Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1960

1

Nr 45

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
under femte huvudtiteln gjorda framställningar angående
anslag för budgetåret 1960/61 till Allmänna barnbidrag,
Ersättning till postverket för utbetalning av
allmänna barnbidrag och Bidrag till sjukkassor m.m.
jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

1 :o) Allmänna barnbidrag. Kungl. Maj :t har i propositionen nr 1 under
femte huvudtiteln (punkt 22, s. 34 och 35 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 4 januari 1960) föreslagit riksdagen
att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 809 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 729 000 000 kronor.

De allmänna barnbidragens belopp har genom beslut av 1959 års riksdag
vid dess höstsession fr. o. m. år 1960 höjts från 400 till 450 kronor för
barn och år. Med utgångspunkt från socialstyrelsens uppskattning av antalet
bidragsberättigade barn i december 1960 skulle medelsbehovet för
budgetåret 1960/61 uppgå till 807 975 000 kronor. Då styrelsens beräkning
av barnantalet torde vara något osäker, bl. a. på grund av svårigheten att
bedöma storleken av eventuella tillskott genom invandring, bör anslaget
försiktigtvis beräknas till något högre belopp. Föredragande statsrådet förordar,
att 809 000 000 kronor anvisas.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Birke m. fl. (I: 240) och den andra inom andra kammaren av herr
Magnusson i Borås m. fl. (II: 300), i vilka — såvitt nu är i fråga — har
hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Allmänna barnbidrag för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 576 500 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Eric Carlsson (I: 64) och den andra inom andra kammaren
av herrar Jansson i Bcnestad och Gustafsson i Kårby (II: 73), i vilka har
1—347 60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 45

2

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1960

hemställts, att riksdagen måtte besluta att kostnaderna för det allmänna
och lika barnbidraget måtte föras under finansdepartementet i stället för
socialdepartementet i enlighet med vad i motionerna anförts.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
hänvisas till motionerna I: 240 och I: 64.

Utskottet får erinra om att andra lagutskottet numera i sitt utlåtande
nr 4 avstyrkt i de likalydande motionerna I: 303 och II: 380 framställt förslag
om ändring i lagen om allmänna barnbidrag, innebärande bl. a. att
bidrag ej skall utgå för första barnet. Då ifrågavarande lagändring åberopats
som skäl för den i motionerna 1: 240 och II: 300 yrkade anslagsminskningen,
avstyrker utskottet motionerna i denna del.

I motionerna I: 64 och II: 73 har bl. a. anförts att det synes felaktigt
att kostnaderna för det allmänna barnbidraget hänföres till socialdepartementet.
Med den karaktär barnbidraget har såsom en väsentlig del av skattepolitiken
synes det, uttalar motionärerna, höra sortera under finansdepartementet,
varvid barnbidragskostnaderna finge avräknas från intäkter av statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt.

De allmänna barnbidragen infördes genom beslut av 1947 års riksdag.
Samtidigt slopades barnavdragen vid den statliga beskattningen. Huvudmotivet
för den sistnämnda åtgärden var att dessa avdrag, vilka grundade
sig på principen om skattedifferentiering efter ekonomisk bärkraft, på
grund av statsskattens progression beredde barnfamiljerna i de lägre inkomstskikten
ringa eller ingen skattelättnad, under det att barnfamiljer
med högre inkomster kunde erhålla en relativt kraftig reduktion av skatten.
Då de allmänna barnbidragen alltså fick ersätta den till barnantalet knutna
skattedifferentieringen, kan man med viss rätt betrakta bidragen som en
integrerande del av skattesystemet. Bidragens samband med beskattningen
markerades ytterligare genom att deras belopp höjdes, när barnavdragen
år 1952 utmönstrades även ur den kommunala beskattningen.

Motivbildningen vid de allmänna barnbidragens tillkomst hade dock inte
enbart en skattepolitisk bakgrund. I främsta rummet anfördes socialpolitiska
synpunkter i motiveringen för reformen. Sålunda uttalades i propositionen
om barnbidragsreformen att barnens försörjning är en hela samhällets
angelägenhet och att bördan därav i viss utsträckning måste fördelas
på samhällets alla medborgare efter de grunder, som i allmänhet
tillämpas för medborgarnas bidrag till kostnaden för gemensamma angelägenheter.
Detta betraktelsesätt förestavades av såväl befolkningspolitiska
hänsyn som framför allt sociala rättvisesynpunkter. I sistnämnda
hänseende anfördes i propositionen att det inte kan anses rimligt att de
medborgare, som ägnar tid och krafter åt att fostra det växande släktet,
som följd därav skall nödgas att för sig och barnen avstå från en levnadsstandard,
som kan upprätthållas av dem som ej har barn att försörja.

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1960

3

Av det anförda framgår att de allmänna barnbidragen otvivelaktigt har
ett nära samband med skattepolitiken men att de dessutom grundar sig
på en mera allmän socialpolitisk motivering. Det bör emellertid framhållas,
att vår skattelagstiftning som helhet betraktad i så hög grad rönt inflytande
av socialpolitiska tankegångar och värderingar, att de nämnda
motiven i viss mån kan anses identiska. Motionärerna har, tydligen främst
av psykologiska skäl, velat markera bidragens anknytning till skattesystemet
i syfte att bland allmänheten skapa ökad insikt om detta samband.

Enligt utskottets mening finns det visst fog för motionärernas förslag.
Utskottet håller sålunda för troligt att diskussionen om de allmänna barnbidragen
skulle vinna i klarhet, om bidragens samband med skattesystemet
genom en ändring i fråga om bidragens redovisning i budgeten eller på
annat sätt kunde komma bättre till uttryck. Även om det å andra sidan
inte finns någon anledning att genom att framhäva bidragens skattepolitiska
natur söka dölja eller förringa deras socialpolitiska betydelse som
ett medel att utjämna barnkostnaderna, intar utskottet således i princip
en positiv ståndpunkt till ifrågavarande motionsyrkande men är inte berett
att redan för nästkommande budgetår föreslå en ändring i redovisningen
av bidragen. Det bör lämpligen ankomma på Kungl. Maj :t att i samband
med uppgörandet av riksstatsförslaget för budgetåret 1961/62 närmare
överväga frågan om åtgärder i det angivna syftet. Utskottet föreslår riksdagen
att i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet nu
anfört.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot föredragande statsrådets
beräkning av anslagsbehovet.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 240 och II: 300, såvitt nu är
i fråga, till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 809 000 000 kronor;

b) att riksdagen må i anledning av motionerna 1:64 och
II: 73 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört rörande sättet för de allmänna barnbidragens redovisning
i statsbudgeten.

2:o) Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.

Kungl. Maj :t har (punkt 23, s. 35 och 36) föreslagit riksdagen att till
Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Föredragande statsrådet har föreslagit, att ersättningen till postverket

4

Statsutskottets utlåtande nr 45 är 1960

skall beräknas efter samma belopp per anvisning som gällt för år 1959.
Anslaget bör därför uppföras med oförändrat belopp.

I de under punkten 1 nämnda likalydande motionerna 1: 240 och II: 300
har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till Ersättning
till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1: 240.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet anfört under föregående
punkt avstyrker utskottet förevarande motioner jämväl i vad de berör detta
anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1: 240 och II: 300, såvitt nu är i
fråga, till Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna
barnbidrag för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 2 500 000 kronor.

3:o) Bidrag till sjukkassor m. m, Kungl. Maj :t har (punkt 104, s. 258
—262) föreslagit riksdagen att till Bidrag till sjukkassor m. m. för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 265 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Riksförsäkringsanstalten har anfört, att anstaltens beräkningar av anslagsbehovet
grundar sig på uppgifter rörande sjukkassornas utgifter under
budgetåret 1958/59 samt på den antagna framtidsutvecklingen. Med hänsyn
till folkökningen och folkmängdssammansättningens förskjutning mot
högre åldrar beräknas liksom i anslagsberäkningen för budgetåret 1959/60
en årlig ökning med 2 % av sjukkassornas därav beroende utgifter. I fråga
om läkemedelsersättningen föreligger alltjämt en tendens till större ökningav
densamma än som föranledes av befolkningsutvecklingen. Med hänsyn
härtill bör man räkna med att ifrågavarande utgifter för budgetåren 1959/60
och 1960/61 ökar med ytterligare resp. 10 och 5 %. Kostnadsökningen till
följd av den fortskridande höjningen av den allmänna lönenivån bör i fråga
om därav berörda utgiftsslag liksom tidigare beräknas till 5 % för år. I
beräkningarna förutsättes inte någon sådan förändring av antalet födda,
att kostnaderna för moderskapspenning påverkas därav.

Från angivna utgångspunkter samt med beaktande av genomförda ändringar
i sjukförsäkringens ersättningsgrunder har riksförsäkringsanstalten
beräknat behovet av medel för statsbidrag för budgetåret 1960/61 till
260 300 000 kronor. Även om härinom ligger ett visst utrymme för utgiftsstegringar,
anser anstalten försiktigheten bjuda, att anslaget anvisas
med ett något högre belopp, förslagsvis 265 000 000 kronor. Anstalten framhåller
också, att utgifter och statsbidrag kan komma att påverkas av
ändrade bestämmelser till följd av pågående utredningar.

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1960

5

I propositionen redovisas även ett av 1958 års besparingsutredning
framlagt förslag om slopande eller minskning av de till sjukkassorna utgående
medlemsbidragen ävensom remissyttranden över ifrågavarande förslag.
Besparingsutredningen anför, att den mot bakgrunden av det statsfinansiella
läget och med beaktande av kassornas redovisade inkomstöverskott
kommit till uppfattningen att medlemsbidraget i princip bör slopas.
För kassorna i de nordligaste länen bör bidraget dock bibehållas till den
del detsamma överstiger 4: 50 kronor per medlem och år.

Departementschefen uttalar, att den väsentliga innebörden av besparingsutredningens
förslag är en omfördelning av försäkringskostnaderna.
Ett genomförande av förslaget skulle sålunda, om inte försäkringsförmånerna
samtidigt begränsas eller förvaltningskostnaderna minskas, endast
medföra att en del av finansieringsbördan för försäkringen flyttas över
från staten till de försäkrade. En sådan ändring i grunderna för sjukförsäkringens
finansiering bör ej nu genomföras.

En indragning eller sänkning av medlemsbidraget skulle aktualisera
frågan om förvaltningskostnadernas fördelning på olika grenar av sjukförsäkringen
liksom spörsmålet om ersättning till sjukkassorna för vissa
administrativa bestyr, som dessa har att utföra för statens räkning. Olika
frågox-, som berör sjukförsäkringens kostnader, kommer efter hand att bli
aktuella i pågående utredningsarbete om socialförsäkringens materiella och
administrativa sidor. Det torde bli tillfälle att i samband därmed ta upp
frågan om eventuella ändringar i reglerna för sjukförsäkringens finansiering.

Statskontoi-et har i yttrande över besparingsutredningens förslag berört
frågan om ersättning från sjukkassorna till postverket för tjänsteförsändelser.
Kassornas tjänstebrevsrätt torde få ses som en del av det statliga
bidraget till sjukkassornas förvaltningskostnader. Ersättning till postverket
är i enlighet härmed inräknad i det anslag för ändamålet, som finnes uppfört
under sjätte huvudtiteln. Någon ändring häri bör ej vidtagas f. n.

Utredningen om läkemedelsrabatteringen har nyligen avlämnat ett betänkande
(SOU 1959:43). I betänkandet framlagda förslag torde ej påverka
anslagsberäkningen.

Riksförsäkringsanstaltens beräkning av anslagsbehovet för budgetåret
1960/61 godtages av departementschefen.

1 förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
följande motioner, nämligen

dels de under punkten 1 nämnda likalydande motionerna 1: 240 och
II: 300, i vilka —- såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen
måtte till Bidrag till sjukkassor m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 203 000 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bengtson m.fl. (T: 348) och den andra inom andra kam -

6

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1960

inaren av herr Hedlund m.fl. (11:563), i vilka har hemställts, att riksdagen
måtte till Bidrag till sjukkassor m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 155 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet i de två förstnämnda motionerna
hänvisas till motionen I: 240. I fråga om skälen för yrkandet i de två sistnämnda
motionerna hänvisar motionärerna till motionen 11:562.

Utskottet. Andra lagutskottet har numera i sitt utlåtande nr 8 avstyrkt
i de likalydande motionerna I: 468 och II: 577 samt i de likalydande motionerna
I: 445 och II: 562 framställda förslag om vissa ändringar i lagen om
allmän sjukförsäkring, m. m. I samtliga dessa motioner har bl. a. föreslagits
sådana ändrade regler beträffande medlemsbidragen som innefattas
i besparingsutredningens ovan omförmälda förslag. Då de i nämnda
motioner föreslagna författningsändringarna åberopats som grund för de i
förevarande motioner I: 240 och II: 300 samt I: 348 och II: 563 yrkade anslagsminskningarna,
avstyrker utskottet dessa motioner.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom
med avslag å motionerna 1: 240 och II: 300 samt 1: 348
och II: 563, de bägge förstnämnda motionerna såvitt nu är i
fråga, till Bidrag till sjukkassor m. m. för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 265 000 000 kronor.

Stockholm den 22 mars 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Birger
Andersson, Thun, Bergman, Holmqvist, Pålsson, Jacobsson, Rikard Svensson,
Söderberg, Bertil Petersson, Ragnar Bergh, Edström och Thorsten
Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Thapper, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Ståhl, Gustafsson i Stockholm,
Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, fröken
Elmén, herrar Cassel, Hansson i Skegrie, Gustafsson i Skellefteå och Kellgren.

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1960

7

Reservationer

1) vid punkten 1 (Allmänna barnbidrag)

a) beträffande medelsanvisningen av herrar Ragnar Bergh, Skoglund
i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och Cassel, vilka under förutsättning
av riksdagens bifall till den vid andra lagutskottets utlåtande nr 4 fogade
reservationen ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 240
och II: 300 föreslagna anslagsminskningen med 232 500 000 kronor och
att utskottets hemställan under a) därför bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må i anledning av Kungl. Majts förslag
samt med bifall till motionerna 1: 240 och II: 300, såvitt nu
är i fråga, till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 576 500 000 kronor;»

b) beträffande sättet för de allmänna barnbidragens redovisning i statsbudgeten
av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården
och Cassel, vilka ansett att utskottet bort avstyrka motionerna I: 64
och II: 73 och att därför

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 2, som börjar med
»De allmänna», t. o. m. det stycke på s. 3, som slutar med »av anslagsbehovet»,
bort ersättas med text av följande lydelse:

»Förslag om allmänna barnbidrag väcktes under den befolkningspolitiska
debatt, som pågick under 1930-talet och 1940-talet. Beslut att införa
sådana bidrag fattades av 1947 års riksdag samtidigt som barnavdragen
vid den statliga beskattningen slopades. Härigenom har barnbidragen kommit
att framstå som något slags ersättning för barnavdragen och därmed
som ett komplement till skattesystemet. Utskottet, som icke kan finna, att
den terminologiska frågan, huruvida dessa bidrag benämnes bidrag eller
skattelättnader, ur saklig synpunkt hör till de mer väsentliga, erinrar dock
om att socialpolitiska och befolkningspolitiska motiv vid de allmänna barnbidragens
införande vägde tungt. Utskottet har ej heller kunnat finna att
någonting inträffat av den art och beskaffenhet sedan bidragen infördes,
som kan föranleda att utgifterna för dem hädanefter bör redovisas under
annan huvudtitel än hittills. Motionerna I: 64 och II: 73 avstyrkes alltså.»

dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) att motionerna 1:64 och 11:73 icke må av riksdagen
bifallas.»

2) vid punkten 2 (Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna
barnbidrag) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i
Göingegården och Cassel, vilka under förutsättning av riksdagens bifall till
den med 1 a) betecknade reservationen ansett att utskottet bort tillstyrka

8

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1960

den i motionerna 1:240 och II: 300 föreslagna anslagsminskningen med
500 000 kronor och att utskottets hemställan därför bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1: 240 och II: 300, såvitt nu
är i fråga, till Ersättning till postverket för utbetalning av
allmänna barnbidrag för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 000 kronor.»

3) vid punkten 3 (Bidrag till sjukkassor m. m.)

a) av herrar Pålsson, Thorsten Larsson, Svensson i Stenkyrka och
Hansson i Skegrie, vilka under förutsättning av riksdagens bifall till den
vid andra lagutskottets utlåtande nr 8 fogade reservationen vid hemställan
under 1) i nämnda utlåtande ansett att utskottet bort tillstyrka den i
motionerna 1:348 och 11:563 föreslagna nedräkningen av anslaget med
110 000 000 kronor och att utskottets hemställan därför bort ha följande
lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
ävensom motionerna 1: 240 och II: 300, såvitt nu är i fråga,
samt med bifall till motionerna I: 348 och II: 563 till Bidrag till
sjukkassor m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 155 000 000 kronor.»

b) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården
och Cassel, vilka under förutsättning av riksdagens bifall till den
vid andra lagutskottets utlåtande nr 8 fogade reservationen vid hemställan
under 2) i nämnda utlåtande ansett att utskottet bort tillstyx-ka den
i motionerna I: 240 och II: 300 föreslagna nedräkningen av anslaget med
62 000 000 kronor och att utskottets hemställan därför bort ha följande
lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
ävensom motionerna 1: 348 och II: 563 samt med bifall till
motionerna I: 240 och II: 300, såvitt nu är i fråga, till Bidrag
till sjukkassor m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 203 000 000 kronor.»

Sthlm 1960. K. L. Beckmans Boktr.