Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1960

1

Nr 32

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
angående en omläggning av företagsbeskattningen
såvitt avser mindre företag.

(2:a avd.)

♦

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 418 av herr Mattsson samt II: 501 av herrar Gustafsson i
Kårby och Svensson i Stenkyrka, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning av möjligheterna
till omläggning av företagsbeskattningen i syfte att underlätta de mindre
företagens konsolidering och självfinansiering».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen I: 418.

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges följande.

I motionerna framhålles, att det är av största vikt att beskattningssystemet
inte lägger hinder i vägen för företagens konsolidering och möjligheter
till självfinansiering. För den allra vanligaste företagsformen — inregistrerade
handelsfirmor — är det en uppenbar olägenhet att den vinst, som
uppkommer av rörelsen, påföres firmainnehavaren och taxeras som inkomst
i dess helhet. Det är angeläget att pröva förutsättningarna för att komplettera
företagsbeskattningssystemet med regler, som tillgodoser kraven
på ökade möjligheter till konsolidering. Man kunde tänka sig att i handelsregistret
upptagna företag även i skattehänseende betraktas och behandlas
som juridiska personer och att med ledning därav uppdelningen i skattehänseende
mellan företagarens och företagets ekonomi göres mera strikt, över
huvud taget förtjänar frågan om beskattningen av de mindre företagen att
upptagas till en allsidig utredning, varvid man givetvis även bör överväga
möjligheten till en differentiering inom företagsbeskattningens ram på så
sätt, att de mindre företagens särskilda problem vinner särskilt beaktande.

Utskottet

I de föreliggande motionerna upptas frågan om beskattningen av mindre
företag. Motionärerna, som hemställer att en skyndsam utredning vidtas
av möjligheterna till omläggning av företagsbeskattningen i syfte att underlätta
de mindre företagens konsolidering och självfinansiering, har pekat

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 32

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1960

på några för dessa företag speciella problem. Bl. a. har motionärerna framhållit,
att många mindre och medelstora företag beskattas alltför hårt, eftersom
de ofta har lägre skattekraft än stora företag. Vidare framhåller de
önskvärdheten av att av enskilda personer ägda företag genom lättnader
i beskattningen erhåller med aktiebolag jämförbara konsolideringsmöjligheter.

Som motionärerna påpekat föreligger det vissa skillnader i beskattningshänseende
mellan å ena sidan bolag och ekonomiska föreningar och å andra
sidan enskilda rörelseidkare. Mest påfallande torde olikheten vara då det
gäller skattesatserna vid den statliga inkomstskatten. Medan för bolag och
ekonomiska föreningar skatten är proportionell, utgår den för fysiska personer
enligt en progressiv skala. En annan framträdande skillnad är att bolag''
och ekonomiska föreningar i motsats till fysiska personer äger rätt till
avsättning till investeringsfonder för konjunktur utjämning. I stor omfattning
är emellertid beskattningsreglerna för de olika företagsformerna överensstämmande.
Detta gäller bl. a. de betydelsefulla reglerna om varulagervärdering
och om avskrivning på byggnader och inventarier. Verkningarna
av föreliggande skillnader i beskattningsreglerna mellan enskilda företagare
å ena sidan och juridiska personer å den andra sidan torde ingalunda alltid
vara till nackdel för de enskilda rörelseidkarna. Tvärtom torde dessa som regel
beskattas lindrigare än aktiebolag. Nämnas kan att för gifta fysiska
personer den statliga inkomstskatten är lika stor som bolagsskatten, d. v. s.
40 procent, vid en taxerad inkomst av omkring 65 000 kronor. Denna inkomstnivå
uppnår endast ett par procent av de fysiska personer, som är
rörelseidkare. I regel har de betydligt lägre inkomster, varför det ur denna
synpunkt är till fördel att driva en mindre rörelse i form av enskild firma.

Frågan om företagsbeskattningens utformning var föremål för utredningunder
första hälften av 1950-talet, och år 1955 tog riksdagen ställning till
huvudprinciperna i fråga om denna beskattning. Därvid belystes självfallet
inte enbart skatteproblemen för bolag och ekonomiska föreningar utan även
de frågor som kunde anses vara av betydelse för enskilda rörelseidkare. Genom
möjligheterna till en långtgående varulagernedskrivning och rätten att
snabbt avskriva anskaffade maskiner och inventarier torde också vara sörjt
för att flertalet smärre företag erhåller tillfälle till konsolidering i rimlig
utsträckning. Nämnas bör i detta sammanhang att — bortsett från utövare
av fria yrken — endast ca 15 procent av de enskilda rörelseidkarna enligt
inkomststatistiken för taxeringsåret 1958 hade en skattemässig årsinkomst
å mer än 20 000 kronor. Över 30 000 kronors inkomst hade drygt 10 000
rörelseidkare eller ca 5 procent.

Av dessa siffror framgår att endast en liten del av de enskilda rörelseidkarna
torde ha möjlighet att disponera sin årsinkomst till ytterligare konsolidering.
För det stora flertalet är den redovisade årsinkomsten inte större
än alt den kan antagas nätt och jämnt förslå till att täcka den skattskyldiges
nödvändiga levnadskostnader och skatter och införandet av ytterligare
möjligheter till konsolidering via beskattningen skulle i själva verket inne -

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1960

3

bära ett uppskov med beskattningen av inkomster, vilka använts för täckande
av företagarens utgifter för egen löpande konsumtion.

Då frågan om företagsbeskattningens utformning nyligen varit föremål
för utredning och utskottet inte funnit att några omständigheter tillkommit,
som kan påkalla att skattefrågan för mindre företag ånyo överväges,
finner utskottet sig böra avstyrka bifall till de föreliggande motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 418 av herr Mattsson
samt II: 501 av herrar Gustafsson i Kårby och Svensson i Stenkyrka
om utredning rörande viss omläggning av företagsbeskattningen
såvitt avser mindre företag icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 31 mars 1960

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,
fröken Ranmark, herrar Söderquist, Bengtson, Oscar Carlsson, Mattsson,
Siegbahn och Stefanson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Kollberg, Kärrlander,
Magnusson i Borås, Wiklund, Andersson i Essvik, Darlin, Stenberg,
Eriksson i Bäckinora och Kristenson i Göteborg.

Reservation

av herrar Hagberg, Söderquist, Bengtson, Mattsson, Stefanson, Kollberg,
Magnusson i Borås, Darlin, Stenberg och Eriksson i Bäckmora, vilka
dels ansett att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

»I de förevarande motionerna har särskilt upptagits de mindre företagens
ställning i skattesystemet. Det har därvid understrukits att det är av största
vikt att beskattningssystemet inte lägger hinder i vägen för företagets konsolidering
och möjligheter till självfinansiering. Motionärerna har ansett det
angeläget att pröva förutsättningarna för att komplettera företagsbeskattningssystemet
med regler som tillgodoser kraven på ökade möjligheter till
konsolidering. Utskottet delar denna uppfattning och anser den målsättning
motionärerna angivit angelägen att eftersträva. Vid en kommande
översyn av skattesystemet — varom hemställan gjorts i särskilda motioner
— som även bör omfatta reglerna för företagsbeskattningen och som enligt

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1960

utskottets uppfattning bör åsyfta åtgärder ägnade att främja företagssparandet
och stärka förutsättningarna för ökning av produktionen, bör de i
motionerna upptagna frågorna utredas.»
dels ock ansett att utskottet bort hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna I:
418 och 11:501 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
att vid en kommande allmän översyn av skattesystemet särskilt
undersökes sådana reformer av beskattningsreglerna
som kan underlätta de mindre företagens konsolidering och
möjligheter till självfinansiering.

600476 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag