Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960
1
Nr 7
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning om ändring i
familjebidrag sförordningen den 29 mars 1946
(nr 99), dels ock i ämnet väckta motioner.
Genom en den 30 december 1959 dagtecknad proposition, nr 33 år 1960,
vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har
Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga
följ ande
Förslag
till
Förordning om ändring i familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946 (nr 99)
Härigenom förordnas att 6, 19, 21, 23—26, 29, 35 och 39 §§ familjebidragsförordningen1
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
6
Familj epenning utgår — — —
för dag: Kronor
1) För hustru — — — 16 år 6: —
2) För annan-— --under 1) 3:60
3) För annan— --under 1) 2:40
När synnerliga skäl därtill äro
må efter särskilt medgivande, enligt
vad i 39 § stadgas, familj epenning
för värnpliktigs moder, som förestår
hans hem, utgå med högst 6 kronor
för dag, oaktat den värnpliktige icke
har hemmavarande familjemedlem
under 16 år.
(Föreslagen lydelse)
§•
Familj epenning utgår — — —
för dag: Kronor
1) För hustru — — — 16 år 6:60
2) För annan---under 1) 3:95
3) För annan---under 1) 2:65
När synnerliga skäl därtill äro
må efter särskilt medgivande, enligt
vad i 39 § stadgas, familj epenning
för värnpliktigs moder, som förestår
hans hem, utgå med högst 6 kronor
60 öre för dag, oaktat den värnpliktige
icke har hemmavarande familjemedlem
under 16 år.
1 Senaste lydelse, av 6 § se SFS 1958:440 samt av 19 och 39 §§ se SFS 1951:117.
1—290 60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 9 saml. 2 avd. Nr 7
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960
(Nuvarande lydelse)
19
Har familjemedlem, som avses i
3 § a), avlidit och ägde den värnpliktige
vid tiden för dödsfallet uppbära
familjepenning för familjemedlemmen
eller åtnjöt den värnpliktige
vid nämnda tidpunkt näringsbidrag
som i 14 § sägs, skall begravningsbidrag
tillerkännas den värnpliktige.
Sådant bidrag utgår med femhundra
kronor för hustru och med tvåhundrafemtio
kronor för barn eller adoptivbarn.
21
1 mom. När skäl — — —--
2 mom. Skyldighet, som---
3 mom. Om vad som förstås med
lämpligt arbete gäller vad därom
stadgas i förordningen den 15 juni
193b (nr 26b) om erkända arbetslöshetskassor.
23
Kommun skall antingen inrätta
särskild familj ebidragsnämnd eller
ock uppdraga åt annan kommunal
myndighet att vara familjebidragsnämnd.
24
1 mom. Särskild familj ebidragsnämnd
utses av dem, som i allmänhet
utöva kommunens beslutanderätt,
samt består av tre eller fem
ledamöter. Jämte ledamöterna utses
suppleanter till lika antal. Där
-
(Föreslagen lydelse)
§•
Har familjemedlem, som avses i
3 § a), avlidit och ägde den värnpliktige
vid tiden för dödsfallet uppbära
familjepenning för familjemedlemmen
eller åtnjöt den värnpliktige
vid nämnda tidpunkt näringsbidrag
som i 14 § sägs, skall begravningsbidrag
tillerkännas den värnpliktige.
Begravning sbidrag må utgå jämväl
till annan värnpliktig, som kan anses
vara i behov av sådant bidrag.
Begravningsbidrag utgår med sexhundra
kronor för hustru och med
trehundra kronor för barn eller
adoptivbarn.
§•
— ock indragas.
---bör avbrytas.
3 mom. Om vad som förstås med
lämpligt arbete gäller vad därom
stadgas i förordningen den lb december
1956 (nr 629) om erkända
arbetslöshetskassor.
§•
Kommun skall antingen inrätta
särskild familj ebidragsnämnd eller
ock uppdraga åt annat kommunalt
organ att vara familjebidragsnämnd.
§•
Ledamöter och suppleanter i särskild
familjebidragsnämnd väljas
av kommunens fullmäktige till det
antal fullmäktige bestämma. Antalet
ledamöter må dock icke vara under
fem.
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960
3
(Nuvarande lydelse)
vid bestämmes tillika, i vilken ordning
suppleanterna skola inkallas.
Vid val av ledamöter och suppleanter
skall tillses, att erfarenhet på den
sociala behovsprövningens område
blir företrädd inom nämnden. Därjämte
skall beaktas stadgandet i 26
§ 1 mom. andra punkten.
2 mom. Uppdraget att vara ledamot
av familjebidragsnåmnden gäller
för fyra år. Avgår ledamot under
den för honom bestämda tjänstgöringstiden,
anställes fyllnadsval;
och skall den sålunda valde tjänstgöra
under den tid, som för den
avgångne återstått.
25
1 mom. Ledamot eller suppleant
i särskild familjebidrag snämnd må
ej vara:
a) den, som icke uppnått tjugutre
års ålder;
b) den, som icke råder över sig
och sitt gods.
2 mom. Ledamot eller suppleant
i särskild familjebidragsnämnd må
kunna avsäga sig uppdraget:
a) om han icke är boende inom
kommunen;
b) om han är ämbets- eller tjänsteman
och av sin befattning hindras
att fullgöra uppdraget;
c) om han efter fyra års tjänstgöring
såsom ledamot i nämnden är
i tur att därifrån avgå;
d) om han uppnått sextio års
ålder eller eljest uppgiver hinder,
som av den väljande myndigheten
godkännes.
(Föreslagen lydelse)
Valet skall vara proportionellt,
därest det begäres av minst så
många väljande, som motsvara det
tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes
antal delas med det antal
personer valet avser, ökat med 1.
Om förfarandet vid sådant proportionellt
val är särskilt stadgat. Sker
ej val av suppleanter proportionellt,
skall tillika bestämmas den ordning,
i vilken suppleanterna skola inkallas
till tjänstgöring.
§•
I fråga om familjebidragsnämnd
i annan kommun än Stockholm skall
utöver bestämmelserna i 24 § vad i
32—42 §§ kommunallagen är stadgat
rörande kommunens styrelse ävensom
i 45 § andra och tredje styckena
samma lag i fråga om där avsedd
nämnd äga motsvarande tillämpning,
dock att det ej är erforderligt
att protokollet upptager annat än
förteckning å närvarande ledamöter
och beslutet i varje ärende.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
26 §.
1 mom. Särskild familjebidragsnämnd
utser inom sig ordförande
och vice ordförande för ett år i sänder.
Endera av ordföranden eller
vice ordföranden skall vara icke
krigstjänstskyldig person. Äro både
ordföranden och vice ordföranden
hindrade att bevista sammanträde,
utses ordförande för tillfället.
2 mom. Består nämnden av fem
ledamöter, må ärende ej av nämnden
företagas till avgörande, där ej minst
tre ledamöter eller suppleanter äro
tillstädes samt, för det fall att de
närvarande äro allenast tre, dessa
tillika äro om beslutet ense. Består
nämnden av tre ledamöter, må ärende
icke företagas till avgörande, med
mindre samtliga ledamöter eller
suppleanter äro tillstädes. Vid val
inom nämnden så ock vid tillsättande
av tjänstebefattning sker omröstning
med slutna sedlar, där så begår
es, och skilje lotten mellan dem,
som erhållit lika antal röster. I övrigt
verkställes omröstning öppet,
och blive den mening gällande, varom
de flesta röstande sig förena.
Äro vid öppen omröstning rösterna
på vardera sidan lika många, gälle
den mening, som biträdes av ordföranden.
Vid nämndens sammanträde skall
föras protokoll, vars riktighet granskas
senast vid nästa ordinarie sammanträde.
Nämnden äger att, där sådant
av behovet påkallas, uppdraga
åt en eller flera av sina ledamöter
eller suppleanter, som närvarit vid
sammanträdet, att verkställa denna
granskning.
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 ar 1960
(Nuvarande lydelse)
3 mom. Nämnden skall på lämpligt
sätt tillkännagiva, varest och på
vilka tider till nämnden ställda ansökningar
eller andra handlingar
mottagas.
5
(Föreslagen lydelse)
Beträffande familjebidrags nämnd
i Stockholm skola, utöver vad i 24 §
är stadgat, bestämmelserna i 51 §
kommunallagen för Stockholm äga
tillämpning, varjämte skall gälla vad
stadsfullmäktige med tillämpning av
stadgandena i sagda lag föreskriva.
Protokoll som föres vid familjebidragsnämndens
sammanträde behöver
dock ej upptaga annat än förteckning
å närvarande ledamöter och
beslutet i varje ärende.
29 §.
Kommun, som enligt 27 § utgivit
familjebidrag, äger av staten erhålla
gottgörelse, för familj epenning avseende
familjemedlem, som i 3 § a)
sägs, ävensom för begravningsbidrag
med hela utgivna beloppet, för näringsbidrag
jämlikt 14 § med nittiofem
procent av bidraget, för bostadsbidrag
med nittio procent av bidraget
samt för familjepenning i annat
fall än ovan sagts, näringsbidrag
jämlikt 15 § och sjukbidrag med
åttio procent av utgivet belopp; dock
att vad Stockholms stad på grund av
stadgandet i 27 § utgivit till värnpliktig,
bosatt utom riket, skall i sin
helhet återgäldas av staten. För hemortslönens
hela belopp utgår gottgörelse
av staten.
Då särskilda----— —
Kommun, som enligt 27 § utgivit
familjebidrag, äger av staten erhålla
gottgörelse, för familjepenning avseende
familjemedlem, som i 3 § a)
sägs, ävensom för begravningsbidrag
med hela utgivna beloppet samt
för familjepenning i annat fall än
ovan sagts, för bostadsbidrag, näringsbidrag
och sjukbidrag med
åttioåtta procent av utgivet ''belopp;
dock att vad Stockholms stad på
grund av stadgandet i 27 § utgivit till
värnpliktig, bosatt utom riket, skall
i sin helhet återgäldas av staten. För
hemortslönens hela belopp utgår
gottgörelse av staten.
stycket sägs.
Har familjebidrag på grund av
felaktigt förfarande från militär
2—290 bo Bihang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 7
0 Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
myndighet rörande åtgärd, som jämlikt
meddelade föreskrifter ålegat
militärmyndigheten, utgått med för
högt belopp eller för längre tid än
som rätteligen skolat ske och hade
familjebidragsnämnden icke skäligen
bort inse, att sådan felaktighet förekommit,
äger kommun, som utgivit
ersättningen, på villkor som Konungen
äger fastställa efter ansökan hos
tillsynsmyndigheten av statsmedel
erhålla åter det för mycket utgivna
beloppet.
35 §.
Behörighet att fullfölja talan mot Talan mot beslut i ärende, som
beslut i ärende, som avses i denna avses i denna förordning, må fullförordning,
tillkommer värnpliktig, följas av värnpliktig, vars rätt bevars
rätt beslutet rörer, samt, i fråga slutet rörer, samt i fråga om familj eom
familjebidrag, jämväl familje- bidrag jämväl av den, för vilken
medlem, som av den värnpliktige familjebidrag kan utgå. För barn må
angivits såsom betalningsmottagare barnavårdsman fullfölja talan,
för bidraget, ävensom, därest annan
än den värnpliktige gjort ansökning
om bidrag, sökanden.
Talan mot------beslutet rörer.
39 §.
Sådant medgivande-----—
Har familjebidragsnämnd icke
funnit skäl att hos tillsynsmyndigheten
göra ansökan om medgivande,
som avses i 3 § andra stycket, äger
den värnpliktige ävensom sådan anhörig
eller husföreståndarinna som
där sägs göra ansökan direkt hos tillsynsmyndigheten.
I övriga i första
stycket avsedda fall tillkommer sådan
rätt den värnpliktige samt familjemedlem,
som av den värnpliktige
angivits såsom betalningsmottagare
för bidraget, ävensom, därest
--tillsynsmyndigheten återkallas.
Har familjebidragsnämnd icke
funnit skäl att hos tillsynsmyndigheten
göra ansökan om medgivande,
som avses i 3 § andra stycket, äger
den värnpliktige ävensom sådan anhörig
eller husföreståndarinna som
där sägs göra ansökan direkt hos tillsynsmyndigheten.
I övriga i första
stycket avsedda fall tillkommer sådan
rätt den värnpliktige samt den,
för vilken familjebidrag kan utgå.
För barn må barnavårdsman göra
sådan ansökan.
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960
7
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
annan än den värnpliktige hos familjebidragsnämnd
gjort ansökan om
bidrag, sökanden.
Tillsynsmyndigheten äger medgiva
familjebidragsnåmnd befrielse
från skyldighet att inhämta medgivande
enligt första stycket.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960.
Har kommun tillsatt särskild familjebidragsnämnd enligt äldre bestämmelser
skall val av sådan nämnd enligt de nya bestämmelserna i annan
kommun än Stockholm första gången äga rum under år 1963. Tjänstgöringstiden
för enligt äldre bestämmelser valda ledamöter och suppleanter
i särskild familjebidragsnämnd skall i Stockholm upphöra med utgången
av år 1960 och i annan kommun med utgången av år 1963.
I fråga om kommuns rätt att erhålla gottgörelse av statsmedel för familjebidrag,
som utgått för tiden före den 1 juli 1960, skola bestämmelserna
i 29 § första stycket äldre lydelsen äga tillämpning.
I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft följande
i anledning av propositionen väckta motioner, nämligen
de likalydande motionerna nr 523 i första kammaren av herr Gustavsson,
Bengt, m. fl. och nr 650 i andra kammaren av herr Lindahl m. fl.,
de likalydande motionerna nr 524 i första kammaren av herr Carlsson,
Eric, m.fl. och nr 651 i andra kammaren av herr Svensson i Ljungskile
in. fl. samt
de likalydande motionerna nr 525 i första kammaren av herr Stefanson
och nr 652 av herr Darlin m. fl.
I motionerna I: 523 och II: 650 har hemställts, att riksdagen »måtte besluta
att familjepenningens belopp skall höjas med 20 % och att därför
6 § familjebidragsförordningen skall erhålla följande ändrade lydelse:
Familjepenning utgår----för dag:
Kronor
1) För hustru —--16 år 7: 20
2) För annan —--under 1) 4: 30
3) För annan —--under 1) 2: 90
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960
När synnerliga skäl därtill äro må efter särskilt medgivande, enligt vad i
39 § stadgas, familjepenning för värnpliktigs moder, som förestår hans hem,
utgå med högst 7 kronor 20 öre för dag, oaktat den värnpliktige icke har
hemmavarande familjemedlem under 16 år.»
I motionerna I: 524 och II: 651 har hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla om sådan ändring i »Anvisningar till 1946
års familjebidragsförfattningar» att den s. k. tolftedelningsmetoden vid
normerad behovsprövning tillämpas på så sätt att man schablonmässigt
räknar med att inkomsten från näring eller rörelse under företagarens
militärtjänstgöring per månad räknat utgör en halv tolftedel av inkomsten
föregående år samt att normerad behovsprövning tillämpas å denna andel
i enlighet med vad som gäller för hustrus arbetsinkomst. I motionen har
vidare hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla,
att vid översynen av familjebidrag m. m. näringsbidragets utformning
måtte prövas i enlighet med vad i motionen närmare anförts.
I motionerna I: 525 och II: 652 har hemställts, att riksdagen måtte besluta
»sådan uppräkning av inom familjebidragsförordningen utgående näringsbidrag
som svarar mot för övriga bidragstyper föreslagen uppräkning».
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört för sina yrkanden, får utskottet,
i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionerna 11:650, 651 och 652.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att maximibeloppen för familjepenning enligt
6 § familjebidragsförordningen med hänsyn till allmän standardhöjning
under de senaste åren skall höjas med omkring tio procent. Bidragen, som
nu utgår med sex kronor, tre kronor 60 öre och två kronor 40 öre, föreslås
skola höjas till sex kronor 60 öre, tre kronor 95 öre och två kronor 65 öre.
Begravningsbidragen föreslås skola höjas till 600 kronor för hustru (nu
500 kronor) och 300 kronor för barn eller adoptivbarn (nu 250 kronor).
Det föreslås att begravningsbidrag skall kunna utgå även till värnpliktig,
som icke uppbär familjepenning för familjemedlem eller åtnjuter näringsbidrag.
Bestämmelserna om statsbidrag för sådana kostnader, som icke till
fullo ersättes av statsmedel, föreslås skola förenklas. Sådana statsbidrag
utgår för närvarande med olika procentsatser, 95, 90 och 80 procent. I propositionen
föreslås att dessa statsbidrag skall utgå efter en enhetlig procentsats
om 88 procent. Bestämmelserna om familjebidragsnämnds organisation
och arbetsformer har i propositionen anpassats till bestämmelserna
i kommunallagen. I övrigt föreslås bland annat en klarare utformning av
stadgandet om behörighet att fullfölja talan mot beslut rörande familjebidrag.
Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1960
9
Inledning
Gällande bestämmelser återfinnes i familjebidragsförordningen och familjebidragskungörelsen,
båda givna den 29 mars 1946, med däri sedermera
vidtagna ändringar. Föreskrifter finnes därjämte intagna i av försvarets
socialbyrå med stöd av 3 § familjebidragskungörelsen utgivna anvisningar
till 1946 års familjebidragsförfattningar.
I enlighet med Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade chefen för försvarsdepartementet
den 13 december 1954 särskilda sakkunniga för att
verkställa utredning rörande ekonomiska och sociala förmåner för de
värnpliktiga och deras anhöriga och därmed sammanhängande frågor. De
sakkunniga antog benämningen 1954 års värnpliktsavlöningsutredning.
Sedan utredningen först avgivit förslag angående de värnpliktigas personliga
förmåner i samband med inskrivningsförrättningar och anbefalld
tjänstgöring, har utredningen förehaft till behandling frågor om hjälpåtgärder
för de värnpliktigas familjer. Den 30 december 1958 framlade
utredningen betänkande med förslag till familjebidragsförordning (stencilerat).
Yttranden över betänkandet har efter remiss avgivits av överbefälhavaren,
efter försvarsgrenschefernas hörande, försvarets civilförvaltning, försvarets
socialbyrå, försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd, socialstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret, kammarrätten, överståthållarämbetet,
länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Gotlands, Malmöhus,
Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län, Svenska stadsförbundet, Svenska
landskommunernas förbund, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges
akademikers centralorganisation, Svenska arbetsgivareföreningen,
Landsorganisationen i Sverige, Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges
hantverks- och småindustriorganisation, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet
landsbygdens folk, Sveriges förenade studentkårer, Folkpartiets
ungdomsförbund, Högerns ungdomsförbund och Sveriges socialdemokratiska
ungdomsförbund.
Rörande innehållet i remissyttrandena får utskottet hänvisa till den
redogörelse härför, som finnes intagen i propositionen.
Gällande bestämmelser
Familjebidrag kan utgå på närmare angivna villkor för familjemedlemmar
— hustru, barn, föräldrar och husföreståndarinna — samt undantagsvis
för annan anhörig. Bidragsformerna är familjepenning, bostadsbidrag,
näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Bidrag utgår i princip
efter behovsprövning. När det gäller fa in ilje penningen bestämmes
i familjebidragsförordningen maximibelopp för olika kategorier av familjemedlemmar.
Familjepenningen utgör för närvarande för hustru och från
-
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960
skild hustru ävensom —- därest värnpliktig icke sammanlever med hustru
eller hustru, med vilken han sammanlever, är arbetsoförmögen — för
annan familjemedlem, som förestår hemmet åt värnpliktig med hemmavarande
familjemedlem under 16 år, sex kronor för dag, för annan familjemedlem
över 16 år tre kronor 60 öre för dag samt för annan familjemedlem
under 16 år två kronor 40 öre för dag. Bostadsbidrag utgår i första
hand för bestridande av kostnader för bostad, där värnpliktig sammanbor
med familjemedlem. Det utgår högst med belopp svarande mot de faktiska
kostnaderna. Näringsbidrag kan utgå dels för upprätthållande av näring
eller rörelse, varvid familjepenning och bostadsbidrag ej kan utgå, dels
ock för att möjliggöra återupptagande av näring eller rörelse, som under
den värnpliktiges tjänstgöring måst nedläggas, i vilket fall jämväl familjepenning
och bostadsbidrag kan utgå. Ändamålet med näringsbidrag är i
princip att trygga rörelsens fortbestånd. Näringsbidrag kan utgå endast
om vissa förutsättningar föreligger. I det förra fallet skall sålunda den
värnpliktige själv vara företagare eller vara anställd i företag, som innehas
av hans hustru. Vidare skall den värnpliktiges ökade avlöningskostnader
till följd av att särskild arbetskraft måst anlitas för att under den
värnpliktiges tjänstgöring helt eller delvis ersätta honom ha medfört behov
av bidrag för att företaget skall kunna upprätthållas. Ytterligare gäller
att den ökade avlöningskostnaden icke får avse den värnpliktiges hustru
eller hans barn eller adoptivbarn under 16 år, samt att förutsättningar
skall finnas för företagets fortsatta drivande. Om nämnda förutsättningar
föreligger, skall det uppskattade underskottet i rörelsen räknas samman
med de behov, som om näringsbidrag ej beviljats, skolat tillgodoses genom
familjepenning och bostadsbidrag. Finnes i familjen inkomster från
andra inkomstkällor än företaget, skall hänsyn tagas till dessa inkomster
på samma sätt som vid annan behovsprövning. Därest härefter kvarstående
behov kan tillgodoses genom familjepenning och/eller bostadsbidrag
bör dylikt familjebidrag beviljas. I annat fall kan näringsbidrag inom
ramen för maximibeloppet, 22 kronor 50 öre för dag, beviljas med det belopp,
som motsvarar behovet. Vad angår näringsbidrag för nedlagd
rörelse kan detta utgå allenast då synnerliga skäl föreligger. Förutsättningar
måste finnas för näringens eller rörelsens återupptagande efter
värnpliktstjänstgöringens slut. De vanligaste utgifter, som ifrågakommer
till ersättande genom denna form av näringsbidrag, är lokalhyra och ränteutgifter.
Bidrag kan utgå med högst 225 kronor för månad. Sjukbidrag
och begravningsbidrag är avsedda att täcka de särskilda behov, som
uppkommer med anledning av familjemedlems sjukdom eller frånfälle.
Sjukbidrag utgår högst med belopp svarande mot de verkliga kostnaderna,
medan begravningsbidrag utgör 500 kronor för hustru och 250 kronor för
barn och adoptivbarn. Begravningsbidrag utgår för hustru, med vilken
den värnpliktige sammanlever, samt för barn och adoptivbarn under sex
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 är 1960 11
ton år, som står under hans vård, medan sjukbidrag kan utgå även till
annan familjemedlem. Familjebidragen är beskattningsbara.
Vid behovsprövningen av familjepenning och bostadsbidrag för hustru,
med vilken den värnpliktige sammanlever, samt för hans barn och adoptivbarn
under 16 år som står under hans vårdnad skall s. k. normerad behov
sprövning tillämpas. Bestämmelserna härom, som är meddelade i
14 § familjebidragskungörelsen och förutnämnda anvisningar, innebär i
huvudsak följande. Den värnpliktiges under militärtjänstgöringen från
civil anställning behållna inkomst skall, i den mån den överstiger en fjärdedel
av den normala inkomsten, avdragas från familjebidraget. Har den
värnpliktiges hustru arbetsinkomst, som uppgår till eller överstiger 800
kronor för månad, utgör en fjärdedel av inkomsten avdragsfritt belopp,
medan överskjutande del skall med hälften avdragas familjebidraget. Har
hustrun lägre arbetsinkomst än 800 kronor för månad är det avdragsfria
beloppet 200 kronor för månad. Återstoden föranleder med halva sitt belopp
avdrag å familjebidraget. Minderårigt barns inkomst ävensom inkomst
av kapital kan då de överstiger vissa belopp medföra avdrag å bidraget.
Beträffande övriga bibehållna inkomster i den värnpliktiges familj
i trängre mening — härmed avses främst inkomst av näring eller rörelse —
gäller, att skälig hänsyn skall tagas till inkomsten. Enligt anvisningarna
gäller härvidlag, att närings- eller rörelseidkare må av överskottet av avkastningen
under tjänstgöringen avdragsfritt behålla 100 kronor för månad.
Detta avdragsfria belopp må dock höjas, därest den värnpliktiges
familjemedlemmar fyller ett arbetskraftsbehov, som föranledes av den
värnpliktiges bortovaro och som eljest måst tillgodoses genom anställandet
av avlönad arbetskraft. Återstoden av överskottet reducerar i sin helhet
familjebidraget. Vid beräkning av överskottet i näring eller rörelse
avdrages i förekommande fall kostnaden för nödvändig ersättare. På
grund av företagets mer eller mindre säsongbetonade avkastning och på
grund av möjligheten att från en redovisningsperiod till en annan förskjuta
såväl inkomster som utgifter kan många gånger avkastningen av ett företag
icke beräknas för en kortare redovisningsperiod, exempelvis tiden för
en repetitionsövning. I sådana fall bör man utgå från att inkomsten av
företaget för månad räknat utgör en tolftedel av sistförflutna kalenderårs
deklarerade nettoinkomst.
Familjebidrag utgår i princip för den värnpliktiges tjänstgöringstid. I
vissa fall kan emellertid bidrag beviljas även för tid efter tjänstgöringens
upphörande — s. k. förlängt familjebidrag. Därest särskilda skäl och föreliggande
behov därtill föranleder, kan t. ex. sålunda familjepenning utgå
för högst tjugo dagar efter tjänstgöringens slut — i fråga om värnpliktig,
som tjänstgjort jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen, dock allenast därest
tjänstgöringen upphört tidigare än som vid tjänstgöringens början kunde
förutsättas. Bostadsbidrag kan i vissa fall och om särskilda skäl föreligger
utgå för högst trettio dagar utöver tjänstgöringstiden.
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 är 1960
Familjebidragsärendena handlägges i kommunerna av familjebidragsnämnder.
Kommun har att antingen inrätta särskild familjebidragsnämnd
eller också uppdraga åt annan kommunal myndighet att vara familjebidragsnämnd.
För tillsyn av familjebidragsförfattningarnas tillämpning m.m.
finnes en särskild tillsynsmyndighet, försvarets socialbyrå. I vissa fall
erfordras denna myndighets medgivande för att familjebidrag skall kunna
beviljas av familjebidragsnämnd. Medgivande erfordras sålunda alltid
t. ex. för att familjebidrag skall fa utgå för annan anhörig än i familjebidragsförordningen
angivna familjemedlemmar och för att bostadsbidrag
skall kunna beviljas för mer än en bostad. Vidare erfordras då det gäller
värnpliktig under första tjänstgöring medgivande t. ex. för att bostadsbidrag
skall kunna utgå till värnpliktig, som ej sammanbor med person,
som är familjemedlem enligt förordningen, för att näringsbidrag skall
kunna utgå för upprätthållande av rörelse och för att näringsbidrag skall
kunna utgå för under tjänstgöringen nedlagd rörelse. Den direkta tillsynen
över familjebidragsnämndernas verksamhet utövas av länsstyrelserna, vilka
även, bland annat, har att pröva ansökningar från familjebidragsnämnder
om statsbidrag och förskott, verkställa utbetalningar därav, pröva bes\ är
över familjebidragsnämnds beslut samt utöva medelskontroll och verkställa
fortlöpande revision av familjebidragsnämndernas verksamhet. Över länsstyrelses
beslut rörande tillämpningen av förordningen må besvär anföras
hos kammarrätten.
Familjebidragen utbetalas av kommunerna, i regel den kommun där den
värnpliktige är bosatt. Kommunernas utgifter för familjebidrag täckes till
största delen av statsbidrag. Staten ersätter sålunda helt familjepenning till
hustru, med vilken den värnpliktige sammanbor, samt till barn och adoptivbarn
under 16 ar, som står under hans vårdnad, ävensom begravningsbidrag.
Familjepenning i övrigt, näringsbidrag för nedlagd rörelse och sjukbidrag
ersättes med 80 %. Bostadsbidrag gottgöres med 90 % och näringsbidrag
för upprätthållande av rörelse med 95 %.
Gällande familjebidragsförordning innehåller förutom bestämmelser om
familjebidrag i egentlig mening även föreskrifter om s. k. hemortslön till
värnpliktiga. Hemortslön utbetalas kontant såsom befälslön och långtidslön.
Befälslönen avses utgöra en kompensation för det ansvarsfullare och
mera kvalificerade arbete, som följer med högre tjänsteställning, och långtidslönen,
som tillskapades under den senaste beredskapstiden, är närmast
avsedd att utgöra ersättning för den längre tjänstgöring, som ålägges vissa
värnpliktiga. Bestämmelserna om hemortslön skall träda i kraft å tidpunkt,
varom framdeles förordnas. Sådant förordnande har icke meddelats.
Departementschefen
Föredragande departementschefen, statsrådet Andersson, har i propositionen
lämnat en sammanfattande redogörelse i huvuddrag över värnplikts
-
Andra lagutskottets utlåtande lir 7 år 19C>0 13
avlöningsutredningens förslag till ny familjebidragsförordning enligt följande.
»Bestämmelserna avses i princip skola tillämpas såväl i fred som under
krigs- och beredskapstillstånd. Den nuvarande administrationen av familjebidragen
bibehålies oförändrad, dock att sådant medgivande av tillsynsmyndigheten
som nu i vissa fall erfordras för utgivande av familjebidrag icke
längre föreskrives. Nuvarande bestämmelser för erhållande av statsbidrag
för vad kommun utgivit i familjebidrag föreslås ändrade. Staten förutsättes
helt skola bestrida kostnaderna för familjepenning och bostadsbidrag till familjemedlemmar
i trängre mening. I samtliga övriga fall och beträffande
samtliga övriga bidragsformer förutsättes kommun böra bidraga med tjugo
procent av kostnaderna. Den föreslagna förordningen avses bli tillämplig
på samma personalkategorier som den nu gällande. Nuvarande bidragsformer
förutsättes skola bibehållas. Den s. k. normerade behovsprövningen
föreslås slopad. För familjemedlemmar i den trängre kretsen avses familjepenning
och bostadsbidrag sålunda utgå utan behovsprövning. Enligt förslaget
skall vidare, om tjänstgöringen varar minst 45 dagar, familj epenning
obligatoriskt utgå till utgången av den kalendervecka varunder tjänstgöringen
upphört. Familjepenningens belopp förutsättes vidare höjda med tjugo
procent med hänsyn till den allmänna standardhöjningen. Begravningsbidragen,
som skulle utgå utan behovsprövning, föreslås slutligen höjda
till 600 respektive 300 kronor.»
Departementschefen har därefter anfört bland annat följande.
»Vid remissbehandlingen har flertalet myndigheter och organisationer
intagit en kritisk inställning till förslaget och flera har ifrågasatt om det
utan viss översyn och omarbetning kan läggas till grund för en ny förordning.
För egen del anser jag icke att utredningens förslag kan tjäna som
underlag för en allmän revision av familjebidragssystemet i fred och krig.
Förhållandena i krig torde enligt mitt förmenande fordra ett betydligt förenklat
förfaringssätt och en radikal samordning av olika former av hjälpåtgärder.
Frågan bör alltså övervägas ytterligare. Däremot har jag inte
funnnit något hinder mot att en begränsad revision av familj ebidragssystemet
i fred företages och jag anser, att en sådan bör ske med utgångspunkt
i utredningens förslag.
Jag räknar icke med att principiella ändringar vidtages i nuvarande
regler om behovsprövning. Familjepenning och bostadsbidrag till den
trängre kretsen av familjemedlemmar förutsätter jag alltså även i fortsättningen
skola utgå efter s. k. normerad behovsprövning. Jag räknar följaktligen
även med att näringsbidrag för upprätthållande av rörelse i fortsättningen
— liksom för närvarande — icke skall kunna utgå jämsides
med familjepenning och bostadsbidrag. Jag anser mig dock böra föreslå,
att bestämmelserna i 14 § familjebidragskungörelsen om normerad behovs
-
14 Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960
prövning ändras i viss utsträckning---. Förslaget innebär, att
för den s. k. normerade behovsprövningen beträffande hustrus arbetsinkomst
kommer att gälla följande, överstiger hustruns arbetsinkomst
1 200 kronor i månaden, utgör en fjärdedel av inkomsten avdragsfritt
belopp, medan hälften av återstoden avdrages från familj epenning enligt
7 § 1 mom. första stycket eller bostadsbidrag enligt 12 § 1 mom.
första stycket familjebidragsförordningen. Har hustrun lägre inkomst
utgör det avdragsfria beloppet 300 kronor. Hälften av återstoden avdrages
från familjebidraget. Stadgandet i 14 § familj ebidragskungörelsen
har sedan dess införande 1952 varit oförändrat. Beloppen enligt
6 § familjebidragsförordningen utgick då för de olika kategorierna med
4 kronor 60 öre, 2 kronor 70 öre och 1 krona 85 öre. Med hänsyn till de
höjningar av beloppen som därefter företagits och nu föreslås skola företagas
anser jag skäligt att det avdragsfria beloppet höjes.
Jag förutsätter, att gällande regler för förlängt familjebidrag tills vidare
bibehålies oförändrade. Beträffande utredningens förslag att familjepenningen
obligatoriskt skall utgå till och med utgången av den kalendervecka
tjänstgöringen upphört i de fall då tjänstgöringen varat minst 45 dagar,
vill jag erinra om att en av 1954 års befälsutredning ifrågasatt omläggning
av de värnpliktigas in- och utryckningstider — innebärande att inryckning
sker i början av vecka och utryckning i slutet av vecka — för närvarande
är under beredning inom försvarsdepartementet.
Under senare år har familjepenningens belopp höjts i ungefärlig proportion
till stegringen av livsmedelskostnaderna. Den senaste höjningen
vidtogs från och med den 1 september 1958. Efter den tidpunkten har livsmedelspriserna
stigit endast obetydligt. Med hänsyn härtill och till att utvecklingen
i vad gäller livsmedelspriserna ter sig osäker räknar jag för
närvarande icke med att familjepenningens belopp höjes på grund av levnadskostnadsutvecklingen.
Däremot biträder jag den av värnpliktsavlöningsutredningen
framförda tanken att familj epenningen bör uppräknas med utgångspunkt
från den allmänna standardförbättringen i landet. Med hänsyn
till avvägningen mellan andra utgiftsändamål inom fjärde huvudtiteln anser
jag mig emellertid inte böra räkna med en större höjning av familjepenningens
belopp än med cirka tio procent. Maximibeloppen för de olika
kategorierna av familjemedlemmar, vilka nu uppgå till sex kronor, tre kronor
60 öre och två kronor 40 öre för dag, föreslås skola höjas till sex kronor
60 öre, tre kronor 95 öre och två kronor 65 öre för dag.
Jag föreslår vidare höjning av begravningsbidragen från 500 respektive
250 kronor till 600 respektive 300 kronor. Begravningsbidrag kan nu utgå
endast till värnpliktig, som åtnjuter familj epenning för familjen i trängre
mening eller som åtnjuter näringsbidrag. Jag anser det skäligt att begravningsbidrag
skall kunna utgå för samma kategori familjemedlemmar
även till annan värnpliktig, som kan anses vara i behov av sådant bidrag.
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960 15
Ett dödsfall inom familjen kan ställa t. ex. en värnpliktig, vars hustru haft
sådan arbetsinkomst att familjebidrag ej kunnat utgå, inför plötsligt behov
av bidrag till de med begravningen förenade utgifterna.
Jag föreslår icke några ändringar i sättet för familjebidragens administrerande.
Därest försvarets socialbyrå i enlighet med vad jag avser att
föreslå (statsverkspropositionen, bilaga 6) indrages och byråns arbetsuppgifter
i huvudsak överföres till försvarets civilförvaltning, bör civilförvaltningen
bli tillsynsmyndighet. Med hänsyn till vad vissa remissmyndigheter
ifrågasatt om att förenklat förfarande skulle ernås, om tillsynsmyndighetens
medgivande i vissa fall för utgivande av familjebidrag ej längre skall
erfordras, vill jag förklara att jag inte räknar med några principiella ändringar
i tillsynsmyndighetens befattning med familjebidragsärendena.
Enligt min mening bör dock tillsynsmyndigheten få befogenhet att medgiva,
att familjebidragsnämnd må besluta i s. k. medgivandeärenden utan
att höra tillsynsmyndigheten i varje särskilt fall.
Jag föreslår vidare, att reglerna om familjebidragsnämnd i förevarande
sammanhang anpassas till den nya kommunallagstiftningen. Vissa mindre
ändringar av formell natur föreslås även.---
För närvarande bestrider staten helt kostnaderna för familj epenning
till den trängre kretsen familjemedlemmar och för begravningsbidrag, med
80 procent kostnaderna för familjepenning i övrigt, näringsbidrag för nedlagd
rörelse och sjukbidrag, med 90 procent för bostadsbidrag och med 95
procent för näringsbidrag för upprätthållande av rörelse. Totalt sett ersätter
staten för närvarande omkring 95 procent av alla kostnader för familjebidrag.
I likhet med utredningen anser jag att reglerna för familjebidragens
bestridande bör förenklas. Någon procentuell genomsnittlig ökning för
staten i fråga om de delvis bidragsberättigade kostnaderna — vilket utredningens
förslag torde innebära — bör emellertid enligt min mening inte
äga rum i detta sammanhang. För egen del föreslår jag därför att staten
liksom nu helt skall bestrida kostnaderna för familjepenning till familj i
trängre mening och för begravningsbidrag men att för kostnaderna i övrigt
statsbidrag skall utgå med 88 procent. Enligt mina beräkningar torde detta
innebära att statens kostnader relativt sett blir oförändrade liksom den
totala kommunandelen. För budgetåret 1958/59 utgick statsbidrag för ifrågavarande
kostnader med 88,21 procent. För de enskilda kommunerna kan
det däremot bli smärre kostnadsförskjutningar beroende på befolkningsstruktur
m.m.
Jag ansluter mig till utredningens principiella uppfattning att bestämmelserna
om hemortslön ej bör vara intagna i familjebidragsförordningen.
Utan ytterligare överväganden anser jag emellertid att någon ändring för
närvarande icke bör vidtagas härutinnan.
Jag anser mig icke böra biträda besparingsutredningens förslag att kom -
16
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960
muns rätt att av statsverket erhålla förskott å statsbidrag för familjebidragen
skall avskaffas. De besvär som orsakas för de administrativa myndigheterna
kan icke anses särskilt betydande.
I gällande familjebidragsförfattningar finnes icke något stadgande
rörande ersättning för sådan oriktig utbetalning av familjebidrag, som
föranletts av felaktigt förfarande av militär myndighet m.m. Hittills på
området meddelade föreskrifter bar grundats på särskilt beslut av Kungl.
Maj :t efter riksdagens hörande (jfr prop. 1947: 309). Det synes mig ändamålsenligt
att en föreskrift härom intages i familjebidragsförordningen.
Det föreslås att ändringarna i förordningen skall gälla från och med
den 1 juli 1960.
Kostnadsökningen med anledning av de föreslagna ändringarna beräknas
för budgetåret 1960/61 uppgå till drygt 2 000 000 kronor.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om de ändringar i
familjebidragskungörelsen den 29 mars 1946 (nr 101), som föranledes av
mina här ovan framlagda förslag.»
Motionerna
I motionerna 1:523 och 11:650 anföres bland annat:
Enligt vår uppfattning talar utomordentligt starka skäl för att familjepenningen
höjes med det av 1954 års värnpliktsavlöningsutredning föresdagna
procenttalet. Bidraget har visserligen under 1950-talet i stort sett
höjts tillräckligt för att kompensera prisstegringarna, men till följd av den
samtidiga standardstegringen har värnpliktstjänstgöringen medfört successivt
stigande ekonomiska uppoffringar för de grupper av familjer som endast
har familjepenningen att leva på under familjeförsörjarens inkallelse.
De grupper som under militärtjänst bibehåller viss del av sin civila lön har
däremot automatiskt lått en standardhöjning. Det syns varken rimligt eller
nödvändigt att svårigheterna att inom försvarsbudgeten rymma alla angelägna
ändamål skall gå ut över de inkallades familjer och de i ekonomiskt
avseende sämst ställda av dessa. Den av departementschefen föreslagna höjningen
av familjebidragen har som framgår av bil. 6 (s. 344—345) till årets
statsverksproposition kunnat rymmas inom ett i förhållande till innevarande
budgetår otörändrat anslag. Någon nedskärning av andra anslag inom
förs\arshuvudtiteln har följaktligen inte behövt ske. En höjning av familjepennmgen
med ytterligare tio procent skulle enligt uppgifterna i föreliggande
proposition föranleda en merkostnad på cirka två miljoner kronor.
Detta motsvarar 0,7 promille av de för budgetåret 1960/61 under försvarshuvudtiteln
äskade anslagen på sammanlagt 2 917,8 miljoner kronor. En
omfördelning av denna begränsade storlek torde inte behöva inge några försvarspolitiska
betänkligheter.
I motionerna I: 52b och 11:651 anföres om tolftedelningsmetoden:
Tolftedelningsmetoden är baserad på ett i grunden felaktigt betraktelsesätt.
Man synes utgå från att företagaren har något slags arbetsfri inkomst,
17
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1900
och att företaget endast i mycket ringa utsträckning är beroende av hans
närvaro och insats. För det absolut överväldigande antalet småföretagare
inom handel, hantverk, småindustri, jordbruk, trädgård, fiske etc. är icke
detta fallet. Det enda säkra betraktelsesättet måste vara att utgå från att
om företagaren fullgör militärtjänst en tolftedel av året, minskas hans inkomst
med en tolftedel. Om hans inkomst inte minskas i proportion till
tjänstgöringstiden, beror detta på att exempelvis hustrun under hans bortvaro
gör extra arbetsinsatser i rörelsen.
En fullt rättvis ordning torde kunna åstadkommas endast genom en mera
genomgripande ändring i det nuvarande bidragssystemet. Genom ändringar
i tillämpningsanvisningarna bör dock de största olägenheterna i nuvarande
system kunna reduceras i avvaktan på den utredning, som enligt departementschefens
uttalande skall äga rum. Åtgärderna bör inriktas på att
vidga möjligheten att erhålla familjebidrag i de fall då näringsbidrag av
här nämnda orsaker icke kan erhållas. Det gäller sålunda de fall, då rörelsen
utan anställande av ersättare hålles i gång i viss utsträckning. Detta
torde kunna ske genom insatser av hustru eller jämförbar familjemedlem.
Det synes rimligt att exempelvis utgå från att rörelsen härigenom kan drivas
i hälften av normal omfattning och att inkomsten sålunda minskas med
hälften. Då emellertid den kvarstående hälften heror på hustruns insats,
bör den vid den normerade behovsprövningen räknas som hustruinkomst.
Beträffande näringsbidragen anför motionärerna:
En fullt tillfredsställande ordning kan inte åstadkommas utan en reformering
av näringsbidragen. Dessa måste givetvis täcka en skälig del av
kostnaden för anställande av ersättare och måste sålunda anpassas såväl
till den allmänna inkomst- och löneutvecklingen som till familjebidrag eller
annan jämförlig bidragsform. Vidare bör de s. k. nedläggnings- och igångsättningsbidragen
på samma sätt anpassas efter kostnadsutvecklingen. Av
måhända ännu större vikt är att bestämmelserna om näringsbidrag utformas
på sådant sätt att bidragen kan täcka en skälig del av förekommande
inkomstbortfall och förluster. En företagare, vars rörelse inte kan
nedläggas och som inte kan uppbringa ersättare, gör ofta omfattande förluster.
I första hand går han miste om sin egen arbetsinkomst, men gör
därutöver ofta förluster till följd av oundvikliga driftsinskränkningar,
driftsstörningar, mistande av kunder o. s. v. Det är nödvändigt att dessa
omständigheter uppmärksammas vid utredningsarbetet och att man vidtager
åtgärder för att hålla vederbörande skadeslös i skälig utsträckning.
Detta kan inte ske genom familjebidragen. En annan mot de faktiska behoven
svarande utformning av näringsbidragen är nödvändig härför.
I motionerna 1:525 och 11:652 framhålles:
Även om i regel näringsbidrag utgår alternativt till andra bidrag inom
familjebidragsförordningen och vederbörande familjebidragsnämnd oftast
beviljar den typ av bidrag som ger den bidragsberättigade största möjliga
ersättning förekommer ändå fall där endast näringsbidrag kan ifrågakomina.
Det är därför enligt vår mening lika angeläget, att näringsbidraget
blir föremål för viss uppjustering.
18
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960
Utskottet
I propositionen föreslås en höjning av maximibeloppen för familjepenning.
Förslaget syftar till en anpassning av beloppen med hänsyn till
den allmänna standardförbättringen i landet under de senaste åren. Värnpliktsavlöningsutredningen
har på grundval av vissa undersökningar
rörande konsumtionsförhållanden inom olika kategorier av hushåll funnit,
att nuvarande familjepenningbelopp borde uppräknas med tjugo procent.
Departementschefen har icke ifrågasatt utredningens beräkningar
men med hänsyn till andra utgiftsändamål på försvarets område icke ansett
sig böra föreslå större höjning av familjepenningens belopp än med cirka
tio procent. I motionerna I: 523 och II: 650 hemställes om en höjning av
beloppen med tjugo procent.
Utskottet finner det vara en angelägen uppgift för statsmakterna att
tillse, att de ekonomiska vådor som drabbar enskilda medborgare till följd
av militärinkallelser såvitt möjligt mildras. Mot bakgrund härav anser
utskottet det riktigt att de understöd som utgår till de värnpliktigas familjer
icke blott, såsom hittills skett, höjes i proportion till stegringen av livsmedelskostnaderna
utan även justeras med hänsyn till den allmänna standardhöjningen.
Detta torde framstå som särskilt betydelsefullt för de
familjer, som under familjeförsörjarens inkallelse är helt hänvisade att
leva på familjebidrag. Familjepenningens anpassning efter den allmänna
standardhöjningen finner utskottet så angelägen att, med beaktande jämväl
av det nuvarande livsmedelskostnadsläget, den av motionärerna föreslagna
höjningen bör godtagas. Utskottet föreslår därför, att riksdagen för
sin del beslutar om de ändringar i familjebidragsförordningen, som föranledes
av en tjugoprocentig höjning av familjepenningbeloppen. Detta
torde medföra en kostnadsökning av drygt 2 000 000 kronor utöver vad departementschefens
förslag skulle innebära.
Mot övriga i propositionen framlagda förslag har utskottet inte något
att erinra.
I motionerna I: 524 och II: 651 har framställts yrkande om gynnsammare
normer vid beräkning av familjebidrag åt rörelseidkare.
Familjebidrag utgår i princip efter behovsprövning. Vid denna skall
skälig hänsyn tagas icke endast till den värnpliktiges egen inkomst under
tjänstgöringen utan jämväl till hans hustrus och andra familjemedlemmars
inkomster under samma tid. Då det gäller att fastställa familjebidrag
till den trängre familjekretsen, skall s. k. normerad behovsprövning
tillämpas. Denna innebär i fråga om inkomst av rörelse att summan av
familjepenning och bostadsbidrag skall reduceras med avkastningen av
den värnpliktiges rörelse till den del denna överstiger ett belopp av 100
kronor, allt beräknat per månad. Nämnda avdragsfria belopp höjes, därest
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960 19
rörelseidkarens arbetsinsats ersättes av annans arbete. I de fall då avkastningen
av rörelsen icke kan beräknas på annat sätt, skall den anses
utgöra för månad räknat en tolftedel av sistförflutna kalenderårs deklarerade
nettoinkomst (den s. k. tolftedelningsmetoden).
Motionärerna har som utgångspunkt för sina yrkanden framhållit, att
då rörelse utan anställande av ersättare hålles i gång i viss utsträckning,
detta torde ske genom insatser från hustrus eller jämförbar familjemedlems
sida. Det synes dem rimligt att utgå från att rörelsen därigenom kan
drivas i en omfattning motsvarande hälften av den normala samt att avkastningen
betraktas som hustruns inkomst. Tolftedelningsmetoden borde
därför ges det innehållet, att avkastningen av rörelsen under innehavarens
militärtjänstgöring per månad räknat ansågs utgöra en halv tolftedel av
inkomsten föregående år; denna andel borde vidare betraktas som hustruns
inkomst.
Då det gäller att beräkna en värnpliktigs inkomster av tjänst eller
kapital inställer sig i allmänhet inga svårigheter. Annat är förhållandet
med inkomster av rörelse. Stundom kan med ledning av de uppgifter den
värnpliktige själv lämnat om sin rörelse samt vad familjebidragsnämnden
på eget initiativ kan inhämta rörelsens avkastning beräknas på tillfredsställande
sätt. Många gånger ställer det sig emellertid omöjligt att uppskatta
rörelsens avkastning under innehavarens militärtjänstgöring. För
sådana fall torde med nuvarande familjebidragssystem den ur praktiska
synpunkter bäst framkomliga vägen vara att, såsom nu sker, tillämpa en
schablonmässig beräkningsmetod med utgångspunkt från den deklarerade
inkomsten föregående kalenderår. Ett dylikt förfarande kan helt naturligt
icke alltid leda till rättvisande resultat, och viss försiktighet måste
därför iakttagas vid tillämpningen, så att icke rörelseidkare kommer i
ett sämre läge än löntagare, då det gäller att erhålla familjebidrag. Nuvarande
utformning av den schablonmässiga beräkningsmetoden ger emellertid
enligt utskottets mening icke alltid utrymme för en i och för sig
behövlig och ur rättvisesynpunkt önskvärd familjebidragsgivning. Det avdragsfria
grundbeloppet, 100 kronor i månaden, framstår t. ex. som väl
lågt. Medan för de värnpliktiga löntagarnas del det avdragsfria beloppet
— en fjärdedel av den normala månadsinkomsten — successivt höjts i
förhållande till den skedda löneutvecklingen, har sålunda för de värnpliktiga
rörelseidkarna det avdragsfria grundbeloppet varit oförändrat
sedan 1953. Med hänsyn härtill synes en ändring av ifrågavarande bestämmelser
motiverad. Huruvida ändringen skall göras genom andra bestämmelser
för beräkning av rörelsens avkastning och vem avkastningen
skall anses tillkomma, såsom motionärerna föreslagit, eller genom en ökning
av det avdragsfria grundbeloppet och ökad hänsyn till familjemedlemmarnas
arbetsinsatser i företaget, kan utskottet utan mera ingående
utredning icke taga ställning till. Det är emellertid för utskottet bekant,
20 Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960
att »Anvisningar till 1946 års familjebidragsförfattningar», i vilka nu behandlade
regler är intagna, kommer att omarbetas med hänsyn till dels
de föreslagna ändringarna i familjebidragsförordningen och dels de av
departementschefen i propositionen förutskickade ändringarna i familjebidragskungörelsen
angående ökning av det avdragsfria beloppet beträffande
värnpliktigs hustrus inkomst. Utskottet finner det därför lämpligt
att vad ovan anförts beaktas vid nämnda omarbetning.
I motionerna 1:524 och 11:651 hemställes därjämte om en omarbetning
av näringsbidragens utformning. Motionerna I: 525 och II: 652 innehåller
yrkande om sådan uppräkning av näringsbidragens belopp som svarar
mot för övriga bidragstyper föreslagen uppräkning.
I anledning av vid 1957 års riksdag väckta motioner uttalade andra lagutskottet,
att vad i motionerna anförts angående de svårigheter som möter
egna företagare under värnpliktsinkallelser och den med hänsyn härtill
mindre tillfredsställande avvägningen av näringsbidragen syntes värt beaktande.
Frågan om eventuella ändringar borde emellertid anstå tills
vidare i avvaktan på de rön och förslag med avseende å bland annat denna
fråga, som kom att redovisas av 1954 års värnpliktsavlöningsutredning. Utskottet
underströk dock, att frågan ofta kunde vara av mycket stor betydelse
för den enskilde individen, och framhöll att pågående utredningsarbete
därför borde bedrivas med största skyndsamhet.
Värnpliktsavlöningsutredningen föreslog i sitt år 1958 avgivna betänkande
avskaffande av den normerande behovsprövningen och införande av
icke behovsprövade familjepenningar och bostadsbidrag. Med hänsyn till
dessa förbättringar var utredningen icke beredd att tillstyrka andra ändringar
i gällande näringsbidragsregler än att näringsbidrag för upprätthållande
av rörelse borde få utgå jämsides med familjepenning och bostadsbidrag.
Departementschefen har icke anslutit sig till värnpliktsavlöningsutredningens
förslag, och frågan om ändring av näringsbidragens utformning
är därigenom fortfarande olöst. Utskottet finner emellertid icke anledning
att frångå sin tidigare uttalade mening, att en mindre tillfredsställande
avvägning av näringsbidragen enligt nuvarande bestämmelser föreligger.
En översyn av reglerna för näringsbidragens utformning bör därför komma
till stånd. Utskottet utgår från att vid denna översyn jämväl frågan om
näringsbidragens belopp tages upp till behandling. På grund härav bör det
slutliga ställningstagandet till denna fråga anstå.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen — med förklaring att förslaget till förordning
om ändring i familj ebidragsförordningen icke kunnat
helt bifallas samt med bifall till motionerna I: 523 och II: 650
— måtte för sin del antaga förslaget med den ändringen att
6 § erhåller följande, såsom utskottets förslag betecknade,
lydelse.
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960
21
(Kungl. Maj:ts förslag)
6 §.
Familjepenning utgår — — —
för dag:
Kronor
1) För hustru--— 16 år 6: 60
2) För annan—--under 1) 3:95
3) För annan—---under 1) 2:65
När synnerliga skäl därtill äro
må efter särskilt medgivande, enligt
vad i 39 § stadgas, familj epenning
för värnpliktigs moder, som förestår
hans hem, utgå med högst 6 kronor
60 öre för dag, oaktat den värnpliktige
icke har hemmavarande familjemedlem
under 16 år.
(Utskottets förslag)
6 §.
Familj epenning utgår — — —
för dag:
Kronor
1) För hustru —- ---16 år 7:20
2) För annan---under 1) A: 30
3) För annan---under 1) 2:90
När synnerliga skäl därtill äro
må efter särskilt medgivande, enligt
vad i 39 § stadgas, familj epenning
för värnpliktigs moder, som förestår
hans hem, utgå med högst 7 kronor
20 öre för dag, oaktat den värnpliktige
icke har hemmavarande familjemedlem
under 16 år.
B. att riksdagen i anledning av motionerna I: 524 och
11:651 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening
giva till känna vad utskottet anfört angående normerna vid
beräkning av familjebidrag åt rörelseidkare;
C. att riksdagen i anledning av motionerna I: 524 och
11:651 samt motionerna 1:525 och 11:652 måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla om en översyn av bestämmelserna
angående näringsbidragens utformning; samt
D. att motionerna 1:524 och 11:651 samt motionerna
1:525 och 11:652, i den mån de icke kan anses besvarade
genom vad utskottet ovan hemställt, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 10 mars 1960
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Sunne, fru Carlqvist, herr Birke,
fru Hainrin-Thorell, herrar Lars Larsson, Magnusson och Eric Carlsson;
från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo, Nilsson i Göteborg,
Odhe, fru Sandström, fröken Sandell, herr Gustavsson i Alvesta, fru Svensson
och herr Hamilton.
22
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960
Reservationer
I.
av herrar Eric Carlsson och Gustavsson i Alvesta.
IL
beträffande utskottets hemställan under A. av herrar Sunne, Birke, fru
Hamrin-Thorell, herr Jacobsson i Tobo, fru Sandström och herr Hamilton,
vilka ansett,
a) att det stycke av utskottets yttrande angående höjning av maximibeloppen
för familjepenning, som börjar med orden »Utskottet finner» och
slutar med orden »skulle innebära» bort ersättas med text av följande
lydelse.
Utskottet finner---- (lika med utskottet) —---att leva på
familjebidrag. Ehuru utskottet är medvetet om att anpassningen av familj
epenningen efter den allmänna standardhöjningen således för många
familjer kan framstå som angelägen, anser utskottet dock det statsfinansiella
läget tala för att höjningen för närvarande begränsas till de i propositionen
föreslagna beloppen. Därigenom kommer kostnadsökningen att
för nästa budgetår stanna vid drygt 2 000 000 kronor. Utskottet avstyrker
därför motionärernas förslag.
b) att utskottet under A. bort hemställa, att riksdagen med avslag å
motionerna I: 523 och II: 650 måtte bifalla förevarande proposition nr 33.
Sthlm 1960. K. L. Beckmans Boktr.