Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

1

Nr 3

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1960/61 under tredje huvudtiteln,
avseende anslagen inom utrikesdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Utrikesförvaltningen

l:c) Utrikesförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Maj :t under tredje huvudtiteln (punkt 1, s. 2—11 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för den 4 januari 1960)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning
för utrikesförvaltningen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för utrikesförvaltningen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Utrikesförvaltningen:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 31 731 000
kronor.

Vidare har i en inom första kammaren av herr Svärd väckt motion (I: 336)
hemställts, att riksdagen måtte dels godkänna i motionen föreslagen ändring
i personalförteckningen för utrikesförvaltningen, såvitt avser III. Pressattachéer,
dels godkänna i motionen föreslagen avlöningsstat för utrikesförvaltningen,
såvitt avser III. Pressattafchéer, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1960/61, dels ock till Utrikesförvaltningen: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 31 660 000 kronor.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt yrkande, som
innebär indragning av pressattachétjänsterna i Köpenhamn och Oslo, hänvisas
till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 31 636 000 kronor.
Diplomatisk och konsulär personal

Tillkomsten av sjustatsinarknaden (EFTA) synes komma att föranleda
administrativa kostnader i två avseenden, nämligen beträffande dels den
svenska representationen hos det gemensamma sekretariatet, dels medverkan
från svensk sida i kostnaderna för nämnda sekretariat. Den svenska
representationen kommer att taga i anspråk personal från Sveriges delegation
vid OEEC. Utformningen av det gemensamma sekretariatet kommer att

Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 saml. Nr 3

2

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

ske under 1960. Fram till budgetåret 1960/61 torde Sveriges kostnader härför
få bestridas från anslaget III B 5 Särskilda förhandlingar med främmande
makter. Därefter torde emellertid ett särskilt anslag bliva erforderligt.
Med hänsyn till ovissheten om sekretariatet skall upprättas som en självständig
internationell administration eller på så sätt att de där ingående
tjänstemännen fortfarande skall avlönas av sina egna regeringar, kan för
närvarande inte bedömas, huruvida sekretariatets upprättande kommer att
medföra behov av ytterligare tjänster. Läget torde klarna under loppet av år
1960.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör två tjänster som andre
sekreterare, beskickningssekreterare eller vicekonsuler i Ao 19 böra utbytas
mot två tjänster som förste sekreterare, förste beskickningssekreterare eller
förste vicekonsuler i Ao 23.

I 1954 års statsverksproposition (III ht s. 1 och 2) framhölls, att genomförandet
år 1953 av en ny kanslistorganisation bl. a. nödvändiggjorde vissa
övergångsanordningar. I anslutning härtill anmäler departementschefen, att
en kanslisttjänst å övergångsstat (III ht 1959 s. 12) i Ao 11 indragits under
innevarande budgetår. Tjänsten föreslås avförd ur personalförteckningen
och utbytt mot en kanslisttjänst i den reglerade befordringsgången.

Beträffande prisutjämningstillägg framhåller departementschefen, att
fr. o. in. den 1 juli 1959 åtnjutes jämlikt 38 § statens allmänna avlöningsreglemente
rätten till fri tjänstebostad ej blott av sändebud utan även av annan
tjänsteman, som förordnats antingen att med ställning som sändebud tjänstgöra
som chef för beskickning eller permanent delegation eller att med ställning
som generalkonsul tjänstgöra som chef för generalkonsulat. Genomförandet
härav beräknas innevarande budgetår medföra en minskning av
belastningen å förevarande delpost med omkring 600 000 kronor, sedan berörda
tjänstemäns prisutjämningstillägg minskats med belopp motsvarande
deras bostadskostnader. För budgetåret 1960/61 synes denna delpost kunna
sänkas med 583 000 kronor, vilket innebär att ett belopp av 6 450 000 kronor
bör anvisas.

Administrativ personal

Departementschefen föreslår i fråga om kontorsbiträdespersonalen inom
utrikesförvaltningen, att två nya tjänster i reglerad befordringsgång inrättas
för att möta de mest trängande behoven på detta område.

Beträffande de i personalförteckningen under administrativ personal redovisade
tjänsterna å övergångsstat (III ht 1959 s. 12), anmäler departementschefen,
att en kanslisttjänst i Ao 11 indragits under innevarande budgetår.
Tjänsten föreslås avförd ur personalförteckningen och utbytt mot en
kontoristtjänst i Ao 9.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör följande tjänster upp -

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

3

flyttas, nämligen en kansliskrivare i Ao 10 till förste kansliskrivare i Ao 12
och ett kanslibiträde i Ae 7 till kontorist i Ae 9.

Pressattachéer

1958 års besparing sutredning har framhållit vikten av en allsidig och effektiv
upplysningsverksamhet i utlandet rörande Sverige. Utredningen har
emellertid understrukit angelägenheten av att verksamheten anpassas efter
skiftande förhållanden och att alla möjligheter till rationaliseringar beaktas.
Mot denna bakgrund har utredningen ifrågasatt huruvida inte de uppgifter,
som åvilar pressattachéerna, åtminstone delvis skulle kunna handhas av den
ordinära beskickningspersonalen. Vid de större beskickningarna torde denna
verksamhet dock vara av sådan omfattning att en särskild befattningshavare
ändock skulle behöva avdelas för densamma. Någon besparing skulle därigenom
inte uppnås. I andra fall torde emellertid möjligheter till eu överflyttning
av pressattachéernas uppgifter på andra befattningshavare föreligga.
En speciell ställning intager härvid beskickningarna i de nordiska länderna.
Genom den alltmer ökande kontakten mellan skilda organ i de nordiska länderna
torde kunna ifrågasättas om inte en del av den informationsverksamhet,
som skall ombesörjas genom pressattachéerna i dessa länder, mera direkt
skulle kunna omhänderhas av berörda inhemska organ. Även de direkta
kontakterna mellan organisationer, föreningar etc. inom dessa länder torde
bidraga till att upplysningsverksamheten genom beskickningarna här
inte har samma karaktär som i fråga om Förenta staterna och de västeuropeiska
länderna. Med hänsyn till språkförhållandena kan behovet av en särskild
pressattaché i Finland dock böra bedömas från något andra utgångspunkter
än beträffande de övriga nordiska länderna.

Med hänvisning till vad som ovan anförts har besparingsutredningen föreslagit
att frågan huruvida särskilda pressattachébefattningar alltjämt kan
anses erforderliga i de skandinaviska länderna upptages till övervägande.

I sitt remissyttrande säger sig statens organisationsnämnd intet ha att
erinra mot att frågan utredes, huruvida det arbete, som nu fullgöres av
pressattachéerna i de skandinaviska länderna, skulle kunna utföras mera
ekonomiskt fördelaktigt genom en annan organisationsform. Även Sveriges
akademikers centralorganisation och Statstjänstemannens riksförbund instämmer
i de av utredningen framförda synpunkterna.

Landsorganisationen i Sverige, Publicistklubben samt beskickningarna i
Köpenhamn och Oslo har ställt sig avvisande mot besparingsutredningens
förslag.

Departementschefen anser sig icke kunna biträda besparingsutredningens
uppfattning rörande den omfattning som pressattachéorganisationen bör ha.
Den pågående intensifieringen av Sveriges förbindelser med främmande länder
ställer för varje dag allt större krav på upplysningsverksamheten i utlandet
rörande Sverige, såväl beträffande denna verksamhets omfattning
som med avseende å dess halt. Att i ett sådant läge företaga inskränkningar
i utrikesförvaltningens pressattachéorganisation kan departementschefen
inte förorda. Vad pressattaché tjänsterna i Köpenhamn och Oslo angår ansluter
departementschefen sig till de av Landsorganisationen, Publicistklubben
och beskickningen i Oslo hävdade uppfattningarna alt det stegrade nor -

4

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

diska samarbetet, i motsats till vad besparingsutredningen vill göra gällande,
påkallar tjänsternas bibehållande.

Det under posten Diplomatisk och konsulär personal upptagna beloppet
till Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän: Prisutjämnings
tillägg torde i enlighet med vad här tidigare anförts kunna minskas
med 583 000 kronor, medan det under samma anslagspost uppförda beloppet
till Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän:
Särskilda förmåner i övrigt med hänsyn till förutsedd ökad belastning
bör höjas med 50 000 kronor.

Den sammanlagda ökningen under delposterna till Rörligt tillägg förutses
uppgå till 263 000 kronor, varjämte anslagsposterna till Kompensation för
höjda folkpensionsavgifter bör uppräknas med 173 000 kronor. LöneklassuPpflyttningar
samt uppflyttningar i reglerad befordringsgång beräknas
medföra automatiska utgiftsstegringar med tillhopa 146 000 kronor. Härtill
kommer en merutgift å 190 000 kronor å anslagsposten Av vederbörande utlandsmyndigheter
anställd personal för att i främsta rummet inhämta de
eftersläpningar i de lokalanställdas löner i förhållande till respektive lokala
lönenivå, vilka är rådande vid vissa utlandsrepresentationer. Å andra sidan
torde det bli möjligt att genom besparingar beträffande i första hand vikariats-
och övertidsersättningar samtidigt kunna nedräkna beloppen till avlöningar
åt ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän under posterna till
Diplomatisk och konsulär personal samt Administrativ personal med sammanlagt
192 000 kronor.

Anslaget torde således höjas med i runt tal 95 000 kronor och för nästa
budgetår uppföras med 31 731 000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot inrättande av de av departementschefen
föreslagna nya tjänsterna.

Vad beträffar den i föreliggande motion aktualiserade frågan om pressattacheorganisationen,
vill utskottet erinra om att pressattachéernas uppgifter
icke begränsas till enbart nyhetsförmedling utan även omfattar kultur-
och informationsärenden. Med hänsyn till vikten av en allsidig och effektiv
upplysning i utlandet angående Sverige måste denna verksamhet anses
som betydelsefull. Vad pressattachétjänsterna i Köpenhamn och Oslo beträffar
måste här jämväl tagas i beaktande det under senare tid alltmer stegrade
nordiska samarbetet som gör det särskilt påkallat, att dessa tjänster bibehållas.
Utskottet kan alltsa icke tillstyrka, att dessa båda tjänster indragas.
Motionen avstyrkes alltså.

Mot de verkställda anslagsberäkningarna har utskottet icke något att
erinra.

Utskottet, som under hand inhämtat närmare upplysningar rörande den
pågående översynen inom utrikesdepartementet i syfte att erhålla en aktuell
bild av behovet av diplomatisk och konsulär personal, förutsätter i anslutning
till sitt uttalande i ämnet föregående år, att denna översyn utan tidsutdräkt
slutföres och redovisas för riksdagen.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

5

Åberopande det anförda och under erinran om att utskottet i sitt utlåtande
nr 14 tillstyrkt av departementschefen i förevarande sammanhang anmälda
förslag om vissa tjänsteförändringar, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionen I: 336, såvitt nu är i fråga, godkänna följande personalförteckning
för utrikesförvaltningen:

Personalförteckning

I. Diplomatisk och konsulär personal
A. Ordinarie tjänstemän:

Befattning Lönegrad

1 sändebud såsom kabinettssekreterare........... Bo 6

4 sändebud.................................... Bo 6

7 sändebud.................................... Bo 5

1 chef för rättsavdelningen................Bo 51 (Bo 4)

1 chef för handelsavdelningen......... Bo 5 eller Bo 4

2 utrikesråd såsom avdelningschefer.............. Bo 4

25 sändebud eller generalkonsuler................. Bo 4

1 protokollchef................................. Bo 1

34 byråchefer, beskickningsråd, handelsråd eller konsuler
........................................ Bo 1

48 förste sekreterare, förste beskickningssekreterare

eller förste vicekonsuler....................... Ao 23

11 andre sekreterare, beskickningssekreterare eller

vicekonsuler.................................. Ao 19

12 förste kanslister.............................. Ao 19

20 kanslister.................................... Ao 15

B. Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19:

1 sändebud.................................... Be 4

9 byråchefer, beskickningsråd, handelsråd eller konsuler
........................................ Be 1

15 förste sekreterare, förste beskickningssekreterare

eller förste vicekonsuler....................... Ae 23

II. Administrativ personal

A. Ordinarie tjänstemän:

1 kansliråd och chef för arkivet................. Bo 1

1 kansliråd och chef för ekonomibyrån........... Bo 1

1 Så länge nuvarande befattningshavare innehar tjänsten,
lf Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 3

6

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

1 förste arkivarie............................... Ao 24

1 förste bibliotekarie............................ Ao 24

1 förste byråinspektör.......................... Ao 23

1 arkivarie..................................... Ao 21

1 förste revisor................................. Ao 21

1 revisor....................................... Ao 19

1 kontorsskrivare............................... Ao 13

6 förste kansliskrivare.......................... Ao 12

1 expeditionsförman............................ Ao 10

14 kansliskrivare................................ Ao 10

37 kontorister................................... Ao 9

3 förste expeditionsvakter....................... Ao 8

14 expeditionsvakter............................. Ao 7

54 kanslibiträden................................ Ao 7

91 kontorsbiträden............................... Ao 5

B. Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19:

1 förste kanslisekreterare........................ Ae 23

1 pressombudsman.............................. Ae 23

2 översättare................................... Ae 23

1 arkivarie..................................... Ae 21

1 intendent.................................... Ae 21

1 redaktör..................................... Ae 21

C. Tjänstemän å övergångsstat:

1 kamrerare.................................... Ao 23

1 kanslist...................................... Ao 11

4 kansliskrivare................................ Ao 10

1 kanslibiträde................................. Ao 7

III. Pressattachéer

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19:

7 pressattachéer................................ Ae 23

b) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionen I: 336, såvitt nu är i fråga, godkänna följande
avlöningsstat för utrikesförvaltningen, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

I. Diplomatisk och konsulär personal........... 20 149 000

1. Avlöning till departementschefen,

ministern för utrikes ärendena ... 52 000

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

7

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis................ 4 543 000

3. Arvoden bestämda av Kungl.

Maj:t......................... 8 000

4. Exspektansarvoden bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis........ 250 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... 3 151 000

6. Särskilda löneförmåner till ordi narie

och icke-ordinarie tjänstemän
.......................... 10 590 000

a. Representationsbidrag
till ministern

för utrikes ärendena 20 000

b. Representations- och
hyresbidrag till vissa
befattningshavare i
utrikesdepartementet 20 000

c. Prisutjämningstillägg 6 450 000

d. Särskilda förmåner i

övrigt, förslagsvis ... 4 100 000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis....... 1 395 000

8. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis........ 160 000

II. Administrativ personal...................... 8 085 000

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis................ 1 907 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal
......................... 3 221 000

3. Ortstillägg.................... 1 930 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....... 924 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis........ 103 000

III. Pressattachéer.............................. 517 000

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal
......................... 180 000

2. Ortstillägg, förslagsvis.......... 300 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....... 33 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis........ 4 000

IV. Av vederbörande utlandsmyndigheter anställd

personal................................... 2 950 000

8

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

V. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis............................ 30 000

Summa kronor 31 731 000

c) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionen I: 336, såvitt nu är i fråga, till Utrikesförvaltningren:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 31 731 000 kronor.

2:o) Utrikesförvaltningen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 2, s. 11—13) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 6 455 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 6 390 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att den i anslagsposten övriga expenser, andra
ändamål: för utrikesrepresentationen ingående delposten till ämbetsuppgifter
för olönade konsulat, vilken delpost nu är uppförd med 60 000 kronor,
överflyttas till anslaget till ersättning åt olönade konsuler. Härigenom kommer
samtliga ersättningar åt olönade konsuler att redovisas under sistnämnda
anslag.

Beräkningen av anslaget i övrigt är föranledd av automatiska kostnadsändringar.

I vad avser utgifter för anskaffande av tjänstebilar till beskickningar, delegationer
och konsulat lämnas riksdagen härom årlig redogörelse. Under
budgetåret 1958/59 har tjänstebilar inköpts för beskickningarna i Bogotå,
Buenos Aires, Peking, Rio de Janeiro och Washington samt konsulatet i
Houston för en sammanlagd kostnad av 57 250 kronor, varjämte tolv äldre
tjänstebilar av driftsekonomiska skäl utbytts mot nya.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna överflyttningen av
vissa utgifter till anslaget till ersättning åt olönade konsuler. Den verkställda
beräkningen i övrigt tillstyrkes.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Utrikesförvaltningen: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 6 455 000
kronor.

3:o) Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 3, s. 13), innebärande en anslagsminskning
av 100 000 kronor och under erinran om att i anslaget inräknats kostnader
för anskaffning av inventarier för tre nya beskickningskanslier, nämligen
i Addis Abeba, Ankara och Madrid, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inventarier för beskickningar, delegationer
och konsulat för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 700 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

9

4:o) Ersättningar åt olönade konsuler. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 4, s. 14) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 600 000 kronor.

Under budgetåret 1959/60 utgår tills vidare ersättning till 61 olönade konsuler.
Endast i undantagsfall torde bidragen täcka alla de med konsulsbefattningen
förenade kostnaderna.

Det har vid tillsättandet av olönade konsuler ofta visat sig omöjligt att
finna en för konsulsbefattningen lämpad person, som varit villig att påtaga
sig de stundom betydande kostnader som är förenade med ett dylikt uppdrag.
Denna tendens har under det gångna året alltmer befästs.

För att kunna erhålla, respektive behålla väl lämpade personer för de olönade
konsulsbefattningarna, torde det därför bliva nödvändigt att successivt
lämna vederbörande konsuler ökad ersättning för samtliga direkta tjänsteutgifter.
Medelsbehovet härför under budgetåret 1960/61 beräknas uppgå
till minst 60 000 kronor. Härjämte bör reserveras ett belopp av 20 000 kronor
för de nya konsulat som förutses komma att upprättas under samma
tidsperiod.

Som tidigare anförts under omkostnadsstaten torde den i anslagsposten
övriga expenser, andra ändamål: för utrikesrepresentationen ingående delposten
till ämbetsutgifter för olönade konsulat överföras till detta anslag.
Med hänsyn till fortsatt stigande belastning torde delposten uppräknas med
10 000 till 70 000 kronor.

Utskottet tillstyrker förslaget om ökad ersättning för de med konsulsbefattningarna
förenade utgifterna.

Under erinran om vad utskottet anfört under utrikesförvaltningens omkostnadsanslag
och då utskottet icke har något att invända mot den äskade
anslagshöjningen i övrigt får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Ersättningar åt olönade konsuler
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 750 000
kronor.

Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

5:o) Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 5, s. 15), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Permanenta skiljedomstolens internationella
bgrå i Haag för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 kronor.

ö:o) Förenta Nationerna. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6,
s. 15) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 000 kronor.

10

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 932 500 kronor.

Storleken av Sveriges bidrag till Förenta Nationerna för år 1960 har vid
statsverkspropositionens framläggande icke kunnat med full säkerhet avgöras
men uppgifter därom kommer att föreligga vid tidpunkten för anslagsfrågans
behandling i riksdagen. En preliminär beräkning på grundval av nu
kända förhållanden har gett vid handen ett anslagsbehov av i runt tal
5 000 000 kronor, däri inberäknat Sveriges andel i Förenta Nationernas kostnader
för dess vaktstyrka i Främre Orienten.

Sedermera har till utskottet under hand överlämnats en inom utrikesdepartementet
upprättad promemoria av följande innehåll:

1. I statsverkspropositionen 1960 (III ht s. 15) anföres, att mera slutgiltiga
uppgifter om storleken av Sveriges bidrag till FN för år 1960 lämpligen
torde få tillställas vederbörande riksdagsutskott så snart de föreligger.

2. Enligt en den 15 december 1959 av FN:s generalförsamling antagen resolution
(1443 XIV) är fördelningen av utgifter i FN:s ordinarie budget för

år 1960 följande:

Dollars

A. Förenta Nationerna

I. Generalförsamlingens, rådens m. fl. organs möten .... 947 900

II. Särskilda uppdrag, utredningar och undersökningar .... 3 730 100

III. Sekretariatet ........................................ 41 837 200

IV. Särskilda kontor (flyktingkommissarien m. m.) ........ 1 620 000

V. Gemensamma kostnader för hyra, tjänster och inventarier 8 348 000

VI. Tekniskt bistånd .................................... 2 430 000

VII. Särskilda utgifter (avbetalning å byggnadslån, m. m.) .... 3 532 000

B. Internationella domstolen

VIII. Internationella domstolen ............................ 704 500

Summa 63 149 700
Avgår beräknade inkomster 5 337 500
Summa netto 57 792 200

Till nettoutgifterna för 1960 kommer tilläggsanslag för 1959 å sammanlagt
854 980 dollars, men å andra sidan avgår kreditposter i samband med
avvecklingen av utgifterna under tidigare år och uttaxering från nya medlemsstater
om sammanlagt 347 180 dollars. Det belopp som under 1959 skall
täckas genom bidrag från FN:s medlemsstater uppgår således till (57 792 200
+ 854 980 — 347 180 =) 58 300 000 dollars.

3. Utanför förutnämnda ordinarie budget tillkommer FN:s utgifter för
dess vaktstyrka i Främre Orienten (UNEF) för år 1960, uppgående till 20
miljoner dollars, vilket belopp enligt generalförsamlingens resolution den
5 december 1959 (1441 XIV) skall täckas genom bidrag från FN:s medlemsstater
enligt den ordinarie bidragsskalan, dock att de på detta sätt framräknade
bidragen skall för så många medlemmar som möjligt reduceras med
50 % genom att kostnaderna för UNEF till denna del i stället täckes med
frivilliga bidrag, som vissa medlemsstater lämnat.

4. Enligt generalförsamlingens resolution den 5 december 1959 (1448
XIV) har FN:s rörelsefond ökats från 23,5 miljoner dollars till 25 miljoner
dollars.

5. Sveriges bidragskvot för 1960 utgör 1,39 % enligt en den 10 december
1959 av generalförsamlingen antagen resolution avseende bidragsskalan
för åren 1959, 1960 och 1961.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

11

6. Enligt skrivelse från FN-sekretariatet i januari 1960 utgör Sveriges bi drag

till FN:s budget för år 1960, inklusive tilläggsanslag för år 1959,
692 329 dollars efter avdrag för Sverige tillkommande återbetalning från
FN:s skatteutjämningsfond m. m. „

Bidraget till FN:s vaktstgrka uppgår enligt samma skrivelse till 137 23/
dollars. Detta skulle, uträknat enligt den ordinarie bidragsskalan, utgöra
277 789 dollars. Det har emellertid reducerats med 50 % i enlighet med
generalförsamlingens resolution 1441 XIV (jfr ovan under 3).

Sammanlagt uppgår det svenska bidraget för 1960 till 829 566 dollars, i
svenskt mynt motsvarande 4 301 300 kronor.

7. Enligt sagda skrivelse från FN-sekretariatet uppgår vidare Sveriges
bidrag för ökningen av FN:s rörelsefond till 13 511 dollars, eller i svenskt
mynt kronor 70 100. Nämnda belopp torde äskas å tilläggsstat II till riksslaten
för budgetåret 1959/60.

8. Vad angår budgeten för FN:s vaktstyrka (jfr ovan under 6) har Sverige
motkrav på FN för den i vaktstyrkan ingående svenska kontingenten,
varför i realiteten ett utjämningsförfarande kommer att äga rum mellan
Sverige och FN. Av budgettekniska skäl har det likväl ansetts riktigast att
utgiften ifråga uppföres under tredje huvudtiteln.

Utskottet. Såsom av förenämnda promemoria framgår belöper sig Sveriges
bidrag till Förenta Nationerna för år 1960 till 4 301 300 kronor. Anslaget
torde därför böra upptagas med sistnämnda belopp, vilket i förhållande till
Kungl. Maj :ts förslag innebär en minskning med 698 700 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till
Förenta Nationerna för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 4 301 300 kronor.

7:o) Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC). Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 7, s. 16 och 17) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 400 000
kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 700 000 kronor.

Beträffande organisationen torde dess utgifter, såvitt nu kan bedömas,
till följd av vissa automatiska kostnadsstegringar, böra höjas från 785 000
kronor till omkring 800 000 kronor.

För transportministerkonferensen beräknas bidraget för nästa budgetår
till oförändrat belopp, 10 000 kronor.

En omorganisation den 1 juli 1960 av produktivitetsinstitutet har ifrågasatts.
Kontoret för vetenskaplig och teknisk personal skulle i samband därmed
inordnas i produktivitetsinstitutet och endast en budget komma ifråga.
Länderbidragen till institutet skulle enligt ett förslag samtidigt höjas till
belopp överstigande de sammanlagda länderbidrag som för närvarande utgår
till de nämnda två organen.

Enär slutligt ställningstagande till detta projekt inte kommer att fattas
förrän i början av 1960, bör tills vidare räknas med ett bidrag till produk -

12

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

tivitetsinstitutet för budgetåret 1960/61 motsvarande de sammanlagda bidragen
till institutet och kontoret under 1959/60. Bidraget till produktivitetsinstitutet
har fastställts till 34 816 340 francs, vilket i svenskt mynt motsvarar
omkring 370 000 kronor. Sveriges bidrag till kontoret för vetenskaplig
och teknisk personal har för budgetåret 1959/60 fastställts till omkring
73 000 kronor, vilket jämfört med bidraget för budgetåret 1958/59 utgör en
ökning med 37 000 kronor. Anledningen härtill är att OEEC:s råd godkänt
ett amerikanskt förslag om höjning till 675 000 dollars av det amerikanska
bidraget till denna verksamhet, vilket hade till följd en kraftig höjning av
de europeiska medlemsländernas bidrag. För budgetåret 1960/61 bör sålunda
tills vidare under förevarande post upptagas ett beräknat belopp å
(370 000 + 73 000) 443 000 kronor.

För det europeiska atomenergiorganet har Sveriges bidrag för 1959/60
fastställts till omkring 60 000 kronor. Beslut om organets budget under
1960/61 har ännu inte fattats, men det torde vara realistiskt att beräkna det
svenska bidragets storlek till omkring 70 000 kronor.

Vad slutligen angår den för medlemsstaterna gemensamma fonden för
publicitetsändamål i Amerikas Förenta Stater utgör bidraget för år 1959
omkring 70 000 kronor. Sveriges bidrag för 1960 har fastställts till samma
belopp.

Utskottet tillstyrker den verkställda anslagsberäkningen och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 400 000 kronor.

8:o) Europarådet. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 17 och
18) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 465 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 450 000 kronor.

Storleken av Sveriges bidrag till Europarådet under budgetåret 1960/61
har vid statsverkspropositionens framläggande icke kunnat med säkerhet
bestämmas, men uppgifter därom kommer att föreligga vid anslagsfrågans
behandling i riksdagen. Såvitt i berörda proposition kunnat bedömas, torde
bidraget inte komma att understiga innevarande budgetårs anslag.

Alltsedan år 1954 anordnar Europarådet utställningar i olika länder belysande
skilda epoker i europeiskt konstliv. I Europarådets budget ingår
ett särskilt anslag för dessa utställningar, för närvarande sju miljoner
franska francs, d. v. s. i svenskt mynt omkring 75 000 kronor. Anslaget
ställs till förfogande för det land som svarar för utställningen. I de flesta
fält uppgår kostnaderna för dylika utställningar till långt större belopp än
nämnda anslag. Inom Europarådets expertkommitté för kulturfrågor väcktes
under 1958 förslaget att varje medlemsstat, som deltar i dessa utställ -

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

13

ningar, borde upp till en viss gräns svara för egna utgifter i samband med
utställningarna, i första hand utgifter för försäkring, emballage och transport
av konstföremål. För Sveriges del skulle denna gräns sättas vid ett
belopp av en miljon francs, d. v. s. omkring 10 600 kronor. Från svensk sida
förordades att dessa kostnader borde gäldas av arrangörlandet. Kulturkommittén
beslöt emellertid att tillstyrka förslaget, vilket godkändes av
ställföreträdarna inom Europarådets ministerkommitté vid möte den 7 -10 september 1959.

Under sommaren 1960 planeras en utställning i Paris under mottot »Nittonhundratalets
inspirationskällor, europeisk konst mellan 1884 och 1914».
Ett svensk deltagande i denna manifestation synes önskvärt. Kostnaderna
härför uppskattas till omkring 15 000 kronor, vari förutom tidigare nämnt
belopp ingår vissa ytterligare omkostnader i samband med utställandet av
svenska konstföremål. Med hänsyn till det direkta samband som här föreligger
med Europarådets verksamhet, föreslår departementschefen, att medel
för ett svenskt deltagande beräknas under förevarande anslag.

Sedermera har till utskottet under hand överlämnats en inom utrikesdepartementet
upprättad promemoria av följande innehåll:

1. I statsverkspropositionen till 1960 års riksdag (III ht. s. 17) anföres, att
uppgifter om storleken av Sveriges bidrag till Europarådet för kalenderåret
1961 torde få tillställas vederbörande riksdagsutskott.

2. Europarådets budget för kalenderåret 1960 fastställdes den 8—10 december
1959. Budgetens totalsumma utgör 14 191 400:— N. Frcs, varav
13 895 400:— skall täckas genom ytterligare bidrag från medlemsländerna.

3. En ny repartitionsskala fastställdes, vari Sveriges bidragsprocent reducerades
från tidigare 3,02 % till 2,78 %. Det svenska bidraget kommer i
enlighet därmed att uppgå till 386 292:— N. Frcs, eller i^ svenskt mynt
409 470:— kronor. Innevarande budgetårs anslag, vilket på basis av den
äldre francskursen beräknats till 450 000: -— kronor, torde sålunda icke helt
komma att tagas i anspråk.

4. Europarådets budget för kalenderåret 1961 kommer att fastställas i
december innevarande år. Med hänsyn till att vissa nya verksamhetsgrenar
avses tillkomma inom en närmare framtid torde en viss bidragsökning,
jämfört med kostnaderna för innevarande år, böra förutses.

5. Som Sveriges bidrag till Europarådet under budgetåret 1960—61 bör
upptagas ett förslagsanslag om oförändrat 450 000:— kronor. Till detta
belopp bör så läggas kostnaderna för deltagande i europarådsutställningarna.

Utskottet. Såsom av förenämnda promemoria framgår belöper sig Sveriges
bidrag till Europarådet för budgetåret 1960/61 till 450 000 kronor. Då
utskottet icke har något att erinra mot att medel i enlighet med departementschefens
förslag beräknas för Sveriges deltagande i den planerade utställningen
i Paris, torde till förenämnda belopp böra läggas 15 000 kronor,
varför anslaget för nästa budgetår torde böra uppföras med 465 000 kronor
eller samma belopp, som äskats i statsverkspropositionen.

14

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Europarådet för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 465 000 kronor.

9:o) Särskilda förhandlingar med främmande makter. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 9, s. 18 och 19) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 650 000 kronor.

Kostnaderna för förhandlingar om bildandet av ett frihandelsområde för
de yttre sju (EFTA) har bestritts från detta anslag.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den verkställda anslagsberäkningen
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Särskilda förhandlingar med främmande
makter för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 600 000 kronor.

10 ro) Bidrag till Röda korsets internationella kommitté. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 11, s. 26), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Röda korsets internationella
kommitté för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av
30 000 kronor.

Diverse

11 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkterna 12 och 13, s. 26 och 27) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1960/61 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Beskickningsfastigheternas
delfond ett förslagsanslag av
5 080 000 kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 447 000 kronor.

12 :o) Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, s. 27), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gottgörelse av kostnader för sjöfolk
och nödställda svenska medborgare för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

13 :o) Förstärkning av avkastningen av understödsfonden för rysslandssvenskar.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 15, s. 27—29) att till

Statsutskottets utlåtande nr 3 dr 1960

15

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 30 000
kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 45 000 kronor.

1958 års besparingsutredning har i sitt betänkande (s. 156—157) upptagit
detta anslag till behandling. Med hänsyn till att förevarande hjälpform successivt
kan beräknas bli avvecklad, vill utredningen inte förorda någon ändring
av principerna för denna verksamhet. Hjälpverksamheten är helt behovsprövad,
och hänsyn har därvid tagits till utgående folkpensionsförmåner.
Från den 1 juli 1960 kommer en höjning av folkpensionsbeloppen att
aktualiseras, och besparingsutredningen räknar med att denna höjning torde
komma att uppgå till 250 kronor för ensamstående pensionär och 350 kronor
för två pensionsberättigade makar. Enligt besparingsutredningen torde
denna höjning väsentligt komma att minska behovet av understöd från fonden,
varför medelsbehovet för denna verksamhet helt torde böra täckas från
den direkta fondavkastningen. Besparingsutredningen föreslår därför, att
anslaget utgår ur riksstaten från och med budgetåret 1960/61.

Över detta förslag har understödsnämndcn för rgsslandssuenskar avgivit
yttrande. Nämnden framhåller bland annat, att antalet fasta månadsunderstödstagare
utgör 102, därav 86 huvudmän. Av dessa huvudmän åtnjuter 66
jämte sju familjemedlemmar (äkta makar) folkpension. Månadsunderstöden
är individuellt avpassade under hänsynstagande till vederbörandes sjuklighet
och behov av hjälpåtgärder av olika slag. Förutom månadsunderstöd lämnas
tillfälliga bidrag och understöd såsom begravningshjälp, medel för inköp
av kläder och utrustning, reparation av bohag, bidrag för tandvård m. m. Sådana
tillfälliga understöd lämnas även till behövande rysslandssvenskar, som
inte åtnjuter månadsunderstöd (49 st.). Det totala antalet rysslandssvenskar,
som åtnjuter understöd av nämnden i den ena eller andra formen, uppgår
sålunda till 151 personer. Utgående månadsunderstöd, som i flera fall är uppenbart
otillräckliga, belöper sig till i runt tal 102 000 kronor. För tillfälliga
bidrag och understöd finns skillnaden mellan å ena sidan avkastningen av
fonden 65 000 kronor och förevarande anslag 45 000 kronor och å andra sidan
månadsunderstöden å 102 000 kronor, d. v. s. 8 000 kronor. Nämnden anför
vadare, att den av besparingsutredningen beräknade höjningen av folkpensionerna
representerar 17 200 kronor. Om från nämnden utgående understöd,
som vad deras karaktär angår anses som ersättning för i Ryssland lidna förluster,
skulle minskas med belopp motsvarande den beräknade folkpensionsförhöjningen
den 1 juli 1960, komme en sådan minskning att för rysslandssvenskarna
framstå som en dem tillfogad orättvisa. Därutöver framhåller
nämnden, att rysslandssvenskarna, vilka i allmänhet utblottade återvände till
Sverige efter att som eu följd av den ryska revolutionen ha berövats egendom
till betydande värden och vilka under sin vistelse i Ryssland befrämjade
även svenska nationella intressen, har fått långt mindre stöd av statsmakterna
än motsvarande kategorier utlandssvenskar efter andra världskriget.
Även denna jämförelse låter det framstå såsom obilligt, om rysslands -

16

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

svenskarna nu skulle drabbas av den kraftiga beskärning av deras trygghet
inför en hög ålders olika påfrestningar, som skulle bli följden av besparingsutredningens
förslag. Nämnden framhåller härvid, att hela det årsbelopp
som för närvarande står till nämndens förfogande inte är större än att, om
det likformigt fördelades på samtliga registrerade rysslandssvenskar, på envar
av dessa skulle belöpa mindre än 1 000 kronor eller sålunda mindre än
vad en folkpensionär äger uppbära i annan inkomst än folkpension utan att
därigenom förlora rätten till kommunalt bostadstillägg. Nämnden hemställer
sålunda, att anslaget till förstärkning av understödsfonden måtte med
oförändrat belopp upptagas i riksstaten för instundande budgetår.

I sitt remissyttrande anför statens sakrevision, att understödsnämndens
för rysslandssvenskar verksamhet granskades år 1953 av revisionen. Undersökningen
gav ej anledning till förslag rörande några mera vittgående organisatoriska
ändringar av densamma. Däremot fann sakrevisionen det angeläget
att en successiv avveckling av understödsverksamheten komme till stånd
och snarast påbörjades. Med beaktande av de icke oväsentliga höjningar av
folkpensionsförmånerna, som strax dessförinnan vidtagits, ansåg sakrevisionen
en omprövning av såväl ersättningsgrunderna som utgående belopp
vara motiverad. Vad gällde nytillkommande understödstagare borde, framhöll
revisionen, behovsprövningen vara särskilt restriktiv, så att en nedgång
i antalet fasta understödstagare kunde medföra en minskning av utgifterna.
En avveckling av anslaget i enlighet med besparingsutredningens förslag
står i linje med sakrevisionens tidigare ställningstaganden i frågan.

Statskontoret uppger i sitt yttrande, att vid ett ställningstagande torde böra
beaktas resultatet av de undersökningar rörande den statliga fondförvaltningen,
vilka inom den närmaste framtiden torde komma att redovisas av
1956 års fondutredning.

I detta sammanhang bör anmälas, att 1956 års fondutredning i sitt nyligen
överlämnade betänkande »Donationsfonder och övriga diverse medel
inom statsförvaltningen» (SOU 1959: 29) i fråga om bland andra rysslandssvenskarnas
understödsfond biträder statskontorets förslag i dess utredning
av år 1943, vari ifrågasatts en avveckling av fonden. Beträffande motiven
härför åberopar fondutredningen vad som då anfördes av statskontoret. Därutöver
framhålles, att fondutredningen, som för sin del instämmer i de skäl
besparingsutredningen anfört för sitt förslag, likväl vidhåller, att besparingseffekten
tekniskt sett bör uppnås genom en avveckling av fonden.

Departementschefen framhåller, att den höjning av folkpensionsförmånerna,
som beräknas bli genomförd den 1 juli 1960, otvivelaktigt kommer att
för de understödstagare, om vilka här är fråga, medföra en sådan förbättring
av de sociala förmånerna att en minskning av statens bidrag till förstärkning
av fondens avkastning måste anses motiverad. Departementschefen
delar dock inte besparingsutredningens uppfattning att förevarande anslag
med anledning härav bör utgå ur riksstaten fr. o. m. budgetåret 1960/
61. En sådan åtgärd skulle utan tvekan ha till följd en kraftig försämring av

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

17

understödstagarnas nuvarande villkor. Departementschefen föreslår i stället,
att den fr. o. m. budgetåret 1954/55 påbörjade successiva minskningen
av bidraget under detta anslag fullföljes samt att anslaget för budgetåret
1960/61 sänkes med 15 000 kronor jämfört med innevarande års anslag.
Denna minskning motsvarar i stort sett den förutsedda ökningen av folkpensionsförmånerna.

Utskottet delar den uppfattning i ämnet, åt vilken departementschefen
givit uttryck. Utskottet anser alltså, att anslaget icke nu bör utgå ur riksstaten
men att den fr. o. m. budgetåret 1954/55 påbörjade successiva minskningen
av bidraget under anslaget fullföljes samt att anslaget för nästa budgetår
sänkes med 15 000 kronor. Såsom departementschefen framhållit, motsvarar
denna minskning i stort sett den förutsedda ökningen av folkpensionsförmånerna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Förstärkning av avkastningen av understödsfonden
för rysslandssvenskar för budgetåret 1960/61
anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

14:o) Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 16, s. 30—36) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 1 843 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 763 000 kronor.

Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet förutser för innevarande
år utgifter å sammanlagt 1 768 100 kronor, vilka skall täckas dels av
anslag från tredje huvudtiteln å 1 054 000 kronor, dels av anslag från åttonde
huvudtiteln å 209 685 kronor för lektorats- och stipendieverksamhet samt
föreläsarutbyte, dels av medlemsavgifter och dels av skilda intäkter, bland
annat av bokförsäljning. För nästkommande år beräknas utgifterna uppgå
till 2 616 500 kronor. För deras bestridande begär institutet bidrag av statsmedel
från tredje huvudtiteln med 1 549 850 kronor, vilket i jämförelse med
innevarande budgetårs anslag innebär en ökning med 495 850 kronor. Samtidigt
begär institutet anslag under åttonde huvudtiteln med 550 455 kronor.
Återstående utgifter beräknas bli täckta genom medlemsavgifter ävensom
genom andra bidrag samt intäkter av bokförsäljning och försäljning av filmrättigheter.

Institutet understryker, att en fortsatt ökning i vad gäller medlemsavgifter
och privata bidrag har kunnat inregistreras. Bidragen från näringslivet
har sålunda för verksamhetsåret 1958/59 uppgått till omkring 542 000 kronor
mot 482 000 kronor föregående år och 404 000 kronor näst föregående
budgetår. Dessa medel har till övervägande del använts för film-, publikations-
och utställningsverksamhet i utlandet.

1958 års besparingsutredning framhåller, att ehuru besparingsutredningen
är väl medveten om betydelsen av en effektiv upplysningsverksamhet

18

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

utomlands om Sverige och svenska förhållanden, det torde enligt utredningen
finnas möjligheter att nå besparingar i fråga om de statliga anslagen till
denna verksamhet genom en ökad samverkan mellan organen på området
för upplysningsverksamheten i utlandet, i första hand Svenska turisttrafikförbundet
och Svenska institutet. I diskussionen om samgående mellan dessa
båda organisationer har frågan om gemensamma lokaler tillmätts en väsentlig
betydelse. Utredningen understryker dock vikten av att man oavsett lokalfrågan
undersöker alla möjligheter till en ökad samverkan såväl inom landet
som inte minst utomlands genom att i ökad utsträckning anlita gemensam
representation. I detta sammanhang borde även övervägas, huruvida
man, såsom redan skett beträffande bl. a. turistpropagandan i Amerikas
Förenta Stater, i ökad utsträckning kan åstadkomma samverkan mellan de
skandinaviska länderna, speciellt när det gäller turistpropagandan.

Efter att ha redogjort för remissyttrandena över besparingsutredningens
förslag framhåller departementschefen, att det moderna samhällets utveckling,
som karakteriseras av en intensifiering av de internationella kontakterna
på de flesta verksamhetsområden, ställer för varje dag allt större krav
på informations- och upplysningsverksamheten över gränserna. Mot denna
bakgrund finner departementschefen Svenska institutets strävan att vidare
utbygga sin verksamhet, i synnerhet i fråga om anordnandet och deltagandet
i utställningar, böra understödjas. Det är glädjande, framhåller departementschefen,
att knnna konstatera det ökade stöd i form av medlemsavgifter
och privata bidrag, icke minst från näringslivet, som kommit institutet
till del under verksamhetsåret 1958/59.

Vad det statliga bidraget till institutets verksamhet beträffar, anser departementschefen
med hänsyn till det statsfinansiella läget att en anslagshöjning
bör begränsas till 75 000 kronor under denna huvudtitel. Därmed
skulle institutets statsbidrag från detta anslag för budgetåret 1960/61 uppgå
till sammanlagt 1 129 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att han med tillfredsställelse tagit del av
besparingsutredningens positiva inställning till upplysningsverksamheten i
utlandet om Sverige. Departementschefen instämmer i utredningens uppfattning
att en intimare samverkan mellan de olika organ, som befattar sig med
denna verksamhet, är önskvärd. Denna fråga torde emellertid i viss utsträckning
komma att undersökas av de av chefen för handelsdepartementet den 9
januari 1959 tillkallade sakkunniga. Resultatet av utredningens arbete synes
departementschefen därför böra avvaktas.

För Svensk-amerikanska nyhetsbyrån räknar departementschefen för nästa
budgetår med oförändrat belopp, 499 000 kronor.

Med hänsyn främst till stegrade pensionsavgifter samt bortfall av ett engångsbidrag
å 5 000 kronor från Exportföreningen av medel för de svenska
manifestationerna i Nederländerna föreslår departementschefen att bidraget
till Svensk-internationella pressbyrån för nästa budgetår höjes med 5 000
kronor till 155 000 kronor.

Beträffande Övrig upplysningsverksamhet räknar departementschefen för
nästa budgetår med oförändrat belopp, 60 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

19

Utskottet delar den av 1958 års besparingsutredning uttalade uppfattningen
om önskvärdheten av ökad samverkan mellan de olika organen på området
för upplysningsverksamheten i utlandet. Då emellertid denna fråga
är föremål för utredning anser utskottet i likhet med departementschefen,
att resultatet av densamma bör avvaktas, innan åtgärder i besparingsutredningens
syfte vidtagas.

Vad anslagsberäkningarna beträffar har utskottet icke något att erinra
mot Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning, som innebär att bidragen
till Svenska institutet och till Svensk-internationella pressbyrån höjas med
75 000 respektive 5 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Upplysningsverksamhet i utlandet
angående Sverige för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag
av 1 843 000 kronor.

15:o) Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda
svenska stipendiater. Utländska pressbesök. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkterna 17 och 18, s. 37), innebärande oförändrade medelsanvisningar,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1960/61 anvisa

a) till Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna
utsedda svenska stipendiater ett reservationsanslag
av 12 500 kronor;

b) till Utländska pressbesök ett reservationsanslag av 30 000
kronor.

16 :o) Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 19, s. 37 och
38) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag
av 105 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Segerstedt-Wiberg m. fl. (1:87) och den andra inom andra
kammaren av fru Torbrink m. fl. (II: 105) hemställts, att riksdagen under
förevarande anslagsrubrik anvisar ett från 15 000 kronor till 30 000 kronor
ökat anslag till Svenska FN-förbundet.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen I: 87.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 100 000 kionor.

Framställningar om ökade statsbidrag har inkommit från Utrikespolitiska
institutet (+ 10 000), Svenska FN-förbundet (+ 15 000), Internationella
kvinnoförbundet för fred och frihet (+ 6 000), Svenska freds- och skiljedomsföreningen
(-(- 6 500) samt Sveriges studenters FN-förbund (-f- 1 000).
Nordiska fredsförbundet och Utrikespolitiska föreningen i Lund har äskat
oförändrat statsbidrag av vardera 500 kronor. Begärda bidragshöjningar

20

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

avser huvudsakligen att täcka ökade kostnader för avlöningar och materialanskaffning
ävensom för vidgad verksamhet.

Departementschefen anser, att en uppräkning av anslaget bör vidtagas
med 5 000 kronor, vilken torde böra komma Utrikespolitiska institutet till
godo.

Utskottet. Såsom av statsverkspropositionen framgår ha framställningar
om ökade statsbidrag inkommit från flertalet av de organisationer, till vilka
sådant bidrag utgår från förevarande anslag. Departementschefen har föreslagit
en höjning av anslaget med 5 000 kronor, avsett för Utrikespolitiska
institutet. Utskottet tillstyrker detta yrkande. Motionsvis har hemställts om
höjning med 15 000 kronor av statsbidraget till Svenska FN-förbundet.

Med allt beaktande av förbundets arbetsinsatser anser sig utskottet, som
inhämtat närmare upplysningar i ärendet, dock icke berett att nu för detta
ändamål ytterligare höja anslaget.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att en samordning
i största möjliga utsträckning kommer till stånd beträffande upplysningsverksamheten
av på ifrågavarande område verksamma organisationer.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 87 och II: 105, till Upplysningsarbete
rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 105 000
kronor.

17 :o) Kostnader för vissa nämnder m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 20, s. 38) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/
61 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 15 000 kronor.

Kostnaderna för tre av utrikesdepartementets nämnder av mera permanent
karaktär, nämligen nämnden för konsulära sjöfolks- och sjöfartsärenden,
understödsnämnden och utrikesförvaltningens lönenämnd, bestrides av
förevarande anslag. Det synes lämpligt att även hit överföra understödsnämnden
för rysslandssvenskar, vars kostnader för närvarande gäldas av
utrikesförvaltningens avlöningsanslag, delposten Ersättningar till expertis
och tillfällig arbetskraft.

Med anledning härav samt med hänsyn till belastningen torde anslaget
böra uppräknas med 10 000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
och tillstyrker alltså Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 25 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

21

18 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s.
38 och 39), innebärande med hänsyn till förefintlig reservation en anslagsminskning
av 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 110 000 kronor.

19:o) Tillfälliga representationskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 22, s. 39), innebärande med hänsyn till förefintlig reservation
en anslagsminskning av 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillfälliga representationskostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 80 000
kronor.

Uppskjuten fråga

20 :o) Utskottet kommer framdeles under riksdagen att avgiva utlåtande
beträffande Kungl. Maj:ts under punkten 10: Bidrag till internationell
hjälpverksamhet framställda förslag, vilket utskottet härmed får för riksdagen anmäla.

Stockholm den 16 februari 1960

På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Ivar Johansson, fröken Andersson, herrar Thun, Bergman, Holmqvist,
Pålsson, Söderberg, Bertil Petersson, Bengt Gustavsson, Edström och
Lundström; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Petterson
i Degerfors, Malmborg, Thapper, Rubbestad, Jansson i Kalix, Persson
i Växjö, Ståhl, Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Nilsson i
Göingegården, fröken Elmén, fru Lewén-Eliasson och herr Heckscher.

Reservationer

1) vid punkten 1 (Utrikesförvaltningen: Avlöningar)
a) av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården
och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionen I:
336 och att därför

dels andra och tredje styckena i utskottets yttrande på s. 4 bort ersättas
med text av följande lydelse:

22

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

»1958 års besparingsutredning har ifrågasatt, om icke de uppgifter, som
åvila pressattachéerna, skulle åtminstone delvis kunna handhavas av den
ordinära beskickningspersonalen. Denna fråga gör sig särskilt gällande beträffande
Danmark och Norge, som härvidlag intager en speciell ställning.
Utskottet delar besparingsutredningens uppfattning, att en del av den verksamhet,
som ombesörj es genom pressattachéerna i dessa båda länder, mera
direkt torde kunna skötas av berörda inhemska organ. Även de direkta
kontakterna mellan de skandinaviska länderna äro numera så goda, att
den genom beskickningarna bedrivna upplysningsverksamheten, som för
övrigt icke har samma karaktär som i fråga om Förenta staterna och de
västeuropeiska länderna, icke oundgängligen kräver särskild befattningshavare.
Med hänsyn härtill och till angelägenheten av att alla möjligheter
till besparingar och rationaliseringar vidtagas anser utskottet sig i enlighet
med det motionsvis gjorda yrkandet böra föreslå, att pressattachétjänsterna
i Köpenhamn och Oslo indragas fr. o. m. budgetåret 1960/61. Vid bifall till
detta förslag torde förevarande anslag böra minskas med 71 000 kronor. I
efterföljande hemställan föreslår utskottet alltså, att under rubriken III.
Pressattachéer i personalförteckningen antalet dylika befattningshavare
minskas från 7 till 5 med därav föranledda ändringar i avlöningsstaten för
pressattachéer.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande lydelse: »a)

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionen I: 336, såvitt nu är i fråga, godkänna följande
personalförteckning för utrikesförvaltningen:

Personalförteckning

III. Pressattachéer

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19:

5 pressattachéer.................................Ae 23

b) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till
motionen I: 336, såvitt nu är i fråga, godkänna följande avlöningsstat
för utrikesförvaltningen, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

III. Pressattachéer ............................ 446 000

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal
......................... 128 000

2. Ortstillägg, förslagsvis .......... 290 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ 25 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ........ 3 000

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

23

c) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till
motionen I: 336, såvitt nu är i fråga, till Utrikesförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 31 660 000 kronor.»

b) av herrar Ivar Johansson och Pålsson.

2) vid punkten 16 (Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete
och utrikespolitiska frågor) av herrar Edström, Ståhl och fröken Elmén,
vilka ansett att utskottet med anledning av motionerna I: 87 och II: 105 bort
tillstyrka ett anslag av 118 000 kronor oteh att därför

dels andra och tredje styckena i utskottets yttrande på s. 20 bort ersättas
med text av följande lydelse:

»Såsom i motionerna framhålles och enligt vad utskottet även under hand
inhämtat äro resurserna helt otillräckliga för Svenska FN^förbundet att
nöjaktigt tillgodose efterfrågan från ideella och andra organisationer om
upplysning rörande olika former av Förenta Nationernas verksamhet. Detta
gäller icke minst det mångförgrenade hjälparbete, i vilket Sverige under
senare tid deltager i starkt ökad utsträckning. Då det är ett allmänt intresse,
att denna form av upplysning om mellanfolkligt samarbete kan
bibehållas och då det icke kan förväntas att erforderliga medel härför enhart
skall kunna tillgodoses på enskild väg synes det nödvändigt att det
statliga bidraget i någon mån ökas. Det framstår emellertid såsom naturligt
att samtliga delanslag för detta ändamål samordnas. För närvarande
utgår till Svenska FN-förbundet 15 000 kronor, till Sveriges studenters FNförbund
1 500 kronor och till Utrikespolitiska föreningen i Lund 500 kronor.
Utskottet anser, att för här ifrågavarande ändamål bör för nästa budgetår
anvisas ett sammanlagt belopp av 30 000 kronor, vilket belopp torde böra av
Kungl. Maj :t fördelas till upplysning om Förenta Nationerna. Härav följer,
att förevarande anslag i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag höjes med
13 000 kronor till 118 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 87 och II: 105, till Upplysningsarbete rörande
mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 118 000 kronor.»

000310 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag