställda investeringsramen om 482
mkr. För genomförande av det föreslagna kraftutbyggnadsprogrammet, som
utöver tidigare av statsmakterna beslutade kraftstationer innefattar insättning
år 1962 eller 1963 av ett tredje aggregat i Nämforsens kraftstation,
samt för bestridande av kostnaderna för regleringsföretag, distributionsanläggningar
och vissa finansiella utgifter föreslår styrelsen för nästa budgetår
en medelsförbrukningsram av 494 mkr.

Såsom sin egen bedömning av utbyggnadsprogrammet anför departementschefen
följande.

Enligt min mening synes de av CDL och vattenfallsstyrelsen framlagda
nya prognoserna över elkonsumtionen inom landet vara ägnade att läggas
till grund för den nu aktuella bedömningen av elproduktionens utbyggnad.

Liksom under tidigare år anser jag programmet för de statliga kraftstationsutbyggnaderna
böra i första hand inriktas på att vattenfallsverket snarast
skall uppnå en sådan produktionsnivå, att ransoneringsriskerna även
vid svåra torrår elimineras. Vid strävandena att förverkliga denna primära
målsättning bör därjämte en riktpunkt vara, att en från ekonomiska synpunkter
riktig avvägning inom kraftproduktionsapparaten kommer till stånd
mellan de skilda kraftslagen — vattenkraft och olika slag av värmekraft. De
senaste årens utveckling av bl. a. oljepriserna och kapitalkostnaderna synes
mig motivera en omprövning av frågan om vattenkraftens optimala utbyggnadsgrad.
Utredningar i denna fråga pågår också inom såväl den statliga

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

31

som den privata kraftindustrien. Med hänsyn till frågans stora ekonomiska
betydelse är det enligt min mening angeläget att dessa utredningar slutföres
snarast möjligt och att därefter en redovisning sker av utredningsarbetet och
resultatet därav.

Vad angår vattenfallsstyrelsens utbyggnadsprogram är jag icke beredd
att tillstyrka styrelsens förslag om påbörjande av arbeten med ett tredje
aggregat i Nämforsens kraftstation. Den ingående granskning av detta förslag,
som ägt rum inom kommunikationsdepartementet under budgetarbetet,
har nämligen givit vid handen, att de uppgivna kostnaderna för projektet
i jämförelse med det beräknade produktionstillskottet är relativt sett så
höga att det enligt min mening icke bör komma till stånd under förhandenvarande
kostnadsförutsättningar. Den kapitalinsats, som beräknats för
Nämforsprojektet, kan med större utbyte från ekonomiska och kraftförsörjningspolitiska
synpunkter användas för realiserande av projekt i övrigt,
som ingår i vattenfallsstyrelsens utbyggnadsprogram. Jag vill i samband
härmed understryka, att det energibortfall i förhållande till styrelsens program,
som ett avvisande av projektet medför, är förhållandevis ringa o''ch
att det endast obetydligt påverkar torrårsbalansen under de aktuella åren
i början av 1960-talet.

Beträffande vatenfallsstyrelsens utbyggnadsprogram i övrigt anser jag
mig böra förorda en något mindre forcering än vad styrelsens föreliggande
arbetsplan innebär i fråga om en del av de tidigare beslutade vattenkraftstationerna,
sjöregleringarna och distributionsanläggningarna. Enligt vad
jag inhämtat kan en dämpning ske av den planerade uppdrivna utbyggnadstakten
under nästa budgetår, utan att det primära målet att uppnå
torrårssäkerhet vid första möjliga tidpunkt, d. v. s. från budgetåret 1962/63,
till någon del uppges. Om projekterings- och förberedelsearbetet i övrigt
fullföljes under innevarande och nästa budgetår i enlighet med vattenfallsstyrelsens
nuvarande planer -— vilket jag förutsätter — finnes nämligen
möjlighet att under de påföljande åren återhämta de arbeten, som nu skjutes
något framåt i tiden. I detta sammanhang vill jag också poängtera att,
om belastningsutvecklingen i huvudsak verifierar nu föreliggande prognos
och det här förut presenterade utbyggnadsprogrammet förverkligas, kraftförsörj
ningsläget i mitten av 1960-talet kommer att vara gynnsammare än
någonsin hittills efter andra världskrigets slut.

Vidare har, såsom jag strax närmare skall beröra, genomgången av atomenergiprogrammet
lett fram till att ett fullföljande av detta enligt den aktuella
tidsplanen kräver för nästa budgetår en lägre medelsanvisning för
vattenfallsverkets del än vad som begärts i petita.

Departementschefen erinrar därefter om den investeringsram om 462
mkr. för vattenfallsverket under nästa budgetår, som förordats vid anmälan
av investeringsplanen för kommunikationsverken. Hur denna ram enligt
departementschefens uppfattning bör fördelas på olika investeringsobjekt
framgår av en i propositionen (s. 117) intagen tabell.

Därefter övergår departementschefen till att behandla de med atomenergiprogrammet
sammanhängande frågorna såvitt de berör statens vattenfallsverk
och anför därvid följande.

Beträffande styrelsens atomenergianläggningar uppskattas investeringskostnaden
för R3/ADAM i vad avser första etappen, exklusive bränsleelement
och Stockholms elverks andel, numera till 155 mkr. Stationen, som Ii -

32 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

digare ansetts kunna tagas i drift år 1961, beräknas nu bli driftklar först
under år 1963.

Även vad gäller atomkraftstationen R4/EVA beräknas kostnadsökningar
och förseningar i förhållande till tidigare redovisade planer komma att uppstå.
Rörande investeringskostnaderna föreligger endast högst preliminära
uppskattningar, som tyder på en kostnadsökning från tidigare angivna 180
mkr. till storleken 250 mkr. Vad angår tidsplanen för anläggningen har vattenfallsstyrelsen
och styrelsen för Aktiebolaget Atomenergi överenskommit
om en uppläggning av förberedelsearbetet som syftar till att stationen skall
kunna tagas i drift år 1967.

Vattenfallsstyrelsen har vidare framställt önskemål om att få anskaffa en
atomkraftstation av utländsk typ till år 1965 och dessutom anmält, att överläggningar
pågår mellan vattenfallsstyrelsen och representanter för den enskilda
kraftindustrien om att gemensamt uppföra och driva en sådan anläggning.

Av det belopp om 25 mkr., som styrelsen äskat till atomenergianläggningar
för nästa budgetår, avser 20 mkr. styrelsens andel av kostnaderna för
R3/ADAM och 5 mkr. de båda återstående objekten. Styrelsen säger sig ha
för avsikt att i början av år 1960 inkomma med en närmare motivering
och redogörelse för sistnämnda belopp i vad avser importprojektet.

För egen del har jag funnit, att en begränsning av medelsförbrukningen
avsende R3/ADAM kan ske utan att tidsplanen för arbetena härigenom förskjutes.
Vad gäller R4/EVA torde förberedelsearbetena under nästa budgetår
i allt väsentligt ha den karaktären, att kostnaderna bör bestridas av vattenfallsverkets
driftmedel. Ett mindre belopp bör dock stå till förfogande
för eventuella markinköp o. dyl.

Ett ställningstagande i fråga om styrelsens deltagande i arbeten på en
atomkraftstation av i utlandet utvecklad typ bör enligt min mening anstå
i avvaktan på ytterligare utredningar om projektet och slutförandet av förutnämnda
överläggningar. Därest de fortsatta övervägandena i frågan skulle
leda till att staten finnes böra deltaga i ett sådant importprojekt, torde frågan
senare få underställas riksdagen.

Departementschefen förordar mot bakgrund av det anförda, att anslaget
till Atomenergianläggningar för nästa budgetår uppföres med 18 mkr.

För vattenfallsstyrelsens förvaltningsbyggnad i Råcksta beräknar departementschefen
ett anslag av 17 mkr. vid sidan av de ramreglerade investeringarna.
Styrelsens anslagsäskande härför utgör 18,5 mkr. Departementschefen
anför följande.

Byggnadskostnaden angavs i föregående års statsverksproposition till 69
mkr. exklusive tomt. Sedan den särskilda byggnaden för laboratorier m. m.
uteslutits ur programmet, har de totala kostnaderna för förvaltningsbyggnaden
nu beräknats till ca 65 mkr.

Som framgår av det föregående har vattenfallsstyrelsen räknat med att
kontorshuset i Råcksta, vilket ursprungligen var avsett att kunna inrymma
verkets hela i Stockholm år 1960 placerade personal, vid samma utförande
ännu under år 1963 kommer att innehålla en rumsreserv om ca 10 %. Detta
är en följd av den sedan år 1958 omlagda personalpolitiken, vilken numera
syftar till att begränsa den från centralförvaltningens sida erforderliga
insatsen i verkets arbetsuppgifter. Styrelsen har vidare anmält, att utformningen
av den tredje byggnadsetappen av byggnadskomplexet ännu icke är
fastställd. Under hand har jag från styrelsen erhållit uppgift om att även

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

33

i övrigt planer på sådana oindispositioner föreligger att förut nämnda ruinsreserv
skulle minskas. Jag konstaterar med tillfredsställelse de ansträngningar,
som redan gjorts och nu göres från styrelsens sida att begränsa personantalet,
liksom att man tar hänsyn härtill vid den slutgiltiga utformningen
av kontorsbyggnaden i Råcksta. Vidare vill jag understryka vikten
av att styrelsens personalpolitik i fortsättningen präglas av en målmedveten
strävan att begränsa vattenfallsverkets personalkader till vad som oundgängligen
erfordras för fullgörande av de på verket ankommande uppgifterna.
Några särskilda åtgärder från min sida i anledning av gjorda uttalanden
rörande styrelsens personalbehov m. m. av besparingsutredningen och
vattenfallsverkets överrevisorer anser jag med hänsyn till det sagda för närvarande
icke erforderliga.

I fråga om beräkningen av anslagen förordar departementschefen, att i
princip de belopp anvisas, som fordras för att jämte beräknad behållning
vid nästa budgetårs ingång täcka medelsförbrukningen under varje anslagsrubrik.
Under dispositionsanslaget bör 10 mkr. anvisas. Den totala
anslagssumman för nästa budgetår kommer därvid att utgöra 466,6 mkr.
Ett förslag om sammanslagning av anslagen till Kraftverksbyggnader m. m.
och Regleringsföretag har departementschefen icke funnit skäl tillstyrka.

I anslaget till distributionsanläggningar har styrelsen inräknat en kostnad
av 3,7 mkr. för inköp och utrustning av distributionsnät i Norrbottens
och Västerbottens läns skogs- och fjällbygder. Av beloppet föreslås 3,0 mkr.
skola avskrivas omedelbart. De hittills anvisade avskrivningsanslagen uppgår
till sammanlagt 23 mkr., vilket motsvarar det totala avskrivningsbelopp
som förutsattes vid 1954 års riksdagsbeslut i frågan. I en särskild skrivelse
den 20 november 1959 har styrelsen hemställt, att avskrivningsanslagen för
ifrågavarande ändamål måtte få uppgå till sammanlagt 35 mkr. Med hänsyn
till tidpunkten för avlämnandet av nämnda skrivelse är ärendet ännu
föremål för remissbehandling. Departementschefen är därför icke nu beredd
att tillstyrka något avskrivningsanslag för nästa budgetår.

Slutligen anmäler departementschefen, att vattenfallsstyrelsen den 30 oktober
1959 inkommit med den utredning om verkets förräntnings- och avskrivningsnormer
m. m., som styrelsen i enlighet med vad som förordades
i 1958 års statsverksproposition fått i uppdrag att verkställa. Utredningen
är f. n. föremål för remissbehandling.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag beträffande vattenfallsverkets investeringar
för nästa budgetår bygger på en förnyad prognos över elkraftförbrukningen
fram t. o. in. år 1965. Enligt den nya prognosen skulle efterfrågan
av elkraft i hela landet t. o. m. nämnda år stiga med 2 200 MkWh
om året, motsvarande cn genomsnittlig kumulativ ökning av 6,4 procent.
Inom vattenfallsverkets distributionsområde beräknas motsvarande siffror
till 950 MkWh respektive 6,2 procent.

Målsättningen för vattenfallsverkets utbyggnad bör enligt departementschefens
uppfattning, liksom under tidigare år, vara att uppnå torrårssäkerliet
för elkraftförsörjningen vid snarast möjliga tidpunkt. Vid strävandena

34

Statsutskottets utlåtande nr i) år 1960

att förverkliga denna primära målsättning bör därjämte en riktpunkt vara,
att en från ekonomiska synpunkter riktig avvägning kommer till stånd mellan
vattenkraft och värmekraft. Utredningar i denna fråga pågår inom såväl
den statliga som den privata kraftindustrien och departementschefen
finner det angeläget, att desamma snarast möjligt slutföres och redovisas.

Departementschefen anser sig med hänsyn till de relativt sett höga kostnaderna
inte kunna förorda, att ett av vattenfallsstyrelsen föreslaget tredje
aggregat i Nämforsens kraftstation i Ångermanälven kommer till utförande.
Även i fråga om vissa tidigare beslutade projekt innebär departementschefens
förslag en något mindre forcering än styrelsens föreliggande arbetsplan.
En sådan dämpning bedömes möjlig att genomföra även med bibehållande
av den angivna målsättningen beträffande torrårssäkerheten, som
beräknas kunna uppnås från och med budgetåret 1962/63.

Vad beträffar vattenfallsverkets andel i atomenergiprogrammet anses en
viss reduktion av styrelsens medelsäskande för R3/Adamprojektet kunna
ske utan att därigenom någon förskjutning av tidsplanen uppkommer. I
övrigt räknar departementschefen med att förberedelsearbetet för den planerade
atomkraftstationen R4/Eva skall fortsätta. Kostnaderna härför beräknas
under nästa budgetår huvudsakligen vara av natur att böra hänföras
till vattenfallsverkets driftkostnader. Ett ställningstagande till styrelsens
deltagande i ett eventuellt importreaktorprojekt anser departementschefen
f. n. böra anstå.

Den för budgetåret 1960/61 förordade investeringsramen för vattenfallsverket,
462 mkr., anses lämpligen böra fördelas så att 290 mkr. anslås till
kraftverk sbyggnader m. m., 18 mkr. till atomenergianläggningar, 30 mkr.
till regleringsföretag, 121 mkr. till distributionsanläggningar och 3 mkr. till
övriga ändamål. Vid sidan av investeringsramen föreslår departementschefen
ett anslag av 17 mkr. för styrelsens förvaltningsbyggnad i Råcksta. Den
totala kostnaden för ifrågavarande byggnadsprojekt beräknas nu till 65
mkr. exklusive tomt mot 69 mkr. i 1959 års statsverksproposition. Sammanlagt
hemställes om investeringsanslag under statens vattenfallsverks fond
för nästa budgetår å 466,6 mkr.

Utskottet har för sin del, med beaktande av den enligt ovan konstaterade
efterfrågeutvecklingen, inte funnit anledning till erinran mot att vattenfallsverkets
utbyggnadsprogram nu baseras på det nya prognosmaterialet.
I likhet med departementschefen finner utskottet det vidare angeläget, att
pågående utredningar rörande vattenkraftens optimala utbyggnadsgrad
slutföres snarast möjligt, så att härvid framkommande material kan utnyttjas
vid planeringen av nya anläggningar.

Under punkten 1 i det föregående har utskottet redan förklarat sig kunna
godtaga den av Kungl. Maj :t för nästa budgetår föreslagna investeringsramen
om 462 mkr. Den förordade medelsanvisningen om 17 mkr. för förvaltningsbyggnaden
i Råcksta har utskottet jämväl funnit sig kunna tillstyrka
samt konstaterar i anslutning härtill att möjligheter numera anses
föreligga att nedbringa de totala kostnaderna för byggnadsföretaget. Ut -

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

35

skottet vill slutligen kraftigt understryka departementschefens uttalande,
att vattenfallsstyrelsens personalpolitik i fortsättningen hör präglas av en
målmedveten strävan att begränsa verkets personalkader till vad som oundgängligen
erfordras för fullgörande av de på verket ankommande uppgifterna.

Då vad av departementschefen under förevarande punkt i övrigt förordats
inte heller givit utskottet anledning till erinran får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1960/61 under statens
vattenfallsverks fond anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

1. Kraftverksbyggnader m. m........... 279 000 000 kr.

2. Atomenergianläggningar ............ 18 000 000 »

3. Regleringsföretag .................... 22 500 000 »

4. Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk .......................... 119 700 000 »

5. Inköp av vattenfall och fastigheter .... 1 000 »

6. Förvärv av enskilda företag för elektrisk

distributionsverksamhet .............. 400 000 »

7. Förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen
.............................. 17 000 000 »

8. Statens vattenfallsverks dispositionsan slag

................................ 10 000 000 ^

Luftfartsfonden

6:o) Luftfartens markorganisation m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 6, s.
121—133) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1960/61 under luftfartsfonden
anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa
40 401 000 kr.

I skrivelser den 21 augusii och 21 oktober 1959 har luftfartsstyrelsen framlagt
sina äskanden om investeringsanslag för nästa budgetår.

Styrelsen framhåller, att upprustningen av Sundsvall/Härnösands flygplats
påbörjas inom den närmaste tiden, och arbetena beräknas kunna avslutas
under budgetåret 1960/61. Anläggandet av en flygplats vid Umeå påbörjas
hösten 1959, och flygplatsen skall vara färdigställd under år 1961. Kiruna
nya flygplats, där arbetena redan avsevärt framskridit, skall vara färdigställd
år 1961. Arbetena på den nya flygplatsen vid Jönköping påbörjas
hösten 1959, och flygplatsen skall vara färdig år 1961.

Den för innevarande budgetår fastställda investeringsramen utgör för luftfartsfonden
samt del under televerkets fond upptagna anslaget till Radioanläggningar
för luftfarten (10,8 -f 3,3) 14,1 mkr. Vid sidan av de ramreglerade
investeringarna har anvisats 40 mkr. för utbyggnad av storflygplatsen

36

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

Stockholm-Arlanda. För budgetåret 1960/61 föreslår styrelsen arbeten för
sammanlagt 13 230 000 kr., vartill kommer 3 700 000 kr. för radioanläggningar
för luftfarten, eller tillhopa 16 930 000 kr. För storflygplatsen äskas ett
anslag om 30 mkr.

I propositionen redovisas därefter i detalj fördelningen på olika projekt
av den för nästa budgetår av luftfartsstyrelsen föreslagna medelsramen (s.
121—127) samt en redovisning av kostnaderna för storflvgplaisen (s. 127—
130).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande som i propositionen redovisats
under postverkets fond.

Departementschefen anför följande.

Luftfart sstyrelsen har räknat med att den för innevarande budgetår gällande
investeringsramen om 10,8 mkr. i stort sett kommer att utnyttjas.
Utanför de ramreglerade investeringarna beräknar styrelsen en medelsförbrukning
om 45 mkr. för storflygplatsen.

Beträffande de ramreglerade investeringarna inom luftfartsfonden har
styrelsen för nästa budgetår föreslagit en medelsförbrukning av 13,2 mkr.
och i nya anslag äskat 13,1 mkr. för luftfartsfonden. Såsom framgår av investeringsplanen
för kommunikationsverken har jag ansett mig kunna förorda
en investeringsram av 10,5 mkr. för luftfartsfonden. Härav torde 10,3
mkr. böra hänföras till flygplatsanslaget, 0,1 mkr. till försvarsberedskapsanslaget
samt 0,1 mkr. till dispositionsanslaget. Vidare tillstyrker jag — vid
sidan av de ramreglerade anslagen — ett anslag av 30 mkr. till utbvaaande
av storflygplatsen.

Liksom för innevarande budgetår bör luftfartsstyrelsen under nästa budgetår
med anlitande av anslagen inom luftfartsverkets investeringsram samt
anslaget till Radioanläggningar för luftfarten under televerkets fond få avväga
behoven av investeringar i olika slag av luftfartsanläggningar. Härvid
förutsattes, att investeringarna totalt icke överstiger luftfartsverkets ram,
utökad med ett belopp motsvarande anslaget till Radioanläggningar för luftfarten.
Erforderliga anslagsförstärkningar i anledning härav torde få ske genom
anlitande av dispositionsanslagen under berörda fonder.

Vad gäller de olika investeringsprojekten under luftfartsfonden vill jag
först ta upp frågan om kostnadsfördyringarna på Arlanda flygplats. I den
proposition (1957:185), som låg till grund för statsmakternas beslut om
storflygplatsens utbyggande, beräknades de totala anläggningskostnaderna
till 153 mkr. Luftfartsstyrelsen beräknar nu kostnaderna till 165 mkr., vartill
kommer 4 mkr. för en tullgodsbyggnad. Underlag saknas för att ange i
vilken utsträckning de till sistnämnda byggnad hörande utrymmena ingått i
den tidigare kostnadsberäkningen. Rörande orsakerna till kostnadsökningen
i övrigt om 12 mkr. och ökningens fördelning på olika objektsgrupper får
jag hänvisa till redogörelsen i det föregående. Jag vill här blott nämna att
inemot 2 mkr. hänför sig till indexmässiga kostnadsökningar sedan tidpunkten
för 1957 års kostnadsberäkning.

Luitfartsstyrelsen har ansett, att anläggningskostnaderna för tullgodsbyggnaden
icke bör bestridas ur luftfartsfonden, som icke kan beräknas bli
tillgodoförd några nämnvärda inkomster från byggnaden. Frågan om kostnaderna
för och fondredovisningen av denna byggnad torde enligt min me -

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

37

ning erfordra ytterligare utredning. Arbetena med byggnadens uppförande
synes icke behöva påbörjas under budgetåret 1960/61. Med hänsyn till dessa
omständigheter torde luftfartsstyrelsen i samråd med byggnadsstyrelsen och
generaltullstyrelsen böra undersöka lämpligheten av att byggnaden redovisas
under generaltullstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond.
Sedan denna undersökning utförts och byggnaden färdigprojekterats, torde
ärendet på nytt få anmälas i vederbörlig ordning. I detta sammanhang beräknar
jag icke några kostnader under luftfartsfonden för ifrågavarande
byggnad. För den händelse anläggningskostnaderna befinnes böra slutligen
läggas på luftfartsfonden bör luftfartsverket från tullverket erhålla en årlig
hyresersättning motsvarande självkostnaderna för ifrågavarande utrymmen.

I fråga om kostnaderna för flygplatsprojektet i övrigt bör enligt min mening
den ursprungliga totalkostnaden icke få överskridas i vidare män, än
vad som motsvarar indexhöjningen. Den fortsatta utbyggnaden av storflygplatsen
får sålunda inriktas på att totalkostnaderna skall hållas inom en ram
av 155 mkr. De begränsningar om 10 mkr., som sålunda måste komma till
stånd i förhållande till luftfartsstyrelsens planer, synes med hänsyn till de
avsevärda belopp som redan bundits för fältytor m. m. huvudsakligen komma
att få hänföras till stationsområdet, byggnaderna, maskinparken samt
posten oförutsett. Vid min genomgång av ärendet har jag fått den uppfattningen,
att sådana begränsningar kan göras utan någon menlig inverkan
på flygplatsens funktioner under den första utnyttjningsperiod. Det torde få
ankomma på luftfartsstyrelsen att i första hand avväga medelsbehovet för de
olika objektsgrupperna inom den totala ramen. I vad avser stationsbyggnaden
och övriga hittills icke projekterade byggnader bör gälla, att ifrågavarande
byggnadsföretag icke får påbörjas förrän Kungl. Maj :t lämnat tillstånd
därtill.

För nya arbeten på Bromma flygplats under nästa budgetår har styrelsen
äskat sammanlagt ca 1,2 mkr., varav 0,3 mkr. under rubriken Diverse flygplatser.
Beträffande nya investeringar på Bromma flygplats får jag erinra
om mitt i propositionen 1957:185 angående utbyggnad av en storflygplats
gjorda uttalande, att det inte kan vara rimligt att staten lägger ned stora
kostnader på att anlägga en ny flygplats och samtidigt gör kapacitetshojande
investeringar vid Bromma flygplats, innan storflygplatsens kapacitet ar
till fullo utnyttjad. Flygtrafiken borde därför flyttas över till storflygplatsen
i sådan utsträckning att investeringar på Bromma flygplats till följd av ett
ökat antal flvgplatsrörelser där kunde undvikas. Vissa investeringar för att
hålla flygplatsen i ett trafikvärdigt skick kunde dock behöva göras. Härmed
åsyftades dels vissa förstärkningsarbeten, dels en med den fortgående tekniska
utvecklingen parallell modernisering av landningshjälpmedel o. d.
Vidare kunde en upprustning av lokalutrymmena å Bromma flygplats bil
erforderlig, men en motsvarande minskning av ifrågavarande utrymmen på
storflygplatsen förutsattes därvid, varför någon ökning av totalkostnaderna
ej ansågs böra få ske av denna anledning. Mot bakgrunden av dessa uttalanden
och då någon kostnadsbesparing avseende lokalutrymmena på storflygplatsen
nu ej synes möjlig, är jag inte beredd tillstyrka, att medel anvisas
för ifrågavarande arbeten på Bromma flygplats. Luftfartsstyrelsen bör narmare
undersöka möjligheterna att till storflygplatsen förlägga kontrollcentralen
för Stockholms flyginformationsregion. „

jag biträder styrelsens förslag rörande investeringar under nästa ai på
Sundsvall/Härnösands, Kiruna, Umeå och Jönköpings flygplatser för 1,4
mkr 1,2 mkr., 2,6 mkr. resp. 3,4 mkr. Beträffande styrelsens förslag i ovngt
i fråga om anslaget till Flygplatser m. in. har jag i princip icke något alt
erinra, men vissa arbeten och anskaffningar torde dock behova senarclaggas,

Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 6 saml. Nr 9

38

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

eftersom jag icke kunnat tillstyrka den utökning av investeringsramen, som
styrelsen förordat.

I detta sammanhang vill jag erinra om att utöver de nu berörda investeringarna
Kungl. Maj:t i prop. 1959: 174 föreslagit anläggande av flygplatser
vid Skellefteå och Örnsköldsvik. Riksdagen har sedermera (skrivelse nr
342/1959) godkänt de i nämnda proposition framlagda förslagen. Statens
kostnader för anläggande av flygplatserna i fråga — sammanlagt 3,5 mkr. —
har förutsatts skola bestridas av arbetslöshetsmedel.

Till försvarsberedskap har jag tagit upp ett anslag av 100 000 kr. Beloppet
synes böra omedelbart avskrivas. Chefen för finansdepartementet har därför
tidigare denna dag förordat, att ett motsvarande avskrivningsanslag anvisas
på driftbudgeten. Beträffande anordnandet av normalskyddsrum på olika
flygplatser får jag erinra om att kostnaderna härför ej skall bestridas från
lörevarande anslag utan från anslaget till Flygplatser m. m.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag beträffande luftfartsverkets investeringar
för nästa budgetår innebär i huvudsak ett fullföljande av olika redan beslutade
flygplatsprojekt. Departementschefen har, som framgått redan av
punkten 1, förordat en investeringsram för luftfartsverket om 10,5 mkr. för
de under fonden äskade anslagen och 14 mkr. inklusive anslaget under televerkets
fond till radioanläggningar för luftfarten. Utanför investeringsramen
hemställes om en fortsatt medelsanvisning till utbyggnad av storflygplatsen
Stockholm—Arlanda av 30 mkr.

I fråga om storflygplatsen, som i den kostnadsberäkning som låg till grund
för statsmakternas beslut hösten 1957 uppskattades till 153 mkr., har luftfartsstyrelsen
nu redovisat en kostnadsökning av 12 mkr., vartill kommer
kostnaden för en tullgodsbyggnad å 4 mkr. Av den angivna kostnadsökningen
godtager departementschefen 2 mkr., såsom varande av indexmässig
natur. Resterande ökning av 10 mkr. anses kunna undvikas genom vissa
begränsningar, som enligt departementschefens mening bör kunna ske
utan någon menlig inverkan på flygplatsens funktioner under en första utnyttjningstid.

Departementschefen finner sig inte kunna tillstyrka vissa av luftfartsstyrelsen
föreslagna investeringar å Bromma flygplats. Däremot godtages bl. a.
styrelsens förslag beträffande Sundsvall/Härnösands, Kiruna, Umeå och Jönköpings
flygplatser.

Utskottet har, såsom redan framgått av utskottets under punkten 1 redovisade
ställningstagande till Kungl. Maj :ts förslag till investeringsplan för
kommunikationsverken, inte något att erinra mot den förordade investeringsramen
för luftfartsverkets reguljära investeringar och mot förslaget om
medelsanvisning till storflygplatsen. Vad departementschefen anfört och
förordat rörande investeringsverksamhetens utformning inom den föreslagna
ramen kan utskottet jämväl biträda. Då den begränsning i förhållande
till luf tf artsstyrelsens nu redovisade kostnadsberäkning för utbyggnaden
av Arlanda, som departementschefen förordat, synes möjlig att genomföra
utan vådor för flygplatsens funktioner, finner utskottet sig böra godta
Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

39

Ej heller vad departementschefen i övrigt anfört har givit utskottet anledning
till erinran, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1960/61 under luftfartsfonden
anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Flygplatser m. m....................... 10 300 000 kr.

2. Försvarsberedskap vid luftfartsverket . . . 100 000 »

3. Utbyggnad av storflygplats m. m......... 30 000 000 »

4. Luftfartsverkets dispositionsanslag...... 1 000 »

Statens allmänna fastighetsfond

7 :o) Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 134), innebärande oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden
i Stockholm för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag
av 200 000 kr.

8:o) Radiohus. Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 134—140) föreslagit riksdagen
att till Radiohus för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag
av 6 400 000 kr.

I skrivelser den 18 augusti och den 7 december 1959 har byggnadsstyrelsen
äskat fortsatt medelsanvisning för radiohusbygget i Stockholm.

Departementschefen har anfört följande.

I den första byggnadsetappen för radiohuset skall uppföras en kontorsbyggnad,
som kostnadsberäknats till 21,5 mkr. Byggnadsarbetena pågår
och beräknas vara slutförda sommaren 1961. I totalkostnaden för den första
etappen och den härför beräknade medelsförbrukningen för innevarande
budgetår ingår ett belopp av ca 1,3 mkr., avseende Sveriges Radios andel i
ett lån till Stockholms stad för anslutning till fjärrvärmeverket i Värtan
av den gemensamma värmeanläggning, som planeras för ljudradio- och
televisionsanläggningarna samt vissa byggnader tillhörande fortifikationsförvaltningen.
Medel för detta lån, som förskottsvis utbetalats från bl. a.
anslaget till Radiohus, har ansetts böra slutligt bestridas genom ett anslag
under fonden för låneunderstöd. I enlighet härmed har denna dag under
nämnda fond på föredragning av chefen för försvarsdepartementet för ändamålet
upptagits ett särskilt anslag, innefattande bl. a. nämnda ca 1,3
mkr. Vid sådant förhållande beräknar jag totalkostnaden för kontorsbyggnaden
till 20,2 mkr., och medelsbehovet för nästa budgetår till 6,7 mkr.

Vid 1959 års riksdag fattades principbeslut om utförande av en andra
byggnadsetapp, omfattande i huvudsak utrymmen för studiolokaler, distributionscentral,
verkstäder, garage och entréhall. Kostnaderna härför beräknades
preliminärt till 28 mkr. Vidare beslöt statsmakterna, att en restauranganläggning
och en bergrumsanläggning skulle få påbörjas. Dessa pro -

40

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

jekt kostnadsberäknades till 2,4 resp. 1,8 mkr. De nya arbetena uppskattades
sålunda preliminärt till 32,2 mkr.

. Byggnadsstyrelsen har nu beräknat kostnaden för dessa arbeten till preliminärt
43,7 mkr. De förra året beräknade kostnaderna baserades på gjorda
uppskattningar av kubpriser och angavs därför vara att anse som grova
normtal. Det nu föreliggande materialet ger större säkerhet i kostnadsberäkningarna,
även om dessa ännu måste betraktas som preliminära, innan
på anbud beräknade belopp kan redovisas. Av den kostnadsökning på 11,5
mkr., som sålunda nu anges för de till andra etappen hörande byggnaderna,
avser 0,5 mkr. televerkets distributionscentral, 1,0 mkr. kostnader för vissa
källarutrymmen, vilka av byggnadstekniska skäl ansetts böra utföras i samband
med de nu pågående arbetena, 5,5 mkr. kostnader för de mycket dyrbara
men nödvändiga isolationsåtgärderna i studioblocken för att eliminera akustiska
störningar, 3,5 mkr. anordningar för att möjliggöra en framtida alternativ
användning av vissa ljudradiolokaler för television och 1,0 mkr. merkostnader
för vissa köksutrymmen m. m. för restauranganläggningen. Härtill
kommer till första och andra byggnadsetapperna hänförliga yttre planeringsarbeten
på tomten till en kostnad av 1,3 mkr. Totalt skulle därmed enligt
byggnadsstyrelsens beräkningar kostnaderna för första och andra bygguadsetapperna
uppgå till (21,5 + 43,7 -f 1,3) 66,5 mkr.

Jag är fullt medveten om svårigheterna att hålla kostnaderna inom en
stramt begränsad ram vid så speciella byggnadskonstruktioner, varom här
är fråga, särskilt vad gäller åtgärder för att eliminera störande ljud i studioblocken.
Delta förhållande gör det emellertid nödvändigt att på allt sätt söka
begränsa kostnaderna inom de delar av byggnadsprojektet, där sådana begränsningar
kan göras utan att funktionskraven för anläggningen eftersätts.
Under budgetarbetet inom kommunikationsdepartementet har en ingående
prövning av möjligheterna till sådana begränsningar ägt rum. Det har därvid
bl. a. framgått, att det planerade antalet studios icke överstiger vad
Sveriges Radio f. n. disponerar för ljudradioproduktionen. Enligt min mening
kan någon nedskärning som har betydelse i kostnadssammanhanget
av utrymmena i studioblocken icke lämpligen ske utan att man riskerar att
verksamheten i byggnaden ej kan bedrivas på ändamålsenligt sätt. Icke heller
synes någon sänkning av kraven på de kostnadskrävande akustiska anordningarna
vara tillrådlig. Jag kan alltså icke förorda några begränsningar
av anläggningens studiodel men vill understryka, att vid den fortsatta projekteringen
alla möjligheter till kostnadsbesparingar i konstruktion och materielval
m. m. iakttages.

Däremot anser jag den planerade bergrumsanläggningen, som kostnadsberäknats
till 1,8 mkr., kunna ställas på framtiden. Några konsekvenser för
den kontinuerliga driften av ljudradioverksamheten uppkommer icke härigenom.
Jag har under hand från byggnadsstyrelsen inhämtat, att möjligheter
finnes att ulan väsentliga kostnadsökningar eller olägenheter i övrigt
utföra projektet i en framtid därest detta då skulle bedömas såsom angeläget.
Vidare förordar jag, att den till 3,4 mkr. kostnadsberäknade restauranganläggningen
göres till föremål för förnyad prövning, därvid bl. a. möjligheterna
att bereda utrymme för densamma inom kontorsbyggnaden ingående
övervägs. Jämväl planerna rörande de yttre arbetena, som kostnadsberäknats
till 1,3 mkr., bör omprövas av byggnadsstyrelsen från besparingssynpunkt.

Jag bär intet att erinra mot det av byggnadsstyrelsen för nästa budgetår
angivna medelsbehovet av 5,7 mkr. för den andra byggnadstappen och beräknar
alltså den totala medelsförbrukningen för radiohusanläggningarna
till (6,7 -j- 5,7) 12,4 mkr. för budgetåret 1960/61. Då en reservation av 6 mkr.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

41

beräknas föreligga på anslaget vid utgången av innevarande budgetår, erfordras
i nytt anslag 6,4 mkr. I enlighet med vad jag anfört under televerkets
fond vid anmälan av ljudradions budgetfrågor torde anslaget för nästa
budgetår böra föras upp med detta belopp.

Slutligen vill jag anmäla, att en tredje etapp av radiohuset, omfattande
konserthus och parkeringshus till en uppskattad totalkostnad av 18 mkr.,
enligt min mening måste bedömas mot bakgrunden av ljudradions framtida
ställning i televisionsåldern. 1 uppdraget för den utredning rörande ljudradions
framtidsproblem, som jag berört i det föregående vid min behandling
av ljudradioverksamheten under televerkets fond, ingår därför att pröva
jämväl dessa byggnadsfrågor.

Utskottet. Radiohusets redan tidigare beslutade och till 21,5 mkr. kostnadsberäknade
första etapp, kontorsbyggnaden, anges nu draga en total
kostnad om 20,2 mkr. Ett belopp om 1,3 mkr., avseende lån till Stockholms
stad för anslutningskostnader till dess fjärrvärmeverk i Värtan av den gemensamma
värmeanläggning som planeras för ljudradio- och televisionsanläggningarna,
anses nämligen böra bestridas genom anslag under fonden
för låneunderstöd. Den andra etappen, omfattande studiolokaler m. m.,
samt restaurang- och bergrumsanläggningar, vilka samtliga anläggningar
beslutades vid 1959 års riksdag, beräknas numera kosta 43,7 mot tidigare

32,2 mkr. Kostnadsökningarna hänför sig huvudsakligen till isolationsåtgärder
i studioblocken för att eliminera akustiska störningar, anordningar
för alternativ användning av vissa ljudradiolokaler för television samt restauranganläggningen.
Beträffande den sistnämnda anser departementschefen
en omprövning böra komma till stånd liksom med avseende å vissa yttre
planeringsarbeten, f. n. kostnadsberäknade till 1,3 mkr. Vidare anses
bergrumsanläggningen, kostnadsberäknad till 1,8 mkr., kunna ställas på
framtiden.

Slutligen förklarar sig departementschefen vilja till prövning av den nytillsatta
utredningen rörande ljudradions framtid hänskjuta frågan om
radiohusets tredje etapp, omfattande konserthus och parkeringshus till en
sammanlagd kostnad av 18 mkr.

Med hänsyn till beräknade medelsreservationer vid nästa budgetårs ingång
har departementschefen för nämnda budgetår upptagit ett anslag om
6,4 mkr. för de fortsatta arbetena på de båda första byggnadsetapperna.

Utskottet biträder för sin del Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar och har
ej heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i förevarande
sammanhang i övrigt förordat. Utskottet vill dock — i likhet med
departementschefen och i överensstämmelse med utskottets tidigare uttalanden
i ämnet — understryka vikten av att alla rimliga möjligheter till
kostnadsbesparingar iakttages såväl vid företagens projektering som utförande.

Under åberopande av det anförda och under hänvisning jämväl till sitt
utlåtande under punkten 3 i det föregående, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Radiohus för budgetåret 1960/61 anvisa
ett investeringsanslag av 6 400 000 kr.

42

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

9:o) Televisionshus. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 140—145) föreslagit
riksdagen att till Televisionshus för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag
av 2 500 000 kr.

I skrivelser den 18 augusti och 7 december 1959 har byggnadsstyrelsen
framlagt förslag beträffande byggnadsarbeten för televisionsverksamheten.

För en närmare redogörelse för innehållet i byggnadsstyrelsens framställningar
får utskottet hänvisa till propositionen (s. 140—144).

Departementschefen har anfört följande.

Vid 1959 års riksdag fattades principbeslut om uppförande i Stockholm
av ett televisionshus. Byggnaden förutsattes skola dimensioneras för den del
av programproduktionen, som kunde beräknas falla på Stockholm vid en
total sändningstid av 30 timmar per vecka. Projektet uppskattades preliminärt
komma att kosta 40 mkr. För projektering och andra förberedelsearbeten
anvisades 0,5 mkr.

Sedan projekteringsarbetet nu pågått en tid och därigenom bättre grundmaterial
än tidigare erhållits för de fortsatta kostnadsberäkningarna har
byggnadsstyrelsen meddelat, att totalkostnaden kommer att öka högst väsentligt.
Erforderliga åtgärder för att begränsa akustiska störningar i studiodelen
ställer nämligen väsentligt högre krav på medel än vad man tidigare
räknade med och likaså kommer anläggningarna för värme, ventilation
och elektricitet att bli avsevärt mycket dyrare. Vidare erfordras ett icke
tidigare förutsett pålningsarbete under hela byggnadskomplexet, vilket gör
grundläggningsarbetena mycket kostnadskrävande. Avloppsanläggningarna
blir också dyrare. Slutligen tillkommer förut icke uppgivna kostnader för
ett länktorn och för yttre arbeten.

För egen del anser jag de av byggnadsstyrelsen lämnade uppgifterna om
kostnadernas utveckling vara oroväckande. Till stor del beror svårigheten
att ange ett någorlunda exakt belopp för totalkostnaderna på att ett slutligt
lokalprogram för televisionshuset ännu icke fastställts. Innan statsmakterna
tar slutlig ställning till byggnadsarbetena för själva televisionshuset, synes
det mig vara oundgängligen nödvändigt, att ett definitivt sådant lokalprogram
finnes att tillgå samt att projekteringsarbetena kommit till ett sådant
stadium, att en tillförlitlig kostnadsberäkning kan göras och framläggas
för statsmakterna. I avvaktan härpå bör de egentliga byggnadsarbetena
för televisionshuset uppskjutas. Jag förordar därför, att projekteringsarbetet
fortsättes under nästa budgetår och att härvid en ram för byggnadsprogrammet
fastställes. Enligt min mening bör byggnadsstyrelsen inrikta den
iortsatta projekteringen på att en kostnadsram av 40 mkr. för själva televisionshuset
icke får överskridas. Enligt vad jag erfarit från byggnadsstyrelsen,
torde detta icke behöva medföra, att projektet förskjutes i tiden.
Utanför den av mig angivna kostnadsramen räknar jag dock med att kostnader
skall få upptagas för grundläggning, transportgång mellan televisionshuset
och radiohuset, anläggningar för länktorn och avlopp samt yttre
planeringsarbeten. De nu nämnda arbetena, som kan beräknas kosta ca
9 mkr,, anses i väsentliga delar icke komma att påverkas av utformningen
av televisionshuset och bör därför enligt min mening kunna igångsättas redan
under nästa budgetår.

Jag tillstyrker sålunda för fortsatt projektering och för påbörjande av
vissa markarbeten in. in. det av byggnadsstyrelsen äskade beloppet om 2,5
mkr. för nästa budgetår.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

43

Det av byggnadsstyrelsen äskade beloppet av 0,5 mkr. för projektering av
ett TV-hus i Göteborg finner jag mig icke kunna tillstyrka. Jag erinrar härvid
om att medel för projektering av byggnaden efter Kungl. Maj :ts prövning
kan utgå från det på föredragning denna dag av chefen för finansdepartementet
under fonden för förlag till statsverket upptagna anslaget till
Vissa projekteringskostnader. Därest byggnadsprojektet senare kommer till
utförande skall de medel, som sålunda anvisats, avräknas mot televisionsmedlen.

Utskottet. För fortsatt projektering av det vid 1959 års riksdag beslutade
televisionshuset samt för påbörjande av markarbeten m. m. i anslutning
härtill föreslås av Kungl. Maj:t en medelsanvisning av 2,5 mkr. Projekteringsarbetet
bör enligt departementschefen inriktas på att en kostnadsram
av 40 mkr. för själva televisionshuset icke får överskridas. Vissa markarbeten
m. m., kostnadsberäknade till ca 9 mkr., vilka arbeten förutsättes ligga
utanför den angivna kostnadsramen, anses dock kunna påbörjas redan under
nästa budgetår. Ett av byggnadsstyrelsen äskat belopp av 0,5 mkr. för
projektering av ett TV-hus i Göteborg är departementschefen däremot
icke beredd att tillstyrka.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar och förslag i
övrigt under förevarande punkt, vill i anslutning härtill kraftigt understryka
vad departementschefen uttalat rörande nödvändigheten av att —
före byggnadsarbetenas igångsättande — ett definitivt lokalprogram finns
att tillgå samt att tillförlitliga kostnadsberäkningar framlägges.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Televisionshus för budgetåret 1960/
61 anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000 kr.

10 :o) Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Uppfinnaren i Stockholm. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 145 och 146) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret
Uppfinnaren i Stockholm för budgetåret 1960/61 anvivisa
ett investeringsanslag av 300 000 kr.

11 :o) Byggnadsarbeten för statens bilinspektion. Kungl. Maj:t har (punkt
11, s. 146 och 147) föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten för statens
bilinspektion för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag av
2 000 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

De vid förra årets riksdag beslutade nybyggnaderna för bilinspektionen
i Norrköping, Luleå och Sundsvall bör nu fullföljas. Jag tillstyrker de härför
erforderliga medlen om 1 320 000 kr. för nästa budgetår.

En fortsatt upprustning av bilinspektionens lokaler finner jag nödvändig.
Jag anser mig emellertid nu endast kunna förorda, att två av de föreslagna

44

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

tre nya byggnadsprojekten får påbörjas nästa budgetår. Jag tillstyrker byggnadsprojektet
i Göteborg och dessutom ytterligare ett projekt. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj :t att senare bestämma på vilken ort sistnämnda
byggnadsprojekt skall komma till utförande. Vid det av mig förordade byggnadsprogrammet
för nästa budgetår bör medelsbehovet för projektering och
påbörjande av de nya byggnadsarbetena kunna begränsas till 680 000 kr. Av
detta belopp skall därvid även bestridas kostnaderna för inköp av tomter.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer således,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten för statens bilinspektion
för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kr.

12 :o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt 12,
s. 148—150) föreslagit riksdagen att dels till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten
för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag av
800 000 kr., dels ock godkänna vissa kompletteringar av den förteckning,
som ligger till grund för användningen av anslaget.

Anslaget är avsett att täcka de merkostnader, vilka på grund av den allmänna
stegringen av byggnadskostnaderna uppstått å vissa, i särskild förteckning
upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden; dessa företag
hänför sig till kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-, handels- och inrikesdepartementen.
Beträffande den närmare motiveringen för anslaget
torde få hänvisas till proposition 1948: 2 (bil. 14, punkt 8). I enlighet med
förslag, som godkänts av 1954 års riksdag, skall merkostnadsanslaget
fr. o. m. budgetåret 1954/55 ej längre belastas med kostnader, som avser
byggnadsarbeten för länsstyrelserna.

Till grund för Kungl. Maj :ts förslag ligger en av byggnadsstyrelsen lämnad
redogörelse för ställningen på merkostnadsanslaget per den 30 juni
1959 (s. 148 och 149).

Departementschefen har inte haft något att erinra mot beräkningen av
merkostnadsandelarna på de olika byggnadsföretag som skall stå kvar i
förteckningen. Däremot anses den beräknade medelsförbrukningen ha överskattats.
Departementschefen beräknar denna till 800 000 kr., vilket innebär
en sänkning med 200 000 kr. i förhållande till byggnadsstyrelsens äskande.

Utskottet har inte haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer således,

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

45

att riksdagen må

I. till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten för budgetåret
1960/61 anvisa ett investeringsanslag av 800 000 kr.,

II. godkänna den i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1960 föreslagna ändringen
av den förteckning, som ligger till grund för användningen
av ifrågavarande anslag.

Statens utlåningsfonder

13:o) Luftfartslånefonden. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 151 och 152)
föreslagit riksdagen att till Luftfartslånefonden för budgetåret 1960/61 anvisa
ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

Till grund för Kungl. Maj :ts förslag ligger en av luftfartsstyrelsen i skrivelse
den 31 augusti 1959 gjord framställning, varöver kommerskollegium
avgivit yttrande (s. 151).

Departementschefen har anfört följande.

Enligt överenskommelse i samband med beslutet om utbyggnad av storflygplatsen
förband sig staten att bevilja Aktiebolaget Aerotransport (ABA)
ett lån om 65 mkr. Av lånet har från luftfartslånefonden utbetalats 17 mkr.
under år 1958 och 16 mkr. under år 1959. Återstoden av lånet skall stå till
ABA:s förfogande med 16 mkr. per år från den 1 januari under vart och ett
av åren 1960 och 1961.

Sedan Linjeflyg aktiebolag genom beslut den 27 november 1959 erhållit
ett lån om högst 7,2 mkr., återstår f. n. å luftfartslånefonden ett disponibelt
belopp av ca 27,3 mkr. För utbetalningar till ABA under åren 1960 och
1961 å det redan beslutade lånet samt för tillgodoseende av de mest angelägna
investeringsbehoven i övrigt förordar jag, att fonden tillföres ett kapitaltillskott
av 10 mkr.

Utskottet får med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Luftfartslånefonden för budgetåret
1960/61 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

14 :o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1959/60. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, s. 153), innebärande oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport
för 1959/60 för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag
av 5 000 000 kr.

46

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

Diverse kapitalfonder

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

15:o) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungi. Maj:t har
punkt 15, s. 154—164) föreslagit riksdagen att under väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond för budgetåret 1960/61 anvisa i statsrådsprotokollet
angivna investeringsanslag å tillhopa 32 700 000 kr.

I skrivelse den 28 augusti 1959 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
bl. a. lämnat följande sammanställning över de investeringsanslag, som anvisats
för budgetåren 1958/59—1959/60. I sammanställningen redovisas
även styrelsens äskanden för budgetåret 1960/61.

1958/59 1959/60 Äskanden

1960/61

tusental kronor

Garage- och förrådsbyggnader m. m. . . .
Maskincentralförråd

......... 5 400

6 700

4 300

Motorfordon och vägmaskiner m. m. .,

.......... 16 200

26 000

29 000

Flytande materiel..................

......... 3 900

2000

1 000

Grustag m. m........................

1 000

—

Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag 2 000

Summa 27 500

2 500

38 200

1 000

35 300

Styrelsen begär en ökning av investeringsramen för innevarande budgetår
med 2,2 mkr. för att likvidera betalningsutfallet av vissa av arbetsmarknadspolitiska
skäl utlagda beställningar. För budgetåret 1960/61 äskar styrelsen
en investeringsram av 38,5 mkr. Vid sidan av anslagsäskandena hemställer
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen om beställningsbemyndigande för
materielleveranser under budgetåret 1962/63 intill ett belopp av 18 mkr.

I anledning av departementschefens uttalande i 1959 års statsverksproposition
angående för rådsfondens kapitaltjänstkostnader samt sedermera lämnat
uppdrag åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att undersöka förrådsfondens
avskrivnings- och förräntningsfrågor har inom styrelsen gjorts ett försök
att bedöma de konsekvenser som en övergång till avskrivning på återanskaffningsvärdet
skulle medföra. Enligt styrelsens mening måste vid ett
sådant bedömande hänsyn tagas till ett flertal icke påverkbara faktorer såsom
prisutvecklingen, den tekniska utvecklingen och det befintliga beståndets
ålderssammansättning. Det synes rimligt att återanskaffningsvärde, på
vilket avskrivningar skall grundas, beräknas med hänsyn till samtliga de
faktorer, som påverkar prisutvecklingen. Vid en så omfattande maskinpark

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

47

som den på förrådsfonden redovisade skulle en kontinuerlig registrering hos
styrelsen av prisutvecklingen för samtliga ingående maskiner medföra ett
mycket omfattande arbete. Äteranskaffningsvärdet bör med hänsyn bl. a.
härtill beräknas med hjälp av lämplig officiell maskinindex.

Styrelsen har gjort en uppskattning av avskrivningskostnaderna efter en
övergång till avskrivning på äteranskaffningsvärdet. Därvid har beträffande
sådana objekt, som anskaffas efter det systemet med avskrivning på återanskaffningsvärdet
införts, förutsatts att i samband med utrangeringen en
extra avskrivning sker så att de sammanlagda avskrivningarna kommer att
uppgå till det aktuella äteranskaffningsvärdet. En sådan extra avskrivning
har ej förutsatts för sådana objekt som anskaffats före det tänkta systemets
införande. Ökningen av avskrivningarna uppskattas i dagens läge för maskincentralförrådet
till ca 8,0 mkr. varefter de totala avskrivningarna kan
uppskattas till ca 25,0 mkr. för denna grupp. I denna kalkyl har hänsyn ej
tagits till de båtar och mudderverk, vilka förvaltas av sjöfartsstyrelsen. För
att finansiera de sålunda ökade avskrivningarna skulle erfordras en höjning
av utgående maskinhyror om uppskattningsvis 6—7 %. För förrådsbyggnader
m. m. uppskattas ökningen av avskrivningarna till 0,4—0,5 mkr. För
att finansiera denna ökade kostnad skulle erfordras en höjning av utgående
fastighetshyror om uppskattningsvis 8—10 %. En övergång till ett system
med avskrivningar grundade på det aktuella äteranskaffningsvärdet skulle
sålunda enligt de gjorda uppskattningarna öka avskrivningsmedlen från
nuvarande 18,0 mkr. till ca 26,5 mkr.

Styrelsen vill — under förutsättning att genom den uppkommande kostnadsökningen
erforderliga ytterligare medel anvisas på driftbudgeten
icke motsätta sig en övergång till nya avskrivningsprinciper. Styrelsen förutsätter
härvid emellertid att äteranskaffningsvärdet får regleras med tillhjälp
av för ändamålet lämpliga indexserier samt att det förändrade avskrivningssystemet
får successivt tillämpas.

Överskottet på fondens kapital beräknas på den vid ingången av det aktuella
budgetåret redovisade kapitalbehållningen. För kapital investerat i ännu
ej färdigställda anläggningar, som förvaltas av riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap, beräknas dock ej överskott. I en särskild skrivelse den
29 oktober 1959 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt att Kungl.
Maj:t vid en eventuell övergång för väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
till avskrivning på äteranskaffningsvärdet måtte ändra grunderna
för beräkning av fondens överskott att avse den genomsnittliga kapitalbehållningen.

Beträffande innehållet i övrigt i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse
får utskottet hänvisa till propositionen (s. 156—159).

Arbetsmarknadsstyrelsens yttrande har i propositionen redovisats under
postverkets fond (s. 19 och 20).

48

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

Yttranden i vad avser frågorna om förrådsfondens kapitaltjänstkostnader
har avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket, statens sakrevision
samt kommerskollegium (s. 160 och 161).

Departementschefen erinrar till en början om, att han vid anmälan av
investeringsplanen för kommunikationsverken i anledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag om höjning av verkets investeringsram för
innevarande budgetår med 2,2 mkr. förordat, att ett belopp av 1,8 mkr.
skall få läggas utanför investeringsramen för bestridande av kostnaderna för
återstoden av de beställningar som i sysselsättningsstödjande syfte lagts ut
hos Karlskrona-varvet.

Därefter övergår departementschefen till att behandla frågan om förrådsfondens
kapitaltjänstkostnader och anför därvid följande.

Beträffande förrådsfondens kapitaltjänstkostnader förordade jag i 1959
års statsverksproposition, att avskrivnings- och förräntningsfrågorna och
därmed sammanhängande spörsmål borde bli föremål för en närmare undersökning,
vilken lämpligen borde verkställas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Genom beslut den 28 maj 1959 uppdrogs åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att verkställa nämnda undersökning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i samband med anslagsäskandena
för nästa budgetår framlagt utredning och förslag om övergång till avskrivning
på återanskaffningsvärdet för förrådsfonden. ökningen av avskrivningarna
uppskattas av styrelsen i dagens läge till ca 8,5 mkr. för de av
förrådsfondens kapitalföremål, som disponeras av väg- och vattenbyggnadsverket.
Under förutsättning att genom den uppkommande kostnadsökningen
erforderliga ytterligare medel anvisas på driftbudgeten motsätter sig styrelsen
icke en övergång till nya avskrivningsregler.

Av de i ärendet hörda remissmyndigheterna har statskontoret och statens
sakrevision funnit vägande skäl tala för en övergång till avskrivning på
återanskaffningsvärdet. Enligt statskontorets uppfattning bör därvid förrådsfonden
överföras till redovisning såsom en särskild diversemedelsfond.
Riksräkenskapsverket kan icke förorda en övergång till avskrivning på återanskaffningsvärdet
enligt de principer som föreslagits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
enär härvid enligt verkets mening överavskrivningar
skulle uppstå. Om det anses önskvärt att väganslagen belastas med hyror
motsvarande marknadsläget, kan detta enligt riksräkenskapsverkets mening
ernås genom att hyressättningen grundas på en verklig självkostnadsberäkning,
varvid hänsyn kan tas till företagsekonomiskt motiverade avskrivningar.

För de varor och tjänster, som förrådsfonden tillhandahåller vägförvaltningarna,
skall i princip ersättning utgå efter självkostnadspris. Vid en sådan
friställd förrådsrörelse, som väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
utgör, bör från rationaliseringssynpunkter en så långt möjligt korrekt
självkostnadsberäkning eftersträvas. En sådan har betydelse bl. a. för att
bedöma om arbeten bör utföras i egen regi eller på entreprenad. För att
kunna ligga till grund för en riktig prissättning bör avskrivningarna anpassas
efter prisnivån. En övergång till avskrivning på återanskaffningsvärdena
bör därför enligt min mening ske från och med nästa budgetår. Någon
ändring i fondens konstruktion på grund härav synes ej erforderlig. Återanskaffningsvärdena
synes böra beräknas med hjälp av för varje objekts -

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

49

grupp lämplig index. Den närmare utformningen av förrådsfondens ändrade
avskrivningsregler torde få ankomma på Kungl. Maj:t.

överskottet å väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond beräknas i huvudsak
på den vid budgetårets ingång redovisade kapitalbehållningen. I
samband med övergången till avskrivning på återanskaffningsvärdet bör
såsom styrelsen föreslagit beräkningen av fondens överskott avse den genomsnittliga
kapitalbehållningen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens överväganden rörande förrådsfondens
avskrivnings- och förräntningsfrågor har begränsats till de tillgångsgrupper,
vilka finansieras med av styrelsen äskade anslag. Sålunda har de av
riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap förvaltade oljelagringsanläggningarna
lämnats utanför. Konsekvenserna för dessa anläggningar vid
en övergång till nya avskrivnings- och förräntningsregler synes därför böra
undersökas. Då dessutom vissa nackdelar synes vara förknippade med den
nuvarande redovisningen av oljelagringsanläggningarna på förrådsfonden,
synes dessa anläggningars fortsatta ställning inom fonden böra närmare
utredas av väg- och vattebyggnadsstyrelsen i samråd med riksräkenskapsverket
och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.

Departementschefen redovisar därefter sina ställningstaganden till vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1960/61. Totalt
sett förordades i samband med redovisningen av investeringsplanen en
medelsförbrukningsram för förrådsfonden på 35,5 mkr., vilket innebär en
nominellt oförändrad ram i förhållande till innevarande budgetår. Av den sålunda
förordade investeringsramen beräknas 5,5 mkr. falla på garage- och
förrådsbyggnader m. m., 28 mkr. på motorfordon och vägmaskiner, 1,5 mkr.
på flytande materiel och 0,5 mkr. på dispositionsanslaget. En i propositionen
(s. 163) intagen tabell utvisar hur den sålunda förordade fördelningen
på olika ändamål förhåller sig till motsvarande siffror för föregående och
innevarande budgetår samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag för
nästa budgetår.

Med hänsyn till de beräknade anslagsreservationerna per den 30 juni 1960
har departementschefen uppskattat anslagsbehovet för budgetåret 1980/61
till sammanlagt 32,7 mkr.

Mot styrelsens hemställan om beställningsbemyndigande om högst 18
mkr., gällande leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret
1962/63, har departementschefen slutligen inte haft något att erinra.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag beträffande investeringarna i väg- och
vattenbyggnadsverkets förrådsfond innebär, att ett belopp av 1,8 mkr., avseende
likvid för vissa beställningar i sysselsättningsstödjande syfte, lägges
utanför innevarande budgetårs investeringsram samt att för nästa budgetår
en nominellt sett oförändrad investeringsram av 35,5 mkr. beräknas.
Vidare förordas, på grundval av en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
verkställd utredning, att avskrivningarna inom fonden från och med nästa
budgetår skall ske på återanskaffningsvärdet.

I enlighet med vad utskottet under punkten 1 anfört tillstyrker utskottet
Kungl. Maj:ts förslag beträffande investeringarnas omfattning. Ej heller

50 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

den beräknade fördelningen på olika objektslag har givit utskottet anledning
till erinran.

Vidkommande frågan om avskrivningarna inom förrådsfonden vill utskottet
erinra om, att utskottet i tidigare sammanhang, senast i sitt utlåtande
nr 6 till 1958 års B-riksdag i fråga om driftbidrag till statens järnvägar,
uttalat sig för avskrivning på återanskaffningsvärdet. Utskottet kan
också i nu förevarande sammanhang ansluta sig till nämnda princip. I enlighet
med departementschefens förslag torde den närmare utformningen av
förrådsfondens ändrade avskrivningsregler få ankomma på Kungl. Maj :t.

Utskottet har inte heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i övrigt anfört och förordat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1960/61 under väg- och
vattenbyggnadsverkets förrådsfond anvisa följande investe -

ringsanslag, nämligen

1. Garage- och förrådsbyggnader m. m..... 3 200 000 kr.

2. Motorfordon och vägmaskiner m. m..... 28 000 000 »

3. Flytande materiel .................... 500 000 s>

4. Väg- och vattenbyggnadsverkets disposi tionsanslag

.......................... 1000 000 »

Stockholm den 26 februari 1960

På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Ivar
Johansson, Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Holmqvist, Jacobsson,
Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Bertil Petersson,
Herbert Larsson, Sundin och Lundström; samt

från andra kammaren: herrar Åkerström, Petterson i Degerfors,
Malmborg, Thapper, Jansson i Kalix, Staxäng, Persson i Växjö, Ståhl, Gustafsson
i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Nihlfors, Heckscher, Bohman,
Johansson i Norrköping och Larsson i Hedenäset.

600392 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag