Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
1
Nr 11
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1960/61 under elfte huvudtiteln, avseende
anslagen inom inrikesdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner m. m.
(3:e avd.)
Inrikesdepartementet m. m.
l:o) Inrikesdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 under elfte huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1960) föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för inrikesdepartementet, som påkallas av vad departementschefen
anfört, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för inrikesdepartementet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61, dels ock till Inrikesdepartementet: Avlöningar för samma budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 1 559 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 503 000 kronor.
Alltsedan inrikesdepartementets tillkomst år 1947 har ständigt på rättsavdelningen
(tidigare lagbyrån) tjänstgjort en ho vrätts jurist med arvode
enligt för dessa gällande grunder. Därutöver har för kortare eller längre
tider ytterligare en eller flera sakkunniga tillkallats för särskilda lagstiftningsuppgifter
o. dyl. Även i fortsättningen kommer stadigvarande att erfordras
en kvalificerad hovrättsjurist vid sidan av avdelningschefen. Departementschefen
förordar därför, att en tjänst som byråchef för lagärenden
i Br 2 inrättas fr. o. m. nästa budgetår. Härvid bör anslagsposten till
ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft nedräknas med belopp
motsvarande nuvarande arvode.
I övrigt föreslås för departementets del endast att en kontoristtjänst i
Ae 9 på rättsavdelningen ordinariesättes.
Vad sålunda anförts påkallar icke någon ökning av medelsanvisningen.
På grund av den automatiska utgiftsstegringen för vidtagen lönereglering,
löneklassuppflyttningar, höjningen av det rörliga tillägget och kompensation
för höjda folkpensionsavgifter uppräknas anslaget med i runt tal
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 11
2
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
56 000 kronor. Då ett ordinarie kontorsbiträde innehar högre extra ordinarie
tjänst, bör från ordinarieposten till icke-ordinarieposten överföras ett belopp
av i runt tal 9 000 kronor. Vidare kan en på övergångsstat förd förste
kanslisekreterartjänst numera avföras från personalförteckningen.
Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (1 503 000 + 56 000) 1 559 000
kronor. I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas av vad
departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för inrikesdepartementet, som påkallas
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för inrikesdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen .......... 47 200
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 633 000
3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ........................ 160 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 487 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 208 800
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 23 000
Summa kronor 1 559 000;
c) till Inrikesdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 559 000 kronor.
2:o) Inrikesdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär ökad medelsanvisning med 8 000 kronor
till reseersättningar och 7 000 kronor till expenser för eget behov bl. a.
för anskaffande av vissa inventarier, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Inrikesdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 160 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11 är 1960
3
3:o) Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 3, s. 3 och 4), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Beredskapsnämnden för psykologiskt
försvar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
45 000 kronor.
Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården
4:o) Medicinalstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 5—17)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för medicinalstyrelsen, som föranledes av
vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för medicinalstyrelsen, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Medicinalstyrelsen: Avlöningar för
samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 4 175 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 043 000 kronor.
Departementschefen anför, att någon mera omfattande översyn av medicinalstyrelsens
organisation ej vidtagits sedan 1947. Sedan dess har en
snabb och betydelsefull utveckling ägt rum inom så gott som hela det vidsträckta
verksamhetsområde, för vilket styrelsen är det ledande och samordnande
organet. Dessa förhållanden har uppmärksammats av 1958 års
besparingsutredning, som i sitt betänkande (SOU 1959: 28) föreslagit, att
medicinalstyrelsens arbetsuppgifter och organisation snarast skall göras till
föremål för en förutsättningslös omprövning. Då departementschefen delar
besparingsutredningens uppfattning på denna punkt, har han enligt Kungl.
Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1959 tillkallat en sakkunnig för att
verkställa en förberedande undersökning rörande medicinalstyrelsens organisation
och arbetsuppgifter samt därmed sammanhängande frågor. Det är
departementschefens avsikt att, sedan en allmän kartläggning av styrelsens
funktion och arbetsförhållanden sålunda erhållits, överväga, i vilka hänseenden
en mera omfattande organisationsundersökning kan anses påkallad.
I avvaktan härpå anses några genomgripande organisatoriska förändringar
inom styrelsen ej böra övervägas.
På grund av den alltmera växande arbetsbelastningen för styrelsens
rättsmedicinska nämnd har Kungl. Maj :t medgivit en förstärkning av
nämnden fr. o. in. den 1 mars 1959. Formerna för handläggningen av de
rättsmedicinska ärendena är en angelägen fråga, som torde böra övervägas
i samband med översynen av styrelsens organisation. Till dess denna
översyn slutförts, torde den provisoriska dubbleringen av nämnden få bibehållas.
I likhet med styrelsen föreslår departementschefen därför, att medel
beräknas för arvoden till ytterligare en ordförande och en suppleant för
4
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
ordförande. Vidare bör arbetstiden för en föredragande i rättsmedicinska
ärenden ökas från en till tre timmar per dag och dennes årsarvode i samband
härmed höjas från 5 100 till 15 300 kronor. Då de båda rättsläkarna i
styrelsens vetenskapliga råd genom dubbleringen av nämnden fått sin
tjänstgöringstid i denna fördubblad, tillstyrkes, att deras arvoden höjes
samt att suppleanter utses för dem i syfte att bereda dem viss avlastning.
Det förordas, att arvodena beräknas till, för rättsläkarna 3 600 kronor och
för suppleanterna 1 800 kronor för år.
För att öka styrelsens möjligheter att anlita expertis utanför styrelsen
och vetenskapliga rådet, ej endast i rättsmedicinska ärenden utan även i
de mångskiftande frågor i övrigt styrelsen har att handlägga, föreslås, att
det belopp som beräknats för ersättningar till sakkunniga för tillfälliga utredningsuppdrag
in. in. höjes med 15 000 kronor. Det förutsättes, att styrelsen
härigenom kommer att äga resurser för att själv regelmässigt kunna
bestrida kostnaderna även för sådan expertis, som må erfordras för fullgörandet
av utredningsuppdrag, vilka Kungl. Maj :t lämnar åt styrelsen.
För fullföljande av det åt styrelsen lämnade uppdraget att verkställa en
översyn i rationaliseringssyfte av blankettbeståndet inom medicinalväsendets
område förordas, att den på lag- och utredningsbyrån för innevarande
budgetår medgivna förstärkningen får bibehållas även under nästa budgetår.
Medicinalstyrelsens förslag att vissa arbetsuppgifter på byrån för rättsoch
socialpsykiatri skall överföras från en byråsekreterare i reglerad befordringsgång
till en tjänsteman i biträdeskarriär tillstyrkes i princip.
Av styrelsen i övrigt föreslagna personalförstärkningar in. in. anser departementschefen
sig icke kunna tillstyrka. Emellertid erinras i detta sammanhang
om att Kungl. Maj :t genom beslut den 10 april 1959 meddelat
föreskrifter om inrättande av en medicinalstyrelsens nämnd för utländska
läkare, som skall ha till uppgift att individuellt pröva kompetensen hos utländska
läkare samt medicine studerande med utbildning vid utländskt
lärosäte, vilka önskar utöva läkarkonsten i Sverige resp. fortsätta sin läkarutbildning
här i riket. Nämnden består av sex ledamöter, av vilka ordföranden
åtnjuter ett fast arvode om 2 400 kronor för år och övriga ledamöter erhåller
ersättning jämlikt kommittékungörelsen. Departementschefen föreslår,
att arvodeskostnaderna, vilka tills vidare bestrides från elfte huvudtitelns
kommittéanslag, fr. o. m. nästa budgetår överflyttas till förevarande
anslag. För ändamålet uppräknas detta med 3 500 kronor.
Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal
anses fem kontorsbiträden i Ae 5 böra beredas ordinarie tjänster i
Ao 5. Å personalförteckningen uppföres dock allenast ytterligare fyra kontorsbiträdestjänster
i Ao 5.
Kanslibi trädest jänsten i Ag 7 å avdelningen för vården av psykiskt efterblivna
föreslås ordinariesatt.
I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
5
för flera huvudtitlar gemensamma frågor förordas vidare, att ett kontorsbiträde
i Ao 5 i styrelsens telefonväxel uppflyttas till kanslibiträde i Ao 7.
Vad sålunda föreslagits föranleder en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkningar och ändrade lönegradsplaceringar m. m. med 36 000
kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen för vidtagna löneoch
arvodesregleringar, uppflyttningar i reglerad befordringsgång för biträdespersonal,
löneklassuppflyttningar, kompensation för höjda folkpensionsavgifter
och höjningen av det rörliga tillägget med i runt tal 128 000 kronor.
Vidare anses medel för bestridande av avlöningskostnaderna för en å övergångsstat
förd byrådirektör stjänst i Ao 24 för nästa budgetår ej böra beräknas
under förevarande anslag. Anslaget nedräknas till följd härav med
32 000 kronor. Då två ordinarie kontorsbiträden innehar högre extra ordinarie
tjänster, överflyttas från ordinarieposten till icke-ordinarieposten ett
belopp av i runt tal 18 000 kronor.
På grund av det anförda uppräknas anslaget med 132 000 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (4 043 000 + 132 000)
4 175 000 kronor. I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas
av vad departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.
Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
av departementschefen jämväl i förevarande sammanhang anmält
förslag om viss tjänsteförändring.
1958 års besparingsutredning, som uppmärksammat att en snabb och betydelsefull
utveckling ägt rum inom medicinalstyrelsens verksamhetsområde
sedan en översyn av styrelsens organisation senast företogs, har förordat
att denna skall göras till föremål för en förutsättningslös omprövning. Sedan
en förberedande undersökning numera igångsatts, anser även utskottet,
att några genomgripande förändringar inom styrelsen inte bör ske i avvaktan
på undersökningens resultat. Departementschefens förslag i fråga
om personalförstärkningar in. m. kan utskottet godtaga.
Medicinalstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit en förenkling
i handläggningen av de rättsmedicinska ärendena, innebärande att beslutanderätten
i vissa ärenden av mera okomplicerad beskaffenhet skulle delegeras
på ordförande respektive föredragande. Utskottet förutsätter, att
denna möjlighet närmare prövas i samband med organisationsundersökningen
mot bakgrunden av de rättssäkerhetskrav som måste ställas på handläggningen
av dylika ärenden.
Då utskottet i övrigt inte funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för medicinalstyrelsen, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;
6 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
b) godkänna följande avlöningsstat för medicinalstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
1 402 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis 442 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 713 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 556 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 62 000
Summa kronor 4 175 000;
c) till Medicinalstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 175 000 kronor.
5:o) Medicinalstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 17—-22) föreslagit riksdagen att till Medicinalstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 599 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 543 000 kronor.
Departementschefen förordar, att anslagsposterna till sjukvård m. m.
och till traktamenten åt vissa vikarier för befattningshavare inom medicinalstyrelsen
nedräknas till 12 000 (—-2 000) resp. 25 000 (—5 000) kronor.
Med hänsyn till höjda traktamenten och kostnaderna för resor för ledamöterna
i medicinalstyrelsens nämnd för utländska läkare förordas, att
anslagsposten till reseersättningar uppräknas med 11 000 kronor till 111 000
kronor.
Delposten till bränsle, lyse och vatten föreslås ökad med 10 000 kronor
till 37 000 kronor.
Under posten till övriga expenser, expenser för eget behov, beräknas i
likhet med styrelsen en sänkning av medelsanvisningen till renhållning och
städning med 10 000 kronor på grund av införandet av varannandagsstädning
samt en höjning av beloppet till telegram, telefon och annonsering med
6 000 kronor, bl. a. för införande av särskilda rikslinjer i styrelsens telefonväxel.
Till skrivmaterialier, papper och blankettryck förordas en höjning
med 3 000 kronor. Under posten till inköp och underhåll av inventarier beräknas
41 000 kronor till ersättningsanskaffning av inventarier och 3 000
kronor för fortsatt förnyelse av skrivmaskinsbeståndet. Vidare tillstyrkes
5 000 kronor för årligt underhåll av inventarierna och 6 000 kronor till anskaffande
av hyllinredningar för arkivet. Inventarieposten beräknas sålunda
till 55 000 kronor, vilket innebär en ökning av medelsanvisningen
med 10 000 kronor. Till bokinköp, bindning av böcker och handlingar m. m.
föreslås en uppräkning med 2 000 kronor. Slutligen anses från expensposten
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
7
böra bestridas eventuella kostnader för utbildning av verkskyddspersonal.
Härför beräknas 2 000 kronor. På grund av det anförda höjes posten till
övriga expenser, expenser för eget behov, med 13 000 kronor och uppföres
med 289 000 kronor.
Med hänsyn till det ökade medelsbehov, som väntas uppstå under delposten
till expenser för annat än eget behov i samband med pågående
översyn av blankettbeståndet inom medicinalväsendets område, föreslås, att
posten uppräknas med 3 000 kronor till 15 000 kronor.
Vad härefter angår anslagsposten till publikationstryck beräknas för
tryckning av de publikationer, som styrelsen utan särskilt tillstånd av
Kungl. Maj :t må utgiva, samt för inköp av särtryck ur den av apotekens
kontrollaboratorium utgivna förteckningen över specialiteter in. m. 71 000
resp. 18 000 kronor. Till allmän hälsovårdsupplysning — häri inbegripet
upplysnings- och propagandaverksamhet i kariesförebyggande syfte — samt
till trycksaker för utlandskontakterna förordas en till 10 000 kronor begränsad
medelsanvisning. Departementschefen är icke beredd att tillstyrka
särskilt statsbidrag till Tandvärnets verksamhet men förutsätter, att medicinalstyrelsen
i sitt arbete inom den förebyggande tandvården liksom hittills
kommer att samarbeta med föreningen och stödja dess verksamhet.
Departementschefen förordar, att medel anvisas för tryckning av en statistisk
årsredogörelse beträffande till cancerregistret anmälda cancerfall.
Härför beräknas 3 000 kronor.
Ikraftträdandet av den nya hälsovårdsstadgan och byggnadsstyrelsens reviderade
anvisningar till byggnadsstadgan kräver en översyn av medicinalstyrelsens
råd och anvisningar rörande olika i nämnda stadgor behandlade
ämnen. Departementschefen understryker angelägenheten av att denna
översyn skyndsamt genomföres. För tryckning av styrelsens meddelanden
i dessa ämnen bör för nästa budgetår anvisas 18 000 kronor.
På grund av vad sålunda föreslagits uppföres anslagsposten till publikationstryck
med 120 000 (— 22 000) kronor.
Under anslagsposten till hålkortsarbeten förordas en höjning av medelsanvisningen
med 3 000 kronor till 15 000 kronor, främst för de löpande
kostnaderna för cancerregistret. I den mån det anvisade beloppet ger utrymme
härför, har departementschefen intet att erinra mot att från anslagsposten
bestrides kostnaderna för andra hålkortsarbeten av mera begränsad
omfattning.
Inkomstposten för särskilda uppbördsmedel anses i enlighet med medicinalstyrelsens
förslag böra sänkas med 45 000 kronor och alltså upptagas till
(70 000 — 45 000) 25 000 kronor.
Vid bifall till vad nu förordats uppräknas anslaget med 56 000 kronor och
bestämmes alltså till (543 000 + 56 000) 599 000 kronor.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer därför,
8
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
att riksdagen må till Medicinalstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 599 000
kronor.
6:o) Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 6, s. 23 och 24), vilket innebär indragning
av ytterligare en kontorsbiträdestjänst med anledning av omläggningen
av sjuksköterskeregistret till hålkortssystem och en med 3 000 kronor
minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för medicinalstyrelsens
sjukvårdsberedskapsnämnd, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 86 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 344 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 52 100
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 6 800
Summa kronor 490 000;
b) till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 490 000 kronor.
7:o) Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 24 och 25), vilket innebär en
uppräkning av anslaget med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 85 900 kronor.
8:o) Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m. Kungl. Maj:t
har (punkt 8, s. 25—27) föreslagit riksdagen att till Förvaring och underhåll
av viss sjukvårdsmateriel m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 504 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 428 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
9
Departementschefen förordar under anslagsposten till ersättningar för
handräckning, semester- och sjukvikarier en med 15 000 kronor ökad medelsanvisning.
Anslagsposten till hyror, frakter in. m. uppräknas med 55 000 kronor.
Departementschefen finner det angeläget, att en genomgång av behandlingsavdelningarnas
utrustning nu påbörjas. Sjukvårdsberedskapsnämnden
har beräknat kostnaderna härför till 25 000 kronor. Departementschefen
förordar, att för ändamålet för nästa budgetår anvisas 6 000 kronor. Anslaget
föreslås alltså uppräknat med 76 000 kronor.
Utskottet. Den för beredskapssjukhusen avsedda utrustningen representerar
betydande värden. Av vad departementschefen i annat sammanhang
anfört framgår, att återanskaffningsvärdet numera kan beräknas till i runt
tal 80 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker därför, att en genomgång av
utrustningen nu kommer till stånd.
Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 504 000 kronor.
9:o) Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara.
Kungl. Maj :t har (punkt 9, s. 27—34) föreslagit riksdagen att till Utrustning
m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 600 000 kronor.
Hittills har medel anvisats för anskaffande av utrustning för 104 800 av
de cirka 110 000 vårdplatser å beredskapssjukhus, för vilka enligt gällande
planläggning utrustning beräknats behöva anskaffas. Utrustning saknas
sålunda för omkring 5 200 platser. Vidare kvarstår för komplettering av
utrustningen å vårdplatser, som tidigare tillhört från försvaret överförda
krigssjukhus, ett medelsbehov av 30 000 kronor. För innevarande budgetår
har medel för här berörda ändamål icke anvisats. I rådande statsfinansiella
läge och då det ur beredskapssynpunkt synes försvarligt att ytterligare
något förskjuta slutförandet av förevarande utrustningsanskaffning,
föreslår departementschefen, att medelsanvisningen för nyanskaffning av
utrustning till beredskapssjukhus för nästa budgetår begränsas till de
30 000 kronor, som erfordras för att täcka materielbristen å de från krigssjukhus
överförda vårdplatserna.
Den för beredskapssjukhusen avsedda utrustningen representerar betydande
värden. Återanskaffningsvärdet av den i förråd hållna utrustningen
10
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
beräknas sålunda till omkring 80 miljoner kronor. Till undvikande av värdeförluster
är det givetvis synnerligen angeläget, ej endast att materielen vårdas
på bästa möjliga sätt utan även att sådan utrustning, som ej tål obegränsad
lagring eller av andra skäl undergår större värdeminskning, omsättes
innan den helt förlorat sitt värde. Sjukvårdsberedskapsnämnden har
beräknat återanskaffningsvärdet för den materiel som i första hand bör
ifrågakomma för sådan omsättning, bl. a. viss äldre textilutrustning, till 10
miljoner kronor, medan vid försäljning högst 50 procent härav anses kunna
återvinnas. Departementschefen biträder nämndens förslag, att för nästa
budgetår anvisas 500 000 kronor för täckande av förluster vid omsättning
av här berörd materiel. Härvid förutsättes, att inkomsterna vid försäljningen
skall få tillgodoföras förevarande anslag och att sjukvårdsberedskapsnämnden
erhåller bemyndigande att disponera inkomsterna till anskaffning
av materiel motsvarande den försålda.
Vid omsättning av utrustningen bör beaktas vad riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap anfört. Sålunda bör i första hand undersökas
i vilken utsträckning försäljning kan ske till andra statliga förvaltningar.
Kontakt bör i sådant syfte tagas med bl. a. arméintendenturförvaltningen
och fångvårdsstyrelsen. Departementschefen räknar med att de statliga organen
skall ställa sig positiva till att övertaga för dem användbar utrustning,
även om denna exempelvis till modellen skulle skilja sig från den av
dem vedertagna. Vidare understrykes, att enbart den omständigheten, att
vissa artiklar, t. ex. klädespersedlar, blivit omoderna i snittet eller materialet,
i allmänhet ej bör föranleda förlustbringande försäljning. I samråd med
arméintendenturförvaltningen bör också undersökas vilka erfarenheter som
föreligger beträffande långtidslagring av textilvaror.
1959 års riksdag beslöt i princip, att en organisation av sjukhärbärgen i
krig skall uppbyggas, omfattande totalt 110 000 vårdplatser, varav 70 000
i en första etapp. För innevarande budgetår har till påbörjande av utrustningsanskaffningen
för sjukhärbärgena anvisats 480 000 kronor, möjliggörande
materielanskaffning för drygt 3 300 vårdplatser. Departementschefen
förordar för nästa budgetår en medelsanvisning av 900 000 kronor för
ifrågavarande ändamål. Med en utrustningskostnad av 150 kronor per
vårdplats, skulle beloppet möjliggöra, att materiel kan anskaffas för omkring
6 000 vårdplatser.
I samband med att beslut fattades föregående år om sjukhärbärgesorganisationen
beslöts även om utbildning av samariter genom Svenska röda
korsets försorg. För att tillgodose personalbehovet för sjukhärbärgena beräknades
7 000 samariter erforderliga. Utbildningen för dessa skulle omfatta
30 timmar och statsbidrag skulle utgå till Röda korset med tre fjärdedelar
av utbildningskostnaden, som beräknades till en krona per timme
och elev.
Enligt av sjukvårdsberedskapsnämnden nu framlagt förslag skall sama -
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
11
ritutbildningen göras mer allsidig, så att rödakorssamariter skall kunna
utnyttjas inom både öppen och sluten vård. Härför krävs en förlängning
av utbildningstiden till 42 timmar, varjämte samariterna skulle genomgå
en repetitionskurs om 20 timmar vart femte år. Totalbehovet av samariter
för hela den civila sjukvårdssektorn uppskattas av nämnden till omkring
20 000.
För egen del finner departementschefen önskemålet om en på föreslaget
sätt utvidgad samaritutbildning starkt berättigat. För det första kan nämligen
våra resurser i fråga om kvalificerad medicinalpersonal i ett krigsläge
befaras bli synnerligen hårt ansträngda, varför en kader av elementärt utbildad
hjälppersonal blir en värdefull tillgång inom alla områden av den
civila krigssjukvårdsorganisationen. Härtill kommer att en allsidig och
enhetlig utbildning av samaritpersonalen torde vara en förutsättning för att
tillgänglig personal i en kritisk situation snabbt skall kunna insättas på de
områden, där de aktuella behoven är störst. Departementschefen anser sig
därför i princip kunna godtaga nämndens förslag rörande samaritutbildningens
omfattning och innehåll. Med hänsyn till vad överstyrelsen för
Röda korset anfört rörande kurskostnaderna tillstyrkes vidare, att statsbidraget
fr. o. m. nästa budgetår beräknas efter en krona per utbildningstimme
och elev, vilket torde motsvara omkring tre fjärdedelar av totalkostnaden.
På grund av det anförda föreslås, att till statsbidrag till Röda korset
anvisas 100 000 kronor, varav 18 000 kronor beräknas för att täcka kostnaderna
för tilläggsutbildning av de samariter för sjukhärbärgen, till vilkas
utbildning medel anvisats för innevarande budgetår.
För hyllinredning och annan förrådsutrustning för sjukhärbärgesmaterielen
förordas för nästa budgetår ett belopp av 30 000 kronor.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle medelsbehovet för nästa budgetår
uppgå till 1 560 000 kronor. Enligt vad nämnden upplyst finns emellertid
f. n. obundna medel under anslaget å cirka 60 000 kronor. På grund
härav uppföres anslaget för nästa budgetår med (1 560 000 — 60 000)
1 500 000 kronor. I jämförelse med medelsanvisningen för innevarande budgetår
innebär detta en höjning av anslaget med 900 000 kronor.
Utskottet. Såsom departementschefen erinrat om har medel hittills anvisats
för anskaffande av utrustning för beredskapssjukhus i sådan omfattning,
att utrustning saknas för endast omkring 5 200 platser. Mot bakgrunden
härav anser utskottet försvarligt, att medelsanvisningen för ändamålet
begränsas till de 30 000 kronor som erfordras för de från krigssjukhus
överförda vårdplatserna.
Utskottet har inte heller funnit anledning till erinran mot den i propositionen
föreslagna omsättningen av lagerhållen materiel. I sammanhanget
vill utskottet understryka vad departementschefen och riksnämnden för
12
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
ekonomisk försvarsberedskap anfört angående de principer som bör gälla
för denna omsättning.
Det principbeslut, som riksdagen föregående år fattade angående en organisation
av sjukhärbärgen, innebar att sådana skulle inrättas för 110 000
vårdplatser, varav 70 000 i en första etapp. Departementschefens förslag
om anvisande av 900 000 kronor för fortsatt materielanskaffning för cirka
6 000 vårdplatser kan utskottet tillstyrka.
Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus
vid krig eller krigsfara för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.
10:o) Sinnessjuknämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 10, s. 34), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sinnessjuknämnden: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 28 000
kronor.
11 :o) Sinnessjuknämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, s. 35), vilket innebär en med 2 000 kronor ökad medelsanvisning
med hänsyn till ökade utgifter för ordförandens resor till och
från nämndens sammanträden, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sinnessjuknämnden: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 5 000
kronor.
12:o) Strålskyddsverksamhet m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
12, s. 35—40) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
den ändring i personalförteckningen för strålskyddsverksamhet m. in.,
som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för strålskyddsverksamhet m. m.,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Strålskyddsverksamhet
m. m.: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 056 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 978 000 kronor.
Förverkligandet av det svenska atomenergiprogrammet ställer starkt
ökade krav på insatser från radiofysiska institutionens sida, såväl i fråga
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
13
om strålskyddsfrågornas bevakning i samband med reaktorprojektens planläggning
och utförande som i fråga om fortlöpande kontroll vid atomreaktorernas
igångkörning och drift. 1951 års strålskyddskommitté beräknade,
att kärnfysikaliska avdelningen för dessa uppgifter behövde förstärkas
redan fr. o. m. budgetåret 1958/59. Departementschefen föreslår nu, att vid
avdelningen inrättas ytterligare en tjänst som strålskyddsinspektör i Ae 23.
För innevarande budgetår har medel anvisats för upprättande av ett antal
stationer för registrering av joniserande strålning och radioaktivt stoft
i olika delar av landet. Installationen av mätapparaturen har nu i huvudsak
slutförts och den löpande registreringsverksamheten kommit igång. För den
centrala bearbetningen av materialet vid radiofysiska institutionen tillstyrkes
en tjänst som tekniskt biträde i Ag 7. Det förutsättes, att tillsynen över
verksamheten tills vidare kan utövas av befintlig fysikerpersonal vid mätlaboratorierna.
Det belopp av 25 000 kronor, som för innevarande budgetår
beräknats för anställning av personal för framställning av apparaturen
samt för central bearbetning och tillsyn från institutionens sida, torde därför
kunna indragas.
På grund av den kraftigt ökade arbetsbelastningen vid strålskyddsnämndens
kansli förordas, att kanslipersonalen ökas med ett kontorsbiträde i
reglerad befordringsgång.
Då tillsättning av vissa högre tjänster vid radiofysiska institutionen enligt
av Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter skall föregås av sakkunnigförfarande,
beräknas till ersättningar åt dylika sakkunniga ett belopp av 2 000
kronor.
Självfallet bör tjänstemännen vid klinisk-fysikaliska avdelningen, när de
efter tjänstetidens slut utför planerings- och förberedelsearbeten för behandlingarna
vid radiumhemmet, komma i åtnjutande av övertidsersättning, i den
mån de enligt gällande föreskrifter är berättigade härtill. Någon uppräkning
av anslaget för detta ändamål anses dock ej erforderlig. Däremot beräknas
med hänsyn till föreslagna personalförstärkningar en ökning av medelsanvisningen
för vikariats- och övertidsersättningar med 6 700 kronor.
De framlagda förslagen föranleder en ökning av medelsanvisningen för personalförstärkningar
m. m. med 31 000 kronor. Härtill kommer den automatiska
utgiftsstegringen för vidtagna löne- och arvodesregleringar, löneklassuppflyttningar,
kompensation för höjda folkpensionsavgifter och höjningen
av det rörliga tillägget med i runt tal 47 000 kronor. Anslaget uppräknas
alltså med 78 000 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (978 000 + 78 000) 1 056 000
kronor. I personalförteckningen vidtages den ändring, som påkallas av vad
departementschefen anfört och föreslagit.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,
14
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för strålskyddsverksamhet m. m., som
föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för strålskyddsverksamhet
m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61:
A vlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 164 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 41 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 678 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 155 500
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 17 000
Summa kronor 1 056 000;
c) till Strålskyddsverksamhet m. m.: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 056 000 kronor.
13 :o) Strålskyddsverksamhet m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 13, s. 40—43), vilket innebär en minskning av medelsanvisningen
med 78 000 kronor, främst på grund av bortfall av anslagsposten
till upprättande och drift av stationer för mätning av joniserande
strålning m. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Strålskyddsverksamhet m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 150 000 kronor.
14:o) Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 14, s. 43—51) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens bakteriologiska laboratorium,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1960/61, dels ock till
Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar för samma budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 5 154 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 831 000 kronor.
Tillverkningen vid laboratoriet av poliovaccin på avdödat virus har under
budgetåret 1958/59 legat på en hög nivå. Den totala mängden vaccin,
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
15
som levererats för organiserade ympningar och en s. k. fri sektor, har närmat
sig 2 500 liter, varjämte vid ingången av budgetåret 1959/60 ett vaccinlager
å drygt 300 liter fanns vid laboratoriet. Enligt styrelsens beräkningar
kan med nuvarande produktionstakt omkring 4 000 liter vaccin ställas till
förfogande för ympning under vartdera av budgetåren 1959/60 och 1960/61.
Denna produktionsvolym skulle möjliggöra för laboratoriet att under 1961
disponera över tillräckliga kvantiteter vaccin, för att frivilliga polioympningar
med tre injektioner av samtliga årsklasser upp till 50 års ålder skall
kunna genomföras.
Vilken inriktning produktionen av poliovaccin bör ges efter nästa budgetår
blir beroende av flera faktorer. Sålunda prövar laboratoriet i samarbete
med professorn S. Gard poliovaccin bestående av levande försvagat virus.
Skulle dessa prov bli framgångsrika, kan massympningar med sådant vaccin
bli aktuella. I annat fall kan förstärkning av skyddet mot polio genom en
fjärde injektion av avdödat vaccin tänkas ifrågakomma. Slutligen erinras
om att frågan om preparattillverkningen vid laboratoriet f. n. överväges av
SBL-utredningen, som därvid bl. a. har att taga ställning till frågan om export
av laboratoriets preparat. Utredningens betänkande kan väntas komma
att avlämnas inom den närmaste tiden, men några därpå grundade förslag
beräknas icke hinna framläggas för årets riksdag. Ställning till spörsmålen
rörande den framtida poliovaccintillverkningen torde därför få tagas vid
1961 års riksdag.
Genom beslut den 10 april 1959 har Kungl. Maj :t uppdragit åt medicinalstyrelsen
att fastställa normalplaner för viss teoretisk-praktisk vidareutbildning
av laboratoriebiträden efter genomgång av laborantskola. Sedan laborantskoleutbildning
nu anordnats på flera platser i landet, torde vidareutbildning
å bakteriologisk linje enligt de nya planerna komma igång vid
bakteriologiska laboratoriet under nästa budgetår. För ledningen av denna
utbildning förordar departementschefen, att en särskild tjänst inrättas vid
laboratoriet. Lönegradsplaceringen för tjänsten, vilken bör inrättas såsom
extra ordinarie, anses emellertid böra prövas i annat sammanhang.
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10 september 1959 skall till den som genomgår
nyssberörd vidareutbildning utgå ersättning med 600 kronor för
månad. För bakteriologiska laboratoriets del uppskattas medelsbehovet för
detta ändamål till 50 000 kronor per år.
På grund av den alltmer ökade frekvensen av svampinfektioner, som blivit
en följd framför allt av antibiotikabehandlingarna, har diagnostiken av
svampsjukdomar vid laboratoriet medhunnits endast i begränsad omfattning.
Departementschefen förordar, att tjänstgöringstiden för den deltidsanställde
mykologen ökas till tre timmar per dag och att arvodet i samband
härmed höjes till 15 300 kronor för år.
Tjänstebenämningen för hälsovårdsinspektören föreslås ändrad till hälsovårdskonsulent.
16
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
För anlitande av särskild expertis utanför laboratoriet för vissa oskadlighetsprövningar
av vaccin m. m. beräknas under arvodesposten 15 000 kronor.
En motsvarande nedräkning göres under icke-ordinarieposten.
Liksom för innevarande budgetår föreslås under icke-ordinarieposten ett
belopp av 25 000 kronor — avsett för att möta oförutsedda personalbehov
— få disponeras först efter särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.
Vad sålunda föreslagits påkallar en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkningar in. m. med cirka 75 000 kronor. Härtill kommer den
automatiska utgiftsstegringen för vidtagna arvodes- och löneregleringar,
höjningen av det rörliga tillägget och kompensation för höjda folkpensionsavgifter
med i runt tal 248 000 kronor. På grund härav uppräknas anslaget
med (75 000 + 248 000) 323 000 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (4 831 000 + 323 000)
5 154 000 kronor.
Utskottet, som i flera tidigare sammanhang förklarat att återhållsamhet
bör iakttagas med inrättandet av nya tjänster vid laboratoriet i avvaktan
bl. a. på resultatet av den pågående utredningen rörande organisationen av
preparattillverkningen in. m., kan godtaga departementschefens förslag i
fråga om organisationens omfattning under nästkommande budgetår. Även
om laboratoriets virusavdelning i enlighet härmed inte erhåller några personalförstärkningar,
utgår utskottet i likhet med departementschefen ifrån
att det såsom för närvarande skall visa sig möjligt att inom ramen för anvisade
medel utnyttja viss personal för fullföljande av försöken beträffande
vaccin av levande virus.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens bakteriologiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m. bud
-
getåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 683 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 160 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 3 478 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 750 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 83 000
Summa kronor 5 154 000;
17
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
b) till Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 5 154 000
kronor.
15:o) Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 15, s. 51—53), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 73 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bakteriologiska laboratorium:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 3 317 000 kronor.
16:o) Inredning och utrustning av virusavdelning vid statens bakteriologiska
laboratorium m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 16, s. 53 55) föreslagit
riksdagen att till Inredning och utrustning av virusavdelning vid statens
bakteriologiska laboratorium m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 340 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 300 000 kronor.
Kostnaderna för inredning och utrustning av nybyggnaden för virusavdelningen
vid statens bakteriologiska laboratorium beräknades i 1956
års statsverksproposition (XI ht, p. 15) till 1 440 000 kronor. Genom beslut
den 13 januari 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt dåvarande 1954 års medicinska
utrustningskommitté — åt vilken uppdragits att omhänderha inredningen
och utrustningen av karolinska institutets institution för virusforskning,
som är avsedd att förläggas till ifrågavarande nybyggnad —
att jämväl handha inredning och utrustning av virusavdelningen. Härvid
ålades kommittén bl. a. att tillvarataga alla möjligheter till besparingar.
Enligt vad som nu upplysts av utrustningsnämnden för universitet och
högskolor, som ersatt den tidigare utrustningskommittén, har granskningen
av utrustningsförslaget på några punkter resulterat i besparingar,
vilka dock helt uppvägs av nödvändiga kompletteringar på andra håll.
Den totala inrednings- och utrustningskostnaden kan sålunda icke väntas
understiga den tidigare beräknade.
Hittills har för ändamålet anvisats sammanlagt 1 100 200 kronor. Det
återstående medelsbehovet utgör således i runt tal 340 000 kronor. Då virusbyggnaden
beräknas stå färdig hösten 1960, förordar departementschefen
att detta belopp anvisas för nästa budgetår.
Utskottet. Mot bakgrunden av vad utrustningskommittén anförde i sin
anslagsframställning för budgetåret 1959/60 angående svårigheterna att
hålla utrustningsanskaffningen inom den år 1956 fastställda ramen har ut2
— Bibang till riksdagens protokoll 1960. 6 saml. Nr 11
18
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
skottet i sitt föregående år avgivna utlåtande nr 11 framhållit angelägenheten
av att förevarande utrustning planlades och disponerades på sådant
sätt att kostnadsramen kunde hållas. Utskottet, som finner tillfredsställande
att detta visat sig möjligt trots prisstegringar och nytillkommen apparatur
m. in., tillstyrker den föreslagna slutanvisningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Inredning och utrustning av virusavdelning
vid statens bakteriologiska laboratorium m. m. för
budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 340 000
kronor.
17:o) Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 17, s. 55—61) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att vidtaga den ändring i personalförteckningen för statens rättskemiska
laboratorium, som påkallas av vad departementschefen förordat, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för statens rättskemiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61,
dels ock till Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar för samma
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 081 000 kronor.
Blodgruppsserologiska avdelningen har under de senaste åren på grund
av den alltmer växande arbetsbelastningen ställts inför betydande svårigheter.
Trots en långt driven rationalisering av arbetsrutinen har särskilt för
avdelningens rättsserologiska sektion uppstått en avsevärd arbetsbalans,
som medfört att tiden för avgivande av utlåtande i faderskapsmål undan för
undan utsträckts och numera uppgår till icke mindre än cirka 10 månader.
Under hösten 1959 har situationen för sektionens del ytterligare skärpts, sedan
innehavaren av överassistenttjänsten i Ae 23, vilken representerade
såväl blodgruppsserologisk och kemisk som genetisk-statistisk sakkunskap,
avlidit. Enär det är ett rättssäkerhetsintresse av vikt, att tiden för faderskapsärendenas
behandling nedbringas och den vetenskapliga standarden
i sektionens arbete kan upprätthållas, finner departementschefen en kvalitativ
och kvantitativ förstärkning av personalen ofrånkomlig och tillstyrker
därför att överassistenttjänsten utbytes mot en laboratorstjänst i Ae 24,
\ars innehavare skall leda sektionens arbete och tillgodose dess behov av
genetisk och statistisk sakkunskap, samt att en extra ordinäre tjänst inrättas
för en befattningshavare med god kemisk utbildning och praktik.
Lönegradsplaceringen för sistnämnda tjänst anses böra prövas i annat sammanhang.
För att minska eftersläpningen i faderskapsärendena och möjliggöra, att
s. k. haptoglobinbestämningar rutinmässigt kan utföras vid fastställande
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 19
av faderskap, förordas vidare, att rättsserologiska sektionen förstärkes
med ett laboratoriebiträde i högst Ae 9.
För den kliniska sektionens del visade det sig under våren 1959 nödvändigt
att för att kunna upprätthålla tillverkningen av testsera föranstalta om
viss personalförstärkning. Det erinras om att Kungl. Maj :t genom beslut
den 30 april 1959 medgav, att vissa till Kungl. Maj :ts disposition ställda
medel under icke-ordinarieposten finge tagas i anspråk för anställande av
viss ytterligare personal vid sektionen. Då denna förstärkning erfordras
även i fortsättningen, tillstyrkes, att en tjänst som laboratoriebiträde i
högst Ag 9 inrättas vid sektionen.
Vid kemiska avdelningens alkoholsektion visar antalet inkommande blodprov
en fortsatt kraftig stegring. Sedan 1955 har antalet prov ökat med
omkring 50 procent. För ersättning åt experter, som anlitas vid handläggningen
av alkoholärendena, förordas en höjning av medelsanvisningen
med 3 000 kronor.
Rättskemiska laboratoriet har f. n. icke någon personal för arbeten i den
med farmacevtiska laboratoriet gemensamma verkstaden. Departementschefen
är icke beredd att tillstyrka förslaget om inrättande av en instrumentmakartjänst
men förordar, att under icke-ordinarieposten 6 000 kronor
beräknas för att laboratoriet i viss omfattning skall kunna anlita för
verkstadsgöromål utbildad personal.
Jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 10 september 1959 skall myndighet, som
enligt av medicinalstyrelsen fastställd plan anordnar viss vidareutbildning
av laboratoriebiträden, till den som genomgår utbildningen utbetala ersättning
med 600 kronor för månad. För rättskemiska laboratoriets del beräknas
medelsbehovet för ändamålet för nästa budgetår till 30 000 kronor.
De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkningar m. m. med cirka 87 000 kronor. Härtill kommer
den automatiska utgiftsstegringen för vidtagna löneregleringar, löneklassuppflyttningar,
höjningen av det rörliga tillägget och kompensation för
höjda folkpensionsavgifter med i runt tal 32 000 kronor. På grund härav
uppräknas anslaget med 119 000 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (1 081 000 + 119 000)
1 200 000 kronor. I personalförteckningen vidtages den ändring, som påkallas
av vad departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,
alt riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statens rättskemiska laboratorium,
som påkallas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;
20
Statsutskottets utlåtande nr It år 1960
b) godkänna följande avlöningsstat för statens rättskemiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis .................................... 78 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .... 940 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 162 800
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 18 300
Summa kronor 1 200 000;
c) till Statens råttskemiska laboratorium: Avlöningar för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000
kronor.
18:o) Statens rättskemiska laboratorium: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 61—64), vilket innebär en med 25 000
kronor minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens råttskemiska laboratorium:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 377 000 kronor.
19:o) Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 19, s. 64—69) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens farmacevtiska laboratorium,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Statens
farmacevtiska laboratorium: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 701 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 632 000 kronor.
Fr. o. m. budgetåret 1957/58 inrättades å biologiska avdelningen en arvodestjänst
som konsult i farmakoterapi med ett arvode av 10 200 kronor
för år och med en tjänstgöringstid av två timmar per dag. Medicinalstyrelsen
har föreslagit att, då de farmakoterapevtiska ärendena huvudsakligen
faller utanför avdelningsföreståndarens kompetensområde, en särskild
sektion för farmakoterapi skall inrättas under ledning av den nämnde
konsulten och sorterande direkt under laboratoriets föreståndare. Till sektionen
skulle från biologiska avdelningen överföras en laboratorieläkartjänst.
Mot den föreslagna omorganisationen har departementschefen icke
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
21
någon erinran, men förutsätter emellertid i likhet med statskontoret, att
den ändrade organisationen icke får leda till ökade kostnader för statsverket.
För den alltmera krävande biologiska statistiken krävs en befattningshavare
med specialutbildning i statistik. En laboratoriebiträdestjänst i högst
Ag 9 föreslås därför utbytt mot en tjänst för en befattningshavare med sådan
utbildning.
Med hänsyn till vad styrelsen anfört rörande angelägenheten av att till
främmande språk kunna översätta vetenskapliga uppsatser, som utarbetats
vid laboratoriet, vill departementschefen icke motsätta sig, att medel härför
får disponeras från icke-ordinarieposten. Någon uppräkning av denna för
ändamålet anses icke erforderlig.
För att laboratoriets institutionsvaktmästare skall kunna anlitas för arbeten
i verkstaden, beräknas för anställande av extra expeditionspersonal
en höjning av medelsanvisningen under icke-ordinarieposten med 5 000
kronor.
Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 10 september 1959 skall myndighet,
som enligt av medicinalstyrelsen fastställd plan anordnar viss vidareutbildning
av laboratoriebiträden, till den som genomgår utbildningen utbetala
ersättning med 600 kronor för månad. För nästa budgetår uppskattas medelsbehovet
till detta ändamål för farmacevtiska laboratoriets del till 25 000
kronor.
De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkningar m. m. med cirka 33 000 kronor. Härtill kommer
den automatiska utgiftsstegringen för vidtagen lönereglering för assistenter
och laboratoriebiträden, löneklassuppflyttningar, kompensation för höjda
folkpensionsavgifter och höjningen av det rörliga tillägget med i runt tal
36 000 kronor. På grund härav uppräknas anslaget med 69 000 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (632 000 + 69 000) 701 000
kronor.
Utskottet tillstyrker — under den av departementschefen och statskontoret
angivna förutsättningen — att en särskild sektion för farmakoterapi
inrättas vid laboratoriet.
Då utskottet i övrigt inte funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens farmacevtiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 97 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis
28 300
22
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 469 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 95 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 11 000
Summa kronor 701 000;
b) till Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 701 000
kronor.
20:o) Statens farmacevtiska laboratorium: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 69—71), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 18 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens farmacevtiska laboratorium:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 203 000 kronor.
21 :o) Svenska farmakopékommittén m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 21, s.
71—74> föreslagit riksdagen att till Svenska farmakopékommittén m. m.
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 151 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 145 000 kronor.
Departementschefen förordar, att arvodet till sekreteraren uppräknas
med 1 100 kronor.
Under anslagsposten till expenser tillstyrkes en med 2 000 kronor ökad
medelsanvisning.
För Sveriges andel i de gemensamma kostnaderna för den nordiska
farmakopénämnden beräknas en ökning av medelsanvisningen med 2 900
kronor till 28 100 kronor. Det förutsättes därvid, att det liksom hittills får
ankomma på Kungl. Maj :t att sedermera närmare bestämma andelens
storlek.
Vad nu förordats föranleder en uppräkning av anslaget med 6 000 kronor.
Utskottet, som i flera tidigare sammanhang ansett angeläget, att det nordiska
samarbetet på farmakopéområdet icke blir lidande på grund av alltför
obetydliga insatser från svensk sida, vill inte motsätta sig Kungl. Maj :ts
förslag och hemställer därför,
att riksdagen må till Svenska farmakopékommittén m. m.
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 151 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
23
22 :o) Statens rättsläkarstationer: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 22,
s. 74—85) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
den ändring i personalförteckningen för statens rättsläkarstationer, som
föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens rättsläkarstationer, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Statens rättsläkarstationer:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 548 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 515 000 kronor.
Av 1956 års rättsläkarutrednings betänkande och de däröver avgivna
remissyttrandena framgår, att en viss osäkerhet råder beträffande de antropologisk-genetiska
undersökningsmetodernas utvecklingsmöjligheter och
framtida betydelse vid fastställande av faderskap. Intill dess antropologiens
ställning genom fortsatt forskning och utveckling av undersökningsmetoderna
mera definitivt klarlagts, synes försiktigheten bjuda, att de morfologiska
metoderna för fastställande av faderskap betraktas allenast som
ett komplement till de serologiska och biokemiska metoderna, vilka likaledes
f. n. befinner sig i ett snabbt utvecklingsskede. Av detta skäl anser departementschefen
tidpunkten ännu icke vara inne att mera definitivt lägga
fast organisationen för den antropologisk-genetiska undersökningsverksamhet,
som f. n. försöksvis är anordnad vid rättsläkarstationen vid Stockholm.
Det ligger i sakens natur, att serviceverksamheten på förevarande område
i det utvecklingsskede, vari antropologien f. n. befinner sig, är i hög
grad beroende av forskningen på området. I organisatoriskt hänseende
ligger det därför nära till hands att eftersträva en samordning mellan
forskning och rutinverksamhet. I sådant syfte har i samband med utredningen
och remissbehandlingen av densamma ifrågasatts en närmare anknytning
av den antropologisk-genetiska undersökningsverksamheten till
rasbiologiska instiutet i Uppsala. Denna fråga har förutsatts skola prövas
i samband med en föreslagen utredning om institutets organisation och
arbetsuppgifter. Emellertid har rasbiologiska institutet numera enligt beslut
av 1959 års riksdag organiserats såsom en institution för medicinsk
genetik vid Uppsala universitet. Departementschefen anser icke, att det bör
övervägas att förlägga en serviceverksamhet av det slag varom här är fråga
i direkt organisatorisk anknytning till universitetet. För att främja samarbetet
mellan forskningen och serviceverksamheten har vidare ifrågasatts
att överflytta den sistnämnda till Uppsala och lokalt anknyta den till en
rättsläkarstation därstädes. Det är emellertid synnerligen ovisst, när en
statens rättsläkarstation kan komma att anordnas i Uppsala, och förutsättningar
för en sådan överflyttning saknas därför f. n.
På grund av det anförda och då den nuvarande antropologavdelningcn
24
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
vid rättsläkarstationen vid Stockholm är beroende av ett intimt samarbete
med expertis, som finnes företrädd vid statens rättskemiska laboratoriums
blodgruppsserologiska avdelning och vid statens kriminaltekniska anstalt,
anses undersökningsverksamheten åtminstone tills vidare böra kvarligga
i Stockholm och bedrivas i huvudsakligen samma former som hittills. Även
vissa mera forskningsbetonade undersökningar bör såsom redan tidigare
förutsatts kunna bedrivas vid avdelningen.
Ärvdabalkssakkunnigas förslag om ändrade regler beträffande utomäktenskapliga
barns arvsrätt och vidgade möjligheter till blodundersökning
m. m. i faderskapsmål har jämlikt beslut av 1958 års B-riksdag ej genomförts.
Av denna anledning finnes sålunda icke skäl att räkna med någon
mera avsevärd ökning av arbetsbelastningen vid antropologavdelningen. Å
andra sidan visar den hittillsvarande utvecklingen en stegring av det årliga
antalet undersökningsärenden. Denna utveckling har hittills kunnat
bemästras genom utnyttjande bl. a. av medel som beräknats för en rättsläkaramanuenstjänst
vid rättsläkarstationen. Då stora svårigheter f. n.
föreligger att besätta nämnda tjänst, torde denna möjlighet stå öppen även
i fortsättningen.
På grund av det anförda är departementschefen ej beredd att tillstyrka
förslaget om inrättande av en tjänst som antropologamanuens vid paternitetsavdelningen.
Till följd härav är det icke nödvändigt att taga närmare
ställning till de av utredningen förordade utbildnings- och kompetenskraven
för antropologundersökare. Departementschefen framhåller, att goda
skäl synes ha anförts för att kompetens som sådan undersökare i första
hand bör förvärvas genom medicine licentiatexamen med viss kompletterande
utbildning i antropologi och genetik. Härför talar enligt departementschefens
mening främst önskvärdheten av klinisk erfarenhet. Möjligheten
bör dock hållas öppen att godtaga även andra utbildningslinjer, t. ex.
en förstärkt humanistisk utbildning, omfattande filosofie licentiatexamen
i antropologi och eventuellt statistik med kompletterande studier i bl. a.
anatomi, kemi och fysiologi. Däremot ställer departementschefen sig tveksam
till den av utredningen diskuterade alternativa utbildningslinjen, baserad
på medicine och filosofie kandidatexamen.
I likhet med utredningen förordar departementschefen, att avgiften för
antropologundersökning bibehålies och att taxan med hänsyn till prisutvecklingen
höjes från 50 till 80 kronor för person och biträder också utredningens
förslag, att hälften av avgiften liksom hittills skall tillfalla den
som utför undersökningen.
Den nuvarande läkartjänsten i Ae 23 vid den antropologiska avdelningen
föreslås uppflyttad till Ae 24.
I övrigt förordas för avdelningens vidkommande, att en halvtidstjänst
som kanslibiträde i Ae 7 inrättas samt att den nuvarande tjänsten som
fotograf i Ag 9 ändras till extra ordinarie.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
25
Vad härefter angår personalförslagen såvitt gäller rättsläkarstationerna
i övrigt erinras om att Kungl. Maj :t för tiden den 1 oktober 1959 den 30
september 1960 beviljat professorn i rättsmedicin vid karolinska institutet
tjänstledighet från uppdraget att vara föreståndare för rättsläkarstationen
vid Stockholm samt förordnat en rättsläkarassistent vid stationen att mot
särskilt arvode uppehålla föreståndarskapet. Da departementschefen räknar
med att denna anordning kommer att bibehållas under hela nästa budgetår
uppräknas anslaget med 6 900 kronor för ändamålet.
Beträffande rättsläkarstationen i Lund föreslås att stationens halvtidstjänst
som kanslibiträde i Ae 7 ändras till heltidstjänst.
De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkningar och ändrad lönegradsplacering m. m. med 21 200
kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen för löneklassuppflyftningar,
kompensation för höjda folkpensionsavgifter och rörligt
tillägg med i runt tal 11 800 kronor. På grund härav uppräknas anslaget
med 33 000 kronor.
I personalförteckningen vidtages den ändring, som påkallas av vad departementschefen
i det föregående anfört och föreslagit.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statens rättsläkarstationer, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat,
b) godkänna följande avlöningsstat för statens rättsläkarstationer,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61:
1.
2.
3.
4.
5.
Avlöningsstat
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .
Rörligt tillägg, förslagsvis ..................
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................
38 500
99 100
336 100
66 800
7 500
Summa kronor 548 000;
c) till Statens rättsläkarstationer: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 548 000 kronor.
26
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
23 :o) Statens rättsläkarstationer: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 23, s. 85—87), vilket innebär höjning av avgiften för
antropologisk-genetisk undersökning från 50 till 80 kronor per person och
en med 4 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens rättsläkarstationer: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
139 000 kronor.
24:o) Medikolegala besiktningar. I enlighet med Kungl. Majrts förslag
(punkt 25, s. 87), vilket innebär en med 5 000 kronor minskad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Medikolegala besiktningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.
25:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Avlöningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 26, s. 88—91) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för förste provinsialläkare
och provinsialläkare m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetaret
1960/61, dels ock till Förste provinsialläkare och provinsialläkare
m. fl.: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av
16 800 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 16 200 000 kronor.
Innan definitiv ställning kan tagas till de reformförslag beträffande
tjänsteläkarorganisationen, som framlagts av kommittén för översyn av
hälso- och sjukvården i riket (SOU 1958: 15), har kompletterande utredningar
i vissa hänseenden, framför allt beträffande de rättsliga och ekonomiska
förutsättningarna för en ändring av huvudmannaskapet för tjänsteläkarkåren,
befunnits erforderliga. Sålunda bedrivs f. n. inom inrikesdepartementet
vissa fortsatta undersökningar rörande fullmaktshavares rättsliga
ställning på grundval av en av särskilda sakkunniga verkställd utredning.
Vidare erinras om att Kungl. Maj :t den 15 maj 1959 uppdragit åt
medicinalstyrelsen att göra en översyn av rikets indelning i provinsialläkardistrikt
samt inkomma med en på grundval härav upprättad preliminär
plan till sådan indelning. Slutligen ämnar departementschefen också i lämplig
form taga upp frågan om de ekonomiska villkoren för ett överförande
av huvudmannaskapet för provinsialläkarna till landstingen till närmare
övervägande men räknar icke med att dessa utredningar kommer att kunna
slutföras i sådan tid, att några därpå grundade förslag kan hinna genomföras
under nästa budgetår. Medelsbehovet under förevarande anslag bör
därför beräknas med utgångspunkt från nuvarande organisation.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
27
Den 1 oktober 1959 hade distrikt inrättats för sammanlagt 592 av de
på personalförteckningen uppförda 603 provinsialläkartjänsterna. Av dessa
tjänster var, frånsett rutinvakanser, 89 utan ordinarie innehavare. Därav
var 11 tjänster blockerade. Detta innebär, att antalet svårbesatta distrikt,
d. v. s. distrikt där provinsialläkartjänsten ej kunnat besättas efter minst
ett ledigförklarande, ökat med 13 resp. 3 jämfört med motsvarande tidpunkt
1957 och 1958. Annan vikarie än provinsialläkare i angränsande
distrikt fanns på 70 av de 89 vakanta tjänsterna.
Den svåra rekryteringssituationen liksom de aktuella reformförslagen
ger enligt departementschefens mening anledning att iakttaga stor försiktighet
med att inrätta nya provinsialläkardistrikt. Den befintliga reserven
av 11 tjänster, för vilka motsvarande distrikt ännu icke inrättats, ger
utrymme för att i trängande fall inrätta nya distrikt och att omändra ett
mindre antal extra provinsialläkardistrikt till ordinarie. Departementschefen
delar därför medicinalstyrelsens uppfattning, att ytterligare ordinarie
provinsialläkartjänster icke bör inrättas för nästa budgetår.
F. n. finns fem tjänster som biträdande provinsialläkare i Ae 19 inrättade,
varjämte Kungl. Maj:t medgivit, att ytterligare tre tjänster må inrättas
fr. o. m. dag som medicinalstyrelsen bestämmer. Det förutsättes,
att det liksom hittills skall få ankomma på Kungl. Maj :t att i enstaka fall
efter förslag av medicinalstyrelsen besluta om inrättande av biträdande
provinsialläkartjänster i distrikt, där behov föreligger och rekryteringsmöjligheterna
bedömes vara gynnsamma.
Vad angår medelsbehovet för nästa budgetår anser sig departementschefen
böra räkna med avlöningar till 24 förste provinsialläkare och 555
provinsialläkare. Till grundlöner åt dessa befattningshavare beräknas medelsbehovet
uppgå till (24 X 31 392 + 555 X 19 000) 11 298 408 kronor, eller
avrundat 11 300 000 (—200 000) kronor.
Belastningen på icke-ordinarieposten uppgick för budgetåret 1958/59 till
3 125 710 kronor eller inemot 500 000 kronor högre belopp än närmast
föregående budgetår. Belastningsökningen torde främst sammanhänga med
förbättrade möjligheter att erhålla vikarier å lediga provinsialläkartjänster,
bl. a. till följd av medgivandet för värnpliktiga läkare att tillgodoräkna
vikariatstjänstgöring som provinsialläkare, samt med höjda vikariatsersättningar.
Anslagsposten föreslås i enlighet med styrelsens förslag uppförd
med 3 200 000 kronor, vilket innebär en höjning med 500 000 kronor.
Medelsbehovet under anslagsposterna till rörligt tillägg och till kompensation
för höjda folkpensionsavgifter beräknas till 2 056 000 (+ 170 000)
kronor resp. 230 000 (+ 130 000) kronor.
Anslaget uppräknas alltså med 600 000 kronor och bestämmes till
16 800 000 kronor.
Utskottet. Såsom utskottet i olika tidigare sammanhang anfört bör viss
28
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
återhållsamhet iakttagas med inrättandet av nya ordinarie tjänster på detta
område i avvaktan på resultatet av nu aktuella reformförslag. Med hänsyn
också till den alltjämt svåra rekryteringssituationen kan utskottet godtaga
departementschefens förslag, att ytterligare sådana tjänster inte inrättas
för nästa budgetår.
Kungl. Maj :t bör även under nästkommande budgetår vara oförhindrad
att besluta om inrättande av tjänster som biträdande provinsialläkare. Liksom
tidigare förutsätter dock utskottet, att inrättandet av sådana tjänster
i nuvarande läge sker restriktivt.
Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för förste provinsialläkare
och provinsialläkare m. fl., att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän (förste
provinsialläkare och provinsialläkare), förslagsvis
................................ 11 300 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t...................... 14 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 3 200 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 2 056 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis.......................... 230 000
Summa kronor 16 800 000;
b) till Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 16 800 000 kronor.
26:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Omkostnader. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 91 och 92), vilket innebär
en med 15 000 kronor ökad medelsanvisning till reseersättning med beaktande
av de ökade möjligheterna att förordna vikarier å provinsialläkartjänsterna,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förste provinsialläkare och provinsialläkare
m. fl.: Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 465 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
29
27 :o) Bidrag till extra provinsialläkares avlönande m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 92 och 93), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till extra provinsialläkares
avlönande m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.
28 :o) Anställande av civila reservläkare. Kungl. Maj:t har (punkt 29, s.
93—95) föreslagit riksdagen att till Anställande av civila reservläkare för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 270 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 250 000 kronor.
Möjligheterna att rekrytera civila reservläkare, vilka under hösten 1958
framstod som relativt goda, har under det sista året starkt försämrats. På
grund härav har medicinalstyrelsen hitintills bedömt det som utsiktslöst att
ledigförklara de fr. o. m. innevarande budgetår inrättade 15 reservläkartjänsterna.
Av de 30 tidigare inrättade tjänsterna stod i början av december
1959 inemot hälften vakanta. Som medicinalstyrelsen framhållit, torde de
ökade rekryteringssvårigheterna till icke oväsentlig del sammanhänga med
att arvodena till provinsialläkarvikarier numera höjts, varigenom den tidigare
skillnaden mellan reservläkararvodena och vikariearvodena till stor
del utjämnats, framför allt i de högsta lönegrupperna. På grund av vad
sålunda anförts förordas, att civil reservläkare, med i övrigt oförändrat
arvode, vid förordnande å provinsialläkartjänst i lönegrupperna III, IV
och V skall erhålla ett tilläggsarvode av 200, 400 resp. 600 kronor för tjänstgöringsmånad.
Det förordas, att antalet civila reservläkarbefattningar för nästa budgetår
bibehålies vid oförändrat 45.
Då årsarvodet till reservläkare utgör 5 000 kronor, skulle för detta ändamål
erfordras (45 X 5 000) 225 000 kronor. Härtill kommer utgifterna för
de föreslagna tilläggsarvodena, vilka uppskattas till 20 000 kronor. För övriga
utgifter, som skall bestridas av statsmedel, beräknas 25 000 kronor.
Anslaget uppföres sålunda för nästa budgetår med (225 000 + 20 000 +
25 000) 270 000 kronor.
Utskottet. Av vad departementschefen anfört framgår, att möjligheterna
att rekrytera civila reservläkare numera starkt försämrats. Den höjning
och differentiering av arvodena, som av departementschefen i detta läge
föreslagits i syfte att förbättra rekryteringsmöjligheterna, synes utskottet
befogad även med hänsyn till den allmänna lönehöjningen för statstjänstemännen
sedan år 1956. Utskottet tillstyrker därför vad i propositionen
härutinnan föreslagits.
30 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
Med godtagande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anställande av civila reservläkare
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 270 000
kronor.
29:o) Statens mentalsjukhus: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 30, s.
96—136) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för statens mentalsjukhus, som
påkallas av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens mentalsjukhus, att tillämpas
tills vidare fr. o. in. budgetåret 1960/61, dels ock till Statens mentalsjukhus:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av
158 200 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 149 000 000 kronor. Departementschefen
anför inledningsvis följande rörande den statliga mentalsjukvården.
Den nu pågående utbyggnaden och upprustningen av den statliga mentalsjukvården
kan sägas ha tagit sin egentliga början år 1950 genom antagandet
av den s. k. 1950 års generalplan. Planer för en motsvarande upprustning
av sjukhusen för psykiskt efterblivna har godkänts av 1955 års riksdag.
Förstnämnda generalplan reviderades visserligen vid 1956 års riksdag
och även i övrigt har ändringar i eller tillägg till denna plan beslutats men
grundvalen för en upprustning av den egentliga mentalsjukvården skapades
förstnämnda år. Det kan därför vara av intresse att något belysa utvecklingen
inom den statliga mentalsjukvården under tioårsperioden 1950—1959.
I fråga om upprustningen av byggnadsbeståndet vill jag i detta sammanhang
inskränka mig till att erinra om att av de tio nya sjukhus, varav ett
för vissa psykiskt efterblivna och ett för s. k. psykopater, som enligt nu
gällande planer skall komma till stånd, ett redan färdigställts och tagits i
bruk (Gullberna) samt tre påbörjats (Falbygdens, Mellringe och ett sjukhus
i Bollnäs). Härutöver har vid 1959 års riksdag medel anvisats dels för
planeringsarbeten m. m. beträffande ett nytt sjukhus i Stockholms län, dels
ock för uppförande av ett sjukhus i Katrineholm för vård av s. k. psykopater
och ett i Sala för vård av vissa höggradigt psykiskt efterblivna. Jämsides
härmed har en omfattande upprustning av de befintliga sjukhusen
genomförts eller påbörjats. Under de gångna tio budgetåren (i950/51-—-1959/60) har för angivna ändamål anvisats tillhopa omkring 285 miljoner
kronor, därav för den första femårsperioden ca 103 miljoner och för den
andra omkring 182 miljoner kronor.
För utrustning av nya och befintliga sjukhus har under samma tid från
det särskilda utrustningsanslaget anvisats tillhopa omkring 19,6 miljoner
kronor eller fördelat på de båda femårsperioderna ca 4,4 resp. 15,2 miljoner
kronor.
För att tillgodose personalbehovet för nytillkomna vårdplatser men också
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
31
och framför allt att genom en bättre personaltäthet förbättra omvårdnaden
av patienterna har samtidigt med denna materiella upprustning en betydande
förstärkning av personal av alla kategorier genomförts. Under tioårsperioden
har sålunda antalet befattningshavare ökat med omkring
2 450, varav under de första fem åren med 550 och därefter med 1 900.
Under nämnda båda femårsperioder inrättades 14 resp. 64 läkartjänster.
Av den totala ökningen — 2 450 tjänster — hänför sig 1 332 eller cirka 54
procent till nytillkomna vårdplatser, däribland Gullberna sjukhus.
Under de senaste åren har också en kvalitativ upprustning ägt rum på
personalsidan genom den av 1954 och 1958 års riksdagar beslutade omläggningen
av mentalsjukvårdspersonalens utbildning. Den ursprungligen tvååriga,
från våren 1959 till 20 V* månader avkortade grundutbildningen tog
sålunda sin början våren 1956 och har numera — efter den vid 1958 års
riksdag beslutade utökningen -— en kapacitet av omkring 500 elever årligen.
Kapaciteten är emellertid med hänsyn bl. a. till färdigställandet inom
de närmaste åren av förenämnda nya sjukhus otillräcklig. Förslag kommer
därför att framläggas om en ytterligare utökning av kapaciteten. Vid 1958
års riksdag fattades också beslut i fråga om den högre utbildningen av
mentalsjukvårdspersonal. Beslutet innebar bl. a. dels en fortsatt utbildning
om cirka 22 månader, i huvudsak vid sjuksköterskeskola, för omkring 90
elever som genomgått grundutbildningen, dels ock en utökning från ca 50
till 100 elever per år av specialutbildningen i mentalsjukvård för sjuksköterskeelever.
Den högre utbildningen av mentalsjukvårdselever har påbörjats
under hösten 1959 och kommer under nästa budgetår att vara fullt
utbyggd.
Jämsides med denna personella och materiella upprustning har särskilt
under de allra senaste åren stora framsteg gjorts inom den psykiatriska vetenskapen.
De nya behandlingsmetoderna, bl. a. den betydligt förbättrade
och utökade medikamentösa terapin, har lett till att stort antal patienter
kunnat förbättras eller återställas och har därigenom ställt mentalsjukvården
i en helt ny dager. De insatser som gjorts speciellt på läkemedelssidan
framgår bl. a. av att anslaget till läkemedel under den senaste femårsperioden
höjts från 1,6 till 8,0 miljoner kronor om året, d. v. s. femdubblats.
Nu redovisade förhållanden har utan tvekan medfört en väsentlig förbättring
av patientvården vid mentalsjukhusen. Resultatet härav har varit
särskilt framträdande beträffande det kroniska klientelet och åldringsklientelet.
Genom den upprustning som redan skett är mentalsjukvården
otvivelaktigt närmare det mål som uppställts, nämligen en vårdstandard
som i möjligaste mån ansluter till den somatiska vårdens. Förbättringarna
måste emellertid ses mot bakgrunden av alt mentalsjukvården tidigare varit
starkt försummad i jämförelse med sjukvården i övrigt; mentalsjukvården
har sedan länge fått arbeta med otillräckliga resurser. Härtill kommer
att de påtagliga medicinska framstegen under senare år kräver ytterligare
ökade resurser för att rätt kunna utnyttjas. Den fortgående personella
och materiella upprustningen skapar större förutsättningar för en
sjukvård, där tidig diagnos och behandling kan väsentligt reducera de
mentala sjukdomarnas verkningar. Förutom de humanitära värden, som
därigenom står att vinna, finnes anledning att åtminstone på längre sikt
räkna med betydande ekonomiska besparingar i form av snabbare återanpassning
och minskat antal patienter, som behöver långtidsvård.
Även om sålunda upprustningen av mentalsjukvården kommit en god bil
32
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
på väg återstår ännu mycket att göra. Även i fortsättningen erfordras dock
alltjämt betydande insatser för en fortsatt såväl personell som materiell
upprustning. Allmän enighet torde också råda därom, att upprustningen
av detta tidigare så försummade vårdområde skall få fortgå och fullföljas
i så snabb takt som möjligt. Det är icke försvarbart att i ett progressivt
samhälle underlåta att ge dessa sjuka människor möjlighet alt återvinna
hälsa eller att icke låta dem få del av den allt högre levnadstandard, som
kommer oss övriga tillgodo.
När det gäller den personella upprustningen är personaltätheten alltjämt
otillfredsställande både beträffande läkar- och annan sjukvårdspersonal.
Den intensivare vården, den snabbt stigande patientomsättningen och den
starka ökningen av det svårskötta åldringsklientelet nödvändiggör ytterligare
personalförstärkningar. Vidare kommer under nästa budgetår Falbygdens
sjukhus att börja beläggas, vilket då kräver en personalförstärkning
med icke mindre än omkring 330 nya tjänster. Jag vill emellertid redan nu
framhålla, att den förstärkning av personalorganisationen, som jag i det
följande redovisar, med hänsyn till det statsfinansiella läget har måst begränsas
till sådana personalförstärkningar, som bedömts vara särskilt angelägna.
Vad först angår läkarper sonalen framgår av medicinalstyrelsens skrivelse,
att antalet patienter per läkartjänst vid mentalsjukhusen numera, efter de
förstärkningar som medgivits för innevarande budgetår, i genomsnitt uppgår
för primärsjukhusen till cirka 106, för sekundärsjukhusen till 124 och
för sjukhusen för psykiskt efterblivna till 154. Även om läkartätheten sålunda
förbättrats, är emellertid läget ännu långt ifrån godtagbart. En
läkartäthet om en på 100 vid primär sjukhusen kan enligt min uppfattning
i dagens läge icke på långt när anses tillfredsställande. Som jämförelse
kan framhållas, att läkartätheten vid storstädernas mentalsjukhus redan
under år 1957 utgjorde en på 65. Vidare har mentalsjukvårdsdelegationen
i sitt sista betänkande vid uppskattningen av läkarbehovet ansett sig böra
räkna med en läkartäthet om en på 55 å 60 patienter. Mot bakgrunden
härav och med hänsyn framför allt till de ökade möjligheterna att behandla
och bota patienterna, som numera står till buds, har jag ansett nödvändigt
att ompröva hittills tillämpade normer i fråga om läkartätheten. Denna
fråga liksom spörsmålet om sjukvårdspersonalens sammansättning och
arbetsuppgifter prövas f. n. av den av mig den 30 juni 1959 med stöd av
Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1959 tillkallade mentalsjukvårdsberedningen
och dess personaldelegation.
Redan mot bakgrunden av hittills tillämpade normer är det emellertid
med hänsyn framför allt till den aktivisering av patientvården som skett
utan tvekan angeläget att i görligaste mån öka läkartillgången. Bl. a. måste
emellertid härvid beaktas att rådande läkarbrist i viss utsträckning lägger
hinder i vägen för en i och för sig angelägen utökning av antalet läkartjänster.
Den 1 oktober 1959 var sålunda av 208 tjänster för den egentliga
sjukhusvården 81 eller 38,9 procent vakanta. Motsvarande procenttal var
den 1 oktober 1956—1958 resp. 45,3, 44,0 och 39,6. En viss förbättring har
sålunda inträtt de senaste åren. Drygt två tredjedelar av de vakanta tjänsterna
uppehölls emellertid av vikarier, varav flertalet utgjordes av utländska
läkare. Medicinalstyrelsen har mot bakgrunden härav framhållit, att den
förstärkning av läkarpersonalen som erhållits varit av relativt begränsat
värde, en uppfattning som jag för min del icke helt delar. Under den
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
33
senaste treårsperioden — alltså budgetåren 1957/58—1959/60 — har antalet
vakanta läkartjänster räknat från den 1 oktober 1956 till den 1 oktober
1959 totalt ökat från 90 till 91, medan antalet vakanta tjänster, som icke
uppehållits av vikarier, minskat från 33 till 28. Då samtidigt antalet läkartjänster
under budgetåren 1957/58—1959/60 ökat med 32, måste sålunda
enligt min mening utvecklingen anses ha varit relativt tillfredställande.
Med hänsyn till nu anförda förhållanden anser jag mig även för nästa budgetår
kunna förorda en viss utökning av antalet läkartjänster. För det nya
Falbygdens sjukhus erfordras 5 läkartjänster och för de av 1959 års riksdag
beslutade forskningsavdelningarna vid Ulleråkers och S:t Lars’ sjukhus
8 tjänster. För befintliga vårdplatser i övrigt förordar jag 5 tjänster, därav
2 internmedicinare.
Medelbeläggningen per vårdtjänst bland sjukvårdspersonalen utgör f. n.
— inklusive för 1958 års arbetstidsförkortning inrättade 113 tjänster — i
genomsnitt vid primärsjukhusen 3,0, vid sekundär sjukhusen 3,3 och vid
sjukhusen för psykiskt efterblivna 3,7. Redan för att uppnå det av statens
sjukhusutredning år 1948 angivna relationstalet om en vårdtjänst på 2,8
patienter skulle vid en genomsnittlig beläggning av 24 000 patienter erfordras
ytterligare omkring 900 tjänster, varav omkring 500 avdelningsbiträden.
Till dessa 900 tjänster bör då läggas de 113 tjänster som redan beviljats och
de 149 som i det följande förordas för att möjliggöra genomförandet av den
beslutade arbetstidsförkortningen.
Såsom jag förut anfört har jag emellertid uppdragit åt den nyligen tillkallade
mentalsjukvårdsberedningen och dess personaldelegation att ompröva
frågan om sjukvårdspersonalens sammansättning och arbetsuppgifter.
Med hänsyn härtill och till svårigheterna att i tillräcklig utsträckning
erhålla väl utbildad personal har jag för nästa budgetår endast ansett mig
kunna tillstyrka en från av medicinalstyrelsen begärda 433 till 253 tjänster
reducerad ökning av vårdavdelningspersonalen för befintliga vårdplatser.
Härutöver bör den centrala sjukvårdspersonalen förstärkas med 17 tjänster
samt antalet befattningar för sysselsättnings- och arbetsterapeuter, psykologer,
sjukgymnaster, socialkuratorer samt familjevård och hjälpverksamhet
utökas med sammanlagt 22 tjänster. För nytillkommande vårdplatser
erfordras härutöver 350 tjänster, varav för att kunna belägga åtminstone
större delen av Falbygdens sjukhus 265 tjänster och för nya vårdplatser i
övrigt 85 tjänster.
Kontorspersonalen bör i huvudsaklig överensstämmelse med medicinalstyrelsens
förslag förstärkas med 4 tjänster för befintliga vårdplatser, 9 för
Falbygdens sjukhus och 4 för forskningsavdelningarna vid Ulleråkers och
S:t Lars’ sjukhus.
För alt möjliggöra en fortsatt successiv förbättring av koststandarden
på sjukhusen förordar jag, att ekonomipersonalen — i avbidan på resultatet
av pågående undersökningar rörande kostförhållandena m. in. — utökas
med ytterligare 15 tjänster. Då även ekonomipersonalen på vissa andra områden
bör förstärkas med 10 tjänster men å andra sidan tillhopa 43 tjänster
kan indragas bl. a. i samband med nedläggandet av vissa tvätterier, uppkommer
här en minskning av antalet tjänster med (43 — 15 — 10) 18. Härutöver
bör för Falbygdens sjukhus inrättas 49 tjänster för ekonomipersonal.
Sammanfattningsvis innebär de av mig förordade förslagen i fråga om
personalförstärkningar, att 705 nya tjänster inrättas mot 330 för inneva
3
Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 11
34
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
rande budgetår. Av förstnämnda antal avses 425 för nytillkommande vårdplatser,
därav 328 för Falbygdens sjukhus, och 280 för befintliga platser,
därav 149 för genomförandet av 1959 års arbetstidsförkortning.
Departementschefen övergår härefter till en närmare behandling av de
av medicinalstyrelsen framförda förslagen.
Vad till en början angår frågan om personal till följd av
nytillkommande vårdplatser torde det nya sjukhuset i Falköping
— Falbygdens sjukhus — kunna beräknas vara helt färdigställt till
hösten 1961. Samtliga avdelningar torde därför icke kunna beläggas redan
under budgetåret 1960/61. Bl. a. med hänsyn härtill och då man vidare torde
få räkna med att någon eller några avdelningar kommer att utnyttjas för
evakuering av patienter i samband med upprustning av bl. a. Ryhovs sjukhus,
har departementschefen ansett det av medicinalstyrelsen nu föreslagna
antalet tjänster för sjukvårdspersonal böra i viss utsträckning reduceras. I
detta sammanhang understrykes angelägenheten av att tillsättningen av
samtliga tjänster sker successivt och anpassas efter beläggningen. Givetvis
bör härvid också beaktas möjligheterna att i samband med evakuering
till sjukhuset av vissa avdelningar vid befintliga sjukhus tillfälligt överföra
även motsvarande befattningshavare.
I enlighet härmed förordas, att för nästa budgetår inrättas 5 läkartjänster
( 1 överläkare i Bo 1, 2 förste läkare i Ao 24 och 2 läkare i Ae 23).
För central sjukvårdspersonal, inklusive medicinskt centrum, bör av
begärda 16 tjänster nu inrättas 12 (1 personalföreståndare i Ao 13, 1 förste
uppsyningsman i Ao 13, 1 första föreståndarinna i Ao 13, 3 översköterskor
i Ao 10 [natt-tjänst], 2 översköterskor i Ae 10 för apotek och röntgen, 1
översköterska i Ae 9 för laboratorium, 1 laboratoriebiträde i högst Ae 9, 1
skötare i Ae 8 och 1 avdelningsbiträde i Ae 2/3). Härjämte bör under anslaget
till extra arbetskraft medel beräknas för anställande tills vidare av
en biträdande personalföreståndare i Ag 10.
För vårdavdelningarna bör med hänsyn till vad förut anförts av begärda
273 tjänster nu inrättas endast 244 (5 överskötare i Ao 10, 19 översköterskor
i Ao 10, 24 förste skötare i Ao 9, 174 skötare i A 8, varav 80 ordinarie, och
22 avdelningsbiträden i Ae 2/3).
Antalet tjänster för sysselsättnings- och arbetsterapi samt annan vårdpersonal
torde böra begränsas från 12 till 9 (1 arbetsterapeut i Ao 9, 3 förste
skötare i Ao 9, 3 skötare i Ae 8, 1 avdelningsbiträde i Ae 2/3 och 1 social
kurator i Ael2). Härjämte bör medel beräknas under anslaget till extra
arbetskraft för anställande av en sjukgymnast i Ag 10/12.
Det sammanlagda antalet befattningshavare för sjukvårdspersonal skulle
i enlighet härmed uppgå till (12 + 244 + 9) 265.
Beträffande kontorspersonalen föreslås, alt av 10 begärda tjänster 9 nu
inrättas (1 assistent i Ao 13, 1 kassör i Ao 12, 3 kontorister i Ae 9, 1 kanslibiträde
i Ae 7 och 3 biträden för skriv- och kontorsgöromål i Af 1—Ae 5).
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
35
Av de för ekonomipersonal begärda 50 tjänsterna förordas, att 49 nu inrättas
(1 förste maskinist i Ao 12, 5 eldare i Ae 7, 2 hantverksföreståndare
1 Ae 10, 1 slöjdföreståndare i Ao 9, 1 reparatör i Ae 9, 2 hantverkare i Ae 8,
2 reparatörer i Ae 8, 2 sömmerskor eller väverskor i Ae 6, 2 ekonomibiträden
i Ae 2/3, 1 köksföreståndare i Ao 13, 1 biträdande köksföreståndare i
Ae 10, 2 ekonomibiträden i Ae 7, 1 ekonomibilräde i Ae 5, 2 ekonomibiträden
i Ae 4, 6 ekonomibiträden i Ae 2/3, 1 trädgårdsmästare i Ae 10, 1 förrådsförman
i Ae 9, 5 ekonomibiträden i Ae 7, 1 telefonist i Ae 5, 1 telefonist i Ae 4
samt 9 ekonomibiträden i Ae 2/3, varav 1 i tvättbytesförråd, 3 i servering
samt 5 i telefonväxel och städning).
För de av 1959 års riksdag beslutade forskningsavdelningarna vid Ulleråkers
och S:t Lars’ sjukhus bör i enlighet med då godkänt principförslag
vid vartdera sjukhuset inrättas 7 tjänster (1 förste läkare i Ae 24 med biträdande
överläkares ställning, 3 läkare i Ae 23, 1 första föreståndarinna i
Ae 13 och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål i Af 1—Ae 5). Såsom
framhölls i propositionen nr 79/1959 bör behovet av annan sjukvårdspersonal
vid de vårdavdelningar, som skall tagas i anspråk för ändamålet, vara
tillgodosett.
Mot medicinalstyrelsens förslag beträffande personalen för S:t Sigfrids,
S:t Jörgens och Säters sjukhus har departementschefen intet annat att erinra
än att antalet skötare vid S:t Sigfrids sjukhus anses böra reduceras
från 17 till 16. Beträffande Restads sjukhus tillstyrkes en utökning av
sjukvårdspersonalen med 3 skötare och 7 avdelningsbiträden. För dessa
fyra sjukhus skulle alltså inrättas (22 + 42 + 9 + 10) 83 tjänster (2 överskötare
i Ao 10, 4 översköterskor i Ao 10, 6 förste skötare i Ao 9, 58 skötare
i A 8, varav 28 ordinarie, och 13 avdelningsbiträden i Ae 2/3).
Sammanfattningsvis skulle sålunda för nytillkommande vårdplatser inrättas
tillhopa 425 tjänster, varav (5 + 8) 13 läkartjänster, (265 + 85) 350
tjänster för sjukvårdspersonal, (9 + 4) 13 tjänster för kontorspersonal och
49 för ekonomipersonal. Av dessa hänför sig (5 + 265 + 9 + 49) 328 till
Falbygdens sjukhus och återstående (8 + 85 + 4) 97 till befintliga sjukhus.
I fråga om personal för befintliga vårdplatser föreslår
departementschefen följande.
Med avseende på låkarpersonalen framhålles angelägenheten av att ytterligare
några sjukhus kan få tillgång till tjänster för internmedicinska konsulter
och förordas en förstärkning i detta hänseende med 2 överläkartjänster
i Be 1. Tjänsterna avses för Sundby och Vipeholms sjukhus. Beträffande
den slutna psykiatriska vården förordas en utökning av låkarpersonalen
med 3 tjänster, nämligen med 1 förste läkare i Ao 24 vid Säters sjukhus
samt 1 läkare i Ae 23 vid vartdera av S:t Jörgens och S:ta Annas sjukhus.
Av de föreslagna tjänsteförändringarna förordas, att två tjänster som läkare
i Ae 23 och en i Ao 23 vid resp. Mariebergs, S:t Sigfrids och Gådeå
sjukhus utbytes mot tjänster som förste läkare i Ae resp. Ao 24.
36
Statsutskottets utlåtande nr It år 1960
Departementschefens förslag beträffande läkarpersonalen för befintliga
vårdplatser innebär alltså — förutom angivna tjänsteförändringar — att
(2 + 3) 5 nya läkartjänster inrättas.
Vad härefter angår sjukvårdspersonalen erinras beträffande
den centrala sjukvårdspersonalen om att särskilda befattningar som biträdande
personalföreståndare hittills inrättats vid 12 sjukhus. Enligt vad
medicinalstyrelsen framhållit är personalföreståndarnas arbetsbörda även
vid vissa andra sjukhus av flera skäl alltför stor. Med hänsyn härtill och
till de erfarenheter av denna organsation som hittills vunnits förordas, att
organisationen förstärkes med ytterligare 3 tjänster som biträdande personalföreståndare
i Ae 10, närmast avsedda för Sidsjöns, Birgittas och Salberga
sjukhus.
Då en av överläkaravdelningarna vid Birgittas sjukhus saknar tjänst som
föreståndarinna bör en sådan i Ao 11 inrättas där.
Vidare förordas, att vid S:t Jörgens sjukhus en tjänst som översköterska
i Ao 10 utbytes mot en tjänst som uppsyningsman i Ao 11, samt att
vid Vipeholms sjukhus en befattning som föreståndarinna i Ao 11 och en
som översköterska i Ao 10 utbytes mot biträdande personalföreståndare i
Ae 10 resp. överskötare i Ao 10.
Den överordnade sjukvårdspersonalen för nattjänst föreslås utökad med
3 tjänster som översköterska i Ao 10.
Den ökade patientomsättningen, tillkomsten av nya undersökningsmetoder
och inrättandet av överläkartjänster för internmedicin har medfört
att verksamheten vid de medicinska centra visat en stegrad aktivitet under
de senaste åren. Departementschefen förordar därför, att personalen
utökas med 10 tjänster, nämligen 1 översköterska i Ao 9 vid S:ta Annas
sjukhus, 7 laboratoriebiträden i högst Ae 9 avsedda för S:ta Maria, Restads,
Säters, S:t Lars’, Sidsjöns, Mariebergs och Vipeholms sjukhus samt 2 avdelningsbiträden
i Ae 2/3. Vidare bör vid S:t Jörgens sjukhus en tjänst
som skötare i Ao 8 utbytas mot en som laboratoriebiträde i högst Ae 9.
Den centrala sjukvårdspersonalen skulle sålunda — bortsett från angivna
tjänsteutbyten — utökas med (3 + 1+ 3 + 10) 17 nya tjänster.
Av förslagen i fråga om vårdavdelningspersonalen tillstyrkes, att vid
S:t Lars’ sjukhus inrättas en tjänst som översköterska i Ao 10 och en som
förste skötare i Ao 9 för den nya avdelningen 26 D. Av övriga förslag till
personalförstärkningar i anledning av genomförd omorganisaton m. in. av
vissa avdelningar förordas endast en utökning med 1 förste skötare i Ao 9,
8 skötare i A 8, varav 4 ordinarie, och 2 avdelningsbiträden i Ae 2/3.
Vårdavdelningspersonalen i övrigt föreslås sålunda utökad med (253—
2—1—8—2) 240 tjänster. Av dessa erfordras 149 tjänster (76 skötare i
A 8, varav 36 ordinarie, och 73 avdelningsbiträden i Ae 2/3) för att genomföra
1959 års arbetstidsförkortning. I detta sammanhang erinras om att för
innevarande budgetår för detta ändamål under anslaget beräknats ett re
-
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
37
servbelopp om 2 800 000 kronor, varav 2 600 000 kronor för sjukvårdspersonal
och 200 000 kronor för ekonomipersonal. Såvitt nu kan bedömas torde
emellertid genom vidtagna rationaliseringar och andra åtgärder medelsbehovet
kunna begränsas till i runt tal 1 500 000 kronor. Beloppet motsvarar
i stort sett kostnaderna för de för nästa budgetår förordade 149 nya
tjänsterna. Återstående (240—149) 91 tjänster utgör alltså den s. k. allmänna
förstärkningen av vårdavdelningspersonalen. Av dessa torde 41 böra
avses för skötare i A 8 (20 ordinarie) och 50 för avdelningsbiträden i
Ae 2/3. Vid avvägningen mellan dessa båda sistnämnda kategorier måste
beaktas dels den stora utökningen av antalet skötartjänster för nytillkommande
vårdplatser men också angelägenheten att avlasta den egentliga
sjukvårdspersonalen arbetsuppgifter av icke direkt sjukvårdsbetonad karaktär.
Departementschefen framhåller också, att han vid sitt ställningstagande
utgått från att en betydande del av de nya tjänsterna skall reserveras
för sjukhusen för psykiskt efterblivna, främst Vipeholms sjukhus
med sitt mycket svårskötta personalkrävande klientel.
Beträffande personalen för sysselsättnings- och arbetsterapi framhålles,
att en fortsatt utökning och intensifiering av denna behandlingsform är av
största betydelse, bl. a. för att kunna utnyttja de gynnsamma resultat, som
de senaste åren nåtts genom förbättrad medikamentös och annan terapi.
Det förordas därför, att denna personal utökas med sammanlagt 12 befattningshavare.
För ändamålet bör sålunda tillkomma 1 arbetsterapeut i Ao 9
vid vartdera av S:t Olofs, Ulleråkers och Gådeå sjukhus samt 9 förste skötare
i Ao 9, varav 2 närmast för Ulleråkers och Källshagens sjukhus.
Personalen för familjevård och hjälpverksamhet föreslås utökad med en
föreståndarinna i Ae 11 vid Umedalens sjukhus.
För innevarande budgetår har för psykologisk verksamhet anvisats ett belopp
av 85 000 kronor för anställande av psykologer vid vissa sjukhus. Denna
verksamhet, som bedrivits sedan år 1955, har hittills närmast haft karaktären
av försöksverksamhet. Enligt vad medicinalstyrelsen framhållit har
hittills vunna erfarenheter av verksamheten visat, att psykologerna utgör
en värdefull tillgång för sjukhusen bl. a. i det diagnostiska arbetet, inom
gruppterapin och vid den allmänt resocialiserande behandlingen. Med hänsyn
härtill och då stort behov av dessa befattningshavares insatser synes
föreligga, förordas, att för nästa budgetår inrättas 2 tjänster som psykolog
i Ae 21. Därutöver hör det för innevarande budgetår anvisade beloppet om
85 000 kronor oförändrat stå till medicinalstyrelsens förfogande för denna
verksamhet. Beloppet bör liksom f. n. upptagas under anslaget till extra
arbetskraft.
Tjänster som sociala kuratorer finns f. n. inrättade vid samtliga primärsjukhus
utom tre, nämligen Frösö, S:t Olofs och S:ta Annas sjukhus. Erfarenheten
visar, att dylika tjänster erfordras hl. a. för patienternas åteianpassning.
Det tillstyrkes därför, att för vartdera av nämnda tre sjukhus
38
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
inrättas en tjänst som social kurator i Ae 12. Härutöver förordas, att en
sådan tjänst inrättas vid Ulleråkers sjukhus med hänsyn bl. a. till de speciella
svårigheter som det stora antalet utlänningar och straffriförklarade patienter
där förorsakar.
Den sjukgymnastiska verksamhet, som sedan några år bedrivits vid sjukhusen,
synes ha lämnat ett mycket gott resultat, bl. a. när det gällt en aktivering
av det kroniska klientelet och av åldringsklientelet. Organisationen
föreslås därför förstärkt med 3 av de begärda 4 tjänsterna som sjukgymnast
i Ae 10/12. Det under anslaget till extra arbetskraft f. n. anvisade beloppet
om 50 000 kronor för avlönande av arvodesanställda sjukgymnaster
bör såsom medicinalstyrelsen föreslagit bibehållas oförändrat. Medel torde
därvid kunna frigöras för anlitande av sjukgymnast vid bl. a. Vipeholms och
Källshagens sjukhus.
Tre på övergångsstat uppförda tjänster (1 överskötare i Ao 10, 1 föreståndarinna
i Ao 9 och 1 översköterska i Ao 9) anses böra indragas.
Sammanfattningsvis innebär departementschefens förslag beträffande
sjukvårdspersonalen för befintliga vårdplatser sålunda — förutom angivna
tjänsteutbyten — att 292 nya tjänster, varav 17 för central sjukvårdspersonal,
253 för vårdavdelningspersonal samt 22 för arbetsterapeuter, kuratorer,
sjukgymnaster och psykologer m. fl., skulle tillkomma. Av nämnda 253
tjänster avses 149 för 1959 års arbetstidsförkortning och 104 sålunda som
allmän förstärkning. Då samtidigt tre på övergångsstat förda tjänster skulle
indragas, uppgår nettoökningen till (292 — 3) 289 tjänster.
I fråga om kontorspersonalen tillstyrkes beträffande Västra Ny
sjukhus, att tjänsten som kassör i Ae 12 överföres till ordinarie stat, samt
att en kontoristtjänst i Ao 9 inrättas i utbyte mot en tjänst som kontorsbiträde
i Af 1—Ae 5.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör vidare dels en tjänst
som kanslibiträde i Ae 7 vid Vipeholms sjukhus utbytas mot en kontoristtjänst
i Ao 9 på sjukhuschefens expedition, dels ock en tjänst som kontorsbiträde
i Afl—Ae 5 vid S:t Lars’ sjukhus utbytas mot en kanslibiträdestjänst
i Ae 7 inom familjevård och hjälpverksamhet.
Slutligen tillstyrkes, att kontorspersonalen förstärkes med 5 tjänster som
kontorsbiträden i Af 1—Ae 5. Då å andra sidan en på övergångsstat förd
tjänst som räkenskapsförare och redogörare i Ao 15 kan indragas, uppgår
sålunda nettoökningen i fråga om kontorspersonalen till (5 — 1) 4 tjänster.
Beträffande ekonomipersonalen har departementschefen såvitt
avser personal i verkstäder och arbetssalar intet att erinra mot medicinalstyrelsens
förslag till organisation av maskinavdelningen vid Gådeå sjukhus.
I enlighet härmed bör 1 tjänst som reparatör i Ao 9 inrättas, 2 maskinisttjänster
i Ao resp. Ae 9 indragas och 2 eldartjänster i Ao 7 föras på
övergångsstat.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
39
Däremot anser departementschefen sig icke kunna tillstyrka av medicinalstyrelsen
föreslagen förstärkning av personalen i tapetseriverkstäderna utan
förordar i stället, att för ändamålet beräknas ett belopp av cirka 14 000
kronor under anslaget till extra arbetskraft.
Av de fyra begärda tjänsterna som ekonomibiträde i Ae 2/3 tillstyrkes
två. Nettoökningen i detta sammanhang blir alltså (1 — 2 + 2) 1 tjänst.
Kökspersonalen bör i enlighet med det anförda utökas med 15 ekonomibiträden
i Ae 2/3 för att möjliggöra en fortsatt successiv förbättring av
koststandarden vid sjukhusen. Å andra sidan kan enligt vad medicinalstyrelsen
anfört 2 tjänster som ekonomibiträden i Ao 4 indragas, varför nettoökningen
av antalet tjänster sålunda begränsas till (15-—2) 13.
Medicinalstyrelsens förslag i fråga om tvättpersonalen tillstyrkes utom
såvitt avser inrättande av en tjänst som ekonomibiträde vid Restads sjukhus.
I enlighet härmed bör 1 tjänst som maskintvättare i Ae 8 vid Sundby
sjukhus tillkomma, 27 tjänster indragas (1 tvättföreståndare i Ao 7, 6 maskintvättare
i Ae 8 och 20 ekonomibiträden i Ae 2/3) samt 12 tjänster föras
på övergångsstat (3 tvättföreståndare i Ao 10 och 2 i Ao 9, 3 biträdande
tvättföreståndare i Ao 8 och 2 i Ao 7 samt 2 maskintvättare i Ao 8). Nettominskningen
blir sålunda (27 — 1) 26 tjänster.
I fråga om personalen för transporter och diverse förordas, att 5 tjänster
som ekonomibiträden i Ae 7 inrättas, varav fyra för att förbättra mattransporterna
vid S:ta Gertruds, Gullberna, S:t Jörgens och S:ta Annas sjukhus.
På grund av övergång till entreprenadsystem för yttre vakthållning nattetid
kan 3 tjänster som yttre nattvakt i Ao 7 indragas fr. o. m. nästa budgetår.
Beträffande personalen för trädgård och jordbruk tillstyrkes, att en tjänst
som ekonomibiträde i Ae 7 inrättas vid Sundby sjukhus. Anslaget till extra
arbetskraft i trädgård och jordbruk bör därvid i motsvarande mån minskas.
I övrigt tillstyrkes i detta sammanhang, att en tjänst som föreståndare för
djurstall i Ao 8 indrages, samt att en sådan tjänst och en som befallningsman
i Ao 9 föres på övergångsstat.
8 på övergångsstat uppförda tjänster (1 yrkesmästare i Ao 10, 1 yrkesmästare
i Ao 9, 5 hantverksföreståndare i Ao 9 och 1 biträdande bageriföreståndare
i Ao 4) föreslås indragna.
Sammanfattningsvis innebär alltså departementschefens förslag beträffande
ekonomipersonalen för befintliga vårdplatser — förutom angivna
tjänsteutbyten in. m. — en utökning med (3 + 15 + 1 + 5 + 1) 25 tjänster.
Å andra sidan kan (2 + 2 + 27 + 3 + 1 + 8) 43 tjänster indragas, varför en
nettominskning med (43—-25) 18 tjänster uppkommer.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle sammanfattningsvis
för nya och befintliga vårdplatser inrättas tillhopa (425
+ 5 + 292 + 5 + 25) 752 nya tjänster, varav 328 för Falbygdens sjukhus och
149 för 1959 års arbetstidsförkortning. Å andra sidan föreslås, att (3 + 1 +
40
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
43) 47 tjänster indrages. Nettotillskottet av nya tjänster skulle sålunda uppgå
till (752 — 47) 705.
Medicinalstyrelsens förslag med avseende å personalen och departementschefens
ställningstagande till dessa förslag åskådliggöres av följande uppställning,
varvid som jämförelse även angivits personalökningen under de
tre senaste budgetåren.
A |
n t |
a 1 |
n y |
t j |
ä n |
s t e |
r |
||
Personalgrupp |
1960/61 |
||||||||
1957/58 |
1958/59 |
1959/60 |
medicinal- styrelsens förslag |
departe- ments- chefens förslag |
|||||
Nytillkommande platser m.m.: |
|||||||||
läkare........................ |
+ |
4 |
+ |
i |
+ |
1 |
+ |
13 |
+ 13 |
sjukvårdspersonal................. |
+ |
221 |
+ |
186 |
+ |
38 |
+ |
422 |
+ 350 |
kontorspersonal................... |
+ |
4 |
— |
+ |
2 |
+ |
14 |
+ 13 |
|
ekonomipersonal.................. |
+ |
23 |
— |
+ |
1 |
+ |
50 |
4- 49 |
|
Summa |
+ |
252 |
+ |
187 |
+ |
42 |
+ |
499 |
+ 425 |
Befintliga platser: |
|||||||||
läkare ....................... |
+ |
10 |
+ |
9 |
+ |
7 |
+ |
12 |
+ 5 |
sjukvårdspersonal................. |
+ |
139 |
+ |
160 |
+ |
244 |
+ |
513 |
+ 289 |
kontorspersonal................... |
+ |
15 |
+ |
18 |
+ |
25 |
+ |
6 |
+ 4 |
ekonomipersonal.................. |
+ |
2 |
16 |
+ |
12 |
+ |
10 |
— 18 |
|
Summa |
+ |
166 |
+ |
203 |
+ |
OO OO <N |
+ |
541 |
+ 2801 |
Totalsumma................... |
+ |
418 |
+ |
390 |
+ |
330 |
+ 1 040 |
+ 705 |
1 Av dessa hänför sig 113 resp. 149 till 1958 resp. 1959 års arbetstidsförkortning.
Kostnaderna för nu föreslagna personalförstärkningar m. m. kan
beräknas till sammanlagt omkring 5 925 000 kronor, varav i runt tal
1 500 000 kronor kan beräknas motsvara kostnaderna för de 149 tjänster,
som avses för 1959 års arbetstidsförkortning.
Med hänsyn till de personalförstärkningar som förordats erfordras även
en ökning av medelsanvisningen för vikarier med omkring 600 000 kronor,
därav för personal avseende nytillkommande vårdplatser cirka 300 000
kronor. Till vikarier m. in. för elever i den högre utbildningen samt i de
kompletterande kurserna i Falköping för äldre förmanspersonal beräknas
i enlighet med styrelsens förslag en nettoökning med omkring 720 000
resp. 35 000 kronor. Till kompensation för höjda folkpensionsavgifter för
dessa befattningshavare torde böra beräknas omkring 27 000 kronor. I enlighet
härmed skulle sålunda för vikarier m. m. erfordras en ökad medelsanvisning
med (600 000 + 720 000 + 35 000 + 27 000) 1 382 000 kronor.
Den för avlöningar till extra arbetskraft beräknade medelsanvisningen,
1 131 000 kronor jämte en reserv om 2 800 000 kronor för 1959 års arbetstidsförkortning
eller tillhopa 3 931 000 kronor, bör i anslutning till vad
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
41
förut anförts uppräknas med omkring 50 000 kronor men å andra sidan
minskas med 4 000 kronor. I det föregående har vidare tillstyrkts, att
för 1959 års arbetstidsförkortning inrättas 149 tjänster för sjukvårdspersonal
samt att 6 disponibla tjänster för ekonomipersonal må tagas i anspråk
för samma ändamål. Med hänsyn härtill kan anslaget nedräknas med förenämnda
belopp, 2 800 000 kronor. Den för avlönande av extra arbetskraft
erforderliga medelsanvisningen kan alltså beräknas minska med (2 800 000
— 50 000 + 4 000) 2 754 000 kronor. För ändamålet bör sålunda anvisas
(3 931 000 — 2 754 000) 1 177 000 kronor.
Medelsanvisningen under arvodesposten bör i anslutning till förut framlagda
förslag beträffande Falbygdens, Ulleråkers och S:t Lars’ sjukhus uppräknas
med cirka 19 000 kronor. Beloppet har dock medräknats under den
för personalförstärkningar redovisade kostnadsökningen. Mot medicinalstyrelsens
beräkning av medelsbehovet i övrigt under denna anslagspost, innebärande
en höjning med i runt tal 14 000 kronor, har departementschefen
intet att erinra.
Vad sålunda föreslagits påkallar en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkningar in. m. med 5 925 000 kronor, för kostnader för
vikarier m. in. med 1 382 000 kronor samt för vissa arvodeskostnader
med 14 000 kronor. Å andra sidan kan för avlöningar till extra arbetskraft
anvisade medel nedräknas med 2 754 000 kronor. Härtill kommer den
automatiska utgiftsstegringen för kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
avseende befintlig personal, samt för den generella löneökningen
under 1959 med omkring 1 600 000 resp. 3 000 000 kronor.
Den sammanlagda höjningen av anslaget skulle alltså uppgå till (5 925 000
+ 1 382 000 — 2 754 000 + 14 000 + 1 600 000 + 3 000 000) 9 167 000 eller i
runt tal 9 200 000 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet bestämmes alltså till (149 000 000 +
9 200 000) 158 200 000 kronor.
I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas av vad departementschefen
i det föregående anfört och föreslagit.
Slutligen anmäles i detta sammanhang, att samtliga anslag till sinnessjukvården,
såsom redan framgått av rubriken, kommer att uppföras med
den ändrade benämningen mentalsjukvård.
Utskottet. Såsom framgår av det föregående föreslås i propositionen en
fortsatt personell upprustning av den statliga mentalsjukvården. Sålunda
förordas en ökning med 752 tjänster. Av dessa avses 328 för det nya Falbygdens
sjukhus och 97 för nytillkommande vårdplatser i övrigt. Av de
sammanlagt 425 tjänsterna för nya vårdplatser hänför sig 13 till läkarpersonal,
350 till sjukvårdspersonal, 13 till kontorspersonal och 49 till ekonomipersonal.
För befintliga vårdplatser föreslås en personalförslärkning med
327 tjänster, varav 149 för 1959 års arbetstidsförkortning. Då emellertid
42
Statsutskottets utlåtande nr 11 är 1960
samtidigt föreslås indragning av 47 tjänster, uppgår nettotillskottet av nya
tjänster till totalt 705.
En sammanställning i tabellform över samtliga föreslagna personalförstärkningar
för såväl nytillkommande som befintliga vårdplatser har intagits
i det föregående. Härav framgår, att departementschefen tillstyrkt
inrättande av 425 av de 499 tjänster som medicinalstyrelsen föreslagit för
nya vårdplatser m. m. samt 280 av de 541 befattningar som av styrelsen
föreslagits för befintliga platser.
I propositionen redovisas vissa siffror, som belyser utvecklingen inom
mentalsjukvården sedan 1950 års generalplan antogs. I fråga om upprustningen
av byggnadsbeståndet erinras sålunda om att härför under de senaste
tio budgetåren anvisats omkring 285 miljoner kronor, därav för den första
femårsperioden cirka 103 miljoner och för den andra omkring 182 miljoner
kronor. För utrustning av nya och befintliga sjukhus har vidare från
utrustningsanslaget anvisats omkring 19,6 miljoner kronor eller fördelat
på nyssnämnda femårsperioder cirka 4,4 respektive 15,2 miljoner kronor.
Antalet befattningshavare har under de senaste tio budgetåren ökat
med omkring 2 450, varav under de första fem åren med 550 och därefter
med 1 900. Av den totala ökningen hänför sig 1 332 eller cirka 54 procent
till nytillkommande vårdplatser.
Nu nämnda förhållanden har jämte särskilt de allra senaste årens framsteg
inom den psykiatriska vetenskapen medfört en avsevärd förbättring
av patientvården. Såsom departementschefen anfört återstår dock ännu
mycket att göra. Vad särskilt gäller sjukvårdspersonalen har i propositionen
angivits, att medelbeläggningen per vårdtjänst i genomsnitt utgör
vid primärsjukhusen 3,0, vid sekundärsjukhusen 3,3 och vid sjukhusen
för psykiskt efterblivna 3,7. Redan för att uppnå det av statens sjukhusutredning
år 1948 angivna relationstalet om en vårdtjänst på 2,8 patienter
beräknas erfordras ytterligare cirka 900 tjänster, varav omkring 500 avdelningsbiträden,
vartill kommer den för arbetstidsförkortningen erforderliga
personalen. Mot bakgrunden härav och våra begränsade resurser i personellt
hänseende finner utskottet tillfredsställande, att en närmare utredning
av frågan om sjukvårdspersonalens sammansättning och arbetsuppgifter
nu kommit till stånd. Intill dess att denna utredning avslutats kan
enligt utskottets mening en viss återhållsamhet när det gäller inrättandet
av nya tjänster anses försvarlig.
Den personalökning, som i propositionen föreslås för nästkommande
budgetår, är den största som förekommit, främst beroende på att antalet
nytillkommande vårdplatser beräknas bli osedvanligt stort och att
arbetstidsförkortningen kräver ytterligare tjänster. Bortsett härifrån förordas
för befintliga platser en personalökning med 131 tjänster, d. v. s.
något mindre än de närmast föregående budgetåren, vilket utskottet emellertid
finner naturligt med hänsyn till de kostnader den för förstnämnda
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
43
båda ändamål erforderliga personalen kräver. Utskottet, som finner glädjande
att det belopp som riksdagen föregående år anvisat för arbetstidsförkortningens
genomförande, 2 800 000 kronor, genom vidtagna rationaliseringar
och andra åtgärder nu beräknas kunna begränsas till cirka
1 500 000 kronor, tillstyrker vad departementschefen sålunda föreslagit i
fråga om nya tjänster.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att i motionerna I: 393 och
II: 333 föreslagits att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer, dels
att en förnyad generalplan för den slutna mentalsjukvården uppgöres, dels
att mentalsjukvårdsberedningen får i uppdrag att inom lämpliga områden
uppgöra förslag till en försöksverksamhet för den öppna och halvöppna
mentalsjukvården i huvudsak efter de riktlinjer som framlagts av mentalsjukvårdsdelegationen,
dels att frågan om en utbyggnad av familjevården
blir föremål för prövning i enlighet med vad i motiveringen anförts, dels
ock att Kungl. Maj :t för riksdagen snarast framlägger det anslagsyrkande
som kan motiveras av ett genomförande av dessa förslag. Nu nämnda motionsyrkanden
avser utskottet att upptaga till prövning i annat sammanhang.
Utskottet, som i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
av departementschefen i förevarande sammanhang anmälda förslag
till lönegradsuppflyttningar av vissa tjänster, får med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag i övrigt hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens mentalsjukhus, som påkallas
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens mentalsjukhus,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. |
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för- |
|
slagsvis .............................. |
67 400 000 |
|
2. |
Arvoden och särskilda ersättningar, bestäm- |
|
da av Kungl. Maj :t, förslagsvis .......... |
710 000 |
|
3. |
Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso- |
|
nal, förslagsvis ........................ |
64 000 000 |
|
4. |
Rörligt tillägg, förslagsvis .............. |
23 460 000 |
5. |
Kompensation för höjda folkpensionsavgif- |
|
ter, förslagsvis ........................ |
2 630 000 |
Summa kronor 158 200 000;
44
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
c) till Statens mentalsjukhus: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 158 200 000 kronor.
30:o) Statens mentalsjukhus: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 31,
s. 136—146) föreslagit riksdagen att till Statens mentalsjukhus: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 61 500 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 60 900 000 kronor.
Departementschefen föreslår, att medel för övervakning av vissa försöksutskrivna
patienter — för vilket ändamål medel i gällande riksstat anvisats
under särskilt anslag — samt för verkskyddsändamål fr. o. m. budgetåret
1960/61 anvisas under omkostnadsanslaget för statens mentalsjukhus. På
av medicinalstyrelsen anförda skäl anses frågan om en avskiljning från
anslaget av omkostnader för utbildning av mentalsjukvårdspersonal icke
böra aktualiseras redan under budgetåret 1960/61. Det anses däremot lämpligt,
att omkostnaderna för ifrågavarande utbildning fr. o. m. budgetåret
1961/62 beräknas under särskilt anslag.
Anslagsposten till sjukvård m. m. åt befattningshavare föreslås uppräknad
med 40 000 till 350 000 kronor. Medelsbehovet under delposten till
bränsle, lyse och vatten beräknas till 9 000 000 kronor, vilket innebär en
nedräkning av posten med 1 000 000 kronor.
Delposten till övriga expenser anses böra nedräknas med 100 000 till
1 100 000 kronor. En del av sistnämnda belopp anses emellertid liksom
innevarande budgetår böra innehållas av Kungl. Maj :t såsom reserv. Vid
beräkningen av medelsbehovet under denna delpost har beaktats kostnaderna
för utbyte av riks- och lokaltelefonanläggningarna vid Umedalens
sjukhus mot en automatisk kombinerad anläggning.
Det för 1958 års riksdag (prop. nr 86/1958) redovisade preliminära
avtalet med direktionen för Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i
Barkåkra rörande användningen av sanatoriet för vård av höggradigt vanföra
psykiskt efterblivna har av Kungl. Maj :t genom beslut den 5 juni
1959 godkänts att gälla fr. o. in. den 1 juli 1959. Samtidigt bemyndigade
Kungl. Maj :t medicinalstyrelsen att inom en kostnadsram för budgetåret
1959/60 — såvitt avser statens andel — av högst 2 200 000 kronor dels
så länge någon vårdavdelning vid sanatoriet disponeras för vård av andra
patienter än pykiskt efterblivna, till föreningen utbetala ersättning för de
platser vid sanatoriet, som tages i anspråk för psykiskt efterblivna, med
belopp per vårddag, uträknat på sätt angives i avtal mellan Svenska kustsanatoriernas
samorganisation samt landstingen m. fl., dels ock med beaktande
av vad departementschefen anfört i nyssnämnda proposition samt
med iakttagande av att utgifterna anpassas efter den verkliga beläggningen
för tiden därefter fastställa inkomst- och utgiftsstat för sanatoriet.
Statsutskottets utlåtande nr It år 1960
45
De pågående reparations- och ombyggnadsarbetena vid sanatoriet beräknas
nu kunna helt slutföras under budgetåret 1960/61. Med hänsyn
härtill föreslår departementschefen, att anslagsposten för nästa budgetår
upptages med oförändrat belopp, 2 200 000 kronor, motsvarande en genomsnittlig
beläggning med cirka 120 patienter.
Anslagsposten till ersättning till sjuksköterskeskolor för högre utbildning
av mentalsjukvårdspersonal anses i avbidan på slutförandet av pågående
förhandlingar med huvudmännen böra uppföras med avrundat 140 000
kronor, innebärande en ökning med 90 000 kronor.
För övervakning av vissa försöksutskrivna patienter har för innevarande
budgetår under särskilt anslag anvisats ett belopp av 100 000 kronor. För
nästa budgetår beräknas ett medelsbehov av 130 000 kronor för ändamålet.
Medel för verkskyddsändamål anses tills vidare böra beräknas under delposten
till diverse utgifter.
Under delposten till inventarier har för innevarande budgetår anvisats
dels för s. k. löpande inventarieanskaffningar 1 490 000 kronor, beräknat
efter ett belopp av 60 kronor per patient och år, dels för vissa engångsanskaffningar
cirka 360 000 kronor, dels ock för viss försöksverksamhet
100 000 kronor. Med hänsyn till behovet av arbetsunderlättande inventarier
— bårvagnar, bäddvagnar, serveringsvagnar etc. •— samt till bristerna i
övrigt i fråga om inventariebeståndet har medicinalstyrelsen föreslagit en
höjning av nämnda belopp per år och patient från 60 till 80 kronor, motsvarande
en medelsanvisning om 1 952 000 kronor. Att betydande brister
beträffande inventariebeståndet vid mentalsjukhusen fortfarande föreligger
anses ovedersägligt. Detta förhållande gäller främst sådana äldre avdelningar,
som inte varit föremål för någon mera genomgripande upprustning
och således inte kunnat tilldelas medel från anslaget till Utrustning av nya
mentalsjukhus m. m. Departementschefen anser därför i likhet med medicinalstyrelsen
angeläget, att medelsanvisningen för inventarieanskaffningar
höjes. För nästa budgetår föreslås, att för detta ändamål anvisas 1 920 000
kronor. Såsom förut nämnts har för innevarande budgetår beräknats
ett belopp om 100 000 kronor, att av medicinalstyrelsen användas för
viss försöksverksamhet. Denna verksamhet, som påbörjats under hösten
1959, innefattar viss ytterligare utredning angående arbetsuppgifter och personalbehov
inom maskin- och byggnadsverksamheten samt därmed sammanhängande
spörsmål om lönsamheten av egenregiarbeten i jämförelse med
beställningsarbeten beträffande inventarier. Då ifrågavarande verksamhet
bör fortsätta även under nästa budgetår, föreslås att för ändamålet beräknas
oförändrat belopp, 100 000 kronor. För anskaffande av vissa transportmedel
föreslås anvisat ett belopp av 90 000 kronor. Av detta belopp avses
50 000 kronor för inköp av truck och värmevagnar vid Sidsjöns sjukhus i
enlighet med ett av sjukvårdsberedningen utarbetat förslag. För fortsatt
komplettering av kantinbeståndet vid sjukhusen beräknas vidare 40 000
46
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
kronor. Därigenom möjliggöres införande av ett mera differentierat kosthåll
vid ytterligare fyra sjukhus. För anskaffande av televisionsapparater
vid sjukhusen beräknas vidare i likhet med medicinalstyrelsen oförändrat
belopp, 50 000 kronor. Medelsbehovet under inventarieposten skulle i enlighet
härmed uppgå till 2 200 000 kronor, vilket innebär en ökning med
250 000 kronor.
Delposten till tvätt och renhållning föreslås uppräknad med 450 000 kronor.
En del av denna kostnadsökning är hänförlig till ökat anlitande av
centraltvätterier och motsvaras därvid av vissa besparingar under avlöningsanslaget.
Medelsanvisningen för innevarande budgetår under delposten till utspisning
har beräknats med utgångspunkt från eif kostpris för samtliga mentalsjukhus
om 2: 56 kronor per patient och dag, motsvarande ett livsmedelstal
i konsumentprisindex av 165. Såsom medicinalstyrelsen anfört uppgick
livsmedelstalet för juni månad 1959 till 162. Med hänsyn till belastningen
på delposten för budgetåret 1958/59 ävensom till ovissheten beträffande
prisutvecklingen på livsmedel föreslås, att delposten upptages med oförändrat
belopp, 24 575 000 kronor. Därvid utgår departementschefen emellertid
ifrån, att den koststandard, som vid ett livsmedelstal i konsumentprisindex
av 165 motsvarar en kostnad av 2: 56 kronor per patient och
dag skall bibehållas oförändrad.
Delposten till linne, gång- och sängkläder uppräknas med 100 000 kronor.
Beträffande delposten till läkemedel in. in. erinras om att medelsanvisningen
från budgetåret 1957/58 till 1959/60 höjts från 4 000 000 till
8 000 000 kronor, d. v. s. på två år fördubblats. Anledningen härtill har varit
den starkt intensifierade medikamentösa terapin vid sjukhusen och de påtagligt
goda resultat i form av bl. a. kortare vårdtider och bättre vårdförhållanden
som därvid erhållits. Det föreslås därför, att delposten till läkemedel
in. in. nu uppräknas med ytterligare 400 000 till 8 400 000 kronor.
Av sistnämnda belopp anses dock liksom innevarande budgetår viss del
böra innehållas av Kungl. Maj :t såsom reserv.
Delposten till familjevård uppräknas med 140 000 kronor.
Beträffande delposten till automobiler och transporter förordas en uppräkning
med 60 000 kronor.
Såsom tidigare anförts anses medel för verkskyddsändamål tills vidare
böra beräknas under delposten till diverse utgifter. För nästa budgetår
beräknas för detta ändamål ett belopp av 10 000 kronor. Beträffande
statens sjukhuspersonals idrottsförbunds framställning angående anvisande
av medel för viss kursverksamhet nämnes, att idrottsförbundet med
bidrag från fonden för idrottens främjande hittills anordnat två instruktionskurser
för tillhopa cirka 50 befattningshavare vid de statliga mentalsjukhusen.
Enligt vad departementschefen erfarit har kursdeltagarna sedan
gjort en god insats såsom ledare för idrotts- och rörelseterapin vid sjuk
-
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
47
husen. Med hänsyn härtill samt till bristen på för denna verksamhet utbildad
personal förordas, att medel i förevarande sammanhang anvisas för att
bereda idrottsförbundet möjlighet att anordna ytterligare sådana kurser.
För ändamålet beräknas ett belopp av 10 000 kronor. Under denna delpost
beräknas vidare 20 000 kronor för övergång till nattvaktsentreprenad vid
Frösö sjukhus, m. m. I enlighet härmed föreslås, att delposten till diverse
utgifter uppräknas med 40 000 till 300 000 kronor.
Vid bifall till vad sålunda förordats erfordras en höjning av medelsanvisningen
under omkostnadsanslaget med 600 000 kronor. Anslaget bestämmes
alltså till (60 900 000 + 600 000) 61 500 000 kronor.
Utskottet. Med hänsyn till behovet av arbetsunderlättande inventarier
samt till bristerna i övrigt i fråga om inventariebeståndet vid mentalsjukhusen
har utskottet i olika tidigare sammanhang ansett en upprustning av
detta som särskilt angelägen. Utskottet tillstyrker därför den av departementschefen
föreslagna medelsanvisningen för ändamålet. Det bör emellertid
framhållas, att utskottet därmed inte tagit ställning till det belopp per
patient och år som bör gälla för inventarieanskaffningen.
Då även beräkningen av medelsbehovet för övriga ändamål som tillgodoses
från förevarande anslag kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens mentalsjukhus: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 61 500 000
kronor.
31 :o) Bidrag till mentalsjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 34, s. 147 och 148), vilket innebär
en med 5 000 000 kronor ökad medelsanvisning med hänsyn till den
beräknade belastningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till mentalsjukvården i Stockholm,
Göteborg och Malmö för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 45 000 000 kronor.
32:o) Bidrag till anordnande av psykiatriska avdelningar vid lasarett.
Kungl. Maj :t har (punkt 35, s. 148 och 149) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till anordnande av psykiatriska avdelningar vid lasarett för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 302 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 400 000 kronor.
Medicinalstyrelsen har hemställt, att anslaget uppräknas med 1 000 000
kronor.
På Kungl. Maj:ts prövning är beroende två ansökningar om statsbidrag
48 Statsutskottets utlåtande nr 11 är 1960
till psykiatriska avdelningarna vid lasaretten i Jönköping (420 000 kronor)
och Östersund (252 000 kronor) på tillhopa 672 000 kronor. För tillgodoseende
av en hos styrelsen inneliggande framställning avseende en psykiatrisk
avdelning vid lasarettet i Danderyd torde komma att erfordras
648 000 kronor. Härjämte är under uppförande psykiatriska lasarettsavdelningar
i Kristianstad och Umeå, för vilka statsbidrag ännu icke sökts och
vilka kan beräknas bli tagna i bruk under 1959 resp. i april 1960. För
desa avdelningar torde erfordras 414 000 resp. 300 000 kronor.
Departementschefen anför, att sedan av Kungl. Maj :t beviljade men ej
utbetalade statsbidrag frånräknats kan ett belopp om cirka 18 000 kronor
beräknas återstå å anslaget. För att tillgodose de två ansökningar om statsbidrag,
som är beroende på Kungl. Maj :ts prövning, erfordras tillhopa
672 000 kronor. Därjämte inneligger hos medicinalstyrelsen en framställning
om statsbidrag avseende en psykiatrisk avdelning vid lasarettet i Danderyd.
För denna avdelning, som beräknas bliva färdigställd under våren
1960, torde statsbidrag komma att utgå med 648 000 kronor. Ytterligare
minst två avdelningar torde komma att färdigställas redan innevarande
vår. Med hänsyn härtill förordar departementschefen, att anslaget för nästa
budgetår uppföres med 1 302 000 kronor. Förslaget innebär en ökning av
medelsanvisningen med 902 000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
lilcalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Svanström
(I: 193) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson i
Gränö (11:212), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte begära en skyndsam utredning om principerna för statsbidrag
till kroppssjukvården och om möjligheterna att göra bidragssystemet enhetligare
och mera lättöverskådligt.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 212.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot departementschefens
anslagsberäkning.
Vidkommande yrkandet i motionerna I: 193 och II: 212 vill utskottet erinra
om att departementschefen i förra årets statsverksproposition (elfte
huvudtiteln, s. 153) anfört, att de sakkunniga med uppdrag att utreda frågan
om de ekonomiska villkoren för ett överförande av mentalsjukvården
till landstingen och städerna utanför landsting in. in. enligt meddelade direktiv
hade att pröva bl. a. frågan om ett sammanförande av de nu utgående
statsbidragen till mentalsjukvården i allmänhet med de nya bidrag som
kan komma att föreslås för den egentliga mentalsjukvården. Enligt departementschefens
mening kunde det ifrågasättas, om icke tidpunkten vore inne
att göra eu översyn också av gällande bestämmelser om statsbidrag på
kroppssjukvårdens område för alt i varje fall uppnå en förenkling ur admi
-
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
49
nistrativa synpunkter. Möjligen skulle man därvid kunna komma fram till
ett enhetligt bidrag avseende hela eller i varje fall större delen av hälsooch
sjukvården. Med hänsyn härtill hade departementschefen för avsikt att
inom kort upptaga samtliga hithörande spörsmål till närmare övervägande.
Dessa uttalanden föranledde inte någon erinran från riksdagens sida.
Mentalsjukvårdens statsbidragsutredning har helt nyligen avlämnat ett
betänkande angående de ekonomiska villkoren för en huvudmannaskapsreform
inom mentalsjukvården (SOU 1960: 9). Enligt vad utskottet inhämtat
är det departementschefens avsikt att snarast igångsätta en utredning
rörande statsbidragen på kroppssjukvårdens område. Med hänsyn härtill
och departementschefens tidigare redovisade positiva inställning till frågan
finner utskottet motionerna icke påkalla någon riksdagens åtgärd.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må till Bidrag till anordnande av psykiatriska
avdelningar vid lasarett för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 1 302 000 kronor;
II. att motionerna I: 193 och II: 212 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
33 :o) Bidrag till driften av psykiatriska avdelningar vid lasarett. Kungl.
Maj :t har (punkt 36, s. 149 och 150) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till driften av psykiatriska avdelningar vid lasarett för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 300 000 kronor.
Medicinalstyrelsen har framhållit, att statsbidrag från förevarande anslag
kan beräknas under nästa budgetår komma att utgå till driften av 15
lasarettspsykiatriska avdelningar med tillhopa 753 vårdplatser. Utöver de
13 avdelningar med f. n. cirka 595 platser, som redovisades för 1959 års
riksdag (i Eskilstuna, Norrköping, Linköping, Jönköping, Kristianstad,
Halmstad, Vänersborg, Borås, Karlstad, Örebro, Västerås, Östersund och
Boden) skulle sålunda tillkomma avdelningar i Danderyd och Umeå med
resp. 108 och 50 vårdplatser.
Departementschefen anför, att det givetvis är tillfredsställande, att den
psykiatriska lasarettsvården fortsätter att utbyggas i sådan omfattning.
Det torde emellertid vara tveksamt, om de redovisade nya avdelningarna
hinner tagas i anspråk i beräknad omfattning under kalenderåret 1960.
Å andra sidan kan det för budgetåret 1959/60 anvisade anslaget beräknas
täcka kostnaderna för statsbidrag till endast omkring 275 platser under
helt år. Med hänsyn härtill och med beaktande av den ökade belastningen
å anslaget under det senast förflutna budgetåret förordar departements4
— Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 saml. Nr 11
50
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
chefen, att anslaget för nästa budgetår upptages till 700 000 kronor, vilket
innebär en höjning med 400 000 kronor.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må till Bidrag till driften av psykiatriska
avdelningar vid lasarett för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 700 000 kronor.
34:o) Bidrag till anordnande av vårdhem för lättskötta mentalt sjuka. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 37, s. 150 och 151), vilket innebär
en minskning av anslaget med 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av vårdhem
för lättskötta mentalt sjuka för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 375 000 kronor.
35 :o) Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta mentalt sjuka. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 38, s. 151 och 152), vilket innebär
en uppräkning av anslaget med 175 000 kronor bl. a. med hänsyn till belastningen
under det senast förflutna budgetåret, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av vårdhem för
lättskötta mentalt sjuka för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 2 300 000 kronor.
36 :o) Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 152—154), vilket innebär en med
17 000 kronor ökad medelsanvisning med hänsyn till förändringar av automatisk
natur, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens skol- och
yrkeshem på Salbohed, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis ...................................... 154 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 4 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 240 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 69 000
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 51
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 7 600
Summa kronor 475 000;
b) till Statens skol- och grkeshem på Salbohed: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
475 000 kronor.
37:o) Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Omkostnader. Kungl.
Maj :t har (punkt 40, s. 155—157) föreslagit riksdagen att till Statens skoloch
yrkeshem på Salbohed: Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 223 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 214 500 kronor.
Departementschefen förordar, att anslagsposten till reseersättningar uppräknas
med 300 kronor och att delposten till övriga expenser uppräknas
med 200 kronor.
Under delposten till inköp och underhåll av inventarier har för innevarande
budgetår anvisats 4 600 kronor. Bl. a. för att möjliggöra utbyte
av hemmets bil uppräknas delposten med 8 500 kronor.
Till utspisning för personal och elever beräknas en ökning av medelsanvisningen
med 1 000 kronor.
Delposten till undervisning samt kostnader för idrotts- och lekmateriel
uppräknas med 200 kronor.
Med hänsyn till den senaste belastningssiffran föreslås, att delposten
till ferieresor för elever in. m. uppräknas med 300 kronor.
Skolöverstyrelsens förslag om anvisande av medel för vidareutbildning
av hemmets personal tillstyrkes såtillvida, att det förordas, att delposten
till diverse omkostnader uppräknas med 400 kronor för nämnda ändamål.
Inkomsterna vid statens skol- och yrkeshem på Salbohed och i Vänersborg
redovisas f. n. såsom uppbörd i statens verksamhet under särskild
inkomsttitel. Riksräkenskapsverket har ifrågasatt, om icke inkomstredovisningen
i stället borde anknytas till resp. skol- och yrkeshems omkostnadsanslag
med bibehållande av de särskilda staterna för rörelsegrenarna.
Härvid skulle överskott å rörelsegrenarna ävensom av befattningshavare erlagda
ersättningar för bostad och kost redovisas i omkostnadsstaterna under
rubriken Särskilda uppbördsmedel. Kungl. Maj:t borde erhålla generell
befogenhet att vid uppkommande underskott å någon rörelsegren ställa
medel till förfogande från resp. omkostnadsstat för underskottets täckande.
Som alternativ till en sådan överflyttning av inkomstredovisningen föreslår
riksräkenskapsverket, att Kungl. Maj :t erhåller generellt bemyndigande att
från vederbörlig omkostnadsstat anvisa medel för att täcka eventuellt uppkommande
underskott.
52
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
För egen del förordar departementschefen det av riksräkenskapsverket
föreslagna systemet med inkomstredovisning under omkostnadsanslaget. I
hemmens omkostnadsstat bör sålunda uppföras en rubrik betecknad Särskilda
uppbördsmedel. Dessa uppbördsmedel beräknas under förevarande
anslag för nästa budgetår till cirka 2 400 kronor. Kungl. Maj :t bör tillerkännas
generell befogenhet att ställa medel till förfogande från omkostnadsanslaget
för att täcka eventuellt uppkommande underskott å någon rörelsegren.
I enlighet med det anförda uppräknas omkostnadsanslaget i dess helhet
med 8 500 kronoi\
Utskottet tillstyrker det av departementschefen föreslagna systemet med
inkomstredovisning för hemmet under omkostnadsanslaget. Då även anslagsberäkningen
kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 223 000 kronor.
38:o) Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 41, s. 157—159) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens skol- och yrkeshem i
Vänersborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock
till Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Avlöningar för samma budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 265 000 kx-onor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 251 000 kronor.
I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör tjänsten såsom trädgårdsförman
i Ae 8 vid hemmet utbytas mot en trädgårdsmästartjänst i Ae 9.
Denna lönereglering påkallar en ökning av medelsanvisningen med i runt
tal 1 000 kronor.
För avlöning till vikarier m. m. beräknar departementschefen en med
4 900 kronor ökad medelsanvisning. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
samt rörligt tillägg föranleder en uppräkning med sammanlagt
8 000 kronor. Den automatiska utgiftsstegringen skulle sålunda uppgå till
cirka 13 000 kronor.
Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
av departementschefen i förevarande sammanhang anmält förslag
om viss tjänsteförändring.
Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,
53
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens skol- och
yrkeshem i Vänersborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 54 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 6 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 164 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 35 800
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis................................ 4 400
Summa kronor 265 000;
b) till Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
265 000 kronor.
39:o) Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, s. 159—161), vilket innebär en överflyttning
av hemmets inkomstredovisning till omkostnadsanslaget, generell
befogenhet för Kungl. Maj :t att ställa medel till förfogande från omkostnadsanslaget
för att täcka eventuellt uppkommande underskott å någon rörelsegren
samt en med 1 200 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 98 000 kronor.
40:o) Bidrag till anordnande av särskolor och vårdanstalter för psykiskt
efterblivna. Kungl. Maj :t har (punkt 43, s. 161—163) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till anordnande av särskolor och vårdanstalter för psykiskt
efterblivna för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Enligt skolöverstyrelsens och medicinalstyrelsens framställningar skulle
medelsbehovet för att täcka redan inkomna men ännu ej beviljade ansökningar
om statsbidrag för anordnande av särskolor och vårdanstalter för
54
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
psykiskt efterblivna — efter avdrag av för ändamålet disponibla medel —
uppgå till (5 037 000 + 3 931 000) 8 968 000 kronor. Med hänsyn till föreliggande
kostnadsberäkningar och gällande bestämmelser angående maximering
av statsbidragets storlek torde dock medelsbehovet beträffande
medicinalstyrelsens andel av anslaget komma att reduceras till i runt tal
2 500 000 kronor. Det totala medelsbehovet under anslaget kan sålunda beräknas
till i runt tal 7 500 000 kronor. Det torde emellertid vara tveksamt,
om alla de med statsbidragsansökningarna avsedda byggnadsföretagen kan
komma att färdigställas i sådan tid att medelsbehov uppkommer redan
under budgetåret 1960/61. Departementschefen förordar, att anslaget uppföres
med oförändrat belopp.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av särskolor
och vårdanstalter för psykiskt efterblivna för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.
41 :o) Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efterblivna. Kungl.
Maj:t har (punkt 44, s. 163 och 164) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
driften av särskolor för psykiskt efterblivna för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 11 100 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10 340 000 kronor.
Skolöverstyrelsens beräkning av medelsbehovet för statsbidrag till avlöning
åt rektorer och lärare, innebärande en kostnadsökning med 578 000
kronor bl. a. till följd av en ökning av antalet lärartjänster med omkring 30,
har i huvudsak icke föranlett någon erinran från departementschefens sida.
I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas dock för kostnader för
ATP-avgifter ett ytterligare medelsbehov av 125 000 kronor.
I fråga om statsbidraget till övriga driftkostnader erinras om att senast
gällande avtal rörande verksamheten vid Söderhaga och Sävstaholms skolhem
redovisats för 1959 års riksdag. Avtalet anmäldes då vara uppsagt
fr. o. m. den 1 januari 1959 av huvudmannen för de båda hemmen, föreningen
Sävstaholmsskolorna. Föreningen återtog emellertid sedermera uppsägningen
av avtalet, varför detsamma gällde oförändrat under år 1959.
Avtalet har nu uppsagts av huvudmannen att upphöra att gälla fr. o. in. den
1 januari 1960. Departementschefen förutsätter, att det liksom hittills får
ankomma på Kungl. Maj:t att träffa nya avtal rörande den fortsatta verksamheten
vid de båda hemmen. Medelsbehovet för det särskilda statsbidrag
till driftkostnaderna vid Söderhaga och Sävstaholms skolhem, som kan
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
55
komma att utgå enligt de nya avtalen, kan sålunda icke nu bedömas. För
ändamålet anses emellertid såsom skolöverstyrelsen föreslagit böra beräknas
i runt tal 700 000 kronor.
Skolöverstyrelsens beräkningar av medelsbehovet i övrigt för statsbidrag
till övriga driftkostnader godtages även. För dessa ändamål kan alltså
komma att erfordras en ökning med 22 000 kronor.
I enlighet med det anförda skulle anslaget i dess helhet behöva uppräknas
med (703 000 + 22 000) 725 000 kronor och sålunda upptagas till
(10 340 000 + 725 000) 11 065 000 kronor. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna
och de senaste årens höga belastningssiffror förordar departementschefen
dock, att anslaget upptages till i runt tal 11 100 000 kronor,
vilket innebär en ökning med 760 000 kronor.
Utskottet tillstyrker, att det liksom tidigare får ankomma på Kungl. Maj :t
att med vederbörande huvudmän träffa överenskommelse om den fortsatta
verksamheten vid Söderhaga och Sävstaholms skolhem.
I sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 har utskottet förklarat
sig inte ha något att invända mot vad chefen för civildepartementet,
vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, anfört i fråga
om bestridandet av vissa kostnader för ATP-avgifter. I anslutning härtill
tillstyrker utskottet, att under förevarande anslag för detta ändamål beräknas
ett belopp av 125 000 kronor.
Då även anslagsberäkningen i övrigt kan av utskottet godtagas, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av särskolor för
psykiskt efterblivna för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 11 100 000 kronor.
42 :o) Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt efterblivna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, s. 164—166), vilket innebär en
med 400 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av vårdanstalter
för psykiskt efterblivna för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 9 700 000 kronor.
43:o) Vilhelmsro sjukhus: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 46, s.
106—169) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för Vilhelmsro sjukhus, som påkallas
av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för Vilhelmsro sjukhus, att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1960/61, dels ock till Vilhelmsro sjukhus: Avlöningar
för samma budgetår anvisa elt förslagsanslag av 1 915 000 kronor.
56
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 760 000 kronor.
Departementschefen föreslår, att ifrågavarande anslag, vilket i gällande
riksstat rubriceras Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar, fr. o. m.
budgetåret 1960/61 betecknas Vilhelmsro sjukhus: Avlöningar.
Medicinalstyrelsen har begärt sju nya tjänster såsom skötare. Som motiv
härför har anförts, att personal erfordras för den ombyggda och utökade
avdelningen Hoppet samt att personalantalet är otillräckligt vid såväl observations-,
och småbarnsavdelningarna som avdelningen Sörgården. Dessutom
kräver den genomförda arbetstidsförkortningen viss personalförstärkning.
Ombyggnaden av avdelningen Hoppet beräknas vara avslutad den 1 juli
1960. Hoppet kommer därefter att bestå av två avdelningar med sammanlagt
35 platser mot tidigare 24 platser. För dessa 11 nya platser förordar
departementschefen en utökning av personalen med 3 skötare.
Den under åren 1958 och 1959 genomförda arbetstidsförkortningen har
medfört behov av personalförstärkning. Sålunda beräknades för budgetåret
1959/60 9 000 kronor för anställande av extra arbetskraft i anledning
av 1958 års arbetstidsförkortning och i runt tal 20 000 kronor för 1959 års
arbetstidsförkortning. Sedan närmare erfarenhet numera vunnits, förordas
att för ändamålet inrättas 3 tjänster såsom skötare. Samtidigt bör medelsanvisningen
för extra arbetskraft minskas med 29 000 kronor.
Av de sålunda föreslagna 6 nya tjänsterna som skötare föreslås 3 placerade
i Ao 8 och 3 i Ae 8.
För arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, beräknas
oförändrat belopp, 6 800 kronor. Det förutsättes, att det får ankomma
på Kungl. Maj :t att inom ramen för nämnda belopp vidtaga den omfördelning
av ersättningsbeloppens storlek, som kan visa sig erforderlig.
Det för avlöningar till extra arbetskraft avsedda beloppet föreslås uppräknat
dels med 2 000 kronor för att möjliggöra intensifierad sjukgymnastik
behandling och dels med 1 000 kronor med hänsyn till genomförd generell
löneökning 1959.
De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen med
omkring 38 000 kronor för personalförstärkningar m. m. Härtill kommer
den automatiska utgiftsstegringen för generell löneökning och kompensation
för höjda folkpensionsavgifter m. m. med cirka 117 000 kronor. I enlighet
härmed uppräknas anslaget med 155 000 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas alltså till (1 760 000 + 155 000)
1 915 000 kronor. I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas
av vad departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt avser främst
personalförstärkningar på grund av dels ombyggnaden av avdelningen Hop
-
Statsutskottets utlåtande nr It år 1960
57
pet och dels arbetstidsförkortningen och har inte föranlett någon erinran
från utskottets sida.
Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för Vilhelmsro sjukhus, som påkallas
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för Vilhelmsro sjukhus,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 924 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 6 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 677 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 276 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 31 200
Summa kronor 1 915 000;
c) till Vilhelmsro sjukhus: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 915 000 kronor.
44:o) Vilhelmsro sjukhus: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 47, s. 169—171), vilket innebär ändrad anslagsrubrik och en
med 28 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vilhelmsro sjukhus: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 537 000
kronor.
45:o) Vilhelmsro sjukhus: Utrustningskostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 48, s. 171 och 172), vilket innebär ändrad anslagsrubrik
och medelsanvisning för avslutande av utrustningen av nybyggnad
för observations- och småbarnsavdelningarna samt den ombyggda avdelningen
»Hoppet», hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vilhelmsro sjukhus: Utrustningskostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 14 000 kronor.
58
Statsutskottets utlåtande nr il år 1960
46:o) Bidrag till epileptikeranstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 49, s. 172
—175) föreslagit riksdagen att till Bidrag till epileptikeranstalter för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 700 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 670 000 kronor.
Medicinalstyrelsen har beräknat, att antalet internatplatser vid epileptikeranstalterna
skulle öka med 40 till 806 under nästa budgetår. Därav
hänför sig 30 platser till ett nytt vårdhem för svårskötta epileptiker vid
Svenska diakonsällskapets epileptikeranstalt å Stora Sköndal. Vårdhemmet
torde dock knappast hinna färdigställas i sådan tid, att statsbidrag kan
komma att utgå redan för kalenderåret 1960, d. v. s. under budgetåret
1960/61. Med hänsyn härtill beräknar departementschefen antalet internatplatser
under nästa budgetår till 776, vilket motsvarar ett medelsbehov av
1 552 000 kronor. Till statsbidrag för de i kontrollerad familjevård utackorderade
epileptikerna beräknas oförändrat belopp, 6 000 kronor. Medicinalstyrelsens
del av anslaget upptages således till (1 552 000 + 6 000)
1 558 000 eller i runt tal 1 560 000 kronor.
Till medicinalstyrelsens framställning angående anvisande av särskilda
medel till Lunds stifts prästers nykterhets- och diakoniförbund u. p. a. för
utredning av frågan om något av förbundets epileptikerhem, Fogdarödshernmet
och Sätoftahemmet, borde omorganiseras till epilepsisjukhus är
departementschefen f. n. icke beredd att taga ställning.
Skolöverstyrelsens beräkning av medelsbehovet för statsbidrag till kostnaderna
för avlöning av rektor och vissa lärare vid Margarethahemmet
har icke föranlett någon erinran från departementschefens sida. Förslaget
innebär en ökning av medelsanvisningen med 3 000 till 133 000 kronor. I anslutning
till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för
flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas dock för kostnader för
ATP-avgifter och kompensation för höjda folkpensionsavgifter ett ytterligare
medelsbehov av i runt tal 5 000 kronor.
I enlighet med det anförda upptages anslaget till (1 560 000 + 138 000)
1 698 000 eller i runt tal 1 700 000 kronor.
I en inom andra kammaren av herrar Nilsson i Lönsboda och Nelander
väckt motion (11:486) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till
bidrag till epileptikeranstalter anslå 1 710 000 kronor, varav 10 000 kronor
ställes till medicinalstyrelsens förfogande för utredning om omändring till
epilepsisjukhus av någon av de Föreningen Lunds stifts prästers nykterhets-
och diakoniförbund tillhöriga epileptikeranstalterna i Höör.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.
Utskottet. Departementschefen har förklarat sig inte vara beredd att nu
taga ställning till frågan om särskilda medel för utredning om en ändring
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
59
av någon av epileptikeranstalterna i Höör till epilepsisjukhus. Utskottet är
inte heller berett att i anledning av motionen II: 486 nu förorda en medelsanvisning
för ändamålet under förevarande anslag och avstyrker därför
motionsyrkandet. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t ägnar fortsatt uppmärksamhet
åt frågan och, i den mån en ändamålsenlig organisation av
epileptikervården anses böra därtill föranleda, underställer riksdagen härav
betingade förslag.
Under erinran om att utskottet i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande
nr 14 tillstyrkt vad chefen för civildepartementet vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört angående bestridandet av
kostnader för ATP-avgifter m. m. får utskottet med godtagande av departementschefens
anslagsberäkning hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionen II: 486 till Bidrag till epileptikeranstalter
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 700 000 kronor.
47 :o) Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn.
Kungl. Maj :t har (punkt 50, s. 175 och 176) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 270 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 300 000 kronor.
Det av föreningen Mellansjö skolhem drivna hemmet för vård av psykopatiska
och nervösa barn är numera det enda återstående enskilda hem av
detta slag, som åtnjuter statsbidrag till verksamheten enligt särskilt avtal.
Med stöd av riksdagens bemyndigande har Kungl. Maj :t genom beslut den
4 september 1959 godkänt avtal med föreningen rörande verksamheten
vid och bidrag till driften av ifrågavarande skolhem under år 1959. Avtalet
innebär bl. a., att särskilt statsbidrag till driftkostnaderna skulle utgå med
5 400 kronor för vårdplats och år. Vårdavgiften för å hemmet intagen,
vilken avgift enligt avtalet skulle fastställas av medicinalstyrelsen efter
granskning av förslag till inkomst- och utgiftsstat för hemmet, utgör
fr. o. m. den 1 januari 1959 22 kronor för dag och barn. Såsom medicinalstyrelsen
framhållit har emellertid föreningen uppsagt avtalet fr. o. m. den
1 januari 1960. Departementschefen förutsätter, att det liksom hittills får
ankomma på Kungl. Maj:t att träffa nytt avtal rörande den fortsatta verksamheten
vid hemmet.
Medelsbehovet för det särskilda statsbidraget till föreningen enligt det
för år 1959 gällande avtalet kan efter ett platsantal av 36 uppskattas till
omkring 195 000 kronor. Bl. a. för att bibehålla hittills gällande relation
mellan statsbidrag och vårdavgifter kan emellertid en höjning av platsbidragct
komma att erfordras.
60 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
Medelsbehovet för statsbidrag till de kommunala anstalterna uppskattas
till 55 000 kronor.
I enlighet med det anförda skulle det totala medelsbehovet under anslaget
för nästa budgetår uppgå till minst (195 000 + 55 000) 250 000 kronor.
Med hänsyn till de osäkra faktorer, som påverkar beräkningarna, förordas
dock, att anslaget för nästa budgetår upptages till 270 000 kronor.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot att det får ankomma
på Kungl. Maj :t att träffa nytt avtal rörande verksamheten vid Mellansjö
skolhem.
Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter för
psykopatiska och nervösa barn för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 270 000 kronor.
48:o) Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 51, s.
177—203) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för karolinska sjukhuset, som
föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för karolinska sjukhuset, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Karolinska sjukhuset:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 37 428 000
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 34 927 000 kronor.
Cytologisk diagnostik1 har visat sig vara ett mycket värdefullt hjälpmedel
i det kliniska arbetet, i synnerhet vid tidigdiagnostik av cancer. Vid
karolinska sjukhuset har ifrågavarande verksamhet utvecklats vid radiopatologiska
institutionen och radioterapeutiska kliniken. Å sjukhusets stat
har inrättats två laboratoriebiträdestjänster avsedda för det cytologiska
laboratoriet. Någon särskild läkartjänst har däremot hittills icke varit knuten
till laboratoriet. Sedan Cancerföreningen i Stockholm och Konung
Gustaf V:s Jubileumsfond numera ställt medel till förfogande för en utvidgning
av det cytologiska laboratoriets lokaler inom nämnda institution,
anser departementschefen laboratoriet böra erhålla en fastare ställning
inom sjukhuset och finner sig därför böra biträda direktionens förslag om
utbyte av en tjänst som förste underläkare vid radioterapeutiska kliniken
mot en biträdande överläkartjänst i Ae 24, med uppgift för tjänsteinnehavaren
att leda ifrågavarande verksamhet. Övriga av direktionen begärda personalförstärkningar
vid laboratoriet är departementschefen f. n. endast
beredd att så till vida understödja, som han förordar, att tjänstgöringstiden
1 Sjukdomsdiagnostik, som utföres på fria celler oftast med hjälp av s.k. utstrykspreparat.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
61
för ett ekonomibiträde i Ae 2/3 ökas från halvtid till heltid. I likhet med
direktionen anser departementschefen, att ifrågasatt inrättande av ytterligare
ett cytologiskt laboratorium vid sjukhusets patologiska institution
f. n. icke bör komma ifråga. En förutsättning härför är emellertid, att det
befintliga laboratoriet äger utföra cytologisk diagnostik för hela sjukhusets
räkning och ej endast för radioterapeutiska kliniken, vilket enligt i reglementet
för sjukhuset utfärdade bestämmelser i fråga om arbeten i samband
med sjukvården är fallet med den radiopatologiska institutionen. Då
laboratoriet genom att ställas under ledning av en biträdande överläkare
vid radioterapeutiska kliniken organisatoriskt kommer att anknytas till
denna klinik, kan den för institutionen gällande inskränkningen vad gäller
sjukvårdsarbetets omfattning ej anses äga tillämpning å laboratoriet, oaktat
dess lokala anknytning till institutionen. Några hinder i berörda hänseenden
torde därför enligt departementschefens uppfattning icke föreligga.
Departementschefen övergår härefter till att behandla övriga av direktionen
och lärarkollegiet framlagda förslag till personalförstärkningar och
löneregleringar.
En förutsättning för att de vid Konung Gustaf V:s forskningsinstitut befintliga
resurserna skall kunna utnyttjas på bästa sätt, är att institutet får
tillgång till ett visst antal vårdplatser vid sjukhusets reumatologiska avdelning.
Departementschefen har därför intet att erinra mot att högst nio vårdplatser
ställes till institutets förfogande för forskningsuppgifter beträffande
de invalidiserande sjukdomarna under förutsättning, att sagda anordning
icke medför en ökad arbetsbelastning för sjukhusets personal. Som en konsekvens
härav bör i överensstämmelse med vad direktionen föreslagit föreståndaren
vid institutet inordnas i sjukhusorganisationen i egenskap av
överläkare vid avdelningen. Det föreslås alltså, att ett överläkararvode om
1 800 kronor för sagda föreståndare fr. o. m. nästa budgetår uppföres på
sjukhusets stat.
Vid den endokrinologiska avdelningen föreslås inrättad en med halvtidstjänstgöring
förenad kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång.
Kirurgiska klinikens expedition anses böra förstärkas med ett konlorsbiträde
i reglerad befordringsgång. Vid klinikens operationsavdelning bör
vidare inrättas en ny tjänst som undersköterska i Ae 4. För tjänstgöring
nattetid å den för medicinska och kirurgiska klinikerna gemensamma isoleringsavdelningen
förordas, att två tjänster som sjukvårdsbiträde i Ae 2/3,
varav en med halvtidstjänstgöring, inrättas.
En med halvtidstjänstgöring förenad tjänst som sjukvårdsbiträde i Ag 2/3
vid urologiska avdelningen föreslås ersatt av en tjänst som kontorsbiträde
i reglerad befordringsgång.
Vid plastikkirurgiska avdelningen vårdas årligen ett icke ringa antal
opererade barn, vilkas skötsel bör omhänderhavas av barnsköterskor. Dylika
befattningshavare saknas f. n. vid avdelningen. Två tjänster därstädes som
barnsköterska i Ae 3/4 föreslås inrättade. Det förordas även, alt tjänst
-
62 Statsutskottets utlåtande nr It år 1960
göringstiden för ett kanslibiträde i Ae 7 vid avdelningen utökas från halvtid
till heltid.
Sköterskepersonalen vid anestesiavdelningen anses böra förstärkas med
en översköterska i Ae 9. Vidare föreslås en till avdelningen knuten översköterska
i Ag 9 erhålla extra ordinarie anställning.
För att bereda öronklinikens polikliniksköterskor en nödvändig avlastning
i arbetsbördan måste ytterligare en tjänst som översköterska i Ae 9
tillföras polikliniken. Vidare anses, att en ordinarie kanslibiträdestjänst vid
kliniken bör utbytas mot en extra ordinarie dylik befattning.
För tjänstgöring vid ögonklinikens elektroretinogramlaboratorium bör
inrättas en laboratoriebiträdestjänst i reglerad befordringsgång. För innevarande
budgetår anvisade medel för anställande av personal vid ifrågavarande
laboratorium — 5 000 kronor — kan därvid indragas. Departementschefen
förordar inrättande av en tjänst som översköterska i Ag 9 på
halvtid vid ögonklinikens operationsavdelning.
Departementschefen tillstyrker anställande av ett kanslibiträde i Ae 7 vid
radioterapeutiska klinikens telegamma- och isotopavdelningar och att ett
som baderska vid kliniken tjänstgörande ekonomibiträde i Ag 3 erhåller
tjänst som sjukvårdsbiträde i Ae 3.
Vid thoraxklinikernas röntgenavdelning bör fyra röntgenbiträdestjänster
omvandlas till tre tjänster som sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 och en tjänst som
fotobiträde i reglerad befordringsgång.
Ytterligare en förste underläkartjänst i Ae 23 med placering vid psykiatriska
polikliniken föreslås inrättad.
Vidare föreslås, att vid den barnkirurgiska avdelningen ytterligare en
andre underläkare i Ag 20 anställes. Det förordas, att en tjänst som kanslibiträde
i Ae 7 inrättas vid barnkirurgiska avdelningens expedition.
Ytterligare en undersköterska i Ae 4 anses böra anställas vid röntgendiagnostiska
avdelningen.
Nybyggnaden för de kliniskt-bakteriologiska och kliniskt-kemiska centrallaboratorierna
vid sjukhuset beräknas vara färdigställd i början av år
1961. För att möjliggöra den personalökning under budgetåret 1960/61, som
under alla förhållanden torde bli nödvändig i samband med att de nya,
betydligt utvidgade laboratorielokalerna successivt tages i bruk, beräknas
under anslaget ett belopp av tillhopa 100 000 kronor.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor tillstyrkes, att en kanslibiträdestjänst
i Ae 7 vid kliniskt-kemiska centrallaboratoriet utbytes mot
en tjänst som kontorist i Ae 9.
Vid blodgivarcentralen bör anställas ytterligare en befattningshavare med
laboratorieutbildning. Lönegradsplaceringen för den nya tjänsten, vilken bör
inrättas såsom extra ordinarie, anses emellertid böra prövas i annat sammanhang.
Statsutskottets utlåtande nr It år 1960 63
Ett halvtidsanställt kontorsbiträde i reglerad befordringsgång vid patologiska
institutionen föreslås ersatt av ett heltidsanställt sådant.
Ytterligare en sjukgymnast i Ae 10/12 och en arbetsinstruktör i Ae 9
anses böra anställas.
Sjukskötersketjänsten i Ao 8 vid avdelningen för fysikalisk terapi föreslås
uppflyttad till tjänst som översköterska i Ao 9.
Departementschefen förordar, att ett system med jourtjänst vid sjukhusets
maskinavdelning nu införes. För ändamålet bör tillkomma två reparatörstjänster.
Genomförandet av arbetstidsförkortningen för nu ifrågavarande
personalgrupp kräver vidare inrättandet av två sådana tjänster. Av
de fyra sålunda erforderliga reparatörstjänsterna bör två placeras i lönegraden
Ae 9 och två i lönegraden Ae 8.
Arbetstidsförkortningen nödvändiggör vidare en utökning av vaktmästarpersonalen
med två vaktmästare i Ae 7 och av biträdespersonalen i köket
med två ekonomibiträden i Ae 2/3.
Tre undersköterskor i Ae 4 anses böra anställas i utbyte mot lika många
sjukvårdsbiträden i Ae 2/3.
Enligt av direktionen nu framlagda beräkningar motsvarar den personalökning,
som erfordras för genomförandet av arbetstidsförkortning med tre
timmar per vecka för såväl den egentliga sjukvårdspersonalen som för
elever, i runt tal 116 tjänster, innebärande en årlig lönekostnad om cirka
1 200 000 kronor. För att underlätta ett genomförande av reformen har innevarande
budgetår inrättats 12 sjukskötersketjänster, varjämte 350 000 kronor
ställts till Kungl. Maj :ts förfogande. Emellertid erfordras endast 88 av
de 116 nya tjänsterna för den egentliga arbetstidsförkortningen, medan tillkomsten
av övriga 28 tjänster — huvudsakligen sjukvårdsbiträdes- och
barnskötersketjänster -— avser att möjliggöra, att de sjuksköterskeelever,
som under sin praktiska utbildning tjänstgör vid sjukhuset, under cirka
två timmar per dag skall kunna frikopplas från rutingöromål för att dels
närvara vid föreläsningar, som enligt kursplanen skall hållas vid denna
tid, dels under kliniklärarinnornas ledning få praktisk instruktion i sina
blivande mera kvalificerade arbetsuppgifter. Angivna omläggning av elevernas
tjänstgöringsförhållanden har tidigare varit aktuell i olika sammanhang.
I 1954 års statsverksproposition anförde dåvarande chefen för
inrikesdepartementet (XI ht p. 102) att han, ehuru väl medveten om
önskvärdheten av att elevernas utbildningsförhållanden i berörda hänseenden
förbättrades, icke ansåg sig på grund av de betydande kostnadsökningar,
som vore förenade därmed, kunna tillstyrka ett av direktionen framlagt
förslag, att eleverna endast skulle räknas som 3A arbetskraft under hela
den praktiska utbildningstiden. Då departementschefen emellertid fann det
angeläget, att en viss förbättring av den praktiska utbildningen konnne till
stånd, förklarade han sig beredd att biträda ett av direktionen framlagt alternativt
förslag av innebörd, att eleverna under ifrågavarande utbildning vid
64
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
de medicinska och kirurgiska klinikerna räknades som 3/t arbetskraft men i
övrigt som hel arbetskraft. Sistnämnda förslag vann riksdagens bifall och
genomfördes vid sjukhuset fr. o. in. budgetåret 1955/56. Inrättandet av förenämnda
av direktionen äskade 28 tjänster innebär således ett genomförande
av sagda princip vid samtliga sjukhusets kliniker och avdelningar, där elever
tjänstgör.
För egen del framhåller departementschefen, att det icke kan anses rationellt,
att eleverna under den praktiska utbildningen hela arbetsdagen utnyttjas
huvudsakligen för rutingöromål, till större delen av sådan art, som
eleverna fått utföra redan under sin provtjänstgöring före antagningen till
elev. Redan av denna orsak är det önskvärt, att en ändring kommer till
stånd i den av direktionen angivna riktningen. En annan omständighet talar
emellertid enligt departementschefens uppfattning än starkare för ett bifall
till direktionens förslag i denna del. Vid sjukhuset föreligger f. n. betydande
svårigheter att rekrytera erforderlig sjuksköterskepersonal. Flera vårdavdelningar
har av denna anledning måst stängas och det föreligger stor
risk för att ytterligare avdelningar måste stängas. Orsaken till den föreliggande
situationen, som torde vara besvärligare vid karolinska sjukhuset
än vid flertalet andra sjukhus, sammanhänger emellertid icke enbart med
sjuksköterskebristen. Avdelningssköterskorna vid detta sjukhus belastas
nämligen med betydande uppgifter vid handledning av såväl medicine kandidater
som sjuksköterskeelever. Härtill kommer det krävande och betungande
merarbete, som föranledes av den omfattande forskningsverksamhet,
som bedrives vid sjukhuset. Om eleverna några timmar om dagen kunde
frikopplas för instruktion under kliniklärarinnas ledning, skulle avdelningssköterskorna
erhålla en välbehövlig avlastning i sin arbetsbörda. Den av
direktionen föreslagna omläggningen av elevernas tjänstgöringsförhållanden
har således vid sidan av önskemålet att effektivisera elevernas utbildning
ett rekryteringsbefrämjande syfte av mycket stor betydelse. Då departementschefen
bedömer personalsituationen vid karolinska sjukhuset såsom
ytterst allvarlig, finner han det angeläget, att varje åtgärd vidtages, som
kan leda till en förbättring av sjuksköterskornas arbetsförhållanden. Departementschefen
är således i princip beredd att ansluta sig till direktionens
förslag i denna fråga. Mot de fördelar, som härigenom vinnes, måste emellertid
vägas de väsentliga kostnadsökningar för statsverket — cirka 250 000
kronor per år i nuvarande löneläge — som ett genomförande av direktionens
förslag skulle medföra. Mot bakgrunden härav anser departementschefen
sig endast så till vida kunna biträda direktionens framställning i denna
del som han förordar, att för nästa budgetår ett belopp av 160 000 kronor
ställes till direktionens förfogande för ifrågavarande ändamål. Härigenom
blir direktionen i stånd att anställa omkring 18 nya befattningshavare som
avlösare för eleverna, vilket under alla förhållanden måste innebära en
högst väsentlig förbättring i berörda hänseenden.
Statsutskottets utlåtande nr It år 1960
65
De av direktionen gjorda beräkningarna i fråga om behovet av personalökningar
på grund av arbetstidsförkortningen i egentlig mening, vilka grundar
sig på långvariga och mycket ingående undersökningar och vilka resulterat
i helt omlagda arbetsscheman m. m., godtages i princip. Då departementschefen
finner det önskvärt, att den nya organisationen icke bindes
allt för hårt från början, anser han med ett viktigt undantag, att med inrättandet
av extra ordinarie tjänster bör anstå i avbidan på erfarenheter av
den nya organisationen. Enär extra sjukskötersketjänster visat sig särskilt
svåra att rekrytera, bör emellertid denna personalgrupp beredas en fastare
anställningsform. Med hänsyn härtill tillstyrkes, att för genomförandet
av arbetstidsförkortningen — utöver för innevarande budgetår redan inrättade
12 tjänster som sjuksköterska i Ae 8 —- må tillkomma ytterligare 5
tjänster som översköterska i Ae 10 och 31 tjänster som sjuksköterska i Ae 8,
varav en med halvtidstjänstgöring, varvid samtidigt 4 överskötersketjänster
i Ae 9 och 2 tjänster som sjukvårdsbiträde i Ae 2/3, varav en med halvtidstjänstgöring,
anses böra indragas. Vidare förordas, att ett belopp av 440 000
kronor ställes till direktionens förfogande för anställande av övrig för ändamålet
erforderlig personal. Sammanlagt skulle direktionen således under
budgetåret 1960/61 för dels genomförandet av arbetstidsförkortningen
dels omläggning av elevernas tjänstgöringsförhållanden äga disponera
(440 000 + 160 000) 600 000 kronor. Med hänsyn till att 350 000 kronor
redan för innevarande budgetår anvisats för att underlätta arbetstidsförkortningens
genomförande, varjämte under anslaget upptagna medel för övertidsersättningar
enligt vad direktionen därom anfört torde kunna nedräknas
med 100 000 kronor, uppgår emellertid den erforderliga anslagsökningen
endast till (600 000 — 350 000 — 100 000) 150 000 kronor. Direktionens förslag
om att tillföra den psykiatriska kliniken en för sjukhuset ny kategori
befattningshavare (skötare) finner departementschefen väl motiverat. Direktionen
bör således inom angivna ram försöksvis äga inrätta högst tre tjänster
som skötare i Ag 8.
Departementschefen finner slutligen övertygande skäl vara anförda till
stöd för framställningen om utbyte av i runt tal 86 tjänster som ekonomibiträde
i Ae 2/3 mot lika många tjänster som sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 och
tillstyrker därför detta förslag.
De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkningar och ändrade lönegradsplaceringar in. m. med
1 089 000 kronor. Till automatiska utgiftsstegringar för vidtagen lönereglering
in. in., ökat behov av medel för ersättning till nattjänstgörande tillfällig
personal samt ökad kompensation för höjda folkpensionsavgifter avses
1 412 000 kronor. Anslaget uppräknas alltså med (1 089 000 + 1 412 000)
2 501 000 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (34 927 000 +2 501 000)
37 428 000 kronor.
5 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 sand. Nr 11
66
Statsutskottets utlåtande nr 11 ur 1960
I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas av vad departementschefen
i det föregående anfört och föreslagit.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Palme m. fl. (I: 192) och den andra inom andra kammaren av fru
Kristensson m. fl. (II: 204), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels
besluta, att l:e underläkartjänsten vid karolinska sjukhusets endokrinologiska
avdelning i lönegrad Ae 23 måtte omvandlas till biträdande överläkartjänst
i Ae 24 samt att 2:e underläkartjänsten i Ag 20 måtte omvandlas till
l:e underläkartjänst i Ae 23, dels ock till Karolinska sjukhuset: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 utöver de i statsverkspropositionen föreslagna kronor
37 428 000 anvisa ett förslagsanslag av kronor 5 064,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fröken Mattson och fru Hamrin-Thorell (I: 392) och den andra
inom andra kammaren av fru Löfqvist (II: 485), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte ställa medel till förfogande för inrättandet av en tjänst som
laboratoriebiträde vid radiopatologiska institutionen och en tjänst som
kanslibiträde vid cytologiska laboratoriets expedition samt i anledning därav
höja anslaget till Karolinska sjukhuset: Avlöningar med 23 796 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 204 och I: 392.
Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
av departementschefen jämväl i förevarande sammanhang anmält
förslag om viss tjänsteförändring.
Vad departementschefen föreslagit i fråga om nya tjänster föranleder
inte heller någon erinran från utskottets sida. Däremot är utskottet inte
berett att i anledning av vad i förevarande motioner anförts förorda en
ytterligare höjning av ifrågavarande avlöningsanslag. Utskottet, som därför
avstyrker motionerna I: 192 och II: 204 samt I: 392 och II: 485, förutsätter
att motionärernas synpunkter närmare överväges av Kungl. Maj :t i
samband med prövningen av sjukhusets anslagsäskanden för budgetåret
1961/62.
Utskottet anser i likhet med departementschefen, att det icke är rationellt,
att eleverna under den praktiska utbildningen hela arbetsdagen utnyttjas
huvudsakligen för rutingöromål. Med hänsyn härtill ävensom övriga för
karolinska sjukhuset speciella omständigheter tillstyrker utskottet, att ett
belopp om 160 000 kronor ställes till direktionens förfogande för anställande
av nya befattningshavare som avlösare åt eleverna.
Även beräkningarna i fråga om behovet av personalökningar på grund
av arbetstidsförkortningen i egentlig mening kan av utskottet godtagas.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
67
Under åberopande av det anförda och då utskottet i övrigt inte funnit
anledning till erinran eller särskilt uttalande, hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 192 och II: 204 samt I: 392
och II: 485
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för karolinska sjukhuset, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 3 760 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis............ 173 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.............................. 27 291 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 5 584 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis.......................... 620 000
Summa kronor 37 428 000;
c) till Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 37 428 000 kronor.
49:o) Karolinska sjukhuset: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 52,
s. 204—206) föreslagit riksdagen att till Karolinska sjukhuset: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 11 545 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10 855 000 kronor.
För sjukvård m. m. åt personalen upptages ett till 50 000 kronor förhöjt
belopp. Anslagsposten till reseersättningar nedräknas till 10 000 (— 10 000)
kronor.
I fråga om anslagsposten till expenser beräknas för bränsle, lyse och
vatten 750 000 kronor, vilket innebär en minskning med 400 000 kronor,
medan för övriga expenser upptages oförändrat belopp, 430 000 kronor.
Sammanlagt skulle alltså anslagsposten till expenser uppgå till (750 000 +
430 000) 1 180 000 kronor.
68
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
Vad angår anslagsposten till övriga utgifter beräknas för inventariers
underhåll och komplettering 1 690 000 kronor. Inom anslaget torde kunna
rymmas kostnader för engångsanskaffning av vissa inventarier till ett belopp
av 630 000 kronor.
Delposten till tvätt och renhållning uppföres med oförändrat belopp eller
140 000 kronor. För kosthåll anses böra anvisas ett till 2 500 000 kronor förhöjt
belopp. Med hänsyn bl. a. till belastningen och den förutsatta ökningen
av antalet vårddagar vid sjukhuset anses delposterna till läkemedel och till
förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården böra höjas med 200 000 resp.
330 000 kronor till 2 500 000 resp. 3 430 000 kronor. För verkskyddsändamål
erforderliga medel bör i fortsättningen bestridas från förevarande anslag.
På grund härav föreslås, att delposten till diverse utgifter uppräknas med
5 000 kronor till 45 000 kronor.
Anslagsposten till övriga utgifter skulle således uppgå till 10 305 000
kronor.
Omkostnadsanslaget i dess helhet uppskattas alltså till 11 545 000
(+ 690 000) kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må till Karolinska sjukhuset: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
11 545 000 kronor.
50:o) Karolinska sjukhuset: Utrustning. Kungl. Maj:t har (punkt 53,
s. 206—209) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att utrustning till alkoholkliniken
vid karolinska sjukhuset må beställas till ett värde av högst
300 000 kronor, att gäldas tidigast under budgetåret 1961/62, dels ock till
Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 3 400 000 kronor.
Karolinska sjukhusets utrustningskommitté har hemställt om dels bemyndigande
att beställa utrustning till ett värde av 900 000 kronor, att gäldas
tidigast under budgetåret 1961/62, dels ock anvisande av 3 923 000
kronor till utrustning av centrallaboratorier och blodgivarcentral samt
alkoholklinik. Den begärda medelsanvisningen har beräknats på sätt framgår
av följande sammanställning:
1. Centrallaboratorier och blodgivarcentral .................. 2 891 000
2. Alkoholklinik .......................................... 1 032 000
Summa kronor 3 923 000
De totala kostnaderna för utrustning av nybyggnaden för centrallaboratorier
och blodgivarcentral har beräknats till 3 931 000 kronor. Hittills har
för ändamålet anvisats 1 040 000 kronor, varjämte kommittén för innevarande
budgetår erhållit bemyndigande att beställa utrustning till ett värde
Statsutskottets utlåtande nr il år 1960
69
av högst 2 000 000 kronor. Utrustningsförslaget, särskilt i vad detsamma
avser utrustning för undervisningens och forskningens behov, har numera
även granskats av utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Vad
nämnden därvid anfört har icke givit departementschefen anledning till
erinran. Under förutsättning att de av nämnden föreslagna justeringarna
i utrustningsprogrammet kommer till stånd, innebärande en minskning
av de totala utrustningskostnaderna med 92 000 kronor, anser departementschefen
sig böra tillstyrka utrustningsförslaget i dess helhet. Den nya
laboratoriebyggnaden beräknas stå färdig för inflyttning omkring den 1 januari
1961. Under nästa budgetår bör således återstoden av för anskaffning
av ifrågavarande utrustning erforderliga medel anvisas. På grund av det
anförda och med beaktande jämväl av vissa merkostnader, vilka uppskattas
till 100 000 kronor, tillstyrkes en medelsanvisning för ändamålet av
(3 931 000 — 1 040 000 — 92 000 + 100 000) i runt tal 2 900 000 kronor.
Kommittén har på grundval av verkställd utredning lagt fram förslag
till utrustning av den nya alkoholkliniken. De totala utrustningskostnaderna
beräknas uppgå till 1 032 000 kronor. Departementschefen tillstyrker
det framlagda utrustningsprogrammet och har icke funnit anledning till
erinran mot de gjorda kostnadsberäkningarna. Det förutsättes dock, att
kommittén vinnlägger sig om att begränsa utgifterna så långt detta är möjligt
utan att kravet på en tillfredsställande standard i fråga om utrustningen
eftersättes. Vidkommande anslagsbehovet för nästa budgetår anser departementschefen
— med hänsyn till att den nya kliniken beräknas stå färdig
först i slutet av år 1961 — en medelsanvisning för ändamålet av 500 000
kronor vara tillfyllest, under förutsättning att kommittén samtidigt erhåller
bemyndigande att beställa utrustning till ett värde av högst 300 000
kronor, att gäldas tidigast under budgetåret 1961/62. I detta sammanhang
erinras om att frågan om utrustning av den till alkoholkliniken anslutna
institutionen för teoretisk alkoholforskning handlägges under åttonde huvudtiteln.
Vid anmälan i statsverkspropositionen av investeringsanslaget till karolinska
sjukhusets utbyggande föreslås, att med ytterligare medelstilldelning
för uppförande av ny verkstadsbyggnad samt för tillbyggnad av allergilaboratoriet
får anstå till ett senare budgetår. Den föreslagna tillbyggnaden
av röntgendiagnostiska avdelningen anses vidare icke böra komma till
utförande under nästa budgetår. Med hänsyn härtill behöver enligt departementschefen
utrustning för ifrågavarande tre byggnadsföretag icke beställas
redan under budgetåret 1960/61.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits uppföres anslaget med sammanlagt
3 400 000 kronor, vilket i jämförelse med innevarande budgetår innebär en
anslagsökning med 2 029 000 kronor. Vidare anses böra utverkas riksdagens
medgivande att beställa utrustning till alkoholkliniken till ett värde
av högst 300 000 kronor, att gäldas tidigast under budgetåret 1961/62.
70
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
Utskottet har i sitt utlåtande nr 37 avstyrkt motionsvis gjorda yrkanden
om anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1960/61 till utbyggnad av karolinska
sjukhusets allergilaboratorium. Några medel för utrustning för
ifrågavarande byggnadsföretag synes sålunda, såsom departementschefen
förutsatt vid sin anmälan av förevarande anslag, inte behöva anvisas.
Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har inte givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) medgiva, att utrustning till alkoholkliniken vid karolinska
sjukhuset må beställas till ett värde av högst 300 000
kronor, att gäldas tidigast under budgetåret 1961/62;
b) till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 3 400 000 kronor.
51 :o) Serafimerlasarettet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 54, s.
209—216) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för serafimerlasarettet, som föranledes
av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för serafimerlasarettet, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Serafimerlasarettet: Avlöningar
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 10 283 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 9 709 000 kronor.
Direktionen har framhållit, att behovet av psykiatrisk konsultation vid
serafimerlasarettets kliniker bör tillgodoses från karolinska sjukhusets psykiatriska
klinik, men att bristen på läkare vid denna klinik medfört att
för undervisningen och sjukvården vid lasarettet nödvändiga psykiatriska
konsultationer — vartill även måste räknas närvaro av psykiatriker vid
diskussioner, ronder, konferenser och föreläsningar, där även de psykiatriska
aspekterna belyses — icke f. n. kan lämnas, överläkaren vid lasarettets
medicinska klinik, professorn G. Biörck, har påtalat detta förhållande
och hemställt om anvisande av ett belopp av 10 000 kronor för att kunna
anlita utomstående psykiatrisk expertis. Enligt direktionens mening bör
emellertid konsultationer kunna utföras av läkare vid karolinska sjukhusets
psykiatriska klinik under förutsättning, att av lärarkollegiet föreslagna två
tjänster som förste underläkare inrättas därstädes. Såsom framgår av vad
tidigare anförts under karolinska sjukhusets avlöningsanslag har departementschefen
emellertid ansett sig f. n. kunna tillstyrka inrättandet av endast
en av de begärda tjänsterna. Vid sådant förhållande kan serafimer
-
Statsutskottets utlåtande nr il år 1960
71
lasarettets behov av psykiatrisk expertis icke tillgodoses genom anlitande
av läkare vid karolinska sjukhusets psykiatriska klinik. Mot bakgrunden
härav är departementschefen beredd att så till vida biträda nu ifrågavarande
förslag som han tillstyrker, att 6 000 kronor anvisas för det angivna ändamålet.
Vid röntgenavdelningen bör en sjukvårdsbiträdestjänst, vars innehavare
helt ägnar sig åt kontorsgöromål, utbytas mot en tjänst som kontorsbiträde
i reglerad befordringsgång.
För lasarettets avdelning för hjärtkateterisering och angiokardiografi,
som kommer att tagas i bruk under nästa budgetår, bör anställas en förste
underläkare i Ae 23, en översköterska i Ae 9, ett kontorsbiträde i reglerad
befordringsgång samt ett ekonomibiträde i Ae 2/3 med halvtidstjänstgöring,
Vid det kliniskt-kemiska centrallaboratoriet föreligger behov av ytterligare
personal för utförande av erforderliga enzymanalyser. Det föreslås, att en
befattningshavare med laboratorieutbildning knytes till laboratoriet för
ifrågavarande verksamhet. Lönegradsplaceringen för den nya tjänsten, som
bör inrättas såsom extra ordinarie, anses emellertid böra prövas i annat
sammanhang. Vid laboratoriet bör vidare tillkomma en tjänst som ekonomibiträde
i Ae 2/3 på halvtid, varjämte en kanslibiträdestjänst i Ae 7 bör ordinariesättas.
Direktionens framställning om inrättande vid lasarettet av två sjukvårdsbiträdestjänster
i Ae 2/3 som ersättning för indragna elevplatser tillstyrkes.
Vidare föreslås anställande av två undersköterskor i Ae 4 i utbyte mot
lika många sjukvårdsbiträden i Ae 2/3.
För genomförandet av arbetstidsförkortningen föreslår direktionen följande
personalökning vid lasarettet, nämligen 9 sjuksköterskor i Ae 8, 9
sjukvårdsbiträden i Ae 2/3, 2 ekonomibiträden i Ae 2/3, 1 vaktmästare i
Ae 7 och 1 eldare i Ae 7. Innevarande budgetår har för angivna ändamål
redan inrättats 4 sjuksköterske- och 4 sjukvårdsbiträdestjänster, varjämte
ett belopp av 70 000 kronor ställts till Kungl. Maj :ts förfogande såsom en
reserv. För att möjliggöra att sjuksköterskeeleverna frigöres vissa timmar
per dag för deltagande i föreläsningar, demonstrationer m. m. föreslås vidare
i detta sammanhang anställandet av 4 sjukvårdsbiträden i Ae 2/3. Mot de
av direktionen gjorda beräkningarna rörande personalbehovet till följd av
den egentliga arbetstidsförkortningen har departementschefen icke funnit
anledning till erinran. Departementschefen godtager likaledes direktionens
framställning i vad densamma avser elevernas tjänstgöringsförhållanden.
Det föreslås alltså, att för nästa budgetår för nu ifrågavarande ändamål
inrättas 5 tjänster som sjuksköterska i Ae 8, 1 vaktmästartjänst i Ae 7 och
en tjänst som eldare i Ae 7. För anställande av övrig härför erforderlig
personal bör ett belopp av 100 000 kronor ställas till direktionens förfogande,
vilket innebär en anslagsökning med (100 000 — 70 000) 30 000
kronor.
72
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
Vad sålunda föreslagits föranleder en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkningar och ändrade lönegradsplaceringar m. m. med 249 000
kronor. Till automatiska utgiftsstegringar för vidtagen lönereglering m. in.
samt ökad kompensation för höjda folkpensionsavgifter avses 325 000 kronor.
Anslaget uppräknas alltså med (249 000 + 325 000) 574 000 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (9 709 000 +574 000)
10 283 000 kronor.
I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas av vad departementschefen
i det föregående anfört och föreslagit.
Utskottet vill erinra om att inrättandet av en avdelning vid serafimerlasarettet
för hjärtkateterisering och angiokardiografi var aktuellt redan i
samband med att avtal år 1958 träffades mellan staten och Stockholms stad
angående anordnande av undervisning vid vissa Stockholms stad tillhöriga
sjukhus men att departementschefen inte då var beredd att taga definitiv
ställning till de föreslagna åtgärderna. Med anledning av en vid 1958 års
B-riksdag väckt motion har utskottet i sitt utlåtande nr B 40, under erinran
om att stadsfullmäktige i Stockholm för sin del godkänt avtalet med
de nu föreslagna åtgärderna, ansett att dessa borde närmare övervägas
vid den fortsatta detaljplaneringen av lasarettets upprustning och då i
första hand prövas i samband med lasarettets ordinarie anslagsäskanden.
Under åberopande härav och då medel numera kunnat ställas till förfogande
för ändamålet från anslaget till Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten
vid serafimerlasarettet m. m. tillstyrker utskottet den för avdelningen
föreslagna personaluppsättningen.
Med hänvisning till vad utskottet anfört vid behandlingen av motsvarande
fråga under karolinska sjukhusets avlöningsanslag kan utskottet även
godtaga departementschefens förslag i fråga om elevernas tjänstgöringsförhållanden.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag jämväl i övrigt hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för serafimerlasarettet, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................
1 452 000
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 73
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis............ 126 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 7 013 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 1 523 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis......................... 169 000
Summa kronor 10 283 000;
c) till Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 10 283 000 kronor.
52:o) Serafimerlasarettet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 55, s. 216—218), vilket innebär en med 42 400 kronor minskad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Serafimerlasarettet: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 179 900
kronor.
53 :o) Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs och S:t
Görans sjukhus. Kungl. Maj :t har (punkt 57, s. 219—227) föreslagit riksdagen
att dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning
för Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för Sabbatsbei''gs och S:t Görans sjukhus,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till
Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs och S:t Görans
sjukhus för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 472 000 kronor.
Genom beslut den 28 maj 1948 och den 12 december 1958 har Kungl.
Maj :t godkänt avtal mellan staten och Stockholms stad angående dels samarbete
för ny- och ombyggnad samt drift av Sabbatsbergs sjukhus dels ock
samarbete för uppförande och drift av en psykiatrisk klinik vid S:t Görans
sjukhus (jfr propositionerna nr 213/1948 och 12/1959). Enligt dessa avtal
skall läkare, som icke uteslutande anställes för undervisningens och forskningens
behov, tillsättas, avlönas och pensioneras av staten men staden skall
tillskjuta halva löne- och pensionskostnaden.
I riksstaten för innevarande budgetår har under elfte huvudtiteln upptagits
ett förslagsanslag till Avlöning av vissa underordnade läkare vid
Sabbatsbergs sjukhus å 250 000 kronor. Detta belopp motsvarar statens
andel av de totala lönekostnaderna för ifrågavarande läkarpersonal, vilken
andel enligt gällande avtal med Stockholms stad utgör hälften. De totala
74
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
lönekostnaderna under innevarande budgetår har således beräknats till
500 000 kronor. Departementschefen förordar, att å statsverket fallande del
av kostnaderna för löner åt den läkarpersonal vid Sabbatsbergs och S:t
Görans sjukhus, varom nu är fråga, fr. o. in. budgetåret 1960/61 bestrides
från ett särskilt anslag av förslagsanslags natur med benämning Avlöning
av vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus. Då
avlöningsstaten lämpligen bör återspegla ifrågavarande lönekostnader i
deras helhet och icke såsom nu är fallet beträffande Sabbatsbergs sjukhus
endast den statliga andelen, föreslås vidare en omläggning i sådant syfte,
varvid statens bidrag i staten bör upptagas som en särskild inkomstpost.
I likhet med direktionen för karolinska sjukhuset anser departementschefen
behov föreligga av eu fastare organisation för den cytologiska diagnostikverksamheten
vid Sabbatsbergs sjukhus och tillstyrker därför, att 20 000
kronor beräknas för anställande vid sjukhuset mot arvode av en till den
patologiska institutionen knuten deltidstjänstgörande läkare med uppgift att
svara för ifrågavarande verksamhet. På grund av automatiska utgiftsökningar
avseende läkarpersonalen vid sjukhuset uppräknas anslaget vidare
med — inklusive den å staden fallande andelen — 16 000 kronor.
Vad härefter angår den psykiatriska kliniken å S:t Görans sjukhus har
lärarkollegiet föreslagit, att vid kliniken skall inrättas tre biträdande överläkartjänster
och fjorton tjänster som förste underläkare. Mot det föreslagna
antalet biträdande överläkare har inga invändningar rests från
remissmyndigheternas sida. Lärarkollegiets förslag i denna del tillstyrkes.
Av tjänsterna bör såsom lärarkollegiet föreslagit en placeras vid polikliniken.
Beträffande antalet underläkare har olika meningar uttalats. För det
första verksamhetsåret vid den psykiatriska kliniken å S:t Görans sjukhus
tillstyrker departementschefen inrättandet av nio förste underläkartjänster,
varav två bör placeras vid polikliniken.
Direktionen för karolinska sjukhuset har med hänsyn till behovet av
ett ökat antal utbildningsplatser ifrågasatt, om icke vissa av underläkartjänsterna
bör reserveras som randutbildningstjänster med ettårsförordnanden.
Det är givetvis angeläget, att vid inrättandet av nya tjänster en
sådan avvägning kommer till stånd, att antalet utbildningstjänster snarast
möjligt bringas att motsvara vad som behövs för att inom rimlig tid tillgodose
behovet av specialister och läkare med erforderlig randutbildning
i psykiatri. Beträffande här ifrågavarande läkarpersonals anställningsförhållanden
torde i överensstämmelse med vad som gäller för de underordnade
läkarna vid Sabbatsbergs kvinnoklinik och patologiska institution de
bestämmelser i reglementet för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet,
som meddelats för motsvarande personal vid karolinska sjukhuset,
komma att vinna tillämpning. Enligt sagda reglemente tillsättes befattning
som förste underläkare genom förordnande på viss tid, som ej utan Kungl.
Maj :ts medgivande må överstiga tre år i sänder, och befattning som andre
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
75
underläkare genom förordnande på ett år. Dessa bestämmelser är avfattade
i överensstämmelse med en den 20 februari 1956 med Sveriges läkarförbund
ingången överenskommelse (se prop. nr 132/1956), vid vilken fogats
en protokollsanteckning, enligt vilken parterna förutsätter, att förste underläkare
kommer att förordnas på tre år i sänder, om ej särskilda skäl talar
däremot, och andre underläkare på ett år. Randutbildningstjänster med
ettårsförordnanden är således f. n. regelmässigt andre underläkartjänster.
Föreliggande, av läkarbristen orsakade rekryteringssvårigheter kan emellertid
särskilt med hänsyn till läget på psykiatrikerbanan befaras få till
följd, att andre underläkartjänster på grund av sin lägre löneställning icke
kommer att kunna besättas. Med anledning härav och då behovet av randutbildningstjänster
på tidigare anförda skäl måste tillmätas stor vikt, föreslår
departementschefen, att två av de i det föregående förordade förste underläkartjänsterna
vid den psykiatriska kliniken må tillsättas genom ettårsförordnanden.
Departementschefen har förvissat sig om att läkarförbundet
icke har något att erinra mot en dylik anordning. Vad i övrigt föreskrivits
beträffande underordnade läkare vid Sabbatsbergs kvinnoklinik och patologiska
institution bör äga motsvarande tillämpning beträffande här ifrågavarande
läkare vid S:t Görans sjukhus.
Vid bifall till vad nu förordas beräknas lönekostnaderna inklusive vikariatsersättningar
m. m. under nästa budgetår för de underordnade läkarna
vid psykiatriska kliniken vid S:t Görans sjukhus till 408 000 kronor, varav
statens andel enligt gällande avtal med staden utgör hälften eller 204 000
kronor.
Med hänsyn till vad departementschefen i det föregående anfört och förordat
uppskattas anslaget i dess helhet till 472 000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för Sabbatsbergs
och S:t Görans sjukhus:
Personalförteckning
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än A c 19
Sabbatsbergs sjukhus
Tjänst
Lönegrad
4 biträdande överläkare
10 förste underläkare
Ae 24
Ae 23
76
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
S:t Görans sjukhus
Tjänst Lönegrad
3 biträdande överläkare .................. Ae 24
9 förste underläkare ...................... Ae 23
b) godkänna följande avlöningsstat för Sabbatsbergs och
S:t Görans sjukhus, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
Utgifter:
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 29 400
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................ 762 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 137 400
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 15 200
Summa kronor 944 000
Särskilda uppbörds medel:
Bidrag från Stockholms stad .................. 472 000
Nettoutgift kronor 472 000;
c) till Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sab -
batsbergs och S:t Görans sjukhus för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 472 000 kronor.
54:o) Bidrag till vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs och S:t Görans
sjukhus. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 58, s. 227 och 228),
vilket innebär, att medel för bestridande av statens bidrag till ifrågavarande
driftkostnader fr. o. in. nästa budgetår anvisas under ett särskilt anslag av
förslagsanslags natur med benämning Bidrag till vissa driftkostnader vid
Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus, samt en medelsanvisning av 600 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa driftkostnader vid
Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.
55:o) Bidrag till ny- och ombyggnad av Sabbatsbergs sjukhus. Kungl.
Maj:t har (punkt 59, s. 228—230) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
ny- och ombyggnad av Sabbatsbergs sjukhus för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 1 240 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
77
Anslag för detta ändamål är icke uppfört i gällande riksstat.
I det av Kungl. Maj :t den 28 maj 1948 godkända avtalet mellan staten
och Stockholms stad angående samarbete för ny- och ombyggnad samt drift
av det staden tillhöriga Sabbatsbergs sjukhus föreskrivs bl. a., att statens
bidrag till pannanläggningen vid sjukhuset skall utgå med dels 25 procent
av de verkliga kostnader uppförandet av densamma visats ha medfört, dock
efter avskrivning med 2,5 procent per år för den tid, den varit i bruk, då bidraget
erlägges, dels med 25 procent av utrustningens värde vid tidpunkten
för bidragets erläggande. Sistnämnda värde skall fastställas av särskilda
värderingsmän. I en av Kungl. Maj:t den 12 oktober 1956 godkänd, mellan
parterna träffad särskild överenskommelse stadgas vidare, att det statliga
byggnadsbidraget för pannanläggningen skall erläggas senast den 1 juli
1960, därvid skall iakttagas, att avskrivningar skall beräknas till betalningsdagen.
För pannanläggningens uppförande har under åren 1941, 1945 och 1954
sammanlagt anvisats 4 624 000 kronor. Uppförandet och utbyggnaden har
skett i tre etapper. Till utgångspunkt för i förenämnda avtal angiven avskrivning
å anläggningen har tagits resp. den 1 januari 1943, den 1 januari
1949 och den 1 januari 1958. Anläggningens kvarstående värde per den
1 juli 1960 kommer därvid att uppgå till 3 900 518 kronor. Inventarieutrustningens
värde vid samma tidpunkt har i avvaktan på dess
faställande genom värderingsmän preliminärt beräknats till 56 000 kronor.
Statens bidrag per den 1 juli 1960 skulle således kunna uppskattas
till 25 X *^8 '''' ggg j3Q e}ier avrundat 990 000 kronor. Mot
V 100 )
föreliggande kostnadsberäkningar har departementschefen icke funnit anledning
till erinran. Emellertid framhålles, att anläggningen icke kommer
att vara helt färdigställd den 1 juli 1960, varför statsverket för budgetåret
1961/62 kommer att åsamkas vissa ytterligare kostnader för ifrågavarande
ändamål. Vid förestående förhandlingar mellan staten och staden rörande
vissa kompletteringar och ändringar av Sabbatsbergsavtalet bör vidare beaktas
den omständigheten, att pannanläggningen jämväl betjänar Sabbatsbergs
vård- och ålderdomshem.
Enligt Sabbatsbergsavtalet åligger det staten att för genom avtalet för
undervisningsändamål upplåtna anläggningar — med undantag för pannanläggningen
och den patologiska institutionen — tillhandahålla staden
bidrag under byggnadstiden i ungefärlig proportion till stadens egna utlägg
för ifrågavarande byggnadsföretag. Staden har för hittillsvarande utredningar,
arkitekttävlingar och ritningsarbeten disponerat 494 380 kronor.
För tiden intill den 1 juli 1961 beräknas kostnaderna för det fortsatta projekteringsarbetet
uppgå till sammanlagt 570 000 kronor. Enär staten enligt
avtalet bar att erlägga bidrag med 25 procent av de verkliga totalkostnaderna
för anläggningarnas färdigställande skulle det för nästa budgetår
78
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
erforderliga medelsbehovet uppgå till i runt tal 267 000 kronor. Med hänsyn
till den osäkerhet, som måste anses vidlåda de gjorda beräkningarna, anser
departementschefen dock tillfyllest, att 250 000 kronor anvisas för nästa
budgetår för bestridande av statens bidrag till ifrågavarande projekteringskostnader.
Det sammanlagda medelsbehovet för nu angivna ändamål skulle alltså för
budgetåret 1960/61 uppgå till (990 000 + 250 000) 1 240 000 kronor. Detta
belopp föreslås anvisat.
Utskottet. Avtalet mellan staten och Stockholms stad angående samarbete
för ny- och ombyggnad samt drift av det staden tillhöriga Sabbatsbergs
sjukhus — redovisat i propositionen nr 213/1948 — har tidigare godkänts
av riksdagen. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet den föreslagna
medelsanvisningen och hemställer därför,
att riksdagen må till Bidrag till ny- och ombyggnad av
Sabbatsbergs sjukhus för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 1 240 000 kronor.
56:o) Bidrag till uppförande och utrustning av en psykiatrisk klinik vid
S:t Görans sjukhus i Stockholm m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 60, s. 230)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till uppförande och utrustning av en
psykiatrisk klinik vid S:t Görans sjukhus i Stockholm m. m. för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.
De totala byggnadskostnaderna för den psykiatriska klinikens färdigställande
beräknas till 8 860 000 kronor, medan totalkostnaderna för klinikens
utrustning preliminärt uppskattas till 2 500 000 kronor. Med utgångspunkt
från dessa belopp kan — enligt i gällande avtal angående samarbete mellan
staten och Stockholms stad för uppförande och drift av ifrågavarande klinik
angivna grunder (se prop. nr 12/1959) — statens andel av byggnads- och
utrustningskostnaderna beräknas till 2 658 000 resp. 625 000 kronor. Kostnaderna
för viss revidering av ritningar samt vissa ändringsarbeten inom
klinikbyggnaden m. m., för vilka staten enligt avtalet ensam svarar, uppskattas
till 117 300 kronor. Statens byggnadsbidrag för budgetåret 1960/61
till de för hela sjukhuset gemensamma inrättningarna torde vidare komma
att uppgå till cirka 155 000 kronor. I sistnämnda belopp är inräknat bidrag
till sjukhusets nyligen färdigställda pannanläggning och centralkök samt
den befintliga patologbyggnaden.
Statens bidrag enligt de föreliggande beräkningarna torde således komma
att utgöra (2 658 000 + 625 000 + 117 300 + 155 000) 3 555 300 kronor. För
budgetåren 1958/59 och 1959/60 har för ifrågavarande ändamål anvisats
tillhopa 2 957 000 kronor. Enär kliniken beräknas kunna tagas i bruk under
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 79
hösten 1960, anses återstoden av statens andel eller (3 555 300 — 2 957 000)
i runt tal 600 000 kronor böra anvisas för nästa budgetår.
Utskottet. Den av departementschefen föreslagna medelsanvisningen står
i överensstämmelse med bestämmelserna i det avtal i ämnet som godkänts
av föregående års riksdag och föranleder inte någon erinran från utskottets
sida.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till uppförande och utrustning
av en psykiatrisk klinik vid S:t Görans sjukhus i Stockholm
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kronor.
57 :o) Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa Stockholms stad
tillhöriga sjukhus. I enlighet med Ivungl. Maj :ts förslag (punkt 61, s. 231),
vilket innebär en minskning av anslaget med 30 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av undervisning
vid vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 330 000 kronor.
58:o) Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid S:t Eriks sjukhus i Stockholm
m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 62, s. 231—246) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid S:t Eriks sjukhus i Stockholm
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 156 000
kronor.
Anslag för detta ändamål är icke uppfört i gällande riksstat.
I sitt betänkande angående regionsjukvården (SOU 1958: 26) har utredningsmannen,
generaldirektören A. Engel berört vårdmöjligheterna för behandling
med s. k. konstgjord njure.
Genom beslut den 29 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommissionen
för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande in. in. att
upptaga förhandlingar med Stockholms stad angående ifrågasatt medverkan
från stadens sida till bestridande av kostnaderna för inrättande och drift
vid karolinska sjukhuset av en behandlingscentral för s. k. konstgjord njure.
I skrivelse den 23 oktober 1958 anmälde förhandlingskommissionen, som
upptagit förhandlingar i ärendet jämväl med Stockholms läns landsting, att
den ej lyckats få till stånd någon överenskommelse i frågan med vare sig
staden eller landstinget.
Med anledning av det otillfredsställande läge, vari frågan om Stockholms
80
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
förseende med ifrågavarande behandlingsform härigenom råkat, uppdrogs
den 3 mars 1959 åt generaldirektören Engel att ånyo undersöka, hur behovet
av behandlingscentraler för s. k. konstgjord njure i landet bäst kunde
tillgodoses särskilt vad beträffar Stockholmsområdet. I skrivelse den 3
juli 1959 har utredningsmannen redogjort för resultatet av sina undersökningar
samt framlagt därav föranledda förslag. Utredningsmannens uttalanden
har kompletterats med en av ordföranden i kommittén för Akademiska
sjukhusets i Uppsala utbyggande den 13 juli samma år avgiven särskild
skrivelse.
Som ett led i den samplanering och samordning av sjukvården inom
Stor-Stockholmsområdet, som pågår mellan representanter för staten,
Stockholms stad och Stockholms läns landsting, har slutligen frågan om
behandlingscentraler för s. k. konstgjord njure inom ifrågavarande sjukvårdsområde
upptagits till behandling av en av berörda parter gemensamt
tillsatt expertdelegation. Med skrivelse den 10 november 1959 har Stockholms
stads sjukhusdirektion överlämnat en av delegationen upprättad
särskild promemoria med förslag i ärendet.
En redogörelse för utredningsmannens uttalanden och förslag samt däröver
avgivna yttranden ävensom för expertdelegationens promemoria finnes
intagen i statsrådsprotokollet (s. 232—243).
Departementschefen anför att den rådande bristen på resurser för
dialysterapi (behandling med konstgjord njure) är allvarlig. Det har länge
varit uppenbart, att den till njurmedicinska avdelningen vid lasarettet i
Lund knutna behandlingscentralen för konstgjord njure varit helt otillräcklig
för att fylla hela landets behov. Tillkomsten år 1958 av en mindre
dialysavdelning vid lasarettet i Umeå har till följd härav visat sig mycket
värdefull men situationen är fortfarande i hög grad otillfredsställande.
Nu föreligger förslag om inrättande av ytterligare behandlingscentraler
med därtill knutna särskilda medicinska nj ur avdelningar vid Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg samt vid karolinska sjukhuset och S:t Eriks sjukhus i
Stockholm. Vidare har inrättandet av en sådan central upptagits på programmet
för utbyggnaden av Akademiska sjukhuset i Uppsala. När en behandlingscentral
inrättats vid Sahlgrenska sjukhuset synes förevarande
sjukvårdsbehov vara täckt för södra, västra och norra Sverige. Tillräckligt
underlag för att nu fastställa upptagningsområden för dessa behandlingscentraler
synes icke föreligga. Departementschefen understryker vad han
anser vara det väsentliga i frågans nuvarande läge, nämligen att möjligheten
att erhålla behandling med konstgjord njure måste stå öppen för var
och en som — oavsett var han är bosatt —- bedömes vara i behov därav. De
i expertdelegationens promemoria berörda ändringarna i det s. k. utomlänsavtalet,
vilka trätt i kraft den 1 januari 1960, är ägnade att underlätta
ett smidigt genomförande av denna väsentliga princip. I fortsättningen anför
departementschefen följande.
Statsutskottets utlåtande nr 11 är 1960
81
Delade meningar råder om hur den ifrågavarande behandlingsformen
skall tillgodoses för det övriga Sverige, som med vissa avvikelser i huvudsak
motsvarar de i betänkandet om regionsjukvården föreslagna Stockholms-,
Uppsala- och Linköpingsregionerna. I första hand har man vid prövningen
av denna fråga att taga ställning till antalet enheter — nu och på
längre sikt. Utredningsmannen har härvidlag utgått från inhämtade uppgifter
rörande behandlingsfrekvensen m. m. vid njurkliniken i Lund och med
utgångspunkt från därvid erhållna siffror räknat fram ett teoretiskt behov
av 1 020 dialysbehandlingar per år i hela landet, varav 420 skulle falla på
nu avsedda områden. Han betonar emellertid, att inga garantier finns för
att dessa siffror framdeles kommer att bli giltiga. Flera av remissinstanserna
har även uttryckt farhågor för att tillmäta dessa siffror, som grundar
sig på begränsat material under en ganska kort tidsrymd, alltför stor betydelse.
Försiktigheten bjuder därför, att utbyggnaden av vårdformen sker
successivt, så att möjligheten att vinna ytterligare erfarenheter rörande
vårdbehovet kan tillvaratagas under utbyggnadsperioden. Enär investeringsoch
driftkostnaderna är avsevärda, bör en överdimensionering i möjligaste
mån undvikas.
I detta läge synes det mig mindre välbetänkt att förlägga två dialyscentraler
till Stockholm. Med hänsyn härtill och då berörda myndigheter
i Uppsala förklarat sig beredda att vidtaga erforderliga åtgärder för att en
dialyscentral snarast skall komma till stånd vid Akademiska sjukhuset,
bör enligt min mening tills vidare endast en dialyscentral inrättas i Stockholm.
Såsom tidigare nämnts föreligger förslag om att inrätta dialyscentraler
vid såväl karolinska sjukhuset som S:t Eriks sjukhus. Intetdera av dessa
förslag synes emellertid kunna accepteras som en lösning på lång sikt.
De lokaler, som f. n. kan ställas till förfogande för ändamålet vid karolinska
sjukhuset, är otillräckliga, varför vårdplatsantalet blir alltför begränsat.
Detta skulle bl. a. medföra, att behandlingscentralens resurser icke
blir fullt utnyttjade. Resultatet av pågående undersökningar hur karolinska
sjukhusets vårdplatser framdeles skall disponeras, främst föranledda av
det nyligen av sjukvårdshuvudmännen inom Stor-Stockholmsområdet påbörjade
gemensamma planeringsarbetet och av regionvårdsutredningens
förslag, måste först avvaktas, innan lokalfrågan kan slutligt lösas. Mot
alternativet S:t Eriks sjukhus talar den ovisshet, som råder i fråga om
sjukhusets framtida ställning i Stor-Stockholms sjukvårdsorganisation samt
den omständigheten, att sjukhuset f. n. saknar många betydelsefulla specialiteter.
Jag anser således i likhet med expertdelegationen, att frågan
ännu icke är mogen för ett slutligt avgörande utan bör göras till föremål
för fortsatta utredningar och förhandlingar mellan berörda instanser. Såsom
ett provisorium för att så snart som möjligt öka vårdmöjligheterna
och även ge njurkliniken i Lund en ytterst angelägen avlastning synes
emellertid båda de framlagda förslagen vara godtagbara. Vid valet dem
emellan har expertdclegationcn stannat för S:t Eriks sjukhus, i första
hand beroende på att detta sjukhus besitter utomordentligt goda personella
förutsättningar för att utan dröjsmål få igång ifrågavarande verksamhet.
De vid karolinska sjukhuset f. n. verksamma läkarna har icke i samma
grad inriktat sig på denna specialitet. Föreliggande stora svårigheter att
rekrytera sjukvårdspersonal i erforderlig utsträckning vid sistnämnda sjukhus
talar även mot att nu förse detta med ännu eu tungskött och erfaren
G
— Dihang till riksdagens protokoll 1960. 6 sand. Nr 11
82
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
hetsmässigt svårrekryterad vårdenhet. På grund härav är jag beredd att
ansluta mig till expertdelegationens ståndpunkt. Jag har därigenom icke
velat förringa den betydelse tillgången till en konstgjord njure kan ha för
ett undervisningssjukhus, i vart fall när det gäller forskning. För undervisningen
av medicine kandidater torde förefintligheten av en dylik enhet
däremot knappast vara av vitalt intresse. Utbildning av specialister torde
med samma goda resultat kunna ske vid andra sjukhus än universitetssjukhus.
Då den föreslagna utformningen av den provisoriska behandlingscentralen
vid S:t Eriks sjukhus synes mig ändamålsenlig och enär
såväl Stockholms stads sjukhusdirektion som Stockholms läns landstings
förvaltningsutskott sagt sig föredraga detta alternativ, anser jag med hänsyn
till vad jag nu anfört de skäl, som talar för ett förläggande av provisoriet
till S:t Eriks sjukhus, väga tyngre än de betänkligheter, som kan
resas mot att karolinska sjukhuset tills vidare får stå utan vårdformen
i fråga.
Vad expertdelegationen anfört och föreslagit i fråga om den provisoriska
behandlingsavdelningens utformning och utrustning har icke givit mig
anledning till erinran. Jag förutsätter i likhet med delegationen, att den
av Svenska livförsäkringsbolagens förening till karolinska sjukhuset donerade
»njuren» under provisorietiden skall få användas vid S:t Eriks
sjukhus.
Expertdelegationen har föreslagit, att staten skall medverka till anordnandet
av den provisoriska dialyscentralen med ett engångsbidrag, motsvarande
hälften av kostnaden för byggnadsarbeten och utrustning, dock
högst 156 000 kronor. Detta förslag får ses mot bakgrunden av att det
måste vara angeläget, att den fortsatta utredningen om den slutliga förläggningen
av en dialyscentral i Stockholm kan ske helt förutsättningslöst.
Resultatet kan sålunda lika väl bli karolinska sjukhuset som S:t Eriks
sjukhus. I detta läge kan det icke anses skäligt, att staden ensam skall
bära kostnaden för ett kortvarigt provisorium, som skall betjäna icke
endast Stor-Stockholm utan tills vidare även hela Svealand samt Östergötland
och södra delarna av Norrland. Jag vill i detta sammanhang erinra
om att, därest sedermera dialyscentralen skulle erhålla sin slutliga placering
å karolinska sjukhuset, staden förbundit sig att låta staten utan
ytterligare kostnad övertaga den nu ifrågavarande utrustningen. Vidare
har det förutsatts, att i ett sådant läge såväl den överläkare, som då förestår
centralen, som annan där sysselsatt kvalificerad personal, skall vara
villig att övergå till karolinska sjukhuset. Staden har även förklarat sig
beredd att medverka till en dylik övergång.
Av anförda skäl tillstyrker departementschefen, att staten bidrager till
inrättandet av den provisoriska njurcentralen med halva kostnaden, dock
högst 156 000 kronor. Det framhålles att detta ställningstagande icke får tagas
till intäkt för statlig medverkan vid ett definitivt inrättande av en dialyscentral
vid annat sjukhus än karolinska sjukhuset. Huvudskälet för departementschefens
tillstyrkan har varit angelägenheten av att snabbt få till
stånd ett provisorium, som icke binder det fortsatta planeringsarbetet för
sjukhusorganisationen inom Stor-Stockholm och för den regionsjukvård,
som kan komma att anknytas därtill.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
83
Utskottet vill inte motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag men understryker,
att den omständigheten att staten bidrager till inrättandet av den provisoriska
njurcentralen med halva kostnaden inte får tagas till intäkt för statlig
medverkan vid inrättande av en sådan central vid annat sjukhus än karolinska
sjukhuset.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid
S:t Eriks sjukhus i Stockholm m. m. för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 156 000 kronor.
59 :o) Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 63,
s. 247 och 248), vilket innebär en med 170 000 kronor ökad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa driftkostnader vid
Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.
60:o) Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
64, s. 248—250), vilket innebär godlagande av överenskommelse för täckande
av uppkomna merkostnader för upprustning av vårdanstalten, samt
under erinran att något anslag för detta ändamål icke är uppfört i gällande
riksstat, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa byggnadsarbeten
vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 22 300 kronor.
61 :o) Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare. Kungl.
Maj:t har (punkt 65, s. 251—256) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för akademiska
sjukhuset i Uppsala, som föranledes av vad departementschefen förordat,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
akademiska sjukhuset i Uppsala, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61, dels ock till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar
till läkare för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3 466 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 063 000 kronor.
Som en konsekvens av den av 1959 års riksdag beslutade ökningen
fr. o. m. innevarande läsår av antalet utbildningsplatser i de kliniska ämnena
vid medicinska fakulteten i Uppsala, torde för nästa budgetår i enlig
-
84
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
het med vad föredragande departementschefen därom anfört i propositionen
nr 93/1959 å sjukhusets stat upptagas följande nya läkartjänster, nämligen
en biträdande överläkartjänst i Ae 24 vid dermatologiska kliniken, en
tjänst som förste underläkare i Ae 23 vid vardera kirurgiska, dermatologiska,
ögon- och öronklinikerna samt en tjänst som andre underläkare i
Ag 20 vid medicinska kliniken.
Departementschefen förordar att en förste underläkartjänst vid radioterapeutiska
kliniken fr. o. m. den 1 juli 1960 utbytes mot en biträdande
överläkart i änst i Ae 24.
Förslag om inrättande av en professur i plastikkirurgi har efter föredragning
av chefen för ecklesiastikdepartementet förelagts riksdagen. Vid
bifall till detta förslag kan den nuvarande överläkartjänsten i Ae 24 vid
plastikkirurgiska kliniken indragas.
Trots att arbetsbördan för de vid röntgendiagnostiska avdelningen tjänstgörande
läkarna under senare år ökat mycket kraftigt har sedan år 1949
endast tillkommit en ny läkartjänst vid avdelningen. Departementschefen
förordar nu att vid avdelningen inrättas en tjänst som biträdande överläkare
i Ae 24.
Den operativa verksamheten vid thoraxkirurgi ska kliniken är så personalkrävande,
att den befintliga läkarstaben visat sig otillräcklig. Det förordas
därför, att ytterligare en förste underläkare i Ae 23 anställes vid
kliniken.
Bland landets undervisningssjukhus är Akademiska sjukhuset det enda,
som alltjämt saknar särskild läkartjänst för arbetet vid blodgivarcentralen.
På grund av de ständigt stegrade kraven på centralens kapacitet måste en
ändring härvidlag nu komma till stånd. Den befattningshavare, som skall
svara för ifrågavarande verksamhet vid sjukhuset, bör ha ställning som
biträdande överläkare i Ae 24. Departementschefen förordar därför, att en
dylik tjänst avsedd för blodgivarcentralen fr. o. m. nästa budgetår uppföres
på sjukhusets stat. Nu utgående arvode till föreståndare för blodgivarcentralen
kan därvid utgå.
De i det föregående framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen
för personalförstärkningar m. m. med 225 000 kronor. Härtill
kommer den automatiska utgiftsstegringen för vissa avlöningsförstärkningar,
ökat behov av medel för vikariatsersättningar, vidtagen lönereglering
och ökad kompensation för höjda folkpensionsavgifter med 178 000
kronor. Anslaget uppräknas alltså med 403 000 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (3 063 000 + 403 000)
3 466 000 kronor. I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas
av vad departementschefen anfört och föreslagit.
Utskottet. Större delen av de föreslagna nya läkartjänsterna utgör, såsom
framgår av det föregående, en konsekvens av den av 1959 års riksdag be
-
Statsutskottets utlåtande nr It år 1960
85
slutade ökningen från och med innevarande läsår av antalet utbildningsplatser
i de kliniska ämnena vid medicinska fakulteten i Uppsala. Då även
behovet av övriga här nämnda tjänster synes utskottet väl dokumenterat,
tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för akademiska sjukhuset i Uppsala,
som föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;
b)
godkänna följande avlöningsstat för akademiska sjukhuset
i Uppsala, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t.......................... 12 200
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 2 883 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 513 600
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 57 000
Summa kronor 3 466 000;
c) till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till
läkare för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
3 466 000 kronor.
62 ro) Driftkostnader vid akademiska sjukhuset i Uppsala. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 66, s. 256—259), vilket innebär en minskning
av anslaget med 180 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Driftkostnader vid akademiska sjukhuset
i Uppsala för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 3 850 000 kronor.
63 :o) Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Kungl. Maj:t har
(punkt 67, s. 259—262) föreslagit riksdagen att till Utrustning vid akademiska
sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 700 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 450 000 kronor.
Departementschefen föreslår, att för nästa budgetår av statsmedel anvisas
86
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
ett anslag av 350 000 kronor för anskaffning av utrustning samt för oförutsedda
utgifter, varvid det förutsättes, att Uppsala läns landsting bidrager
med lika stort belopp, dock att i fråga om utrustning till psykiatriska kliniken
staten har att svara för hela kostnaden.
Nybyggnaden för barnpsykiatriska kliniken beräknas stå färdig våren
1961. Kommittén har ännu icke varit i tillfälle att lägga fram ett slutgiltigt
utrustningsförslag för den nya klinikbyggnaden men har beräknat
de totala utrustningskostnaderna till 407 000 kronor, varav å den del av
byggnaden, som skall utrustas av staten, belöper i runt tal 372 000 kronor.
I avsaknad av närmare utredning kan departementschefen f. n. icke ingå
på prövning av föreliggande kostnadsberäkning men anser, att den statliga
andelen bör kunna begränsas till högst 310 000 kronor. Om riksdagen
icke har något att erinra däremot, föreslås det få ankomma på Kungl. Maj :t
att utan att ånyo underställa frågan riksdagens prövning inom angiven ram
taga ställning till kommitténs slutliga utrustningsförslag. För kommitténs
eget arbete med utrustningsfrågornas handhavande bör för nästa budgetår
i enlighet med kommitténs förslag anvisas 44 000 kronor.
Anslaget i dess helhet beräknas alltså till (350 000 + 310 000 + 44 000) i
runt tal 700 000 kronor.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Utrustning vid akademiska sjukhuset
i Uppsala för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 700 000 kronor.
64:o) Bidrag till anordnande av undervisning i klinisk epidemiologi vid
epidemisjukhuset i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
68, s. 262 och 263), vilket innebär en med 18 000 kronor minskad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av undervisning
i klinisk epidemiologi vid epidemisjukhuset i Uppsala
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 37 000
kronor.
65:o) Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 263), vilket innebär en med
350 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 2 500 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
87
66:o) Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 263 och 264),
vilket innebär statsbidrag till röntgenutrustning i enlighet med tidigare tilllämpade
principer och under erinran att anslaget i gällande riksstat är
uppfört med 450 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund förbudgetåret 1960/6)
anvisa ett reservationsanslag av 107 000 kronor.
67 :o) Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 264 och 265), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Driftkostnadsersättning för psykiatriska
kliniken i Lund för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 2 200 000 kronor.
68:o) Bidrag till Malmö allmänna sjukhus. Kungl. Maj :t har (punkt 73.
s. 266—270) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordade grunder rörande statens bidrag till anordnande av undervisning
och forskning vid radioterapiavdelningen å Malmö allmänna sjukhus,
dels ock till Bidrag till Malmö allmänna sjukhus för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Undervisningen i radioterapi för medicine licentiatexamen har genom
den nya medicinska studieordningen erhållit en mera framträdande plats
i undervisningsschemat än tidigare. Radioterapiavdelningen vid Malmö allmänna
sjukhus, som hittills icke omfattats av 1952 års avtal, har därför
måst i ökad utsträckning tagas i anspråk för undervisningen. Mot bakgrunden
härav har kommissionen för förhandlingar med Malmöhus läns
landsting och Malmö stad rörande frågor, som äger samband med den medicinska
undervisningens och forskningens anordnande i Lund och Malmö,
framlagt ett avtalsförslag med Malmö stad, vilket har formen av ett tillägg
till 1952 års avtal. Beträffande förslagets ordalydelse torde få hänvisas till
propositionen, s. 268. Avtalsförslaget har av remissmyndigheterna lämnats
utan erinran. Då departementschefen icke heller för egen del har något att
erinra mot den med staden träffade uppgörelsen förordar han, att förslaget
godkännes. Därest framdeles smärre jämkningar av eller tillägg till avtalet
skulle erfordras, förutsättes, att riksdagens samtycke därtill icke skall
behöva inhämtas. Det staden enligt avtalsförslaget tillkommande byggnadsoch
utrustningsbidraget å 125 000 kronor torde böra bestridas från föreva
rande anslag.
88
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
Med hänsyn till vad chefen för ecklesiastikdepartementet anfört vid anmälan
under åttonde huvudtiteln av anslag till Tandläkarhögskolan i Malmö:
Vissa engångsbidrag till Malmö allmänna sjukhus, bör fr. o. m. nästa budgetår
bidrag till driften av centraltandpolikliniken och käkcentralen vid
sjukhuset bestridas från förevarande anslag.
Den av sjukhusdirektionen gjorda anslagsberäkningen för nästa budgetår
föranleder i och för sig ingen erinran från departementschefens sida. Det
sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle sålunda uppgå till
(125 000 + 3 750 000) 3 875 000 kronor. Anslaget anses emellertid — bl. a.
med hänsyn till behovet av medel för dels erläggande av retroaktiv driftkostnadsersättning
för radioterapiavdelningen enligt förenämnda avtalsförslag,
dels ock bestridande av driftbidrag till centraltandpolikliniken och
käkcentralen vid sjukhuset — böra uppföras med samma belopp som för
innevarande budgetår eller med 4 000 000 kronor.
Utskottet. Det redovisade avtalsförslaget, vilket har formen av ett tillägg
till 1952 års avtal med Malmö stad, kan av utskottet godtagas. Då departementschefen
förutsätter, att framdeles endast smärre jämkningar av eller
tillägg till avtalet skall kunna ske utan att riksdagens samtycke inhämtas,
har utskottet inte funnit anledning till erinran mot att bemyndigande härtill
lämnas.
Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordade
grunder rörande statens bidrag till anordnande av undervisning
och forskning vid radioterapiavdelningen å Malmö
allmänna sjukhus;
b) till Bidrag till Malmö allmänna sjukhus för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.
69 :o) Bidrag till vissa driftkostnader vid lasarettet i Umeå. Kungl. Maj :t
har (punkt 75, s. 271 och 272) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa
driftkostnader vid lasarettet i Umeå för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 1 600 000 kronor.
För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett förslagsanslag av
650 000 kronor.
Genom beslut den 28 februari 1958 har Kungl. Maj :t godkänt avtal mellan
staten och Västerbottens läns landsting angående inrättande av en medicinsk
läroanstalt i Umeå m. m. Enligt detta avtal skall landstinget till
-
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
89
handahålla värme, ånga, elektrisk kraft, gas, vatten, destillerat vatten, tryckluft,
vacuurn och syrgas till vissa särskilt angivna institutionslokaler vid
lasarettet samt svara för underhåll av dessa lokaler. Till kostnaderna härför
skall staten bidraga med 50 procent. Såsom bidrag till lasarettets övriga
driftkostnader skall staten årligen erlägga 10 procent av den del av dessa
kostnader, som efter antalet vårddagar belöper på av undervisningen disponerade
vårdplatser. Den driftkostnad, som lägges till grund för beräkningen
av statens bidrag, skall omfatta följande utgifter: avlöningar, pensioner
m. in. till personal, som icke är uppförd på läroanstaltens stat, expeditionskostnader,
diverse, läkemedel, förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården,
kosthåll, värme, ånga, elektrisk kraft, gas, vatten, destillerat vatten,
tryckluft, vacuurn och syrgas, tvätt och renhållning, inventariers underhåll
och komplettering, fastigheters underhåll samt hyror. Summan av angivna
utgifter fördelas på summan av vårddagarna vid hela lasarettet. Den sålunda
erhållna kostnaden per vårddag (dagkostnaden) lägges till grund för beräkningen
av statens bidrag under iakttagande av att dagkostnaden icke må
överstiga medeldagkostnaden för samma år vid övriga undervisningssjukhus.
För budgetåret 1960/61 bör medel anvisas för bestridande av statens bidrag
till driftkostnaderna vid lasarettet under kalenderåret 1960. Antalet
vårddagar under år 1960 på av undervisningen disponerade vårdplatser uppskattas
till 225 237. Vårddagkostnaden vid lasarettet under år 1960 beräknas
till 70 kronor. Den del av driftkostnaderna, som belöper på de av undervisningen
disponerade vårdplatserna, skulle således utgöra (225 237 X 70)
15 766 590 kronor. Eftersom staten enligt avtalet har att bidraga till dessa
driftkostnader med 10 procent, kommer det för nästa budgetår erforderliga
statsbidraget att utgöra 1 576 659 kronor, vilket belopp avrundas till
1 600 000 kronor.
Utskottet. Departementschefens anslagsberäkning under denna och nästföljande
punkt står i överensstämmelse med det avtal beträffande en medicinsk
läroanstalt i Umeå, som riksdagen tidigare godkänt, och föranleder
icke någon erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer i förevarande sammanhang,
att riksdagen må till Bidrag till vissa driftkostnader vid
lasarettet i Umeå för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 600 000 kronor.
70:o) Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i Umeå m. m. Kungl.
Maj :t har (punkt 76, s. 272) föreslagit riksdagen alt till Bidrag till vissa
byggnadsarbeten vid lasarettet i Umeå in. m. för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 2 380 000 kronor.
90
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
Organisationskommittén för den medicinska högskolan i Umeå har hemställt
om ett anslag av 2 380 000 kronor.
Enligt i propositionen nr 188/1957 intagen plan för tillgodoseende av
lokalbehovet för Umeå lasarett och den medicinska högskolan i Umeå har
statens bidrag till de i planen upptagna två uppbyggnadsskedena beräknats
till 1 813 000 resp. 13 450 000 kronor. Förstnämnda belopp, 1 813 000 kronor,
har anvisats för budgetåren 1958/59 och 1959/60. Därjämte har för
budgetåret 1959/60 anvisats 950 000 kronor till vissa till det andra uppbyggnadsskedet
hörande byggnadsarbeten, nämligen uppförande av nybyggnad
för ämnet bakteriologi m. m. och tillbyggnad av den patologiska
institutionen.
Sistnämnda bägge byggnadsarbeten beräknas fortgå under budgetåret
1960/61. Under detta budgetår skall därjämte påbörjas uppförande av en
särskild behandlingsbyggnad samt en köksbyggnad med matsalsutrymme.
Vidare skall entreprenadhandlingar utarbetas beträffande en byggnad för
klinisk fysiologi, klinisk kemi och medicinsk kemi. För sagda, till det
andra uppbyggnadsskedet hörande byggnadsarbeten erfordras under budgetåret
1960/61 ett statsbidrag å 2 380 000 kronor.
Departementschefen förordar, att nämnda belopp anvisas för nästa
budgetår.
Utskottet hemställer, under hänvisning till vad utskottet anfört under
nästföregående punkt,
att riksdagen må till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid
lasarettet i Umeå m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag av 2 380 000 kronor.
71 :o) Bidrag till anordnande av barnavdelningar vid lasarett m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, s. 273) och under erinran att anslaget
i gällande riksstat uppförts med ett formellt belopp av 100 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av barnavdelningar
vid lasarett m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag av 225 000 kronor.
72 :o) Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, s. 273 och 274), vilket innebär en
uppräkning av anslaget med 200 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av barnavdelningar
vid lasarett m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 1 400 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr it år 1960
91
73:o) Bidrag till anordnande av tuberkulossjukvårdsanstalter. Kungl.
Maj :t har (punkt 79, s. 274—277) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
anordnande av tuberkulossjukvårdsanstalter för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 100 kronor.
Till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag av 35 000 kronor.
Vidare har under det i riksstaten upptagna reservationsanslaget Bidrag till
byggnadsarbeten vid folksanatorierna anvisats 100 kronor.
Statsbidrag till anläggning och drift av tuberkulossjukvårdsanstalter bestrides
från två resp. tre å riksstaten uppförda anslag. Departementschefen
förordar, att ifrågavarande anslag lämpligen sammanföres till ett för anläggningsbidrag
och ett för driftbidrag. I enlighet härmed föreslås, att med
anslaget Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna avsedda utgiftsändamål
fr. o. m. budgetåret 1960/61 bestrides från förevarande anslag, till
vilket torde överföras å det förra anslaget reserverade medel. Det förutsättes
därvid, att dessa medel skall uteslutande disponeras för att tillgodose byggnadsändainål
vid folksanatorierna.
För ombyggnad av den befintliga reningsanläggningen för avloppsvatten
vid Hessleby sanatorium har 1955 och 1957 års riksdagar medgivit, att
sammanlagt högst 174 000 kronor må tagas i anspråk av på folksanatorieanslaget
tillgängliga medel. I anslagsframställning för innevarande budgetår
anmäldes, att byggnadskostnaderna beräknades stiga till cirka 272 000
kronor. I avbidan på definitiva kostnadsuppgifter ansågs ytterligare medel
ej böra anvisas för denna merkostnad. Sedan ombyggnaden numera färdigställts,
har kostnaderna visat sig uppgå till 277 556 kronor, innebärande
en merkostnad av 103 556 kronor. Departementschefen erinrar om att byggnadsstyrelsen
i ett under motsvarande anslagspunkt i föregående års statsverksproposition
redovisat yttrande anmärkt, att tidigare kostnadsberäkning
varit alltför låg. Med hänsyn till att byggnadsstyrelsen — som i ett år 1957
avgivet yttrande ansett de då till 174 000 kronor uppgivna kostnaderna skäliga
— i förstnämnda yttrande icke funnit anledning till erinran mot de till
cirka 272 000 kronor beräknade kostnaderna, motsätter sig departementschefen
icke att ytterligare omkring 103 000 kronor tages i anspråk av reserverade
medel. I likhet med vad riksdagens revisorer uttalat i 1959 års berättelse
angående statsverket, § 39, framhålles dock det synnerligen angelägna
i att kostnadsberäkningar för olika anläggningsarbeten utföres med
tillräcklig omsorg och sådant förutseende, att vederbörande myndigheter
icke gång efter annan tvingas att för de ifrågavarande ändamålen anvisa
medel långt utöver vad som ursprungligen beräknats.
Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1945 har för vård av vissa
tuberkulossjuka utländska medborgare uppförts fjorton s. k. E-paviljonger
i anslutning till av Stockholms stad och vissa landsting drivna sanatorier.
92
Statsutskottets utlåtande nr It år 1960
Byggnadskostnaderna, som uppgått till cirka 3 330 000 kronor, har bestritts
av statsmedel. Vidare har paviljongerna på statens bekostnad tillförts utrustning
till ett värde av cirka 600 000 kronor. Paviljongerna, som tillkommit
för att såsom ett led i hjälpen åt av kriget drabbade länder omhändertaga
tuberkulossjuka flyktingar, erfordras icke längre för detta
ändamål. Medicinalstyrelsen har framhållit, att paviljongerna med hänsyn
till belägenheten icke lämpligen kan användas för annat statligt sjukvårdsändamål.
Styrelsen föreslår därför, att paviljongerna jämte inventarier på
vissa villkor utan ersättning överlämnas till ifrågakommande huvudmän
att användas för tuberkulos- eller kronikervård eller annat sjukvårdsändamål,
som av Kungl. Maj :t kan godkännas.
I yttranden över förslaget har statskontoret uttalat, att statsverket saknade
anledning frånhända sig paviljongerna utan ersättning, medan styrelserna
för svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundet förutsatt,
att staten icke betingade sig någon ersättning för överlåtelse av paviljongerna
med tillhörande inventarier.
I likhet med statskontoret finner departementschefen i och för sig rimligt
att visst vederlag utgår för ifrågavarande paviljonger. Huvudmännen har
emellertid svarat för paviljongernas underhåll samt för utbyten och kompletteringar
av inventarier. I flera fall har huvudmännen därutöver nedlagt i
förhållande till byggnadernas värde betydande kostnader för förbättringsarbeten.
Med hänsyn härtill och då paviljongerna såsom medicinalstyrelsen
framhållit icke lämpligen kan användas för annat statligt sjukvårdsändamål,
finner departementschefen övervägande skäl tala för att äganderätten
till paviljongerna utan vederlag övergår till huvudmännen. Därest förslaget
godtages av riksdagen, föreslås det få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela
närmare föreskrifter.
För nästa budgetår föreslås anvisat ett formellt belopp av 100 kronor.
Utskottet har i förevarande sammanhang jämväl till behandling förehaft
den redogörelse angående reningsanläggningen för avloppsvatten vid Hessleby
sanatorium, som riksdagens år 1959 församlade revisorer lämnat under
§ 39 i sin berättelse. I samband med sin redogörelse har revisorerna gjort
följande uttalande.
En ombyggnad av reningsanläggningen för avloppsvatten vid Hessleby
sanatorium har ägt rum. Ursprungligen beräknades arbetena härför komma
att draga en kostnad av 90 000 kronor. Sedan skärpta krav på anläggningen
uppställts, antogos utgifterna komma att stiga till 174 000 kronor. De verkliga
kostnaderna ha emellertid kommit att uppgå till 277 000 kronor. Riksdagen
har hittills medgivit att för ändamålet må tagas i anspråk ett belopp av högst
174 000 kronor från anslaget till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna.
En betydande utgiftsökning i förhållande till de ursprungligen beräknade
kostnaderna har således uppkommit. Även om denna till en del kan förklaras
av att anläggningen till följd av myndigheters beslut måst utföras
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
93
mer komplicerad än ursprungligen avsetts, framstår fördyringen såsom
anmärkningsvärd. Den av revisorerna utförda granskningen av ärendets
handläggning in. in. ger vid handen, att kostnaderna för anläggningen motsvara
omkring 900 kronor per personekvivalent. Detta måste anses högt,
även om hänsyn tages till vissa extra anordningar för klorering in. m. som
kommit till utförande. Som jämförelse kan nämnas att anläggningskostnaden
för mindre, kommunala höggradiga avloppsreningsverk enligt t. ex.
principen kontaktluftare uppgår till ca 400 kronor per personekvivalent; i
detta belopp innefattas dock ej utgifter för extra anordningar.
Enligt vad revisorerna inhämtat ha några överläggningar med vederbörande
kommunala organ om bidrag från kommunen till reningsverket icke
upptagits. Vilken utgång dylika överläggningar kunnat få är givetvis omöjligt
att nu bedöma. Det måste likväl anses vara en brist att möjligheterna
härutinnan icke prövats. Även i vissa andra hänseenden anse sig revisorerna
kunna konstatera, att planläggningen av ifrågavarande arbete knappast skett
med önskvärt förutseende. Kontakt synes sålunda icke i tillräckligt god tid
ha tagits med samtliga de myndigheter som haft att taga ställning till uppkommande
frågor i samband med ombyggnaden. Därest erforderliga samråd
med dessa ägt rum, innan kostnadsberäkningarna för anläggningen redovisats
för Kungl. Maj:t och därmed för riksdagen, hade statsmakterna kunnat
mera ingående än nu, sedan utgifterna redan verkställts, pröva anläggningens
omfattning, utförande m. m. och därmed även kostnadernas
skälighet.
Vad som i detta ärende förekommit föranleder revisorerna att rent printipiellt
framhålla det synnerligen angelägna i att kostnadsberäkningar för
olika anläggningsarbeten utföras med tillräcklig omsorg och sådant förutseende,
att vederbörande myndigheter icke gång efter annan tvingas att för
de ifrågavarande ändamålen anvisa medel långt utöver vad som ursprungligen
beräknats.
Utlåtanden i ärendet har avgivits av statskontoret och överstyrelsen för
Konung Oscar II :s jubileumsfond.
Utskottet tillstyrker, att nu utgående bidrag till anordnande av tuberkulossjukvårdsanstalter
i fortsättningen bestrides från ett gemensamt anslag.
Utskottet har inte heller något att erinra mot att detta för nästa budgetår
uppföres med ett formellt belopp.
Den av riksdagens revisorer lämnade redogörelsen angående det aktuella
anläggningsföretaget vid Hessleby sanatorium visar, att — såvitt revisorerna
kunnat konstatera — till följd av bristande förutseende vid planläggningen
under arbetets gång inträffat väsentligt ändrade förutsättningar för projektet,
vilket lett till en betydande utgiftsökning i förhållande till de ursprungligen
beräknade kostnaderna. Härigenom har det inte varit möjligt för statsmakterna
alt i vanlig ordning taga ställning till projektets lämpliga utförande
och pröva anläggningskostnadernas skälighet.
Det principiella uttalande som revisorerna mot bakgrunden härav gjort
angående det synnerligen angelägna i att kostnadsberäkningar för olika
94
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
anläggningsarbeten utföres med tillräcklig omsorg och sådant förutseende,
att vederbörande myndigheter icke gång efter annan tvingas att för de ifrågavarande
ändamålen anvisa medel långt utöver vad som ursprungligen
beräknats, kan utskottet helt ansluta sig till. Därutöver får utskottet emellertid
erinra om att riksdagen numera godkänt det förslag om ändrade riktlinjer
för handläggningen av byggnadsärenden, vilket framlagts i årets statsverksproposition.
Den nya ordningen avses skola tillämpas i fråga om husbyggnad
för statens räkning. Med hänvisning härtill vill utskottet framhålla
önskvärdheten av att de nya riktlinjerna, där detta är möjligt, i stort sett
analogt lägges till grund för prövningen av ärenden angående byggnadsföretag,
vilka liksom i detta fall helt eller till övervägande del bekostas av
statsmedel.
Såsom framgår av det föregående har även departementschefen i statsverkspropositionen
uttalat sin fulla anslutning till revisorernas uttalande.
Utskottet, som med hänsyn till vad i propositionen i övrigt anförts
inte vill motsätta sig den för nu ifrågavarande projekt förordade medelsanvisningen,
finner därför revisorernas uttalande icke böra föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida.
Vidkommande E-paviljongerna vore det, såsom även framhållits i propositionen,
i och för sig rimligt att visst vederlag utginge för dessa. Med
hänsyn till vad departementschefen anfört vid behandlingen av denna
fråga vill utskottet emellertid inte motsätta sig, att äganderätten övergår till
huvudmännen utan vederlag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må till Bidrag till anordnande av tuberkuloss
jukvårdsanstalter för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag av 100 kronor;
II. att riksdagens revisorers förevarande uttalande med
hänsyn till vad i ärendet förekommit icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
74 :o) Bidrag till driften av tuberkulossjukvårdsanstalter. Kungl. Maj :t
har (punkt 80, s. 277—282) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften
av tuberkulossjukvårdsanstalter för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 2 665 000 kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår har för bidrag till driften av tuberkulossjukvårdsanstalter
uppförts tre förslagsanslag, nämligen Bidrag till
driften av anstalter för lungtuberkulos, 2 300 000 kronor, Bidrag till driften
av anstalter för kirurgisk tuberkulos, 285 000 kronor, och Bidrag till driften
av folksanatorierna, 160 000 kronor.
I anslutning till vad departementschefen förordat under nästföregående
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
95
anslagspunkt anses bidragen till driften av anstalter för lungtuberkulos och
för kirurgisk tuberkulos samt till driften av folksanatorierna fr. o. m. budgetåret
1960/61 böra bestridas från ett gemensamt förslagsanslag, som bör
rubriceras Bidrag till driften av tuberkulosjukvårdsanstalter.
Medelsbehovet för bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos resp.
kirurgisk tuberkulos beäknas till 2 100 000 resp. 265 000 kronor.
Vad beträffar bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos
anmäler departementschefen i detta sammanhang, att Kungl. Maj :t med
stöd av ett av riksdagen lämnat bemyndigande genom beslut den 29 oktober
1959 beviljat föreningen kustsanatoriet Apelviken bidrag med 187 911
kronor 84 öre till täckande av under år 1957 uppkommet underskott å sanatoriets
drift. Vidare har Kungl. Maj :t genom beslut den 18 december 1959
beviljat föreningen bidrag med 237 095 kronor 57 öre till täckande av under
år 1958 uppkommet driftunderskott. Bidragen skall utgå med ett sammanlagt
belopp av 224 829 kronor 72 öre från nysnäinnda anslag samt i
övrigt från anslaget till Bidrag till vanföreanstalter m. in. Enligt av Kungl.
Maj :t meddelad föreskrift skall mot de beviljade statsbidragen avräknas
en sanatoriets sedan år 1954 oreglerad förskottsskuld till medicinalstyrelsen
å 231 034 kronor. Ifrågavarande underskott har uppkommit till följd
av att vårddagskostnaderna under åren 1957 och 1958 uppgått till 38 kronor
17 öre resp. 38 kronor 90 öre, medan utgående fasta statsbidrag och
ersättningar från landsting och storstäder under samma tid varit begränsade
till 35 kronor för vårddag. Sistnämnda belopp har fr. o. m. den 1 januari
1959 höjts till 50 kronor för vårddag.
Vad gäller folksanatorierna har nykterhetsvårdsutredningen i en den
1 december 1959 avlämnad promemoria angående den fortsatta användningen
av Hessleby sanatorium såsom specialanstalt för tuberkulossjuka
alkoholmissbrukare anmält, att beläggningen vid sanatoriet sedan mars
1959 visat en stadig uppgång. I mitten av oktober 1959 var beläggningssiffran
80, vilket innebär att tre av sanatoriets fyra vårdavdelningar var
fullbelagda. Utredningen föreslår att den fjärde avdelningen omändras till
sluten övervakningsavdelning med 12 platser. Härigenom skulle vid sanatoriet
kunna vårdas även det klientel, som nu av olika skäl måste överföras
till tuberkulosavdelningen vid statens vårdanstalt å Svartsjö. Merkostnaden
för den av övervakningsavdelningen föranledda personalökningen
uppskattas av utredningen till 75 000 kronor. Denna merkostnad
skulle enligt utredningen i och för sig erfordra ett särskilt statsbidrag.
Emellertid skulle härigenom splittringen på olika bidragsformer till sanatoriets
verksamhet bli framträdande. Förutom bidrag från sjukvårdshuvudmännen
skulle nämligen statsbidrag utgå i fyra olika former, nämligen
dels garanti- och beläggningsbidrag, dels nämnda särskilda statsbidrag,
dels ock vid behov underskottstäckning från förevarande anslag. Utred
-
96
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
ningen anser att det därför torde kunna övervägas att i ett särskilt bidrag
sammanföra de olika formerna för statens engagemang i kostnaderna för
sanatoriets drift. Även för egen del anser departementschefen skäl tala för
en sådan lösning av statsbidragsfrågan. Detta spörsmål anses dock lämpligen
böra prövas i anslutning till behandlingen av nämnda promemoria.
Å driften av folksanatorierna under budgetår 1958/59 har uppstått ett
underskott å 348 172 kronor. Härav belöper cirka 210 000 kronor på Hessleby
sanatorium, vilket belopp reglerats genom Kungl. Maj :ts beslut den 18
december 1959. För att täcka återstående del av underskottet (348 172—
210 000) i runt tal 138 000 kronor, avseende österåsens sanatorium, bör
medel beräknas för budgetåret 1960/61. Vidare bör i enlighet med av
socialstyrelsen gjord beräkning upptagas ett belopp av 60 000 kronor för
att täcka under innevarande budgetår uppkommande underskott vid Hessleby
sanatorium. Härjämte erfordras ett belopp av 100 000 kronor till förskott
för driften av österåsens sanatorium. Till driften av folksanatorierna
beräknas alltså (138 000 + 60 000 + 100 000) i runt tal 300 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget uppgår sålunda till
(2 100 000 + 265 000 + 300 000) 2 665 000 kronor.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot att de olika bidragsanslagen
till driften av tuberkulossjukvårdsanstalter sammanföres till ett
förslagsanslag.
Vad gäller folksanatorierna vill utskottet erinra om att utskottet i
sitt föregående år avgivna, av riksdagen godkända utlåtande nr 11 ägnat
särskild uppmärksamhet åt beläggningen vid Hessleby sanatorium. Mot
bakgrunden av vad utskottet därvid anfört finner utskottet tillfredsställande
att sanatoriet under det senaste året bättre än tidigare kunnat tjäna
sitt ändamål. Enligt vad utskottet inhämtat från socialstyrelsen uppgick
beläggningen vid sanatoriet den 15 februari i år till 81.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag jämväl i övrigt hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av tuberkulossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 2 665 000 kronor.
75 :o) Bidrag till anordnande av epidemivårdanstalter. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 282 och 283) och under erinran, att
anslaget i gällande riksstat uppförts med 175 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av epidemivårdanstalter
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 97
76:o) Bidrag till driften av epidemivårdanstalter. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 82, s. 283 och 284), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av epidemivårdanstalter
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kronor.
77 :o) Bidrag till anordnande av hem för kroniskt sjuka. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 284 och 285), vilket innebär en med
385 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet.
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av hem för
kroniskt sjuka för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 650 000 kronor.
78 :o) Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 84, s. 285 och 286), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av hem för kroniskt
sjuka för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 000 kronor.
79 :o) Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 85, s. 286 och 287), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 300 000 kronor till följd av ökade kostnader för
röntgenbehandling och radiumapplikation, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av centralanstalter
för radioterapi för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 2 100 000 kronor.
80 :o) Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i
Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 287), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av en neurokirurgisk
avdelning vid lasarettet i Lund för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
81:o)Bidrag till riksföreningen mot reumatism. Kungl. Maj:t har (punkt
87, s. 288—290) föreslagit riksdagen att till Bidrag till riksföreningen mot
7 -— Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 11
98 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
reumatism för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 350 000
kronor.
Anslaget för ändamålet finnes icke uppfört i gällande riksstat.
Riksföreningen mot reumatism har hemställt om bidrag till föreningens
fortsatta verksamhet med 518 955 kronor.
Departementschefen anför att Spenshults reumatikersjukhus, som år
1952 av staten uppläts till Riksföreningen mot reumatism som eftervårdsanstalt
för reumatiskt sjuka, omfattar 124 vårdplatser. Antalet patienter,
vilka väntat på intagning, har i genomsnitt uppgått till mellan 300 och 400,
varav framgår, att behovet av eftervårdplatser för reumatiskt sjuka fortfarande
är mycket stort. Härvid erinras om att 1941 års reumatikervårdsakkunniga
(SOU 1945:41) uppskattat platsbehovet för den reumatologiska
eftervården till omkring 1 000 platser. Även om de sakkunnigas siffror
givetvis ej längre kan anses vara helt aktuella, torde enligt departementschefens
mening några större förskjutningar i vårdbehovet ej ha skett
under senare år.
Med hänsyn till det sagda finner departementschefen det tillfredsställande,
att Riksföreningen mot reumatism nu tagit initiativet till att genom
förvärv av Löts sanatorium från Södermanlands läns landsting tillföra den
reumatologiska eftervården ytterligare vårdplatser, varigenom också den
dyrbarare akutsjukvården i än högre grad kan avlastas. Byggnaderna är i
gott skick och lämpar sig väl som eftervårdsanstalt för reumatiskt sjuka.
Vad den aktuella framställningen angår, framgår av det anförda, att riksföreningen
under årens lopp gjort kapitalinvesteringar i det av staten
ägda Spenshults reumatikersjukhus med i runt tal 519 000 kronor, varjämte
riksföreningen bidragit med ett löpande driftkapital å 300 000 kronor.
Då riksföreningens tillgångar ej helt förslår för ett förvärv av Löts
sanatorium, anser departementschefen det skäligt, att staten i viss utsträckning
lämnar ekonomiskt bistånd till riksföreningens verksamhet för
att möjliggöra ett inköp av sanatoriet men förordar, att statens bistånd
begränsas till 350 000 kronor. Bidraget bör utgå endast under förutsättning
att medlen användes för förvärv av sanatoriet.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må till Bidrag till riksföreningen mot reumatism
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 350 000 kronor.
82:o) Bidrag till vanföreanstalter m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 88, s.
290—294) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vanföreanstalter m. m.
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 9 400 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
99
Under denna rubrik är i gällande riksstat uppfört ett förslagsanslag av
8 800 000 kronor. Vidare har under det i riksstaten upptagna förslagsanslaget
Bidrag till resor för vanföra m. m. anvisats 75 000 kronor.
Vanf öreanstalter nas yrkesskolor undergår f. n. en successiv upprustning,
som innebär en förskjutning av tyngdpunkten för utbildningen från
de traditionella vanföreyrkena till moderna och mer konkurrenskraftiga
utbildningsgrenar. Sålunda har sedan den 1 juli 1956 nedlagts yrkesavdelningar
för skrädderi, skomakeri och trikåstickning. Samtidigt har vid
anstalternas yrkesskolor inrättats två mekanikeravdelningar, två radiooch
televisionsavdelningar, en fotoavdelning och en optikeravdelning, varjämte
ytterligare nya yrkesavdelningar planeras. Vidare har utbildningen
i sömnadsyrkena givits en modernare inriktning. Erforderliga nya yrkeslärartjänster
har tillkommit genom utbyten mot vakanta ordinarie lärartjänster.
Då ifrågavarande tjänsteförändringsfrågor prövas i samband med
fastställande av inkomst- och utgiftsstater för vanföreanstalterna, har de
ombildade yrkeslärartjänsterna ansetts endast kunnat inrättas som extra
i avbidan på att frågan om fastare anställningsform för vederbörande underställes
riksdagens prövning. För att stärka anstalternas möjligheter att
finna kompetenta sökande till nyinrättade yrkeslärartjänster föreslår departementschefen
att Kungl. Maj :t bemyndigas att i förekommande fall
medgiva inrättande av ordinarie eller extra ordinarie yrkeslärartjänster i
utbyte mot vakanta sådana tjänster med enahanda anställningsform i annat
ämne.
Vid bifall till vad nu föreslagits behöver frågan om ombildning av en
lärartjänst i sömnad vid Norrbackainstitutet ej bli föremål för ställningstagande
i detta sammanhang. Vad gäller övriga tjänsteförändringsfrågor
tillstyrkes extraordinariesättningar av en yrkeslärartjänst vid vartdera av
Norrbackainstitutet och vanf öreanstalten i Hälsingborg ävensom av en
tjänst som elevhemsföreståndarinna vid sistnämnda anstalt. Däremot kan
departementschefen ej biträda förslaget om ordinariesättning av en yrkeslärartjänst
vid vanf öreanstalten i Härnösand. I detta sammanhang erinras
om att skillnaden i anställningsform består i att ordinarie tjänsteman
vid vanföreanstalterna äger åtnjuta sex månaders uppsägningstid,
medan uppsägningstiden för extra ordinarie tjänsteman utgör tre månader.
Vad beträffar medelsbehovet för nästa budgetår har det sammanlagda
driftunderskottet för vanföreanstalterna i de av Kungl. Maj:t för budgetåret
1959/60 fastställda inkomst- och utgiftsstaterna beräknats till 6 025 300
kronor, vilket utgör en minskning i förhållande till föregående budgetår
med cirka 300 000 kronor.
För stödjebandage och proteser samt för invalidvagnar och rullstolar beräknas
medelsbehovet till omkring 2 800 000 resp. 400 000 kronor.
Till den av svenska vanförevårdens centralkommitté bedrivna torsk -
100
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
ningen rörande proteser och stödjebandage föreslås ett oförändrat bidrag
av 30 000 kronor. Centralkommittén har därjämte hemställt om ett till
100 000 kronor förhöjt bidrag till sin tekniska verksamhet. Trots ett sålunda
förhöjt statsbidrag räknar centralkommittén med ett underskott av
80 000 kronor på denna verksamhet. I likhet med medicinalstyrelsen anser
departementschefen sig dock endast kunna tillstyrka, att bidraget uppräknas
från 35 000 till 70 000 kronor.
Slutligen föreslår departementschefen, att nuvarande anslag till Bidrag
till resor för vanföra m. m. utgår ur riksstaten samt att ifrågavarande
bidragskostnader bestrides från förevarande anslag. I enlighet med medicinalstyrelsens
förslag beräknas för ändamålet ett oförändrat belopp av
75 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår beräknas alltså till
i runt tal 9 400 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Wallentheim m. fl. (I: 163) och den andra inom andra kammaren av
herr Bengtsson i Varberg m. fl. (II: 211), har hemställts, att riksdagen
måtte anvisa till Svenska vanförevårdens centralkommitté ett anslag av
100 000 kronor som bidrag till driften av kommitténs tekniska verkstad.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 163.
Utskottet vill erinra om att frågor om regleringen av tjänster och inrättande
av nya sådana, efter riksdagens år 1955 uttalade önskemål härom,
numera underställes riksdagen i samma omfattning som beträffande statliga
institutioner. Dock är från och med budgetåret 1958/59 från redovisningen
undantagna dels frågor om anställande av sjukvårds- och ekonomibiträden
och därmed jämställda befattningshavare ävensom fastställande
av arvoden till sådan personal, bisysslearvoden och dylikt liksom
motsvarande arvodesregleringar.
Den jämkning i dessa bestämmelser som departementschefen i förevarande
sammanhang föreslår, innebärande bemyndigande för Kungl. Maj :t
att i förekommande fall medgiva inrättande av ordinarie eller extra ordinarie
yrkeslärartjänster i utbyte mot vakanta sådana tjänster med enahanda
anställningsform i annat ämne, synes ägnad att underlätta den
önskvärda övergången till moderna och mer konkurrenskraftiga utbildningsgrenar
och kan av utskottet godtagas. Utskottet förutsätter emellertid,
att de utbyten av tjänster som må ske med stöd av ett sådant bemyndigande
i efterhand anmäles för riksdagen.
Vidkommande yrkandet i motionerna I: 163 och II: 211 vill utskottet,
vars vederbörande avdelning genom besök vid den av Svenska vanförevårdens
centralkommitté (SVCK) bedrivna verkstaden i Blackeberg in
-
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
101
hämtat närmare uppgifter om den där bedrivna verksamheten och tagit
del av förekommande arbeten, i allt väsentligt vitsorda värdet av denna
verksamhet. Utskottet tillstyrker därför i likhet med departementschefen
och medicinalstyrelsen, att bidraget till SVCK:s tekniska verksamhet ökas
från 35 000 kronor till 70 000 kronor. En ytterligare höjning av detta belopp
i enlighet med motionärernas förslag är utskottet däremot inte berett
tillstyrka. Utskottet avstyrker sålunda förevarande motionsyrkande.
Då utskottet i övrigt inte funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande
hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 163 och II: 211 till Bidrag
till vanföreanstalter m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 9 400 000 kronor.
83 :o) Bidrag till Eugeniahemmet. Kungl. Maj :t har (punkt 89, s. 294—
296) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Eugeniahemmet för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 700 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 600 000 kronor.
Departementschefen förordar, att till fasta bidrag vid hemmets sjukavdelning,
till täckande av driftunderskott för budgetåret 1959/60 samt till bidrag
till stödjebandage och proteser beräknas (28 000 + 1 408 000 + 250 000)
1 686 000 kronor, vilket belopp avrundas till 1 700 000 kronor.
Vidare tillstyrkes, att ytterligare en sjukgymnast i Ae 10/12 anställes vid
sjukavdelningen. Det förutsättes dock, att befattningshavaren vid behov
även anlitas för sjukgymnastisk behandling på såväl skolinternatet som
skolhemmet på Lidingö. Vid skolinternatet är relationen mellan antalet
vårdpersonal och elever endast 1 på 3,1. Med hänsyn härtill och till behovet
av bättre differentiering av skoleleverna föreslås, att internatet tillföres
av hemmets styrelse begärda två vårdarinnetjänster i A 4, vilka tjänster tills
vidare inrättas som extra.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må till Bidrag till Eugeniahemmet för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 700 000 kronor.
84 :o) Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska lasarettsavdelningar
m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 90, s. 297—302) föreslagit riksdagen
att dels godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder
för bidrag till stödjebandage och proteser m. m., dels ock till Bidrag till
102
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
stödjebandage och proteser vid ortopediska lasarettsavdelningar m. m. för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 400 000 kronor.
Genom beslut den 5 juni 1953 uppdrog Kungl. Maj:t åt medicinalstyrelsen
att utreda frågan om ifrågasatt utvidgning av bidragsrätten för ortopediska
hjälpmedel. Genom beslut den 17 juni 1955 föreskrev Kungl. Maj :t
vidare, att styrelsen vid fullgörandet av det tidigare erhållna uppdraget
skulle beakta vad föredragande departementschefen i prop. nr 135/1955
anfört angående med bidragsgivningen på detta område sammanhängande
spörsmål. En inom styrelsen tillkallad delegation har utarbetat en promemoria
med förslag i ämnet, vilken av styrelsen med skrivelse den 1 juli
1959 överlämnats till Kungl. Maj :t. Förslaget har varit föremål för remissbehandling.
Stödjebandage och proteser ävensom invalidvagnar och rullstolar tillhandahålles
av vederbörande sjukvårdsinrättning, som efter rekvisition hos
medicinalstyrelsen erhåller statsbidrag härför. Styrelsens granskning av bidragsansökningar
och utanordning av bidrag omfattade till en början endast
vanföreanstalterna, Eugeniahemmet och kustsanatorierna. Utbyggnaden
av ortopedvården inom storstäder och landstingskommuner har sedan
alltmer ökat svårigheterna för styrelsen att utöva erforderlig kontroll och
bibehålla önskvärd överblick över verksamheten. I sin utredning har styrelsen
därför övervägt möjligheterna att överflytta ansvaret för administrationen
och finansieringen av de ortopediska hjälpmedlen på sjukkasseorganisationen.
Med hänsyn till de invändningar, som riktats häremot av riksförsäkringsanstalten,
har styrelsen emellertid ansett sig böra avstå från att
framlägga förslag i denna riktning. Som ett alternativ föreslår styrelsen därför,
att ansvaret för anskaffning och tillverkning av ortopediska hjälpmedel
i princip överflyttas på sjukvårdshuvudmännen, varvid statsbidragen såsom
hittills skulle utanordnas av medicinalstyrelsen. Denna lösning har å
andra sidan vid remissbehandlingen bestämt avstyrkts av svenska stadsförbundet
och svenska landstingsförbundet. Med hänsyn till det starka motstånd,
som rests mot de båda alternativa lösningarna, anser departementschefen
sig icke f. n. böra förorda en omläggning av administreringen av
de ortopediska hjälpmedlen. Nuvarande ordning föreslås sålunda tills vidare
skola bibehållas oförändrad. Ej heller tillstyrkes förslagen om införande
av ett riktprissystem och tillskapande av ett centralt rådgivande organ
på området.
Statsbidraget till stödjebandage och proteser samt till rullstolar och invalidvagnar
var tidigare begränsat till två tredjedelar av kostnaderna.
Fr. o. m. den 1 januari 1956 har statens andel höjts till tre fjärdedelar, dock
att patienten alltid skall svara för ett belopp av 3 kronor. Det oaktat måste
emellertid den enskilde patienten mången gång vidkännas betydande kostnader
vid anskaffning av nödvändiga hjälpmedel. För att mildra verk
-
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
103
ningarna härav lämnar vissa landsting bidrag till täckande av den på patienten
belöpande kostnadsdelen. Även om det kan ifrågasättas om icke
statens bidrag borde ytterligare utvidgas, anser departementschefen sig dock
böra förorda, att kostnadsfördelningen bibehålies oförändrad.
I detta sammanhang beröres också frågan om samhällets stöd åt en annan
grupp av handikappade, nämligen de hörselskadade. Enligt gällande
bestämmelser utgår statsbidrag till anskaffande av hörapparater till barn
under 16 år med hela inköpskostnaden. Till övriga kategorier hörselskadade
utgår däremot — efter behovsprövning — bidrag med högst 100 kronor.
Vid fastställandet av detta belopp förelåg som utgångspunkt att kommittén
för dövhetens bekämpande beräknat ett genomsnittspris av 150
kronor per apparat. Emellertid betingar bidragsberättigade apparater f. n.
i genomsnitt ett dubbelt så högt pris, vilket innebär att den enskilde själv
har att stå för en dryg kostnad. Med hänsyn härtill synes frågan om samhällets
stöd på detta område böra upptagas till förnyad prövning. Vissa
detalj föreskrifter i bidragsbestämmelserna torde även böra överses.
Departementschefen övergår så till prövning av de övriga förslag till för*
bättrade stödåtgärder, som framlagts av medicinalstyrelsen. Såsom styrelsen
föreslagit bör nuvarande anknytning av bidragsrätten till patientens vanför*
het upphöra. Avgörande för rätt till bidrag till ortopediskt hjälpmedel bör
vara att behov av hjälpmedel — bedömt av ortopediskt utbildad läkare
föreligger. Genom den av departementschefen sålunda förordade ändringen
av gällande bidragsbestämmelser vinnes f. ö. en anpassning till en redan
utbildad praxis. Någon utvidgning av ordinationsrätten för ifrågavarande
hjälpmedel tillstyrkes däremot ej.
Bidraget till invalidvagnar och rullstolar innefattar icke kostnaderna för
anordningar för motordrift. Även om bidrag till motordrivna invalidvagnar
i vissa fall kan erhållas från allmänna arvsfonden eller i form av s. k. näringshjälp,
framstår det som otillfredsställande att den enskilde i andra
fall har att själv svara för kostnaderna eller är hänvisad till eventuella bidrag
från hemortskommunen eller från privata hjälporganisationer. Departementschefen
föreslår sålunda, att statsbidragsgivningen fr. o. m. den
1 juli 1960 utsträckes till att omfatta jämväl anordningar för motordrift av
invalidvagnar och rullstolar. Med invalidvagnar och rullstolar bör vidare —
såsom redan nu sker i viss utsträckning — i bidragshänseende jämställas
exempelvis sparkcyklar för personer med gångsvårigheter och liknande
transportmedel.
I fråga om olika hjälpmedel för underlättande av den dagliga livsföringen
för rörelsehindrade och andra handikappade liksom beträffande hjälpmedel
för handikappade husmödrar föreligger otvivelaktigt behov av ökat stöd
från det allmännas sida. Med hänsyn till de insatser, som frivilliga hjälporganisationer
utför på detta område, kan det dock synas mindre ändamålsenligt
att i en verksamhet, som innefattar bidragsgivning efter indi
-
104
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
viduell prövning och med ofta förhållandevis ringa belopp, engagera offentliga
myndigheter och organ i större omfattning än som redan skett. Från
praktisk synpunkt framstår det som lämpligare att genom ett generellt utformat
statligt stöd göra det möjligt att vidga och effektivisera den verksamhet,
som frivilliga organisationer bedriver. De vanföras riksförbund
har förklarat sig berett att ombesörja prövningen av de hjälpbehov som
anmäles och fördela det anslag som kan ställas till dess förfogande för
ifrågavarande hjälpmedel. Denna ordning anses försöksvis böra prövas.
För ändamålet har chefen för socialdepartementet vid anmälan av anslaget
till Bidrag till De vanföras riksförbund föreslagit, att detta anslag höjes
med 100 000 kronor. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela
närmare föreskrifter om medlens användning m. m.
Kostnaderna för s. k. näringshjälp, varmed avses bidrag till partiellt arbetsföra
för igångsättande av självständig förvärvsverksamhet eller anskaffande
av motorfordon, bestrides från det under femte huvudtiteln uppförda
reservationsanslaget till Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet.
Vid anmälan av medelsbehovet för detta anslag har chefen för socialdepartementet
föreslagit, att anslaget uppräknas med 500 000 kronor.
Slutligen anmäles en av svensk förening för gastroenterelogi gjord framställning
om statsbidrag till vissa bandage vid colostomier och ileostomier.
Föreningen har därvid anfört att dessa bandage borde jämställas med ortopediska
bandage och sålunda betalas av allmänna medel. I yttrande över
framställningen har medicinalstyrelsen anfört, att kostnaderna för erforderliga
bandage och deras skötsel vid colostomier uppgår till relativt ringa
belopp. Kostnaderna för bandage och deras skötsel vid ileostomier är visserligen
större, men å andra sidan uppgår det årliga antalet ileostomier till
allenast cirka 30. Med hänsyn härtill finner styrelsen, att ett bifall till framställningen
skulle medföra ett administrativt arbete, som knappast kan
anses motiverat. Styrelsen finner för sin del övervägande skäl tala för att
denna angelägenhet i förekommande fall ordnas genom vederbörande huvudmans
försorg.
För egen del finner departementschefen syftet med den gjorda framställningen
behjärtansvärt men erinrar om att enligt den kostnadsfördelning
mellan staten och den enskilde, som beträffande ortopediska hjälpmedel
förutsatts skola tills vidare gälla oförändrad, den enskilde kommer att
många gånger få vidkännas kostnader, som vida överstiger kostnaderna för
anskaffande av colostomi- och ileostomiförband. Med hänsyn härtill och
till vad medicinalstyrelsen i övrigt anfört anser departementschefen sig ej
kunna tillstyrka bifall till framställningen.
Medicinalstyrelsen har i sin anslagsframställning för nästa budgetår vid
oförändrade bidragsregler beräknat medelsbehovet till 3 700 000 kronor. De
årliga kostnaderna för bidrag till motordrivna invalidvagnar har av styrelsen
beräknats till 250 000 kronor, vilket belopp torde komma att belasta i
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
105
första hand anslaget Bidrag till vanföreanstalter m. m. samt förevarande
anslag. Med hänsyn härtill och till att kostnaderna för ortopediska hjälpmedel
kan väntas stiga, föreslås, att anslaget uppföres med 4 000 000 kronor,
vilket innebär en ökning av medelsanvisningen i förhållande till innevarande
budgetår med 600 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Göran Karlsson m. fl. (I: 275) och den andra inom andra kammaren
av herr Bengtsson i Varberg m. fl. (II: 330), har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att den nuvarande kostnadsfördelningen för stödjebandage
och ortopediska hjälpmedel ändras så, att staten påtager sig hela kostnaden.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 330.
Utskottet. Statsbidraget till stödjebandage och proteser samt till rullstolar
och invalidvagnar var tidigare begränsat till två tredjedelar av kostnaderna.
Från och med den 1 januari 1956 har statens andel höjts till tre fjärdedelar,
dock att patienten alltid skall svara för ett belopp om tre kronor. Trots den
höjning som sålunda skett och de bidrag som i vissa fall erhålles från landstingen
måste emellertid, såsom departementschefen anfört, den enskilde
patienten mången gång vidkännas betydande kostnader vid anskaffning av
nödvändiga hjälpmedel. I likhet med departementschefen anser utskottet,
att det kan ifrågasättas om icke statens bidrag borde ytterligare utvidgas.
Utskottet, som vill erinra om den av departementschefen i detta sammanhang
föreslagna utvidgningen i bidragsrätten till att omfatta även anordningar
för motordrift m. m., är dock i nuvarande läge mte berett att, i enlighet
med vad motionerna 1:275 och 11:330 förordats, tillstyrka att staten
påtager sig hela kostnaden för ifrågavarande hjälpmedel.
Departementschefens ställningstagande i övrigt till den av medicinalstyrelsen
redovisade utredningen angående bidragsrätten för ortopediska
hjälpmedel har inte föranlett erinran eller uttalande från utskottets sida.
Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordade ändrade
grunder för bidrag till stödjebandage och proteser
m. m.;
b) till Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska
läsår ettsavdelningar m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor;
II. att motionerna I: 275 och II: 330 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
106
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
85 :o) Bidrag till anskaffande av hörapparater. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 91, s. 303), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av hörapparater
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
450 000 kronor.
86 :o) Bidrag till anordnande av förlossningsanstalter. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 303 och 304), vilket innebär medelsanvisning
med allenast formellt belopp, samt under erinran, att anslaget i gällande
riksstat uppförts med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av förlossningsanstalter
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
87 :o) Statens institut för folkhälsan: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
93, s. 304—310) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidtaga den ändring i personalförteckningen för statens institut för folkhälsan,
som påkallas av vad departementschefen förordat, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för statens institut för folkhälsan,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till
Statens institut för folkhälsan: Avlöningar för samma budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 3 485 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 330 000 kronor.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslår departementschefen,
att tjänsten som biträdande avdelningsföreståndare i Ae 26 vid allmänhygieniska
avdelningen uppflyttas till Be 1.
På grund av att den planerade fortbildningskursen för hälsovårdsinspektörer
icke kommer till stånd under innevarande budgetår bör medel härför,
5 500 kronor, anvisas även för nästa budgetår.
I detta sammanhang anmäles, att av institutet igångsatt tidskrivning i
syfte att få ett säkrare underlag för fastställelse av ny taxa för ersättning
för utförda uppdrag kommer att redovisas i början av innevarande år.
Vad i det föregående föreslagits föranleder en ökning av medelsanvisningen
för budgetåret 1960/61 med omkring 7 000 kronor. Den automatiska
utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar, rörligt tillägg, kompensation
för höjda folkpensionsavgifter samt viss lönereglering m. m. medför ett
ökat medelsbehov med omkring 148 000 kronor. På grund härav uppräknas
anslaget med 155 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
107
Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
av departementschefen i förevarande sammanhang anmält förslag
om uppflyttning av tjänsten som biträdande avdelningsföreståndare i Ae 26
vid allmänhygieniska avdelningen till Be 1.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag jämväl i övrigt hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statens institut för folkhälsan, som
påkallas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens institut
för folkhälsan, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget
-
året 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 422 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 17 000
3. Avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga
biträden, förslagsvis................ 263 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 243 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 480 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 60 000
Summa kronor 3 485 000;
c) till Statens institut för folkhälsan: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 485 000 kronor.
88:o) Statens institut för folkhälsan: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 94, s. 310 och 311), vilket innebär en med 49 000 kronor
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens institut för folkhälsan: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 832 000 kronor.
89:o) Barnmorskeläroanstalten i Stockholm: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95, s. 311—313), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 7 000 kronor med hänsyn till utgiftsökningar av automatisk
natur, hemställer utskottet,
108
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för barnmorskeläroanstalten
i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 62 000
2. Arvoden till biträdande överlärare och tillfälliga
lärare, förslagsvis .................... 26 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 25 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 15 500
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis 1 800
Summa kronor 131 000;
b) till Barnmorskeläroanstalten i Stockholm: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 131 000
kronor.
90:o) Barnmorskeläroanstalten i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, s. 313—315), vilket innebär en med 11 000
kronor minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 168 000 kronor.
91 ro) Barnmorskeläroanstalten i Göteborg: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 97, s. 315—318) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för barnmorskeläroanstalten i Göteborg,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till
Barnmorskeläroanstalten i Göteborg: Avlöningar för samma budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 141 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 104 000 kronor.
Med anledning av framställning från barnmorskeläroanstaltens styrelse
om anvisande av medel för en extra barnmorskekurs uttalade departementschefen
i 1959 års statsverksproposition bl. a., att antalet vakanser på barnmorsketjänster
syntes högt samt att avgången från barnmorskeyrket var
påfallande stor. Vidare erinrades om att svårigheterna tycktes vara desamma
som redan tidigare konstaterats beträffande sjuksköterskekåren
Statsutskottets utlåtande nr it år 1960
109
samt att de åtgärder som rekommenderats för att stimulera de gifta sjuksköterskorna
att kvarstå eller återgå i tjänst även borde övervägas beträffande
barnmorskorna. I avvaktan på resultatet av förhandlingar med huvudmännen
rörande dylika åtgärder samt av den utredning angående inrättande
av en reservkår av sjuksköterskor och barnmorskor, som medicinalstyrelsen
erhållit i uppdrag att verkställa, ansåg departementschefen sig för
det dåvarande icke kunna tillstyrka förslaget om anordnande av en extra
barnmorskekurs.
Läroanstaltens styrelse har nu ånyo hemställt att medel anvisas för
ytterligare en barnmorskekurs under nästa budgetår, beräknad för 20 deltagare.
Medicinalstyrelsen har i frågan anfört bl. a., att antalet vakanser
på barnmor sket jänster ökat sedan föregående år samt att de kommer att
ytterligare öka, därest ej åtgärder vidtages för att främja rekryteringen.
Styrelsen framhåller vidare, att man på grundval av de erfarenheter, som
vunnits vid utredningen rörande en reservkår av sjuksköterskor, knappast
kan räkna med någon större anslutning till en eventuell reservkår av
barnmorskor.
För egen del framhåller departementschefen, att den ökande bristen på
barnmorskor synes allvarlig, särskilt inom den slutna vården. Orsaken till
bristen torde, som tidigare uttalats, huvudsakligen ligga i den allt större
avgången från yrket. Medan man år 1953 räknade med en avgång av omkring
70 barnmorskor per år erfordras i dagens läge enligt medicinalstyrelsen
ett årligt tillskott av 90 nya barnmorskor enbart för att täcka avgången.
Man torde vidare få räkna med att antalet tjänster i den slutna vården kommer
att öka betydligt genom fortgående utbyggnad, medan antalet tjänster i
den öppna vården synes komma att minska i långsammare takt än hittills.
Totalantalet barnmorsketjänster kommer till följd härav i fortsättningen
att öka i stället för att minska såsom skett de senaste åren. Även om man
genom lättnader i tjänstgöringsförhållanden och andra åtgärder lyckas
stimulera en del gifta barnmorskor att återgå till eller stanna kvar i yrket,
synes på grund av det nyss anförda en viss förstärkning av utbildningskapaciteten
vara nödvändig för att täcka det ökade behovet. Med hänsyn
härtill tillstyrkes förslaget om en extra barnmorskekurs under nästa budgetår.
Departementschefen förordar emellertid, att deltagarantalet bestämmes
till omkring 25, och förutsätter därvid, att från medicinalstyrelsens och
läroanstaltens sida åtgärder vidtages i syfte att både den extra och den ordinarie
barnmorskekursen vid anstalten erhåller fullt antal elever. Det bör
ankomma på anstaltens styrelse att upptaga förhandlingar med Göteborgs
och Bohus läns landsting om villkoren för anordnande av viss del av den
praktiska utbildningen vid lasarettet i Uddevalla.
I enlighet med förslaget bör för den extra kursen anställas två instruktionsbarnmorskor
i Ag 14 — varav en på heltid och en på halvtid — för
en sammanlagd kostnad av omkring 23 000 kronor. Då två heltidsanställda
no
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
läkare finns anställda för undervisningen vid anstalten, torde medel för
arvoden till extra barnmorskelärare för undervisningen i Göteborg ej behöva
anvisas. För arvode till lasarettsläkaren i Uddevalla beräknas 3 000
kronor, för arvoden åt tillfälliga lärare och för viss jämsidesundervisning
i Uddevalla 5 600 kronor samt för extra skrivhjälp 1 000 kronor. Sammanlagt
uppskattas sålunda kostnaderna för den extra kursen under förevarande
anslag till 32 600 kronor.
Vad den ordinarie kursverksamheten beträffar tillstyrkes en höjning av
anslagsposten till arvoden åt tillfälliga lärare med 350 kronor för att möjliggöra
undervisning i pedagogik.
Den automatiska utgiftsstegringen för viss lönereglering, rörligt tillägg
och kompensation för höjda folkpensionsavgifter m. m. medför ett ökat
medelsbehov med cirka 4 000 kronor.
På grund av det anförda uppräknas anslaget med i runt tal 37 000 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (104 000 + 37 000) 141 000
kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för barnmorskeläroanstalten
i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. bud
-
getåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 76 000
2. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis 19 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 27 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 17 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 2 000
Summa kronor 141 000;
b) till Barnmorskeläroanstalten i Göteborg: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 141 000
kronor.
92:o) Barnmorskeläroanstalten i Göteborg: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 98, s. 318—320), vilket innebär en med 23 000
kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 110 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
in
93:o) Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 99, s. 320—322) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola
i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock
till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar för samma budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 398 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 375 000 kronor.
För att möjliggöra anställning på deltid av en instruktionssköterska för
handledning av eleverna vid deras utbildning i mentalsjukvård tillstyrker
departementschefen en med 7 000 kronor ökad medelsanvisning.
Anslagsposten till arvoden åt tillfälliga lärare anses för ersättning för
rättning av skriftliga prov samt för viss höjning av delposten till jämsidesundervisning
m. m. böra ökas med omkring 3 000 kronor.
Vad sålunda föreslagits föranleder en ökning av medelsanvisningen med
10 000 kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar,
rörligt tillägg och kompensation för höjda folkpensionsavgifter
med sammanlagt omkring 12 500 kronor. På grund härav
uppräknas anslaget med 22 500 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (375 000 + 22 500) 397 500
eller avrundat 398 000 kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola
i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 80 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ............... 3 500
3. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis 58 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 202 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 49 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 5 500
Summa kronor 398 000;
b) till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 398 000
kronor.
112
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
94:o) Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100, s. 322 och 323), vilket innebär en
uppräkning av anslaget med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 116 000 kronor.
95:o) Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 323 och 324), vilket innebär en med
6 000 kronor ökad medelsanvisning med hänsyn till utgiftsökningar av automatisk
natur, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola
i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 33 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 4 000
3. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis...... 49 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 112 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 26 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 3 000
Summa kronor 227 000;
b) till Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 227 000
kronor.
96:o) Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 102, s. 325), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 6 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 225 000 kronor.
97 :o) Stipendier till elever vid godkända sjuksköterskeskolor. Kungl. Maj:t
har (punkt 103, s. 326) föreslagit riksdagen att till Stipendier till elever
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
113
vid godkända sjuksköterskeskolor för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 16 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Kungl. Maj :t har den 15 maj 1959 (SFS nr 204) fastställt nya bestämmelser
rörande stipendium till elev vid sjuksköterskeskola. I enlighet med
dessa bestämmelser utgår stipendium liksom tidigare i form av bidrag till
elevavgift för elev vid de skolor, som fortfarande uttager sådan avgift,
med ett maximerat belopp av 250 kronor. Förut gällande villkor om nedsättning
av elevavgiften med motsvarande belopp har borttagits.
Då elevavgift fr. o. m. den 1 juli 1960 ej längre kommer att uttagas vid
sjuksköterskeskolan i Uppsala, kommer i fortsättningen dylik avgift att
utgå endast vid två skolor i landet. Med hänsyn härtill och i avvaktan på
erfarenheter av de nya bestämmelserna anses anslaget för nästa budgetår
böra upptagas med oförändrat belopp, 16 000 kronor.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må till Stipendier till elever vid godkända
sjuksköterskeskolor för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 16 000 kronor.
98:o) Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor: Avlöningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 104, s. 327—331) föreslagit riksdagen att dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens institut
för högre utbildning av sjuksköterskor, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1960/61, dels ock till Statens institut för högre utbildning av
sjuksköterskor: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 355 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 250 000 kronor. Bristen på
lärarkompetenta sjuksköterskor är ytterst allvarlig och den förhindrar
f. n. erforderlig utbyggnad av utbildningsresurserna för sjukvårdspersonalen.
Instruktionssköterskor behövs numera ej blott för utbildning av
sjuksköterskor utan även för utbildning av undersköterskor och sjukvårdsbiträden
samt av personal inom mentalsjukvården. På grund härav föreslår
departementschefen, att en extra lärarkurs och en extra avdelningssköterskekurs
anordnas under nästa budgetår. Vad beträffar den av institutets
styrelse föreslagna extra husmoderskursen finner departementschefen
i och för sig en sådan av behovet påkallad. Med hänsyn till den
nyssnämnda bristen på lärarpersonal föreslås emellertid, att denna kurs
— därest så befinnes lämpligt och en tillfredsställande rekrytering kan
8 — Biliang till riksdagens protokoll 1960. 6 saml. Nr 11
114 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
åstadkommas — får utbytas mot ytterligare en extra lärarkurs med början
våren 1961.
För den utökning av kursverksamheten som föreslagits bör medel beräknas
för anställande av två studieledare i Ag 17, varav en för hela budgetåret
1960/61 samt en för första halvåret 1961. För arvoden till tillfälliga
lärare beräknas omkring 39 000 kronor.
Kontoristen i Ag 9 föreslås erhålla extra ordinarie anställning. Vidare
föreslås inrättad en tjänst i reglerad befordringsgång för skriv- och kontorsgöromål.
Under anslagsposten till arvoden åt tillfälliga lärare m. m. tillstyrkes en
medelsanvisning av 400 kronor för rättning av vissa skriftliga prov. Vidare
tillstyrkes, att de för timlärararvoden beräknade medlen uppräknas
med cirka 10 procent. Kostnaden härför uppskattas till 10 000 kronor.
Därjämte bör för handledar arvoden och för timlärararvoden under tredje
terminen av den ordinarie lärarkursen anvisas (8 500 + 5 100) 13 600 kronor.
Vad sålunda föreslagits påkallar en ökad medelsanvisning med 101 000
kronor. Den automatiska utgiftsstegringen för rörligt tillägg och för kompensation
för höjda folkpensionsavgifter föranleder en uppräkning med
4 000 kronor. Avlöningsanslaget uppräknas alltså med 105 000 kronor och
uppföres med (250 000 + 105 000) 355 000 kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens institut för
högre utbildning av sjuksköterskor, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 3 400
2. Arvoden åt tillfälliga lärare m. m., förslagsvis 143 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 175 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 30 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 3 600
Summa kronor 355 000;
b) till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 355 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr It år 1960 115
99:o) Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, s. 331—333), vilket innebär
en med 14 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens institut för högre utbildning
av sjuksköterskor: Omkostnader för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 42 000 kronor.
100 :o) Utbildning av viss sjukvårdspersonal. Kungl. Maj:t har (punkt 106,
s. 333—336) föreslagit riksdagen att till Utbildning av viss sjukvårdspersonal
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 77 000 kronor.
Något anslag med ifrågavarande rubrik finns ej uppfört i gällande riksstat.
För specialutbildning av barnsjuksköterskor har emellertid anvisats
ett förslagsanslag av 53 000 kronor.
Medicinalstyrelsen har hemställt dels att för specialutbildning av barnsjuksköterskor
anvisas ett med 5 100 kronor till 58 100 kronor förhöjt belopp
dels ock att för vidareutbildning av laboratoriebiträden anvisas 26 000
kronor.
Kungl. Maj:t har den 10 april 1959 fastställt riktlinjer för vidareutbildning
av vissa laboratoriebiträden efter genomgången laborantskola. I enlighet
härmed kommer vidareutbildningen att bedrivas enligt tre linjer — den
kliniskt-kemiska, den bakteriologiska och den histologisk-patologiska linjen
— samt omfatta praktisk och teoretisk utbildning. Den praktiska utbildningen
förutsättes i allmänhet kunna äga rum vid de institutioner, som har
behov av laboratoriepersonal med viss påbyggnad efter laborantskolan, medan
den teoretiska undervisningen i regel avses skola anordnas vid särskilda
läskurser. Medicinalstyrelsen skall leda och samordna utbildningsverksamheten
samt fastställa normalplaner för den teoretiska undervisningen.
För nästkommande budgetår planerar medicinalstyrelsen för den statliga
sektorns del två läskurser för den bakteriologiska linjen samt en läskurs
för den histologisk-patologiska linjen. I den mån elever från den kommunala
sektorn deltager i kurserna förutsättes att bidrag till kostnaderna
lämnas av vederbörande huvudman. För statens del beräknar departementschefen
— med utgångspunkt från gällande normer för föreläsningsarvoden
-— kostnaderna för ifrågavarade läskurser till (10 000 + 13 000) 23 000
kronor. Beloppet anses böra anvisas under förevarande anslag.
För specialutbildning av barnsjuksköterskor har hittills funnits uppfört
ett särskilt anslag. Departementschefen föreslår nu, att medel för detta
ändamål i fortsättningen anvisas under förevarande anslag. Beträffande
kostnaderna härför beräknas för arvoden till speciallärare oförändrat belopp.
I övrigt bar departementschefen ingen erinran mot medicinalstyrel
-
116
Statsutskottets utlåtande nr It år 1960
sens beräkning av medelsbehovet, vilket innebär en höjning med 900 kronor.
För specialutbildning av barnsjuksköterskor beräknas alltså (53 000 +
900) 53 900 eller avrundat 54 000 kronor.
I enlighet med det anförda uppföres anslaget med 77 000 kronor.
Utskottet tillstyrker, att medel för specialutbildning av barnsjuksköterskor
och för vidareutbildning av vissa laboratoriebiträden anvisas under
ett anslag. Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Utbildning av viss sjukvårdspersonal
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
77 000 kronor.
101 :o) Utbildningskurser i arbetsterapi. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 107, s. 336 och 337), vilket innebär anordnande av en kurs i
sysselsättnings- och arbetsterapi för personal inom mentalsjukvården även
under nästa budgetår och en med 1 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Utbildningskurser i arbetsterapi för
budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 27 000 kronor.
102 :o) Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108, s. 337 och 338), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 11 000 000 kronor.
*
103 :o) Bidrag till avlöningar åt distriktsbammorskor m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 338 och 339), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 3 400 000 kronor.
104:o) Understödjande av dispensärverksamhet m. m. Kungl. Maj:t hal
(punkt 110, s. 339 och 340) föreslagit riksdagen att till Understödjande
av dispensärverksamhet m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 500 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 117
I gällande riksstat har till Understödjande av dispensärverksamhet uppförts
ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor. Vidare har under det i riksstaten
upptagna förslagsanslaget till Behandling av vissa lupuspatienter
från landsorten anvisats 13 000 kronor.
Anslaget till behandling av vissa lupuspatienter från landsorten avser
bidrag till en form av öppen tuberkulosvård. Med hänsyn härtill och till
den ringa medelsåtgången under senare budgetår föreslår departementschefen,
att kostnaderna för ifrågavarande ändamål fr. o. m. nästa budgetår
bestrides från förevarande anslag.
I enlighet med medicinalstyrelsens förslag bör för dispensärverksamheten
anvisas oförändrat belopp 1 500 000 kronor. Inom detta belopp torde
även rymmas det av styrelsen beräknade medelsbehovet för behandling
av vissa lupuspatienter, 5 000 kronor.
Utskottet tillstyrker den av departementschefen förordade sammanslagningen
av förslagsanslagen till Understödjande av dispensärverksamhet och
Behandling av vissa lupuspatienter från landsorten. Då även anslagsberäkningen
kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understödjande av dispensärverksamhet
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 500 000 kronor.
105 :o) Allmän skärmbildsundersökning: Lokala undersökningar. Kungl.
Maj:t har (punkt 111, s. 341 och 342) föreslagit riksdagen att till Allmän
skärmbildsundersökning: Lokala undersökningar för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 560 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 530 000 kronor.
Allmänna skärmbildsundersökningar planeras under nästa budgetår äga
rum inom Östergötlands, Jönköpings, Kopparbergs, Blekinge, Jämtlands,
Skaraborgs och Norrbottens län. För dessa undersökningar samt för förekommande
undersökningar av patienter vid mentalsjukhusen och av värnpliktiga
räknar departementschefen med 13 eller oförändrat antal skärmbildspatruller.
Medelsbehovet beräknas till 560 000 kronor, innebärande en ökning med
30 000 kronor. Från huvudmännen inflytande bidrag anses liksom hittills
böra redovisas under anslaget i form av särskilda uppbördsmedel.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må till Allmän skärmbildsundersökning:
Lokala undersökningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 560 000 kronor.
118
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
106:o) Allmän skärmbildsundersökning: Medicinalstyrelsens skärmbildscentral.
Kungl. Maj:t har (punkt 112, s. 342—344) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad stat för medicinalstyrelsens
skärmbildscentral, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61,
dels ock till Allmän skärmbildsundersökning: Medicinalstyrelsens skärmbildscentral
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 519 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 500 000 kronor.
Ett förslag av medicinalstyrelsen om inrättande av en ny tjänst som röntgentekniker
finner departementschefen sig icke kunna tillstyrka. Icke heller
förordar han uppflyttning av en röntgentekniker i Ae 12 till Ae 13.
För löneklassuppflyttningar och rörligt tillägg samt kompensation för
höjda folkpensionsavgifter m. m. beräknas en ökad medelsanvisning med
15 500 kronor.
Delposten till övriga expenser föreslås höjd med 3 300 kronor.
På grund av det anförda uppräknas anslaget med (15 500 + 3 300) 18 800
eller avrundat 19 000 kronor.
I en inom andra kammaren av herr Jonsson i Strömsund väckt motion
(II: 220) har hemställts, att riksdagen till den personalorganisation medicinalstyrelsen
föreslagit anvisar 14 784 kronor ytterligare i förhållande till
Kungl. Maj :ts förslag.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Utskottet finner inte skäl tillstyrka den i motionen 11:220 föreslagna
personal förstärkningen vid medicinalstyrelsens skärmbildscentral. Utskottet
biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionen II: 220
a) godkänna följande stat för medicinalstyrelsens skärmbildscentral,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61:
Stat
A vlöningar
1. Avlöningar till icke-ordinarie perso -
nal, förslagsvis
413 000
68 500
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ..........
3. Kompensation för höjda folkpensions -
avgifter, förslagsvis .
8 000 489 500
Omkostnader
Omkostnader, förslagsvis
29 500
Summa kronor 519 000;
b) till Allmän skärmbildsundersökning: Medicinalstyrelsens
skärmbildscentral för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 519 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 119
107 :o) Nyanskaffning av materiel för den statliga skärmbildsverksamheten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s. 345), vilket innebär
en med 150 000 kronor minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nyanskaffning av materiel för den
statliga skärmbildsverksamheten för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 75 000 kronor.
108:o) Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande mödra- och barnavård.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114, s. 345—347), vilket
innebär en uppräkning av anslaget med 300 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlöningar m. m. inom
förebyggande mödra- och barnavård för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 6 900 000 kronor.
109:o) Läkemedel åt vissa kvinnor och barn. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 115, s. 347 och 348), vilket innebär en med 100 000 kronor
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Läkemedel åt vissa kvinnor och barn
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000
kronor.
110:o) Abortförebyggande åtgärder. Kungl. Maj :t har (punkt 116, s. 348—-350) föreslagit riksdagen att till Abortförebyggande åtgärder för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 315 000 kronor. Departementschefen
anför, att den abortförebyggande verksamheten under nästa
budgetår torde komma att bedrivas enligt oförändrade riktlinjer. Under år
1958 har 16 rådgivningsbyråer varit i verksamhet. Härutöver har en byrå
tillkommit under år 1959 och ytterligare en väntas bli godkänd under 1960.
För anordnande och upprätthållande av verksamheten vid dessa 18 byråer
beräknas omkring 160 000 kronor.
Anslagsposten för tillgodoseende av överhängande hjälpbehov hos kvinnor,
som besöker kurator, anses böra upptagas med oförändrat belopp,
120 000 kronor.
Kostnaderna för utförande av vissa graviditetsreaktioner uppskattas till
oförändrat 40 000 kronor.
I enlighet med det anförda upptages anslaget för nästa budgetår till
(160 000 + 120 000 + 40 000) 320 000 kronor, vilket innebär en ökning med
5 000 kronor.
120
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
I en inom andra kammaren av herr Gustafsson i Borås väckt motion
(II: 342) har hemställts, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln Medicinalstyrelsen:
Abortförebyggande åtgärder höja anslaget med 105 000 kronor
avseende punkten 2, »Tillgodoseende av överhängande hjälpbehov hos
kvinnor som besöker kurator».
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Utskottet. Yrkandet i motionen II: 342 ansluter sig till vad medicinalstyrelsen
i sin anslagsframställning föreslagit beträffande anslagsposten till
tillgodoseende av överhängande hjälpbehov hos kvinnor som besöker kurator,
och den av motionären föreslagna medelsanvisningen motsvarar den
beräkningsnorm om 50 kronor per nyinskriven abortsökande som rekommenderats
av såväl 1950 års abortutredning som 1955 års familjerådgivningskommitté.
Utskottet anser för sin del, att abortfrågan är av sådan betydelse för
samhället, att den kräver stor uppmärksamhet. Motionärens uppfattning
om betydelsen av att tillgodose överhängande hjälpbehov hos kvinnor som
besöker kurator överensstämmer också med vad utskottet i tidigare sammanhang
anfört. Utskottet vill emellertid erinra om att förenämnda utredningsförslag
alltjämt är föremål för övervägande inom Kungl. Maj :ts kansli.
Bl. a. med hänsyn härtill är utskottet inte berett förorda en högre medelsanvisning
än den departementschefen förordat. Utskottet avstyrker sålunda
förevarande motionsyrkande.
Med godtagande av departementschefens beräkning av medelsbehovet
även under övriga anslagsposter hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionen II: 342 till Abortförebyggande
åtgärder för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
320 000 kronor.
lll:o) Stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl. Kungl. Maj:t har
(punkt 117, s. 350 och 351) föreslagit riksdagen att till Stipendier för blivande
distriktstandläkare m. fl. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 490 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Departementschefen förordar, att medel beräknas för 250 stipendier om
2 000 kronor. För den händelse antalet ansökningar om stipendier för läsåret
1960/61 kommer att överstiga 250, bör dock hinder icke möta för Kungl.
Maj :t att medgiva utdelande av det ytterligare antal stipendier som må bliva
erforderligt. Då återbetalning av beviljade stipendiebelopp regelmässigt synes
förekomma i viss utsträckning, anses anslaget för nästa budgetår i en
-
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
121
lighet med medicinalstyrelsens förslag kunna upptagas med oförändrat
belopp, 490 000 kronor.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Stipendier för blivande distriktstandläkare
m. fl. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 490 000 kronor.
112:o) Bidrag till driften av folktandvården. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 118, s. 351 och 352), vilket innebär en med 300 000 kronor
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av folktandvården
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 10 500 000
kronor.
113 :o) Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 352 och 353), vilket innebär oförändrat
anslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utrustning av polikliniker
för folktandvård för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
114:o) Utbildningskurs för vissa utländska tandläkare. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120, s. 353), vilket innebär anordnande även
under nästa budgetår av en utbildningskurs enligt f. n. gällande riktlinjer
samt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildningskurs för vissa utländska
tandläkare för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 46 000 kronor.
115:o) Yrkesmedicinska centralen. Kungl. Maj:t har (punkt 121, s. 354
och 355) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
stat för yrkesmedicinska centralen, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1960/61, dels ock till Yrkesmedicinska centralen för samma budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 227 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 217 000 kronor.
122
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
Departementschefen anmäler, att enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni
1959 de två sjukskötersketjänsterna vid centralen är placerade i Ae 9 under
förutsättning att innehavaren fullgjort minst två års sjukvårdstjänstgöring.
För materielkostnader m. m. beräknas oförändrat belopp. Under anslagsposten
till diverse utgifter tillstyrkes en höjning med 1 000 kronor.
Den automatiska utgiftsstegringen för rörligt tillägg och kompensation
för höjda folkpensionsavgifter m. m. föranleder en uppräkning av anslaget
med omkring 8 500 kronor.
På grund av det anförda uppräknas anslaget med 9 500 kronor och upptages
alltså till (217 000 + 9 500) 226 500 eller avrundat 227 000 kronor.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för yrkesmedicinska centralen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Stat
A vlöningar
1. Avlöningar till icke-ordinarie perso -
nal .............................. 156 000
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 26 000
3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................ 3 000 185 000
Omkostnader
Omkostnader, förslagsvis...................... 42 000
Summa kronor 227 000;
b) till Yrkesmedicinska centralen för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 227 000 kronor.
116:o) Bidrag till forskningsverksamhet på yrkesmedicinens område. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 122, s. 355 och 356), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till forskningsverksamhet på
yrkesmedicinens område för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag av 50 000 kronor.
117 :o) Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 123, s. 356 och 357), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
123
att riksdagen må till Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 100 000 kronor.
118:o) Skyddsympning mot difteri. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 124, s. 358), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Skyddsympning mot difteri för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 120 000 kronor.
119 :o) Skyddsympning mot polio. Kungl. Maj:t har (punkt 125, s. 358—
361) föreslagit riksdagen att till Skyddsympning mot polio för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 300 000 kronor.
Under våren 1959 torde enligt medicinalstyrelsens preliminära beräkningar
drygt en miljon barn och vuxna ha skyddsympats mot polio. En
tredje injektion till dessa kommer att ges i början av innevarande år. Antalet
ympade personer kan därmed uppskattas till cirka 2,2 miljoner.
Medicinalstyrelsen planerar vidare för våren 1960 grundläggande ympningar
av barn födda år 1958 och första halvåret 1959, av barn och vuxna,
för vilka tidigare möjligheter till ympning ej begagnats, av gravida kvinnor
samt av personer ur årsklasserna 1918—1932. Ytterligare cirka 1,3 miljoner
skulle därvid kunna erhålla ett grundläggande ympskydd mot polio.
Ymp ningen av barn och ungdomar födda år 1943 eller senare, av gravida
kvinnor och av värnpliktiga är helt kostnadsfri. Övriga erlägger avgift för
såväl själva ymp ningen som vaccinet, varvid förutsättes att ympningarna
organiseras så att lägsta möjliga avgifter kan uttagas.
Under budgetåret 1960/61 bör en tredje injektion ges åt dem som ympas
våren 1960. Vidare bör barn födda år 1959 och första halvåret 1960, tidigare
ej ympade barn och ungdomar ur årsklasserna 1944—1958 samt gravida
kvinnor erhålla grundläggande ympskydd. Dessa ympningar bör vara
avgiftsfria. Då härutöver ympningarna av vuxna personer bör fortsättas i
den takt vaccintillgången medger, kan ytterligare omkring 800 000 personer
beräknas erhålla ympskydd. Nuvarande principer för uttagande av avgifter
anses böra bibehållas.
Departementschefen förordar, att anslaget uppföres med i runt tal
1 000 000 kronor, vilket innebär en sänkning med 300 000 kronor.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit.
124
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Skyddsympning mot polio för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.
120 :o) Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård. Kungl. Maj:t har
(punkt 126, s. 362—365) föreslagit riksdagen att till Vissa kostnader för
allmän hälso- och sjukvård för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp. Medicinalstyrelsen
har hemställt dels att för vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård
anvisas oförändrat 100 000 kronor, dels ock att för informationsverksamhet
rörande gifter anvisas 20 000 kronor.
Departementschefen anför, att årligen inträffar särskilt bland barnen ett
stort antal förgiftningsfall och tillbud härtill, som i regel förorsakas av
förekommande tekniska preparat och läkemedel. Vid dylika förgiftningsfall
är ofta en snabb behandling nödvändig för att hindra en kanske livshotande
skada. Läkare i allmänhet har emellertid ofta icke kännedom om
vare sig preparatets innehåll och giftverkan eller den lämpligaste behandlingsmetoden.
I syfte att vid behov kunna lämna svar på dylika spörsmål har
genom samarbete mellan vissa institutioner och enskilda samt med visst
bidrag från Röda korset grunden lagts till en informationscentral för gifter
vid karolinska sjukhusets barnklinik. Utan ett kontinuerligt ekonomiskt
stöd torde arbetet vid centralen — som avser registrering av preparat och
jourtjänst för svar på förfrågningar — icke i längden kunna fortsättas.
Starka skäl synes därför tala för att staten i fortsättningen svarar för kostnaderna
för verksamheten. Departementschefen förordar därför, att i enlighet
med medicinalstyrelsens förslag 20 000 kronor anvisas för ändamålet.
Beloppet bör bestridas från förevarande anslag. Informationscentralen anses
tills vidare böra anknytas till karolinska sjukhuset.
För anslagets disposition föreslås i övrigt gälla oförändrade villkor. Med
hänsyn härtill och till de ovissa förutsättningar, som påverkar medelsbehovet,
föreslås, att anslaget uppföres med oförändrat belopp, 100 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må till Vissa kostnader för allmän hälsooch
sjukvård för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.
121 :o) Ersättning vid vissa ingripanden i hälsovårdens intresse. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127, s. 365), vilket innebär oförändrat
anslag, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
125
att riksdagen må till Ersättning vid vissa ingripanden i
hälsovårdens intresse för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.
122:o) Ambulans- och räddningsflygtjänst. Kungl. Maj:t har (punkt 128,
s. 365—372) föreslagit riksdagen att till Ambulans- och räddningsflygtjänst
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 450 000 kronor.
Ambulans- och räddningsflygtjänsten bedrives under innevarande budgetår
enligt oförändrade riktlinjer. Luftfartsstyrelsen har sålunda träffat
avtal med aktiebolaget Lapplandsflyg om helikopterberedskap året runt för
Norrbottens län, med Östermans aero aktiebolag om viss jourtjänst med
helikopter för landet i övrigt — huvudsakligen Stockholmsområdet — samt
med firma Jämtlands aero om jourtjänst med konventionella plan för Jämtlands
län. I detta sammanhang anmäler departementschefen, att det flygplan,
som varit stationerat vid flygflottiljen i Jämtland för ambulans- och räddningsflygtjänstens
räkning och som de senaste åren varit reservställt, numera
har överlåtits till Jämtlands aero för användning bl. a. vid ambulansoch
räddningsflygningar. Med berörda flygföretag överenskomna ersättningar
överensstämmer i stort sett med tidigare gällande avtal. Den fasta
ersättningen till Jämtlands aero har dock höjts.
En permanent helikopterberedskap i Västerbottens län skulle vara av
värde särskilt för de inre delarna av länet, där befolkningen lever mycket
isolerat med långa avstånd till sjukhus och med tidvis helt of arbara vägar.
Helikoptern skulle även kunna bli till nytta för östersundsområdet. På anförda
skäl tillstyrkes därför, att en fast helikopterstation inrättas för
länet. Stationeringsorten bör tills vidare vara Storuman, där möjlighet finns
att anordna hangar, men helikoptern bör givetvis vid behov kunna placeras
även på annan ort. Luftfartsstyrelsen föreslås erhålla i uppdrag att inleda
förhandlingar med lämpligt flygföretag om anordnande av helikopterstationen.
Kostnaderna för verksamheten för nästa budgetår uppskattas till
avrundat 185 000 kronor.
Luftfartsstyrelsen har vidare föreslagit, att konventionella flygplan skall,
där så visar sig lämpligt, kunna insättas i stället för helikopter av vederbörande
flygföretag. Då detta synes kunna innebära fördelar ur både ekonomiska
och andra synpunkter, tillstyrker departementschefen förslaget.
Styrelsen har vidare föreslagit vissa ändringar i hittills tillämpade principer
för verksamheten. Sålunda föreslås att svensk medborgare, som råkat
i en nödsituation inom något av övriga nordiska länder, skall kunna erhålla
flygtransport till exempelvis svenskt sjukhus. Detta förslag tillstyrkes.
Därvid förulsätles, att dylik flygtransport sker i överensstämmelse med de
126
Statsutskottets utlåtande nr It år 1960
för ambulans- och räddningsflygningar inom Sverige eljest givna föreskrifterna.
Förslaget att använda ambulans- och räddningsflygorganisationen vid
vissa hemtransporter från sjukhus finner departementschefen mera tveksamt.
Det är emellertid uppenbart att starka humanitära skäl kan tala för
att använda flygtransport för hemsändande av patient från sjukhus. Förutsättning
härför bör givetvis vara att enligt läkares bedömande annat transportmedel
med hänsyn till patientens tillstånd icke kan användas. Under
villkor att flygtransporter av ifrågavarande slag kommer att ske endast i
undantagsfall tillstyrkes även detta förslag. Liksom beträffande ambulansoch
räddningsflygtjänsten i övrigt anser departementschefen rimligt, att
kostnaderna även för nämnda transporter stannar på statsverket.
Därest riksdagen ej har någon erinran däremot föreslås förenämnda ändrade
grunder för verksamheten få tillämpas redan fr. o. m. ingången av
år 1959.
I enlighet med det anförda och då styrelsens beräkningar av medelsbehovet
i huvudsak godtages beräknas kostnaderna för verksamheten fölnästa
budgetår till för helikopterverksamheten i Västerbottens och Norrbottens
län 185 000 resp. 190 000 kronor, för dylik verksamhet i Stockholmsområdet
och landet i övrigt 175 000 kronor samt för annan flygverksamhet
100 000 kronor.
Anslaget upptages alltså till 650 000 kronor, vilket innebär en höjning
med 200 000 kronor.
Utskottet tillstyrker, att en permanent helikopterberedskap, i enlighet
med det utredningsförslag som framlades redan år 1957, nu genomföres i
Västerbottens län. Mot det av departementschefen beräknade medelsbehovet
härför har utskottet inte funnit anledning till erinran.
Enligt de av statsmakterna år 1958 angivna förutsättningarna skall ambulans-
och räddningsflygtjänsten avse verksamhet inom riket. Härutinnan
har departementschefen föreslagit vissa modifikationer, innebärande
att svensk medborgare, som råkat i en nödsituation inom något av övriga
nordiska länder, skall kunna erhålla flygtransport till exempelvis svenskt
sjukhus och att organisationen även skall kunna användas vid vissa hemtransporter
från sjukhus. Utskottet, som i likhet med departementschefen
förutsätter, att transporter av sistnämnda slag kommer att ske endast undantagsvis,
anser sig böra tillstyrka även dessa förslag.
Enligt vad utskottet inhämtat har de föreslagna förändringarna i bestämmelserna
aktualiserats genom två år 1959 inträffade, särskilt ömmande
fall, avseende kostnadsersättningar om sammanlagt omkring 3 000
kronor. Med hänsyn härtill vill utskottet inte motsätta sig, att de ändrade
grunderna för verksamheten får tillämpas redan från och med ingången
av år 1959.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
127
Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har inte givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Ambulans- och räddningsflygtjånst
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 650 000
kronor.
123:o) Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 129, s. 372—374) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Centrala
sjukvårdsberedningen: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 428 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 393 000 kronor.
Det är departementschefens avsikt att föreslå Kungl. Maj :t att låta verkställa
utredning rörande centrala sjukvårdsberedningens organisation och
arbetsuppgifter. I avvaktan på resultatet härav anser departementschefen
emellertid nödvändigt, att beredningen redan nu erhåller viss personalförstärkning
för att kunna utföra vissa angelägna arbetsuppgifter och föreslår
därför anvisande av 25 000 kronor för anställning av tillfällig arbetskraft.
Den automatiska utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar, rörligt
tillägg och kompensation för höjda folkpensionsavgifter m. m. föranleder
en uppräkning med omkring 10 000 kronor.
Avlöningsanslaget höjes alltså med 35 000 kronor.
Utskottet har i förevarande sammanhang jämväl till behandling förehaft
den redogörelse angående finansieringen av centrala sjukvårdsberedningens
verksamhet, som riksdagens år 1959 församlade revisorer lämnat under
§ 38 i sin berättelse. I samband med sin redogörelse har revisorerna
gjort följande uttalande.
År 1943 ersattes två tidigare på sjukvårdsområdet sysselsatta rationaliseringsorgan,
sjukhusens standardiseringskommitté och centrala sjukhusarkivet,
av centrala sjukvårdsberedningen. Denna har under sin hittillsvarande
verksamhet blivit ett allt betydelsefullare serviceorgan för sjukvårdshuvudmännen;
därom vittnar bl. a. den ökande omfattning i vilken
dessa anlitat beredningen. Dess arbete har i själva verket vuxit i sådan
grad, att vissa svårigheter numera föreligga att bemästra arbetsbördan
inom ramen för den nuvarande organisationen. Sjukvårdsberedningen har
därför i en den 7 april 1959 dagtecknad skrivelse till Kungl. Maj :t hemställt,
att en särskild utredning skall tillsättas i syfte att verkställa en översyn
av beredningens uppgifter och organisation. Framställningen är, såvitt
revisorerna ha sig bekant, beroende på Kungl. Maj :ts prövning.
128
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
Då revisorerna för sin del ansett sig böra behandla centrala sjukvårdsberedningen,
ha revisorerna icke funnit det påkallat att ingå på sådana
spörsmål som äga samband med den nyss omnämnda skrivelsen. Revisorerna
vilja i stället aktualisera en annan betydelsefull fråga, nämligen på
vad sätt kostnaderna för beredningen skola bestridas.
Som av den föregående redogörelsen framgår uppgingo de å riksstaten
för senaste budgetår redovisade kostnaderna för centrala sjukvårdsberedningen
till i runt tal 400 000 kronor, vilket innebär att praktiskt taget samtliga
utgifter för ifrågavarande verksamhet bestritts av statsmedel. Det är
emellertid att märka, att sjukvårdsberedningens avdelningar till alldeles
övervägande del tagas i anspråk av andra sjukvårdshuvudmän än staten.
Enligt tidigare lämnade uppgifter utnyttjas således planläggningsavdelningens
kapacitet till i runt tal 75 procent av landsting och städer utom
landsting; motsvarande tal för materielavdelningens standardiseringsverksamhet
är 90. Arbetsstudieavdelningen har under senaste budgetår till 37
procent utnyttjats av statsverket, som till 77 procent täckt lönekostnaderna
för avdelningens personal.
Det är naturligt att det råder ett intimt samarbete mellan staten och
övriga sjukvårdshuvudmän för lösande av sjukvårdsfrågorna. Inrättandet
av centrala sjukvårdsberedningen som ett gemensamt serviceorgan får också
ses som ett uttryck för detta samarbete. En konsekvens härav bör emellertid
vara — såsom bl. a. statskontoret förutsatte vid beredningens tillkomst —•
att utgifterna för centrala sjukvårdsberedningen böra bäras av de olika
huvudmännen med hänsyn till den omfattning i vilken de utnyttja beredningens
kapacitet. Beredningen bör med andra ord få full ersättning för utfört
arbete och därigenom bli självbärande. Till grund för debiteringen bör
ligga en särskild taxa, uppbyggd på sådant sätt att vederbörande i första
hand har att betala de direkta utlägg som förorsakats av respektive uppdrag.
Sådana direkta omkostnader äro — förutom lön åt den personal som arbetar
med uppdragen — utgifter för resor, expenser och utrustning. Beredningen
har emellertid också indirekta utgifter, såsom administrationskostnader
in. m. Dessutom har statsverket indirekta omkostnader som icke föras på
beredningens anslag, såsom lokalhyra och pensionskostnader. Samtliga nu
nämnda utgifter böra täckas genom den ifrågavarande taxan. Därest revisorernas
här skisserade förslag genomföres, böra på riksstaten i fortsättningen
för sjukvårdsberedningen — som av praktiska skäl lämpligen bör behålla
ställningen som ett statligt organ — upptagas anslag med endast formella
belopp. Alternativt kan tänkas att till beredningen inflytande inkomster bokföras
på särskild titel under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet».
Revisorerna föreslår på grund av vad sålunda anförts, att den här aktualiserade
frågan snarast upptages till närmare prövning, varvid exempelvis
statens sakrevision bör erhålla i uppdrag att framlägga förslag till lämplig
taxa.
över riksdagens revisorers förslag har yttranden avgivits av statskontoret,
statens sakrevision, medicinalstyrelsen, centrala sjukvårdsberedningen,
Svenska stadsförbundet och Svenska landstingsförbundet, vilka
samtliga tillstyrkt eller lämnat revisorernas förslag om utredning utan
erinran.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
129
Utskottet vill erinra om att den av departementschefen i statsverkspropositionen
för utskickade utredningen rörande centrala sjukvårdsberedningens
organisation och arbetsuppgifter numera kommit till stånd. Av departementschefens
anförande till statsrådsprotokollet för den 11 mars 1960 inhämtas
bl. a. att avsikten är att utredningen även skall upptaga frågan om
finansieringen av centrala sjukvårdsberedningens verksamhet till närmare
behandling. Då de för utredningen meddelade direktiven i allt väsentligt
synes tillgodose syftet med revisorernas förslag, torde detta inte böra föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot att centrala sjukvårdsberedningen
i avvaktan på utredningens resultat beredes ökade möjligheter
att anlita extra arbetskraft, får med godtagande av departementschefens
anslagsberäkning hemställa,
I. att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 93 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 34 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 242 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 53 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 6 000
Summa kronor 428 000;
b) till Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 428 000 kronor;
II. att riksdagens revisorers förevarande förslag med
hänsyn till vad i ärendet förekommit icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
124:o) Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 130, s. 374), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 41 000 kronor.
125 :o) Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård. Kungl. Maj:t har
(punkt 131, s. 375 och 376) föreslagit riksdagen att till Bidrag till psykisk
barna- och ungdomsvård för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 700 000 kronor.
9 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 11
130
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 450 000 kronor.
Med anledning av mentalsjukvårdsdelegationens båda betänkanden angående
psykisk barna- och ungdomsvård resp. behandlingshem och mentalsjukhem
för barn och ungdomar (SOU 1957: 40 resp. 1958: 20) har Kungl.
Maj:t den 30 juni 1959 beslutat till medicinalstyrelsen överlämna en inom
inrikesdepartementet upprättad promemoria, som skall tjäna till ledning
vid den fortsatta utbyggnaden av den framtida organisationen av den psykiska
barna- och ungdomsvården. Med ett ställningstagande till frågan om
ändrade bestämmelser angående statsbidrag till vårdgrenen har dock befunnits
tills vidare få anstå.
I promemorian understrykes angelägenheten av att särskilda barn- och
ungdomspsykiatriska lasarettsavdelningar med tillhörande centraler snarast
möjligt inrättas. Den öppna vården bör bedrivas vid centraler och filialer.
Organisationen bör vidare snarast möjligt kompletteras med behandlingshem
av olika typer, övervägande skäl talar därvid för att hemmen
organiseras såsom sjukvårdsanstalter och såväl administrativt som lokalt
nära anslutes till de övriga enheterna inom vårdgrenen. Behandlingshem
torde naturligen i första hand tillkomma i anslutning till de barn- och
ungdomspsykiatriska lasarettsavdelningarna, men hinder bör ej föreligga
att i mån av behov anordna dylika hem även i anslutning till fristående
centraler. Utbyggnaden av vårdgrenen måste på grund av personalbristen
ske successivt allt eftersom huvudmännens resurser gör en utbyggnad möjlig.
Med hänsyn till det anförda samt till vad medicinalstyrelsen uttalat om
den fortgående utbyggnaden i övrigt av den psykiska barna- och ungdomsvården
ävensom till belastningen förordar departementschefen, att anslaget
uppräknas med 250 000 kronor och alltså uppföres med 700 000 kronor.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 700 000 kronor.
126:o) Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 132, s. 376 och 377) föreslagit riksdagen att till Kostnader för sjukvård
m. m. åt vissa utlänningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 500 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 30 januari, den 30 april, den 28
maj och den 30 september 1959 har under år 1959 mottagits omkring 75
Statsutskottets utlåtande nr li år 1960
131
tuberkulossjuka flyktingar i Sverige för vård och varaktig vistelse här.
Av dessa flyktingar var 48 ungerska flyktingar från läger i Österrike, 8
flyktingar från läger i Grekland och 17 jugoslaviska flyktingar från läger i
Österrike. Även flyktingarnas anhöriga har om möjligt överförts hit. Omkring
40 flyktingar vårdades i december 1959 på sanatorium. Av dessa
härrörde sig emellertid en del från tidigare överföringar. Vidare befann
sig omkring 25 flyktingar på konvalescenthem. De friskskrivna flyktingarna
har arbetsplacerats eller vistas i avvaktan härpå vid arbetsmarknadsstyrelsens
förläggningar.
Departementschefen förordar att uppkommande vårdkostnader för samtliga
omförmälda flyktingar även under nästa budgetår bestrides från förevarande
anslag och förutsätter vidare, att Kungl. Maj :t i enlighet med hittills
tillämpade principer även i fortsättningen skall kunna besluta om överförande
till Sverige av sjuka flyktingar och deras anhöriga.
Medelsanvisningen för ändamålet uppskattas till oförändrat belopp,
1 500 000 kronor.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot att förevarande anslag
uppföres med 1 500 000 kronor. Utskottet anser även, att Kungl. Maj :t
i enlighet med hittills gällande principer också i fortsättningen, såsom departementschefen
förutsatt, bör äga befogenhet att besluta om överförande
till Sverige av sjuka flyktingar och deras anhöriga. Särskilt mot bakgrunden
av det betydande anslagsöverskridandet under föregående budgetår vill
utskottet emellertid framhålla angelägenheten av att verksamheten tills
vidare så planeras, att belastningen på anslaget, därest något oförutsett
inte inträffar, i varje fall i stort sett kan beräknas hålla sig inom den av utskottet
godkända ramen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för sjukvård m. m. åt
vissa utlänningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 500 000 kronor.
127 :o) Kostnader för överförande till Sverige av vissa utländska läkare.
Kungl. Maj :t har (punkt 133, s. 378—380) föreslagit riksdagen att till Kostnader
för överförande till Sverige av vissa utländska läkare för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 280 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 125 000 kronor.
Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1958 har under år 1959
omkring 25 österrikiska läkare kommit till Sverige för tjänstgöring inom
svensk sjukvård. Ytterligare ett 10-tal kan väntas hit i början av innevarande
år. I enlighet med medicinalstyrelsens förslag bör kurser i svenska
132
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
medicinalförfattningar anordnas för dessa och övriga utländska läkare,
vilka ej genomgått dylik kurs. Antalet kurser bör vara tre och omfatta en
månad vardera. Kurskostnaderna beräknas till omkring 15 000 kronor. De
österrikiska läkarna bör vid genomgång av dylik kurs i enlighet med
träffad överenskommelse erhålla fritt uppehälle. Härför torde böra anvisas
omkring 16 000 kronor.
För anordnande av en särskild kurs i svenska språket för de eventuella
icke svensktalande medicine studerande och läkare, som mottages för viss
kliniskt utbildning, föreslår departementschefen, att cirka 4 000 kronor
anvisas. Även dessa bör erhålla fritt uppehälle under kurstiden enligt samma
principer, som gäller för de österrikiska läkarna. För ändamålet beräknas
16 000 kronor.
Under innevarande budgetår planeras en särskild kurs i socialmedicin
och svenska medicinalförfattningar för de utländska läkare, som önskar
ägna sig åt provinsialläkarbanan. Med hänsyn till det stora behovet av
provinsialläkare tillstyrkes medicinalstyrelsens förslag om anordnande
under nästa budgetår av två dylika kurser för utländska läkare. Deltagarna
bör äga rätt till stipendier enligt samma grunder, som gäller för innevarande
års kurs. Den återbetalningsskyldighet, som därvid för visst fall
föreskrivits, bör beträffande österrikisk läkare ej gälla i fråga om den
kursmånad som avser genomgång av svenska medicinalförfattningar. För
anordnande av kurserna och för stipendier beräknas (50 000 + 180 000)
230 000 kronor.
Sammanlagt upptages alltså anslaget till 281 000 eller avrundat 280 000
kronor, vilket innebär en ökning med 155 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må till Kostnader för överförande till Sverige
av vissa utländska läkare för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 280 000 kronor.
överståthållarämbetet och landsstaten
Inledningsvis erinrar departementschefen om den av 1959 års riksdag
beslutade omorganisationen av civilförsvaret (proposition nr 114/1959)
innefattande bl. a. principbeslut om att inrätta en ny organisation för civilförsvarets
administration i länen. Den lokala civilförsvarsmyndigheten
skulle befrias från nuvarande ansvar för civilförsvarets administrativa
uPPåi^er i fred och uppgifterna i stället överflyttas till en inom varje länsstyrelse
för ändamålet förstärkt civilförsvarssektion. Den nya organisationen
avsågs träda i kraft den 1 juli 1960.
I fortsättningen anför departementschefen följande.
Statsutskottets utlåtande nr It år 1960
133
Den sålunda i princip beslutade omorganisationen, som grundar sig på
vissa av 1953 års civilförsvar sutredning och statens organisationsnämnd
framlagda förslag, möjliggör en rationalisering och effektivisering av civilförsvarets
administration, varjämte kostnadsbesparingar kan göras. Den
vid civilförsvaret i länen sysselsatta personalen uppgick vid tiden för organisationsnämndens
utredning till 882 personer, varav 280 vid överståthållarämbetet
och länsstyrelserna samt 602 inom den lokala administrationen
i civilförsvarsområdena. Av de anställda tjänstgjorde 589 personer på heltid.
Den nya organisationen beräknas omfatta 416 tjänster.
Omorganisationen innebär, att de nuvarande civilförsvarssektionerna
ulbygges. Även länsstyrelsen i Gotlands län, där särskild civilförsvarssektion
f. n. icke finnes, tillföres administrationspersonal för civilförsvaret. För
administrationen av civilförsvaret m. in. i Stockholms stad och Stockholms
län upprättas en gemensam organisation, vars personal upptages på överståthållarämbetets
stat.
Chef för civilförsvarssektionen skall alltjämt vara en civilförsvarsdirektör
med uppgift att leda, samordna och övervaka sektionens arbete. Under
denne uppdelas sektionen normalt på fyra detaljer och en expedition, nämligen
organisationsdetalj, personal- och utbildningsdetalj, teknisk detalj,
förrådsdetalj samt expedition med skrivcentral. Genom uppdelningen på
skilda detaljer fördelas sektionens huvudfunktioner — krigsplanläggning
och mobiliseringsförberedelser, personal- och utbildningsadministration,
övervakning av skyddsrums utförande samt förrådsverksamhet — på sådant
sätt, att en klar gränsdragning mellan arbetsuppgifterna erhålles.
På organisationsdetaljen skall ankomma att utföra krigsplanläggningen
av civilförsvarets förebyggande och skadeavhjälpande verksamhet, att iordningställa
erforderliga mobiliseringshandlingar, att övervaka och kontrollera
att verkskydden fullgör sina åligganden, att planlägga och medverka
vid spel och övningar, att bereda ärenden angående förfogande för civilförsvarsändamål
m. m. I uppgifterna ingår bl. a. övervakning av att mobiliseringsberedskapen
hålles på hög nivå, att ledningscentraler och övriga
civilförsvarsanläggningar samt förbindelsenät befinner sig i funktionsdugligt
skick samt att civilförsvarsbefäl och civilförsvarsenheter är trimmade
för sina krigsuppgifter. Som ett komplement till spel- och övningsverksamheten
skall kontakter i form av konferenser uppehållas i erforderlig utsträckning
med civilförsvarschefer och högre befäl i organisationen. Information
i civilförsvarets angelägenheter skall även lämnas till frivilliga beredskapsorganisationer
samt föreningar och sammanslutningar.
Planeringen av länsstyrelsernas krigsorganisation och arbetet med att
planlägga och förbereda en omställning av länsstyrelsen till krigsorganisation
utföres i princip av resp. sektioner. På grund av civilförsvarssektionens
allmänna inriktning på krigsplanläggningsarbete anses emellertid denna
sektion vara väl lämpad att biträda övriga sektioner med deras planläggningsarbete.
Personal- och utbildningsdetaljen skall utlaga, inskriva och registrera
civil försvarspersonal samt planlägga erforderliga pcrsonalregislcrs upptryckning
vid beredskap. Registrering av den inskrivna personalen avses
skola ske med hjälp av adresseringsmaskinanläggningar och register föras
över såväl det allmänna civilförsvarets som verkskyddens personal. Den
lokala utbildningen av det allmänna civilförsvarets och verkskyddens personal
skall administreras av personal- och utbildningsdetaljen. Detaljen
134
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
förutsattes utöva tillsyn i administrativt hänseende av pågående utbildningskurser
men däremot icke någon pedagogisk tillsyn, vilken skall ankomma
på den centrala civilförsvarsskolan med dess utbildningsorganisation.
Å detaljen handlägges slutligen frågor om anstånd och inskrivning.
Tekniska detaljen skall biträda vid planläggningen av allmänna skyddsrum
samt bereda ärenden angående dispenser från gällande skyddsrumsoch
byggnadsbestämmelser, nyttjande av skyddsrum under fred, statsbidrag
till skyddsrum m. in. Detaljen skall utöva den direkta övervakningen
beträffande utförande, underhåll och skötsel av allmänna skyddsrum, radionät,
alarmeringsnät och andra elektro- och teletekniska anläggningar för
civilförsvaret m. in. Stickprovsvis skall detaljen öva tillsyn över utförande,
underhåll och skötsel av enskilda skyddsrumsanläggningar. Behandling
av ärenden angående samhällsplanering, stadsanalyser för civilförsvarsändamål
är ytterligare exempel på tekniska detaljens uppgifter.
Förrådsdetaljen skall svara för civilförsvarsmaterielens förvaring och
vård samt för redovisning av denna materiel ävensom biträda organisationsdetaljen
vid planläggning av materielens utlämning vid beredskap
eller krig.
Beträffande vissa län har arbetsuppgifterna bedömts inte vara av den
omfattning, att nämnda detaljindelning är lämplig eller behövlig. Sålunda
avses organisations- samt personal- och utbildningsdetaljerna inom Uppsala,
Kronobergs, Blekinge, Hallands och Västerbottens län skola sammanföras
till en detalj. Inom Gotlands och Jämtlands län anses någon detaljindelning
icke böra komma i fråga.
I förenämnda proposition framhölls, att den närmare utformningen av
den nya organisationen måste bli beroende av de särskilda förhållandena
i de olika länen. Bland annat borde i samband med anslagsäskandena för
den nya organisationen prövas, om några principiella avsteg från organisalionsnämndens
förslag kunde behöva göras, framför allt med avseende på
våra största städer. Det ansågs också lämpligt att vid samma tillfälle överväga
möjligheten att i stället för civilförsvarssektionen inrätta en försvarssektion
i länsstyrelserna, avsedd för alla grenar av det civila försvaret.
Förslag till personalorganisation i enlighet med det av riksdagen fattade
principbeslutet om civilförsvarets administration i länen framlägges i det
följande under överståthållarämbetets och länsstyrelsernas avlöningsanslag.
Därvid upptas till behandling jämväl de nyss berörda frågorna om eventuella
principiella avvikelser från organisationsnämndens förslag samt möjligheterna
att i samband med civilförsvarets omorganisation inrätta försvarssektioner
vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna.
128:o) Överståthållarämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 134,
s. 383—393) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för överståthållarämbetet samt de
åtgärder i övrigt, vilka erfordras i anledning av vad departementschefen
föreslagit, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för
överståthållarämbetet, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1960/61,
dels ock till överståthållarämbetet: Avlöningar för samma budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 8 358 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
135
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 685 000 kronor.
Administrationen av civilförsvaret i länen ankommer f. n. på länsstyrelserna
och de lokala civilförsvarsbyråerna i civilförsvarsområdena. Genom
den av förra årets riksdag beslutade omorganisationen av civilförsvaret
(proposition nr 114/1959) kommer administrations- och planläggningsarbetet
att i princip koncentreras till länsinstansen. Härigenom blir det möjligt
att dels rationalisera och effektivisera verksamheten dels vinna kostnadsbesparingar
i förhållande till den hittillsvarande ordningen.
Som framhölls i nämnda proposition måste emellertid den nya organisationen
utformas efter de särskilda förhållandena i de olika länen. I särskild
grad gör sig denna synpunkt gällande i fråga om Stockholm och
Stockholms län. 1953 års civilförsvarsutredning och statens organisationsnämnd
liksom — ehuru med utgångspunkt från en annan organisationsform
— även överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län har
ansett, att man för dessa områden bör tillskapa en gemensam organisation
för administrationen av civilförsvaret. Denna uppfattning grundas bl. a. på
det förhållandet, att de båda myndigheterna sannolikt kommer att ha en
gemensam organisation i krig, varför planläggningen bör samordnas hos
en och samma myndighet i fred. En dylik samordning har även rent praktiska
fördelar med avseende på arbetets bedrivande.
Enligt överståthållarämbetets och länsstyrelsens mening bör den gemensamma
organisationen lämpligen avse icke endast det egentliga civilförsvaret
utan jämväl övriga grenar av det civila försvaret, såsom hälso- och sjukvård,
psykologiskt försvar, polisiär beredskap, ekonomisk försvarsberedskap
och trafikplanläggning.
För egen del har departementschefen bibringats den uppfattningen, att
bestämda fördelar står att vinna med en gemensam organisation i fred för
administrationen och planläggningen av civilförsvaret i Stockholm och Stockholms
län.
Vad gäller frågan om lämplig organisation för handläggningen vid länsstyrelserna
av försvarsärenden, som icke tillhör det egentliga civilförsvaret,
samt samordningen mellan dessa ärenden och civilförsvarsärenden är
avsikten att föranstalta om en särskild organisationsundersökning. Det synes
departementschefen emellertid föreligga ett starkt intresse av att överståthållarämbetet
och länsstyrelsen i Stockholms län beredes möjlighet att
redan vid omorganisationen av civilförsvaret från den 1 juli 1960 på försök
få pröva eu organisation, som omspänner både civilförsvaret och det
civila försvaret i övrigt. Enär planläggningen avser såväl överståthållarämbetets
som länsstyrelsens befogenhetsområden, föreligger särskilda krav på
att planläggningen för hela det civila försvaret samordnas på ett tillfredsställande
sätt och att betryggande förutsättningar för en sådan samordning
tillskapas.
Departementschefen förordar sålunda med hänsyn till de fördelar, som
136
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
härigenom står att vinna, att en gemensam administration upprättas för
överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län och att denna
organisation skall handlägga såväl civilförsvarsärenden som övriga förekommande
försvarsärenden. Såsom civilförsvarsutredningen och organisationsnämnden
föreslagit bör organisationen i sin helhet infogas i överståthållarämbetet
och upptagas på denna myndighets stat. Departementschefen
finner tillräckliga skäl icke föreligga för att i fredstid bibehålla den
lokala civilförsvarsmyndigheten i Stockholm.
I fråga om själva personalorganisationen ansluter sig departementschefen
i vad avser civilförsvarsärendenas handläggning i huvudsak till organisationsnämndens
beräkningar.
Som en följd av att uppgifterna enligt vad som nyss föreslagits utvidgas
till att avse samtliga civila försvarsärenden, finner departementschefen
ofrånkomligt, att organisationen förstärkes på sådant sätt, att ledningen
och samordningen av verksamheten tryggas. Detta anses särskilt angeläget
med hänsyn till uppgifternas omfattning och planläggningens komplicerade
natur inom Stor-Stockholm såväl med avseende på utrymningsplanläggningen
och förberedelserna för skadeavhjälpande verksamhet som beträffande
det civila försvarets planläggning i övrigt. Departementschefen
föreslår därför, att medel anvisas för anställandet av en kvalificerad befattningshavare
med uppgift att samordna planeringen av det totala civila
försvaret inom Stockholm och Stockholms län. Befattningshavaren i fråga
skall vara föredragande inför de båda länsmyndigheterna i ärenden av principiell
natur samt allt efter omständigheterna kunna anförtros ledningen
av bestämda delar av verksamhetsområdet. I enlighet med överståthållarämbetets
och länsstyrelsens uppfattning finner departementschefen en sådan
samordning erforderlig för att betryggande tillgodose den civila försvarsberedskapen
inom Stockholms stad och län. Befattningshavaren i fråga
föreslås placerad i lönegraden Bg 1.
Det föreslås att i stället för 1 tjänst som förste byråingenjör i 21: a, 2
tjänster som assistent i 17:e, 1 tjänst som biträdande förrådsvaltare i 12:e
och 2 tjänster som kontorist i 9:e lönegraden samt 2 tjänster som kontorsbiträde
i reglerad befordringsgång upptages 1 tjänst som civilförsvarsingenjör
och 1 tjänst som förste kanslist i 19:e, 1 tjänst som kanslist i 15:e,
1 tjänst som förman och 1 tjänst som kansliskrivare i 10:e samt 3 tjänster
som kanslibiträde i 7:e lönegraden.
Med hänsyn till att den förenämnda organisationsundersökningen rörande
handläggningen av försvarsärenden, som icke tillhör det egentliga civilförsvaret,
bör omfatta även Stockholm och Stockholms län anser departementschefen
sig icke nu böra framlägga förslag till personalorganisation i
denna del. Det förutsättes att den personal, som f. n. finns för handläggning
av försvarsärenden vid överståthållarämbetet, bibehålies tills vidare och att
viss personal hos länsstyrelsen i Stockholms län liksom hittills kan frigöras
för ifrågavarande arbetsuppgifter.
Statsutskottets utlåtande nr It år 1960
137
Beträffande anställningsformen för personalen finner departementschefen
icke skäl föreslå annan ändring i organisationsnämndens förslag än att
civilförsvarsdirektörstjänsten upptages såsom extra ordinarie i Be 1 samt
att kanslister och förste kanslister erhåller ordinarie anställning. Den nuvarande
befattningen som civilförsvarschef i Stockholm, vilken är uppförd
som förordnandetjänst i Bp 1, torde till följd härav böra föras å övergångsstat
samt redovisas å överståthållarämbetets personalförteckning. Tjänsten
i Be 1 avses icke skola uppehållas så länge tjänsten i Bp 1 är besatt.
I överensstämmelse med det förut anförda föreslås, att vid överståthållarämbetets
kansliavdelningar inrättas 1 civilförsvarsdirektörstjänst i
Be 1, 1 biträdande civilförsvarsdirektörstjänst i Ae 24, 1 förste civilförsvarsingenjörstjänst
i Ae 23, 4 civilförsvarsinspektörstjänster i Ae 21, 1 civilförsvarsingenjörstjänst
i Ae 19, 2 förste kanslisttjänster i Ao 19, 1 förrådsförvaltartjänst
i Ae 17, 2 ingenjörstjänster i Ae 17, 6 kanslisttjänster i Ao 15,
3 kanslisttjänster i reglerad befordringsgång, 1 förmanstjänst i Ae 10, 1
kansliskrivartjänst i Ae 10, 2 kontoristtjänster i Ae 9, 8 kanslibiträdestjänster
i Ae 7, 1 expeditionsvaktstjänst i Ae 7 samt 13 kontorsbiträdestjänster
och 1 telefonisttjänst i reglerad befordringsgång, d. v. s. sammanlagt 49
tjänster. Vidare bör medel beräknas för 1 befattningshavare i lönegraden
Bg 1. Detta förslag innebär en icke obetydlig minskning av den nuvarande
organisationen, som i den lokala instansen f. n. omfattar 76 personer.
Vederbörande personalorganisation har efter överläggningar i civildepartementet
om lönesättningen för de här föreslagna tjänsterna för civilförsvarets
administration förklarat sig icke ha någon erinran mot det framlagda
förslaget.
Beträffande den närmare utformningen av organisationen hänvisas till
statsrådsprotokollet (s. 426).
Departementschefen understryker att de gjorda personalberäkningarna
delvis är att anse som preliminära, varför en översyn av personalbehovet
kan behöva ske, sedan organisationen fungerat så lång tid, att säkra erfarenheter
av densamma erhållits.
Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de övergångsbestämmelser
och vidtaga de åtgärder i övrigt, som kan befinnas erforderliga för
organisationens genomförande. Departementschefen utgår från, att vid
övergången till den nya organisationen, då viss arbetskraft blir överflödig,
dänsyn såvitt möjligt skall tagas till personalens intressen.
Vad här föreslagits medför för budgetåret 1960/61 ett ökat medelsbehov
under förevarande anslag med i runt tal 910 000 kronor.
I enlighet med ämbetets beräkning av medelsbehovet i övrigt för kansliavdelningarna
förordas, att eu extra föredragande med uppgift att biträda
vid handläggningen av överexekutorsärenden får vara anställd jämväl under
budgetåret 1960/61. Vidare anses den alltjämt fortgående ökningen av trafiksektionens
arbetsuppgifter nödvändiggöra, all biträdespersonalen därstädes
yllerligarc förstärkes. Härför upptages elt belopp av 20 000 kronor.
138
Statsutskottets utlåtande nr It år 1960
Med hänsyn till att viss tillfälligt anställd biträdespersonal vid kansliavdelningarna
måste anses ha stadigvarande arbetsuppgifter anses fem nya
kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång böra inrättas. Vad här
förordats medför ett ökat medelsbehov av 46 300 kronor.
Beträffande skatteavdelningen tillstyrkes ämbetets förslag, att de återstående
obesatta taxeringsassistenttjänsterna må tillsättas fr. o. m. den 1
januari 1961 ävensom att medelsanvisningen till tillfällig personal ökas
men att i stället posten för övertidsersättningar nedräknas. Dessa förslag
medför ett ökat medelsbehov för skatteavdelningen med 52 600 kronor.
I enlighet med ämbetets förslag bör å kansliavdelningarna en och å skatteavdelningen
två extra ordinarie kontorsbiträden jämlikt grunderna för den
reglerade befordringsgången erhålla tjänster i Ao 5 fr. o. m. nästa budgetår.
Vid 1959 års höstsession har riksdagen beslutat antaga förslag till förordning
om allmän varuskatt in. m. samt godkänna riktlinjer för administrationen
av den allmänna varuskatten i huvudsaklig överensstämmelse med
vad som förordats i Kungl. Maj :ts proposition i ämnet (nr 162). Med anledning
härav har vid ämbetets skatteavdelning inrättats ett varuskattekontor.
Vidare har Kungl. Maj:t den 18 december 1959 fastställt ändrad personalförteckning
för överståthållarämbetets skatteavdelning ävensom förordnat om
det antal extra ordinarie tjänstemän och tjänstemän i aspirantställning,
som högst må finnas. För varuskattens administration kan lönekostnaderna
för nästa budgetår beräknas till i runt tal 365 000 kronor.
Riksdagen har vid 1959 års höstsession jämväl beslutat antaga förslag
till förordning angående beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt
lagen om försäkring för allmän tilläggspension m. in. ävensom bifalla de
av vederbörande departementschef i övrigt framlagda förslagen rörande
tilläggspensioneringens administration in. m., som förordats i Kungl. Maj:ts
proposition i ämnet (nr 175). Fastställandet av pensionsgrundande inkomst
skall i Stockholm handhavas av överståthållarämbetet å dess skatteavdelning.
I propositionen har förutsatts att vissa spörsmål, som lämnats öppna,
skall behandlas under resp. huvudtitlar i statsverkspropositionen. Dessa
frågor avser bl. a. personalbehovet för administrationen. Departementschefen
finner det icke erforderligt att nu närmare taga ställning härtill. Det
föreslås i stället få ankomma på Kungl. Maj :t att senare fatta beslut härom.
Tilläggspensioneringen har förutsatts skola bära sina egna administrationskostnader.
I fråga om sättet för dessas täckande förordas i propositionen,
att vederbörande utgiftsanslag utformas som nettoanslag, så att ersättningen
från tilläggspensioneringen omedelbart frånräknas och minskar anslaget
med den del av kostnaderna, som hänför sig till pensioneringen. Med
beaktande härav upptages här lönekostnaderna för den personal, som under
nästa budgetår torde få nyanställas vid skatteavdelningen för ifrågavarande
ändamål. Med hänsyn till att personalförstärkningarna huvudsakligen erfordras
först från och med senare hälften av budgetåret uppskattas kostna
-
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 139
derna till 350 000 kronor. I avlöningsstaten upptages en häremot svarande
inkomstpost.
Vad sålunda föreslagits medför höjning av anslaget för kansliavdelningarna
med (910 000 + 46 300) 956 300 kronor och för skatteavdelningen med
(52 600 + 365 000 + 350 000 — 350 000) 417 600 kronor.
För automatiska utgiftsstegringar upptages för kansliavdelningarna ett
belopp av 63 400 kronor och för skatteavdelningen 235 700 kronor. Anslaget
uppräknas alltså med 1 673 000 kronor och bestämmes sålunda i sin helhet
till (6 685 000 + 1 673 000) 8 358 000 kronor.
I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas av vad departementschefen
i det föregående anfört och föreslagit.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Sveningsson m. fl. (I: 394) och den andra inom andra kammaren av herr
Nordgren m. fl. (II: 483), har -— såvitt avser förevarande anslag -— hemställts,
att riksdagen måtte
a) fastställa följande avlöningsstat för överståthållarämbetet, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till överståthållaren och underståthållaren, för -
slagsvis ................................................ 83 300
2. Avlöningar till övriga ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... 4 572 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,
förslagsvis ............................................ 49 500
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ... 2 375 200
5. Representationsbidrag till överståthållaren ................ 26 000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis................................ 1 275 500
7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis .... 144 000
Summa kronor 8 525 500
Särskilda uppbördsmedel
Ersättning från allmänna pensionsfonden .................... 350 000
Nettoutgift kronor 8 175 500
b) till överståthållarämbetet: Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 8 175 500 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionen I: 394.
Utskottet. Civilförsvarsärendena inom överståthållarämbetets befogenhetsområde
(Stockholms civilförsvarsområde) handlägges för närvarande
dels av civilförsvarssektionen i överståthållarämbetet och dels av civilför
-
140
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
svarsbyrån i civilförsvarsområdet. Vid civilförsvarssektionen är anställda en
assessor, en militärassistent, en kanslist och ett kanslibiträde. Vid civilförsvarsbyrån
finns enligt personalplan 51 befattningshavare, vartill kommer
ett tiotal tillfälligt anställda personer. Inom Stockholms län handlägges
ärendena dels av länsstyrelsens civilförsvarssektion och dels av lokala byråer.
Vid civilförsvarssektionen tjänstgör bl. a. en civilförsvarsdirektör, en
landsfiskal på övergångsstat, en landskanslist samt förråds- och utbildningspersonal.
Därjämte är en militärassistent placerad vid länsstyrelsen.
De lokala byråerna inom länet har tillsammans 14 befattningshavare.
Enligt beslut av föregående års riksdag kommer administrations- och
planläggningsarbetet beträffande civilförsvaret att i princip koncentreras
till länsinstansen. I den till grund för detta beslut liggande propositionen
nr 114/1959 framhöll föredragande departementschefen, att den nya organisationen
måste utformas efter de särskilda förhållandena i de olika länen.
1953 års civilförsvarsutredning och statens organisationsnämnd har liksom
överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län ansett, att man
borde för Stockholms stad och län tillskapa en gemensam organisation för
civilförsvarets administration, främst på grund av att de båda myndigheterna
sannolikt kommer att ha en gemensam organisation i krig och genom
att även rent praktiska fördelar står att vinna i fråga om arbetets bedrivande.
Utskottet har, i likhet med departementschefen, kommit till den
uppfattningen att en sådan gemensam organisation i fred erbjuder bestämda
fördelar och anser att den bör genomföras. I fråga om själva personalorganisationen
för civilförsvarsärendenas handläggning grundas departementschefens
beräkningar i allt väsentligt på organisationsnämndens förslag. Utskottet
har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
härutinnan anfört och föreslagit.
Departementschefens förslag i fråga om förstärkning i övrigt av överståthållarämbetets
kansliavdelningar samt skatteavdelningen kan av utskottet
godtagas. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att de aktuella taxeringsassistenttjänsterna
redan finnes uppförda å personalförteckningen men
att de, såsom utskottet förutsatt i sitt föregående år avgivna utlåtande nr 50,
tills vidare hållits vakanta.
Uppskattningen i propositionen av medelsbehovet för varuskattens administration
överensstämmer med den beräkning som redovisats i Kungl.
Maj:ts proposition nr 162/1959 angående införande av en sådan skatt. I
motionerna I: 394 och II: 483 yrkas, under hänvisning till i annat sammanhang
väckta motioner om varuskattens borttagande från och med den 1 januari
1961, att Kungl. Maj :ts förevarande förslag avslås, dock med undantag
av att de tjänster för ändamålet som gjorts ordinarie inte indrages.
Motionärernas förslag skulle under förevarande anslag innebära en besparing
med 182 500 kronor. Utskottet har i sitt utlåtande nr 188/1959 framhållit,
att den för varuskattens administration föreslagna förstärkningen
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
141
också blir till gagn för kontrollen av direkt skatt och att tjänsterna, oavsett
varuskattens varaktighet, torde vara av värde i en framtida taxeringsorganisation,
som kan tillgodose kraven på rättvisa och likformighet i beskattningen.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om de motioner som vid årets
rikdag väckts angående en snabbare förstärkning av taxeringsorganisationen
och som utskottet avser att taga ställning till vid behandlingen i det
följande av länsstyrelsernas avlöningsanslag.
Mot bakgrunden av vad utskottet nu anfört tillstyrker utskottet Kungl.
Maj :ts förslag beträffande överståthållarämbetets personalorganisation och
avstyrker motionerna I: 394 och II: 483, i vad de berör förevarande anslag.
Fastställandet av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om försäkring
för allmän tilläggspension m. m. skall, såsom erinrats om i propositionen,
i Stockholm handhavas av överståthållarämbetet. Vad departementschefen
anfört angående personalbehovet härför liksom om redovisningen av
kostnaderna och häremot svarande inkomster från allmänna pensionsfonden
har inte givit utskottet anledning till erinran.
Då utskottet i övrigt inte funnit anledning till särskilt uttalande, hemställer
utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:394 och 11:483, såvitt nu är
i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för överståthållarämbetet samt de åtgärder
i övrigt, vilka erfordras i anledning av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för
den 4 januari 1960 föreslagit;
b) fastställa följande avlöningsstat för överståthållarämbetet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till överståthållaren och under -
ståthållaren, förslagsvis .................. 83 300
2. Avlöningar till övriga ordinarie tjänstemän,
förslagsvis .............................. 4 572 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 49 500
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 2 557 700
5. Representationsbidrag till överståthållaren . . 26 000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 275 500
7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 144 000
Summa kronor 8 708 000
142
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
Särskilda uppbördsmedel:
Ersättning från allmänna pensionsfonden...... 350 000
Nettoutgift kronor 8 358 000;
c) till överståthållarämbetet: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 8 358 000 kronor.
129:o) överståthållarämbetet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 135,
s. 393—395) föreslagit riksdagen att till Överståthållarämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 859 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 117 000 kronor.
Till sjukvård m. m. upptager departementschefen för kansliavdelningarna
6 000 kronor och för skatteavdelningen 12 000 kronor, innebärande en
ökning i förhållande till för innevarande budgetår anvisat belopp med sammanlagt
3 000 kronor.
Till övriga expenser för kansliavdelningarna förordas en med 25 000
kronor ökad medelsanvisning. I fråga om skatteavdelningarnas expenser
godtages ämbetets beräkning av utgifterna för bränsle, lyse och vatten, innebärande
en ökad medelsanvisning med 10 000 kronor. Delposten till övriga
expenser upptages med 420 000 (—464 000) kronor, varvid för ny televäxelanläggning
i skattehuset beräknats 167 500 kronor.
Vad sålunda föreslagits medför en anslagsminskning med 426 000 kronor.
Medelsbehovet med anledning av den under föregående anslag förordade
ändringen av civilförsvarets organisation i Stockholm och Stockholms län
beräknas till 128 000 kronor, varav för sjukvård 5 000 kronor, reseersättningar
35 000 kronor och expenser 88 000 kronor.
Omkostnaderna för det nyinrättade varuskattekontoret uppskattas till
40 000 kronor, varav 1 000 kronor för sjukvård och 39 000 kronor för expenser.
I omkostnadsstaten bör även uppföras medelsbehovet för tilläggspensioneringens
administration. Kostnaderna härför beräknas till 90 000 kronor,
varav 25 000 kronor för löpande utgifter och 65 000 kronor för engångsanskaffning
av möbler, kontorsmaskiner m. m. En häremot svarande inkomstpost
upptages. Anslaget minskas alltså med 258 000 kronor till 859 000
kronor.
I de under nästföregående punkt nämnda likalydande motionerna I: 394
(av herr Sveningsson m. fl.) och II: 483 (av herr Nordgren m. fl.) har —
såvitt avser förevarande anslag — hemställts, att riksdagen måtte till överståthållarämbetet:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 839 000 kronor
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
143
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående
punkt avstyrker utskottet motionerna 1: 394 och II: 483, i vad de berör
förevarande anslag. Utskottet tillstyrker departementschefens anslagsberäkning
och hemställer därför,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 394 och II: 483, såvitt nu
är i fråga, till Överståthållarämbetet: Omkostnader för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 859 000 kronor.
130:o) Länsstyrelserna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 136, s. 395
—408) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de
ändringar i personalförteckningen för länsstyrelserna samt de åtgärder i
övrigt, vilka erfordras i anledning av de av departementschefen framlagda
förslagen, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
länsstyrelserna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels
ock till Länsstyrelserna: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 67 675 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 55 565 000 kronor.
Enligt beslut av 1959 års riksdag angående ny civilförsvarsorganisation
(proposition nr 114/1959) skall den nuvarande lokala administrationen av
civilförsvaret avvecklas med utgången av innevarande budgetår. Administrationen
och planläggningen av civilförsvaret i länen skall i stället ankomma
på länsstyrelserna, vars civilförsvarssektioner i anledning därav
förstärkes. Då Stockholm och Stockholms län avses skola erhålla en gemensam
i överståthållarämbetet ingående organisation, föreligger icke behov
av någon civilförsvarssektion vid länsstyrelsen i Stockholms län. Den
aktuella utbyggnaden av civilförsvarssektionerna berör sålunda övriga
tjugotre länsstyrelser.
Departementschefen erinrar till en början om den i propositionen nr
114/1959 (sid. 206) berörda frågan att i stället för civilförsvarssektioner
inrätta försvarssektioner vid länsstyrelserna, avsedda för alla grenar av det
civila försvaret. Såsom tidigare anförts i annat sammanhang är det departementschefens
avsikt att föranstalta om ytterligare undersökningar i denna
fråga. Med hänsyn härtill är departementschefen icke beredd att nu föreslå
inrättandet av försvarssektioner. Arbetskraftsbehovet vid länsstyrelserna
för handläggningen av sådana försvarsärenden, som icke är egentliga civilförsvarsärenden,
föreslås tills vidare få tillgodoses genom anställande av tillfällig
personal.
Omorganisationen av civilförsvarssektionerna finner departementschefen
i stort sett böra ske i överensstämmelse med det förslag, som framlagts av
statens organisationsnämnd och civilförsvarsutrcdningen. En sådan omor
-
144
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
ganisation innebär, att civilförsvarets administration rationaliseras och
göres mera effektiv.
I samband med länsstyrelsernas anslagsäskanden för nästa budgetår har
förslag framlagts om ett bibehållande av de nuvarande lokala civilförsvarsmyndigheterna
i Malmö, Hälsingborg och Gällivare. Departementschefen
finner emellertid icke sådana skäl ha förebragts till stöd för dessa förslag,
att anledning föreligger att i dessa fall göra avsteg från huvudregeln att administrationspersonalen
skall sammanföras till en och samma myndighet,
nämligen länsstyrelsen. En sådan organisation anses jämväl i nu berörda
fall ge betryggande förutsättningar för att en tillfredsställande beredskapsplanläggning
skall kunna utföras och beredskapssynpunkterna sålunda tillgodoses.
I fråga om personalbehovet vid de omorganiserade civilförsvarssektionerna
ansluter sig departementschefen i huvudsak till organisationsnämndens
och civilförsvarsutredningens beräkningar. Emellertid föreslås att i
stället för föreslagna 32 assistenttjänster i 17:e lönegraden upptages 1
tjänst som civilförsvarsinspektör i 21 :a, 16 förste landskanslisttjänster i
19:e och 15 landskanslisttjänster i 15 :e lönegraden. Vidare förordas, att
5 tjänster som förrådsförvaltare i 17 :e lönegraden placeras i 15 :e lönegraden
samt att 2 tjänster som biträdande förrådsförvaltare i 12:e lönegraden
omändras till 2 tjänster som förman i 10 :e lönegraden. Slutligen ändras 3
kontoristtjänster i 9:e lönegraden och 2 tjänster som kontorsbiträde i reglerad
befordringsgång till 5 tjänster som kanslibiträde i 7:e lönegraden.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits kommer civilförsvarssektionernas
personal fr. o. m. nästa budgetår att uppgå till sammanlagt 367 personer, vilket
innebär en väsentlig minskning av antalet befattningshavare i förhållande
till nuvarande organisation.
Beträffande anställningsformen för personalen finner departementschefen
icke skäl föreslå annan ändring i civilförsvarsutredningens och organisationsnämndens
förslag än att civilförsvarsdirektörerna i avbidan på resultatet
av förenämnda organisationsundersökning tills vidare bör bibehållas
vid extra ordinarie anställning. Tjänsterna såsom förste landskanslist
och landskanslist anses i likhet med övriga sådana tjänster inom landskanslistkarriären
böra göras ordinarie.
Vederbörande personalorganisation har efter överläggningar i civildepartementet
om lönesättningen för de här föreslagna tjänsterna vid civilförsvarssektionerna
förklarat sig icke ha någon erinran mot det framlagda
förslaget.
Beträffande organisationen för de olika länen hänvisas till statsrådsprotokollet
(s. 427).
I likhet med organisationsnämnden utgår departementschefen från att de
gjorda personalberäkningarna delvis är att anse som preliminära, varför en
översyn av personalbehovet kan behöva ske, sedan organisationen fungerat
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
145
så lång tid att säkra erfarenheter av densamma erhållits. Med hänsyn härtill
finner departementschefen icke skäl att i övrigt nu föreslå några ändringar
i organisationsnämndens och civilförsvarsutredningens förslag.
Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de övergångsbestämmelser
och vidtaga de åtgärder i övrigt, som kan befinnas erforderliga
för organisationens genomförande och närmare utformning.
Lönekostnaderna för personalen vid länsstyrelsernas civilförsvarssektioner
efter en omorganisation i enlighet med vad i det föregående förordats
kan för nästa budgetår beräknas till i runt tal 6 120 000 kronor. För den å
de nuvarande civilförsvarssektionerna redovisade personalen uppgår de från
förevarande anslag bestridda lönekostnaderna till cirka 1 750 000 kronor.
Då denna personal emellertid i viss utsträckning tagits i anspråk jämväl
för andra länsstyrelserna åvilande försvarsuppgifter än egentliga civilförsvarsuppgifter,
för vilket den nya organisationen icke är avpassad, torde
i stället tillfällig personal få anlitas i ökad omfattning för att biträda vid
länsstyrelsens handläggning av dylika ärenden. Kostnaderna härför beräknas
till 300 000 kronor. Vad här föreslagits skulle sålunda föranleda ett
ökat medelsbehov under förevarande anslag med (6 120 000 —1 750 000
+ 300 000) 4 670 000 kronor.
Slutligen erinras om att civilförsvarsutredningen i sitt betänkande angående
civilförsvarets administration i länen föreslagit, att arvoden alltjämt
skall utgå till civilförsvarscheferna. Vid sin bedömning av frågan har utredningen
beaktat, att dessa personer visserligen kommer att i princip
befrias från administrativa uppgifter, men att de på grund av sin ställning
ändock kommer att tagas i anspråk på sådant sätt, att skälig ersättning bör
utgå. Utredningen förordar, att civilförsvarsområdena indelas i tre arvodesgrupper
i stället för nuvarande fem och att arvodesbeloppen bestämmes
till 1 320, 1 875 resp. 2 700 kronor för år. Förslaget innebär, förutom att de
två lägsta arvodesgrupperna i nuvarande indelning bortfaller, en höjning av
de nuvarande arvodena med cirka 15 procent. I de nya beloppen är härjämte
inräknat de nu utgående arvodena om 150 kronor för år till kretschefer,
vilka befattningar icke längre skall finnas som en följd av att civilförsvarsområdena
utvidgas.
För egen del förordar departementschefen, att medel till nämnda arvoden
beräknas i enlighet med förslaget, och upptager sålunda för ändamålet under
posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, ett
belopp av 220 000 kronor. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda
de närmare föreskrifter, som erfordras för arvodesregleringen. Departementschefen
utgår från att arvode med särskilt belopp må såsom hittills
kunna tillerkännas civilförsvarschefen i Malmö civilförsvarsområde samt
att sådant arvode må kunna utgå även till civilförsvarscheferna i Stockholms
och Göteborgs civilförsvarsområden, därest annan än civilförsvarsdirektören
förordnas för uppdraget i fråga. Då det under ifrågavarande
10 — Bilxang till riksdagens protokoll 1960. 6 sand. Nr 11
146
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
anslagspost för innevarande budgetår till ersättning till inkvarteringschefer
upptagna beloppet 17 000 kronor bortfaller, därest de föreslagna ändringarna
i civilförsvarets administration genomföres, erfordras en uppräkning
av anslaget med (220 000 — 17 000) 203 000 kronor.
Departementschefen övergår härefter till frågan om personalbehovet för
länsstyrelsernas övriga arbetsuppgifter.
Vid sin anmälan i föregående års statsverksproposition av förevarande
anslag berörde departementschefen vissa åtgärder, som vidtagits för att
effektivisera arbetssättet och underlätta ärendenas handläggning vid länsstyrelserna.
Statens organisationsnämnds undersökningar av arbetsrutinen
vid landskontoren fortgår alltjämt och av nämnden har framlagts flera förslag
i kostnadsbesparande syfte. I sina anslagsframställningar har vidare ett
flertal länsstyrelser redovisat av dem gjorda undersökningar rörande möjligheten
att genomföra förenklingar i arbetsrutinen. Departementschefen
finner angeläget, att sådana möjligheter utnyttjas i den mån detta kan ske
utan eftersättande av tillbörliga krav på noggrannhet och säkerhet. Även
om den fortgående arbetsansvällningen vid länsstyrelserna sålunda i första
hand torde få bemästras genom arbetsbesparande organisatoriska åtgärder
finner departementschefen likväl i vissa fall personalförstärkning erforderlig.
Å landskansliet i Gävleborgs län föreslås inrättad en tjänst som länsassessor
i Ae 24. Tjänsten avses för allmänna sektionen och på tjänsteinnehavaren
bör ankomma att med eget ansvar handlägga vissa ärendegrupper
i sektionschefens ställe.
Liksom för innevarande budgetår anses medel böra anvisas för fortsatt
anställande av en extra länsnotarie å landskansliet i Västernorrlands län
för arbetsuppgifter på grund av vattenregleringar m. m.
För fullföljande av vissa för Norrbottens län viktiga initiativ anses jämväl
för nästa budgetår under sakkunnigposten böra anvisas 15 000 kronor
för ersättning till särskilda sakkunniga.
Den å landskansliet i Gotlands län inrättade extra ordinarie kanslibiträdestjänsten
föreslås överflyttad till ordinarie stat.
Anställande av ytterligare extra personal i lägre biträdesgrad torde erfordras
med hänsyn till den fortgående ökningen av arbetsuppgifterna bl. a. å
bilregistren. Enligt beräkningar, som under hand lämnats av statens organisationsnämnd,
upptages härför ett belopp av 150 000 kronor. Vidare beräknas
för nästa budgetår 30 000 kronor till anställande av tillfällig personal
för åstadkommande av en rationellare uppläggning av körkortsregistret
vid länsstyrelsen i Stockholms län.
Beträffande landskontoren erinras om att de fr. o. m. den 1 januari 1958
genomförda ändringarna i taxeringsorganisationen med inrättande av ett
prövningsnämndens kansli i varje län föranledde förstärkning av personalen
vid flertalet länsstyrelser med bl. a. en juristtjänst, vars innehavare
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
147
skulle förestå nämnda kansli. Vid de fem största länsstyrelserna skulle dock
motsvarande arbetsuppgifter ankomma på innehavaren av en vid var och
en av dessa länsstyrelser tidigare inrättad s. k. taxeringsassessorstjänst
och någon ytterligare juristpersonal anställdes ej för ändamålet. Erfarenheterna
av taxeringsreformen torde ännu icke vara tillräckliga för några
mera allmängiltiga slutsatser rörande dess inverkan på personalbehovet å
prövningsnämndens kansli och taxeringssektionen. Emellertid får anses
klarlagt, att vid de allra största prövningsnämndskanslierna föreligger behov
av ytterligare kvalificerad personal. Departementschefen förordar afl
för detta ändamål en tjänst som förste länsnotarie i Ao 21 inrättas å landskontoret
i ettvart av Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, i Malmöhus
län i utbyte mot en länsnotarietjänst i reglerad befordringsgång. I detta sammanhang
erinras även om att en utredning nyligen, på förslag av chefen
för finansdepartementet, igångsatts rörande en effektivisering av taxeringsrevisionsverksamheten.
Några nya tjänster å det vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län inrättade
sjömansskattekontoret är departementschefen icke beredd att nu
föreslå. Däremot upptages för anställande av extra personal därstädes ett
med 64 000 kronor förhöjt belopp.
Utbyggandet av taxeringsassistentorganisationen enligt av 1956 års riksdag
godkända riktlinjer har vid åtskilliga länsstyrelser medfört en betydande
omsättning bland landskontorets landskanslistpersonal. Även om nyrekrytering
kunnat ske på ett tillfredsställande sätt har i vissa fall svårigheter
uppkommit åtminstone under en övergångstid intill dess den nyanställda
personalen hunnit förvärva utbildning och viss erfarenhet av arbetet.
Den under senare år intensifierade utbildningsverksamheten har ävenledes
inneburit påfrestningar för länsstyrelserna. På grund härav torde ökat
behov av extra landskanslistpersonal föreligga och departementschefen upptager
härför medel till ett med 30 000 kronor förhöjt belopp. Medel torde
vidare böra beräknas för ett extra kontorsbiträde å landskontoret i Kalmar
län.
Departementschefen upptager i detta sammanhang frågan om fortsatt utbyggnad
av taxeringsassistentorganisationen. Det måste anses angeläget att
denna utbyggnad sker med all den skyndsamhet personalresurserna medger.
Som nyss anförts torde emellertid svårigheter i detta hänseende föreligga
vid flera länsstyrelser. Departementschefen förordar ändock, att ytterligare
50 taxeringsassistenttjänster i Ao 17 inrättas fr. o. in. den 1 januari 1961.
Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma var dessa tjänster
skall placeras.
I enlighet med länsstyrelsernas förslag bör enligt grunderna för den
reglerade befordringsgången antalet ordinarie kontorsbiträdestjänster ökas
med 34 till 393 och antalet ordinarie telefonisttjänster ökas med 2 till 32.
Posten till övertidsersättningar uppräknas med 150 000 kronor.
148
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
De i det föregående framlagda förslagen innebär en kostnadsökning med
i runt tal 948 000 kronor.
Pris- och kartellnämndens förslag rörande priskontorens organisation tillstyrkes.
Sålunda anses för ifrågavarande organisation vid landskanslierna
böra inrättas 2 priskontorsföreståndartjänster i Ae 19, 21 priskontorsföreståndartjänster
i Ae 17, 9 kontrollanttjänster i Ae 13, 2 kanslibiträdestjänster
i Ae 7 samt 19 kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång. Kostnadsökningen
härför utgör i runt tal 50 000 kronor.
Kostnaderna för personal vid länsstyrelserna i anledning av varuskattens
administration kan för budgetåret 1960/61 beräknas till 3 380 000 kronor.
Det av 1959 års höstriksdag fattade beslutet rörande riktlinjer för tilläggspensioneringens
administration in. in. förutsätter, att viss kontrollverksamhet
skall ankomma på länsstyrelserna. I enlighet med beräkningar i
Kungl. Maj :ts proposition i ämnet (nr 174) upptages medel för tillfällig
personal till dessa uppgifter med ett belopp av 50 000 kronor. I avlöningsstaten
upptages en inkomsttitel å samma belopp.
Under hänvisning till vad chefen för kommunikationsdepartementet därutinnan
anfört (VI ht. p. 1) förordas, att å landskansliet i Stockholms län
inrättas två förste länsnotarietjänster i Ao 23 med skyldighet för innehavarna
att tjänstgöra å kommunikationsdepartementets regeringsrättsbyrå.
Kostnaderna härför kan beräknas till i runt tal 60 000 kronor.
I förteckningen över tjänstemän å övergångsstat uteslutes på grund av
avgång en landskontoristtjänst i Ao 13 samt upptages på grund av beslut
i samband med genomförandet av de av 1959 års riksdag beslutade löneregleringarna
en landskanslisttjänst i Ao 15.
De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen med
9 311 000 kronor. Härtill kommer automatiska utgiftsstegringar för löneregleringar
m. m. med 2 799 000 kronor. På grund härav uppräknas anslaget
med 12 110 000 kronor till (55 565 000 + 12 110 000) 67 675 000 kronor.
I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas av vad departementschefen
i det föregående anfört och föreslagit.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Axel Svensson m. fl. (I: 166) och den andra inom andra kammaren av
herr Henningsson i Hälsingborg m. fl. (II: 231), i vilka föreslagits, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om förslag till ytterligare
förstärkning av taxeringsväsendet i den omfattning och i de avseenden som
kan erfordras,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Söderberg och Thun (I: 195) och den andra inom andra kammaren
av herrar Carlsson i Västerås och Jacobsson i Sala (II: 230), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte besluta att antalet taxeringsassistenttjänster i
Statsutskottets utlåtande nr it år 1960
149
Ao 17 ökas med 75 att inrättas fr. o. m. den 1 januari 1961 och att det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma var dessa tjänster skall
placeras samt att avlöningsstaten för länsstyrelserna med hänsyn härtill
uppräknas med erforderligt belopp,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Schött (I: 276) och den andra inom andra kammaren av herrar Turesson
och Björkman (II: 331), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte hemställa om ändring i gällande länsstyrelseinstruktion
av nuvarande kompetensbestämmelser för taxeringsrevisors- och förste taxeringsrevisor
st j änst,
dels de under punkten 128 nämnda likalydande motionerna 1:394 (av
herr Sveningsson m. fl.) och II: 483 (av herr Nordgren m. fl.), i vilka —
såvitt avser förevarande anslag — hemställts, att riksdagen måtte godkänna
följande avlöningsstat för länsstyrelserna, att tillämpas tills vidare fr. o. in.
budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis ............ 1 025 000
2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis 32 400 000
3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis .... 230 000
4. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Maj :t
a) Ersättning till sakkunniga för biträde vid utredningar
m. m., förslagsvis .................... 61 000
b) Ersättning till militärassistenter, förslagsvis .... 210 000
c) Ersättning till civilförsvarschefer, förslagsvis . . 220 000
d) Ersättning till vägtrafikombud, förslagsvis .... 121 000
e) Arvode till civilbefälhavare, förslagsvis ...... 15 000 627 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis .... 20 510 000
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän (representa
tionsbidrag
till landshövdingarna), förslagsvis ............ 438 000
7. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 9 645 000
8. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis . . 1 110 000
Summa kronor 65 985 000
Särskilda uppbördsmedel
Ersättning från allmänna pensionsfonden .................. 50 000
Nettoutgift kronor 65 935 000
och till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 65 935 000 kronor,
dels ock en inom andra kammaren av herr Nyberg väckt motion (II: 416),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att befattningarna som civilförsvar
sdirektör uppföres på ordinarie stat med placering i Ao 26.
150
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 231, I: 195, I: 276, I: 394 och II: 416.
Utskottet har i det föregående vid behandlingen av överståthållarämbetets
avlöningsanslag tillstyrkt en gemensam civilförsvarsorganisation för Stockholms
stad och län. Den utbyggnad av civilförsvarssektionerna, som i detta
sammanhang bör behandlas, avser sålunda, såsom departementschefen förutsatt,
övriga tjugotre länsstyrelser. I fråga om personalbehovet ansluter
sig departementschefens förslag i huvudsak till vad statens organisationsnämnd
och civilförsvarsutredningen förordat och kan av utskottet godtagas.
I anslutning till den i propositionen nr 114/1959 berörda frågan att i stället
för civilförsvarssektioner inrätta försvarssektioner vid länsstyrelserna,
avsedda för alla grenar av det civila försvaret, har departementschefen i
detta sammanhang anmält sin avsikt att föranstalta om ytterligare undersökningar
i denna fråga. Utskottet, som inte funnit anledning till erinran
häremot, anser sig i avbidan på resultatet av dessa undersökningar inte
böra tillstyrka yrkandet i motionen II: 416 om ordinariesättning och uppflyttning
i lönegrad av tjänsterna som civilförsvarsdirektör i Ae 25. Utskottet
avstyrker därför detta motionsyrkande.
Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit om civilförsvarsorganisationen
i länen har inte givit utskottet anledning till erinran eller
särskilt uttalande.
Utskottet tillstyrker, under åberopande av vad utskottet anfört under
punkten 128, departementschefens förslag i fråga om beräkningen av medelsbehovet
för avlöningar till personal för varuskattens administration
ävensom till administrationen av tilläggspensioneringen. Utskottet avstyrker
sålunda motionerna 1:394 och 11:483, i vad de berör förstnämnda
fråga.
I anslutning till den av riksdagen år 1956 beslutade nya taxeringsorganisationen
framlägges i propositionen förslag om inrättande av ytterligare 50
taxeringsassistenttjänster för granskningsarbetet i första instans. I motionerna
I: 195 och II: 230 föreslås, att antalet sådana tjänster ökas med 75,
medan i motionerna I: 166 och II: 231 yrkats att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t skulle hemställa om förslag till ytterligare förstärkning av
taxeringsväsendet, varvid även i sistnämnda motioner närmast synes ha
avsetts en utökning av taxeringsassistentorganisationen. Utskottet vill för
egen del starkt understryka angelägenheten av att denna utbyggnad sker
med all den skyndsamhet personalresurserna medger. Av de uppgifter utskottet
inhämtat rörande rekryteringsläget framgår emellertid, att stora
svårigheter förelegat att besätta de från och med senaste årsskifte inrättade
tjänsterna och att sådana svårigheter kan beräknas uppstå också i fråga om
de nu föreslagna befattningarna. I sammanhanget bör också beaktas, att
utbyggnaden i vissa fall medför svårigheter för länsstyrelserna genom den
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
151
stora omsättningen bland landskontorens landskanslistpersonal. Även om
utskottet i och för sig intar en positiv ståndpunkt till förevarande motionsyrkanden
anser sig emellertid utskottet mot bakgrunden av det nu anförda
inte böra tillstyrka motionerna I: 195 och II: 230 samt I: 166 och II: 231.
Utskottet har vid detta sitt ställningstagande utgått ifrån att vederbörande
myndigheter vidtar alla de åtgärder som är möjliga för att underlätta personalrekryteringen
till landskontoren och snabbast möjliga utbyggnad av taxeringsassistentorganisationen
med kompetenta befattningshavare.
För behörighet att inneha tjänst som taxeringsrevisor och förste taxeringsrevisor
vid länsstyrelse krävs i princip examen från handelshögskola.
I motionerna 1:276 och 11:331 förordas, med hänvisning till de rekryteringssvårigheter
som gäller också för dessa tjänster, att denna bestämmelse
slopas. Då man för överskådlig tid torde få räkna med att tillgången på
kvalificerad revisionspersonal blir knapp är det enligt utskottets mening
angeläget att utröna, om man inte i högre grad än för närvarande kan för
revisionsuppgifter anlita personal ur exempelvis landskanslistkarriären.
Utskottet kan därför i och för sig instämma i vad motionärerna anfört i
denna fråga. Utskottet vill emellertid erinra om att chefen för finansdepartementet
numera med stöd av Kungl. Maj:ts den 11 december 1959
givna bemyndigande tillkallat en utredningsman med uppdrag att verkställa
utredning rörande möjligheterna att ytterligare effektivisera arbetet
på länsstyrelsernas taxeringsavdelningar. Av statsrådsprotokollet för nämnda
dag inhämtas bl. a., att en av uppgifterna för utredningen blir att pröva
lämpligheten av att inom revisionsavdelningarna inrätta särskilda befattningar
för landskanslistpersonal. I avvaktan på resultatet av en sådan
översyn är utskottet, som vill erinra om att dispenser nu i vissa fall lämnas
från gällande kompetensföreskrifter, inte berett förorda en ändring i
länsstyrelseinstruktionen i detta hänseende. Utskottet avstyrker därför
motionerna I: 276 och II: 331.
Av pris- och kartellnämndens utredning synes framgå, att priskontorens
personal torde kunna betraktas som permanent erforderlig. Utskottet har
därför inte något att erinra mot att tjänsterna där uppföres på extraordinarie
stat i den omfattning departementschefen föreslagit. Om organisationen
skulle behöva utbyggas för fullgörande av uppgifter av mera
tillfällig natur bör emellertid, såsom statskontoret i sitt remissyttrande
framhållit, den härför erforderliga personalen lämpligen få sina avlöningsförhållanden
reglerade efter de hittills för priskontorens befattningshavare
gällande föreskrifterna.
Det i förevarande sammanhang anmälda förslaget om en förstärkning av
kommunikationsdepartementets regeringsrättsbyrå är, såsom framgår av
vad chefen för nämnda departement anfört (VI ht., p. 1), huvudsakligen
föranlett av ökningen i antalet körkortsmål och föranleder inte någon erinran
från utskottets sida. Även om utskottet ifrågasätter om inte erfor
-
152
Statsutskottets utlåtande nr 11 är 1960
derliga avlöningsmedel i stället bort beräknas under sjätte huvudtiteln,
vill utskottet inte motsätta sig att medel tills vidare beräknas under nu
förevarande anslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 11:416, 1:195 och 11:230
samt 1: 394 och II: 483, sistnämnda bägge motioner såvitt nu
är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för länsstyrelserna samt de åtgärder i
övrigt, vilka erfordras i anledning av de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den
4 januari 1960 framlagda förslagen;
b) godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis 1 025 000
2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis ........................ 32 400 000
3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis ............................ 230 000
4. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda
av Kungl. Maj :t
a) Ersättning till sakkunniga för
biträde vid utredningar m. m.,
förslagsvis .................. 61 000
b) Ersättning till militärassistenter,
förslagsvis .................. 210 000
c) Ersättning till civilförsvarsche
fer,
förslagsvis ......... 220 000
d) Ersättning till vägtrafikombud,
förslagsvis .................. 121000
e) Arvode till civilbefälhavare, förslagsvis
.................... 15 000 627 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................. 22 250 000
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjäns
temän
(representationsbidrag till landshövdingarna),
förslagsvis.................... 438 000
7. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 9 645 000
8. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ............................. 1 110 000
Summa kronor 67 725 000
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
153
Särskilda uppbördsmedel
Ersättning från allmänna pensionsfonden .... 50 000
Nettoutgift kronor 67 675 000;
c) till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 67 675 000 kronor;
II. att motionerna I: 166 och 11:231 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
III. att motionerna I: 276 och II: 331 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
131 :o) Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 137,
s. 409) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 197 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 155 000 kronor.
Med hänsyn till medelsåtgången under sistförflutet budgetår ävensom
till de personalökningar, som föranledes av civilförsvarets omorganisation
och den allmänna varuskattens införande, föreslår departementschefen,
att anslaget uppräknas med 42 000 kronor till 197 000 kronor.
I de under punkten 128 nämnda likalydande motionerna I: 394 (av herr
Sveningsson m. fl.) och II: 483 (av herr Nordgren m. fl.) har — såvitt
avser förevarande anslag — hemställts, att riksdagen måtte till Länsstyrelserna:
Sjukvård m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 187 000 kronor.
Utskottet avstyrker — under hänvisning till vad utskottet anfört under
punkten 128 — motionerna I: 394 och II: 483, i vad de berör förevarande
anslag. Utskottet tillstyrker departementschefens förslag i fråga om anslagsberäkningen
och hemställer därför,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 394 och II: 483, såvitt nu
är i fråga, till Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 197 000 kronor.
132:o) Länsstyrelserna: Reseersättningar. Kungl. Maj:t har (punkt 138,
s. 409) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelserna: Reseersättningar för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 435 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 575 000 kronor.
De sammanlagda utgifterna för nästa budgetår har beräknats till 1 360 000
kronor. Härtill kommer flyttningsersättningar och tjänstgöringstraktamenten,
beräknade till cirka 350 000 kronor.
För ökade kostnader med anledning av civilförsvarets omorganisation och
154
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
den allmänna varuskattens införande beräknar departementschefen i runt
tal 725 000 kronor. Anslaget föreslås sålunda uppfört med 2 435 000
( + 860 000) kronor.
I de under punkten 128 nämnda likalydande motionerna I: 394 (av herr
Sveningsson m. fl.) och II: 483 (av herr Nordgren m. fl.) har — såvitt avser
förevarande anslag — hemställts, att riksdagen måtte till Länsstyrelserna:
Reseersättningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 255 000
kronor.
Utskottet. Av skäl som utskottet redovisat vid behandlingen av punkten
128 i detta utlåtande avstyrker utskottet en minskad medelsanvisning
under anslaget i enlighet med vad i motionerna I: 394 och II: 483 förordats.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 394 och II: 483, såvitt nu
är i fråga, till Länsstyrelserna: Reseersättningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 435 000 kronor.
133:o) Länsstyrelserna: Expenser. Kungl. Maj:t har (punkt 139, s. 409—
415) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 9 204 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 782 000 kronor.
Länsstyrelsernas del av anslaget är för innevarande år fastställd till
7 160 000 kronor, varav 1 300 000 kronor för bränsle, lyse och vatten,
5 560 000 kronor för övriga expenser för eget behov och 300 000 kronor för
expenser för annat än eget behov. I beloppet till övriga expenser för eget
behov ingår 170 000 kronor för vissa engångsutgifter, varav 120 000 kronor
för nya eller utökade teleanläggningar i Östergötlands, Kalmar och Örebro
län och 50 000 kronor för inventarier m. m. till förhyrda lokaler i Östergötlands
län. För nästa budgetår anses posten till bränsle, lyse och vatten
med hänsyn till länsstyrelsernas beräkningar kunna nedräknas till 1 210 000
kronor. Till övriga expenser för eget behov upptager departementschefen
6 010 000 kronor. Härvid har beaktats vissa ökade kostnader bl. a. för städning
och telefon. I beloppet ingår 452 000 kronor avseende kostnader i
samband med länsstyrelsens i Kristianstad inflyttning i nytt landsstatshus.
Härav utgör 102 000 kronor kostnader för ny televäxel och 350 000 kronor
preliminärt beräknade utgifter för möbler och andra inventarier samt flyttningskostnader.
I posten ingår vidare medel för utbyte av tjänstebilar i tre
län. Till expenser för annat än eget behov upptages med hänsyn till medelsåtgången
under de två senaste budgetåren 340 000 (+ 40 000) kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
155
I detta sammanhang upptager departementschefen även statens organisationsnämnds
förslag, att den centrala bokföringen vid länsstyrelsernas kameralsektioner
för framtiden skall ordnas som en maskinell genomskriftsbokföring.
Landskontoren är f. n. föremål för organisationsnämndens undersökningar
och nämnden har i en delrapport framlagt berörda förslag. Såsom
nämnden framhållit är det nuvarande bokföringssystemet icke rationellt.
En omläggning av bokföringen, grundad på användning av arbetskraftssparande
maskiner, framstår därför som synnerligen angelägen. Departementschefen
förordar, att nämndens förslag härutinnan genomföres
och föreslår anvisande av 300 000 kronor för maskinanskaffning m. m.
Medelsbehovet med anledning av den under föregående anslag förordade
ändringen av civilförsvarets organisation upptages till 310 000 kronor.
Omkostnaderna för de nyinrättade varuskattekontoren uppskattas till
i runt tal 350 000 kronor. Länsstyrelsernas del av anslaget bestämmes alltså
till 8 520 000 kronor.
Till anskaffande av s. k. fönsterkuvert för försändande till skattskyldiga
av debetsedlar samt tryckning genom postverkets försorg av anställningskort,
uppbördskort och debetsedlar upptages oförändrat 475 000 kronor.
Med anledning av den allmänna tilläggspensioneringen uppkommer merkostnader
för tryckning av blanketter till inkomst- och aviseringskort, vilka
skall utgöra en del av blanketterna till debetsedlarna å slutlig skatt. Kostnaderna
härför kan beräknas till 80 000 kronor. Då tilläggspensioneringen
skall bära sina egna kostnader, bör i staten upptagas en häremot svarande
inkomstpost.
Till bestridande av de kostnader, för vilka byggnadsstyrelsen beräknat
medel, upptages 100 000 (+ 50 000) kronor.
Under senare år har behovet av utbildade landskanslister ökat. Särskilt
tillkomsten av de nya taxeringsassistenttjänsterna har medfört stor avgång
av utbildade landskanslister från landskontoren och accentuerat behovet
av en snabb utbildningstakt. Utbildningsnämnden har med beaktande
av detta föreslagit, att tre allmänna kursdelar anordnas under nästa budgetår.
Beträffande omläggningen av kursverksamheten anser departementschefen
sig i stort sett kunna ansluta sig till utbildningsnämndens förslag.
För de unga landskanslisterna innebär omläggningen den fördelen, att de
efter genomgång av allmänna delen fortfarande har möjlighet att välja avdelning,
samt att de snabbt erhåller en allmän teoretisk grund för den fortsatta
utbildningen. Den allmänna kursdelen synes även så utformad, att
densamma i framtiden kan öppnas jämväl för kanslister vid andra länsorgan.
Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare besluta om
kursplanerna. Nämndens medelsberäkningar godtages. För ifrågavarande
ändamål beräknas sålunda 95 200 kronor.
Medelsbehovet för länsstyrelsernas antagningsnämnds verksamhet beräknas
till 8 800 (—-500) kronor.
156
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
För sammanträden och kurser med personal, som utsetts att tillhöra
länsstyrelsernas sektioner för psykologiskt försvar, upptages oförändrat
belopp, 5 000 kronor.
Anslaget uppföres sålunda med 9 204 000 (+ 1 422 000) kronor.
I de under punkten 128 nämnda likalydande motionerna I: 394 (av herr
Sveningsson m. fl.) och II: 483 (av herr Nordgren m. fl.) har — såvitt avser
förevarande anslag — hemställts, att riksdagen måtte till Länsstyrelserna:
Expenser för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 9 029 000
kronor.
Utskottet. Departementschefen föreslår i förevarande sammanhang, att
den centrala bokföringen vid länsstyrelsernas kameralsektioner för framtiden
ordnas som en maskinell genomskriftsbokföring. För ändamålet äskas
ett belopp av 300 000 kronor för maskinanskaffning m. m. Av statens organisationsnämnds
anslagsframställning inhämtas, att reformen medför en
arbetsbesparing med 11 hela årsarbetskrafter och en nettobesparing med
45 700 kronor per år. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet den föreslagna
maskinanskaffningen.
Beräkningen av medelsbehovet under detta anslag för de nyinrättade
varuskattekontoren, vilken i huvudsak överensstämmer med vad i propositionen
nr 162/1959 redovisats, kan av utskottet godtagas. Av skäl som
utskottet anfört under punkten 128 avstyrker utskottet motionerna 1:394
och II: 483, även i vad de berör denna fråga.
Utskottet, som förutsätter att alla möjligheter till besparingar under anslaget
omsorgsfullt tillvaratages, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag jämväl
i övrigt och hemställer därför,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 394 och II: 483, såvitt nu
är i fråga, till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 9 204 000 kronor.
134:o) Länsstyrelserna: Publikationstryck. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 140, s. 415), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsstyrelserna: Publikationstryck
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 230 000
kronor.
135:o) Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 141,
s. 415—418) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
Statsutskottets utlåtande nr il år 1960
157
förordad avlöningsstat för landsfogdarna m. fl., att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 318 000 kronor.
Riksåklagarämbetets äskanden innebär bl. a., att medel beräknas för
ytterligare en ambulerande landsfogdeassistent så att antalet sådana assistenter
uppgår till sammanlagt 12. Landsfogdarnas arbetsbörda såväl
inom åklagar- som polisväsendet ökar alltjämt. Då en utökning av vikariekadern
med hänsyn härtill får anses vara motiverad, godtager departementschefen
ämbetets förslag. Landsfogdeassistenterna tjänstgör i viss utsträckning
under tider som ej i förväg kan bestämmes inom stadsfiskalsorganisationen,
varvid ersättning utgår av kommunala medel. På grund härav kan
anslagsposten till avlöningar av icke-ordinarie personal icke bestämmas
med någon högre grad av exakthet och departementschefen anser därför,
att posten bör betecknas förslagsvis. Därest så sker, kan på grund av nu
nämnda svårigheter att bestämma anslagsbehovet och med hänsyn jämväl
till belastningen under sistförflutet budgetår anslaget nedräknas med
90 000 kronor.
Då de automatiska utgiftshöjningarna uppgår till 72 000 kronor bestämmes
således anslaget till (2 318 000 — 90 000 + 72 000) 2 300 000
(— 18 000) kronor.
Utskottet har, med hänsyn till vad departementschefen anfört angående
svårigheterna att mera exakt bestämma medelsbehovet under anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal, inte funnit anledning till
erinran mot att denna post göres förslagsbetecknad. Utskottet vill emellertid
framhålla angelägenheten av att anslagsberäkningen, för att överskridanden
i största möjliga utsträckning skall undvikas, göres så realistisk
som möjligt.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för landsfogdarna
m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 754 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
...............
3. Rörligt tillägg, förslagsvis
1 158 000
350 000
158
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 38 000
Summa kronor 2 300 000;
b) till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor.
136:o) Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 142, s. 418 och 419), vilket innebär en med 34 000 kronor
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 429 000
kronor.
137:o) Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 143,
s. 419—421) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för häradsskrivarna m. fl., vilka
angivits av departementschefen, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för häradsskrivarna m. fl., att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 19 540 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 18 500 000 kronor.
I enlighet med länsstyrelsernas framställningar föreslår departementschefen,
att ytterligare 13 extra ordinarie kontor sbiträden enligt grunderna
för den reglerade befordringsgången erhåller ordinarie tjänst fr. o. m. nästa
budgetår. Antalet sådana tjänster kommer därvid att uppgå till 474.
Kungl. Maj :t, som den 15 november 1957 förordnat om staden Västerviks
förenande i judiciellt avseende med Tjusts domsaga, har den 29 oktober
1959 föreskrivit, att beslutet skall träda i kraft den 1 januari 1960.
Från och med denna dag skall staden i administrativt hänseende tillhöra
Västerviks fögderi. Fögderiets invånarantal kommer härigenom att stiga
med ca 18 000. Med anledning härav förordas, att fr. o. m. nästa budgetår
häradsskrivartjänsten i fögderiet uppflyttas från Ao 21 till Ao 23 samt att
i fögderiet inrättas ytterligare en kanslibiträdestjänst i Ae 7 samt tre
kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång. En av sistnämnda tjänster
är motiverad av att en taxeringsassistent, som varit placerad vid det
förutvarande uppbördsverket i staden, nu placerats i fögderiet. Vidare förordas,
att ytterligare en kanslibiträdestjänst i Ae 7 inrättas i Jämtlands
norra fögderi.
För den av riksdagen år 1956 beslutade utbyggnaden av taxeringsväsen -
Statsutskottets utlåtande nr It år 1960
159
det i första instans har under anslaget till länsstyrelsernas avlöningar framlagts
förslag om inrättande av ytterligare 50 taxeringsassistenttjänster
fr. o. m. den 1 januari 1961. Taxeringsassistent skall vara placerad hos
lokal skattemyndighet, som har att tillhandahålla honom erforderlig biträdespersonal.
Departementschefen beräknar, att av nyssnämnda 50 tjänster
10 kommer att placeras i städer med egen uppbördsförvaltning och 40 i
fögderierna. Med anledning härav beräknas medel för inrättande av 40
nya kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång.
Vad nu föreslagits medför ett ökat medelsbehov av i runt tal 235 000
kronor.
Fastställande av pensionsgrundande inkomst för tilläggspensioneringen
och därmed sammanhängande uppgifter skall i Stockholm handhavas av
överståthållarämbetet och beträffande landet i övrigt av de lokala skattemyndigheterna.
Det hänvisas i tillämpliga delar till vad departementschefen
tidigare anfört under anslaget till överståthållarämbetets avlöningar. Kostnaderna
för den för detta ändamål erforderliga personalen torde under nästa
budgetår såvitt angår fögderierna kunna uppskattas till 2 035 000 kronor,
varmed anslaget bör uppräknas. I avlöningsstaten upptages en häremot
svarande inkomstpost.
De automatiska utgiftsstegringarna för löneregleringer m. m. uppgår till
598 000 kronor. Vidare beräknas till kompensation för höjda folkpensionsavgifter
ett belopp av 319 000 (+ 207 000) kronor. På grund härav uppräknas
anslaget med 1 040 000 kronor till (18 500 000 + 1 040 000) 19 540 000
kronor. I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas av vad
departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.
Utskottet har under punkten 130 tillstyrkt en fortsatt utbyggnad av taxeringsorganisationen
i första instans med ytterligare 50 taxeringsassistenter
i Ao 17 från och med den 1 januari 1961. Som en följd härav bör, i enlighet
med tidigare beslutade principer, ytterligare ett antal biträdestjänster i
reglerad befordringsgång inrättas från samma tidpunkt. Mot det av departementschefen
beräknade medelsbehovet härför har utskottet inte funnit
anledning till erinran.
Under åberopande härav får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag jämväl i övrigt hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för häradsskrivarna m. fl., vilka angivits
av departementschefen i statsrådsprotokollet över
inrikesärenden för den 4 januari 1960;
b) godkänna följande avlöningsstat för häradsskrivarna
m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
160
Statsutskottets utlåtande nr il år 1960
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 6 170 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 11 996 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 3 045 000
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis.......................... 364 000
Summa kronor 21 575 000
Särskilda uppbördsmedel:
Ersättning från allmänna pensionsfonden 2 035 000
Nettoutgift kronor 19 540 000;
c) till Håradsskrivarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 19 540 000 kronor.
138:o) Håradsskrivarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 144, s. 421 och 422), vilket innebär en med 165 000 kronor
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Håradsskrivarna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 115 000
kronor.
139:o) Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 145,
s. 422—424) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för landsfiskalerna m. fl., som
föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för landsfiskalerna m. fl., att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Landsfiskalerna m. fl.:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 27 775 000
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 26 720 000 kronor.
Under hänvisning till det i 1958 års statsverksproposition (XI ht sid.
394 f.) redovisade förslaget till utbyggnad av landsfiskalernas biträdesorganisation
föreslår departementschefen, att 60 nya kontoristtjänster inrättas
i utbyte mot 60 kanslibi trädest jänster. Till följd härav bör antalet
ordinarie kontoristtjänster i Ao 9 å personalförteckningen utökas med 60.
Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om placeringen av de
nya ordinarie tjänsterna.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
161
I anslutning till länsstyrelsernas äskanden förordas med hänsyn till omfattningen
av föreliggande arbetsuppgifter, att en tjänst som landsfiskal
i Ae 21 inrättas i Gällivare distrikt. Tillika föreslås att en kanslibiträdestjänst
i Ae 7 inrättas i vart och ett av Rönö och Lycksele (utmätningsmannen)
distrikt, i sistnämnda distrikt i utbyte mot en kontorsbiträdestjänst
i befordringsgången med halvtidstjänstgöring. Härjämte beräknas
medel för anställande av ett extra biträde i Mölndals distrikt (hos polischefen-åklagaren).
I enlighet med länsstyrelsernas framställningar minskas antalet ordinarie
kontorsbiträdestjänster jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången
med 37.
Genom beslut den 30 januari 1959 har Kungl. Maj:t förordnat, att en
landsfiskal i Ao 23 till följd av sjukdom skall beredas annan tjänstgöring.
Då ifrågavarande tjänsteman är varaktigt oförmögen att uppehålla landsfiskalstjänst,
torde han fr. o. m. nästa budgetår föras å övergångsstat.
Förteckningen över personal på övergångsstat ändras på det sätt, att en
landsfiskalstjänst i Ao 23 uppföres samt att på grund av avgång tre landsfiskalstjänster
i Ao 19 utgår. En landsfiskalstjänst i Ao 21, vilken genom
avgång blivit vakant, torde få kvarstå i förteckningen.
På grund av ändrade förhållanden genom sammanförande av Nederkalix
och Töre landsfiskalsdistrikt bör slutligen en landsfiskalstjänst i Ao 21 utbytas
mot tjänst som landsfiskal i Ae 21.
De framlagda förslagen föranleder en ökning av medelsanvisningen med
144 000 kronor. Härtill kommer automatiska utgiftsstegringar för löneregleringar
och löneklassuppflyttningar m. m. med 611 000 kronor. Till kompensation
för höjda folkpensionsavgifter upptages 455 000 (+ 300 000) kronor.
Anslaget höjes alltså med 1 055 000 kronor och bestämmes till (26 720 000 +
1 055 000) 27 775 000 kronor. I personalförteckningen vidtages de ändringar,
som påkallas av vad departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för landsfiskalerna m. fl., som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna
m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
11—Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 11
162
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
Aulöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 13 150 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 9 375 000
3. Arvoden till landsfiskalselever m. fl., förslagsvis
................................ 850 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 3 950 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis.......................... 450 000
Summa kronor 27 775 000;
c) till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 27 775 000 kronor.
140:o) Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 146, s. 424), vilket innebär en med 230 000 kronor ökad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
4 125 000 kronor.
Polisväsendet
141 ro) Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
147, s. 428—431) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statspolisintendenten
m. fl., som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för statspolisintendenten
m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till
Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 1 498 000 kronor, därav 625 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 370 000 kronor.
Statspolisintendenten har föreslagit inrättande av garage- och fotobiträdestjänster.
Departementschefen biträder yrkandena i så måtto, att han föreslår
anvisande av ytterligare 11 000 resp. 4 000 kronor för dessa ändamål.
Departementschefen förordar inrättande av tre tjänster som kanslibiträden
i Ae 7 och en tjänst som kontorsbiträde vid ordningsstatspolisen
samt en kanslibiträdestjänst i Ae 7 och tre kontorsbiträdestjänster vid kriminalstatspolisen.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
163
Tjänsten som förste byråsekreterare i Ae 21 föreslås ordinariesatt. Jämlikt
grunderna för den reglerade befordringsgången uppföres fyra kontorsbiträden
på ordinarie stat. Vidare föreslås, att en hästskötartjänst vid ordningssektionen
i Göteborg extraordinariesättes.
De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkningar med 97 100 kronor. Härtill kommer den automatiska
utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar m. m. med 48 800
kronor. Å andra sidan minskar medelsbehovet genom indragning av två å
övergångsstat förda tjänster som hästskötare med 17 900 kronor. På grund
härav uppräknas anslaget med 128 000 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (1 370 000 + 128 000)
1 498 000 kronor. Härav torde ett belopp av 625 000 kronor avräknas mot
automobilskattemedlen. I personalförteckningen vidtages de ändringar, som
påkallas av vad departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statspolisintendenten m. fl., som
föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för statspolisintendenten
m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61:
A vlöningsstat
1. Avlöning till statspolisintendenten samt kostnader
för hans pensionering, förslagsvis . . . . 50 500
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 270 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal 946 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis 208 500
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 23 000
Summa kronor 1 498 000;
c) till Statspolisintendenten m.fl.: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 498 000 kronor,
därav 625 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
142:o) Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt 148, s. 431—484) föreslagit riksdagen att till Statspolis
-
164
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
organisationen: Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 1 554 000 kronor, därav 1 196 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 311 000 kronor.
Med utgångspunkt från vad departementschefen i det följande förordar
i fråga om ytterligare utbyggnad av ordningsstatspolisen tillstyrker han,
att för utökning av ordningsstatspolisens motorfordonspark beräknas ett
belopp av 216 000 kronor, motsvarande inköpskostnaden för 13 medelstora
bilar.
För fortsatt anskaffning av släpkärror för transport av bilvågar beräknas
3 600 kronor.
Vidare föreslås, att medel beräknas för anskaffande av 12 motorcyklar
till en kostnad av 70 400 kronor.
Vad angår kriminalstatspolisens fordonsbestånd föreslås inköp av 4
mindre bilar. Kostnaden härför uppskattas till 50 000 kronor.
För förnyelse av bilar och motorcyklar beräknas ett belopp av 1 190 000
kronor.
I enlighet med det anförda beräknas för inköp av motorfordon 1 530 000
(4- 243 000) kronor.
För inköp av ridhästar m. m. och av polishundar anses i enlighet med
statspolisintendentens förslag böra anvisas 21 000 (—3 000) resp. 3 000
(+ 3 000) kronor.
Vid bifall till nu framlagda förslag skulle anslaget för nästa budgetår
upptagas till 1 554 000 (+ 243 000) kronor. Härav anses 1 196 000 kronor
böra avräknas mot automobilskattemedlen.
Utskottet, som under punkten 144 tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag om
ytterligare utbyggnad av statspolisen, har inte funnit anledning till erinran
mot vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och föreslagit.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Stats polisorganisationen: Inköp av
motorfordon m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 1 554 000 kronor, därav 1 196 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen.
143 :o) Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader.
Kungl. Maj:t har (punkt 149, s. 434—437) föreslagit riksdagen att
till Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 634 000 kronor, därav
2 524 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
165
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 306 000 kronor, varav
2 258 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslagsposten till polishundorganisationen upptager departementschefen
till 33 000 (+ 6 000) kronor.
Till underhåll och drift av motorfordon m. m. beräknas 2 800 000
(+ 200 000) kronor.
Departementschefen tillstyrker av statspolisintendenten framfört förslag
att medel för underhåll och vård av statspolisens rörliga radioanläggningar
beräknas under förevarande anslag i stället för under anslaget D 5. För
ändamålet föreslås anvisat ett belopp av 100 000 (+ 100 000) kronor.
Till statspolismännens utbildning i motorfordonskunskap beräknas oförändrat
35 000 kronor.
Under anslagsposten till expeditionskostnader m. m. upptages för löpande
utgifter 290 000 kronor. I detta belopp har medräknats vissa kostnader
för underhåll och vård av apparatur m. m. Vidare beräknas för
kontorsmaskiner 41 000 kronor, för möbler 47 000 kronor, för fotografisk
utrustning 21 000 kronor, för kriminalteknisk utrustning 11 000 kronor,
för skottsäkra västar 1 000 kronor, för handbojor 2 000 kronor, för
underhåll av vapen 4 000 kronor samt för trafikövervakning från flygplan
och viss försöksverksamhet 8 000 kronor. För inköp av övrig materiel till
ordnings- och kriminalstatspolisen beräknas 200 000 kronor.
Anslagsposten till expeditionskostnader uppföres i enlighet med det
anförda med 625 000 (+ 21 000) kronor.
Anslagsposten till sjukvård m. m. uppräknas med 1 000 kronor.
Vid bifall till förslagen bestämmes anslaget till 3 634 000 (+ 328 000)
kronor. Härav anses ett belopp av 2 524 000 kronor böra avräknas mot
automobilskattemedlen.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot att den tidigare under
reservationsanslaget till Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet uppförda
posten till underhåll och vård av statspolisens rörliga radioanläggningar
överföres till förevarande anslag.
Med beaktande av att utskottet under nästföljande punkt tillstyrker en
ytterligare förstärkning av statspolisen kan anslagsberäkningen även i
övrigt godtagas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Underhålls-,
drift- och expeditionskostnader för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 3 634 000 kronor, därav 2 524 000
kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
144:o) Statspolisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten. Kungl.
Maj:t har (punkt 150, s. 437—441) föreslagit riksdagen att till Statspolis
-
166
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
organisationen: Gottgörelse till polisdistrikten för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 22 000 000 kronor, därav 14 225 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 21 237 000 kronor, varav
13 202 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.
Departementschefen anför att under åren 1948—1958 har antalet motorfordon
i landet femdubblats. Den starka ökningen av trafiken har också
medfört en kraftig stegring av antalet trafikolyckor. Under nyssnämnda
decennium har sålunda antalet polisundersökta trafikolyckor mer än tredubblats.
Det stora antalet trafikolyckor vållar samhället och enskilda mycket
stora kostnader och det är ytterst angeläget att vidtaga åtgärder för att
främja en ökad trafiksäkerhet. Uppenbarligen medför en förstärkt polisövervakning
i hög grad ökad säkerhet på vägarna.
Såsom de trafiksakkunniga remissinstanserna anfört är ordningsstatspolisens
personella resurser fortfarande underdimensionerade. Det är synnerligen
angeläget att en fortsatt utbyggnad av ordningsstatspolisen kan ske
även under nästa budgetår. Departementschefen föreslår därför en utökning
med 20 man, varav 2 förste polisassistenter samt 18 förste poliskonstaplar
och konstaplar och förordar att de föreslagna tjänsterna fördelas
på ordningssektionerna i Vänersborg, Skövde, Örebro, Västerås, Falun,
Gävle och Umeå. Det bör emellertid vara möjligt att, för den händelse den
fortsatta utvecklingen ger anledning härtill, lägga förstärkningen även på
annan förläggningsstad eller göra ett utbyte av städer. Det definitiva beslutet
föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t.
Utgiftsökningen under nästa budgetår i anledning av denna förstärkning
beräknas till 388 000 kronor.
I fråga om kriminalstatspolisen tillstyrkes inrättande av 5 nya tjänster,
varav 4 som förste kriminalassistent och 1 som kriminalassistent. Härav
föranledd kostnadsökning beräknas till 110 000 kronor.
Den totala utgiftsökningen för hyra för stall och garage samt för expeditionslokaler
m. m. uppskattas till 69 300 resp. 185 600 kronor.
För underhåll och vård av statspolisens hästar beräknas ett med 21 200
kronor minskat medelsbehov.
Såsom automatisk ökning på anslaget tillkommer enligt statspolisintendentens
beräkning ett belopp av cirka 31 600 kronor.
Slutligen förordas att nu gällande bestämmelser för beräkning av ersättning
för pensioneringskostnad åt stad, som har att tillhandahålla statspolis,
förlänges att gälla även för år 1961.
Hela medelsbehovet för nästa budgetår skulle i enlighet med det anförda
uppgå till avrundat 22 000 000 (+ 763 000) kronor. Härav avräknas
14 225 000 kronor mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr It år 1960
167
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Torsten Andersson m. fl. (I: 390) och den andra inom andra kammaren
av herrar Carlstein och Magnusson i Borås (II: 490), har hemställts, att
riksdagen vid behandlingen av förevarande anslag måtte uttala att vid fördelningen
av den däri förordade personalökningen hänsyn måtte tas till behovet
av personalökning vid ordningsstatspolisavdelningen i Borås.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:390.
Utskottet har, mot bakgrunden av den kraftiga stegringen av antalet trafikolyckor,
inte funnit anledning till erinran mot att ordningsstatspolisen
utökas med 20 tjänster.
Departementschefen förordar en fördelning av dessa tjänster på ordningssektionerna
i Vänersborg, Skövde, Örebro, Västerås, Falun, Gävle och
Umeå. Av vad departementschefen i annat sammanhang anfört (elfte huvudtiteln,
s. 511) framgår att tjänsterna i första hand är avsedda för förbättring
av trafikövervakningen vid riksvägarna 6, 12 och 13. I motionerna
1:390 och 11:490 hävdas, särskilt genom jämförelse mellan Vänersborgsoch
Borås-avdelningarnas resurser och personalbehov, att vid fördelningen
av tjänsterna tillbörlig hänsyn inte tagits till de behov sistnämnda avdelning
kan uppvisa. Utskottet, som inte anser sig böra ingå på en prövning i
detalj av resurserna inom statspolisavdelningarna i olika städer, vill erinra
om att departementschefens förslag endast är preliminärt och att Kungl.
Maj:t liksom tidigare bör ha möjlighet att, om den fortsatta utvecklingen
ger anledning härtill, lägga förstärkningen även på annan förläggningsstad
eller göra ett utbyte av städer. Då utskottet förutsätter, att motionärernas
synpunkter — utan att detta särskilt påkallas av riksdagen — prövas i
samband med att definitivt beslut i ämnet fattas av Kungl. Maj :t, finner utskottet
förevarande motioner icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Även Kungl. Maj :ts förslag om en utökning av kriminalstatspolisen med
fem tjänster tillstyrkes av utskottet.
Då utskottet inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen anfört och föreslagit, hemställer utskottet,
I. att riksdagen må till Stats polisorganisationen: Gottgörelse
till polisdistrikten för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 22 000 000 kronor, därav 14 225 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen;
II. att motionerna 1:390 och 11:490 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
145:o) Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet. Kungl. Maj:t har
(punkt 151, s. 441 och 442) föreslagit riksdagen att till Statspolisorganisationen:
Polisradioväsendet för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservations
-
168 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
anslag av 200 000 kronor, därav 161 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 282 000 kronor, varav ett belopp
av 246 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.
Under anslagsposten till inköp av rörliga polisradioanläggningar m. m.
upptager departementschefen medel dels för inköp av 17 bilradio- och 12
mc-radioanläggningar till de fordon, vilka han tidigare föreslagit skall anskaffas
under nästa budgetår, dels för inköp av 5 radioanläggningar till
bilar tilldelade kriminalstatspolisen och utbyte av 5 bil- och 10 mc-radioanläggningar,
dels ock för montering av fjärrmanövreringsapparatur i 80
bilar. Medelsbehovet under anslagsposten uppskattas till 197 200 (+ 8 000)
kronor.
Anslagsposten till underhåll och vård av statspolisens rörliga radioanläggningar
bör — i enlighet med vad i det föregående föreslagits — överföras
till anslaget D 3. Till följd härav och då medelsanvisningen för innevarande
budgetår under anslagsposten till modernisering av äldre mc-radiostationer
bortfaller minskas medelsbehovet under anslaget med (75 000 +
15 000) 90 000 kronor.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits beräknas anslaget till 200 000
(— 82 000) kronor. Härav anses ett belopp av 161 000 kronor böra avräknas
mot automobilskattemedlen.
Utskottet har under punkten 143 tillstyrkt den av departementschefen
föreslagna överföringen till annat anslag av posten till underhåll och vård
av statspolisens rörliga radioanläggningar. Då anslagsberäkningen även i
övrigt kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor, därav 161 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.
146:o) Norrbottens statliga poliskår: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 152, s. 443 och 444), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 35 000 kronor huvudsakligen med hänsyn till utgiftsökningar
av automatisk natur, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för Norrbottens statliga
poliskår, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61:
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 169
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 646 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 242 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 143 500
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 18 000
Summa kronor 1 049 500
Särskilda uppbördsmedel
Ersättning från Bodens stad ................ 365 500
Summa kronor 684 000;
b) till Norrbottens statliga poliskår: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 684 000 kronor.
147 :o) Norrbottens statliga poliskår: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 153, s. 444—446), vilket innebär en med 107 000 kronor
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Norrbottens statliga poliskår: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 311 000 kronor.
148:o) Bidrag till reservpolisorganisationen m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 154, s. 446), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till reservpolisorganisationen
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
1 450 000 kronor.
149:o) Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m.
Kungl. Maj:t har (punkt 155, s. 446 och 447) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m. för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Polisväsendets organisationsnämnd har gjort en kostnadsberäkning för
nästa budgetår. Enligt beräkningen, vilken upptager 2 937 polismanstjänster
i de statsbidragsberättigade polisdistrikten och samtliga ifrågakommande
förmåner, utgör medelsbehovet drygt 23 000 000 kronor. Med hänsyn till
170
Statsutskottets utlåtande nr It år 1960
att även bidrag till kompensation för höjda folkpensionsavgifter väntas
belasta förevarande anslag förordar departementschefen, att anslaget för
nästa budgetår upptages med oförändrat belopp, 24 000 000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr PerOlof
Hanson (I: 391) och den andra inom andra kammaren av herr Rimmerfors
(II: 489), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att åt den
sittande polisverksamhetsutredningen uppdrages att snarast och med förtur
framlägga sådana förslag angående förenklingar i det nuvarande polisarbetet
som är ägnade att med snar verkan eliminera olägenheterna av den
svåra underbemanningen i storstädernas poliskårer.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:391.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot departementschefens
anslagsberäkning.
I motionerna I: 391 och II: 489 har ingående belysts det svåra personalläget
för Stockholmspolisen. Mot bakgrunden härav har motionärerna, utöver
vad utskottet nyss redovisat, även föreslagit riksdagen att bemyndiga
Kungl. Maj :t att inför den svårartade krissituationen på brottsbekämpningens
område, om det vid förhandlingar med berörda polisorganisationer befinnes
lämpligt, utfärda sådana särskilda lönebestämmelser för polispersonalen
i de större städerna att rekryteringsbehovet snarast kan fyllas. Till
detta yrkande avser utskottet att senare taga ställning.
I anledning av vad i motionerna anförts angående möjligheterna att förenkla
polisarbetet vill utskottet i likhet med motionärerna understryka angelägenheten
av att dessa i största möjliga utsträckning tillvaratages. Såsom
utskottet i tidigare sammanhang anfört överväger emellertid polisverksamhetsutredningen
jämlikt sina direktiv olika rationaliseringsåtgärder
i fråga om såväl den yttre som inre polistjänsten. I anslutning till vad
motionärerna särskilt anfört angående handläggningen av parkeringsförseelser
har utskottet inhämtat, att ett särskilt utskott inom utredningen
för närvarande undersöker möjligheterna att genom ett mera summariskt
förfarande vid trafikmålsutredningarna lindra polisens arbetsbörda. I skrivelse
till Kungl. Maj :t den 17 september 1957 har utredningen vidare anfört,
att det kunde ifrågasättas, huruvida icke polisen i viss utsträckning ålagts
uppgifter som inte ägde samband med den egentliga polisverksamheten.
Med anledning härav har Kungl. Maj :t uppdragit åt polisväsendets organisationsnämnd
att närmare utreda polisens arbetsuppgifter i de hänseenden
polisverksamhetsutredningen angivit.
Med hänsyn till det anförda och då polisverksamhetsutredningen, såvitt
framgår av årets riksdagsberättelse, räknar med att kunna avsluta sitt
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
171
arbete i slutet av innevarande år, anser utskottet inte skäl föreligga att nu
ur utredningsarbetet utbryta vissa frågor och behandla dessa med förtur.
Utskottet avstyrker därför förevarande motionsyrkande.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må till Bidrag till den lokala polisorganisationen
å landsbygden m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 24 000 000 kronor;
II. att motionerna I: 391 och II: 489, såvitt nu är i fråga,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
150:o) Statens polisskola: Avlöningar. Kungi. Maj:t har (punkt 156, s.
447 och 448) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens polisskola, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Statens polisskola: Avlöningar
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 080 000 kronor, därav
140 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 052 000 kronor, varav ett
belopp av 137 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.
För anordnande av fortbildnings- och specialkurser beräknar departementschefen
ett med 10 000 kronor förhöjt belopp. Det föreslås få ankomma
på Kungl. Maj :t att avgöra, vilka kurser som skall förekomma.
Den automatiska utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar m. m. medför
ett ökat medelsbehov av i runt tal 18 000 kronor. Anslaget uppräknas
sålunda med 28 000 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (1 052 000 + 28 000) 1 080 000
kronor. Härav avräknas ett belopp av 140 000 kronor mot automobilskattemedlen.
I förevarande sammanhang har utskottet jämväl till behandling förehaft
den redogörelse angående utbildningen i kommissarieklassen vid statens
polisskola, som riksdagens år 1959 församlade revisorer lämnat under § 40
i sin berättelse. I samband med sin redogörelse har revisorerna gjort följande
uttalande.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen skall sökande till befattning
såsom kommissarie vid polisväsendet ha genomgått kommissarieklassen
vid statens polisskola. Sådan kurs, som omfattar 15 veckor, anordnas
numera varje år. Under senaste tioårsperiod ha sammanlagt 321 elever
genomgått denna utbildning. Av de uppgifter revisorerna inhämtat och som
avse sammanlagt 313 polismän framgår, att 227 av dessa ännu ej erhållit
anställning som kommissarie. Av sistnämnda antal äro nära 200 födda
1906 eller senare. Även om hänsyn tages till viss avgång och andra faktorer
172
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
som kunna påverka tillgången på lämpliga sökande till här avsedda befattningar,
finns det enligt sålunda tillgängliga uppgifter f. n. en icke obetydlig
reserv av kommissarieutbildade polismän. Av bl. a. skäl som anförts i
propositionen 75 till 1954 års riksdag är det uppenbart, att en viss dylik
reserv måste finnas. Fråga är emellertid, om icke denna numera har en
sådan storlek att det är förtjänt att övervägas, om icke kommissarieutbildningen
vid polisskolan kunde inställas under något år. Icke minst med hänsyn
till det allmännas kostnader för dylik utbildning — senaste år kunna
dessa beräknas ha uppgått till nära 225 000 kronor — framstår det som
angeläget, att frågan härom prövas.
Det är icke möjligt för revisorerna att på grundval av tillgängligt utredningsmaterial
bestämt yrka på att utbildningen under viss tid skall inställas.
De uppgifter som införskaffats i ämnet ge dock enligt revisorernas mening
vid handen, att en närmare undersökning i sådant syfte bör komma till
stånd. Revisorerna anse sig därför böra föreslå, att lämpligt organ — exempelvis
polisväsendets organisationsnämnd — erhåller i uppdrag att mera
ingående utreda behovet av utbildning i kommissarieklassen vid statens
polisskola under närmaste år, innan ny sådan utbildning kommer till stånd.
Revisorerna vilja tillägga, att därest tillräckliga skäl skulle föreligga för alt
under någon tid inställa denna undervisning det måhända kan visa sig lämpligt
att taga i anspråk den i sådant fall ledigblivande utbildningskapaciteten
vid polisskolan för annan polisutbildning, varav behov efter närmare utredning
kan visa sig föreligga.
över riksdagens revisorers uttalande har yttranden avgivits av statskontoret,
statens polisskola och polisväsendets orgfanisationsnåmnd.
Utskottet. Mot bakgrunden av att den kommissarieutbildade polispersonalen
i mycket stor utsträckning inte kunnat beredas anställning som kommissarie
framstår det enligt revisorernas åsikt, inte minst med hänsyn till
det allmännas kostnader för dylik utbildning, som angeläget att frågan om
icke kommissarieutbildningen vid statens polisskola under något år kunde
inställas upptages till övervägande. I linje med denna sin uppfattning har
revisorerna ansett sig böra föreslå, att lämpligt organ erhåller i uppdrag
att mera ingående utreda behovet av sådan utbildning. Revisorerna tillägger
att, därest tillräckliga skäl skulle föreligga för att under någon tid
inställa denna undervisning, det måhända kan visa sig lämpligt att taga i
anspråk den i sådant fall ledigblivande utbildningskapaciteten vid polisskolan
för annan polisutbildning, varav behov efter närmare utredning
kan visa sig föreligga.
Statens polisskola har den uppfattningen att man inte redan budgetåret
1960/61 bör inställa undervisningen i kommissarieklassen men har ansett,
att en undersökning om behovet för tiden därefter bör göras, varvid också
lämpligen klarlägges i vilken omfattning polismännen bör utbildas i assistentklassen.
Inte heller statskontoret och polisväsendets organisationsnämnd
har haft något att erinra mot den av riksdagens revisorer ifrågasatta
utredningen.
Utskottet har inhämtat, att departementschefen har för avsikt att snarast
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
173
möjligt tillsätta en utredning med uppdrag att göra en översyn av undervisningen
vid polisskolan. På grundval av föreliggande uppgifter är utskottet
inte berett att i avvaktan på resultatet av nämnda utredning förorda
ett inställande av undervisningen i kommissarieklassen redan under nästkommande
år men förutsätter, att den av revisorerna väckta frågan ägnas
särskild uppmärksamhet vid detta utredningsarbete. I den mån hinder häremot
icke möter med hänsyn till utredningsarbetets ändamålsenliga bedrivande
finner utskottet även angeläget, att denna fråga behandlas med förtur
och att härav betingade delförslag kan behandlas i samband med anslagsäskandena
för budgetåret 1961/62.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställer
utskottet,
I. att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens polisskola,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ................................ 96 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 793 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 146 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 40 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 4 700
Summa kronor 1 080 000;
b) till Statens polisskola: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 080 000 kronor, därav
140 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen;
II. att riksdagen må i anledning av riksdagens revisorers
förevarande uttalande i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet anfört.
151 :o) Statens polisskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 157, s. 448 och 449), vilket innebär en med 11 000 kronor
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens polisskola: Omkostnader för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 315 000 kronor,
därav 41 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
152:o) Statens polisskola: Utbildningsarvoden m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 158, s. 449 och 450), vilket innebär en minskning av
anslaget med 300 000 kronor, hemställer utskottet,
174
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
att riksdagen må till Statens polisskola: Utbildningsarvoden
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kronor, därav 11 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen.
153:o) Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 159, s. 450—452) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statens kriminaltekniska
anstalt, som föranledes av vad departementschefen förordat,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
kriminaltekniska anstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61, dels ock till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för
samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 173 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 124 000 kronor.
Departementschefen förordar inrättande av en befattning som förste
byråingenjör i Ae 23 vid kemisk-biologiska laboratoriet samt en tryck eribiträdestjänst
i Ag 1.
Under åberopande av vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås, att en assistent i
Ae 17 vid skrifttekniska laboratoriet uppflyttas till förste assistent i Ae 19.
Vidare förordas, att ett kontorsbiträde jämlikt grunderna för den reglerade
befordringsgången uppföres på ordinarie stat. Föreslagen lönegradsplacering
av en fotografbiträdestjänst torde få prövas i annat sammanhang.
De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkningar m. m. med 36 000 kronor. Härtill kommer den automatiska
utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar m. m. med 13 000
kronor. På grund härav uppräknas anslaget med 49 000 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (1 124 000 + 49 000)
1 173 000 kronor. I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas
av vad departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.
Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
av departementschefen i förevarande sammanhang anmält förslag
om viss tjänsteförändring.
Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens kriminaltekniska anstalt, som
föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
175
b) godkänna följande avlöningsstat för statens kriminaltekniska
anstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ................................ 313 000
2. Arvoden till styrelsens ledamöter, förslagsvis 700
3. Ersättningar till experter, förslagsvis........ 5 000
4. Avlöningar till icke-ordinarie personal ... 679 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 155 300
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 20 000
Summa kronor 1 173 000;
c) till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 173 000
kronor.
154:o) Statens kriminaltekniska anstalt: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 452 och 453), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens kriminaltekniska anstalt:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 703 000 kronor.
155 ro) Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda
anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 161, s. 453 och 454), vilket i fråga om anslagsberäkningen
innebär en höjning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gottgörelse till vissa polisdistrikt för
ombesörjande av särskilda anordningar för polisväsendet i
dess helhet m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 100 000 kronor.
156 :o) Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet
i riket stadgade ordning m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 162, s. 454
—462) föreslagit riksdagen att till Anordnande av polisbevakning i annan
än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m. för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 550 000 kronor.
176
Statsutskottets utlåtande nr It år 1960
I skrivelse den 14 maj 1957, nr 249 — i anledning av riksdagens år 1956
församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket
jämte i ämnet väckta motioner m. in. och i överensstämmelse med
vad statsutskottet föreslagit i utlåtande nr 93/1957, p. 32 — anhöll riksdagen,
att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om en utredning rörande vissa
med räddningstjänsten i fjällen sammanhängande spörsmål.
Den 27 juni 1957 uppdrog Kungl. Maj :t åt utredningen av frågan om
utbyggnad av ambulans- och räddningsflygtjänsten i riket in. m. att vid
fullgörandet av utredningens uppdrag jämväl till prövning upptaga sådana
av riksdagens revisorer eller eljest i statsutskottets utlåtande berörda frågor
rörande räddningstjänsten i fjällen, vilka icke innefattades i utredningens
tidigare uppdrag.
Utredningsman har varit ledamoten av riksdagens andra kammare P. G. A.
Svensson i Stenkyrka. Utredningen har den 6 november 1958 avgivit betänkande
angående fjällräddningstjänsten.
Utredningens förslag i vad avser förebyggande åtgärder har redovisats
i 1959 års statsverksproposition (X ht, p. 115).
I det av utredningen framlagda betänkandet angående fjällräddningstjänsten
föreslås inga större förändringar i den organisation, som redan
vuxit fram, och utredningen betonar, att en efter de lokala förhållandena
utformad och på samverkan mellan statliga myndigheter och enskilda frivilliga
byggd organisation synes ändamålsenlig även för framtiden. Med
utgångspunkt från denna organisation framlägger utredningen vissa förslag,
som syftar till att trygga och effektivisera fjällräddningsverksamheten.
Dessa förslag har i huvudsak lämnats utan erinran av remissmyndigheterna
och synes departementschefen kunna tjäna som en värdefull vägledning för
de på området verksamma myndigheterna. I detta sammanhang anser sig
departementschefen kunna inskränka sig till följande uttalanden.
Statskontoret har i sitt yttrande framhållit önskvärdheten av att ersättningar
till i fjällräddningstjänsten deltagande personal utgår efter enhetliga
normer. I likhet med utredningen anser jag emellertid, att det knappast
är lämpligt att föreskriva enhetliga normer beträffande förekommande
arvoden och ersättningar med hänsyn till de skiftande förhållanden, som
råder inom fjällänen. Grunderna för ifrågavarande förmåner torde i stället,
såsom utredningen föreslagit, böra fastställas i samma ordning som hittills.
Utredningen samt länsstyrelsen i Kopparbergs län har framhållit fördelarna
av att räddningstjänstens personal anslutes till Röda korset. Även
om jag finner att en sådan anslutning ur olika synpunkter är önskvärd,
anser jag mig likväl icke kunna biträda länsstyrelsens förslag att kostnader
för erlagda medlemsavgifter skall ersättas av statsmedel. Nämnda länsstyrelse
har vidare föreslagit att spaningsledare skall kunna erhålla polismans
skydd och befogenhet. Jag är dock icke övertygad om behovet av en
sådan anordning och avstyrker därför detta förslag.
Beträffande fjällräddningstjänstens behov av materiel förutsätter jag liksom
utredningen, att detta behov i möjligaste mån tillgodoses genom lån
från myndigheter och organisationer. Liksom hittills torde dock staten böra
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
177
bestrida kostnaderna för inköp av viss materiel. I enlighet med statskontorets
uttalande torde den närmare avvägningen av medelsbehovet för ändamålet
få ske vid prövningen av framställningar i ämnet från länsstyrelserna.
Såsom utredningen framhållit föreligger f. n. vissa möjligheter för statsverket
att av enskilda återkräva kostnader för efterspaning. Utredningen
föreslår att fjällräddningstjänstens spaningskostnader i fortsättningen helt
stannar å statsverket. Då de av utredningen härför förebragta skälen förefaller
mig vägande, biträder jag förslaget.
De med fjällräddningstjänsten förenade kostnaderna beräknar departementschefen
för nästa budgetår till i runt tal 60 000 kronor. Det föreslås få
ankomma på Kungl. Maj :t att efter framställning av länsstyrelserna fördela
ifrågavarande belopp. Det förutsättes att länsstyrelserna för påföljande budgetår
i vederbörlig ordning inkommer med de anslagsäskanden beträffande
fjällräddningstjänsten, som anses erforderliga. Kostnaderna anses även i
fortsättningen böra bestridas från förevarande anslag.
För inköp av pistolammunition för polisväsendets behov beräknas ett
med 5 000 kronor förhöjt belopp.
Anslaget anses med hänsyn till vad i det föregående föreslagits samt på
grund av belastningen böra uppräknas till 650 000 kronor.
Slutligen anmäles, att Kungl. Maj :t genom beslut den 13 mars 1959 tillerkänt
Torslunda kommun ersättning från förevarande anslag med 9 259
kronor 5 öre för kostnader för extra bevakning i Norra Möckleby under
tiden den 9 augusti—19 oktober 1958.
Utskottet. Den av departementschefen i förevarande sammanhang föreslagna
organisationen för fjällräddningstjänsten, innebärande i huvudsak
ett fastställande av nuvarande principer för denna ävensom viss upprustning,
kan av utskottet godtagas.
Då utskottet inte heller funnit anledning till erinran mot beräkningen i
propositionen av medelsbehovet under anslaget, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anordnande av polisbevakning i annan
än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 650 000 kronor.
157:o) Polisväsendets organisationsnämnd. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 163, s. 462—464), vilket innebär en ökning av anslaget med
19 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för polisväsendets organisationsnämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61:
12 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 11
178
Statsutskottets utlåtande nr 11 är 1960
Stat
A vlöningar
1. Arvoden till nämndens ledamöter, förslagsvis
.....- -..;.......... ..... 21 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal 173 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ,v. . . . . 31000
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................ 3 000 228 000
Omkostnader
Omkostnader, förslagsvis .................... 33 000
Summa kronor 261 000;
b) till Polisväsendets organisationsnämnd för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 261 000 kronor.
158 :o) Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet m. m. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 164, s. 464), vilket innebär en
uppräkning av anslaget med 500 000 kronor med hänsyn till belastningen,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa ersättningar åt befattningshavare
vid polisväsendet m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 8 000 000 kronor, därav 1 439 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen.
159:o) Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande
av spioneri m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 165, s. 464) föreslagit
riksdagen att till Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och
uppdagande av spioneri m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 9 560 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 9 140 000 kronor.
Statspolisintendenten har föreslagit att anslaget höjes med 677 000 kronor.
Departementschefen förordar att anslaget för nästa budgetår uppföres
med 9 560 000 (+ 420 000) kronor. Ökningen hänför sig huvudsakligen till
kostnader av automatisk natur. På Kungl. Maj:t anses böra ankomma att
vidtaga sådana jämkningar i den avsedda organisationen, som må finnas
påkallade.
Utskottet, som under ärendets behandling inhämtat närmare upplysningar
rörande innebörden av förslagen under förevarande punkt, har inte funnit
anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
179
att riksdagen må till Kostnader för särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av spioneri m. m. för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 9 560 000
kronor.
• !; •. r ’ i tv ,i".... • t;r,
. x‘l\.
160 :o) Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa polisdistrikt. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, s. 465), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till främjande av rekryteringen
i vissa polisdistrikt för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 50 000 kronor, därav 37 500 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.
161 :o) Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 167, s. 465), vilket innebär oförändrat anslag, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 625 000 kronor.
Civilförsvaret
Departementschefen erinrar inledningsvis om att statsmakterna genom
beslut av 1959 års riksdag har tagit ställning till den nya organisationen
för civilförsvaret. Av civilförsvarsutredningen framlagda kostnadsberäkningar
och tidsplan — 76 miljoner kronor årligen under en tioårsperiod -—
har bedömts i stort sett kunna tjäna som riktlinjer för den föreslagna
organisationens uppbyggnad. Den takt, med vilken utbyggnaden skall äga
rum, har dock här liksom på andra områden ansetts beroende av det statsfinansiella
läget. I samband med att kostnadsramen för det militära försvaret
omprövas för tiden efter budgetåret 1960/61 skall enligt statsmakternas
beslut även frågan om avvägningen av kostnaderna för civilförsvaret
upptagas till prövning. I avbidan på denna prövning och med hänsyn
till den mycket långtgående restriktivitet, som i dagens läge måste iakttagas
beträffande statens utgifter, nödgas departementschefen föreslå starkt
begränsade kostnadsökningar för civilförsvaret för nästa budgetår.
Anslagen under civilförsvaret på driftbudgeten för budgetåret 1959/60
uppgår till drygt 29,8 miljoner kronor. För nästa budgetår anser departementschefen
sig böra räkna med en medelsanvisning av i runt tal 35 miljoner
kronor. I detta belopp torde inräknas dels de kostnader för civilför
-
180
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
svarets administration i länen, som hittills upptagits på civilförsvarets stat
och som enligt vad i det föregående föreslagits fr. o. m. nästa budgetår
skall redovisas under överståthållarämbetet och länsstyrelserna, dels ock
anslagen till Viss sambandsverksamhet och Anskaffning av viss sambandsmateriel,
vilka anslag fr. o. m. nästa budgetår föreslås överflyttade till avdelning
F. Diverse.
162:o) Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 168,
s. 466 och 467) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidtaga den ändring i personalförteckningen för civilförsvarsstyrelsen som
föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Civilförsvarsstyrelsen:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 977 000
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 858 000 kronor.
Departementschefen förordar, att en tjänst som studierektor i Ae 24 inrättas.
Någon uppräkning av anslaget härför erfordras icke.
På grund av automatiska utgiftsstegringar uppräknas anslaget med i runt
tal 119 000 kronor.
Avlömingsanslaget i dess helhet beräknas till (2 858 000 + 119 000)
2 977 000 kronor. I personalförteckningen vidtages den ändring, som påkallas
av vad departementschefen i det föregående föreslagit.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i
personalförteckningen för civilförsvarsstyrelsen som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......... i.......................... 627 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 37 000
3. Vissa pensionskostnader, förslagsvis........ 5 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 842 000
Statsutskottets utltåande nr 11 år 1960 181
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 420 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 46 000
Summa kronor 2 977 000;
b) till Civilförsvarsstgrelsen: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 977 000 kronor.
163:o) Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 169, s. 468 och 469), vilket innebär ökad medelsanvisning
till reseersättningar med 14 000 kronor och till övriga expenser med 31 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 760 000
kronor.
164:o) Utbildnings- och övningsverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt 170,
s. 469—476) föreslagit riksdagen att till Utbildnings- och övningsverksamhet
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 7 100 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 760 000 kronor.
Genom beslut av 1959 års vårriksdag har principerna för civilförsvarsutbildningens
framtida utformning och omfattning fastställts. Därvid har
även beslutats, att i utbildningsorganisationen skall ingå en permanent statens
civilförsvarsskola för högre befälsutbildning och utbildning av civilförsvarsinstruktörer.
Vidare har riksdagen i detta sammanhang godtagit
departementschefens förslag att — därest riksdagen beslutar om infanteriskjutskolans
förflyttning — nämnda civilförsvarsskola jämte utbildningsanstalten
för undsättningskårerna förlägges till Rosersberg. Enligt vad departemenschefen
under hand inhämtat torde infanteriskjutskolans förflyttning
— sedan 1959 års höstriksdag numera fattat beslut härom — kunna
ske successivt under år 1961.
Mot bakgrunden härav och med hänsyn jämväl till de vid uppbyggnaden
av det nya civilförsvaret erforderliga förberedelserna för den regionala och
lokala utbildningen finner departementschefen styrelsens utgångspunkter
beträffande utbildningens omfattning under nästa budgetår i huvudsak riktiga.
Emellertid förutsätles, att utbildningen bedrives så att nuvarande beredskap
kan vidmakthållas.
Beträffande lärarbehovet vid Rosersbergsskolans A-avdelning har departementschefen
i huvudsak icke något att erinra mot styrelsens förslag. Chefen
för denna avdelning, som även i vissa avseenden bör kunna fungera som
182
Statsutskottets utltåande nr 11 år 1960
ställföreträdare för rektorn vid skolan, föreslås dock placerad soin civilförsvarslärare
i lönegrad Ae 23. Även övriga heltidsanställda civilförsvarslärare
anses böra erhålla extra ordinarie tjänst. Av övrig föreslagen heltidsanställd
personal på denna avdelning tillstyrkes en expeditionsvakt i Ae 7
och ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång. Behovet av ytterligare biträdespersonal
anses böra prövas i samband med det slutliga ställningstagandet
till biträdesbehovet på förvaltningsavdelningen.
Beträffande tidpunkterna för anställning av den nya personalen vid Aavdelningen
har departementschefen icke något att erinra mot att de fast
anställda lärarna anställes fr. o. m. den 1 juli 1960 och från samma tidpunkt
även ersätter lärarna vid den nuvarande provisoriska skolan.
Såsom statens organisationsnämnd framhållit innebär verksamheten vid
B-avdelningen en nyhet för civilförsvaret. Departementschefen delar nämndens
mening att organisationen för denna verksamhet till en början icke
bör givas fastare form utan betraktas som en försöksorganisation. Av den
för denna avdelning föreslagna personalen anses utbildningsledaren böra
placeras som civilförsvarslärare i lönegrad Ae 23. Departementschefen anser
i likhet med organisationsnämnden att utbildningsorganisationen bör
successivt uppbyggas och att medel bör ställas till Kungl. Maj :ts förfogande
för att efter behov tagas i anspråk efter framställning av styrelsen.
Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att — därest riksdagen icke har
något att erinra häremot — förordna om inrättande av här föreslagna civilförsvar
slärartjänster i Ae 23.
I detta sammanhang upptages till behandling frågan om storleken av
instruktörsarvodena vid den lokala utbildningen. F. n. utgår enligt av civilförsvarsstvrelsen
den 1 januari 1947 fastställda grunder ersättning till instruktör
med 8 kronor per undervisningstimme vid utbildning av manskap.
1953 års civilförsvarsutredning har i sitt slutbetänkande den 21 januari
1959 föreslagit, att ifrågavarande arvodesbelopp fastställes vid deltidskurs
till 14 kronor och vid heltidskurs till 20 kronor för timme (undervisningspass
om 45 minuter). Dessa belopp, som i stort sett innebär en kompensation
för penningvärdeförsämringen sedan 1947, anser departementschefen skäliga.
Såsom utredningen föreslagit torde arvode för dag i intet fall få överstiga
100 kronor.
Med utgångspunkt från styrelsens förslag beräknas medelsbehovet för
den nuvarande provisoriska civilförsvarsskolans verksamhet fram till den
31 mars 1961 till 700 000 kronor.
Personalkostnaderna för Rosersbergsskolan för nästa budgetår uppskattas
till i runt tal 400 000 kronor.
Kostnaderna för anskaffning av inventarier m. m. beräknas till 1 675 000
kronor. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma för vilka
ändamål ifrågavarande medel må användas.
Driftkostnaderna för Rosersbergsskolan uppskattas till 400 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
183
I enlighet med det anförda skulle till utbildning vid statens civilförsvarsskola
för nästa budgetår böra anvisas 3 175 000 ( + 2 116 500) kronor.
Kostnaderna för utbildning vid de regionala fältskolorna beräknas till
sammanlagt 2 000 000 (+2 000 000) kronor.
Medelsbehovet för lokal utbildning och för övningar inom länen uppskattas
till i runt tal 1 200 000 (— 2 776 500) kronor.
I enlighet med det anförda skulle anslaget för nästa budgetår uppföras
med 7 100 000 (+ 1 340 000) kronor. Det förutsättes, att Kungl. Maj:t i
förekommande fall skall äga företaga omdisposition mellan de olika anslagsposterna.
Utskottet. Principerna för den framtida utformningen och omfattningen
av civilförsvarsutbildningen har fastställts av 1959 års riksdag. Den närmare
precisering av organisationen vid civilförsvarsskolan i Rosersberg
som göres i förevarande sammanhang kan av utskottet godtagas.
Verksamheten vid den s. k. B-avdelningen utgör, såsom framgår av det
föregående, en nyhet för civilförsvaret. Med hänsyn härtill vill utskottet
understryka, att verksamheten får betraktas som en försöksorganisation
som endast successivt bör utbyggas.
Även de riktlinjer i övrigt för organisationens uppbyggnad, som departementschefen
föreslagit, har utskottet funnit sig kunna godtaga.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildnings- och övningsverksamhet
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
7 100 000 kronor.
165 :o) Inspelning av instruktionsfilm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 171, s. 476 och 477), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 60 000 kronor för att möjliggöra inspelning av film om verksamheten
i huvudcentral, räddningsgruppens verksamhet, atomvapnens verkningar
och radiakvarning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Inspelning av instruktionsfilm för
budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 100 000
kronor.
166:o) Bidrag till vissa frivilliga organisationer. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 172, s. 477), vilket innebär en med 78 000 kronor
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa frivilliga organisationer
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 400 000
kronor.
184
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
167 :o) Försöksverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
173, s. 477—479), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Försöksverksamhet för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.
168:o) Engångsanskaffning av materiel. Kungl. Maj:t har (punkt 174,
s. 479—481) föreslagit riksdagen att till Engångsanskaffning av materiel för
budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 500 000 kronor.
Civilförsvarsstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med 12 050 000
kronor.
Departementschefen föreslår, att anslaget för nästa budgetår upptages till
3 500 000 kronor. Denna medelsanvisning torde medgiva anskaffning av
bl. a. viss för beredskapen särskilt värdefull materiel. Det föreslås få ankomma
på Kungl. Maj :t att bestämma, för vilka ändamål de för nästa budgetår
anvisade medlen må användas.
I en inom andra kammaren av herrar Gustafson i Göteborg och Gustafsson
i Skellefteå väckt motion (11:487) har hemställts, att riksdagen till
Engångsanskaffning av materiel måtte anvisa ett reservationsanslag för
budgetåret 1960/61 av 2 000 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Utskottet. Såsom departementschefen anfört i inledningen till avsnittet i
statsverkspropositionen angående civilförsvaret har statsmakterna år 1959
förklarat, att de av civilförsvarsutredningen framlagda kostnadsberäkningarna
och tidsplanen — 76 miljoner kronor årligen under en tioårsperiod
— kunde tjäna som riktlinjer för organisationens uppbyggnad, även om
takten i denna borde göras beroende av det statsfinansiella läget. Mot bakgrunden
av att Kungl. Maj :ts förslag innebär en medelsanvisning till civilförsvaret
om i runt tal 35 miljoner kronor och då kraven på medel under
förevarande anslag de senaste åren behandlats mycket restriktivt kan utskottet
inte tillstyrka yrkandet i motionen II: 487 om en ytterligare reducerad
medelsanvisning. Med godtagande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
185
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 487 till Engångsanskaffning
av materiel för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 3 500 000 kronor.
169:o) Anskaffning av viss förbrukningsmateriel. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 175, s. 481) samt under erinran att anslaget i gällande
riksstat uppförts med ett formellt belopp av 100 kronor hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anskaffning av viss förbrukningsmateriel
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
170 :o) Förvaring och underhåll av viss materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, s. 482—484), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förvaring och underhåll av viss materiel
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 4 500 000 kronor.
171 :o) Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena.
Kungl. Maj:t har (punkt 177, s. 484 och 485) föreslagit
riksdagen att till Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet
inom civilförsvarsområdena för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 620 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Departementschefen förordar, att anslaget uppföres med 620 000 kronor,
eller samma belopp som i gällande riksstat.
I detta sammanhang erinrar departementschefen, att Kungl. Maj :t den 9
juli 1959 medgivit, att styrelsen under budgetåret 1959/60 finge för utbetalande
av statsbidrag till aktiebolaget Stockholms spårvägar för anordnande
av vissa fullträffsäkra skyddsrum disponera dels ett belopp av 299 115
kronor av den under förevarande anslag för budgetåret 1951/52 för ifrågavarande
ändamål upptagna posten dels ock ett belopp av 33 580 kronor av
motsvarande post för budgetåret 1952/53.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Vissa löpande kostnader för civilförsvarets
verksamhet inom civilförsvarsområdena för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 620 000 kronor.
186
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
172:o) Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 178, s. 485
och 486), vilket innebär en med 500 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anordnande
av branddammar för civilförsvarsändamål för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000
kronor.
173 :o) Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt 179, s. 486—488) föreslagit riksdagen att till Kostnader
för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 4 525 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 100 000 kronor.
Reservationerna på anslaget uppgick den 30 juni 1959 till cirka 41 miljoner
kronor och beräknas av civilförsvarsstyrelsen vid innevarande budgetårs
utgång till i runt tal 38 miljoner kronor. Beträffande användningen av
större delen av förstnämnda belopp, eller i runt tal 29 miljoner kronor,
har Kungl. Maj :t fastställt särskilda planer eller meddelat beslut. Återstående
belopp, cirka 12 miljoner kronor, var tillgängligt för byggande av
i huvudsak nya befolkningsskyddsrum. Vad angår dessa anläggningar har
just i dagarna den särskilda utredningen om bl. a. behovet av skyddsrumsplatser
och skyddsrummens lokalisering avslutats och ställning till utredningens
förslag kommer att tagas snarast möjligt. Styrelsens medelsäskanden
för nya skyddsrumsanläggningar för nästa budgetår har därför liksom
för de senaste budgetåren till väsentlig del begränsats till ledningscentraler i
s. k. fullträffsäkert utförande.
Hittills har medel anvisats för 68 s. k. fullträffsäkra ledningscentraler.
För fyra av dessa avser medelsanvisning endast första etappen och erfordras
för anläggningarnas färdigställande 1 600 000 kronor. Departementschefen
förordar, att detta belopp anvisas för nästa budgetår. Styrelsens begäran
om medel för påbörjande av nya ledningscentraler biträdes såtillvida, att för
första etappens utbyggnad av fyra centraler och för fullt färdigställande av
en central beräknas 1 500 000 kronor. I övrigt anser departementschefen sig
icke böra tillstyrka någon medelsanvisning under anslagsposten till fullträffsäkra
ledningscentraler.
I enlighet med det anförda skulle till fullträffsäkra ledningscentraler för
nästa budgetår böra anvisas (1 600 000 + 1 500 000) 3 100 000 kronor.
För komplettering av äldre s. k. fullträffsäkra skyddsrum beräknas i enlighet
med styrelsens förslag 385 000 kronor.
Vad angår de kommunala tekniska verken förordas, att medel anvisas för
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
187
nästa budgetår dels för utförande av vissa skyddsanordningar vid kraftvärmeverket
i Spånga dels ock för vissa ytterligare kostnader för skyddsanordningar
vid vattenverken i Göteborg och Jönköping. Departementschefen
har intet att erinra mot de av styrelsen härför beräknade beloppen
810 000, 100 000 resp. 80 000 kronor och biträder jämväl eu från civilförsvarsstyrelsen
inkommen framställning om anvisande av 51 000 kronor för
utförande av vissa ändringsarbeten i skyddsanordningarna vid vattenverket
i Norsborg.
Tillhopa anses sålunda till statsbidrag för merkostnader vid kommunala
tekniska verk för nästa budgetår böra anvisas i runt tal 1 040 000 kronor.
Vid bifall till förslagen skulle för nästa budgetår böra anvisas sammanlagt
4 525 000 (+ 1 425 000) kronor.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må till Kostnader för anordnande av allmänna
skyddsrum m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 4 525 000 kronor.
174 :o) Bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafik- och skolskyddsrum.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, s. 488), vilket
innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anordnande
av vissa trafik- och skolskyddsrum för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.
Diverse
175:o) Statens brandinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 181,
s. 489 och 490) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens brandinspektion, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Statens brandinspektion: Avlöningar
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 194 800 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 189 300 kronor.
Departementschefen förordar att anslagsposten till arvoden åt länsbrandinspektörerna
m. fl. uppräknas med 2 300 kronor. Vidare tillstyrkes, att till
länsbrandinspektören i Jönköpings län och biträdet åt länsskogsbrandinspektören
i Gävleborgs län utgående arvoden höjs med 300 resp. 600 kronor.
För ersättningar till länsbrandinspektörernas semestervikarier beräknas
en ytterligare medelsanvisning med 1 500 kronor.
Med hänsyn till det anförda och med beaktande av det ökade inedelsbehovet
på grund av vidtagen reglering av sakkunnigarvode samt övriga
188
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
automatiska utgiftsstegringar beräknas anslaget i dess helhet till 194 800
kronor.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandinspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
A. Riksbrandinspektören
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 31 400
2. Arvoden åt sakkunniga .................... 33 300
3. Vissa pensionskostnader för sakkunniga, förslagsvis
............... .................. 5 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 5 100
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 300
B. Länsbranduispektörema, länsskogsbrandinspektörerna
och biträden åt länsskogsbrandinspektörerna
Arvoden
......................................... 119 700
Summa kronor 194 800;
b) till Statens brandinspektion: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 194 800 kronor.
176:o) Statens brandinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 182, s. 490 och 491), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 1 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens brandinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
76 700 kronor.
177:o) Statens brandskola: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 183, s. 491 och 492), vilket innebär en med 12 800 kronor ökad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandskola,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 189
Avlöningsstat
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 31 400
2. Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter,
förslagsvis ............................ 1 900
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 153 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 12 900
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 1 700
Summa kronor 201 800;
b) till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 201 800 kronor.
178:o) Statens brandskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 184, s. 493), vilket innebär en ökning av anslaget med 2 900
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens brandskola: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 94 800
kronor.
179:o) Bidrag till förebyggande och släckning av brand. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185, s. 493 och 494), vilket innebär en med
115 000 kronor ökad medelsanvisning med hänsyn till belastningen, hemstället
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till förebyggande och släckning
av brand för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 890 000 kronor.
180 :o) Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. Kungl.
Maj:t har (punkt 186, s. 494 och 495) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till kommuner för anläggande av branddammar för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Departementschefen erinrar om att 1958 års besparingsutredning uttalat,
att ifrågavarande bidrag liksom även bidraget till kommuner för uppförande
av brandstationer numera är av begränsad ekonomisk betydelse och
att anslagen till dessa ändamål bör utgå ur riksstaten fr. o. m. budgetåret
1960/61. I yttranden häröver har svenska stadsförbundets styrelse och styrelsen
för svenska landskommunernas förbund förklarat sig dela utred
-
190
Statsutskottets utlåtande nr 11 dr 1960
ningens uppfattning, medan civilförsvarsstyrelsen bl. a. anfört, att några
skäl ur de synpunkter styrelsen har att företräda icke anförts för ett upphörande
av statsbidragsgivningen till branddammar. Enligt styrelsens uppfattning
bör i vart fall en avveckling av bidragsgivningen icke ske utan att
andra garantier skapas för att branddammar framdeles kommer till utförande
i tillräcklig omfattning. Styrelsen motsätter sig däremot icke, att
statsbidragsgivningen till uppförande av brandstationer upphör.
I betraktande av den minskade ekonomiska betydelse för de bidragsberättigade,
som statsbidragsgivningen till kommuner för anläggande av
branddammar eller uppförande av brandstationer numera fått, finner departementschefen
sig i rådande läge böra förorda, att båda dessa bidragsformer
upphör. Departementschefen har för avsikt att inom kort föreslå
Kungl. Maj :t att nu gällande bidragskungörelser upphäves. De ändringar i
brandlagstiftningen, som i samband därmed må bliva påkallade, torde få
prövas i annat sammanhang.
I vad avser branddammar anser departementschefen sig emellertid med
hänsyn till att ett stort antal dammar färdigställts och att kommunerna därvid
haft anledning påräkna statsbidrag böra föreslå oförändrad medelsanvisning
även för budgetåret 1960/61 för att en bidragsgivning efter behovsprövning
övergångsvis skall möjliggöras. Anslaget till bidrag till kommuner
för uppförande av brandstationer föreslås däremot utgå ur riksstaten
fr. o. m. budgetåret 1960/61.
I en inom andra kammaren av herrar Wedén och Gustafsson i Skellefteå
väckt motion (11:484) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att det
till Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar med 200 000
kronor uppförda anslaget upphör fr. o. m. budgetåret 1960/61.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.
Utskottet. 1958 års besparingsutredning har föreslagit ett slopande av
förevarande bidrag liksom av bidraget till kommuner för uppförande av
brandstationer. Departementschefen har i så måtto följt utredningens förslag
att han förordat, att båda dessa bidragsformer upphör men att viss bidragsgivning
för förstnämnda ändamål övergångsvis skall ske även under
budgetåret 1960/61. I motionen 11:484 förordas, i anslutning till utredningens
förslag, att ytterligare medel härför inte anvisas.
Av civilförsvarsstyrelsens anslagsframställning inhämtas bl. a., att bristen
på medel för nu ifrågavarande ändamål — sedan för innevarande budgetår
anvisade medel förbrukats — utgör i runt tal 1 570 000 kronor. På av departementschefen
anförda skäl anser utskottet, att viss ytterligare bidragsgivning
efter behovsprövning övergångsvis bör möjliggöras för tillgodo
-
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 191
seende av här avsedda ansökningar. Utskottet avstyrker därför förevarande
motionsyrkande.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionen II: 484 till Bidrag till kommuner för
anläggande av branddammar för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
181 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Uppsala universitets
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Medicinalstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Karolinska sjukhusets
delfond. Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 187—191, s. 495 och 496) hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1960/61 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond 9 886 000 kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond 991 000 kronor;
c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Medicinalstyrelsens delfond 17 578 000 kronor;
d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Karolinska sjukhusets delfond 3 180 000 kronor;
e) till Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark 17 100 kronor.
182 :o) Statens utlänningskommission: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 192, s. 496—498) föreslagit riksdagen att till Statens utlänningskommission:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
2 952 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 045 000 kronor.
Departementschefen förordar, att den extra amanuens, som tillfälligt anställts
vid kommissionen för uppgifter i samband med hjälpaktioner för
flyktingar, får kvarstå jämväl under nästa budgetår, så länge tjänsten prövas
oundgängligen erforderlig.
Vad beträffar biträdespersonalen räknar kommissionen med att antalet
skriv- och kontorsbiträden för budgetåret 1960/61 skall kunna minskas med
192
Statsutskottets utlåtande nr It år 1960
åtta i förhållande till det för innevarande budgetår beräknade antalet.
Vidare räknar kommissionen med att medelsbehovet för ersättningar till
tillfälliga förstärkningar, övertidsersättningar och avlöningar till tjänstemän
under ledighet för havandeskap, barnsbörd eller längre tids sjukdom
skall minska med tillhopa 42 000 kronor samt att besparingar å 36 000
kronor skall kunna göras genom tjänstledighetsavdrag och löneklassändringar
vid nyanställningar i samband med avgång eller befordran av nu
anställda tjänstemän. Emot kommissionens beräkning av medelsbehovet för
nästa budgetår har departementschefen intet att erinra.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må till Statens utlänningskommission: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
2 952 000 kronor.
183:o) Statens utlänningskommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 193, s. 498 och 499), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 6 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens utlänningskommission: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 274 000 kronor.
184 :o) Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 194, s. 499—503) föreslagit riksdagen att till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 240 000 kronor.
I gällande riksstat är för ändamålet upptaget ett förslagsanslag av
1 110 000 kronor. Anslaget är avsett för bestridande av kostnaderna i anledning
av Sveriges anslutning till världshälsovårdsorganisationen ävensom
kostnaderna för nämnden för internationella hälsovårdsärenden samt
för anordnandet av nordiska hälsovårdskurser i Göteborg m. m.
För Sveriges bidrag till världshälsovårdsorganisationen beräknas med utgångspunkt
från gällande växelkurs i runt tal 1 120 000 kronor. Vidare bör
anvisas omkring 40 000 kronor för bestridande av kostnaderna för resor
och mistad lön åt svenska representanter vid världshälsovårdsorganisationens
fjortonde möte år 1961, samt vid sammanträden med organisationens
regionala kommittéer och övriga organ eller eljest i organisationens regi.
För nämnden för internationella hälsovårdsärenden beräknas oförändrat
19 600 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr It år 1''JGO
193
Kommittén för de nordiska hälsovårdskurserna i Göteborg har föreslagit
viss omorganisation och utvidgning av de nordiska kurser för högre hälsovårdsutbildning,
som f. n. anordnas i Göteborg. Enligt kommitténs ena alternativ
skulle kursverksamheten även för nästa budgetår omfatta omkring
tre månader, enligt del andra cirka sju månader. För båda alternativen
föreslås anställande på heltid av bl. a. kursledare och assistent för den lokala
ledningen och planläggningen av kurserna.
För egen del förordar departementschefen, att ifrågavarande kursverksamhet
i enlighet med det första alternativet även för nästa budgetår bedrives
i oförändrad omfattning. Den skulle sålunda innefatta en ämbetsläkarkurs
och en kurs för sanitäringenjörer. Departementschefen kan
emellertid icke tillstyrka inrättande av heltidstjänster för kurserna. I stället
föreslås för planläggningen och administrationen av dessa en ökad
medelsanvisning med cirka 9 000 kronor. Vidare beräknas för vissa i huvudsak
automatiska utgiftsstegringar omkring 8 000 kronor. För engångsanskaffning
av vissa inventarier beräknas vidare 4 000 kronor. Sammanlagt
uppgår kostnadsökningen till omkring 21 000 kronor. För de nordiska
hälsovårdskurserna bör således för nästa budgetår anvisas (35 000 + 21 000)
56000 kronor.
Vissa kostnader för Sveriges deltagande i nordiska metodikkommittén för
livsmedel liksom sådana kostnader för av världshäisovårdsorganisationen
här anordnade kurser, som skäligen bör bestridas av Sverige, torde liksom
för innevarande budgetår efter prövning av Kung!. Maj:t i varje särskilt
fall få bestridas från anslaget.
Med hänsyn till det anförda uppföres anslaget med avrundat 1 240 000
kronor.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot departementschefens
beräkning av medelsbehovet för bidrag till världshäisovårdsorganisationen
(WHO) och till nämnden för internationella hälsovårdsärenden.
Vidkommande de nordiska hälsovårdskurserna i Göteborg vill utskottet
erinra om att dessa till eu början bekostades av WHO. Sedan bidraget därifrån
successivt minskat, har eu allt större del av kostnaderna övertagits
av de berörda länderna. Frågan om eu utvidgad kursverksamhet och övergång
till en permanent högskoleverksamhet slutbehandlades i november
1958 av Nordiska rådet, som därvid utfärdade eu rekommendation till
regeringarna (rek. nr 13/1958). Båda de av kommittén för de nordiska
hälsovårdskurserna i Göteborg redovisade alternativen för omorganisation
av kursledningen överensstämmer med berörda rekommendation. Med hänsyn
härtill och då övriga nordiska länder, enligt vad utskottet inhämtat,
är villiga bidraga med sin del av kostnaderna för det minst kostsamma
alternativet, anser utskottet, att Kungl. Maj:t bör ha möjlighet att utöver
det belopp departementschefen föreslagit, 56 000 kronor, bidraga med ytter13
— intrång till riksdagens protokoll 1 !>(>(). It samt. AV It
194
Statsutskottets utlåtande nr It är 1960
ligare 14 000 kronor för täckande av Sveriges andel i kostnaderna för tremånaderskurs.
Utskottet föreslår riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj :t
giva till känna vad utskottet nu anfört.
Då departementschefen upptagit förevarande anslag med uppåt avrundat
belopp finner utskottet infe skäl föreligga alt på grund av detta förslag
uppräkna anslaget.
Under åberopande av del anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen in. m.
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 240 000
kronor;
b) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört angående de nordiska hälsovårdskurserna i
Göteborg.
I85:o) Vissa internationella resor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 195, s. 503 och 504), vilket innebär medelsanvisning under ett anslag
til! resestipendier för psykiater och andra befattningshavare inom
mentalsjukvården vid studier i utlandet och till vissa kostnader för internationellt
hälsovårdsarbete, samt under erinran, att något anslag med ifrågavarande
rubrik ej finnes upptaget i gällande riksstat, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa internationella resor för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 30 000
kronor.
186:o) Skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s. 504), vilket innebär en med 600 000
kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
alt riksdagen må till Skandinaviska undervisningssjukhuset
i Korea för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 2 600 000 kronor.
187 :o) Vissa kostnader i anledning av allmänna val. 1 enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 197, s. 505), vilket innebär en ökning av anslaget
med 150 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader i anledning av allmänna
val för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 800 000 kronor.
188:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 505), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
Stalsutskottets utlåtande nr 11 är 1960
195
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 1 200 000 kronor.
189:o) Extra utgifter. Kungl. Maj:t bär (punkt 199, s. 505 och 506) föreslagit
riksdagen att till Extra utgifter för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag* av 205 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 150 000 kronor.
Från förevarande anslag bestrides bl. a. årliga bidrag till dels Veckholms
kyrka och hospital samt hospitalssysslomannen med 1 072 kronor 57 öre,
dels Veckholms församlings folkskoleväsende med 185 kronor 22 öre dels
ock Vrigstads hospital med 276 kronor eller med tillhopa 1 533 kronor 79
öre. Såsom framhållits i 1958 års statsverksproposition (XI ht s. 254) har
utgången i ett dåmera vid domstol anhängiggjort tvistemål mellan Kronan
och direktionen för Lidköpings barnhus angående bidrag till barnhuset
bedömts bli av betydelse för ställningstagande till frågan om vilka rättsliga
anspråk, som kan uppställas på fortsatt utfående av ovanberörda bidrag.
Den av Kungl. Maj:t genom beslut den 15 maj 1952 förordnade särskilda
utredningsmannen har numera i eu den 9 september 1959 dagtecknad
promemoria meddelat, alt förlikning träffats i nämnda mål samt att det
synes bäst överensstämma med Kronans i tvisten intagna ståndpunkt, att
avveckling av ifrågavarande bidrag sker genom avlösning med engångsbelopp.
Förberedande kontakter med berörda intressenter har tagits i sådant
sjfte. Departementschefen förordar, att avlösning sker, därest överenskommelse
kan träffas med berörda parter. Avlösningsbeloppets exakta
storlek blir beroende av den räntefot, som därvid kan avtalas. För nu
nämnda ändamål anses anslaget för nästa budgetår böra uppräknas med
36 000 kronor. För nästa budgetår räknar departementschefen vidare med
en ökad belastning å anslaget med 20 000 kronor för tillgodoseende av vissa
ändamål, för vilka särskilda anslag icke ansetts böra upptagas i riksstaten,
bl. a. för en skrift i anledning av medicinalstyrelsens trehundraårsjubileum.
Anslaget bestämmes i enlighet med det sagda till i runt tal 205 000 kronor.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 205 000 kronor.
190:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200, s. 506), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottel,
196
Statsutskottets utlåtande nr It ar 1960
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kronor.
191 :o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser
i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, s. 506),
vilket innebär en minskning av anslaget med 20 000 kronor, hemställer
utskottet,
alt riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader
för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.
192:o) Viss sambandsverksamhet. Kungl. Maj:t bar (punkt 202, s. 507)
föreslagit riksdagen att till Viss sambandsverksamhet för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 753 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 273 000 kronor.
Departementschefen förordar att anslaget för nästa budgetår uppföres
med 753 000 (+ 480 000) kronor.
Utskottet har under behandlingen av denna och de båda nästföljande
punkterna inhämtat närmare upplysningar rörande innebörden av Kungl.
Maj:ts olika förslag. Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot
dessa, hemställer i förevarande sammanhang,
att riksdagen må till Viss sambandsverksamhet för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 753 000 kronor.
193:o) Anskaffning av viss sambandsmateriel. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 203, s. 507) får utskottet — under hänvisning till
vad utskottet anfört under nästföregående punkt — hemställa,
att riksdagen må till Anskaffning av viss sambandsmateriel
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
550 000 kronor.
194:o) Viss beredskapsåtgärd. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkl
204, s. 507 och 508) får utskottet —- under hänvisning till vad utskottet
anfört under punkten 192 — hemställa,
att riksdagen må till Viss beredskapsåtgärd för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960
197
Uppskjutna frågor
195:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande nedannämnda,
av Kungl. Maj :t under följande punkter framlagda förslag,
nämligen
punkten 24: Anordnande av eu rättsläkarstation i Göteborg;
punkten 32: Utrustning av nya mentalsjukhus in. in.;
punkten 33: Utbildning av mentalsjukvårdspersonal: Avlöningar;
punkten 56: Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet
m. m.;
punkten 72: Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund in. m.;
punkten 74: Bidrag till vissa Göteborgs stad tillhöriga sjukhus;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 15 mars 1960
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Ivar Johansson,
Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Thun, Holmqvist,
Pålsson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Bertil Petersson,
Edström och Källqvist; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Malmborg, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Gustafsson
i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Cassel, Hansson i Skegrie, Mellqvist,
fru Lewén-Eliasson, herrar Gustafsson i Skellefteå, Bohman och fröken
Vinge.
Särskilt yttrande
vid punkterna 128—13.3 (överståthållarämbetel: Avlöningar, överstålhållarämbetet:
Omkostnader, Länsstyrelserna: Avlöningar, Länsstyrelserna:
Sjukvård, Länsstyrelserna: Reseersättningar och Länsstyrelserna: Expenser)
av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp, Cassel och Bohman,
vilka anfört:
»Såsom erinrats om i motionerna 1:394 och 11:483 föreligger vid årets
riksdag förslag om den allmänna varuskattens slopande. Vi har vid behandlingen
av förevarande anslag inte velat motsätta oss bifall till Kungl. Maj:ts
förslag, även om vi inte kan instämma i utskottets motivering för ett bibe
-
198
Statsutskottets utlåtande nr It år 1960
hållande av här aktuella tjänster även efter ett slopande av varuskatten. Vi
anser emellertid, att nu förevarande anslag bör reduceras, om den allmänna
varuskatten borttages. På grund härav förutsätter vi, att Kungl. Maj :t,
därest riksdagen bifaller motionsyrkandena om skattens slopande vid utgången
av år 1960, ställer anslagen till anslagsförvaltande myndigheters
disposition endast i den omfattning som i förevarande motioner förordats.»
Reservationer
1) vid punkten 48 (Karolinska sjukhuset: Avlöningar) av herrar Edström,
Källqvist, Malmborg, Gustafsson i Skellefteå och fröken Vinge, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:192 och 11:204 och att
därför
dels andra stycket i utskottets yttrande (s. 66) bort ha följande lydelse.
»Vad departementschefen föreslagit i fråga om nya tjänster föranleder inte
heller någon erinran från utskottets sida. Därutöver vill emellertid utskottet
framhålla, att den förstärkning av organisationen vid karolinska sjukhusets
endokrinologiska avdelning som förordats i motionerna I: 192 och 11:204
synes utskottet med hänsyn till nödvändigheten av att erhålla kompetent
personal så angelägen, att den bör genomföras omedelbart. Utskottet tillstyrker
därför dessa motioner. Däremot är utskottet inte berett tillstyrka
yrkandet i motionerna I: .392 och II: 485.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 192 och II: 204 ävensom
med avslag å motionerna 1: 392 och II: 485
a) bemyndiga Kungl. Maj:t alt vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för karolinska sjukhuset, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1960 och utskottet
förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ................................ 3 760 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis 173 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 27 295 000
Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 199
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 5 585 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ........................ 620 000
Summa kronor 37 433 000;
c) till Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 37 433 000 kronor.»
2) vid punkten 82 (Bidrag till vanföreanstalter m. in.) av herr Pälsson
och fru Wallentlieim, vilka ansett att motionerna I: 163 och 11:211 bort
tillstyrkas och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 100 börjar med »Vidkommande
yrkandet» och på s. 101 slutar med »förevarande motionsyrkande»,
bort ha följande lydelse;
»Vidkommande yrkandet i motionerna I: 163 och II: 211 vill utskottet,
vars vederbörande avdelning genom besök vid den av Svenska vanförevårdens
centralkommitté (SVCK) bedrivna verkstaden i Blackeberg inhämtat
närmare uppgifter om den där bedrivna verksamheten och tagit del av förekommande
arbeten, i allt väsentligt vitsorda värdet av denna verksamhet.
Utskottet anser, all bidraget till denna, i enlighet med vad SVCK föreslagil
i sin anslagsframställning, bör höjas till 100 000 kronor. Utskottet tillstyrker
således motionerna I: 163 och II: 211.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kung!. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 163 och II: 211 till Bidrag
till vanföreanstalter in. in. för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 9 430 000 kronor.»
3) vid punkten 168 (Engångsanskaffning av materiel) av herrar Boman,
Edström, Kållqvist, Malmborg, Gustafsson i Skellefteå och fröken Vinge,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionen 11:487 och alt därför
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Såsom anförts i motionen II: 487 hade civilförsvarsstyrelsen vid utgången
av budgetåret 1958/59 på förevarande anslag disponibelt ett belopp av omkring
5,1 miljoner kronor. Mot bakgrunden härav och med hänsyn till nödvändigheten
av att begränsa de statliga utgifterna anser utskottet, alt förevarande
anslag bör reduceras i förhållande till vad departementschefen föreslagit.
Utskottet föreslår därför i likhet med motionärerna, att anslaget uppföres
med 2 000 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ls förslag
samt med bifall till motionen II: 487 till Engångsanskaffning
av materiel för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor.»