Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1960

1

Nr 115

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till ändrade bestämmelser om värnpliktslån m. m.

(l:a avd.)

I propositionen nr 91 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över för svar särenden för den 4 mars 1960,
föreslagit riksdagen att dels godkänna vad departementschefen i berörda
statsrådsprotokoll föreslagit i fråga om låneverksamheten under fonden
för låneunderstöd och värnpliktslånefonden, dels antaga förslag till förordning
om upphävande av förordningen den 31 augusti 1940 (nr 824) om
värnpliktslån, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar
i gällande bestämmelser i övrigt om värnpliktslån som föranledes av förslaget.

Enligt nu gällande bestämmelser kan värnpliktslån utgå från dels
fonden för låneunderstöd, dels värnpliktslånefonden. Den förstnämnda
låneverksamheten, vilken tillkom med hänsyn till de under beredskapstiden
rådande speciella förhållandena, har numera mycket ringa omfattning.
Från värnpliktslånefonden kan lån utgå till i huvudsak fyra olika
kategorier, nämligen befälsutbildade värnpliktiga, avgånget fast anställt
manskap, vissa under militärtjänstgöring skadade samt vissa mariningenjör
saspiranter och arméingenjörer.

Departementschefen har redogjort för ett av värnpliktsavlöningsutredningen
framlagt förslag till ändring av nuvarande bestämmelser om värnpliktslån.
Förslaget innebär i korthet att värnpliktslån från värnpliktslånefonden
icke annat än i vissa övergångsfall skall utgå till befälsutbildade
värnpliktiga, avgånget fast anställt manskap och under militärtjänstgöring
skadade. Lånen till mariningenjörsaspiranter och arméingenjörer har
icke behandlats av utredningen. Den föreslagna avvecklingen av värnpliktslånen
motiveras främst med att dessa beviljas huvudsakligen för
studier vid sådana läroanstalter där lån ur statens lånefond för universitetsstudier
eller allmänna studielånefonden kan utgå. Möjligheten till
värnpliktslån bedömes vidare vara av föga betydelse för rekryteringen av
värnpliktiga officerare i jämförelse med de för utbildningen utgående
premierna. En höjning av dessa bör därför övervägas om rekryteringen
skulle behöva ytterligare stimuleras. Därjämte antydes möjligheten att
tillmäta genomgången befälsulbildning viss betydelse vid prövning av lån
Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 115

627 60

2

Statsutskottets utlåtande nr it5 år 1960

ur de statliga studielånefonderna. Vad gäller lånen till avgånget fast anställt
manskap erinras om den övergång från kontraktsanställning till långtidsanställning
som skett under senare år och som bland annat haft till följd
en fortgående minskning av antalet värnpliktslån till ifrågavarande kategori.
Med hänsyn till att en dylik övergång ännu icke är fullt genomförd vid
flottan föreslås att lånemöjligheten övergångsvis bibehålies för avgånget
dylikt manskap som anställts innan förmånen i övrigt slopas. I fråga om
lånen till de under militärtjänstgöring skadade åberopas att andra hjälpåtgärder
står till buds för det mycket ringa antal fall varom här är fråga.
Beträffande värnpliktslånens förvaltning, vilken nu under statskontorets
överinseende ankommer på länsstyrelserna, ifrågasättes ingen ändring liksom
icke heller i fråga om låneprövningen, vilken ankommer på försvarets
socialbyrå. Slutligen föreslås att låneverksamheten under fonden för
låneunderstöd avvecklas samt att kvarstående dylika lån överföres till
värnpliktslånefonden och där slutavvecklas under särskild grupprubrik.

Utredningens förslag om avveckling av värnpliktslån en har biträtts av
flertalet remissmyndigheter, i många fall dock endast under förutsättning
att en dylik åtgärd icke medför en minskning av de totala studiesociala
förmånerna. Andra remissinstanser åter har intagit en mera kritisk inställning
till förslaget.

Departementschefen framhåller, att en klar dominans för de befälsutbildade
värnpliktiga bland de lånesökande ägt rum. Vidare har en förskjutning
i fråga om det ändamål för vilket värnpliktslån sökes skett mot yrkesutbildning
och därvid främst utbildning på högskolestadiet.

Angivna omständigheter anser departementschefen tala för att en samordning
av den statliga studielåneverksamhetens olika former i princip bör
eftersträvas. En avveckling av värnpliktslånen synes därvid kunna innebära
en viss administrativ förenkling. Emellertid anser departementschefen
sig icke kunna bortse från de farhågor som från ett flertal remissmyndigheter
uttalats för att ett borttagande av värnpliktslånen, särskilt
till de befälsutbildade värnpliktiga, skulle innebära en försämring av de
studiesociala förmåner som samhället ställer till den studerande ungdomens
förfogande, om icke stödet till de studerande på annat sätt samtidigt förbättras.
Trots de betydelsefulla insatser från samhällets sida som i detta
hänseende gjorts under senare tid är dock de medel som står till förfogande
för ändamålet alltjämt begränsade i förhållande till behovet. Departementschefen
erinrar även om att frågan om de studiesociala åtgärderna
på den högre utbildningens område för närvarande är under bedömande
av den studiesociala utredningen. I avvaktan på resultaten av denna
utrednings arbete anser departementschefen skäl tala för att tills vidare
bibehålla värnpliktslån för de befälsutbildade värnpliktiga. Härtill kommer
att rekryteringen av värnpliktiga officerare alltjämt är otillfredsställande,
varför varje åtgärd som kan vara ägnad att försämra rekryteringen

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1960

3

bör undvikas intill dess man kan överblicka, vilka studiesociala förmåner
som kan träda i stället för värnpliktslån. Departementschefen framhåller
även att, såsom även påtalats av flera remissinstanser, en höjning av premierna
ställer sig betydligt kostsammare än ett bibehållande av värnpliktslånen.

Vad gäller lånen till avgånget fast anställt manskap anser departementschefen
de skäl som anförts för ett slopande av denna låneform bärande.
Departementschefen understryker därvid, att anställningsförhållandena för
denna personalkategori genom 1950-talets underbefälsreformer radikalt
förändrats, varför civilanställningsfrågan icke längre har samma aktualitet
som tidigare. Detta har även tagit sig uttryck i en fortgående minskning
av antalet värnpliktslån till ifrågavarande kategori. Departementschefen
föreslår, att värnpliktslån till avgånget fast anställt manskap helt avvecklas.
Övergångsvis bör dock lån i särskilda fall kunna utgå till underbefäl
som redan slutat sin anställning.

Likaså biträder departementschefen utredningens förslag att värnpliktslån
icke vidare skall utgå till vissa under militärtjänstgöring skadade. Härvid
hänvisas till de betydande resurser på området som står till såväl arbetsmarknadsstyrelsens
som riksförsäkringsanstaltens förfogande.

Vad därefter gäller frågan om värnpliktslånens förvaltning m. in. har i
olika sammanhang föreslagits att denna skall överföras till riksbanken.
Departementschefen föreslår, att förvaltningen av samtliga värnpliktslån
— med undantag av lånen till mariningenjörsaspiranter och arméingenjörer
— överföres till riksbanken. I anslutning till förslag av fullmäktige
i riksbanken finner departementschefen lämpligt att riksbanken härvid
medgives rätt att besluta om avskrivning av värnpliktslån. Denna befogenhet
ankommer för närvarande på Kungl. Maj :t.

Förslag har även framförts om att låneprövningen i fråga om värnpliktslån
skall anförtros riksbanken, övervägande skäl synes departementschefen
emellertid tala för att denna prövning bör ankomma på myndighet
inom försvaret. I enlighet med vad som förutsatts i årets statsverksproposition
bör alltså här ifrågavarande verksamhet i samband med
försvarets socialbyrås avveckling överföras till försvarets civilförvaltning.

I likhet med utredningen räknar departementschefen med att lån från
fonden för låneunderstöd icke vidare skall utgå. Däremot kan departementschefen
inte förorda, att kvarstående lån från denna fond överföres
till värnpliktslånefonden. Det bör ankomma på riksbanken att verka för
en fortsatt avveckling av här avsedd verksamhet.

Beträffande lånen till mariningenjörsaspiranter och arméingenjörer
framhåller departementschefen att lånen ej fyller samma ändamål som
övriga lån ur värnpliktslånefonden och är som regel icke avsedda att återbetalas
utan må avskrivas genom tjänstgöring inom försvaret. Vid bifall
till vad som föreslagits beträffande övriga lån från värnpliktslånefonden

4

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1960

aktualiseras en ändring för här ifrågvarande lån. Departementschefen
föreslår, att medel för lån till mariningenjörsaspiranter och arméingenjörer
i fortsättningen skall bestridas från respektive försvarsgrens avlöningsanslag.
Departementschefen anser även lämpligt att lånen beviljas och
förvaltas av försvarets civilförvaltning, som redan nu har vissa uppgifter
beträffande förenämnda låneverksamhet.

Vid genomförande av de sålunda föreslagna förändringarna i värnpliktslåneverksamheten
torde för nästa budgetår ej erfordras ytterligare kapitalinvestering
i värnpliktslånefonden. Departementschefen erinrar om att
förslag härom framförts av försvarets socialbyrå med skrivelse den 23 september
1959. Icke heller föreligger behov av fortsatt disposition av det
för budgetåret 1951/52 under Fonden för låneunderstöd anvisade kapitalinvesteringsanslaget
till Värnpliktslån, vilket anslag icke utan riksdagens
medgivande får disponeras efter utgången av innevarande budgetår.

Förordningen den 31 augusti 1940 (nr 824) om värnpliktslån,
vilken innehåller bestämmelser om värnpliktslån ur fonden för låneunderstöd,
har tagits med riksdagen. Det synes lämpligt att nämnda förordning
nu upphäves. Vissa övergångsbestämmelser rörande återbetalning
m. m. av redan beviljade lån är dock erforderliga. Förslag till förordning
om upphävande av den ifrågavarande förordningen med erforderliga övergångsbestämmelser
framlägges.

Genomförande av förslaget till ändrade bestämmelser om värnpliktslån
påkallar även vissa andra ändringar m. m. i nu gällande bestämmelser
om värnpliktslån. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att efter riksdagens
bemyndigande utfärda erforderliga föreskrifter härom.

Utskottet. Från värnpliktslånefonden utgå lån till i huvudsak fyra olika
kategorier, nämligen befälsutbildade värnpliktiga, avgånget fast anställt
manskap, vissa under militärtjänstgöring skadade samt vissa mariningenjörsaspiranter
och arméingenjörer.

Den föreliggande propositionen bygger på ett av 1954 års värnpliktsavlöningsutredning
framlagt förslag till ändring av nuvarande bestämmelser
om värnpliktslån.

Utskottet anser bärande skäl ha anförts för en avveckling av värnpliktslånen
till kategorien avgånget fast anställt manskap. Med hänsyn bland
annat till att frågan om de studiesociala åtgärderna på den högre utbildningens
område för närvarande är under bedömande, finner utskottet i
likhet med departementschefen riktigt, att värnpliktslånen för de befälsutbildade
värnpliktiga tills vidare bibehållas. Även ur rekryteringssynpunkt
synes detta motiverat.

Vad beträffar kategorien vissa under militärtjänstgöring skadade vill
utskottet erinra om att värnpliktsavlöningsutredningen föreslagit, att anledning
icke synes föreligga att bibehålla denna lånemöjlighet, därest värn -

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1960

5

pliktslånen i övrigt avvecklas. Då så nu icke sker och lånemöjligheterna
äro av viss betydelse för denna kategori, avstyrker utskottet förslaget i
denna del.

Med hänsyn till karaktären av lånen till mariningenjörsaspiranter och
arméingenjörer tillstyrker utskottet, att medel för dessa lan i fortsättningen
bestridas från respektive försvarsgrens avlöningsanslag.

Enligt nu gällande bestämmelser utgå värnpliktslån även från fonden
för låneunderstöd. Departementschefen har biträtt den av 1952 års riksdags
revisorer uttalade uppfattningen, att dylika lån icke längre skola utlämnas.
Även utskottet ansluter sig härtill.

Vad departementschefen förordat beträffande låneprövningen och förvaltningen
av värnpliktslånen har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet tillstyrker förslaget till förordning om upphävande av 1940
års förordning om värnpliktslån (nr 824).

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må godkänna vad departementschefen i
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 mars 1960
och utskottet föreslagit i fråga om låneverksamheten under
fonden för låneunderstöd och värnpliktslånefonden;

b) att riksdagen må antaga Kungl. Maj :ts förslag till förordning
om upphävande av förordningen den 31 augusti 1940
(nr 824) om värnpliktslån;

c) att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de ändringar i gällande bestämmelser i övrigt om värnpliktslån,
som föranledas av vad utskottet anfört.

Stockholm den 13 maj 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, Birger Andersson,
fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Thun, Holmqvist,
Pålsson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Bertil
Petersson, Edström, Sundin och Källqvist; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Malmborg, Thapper, Persson i Växjö, Ståhl, Gustafsson
i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström, Nilsson i
Göingegården, Hansson i Skegrie, Nihlfors, Heckscher och Lassinantli.