Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1960

1

Nr 21

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad Igdelse av 4 och 13 §§ skogsvårdslagen.

Genom en den 18 mars 1960 dagtecknad proposition, nr 111, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

lag om ändrad lydelse av 4 och 43 §§ skogsvårdslagen
den 21 maj 1948 (nr 237)

Härigenom förordnas, att 4 och 43 §§ skogsvårdslagen den 21 maj 1948
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §.

För varje landstingsområde eller,
där Konungen så förordnar, för annat
område skall finnas en skogsvårdsstyrelse,
vilken skall hava uppsikt
över att skogsmark med därå
växande skog skötes i enlighet med
vad i denna lag stadgas.

I fråga om skogsmark, belägen
inom området för stad, som icke deltager
i landsting, utövas uppsikten
av den skogsvårdsstyrelse, vars verksamhetsområde
i övrigt helt eller till
större delen omgiver staden.

43 §.

1 mom. Är någon missnöjd med
beslut, som enligt denna lag meddelats
av skogsvårdsstyrelse, må han
däröver anföra besvär hos skogsstyrelsen,
dock att klagan icke må föras
mot beslut enligt 10 §. I fall, som i
13 eller 24 § avses, är rätten till klagan
ej inskränkt till viss tid. 1 andra

4 §.

Uppsikt över att skogsmark med
därå växande skog skötes i enlighet
med denna lag utövas av vederbörande
skogsvårdsstyrelse.

43 §.

1 mom. Är någon missnöjd med beslut,
som enligt denna lag meddelats
av skogsvårdsstyrelse, må han hos
skogsstyrelsen söka ändring genom
besvär, vilka skola ingivas till skogsvårdsstyrelsen.
Klagan må dock icke
föras mot beslut enligt 10 §. I fall,
som i 13 eller 24 § avses, är rätten

1 ttihanq till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 3 avd. Nr 21

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1960

(Gällande lydelse)

fall skola besvären, vid talans förlust,
hava inkommit inom en månad efter
det klaganden erhöll del av beslutet.
Underrättelse härom skall meddelas i
beslutet.

2 mom. Över skogsstyrelsens beslut
i ärende, varom i denna lag förmäles,
så ock över länsstyrelses beslut i
ärende, som avses i 28 § 3), må klagan
föras hos Konungen genom besvär,
som skola hava inkommit till
jordbruksdepartementet inom en månad
från den dag klaganden erhöll
del av beslutet. Klagan må jämväl föras
av skogsvårdsstyrelse, där skogsstyrelsen
ändrat eller upphävt skogsvårdsstyrelsens
beslut.

(Föreslagen lydelse)

till klagan ej inskränkt till viss tid.
Beslut, som må överklagas, skall innehålla
föreskrift om vad den som
vill besvära sig därvid har att iakttaga.

2 mom. Över skogsstyrelsens beslut
i ärende, varom i denna lag förmäles,
så ock över länsstyrelses beslut i
ärende, som avses i 28 § 3), må klagan
loras hos Konungen genom besvär,
vilka skola ingivas till jordbruksdepartementet.
Klagan må jämväl
föras av skogsvårdsstyrelse, där
skogsstyrelsen ändrat eller upphävt
skogsvårdsstyrelsens beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1960.

Beträffande överklagande av beslut,
som meddelats före nämnda dag,
skola äldre bestämmelser tillämpas.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposition den 11 mars 1960 (nr 106) har framlagts förslag angående
skogsvårdsstyrelsernas organisation och verksamhet, in. in. samt förslag till
ny förordning angående skogsvårdsstyrelser. Propositionen har hänvisats i
viss del till statsutskottet och i övrigt till jordbruksutskottet. Förslagen,
som bygger på ett av 1955 års skogsvårdsutredning avgivet betänkande (SOU
1958: 30), förutsätter ändring av de i 4 § skogsvårdslagen meddelade bestämmelserna
om skogsvårdsstyrelses verksamhetsområde. Förevarande proposition
nr 111 innehåller förslag till sådan ändring. Samtidigt föreslås
ändring av besvärsbestämmelserna i 43 § skogsvårdslagen för att bringa
dessa i överensstämmelse med lagen den 4 juni 1954 om besvärstid vid
talan mot förvaltande myndighets beslut.

De grundläggande bestämmelserna o in skogsvårdsstyrelser Utredningen

anför, att det synes rationellast att dessa bestämmelser meddelas
i den inledande paragrafen i skogsvårdsstyrelseförordningen. Indelningen
i skogsvårdsstyrelseområden bör därvid enligt utredningen ske genom
ankytning till länsindelningen. Utredningen framhåller vidare, att vid
en lösning i enlighet med dess förslag de nuvarande bestämmelserna i 4 §
skogsvårdslagen om skogsvårdsstyrelse såsom tillsynsmyndighet skulle kunna
ersättas med en bestämmelse om att uppsikt över att skogsmark med

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1960

3

därå växande skog skötes i enlighet med vad i skogsvårdslagen stadgas skall
utövas av vederbörande skogsvårdsstyrelse.

Utredningens förslag om ändring av 4 § skogsvårdslagen har inte föranlett
någon erinran under remissbehandlingen av utredningens betänkande.

Departementschefen ansluter sig till den av utredningen uttalade uppfattningen.
I det framlagda förslaget till ny förordning angående skogsvårdsstyrelser
(prop. 106/1960) har sålunda upptagits bestämmelser om skogsvårdsstvrelsernas
verksamhetsområden. Enär dessa bestämmelser icke låter
sig förena med stadgandet i 4 § skogsvårdslagen finner departementschefen
detta stadgande böra ändras och därvid erhålla den avfattning som utredningen
föreslår.

Besvärsförfarandet

Förutom den möjlighet som enligt 43 § 1 mom. skogsvårdslagen föreligger
att anföra besvär mot beslut, som enligt skogsvårdslagen meddelats av skogsvårdsstyrelse,
kan vissa andra beslut av skogsvårdsstyrelse överklagas enligt
2 § tredje stycket förordningen den 30 maj 19M angående skogsvårdsstyrelser.
Däri stadgas att klagan över skogsvårdsstyrelses beslut om tillsättande,
entledigande eller disciplinär bestraffning av personal bos styrelsen samt om
tillämpning av gällande avlöningsföreskrifter må föras bos Kungl. Maj:t
genom besvär, vilka skall ingivas till jordbruksdepartementet inom tre veckor
från det klaganden erhöll del av beslutet, dock att besvär beträffande
tjänstetillsättning skall ingivas inom tre veckor från den dag, då beslutet
tillkännagavs genom anslag i styrelsens lokal.

Besvärsbestämmelser avseende beslut av skogsstyrelsen återfinnes, förutom
i 43 § 2 inom. skogsvårdslagen, i instruktionen den 22 april 1949 (nr
148) för skogsstyrelsen (ändr. 1952:749), som i 31 § angiver, att den som
icke åtnöjes med styrelsens beslut äger, där ej annorlunda är stadgat, hos
Kungl. Maj:t söka ändring genom besvär, vilka skola hava inkommit till
vederbörande statsdepartement senast en månad från, eller, då beslutet angår
tjänstetillsättning eller förslag därtill, senast å tjugonde dagen efter den
dag, då klaganden erhållit del av beslutet, eller, därest detsamma tillkännagivits
genom anslag eller blivit kungjort i allmänna tidningarna, efter anslagsdagen
respektive dagen för kungörandet.

I syfte att så långt möjligt få till stånd enhetliga regler om besvärstid
inom förvaltningsförfarandet har genom lag den 4 juni 19 5''t om besvärstid
vid talan mot förvaltande myndighets beslut stadgats, att besvär över sådant
beslut skall, om ej annat följer av lag eller författning, vid äventyr av
talans förlust ha inkommit till vederbörande myndighet inom tre veckor
t rån det klaganden fick del av beslutet; dock skall besvärstiden för menighet
vara fem veckor.

Allmänna verlcsstadgan den 7 januari 1955 innehåller vissa för ämbetsverk
och andra myndigheter gemensamma förvaltningsbestämmclser. Stad -

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1960

gan blir tillämplig å viss myndighet, om Kungl. Maj :t förordnar härom.
Den innehåller i 29 § bestämmelser om besvär över myndighetens beslut.
A dessa bestämmelser är besvärstidslagen tillämplig. Stadgan har hittills
icke gjorts tillämplig å skogsstyrelsen.

Utredningen anför beträffande besvär över skogsvårdsstyrelses beslut, att
den funnit övervägande skäl tala för att rätten att fullfölja talan göres generell.
Utredningen föreslår därför att, vid sidan av fullföljdsbestämmelserna
i skogsvårdslagen, i förordningen om skogsvårdsstyrelser meddelas generella
bestämmelser angående rätt att anföra besvär över skogsvårdsstyrelses
beslut. I likhet med vad som är fallet vid besvär över beslut enligt skogsvårdslagen
bör enligt utredningens åsikt skogsstyrelsen vara besvärsmyndighet
i fråga om besvär, som anförs med stöd av förordningen.

Vad utredningen sålunda föreslagit har tillstyrkts eller lämnats utan
erinran av samtliga remissinstanser utom en skogsvårdsstvrelse, som ifrågasatt
nödvändigheten av att utvidga besvärsrätten.

Sedan inom jordbruksdepartementet upprättats en promemoria med förslag
till besvärsbestännnelse i förordningen om skogsvårdsstyrelser av samma
innebörd som utredningen förordat, har besvärssakkunniga efter remiss
avgivit yttrande över promemorian. De sakkunniga anför bl. a. följande.

Skogsvårdsstyrelse får enligt besvärssakkunnigas mening betraktas såsom
sådan förvaltande myndighet som åsyftas i 1954 års besvärstidslag.
Den omständigheten att skogsvårdsstyrelserna vid sidan av de egentliga
statliga uppgifterna även har att befrämja och understödja den enskilda
skogshushållningen samt verka för att skogsvårdsarbetet bedrives på ett
planmässigt sätt synes icke böra föranleda ett annat betraktelsesätt. Uppgifter
av sistnämnda typ åvilar ej sällan förvaltande myndigheter. Ej heller
synes skogsvårdsstyrelsernas speciella organisatoriska förhållanden giva
dom sådan karaktär att de icke bör betraktas såsom förvaltande myndigheter.
Reglerna om besvärstid i 1954 års besvärstidslag är sålunda att tilllämpa
på besvär över skogsvårdsstyrelses beslut, i den mån avvikande bestämmelser
icke meddelas.

Några särskilda omständigheter av beskaffenhet att böra föranleda, att
andra besvärstider meddelas för besvär över skogsvårdsstyrelses beslut än
de i 1954 års besvärstidslag upptagna, synes icke föreligga. 1954 års besvärstidslag
bör sålunda givas tillämpning å besvär över skogsvårdsstyrelses beslut.
Härav följer enligt gällande lagstiftningspraxis, alt besvärstiden icke
skall särskilt angivas i specialförfattningens besvärsregel, se prop. 201/
1954 och t. ex. 57 § länsstyrelseinstruktionen, 59 § nykterhetsvårdslagen och
54 § socialhjälpslagen. Gives 1954 års besvärstidslag tillämpning å besvär
över skogsvårdsstyrelses beslut, bör emellertid icke blott besvärsbestämmelsen
i förordningen om skogsvårdsstyrelser utan även besvärsbestämmelsen
i 43 § 1 mom. skogsvårdslagen ändras under hänsynstagande härtill.
Det torde vara att förvänta, att den i 43 § 2 mom. skogsvårdslagen stadgade
besvärstiden för besvär över skogsstyrelsens beslut också kommer att
ändras och 1954 års besvärstidslag givas tillämpning i samband med att
allmänna verksstadgan göres tillämplig å skogsstyrelsen.

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1960

Yttrandet innehåller även förslag till besvärsstadgande i förordningen om
skogsvårdsstyrelser och till ändrad lydelse av 43 § 1 mom. skogsvårdslagen.
Sistnämnda förslag är av följande innehåll.

Är någon missnöjd med beslut, som enligt denna lag meddelats av skogsvårdsstyrelse,
må han hos skogsstyrelsen söka ändring genom besvär, vilka
skola ingivas till skogsvårdsstyrelsen. Klagan må dock icke föras mot
beslut enligt 10 §. I fall, som i 13 eller 24 § avses, är rätten till klagan ej
inskränkt till viss tid. Beslut, som må överklagas, skall förses med besvärshänvisning.
Denna skall innefatta uppgifter om besvärsmyndigheten, om
myndighet till vilken besvärsinlaga skall ingivas och dess adress samt om
besvärstid.

Departementschefen anser i likhet med besvärssakkunniga att skogsvårdsstyrelse
är sådan förvaltande myndighet som åsyftas i 1954 års besvärstidslag
och att denna lag bör göras tillämplig å besvär över beslut av skogsvårdsstyrelse.
Detta har iakttagits i det förslag till ny förordning om skogsvårdsstyrelser
som framlagts.

Departementschefen anför vidare: »För enhetlighetens skull bör samtidigt
stadgandet i skogsvårdslagen om besvär över skogsvårdsstyrelses beslut •—
43 § 1 mom. — anpassas till besvärstidslagen. Stadgandet kan lämpligen givas
sådan lydelse som besvärssakkunniga föreslagit, dock att de detaljerade
föreskrifterna om besvärshänvisning torde böra ersättas med en bestämmelse
om att beslut, som må överklagas, skall innehålla föreskrift om vad
den som vill besvära sig därvid har att iakttaga. — Liksom besvärssakkunniga
anser jag att även 43 § 2 mom. skogsvårdslagen och besvärsbestämmelsen
i skogsstyrelsens instruktion bör bringas i överensstämmelse med besvärstidslagen.
Frågan om ändring i instruktionen torde jag senare få anmäla.
— De föreslagna ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1960, vilken
dag jag ämnar föreslå för ikraftträdande av den nya förordningen om skogsvårdsstyrelser.
I fråga om 43 § torde i likhet med vad som föreskrivits i
övergångsbestämmelserna till besvärstidslagen böra stadgas, att äldre bestämmelser
skall gälla beträffande överklagande av beslut, som meddelats
före ikraftträdandet.»

Lagrådet har lämnat det genom förevarande proposition framlagda förslaget
utan erinran.

Utskottet

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom propositionen
framlagda förslaget och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 20 april 1960

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1960

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Osvald*, Grym, Georg Carlsson, Kristiansson,
Ebbe Ohlsson, Åke Larsson, Wirmark och Gunnar Pettersson;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, fru Torbrink,
herrar Andersson i Ryggestad, Stiernstedt, Nyberg, Grebäck och Bengtsson i
Göteborg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

60072G Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag