Bevillningsutskottets betänkande nr 6i år 1960

1

Nr 64

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om utjämningsskatt
å vissa varor, m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.

I en den 22 april 1960 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 154, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om utjämningsskatt å vissa varor;

2) förordning om upphävande i viss del av den vid förordningen den
25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt fogade varuförteckningen; samt

3) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här återges följande.

I förevarande proposition föreslås — i anslutning till propositionen nr 153
angående vissa åtgärder i prisregler ande syfte på jordbrukets område, m. m.
— att en särskild utjämningsskatt införes på vissa choklad- och konfektyrvaror
samt på wafers och biscuits.

Utjämningsskatten avses utgå med 50 öre för kilogram av nämnda varor.
Samtidigt skall enligt förslag i propositionen nr 153 särskilda bidrag lämnas,
så att tillverkarna kan erhålla flertalet jordbruksråvaror till världsmarknadspris.
Det föreslås vidare, att tullen på färdigvarorna sänkes till
10 procent, vilken nivå beräknas motsvara det genomsnittliga manufaktureringsskyddet.
Den nya tullen är avsedd att utgöra bastull gentemot EFTAländerna.

I propositionen förordas ytterligare att tullfrihet införes för vissa vegetabiliskt
förgarvade hudar och skinn.

De föreslagna bestämmelserna är avsedda att träda i kraft den 1 juli 1960.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 64

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 6i år 1960

Förslag

till

förordning om utjämningsskatt å vissa varor
Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Till staten skall enligt bestämmelserna i denna förordning erläggas särskild
skatt (utjämningsskatt) för sådana i 2 § angivna varor, som inom riket
yrkesmässigt tillverkas för försäljning eller till riket införas.

2 §■

Utjämningsskatt skall utgå för

a) choklad- och konfektyrvaror, som äro skattepliktiga enligt förordningen
den 25 maj 1941 om varuskatt, med undantag för glass samt för pulver
och tabletter, som försatts med socker eller sötningsmedel och äro avsedda
för framställning av läskedrycker;

b) wafers och biscuits, i tulltaxan hänförliga till tulltaxenummer 19.08.

3 §■

I fråga om skattskyldighet samt den tidpunkt då sådan skyldighet inträder
skola bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1941 om varuskatt äga
motsvarande tillämpning. Skattskyldighet skall dock ej föreligga vid tillverkning
av wafers och biscuits i allenast ringa omfattning.

4 §.

Skatten utgår med 50 öre för kilogram. I varans vikt inräknas sådant
förefintligt emballage med vilket varor av ifrågavarande slag försäljas i
detaljhandeln.

5 §•

I fråga om utjämningsskatt som utgår annorledes än vid införsel är
kontrollstyrelsen beskattningsmyndighet. Därvid skall vad i förordningen
om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning är stadgat äga tillämpning,
dock att kontrollstyrelsen må bevilja anstånd med skattens erläggande
jämväl i andra fall än som angivas i nämnda förordning.

Vid införsel är generaltullstyrelsen beskattningsmyndighet. Bestämmelserna
i 46 § nyssnämnda förordning skola gälla jämväl beträffande införsel.

6 §•

Beträffande den som skall erlägga utjämningsskatt till kontrollstyrelsen
äger styrelsen utfärda för skattekontrollen erforderliga föreskrifter om bokföring
och redovisning rörande försäljning av enligt denna förordning skattepliktiga
varor samt rörande inköp och användning av råvaror till sådana
varor.

7 §■

Bestämmelserna i 5 § förordningen den 25 maj 1941 om varuskatt skola
äga motsvarande tillämpning i fråga om utjämningsskatt. Anmälningsskyldighet
som där sägs skall dock endast föreligga för den som är skattskyldig
till utjämningsskatt för tillverkning av i 2 § avsedda wafers och biscuits.

Bevillningsutskottets betänkande nr 6b år 1960

3

8 §•

Deklaration till kontrollstyrelsen skall avlämnas för varje kalendermånad
eller, där styrelsen så medger, för varje kalenderkvartal, varunder
skattskyldighet uppkommit.

Deklaration skall insändas inom en månad efter varje beskattningsperiods
utgång. Kontrollstyrelsen må, om särskilda skäl därtill äro, medgiva,
att deklaration må insändas senare än nu sagts, dock inom två månader
efter utgången av den beskattningsperiod deklarationen avser.

I deklarationen skall lämnas uppgift om den myckenhet skattepliktiga
varor, som under beskattningsperioden levererats till köpare. Från denna
myckenhet må avdrag göras för varor som återtagits ävensom för varor som
enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller till svensk frihamn.

9 §.

Utjämningsskatt, som skall utgå vid införsel till riket, uppbäres i den
ordning som är föreskriven beträffande tull. Även i övrigt skall vad i gällande
författningar stadgas i fråga om tull i tillämpliga delar lända till
efterrättelse beträffande sådan utjämningsskatt.

10 §.

Vid bestämmande av beskattningsvärde enligt förordningen den 25 maj
1941 om varuskatt skall icke inräknas beloppet av utjämningsskatten.

11 §•

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig uppgift,
stadgas i skattestrafflagen.

12 §.

Kungl. Maj :t äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga
föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960. Förordningens bestämmelser
skola äga giltighet redan före ikraftträdandet med avseende på åtgärder,
som erfordras för tillämpningen därefter. Vidare skall iakttagas,
att anmälningsskyldighet som i 7 § sägs skall, om där avsedd tillverkning
påbörjats före förordningens ikraftträdande, fullgöras senast den 14 juli
1960.

Förslag

till

förordning om upphävande i viss del av den vid förordningen den 25 maj
1941 (nr 251) om varuskatt fogade varuförteckningen

Härigenom förordnas, att ur den vid förordningen den 25 maj 1941 om
varuskatt fogade förteckningen över varor, för vilka varuskatt skall erläggas1,
skola utgå rån eller s. k. wafers med överdrag eller mellanlägg av choklad,
socker, fruktgelé eller dylikt.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960 men skall icke äga tilllämpning
i fråga om förhållanden som hänföra sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse av förteckningen se 1958:31 (förteckningen omtryckt 1953:247).

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1960

Förslag

till

förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna
delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960. I fråga om tulltaxenr

17.04 B 1, 18.06 B 1, 19.08 A, 21.03 B, 21.04 B och 21.05 B skall, vid tillämpningen
av förordningen angående rätt för Konungen att i vissa fall förordna
om avvikelse från tulltaxan m. m., avvikelse som där sägs ske med utgångspunkt
från tullsatsen enligt den nu utfärdade förordningen.

Bilaga

Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer

17.04 Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao:

A. fondantmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat, in -

nehållande minst 80 % socker eller sirap, i bulk ...... fri

B. andra slag:

1. varor belagda med utjämningsskatt ................ 10 %

2. andra slag ....................................... 20 %

Kap. 18. Kakao och varor därav

18.06 Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen, innehållan -

de kakao:

A. glass, glasspulver och puddingpulver.................... fri

B. andra slag:

1. varor belagda med utjämningsskatt ................ 10 %

2. andra ............................................ 20 %

Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk

19.08 Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållande kakao

(oavsett mängden):

A. varor belagda med utjämningsskatt.................... 10 %

B. andra slag ........................................ • • 20 %

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 6b år 1960

Kap. 21. Diverse näringsmedel

21.03 Senapspulver och beredd senap:

A. senapspulver ........................................ 15 %

B. beredd senap ........................................ 10 %

21.04 Såser och andra för smaksättning avsedda preparat:

A. innehållande mer än 20 % fett........................ fri

B. andra slag .......................................... 10 %

21.05 Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och buljonger:

A. innehållande mer än 20 % fett........................ fri

B. andra slag .......................................... 10 %

Kap. 41. Hudar, skinn och läder

41.02 Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, ej hänförligt till nr
41.06—41.08:

A. vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn, avsedda att an -

vändas uteslutande för vidare garvning ................ fri

B. andra slag .......................................... 7 %

41.03 Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas
uteslutande för vidare garvning ................ fri

B. andra slag .......................................... 7 %

41.04 Läder av get, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas
uteslutande för vidare garvning ................ fri

B. andra slag .......................................... 7 %

41.05 Läder av andra djur, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. vegetabiliskt för garvade hudar och skinn, avsedda att användas
uteslutande för vidare garvning ................ fri

B. andra slag .......................................... 7 %

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta
motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 675 av herrar Hagberg och Hedblom samt
II: 837 av herr Rgdén m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandlingen
av Kungl. Maj :ts proposition nr 154 med förslag till utjämningsskatt å
vissa varor måtte besluta, att den föreslagna förordningen kompletteras
med övergångsbestämmelser av innehåll att de skattskyldiga industriföretagen
skall efter lagerdeklaration erhålla befrielse från erläggande av utjämningsskatt
på det den 30 juni 1960 kl. 24 inneliggande varulagret»;

2) de likalydande motionerna I: 676 av herrar Hagberg och Hedblom samt
II: 838 av herr Rgdén m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen
av propositionen nr 154 beakta vad i motionerna anförts samt
vidtaga härför erforderlig författningsändring;

3) de likalydande motionerna I: 677 av herr Axel Svensson och fru Carlqvist
samt II: 836 av herrar Adamsson och Johansson i Norrköping, vari

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 6b år 1960

hemställts, »att riksdagen måtte besluta om sådant tillägg till den föreslagna
förordningen om utjämningsskatt å vissa varor, att i samband med
förordningens ikraftträdande den 1 juli 1960 en inventering anbefalls av
då hos fabrikanterna inneliggande lager av rå- och färdigvaror och att prisutjämningsförfarandet
för dessa varor tillämpas i samma utsträckning som
avses efter förordningens ikraftträdande»; samt

4) motionen 11:835 av herr Bengtsson i Göteborg, vari hemställts, att
riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 154 angående förslag till
utjämningsskatt å vissa varor måtte besluta, att den däri föreslagna skatten
av 50 öre per kilo måtte ersättas med en på varans värde utgående procentuell
skatt i fråga om choklad- och konfektyrvaror, som är skattepliktiga
enligt förordningen den 25 maj 1941, samt att vederbörande utskott
måtte utarbeta härför erforderliga författningsändringar.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna I: 677, II: 835, II: 837 samt II: 838.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen

I. Fråga om utjämningsskatt på vissa livsmedelsprodukter, s. 7—13.

II. Fråga om tullfrihet för vissa hudar och skinn, s. 13—15.

III. Depaxtementschefens hemställan, s. 15.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

I de likalydande motionerna 1:675 och 11:837 anföres i
huvudsak. Lagren av färdigvaror hos såväl choklad- och konfektyiundustrien
som hos kex- och wafersindustrien är den 1 juli med hänsyn till förestående
semestrar in. in. väsentligt större än normalt. På grund härav blir
läget för dessa industrier då utjämningsskatten införes synnerligen allvarligt.
Industrierna har för de råvaror, som ingår i färdigvarulagret den 1 juli
1960, betalat de höga svenska jordbrukspriserna. Att förutom dessa höga
priser dessutom belasta industrierna med en utjämningsskatt avsedd att
kompensera en restitution, som i detta fall icke erhålles, måste uppenbarligen
vara orimligt. Sedan en lång följd av år har choklad- och konfektyrindustrien
haft att kämpa med stora svårigheter. Genom den mycket höga
varuskatten har konsumtionen per capita av choklad och konfektyrer i
Sverige sjunkit med 20 % sedan tiden före kriget. Den höga varuskatten
har drivit upp industriens kostnader så att dess konkunenskraft starkt
försämrats gentemot utlandet. Detta har haft till följd att importen stigit
mycket kraftigt. Redan mot bakgrunden av dessa förhållanden är det omöjligt
för denna industri att genom prishöjningar kompensera sig för den
extra pålaga på cirka 3 milj. kronor, som utjämningsskatten på lagren den
1 juli skulle innebära. De synpunkter som ovan anförts beträffande chok -

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1960

7

lad- och konfektyrindustrien gäller i minst lika hög grad för kex- och
wafersindustrien. Mot bakgrund av vad som ovan anförts måste det anses
vara fullt motiverat att de föreslagna bestämmelserna rörande utjämningsskattens
uttagande förses med en övergångsbestämmelse, som medger industrierna
att efter lagerdeklaration erhålla befrielse från erläggande av utjämningsskatt
på det den 30 juni 1960 kl. 24 inneliggande lagret. Några
kontrolltekniska och administrativa svårigheter att infoga en sådan övergångsbestämmelse
i det föreslagna utjämningssystemet kan icke föreligga.

Motionärerna i de likalydande motionerna I: 676 och II: 838
framhåller att emballaget på choklad- och kexvaror har en vikt som motsvarar
9—10 % av varans nettovikt. Den föreslagna skatten skulle således
komma att utgå icke med 50 öre per kg utan med ca 55 öre per kg. Detta
gäller som ett genomsnitt för industrien. En vara som förpackas i mera skyddande
förpackning av t. ex. folie, kartong eller burk blir således extra hårt
beskattad. Markant blir det oriktiga i detta sätt att beräkna utjämningsskatten
om man jämför helt oförpackade varor med förpackade varor. Då
utvecklingen i anslutning till den vidgade förekomsten av självbetjäningsbutiker
generellt går mot ökad förpackningsgrad, synes det därför ur alla
synpunkter orimligt att belägga emballage med ännu en skatt. Redan nu är
emballaget hårt beskattat genom den nu förekommande värdemässiga varuskatten.
Helt ologisk blir denna beskattning även av emballaget, som för
övrigt skulle tillföra statsverket ca 2—3 milj. kronor mot bakgrunden av
syftet med den nu aktuella utjämningsskatten. Syftet är ju att bereda statsverket
kompensation dels för utjämningen av berörda industriers kostnader
för svenska jordbruksråvaror till s. k. världsmarknadspris, dels ock
för det inkomstbortfall som uppstår för statsverket genom att den särskilda
varuskatten på grund av prisutjämningen på jordbruksråvarorna kommer
att räknas på ett lägre beskattningsvärde än nu. Samtliga de beräkningar,
som ligger till grund för prisutjämningsförfarandet och därmed även för
utjämningsskatten, har också i enlighet härmed uppgjorts på basis av varornas
nettovikt. Om utjämningsskatten skulle fastställas att utgå på varornas
vikt inklusive konsumentemballage, innebär detta följaktligen att
den nyinförda skatten klart går längre och drabbar industrien hårdare än
vad som kan motiveras med dess verkliga syfte.

Mot bakgrunden härav bör antingen 4 § i den föreslagna förordningen
ändras så att utjämningsskatt beräknas på varans nettovikt eller skattesatsen
ändras från 50 öre per kg till 45 öre per kg räknat på varans vikt
inkl. konsumentemballage, varigenom det totala skattebelopp som inflyter
motsvarar det uttalade syftet.

Till stöd för yrkandet i de likalydande motionerna 1:6 7 7 och II:
836 anföres bl. a. Då utjämningsskatten enligt förslaget skall utgå på
alla i sammanhanget ifrågakommande varor som tillverkaren säljer fr. o. in.
den 1 juli, måste detta komma att innebära att denna skatt tillämpas även
för den del av fabrikanternas inneliggande varor som tillverkats före den

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1960

1 juli och för vilkas råvaror således inte världsmarknadspris tillämpats.
Följden måste bli att fabrikanterna, för att undvika utjämningsskatt på
varor tillverkade före den 1 juli, bringar ner sina varulager till det minsta
möjliga fram till detta datum, vilket i sin tur kan medföra rubbningar i
produktionen, exempelvis genom tillverkningsstopp under juni månad. Sådana
icke önskvärda följder av utjämningsskattens tillkomst kan elimineras
genom en föreskrift om en inventering per den 30 juni av de hos fabrikanterna
inneliggande rå- och färdigvarorna och ett därpå baserat utjämningsförfarande
på råvarupriserna även för dessa. Några större organisatoriska
eller andra praktiska problem i samband med en sådan inventering
torde inte föreligga, enär kontrollen härvidlag torde kunna handhas av redan
existerande kontrollorgan.

I motionen 11:835 anföres i huvudsak följande. En skatt baserad
på vikt drabbar produkter i olika prislägen olika, räknat i procent på deras
värde. Sålunda medför 65 % varuskatt plus 50 öre per kilo å nettovikten,
att varor som kostar 10 kronor per kilo totalt belastas med 70 %
skatt, medan varor till 1: 50 kronor per kilo belastas med 99 % skatt. Vidare
framhålles, att jorbruksnämnden har gjort sina beräkningar och föreslagit
en utjämningsskatt baserad på respektive varors nettovikt, varemot i
propositionen nr 154 föreslås, att utjämningsskatten skall uttas på varans
vikt inklusive visst emballage. Med hänsyn till att emballaget för många
varuslag utgör en väsentlig del av varans totalvikt till konsument, måste
det anses obilligt att utjämningsskatt skall beräknas på varans vikt inkl.
emballage.

Jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen har ansett sig böra förorda en
viktskatt i stället för en höjning av nu utgående skatt av det skälet, att
därigenom skulle uppnås ett rättvisare förhållande mellan skattehöjning
och utjämningsbelopp för de olika produkter, varom här är fråga. Enligt
motionärernas mening vore det dock mera rättvist att varje produkt efter
erhållen råvarukompensation belastas med samma procentuella utjämningsskatt.
En utjämningsskatt på exempelvis 10 %, alltså en höjning av
varuskatten från 65 % till 75 %, betyder, att dyrare produkter i stort sett
erhåller samma nettoskattebelastning i öre per kilo som jordbruksnämnden
kalkylerat med, medan billigare produkter erhåller något minskad nettoskattebelastning.
Därutöver framhålles, att man med en utjämningsskatt
baserad på värdet i stället för på vikt uppnår, att eventuellt framtida ändringar
i skattesatsen, uppåt eller nedåt, också drabbar alla varor procentuellt
lika. Man undviker därigenom strukturförändringar inom branschen.

Åtskilliga konfektyrvaror säljes icke efter vikt utan per styck. Vikten på
dessa typer av varor kan ofta produktionstekniskt icke göras konstanta, så
att vikten på varan växlar från leverans till leverans. Med en utjämningsskatt
baserad på vikt uppstår då stora svårigheter för både tillverkaren och
den kontrollerande myndigheten att fastställa utjämningsskatten per tillverkningsenhet.
Vid en utjämningsskatt baserad på värdet bortfaller dessa
svårigheter.

Bevillningsutskottets betänkande nr år 1960 9

Jordbruksnämnden nämner, att konsekvenserna av en viktskatt skulle
bli »att de billigare produkterna finge ett i förhållande till de dyrare produkterna
mera rättvist avvägt importskydd än vad nu är förhållandet».
Att utforma en skatt så, att en viss grupp varor — vare sig det gäller dyra
varor eller billigare varor — erhåller ett bättre importskydd torde utan
tvivel vara oförenligt med EFTA-konventionens principer. Utformas emellertid
utjämningsskatten i procent på respektive varors värde åstadkommes
intet protektionistiskt element i avgiften. Med tanke på hela förslagets provisoriska
karaktär torde det vara oklokt att vidtaga åtgärder, som kan väcka
opposition hos andra intresserade EFTA-länder, när sådan opposition går
att undvika.

En utjämningsskatt på 10 % å 11 % på värdet i stället för 50 öre per
kilo ger i stort sett samma skatteintäkt. Redovisning av en skatt baserad
på vikt ger kontrollstyrelsen extra arbete vad gäller svensktillverkade varor.
En viss personalförstärkning hos kontrollstyrelsen förutses. Också tullverket
ges extra arbete vad gäller importvarorna. Det största merarbetet
får emellertid de berörda industrierna.

Utskottet

Det föreliggande förslaget om införande av en särskild utj ämningsskatt
är föranlett av att enligt konventionen angående upprättande av
Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) vissa av jordbruksregleringen
berörda produkter skall behandlas som industrivaror. För dessa varor
utgående tullar — varav en betydande del motsvarar avgifter, som uttages
inom jordbruksregleringen — avses liksom tullarna på övriga industrivaror
komma att avvecklas i enlighet med konventionens bestämmelser. De
svenska livsmedelsindustrier, som tillverkar ifrågavarande produkter, får
emellertid för sina råvaror erlägga ett med jordbruksavgifterna förhöjt
pris. De skulle därför — om icke särskilda åtgärder vidtoges — genom avvecklingen
av berörda tullar komma att bli missgynnade i förhållande till
företag inom EFTA-länderna som exporterar till Sverige. Dessa svårigheter
avses nu bli eliminerade genom ett särskilt utjämningsförfarande varigenom
de berörda livsmedelsindustrierna får tillgång till råvarorna till världsmarknadspris
samtidigt som den del av tullen på färdigvarorna, som motsvarar
den hittillsvarande råvarufördyringen, slopas. Dessa åtgärder förutsätter
beträffande vissa varor införandet av en särskild utjämningsskatt såväl
i samband med tillverkning inom riket som vid införsel. I förevarande
proposition föreslås nu att utjämningsskatt från och med den 1 juli 1960
införes beträffande wafers och biscuits samt sådana choklad- och konfektyrvaror,
som är belagda med särskild varuskatt enligt 1941 års förordning
med undantag för glass in. m. I övrigt utgår förslaget från att den del av
de ifrågavarande tullarna, som återstår efter nyssnämnda nedskrivning
och motsvarar manufaktureringsskyddet, skall gälla som baslull gentemot
EFTA-länderna.

10

Bevillningsutskottet!! betänkande 64 år 1960

Genomförandet av ett utjämningsförfarande på området erbjuder uppenbarligen
åtskilliga problem. Såvitt avser bageriprodukter — varav biscuits
omfattas av förslaget — tillkommer speciella administrativa och kontrolltekniska
svårigheter, vilka på sätt i propositionen förordats nödvändiggör
en begränsning såväl av det skattepliktiga området som av antalet skattskyldiga.
Då emellertid eu utjämning via beskattning — såsom departementschefen
framhållit — i nuvarande läge synes erbjuda den tills vidare
lämpligaste lösningen, finner utskottet sig böra tillstyrka införandet av en
särskild utjämningsskatt på de berörda varorna. I likhet med departementschefen
förutsätter utskottet, att utformningen av åtgärderna upptages till
förnyad prövning, då tillräckligt material för en mer ingående bedömning
föreligger.

Utjämningsskatten föreslås i propositionen skola för samtliga berörda varor
utgå med 50 öre för kilogram, varvid i varans vikt inräknas också emballage.
Förslaget innebär vidare att skatten uttages av kontrollstyrelsen i anslutning
till uppbörden av den särskilda varuskatten.

Mot skattens utformning bär i motioner framförts erinringar i ett par
hänseenden. I motionen II: 835 hemställes att den föreslagna viktskatlen såvitt
avser choklad- och konfektyrvaror ersättes med en på varans värde utgående
procentuell skatt. I de likalydande motionerna 1:676 och 11:838
hemställes om sådan ändring av bestämmelserna att antingen utjämningsskatten
beräknas på varans nettovikt (exklusive emballage) eller skattesatsen
sänkes från 50 öre till 45 öre för kilogram, beräknat efter varans bruttovikt
(inklusive emballage).

Vad angår frågan om utjämningsskattens utformning såsom vikt- eller
värdeskatt finner utskottet i likhet med departementschefen att man genom
att välja en viktskatt uppnår ett rättvisare förhållande mellan skatten
och den efter vikten beräknade ersättningen för råvarukostnaderna för de
berörda produkterna. Även med hänsyn till utjämningsförfarandets utformning
i övrigt synes en viktskatt vara ändamålsenligast. Utskottet får därför
avstyrka de framlagda motionsförslagen om viktskattens ersättande med en
värdeskatt. Beträffande frågan om medräknande av emballaget vid skattens
fastställande vill utskottet erinra om att de föreslagna bestämmelserna
utformats i anslutning till vad som redan gäller i fråga om den särskilda
varuskatten. Utskottet vill också understryka att det på choklad- och konfektyrvaror
uttagna skattebeloppet — inbegripet vad som motsvarar emballaget
— icke överstiger de för dessa varor uppkommande utjämningskostnaderna.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet också de nu berörda
motionsförslagen. Icke heller i övrigt finner utskottet anledning till erinran
mot utformningen av den föreslagna beskattningen.

I de inbördes likalydande motionerna I: 675 och II: 837 samt I: 677 och
II: 836 har — med olika utformning — framställts yrkanden om att de av
utjämningsskatten berörda företagens lager vid tidpunkten för förordningens
ikraftträdande undantages från beskattningen. Även enligt utskottets
mening bör åtgärder i sådant syfte vidtagas. Utskottet förordar därför afl

Bevillningsutskottets betänkande 64 år 1960

11

från deklarerad skattepliktig tillverkning avdrag må göras för den 30 juni
1960 inneliggande lager av skattepliktiga varor, dock endast i den mån lagret
överstiger 200 kilogram. Detta innebär att skattskyldighet i praktiken
inträder först sedan tillverkaren till sina köpare levererat det lager som föreligger
vid tidpunkten för de nya bestämmelsernas ikraftträdande. Det kan
måhända förtjäna påpekas, att den här förordade regeln icke kommer att
föranleda tillämpning av 29 § andra stycket i 1959 års förordning rörande
förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

I anslutning till vad nu anförts tillstyrker utskottet att utjämningsskatt
från och med den 1 juli 1960 införes på vissa choklad- och konfektyrvaror
samt wafers och biscuits i enlighet med de i propositionen föreslagna bestämmelserna
med den ändringen att skatt på sätt nyss förordats icke skall
utgå för den 30 juni 1960 inneliggande lager.

Mot de i propositionen framlagda förslagen om ändring i tulltaxan
med avseende på utjämningsbeskattade varor föreligger från utskottets sida
ingen erinran liksom inte heller mot övriga förslag sammanhängande
med utjämningsskattens införande.

Utskottet tillstyrker det i propositionen ävenledes framlagda förslaget om
tullfrihet för vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn, som införes
till landet av garverier för vidare beredning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts
förevarande proposition, nr 154, icke kunnat av riksdagen
oförändrad bifallas samt i anledning av de likalydande motionerna
I: 675 av herrar Hagberg och Hedblom samt II: 837
av herr Rydén m. fl. ävensom de likalydande motionerna
I: 677 av herr Axel Svensson och fru Carlqvist samt II: 836
av herrar Adamsson och Johansson i Norrköping — måtte
antaga

1) det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om utjämningsskatt å vissa varor med den ändringen att
ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse:

(Kungl. Maj.ts förslag)

Denna förordning träder i kraft
den 1 juli 1960. Förordningens bestämmelser
skola äga giltighet redan
före ikraftträdandet med avseende på
åtgärder, som erfordras för tillämpningen
därefter. Vidare skall iakttagas,
att anmälningsskyldighet som i
7 g sägs skall, om där avsedd till -

(Utskottets förslag)

Denna förordning träder i kraft
den 1 juli 1960. Förordningens bestämmelser
skola äga giltighet redan
före ikraftträdandet med avseende på
åtgärder, som erfordras för tillämpningen
därefter.

/ samband med ikraftträdandet
skall följande iakttagas.

12 Bevillningsutskottets betänkande 6b år 1960

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

verkning påbörjats före förordning- 1. Den som har att erlägga skatt
ens ikraftträdande, fullgöras senast till kontrollstyrelsen må från skatteden
14 juli 1960. pliktig tillverkning som av honom

deklareras göra avdrag för sitt lager av
skattepliktiga varor den 30 juni 1960
klockan 2b, dock endast i den mån
lagret överstiger 200 kilogram. Avdrag
som nu sagts må dock åtnjutas,
endast om den skattskyldige före utgången
av augusti 1960 till kontroUstyrelsen
avlämnat särskild deklaration
angående nämnda lager.

2. Anmälningsskyldighet som i 7 §
förordningen sägs skall, om där avsedd
tillverkning påbörjats före förordningens
ikraftträdande, fullgöras
senast den 14 juli 1960.

2) det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om upphävande i viss del av den vid förordningen den 25
maj 1941 (nr 251) om varuskatt fogade varuförteckningen;
samt

3) det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475);

B) att följande motioner, nämligen

1) _ de likalydande motionerna I: 675 av herrar Hagberg
och Hedblom samt II: 837 av herr Rydén m. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 676 av herrar Hagberg
och Hedblom samt II: 838 av herr Rydén m. fl.,

3) de likalydande motionerna I: 677 av herr Axel Svensson
och fru Carlqvist samt II: 836 av herrar Adamsson och
Johansson i Norrköping, ävensom

4) motionen II: 835 av herr Bengtsson i Göteborg,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.

Stockholm den 19 maj 1960

På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON

Bevillningsutskottets betänkande 6b år 1960

13

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson*,
Snygg, Spetz, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Bengtson, Siegbahn
och Sundin*; samt

från andra kammaren: herrar Sundström*, Nilsson i Svalöv, Kollberg*,
Allard*, Kärrlander, Magnuss®n i Borås*, Wiklund, Larsson i Luttra,
Stenberg och Carlsson i Västerås*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Hagberg, Söderquist, Nilsson i Svalöv, Kollberg, Magnusson i
Borås och Stenberg, vilka anfört följande:

I § 4 av det vid propositionen fogade författningsförslaget utsäges att utjämningsskatt
skall utgå med 50 öre per kg och beräknas på varans vikt
inklusive »sådant förefintligt emballage med vilket varor av ifrågavarande
slag försäljas i detaljhandeln.»

Inom ifrågavarande industrier har dylikt emballage en vikt som motsvarar
9—10 % av varans nettovikt. Den föreslagna skatten skulle således
komma att utgå icke med 50 öre per kg nettovikt utan med ca 55 öre. Detta
gäller som ett genomsnitt för industrien. Självfallet varierar emballagets
vikt från varugrupp till varugrupp. Helt ologisk blir denna extra beskattning
av emballaget — vilken för övrigt skulle tillföra statsverket ca 2 å 3
milj. kronor — om man ser den mot bakgrunden av syftet med den nu aktuella
utjämningsskatten. Huvudsyftet är ju att bereda statsverket kompensation
för utjämningen av berörda industriers kostnader för svenska jordbruksråvaror
till s. k. världsmarknadspris samt även för det inkomstbortfall
som uppstår för statsverket genom att den särskilda varuskatten på
grund av prisutjämningen på jordbruksråvarorna kommer att räknas på
ett lägre beskattningsvärde än nu.

Samtliga de beräkningar, som ligger till grund för prisutjämningsförfarandet
och därmed även för utjämningsskatten, har i enlighet härmed uppgjorts
på basis av 50 öre på varornas nettovikt. Om utjämningsskatten skulle
fastställas att utgå på varornas vikt inklusive konsumentemballage, innebär
detta följaktligen att den nyinförda skatten klart går längre och
drabbar industrien hårdare än vad som kan motiveras med dess verkliga
syfte.

Mot bakgrunden av vad som ovan sagts bör skattesatsen ändras från 50
öre per kg till 45 öre per kg räknat på varans vikt inklusive konsumentemballage,
varigenom det totala skattebelopp som inflyter motsvarar det
uttalade syftet.

14

Bevillningsutskottets betänkande 64 år 1960

Med hänsyn till vad här anförts anser vi, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
I: 676 av herrar Hagberg och Hedblom och II: 838 av herr
Rydén m. fl. måtte besluta att 4 § i förordningen om utjäinningsskatt
å vissa varor erhåller följande lydelse:

»Skatten utgår med 45 öre för kilogram. I varans vikt
inräknas sådant förefintligt emballage med vilket varor av
ifrågavarande slag försäljas i detaljhandeln.»

600055

Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag