Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1960

1

Nr 1

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om statlig krigsförsäkring.

Genom en den 11 december 1959 dagtecknad proposition, nr 3 år 1960,
vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har
Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och
lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag om statlig krigsförsäkring

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Kommer riket i krig, skola bestämmelserna i 2—4 §§ äga tillämpning.
Då kriget upphört, förordnar Konungen senast före avslutandet av den
riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke
vidare skola tillämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla i den mån bestämmelserna
alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt
andra stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden äger Konungen förordna att nämnda bestämmelser
skola tillämpas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det
eljest förfaller, inom en månad eller, om riksdagssession ej pågår, inom en
månad från början av nästkommande session underställas riksdagen för
dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet
icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen
gillat, är detsamma förfallet.

2 §•

Staten äger meddela transportförsäkring mot krigsrisk samt mot risk
att egendom lägges under embargo eller uppbringas eller genom annan dylik
åtgärd anhålles av främmande stat eller av den, som där tillvällat eller
söker tillvälla sig makten. Mot samma risker må försäkring meddelas även
av egendom, som lagrats i utlandet för införsel till riket.

Staten må ock åt svenskt försäkringsbolag eller sammanslutning av sådana
bolag meddela återförsäkring av försäkring, varom i första stycket
förmäles, av transportförsäkring i övrigt samt av brandförsäkring.

Med avseende å statlig försäkring, som avses i första stycket, skall lagen
om försäkringsavtal icke äga tillämpning.

3 §.

Riksförsäkringsanstalten och bolag, som avses i 1 § lagen om yrkesskadeförsäkring,
äga att för olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabbar å
fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande person, meddela försäkring

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. År 1

2

Andra lagutskottets utlåtande nr t år 1960

till högre ersättningsbelopp samt med ersättningar av annan art än eljest.
Bolag, som nyss sagts, må med delägare i bolaget sluta avtal om försäkring
för olycksfall, varom här är fråga, att gälla för annan tid eller träda i kraft
vid annan tidpunkt än i 43 § samma lag stadgas.

4 §•

Staten må åt riksförsäkringsanstalten eller bolag, som avses i 3 §, meddela
återförsäkring av försäkring, som anstalten eller bolaget meddelat.

5 §•

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna lag meddelas av
Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit av trycket i Svensk författningssamling.

Genom denna lag upphäves lagen den 10 mars 1939 (nr &8) om statlig
krigsförsäkring m. m.

Förekommer i lag eller författning hänvisning till stadgande, som ersatts
genom bestämmelse i den nya lagen, skall hänvisningen i stället gälla den
bestämmelsen.

Inledning

I skrivelse den 15 december 1958 till Kungl. Maj:t har riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap anmält att nämnden verkställt översyn av
krigsförsäkringslagen och upprättat förslag till ny lag i ämnet. Förslaget
innefattar en i huvudsak redaktionell modernisering av gällande regler.

Över riksnämndens förslag har efter remiss yttranden avgivits av ett tiotal
myndigheter och organisationer. Förslaget har i allt väsentligt vunnit
anslutning från remissinstanserna.

Rörande det närmare innehållet i riksnämndens förslag och remissyttrandena
får utskottet hänvisa till propositionen.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Lange, har i samband med
förslagets avlåtande till lagrådet anfört:

»Genom den gällande lagen om statlig krigsförsäkring har Kungl. Maj :t
givits befogenhet att under krigsförhållanden meddela vissa försäkringar
mot krigsrisker, i första hand i fråga om transportförsäkring och återförsäkring.
Lagen var i tillämpning under det andra världskriget och de närmaste
åren därefter. Erfarenheterna av den statliga krigsförsäkringsverksamheten
är omvittnat utomordentligt goda och det torde icke råda delade
meningar om att statens medverkan på detta område är nödvändig för att
trygga folkförsörjningen i en krigssituation som allvarligt berör vårt land.

1939 års lag är numera delvis föråldrad och det förslag till ny lagstiftning
som framlagts av riksnämnden syftar i första hand till en modernisering.
Förslaget har i stort sett godtagits vid remissbehandlingen, och jag anser
det nu böra läggas till grund för en ny lag i ämnet.----------

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1960

En förutsättning för att den statliga krigsförsäkringen i en krissituation
skall kunna effektivt träda in är att viktigt förberedelsearbete undangjorts.
Delvis är det fråga om att uppdraga gränserna för försäkringsområdet.
Även planläggningen för en samordning av den statliga krigsförsäkringen
med det krigsskadeskydd som åtnjutes enligt lagen den 5 december 1958
(nr 566) om ersättning för krigsskada å egendom är en angelägen uppgift
som måste lösas på ett förberedande stadium. Till detta kommer bl. a. aktuella
spörsmål rörande statens övertagande av krigsriskansvaret i fråga om
annan transportförsäkring än sjöförsäkring. Ifrågavarande beredskapsuppgifter
är, såsom statskontoret påpekat, av speciellt försäkringsteknisk natur
och kan icke lämpligen uppdragas åt något redan förefintligt organ utan
torde få ankomma på den myndighet som anförtros tillämpningen av den
tillämnade lagen. Vägande skäl talar sålunda även enligt min mening för
att den nya krigsförsäkringsnämnden träder i verksamhet snarast möjligt.
Av det nyss sagda följer, att nämnden bör övertaga den funktion som kommerskollegium
för närvarande utövar såsom statens företrädare i frågor
rörande den statliga krigsförsäkringen.

Beträffande krigsförsäkringsnäinndens sammansättning föreslår riksnämnden
en mera begränsad representation i fredstid och att komplettering
sker om krigsförsäkringslagen skulle sättas i tillämpning. På beredskapsstadiet
skall krigsförsäkringsnämnden enligt förslaget bestå av ordförande
och fem ledamöter, vilka representerar kaskoförsäkrings- och varuförsäkringsintressena
samt sjöfarts-, export- och importintressena. Under
remissbehandlingen har önskemål framkommit att även en representant
för luftfarten får ingå i nämnden. För egen del vill jag understryka vikten
av att krigsförsäkringsnäinndens beredskapsorganisation icke utbygges
utöver vad som oundgängligen krävs för att nämnden skall kunna fullgöra
sina förberedande uppgifter. Vad riksnämnden härutinnan föreslagit
synes mig vara ett minimum och jag är medveten om att åtskilliga spörsmål
som kommer att möta krigsförsäkringsnämnden i dess arbete är av
den natur att de kan motivera representation i nämnden av andra intressen,
bl. a. luftfartsintressena. Till en början synes dock lämpligt att stanna
vid den sammansättning av krigsförsäkringsnämnden som riksnämnden
föreslagit. Några svårigheter att tillföra nämnden nödig sakkunskap från
icke representerade intresseområden synes icke behöva föreligga.

I det läge att krigsförsäkringslagen träder i tillämpning torde vara nödvändigt
att bredda representationen i krigsförsäkringsnämnden. Frågan om
hur nämnden då skall vara sammansatt för att kunna fungera på effektivast
möjliga sätt bör lösas bl. a. med ledning av den beredskapsplanläggning
av krigsförsäkringsverksamheten som utgör en av nämndens första
uppgifter. Först sedan denna planläggning slutförts torde det vara möjligt
att närmare bedöma nämndens sammansättning i ett tillämpningsskede.-;

1 specialmotiveringen till de olika stadgandena i förslaget har departementschefen
anfört:

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1960
»1 §•

Gällande krigsförsäkringslag är av permanent natur. För att de materiella
bestämmelserna skall kunna tillämpas fordras särskilt förordnande av
Kungl. Maj :t. Sådant förordnande om tillämpning förutsätter att riket befinner
sig i krig eller krigsfara eller att eljest utomordentliga av krig föranledda
förhållanden råder. Är riksdagen samlad skall förordnande meddelas
först sedan riksdagens samtycke inhämtats. I annat fall äger Kungl.
Maj :t ensam förordna om tillämpning intill viss begränsad tid räknad från
det riksdagen sammanträtt. Kungl. Maj :ts befogenhet att ensam meddela
förordnande torde dock ha mist sin betydelse, enär riksdagen numera anses
samlad hela året (se särskilda utskottets utlåtande nr 1/1948 s. 24 och 27).

Riksnämndens förslag innefattar en modernisering av lagens fullmaktskonstruktion
i enlighet med vad som numera gäller för flera beredskapsIagar.
Sålunda skall enligt förslaget den tillämnade lagen automatiskt träda
i tillämpning när riket indrages i krig. Vid krigsfara eller eljest under utomordentliga
av krig föranledda förhållanden föreslås att Kungl. Maj :t skall
kunna förordna om tillämpning av lagens bestämmelser. Sådant förordnande
skall enligt vanligt mönster underställas riksdagen för godkännande.

Vad riksnämnden föreslagit angående förutsättningarna för lagens sättande
i tillämpning har allmänt godtagits av remissinstanserna.

Erfarenheten visar att även relativt avlägsna krigshändelser oväntat kan
utgöra ett allvarligt hot mot våra transportleder och därmed vår varuförsörjning.
I ett sådant plötsligt uppkommande krisläge måste den statliga
krigsförsäkringen snabbt kunna träda i funktion. Det är därför av vikt att
lagstiftningen utan dröjsmål kan utnyttjas icke blott vid krig eller krigsfara
som direkt berör vårt land utan även i andra lägen, där krigsförhållanden
ute i världen medför betydande krigsrisker för vår transportapparat.
Jag tillstyrker därför den utformning av lagens inledande bestämmelser
som riksnämnden föreslagit.

3 §•

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen innehåller 2 § nuvarande
krigsförsäkringslag bestämmelser om olycksfallsförsäkring avsedd att komplettera
den gängse obligatoriska försäkringen för skada till följd av olycksfall
i arbetet. I sistnämnda hänseende gäller numera lagen den 14 maj 1954
(nr 243) om yrkesskadeförsäkring vilken ersatt 1916 års olycksfallsförsäkringslag.
Med hänsyn till de risker för krigsolycksfall för vilka de som har
sitt arbete förlagt ombord på fartyg är utsatta, finns vidare sedan tiden före
det andra världskriget särskilda bestämmelser om krigsförsäkring för de
ombordanställda. Nu upptages reglerna härom i lagen den 14 maj 1954 (nr
246) om krigsförsäkring för sjömän m. fl. Genom denna lag utvidgas det
försäkringsskydd, som yrkesskadeförsäkringslagen erbjuder, till att avse
krigsolycksfall icke blott i arbetet utan även utom arbetet. Vidare komplet -

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1960

teras yrkesskadeförsäkringslagens ersättningsregler med särskilda bestämmelser,
som medför att försäkringsskyddet för den ombordanställde blir
mer omfattande.

Det är att märka, att varken yrkesskadeförsäkringslagen eller 1954 års
lag om krigsförsäkring för sjömän är tillämplig i fråga om skada som orsakats
av krigsåtgärd under krig vari Sverige befinner sig. Ytterligare må
nämnas, att man vid tillkomsten av 1939 års lag om statlig krigsförsäkring
framhöll att behov kunde tänkas uppkomma av särskild krigsolycksfallsförsäkring
även i fråga om andra transportmedel än fartyg.

Gentemot riksnämndens förslag att till den nya lagen överföra den nuvarande
befogenheten för Kungl. Maj :t att förordna om utvidgat försäkringsskydd
mot krigsolycksfall har riksförsäkringsanstalten riktat den anmärkningen
att befogenheten icke bör gälla i det läge att riket befinner sig i krig.

1 en sådan situation är enligt anstaltens mening riskerna även för annan
personal än sådan som tjänstgör på transportmedel så stora att någon särställning
i försäkringshänseende för transportmedlens personal icke är befogad.
För egen del kan jag icke helt dela anstaltens synpunkter. Det är
nämligen icke möjligt att på förhand med någon säkerhet bedöma hur förhållandena
kommer att gestalta sig vid ett krig, i vilket vårt land är indraget,
Man kan tänka sig ett läge, då personal ombord på fartyg och andra
transportmedel även när vårt land indragils i krig får anses avsevärt mer
utsatt för olycksrisker än andra jämförbara grupper medborgare. Som eu
beredskapsåtgärd synes därför böra bibehållas den möjlighet nuvarande
lagstiftning erbjuder att även vid ett krig i vilket vårt land blivit indraget
anordna ett rimligt krigsförsäkringsskydd för sjöfolket och likställda
grupper. Jag förordar således att riksnämndens förslag följes på denna
punkt.»

Rörande innehållet i departementschefens yttrande i övrigt får utskottet
hänvisa till propositionen.

Lagrådet

Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran.

Utskottet

Det genom propositionen framlagda förslaget till lag om statlig krigsförsäkring
har inte givit utskottet anledning till erinran.

Vad föredragande departementschefen uttalat om att eu ny statens krigsförsäkringsnämnd
bör träda i verksamhet snarast möjligt vill utskottet ansluta
sig till. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har föreslagit,
alt krigsförsäkringsnämnden på beredskapsstadiet skall bestå av ordförande
och fem ledamöter, vilka skall representera kaskoförsäkrings- och varuförsäkringsintressena
samt sjöfarts-, export- och importintressena. Detta
förslag har departementschefen anslutit sig till, och ej heller utskottet har
någon erinran däremot. Såsom departementschefen framhållit, är den före -

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1960

slagna beredskapsorganisationen ett minimum, och man får tänka sig en
breddning av representationen i krigsförsäkringsnämnden, då lagen träder
i tillämpning. En sådan breddning bör enligt utskottets mening syfta till
att de ytterligare intressen, som blir föremål för försäkring enligt lagen,
får representation i nämnden.

Utskottet hemställer,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 3.

Stockholm den 9 februari 1960

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,
Sunne, fru Carlqvist, fru Svenson, herr Birke och fru Hamrin-Thorell;

från andra kammaren: herrar Nilsson i Göteborg, Lundberg*, fru
Sandström*, herr Lothigius*, fröken Höjer, herrar Johansson i Södertälje,
Wahrendorff och fru Eriksson i Ängelholm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

600262 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag