Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960
t
Nr 24
Utlåtande i anledning av framställning från fullmäktige i riksgäldskontoret
angående omorganisation av riksgäldskontoret.
Riksgäldsfullmäktige har i skrivelse till bankoutskottet den 31 mars 1960
på grundval av en av statens organisationsnämnd verkställd organisationsundersökning
framlagt ett förslag till omorganisation av riksgäldskontoret,
som främst syftar till en lämpligare och efter göromålens art och omfattning
bättre anpassad byråindelning än den nuvarande. Enligt förslaget, som varit
föremål för förhandlingar med vederbörande personalorganisationer skall
riksgäldskontorets arbetsuppgifter i fortsättningen uppdelas på tre — i stället
för såsom för närvarande fem — byråer, nämligen en kanslibyrå, en finansbyrå
och en obligationsbyrå. Varje byrå uppdelas på två sektioner. Härtill
kommer en särskild revisionsavdelning. Skrivelsen jämte av statens organisationsnämnd
avgiven rapport rörande översyn av riksgäldskontorets och
riksdagens ekonomibyrås organisation har såsom bilagor 1 och 2 fogats till
detta utlåtande.
En huvudpunkt i förslaget är att man till en enda byrå sammanfört arbetsuppgifter,
som har avseende på dels riksgäldskontorets direkta låne- och kreditverksamhet,
inklusive emissioner, och dels den rena medelsförvaltningen.
Denna byrå, benämnd finansbyrån, är också avsedd att svara för det kontinuerliga
studiet av kreditmarknaden och att tillhandahålla fullmäktige och
riksgäldsdirektören material för bedömande av lånebehov, såväl lång- som
kortfristigt. Finansbyrån skulle bildas genom en sammanslagning av den del
av nuvarande obligationsbyrån, som ombesörjer riksgäldskontorets emissionsverksamhet,
med nuvarande räkenskapsbyrån. Till en annan byrå, benämnd
obligationsbyrån, skulle enligt förslaget i första hand samlas alla arbetsuppgifter,
som sammanhänger med ränte- och premielån efter emissionen,
dvs. de uppgifter som för närvarande åvilar statsskuldboksbyrån samt
nuvarande obligationsbyrån, i vad avser dragningar på premielån, vinstkontroll
och kupongkontroll. Till kanslibyrån skulle centraliseras alla avlönings-
och pensionsärenden rörande samtliga riksdagens verk utom riksbanken.
I byrån skulle vidare, i syfte att underlätta ett effektivt utnyttjande
av personalresurserna, inordnas en funktion för systematisk personalplanering.
I övrigt skulle byrån handhava sina hittillsvarande arbetsuppgifter av
väsentligen administrativ och juridisk natur obeskurna.
Det i anslutning härtill upprättade förslaget till ny personalförteckning
1 •— Bihang till riksdagens protokoll 1960. S samt. Nr 24
2
Bankoutskottets utlåtande nr 2b år 1960
lör riksgäldskontoret upptar följande högre tjänster, nämligen 3 byråchefer
i B 1, 1 byrådirektör (souschef på finansbyrån) i A 26 samt 6 sektionschefer,
därav 4 i A 23 (1 förste byråsekreterare, 3 kamrerare) och 2 i A 21
(förste revisorer). Härtill kommer 1 förste revisor i A 23 (chef för revisionsavdelningen)
samt 1 kamrerare och 2 förste revisorer i A 21. Sammanlagt
upptar förslaget till personalförteckning 88 ordinarie tjänster mot för närvarande
98. Den totala personalstyrkan i riksgäldskontoret beräknas efter
omorganisationens genomförande komma att uppgå till 99 tjänstemän mot
107 tjänstemän den 1 januari 1960.
Ett genomförande av den föreslagna omorganisationen av riksgäldskontoret
har beräknats medföra en besparing i fråga om riksgäldskontorets personalkostnader
med sammanlagt ca 135 000 kronor om året.
Av organisationsnämnden påbörjade undersökningar i syfte att ytterligare
nedbringa personalbehovet genom ökad användning av maskinella
hjälpmedel kommer att fullföljas av fullmäktige.
Den nya organisationen föreslås skola träda i tillämpning den 1 juli 1960.
Organisationsnämndens undersökningar har jämväl omfattat riksdagens
ekonomibyrå. Fullmäktige har emellertid på anförda skäl ansett sig icke nu
böra framlägga något förslag till omorganisation av ekonomibyrån.
över framställningen har utskottet inhämtat yttrande från lönenåmnden
för riksdagens verk, som anfört följande.
Fullmäktiges förslag att riksgäldsfullmäktiges arbetsuppgifter skall uppdelas
på tre byråer samt en revisionsavdelning har icke givit lönenåmnden
anledning till erinran. Med hänsyn till att löneställningen för de i organisationen
ingående tjänsterna är ett resultat av en förhandlingsöverenskommelse
med vederbörande personalorganisationer har lönenåmnden ansett
sig icke böra ingå på en närmare prövning av de föreslagna lönegradsplaceringarna.
Utskottet
I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 7 till 1959 års riksdag framhöll
utskottet under punkten 4) att utskottet funnit det välbetänkt, att fullmäktige
i riksgäldskontoret låtit föranstalta om en utredning rörande riksgäldskontorets
organisation. Utskottet förutsatte därvid att statens organisationsnämnd
bleve i tillfälle att självständigt pröva problemet i dess helhet. Utskottet
ansåg att undersökningen borde gälla även riksdagens ekonomibyrå.
Vidare betonades att resultatet om möjligt borde redovisas för 1960 års
riksdag.
Utskottet hälsar med tillfredsställelse att fullmäktige på grundval av en
av statens organisationsnämnd utarbetad rapport om översyn av riksgäldskontorets
och riksdagens ekonomibyrås organisation framlagt förslag till
Bankoutskottets utlåtande nr 2k dr 1960
3
omorganisation av riksgäldskontoret. Förslaget, som tillstyrkts av lönenämnden,
föranleder icke någon erinran från utskottet.
Fullmäktige har nu icke framlagt något förslag beträffande riksdagens
ekonomibyrå och har såsom skäl härför åberopat en skrivelse från statens
organisationsnämnd den 28 mars 1960, i vilken nämnden bl. a. under hänvisning
till författningsutredningens pågående arbete funnit att byråns
organisation med de av riksdagen och fullmäktige inrättade tjänsterna borde
tills vidare bibehållas. Såvitt utskottet kunnat finna synes en omorganisation
av ekonomibyrån emellertid icke böra anstå längre än till ingången av
1961 och med hänsyn härtill förväntar sig utskottet att förslag i ämnet framlägges
av fullmäktige under hösten 1960.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen måtte
dels godkänna av fullmäktige framlagt förslag till omorganisation
av riksgäldskontoret, att tillämpas fr.o.m. den
1 juli 1960,
dels ock bemyndiga delegerade för riksdagens verk att
vidtaga de ändringar i tjänste- och personalförteckningarna
för riksgäldskontoret, som påkallas av nämnda omorganisationsförslag.
Stockholm den 10 maj 1960
På bankoutskottets vägnar:
K. G. EWERLÖF
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Strandler*, Yngve
Nilsson, Ståhle*, Danmans och Mattsson;
från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin, Larsson
i Julita, Löfgren, Eliasson i Sundborn, Agerberg, Adamsson och Hamilton.
Ej närvarande vid justeringen.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1960
Bilaga 1
Till Riksdagens Bankoutskott
Sedan 1958 års statsrevisorer tagit upp frågan om en översyn av riksgäldskontorets
organisation, meddelade fullmäktige i sitt till 1959 års riksdag
med anledning härav avgivna yttrande (se Bihanget till riksdagens prot.
1959, 2 saml.), att arbetet med en översyn av personalorganisationen inom
riksgäldskontoret upptagits under hösten 1958, närmast såsom en följd av
den arhetsminskning inom riksgäldskontoret, som beräknades uppkomma
genom det i rationaliseringssyfte införda inskrivningsstoppet för premieobligationer
från och med den 1 april nämnda år. Denna översyn avsåg
tillika en omprövning av verkets hela organisation med hänsyn till erfarenheterna
under 1950-talet. Liksom tidigare skett var det härvid avsett, att
samråd beträffande kontorsorganisatoriska spörsmål skulle äga rum med
statens organisationsnämnd. Ett förslag i ämnet hade beräknats kunna överlämnas
till 1960 års riksdag.
I sitt i ämnet avgivna, av 1959 års riksdag godkända utlåtande nr 7, sade
sig bankoutskottet ha funnit välbetänkt, att fullmäktige låtit föranstalta om
en utredning rörande riksgäldskontorets organisation, varvid utskottet förutsatte,
att statens organisationsnämnd skulle få tillfälle att självständigt
pröva problemet i dess helhet. Undersökningen borde även gälla verksamheten
inom riksdagens ekonomibyrå. Resultatet av utredningsarbetet borde om
möjligt redovisas för 1960 års riksdag.
Med anledning av vad sålunda förekommit hemställde fullmäktige i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 23 april 1959 om uppdrag för statens organisationsnämnd
att lämna sin medverkan vid översynen av riksgäldskontorets
och riksdagens ekonomibyrås organisation. Sedan nämnden erhållit sådant
uppdrag, har nämnden, efter företagen organisationsundersökning inom riksgäldskontoret
och riksdagens ekonomibyrå, till fullmäktige den 30 januari
1960 avgivit här bilagda, den 13 januari 1960 dagtecknade rapport, vari redovisas
de vid undersökningen framkomna resultaten, innefattande bl. a. förslag
till ny organisation för riksgäldskontoret och ekonomibyrån.
Syftet med organisationsnämndens undersökningar har beträffande riksgäldskontoret
i första hand varit att få underlag för en bedömning av möjligheterna
att åstadkomma en lämpligare och efter göromålens art och omfattning
bättre avpassad byråindelning än den nuvarande och i andra hand
att studera, huruvida rationaliseringar kunde vara möjliga beträffande de
mera personalkrävande arbetsrutinerna. Nämnden har däremot icke inriktat
sina undersökningar på detalj spörsmål och ej heller på frågor rörande
exempelvis lokalplanering eller vaktmästarorganisation.
Sedan riksgäldsdirektören på fullmäktiges uppdrag på grundval av organisationsnämndens
utredning framlagt ett fullständigt förslag till omorganisation
av riksgäldskontoret, har detta förslag varit föremål för förhand
-
Bankoutskottets utlåtande nr 2b år 1960
5
lingar med vederbörande personalorganisationer1 med undantag för vaktmästarna,
som icke påkallat några förhandlingar. De vid dessa förhandlingar
uppnådda överenskommelserna har biträtts av fullmäktige.
Beträffande riksdagens ekonomibyrå har nämndens undersökningar avsett
en fullständig genomgång av kontorsorganisationen. Nämndens förslag
har delgivits t. f. chefen för ekonomibyrån, som i anledning härav till fullmäktige
inkommit med två särskilda skrivelser.
I häröver avgivet utlåtande har organisationsnämnden i skrivelse till fullmäktige
den 28 mars 1960 anfört följande:
Sedan organisationsnämnden den 13 januari i år behandlade frågan
om riksgäldskontorets och riksdagens ekonomibyrås ställning och organisation
har i riksdagen motionsledes (II: 148) framförts ett yrkande
att till 1960 års höstriksdag måtte uppskjutas behandlingen av riksgäldsfullmäktiges
i skrivelse den 5 november 1959 gjorda framställning
angående avlöningsbestämmelserna för de hos riksdagen tillfälligt anställda
tjänstemännen.
Även författningsutredningen torde nu inom en närmare framtid
kunna väntas avlämna sitt betänkande, vilket med största sannolikhet
kommer att beröra riksdagens uppgifter på sådant sätt, att organisation
och arbetsförhållanden påverkas.
Under sådana förhållanden bör enligt nämndens mening ställningstagandet
till ekonomibyråns omorganisation anstå tills ytterligare klarhet
vunnits. Nämnden anser därför, att nuvarande organisation med de
av riksdagen och riksgäldsfullmäktige inrättade tjänsterna tills vidare
bör bibehållas.
Med anledning av vad organisationsnämnden sålunda anfört har fullmäktige
ansett sig icke nu böra framlägga något förslag till omorganisation av
riksdagens ekonomibyrå. I det följande upptages alltså allenast frågan om
riksgäldskontorets organisation. De förslag, som i detta hänseende i särskilda
avsnitt redovisas, grundar sig på organisationsnämndens och riksgäldsdirektörens
utredningar samt de ovannämnda förhandlingsöverenskommelserna.
BYRÅORGANISATIONEN
Riksgäldskontoret är sedan år 1935, då den nuvarande organisationen i
stort sett fastställdes, uppdelat på fem byråer, var och en med en chef, för
närvarande i lönegrad B 1, nämligen kanslibyrån, räkenskapsbyrån, obligationsbyrån,
statsskuldboksbyrån och revisionsbyrån. Angående de arbetsuppgifter,
som åvilar de skilda byråerna samt beträffande den nuvarande
personalorganisationen, torde få hänvisas till nämndens rapport (s. 6—7).
Utgående från vissa allmänna av nämnden anförda synpunkter på riksgäldskontorets
arbetsuppgifter uppställer nämnden i sin rapport (s. 10—11)
två krav för en nyorganisation av riksgäldskontoret och ekonomibyrån. För
det första bör enligt nämnden den nya organisationen inte endast fylla de krav
på rationell indelning i arbetsenheter, som uppställes i dagens läge, utan också
vara anpassningsbar till förändringar i arbetsuppgifternas struktur, och
för det andra bör i organisationen inordnas en funktion för systematisk per
-
l Förhandlingsprotokollen har i stencil bifogats fullmäktiges framställning.
6
Bankoutskottets utlåtande nr 2b år 1960
sonalplanering, som skulle kunna underlätta ett effektivt utnyttjande av
personalresurserna. Från dessa utgångspunkter föreslår nämnden en uppdelning
av riksgäldskontorets arbetsuppgifter på tre byråer under riksgäldsdirektören;
revisionen skulle bilda en egen enhet liksom riksdagens ekonomibyrå.
En huvudpunkt i förslaget (s. 13) är att man till en enda byrå sammanfört
arbetsuppgifter, som har avseende på dels riksgäldskontorets direkta
låne- och kreditverksamhet, inklusive emissioner, och dels den rena medelsförvaltningen.
Denna byrå, förslagsvis benämnd finansbyrån, är också avsedd
att svara för det kontinuerliga studiet av kreditmarknaden och att tillhandahålla
fullmäktige och riksgäldsdirektören material för bedömande av
lånebehov, såväl lång- som kortfristigt. Finansbyrån skulle bildas genom en
sammanslagning av den del av nuvarande obligationsbyrån, som ombesörjer
riksgäldskontorets emissionsverksamhet, med nuvarande räkenskapsbyrån.
Till en annan byrå, benämnd obligationsbyrån, skulle enligt förslaget i
första hand samlas alla arbetsuppgifter, som sammanhänger med ränteoch
premielån efter emissionen, dvs. de uppgifter som för närvarande åvilar
statsskuldboksbyrån samt nuvarande obligationsbyrån i vad avser dragningar
på premielån, vinstkontroll och kupongkontroll.
Under kanslibyrån skulle förläggas bl. a. personalplaneringen och den
centraliserade avlöningsuträkningen. I övrigt skulle byrån handhava sina
hittillsvarande arbetsuppgifter av väsentligen administrativ och juridisk natur
obeskurna.
Beträffande nämndens förslag till ny byråorganisation torde i övrigt få
hänvisas till det i nämndens rapport intagna organisationsschemat.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, innebär organisationsnämndens
ifrågavarande förslag väsentligen en krympning av riksgäldskontorets
byråorganisation från fem till tre byråer, varje byrå uppdelad på två sektioner.
Denna krympning föreslås skola ske dels genom en omläggning av
revisionsarbetet och dels genom en omfördelning av arbetsuppgifterna i övrigt.
Därigenom skulle två byråchefsbefattningar i riksgäldskontoret kunna
indragas. En så stark beskärning av riksgäldskontorets nuvarande topporganisation
skulle måhända kunna vara ägnad att väcka vissa betänkligheter,
särskilt mot bakgrunden av den fortgående statsskuldsökningen. Det bör
då framhållas, att riksgäldskontorets personalorganisation under de senare
åren väsentligt nedbringats genom vidtagna rationaliseringsåtgärder. Med
hänsyn härtill framstår den föreslagna koncentreringen av arbetskrafterna
på färre byråer som både möjlig och önskvärd. En fördel med den föreslagna
organisationen är dessutom, att den i stort sett bibehåller nuvarande arbetsenheter
i riksgäldskontoret intakta. Inom ramen för den nya byråorganisationen
finnes jämväl ett visst utrymme för en anpassning efter de olika krav,
som framdeles kan komma att ställas på riksgäldskontoret. Organisationen
kan sålunda vid behov utbyggas med nya underavdelningar. Erinras må jämväl,
att fullmäktige äger att inom den nya organisationens ram verkställa de
omflyttningar av tjänster, som för arbetets behöriga gång och för personalens
rationella utnyttjande kan påkallas. Vad angår den föreslagna utbrytningen
av revisionsverksamheten ur byråorganisationen och begränsningen
i samband därmed av den nya revisionsavdelningens granskningsverksamhet
Bankoutskottel.s utlåtande nr 24 är 1960
7
synes denna, på sätt närmare utvecklas i det följande, likaså ändamålsenlig.
Organisationsnämndens ifrågavarande förslag har fullmäktige funnit sig
böra godtaga såsom grund för en omorganisation av riksgäldskontoret.
BYRÅERNAS INRE ORGANISATION
Såsom inledningsvis nämnts har organisationsnämndens undersökningar
inte inriktats på detalj spörsmål — bortsett från vissa av speciella skäl särskilt
studerade arbetsrutiner. Detta gör, att nämnden vad angår de föreslagna
byråernas inom riksgäldskontoret inre organisation begränsat sig till att
i huvudsak ange en enligt nämndens mening lämplig fördelning av ärendena
på olika sektioner, var och en under ledning av en sektionschef i någon av
lönegraderna 19, 21 eller 23. Nämnden har däremot icke gått in på behovet
av eller löneställningen för personal under sektionscheferna. Såsom riktpunkt
för byråernas organisation i övrigt anges, att byråerna personalmässigt
sett bör ges en minimiorganisation, dvs. att för varje särskild arbetsgrupp
eller arbetsrutin bör finnas en stomorganisation med ett mycket begränsat
antal tjänstemän. Härigenom avses att tillskapa en rörlig reserv, huvudsakligast
i de lägsta lönegraderna, för inplacering på olika arbetsgrupper allt
efter behov.
Mot denna principiella uppläggning av byråernas organisation och tillskapandet
av en rörlig arbetsreserv av biträden har fullmäktige i stort sett icke
något att erinra. Till den rörliga reserven bör emellertid liksom för närvarande
hänföras även viss personal i kammarskrivar- och revisorsgraderna
(inklusive amanuenser).
Närmast upptages nu till granskning de av organisationsnämnden framlagda
förslagen beträffande byråernas inre organisation, vilka kompletteras
med förslag rörande erforderlig personal över biträdesgraderna.
Kanslibyrån
Kanslibyrån föreslås av organisationsnämnden skola uppdelas på två sektioner,
sekretariatet och personalsektionen, med den fördelning av arbetsuppgifterna,
som närmare framgår av nämndens redogörelse på s. 11—13.
Enligt organisationsnämndens förslag skulle bl. a. avlöningsärendena angående
riksdagens tjänstemän och övrig personal i riksdagshuset överflyttas
till den föreslagna personalsektionen på kanslibyrån, till vilken i övrigt
skulle koncentreras allt arbete med icke blott som för närvarande uträkning
utan även kontroll av avlöningar och pensioner för samtliga riksdagens verk
utom riksbanken. Då, såsom redan nämnts, fullmäktige med hänsyn till av
organisationsnämnden anförda omständigheter icke avser att i förevarande
sammanhang framlägga något förslag angående omorganisation av riksdagens
ekonomibyrå, torde någon ändring beträffande ekonomibyråns handläggning
av avlöningsärenden tills vidare icke böra ske, även om den av
nämnden föreslagna överflyttningen till riksgäldskontoret skulle ha inneburit
viss besparing. Den ökning av arbetsuppgifterna, som genom överflyttningen
skulle ha uppkommit för personalsektionen, skulle nämligen icke
ha påkallat någon utökning av kvalificerad personal på denna sektion. Däremot
skulle överflyttningen ha möjliggjort indragning av en revisorstjänst
på ekonomibyrån genom en omfördelning av arbetsuppgifter inom riksgäldskontoret
och ekonomibyrån.
8
Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960
Organisationsnämndens förslag i övrigt beträffande kanslibyråns organisation,
särskilt i vad avser personalplaneringen, har fullmäktige ansett
välmotiverade, och fullmäktige biträder därför desamma. Personalsektionen
kommer dessutom att anförtros upphandlingsärendena, som för närvarande
handlägges av räkenskapsbyrån, samt postöppningen, som nu ombesörjes av
revisionsbyrån.
Beträffande löneställningen för de båda sektionscheferna har organisationsnämnden
ansett, att någon av lönegraderna A 21 eller A 23 närmast
svarar mot karaktären av arbetsuppgifterna. Vad angår chefen för sekretariatet,
vilken måste ha juridisk utbildning (enl. gällande kompetensföreskrifter
jämväl domarutbildning) och även får förutsättas skola fungera såsom
byråchefens ersättare, synes en lägre lönegrad än nuvarande A 23 icke
böra ifrågakomma. Beträffande åter chefen för personalsektionen torde, även
med beaktande av att sektionens arbetsuppgifter skulle bli rätt omfattande,
lönegraden A 21 (förste revisor) få anses lämpligt avvägd. Personalsektionschefen
skall självfallet i alla avseenden vara underställd chefen för kanslibyrån.
Viktigare frågor rörande personalplanering bör underställas riksgäldsdirektören,
som efter samråd med byråcheferna fattar beslut. Lämpligt
torde vara att chefen för personalsektionen — vilket organisationsnämnden
förutsatt skola regelmässigt ske — tillika utses till verkets organisationsföredragande;
i sådan egenskap bör han föredraga ärenden direkt för riksgäldsdirektören.
Såsom närmaste man bör personalsektionschefen med hänsyn till önskvärdheten
av största möjliga kontinuitet och enhetlighet vid behandlingen
av avlönings- och pensionsärenden samt övriga personalfrågor ha en relativt
kvalificerad ersättare, förslagsvis i lönegraden A 19 (revisor). Såsom ytterligare
motiv härför kan anföras, att ifrågavarande tjänsteman kommer att
få vissa kontrolluppgifter, som för närvarande åvilar en tjänsteman på revisionsbyrån
i samma lönegrad. I övrigt skulle personalen på denna sektion
utgöras av biträden, därav två mera kvalificerade. Personaluppsättningen
på sekretariatet skulle under sektionschefen utgöras av en jurist i befordringsgången
samt personal för skrivbyrån; ett kvalificerat biträde erfordras
för huvudsakligen registratorsgöromål och utländsk korrespondens.
Beträffande nyssnämnda juristbefattning i befordringsgången (för närvarande
med % tjänstgöring) är denna erforderlig icke blott för handläggningen
av vissa juridiska ärenden utan jämväl för protokollskrivning samt
utredningar av olika slag. Med hänsyn härtill torde även i fortsättningen
behov föreligga av ifrågavarande befattning, vilken f. n. är uppförd i lönegrad
A 19.
Kanslibyrån skulle sålunda i enlighet med vad som nu förordats få följande
organisation.
Kanslibyrån
Byråchef (Bl)
Sekretariatet
Personalsektionen
(med skrivbyrån)
1 förste byråsekreterare (A 23),
sektionschef
chef
1 revisor (A 19)
Biträdespersonal
1 förste revisor (A 21), sektions -
1 byråsekreterare (A 19) (jurist i
befordringsgången)
Biträdespersonal
Bankoutskottets utlåtande nr 2i år 1960
9
Finansbyrån
Arten och omfattningen av finansbyråns arbetsuppgifter framgår av redogörelsen
på s. 13—14 i organisationsnämndens rapport. Inrättandet av
denna byrå — genom att sammanföra de egentliga å den nuvarande obligationsbyrån
handlagda emissionsärendena och räkenskapsbyråns arbetsuppgifter
•—- innebär enligt fullmäktiges uppfattning ett gott grepp i syfte att ernå
en slagkraftig organisation inom denna centrala gren av riksgäldskontorets
rörelse, som avser upplåningsverksamheten och medelsförvaltningen. Finansbyrån
bör härutöver anförtros riksgäldskontorets uppgifter i samband med
lönsparandet. För att byrån skall kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra
sina viktiga arbetsuppgifter, måste byrån utrustas med ett jämförelsevis
stort antal kvalificerade tjänstemän. Närmast under byråchefen men överordnad
de båda sektionscheferna skulle enligt organisationsnämndens förslag
finnas en tjänsteman i byrådirektörs grad, vilken tillika skulle fungera
såsom byråchefens ställföreträdare. Det torde få förutsättas, att ifrågavarande
tjänsteman i första hand skall medverka vid handläggningen av emissions-
och lånefrågor.
Organisationsnämnden har föreslagit, att byrådirektören skulle placeras
i lönegraden A 24 och chefen för emissionssektionen i A 21. Vid förhandlingar
mellan representanter för fullmäktige samt för Statstjänstemännens
riksförbund och den därtill anslutna Riksgäldstjänstemännens förening har
enhälligt förordats en högre löneställning för dessa tjänstemän, nämligen
A 26 för byrådirektören och A 23 för sektionschefen. Med hänsyn till de
synnerligen ansvarsfulla arbetsuppgifter, som kommer att åvila ifrågavarande
tjänstemän, samt till de stora krav på ekonomisk skolning och erfarenhet
som måste ställas på dessa befattningshavare, har fullmäktige ansett
sig böra godkänna vad sålunda förordats.
Till nuvarande obligationsbyrån är knuten en expert med ekonomisk utbildning
för undersökningar och utredningar i särskilt kreditmarknadsfrågor
m. m. Denne tjänsteman, som för närvarande tjänstgör på halvtid, bör
efter omorganisationen placeras på finansbyråns emissionssektion och därvid
med hänsyn till nämnda kvalificerade arbetsuppgifter bibehållas i sin
nuvarande lönegrad A 23 (förste aktuarie). Man torde vidare böra räkna med
att hans tjänstgöring framdeles måste utsträckas från halvtid till heltid. På
sektionen synes i övrigt böra placeras några biträden. Personaluppsättningen
inom emissionssektionen skulle enligt detta förslag i stort sett motsvara den,
som enligt nuvarande organisation är mera stadigvarande avdelad inom obligationsbyrån
för handläggning av emissions- och lånefrågor. Under tider,
då låneemissioner pågår, måste personalen förstärkas genom biträden från
andra byråer och eventuellt även med tillfälligt anställd personal.
Även i fråga om räkenskapssektionen har organisationsnämnden föreslagit,
att sektionschefen skulle placeras i lönegraden A 21. Enl. fullmäktiges mening
är en högre lönegradsplacering motiverad med hänsyn till det ökade ansvar,
som efter omorganisationen kommer att ställas på denna tjänsteman. Han
kommer nämligen tillsammans med sin närmaste man, för närvarande en
revisor i A 19, att få övertaga en icke oväsentlig del av de arbetsuppgifter
beträffande medelsförvaltningen, som för närvarande åligger byråchefen på
räkenskapsbyrån. Sektionschefen har vidare att utarbeta redogörelser för
riksgäldskontorets verksamhet (årsboken och berättelsen till riksdagen) samt
10
Bankoutskottets utlåtande nr 2b år 1960
verkställa beräkningar av lånebehovet m. m. Han måste besitta ingående
kännedom om statsfinanserna och den statliga bokföringsorganisationen. De
kvalificerade göromål, som kommer att åvila ifrågavarande tjänsteman, gör
det enligt fullmäktiges mening befogat, att han placeras i 23 :e lönegraden,
vilken i regel tillämpas för närmast jämförliga tjänstemän i statsförvaltningen.
Denna placering har även förordats i förut omnämnda förhandlingsöverenskommelse.
Vad angår den föreslagna revisorn på räkenskapssektionen skulle dennes
arbetsuppgifter efter omorganisationen bli så väsentligt utökade, att en placering
i A 21 är motiverad. I sammanhanget må särskilt framhållas, att revisorn
skall svara för den interna kontrollen av utanordningar och inkomstreversal
ävensom huvudbokföringen, vilken för närvarande jämte andra uppgifter
åligger de två högsta tjänstemännen på revisionsbyrån.
Beträffande personalen i övrigt på räkenskapssektionen och den därtill
hörande kassaexpeditionen föreslås i jämförelse med organisationen av den
nuvarande räkenskap sbyrån bl. a. följande ändringar. Befattningen såsom
kassakontrollant i A 15 ersättes i samband med innehavarens pensionering
den 1 juli 1960 med en befattning som förste kontorsskrivare i A 12 (kassakontrollant).
I samband med att upphandlingsdetaljen såsom redan nämnts
skulle överflyttas från räkenskapsbyrån till kanslibyrån kan vidare en av de
två på räkenskapsbyrån nu bokförda förste kammarskrivarna undvaras på
räkenskapssektionen. Härjämte skulle kassaexpeditionen övertaga det arbete,
som för närvarande ombesörjes av statsskuldboksbyråns expedition,
varigenom två i denna sistnämnda expedition hittills sysselsatta kvalificerade
biträden skulle lösgöras för andra arbetsuppgifter. Denna fråga beröres närmare
i det följande.
Slutligen må nämnas, att kassörsbefattningen torde böra bibehållas tills
vidare, varjämte på räkenskapssektionen lämpligen bör redovisas ytterligare
en i den nuvarande kontorsorganisationen ingående revisor (A 19).
Finansbyråns organisation föreslås sålunda bli följande:
Finansbyrån
Byråchef (Bl)
1 byrådirektör (A 26)
Emissionssektionen
1 kamrerare (A 23), sektionschef
1 förste aktuarie (A 23), expert i
kreditmarknadsfrågor
Biträdespersonal
Räkenskapssektionen
1 kamrerare (A 23), sektionschef
1 förste revisor (A 21)
1 kassör (A 19)
1 revisor (A 19)1
1 amanuens i reglerad befordringsgång
(A 13—A19)1
1 förste kammarskrivare (A 17)1
Biträdespersonal
Organisationsnämnden har med hänsyn till den centrala ställning, chefen
för finansbyrån intager i riksgäldskontorets organisation, ansett det vara
lämpligt, att han fungerar såsom riksgäldsdirektörens ställföreträdare, vilket
uppdrag är förenat med särskild ersättning. Otvivelaktigt skulle en sådan
i Rörlig personal.
Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1960
11
anordning såtillvida vara till fördel för verket, som den skulle öka möjligheten
att till den viktiga posten såsom chef för finansbyrån förvärva en person,
som besitter ingående kännedom om emissionsverksamhet och upplåningsfrågor
i allmänhet. Förslaget är sålunda värt allt beaktande, men syftet
med detsamma skulle också kunna vinnas genom en högre lönegradsplacering
för ifrågavarande byråchef utan att direkt knyta ställföreträdarskapet
till denna tjänst. Frågan torde emellertid kräva ytterligare övervägande.
Med hänsyn härtill torde någon ändring icke nu böra göras i gällande regler
för utseende av ställföreträdare för riksgäldsdirektören. Fullmäktige vill
därför såsom hittills förbehålla sig full valfrihet i nu nämnt hänseende.
Obligationsbyrån
Byråns arbetsuppgifter samt fördelningen av dessa på olika avdelningar
enligt organisationsnämndens förslag framgår av rapporten på s. 14 15.
Förslaget att till en ny obligationsbyrå sammanföra dels den nuvarande statsskuldboksbyrån
och dels de arbetsuppgifter från den nuvarande obligationshyrån,
som enligt förslaget icke skall överföras till finansbyran, har i det
föregående i princip tillstyrkts. Även för obligationsbyrån har nämnden förordat
en uppdelning av arbetet på två sektioner, var och en med en sektionschef,
direkt underställd byråchefen.
Nämnden har såsom grund för sitt förslag till sektionsindelning gjort åtskillnad
mellan sådana göromål, som äger samband med räntelån, och sådana,
som hör samman med premielånen. En ur arbetssynpunkt lämpligare
indelningsgrund torde emellertid vinnas, därest indelningen sker enligt det
andra av nämnden diskuterade alternativet, nämligen på basis av om obligationerna
är inskrivna eller icke. Därest så sker skulle den nuvarande statsskuldboksbyrån
såsom en naturlig och obruten arbetsenhet uppgå i och bilda
den ena sektionen, för inskrivna obligationer eller statsskuldbokssektionen,
och de olika arbetsgruppernas kontinuitet skulle då icke behöva sprängas
genom konstruktioner, som i praktiken skulle visa sig svåra att strikt tilllämpa.
Sektionen för inskrivna obligationer bör lämpligen benämnas statsskuldbokssektionen
och sektionen för icke inskrivna obligationer vinst- och
kupongsektionen, vilka benämningar i huvudsak täcker sektionernas arbetsuppgifter.
Enligt nämndens uppfattning skulle sektionschefernas arbetsuppgifter och
ställning närmast svara mot någon av lönegraderna A 19 eller A 21. Beträffande
chefen för statsskuldbokssektionen må emellertid framhållas, att de
omfattande arbetsuppgifter, som nu åligger motsvarande tjänst i nuvarande
organisation och vilka icke kommer att ändras genom omorganisationen,
synes motivera, att löneställningen för denna tjänst bibehålies i lönegraden
A 23 (kamrerare). Chefen för vinst- och kupongsektionen torde däremot böra
placeras i lönegraden A 21.
Den nuvarande statsskuldboksbyrån är uppdelad i tva avdelningar, inskrivningsavdelningen
och valvsavdelningen. Denna indelning bör tills vidare
bibehållas i den nya organisationen.
På inskrivningsavdelningen torde liksom nu böra placeras en förste revisor
i A 21 och en revisor (korrespondent) i A 19 samt dessutom erforderlig
biträdespersonal.
Av de olika arbetsgrupper, som ingår under inskrivningsavdelningen, har
organisationsnämnden särskilt berört den grupp, som sysslar med vinstsök
-
12
Bankoutskottets utlåtande nr 2t dr 1960
ning i fråga om inskrivna premieobligationer. Utredningen har givit vid handen,
att en viss minskning av biträdespersonalen inom denna arbetsgrupp är
möjlig att genomföra. Såsom en konsekvens av inskrivningsstoppet och inlösen
av 1945 års premielån har vissa åtgärder i sådant avseende redan genomförts,
och en fortsatt successiv minskning av personalen är avsedd att
ske i anslutning till kommande inlösen av premielån. Nämnden har vidare
föreslagit, att statsskuldboksbyråns nuvarande expedition skulle nedläggas,
varvid dess arbete skulle övertagas av finansbyråns kassaexpedition.
Även denna omläggning skall genomföras. Den minskning av behovet av biträden
inom statsskuldbokssektionen, som kan ernås genom här avsedda
åtgärder, beröres närmare i det följande.
Organisationsnämnden har i övrigt icke närmare ingått på organisationen
av statsskuldbokssektionen. Det är emellertid lämpligt att till valvsavdelningen
från den nuvarande obligationsbyrån överflytta vården av i dess valv
förvarade värden, såsom premieobligationer avsedda för försäljning på avbetalning
genom riksgäldskontorets kommissionärer samt värdehandlingar
tillhörande vissa reparationsfonder m. m. Denna utvidgning av valvsavdelningens
arbetsuppgifter kan genomföras utan ökning av avdelningens personal.
Arbetet inom valvsavdelningen kommer att minska såsom en följd av det
förut omnämnda inskrivningsstoppet för premieobligationer, men avdelningen
kommer ännu under några år att ha en stor stock av premieobligationer
att förvalta, samtidigt som inskrivningarna av räntebärande obligationer
kommer att successivt öka. Avvecklingen av de nu inskrivna premieobligationerna
kommer dessutom att innebära ett betydande arbete för valvsavdelningen.
En indragning av valvsavdelningen såsom en särskild enhet i
organisationen kan sålunda icke bli aktuell under de närmast följande åren.
Inskrivningsstoppets inverkan på avdelningens arbete bör emellertid följas
med uppmärksamhet och frågan om en omläggning av valvsorganisationen
bör upptagas till övervägande, så snart ytterligare ett antal äldre premielån
inlösts.
Chefen för statsskuldboksbyråns valvsavdelning är för närvarande en
tjänsteman i lönegraden A 24 (byrådirektör). Det är emellertid i gällande
personalförteckning för riksgäldskontoret fastslaget, att befattningen vid
nuvarande innehavarens avgång, vilken kommer att äga rum vid utgången
av juni månad 1960, skall ändras till en tjänst i lönegraden A 21 (kamrerare).
Ansvaret för de inskrivna och i statsskuldboksbyråns valv förvarade
obligationerna åligger förutom chefen två andra tjänstemän. Under senare
år har eftersträvats att för den egentliga valvstjänsten minska antalet högre
befattningshavare och ersätta dessa med kvalificerad biträdespersonal. Sålunda
har den ändringen redan vidtagits, att en förste kammarskrivare ersatts
av en förste kontorsskrivare. Erfarenheterna av denna anordning har varit
enbart goda, och det torde vara lämpligt att vid organisationen av den nya
valvsavdelningen nu gå ytterligare ett steg på den inslagna vägen genom att
från valvstjänsten frigöra en befattningshavare i revisorsgraden och ersätta
även denne med en förste kontorsskrivare. Valvsavdelningen skulle alltså
tills vidare komma att utgöras av en kamrerare i A 21 och två förste kontorsskrivare
i A 12.
Vad angår personaluppsättningen på vinst- och kupongsektionen torde —
förutom chefen, förste revisor i A 21, och biträdespersonal — tills vidare
Bankoutskottets utlåtande nr 2i år 1960
13
böra placeras 1 revisor (A 19) och 1 förste kammarskrivare (A 17). Sistnämnda
båda tjänstemän skulle ingå i den rörliga personalreserven.
Obligationsbyråns organisation skulle sålunda enligt det nu förordade förslaget
bli följande:
Obligationsbyrån
Byråchef (Bl)
Statsskuldbokssektionen
(Inskrivningsavdelningen)
1 kamrerare (A 23), sektionschef
1 förste revisor (A 21)
1 revisor; korrespondent (A 19)
Biträdespersonal
Valvsavdelningen (vårdare)
1 kamrerare (A 21)
2 förste kontor sskrivare (A 12)
Vinst- och kupongsektionen
1 förste revisor (A 21), sektionschef
1
revisor (A 19)1
1 förste kammarskrivare (A 17)1
Biträdespersonal
REVISIONEN
Organisationsnämndens förslag innebär en omläggning av det revisionsarbete,
som för närvarande utföres av revisionsbyrån. Den kamerala revision,
som skall verkställas av den föreslagna revisionsavdelningen, skulle i vad
avser bokföringen av riksgäldskontorets inkomster och utgifter samt utbetalningen
av avlöningar, pensioner m. m. väsentligen begränsas till granskning
genom stickprov. Det förutsättes härvid, att samtliga räkenskapshandlingar
samt avlönings- och pensionslistor förgranskas på respektive finans- och
kanslibyråerna. Denna kontroll torde tillsammans med revisionsavdelningens
stickprovsgranskning på ett betryggande sätt tillgodose de krav, som bör
ställas på revisionen av riksgäldskontorets medelsredovisning. Ifrågavarande
kontrollanordningar överensstämmer med vad som numera tillämpas inom
statsförvaltningen.
Den föreslagna omläggningen synes böra genomföras i enlighet med organisationsnämndens
förslag. Den nya revisionsavdelningen bör sålunda utgöras
av en förste revisor i lönegraden A 23 samt ett eller två biträden. Vad härefter
beträffar kontrollen över värdeförvaltningen och kassor skulle denna
enligt förslaget utövas av den nya revisionsavdelningen i minst samma utsträckning
som för närvarande sker genom revisionsbyrån. Såsom redan
nämnts skulle postöppningen övertagas av kanslibyrån.
Vid övergång till den nya ordningen bör, i anslutning till vad nämnden
ifrågasatt, efter samråd med riksdagens revisorer, revisionsavdelningens
arbetsuppgifter och arbetssätt noga fixeras. Förste revisorns arbetsuppgifter
bör härvid anges i en detaljerad av fullmäktige fastställd, konfidentiell instruktion,
i vilken jämväl omfattningen av stickprovsgranskningen bör angivas.
Härav följer, att de nuvarande anvisningarna rörande revisionen i tjänstgöringsordningen
bör ersättas med allmänt hållna bestämmelser. Revisionsavdelningen
förutsättes i likhet med den nuvarande revisionsbyrån bliva
direkt underställd fullmäktige.
l Börlig personal.
14
Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1960
BITRÄDESPERSONALEN
Riksgäldskontorets biträdespersonal är fördelad på lönegraderna A 12
(förste kontorsskrivare), A 10 (kontorsskrivare), A 9 (kontorist) och A 7
(kameralbiträde) samt biträden i reglerad befordringsgång. Kontoristbefattningarna
infördes för riksgäldskontorets vidkommande i samband med 1953
års tjänsteförteckningsrevision och knöts då i likhet med vad fallet är beträffande
biträdesbefattningarna i 10 :e och 12 :e lönegraderna till vissa bestämda
arbetsuppgifter. Kameralbiträdesbefattningarna är däremot numera att betrakta
väsentligen som en påbyggnad av den reglerade befordringsgången för
biträdespersonal. Vikariatsförordnanden meddelas icke på sistnämnda
tjänster.
Såsom redan inledningsvis omnämnts, har det av riksgäldsdirektören på
fullmäktiges uppdrag utarbetade fullständiga förslaget till omorganisation av
riksgäldskontoret, såvitt avsåg biträdespersonalen, varit föremål för förhandlingar
med Statstjänstemannaförbundet och riksgäldskontorets därtill anknutna
kvinnliga personalförening. Den förhandlingsöverenskominelse, som
därvid träffades och som fullmäktige funnit sig böra biträda, innebär, att
ytterligare två förste kontorsskrivartjänster i Ao 12 och likaledes ytterligare
två kontorsskrivartjänster i Ao 10 skulle tillkomma utöver i nuvarande personalförteckning
för riksgäldskontoret upptagna sex förste kontorsskrivare i
Ao 12 och åtta kontorsskrivare i Ao 10. Härvid har förutsatts, att ur den nuvarande
personalorganisationen skulle utgå en tjänst som e. o. förste kontorsskrivare
(Ae 12) och två tjänster som e. o. kontorsskrivare (Ae 10) samt att
en översyn skulle ske framdeles av löneställningen för sektionscheferna underställd
personal med hänsyn tagen till arbetsuppgifternas art. — I övrigt
föreslår fullmäktige, att samtliga nuvarande ordinarie befattningar i kontorist-
och kameralbiträdesgraderna (Ao 9 och Ao 7) skall bibehållas tills vidare.
En av kontoristtjänsterna, som för närvarande är vakant, kommer härvid
att besättas med en vaktmästare, som för närvarande innehar extra tjänst
i samma lönegrad (Ag9) såsom arkivtjänsteman.
De högre biträdesbefattningarnas anknytning till bestämda arbetsuppgifter
har visat sig medföra en viss stelhet och orörlighet, som varit till hinder för
ett effektivt utnyttjande av personalen och en smidig anpassning till de skiftningar
i fråga om arbetets art och omfattning, vilka, såsom organisationsnämnden
påpekat, är så karakteristiska för riksgäldskontorets verksamhet.
Systemet har även haft till följd, att vikariatsförordnanden i regel ansetts
böra meddelas vid vakans å någon av de ifrågavarande tjänsterna. Fullmäktige
anser, att en ökad rörlighet i fråga om biträdespersonalens utnyttjande
i möjligaste mån bör såsom ett led i den tidigare omnämnda centrala
personalplaneringen eftersträvas. Beträffande förste kontorsskrivartjänsterna
torde emellertid i allmänhet befinnas ändamålsenligt att såsom hittills utplacera
dem på viss angiven byrå såsom arbetsledare med bestämda arbetsuppgifter,
och även beträffande vissa kontorsskrivartjänster torde detta bli fallet.
I övrigt torde det få ankomma på personalplaneringen att tillse att biträdespersonalen,
såväl den befordrade som den icke befordrade, blir effektivt
utnyttjad inom de verksamhetsområden, där de vid varje tillfälle bäst behövs.
Vikariatsförordnanden vid uppkommande ledigheter bör härvid i
princip icke meddelas i andra fall än då verksledningen med hänsyn till
arbetsuppgifternas art och omfattning finner detta nödvändigt. Fullmäktige
Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960
15
kommer härjämte att ha sin fortsatta uppmärksamhet inriktad på att de besparingar
i fråga om personalkostnader, som möjliggöres i samband med
inlösen av äldre premielån, tillvaratages.
VAKTMÄSTARPERSONALEN
Riksgäldskontorets vaktmästarorganisation utgöres för närvarande av 1
övervaktmästare (Ao 11), 1 förste riksgäldsvaktmästare (Ao 9) samt 5 riksgäldsvaktmästare
(Ao 7); 1 förste riksgäldsvaktmästarbefattning och 2 riksgäldsvaktmästarbefattningar
är sedan länge vakanta. Härtill kommer, att en
av de 5 riksgäldsvaktmästarna sedan fem år tillbaka bestrider en tjänst i lönegraden
Ag 9 såsom föreståndare för riksgäldskontorets arkiv och statsskuldboksbyråns
aktsamling. Den egentliga vaktmästarkåren har sålunda successivt
nedbringats från inalles 10 till 6 befattningshavare; dessutom finns icke
längre såsom tidigare några extra vaktmästare, frånsett en för bevakning av
riksgäldskontorets expeditionslokal arvodesanställd, pensionerad f. d. polisman.
Någon nyrekrytering till vaktmästarkåren har icke på länge förekommit,
och genomsnittsåldern för de kvarvarande vaktmästarna är så hög som ca
52 år. Dessa omständigheter gör att man nu måste taga ställning till frågan,
huruvida en förstärkning av vaktmästarkåren är påkallad eller om andra utvägar
bör sökas för att täcka det servicebehov, som vaktmästarna hittills avsett
att fylla. Vid övervägandet av detta spörsmål har det befunnits ändamålsenligt
att tills vidare icke vidtaga någon åtgärd för att utfylla vakanserna i
vaktmästarorganisationen utan i stället i erforderlig utsträckning anlita biträdespersonal
för budskickning inom verket. Om nu förordade anordningar
visar sig slå väl ut torde — i mån av framtida uppkommande vakanser — antalet
vaktmästare kunna ytterligare successivt minskas; vid övergående arbetsanhopningar,
såsom vid premielånskonverteringar och andra låneemissioner,
torde behovet av vaktmästarpersonal kunna fyllas genom anlitande av
tillfällig personal eller under tid, då riksdagssession ej pågår, genom lån av
vaktmästare från riksdagens ekonomibyrå. I organisationen bör emellertid nu
upptagas 1 övervaktmästare (A 11), 1 förste riksgäldsvaktmästare (A 9) samt
4 riksgäldsvaktmästare (A 7). Den förutnämnde föreståndaren för riksgäldskontorets
arkiv och statsskuldboksbyråns aktsamling torde i samband härmed
böra slutgiltigt överföras från vaktmästarkåren till en tjänst i A 9 med
tjänstetiteln kontorist.
REKRYTERINGSFRÅGAN
En fråga, som under senaste tiden alltmer aktualiserats för riksgäldskontorets
vidkommande, är rekryteringen av personal, framför allt till de högre
karriärerna inom kontoret. Att så blivit fallet beror till en del på den restriktiva
anställningspolitik, som i anslutning till pågående rationaliseringar tilllämpats
under en följd av år, särskilt accentuerad efter inskrivningsstoppet
för premieobligationer och inför förestående omorganisation, och som i förening
med en hög avgångsfrekvens avsevärt nedbringat riksgäldskontorets
personalresurser; under de senaste fem åren har personalen minskat med 16
tjänstemän. Såsom ur rekryteringssynpunkt särskilt oroande framstår den
osedvanligt höga medelåldern — ca 45 år — för de tjänstemannakategorier,
16
Bankoutskottets utlåtande nr 2b dr 1960
ur vilka riksgäldskontorets högre och högsta tjänstemän normalt sett skall
rekryteras. Till en icke oväsentlig del beror det nu aktuella rekryteringsläget
emellertid på den starka ansvällning av personalen, som inom en relativt kort
tidrymd ägde rum i samband med de arbetskrävande folklånen under krigsåren.
I stor utsträckning kom denna personal, särskilt i mellangraderna, att
även i fortsättningen fast knytas till riksgäldskontoret, och därmed försvårades
i hög grad en kommande successiv naturlig personalrekrytering.
Under de senaste åren har knappast förekommit någon egentlig rekrytering
av personal i riksgäldskontoret — senaste nyanställning av kontorsbiträdesaspiranter
skedde för över två år sedan, medan någon rekrytering inom de
högre karriärerna icke förekommit på fyra år — trots att avgången på personal,
delvis genom pensionering, varit betydande. Under de nu närmast följande
åren kommer personalen att ytterligare minska till följd av beräknelig
naturlig avgång, vilken för perioden 1/8 1960—30/6 1965 uppgår till 17 tjänstemän
(2 byråchefer, 1 förste revisor och 14 biträden). Denna minskning torde
såvitt nu kan bedömas icke vara möjlig att uppväga ens genom verkningarna
av inskrivningsstoppet och de ytterligare rationaliseringsåtgärder, som kan
visa sig möjliga att genomföra. Mot bakgrunden av det nu anförda synes det,
även med beaktande av att det ökade personalbehovet vid förestående premielånskonverteringar
är avsett att väsentligen tillgodoses genom anlitande av
tillfälliga biträden, sannolikt att fullmäktige ganska snart kan bli nödsakade
att upptaga frågan om en viss nyrekrytering av personal.
Riksgäldskontorets personalorganisation upptar för närvarande följande
befattningar i kammarskrivarkarriären, nämligen 3 förste kammarskrivare
i Ao 17, 1 förste kammarskrivare i Ae 17, som tjänstgör som t. f. revisor
på ekonomibyrån, samt 4 kammarskrivare i Ae 15. Av dessa tjänster uppehälles
för närvarande två förste kammarskrivartjänster med vikariatslöneförordnande
samt två e. o. kammar skrivartjänster i Ae 15. Dessutom är 2
kammarskrivarbefattningar i Ao 14 uppförda på övergångsstat. Den ena av
dessa tvä befattningar kommer att bortfalla i och med att innehavaren, som
tillika uppehåller en e. o. kammarskrivartjänst i Ae 15, avgår med pension
från och med den 1 juli 1960. Den andra kammarskrivartjänsten på övergångsstat
innehaves av en tjänsteman, som sedan många år bestrider en icke
ordinarie högre tjänst i statens sakrevision, och måste sålunda tills vidare
bibehållas.
Någon nyrekrytering till kammarskrivarkarriären har icke förekommit
under de senaste 13 åren. Karriären torde emellertid böra bibehållas tills
vidare och viss nyrekrytering ske inom densamma.
Av de ovan omnämnda i riksgäldskontorets personalorganisation för närvarande
upptagna befattningarna i kammarskrivarkarriären föreslås 2 förste
kammar skrivartjänster skola bibehållas.
VISSA RATIONALISERINGSFRÄGOR
Ett av huvudsyftena med organisationsnämndens undersökningar har, såsom
tidigare angivits, varit att studera, huruvida rationaliseringar, eventuellt
genom ökad maskinanvändning, kunde vara möjliga beträffande de mera
personalkrävande arbetsrutinerna inom riksgäldskontoret. De rutiner, som
sålunda specialstuderats, har främst varit dragningarna på premielånen samt
vidare vinstsökning och vinstutbetalning.
Bankoutskottets utlåtande nr 2b år 1960
17
Vad angår dragningarna på premielånen har nämnden undersökt möjligheterna
ur såväl teknisk som ekonomisk synpunkt att ersätta nuvarande manuella
dragningsförfarande med ett maskinellt sådant, närmare bestämt genom
generering av slumptal med elektronisk databehandlingsmaskin. De
härvid framkomna resultaten torde, såsom organisationsnämnden framhållit,
göra det befogat, att riksgäldskontoret föranstaltar om ytterligare utredning
i ämnet. En sådan utredning kommer snarast att igångsättas av fullmäktige.
Först när resultatet av utredningen föreligger, blir det möjligt för
fullmäktige att taga slutlig ställning i denna fråga. Även i övrigt kommer
organisationsnämndens undersökningar i syfte att nedbringa personalbehovet
genom ökad användning av maskinella hjälpmedel att nu fullföljas.
PERSONALBEHOVET
Nedanstående sammanställning utvisar personalens storlek och fördelning
på olika lönegrader enligt här ovan förordade förslag jämfört med nuvarande
— faktiska — personalorganisation (per 1/1 1960) inom riksgäldskontoret
(ordinarie och icke-ordinarie).
Lönegrad |
Tjäns tebenämning |
Nuv. perso-nalorgani-sation (ord. tjänster) |
Föreslagen tjänster) |
ökning + |
B 1 |
Byråchef (riksgäldssekreterare, |
5 |
3 |
— 2 |
A 26 |
Byrådirektör .................... |
— |
1 |
+ 1 |
A 24 |
» .................. |
1 |
-- |
— 1 |
A 23 |
Förste byråsekreterare, förste re-visor, kamrerare, förste aktuarie |
5 |
6 |
+ 1 |
A 21 |
Förste revisor, kamrerare ........ |
5 |
5 |
— |
A 19 |
Byråsekreterare, kassör, revisor ... |
6 |
6 |
— |
A 17 |
Amanuens i befordringsgången ... |
1 |
1 |
-* |
A 17 |
Förste kammarskrivare .......... |
2 |
2 |
— |
A 15 |
Kammarskrivare................. |
2 |
-- |
— 2 |
A 12 |
Förste kontorsskrivare .......... |
7 |
8 |
+ 1 |
A 11 |
övervaktmästare ................ |
1 |
1 |
— |
A 10 |
Kontorsskrivare ................. |
10 |
10 |
-- |
A 9 |
Förste riksgäldsvaktmästare...... |
1 |
1 |
-* |
A 9 |
Kontorist ....................... |
3 |
4 |
+ 1 |
A 9 |
Arkivtjänsteman ................ |
1 |
— |
— 1 |
A 7 |
Kameralbiträde.................. |
24 |
24 |
— |
A 7 |
Hiksgäldsvaktmästare ............ |
5 |
4 |
— 1 |
A 5 |
Kontorsbiträde .................. |
25 |
20 |
— 5 |
A 3 |
» .................. |
1 |
1 |
— |
A 1 |
Kontorsbiträdesaspirant.......... |
1 |
1 |
— |
Arvodes- tjänst |
Ordningsvakt .................... |
1 |
1 |
_ |
107 |
99 |
— 8 |
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. H samt. Nr 21
18
Bcinkoutskottets utlåtande nr 24 år 1960
Av tablån framgår, att antalet tjänstemän i riksgäldskontoret, som enligt
motsvarande tablå i organisationsnämndens rapport (sid. 7) den 1 juli 1959
utgjorde 114, den 1 januari 1960 nedgått till 107 och efter genomförande av
det framlagda förslaget skulle utgöra 99. Härvid har emellertid frånräknats
fyra tjänstemän, som kommer att avgå först någon tid efter den 1 juli 1960.
Vidare bör i detta sammanhang framhållas, att sju av de i tablån härovan
upptagna tjänstemännen har avkortad tjänstgöring (i regel %-tid).
Riksgäldskontorets avlöningskostnader, kalkylerade efter nuvarande lönenivå,
kan från början av 1958 till början av 1960 beräknas ha nedgått med i
runt tal 200 000 kronor, huvudsakligen till följd av vidtagna rationaliseringsåtgärder,
främst inskrivningsstoppet för premieobligationer. Ett genomförande
av den i det föregående föreslagna omorganisationen av riksgäldskontoret
har beräknats medföra en ytterligare besparing i fråga om personalkostnaderna
med sammanlagt ca 135 000 kronor för år.
PERSONALFÖRTECKNING FÖR RIKSGÄLDSKONTORET
Beträffande frågan om personalens fördelning på ordinarie och icke ordinarie
befattningar må erinras om att den starka ansvällningen av statsskulden
efter den senaste omorganisationen av riksgäldskontoret år 1947 i förening
med nödvändigheten att i någon mån förbättra befordringsutsikterna
för särskilt personal i mellangraderna samt för biträdespersonalen föranlett
inrättandet av ett antal extra ordinarie tjänster i A 21 (förste revisor), A 19
(revisor), A 12 (förste kontorsskrivare), A 10 (kontorsskrivare) och A 7
(kameralbiträde), samtidigt som tidigare motsvarande ordinarie tjänster i
lägre lönegrad ställts vakanta. Härjämte har i vissa fall vikariatslöneförordnanden
på längre tid meddelats. Allt detta har gjort personalredovisningen
svåröverskådlig.
Vid den nu företagna översynen har det synts önskvärt, att befattningar,
varav ett mera permanent behov ansetts föreligga, ordinariesättes. Vad särskilt
angår den nya obligationsbyråns statsskuldbokssektion, där arbetsvolymen
väntas komma att minska till följd av inskrivningsstoppet för premieobligationer,
må å andra sidan framhållas, att sektionen under de närmast
följande åren fram till år 1964 kommer att belastas med ett betydande extraarbete
i samband med konverteringar av premielån. Även för denna sektion
erfordras därför en fast kader av ordinarie tjänstemän. Efter år 1963
kan däremot väntas en sådan nedgång i arbetsbördan för denna sektion, att
en förnyad översyn av dess organisation då bör bli aktuell. Till följd av en
naturlig personalavgång från riksgäldskontoret fram till år 1964 kommer eu
eventuell krympning av personalorganisationen på statsskuldbokssektionen
att kunna genomföras utan hinder av att vissa tjänster därstädes innehas av
ordinarie tjänstemän. Detta innebär, att tillsättning av ledigbliven ordinarie
tjänst icke kommer att ske utan att dessförinnan behovet av tjänstens
återbesättande noga prövats.
Utifrån nu åberopade synpunkter föreslås, att sammanlagt 88 tjänster i
riksgäldskontoret — varav 20 kontorsbiträdestjänster — uppföres på ordinarie
stat i enlighet med här nedan intagen tablå, som till jämförelse jämväl
upptar motsvarande uppgifter enligt nu gällande personalförteckning.
Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960
19
Lönegrad |
Tjänstebenämning |
Gällande personal- förteckn. |
Förslag till |
ökning + |
Bp 6 |
Riksgäldsdirektör och chef för riks-gäldskontoret ................. |
1 |
1 |
_ |
Bo 1 |
Byråchef (riksgäldssekreterare, |
5 |
3 |
— 2 |
Ao 26 |
Byrådirektör .................... |
— |
1 |
+ 1 |
Ao 24 |
» .................... |
1 |
— |
- 1 |
Ao 23 |
Förste byråsekreterare, förste revi-sor, kamrerare ................ |
4 |
5 |
+ 1 |
Ao 21 |
Förste revisor, kamrerare ........ |
— |
5 |
+ 5 |
Ao 19 |
Kassör, revisor .................. |
7 |
5 |
— 2 |
Ao 17 |
Förste kammarskrivare .......... |
3 |
2 |
— 1 |
Ao 14 |
Kammarskrivare (övergångsstat).. |
2 |
1 |
— 1 |
Ao 12 |
Förste kontorsskrivare .......... |
6 |
8 |
+ 2 |
Ao 11 |
övervaktmästare ................ |
1 |
1 |
— |
Ao 10 |
Kontorsskrivare ................. |
8 |
10 |
+ 2 |
Ao 9 |
Förste riksgäldsvaktmästare...... |
2 |
1 |
— 1 |
Ao 9 |
Kontorist ....................... |
4 |
4 |
— |
Ao 7 |
Kameralbiträde ................. |
17 |
17 |
— |
Ao 7 |
Riksgäldsvaktmästare ........... |
7 |
4 |
— 3 |
Ao 5 |
Kontorsbiträde .................. |
301 |
201 |
—10 |
98 |
88 |
— 10 |
1 Fullmäktige i riksgäldskontoret äger tillsätta det ytterligare antal ordinarie tjänster
såsom kontorsbiträden i lgr Ao 5, som betingas av grunderna för den reglerade befordringsgången.
Den nya personalförteckningen torde böra tillämpas från och med den 1
juli 1960. Anmärkas må emellertid, att antalet byråchefer under juli 1960
(en av de nuvarande byråcheferna avgår med pension den 1 augusti) kommer
att utgöra fyra.
Beträffande den för budgetåret 1960/61 erforderliga medelsanvisningen till
avlöningar vid riksgäldskontoret kommer fullmäktige att avlåta särskild
skrivelse till bankoutskottet.
HEMSTÄLLAN
Under åberopande av det ovan anförda får fullmäktige hemställa, att bankoutskottet
måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna av fullmäktige i det föregående framlagda förslag till omorganisation
av riksgäldskontoret, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1960,
dels ock bemyndiga delegerade för riksdagens verk att vidtaga de ändringar
i tjänste- och personalförteckningarna för riksgäldskontoret, som påkallas
av nämnda omorganisationsförslag.
Stockholm den 31 mars 1960
På riksgäldsfullmäktiges vägnar:
GÖSTA RENLUND
/ Torsten Bjerlöw
ii'' v: ''v,u-''-..:V,x >''.u-.V4is<v,Stv.WA
--
! • -- i
ij .i'':AV’ )■:■<»»
H.''> lar, ijtn .
• • • ...... isn<» J i t - < >£. i 3
-■■■»'': »fi-"**''fa)
!- , <•Mnutkiau:r * v4* *• ö ?,t?
• '' • - -....... .... -4,:- '' - !
''ii/ZiOi . .i ‘I*.1 i > ;,i &.t::
• * - .‘''1 ?! tljft
-n tu ;^6?,w*n rt ■ t
■............ v. ■ *i <mt''r i
..... . , i -.i jlr» fi ‘.ii >.''i
: ;»ii; ‘ rui ?
....... . j
........... fri-; /:
.......... ,,i }
, ,!»**/>, »>f % ;4,ina H: < w;
.. .
.....i . .. . . j
.-...... *n.fsi.-».t*, /i
.......
;i q tf
t f»tf
t.» A
.%V o A
rr- ö/
•;.f o A
i i i> Å
i'''' Cl,
S‘ i i» A
it .
0! <,/.
P ''.A
C C* A
T 0-A
T <>A
• oA
i''’Uilk{i ‘i it.
~q*‘i ^-i VijÅii 5 oi
> ^ >Uy
. . • »140 •
?“JV
■;
1 n-)h !I-,. ...Kyji'' .
iv.au
JO■’■. ^ . - 1. :r.. ; ■.
! ){Vi" vin r.''. "Oi;
»a.
;**«.*«*
Bilaga 2
RAPPORT
rörande
ÖVERSYN AV RIKSGÄLDSKONTORETS OCH
RIKSDAGENS EKONOMIBYRÅS
ORGANISATION
avgiven av
STATENS ORGANISATIONSNÄMND
den 13 januari 1960
f>VUr\i>V\
i norf/ n
j ■ ■ ■ )C; I
it M> r;TH HO i''in M sO J / O/ it ! ii fl /. 1 r. H MV O
/ l,« y it i'' tf o / o a « i- /.:? ;:> #. tf v * i a
/O fl A/.!,// .nio
»i: itJ/rgya
iV/MÅMAmThW''/ LriilO rftfSTAT*
.. 1 i- '' ■
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid.
1. Uppdraget......................24
2. Riksgäldskontorets och riksdagens ekonomibyrås nuvarande organisation
........................25
3. Förslag till ny organisation................29
31. Allmänt ...................29
32. Kanslibyrån..................30
33. Finansbyrån..................32
34. Obligationsbyrån................33
35. Revisionen..................34
36. Riksdagens ekonomibyrå.............35
4. Studerade arbetsrutiner.................37
5. Allmänna synpunkter rörande genomförandet av förslaget .... 39
6. Organisationsschema över riksgäldskontoret.........40
7. Bilagor.......................41
24
Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960
1. UPPDRAGET
Riksdagens år 1958 församlade revisorer har under § 3 av sin berättelse
angående riksgäldskontoret diskuterat frågan om kontorets ställning i statsförvaltningen
ävensom kontorets organisatoriska uppbyggnad. I berättelsen
framfördes förslaget att riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå i rationaliseringssyfte
skulle bli föremål för en översyn av statens organisationsnämnd.
Målet borde därvid enligt revisorerna vara att åstadkomma en med
hänsyn till omfattningen av föreliggande uppgifter väl avpassad, efter moderna
administrativa principer uppbyggd byråorganisation.
Fullmäktige i riksgäldskontoret har i ett yttrande över revisorernas berättelse
upplyst, att man inom riksgäldskontoret under hösten 1958 igångsatt
arbetet med en översyn av organisationen och att förslag i ämnet beräknades
kunna överlämnas till 1960 års riksdag.
I bankoutskottets utlåtande angående revisorernas granskning av riksbankens
och riksgäldskontorets styrelse och förvaltning (BU 7/59) uttalades rörande
den ifrågasatta organisationsundersökningen, att statens organisationsnämnd
förutsattes bli i tillfälle att självständigt pröva problemet i dess helhet.
Utskottet tillkännagav i utlåtandet som sin uppfattning, att de arbetsuppgifter
som för närvarande är anförtrodda riksgäldskontoret också framdeles
bör åvila ett riksdagen underställt ämbetsverk och således icke någon
av de myndigheter som lyder under Kungl. Maj:t.
På framställning den 23 april 1959 av fullmäktige i riksgäldskontoret uppdrog
Kungl. Maj :t den 30 april 1959 åt organisationsnämnden att — i enlighet
med vad bankoutskottet i förutnämnda utlåtande anfört — medverka
vid översyn av riksgäldskontorets och riksdagens ekonomibyrås organisation.
Organisationsnämnden har under hösten 1959 verkställt undersökningar
inom såväl riksgäldskontoret som riksdagens ekonomibyrå. Syftet med dessa
har varit i första hand att få underlag för en bedömning av möjligheterna
till lämpligare byråindelning, i andra hand att studera huruvida rationaliseringar
kunde vara möjliga beträffande de mera personalkrävande arbetsrutinerna,
speciellt inom riksgäldskontoret.
Nämndens undersökningar har —- efter samråd med ordföranden i riksgäldsf
ullmäktige samt riksgäldsdirektören — icke inriktats på detalj spörsmål
och ej heller på frågor rörande exempelvis lokalplanering eller vaktmästarorganisation.
Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1960
25
2. RIKSGÄLDSKONTORETS OCH RIKSDAGENS EKONOMIBYRÄS
NUVARANDE ORGANISATION
Riksgäldskontorets förvaltning handhas av riksgäldsfullmäktige, som består
av sju av riksdagen valda ledamöter. Fullmäktige utser inom eller utom
sig en riksgäldsdirektör att vara chef för riksgäldskontoret och riksdagens
ekonomibyrå.
A. Riksgäldskontoret
Riksgäldskontoret är uppdelat på fem byråer. Varje byrå förestås av en
chef i lönegrad B 1. Byråerna har huvudsakligen följande uppgifter.
Kanslibyrån
Kanslibyråns arbetsuppgifter kan i stort indelas i tre huvudgrupper, nämligen
att vara fullmäktiges sekretariat, att handha förekommande juridiska
ärenden och att handlägga personalärenden.
Som fullmäktiges sekretariat upprättar kanslibyrån föredragningslistor till
sammanträdena och för protokoll vid dessa. Byrån bereder vidare de flesta
ärenden som skall föredragas inför fullmäktige. Kanslibyrån uppsätter och
expedierar även fullmäktiges skrivelser och utlåtanden.
De juridiska ärendena sammanhänger främst med riksgäldskontorets depositionsrörelse.
Handläggningen består bl. a. i granskning av bouppteckningar
och fullmakter. Ärenden beträffande förkomna värdehandlingar och
preskriberade fordringar handläggs också av kanslibyråns jurister.
Personalärendena inkluderar avlönings- och pensionsärenden vad gäller
personal vid riksgäldskontoret, riksdagens ekonomibyrå och riksdagsbiblioteket
ävensom vid riksdagens revisorers samt justitie- och militieombudsmännens
expeditioner.
Räkenskapsbyrån
Denna byrå förvaltar riksgäldskontorets tillgångar och skulder samt bokför
alla därmed sammanhängande transaktioner. Till räkenskapsbyrån hör
riksgäldskontorets kassaexpedition. Byrån har vidare till uppgift att bereda
riksgäldskontoret berörande budgetärenden, att handlägga ärenden i samband
med kontorets kontoupplåning samt att uppgöra vissa beräkningar rörande
riksgäldskontorets lånebehov. Varje år utarbetar räkenskapsbyrån en årsbok,
i vilken redogöres för kontorets verksamhet.
Till räkenskapsbyråns uppgifter hör slutligen också upphandling av inventarier,
förbrukningsartiklar m.m.
Obligationsbyrån
Obligationsbyrån handlägger ärenden som har samband med emitterande
av statsobligationer och skattkammarväxlar m. m. i den mån handläggningen
inte ankommer på annan byrå. Byrån granskar vidare inlösta vinster och
kuponger samt kontrollerar och förvarar inlösta obligationer.
26
Bankoutskottets utlåtande nr 2i år 1960
Byrån anordnar utlottningarna på premielånen och utger dragningslistorna.
Konvertering av statslån handhas av obligationsbyrån i samarbete med
statsskuldboksbyrån.
Statsskuldboksbyrån
Riksgäldskontorets depositionsrörelse skötes av statsskuldboksbyrån. Byrån
mottager ränteobligationer för inskrivning och expedierar ränteutbetalningarna
på de inskrivna obligationerna. För växling och uttag håller byrån
ett lager av ränteobligationer.
Sedan den 1 april 1958 mottages icke vidare — med ett obetydligt undantag
— premieobligationer för inskrivning i statsskuldboken. Dessförinnan gjorda
depositioner finnes emellertid till stort antal. Ifrågavarande obligationer
förvaltas av byrån, som efter dragningarna företar s. k. vinstsökning samt
betalar ut vinster till deponenterna.
Byrån har en egen kassaexpedition för inskrivningar, uttag m. m., en korrespondensgrupp
och en citografanläggning.
Revisionsbyrån
Revisionsbyrån granskar riksgäldskontorets medelsförvaltning och utövar
kontroll över förvaltningen av värdehandlingar (inventeringar).
Byrån handhar även kontorets postöppning.
Riksgäldskontorets personal
Totala antalet tjänstemän vid riksgäldskontoret var den 1 juli 1959 förutom
riksgäldsdirektören 114. Motsvarande siffra per den 1 juli 1958 var 119.
TABLÅ 1. Riksgäldskontorets tjänstemän 1.7.1959
Löne- grad |
Tjänst |
Kansli- byrån |
Räken- skaps- byrån |
Obliga- tions- byrån |
Stats- skuld- boks- byrån |
Revi- sions- byrån |
Summa |
B 1 |
Byråchef............... |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
5 |
A 24 |
Byrådirektör ........... |
ID |
1 |
||||
23 |
Förste byråsekr./ |
||||||
kamrerare ........... |
1 |
22) |
1 |
1 |
5 |
||
21 |
Förste revisor/kamrerare |
1 |
1 |
1 |
3 |
||
19 |
Byråsekr./kassör/revisor |
D) |
1 |
1 |
3 |
1 |
7 |
17 |
Förste kammarskrivare .. |
23) |
2 |
||||
15 |
Kammarskrivare........ |
2 |
2 |
4 |
|||
Amanuens ............. |
1 |
1 |
|||||
Biträdes- o. vaktmästar- |
|||||||
personal ............. |
162) |
13 |
152) |
372) |
5 |
86 |
|
Summa |
21 |
21 |
20 |
44 |
8 |
114 |
Anmärkningar
1) Fullgör %-tjänst 4) Skall vid vederbörandes avgång ersät
2)
Varav en fullgör %-tjänst tas med A 21.
3) Varav en tjänstgör vid riksdagens
ekonomibyrå
Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1960
27
Under den tid förevarande organisationsundersökning pågått har antalet
tjänstemän, på grund av avgång utan återbesättning, enligt uppgift minskat
med ca 5. Minskningen hänför sig till biträdes- och vaktmästarpersonalen.
B. Riksdagens ekonomibyrå
Riksdagens ekonomibyrå är underställd riksgäldsfullmäktige och riksgäldsdirektören.
Byrån förestås närmast av en byråchef och är indelad i flera
tämligen fristående arbetsgrupper, nämligen för kontorsgöromål med undantag
av skrivarbete, för skrivgöromål, för vaktmästargöromål samt för arbeten
vid riksdagshusets maskincentral. Förstnämnda grupp benämnes i det
följande ekonomibyråns kontor. Utöver dessa arbetsgrupper sysselsättes
städerskor, korrekturläsare samt viss tillfällig personal.
Ekonomibyråns kontor
Detta skall infordra och granska anbud på tryckning och bindning av riksdagstrycket.
(Beslut om anbudsantagande fattas av fullmäktige.) Vidare ingår
i åliggandena att befordra från utskotten och riksdagsledamöterna inkomna
manuskript till tryckning och fördela uppdragen mellan de kontraherade
tryckerierna. Kontoret granskar sedan även räkningarna från tryckerierna
och bokbinderiet. över riksdagstrycket föres register och uppgöres
detaljerad statistik.
Ekonomibyråns kontor ansvarar för vården av riksdagshuset, låter utföra
reparationer och inköper inventarier m. m. För större reparationsarbeten
resp. inköp erfordras särskilt beslut av riksgäldsfullmäktige. Granskning
sker av räkningar på anslagen till riksdagen och riksdagens ekonomibyrå.
På kontoret uträknas lön åt portvakterna (men ej vaktmästarna), städerskorna
och ev. övrig tillfälligt anställd personal samt granskas arvodes- och
lönelistor beträffande riksdagsledamöter resp. kammar- och utskottspersonal.
Personalärenden rapporteras till riksgäldskontoret och i vissa fall till fullmäktige.
Ärenden rörande pension åt ovannämnda kategorier beredes av
byrån.
Ekonomibyråns kontor granskar riksdagsledamöternas reseräkningar.
Kontoret åvilar slutligen vad gäller kyrkomötet en del arbetsuppgifter,
som i stort sett motsvarar vad ovan sagts om riksdagstryck och räkningsgranskning.
Skrivbyrån
På skrivbyrån sysselsättes tre biträden med skrivarbete för riksdagsutskott
och riksdagsledamöter.
Vaktmästarna
Förmanskapet över dessa utövas av materialförvaltaren (övervaktmästaren).
En del av vaktmästarpersonalen bildar den s. k. tryckeriexpeditionen,
som mottager och distribuerar riksdagstrycket. Expeditionen handhar även
försäljning av riksdagstrycket och publikationer, vilka utgivits av riksdagen.
Maskinpersonalen
övermaskinisten utövar närmaste förmanskap över maskinpersonalen, vilken
främst är sysselsatt med arbeten som sammanhänger med riksdagshusets
uppvärmning och ventilation.
28
Bankoutskottets utlåtande nr 2b år 1960
Korrekturläsarna
Dessa sorterar under tryckeriavdelningen inom riksdagens kansli. Föreståndare
för denna är ekonomibyråns chef med biträde av förste revisorn på
ekonomibyrån, vilken sistnämnde uppbär särskilt arvode för detta speciella
uppdrag.
Städerskorna
Arbetsledningen utövas av materialförvaltaren och en överstäderska.
Tillfällig personal
Hit hör framför allt port- och läktarvakter. Denna personal lyder under
materialförvaltaren.
Riksdagens ekonomibgrås personal
Den 1 juli 1959 var antalet tjänstemän på riksdagens ekonomibyrå 55. Därtill
kommer 43 städerskor, 16 portvakter och ett antal korrekturläsare.
TABLÅ 2. Riksdagens ekonomibyrås tjänstemän 1.7.1959
Löne- grad |
Tjänst |
Kontor |
Skriv- byrå |
Vakt- mästare |
Maskin- personal |
Summa |
B 1 |
Byråchef ............... |
H) |
1 |
|||
A 21 |
Förste revisor.......... |
H) |
1 |
|||
19 |
Revisor ................ |
U) |
1 |
|||
14 |
Materialförvaltare ...... |
1 |
1 |
|||
13 |
Maskinmästare ......... |
1 |
1 |
|||
Biträdes- och vaktmästar- |
||||||
personal ............. |
3 |
32) |
383) |
6 |
50 |
|
Summa |
6 |
3 |
39 |
7 |
55 |
Anmärkningar
1) Tillförordnad (vikariatslön)
2) Varav en tjänstgör endast under sessionstid
3) Flertalet utlånade under icke sessionstid.
Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960
29
3. FÖRSLAG TILL NY ORGANISATION
31. Allmänt
Arbetet inom riksgäldskontoret kännetecknas av starka fluktuationer vad
beträffar arbetsvolymen. Härtill kommer att arbetsuppgifternas struktur kan
utsättas för skiftningar beroende på ändringar i upplåningsformerna.
En del av fluktuationerna i arbetsvolymen är tämligen klart förutsebara,
vilket gäller bl. a. utbetalning av certifikaträntor på befintliga lån, vinstsökning
och vinstutbetalningar rörande inskrivna premieobligationer samt inlösen
av obligationslån. Andra volymfluktuationer uppstår med kortare varsel,
vilket huvudsakligast är fallet vid emissioner av obligationslån. För både
volymen och strukturen av arbetet är det framtida statliga lånebehovet och
sättet för dess täckande av fundamental betydelse. Prognoserna härvidlag är
svårställda och måste med nödvändighet bliva kortsiktiga.
En faktor som i hög grad kommer att verka i riktning mot arbetsminskning
för riksgäldskontoret är det s. k. inskrivningsstoppet beträffande premieobligationer.
De till följd härav successivt bortfallande arbetsuppgifterna sysselsätter
f. n. ett tjugotal personer. Under år 1964 kommer ifrågavarande arbetsvolym
att ha minskat till 50 % jämfört med år 1960, och vid början av 1970-talet kommer avvecklingen att vara så gott som total.
En annan faktor, som kan komma att verka i samma riktning i fråga om
personalbehovet, är möjligheterna till ökad mekanisering av vissa kontorsrutiner.
Det synes angeläget, att mera ingående undersökningar göres för
klarläggande av dessa möjligheter. Inom ramen för den av organisationsnämnden
företagna allmänna översynen har en första början gjorts, i det att
förutsättningarna för ett utlottningsförfarande med hjälp av en elektronisk
databehandlingsmaskin har studerats. Andra arbetsuppgifter, för vilka maskinellt
utförande eventuellt kunde ersätta det manuella, är vinstkontrollen
samt sorteringen av inlösta premieobligationer.
Här nämnda förhållanden ger två hållpunkter för den aktuella omorganisationen.
För det första bör den nya organisationen inte endast fylla de krav
på rationell indelning i arbetsenheter, som uppställes i dagens läge, utan också
vara anpassningsbar till förändringar i arbetsuppgifternas struktur. För det
andra bör det i organisationen inordnas en funktion för systematisk personalplanering,
som i detta fall kan underlätta att personalresurserna utnyttjas på
fullt effektivt sätt.
Organisationsnämndens förslag innebär att riksgäldskontoret organiseras
på tre byråer under riksgäldsdirektören (jfr bifogat organisationsschema).
Revisionen bildar en egen enhet, liksom riksdagens ekonomibyrå.
En huvudpunkt i förslaget är att man till en enda byrå sammanför arbetsuppgifter
som har att göra med dels riksgäldskontorets direkta låne- och
kreditverksamhet, inklusive emissioner, dels den rena medelsförvaltningen.
Denna byrå, i organisationsschemat benämnd finansbyrån, är också avsedd
att svara för det kontinuerliga studiet av kreditmarknaden och att tillhandahålla
fullmäktige och riksgäldsdirektören material för bedömande av lånebehov,
såväl lång- som kortfristigt.
Till en annan byrå, här kallad obligationsbyrdn, samlas i första hand alla
30
Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960
arbetsuppgifter, som sammanhänger med ränte- och premielån efter emission,
dvs. huvudsakligast de uppgifter som f. n. åvilar statsskuldboksbyrån, men
också t. ex. dragningar å premielån, vinstkontroll och kupongkontroll.
Under kanslibyrdn förlägges bl. a. personalplaneringen och den centraliserade
avlöningsuträkningen.
Byråerna bör personalmässigt sett ges en minimiorganisation, dvs. för varje
särskild arbetsgrupp (för t. ex. vinstsökning, vinstkontroll, certifikaträntor)
avdelas i stomorganisationen ett mycket begränsat antal tjänstemän. Övriga
tjänstemän, huvudsakligast biträden i de lägsta lönegraderna, redovisas under
kanslibyrån (personalsektionen). Deras inplacering på olika arbetsgrupper
sker efter särskild arbetsplan, uppgjord för en eller ett par veckor framåt
med hänsyn till de betydande fluktuationerna i arbetsmängd och ytterst
baserad på arbetstidsberäkningar.
Den byråindelning, för vilken här i korthet redogjorts, motsvarar en uppdelning
av kontorets funktioner på tre grupper, vilka torde vara tämligen klart
avgränsade från varandra. Uppdelningen framgår av organisationsschemat.
Även vid framtida ev. ändringar beträffande låneformerna torde huvudprincipen
för uppdelningen vara tillämplig, nämligen att finansbyrån sköter förberedande
utredningar samt emission, medan obligationsbyrån handhar lånets
fortsatta administration.
Genom systemet med minimiorganisation och en för hela kontoret central
personalplanering avseende viss del av biträdeskategorien vinner man den
flexibilitet i personalorganisatoriskt hänseende som nödvändiggöres av den
fluktuerande arbetsbelastningen på de olika grupperna.
I det följande behandlas de tre föreslagna byråerna var för sig, varefter
följer ett avsnitt om vardera revisionen och riksdagens ekonomibyrå.
32. Kanslibyrån
Enligt förslaget är kanslibyrån uppdelad på två sektioner, här benämnda
sekretariatet och personalsektionen.
Sekretariatet bereder flertalet ärenden, som skall föredragas inför fullmäktige,
uppsätter och expedierar fullmäktiges skrivelser, utlåtanden och
andra expeditioner samt upprättar föredragningslistor och för protokoll vid
fullmäktiges sammanträden. Vidare handlägger sekretariatet förekommande
juridiska ärenden. Skrivbyrån och diariet sorterar under denna sektion.
Personalsektionen är bl. a. central för avlöningsarbetet och personalbokföringen
beträffande tjänstemän vid riksgäldskontoret, riksdagens ekonomibyrå,
riksdagsbiblioteket, riksdagens revisorer samt JO:s och MO:s expeditioner,
vidare riksdagsledamöterna, personal vid riksdagens olika kanslier samt
städerskor och portvakter vid riksdagshuset. Pensionsärenden berörande
samtliga här nämnda personalkategorier skall också beredas eller handläggas
inom sektionen.
Detta innebär en centralisering av ifrågavarande göromål, vilka f. n. är
spridda på riksgäldskontoret, ekonomibyrån och riksdagskanslierna. Den centrala
avlöningsuträkningen och personalbokföringen förutsättes ske på grundval
av en relativt enkel, månatlig rapportering från de olika tjänsteställena
resp. från kammarkanslierna beträffande riksdagsledamöterna. Personalrapportören
vid ekonomibyrån är tänkt att fungera som kontaktförmedlare mellan
riksdagsledamöterna och personalsektionen i de fall då detta kan anses
ur kommunikationssynpunkt bekvämare än direkt kontakt. Löne- och arvo
-
Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960
31
desbestämning samt skatteavdrag sker emellertid i regel utan annat informationsutbyte
mellan uträknare och mottagare än ev. överenskommelse en gång
årligen om att skatteavdrag skall göras med från tabell avvikande belopp.
Själva löneutbetalningen kan ske på samma sätt som f. n., men en fortsatt
övergång till postgiro torde medföra vissa fördelar ur arbetssynpunkt. Eventuellt
kunde beträffande riksdagsledamöternas arvoden också överenskommelse
träffas med postverket om utbetalning via postanstalten i riksdagshuset
med kvittering direkt på en arvodeslista, upptagande de ledamöter, som
inte önskar få arvodet sig tillsänt under särskild adress.
Sammanförandet till personalsektionen av göromålen beträffande avlöningar,
pensioner och personalredovisning medför flera fördelar. F. n. är tre
instanser engagerade i arvodesrutinerna beträffande riksdagsledamöterna och
riksdagens kanslipersonal, vilket torde innebära onödig omgång. Enligt förslaget
blir löne- och pensionsexpertisen koncentrerad till riksgäldskontoret,
som därmed får en samlad överblick över dessa stundom komplicerade områden.
Förslaget medför för riksdagens ekonomibyrå en ganska avsevärd
avlastning, för riksdagens kanslier en viss arbetslättnad och för lön- och
arvodestagarna åtminstone ingen försämring i servicehänseende. En viss
förstärkning blir nödvändig beträffande kanslibyråns nuvarande avlöningsdetalj,
men totalt för riksgäldskontoret och ekonomibyrån torde man genom
centraliseringen kunna räkna med en viss minskning av personalkostnaderna
(jfr avsnittet rörande riksdagens ekonomibyrå).
Vidare sker inom personalsektionen granskning av alla reseräkningar utom
riksdagsledamöternas.
Ansvarig för avlöningar, pensioner och reseräkningar är chefen för personalsektionen.
Denne har sålunda bl. a. att kontrollera avlöningslistornas
riktighet. Upprättandet av listorna är beträffande riksdagsledamöterna och
riksdagens kanslipersonal ett tämligen enkelt arbete, som förutsättes skola
utföras av biträdespersonal.
Såsom nämnts i tidigare avsnitt skall enligt förslaget den centrala personalplaneringen
ske genom personalsektionens försorg. Sektionschefen har
bl. a. till uppgift att i samråd med byråcheferna och ledarna för de mindre
arbetsenheterna inom byråerna planera för utnyttjandet av biträdespersonalen,
vilken till största deien bokföres under kanslibyrån men står till förfogande
för riksgäldskontoret i dess helhet. Planen bör göras detaljerad och
täcka en eller ett par veckor framåt i tiden. På detta sätt åvägabringas den
personella rörlighet mellan arbetsenheter och mellan byråer, som f. n. är svår
att uppnå men som är nödvändig med hänsyn till förut berörda fluktuationer
i arbetskraftsbehovet. Som exempel på arbetsenheter o. d., beträffande vilka
detaljplanering bör anses befogad, kan nämnas vinstsökning och vinstutfaetalning,
vinstkontroll, emissioner, certifikaträntor, avlöningar, expediering av
dragningslistor, kassa, ekonomibyrån.
En nödvändig förutsättning för en rationell arbetsplanering är att planeraren
har tämligen ingående kännedom inte bara om volymfluktuationerna
utan också om den tidsåtgång som kräves per mängdenhet av de olika arbetsuppgifterna.
Sektionschefen bör ha eller fortlöpande skaffa sig sådan kännedom.
Arbetsmätningar och tidsstudier torde vara motiverade beträffande de
mera biträdeskrävande arbetsrutinerna. Genom organisationsföredragandens
försorg har några undersökningar gjorts i detta syfte, och organisationsnämnden
bar i samband med förevarande översyn utfört ytterligare några sådana,
men åtskilliga rutiner återstår. Det synes därför välmotiverat att chefen för
32
Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960
personalsektionen tillika blir verkets organisationsföredragande och att här
antydda framtida undersökningar bedrives av denne. Det är givetvis önskvärt,
att befattningshavaren i fråga har någon utbildning i rationaliseringsteknik.
Sektionschefen förutsättes vidare ha kännedom om de icke »fast placerade»
biträdenas kompetens för skilda arbetsuppgifter. Han bör sålunda ha goda
möjligheter att bedöma hur det konstaterade arbetskraftsbehovet skall fyllas
på effektivaste sätt.
Det bör åligga sektionschefen att fortlöpande hålla tjänstgöringsordningen
aktuell och upprätthålla ständig kontakt med byråcheferna i personal- och
rationaliseringsfrågor. I förekommande fall bör han föredraga ärenden direkt
inför riksgäldsdirektören.
Under personalsektionen är det avsett att även vaktmästarna och växeltelefonisten
skall sortera.
Beträffande löneställningen för de båda sektionscheferna torde någon av
lönegraderna A 21 eller A 23 närmast svara mot karaktären av arbetsuppgifterna.
Med hänsyn främst till att inskrivningsstoppet beträffande premieobligationer
kommer att medföra en avsevärd minskning av antalet sekretariatärenden
— de juridiska ärendena sammanhänger, enligt riksgäldsfullmäktiges
tidigare berörda yttrande, främst med kontorets depositionsrörelse — borde
övervägas att om några år minska antalet juristtjänster, vilka f. n. utgör
2% st.
33. Finansbyrån
Den föreslagna finansbyrån kan i viss mån sägas utgöra en sammanslagning
av nuvarande räkenskaps- och obligationsbyråerna. Den är tänkt att
fylla funktionen av ekonomisk central för riksgäldskontoret. Såväl lånefrågor
— innefattande både analyser av lånebehovet och själva upplåningen —
som medelsförvaltning och -redovisning faller under denna byrå. Dagslån,
skattkammarväxlar och statsskuldförbindelser skötes således här, liksom
emissionerna av ränte- och premielån. Byrån handhar också utredningar rörande
kreditmarknadsläget och sammanställer i samband därmed erforderliga
statistiska uppgifter. Inom finansbyrån utarbetas även redogörelser för
riksgäldskontorets verksamhet, i första hand den s.k. årsboken.
Bland övriga arbetsuppgifter kan nämnas bokföringen, som ju intimt sammanhänger
med statistikgöromålen, samt effektuerandet av myndigheternas
rekvisitioner avseende kapitalmedelsanslag. Byrån bereder vidare budgetärenden
och handhar de s. k. rörliga krediterna.
Även kassan sorterar under finansbyrån. I detta sammanhang kan nämnas,
att en besparing bör kunna ernås genom slopandet av kassaexpeditionen för
statsskuldboksärenden såsom en separat enhet. Föreståndaren synes utan
olägenhet kunna inordnas i den egentliga kassaexpeditionen, där erforderlig
biträdeshjälp torde kunna ställas till förfogande. Den speciella statsskuldboksexpeditionen
består enligt en byråns PM av den 13 oktober 1959 av, förutom
föreståndaren, två biträden.
Finansbyrån kan uppdelas på två sektioner. Den ena sysselsättes huvudsakligast
med upplåningsfrågor och utredningar samt den intermittenta emissionsverksamheten.
Den andra sektionen svarar i princip för räkenskapssidan,
inklusive kassaexpeditionen. De båda sektionerna måste emellertid med nödvändighet
få många beröringspunkter med varandra, och det torde bl. a. av
Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960
33
den anledningen vara befogat att tillämpa någon form av gemensam ledning
under byråchefsplanet. Med tanke på de krav, som måste ställas på en souschef
vid en byrå med här ifrågavarande arbetsuppgifter, kunde en byrådirektörsbefattning
i lönegrad A 24 måhända komma i fråga. För de egentliga
sektionscheferna torde lönegraden A 21 vara lämplig.
De arbetsuppgifter som enligt förslaget åvilar finansbyrån är delvis av
den karaktären att byråchefen får en relativt ansvarsfylld ställning inom kontoret.
Detta gäller speciellt frågor som har att göra med den direkta upplåningen,
inklusive obligationsemissioner. Det förutsättes att byråchefen härvid
intimt samarbetar med riksgäldsdirektören och fullmäktiges arbetsutskott.
Eftersom nämnda frågor är centrala för riksgäldskontorets verksamhet, torde
det vara lämpligt att chefen för finansbyrån fungerar som riksgäldsdirektörens
ställföreträdare.
Ett dylikt arrangemang utgör ytterligare ett motiv för inrättande av nyss
berörda befattning som souschef inom finansbyrån. Innehavaren av en dylik
befattning kan beräknas komma att tjänstgöra som tillförordnad chef för
finansbyrån under minst tre månader årligen.
Det förtjänar här framhållas, att benämningen finansbyrån — liksom övriga
i denna rapport använda benämningar på byråer och sektioner — är att betrakta
som ett av flera tänkbara alternativ; namnfrågorna förutsättes komma
att lösas på lämpligt sätt efter det att de egentliga organisationsfrågorna funnit
sin lösning.
34. Obligationsbyrån
Denna byrås verksamhet är avsedd att omfatta dels nuvarande statsskuldboksbyråns
arbetsområde, dels de arbetsuppgifter som f. n. åvilar obligationsbyrån
och som enligt vad ovan sagts icke skall överföras till finansbyrån.
Detta innebär att till obligationsbyrån sammanföres uppgifter avseende
obligationslånens administration efter emission, med tyngdpunkten liggande
på de med statsskuldboken förknippade arbetsuppgifterna.
De olika arbetsgrupper som enligt förslaget sålunda sorterar under denna
byrå sysselsattes med bl. a. bokföring av inskrivna obligationer, utbetalning
av certifikaträntor, vinstsökning och vinstulbetalning beträffande inskrivna
premieobligationer samt kontroll av redovisade vinster, kuponger och inlösta
obligationer. Vidare utföres inom byrån de arbetsuppgifter som hör samman
med dragningar på premielån, innefattande även expediering m.m. av dragningslistor,
samt kvarvarande göromål avseende sparobligationer (rörelsegrenen
är i princip nedlagd). Byrån handlägger också sådana ärenden rörande
förkomna obligationer och förvaringsbevis, där kanslibyråns juridiska sakkunskap
inte behöver tagas i anspråk annat än ev. genom informell konsultation.
Under byrån sorterar slutligen korrespondenten ävensom den personal som
sysselsättes vid citografanläggningen. Huvudparten av kontorets valvsutrymmen
är avsedd att disponeras av denna byrå.
Såsom framgår av bär gjord uppräkning är byråns arbetsuppgifter i stort
sett av rutinkaraktär. Fullgörandet av dem kräver emellertid förhållandevis
stor personal.
Beträffande indelningen i arbetsenheter kan olika vägar väljas. En möjlighet
är att låta de ovan antydda arbetsgrupperna sortera direkt under chefen
för byrån. Man kan också sammanföra grupperna till sektioner med sek- 3
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. S sand. Nr 24
34
Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1960
tionschef i spetsen, vilket torde medföra visa fördelar, bl. a. därför att arbetsuppgifter
finnes, för vilka cheferna för grupperna (rekryterade från biträdeskarriären)
icke är tillräckligt kvalificerade och för vilka chefen för byrån
å andra sidan torde få anses överkvalificerad. Som exempel på dylika arbetsuppgifter
kan nämnas ledningen av arbetet med dragningarna på premieobligationslån
samt handläggning av ärenden rörande förkomna certifikat
och förvaringsbevis. Två sektionschefsbefattningar torde vara motiverade av
dels nyss nämnda förhållande, dels storleken av den personalstyrka, som det
gäller att leda.
Även vid uppdelningen på två sektioner kan man välja olika alternativ. Det
som förefaller mest välmotiverat ur funktionell synpunkt är att i enlighet med
vad som inritats på organisationsschemat inrätta en sektion för alla göromål
i samband med räntelån och en motsvarande sektion för premielån (t. v. även
sparobligationer). Den enhetlighet som på det sättet ernås inom varje sektion
torde medföra åtskilliga fördelar ur arbetssynpunkt bl. a. genom att den fasta
personalen blir speciellt förtrogen med den ifrågavarande låneformen. Även
ur kundernas synpunkt torde det vid förfrågningar o. d. vara fördelaktigt
med en relativt strikt uppdelning med å ena sidan premielånsärenden, å andra
sidan räntelånsärenden.
En annan möjlighet är att göra sektionsindelningen på basis av — uttryckt
med viss förenkling — huruvida obligationerna är inskrivna eller icke, varigenom
man skulle erhålla en statsskuldbokssektion och en sektion för ärenden
utan samband med inskrivna obligationer.
Hur uppdelningen än göres, måste varje sektion tilldelas sitt särskilda valv
och även inom sektionerna torde det bli behov av separata valvsenheter. De
befintliga valven är redan f. n. uppdelade i flera från varandra skilda avdelningar,
varför valvsfrågan icke torde behöva inverka på bedömningen av
byråns sektionsindelning.
Den nuvarande valvsavdelningen inom statsskuldboksbyrån förutsättes
successivt avvecklas allteftersom konsekvenserna av inskrivningsstoppet beträffande
premieobligationer gör sig gällande. Valvsgöromålen torde därefter
utan olägenhet kunna fullgöras genom sektionernas försorg.
Såsom ovan nämnts är obligationsbyråns arbetsuppgifter inte i och för sig
av särskilt kvalificerad art. Det kan därför måhända ifrågasättas om byråchefsgraden
i detta fall är tillräckligt motiverad. Med hänsyn till att arbetsuppgifterna
är mångskiftande samt till att arbetsvolymen och även personalen
är stor kan det dock vara motiverat att t. v. placera chefen för byrån i
lönegrad B 1.
Sektionschefernas arbetsuppgifter och ställning synes närmast svara mot
någon av lönegraderna A 19 eller A 21.
Det förtjänar slutligen framhållas, att den tendens till minskning i arbetskraftsbehovet,
varom inledningsvis nämnts, kommer att göra sig gällande i
främsta rummet beträffande här omhandlade byrå. Detta medför att såväl
sektionsindelningen som lönesättningsfrågorna i vart fall torde få omprövas
inom de närmaste fem eller tio åren.
35. Revisionen
Den nuvarande revisionsbyrån har till huvudsaklig uppgift att
a) granska bokföringen jämte tillhörande verifikationer;
Bankoutskottets utlåtande nr 2b år 1960 35
b) granska avlönings- och pensionslistor, reseräkningar samt tjänsterna
triklar;
c) företaga inventeringar.
Bokföringsgranskningen är total, dvs. varje verifikation granskas mot journalen.
övergång till stickprovsvis granskning torde kunna ske utan olägenhet,
vilket skulle innebära en betydande minskning av revisionsarbetet. Kontorets
egen revision av räkenskaperna kan över huvud taget skäras ned betydligt
genom att kontroller inlägges i själva bokföringsrutinerna inom finansbyrån.
Det under b) härovan angivna granskningsarbetet kommer enligt organisationsförslaget
att huvudsakligast åvila chefen för personalsektionen inom
kanslibyrån. Härmed slopas den nuvarande dubbleringen av personalbokföringen.
Den egentliga revisionen i dessa avseenden inskränkes till stickprovsvis
granskning av avlönings- och pensionslistor. Vid denna revision kan den
inom kanslibyrån gjorda personalbokföringen tjäna som underlag.
Inventeringarna förutsättes bibehållas såsom en revisionsfunktion.
Den inom kontoret bedrivna revisionsverksamheten skulle alltså vid här
föreslagen omorganisation få en relativt blygsam omfattning. Revisionen
kunde lämpligen handhas av en tjänsteman i lönegrad A 23 med tjänstebenämningen
förste revisor. Till sin hjälp torde han ha behov av ett eller ett
par biträden. Såsom framgår av organisationsschemat är revisionsavdelningen
avsedd att vara helt fristående från byråerna.
De här redovisade inskränkningarna av revisionsgöromålen betingas i
första hand av den ändrade organisationen, som kan sägas innebära att revision
i en del fall ersättes av kontroll inom vederbörande byrå. I sammanhanget
förtjänar också nämnas att riksdagens revisorer enligt sin instruktion
liar till åliggande att utföra viss revision av riksgäldskontoret. I nämnda instruktion
ålägges nämligen revisorerna att »undersöka, om detta verk kommit
i behörigt åtnjutande av de åt detsamma anvisade inkomster och tillgångar
samt om verkställda utbetalningar varit överensstämmande med gällande
beslut och föreskrifter; att härvid noga tillse, huruvida fullmäktige
samt riksgäldskontorets ämbets- och tjänstemän ställt sig de för detta verk
gällande stadgar och reglementen till efterrättelse samt behörigen iakttagit
och vårdat vad dem för övrigt ålegat eller varit anförtrott». Även om denna
föreskrift icke fattas så, att riksdagens revisorer normalt skulle utföra fullständig
kameral revision i egentlig mening, måste det anses betydelsefullt att
ett från riksgäldskontoret fristående organ har att kontrollera att kontorets
egen interna revision bedrives på ett effektivt sätt.
36. Riksdagens ekonomibyrå
Undersökningen har i första hand inriktats på vad som i översikten över
den nuvarande organisationen kallats ekonomibyråns kontor. Vidare har avgränsningsproblemen
rörande ekonomibyråns kompetens i förhållande till
talmanskonferensen, kanslideputerade, utskottssekreterarna m. fl. icke ansetts
ingå i uppdraget. Vissa av dessa problem har tagits upp av 1958 års kommitté
för riksdagens personalorganisation i ett den 2 juli 1959 avlämnat betänkande.
Kommittén föreslår att behandlingen av vissa personalfrågor avseende
hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän centraliseras till en riksdagens
personalbudget nämnd. Betänkandet har ej slutbehandlats, men det synes icke 4
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. S sand. Nr 2b
36
Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1960
sannolikt att kommitténs tanke att låta chefen för ekonomibyrån vara sekreterare
i nämnden kommer att realiseras.
För organisationsnämndens undersökning har därför utgångspunkten varit,
att de eventuella förändringarna i riksdagens personalorganisation inte
kommer att i någon väsentlig mån påverka ekonomibyråns ställning och
uppgifter.
Arbetet inom byrån uppvisar betydande växlingar under året, eftersom
arbetsuppgifterna så nära anknyter till riksdagsarbetet. De är dessutom företrädesvis
av den karaktären, att de måste utföras utan dröjsmål. Den ojämna
belastningen gör arbetskraftsbehovet förhållandevis svårbedömt. Då riksdagsarbetet
i flera avseenden är beroende av uppgjorda tidsscheman kan
emellertid många av ekonomibyråns arbetstoppar förutses. Det torde för
ekonomibyrån liksom för riksgäldskontoret — enligt vad tidigare anförts i
denna rapport — vara lämpligt att fastställa en minimiorganisation och låta
belastningstopparna enligt särskild plan utjämnas med hjälp av personal
från riksgäldskontorets kanslibyrå.
Arbetet med uträkning och granskning av arvoden, löner och pensioner
bör, som förut nämnts, i sin helhet överflyttas till riksgäldskontoret.
Vid undersökningarna har från nämndens sida under hand föreslagits slopande
av den detaljerade statistiken över riksdagstrycket. Denna förändring
har redan vidtagits, vilket inneburit en icke obetydlig minskning av de arbetsuppgifter
som ålegat kontorsskrivaren.
Centraliseringen av arbetet med avlöningar m. m. till riksgäldskontoret
medför en relativt betydande minskning av arbetskraftsbehovet för ekonomibyråns
kontor. En tjänsteman i lönegrad A 19 (vikariatslön) — som egentligen
innehar tjänst i A 17 i riksgäldskontoret — är f. n. ansvarig för ifrågavarande
arbetsuppgifter. Därjämte tages ett kontor sbiträde i lönegrad A 5
till cirka tre fjärdedelar i anspråk för avlöningsarbetet. Kontorsbiträdet har
i övrigt huvudsakligen skrivarbete. Denna kontorsbiträdestjänst föreslås
utgå i likhet med nämnda tjänst i lönegrad A 19. Skrivarbetet torde kunna
överlåtas på skrivbyrån medan kontorsskrivaren övertager återstående smärre
biträdesgöromål.
Personalbehovet på riksdagens ekonomibyrås kontor kan med de uppräknade
förändringarna uppskattas till normalt tre tjänstemän. En av dessa
skall vara närmaste chef för ekonomibyrån i dess helhet, en skall sköta de
administrativa uppgifterna beträffande riksdagstrycket och utföra viss räkningsgranskning
samt en slutligen skall handha kontakten med riksdagsledamöterna,
granska vissa räkningar och sköta byråns löpande kontorsgöromål.
Förslag till närmare fördelning av arbetsuppgifterna återfinnes i bilaga D.
Ifrågavarande tjänster föreslås lönegradsplacerade enligt följande:
1 byrådirektör A 24
1 revisor A 19
1 kontorsskrivare A 10
Vid bedömningen av lönegradsplaceringen för chefen för ekonomibyrån
bör beaktas, att dennes befogenheter är relativt begränsade och att den beslutande
funktionen i de flesta fall utövas av dels riksgäldskontoret och fullmäktige,
dels talmännen och kanslideputerade. Hans huvudsakliga arbetsuppgifter
omfattar tre skilda områden. För det första ansvarar han för vården
av riksdagshuset, vilket innebär en direkt fastighetsförvaltande funktion,
såsom kontakt med entreprenadfirmor samt övervakande av repara
-
Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 19t>0
37
tions- m. fl. arbetens utförande. Beslut om större arbeten fattas av riksgäldsfullmäktige.
Det andra arbetsområdet avser ansvaret för ekonomibyråns åligganden
vad gäller riksdagstrycket. För det tredje fyller chefen för byrån den
allmänna uppgiften som ledare för byråns personal. Den direkta arbetsledningen
beträffande huvudparten av de anställda utövas emellertid av dels
övervaktmästaren, dels maskinmästaren.
Dessa arbetsuppgifter torde, i den mån jämförelser kan göras med statsförvaltningen
i övrigt, ungefärligen motsvara den här föreslagna lönegraden.
Förslaget innebär alltså en sänkning från byråchef till byrådirektör. Detta
motiveras dels av här antydda kvalitativa aspekter, dels av att den föreslagna
överflyttningen av avlönings- och pensionsgöromål från ekonomibyrån till
riksgäldskontoret påverkar chefens ansvarsvolym.
Den föreslagna revisorstjänsten motsvarar i stort sett den tjänst som f. n.
uppehälles i lönegrad A 21. En återgång till tjänstens ordinarie grad, A 19,
synes befogad, med hänsyn till dels arbetsuppgifternas karaktär, dels att
motivet till den år 1956 företagna höjningen till lönegrad Ae 21, nämligen
skillnaden i löneställning mellan byråchefen och hans närmaste man, bortfaller
med här föreliggande förslag rörande chefens lönegrad.
Beträffande kontorsskrivartjänsten innebär förslaget ingen förändring i
lönegradshänseende.
4. STUDERADE ARBETSRUTINER
Såsom inledningsvis nämnts har vid översynen av riksgäldskontorets organisation
också några av de mera personalkrävande arbetsrutinerna studerats.
Syftet härmed var dels att undersöka huruvida arbetsförenklingar, eventuellt
genom mekanisering, kunde företagas, dels att framskaffa värden för tidsåtgång,
möjliggörande bedömning av personalbehovet för ifrågavarande arbetsuppgifter.
De rutiner, som sålunda studerats, är dragningar på premielånen, vinstkontroll
samt vinstsökning och -utbetalning.
I det följande ges en summarisk redovisning av undersökningarnas resultat.
Dragningar på premielånen
Möjligheterna har undersökts att ersätta nuvarande manuella dragningsförfarande
med ett maskinellt, närmare bestämt genom generering av slumptal
med elektronisk databehandlingsmaskin. Avsikten med dessa undersökningar
har varit att mycket grovt ge en bild av möjligheterna ur såväl teknisk
som ekonomisk synpunkt. Resultatet har visat sig positivt ur båda dessa
synpunkter, och förutsättningar synes föreligga att genom en övergång till
dylik maskinell utlottning ernå besparingar. Kontakt i frågan har tagits med
dels statistiska centralbyrån — vars maskincentral om någon tid kommer
att kompletteras med en maskin av typ IBM 7070 -— dels en särskild sakkunnig,
laboratorn i numerisk analys vid Lunds universitet, C. E. T. Fröberg.
En omläggning av dragningsförfarandet efter de antydda linjerna skulle
genom ökade integreringsmöjligheter medföra bättre förutsättningar för en
38
Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1960
maskinell vinstkontroll samt gynnsamt påverka arbetet med framställning
av dragningslistor.
Det förtjänar i detta sammanhang nämnas, att personalen, enligt intervjuer
med ifrågavarande tjänstemän, betraktar det nuvarande dragningsarbetet
som inte bara monotont utan dessutom synnerligen tröttande på grund av
den anspänning av uppmärksamheten, som erfordras under den hela arbetsdagen
pågående dragningsproceduren. Ur denna synpunkt synes arbetsuppgiften
sålunda, även bortsett från rena kostnadsfaktorer, vara lämplig för
automatisering.
Det torde med de framkomna resultaten få anses befogat att riksgäldskontoret
föranstaltar om närmare undersökningar på basis av de nu företagna,
vilka närmare redovisas i bilaga A1. Under hand har från Svenska Penninglotteriet
AB inhämtats, att intresse föreligger för ett samgående, för den
händelse en tillfredsställande lösning framkommer.
Vinstsökning och vinstutbetalning rörande inskrivna premieobligationer
Denna arbetsgrupp bestod vid undersökningstillfället av 9% tjänstemän.
Arbetsstudierna ger vid handen att man efter en del förenklingar i rutinerna
(Bilaga B1) kan för år 1960 räkna med ett genomsnittligt behov, som avsevärt
understiger nyssnämnda antal tjänstemän. Arbetsvolymen är emellertid
synnerligen fluktuerande, bl. a. beroende på olika tidsintervall mellan dragningarna
samt variationer i vinstantalet.
Stomorganisationen synes för dessa arbetsuppgifter lämpligen böra upptaga
två tjänstemän, medan det periodvis ökade behovet fylles genom personalsektionens
försorg. Till följd av den minskning i arbetsmängden, som
blir en följd av inskrivningsstoppet, blir personalbehovet år 1964 mindre än
hälften jämfört med 1960, och år 1975 kommer arbetsuppgifterna i fråga att
i det närmaste helt försvinna.
Vinstkontroll
Arbetsgruppen för vinstkontroll bestod vid undersökningstillfället av 5V2
tjänstemän (4y2 från den 1/1 1960). Under år 1960 skulle, enligt de gjorda
arbetsstudierna (Bilaga C1), vid oförändrad rutin åtgå ca 4 900 arbetstimmar,
motsvarande en genomsnittlig arbetsstyrka av 3,2 tjänstemän.
Med hänsyn till de ganska kraftiga fluktuationerna torde det vara lämpligt
att i stomorganisationen avdela 2% tjänstemän (en halvtidstjänst finnes även
f. n.) för ifrågavarande arbetsuppgifter och fylla det ytterligare behovet, då
sådant förekommer, med biträden från kanslibyråns personalsektion. Såsom
nyss nämnts torde vinstkontrollen, om dragningarna kommer att utföras med
hjälp av datamaskin, med fördel kunna läggas om till maskinell rutin.
Härovan förekommer, liksom i en del av bilagorna, att arbetskraftsbehovet
uttryckes i antal tjänstemän. Vid den därmed företagna evalveringen från
arbetstimmar (inkl. spilltid) har beräknats att en tjänsteman åtnjuter 25
dagars semester, är sjukledig 8 % och tjänstledig av annan anledning 6 %
av årets arbetsdagar. Dessa siffror bygger huvudsakligen på statistik från
riksgäldskontoret.
1 Ej tryckt.
Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960
39
5. ALLMÄNNA SYNPUNKTER RÖRANDE GENOMFÖRANDET AV
FÖRSLAGET
Det här framlagda förslaget till ändringar inom riksgäldskontoret och riksdagens
ekonomibyrå är avsett att i första hand ge ramen till en ny organisation.
Flera frågor, vilka bedömts vara av sekundär betydelse, har i denna
rapport förbigåtts, ehuru de varit föremål för studium i samband med översynen
och i åtskilliga fall diskuterats med riksgäldsdirektören eller andra
befattningshavare inom verket. Som exempel på dylika frågor kan nämnas
inplaceringen i organisationen av arbetsuppgifter som postöppning samt upphandling
av kontorsutensilier m. in., där alternativa lösningar är möjliga
inom ramen för organisationsförslaget.
Undersökningen har givit vid handen, såsom framgått av bl. a. närmast
föregående avsnitt, att personalen vid vissa arbetsenheter i framtiden bör
kunna minskas även vid bortseende från en minskad arbetsvolym. Vid en
omorganisation enligt förslaget kommer vidare en del befattningar att utgå,
i första hand två byråchefsbefattningar inom riksgäldskontoret. Det torde
finnas skäl att i avvaktan på fastställandet av ny personalorganisation icke
fylla inom kontoret uppkommande vakanser annat än då särskilda skäl föreligger.
Med hänsyn till dels att åtskilliga befattningshavare står i tur att avgå
med pension inom de närmaste åren, dels att avgång av andra'' skäl kan förutsättas
komma att ske i ungefär samma utsträckning som f. n. kan en ganska
avsevärd minskning av antalet anställda komma till stånd inom en förhållandevis
kort tidrymd.
Vid övergång till en organisation enligt föreliggande förslag synes det vara
av vikt att särskilt revisionsavdelningens arbetsuppgifter och arbetssätt noga
fixeras, vilket förutsättes ske i samarbete med riksdagens revisorer. För förste
revisorn bör sålunda uppgöras en detaljerad konfidentiell arbetsinstruktion.
Även beträffande ekonomibyrån torde det finnas anledning att närmare fastställa
befogenhetsgränser m. in., exempelvis i fråga om fastighetsarbeten samt
inköp av inventarier.
Slutligen förtjänar än en gång att framhållas den betydelse som en fortlöpande
rationaliseringsverksamhet har då det gäller kontorsarbete av det
slag som bedrives inom riksgäldskontoret. Genom metodstudier för olika
rutiner framkommer möjligheter till arbetsförenklingar, och genom arbetsmätningar
kan personalplaneringen effektiviseras. Organisationsnämndens
tidsstudiegrupp, som redan i samband med denna översyn medverkat i vissa
arbetsstudier, torde även fortsättningsvis kunna ställas till förfogande för
uppdrag inom kontoret
STATENS OR&ANtSATlONSNAMND
tf*-
O
ORGANISATIONSSCHEMA
ÖVER R1KSGÅLDSK0NT0RET
REVISION
obugations&yran
KANSLI BYRÅN
"RIKSDAGEN
RIKSG ALDS EU LLM AKT I GE
BANKOUTSKOTTET
EMlSSIONSiCKTlOH
SEKRETARIAT
PERSONALSEKT1W
yw> intj,
orftaw’iv»V»ovi4u-d#f
to
I C*«»nCfk<t Vttfcl- * I
Bankoutskottets utlåtande nr 2b år 1960
Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960
41
Bilaga A
Utlottning på premieobligationer med elektronisk databehandlingsmaskin.
Bilaga B
Vinstsökning och vinstutbetalning rörande inskrivna premieobligationer.
Vinstkontroll.
Bilaga C
(Bilagor A—C har ej tryckts.)
Skiss till arbetsfördelning för riksdagens ekonomibyrå
Bilaga D
Riksdagshus vården -
Riksdagstrycket
Personalled ningen -
Byrådirektören åligger
att efter dagliga rapporter från materialförvaltaren och
övermaskinisten beträffande riksdagshusets skick m. m. vidtaga
nödvändiga åtgärder;
att infordra anbud å fastighetsarbeten samt verkställa
fullmäktiges beslut i dessa ärenden;
att för närmaste treårsperiod årligen uppgöra förslag till
plan för reparations- och ändringsarbeten inom riksdagshuset;
att
med tillämpning av de bestämmelser som utfärdas av
riksgäldsfullmäktige besluta i frågor rörande dels uthyrning
av lokaler i riksdagshuset, dels tillstånd till parkering
på riksdagshusets plan;
att inom av fullmäktige fastställda befogenhetsgränser
inköpa inventarier och förnödenheter för riksdagens och
riksdagshusets behov;
att infordra samt granska anbud å tryckning och bindning
av riksdagens protokoll med bihang m. m.;
att tillse, att tryck för riksdagens räkning utföres och
distribueras på för staten ekonomiskt förmånligaste sätt;
att vara föreståndare för riksdagens kanslis tryckeriavdelning;
att
ansvara för arbetets behöriga gång inom ekonomibyrån
;
att anställa städerskor och portvakter;
att upprätta semesterplan samt pröva ledighetsansökningar
innan de underställes fullmäktige för beslut samt
att tillse, att under tider då riksdagen icke är samlad
övertalig å ekonomibyrån årsanställd personal i möjligaste
mån placeras hos andra statliga myndigheter.
42 |
Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960 |
Riksdagstrycket |
Revisorn åligger att till trycket befordra från riksdagens kamrar och ut-skott mottagna manuskript; att föra för tryckets numrering och preliminära registre-ring erforderliga anteckningar1; att vara biträdande föreståndare för riksdagens kanslis att bokföra och redovisa vid försäljning av riksdagstryck |
Räkningsgransk- ning |
att granska inkommande räkningar utom rese-, bokbin-deri- och tryckeriräkningar. |
Riksdagsleda- möterna |
Kontorsskrivaren åligger att handha kontakten med riksdagsledamöterna beträf-fande resor, skatteavdrag m. m.; |
Riksdagstrycket |
att granska riksdagsledamöternas reseräkningar; |
Övrigt |
att ombesörja distributionen av det bundna trycket3; att årligen inventera i riksdagshuset befintliga konstverk, att prenumerera på tidningar för kamrarnas räkning; |
1 Liggarna kan ersättas av ett kortregister kompletterat med en bordläggningslista.
2 Revisorn börjar och slutar arbetet en timme senare än den övriga personalen.
3 Riksgäldskontorets citografregister bör utföra påtryckningen av adresslappar och fraktgodssedlar.