Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
1
Nr 6
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande
egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61
under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen
inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
Kommunikationsdepartementet
1 :o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj :t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4 januari
1960) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet
angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1960/61, dels ock till Kommunikationsdepartementet:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 337 600 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 219 500 kr.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,
en uppräkning av anslaget med hänsyn till en omorganisation av
departementets regeringsrättsbyrå och att särskild personal ansetts böra avdelas
för att uteslutande syssla med ärenden rörande nedläggning av trafiksvaga
järnvägslinjer och därmed sammanhängande frågor. Vad gäller regeringsrättsbyrån
förordas sålunda, att en regeringsrättssekreterartjänst i
Ae 26 förändras till en kanslirådstjänst i Bo 1. Motivet härför är närmast,
att byråns arbete vuxit till sådan omfattning att det ansetts befogat att dess
ledare erhåller nämnda tjänsteställning. En förstärkning av kapaciteten
för föredragning av kommunikationsdepartementets mål i regeringsrätten
föreslås vidare ordnad på så vis, att två tjänster som förste länsnotarie
med placering vid länsstyrelsen i Stockholms län inrättas, vars innehavare
skulle ägna sig åt föredragning av ifrågavarande slag. Äskande av medel
1—299 00 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 6
2
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
för de båda tjänsterna göres dock under inrikesdepartementet. För att tillgodose
ett ökat behov av personal för kontors- och skrivgöromål beräknas
medel för en kanslibiträdestjänst i Ae 7, en biträdestjänst i reglerad befordringsgång
och en halvtidstjänst som kontorist i Ae 9. Slutligen föreslås,
att en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 på departementets stadsplanebyrå
förändras till kontoristtjänst i Ae 9.
Utskottet. Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
samt Kungl. Maj :ts förslag under bilaga 13, såvitt avser inrättande av
två tjänster såsom förste länsnotarie med placering vid länsstyrelsen i
Stockholms län, får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag
under förevarande punkt, hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 4 januari 1960 förordade
ändringar;
b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen .................. 47 200
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 536 400
3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis .......................................... 105 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 444 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 184 100
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 20 900
Summa kr. 1 337 600
c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 337 600 kr.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 2, s. 4) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
83 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
3
Väg- och vattenbyggnadsväsendet
3:o) Väg- och vaUenhyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har
(punkt 3, s. 5—9) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t
att i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga
i statsrådsprotokollet angiven ändring, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1960/61, dels ock till Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 10 232 300 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot
automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 9 872 900 kr.
Väg- och vattenbyggnadsstgrlesen har föreslagit, att anslaget ökas med
880 700 kr.
Departementschefen har bl. a. anfört följande.
»I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser jag det vara av
betydelse att rationaliseringsverksamheten inom verket ges ökade resurser.
Vidare torde den under senare år ökade vägbyggnadsverksamheten ha
medfört behov av viss ytterligare personal för projektering m. m. Emellertid
redovisades vid slutet av budgetaret 1958/59 betydande behållningar
under anslagsposterna till Avlöningar till ordinarie tjänstemän under både
styrelsens och vägförvaltningarnas avlöningsanslag. Med hänsyn härtill
torde det finnas möjligheter att inom ramen för nuvarande anslag tillgodose
de av mig åsyftade personalbehoven. Jag kan under sådana förhållanden
icke tillstyrka styrelsens förslag om uppräkning av anslagsposten
för Avlöningar till tillfällig personal in. m. under nästa budgetår.
I enlighet med styrelsens förslag bör befattningen som järnvägsinspektör
i Ao 24 indragas, vilket minskar anslagsbehovet med 27 144 kr.
Styrelsens förslag till förstärkning av vatten- och avloppsbyrån, löneregleringar,
viss tjänsteförändring samt de av cheferna för styrelsens
byråer i särskild skrivelse framlagda förslagen till uppflyttning av vissa
chefstjänster anser jag mig icke kunna biträda.»
I övrigt innebär departementschefens ställningstagande en automatisk
anslagsuppräkning med hänsyn till beslutade lönegradsuppflyttningar
samt tjänstetidsbefordran, löneklassuppflyttningar, höjt rörligt tillägg,
m. in. om sammanlagt ca 386 500 kr. Tjänsten som järnvägsinspektör bör
utgå ur styrelsens personalförteckning.
4
Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1960
Utskottet. I sin berättelse för tiden 1 juli 1958—30 juni 1959 har överrevisorerna
för väg- och vattenbyggnadsväsendet i anslutning till sin redogörelse
för vägbyggnadsverksamheten framhållit, att en förstärkning av
resurserna för den geotekniska verksamheten bör ske. Utskottet, som instämmer
häri, vill vidare understryka vikten av att personalbehovet för
projekteringsarbetet tillgodoses i all den utsträckning som befinnes erforderlig.
Då enligt vad departementschefen anfört viss personalökning för
såväl sistnämnda verksamhet som rationaliseringsverksamheten möj liggöres
inom ramen för den nu förordade medelstilldelningen, har utskottet
icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 4 januari 1960
förordad ändring;
b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. bud
-
getåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 059 100
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ............... 7 000
3. Avlöningar till tillfällig personal m. m., förslagsvis
..................................................... 587 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 4 955 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 442 700
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis.................................................. 181 000
Summa kr. 10 232 300
c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 10 232 300 kr.,
därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.
4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :t förslag (punkt 4, s. 10 och 11), som innebär en anslagsökning
med 65 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 559 800 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.
5
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 5, s.
11 och 12) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet
angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61, dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 28 207 700 kr., därav nio tiondelar att
avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 27 218 300 kr.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med
2 535 300 kr.
Kungl. Maj:ts förslag innebär,
att anslaget uppräknas med 989 400 kr. med hänsyn till allenast automatiska
utgiftsstegringar, såsom höjt rörligt tillägg, beslutade lönegradsuppflyttningar
och löneklassuppflyttningar,
samt att 24 tjänster som kontorsbiträde i Ao 5 uppföres i vägförvaltningarnas
personalförteckning, till följd av att nämnda antal biträden i
Ae 5 i enlighet med grunderna för den reglerade befordringsgången bör erhålla
ordinarie anställning.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj ris förslag,
hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj ri att i personalförteckningen
för vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för den 4 januari 1960 förordade
ändringar;
b) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 11 044 800
2. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis ... 1 969 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 10 765 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 3 925 800
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................. 502 600
Summa kr. 28 207 700
c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 28 207 700 kr., därav nio
tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.
6
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 6, s. 13 och 14), som innebär en anslagsuppräkning med
224 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 5 120 400 kr.,
därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.
7:o) De lokala vägnämndema m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 7, s. 14), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till De lokala vägnämndema m. m. för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 15),
som innebär en med 100 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch
vattenbyggnadsstgrelsens ämbetsområde för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
9:o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Före behandlingen
av de olika anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader har
Kungl. Maj:t (punkt 9, s. 15—28) lämnat en översikt över beräkningen
av väganslagen m. m.
I. I skrivelse den 24 augusti 1959 har väg- och vattenbgggnadsstyrelsen
framlagt förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår i vad avser vägunderhåll
och vägbyggnader m. m.
För budgetåret 1960/61 föreslår styrelsen en ökning av anslaget för det
statliga vägunderhållet till 400 milj. kr. mot 360 milj. kr. för innevarande
budgetår.
För den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten upptar
styrelsen 410 milj. kr.
Styrelsen förordar, att någon medelsanvisning under anslaget till Vissa
vägbyggnadsarbeten inte längre beräknas, då i princip någon skillnad inte
föreligger mellan de vägarbeten som anslaget numera avses för och det
ordinarie vägbyggandet. Om ett mera forcerat järnvägsnedläggande anses
böra komma till stånd under den närmaste tiden, räknar styrelsen alternativt
med ett anslagsbehov av 10 milj. kr.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
7
Vad angår den kommunala väghållningen upptar styrelsen för bidrag till
underhåll av vägar och gator 65 milj. kr. samt för bidrag till byggande av
vägar och gator 145 milj. kr.
I fråga om den enskilda väghållningen upptages 22 milj. kr. för vägunderhållet
samt 13 milj. kr. för bidrag till byggande av enskilda vägar.
För administrativa och diverse ändamål har upptagits ca 304 milj. kr.
Härvid har de anslag under sjätte, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna,
som äskas av andra myndigheter än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
uppförts med samma belopp som för innevarande budgetår. Anslagen under
femte och tionde huvudtitlarna har upptagits med belopp som uppgivits
från arbetsmarknadsstyrelsen resp. sjöfartsstyrelsen.
Totalt skulle alltså utgifterna på automobilskattemedelsbudgeten upptagas
till sammanlagt ca 1 359 milj. kr. Inkomsterna av bilskattemedel
under budgetåret 1959/60 har styrelsen beräknat till 1 300 milj. kr.
Beträffande den närmare motiveringen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
äskanden torde få hänvisas till propositionen (s. 15—18).
över styrelsens petita har arbetsmarknadsstyrelsen avgivit utlåtande
(s. 18 och 19).
II. I sitt betänkande »Besparingar inom statsverksamheten» (SOU 1959:
28, s. 101—105) har 1958 års besparingsutredning redovisat vissa synpunkter
och förslag beträffande de statliga utgifterna för vägväsendet. Utredningen
framhåller, att vägväsendet ingår bland de statsfinansiellt dominerande
utgiftsändamålen på driftbudgeten. Därtill kommer att vägutgifterna
på senare år stigit kraftigt och att de också i fortsättningen beräknas öka
starkt. Utredningen har därför ansett nödvändigt att noga överväga möjligheterna
till utgiftsbegränsningar inom vägväsendets område.
För en närmare redogörelse för besparingsutredningens förslag beträffande
väganslagen samt yttrandena däröver får utskottet hänvisa till propositionen
(s. 19—22).
Departementschefen har anfört följande.
»Förra årets riksdag beslöt efter förslag i statsverkspropositionen att
i princip godtaga den framlagda s. k. vägplanen för Sverige som ett program
för fortsatt utbyggnad och upprustning av vägnätet. Beslutet innebar
dock inte något ställningstagande till den takt, vari planen borde realiseras.
Frågan om väginvesteringarnas omfattning borde årligen få bedömas med
hänsyn till det samhällsekonomiska och statsfinansiella läget. För kalenderåret
1960 fastställdes en medelsförbrukningsram för den statliga vägbyggnadsverksamheten
om 360 milj. kr., som motsvarade vägplanens investeringsprogram
med ett års försening.
8
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1960
I anledning av statsmakternas ställningstagande till vägplanen har vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen inriktat sin fortsatta planerings- och byggnadsverksamhet
för återstående del av femårsperioden 1958—1962 i enlighet
med den försenade vägplanen.
I sina petita för nästa budgetår hemställer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
om en medelsökning om sammanlagt 194 milj. kr. till 1 020
milj. kr. under de ordinarie anslagen till den statliga och kommunala väghållningen.
För det statliga vägunderhållet har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
äskats en anslagsökning med 40 milj. kr. Bidragsanslaget till det
kommunala väg- och gatuunderhållet beräknas böra höjas med 14 milj.
kr. för att möjliggöra en bidragsgivning i enlighet med gällande författning.
Anslagen till den statliga vägbyggnadsverksamheten föreslås skola
ökas med 50 milj. kr., vilket innebär en uppräkning i enlighet med vägplanens
investeringsprogram med ett års senareläggning. I fråga om anslaget
till Bidrag till byggande av vägar och gator hemställes om en ökning
med 90 milj. kr. Härav behövs 35 milj. kr. för att vidmakthålla oförändrad
bidragsgivning, vilket sammanhänger med att detta anslag för innevarande
budgetår kunnat begränsas genom utnyttjande av tillgängliga reservationsmedelsbehållningar.
Återstående 55 milj. kr. avses för att bättre tillgodose
bidragsgivningen till de stora gatubyggnadsbehoven i städer och samhällen,
som är egna väghållare.
1958 års besparingsutredning har konstaterat, att — om jämväl beredskapsarbetenas
omfattning beaktas — den totala medelsförbrukningen
resp. medelsanvisningen för vägändamål på statsbudgeten 1957/58—1959/60
praktiskt taget svarar mot vägplanens beräkningar för åren 1958—1960.
Utredningen uttalar härefter, att en stegring av väganslagen till den statliga
och kommunala väghållningen från 865 milj. kr. under budgetåret
1959/60 till ca 1400 milj. kr. under budgetåret 1963/64 i enlighet med den
försenade vägplanen framstår som orealistisk mot bakgrunden av de statsfinansiella
utvecklingstendenserna för de närmaste åren. Takten i vägupprustningen
bör enligt utredningen i stället ges en sådan inriktning, att
utgifterna för ifrågavarande ändamål stiger från ca 865 milj. kr. under
budgetåret 1959/60 till högst 1 100 milj. kr. under budgetåret 1963/64. För
budgetåret 1960/61 (kalenderåret 1961) innebär besparingsutredningens
förslag en begränsning med drygt 100 milj. kr. i förhållande till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens äskande i enlighet med den tidsmässigt förskjutna
vägplanen. Utredningen framhåller vidare, att förslaget inte är
avsett att hindra en av arbetsmarknadspolitiska skäl påkallad ökning av
väginvesteringarna samt att väganslagen för resp. år under perioden
1960/61—1963/64 givetvis måste prövas mot bakgrunden av det aktuella
samhällsekonomiska och statsfinansiella läget.
Vad först angår anslaget till det statliga vägunderhållet är detta för innevarande
budgetår upptaget med 360 milj. kr., vilket, som tidigare nämnts,
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
9
innebär en ökning med 40 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1958/59.
Genom denna anslagsökning har det blivit möjligt att i ökad utsträckning
utföra enklare beläggningar, oljegrusbehandlingar in. in. För nästa budgetår
förordas en ytterligare ökning av anslaget med 5 milj. kr. till 365
milj. kr. — Anslaget till Bidrag till underhåll av vägar och gator bör i överensstämmelse
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag ökas med 14
milj. kr. till 65 milj. kr.
Beträffande den ordinarie statliga vägbyggnadsverksamheten under år
1961 föreslår jag, att anslag äskas hos riksdagen med sammanlagt 370
milj. kr.
I sina petita för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadssstyrelsen
förordat, att det hittillsvarande anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten
icke längre skall upptagas på riksstaten. Anslaget, som för innevarande
budgetår är uppfört med 4 milj. kr., användes fr. o. m. budgetåret 1958/59
för oförutsedda vägarbeten, som icke hunnit eller ej lämpligen kunnat
inordnas i den ordinarie vägplanläggningen. Härvid avses särskilt vägarbeten
i samband med nedläggning av trafiksvaga järnvägslinjer samt
med vattenkraftsbyggen. Styrelsens förslag innebär, att erforderliga medel
för sådana oförutsedda vägföretag i fortsättningen skall av Kungl. Maj :t
beräknas och reserveras under de ordinarie väganslagen, varvid dock förutsatts
att medel för vägbyggnadsföretag i samband med vattenkraftsbyggen
i viss utsträckning bör kunna förskotteras av vattenfallsverket.
Såsom jag avser att närmare utveckla under anslaget till Driftbidrag
till statens järnvägar har 1953 års trafikutredning i samråd med järnvägsstyrelsen
nyligen lagt fram en plan för undersökningar rörande förutsättningarna
att lägga ned trafiksvaga järnvägslinjer. Härigenom har skapats
förutsättningar för en intensifierad nedläggningsverksamhet. Järnvägsnedläggningar
kräver ofta viss upprustning av vägnätet i berörda bygder.
Det är därför synnerligen önskvärt att en god samordning av järnvägsnedläggningar
och i anledning därav aktualiserade vägupprustningar äger
rum. Jag anser det i samband därmed särskilt angeläget, att man vid
den ordinarie vägplanläggningen i största möjliga utsträckning även beaktar
de vägbehov, som kan föranledas av väntade framtida järnvägsnedläggningar,
och att vägmyndigheterna därvid i förekommande fall söker i
god tid vidtaga förberedelser i form av projektering o. d. Genom särskilt
beslut den 18 december 1959 — vilket jag senare i annat sammanhang
kommer att närmare redogöra för — har Kungl. Maj :t anbefallt vissa åtgärder
i överensstämmelse med dessa riktlinjer.
Eu väsentligt vidgad omfattning av järnvägsnedläggningarna kommer,
såsom nämnts, att ställa ökade krav på upprustning av berörda vägnät.
Det kan under sådana förhållanden i vissa fall möta svårigheter att i önskvärd
utsträckning inordna de vägföretag, som därvid kommer ifråga, i
den ordinarie vägbyggnadsverksamheten. Med beaktande av de nedlägg
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
ningsärenden, som kan beräknas bli aktuella för Kungl. Maj:t att avgöra
under tiden fram till nästa budgetårs slut, har behovet av särskilda medel
för ifrågavarande vägföretag — utöver de medel, som beräknas kunna
tagas i anspråk härför av de ordinarie väganslagen — uppskattats till 20 milj.
kr. Jag förordar att detta belopp för nästa budgetår äskas under anslaget
till Vissa vägbyggnadsarbeten.
I fråga om bidragsanslaget till det kommunala väg- och gatubyggandet
gav statsmakterna urspungligen väg- och vattenbyggnadsstyrelsen rätt att
för verksamheten under år 1959 i enlighet med fördelningsplan ställa
statsbidrag i utsikt till städer och samhällen, som är väghållare, intill
vad som motsvarade den sammanlagda byggnadsvolym, som uppnåddes
under år 1958, eller 90 milj. kr. i statsbidrag. I anledning av framställning
från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen
om höjd bidragsram har emellertid Kungl. Maj :t sedermera genom
beslut den 29 oktober 1959 bemyndigat väg- och valtenbyggnadsstyrelsen
att efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen under år 1959 bevilja statsbidrag
med ytterligare högst 15 milj. kr. till i fördelningsplan ingående gatuföretag,
vilkas fortsatta bedrivande prövas oundgängligen erforderligt ur
arbetsmarknadssynpunkt. Härigenom har alltså bidragsramen för innevarande
år höjts till 105 milj. kr. På grund av stoideken av den kassamässiga
behållningen å anslaget medför ramhöjningen inte behov av någon
ytterligare medelsanvisning under anslaget för innevarande budgetår.
För kalenderåret 1960 har statsmakterna i anslutning till förra årets
statsverksproposition fastställt en bidragsram om 90 milj. kr. för gatubyggandet.
I sitt utlåtande i ärendet uttalade statsutskottet, att frågan
om ökad tilldelning fortsättningsvis av bidragsmedel för ifrågavarande
ändamål syntes påkalla särskild uppmärksamhet med hänsyn till de stora
investeringsbehov, som redan föreligger och beräknas ytterligare uppstå
på väg- och gatunätet i och kring våra städer. Enligt min uppfattning
blir det mer och mer uppenbart, att utbyggnaden av det för den allmänna
biltrafiken viktiga väg- och gatunätet i och kring våra städer bör i ökad
utsträckning beaktas vid fördelningen av tillgängliga vägbyggnadsmedel.
Med hänsyn härtill förordar jag, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ges
rätt att för byggnadsverksamheten under år 1961 ställa i utsikt statsbidrag
till ett belopp, som är avsevärt högre än det som utgår under år 1960, nämligen
med ytterligare 25 milj. kr. eller intill vad som motsvarar en sammanlagd
byggnadsvolym av 115 milj. kr. i statsbidrag. Det är min avsikt
att förorda särskild proposition till riksdagen i anledning av det betänkande,
som framlagts av utredningen om städernas väghållning (SOU
1959: 19). Vissa förändringar i det nuvarande bidragssystemet torde därvid
komma att föreslås. Medelsbehovet å anslaget till Bidrag till byggande
av vägar och gator uppskattar jag till 115 milj. kr.
I detta sammanhang vill jag anmäla en anslagsteknisk fråga. Från an -
Statsutskottets utlåtande nr 6 är i960
11
slaget till Bidrag till vissa kommunikationsändamål, som för innevarande
budgetår är upptaget till 300 000 kr., bestrides bidrag i olika former för
huvudsakligen vissa kommunikationsleder. Sålunda utgår statligt stöd till
följande huvudgrupper av ändamål, nämligen dels fem relativt kostnadskrävande
passbåtförbindelser mellan fastlandet och öar vid norrlandskusten
samt över Ångermanälven, dels vissa smärre båtförbindelser huvudsakligen
utefter norrlandskusten och i det inre av Norrland, dels vissa enskilda
vintervägar m. in. i Norrbottens och Västerbottens län, dels anordningar
i vissa Norrlandslän för beredande av härbärge m. m. åt resande, dels
ock engångsanskaffning av snövesslor och båtar o. d. Ett par av de större
båtförbindelserna drives i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi men är ej
att anse såsom underhåll av allmän väg i väglagens mening. — De kommunikationsleder,
varom här är fråga, tillgodoser i regel ett i och för sig
relativt begränsat allmänt trafikbehov. I många fall är de av den art att
ordnandet av allmän väg- eller färjförbindelse eller enskild väg skulle
kräva stora kostnader och därför oftast inte kan tänkas komma till stånd
förrän efter lång tid. Anslaget avräknas numera mot automobilskattemedlen.
Med hänsyn till anslagets relativt blygsamma belopp samt till
önskvärdheten av att i görligaste mån begränsa antalet smärre anslag föreslår
jag att anslaget upphör. I enlighet med vad chefen för jordbruksdepartementet
anför vid anmälan under nionde huvudtiteln av anslaget till
Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter m. m.
torde berörda bidrag till anordningar för beredande av härbärge åt resande
fr. o. m. nästa budgetår böra bestridas från sistnämnda anslag. Kostnaderna
för de övriga ändamål, som anslaget till Bidrag till vissa kommunikationsändamål
varit avsett att tillgodose, torde i fortsättningen böra bestridas, beroende
på ändamålets art, från anslaget till Vägunderhållet eller bidragsanslagen
till enskild väghållning under sjätte huvudtiteln. Behållning vid
slutet av budgetåret 1959/60 under anslaget till Bidrag till vissa kommunikationsändamål
torde böra överföras till anslaget till Bidrag till underhåll
av enskilda vägar m. m.
Sammanfattningsvis föreslår jag en ökad medelsanvisning för det
statliga vägunderhållet om 5 milj. kr. till 365 milj. kr.
Jag förordar vidare, att anslag till statliga ordinarie väginvesteringar
äskas hos riksdagen med sammanlagt 370 milj. kr.
Det bör få ingå i Kungl. Maj :ts befogenheter på samma sätt som gäller
för innevarande budgetår att, om arbetsmarknadsläget så medgiver eller
påkallar, bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att utöka byggnadsverksamheten
utöver angivna medelsomslutning om 370 milj. kr. genom
att under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp av de
medel på de kalenderårsberäknade anslagen, som är anvisade för den
ordinarie verksamheten under andra halvåret 1961.
Anslaget till Vissa vägbgggnadsarbeten föreslås böjt till 20 milj. kr.
12
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1960
I fråga om bidragsanslagen till den kommunala väghållningen tillstyrker
jag väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om 65 milj. kr. till underhåll
av vägar och gator. För det kommunala väg- och gatubyggandet föreslås
en arbetsomslutning under år 1961 om 115 milj. kr. i statsbidrag. Anslaget
till Bidrag till byggande av vägar och gator torde, i avbidan på
särskild proposition, böra upptagas till ett preliminärt beräknat belopp
om 115 milj. kr.
Vad slutligen beträffar bidragsanslagen till enskild väghållning förordar
jag i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, att till
bidrag till underhåll av enskilda vägar anvisas 22 milj. kr., medan byggnadsanslaget
torde böra upptagas till 13 milj. kr. Totalt äskas för enskild
väghållning alltså 35 milj. kr.
För administration och diverse ändamål tillstyrker jag under andra
anslagspunkter under sjätte huvudtiteln tillhopa ca 55,2 milj. kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen. Under femte, åttonde, nionde, tionde,
elfte och tolfte huvudtitlarna föreslås därjämte att omkring 208 milj.
kr. skall avräknas. Totalt skulle alltså för de till administration m. m.
hänförliga ändamålen ca 263,2 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen,
vilket i förhållande till innevarande budgetårs anslag innebär en
ökning med omkring 41,4 milj. kr.
Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp, som
avses skola täckas av automobilskattemedlen, för budgetåret 1960/61 uppgå
till sammanlagt (365 + 370 + 20 + 65 + 115 + 35 + 263,2) 1 233,2 milj. kr.
eller exakt angivet 1 233 244 800 kr., vilket innebär en ökning i förhållande
till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsbelopp
med omkring 146,4 milj. kr.
Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat inkomsterna
på automobilskattemedlens specialbudget för budgetåret 1960/61
till 1 256,1 milj. kr.
Av detta belopp skulle alltså 1 233,2 milj. kr. disponeras för att täcka
anslag på driftbudgeten. Återstoden, ca 22,9 milj. kr., torde få tillföras budgetutjämningsfonden
och där redovisas under särskild titel.»
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Mattsson m. fl. (I: 3) och den andra inom andra kammaren av herr
Gustavsson i Alvesta m.fl. (11:6), vari hemställts att statsbidraget till underhåll
av enskilda vägar höjes till 70 eller, då synnerliga skäl föreligger, 85 %
av den beräknade kostnaden, att härför erforderlig höjning av bidragsanslaget
med 1,5 milj. kr. sker genom överföring från de allmänna väganslagen,
att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext
och omfördelad medelsanvisning samt att riksdagen måtte
anhålla om en utredning angående vissa närmare angivna frågor rörande
underhållet av enskilda vägar m. m.;
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
13
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Sveningsson och Sundin (I: 95) och den andra inom andra
kammaren av herrar Bohman och Stenberg (II: 116), i vilka hemställts,
att anslagen till Byggande av vägar och broar måtte ökas med 20 milj. kr.
till 390 milj. kr. genom att anslaget till Beredskapsarbeten på vägar och
gator nedsättes med motsvarande belopp om 20 milj. kr.
Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionerna II: 6 och II: 116.
Utskottet. Såsom av det föregående framgår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i sina petita för nästa budgetår under anslagen till den statliga
och den statsbidragsberättigade kommunala väghållningen hemställt
om en anslagsanvisning av totalt 1 020 milj. kr. Styrelsen har därvid —
under hänvisning till statsmakternas ställningstaganden till vägplanen för
Sverige — räknat med att investeringarna i statliga vägbyggnader under
1961 skulle få uppgå till det i planens tredje år upptagna beloppet om 410
milj. kr. För det statliga och det statsbidragsberättigade kommunala vägunderhållet
har förutsatts anslag om 400 resp. 65 milj. kr. samt för byggande
av vägar och gator i städerna 145 milj. kr.
Departementschefen, som för nu ifrågavarande ändamål förordat en
medelsanvisning om totalt 935 milj. kr., erinrar i anslutning härtill om
vissa av 1958 års besparingsutredning gjorda uttalanden. Utredningen har
bl. a. funnit den stegring av väganslagen från 865 milj. kr. under budgetåret
1959/60 till ca 1 400 milj. kr. under budgetåret 1963/64, som i enlighet
med den försenade vägplanen förutsatts komma till stånd, orealistisk
mot bakgrunden av de statsfinansiella utvecklingstendenserna för de
närmaste åren. I stället borde enligt utredningen utvecklingstakten under
perioden inriktas på en stegring från 865 till 1 100 milj. kr. Detta skulle
för nästa budgetår motsvara en begränsning med drygt 100 milj. kr. av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens äskanden.
Det av Kungl. Maj :t framlagda förslaget innebär, att av den totala medelsanvisningen
om 935 milj. kr. ett belopp om 370 milj. kr. beräknas för
de ordinarie statliga väginvesteringarna, vartill kommer 20 milj. kr. under
anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten. Sistnämnda anslagsmedel avses utnyttjas
för sådana vägarbeten, som föranledes av den intensifierade nedläggningsverksamheten
med avseende å trafiksvaga bandelar och som ej
kan inordnas i den inom flerårsplanernas ram bedrivna ordinarie byggnadsverksamheten.
För det statliga och det statsbidragsberättigade kommunala
vägunderhållet förordas anslag om 365 resp. 65 milj. kr. Till byggande
av vägar och gator i städerna slutligen beräknas i avbidan på särskild
proposition i ämnet ett belopp om 115 milj. kr.
I samband med det principiella godtagandet av vägplanen vid fjolårets
riksdag framhöll utskottet, att detta icke innebar ett ställningstagande till
14
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
den totala omfattningen av investeringarna under hela den period vägplanen
omfattar eller ens under tioårsperioden 1958—1967. Vidkommande investeringarnas
omfattning i övrigt, d.v. s. under en första femårsperiod, erinrades
om de uttalanden som av utskottet härutinnan tidigare gjorts. Såsom av
besparingsutredningen nu framhållits motsvarar den totala medelsförbrukningen
resp. medelsanvisningen för vägändamål på statsbudgeten 1957/58—
1959/60, om jämväl beredskapsarbetenas omfattning beaktas, praktiskt
taget vägplanens beräkningar för åren 1958—1960. Enligt vad utskottet
erfarit avser vidare merparten av de utförda beredskapsarbetena företag
inom flerårsplanernas ram, varjämte arbetena numera bedrives på ett
sådant sätt, att de i fråga om rationellt utförande m. m. kan i det närmaste
jämställas med de ordinarie arbetena. Med konstaterande av anförda
förhållanden ävensom under beaktande av det rådande statsfinansiella
läget har utskottet för det nu aktuella budgetåret — avseende investeringarna
under kalenderåret 1961 — ansett sig böra godtaga Kungl. Maj:ts
förslag. Vad av departementschefen i förevarande sammanhang anförts i
fråga om den intensifierade nedläggningsverksamheten med avseende å
trafiksvaga bandelar samt tillgodoseende av därigenom aktualiserade vägbehov
överensstämmer helt med den uppfattning utskottet tidigare givit
uttryck åt och föranleder följaktligen icke någon erinran från dess sida.
Utskottets ställningstagande i dessa delar innebär att utskottet icke kan
biträda det i de likalydande motionerna I: 95 och II: 116 ställda yrkandet
om överförande av 20 milj. kr. från anslaget till Beredskapsarbeten på
vägar och gator till de ordinarie vägbyggnadsanslagen. Dessa skulle härigenom,
inklusive de 20 milj. kr. som beräknats för Vissa vägbyggnadsarbeten,
bringas i nivå med det enligt den godtagna vägplanen förutsatta
investeringsbeloppet om 410 milj. kr. Utskottet, som således under punkten
11 i det följande kommer att avstyrka bifall till förenämnda motioner,
vill i anslutning härtill ånyo (jfr SU 1958: 6) understryka vikten av att
en klar gräns dragés mellan den ordinarie investeringsverksamheten och
de med medel från beredskapsanslag bedrivna arbetena. Anslaget för sistnämnda
arbeten bör sålunda utnyttjas utan förfång för det ordinarie vägbyggandet.
Utskottet har jämväl funnit sig kunna godtaga Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar
för vägunderhållet samt det bidragsberättigade kommunala
vägunderhållet. I fråga om anslaget till Bidrag till byggande av vägar och
gator har departementschefen föreslagit, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ges rätt att för byggnadsverksamheten under år 1961 ställa i utsikt
statsbidrag motsvarande en sammanlagd byggnadsvolym av 115 milj. kr.
i statsbidrag. Med hänsyn till såväl de stora och angelägna investeringsbehov
som föreligger för städernas väg- och gatunät som de besvärande
verkningar, vilka blivit en följd av de senaste årens eftersläpningar i bidragsgivningen
på ifrågavarande område, finner utskottet den sålunda för
-
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
15
ordade höjningen av bidragsramen välmotiverad. Utskottet, som vid behandlingen
av den särproposition rörande bidragsgivningen som av departementschefen
aviserats torde få anledning återkomma till härmed sammanhängande
frågor, finner i likhet med Kungl. Maj :t anslaget för hithörande
ändamål preliminärt kunna upptagas med ett belopp om likaledes
115 milj. kr.
Även i fråga om medelsberäkningen för enskild väghållning, innebärande
ett anslag om 22 milj. kr. till underhåll av enskilda vägar och 13
milj. kr. till byggande av enskilda vägar, biträder utskottet Kungl. Maj:ts
förslag. Härav följer att utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka bifall
till motionsledes väckta yrkanden rörande viss omfördelning av medelsanvisningen
från de allmänna väganslagen till underhållsanslaget för enskilda
vägar i syfte att möjliggöra en omedelbar höjning av bidragsprocenten
för detta ändamål. Utskottet återkommer härtill under resp. punkter
i det följande.
Under förevarande punkt har Kungl. Maj :t också föreslagit att anslaget
till Bidrag till vissa kommunikationsändamål, med hänsyn till de relativt
blygsamma belopp, varmed anslaget hitintills upptagits, samt önskvärdheten
av att i görligaste mån begränsa antalet smärre anslag, fr. o. m. nästa
budgetår skall upphöra. Kostnaderna för därmed avsedda ändamål avses
allt efter utgifternas karaktär skola bestridas från anslaget till Vägunderhållet
och anslagen till enskild väghållning. Vad departementschefen därvid
anfört och förordat har icke givit utskottet anledning till erinran.
För administration och diverse ändamål slutligen har äskats sammanlagt
ca 263,2 milj. kr. Vid bifall härtill liksom till vad utskottet under
förevarande punkt förordat skulle de mot automobilskattemedlen avräknade
anslagen för nästa budgetår uppgå till totalt (370 + 20 + 365 + 65 +
115 + 35 + 263,2) 1 233,2 milj. kr. I förhållande till motsvarande på riksstaten
för innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta en ökning
med ca 146,4 milj. kr. Då inkomsterna av automobilskattemedlen beräknas
till 1 256,1 milj. kr., skulle således det under budgetutjämningsfonden redovisade
överskottet på vägväsendets specialbudget komma att öka med 22,9
milj. kr.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av departementschefens uttalande
under förevarande punkt, i skrivelse till Kungl. Maj:t
giva till känna vad utskottet anfört.
10:o) Vägunderhållet. Kungl. Maj :t har (punkt 10, s. 28—30) föreslagit
riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag av 365 000 000 kr., att avräknas mot autoinobilskattemedlen.
16
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp
om 360 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1958/59 förelåg en reservation
av 2,3 milj. kr. å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för budgetåret 1960/61 hemställt
om ett anslag av 400 milj. kr. (s. 28 och 29).
Departementschefen konstaterar, att vägunderhållsanslaget för innevarande
budgetår, 360 milj. kr., ligger på en nivå som med 40 milj. kr. överstiger
1958/59 års. Departementschefen förordar för budgetåret 1960/61,
som framgått redan av punkten 9, en ökning med 5 milj. kr. till 365 milj.
kr., vilket skulle göra det möjligt att vidmakthålla en i stort sett oförändrad
vägunderhållsstandard.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de
under punkten 9 anmälda motionerna I: 3 och II: 6, i vad desamma berör
nu ifrågavarande anslag.
Utskottet. Såsom av utskottets yttrande under föregående punkt framgår,
biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning för vägunderhållet.
Utskottet har vidare under nämnda punkt förklarat sig icke
kunna godtaga det i de båda likalydande motionerna 1: 3 och II: 6 framförda
yrkandet om överföring av anslagsmedel från de allmänna väganslagen
till anslaget för det enskilda vägunderhållet och avstyrker därför i
förevarande sammanhang bifall till nämnda motioner i denna del.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 3 och II: 6, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Vägunderhållet för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 365 000 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
11 :o) Byggande av vägar och broar. Kungl. Maj :t har (punkt 11, s.
30—33) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1960/61 till byggande av
vägar och broar anvisa i statsrådsprotokollet angivna reservationsanslag å
tillhopa 370 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Av nedanstående sammanställning framgår bl. a. till förenämnda ändamål
för innevarande budgetår anvisade och för nästa budgetår äskade
medel.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960 17
Departe -
Anslag 1958/59 |
Reservation |
Anslag 1959/60 |
Styrelsens |
ments- |
||
Nettoutgift |
vid budget- |
förslag |
chefens |
|||
årets utgång |
1960/61 |
förslag 1960/61 |
||||
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
|
8. Byggande av riksvägar |
90,0 |
115,2 |
108,8 |
135,0 |
223,0 |
200,0 |
9. Byggande av länsvägar |
154,0 |
205,5 |
123,8 |
200,0 |
160,0 |
144,0 |
10. Byggande av ödebygds- |
10,0 |
12,3 |
8,0 |
11,0 |
11,0 |
11,0 |
vägar ............. |
15,0 |
|||||
11. Byggande av storbroar |
9,0 |
10,3 |
16,5 |
14,0 |
16,0 |
|
1 263,0 |
343,3 |
257,1 |
360,0 |
410,0 |
370,0 |
1 Varav 25 milj. kr. på tilläggsstat.
Behållningen å anslagen till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten
uppgick den 1 januari 1959 till 355,5 milj. kr. Sedermera har av
1959 års riksdag till vägbyggnader å tilläggsstat anvisats 25 milj. kr. Till
förfogande för år 1959 står alltså ca 380 milj. kr. Medelsförbrukningsramen
för år 1959 har av Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen till 1958
års A-riksdag angiv its till 330 milj. kr. Genom Kungl. Maj :ts beslut i november
1958 har en utökning av ramen till 355 milj. kr. medgivits. För år
1960 har anvisats anslag om tillhopa 360 milj. kr.
För budgetåret 1960/61 (arbetsåret 1961) föreslår väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
en medelsanvisning om tillhopa 410 milj. kr. i enlighet med
»Vägplan för Sverige» med ett års försening med följande fördelning.
Procentuell
Anslag till byggande av Belopp i fördelning
milj. kr. 1960/61
ca
riksvägar (enligt vägplanens terminologi) .............. 223 54
länsvägar (enligt vägplanens terminologi) ............. 160 39
ödebygdsvägar (enligt vägplanens terminologi) ......... 11 3
storbroar ........................................................... 16 4
410 100
Departementschefen har anfört följande.
»Medelsförbrukningen för den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten
under år 1958 uppgick till 320,1 milj. kr. För år 1959 har,
såsom närmare redovisats i 1959 års statsverksproposition (VI ht s. 47),
fastställts en medelsförbrukningsram om 355 milj. kr. Enligt uppgift från
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknas omslutningen under år 1959 i
verkligheten också komina att uppgå till sistnämnda belopp.
För väg- och vattenbyggnadsverkets vägbyggnadsverksamliet under år
1960 har riksdagen i enlighet med förslag i 1959 års statsverksproposition
angivit en ram om 360 milj. kr.
2—299 60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 saml. Nr 6
18
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
Den vid ingången av år 1960 disponibla medelsbehållningen under förevarande
anslag kan beräknas till 385,5 milj. kr. Den marginal om 25,5
milj. kr., som alltså skulle föreligga mellan tillgängliga medel och ram för
år 1960, kan komma att visa sig så liten eller vara så fördelad att vissa
administrativa svårigheter kan uppstå att nå den tänkta medelsomslutningen
om 360 milj. kr. Jag förutsätter att Kungl. Maj :t, på samma sätt som
gällt för år 1959 — i mån av behov för att uppnå den sammanlagda medelsförbrukningsramen
— får bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att
för verksamheten under år 1960 i förväg taga i anspråk medel från väganslagen
för budgetåret 1960/61.
Såsom anförts i den allmänna översikten har jag för den ordinarie statliga
vägbyggnadsverksamheten under år 1961 förordat anslag om sammanlagt
370 milj. kr.
Jag övergår nu till frågan hur nämnda totalbelopp för budgetåret 1960/61
(kalenderåret 1961) skall fördelas på vederbörliga anslag.
Med hänsyn till den begränsning av medelsförbrukningen under år 1961,
som här angivna anslagsbelopp innebär i förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
äskande, och det förhållandet att en viss del av medlen
avses för vägarbeten i samband med järnvägsnedläggningar, har jag berett
styrelsen tillfälle att under hand ange den fördelning av anslagsmedlen,
som styrelsen i det nya läget anser mest lämplig. Styrelsen har därvid
föreslagit en fördelning, som är i stort sett proportionell med den i petitan
föreslagna, nämligen 200 milj. kr. eller 54 % på anslaget till Byggande
av riksvägar, 144 milj. kr. eller 39 % på anslaget till Byggande av länsvägar,
11 milj. kr. eller 3 % på anslaget till Byggande av ödebygdsvägar
samt 15 milj. kr. eller 4 % på anslaget till Byggande av storbroar. Jag
anser, att den av styrelsen föreslagna anslagsberäkningen bör godtagas.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under
punkten 9 redovisade motionerna I: 3 och II: 6 samt I: 95 och II: 116, samtliga
motioner i vad de berör förevarande anslag.
Utskottet. Såsom redan framgått av punkten 9 i det föregående har utskottet
funnit sig böra godtaga, att anslagen till byggande av vägar och
broar i enlighet med vad Kungl. Maj :t förordat anvisas med sammanlagt
370 milj. kr. Utskottet biträder jämväl det förslag till anslagsfördelning
som därvid framlagts.
Härav följer att utskottet icke kan ansluta sig till det i motionerna I: 3
och II: 6 framförda yrkandet om överföring av medel från de allmänna
väganslagen till anslaget för det enskilda vägunderhållet. Ej heller har
utskottet funnit det lämpligt att, som i motionerna 1:95 och II: 116 förordats,
överföra medel från anslaget till Beredskapsarbeten på vägar och
gator till de ordinarie vägbyggnadsanslagen. Utskottet avstyrker således
bifall till de nämnda motionerna i vad de berör nu förevarande anslag.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
19
Under hänvisning jämväl till vad utskottet i övrigt anfört under punkten
9 får utskottet hemställa.
att riksdagen må, med bifall till Kungi. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 3 och II: 6 samt I: 95 och II: 116,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, för budgetåret 1960/61
anvisa följande reservationsanslag att avräknas mot automo
-
bilskattemedlen, nämligen
a) Byggande av riksvägar ......................... kr. 200 000 000
b) Byggande av länsvägar ........................ » 144 000 000
c) Byggande av ödebygdsvägar .................. » 11 000 000
d) Byggande av storbroar .......................... » 15 000 000
12:o) Vissa vägbyggnadsarbeten. Kungl. Maj :t har (punkt 12, s. 33 och
34) föreslagit riksdagen att till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 milj. kr.
Som framgått av den allmänna översikten ifrågasätter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
om icke förevarande anslag kan slopas. Därest ett mera
forcerat nedläggande av trafiksvaga bandelar avses komma till stånd under
den närmaste tiden, vilket kräver ett anslagsbehov större än nuvarande anslag
om 4 milj. kr., förutsätter dock styrelsen, att särskilda medel för vägbyggnadsarbetena
ställes till förfogande eller också att anslaget bibehålies
t. v. Om det senare alternativet väljes, bör anslaget för budgetåret 1960/61
upptagas till 10 milj. kr.
Departementschefen har som framgått av punkten 9 i det föregående,
beräknat anslaget till 20 milj. kr. för nästa budgetår.
Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag och under hänvisning till
vad utskottet under punkten 9 anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
13:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 13, s. 34—36) och under hänvisning till vad utskottet
under punkten 9 anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
20
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
14 :o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj :t har
(punkt 15, s. 36 och 37) föreslagit riksdagen att dels till Bidrag till underhåll
av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 22 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ock
medgiva att under budgetåret 1960/61 statlig lånegaranti må beviljas för
lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill
ett totalbelopp av 500 000 kr.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 22
milj. kr. för nästa budgetår.
Departementschefen har godtagit styrelsens beräkning av medelsbehovet
under anslaget samt biträtt ett förslag om medgivande att bevilja statlig
kreditgaranti för lån till inköp av vägunderhållsmaskiner under budgetåret
1960/61 till ett sammanlagt belopp av 500 000 kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lars Larsson m. fl. (I: 354) och den andra inom andra kammaren
av herr Johansson i Norrköping m. fl. (11:432), vari hemställts, att riksdagen
i samband med behandlingen av Kungl. Maj :ts förslag om anslag
till nu ifrågavarande ändamål måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
atl erforderliga åtgärder vidtages, så att vissa av motionärerna framförda
synpunkter blir tillgodosedda;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
heriar Åkesson och Uno Olofsson (I: 357) och den andra inom andra
kammaren av herr Nelander m. fl. (11:447), i vilka föreslagits, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om en översvn av
gällande bestämmelser och praxis för intagning av enskild väg till allmänt
underhåll i syfte att åstadkomma en snabbare handläggning av ärendena
med ökad intagning samt att en omprövning av bidragsprocenten
göres och förslag förelägges nästa års riksdag;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Schött (1:96) och den andra inom andra kammaren av herr
Hseggblom (II: 114), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t framför i motionerna anförda synpunkter rörande dispositionen av
statsbidraget till enskild väghållning;
dels ock de under punkten 9 redovisade motionerna I: 3 och II: 6 i vad
de berör förevarande anslag.
Beträffande de skäl som åberopats till stöd för motionärernas yrkanden
torde få hänvisas till motionerna II: 6, II: 114, II: 432 och II: 447.
Statsutskottets utlåtande nr 6 ur 1960
21
Utskottet. I anledning av Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
har i motionerna 1:3 och 11:6 hemställts, att riksdagen måtte besluta en
höjning med fem procent av bidragsprocenten till underhåll av enskilda
vägar, att i anledning härav erforderliga anslagsmedel överföres från de
allmänna väganslagen till anslaget för det enskilda vägunderhållet, samt
att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om utredning angående de bidragsbestämmelser
för enskilda vägar som berör byggnads- och iståndsättningsbidragen,
om uppskattningen av underhållskostnaderna samt villkoren för
att enskild väg skall bli statsbidragsberättigad. I motionerna 1:354 och
II: 432 har hemställts om en förnyad utredning och prövning av frågan
om höjning av underhållsprocenten i sådan tid att förslag härom kan
framläggas för 1961 års riksdag. Även i motionerna I: 357 och II: 447 har
hemställts om en omprövning av underhållsprocenten, syftande till framläggande
av förslag i frågan till nästa års riksdag. Dessutom har i sistnämnda
båda motioner yrkats en översyn av gällande bestämmelser och
praxis för intagning av enskild väg till allmänt underhåll. Slutligen har i
motionerna I: 96 och II: 114 hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t framför vissa i motionerna anförda synpunkter på dispositionen av
statsbidraget till enskild väghållning.
Utskottet har under punkten 9 i det föregående förklarat sig biträda Kungl.
Maj :ts förslag om en anslagsanvisning för nästa budgetår om 22 milj. kr.
till bär ifrågavarande ändamål, vilket innebär att utskottet icke kan biträda
de i motionerna 1: 3 och II: 6 framförda yrkandena om överföring av anslagsmedel
från anslagen för allmänna vägbyggnader till förevarande anslag.
Bifall i denna del till nämnda motioner avstyrkes därför.
Vidkommande åter yrkandet om en höjning av bidragsprocenten för
underhållet av de enskilda vägarna finner utskottet skäl tala härför. Utskottet
vill erinra om tidigare gjorda uttalanden i denna fråga (jfr SU
1958: 6 och 1959: 6) och dessas innebörd. Med beaktande härav synes det
utskottet angeläget att Kungl. Maj :t till förnyad prövning upptager frågan
om höjning av bidragsprocenten för det enskilda vägunderhållet. Resultatet
av prövningen bör om möjligt redovisas redan i nästkommande års statsverksproposition.
Starka skäl talar för att jämväl övriga med statsbidragsgivningen till
enskilda vägar sammanhängande frågor blir föremål för utredning. Utskottet
vill därför föreslå att en sådan göres på sätt Kungl. Maj :t finner lämpligt.
Genom utskottets sålunda intagna ståndpunkt synes de i motionerna
1:354 och 11:432 framställda önskemålen i det närmaste tillgodosedda
liksom i väsentliga delar yrkandena i motionerna I: 3 och II: 6 samt I: 357
och II: 447. Den i motionerna I: 96 och II: 114 åter begärda framställningen
till Kungl. Maj :t kan utskottet ej finna sakligt motiverad och hemställer
följaktligen att nämnda motioner ej må föranleda någon riksdagens åtgärd.
22
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 3 och
II: 6, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, motionerna I: 354
och 11:432 samt 1:357 och 11:447, i skrivelse till Kungl.
Maj :t giva till känna vad utskottet anfört rörande bidragsprocenten
för det enskilda vägunderhållet samt utredning
rörande de med statsbidragsgivningen till de enskilda vägarna
sammanhängande frågorna;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna It 3 och II: 6, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till underhåll av enskilda vägar
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
22 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
III. att riksdagen må medgiva, att under budgetåret 1960/61
statlig lånegaranti må beviljas för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner
för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp
av 500 000 kr.;
IV. att motionerna 1:96 och 11:114 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
15 :o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 16, s. 38) och under hänvisning till vad utskottet
under punkten 9 anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till byggande av enskilda
vägar för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
13 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
16:o) Utredningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17,
s. 39), som innebär oförändrat anslag för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utredningar för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 435 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.
17 :o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18, s. 39 och 40) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella
vägkongresser för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag av 100 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
23
18 :o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19, s. 40) får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kr.
19 :o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.
Maj :t har (punkt 20, s. 40—42) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 45 000 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 45 milj. kr.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår.
Departementschefen erinrar om de nya grunder för statsbidragsgivningen
till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp som antogs av fjolårets
riksdag (prop. 1959: 84; SU 121; rskr 289). I enlighet med vad som förutsattes
vid framläggandet av förslaget till nya bidragsregler, bör anslaget
för nästa budgetår enligt departementschefen upptagas till oförändrat 45
milj. kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft tva
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Sveningsson m. fl. (I: 356) och den andra inom andra kammaren av herrar
Lothigius och Magnusson i Borås (II: 448), vari hemställts, såvitt nu är
i fråga, att riksdagen måtte till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
30 000 000 kr.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får
utskottet hänvisa till motionen I: 356.
Utskottet. Såsom departementschefen erinrat om beslutades vid fjolårets
riksdag ändrade grunder för statsbidragsgivningen till anläggningar för
vattenförsörjning och avlopp, innebärande bl. a. en sänkning av den genomsnittliga
bidragsnivån från ca 32 till ca 20 %. Härjämte vidtogs i syfte att
åstadkomma en minskning av väntetiden för de bidragssökande en höjning
av bidragsanslaget från 30 till 45 milj. kr. I enlighet med vad som förutsatts
vid framläggandet av propositionen rörande bidragsgivningen föreslås
nu av Kungl. Maj :t för nästa budgetår en oförändrad medelsanvisning.
24
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
Utskottet har för sin del inte funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts anslagsberäkning och kan följaktligen icke biträda det i motionerna
1: 356 och II: 448 framförda yrkandet om en nedskärning av anslaget med
15 milj. kr. Utskottet vill i anslutning härtill framhålla att, enligt vad
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sina petita anfört, anslaget för innevarande
budgetår kommer att i huvudsak disponeras för bidrag till företag,
som påbörjats under tiden den 1 april—31 december 1954. Väntetiden
för de företag, som den 1 juli 1960 står närmast i tur för erhållande av
bidrag, kommer därför, även under förutsättning av oförändrad medelsanvisning,
att uppgå till i genomsnitt fem och ett halvt år. Under åberopande
härav och under erinran jämväl om sina uttalanden vid fjolårets
riksdag (SU nr 121) i här berörda bidragsfråga avstyrker utskottet bifall
till förenämnda motioner, såvitt nu är i fråga.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 356 och II: 448, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag av 45 000 000 kr.
V ägtrafikväsendet
20:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 21,
s- 43—47) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för statens bilinspektion vidtaga i statsrådsprotokollet
angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens bilinspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61, dels ock till Statens bilinspektion: Avlöningar för samma
budgetår anvisa ett förslagsanslag om 3 321 800 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 105 000 kr.
I. Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har hemställt om en anslagshöjning
för nästa budgetår med 525 200 kr.
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 43—45).
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
25
II. Besparingsutredningen föreslår i sitt betänkande (s. 192—193) en
undersökning rörande möjligheterna att befria bilinspektionen från vissa
besiktningsförrättningar och att i stället låta dessa utföras av privata bilkontrollanstalter
eller kvalificerade bilreparationsverkstäder. Vidare föreslås
att frågan om återinförande av avgifter för besiktningsförrättningar
vid bilinspektionen upptages till prövning.
Beträffande en närmare redovisning av besparingsutredningens förslag
samt yttrandena däröver, i vad de berör förevarande fråga, torde få hänvisas
till propositionen (s. 45 och 46).
Departementschefen har anfört följande.
»Under de senaste budgetåren har en icke obetydlig förstärkning av bilinspektionens
organisation ägt rum. Likväl lider inspektionen brist på personal.
Utbyggnaden av bilinspektionen har icke kunnat hålla jämna steg
med de ökade krav, som ställts på densamma i samband med motorfordonstrafikens
fortgående utveckling.
Denna fråga har uppmärksammats av 1958 års besparingsutredning.
Utredningen har föreslagit, att en undersökning företages rörande i vilken
utsträckning inspektionen åvilande arbetsuppgifter skulle kunna utan men
för trafiksäkerheten lösas utan inspektionens medverkan och därför avlastas
denna. Vidare har utredningen föreslagit, att man snarast bör pröva
frågan om att återinföra avgifter för besiktningsförrättningar. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen har anmält, att styrelsen påbörjat en utredning
om förutsättningarna för att utöka motorfordonskontrollen. Styrelsen har
även meddelat sin avsikt att i samband med denna utredning jämväl
undersöka i vad mån motorfordonsbesiktningar lämpligen skulle kunna
anförtros åt organ utanför inspektionen samt pröva besparingsutredningens
förslag i fråga om återinförande av förrättningsavgifter. Då sålunda
båda de av besparingsutredningen väckta förslagen redan är föremål för
prövning, synes någon särskild åtgärd från Kungl. Maj :ts sida i denna
fråga icke vara påkallad f. n. Jag förutsätter dock, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
bedriver sitt utredningsarbete skyndsamt och under erforderlig
kontakt med vederbörande motororganisationer.
Någon mera väsentlig personell förstärkning av bilinspektionen är jag
inte beredd tillstyrka för nästa budgetår. Jag anser mig böra förorda, att
bilinspektionens personal utökas med tre nya bilinspektörer i Ae 19 samt
ett kanslibiträde i Ae 7. Kostnaderna härför beräknas till 74 220 kr. Samtidigt
tillstyrker jag styrelsens förslag om utökning av antalet bilinspektörskontor,
varvid Mariestad och Värnamo göres till nya stationsorter.
Då nio kontorsbiträden i Ae 5 i enlighet med grunderna för den reglerade
befordringsgången bör erhålla ordinarie anställning, bör i personalförteckningen
uppföras ytterligare nio befattningar som kontorsbiträde i
Ao 5.
26
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
De automatiska kostnadsökningarna i anledning av 1959 års riksdags
beslut om uppflyttning av vissa tjänster samt för löneklassuppflyttningar,
höjt rörligt tillägg och tjänstetidsbefordran upptager jag i enlighet med
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar till (35 424 + 26 698 +
37 800 + 1 238) 101 160 kr. Till kompensation för höjda folkpensionsavgifter
bör beräknas ytterligare 41 400 kr.
I enlighet härmed skulle anslaget för nästa budgetår uppföras med
(3 105 000 + 74 220 + 101 160 + 41 400) i runt tal 3 321 800 kr.»
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en
inom första kammaren av herr Gunnar Berg väckt motion (I: 93), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta att bilinspektionen i Karlskrona
skall förstärkas med en bilinspektör.
Beträffande den närmare motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa
till motionen i fråga.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt innebär en
fortsatt personell förstärkning av statens bilinspektion genom inrättande
av tre nya bilinspektörstjänster i Ae 19 och en kanslibiträdestjänst i Ae 7.
Härjämte sker en utökning av antalet bilinspektörskontor genom att Mariestad
och Värnamo blir nya stationsorter.
Även om en kraftigare förstärkning redan nu av statens bilinspektion
i och för sig framstår som önskvärd har utskottet funnit sig böra biträda
Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet kan följaktligen icke biträda det i motionen
I: 93 framförda yrkandet om förstärkande av bilinspektionen i Karlskrona
med en bilinspektör. Motionärens hemställan torde närmast vara föranledd
av ett tidigare rådande provisorium, innebärande att en i Karlskrona stationerad
bilinspektör även uppehållit en tillfälligt vakant befattning i Kalmar.
Nämnda provisorium har, enligt vad utskottet inhämtat, numera avvecklats,
varjämte vissa möjligheter torde föreligga att tidvis förstärka inspektionen
i Karlskrona med en biträdande bilinspektör. Motionärens önskemål
synes därmed tillgodosedda. Utskottet, som under åberopande av det
anförda avstyrker bifall till motionen i fråga, har icke heller i övrigt funnit
anledning till erinran mot vad departementschefen i förevarande sammanhang
anfört och förordat.
Utskottet hemställer således,
I. att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
statens bilinspektion vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1960 förordade ändringar;
b)
godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1960/61:
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
27
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 324 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................................ 1 438 700
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 497 000
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................... 61 700
Summa kr. 3 321 800
c) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 321 800 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen;
II. att motionen I: 93 icke må av riksdagen bifallas.
21 :o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 22, s. 48 och 49), som innebär en anslagsökning med
165 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 143 800
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
22 :o) Statens bilinspektion: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 23, s. 49 och 50), som innebär en med 35 000 kr. ökad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bilinspektion: Utrustning för
budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 155 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
23 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 24, s. 50)), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
24:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. I enlighet
med Kungl. Maj-.ts förslag (punkt 25, s. 50 och 51), som innebär en
ökad medelsanvisning med 1 500 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid
järnvägskorsningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
28
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
25 ro) Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 26, s. 51 och 52),
innebärande en med 50 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande
åtgärder vid vissa järnvägskorsningar för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.
26:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 27, s. 52—55), som innebär en med 19 000 kr. ökad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 40 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 25 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
......................................................... 376 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 65 600
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagvis
......................................................... 8 400
Summa kr. 516 200
b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 516 200 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
27:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 28, s. 55), som innebär en anslagsökning med 2 000
kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 53 500 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
28 :o) Statens trafiksäkerhetsråd m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 29, s. 55—57), som innebär en anslagsökning med 11 700
kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens trafiksäkerhetsråd m. m. för
budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 184 700 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1960
29
29 :o) Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning. Kungl. Maj :t
har (punkt 30, s. 57 och 58) föreslagit riksdagen att till Kostnader för
vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag av 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 450 000 kr.
Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt, att anslaget höjes med 550 000
kr. (s. 58).
Departementschefen har anfört följande.
»I förra årets statsverkspropostion tillstyrkte jag, att ett av Organisationskommittén
för trafiksäkerhet år 1958 framlagt program lades till grund
för det fortsatta arbetet på trafiksäkerhetsforskningens område. Medelstilldelningen
till rådet från detta anslag höjdes i anslutning härtill från 100 000
kr. till 450 000 kr. för innevarande budgetår. Samtidigt uttalade jag, att anslaget
i fortsättningen borde avvägas i sammanhang med övriga forskningsanslag
och att trafiksäkerhetsforskningen därvid i förekommande fall borde
ges ett ökat ekonomiskt stöd i likhet med andra forskningsgrenar. I överensstämmelse
härmed tillstyrker jag, att anslaget för nästa budgetår upptages
till 500 000 kr.»
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en
inom första kammaren av herr Lundström väckt motion (I: 355), i vilken
hemställts, att för budgetåret 1960/61 till Statens trafiksäkerhetsråd för
forskning anvisas ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.
Beträffande de skäl som åberopats till stöd för yrkandet torde få hänvisas
till motionen i fråga.
Utskottet har för sin del funnit sig böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag
under förevarande punkt, innebärande en anslagshöjning för nästa budgetår
med 50 000 kr. Även om i motionen I: 355 i och för sig beaktansvärda
skäl anförts för en ytterligare höjning av anslaget får utskottet således i
enlighet med det anförda avstyrka bifall till motionen i fråga.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen I: 355, till Kostnader för vetenskaplig
trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag av 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
30:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
Kungl. Maj :t har (punkt 31, s. 58—61) föreslagit riksdagen att till Bidrag
30
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret
1960/61 anvisa ett anslag av 650 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 550 000 kr.
Nationalföreningen har för nästa budgetår hemställt om en anslaghöjning
med 595 000 kr. (s. 59 och 60).
Departementschefen har anfört följande.
»Sedan statsmakterna förra året beslutat att för försäkringsanstalt införa
viss avdragsrätt vid beskattningen för bidrag till trafiksäkerhetsverksamheten,
har NTF tillförts betydligt ökade bidrag från trafikförsäkringsföreningen.
För budgetåret 1959/60 höjde sålunda föreningen sitt bidrag
från 125 000 kr. till 500 000 kr. och för nästa budgetår har bidraget ytterligare
höjts till 750 000 kr. Även i övrigt har bidragen från enskilt håll
ökat. Vidare har föreningens ansträngningar att få större inkomster genom
egen försälj ningsverksamhet m. m. varit framgångsrika. Starka skäl talar
för att under sådana förhållanden även staten bör öka sitt ekonomiska
stöd åt NTF för att stimulera föreningen i dess arbete, icke minst med
tanke på den riksomfattande stora kampanj, som föreningen planerar att
genomföra under år 1960. Jag föreslår därför, att bidragsanslaget för nästa
budgetår höjes till 650 000 kr.»
Utskottet. Den av Kungl. Maj :t för nästa budgetår föreslagna höjningen
av anslaget till förevarande ändamål finner utskottet välmotiverad. Vad departementschefen
i anslutning härtill anfört och förordat överensstämmer
också med utskottets tidigare gjorda uttalanden beträffande verksamhetens
finansiering samt angelägenheten av ökad medelsanvisning m. m. till föreningens
arbete.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1960/61 anvisa ett
anslag av 650 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Byggnadsväsendet
31 :o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 42, s.
64—72) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
31
angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 082 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 887 200 kr.
I. Byggnadsstyrelsen har bl. a. hemställt, att anslaget för nästa budgetår
höjes med 378 400 kr.
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 64—68).
Över framställningen har yttrande avgivits av statens lönenämnd (s.
68 och 69).
II. Besparingsutredningen har i sitt betänkande (s. 196 och 197) redovisat
vissa synpunkter på byggnadsstyrelsens arbeten i egen regi. Utredningen
har föreslagit, att styrelsen måtte anmodas att taga dessa synpunkter
under övervägande och till Kungl. Maj :t inkomma med den redogörelse
för de åtgärder, som enligt styrelsens bedömande bör vidtagas i
syfte att begränsa byggnadsverksamheten i egen regi.
För en närmare redovisning av besparingsutredningens synpunkter och
förslag samt yttrandena däröver, i vad de avser nu ifrågavarande ämne,
torde få hänvisas till propositionen (s. 69 och 70).
Departementschefen har bl. a. anfört följande.
»Enligt besparingsutredningen torde byggnadsstyrelsens organisation för
byggande i egen regi så snart som möjligt böra nedbringas till vad som
bedömes oundgängligen nödvändigt för att kunna bemästra ev. tendenser
till opåkallat höga priser från entreprenörernas sida. Såsom framgått av
vad byggnadsstyrelsen anfört finns det emellertid även andra omständigheter,
som måste beaktas vid den fortsatta avvägningen av egenregiverksamhetens
omfattning. Jag är därför icke beredd att i anledning av utredningens
förslag närmare uttala mig rörande avvägningen mellan egen
regi och entreprenad utan förutsätter att byggnadsstyrelsen — som sedan
en följd av år minskat sin egenregiverksamhet till dess nuvarande relativt
begränsade omfattning — skall fortlöpande tillse att man har en lämpligt
avvägd egenregiverksamhet.
I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör en befattning som förste
byråsekreterare i Ae 23 å styrelsens administrativa byrå förändras till en
byrådirektörstjänst i Ae 24. Detta medför ett ökat anslagsbehov å 1 548 kr.
Med anledning av byggnadsstyrelsens förslag om förändring av en extra
byrådirektörsbefattning i A 24 till exlra-ordinarie tjänst i samma löne
-
32
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1960
grad får jag efter samråd med chefen för civildepartementet föreslå att
en tjänst som förste byråingenjör i Ae 23 inrättas på byggnadsbyråns byggnadstekniska
avdelning.
Till följd av den fortlöpande utvidgning av det under styrelsens förvaltning
stående fastighetsbeståndet, som ägt rum under senare år, bör
styrelsen få anställa ytterligare en byggnadskontrollant på intendentsbyråns
inrikesavdelning. Jag föreslår därför att en tjänst som byråingenjör
i Ae 21 inrättas för detta ändamål. Därjämte är det angeläget att förstärka
intendentsbyråns allmänna avdelning, varför jag vill förorda inrättande
av en befattning som byråingenjör i Ae 19 å denna avdelning. Dessa förslag
medför ett ökat anslagsbehov å 44 220 kr.
Byggnadsstyrelsens övriga förslag till löneregleringar och personalförstärkningar
kan jag icke tillstyrka.»
Då de automatiska kostnadsökningarna i anledning av löneklassuppflyttningar,
höjt rörligt tillägg, kompensation för höjda folkpensionsavgifter
in. in. upptages i enlighet med styrelsens beräkningar till 148 972 kr.,
uppföres anslaget med i runt tal 4 082 000 kronor.
I styrelsens personalförteckning för byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet
bör uppföras en byrådirektör i Ae 24 och en byråingenjör i Ae 21
och ur förteckningen utgå en förste byråsekreterare i Ae 23. Vidare bör i
personalförteckningen över av byggnadsmedel avlönad personal å styrelsens
byggnadsbyrå uppföras en förste byråingenjör i Ae 23.
Utskottet. Departementschefen har i anslutning till ett uttalande av
besparingsutredningen förklarat sig icke beredd att närmare uttala sig
rörande avvägningen mellan byggnadsstyrelsens arbeten i egen regi och på
entreprenad. Såsom organisatoriska förändringar för nästa budgetår förordas
i anslutning till styrelsens ordinarie anslagsäskanden, förutom vissa
löneregleringar m. m., en viss förstärkning av intendentsbyråns personalresurser.
Inte heller utskottet har funnit anledning att deklarera någon särskild
ståndpunkt i fråga om valet av organisationsform för det statliga byggandet.
Allmänt sett torde en sådan kombination av egenregi- och entreprenadverksamheten
böra förutsättningslöst eftersträvas, som ger lägsta kostnad
för den totala byggnadsverksamheten.
Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1960 förordade ändringar;
b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
33
Avlöningsstat
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 365 800
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ..................... 1 800
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 1 851 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 583 900
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis................................................... 67 500
Säger kr. 3 870 000
Byggnadsstyrelsens värmelednings personal
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 74 100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 103 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 31 200
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................... 3 500
Säger kr. 212 000
Summa kr. 4 082 000
c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 082 000 kr.
32:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 43, s. 72 och 73), som innebär en anslagsökning med 23 000
kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 509 600 kr.
33 :o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 44, s. 74), innebärande en automatisk uppräkning
av anslaget för nästa budgetår med 159 100 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 957 100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 2 894 900
3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter
m. fl., förslagsvis .............................. 471 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 778 100
3 299 60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 6
34
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 78 400
Summa kr. 5 179 600
b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 5 179 600 kr.
34:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 45, s. 75), som innebär en anslagsökning för nästa
budgetår med 41 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
536 500 kr.
35 :o) Bidrag till upprättande av regionplaner m. m. Kungl. Maj :t har
(punkt 46, s. 76 och 77) föreslagit riksdagen att till Bidrag till upprättande
av regionplaner m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat upptaget med ett formellt belopp av
100 kr.
Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1959 föreslagit att anslaget
uppföres med 500 000 kr. (s. 76).
Departementschefen har anfört följande.
»Byggnadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet har icke givit mig anledning
till erinran. Jag förordar därför att anslaget, som under en följd
av år uppförts med enbart ett formellt belopp, för nästa budgetår upptages
till 500 000 kr.
I detta sammanhang får jag erinra om att förskott till regionplaneändamål
kan efter beslut av Kungl. Maj:t tillhandahållas av statsmedel. Sådana
förskott bestrides från anslaget Förskott till vissa plankostnader m. m.
å kapitalbudgeten under Fonden för förlag till statsverket. Å anslaget finns
enligt senast tillgängliga uppgifter disponibelt ca 277 000 kr. Frågan om
den fortsatta bidragsgivningen till upprättande av regionplaner har upptagits
till prövning av 1951 års byggnadsutredning. I avvaktan på resultatet
av utredningens arbete har jag icke ansett mig böra förorda någon
medelsanvisning under investeringsanslaget Förskott till vissa plankostnader
m. m.»
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de
under punkten 19 anmälda motionerna I: 356 och II: 448, såvitt däri yrkats,
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
35
att riksdagen måtte avslå förslaget om ett anslag för budgetåret 1960/61
till Bidrag till upprättande av regionplaner in. m. av 500 000 kr.
Utskottet. Innebörden av Kungl. Maj :ts förslag är, att ett anslag på
500 000 kr. äskats för att huvudsakligen användas till att avlösa tidigare
bidragsförskott till regionplaneändamål. Departementschefen har i detta
sammanhang jämväl anmält, att frågan om den fortsatta bidragsgivningen
upptagits till prövning av 1951 års byggnadsutredning.
I de båda likalydande motionerna 1:356 och 11:448 har, såvitt nu är
i fråga, yrkats på avslag på Kungl. Maj :ts förevarande anslagsäskande.
Skälet härför är närmast, att motionärerna inte funnit nyttan för statsverkets
del av regionplaneringen motivera en fortsatt bidragsgivning. Utskottet,
som vill understryka betydelsen av regionplaneringen såsom sådan,
finner inte anledning biträda motionärernas förslag. Vägledande för utskottets
ståndpunktstagande har därvid varit, att förevarande anslag på
driftbudgeten, som nämnts, är avsett att avlyfta redan beviljade och utbetalda
förskott, varför det skulle fordras mycket starka skäl för att inte
fullfölja det statliga engagemanget i vederbörande fall, samt att frågan
om den fortsatta bidragsgivningen på området, som departementschefen
påpekat, upptagits till utredning i ett större sammanhang.
Utskottet, som sålunda inte funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag, hemställer följaktligen,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 356 och II: 448, såvitt nu är i
fråga, till Bidrag till upprättande av regionplaner m. m. för
budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
36 :o) Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse m. m. inom
vissa strandområden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 47, s.
77), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar på grund av förbud mot
bebyggelse m. m. inom vissa strandområden för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kr.
37 :o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 48, s. 77 och 78), som innebär en
med 260 000 kr. höjd medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kr.
3*—299 ao Bihang ill riksdagens protokoll 1960. 6 saml. Nr 6
36
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
Tekniska institut
38 :o) Statens väginstitut. Kungl. Maj :t har (punkt 49, s. 79—84) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för statens väginstitut vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,
dels godkänna av departementschefen förordad stat för statens väginstitut,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock
till Statens väginstitut för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
959 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 942 000 kr.
Direktionen för statens väginstitut har i skrivelse den 28 augusti 1959
hemställt om en anslagshöjning av 85 700 kr.
Beträffande den närmare innebörden av direktionens förslag torde få
hänvisas till propositionen (s. 79—82).
Departementschefen erinrar inledningsvis om den år 1959 på grundval
av särskild utredning beslutade omorganisationen av statens väginstitut
samt anför därefter följande.
»För nästa budgetår anser jag mig böra förorda att — som ett fortsatt led
i institutets upprustning — den trafiktekniska sektionen inom institutets
maskintekniska avdelning i enlighet med utredningens förslag ombildas
till en ny avdelning, benämnd trafiktekniska avdelningen. I överensstämmelse
härmed bör inrättas en ny befattning som avdelningschef i
lönegrad Bo 1, vilket medför ett ökat anslagsbehov å 37 008 kr.
Befattningen som överingenjör och chef i Bp 4 torde böra förändras
till tjänst som överdirektör i Bp 5. I enlighet med vad chefen för
civildepartementet anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor torde vidare en befattning som forskningsingenjör i Ae 21 å maskintekniska
avdelningens konstruktionskontor böra uppflyttas till lönegrad
Ae 23 med benämningen förste forskningsingenjör. Dessa förslag medför
en merkostnad å 5 004 kr.
En befattning som kanslibiträde i Ag 7 synes såsom direktionen föreslagit
böra förändras till extra ordinarie tjänst i samma lönegrad.
För automatiska kostnadsförändringar i anledning av löneklassuppflyttningar
m. m. bör under institutets verksamhet i allmänhet uppföras
(4 227 + 15 800 + 11 300) 31 327 kr. För institutets verksamhet för särskilda
uppdragsgivares räkning upptager jag 166 508 kr. i anledning av
ökad uppdragsverksamhet, 40 700 kr. för höjt rörligt tillägg samt 7 400 kr.
för kompensation för höjda folkpensionsavgifter eller sammanlagt
214 608 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
37
I enlighet med direktionens förslag bör omkostnadsposten för institutets
verksamhet i allmänhet minskas med 3 500 kr., medan omkostnadsposten
för institutets verksamhet för särskilda uppdragsgivares räkning i samband
med ökad uppdragsverksamhet höjes med 100 000 kr.
De särskilda uppdragsmedlen kan enligt direktionens förslag uppräknas
med 367 500 kr., varav 2 000 kr. avser ersättningar för materialkontroll
samt 365 500 kr. ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m.
Då jag i övrigt icke anser mig kunna biträda av direktionen framförda
förslag, skulle anslaget för nästa budgetår uppföras med (942 000 + 37 008
+ 5 004 + 31 327 + 214 608 — 3 500 + 100 000 — 367 500) i runt tal
959 000 kr.
I institutets personalförteckning bör under verksamheten i allmänhet
uppföras en överdirektör i Bp 5, en avdelningschef i Bo 1 och en
förste forskningsingenjör i Ae 23. Ur förteckningen bör utgå en överingenjör
och chef i Bp 4 samt en forskningsingenjör i Ae21.»
Utskottet. I sitt utlåtande nr 6 till föregående års riksdag betecknade
utskottet den av Kungl. Maj :t på grundval av särskild utredning föreslagna
förstärkningen av statens väginstitut såsom väl avvägd som ett första led
i institutets fortsatta upprustning. Utskottet underströk särskilt den nytta
ur trafiksäkerhetssynpunkt som en effektiv vägteknisk forskning kan
väntas leda till.
Mot bakgrund av det anförda finner utskottet tillfredsställande, att
förslag nu framlagts om en vidare utbyggnad av institutet och att tyngdpunkten
härvid är inrättandet av en särskild trafikteknisk avdelning. Inte
minst med hänsyn till den hastigt växande vägtrafiken torde den nya avdelningens
uppgifter få tillmätas stor vikt ur såväl trafiksäkerhets- som
transportekonomiska synpunkter.
Utskottet, som i intet avseende funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förevarande förslag, hemställer följaktligen,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
statens väginstitut vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1960 förordade ändringar;
b)
godkänna följande stat för statens väginstitut att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Stat
Avlöningar
Statens väginstituts verksamhet i allmänhet
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 286 900
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 470 600
38
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 138 200
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................... 16 200
Säger kr. 911 900
Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares
räkning
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags -
vis ............................................................. 493 100
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 90 000
3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................... 10 000
Säger kr. 593 100
Säger för avlöningar kr. 1 505 000
Omkostnader
1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, för -
slagsvis ...................................................... 179 000
2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda
uppdragsgivares räkning, förslagsvis ............... 200 000
Säger för omkostnader kr. 379 000
Summa kr. 1 884 000
Särskilda uppbördsmedel
1. Ersättningar för materialkontroll in. m............. 5 000
2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m.......... 920 000
Säger kr. 925 000
Nettoutgift kr. 959 000
c) till Statens väginstitut för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 959 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
39:o) Statens väginstitut: Utrustning. I enlighet med Kungi. Maj :ts
förslag (punkt 50, s. 84 och 85), som innebär en med 20 000 kr. ökad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens väginstitut: Utrustning för
budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 60 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
39
40:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
51, s. 85—87) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i
personalförteckningen för statens geotekniska institut vidtaga i statsrådsprotokollet
angiven ändring, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för statens geotekniska institut, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Statens geotekniska institut:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
1 042 800 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 942 400 kr.
Direktionen för statens geotekniska institut har i skrivelse den 31
augusti 1959 hemställt att anslaget höjes med 182 400 kr.
Beträffande den närmare innebörden av direktionens skrivelse torde få
hänvisas till propositionen (s. 85 och 86).
Departementschefen har anfört följande.
»För att förbättra institutets möjligheter att anställa och få behålla
kvalificerad geoteknisk personal vill jag förorda direktionens förslag om
inrättande av en extraordinarie befattning som avdelningsingenjör i lönegrad
A 21. Kostnaderna härför torde få bestridas av medel från konsultationsuppdrag
m. m. övriga förslag till personalförstärkning samt förslaget
om uppflyttning av avdelningschefernas tjänster i högre lönegrad anser
jag mig icke kunna biträda.
Anslagsposten Avlöningar till biträdande personal för konsultationsuppdrag
m. m. torde i enlighet med direktionens förslag böra uppräknas
med 80 000 kr.
För automatiska kostnadsökningar i anledning av löneklassuppflyttningar,
höjt rörligt tillägg samt kompensation för höjda folkpensionsavgifter
upptager jag i likhet med direktionen (2 204 + 10 961 + 7 200)
20 365 kr.
I överensstämmelse härmed skulle anslaget för nästa år uppföras med
(942 400 + 80 000 + 20 365) i runt tal 1 042 800 kr.»
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag beträffande geotekniska institutet innebär
främst inrättande av en extra ordinarie tjänst som avdelningsingenjör
i lönegrad A 21. Häremot har utskottet inte något att erinra. Jämväl i
övrigt kan utskottet biträda Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
statens geotekniska instituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares
räkning uppföra en befattning som avdelningsingenjör
i Ae 21;
40
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
b) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska
institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis ............................................................ 95 000
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ............... 2 400
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 371 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 83 400
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................... 10 700
6. Avlöningar till biträdande personal för konsul
tationsuppdrag
m. m., förslagsvis..................... 480 000
Summa kr. 1 042 800
c) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 042 800 kr.
41 :o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 52, s. 87 och 88), som innebär en nedräkning av
anslaget med 218 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
605 500 kr.
42:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 53, s. 88 och 89), som innebär en med 20 000 kr.
ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
40 000 kr.
Statens elektriska inspektion m. m.
43:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 54, s. 90), innebärande en uppräkning av anslaget
med hänsyn till automatiska kostnadsstegringar med 15 900 kr. för nästa
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska
inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61:
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960 41
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 237 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 182 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 75 600
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
......................................................... 9 000
Summa kr. 504 400
b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 504 400 kr.
44:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 55, s. 91), vilket innebär en uppräkning av
anslaget för nästa budgetår med 6 500 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
53 700 kr.
45 :o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 91), som innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för
elektrisk ström för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 6 000 kr.
Dj ur gårdsnämnden
46 :o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 57, s. 92), som innebär en automatisk uppräkning av anslaget
med 4 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t .................. 21 600
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 127 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 19 000
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
......................................................... 2 600
Summa kr. 170 400
b) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret 1960/
61 anvisa ett förslagsanslag av 170 400 kr.
42
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1960
47 :o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 58, s. 93), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 kr.
Diverse
48 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 59, s. 94) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 002 000 kr.
49 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 60, s. 94) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 876 000 kr.
50 :o) Driftbidrag till statens järnvägar. Kungl. Maj :t har (punkt 61,
s. 94—102) föreslagit riksdagen att till Driftbidrag till statens järnvägar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 80 000 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 100 milj. kr.
I propositionen redovisas, efter en redogörelse för anslagets bakgrund
och syfte (s. 94 och 95) ett förslag av besparingsutredningen beträffande
dels storleken av förevarande anslag, dels den administrativa handläggningen
av frågor angående järnvägsnedläggelser.
För en närmare redogörelse för besparingsutredningens ifrågavarande
förslag samt yttrandena däröver får utskottet hänvisa till propositionen
(s. 95—100).
Departementschefen har anfört följande.
»Då jag förordade ett driftbidrag om 100 milj. kr. för budgetåret 1958/59
underströk jag, att rationaliseringsverksamheten vid SJ borde bedrivas
med kraft och omfatta alla delar av rörelsen, bl. a. nedläggning helt eller
delvis av trafiksvaga bandelar. Järnvägsstyrelsen har också vidtagit en
rad åtgärder för att bringa bättre balans mellan inkomster och utgifter.
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1960
43
Sålunda har, som jag närmare utvecklat vid min redogörelse för statens
järnvägars fond under kapitalbudgeten (bil. 28, p. 4), utgifterna inklusive
avskrivningar för budgetåret 1958/59 trots stigande lönenivå kunnat
minskas med totalt 19,6 milj. kr., i förhållande till budgetåret 1957/58.
Under sommaren och hösten 1959 har rationaliseringsarbetet i högre grad
än tidigare inriktats på nedläggning av trafiksvaga bandelar. Under tiden
januari—oktober 1959 har Kungl. Maj:t lämnat medgivande till nedläggning
helt eller delvis av järnvägstrafiken på en sammanlagd banlängd av
375 km.
De väsentligaste möjligheterna till fortsatt rationalisering ligger förutom
i kapacitetshöjande investeringar otvivelaktigt i en fortsatt intensivt
bedriven nedläggningspolitik. 1953 års trafikutredning har nu i samråd
med järnvägsstyrelsen presenterat ett undersökningsprogram för nedläggning
av trafiksvaga bandelar omfattande icke mindre än 69 järnvägslinjer
motsvarande en banlängd av ca 3 400 km eller 23 % av den banlängd,
som trafikeras av SJ i dag. Det omfattande undersökningsarbetet
har uppdelats i tre etapper omfattande 28, 18 och 23 järnvägslinjer med
sammanlagda banlängder om ca 1 220, 740 och 1 480 km. De olika etapperna
av undersökningsarbetet skall enligt detta program vara slutförda den 1
juli 1960, den 1 juli 1961 och den 1 juli 1963. Driftunderskottet på dessa
järnvägslinjer har av trafikutredningen uppskattats till storleken 110
milj. kr. per åi''. Enligt programmet förutsättes dessutom att intill den 1
juli 1960 en lönsamhetskalkyl skall ha upprättats för ca 3 000 km bandelar,
vilka i och för sig är trafiksvaga men som i dagens läge icke bedöms
nedläggningsbara. Driftunderskottet för dessa bandelar har uppskattats
till omkring 120 milj. kr. per år.
Under de nu snart två budgetår, driftbidraget till SJ utgått, har till följd
av bilismens fortsatta snabba utveckling svårigheterna för SJ att driva de
trafiksvaga bandelarna blivit alltmer uppenbara. Det är därför enligt min
mening av stort värde, att 1953 års trafikutredning och järnvägsstyrelsen
ansett sig kunna presentera en mera långsiktig plan för nedläggningsundersökningarna.
Undersökningsarbetet bedrives f. n. primärt av distriktskanslierna vid
SJ. Innan den förberedande undersökningen lämnas in till järnvägsstyrelsen,
skall allmänheten i de berörda bygderna haft tillfälle att framlägga sina
synpunkter vid ett av distriktsledningen anordnat trafikantmöte. Den
centrala behandlingen av ärendena sker inom eu samarbetsnämnd av
representanter för järnvägs-, väg- och vattenbyggnads- samt arbetsmarknadsstyrelserna.
I avsikt att förstärka denna nämnd har Kungl. Maj.t
den 18 december 1959 anmodat de nämnda styrelserna att bereda näringslivets
trafikdelegation tillfälle att med en representant t. v. ingå i den av
styrelserna bildade samarbetsdelegationen i järnvägsnedläggningsfrågor.
Kungl. Maj :t har därjämte anbefallt länsstyrelserna i samtliga län, med
44
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
undantag av Södermanlands, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens
län, att inom länsstyrelsens planeringssektion utse en kontaktman i de
järnvägsnedläggningsfrågor, som omfattas av de båda första nedläggningsetapperna.
Därest en bandelsundersökning ger vid handen att järnvägsdriften bör
nedläggas, överlämnar järnvägsstyrelsen — efter samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt arbetsmarknadsstyrelsen — framställning härom
till Kungl. Maj :t, som har att efter vederbörlig remissbehandling fatta
det definitiva beslutet i nedläggningsfrågan. Kungl. Maj:ts beslut föregås
av beredning inom kommunikationsdepartementet, varvid bl. a. sker en
ingående prövning av ersättningstrafikens organisation samt överläggningar
med länsstyrelserna, kommunerna och näringslivet. .Såsom jag anmält vid
behandlingen av kommunikationsdepartementets avlöningsanslag, är det
— om icke andra angelägna uppgifter skall eftersättas — erforderligt att nu
avdela särskild personal för dessa arbetsuppgifter. För budgetåret 1960/61
har erforderliga medel härför äskats under departementets avlöningsanslag.
Då de nuvarande anordningarna för undersökning och prövning av nedläggningsärendena
i praktiken visat sig fungera i stort sett tillfredsställande
och en utbyggnad av nuvarande organisation föreslagits, anser jag
skäl icke föreligga att inrätta en särskild nämnd med parlamentariskt inslag
för avgörande av nedläggningsfrågorna. Följden härav skulle med
största sannolikhet, icke såsom besparingsutredningen tänkt sig bli en
effektivare organisation, utan tvärtom en långsammare takt i prövningen
av nedläggningsärendena, eftersom ärendena i sådant fall förutsättes komma
att kunna underställas Kungl. Maj :ts prövning genom besvär.
En vidgad omfattning av nedläggningarna kommer att ställa ökade krav
på upprustning av berörda vägnät. Jag har därför för nästa budgetår, såsom
framgått av det föregående vid min behandling av väginvesteringarna,
räknat med att särskilda medel för vägupprustningar i samband med järnvägsnedläggningar
måste finnas att tillgå i ökad utsträckning. I anslutning
härtill har jag förordat, att ett belopp om 20 milj. kr. måtte anvisas
för ändamålet under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten. I avsikt att
i högre grad än hittills samordna de vid järnvägsnedläggningar erforderliga
väginvesteringarna med det ordinarie vägbyggandet har Kungl. Maj :t
dessutom i förutberörda beslut den 18 december 1959 anbefallt länsstyrelserna
i samtliga län, med undantag av Södermanlands, Västernorrlands,
Jämtlands och Norrbottens län, att vid uppgörande av förslag till
flerårsplaner för byggande av riks- och länsvägar avseende perioden 1961_
1965 taga under övervägande de vägföretag, som kan komma ifråga i samband
med nedläggning av de i de båda första nedläggningsetapperna ingående
trafiksvaga järnvägslinjerna.
Enligt min mening föreligger ur trafikpolitiska synpunkter starka skäl
för att ett driftbidrag till SJ av 100 milj. kr. skulle utgå jämväl för nästa
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
45
budgetår. Med hänsyn till angelägenheten att begränsa statsutgifterna för
nästa budgetår har jag dock funnit mig ej kunna förorda, att driftbidraget
utgår med högre belopp än 80 milj. kr. Härvid har jag räknat med att det
av mig förordade anslaget av 20 milj. kr. till upprustning av vägar i samband
med järnvägsnedläggningar bör möjliggöra en ökad takt i nedläggningarna
och att därigenom ett sådant bortfall av driftkostnader för statens
järnvägar bör kunna påräknas under nästa budgetår, att i varje fall f. n.
minskningen av driftbidraget icke skall behöva leda till taxehöjningar på
statsbanenätet. En minskning av driftbidraget medför dock att utrymmet
för taxepolitiska åtgärder begränsas. Jag föreslår sålunda ett anslag av 80
milj. kr.»
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de
under punkten 19 anmälda motionerna 1: 356 och II: 448, såvitt däri
yrkats att riksdagen måtte, dels till Driftbidrag till statens järnvägar för
budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 50 000 000 kr., dels uttala att en
särskild nämnd med parlamentariskt inslag bör inrättas för avgörande av
frågorna om nedläggning av trafiksvaga järnvägslinjer.
Utskottet. Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår
har 1953 års trafikutredning i samråd med järnvägsstyrelsen framlagt
ett undersökningsprogram för nedläggning av trafiksvaga bandelar omfattande
inte mindre än 69 järnvägslinjer med en sammanlagd banlängd
av ca 3 400 km eller 23 % av den f. n. trafikerade banlängden. Undersökningsarbetet,
som avses bedrivas i tre etapper, skall vara slutfört den 1
juli 1963. Härutöver skall intill den 1 juli 1960 en lönsamhetskalkyl ha
upprättats för ca 3 000 km bandelar, vilka är trafiksvaga men i dagens
läge bedöms som ej nedläggningsbara. Driftunderskottet för de båda grupperna
har uppskattats till 110 resp. 120 milj. kr. per år.
Departementschefen har under erinran bl. a. om anförda förhållanden
förklarat starka skäl ur trafikpolitiska synpunkter föreligga för ett oförändrat
driftbidrag till SJ om 100 milj. kr., d. v. s. samma belopp som anvisats
såväl för budgetåret 1958/59 som innevarande budgetår. Med hänsyn
till angelägenheten att begränsa statsutgifterna förordas dock en sänkning
av anslaget till 80 milj. kr. Genom en snabbare takt i järnvägsnedläggningarna,
möjliggjord bl. a. genom utökade resurser för upprustning
av berörda vägar, förutsättes därvid ett sådant bortfall i driftkostnader för
SJ att minskningen av driftbidraget i varje fall icke skall behöva leda till
taxehöjningar på statsbanenätet.
Då här ifrågavarande anslag första gången — av 1958 års B-riksdag —
anvisades, framhöll utskottet (SU nr B 6, p. 3) att det föreslagna bidraget
icke finge hindra en fortsatt rationaliseringsverksamhet inom SJ samt att
denna borde bedrivas med kraft och omfatta alla delar av rörelsen. Det
46
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
vikande trafikunderlaget kunde därvid befinnas nödvändiggöra bl. a. omläggning
av och inskränkning i tågförbindelser samt nedläggning helt eller
delvis av trafiksvaga bandelar. Den nödvändiga anpassningen till de ändrade
konkurrensförhållandena borde dock icke enbart inriktas på kostnadsbesparande
åtgärder utan även omfatta kapacitetshöjningar på de
trafikstarka linjerna samt trafikvärvande åtgärder av skilda slag. Ett
ytterligare skäl för den valda bidragsformen ansåg utskottet vara att SJ
genom densamma bereddes möjlighet att bättre än dittills varit fallet anpassa
taxorna efter kostnads- och konkurrensförhållandena på det trafikstarka
järnvägsnätet.
Den nu föreslagna minskningen av anslaget medför såsom departementschefen
framhållit att utrymmet för taxepolitiska åtgärder begränsas.
Det må i anslutning härtill erinras om att bidraget i sin nuvarande form
icke enbart eller främst knutits till driften av de trafiksvaga bandelar som
betraktas som nedläggningsbara.
Vid anslagets tillkomst underströks dock att bidraget borde betraktas
som ett utpräglat provisorium samt att en omprövning av bidragsfrågan
borde ske av statsmakterna i samband med att ställning toges till 1953
års trafikutrednings kommande förslag. Några sådana förslag föreligger
ännu inte. I avvaktan på dessa anses dock numera en forcering av nedläggningsverksamheten
kunna ske jämsides med att en upprustning
kommer till stånd av närmast berörda allmänna vägar. Förlusterna på
de trafiksvaga bandelarna synes därigenom i viss omfattning kunna begränsas
i förhållande till vad man tidigare räknat med. Under beaktande
av anförda omständigheter ävensom de av departementschefen åberopade
statsfinansiella skälen har utskottet funnit sig kunna godtaga den av
Kungi. Maj :t förordade medelsanvisningen för nästa budgetår.
Av det sagda följer, att utskottet inte kan biträda de båda likalydande
motionerna 1: 356 och II: 448, såvitt däri yrkats, att bidragsanslaget till
statens järnvägar måtte anvisas med 50 milj. kr. Nämnda motioner innefattar
jämväl yrkande i syfte att en särskild nämnd med parlamentariskt
inslag inrättas för avgörande av frågorna om nedläggning av trafiksvaga
järnvägslinjer. Detta yrkande sammanfaller med ett av besparingsutredningen
framlagt förslag och har såsom sådant behandlats av departementschefen.
Denne har avstyrkt detsamma, då det inte synts erbjuda
någon administrativ förenkling av ärendenas handläggning. Utskottet delar
denna uppfattning och tår följaktligen avstyrka bifall till motionerna även
i denna del.
Vad departementschefen i övrigt förordat under förevarande punkt, har
inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
47
Utskottet hemställer,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 356 och II: 448, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Driftbidrag till statens järnvägar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 80 000 000
kr.;
II. att motionerna I: 356 och II: 448 — såvitt de avse ett
uttalande från riksdagens sida rörande en särskild nämnd
med parlamentariskt inslag för avgörande av frågorna om
nedläggning av trafiksvaga bandelar — icke må av riksdagen
bifallas.
51 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.
Kungl. Maj:t har (punkt 62, s. 102—104) föreslagit riksdagen att till Ersättning
till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 42 600 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 40 600 000 kr.
I. Generalpoststyrelsen har enligt en promemoria den 19 augusti 1959
beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till 42 600 000 kr. (s. 102
och 103).
Mot nämnda beräkning har statskontoret inte haft något att erinra.
II. Besparingsutredningen har i sitt betänkande (s. 257) föreslagit, att
frågan om ändrade beräkningsgrunder för statsverkets ersättning till postverket
för befordran av tjänsteförsändelser upptages till prövning.
Beträffande den närmare innebörden av utredningens förslag samt yttrandena
däröver, i vad de avser nu ifrågavarande spörsmål, torde få hänvisas
till propositionen (s. 103 och 104).
Departementschefen anser i likhet med generalpoststyrelsen att statliga
institutioner i postalt hänseende bör likställas med andra kunder och sålunda
i princip vara underkastade samma portobestämmelser. Då de nuvarande
beräkningsgrunderna från denna synpunkt måste anses tillfredsställande,
anser departementschefen sig icke böra förorda den av besparingsutredningen
föreslagna omprövningen, i synnerhet som förslaget knappast
kan vara ägnat att leda till någon reell besparing.
Beträffande anslagsbehovet för budgetåret 1960/61 har departementschefen
ej något att erinra mot generalpoststyrelsens medelsberäkning.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Torsten Andersson m. fl. (I: 248) och den andra inom andra kam
-
48
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
maren av herrar Svensson i Vä och Elmwall (11:414), vari hemställts,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om prövning, huruvida
icke skrivelser i officiella ärenden till myndigheter skulle kunna befordras
som tjänstebrev;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Svanström (1:249) och den andra inom andra kammaren
av herr Johansson i Gränö (11:413), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla om sådan ändring i nu gällande bestämmelser
att landsting må erhålla tjänstebrevsrätt.
Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionerna I: 248 och II: 413.
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag innebär att ersättningen till postverket
för befordran av tjänsteförsändelser i enlighet med hittills tillämpade
grunder för nästa budgetår beräknas till 42,6 milj. kr. Ett av besparingsutredningen
framfört förslag syftande till en begränsning av postens ersättning
för ifrågavarande tjänster har departementschefen icke ansett sig
kunna biträda.
I motionerna I: 248 och II: 414 har hemställts om en prövning, om inte
skrivelser i officiella ärenden till myndigheter skulle kunna befordras
som tjänstebrev. Utskottet vill i denna fråga först erinra om att förslag i
liknande syfte tidigare framlagts'' utan att vinna riksdagens bifall. Vad
som särskilt aktualiserat nu ifrågavarande förslag är frågan om försändelser
till myndigheter i samband med allmänna varuskatten. Härutinnan vill utskottet
framhålla att de kostnader, som kan uppkomma för den enskilde
vid ett anlitande av till buds stående möjligheter till portofri skatteinbetalning
och redovisning, torde vara av tämligen ringa betydelse. I vart
fall torde de praktiska olägenheterna av en anordning i av motionärerna
föreslagen riktning vara sådana att utskottet med hänsyn härtill funnit
sig böra avstyrka bifall till motionerna i fråga.
I de båda likalydande motionerna 1:249 och 11:413 har gjorts framställning
i syfte att landstingen måtte erhålla tjänstebrevsrätt. Vidkommande
detta spörsmål vill utskottet erinra om att riksdagen så sent som
år 1957 prövat ett förslag angående tjänstebrevsrätten. Riksdagen anslöt
sig därvid till utskottets uttalande att stor restriktivitet borde iakttagas
i fråga om tilldelning av tjänstebrevsrätt till icke statliga organ. Med
hänsyn härtill och då av motionärerna inte några nya omständigheter
anförts av art att böra föranleda ett ändrat ställningstagande i denna
fråga från riksdagens sida, avstyrker utskottet bifall till även dessa
motioner.
Då Kungl. Maj :ts förslag inte givit utskottet anledning till erinran, får
utskottet hemställa,
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1960
49
I. att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av tjånsteförsändelser för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 42 600 000 kr.;
II. att motionerna I: 248 och II: 414 icke må av riksdagen
bifallas;
III. att motionerna I: 249 och II: 413 icke må av riksdagen
bifallas.
52 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :t förslag (punkt 63, s. 104), som innebär oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 115 000 kr.
53 :o) Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 105—107), som innebär en med
135 000 kr. sänkt medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kr.
54 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 65, s. 107), vilket innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 375 000 kr.
55:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 66,
s. 107), vilket innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kr.
56 :o) Viss beredskapsutrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 67, s. 108), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Viss beredskapsutrustning för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
50
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
Uppskjutna frågor
57 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande
Kungl.Maj :ts förslag
dels under punkten 14: Bidrag till byggande av vägar och gator,
dels under punkten 32: Sveriges meteorologiska och hvdrologiska institut:
Avlöningar,
dels under punkten 33: Sveriges meteorologiska och hvdrologiska institut:
Undervisning,
dels under punkten 34: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Omkostnader,
dels under punkten 35: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Observatörer,
dels under punkten 36: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Telegramkostnader m. in.,
dels under punkten 37: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Underhåll av stationer m. m.,
dels under punkten 38: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Uppdragsverksamhet,
dels under punkten 39: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Väderlekstjänst för luftfarten,
dels under punkten 40: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Aerologiska stationer,
dels ock under punkten 41: Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland m. m.,
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 18 mars 1960
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Ivar Johansson, Thun, Pålsson, Jacobsson, fru Wallentheim,
herrar Bertil Petersson, Mossberger, Bengt Gustavsson, Herbert Larsson,
Källqvist och Virgin; samt
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1960
51
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Malmborg, Thapper, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Svensson i Stenkyrka,
Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar Blidfors, Nihlfors,
Hansson i önnarp, fru Lewén-Eliasson, herrar Bohman och Johansson i
Norrköping;
dock att herr Lundström deltagit i stället för herr Jacobsson vid behandlingen
av punkten 29.
Reservationer
1) vid punkten 9 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen
m. m.)
a) av herr Nihlfors
b) av herr Bohman
2) vid punkten 29 (Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning)
av herrar Lundström, Källqvist, fröken Elmén och herr Nihlfors,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionen I: 355 och att därför
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Kungl. Maj :t har förordat, att anslaget till vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning
för nästa budgetår upptages med 500 000 kr. I motionen
I: 355 har yrkats, lika med statens trafiksäkerhetsråd i dess petita, att
anslaget måtte anvisas med 1 000 000 kr.
Vid sina överväganden i denna fråga har utskottet ansett sig böra beakta
den väldiga expansion som motorismen f. n. genomgår. Sålunda ökar
t. ex. antalet personbilar med över 100 000 om året. Trafikolyckorna medför
årligen enorma förluster, förutom i människoliv, i form av produktionsbortfall
på grund av personskadorna, vårdkostnader och egendomsförstörelse.
Då en ytterligare ökning av trafiksäkerhetsforskningen enligt
utskottets bestämda mening skulle kunna minska dessa förluster har utskottet
funnit sig böra tillstyrka den av motionären föreslagna ökningen
av förevarande anslag.
Utskottet hemställer följaktligen,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionen 1:355 beträffande anslagsbeloppets
storlek, till Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
1 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.»
3) vid punkten 50 (Driftbidrag till statens järnvägar) av herrar Virgin,
Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och Bohman, vilka ansett
att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:356 och 11:448, såvitt nu är i
52
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960
fråga, och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:
»Kungl. Maj :ts förslag innebär att driftbidraget till statens järnvägar
för nästa budgetår skall sänkas med 20 milj. kr. till SO milj. kr. I motionerna
1: 356 och II: 448 har yrkats på en ytterligare nedskärning av anslaget
till 50 milj. kr. Under hänvisning till de skäl som motionärerna
anfört härför, får utskottet tillstyrka att anslaget begränsas till det av
motionärerna förordade beloppet. Utskottet kan jämväl biträda det av
motionärerna och av besparingsutredningen framförda förslaget om inrättande
av en särskild nämnd med parlamentariskt inslag för avgörande
av frågorna om nedläggning av trafiksvaga järnvägslinjer.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må
I. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till
motionerna I: 356 och II: 448, såvitt nu är i fråga, till Driftbidrag
till statens järnvägar för budgetåret 1960/61 anvisa
ett anslag av 50 000 000 kr.;
II. med bifall till motionerna 1: 356 och II: 448, så vitt nu
är i fråga, uttala att en särskild nämnd med parlamentariskt
inslag bör inrättas för avgörande av frågorna om nedläggning
av trafiksvaga järnvägslinjers
Sthlm 1960. K. L. Beckmans Boktr.