iVr 16—17
Statsutskottets utlåtande nr 16 år 1960
1
Nr 16
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter
å tilläggs stat II till riks stat en för budgetåret
1959/60, i vad propositionen avser socialdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
Driftbudgeten
Femte huvudtiteln
l:o) Beredskapsarbeten på vägar och gator. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 2 (bilaga 1, punkt 1, s. 3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 4 januari 1960) föreslagit riksdagen att till Beredskapsarbeten
på vägar och gator å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Under denna rubrik bär för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 125 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Arbetsmarknadsstyrelsen har beräknat det sammanlagda behovet av medel
under ifrågavarande anslag till 230 000 000 kronor för innevarande budgetår.
Därvid har styrelsen räknat med att beredskapsarbetena på vägar och
gator skulle få en total omfattning under budgetåret av 1 100 000 dagsverken.
Styrelsen har hemställt, att å tilläggsstat anvisas 100 000 000 kronor
under anslaget.
Vid anmälan av anslag för budgetåret 1960/61 till Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande (prop. nr 1, V ht s. 136—141) har departementschefen
lämnat en redogörelse för de under budgetåret vidtagna arbetsmarknadsåtgärderna.
Av redogörelsen framgår, att beredskapsarbeten under hösten
1959 igångsattes tidigare och i större skala än under 1958. Syftet härmed
var alt hålla tillbaka arbetslöshetens stegring och förhindra en upprepning
av förra vinterns arbetslöshet, som nådde en icke godtagbar nivå. En avveckling
av beredskapsarbetena är avsedd att äga rum, när säsongnedgången
i sysselsättningen passerat bottenläget.
Departementschefen anför, att det ännu ej är möjligt att mera exakt beräkna
omfattningen av och kostnaderna för beredskapsarbetena under in
1
Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 16—17
2
Statsutskottets utlåtande nr 16 år 1960
nevarande budgetår. Förevarande anslag bör emellertid redan nu förstärkas
med 80 000 000 kronor. Departementschefen förordar därför, att detta belopp
äskas på tilläggsstat.
Utskottet. Såsom framgår av departementschefens redogörelse för vidtagna
arbetsmarknadsåtgärder har beredskapsarbetena under hösten 1959 påbörjats
tidigare och fått en större omfattning än året innan. Syftet härmed har
varit att dämpa arbetslöshetens säsongmässiga stegring. Utskottet, som anser
detta syfte mycket angeläget, har inte funnit anledning till erinran mot
vidtagna åtgärder.
Den ökade igångsättningen av beredskapsarbeten har lett till att medelsförbrukningen
på anslaget blivit större än som förutsetts. Enligt vad utskottet
erfarit har sålunda de för innevarande budgetår under anslaget tillgängliga
medlen i huvudsak redan tagits i anspråk. Utskottet har vidare inhämtat,
att avvecklingen av pågående beredskapsarbeten torde komma att påbörjas
under loppet av februari samt ske successivt i den mån tillgången på arbetstillfällen
ökar på den öppna arbetsmarknaden.
För att beredskapsarbetena ej skall behöva avvecklas i snabbare takt än
ökningen i efterfrågan på arbetskraft motiverar, erfordras en förstärkning
av anslaget. Utskottet tillstyrker, att det beräknade ytterligare medelsbehovet
tillgodoses genom anslag å tilläggsstat.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till Beredskapsarbeten på vägar och gator
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa
ett reservationsanslag av 80 000 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
2:o) Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 2, s. 3 och 4) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens
förrådsverksamhet å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000
kronor.
3:o) Bidrag till inrättande av pensionärshem. I två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr Hjalmar Nilsson m. fl. (I: 160)
och den andra inom andra kammaren av herr Johansson i Norrköping m. fl.
(II: 236), har hemställts, såvitt nu är i fråga, att till Bidrag till inrättande
av pensionärshem måtte anvisas ett belopp av 5 000 000 kronor på tilläggsstat
för budgetåret 1959/60.
Beträffande motiveringen för yrkandet torde få hänvisas till motionen
11:236.
Utskottet vill erinra om att departementschefen i propositionen nr 1 (bil.
7, p. 91), vid behandlingen av frågan om anvisande av medel på tilläggsstat,
Statsutskottets utlåtande nr l(i år 1960
3
inte ansett sig kunna förorda en sådan medelsanvisning för nu ifrågavarande
ändamål. Utskottet ansluter sig till departementschefens ståndpunkt och
hemställer därför,
att motionerna 1:160 och 11:236, såvitt nu är i fråga,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Kapitalbudgeten
Statens utlåningsfonder
4:o) Lånefonden för bostadsbyggande. Kungl. Maj:t har (bilaga 4, punkt
1, s. 19 och 20 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för
den 4 januari 1960) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att under budgetåret
1959/60 preliminära beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för
bostadsbyggande, må meddelas intill ett belopp av 805 000 000 kronor, dels
ock till Lånefonden för bostadsbyggande å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 150 000 000 kronor.
Riksdagen bar medgivit, att preliminära beslut om lån under budgetåret
1959/60 må meddelas intill ett belopp av högst 755 000 000 kronor. Till lånefonden
för bostadsbyggande har vidare för sagda budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 700 000 000 kronor.
Departementschefen erinrar om, att låneramen fastställts på grundval av
ett av riksdagen för budgetåret 1959/60 godkänt minimiprograin för bostadsbyggandet
avseende 63 000 lägenheter. Vid anmälan av frågan om byggnadsprogrammet
(statsverksprop. 1959, bil. 26) framhöll departementschefen,
att om det dåvarande konjunkturläget bestod man fick räkna med att
behov kom att föreligga av en stor igångsättning under tredje kvartalet 1959.
Om så blev fallet, måste medelsramen utvidgas för att igångsättningen under
första halvåret 1960 skulle bli tillräcklig.
För att trygga sysselsättningen under vintern 1959/60 har en relativt stor
igångsättning av nya byggnadsföretag under andra halvåret 1959 bedömts
som erforderlig. På grund härav har en avsevärd del av den för innevarande
budgetår fastställda medelsramen redan tagits i anspråk. För att en tillräckligt
stor igångsättning skall kunna påräknas instundande vår bör medelsramen
ökas något. Departementschefen anser, att byggnadsprogrammet bör
utvidgas med ca 5 000 lägenheter från 63 000 till 68 000 lägenheter. Ökningen
torde komma att avse enbart flerfamiljshus. En sådan utvidgning av
byggnadsprogrammet förutsätter, alt medelsramen för innevarande budgetår
ökas med 50 000 000 kronor till 805 000 000 kronor.
Bostadsstyrelsen uppskattar, med ledning av de låneutbetalningar som ägt
ruin under liden juli—oktober 1959, behovet av medel å anslaget för innevarande
budgetår till 850 000 000 kronor, vilket är 150 000 000 kronor mer
än som anvisats för budgetåret. Såsom skäl för uppräkningen anför styrelIliliang
till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Xr 16—17
4
Statsutskottets utlåtande nr 16 år 1960
sen dels att färdigställandet av tertiärbelånade flerfamiljshus kan antagasbli
större än som tidigare förutsatts, dels att utbetalningarna av lån torde
bli relativt stora beroende på att tiden mellan ett projekts färdigställande och
utanordning av lånet kunnat minskas till följd av decentralisering av långivningen
och förenkling av låneärendenas handläggning.
Departementschefen godtar den av bostadsstyrelsen gjorda beräkningen.
Utskottet. Den av Kungl. Maj :t föreslagna utvidgningen av medelsramen
för den preliminära långivningen innebär, att det bostadsbyggnadsprogram,
som fastställdes vid fjolårets riksdag, utvidgas från 63 000 till 68 000 lägenheter.
ökningen betingas av att den av arbetsmarknadssituationen påkallade
relativt stora igångsättningen av nya byggnadsföretag under andra halvåret
1959 tagit en avsevärd del av låneramen i anspråk. Vad som återstår av ramen
medger därför inte en tillräckligt stor igångsättning under instundande
vår. Med hänsyn härtill anser sig utskottet böra tillstyrka den av Kungl.
Maj:t föreslagna omräkningen av medelsramen.
Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har inte givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) medgiva att under budgetåret 1959/60 preliminära beslut
om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
må meddelas intill ett belopp av 805 000 000 kronor:
b) till Lånefonden för bostadsbyggande å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag
av 150 000 000 kronor.
Fonden för låneunderstöd
5:o) Räntefria lån till bostadsbyggande. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 20
och 21) föreslagit riksdagen att till Räntefria lån till bostadsbyggande å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag
av 25 000 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med ett belopp av 120 000 000 kronor.
Bostadsstyrelsen har föreslagit, att å tilläggsstat till räntefria lån till bostadsbyggande
anvisas ett anslag av 25 000 000 kronor. Departementschefen
tillstyrker styrelsens förslag under erinran om vad som under nästföregående
punkt anförts beträffande bostadsbyggandeis storlek och ulanordningarna
av lån under juli—oktober 1959.
Statsutskottets utlåtande nr 16 år 1960 5
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Räntefria lån till bostadsbyggande å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa
ett investeringsanslag av 25 000 000 kronor.
Stockholm den 5 februari 1960
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Gillström, Boman, Ivar Johansson,
Birger Andersson, Thun, Bergman, Holmqvist, Pålsson, Jacobsson, Rikard
Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Ragnar Bergh, fröken Ranmark
och herr Lundström; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Petterson
i Degerfors, Malmborg, Thapper, Persson i Växjö, Gustafsson i Stockholm,
Svensson i Stenkyrka, Lundqvist i Trollhättan, Nihlfors, Heckscher,
Gustafsson i Skellefteå, Bohman, Johansson i Norrköping och Gustafsson i
Kårby.
Särskilt yttrande
vid punkten 1 (Beredskapsarbeten på vägar och gator) av herrar Ragnar
Bergh, Skoglund i Doverstorp, Heckscher och Bohman, vilka anfört följande:
»Det måste vara en ledande princip att beredskapsarbeten planeras och
bedrives på sådant sätt att de kan avslutas relativt snabbt, när den allmänna
arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft stiger. Strävanden att åstadkomma
största möjliga rörlighet på arbetsmarknaden motverkas om arbetskraft,
som skulle behövas på annat håll inom näringslivet, bibehålies
vid beredskapsarbeten.
Kungl. Maj :t har föreslagit att 80 milj. kronor skall på tilläggsstat ställas
till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för anordnande av beredskapsarbeten
på vägar och gator. Departementschefen har därvid tagit hänsyn
till det minskade behov av beredskapsarbeten, som det förbättrade läget på
arbetsmarknaden kan föranleda, och torde ha utgått från att avvecklingen
av planerade beredskapsarbeten skall börja i februari månad.
Vi har ingen önskan att avvecklingen av nämnda arbeten skall bedrivas
i snabbare takt än den som ur arbetslöshetssynpunkt kan anses lämplig.
Av de 80 milj. kronor som nu äskas utgör emellertid en viss del inte utgifter
för att bekämpa arbetslöshet utan avser kostnader för att slutföra
pågående arbeten, bl. a. för alt permanenta påbörjade vägsträckor. Att klar
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 16 år 1960
göra hur stor del av anslaget, som kominer att åtgå för arbetenas slutförande,
har inte varit möjligt. Vi har därför inte kunnat ställa yrkande om en
reducering av anslaget utan begränsar oss till att framhålla nödvändigheten
av att all möjlig återhållsamhet iakttages vid anslagets utnyttjande och att
för framtiden beredskapsarbeten planeras på sådant sätt att de kan avvecklas
utan alltför lång tidsutdräkt och utan oproportionerligt stora kostnader.»
Reservationer
1) vid punkten 3 (Bidrag till inrättande av pensionärshem) av herr
Thun, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Petterson i Degerfors, Thapper,
Persson i Växjö, Lundqvist i Trollhättan och Johansson i Norrköping, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 160 och II: 236, såvitt nu är
i fråga, och att utskottets yttrande och hemställan därför bort ha följande
lydelse:
»Såsom motionärerna anfört inneligger hos bostadsstyrelsen ansökningar
om utbetalning av beviljade pensionärshemsbidrag, avseende tillhopa ca
8 500 000 kronor, vilket belopp inte kan utbetalas av brist på medel under
anslaget. Dröjsmål med utbetalningarna medför att kommunerna ådragas
dryga räntekostnader, som i realiteten minskar bidragens värde.
Då utskottet anser att staten utan onödig tidsutdräkt bör infria de förbindelser
den iklätt sig i form av beviljade pensionärshemsbidrag, tillstyrker
utskottet motionärernas förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till motionerna I: 160 och II:
236, såvitt nu är i fråga, till Bidrag till inrättande av pensionärshem
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor.»
2) vid punkten 4 (Lånefonden för bostadsbyggande) av herrar Ragnar
Bergh. Skoglund i Doverstorp, Heckscher och Bohman, vilka ansett att mellan
första och andra styckena i utskottets yttrande bort införas text av följande
lydelse:
»En preliminär långivning från bostadsstyrelsens sida för ytterligare
5 000 lägenheter medför anspråk på i första hand byggnadskreditiv på 150
■—200 milj. kronor. I nuvarande konjunkturläge är sådana kreditanspråk av
inte oväsentlig betydelse. Utskottet vill fördenskull föreslå, att riksdagen
vid sitt bemyndigande för bostadsstyrelsen till ytterligare preliminär långivning
uttalar att riksdagen förutsätter att bostadsstyrelsen vid utnyttjandet
av bemyndigandet håller fortlöpande kontakt med riksbankens styrelse.»