Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1960

1

Nr 30

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning angående rätt
för Konungen att i vissa fall förordna om avvikelse
från tulltaxan m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 4 januari 1960 daglecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 32, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning angående
rätt för Konungen att i vissa fall förordna om avvikelse från tulltaxan m. m.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen framlägges förslag beträffande de tullsänkningar som
föranledes av Sveriges anslutning till konventionen angående upprättandet
av Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). Konventionen innebär
i denna del i huvudsak att tullarna på varor som härrör från avtalssluiande
länder skall avvecklas successivt under en tioårsperiod. Början göres
med en 20-procentig tullsänkning den 1 juli 1960. Förslaget avser fullmakt
för Konungen att för Sveriges del förordna om de avvikelser från tulltaxan
som föranledes härav.

Det ovannämnda författningsfårslaget är av följande lydelse.

Förslag

till

förordning angående rätt för Konungen att i vissa fall förordna om
avvikelse från tulltaxan m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Skall för vara, som införes till riket, enligt bestämmelserna i konventionen
angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen utgå
lägre tull än enligt gällande tulltaxa, äger Konungen förordna om den
avvikelse från tulltaxan, som föranledes av nämnda bestämmelser.

Vad i första stycket sägs om tull enligt tulltaxan skall jämväl hava avseende
å tull eller särskild tullavgift, som utgår med stöd av förordningen den
15 maj 1959 (nr 180) angående rätt för Konungen att förordna om uttagande
av tull i vissa fall eller tidigare förordningar i samma ämne.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 30

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1960

2 §•

Konungen äger fastställa de föreskrifter som vid tillämpning av förordnande
enligt 1 § erfordras för bestämmande av varas ursprung, för meddelande
av tullrestitution eller eljest för prövning huruvida och i vilken omfattning
tull skall erläggas.

Denna förordning träder i kraft å dag som Konungen bestämmer.

I de i anledning av propositionen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade
likalydande motionerna 1:522 av herr Bengtson m. fl. och 11:649 av
lierr Hedlund m. fl. har hemställts, att riksdagen vid behandlingen av proposition
nr 32 måtte

a) besluta att sista meningen i förordningen angående rätt för Konungen
att i vissa fall förordna om avvikelse från tulltaxan m. m. skall hava följande
lydelse:

»Denna förordning träder i kraft å dag som Konungen bestämmer och
upphör att gälla den 30 juni 1961», samt

b) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

1) att förslag angående avveckling av protektionistiska inslag i fiskala
tullar med anledning av Sveriges anslutning till EFTA må föreläggas riksdagen,
samt

2) att till riksdagen årligen må avlämnas redogörelse angående utvecklingen
inom EFTA m. m. i enlighet med vad i motionerna anförts.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit de i
anledning av propositionen nr 25 väckta, till bevillningsutskottet hänvisade
likalydande motionerna I: 518 av herrar Sunne och Per-Olof Hanson samt
II: 641 av herr Boi ja m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i samband med
behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 25 måtte besluta sådan ändring
av tull taxen ummer att tullfrihet skall gälla för import av textil- och
konfektionsmaskiner fr. o. m. den 1 juli 1960».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna II: 641 (II: 640) och II: 649.

Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes å s. 3—5 i propositionen.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

Till stöd för yrkandet i de likalydande motionerna 1:518 och
II: 6 4 1 anföres i de likalydande motionerna I: 517 och II: 640 bl. a. följande.
I sitt betänkande om den svenska textilindustrien har textilutredningen
lämnat en redovisning av branschens konkreta problem samt diskuterat

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1960 3

vilka åtgärder som kan bidraga till en förbättring av dess läge. De rekommendationer
och förslag som utredningen förordar avser i allmänhet åtgärder,
som bör genomföras av branschens företag och organisationer själva
utan statlig medverkan. I vissa fall är emellertid även åtgärder från statsmakternas
sida motiverade. Av textilutredningens analys framgår klart, att
de aktuella problemen för den svenska textilindustrien kan i allt väsentligt
återföras på det höga kostnadsläget. Skillnaderna i tillverkningskostnaderna
mellan Sverige och övriga västeuropeiska länder uppskattas till 10—25 % på
varuvärdet.

En kostnadsfaktor av icke oväsentlig betydelse, som är helt beroende av
statsmakternas åtgöranden, gäller tullbelastningen på importerade textil- och
konfektionsmaskiner. Sjustatsmarknaden har redan framkallat och kommer
än mer att kräva betydande nyinvesteringar för att motverka det höga svenska
kostnadsläget. I rådande hårda konkurrensläge tillmätes en reduktion
av kostnaderna för maskininvesteringarna med tio procent, vilket är nuvarande
tull, en betydande vikt av branschens företrädare. Då någon egentlig
inhemsk produktion av textilmaskiner inte finns, föreslår textilutredningen,
att tullfrihet skall tillämpas för sådana maskiner som inte tillverkas inom
landet. Utredningens förslag på denna punkt bör förverkligas i och med sjustatsavtalets
ikraftträdande samt gälla generellt för importerade textil- och
konfektionsmaskiner. Motionärerna föreslår därför att riksdagen måtte besluta
ändring i sagda hänseende av tulltaxan med giltighet fr. o. m. den 1 juli
1960.

I de likalydande motionerna I: 522 och II: 64 9 anföres i huvudsak.
I propositionen framhålles att för vårt lands vidkommande endast
ett fåtal tullar torde böra betraktas som fiskala. Ett sådant åberopande utgör
emellertid icke motiv för att underlåta riksdagsbehandling av ärendet.
De fiskala tullarna måste till sin karaktär bedömas på samma sätt som beskattning.
Beskattningsrätten skall utövas av riksdagen allena. Riksdagen
bör därför inte lämna ett så omfattande bemyndigande som förordas i propositionen.
Kungl. Maj :t bör i stället anmodas framlägga förslag om avvecklingen
av de protektionistiska inslagen i de fiskala tullarna. Detta bör medhinnas
utan överskridande av tidsgränsen den 1 juli 1960.

Förslaget till förordning angående rätt att i vissa fall förordna om avvikelse
från tulltaxan innebär ett synnerligen omfattande bemyndigande,
vilket också framhålles av departementschefen. Det torde emellertid stöta
på praktiska svårigheter att underställa riksdagen varje ändring av det
svenska gränsskyddet, som föranledes av anslutningen till EFTA. Det är
emellertid angeläget att riksdagen får möjlighet att närmare ta del av hur
bemyndigandet utnyttjats för att om så befinnes erforderligt meddela nya
riktlinjer. Av den anledningen bör det givas endast ett år i sänder, så att
riksdagen årligen får tillfälle att närmare bedöma hur bemyndigandet använts
mot bakgrunden av EFTA:s utveckling. Det ligger i sakens natur att
ändringar i konventionsreglerna m. m. till betydande del kommer att ske

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1960

successivt genom olika åtgärder, som var för sig inte är av så genomgripande
natur. En sådan utveckling torde vara den bästa för EFTA:s ändamålsenliga
funktion. Det är emellertid angeläget att riksdagen på ett tillfredsställande
sätt får ta del av utvecklingen inom EFTA och bereds tillfälle att ange
allmänna riktlinjer för de svenska ståndpunktstagandena. Detta synes kunna
ske, om Ivungl. Maj :t årligen avlämnar en redogörelse för vad som under föregående
år förekommit i dessa frågor. I och för sig kan en sådan redogörelse
tänkas utformad på olika sätt, men med nu gällande ordning synes det lämpligast
att den lämnas i den proposition, som enligt vad motionärerna förordat
måste framläggas med anledning av att bemyndigandet att göra avvikelse
från tulltaxan gäller för endast ett år i sänder. Propositionen bör innefatta
redogörelser för under föregående år vidtagna ändringar i konventionsreglerna,
hur dessa ändringar jämte övriga inom EFTA träffade beslut
och av medlemsstaterna vidtagna åtgärder inverkat på det svenska gränsskyddet,
vilka ändringar av tullsatserna som Kungl. Maj:t med riksdagens
bemyndigande vidtagit samt för den allmänna ekonomiska utvecklingen
inom EFTA och dess återverkningar för det svenska näringslivet.

Genom ett sådant tillvägagångssätt skulle riksdagen ha möjlighet att mera
ingående följa utvecklingen inom EFTA och pröva för svenskt vidkommande
eventuellt erforderliga åtgärder. Redogörelsen i propositionen skulle
utgöra en värdefull bakgrund och vägledning vid ekonomisk-politiska bedömanden
över huvud taget. Särskilt inledningsvis kan delade meningar uppkomma
om i vilken utsträckning man utan riksdagens hörande har rätt att
biträda bindande beslut inom EFTA och om i vilken utsträckning Kungl.
Maj:t äger utnyttja bemyndigandet om rätt att göra avvikelser från tulltaxan.
Genom här föreslagna årliga redogörelse i proposition skulle sannolikt
praxis härulinnan utvecklas efter relativt kort tid. Därjämte finge riksdagen
möjlighet att årligen meddela allmänna riktlinjer för såväl de svenska
ståndpunktstaganden inom EFTA som för handhavandet av bemyndigandet
att göra avvikelser från tulltaxan.

Utskottet

Sedan Kungl. Maj :t den 4 december 1959 godkänt konventionen angående
den europeiska frihandelssammanslutningen, EFTA, har Kungl. Maj :t i
proposition nr 25 till innevarande års riksdag hemställt om riksdagens godkännande
av Sveriges anslutning till konventionen. Utrikesutskottet har i
utlåtande nr 2 hemställt om bifall till propositionen.

Enligt i EFTA-konventionen närmare angivna bestämmelser skall medlemsstaterna
successivt avveckla sina tullar under en tioårsperiod med början
den 1 juli 1960. Denna förpliktelse gäller alla varor utom de särskilda
jordbruks- och fiskeprodukter, som upptagits i bilagor till konventionen.
Fiskala tullar är i princip undantagna från avvecklingen. Beträffande sistnämnda
tullar skall dock avveckling ske av eventuellt förekommande pro -

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1960

5

tektionistiska element antingen i samma takt som för övriga tullsänkningar
eller på en gång dock senast den 1 januari 1965. I fråga om interna skatter
skall det protektionistiska elementet avskaffas senast den 1 januari 1962.
Det åligger medlemsstaterna att före den 1 juli 1960 underrätta EFTA-sammanslutningens
råd om vilka tullar de avser att behandla som fiskala tullar.
I den mån anmälan inte sker i fråga om någon fiskal tull, kommer denna
att automatiskt omfattas av konventionens bestämmelser om tullavveckling.
Varje medlemsstat äger vidare tillämpa lägre tullsatser än de, som de
programenliga avvecklingsbestäinmelserna vid varje tidpunkt medger. Rådet
kan också — under förutsättning av enhällighet — besluta om en snabbare
awecklingstakt.

Ett genomförande av tullsänkningsprogrammet förutsätter avvikelser från
den av riksdagen antagna tulltaxan. Med hänsyn till de praktiska svårigheterna
att förelägga riksdagen varje ändring i tulltaxan, som kan föranledas
av Sveriges anslutning till konventionen, har Kungl. Maj :t i den till bevillningsutskottet
hänvisade propositionen nr 32 hemställt om bemyndigande
att förordna om de avvikelser från gällande tullbestämmelser, som påkallas
genom konventionen.

I de likalydande motionerna I: 522 och II: 649 har bl. a. hemställts, att
Kungl. Maj :t skall erhålla ett till den 30 juni 1961 tidsbegränsat bemyndigande
att förordna om de avvikelser från tulltaxan, som blir erforderliga.
Som motivering för yrkandet har anförts angelägenheten av att riksdagen
får möjlighet att närmare taga del av liur bemyndigandet utnyttjats samt
att riksdagen, om så befinnes erforderligt, skall kunna meddela nya riktlinjer
för de svenska ståndpunktstagandena.

Därest riksdagen, såsom utrikesutskottet förordat, godkänner Sveriges
anslutning till konventionen och denna därefter ratificeras av medlemsstaierna,
har vårt land förbundit sig att avveckla de tullar, som inte är uttryckligen
undantagna i konventionen eller utgör fiskala tullar, på det sätt och i
den takt, som föreskrives i konventionen. Någon inskränkning i den programenliga
tullavvecklingen under tioårsperioden kan därefter inte utan enhälligt
beslut av medlemsstaterna ifrågakomma.

Det av Kungl. Maj :t begärda bemyndigandet avser i fråga om rent protektionistiska
tullar således endast att ge Kungl. Maj :t möjlighet att inom
den av riksdagen uppdragna ramen vidtaga de åtgärder av företrädesvis
formell karaktär, som föranledes av konventionens bestämmelser. Om emellertid
tullavvecklingen, på sätt förutses i konventionen, helt eller delvis
skall genomföras i snabbare takt än ovan nämnts, måste självfallet riksdagens
medgivande dessförinnan inhämtas. Likaså erfordras riksdagens
godkännande om konventionen skall utsträckas att omfatta ytterligare någon
stat.

Som förut nämnts skall rådet underrättas före den 1 juli i år om vilka
fiskala tullar, som varje medlemsstat anser sig böra bibehålla och vilka således
inte skall omfattas av bestämmelserna om avveckling. I annat fall

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1960

blir sådan tull att hänföra till de tullar, som skall avvecklas. Även fiskala
tullar med protektionistiskt inslag skall anmälas före nämnda dag, varvid
tillika skall anges om det protektionistiska elementet skall avskaffas i samma
takt och på samma sätt som rent protektionistiska tullar eller om det
skall avskaffas på en gång senast den 1 januari 1965. Fråga uppkommer således
vilka tullar som från Sveriges sida skall anmälas som rent fiskala
tullar eller finanstullar med protektionistiskt element. Dessa frågor är
— även om de ur statsfinansiell synpunkt har förhållandevis liten betydelse
— av sådan karaktär att de i och för sig skall avgöras av riksdagen.
Emellertid är vissa frågor om avveckling av finanstullar med eller utan
protektionistiskt inslag föremål för överläggningar de olika medlemsstaterna
emellan. Dessa överläggningar kan antagas komma att fortgå även
under juni månad, då riksdagen inte är samlad. Det torde inte heller vara
möjligt att lämna rådet de nämnda underrättelserna med förbehåll om ett
senare godkännande från riksdagens sida. Under sådana förhållanden torde
det vara nödvändigt att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att träffa erforderliga
avgöranden i angivna frågor och att med för Sverige bindande
verkan göra ovannämnda anmälningar rörande de fiskala tullarna. Av angivna
skäl bör också sättet för avvecklingen av de protektionistiska elementen
i förekommande fiskala tullar beslutas av Kungl. Maj :t. I detta sammanhang
bör understrykas att det i nuvarande statsfinansiella situation
inte finns anledning att — utan att motsvarande fördelar uppnås för vårt
land — avveckla de finanstullar, som enligt konventionens regler må bibehållas.
Det sagda får dock inte tolkas så att utskottet anser, att protektionistiska
inslag i tullarna bör bevaras. På denna punkt innebär konventionen,
som förut nämnts, en ovillkorlig förpliktelse till avveckling.

Utskottet vill vidare — då bemyndigandet måste betraktas som en undantagsföreteelse
betingad av det speciella läget — framhålla angelägenheten
av att Kungl. Maj:t såvitt möjligt och i lämpliga former under höstsessionen
underrättar riksdagen om resultatet av nämnda överläggningar och de
utfästelser som sålunda gjorts. Likaså finner utskottet naturligt, att Kungl.
Maj :t på lämpligt sätt även senare håller riksdagen informerad om utvecklingen
inom frihandelsområdet och om de åtgärder, som från svensk sida
vidtagits i anledning av bestämmelserna i konventionen.

Av det anförda framgår att det i främsta rummet är i fråga om de åtgärder,
som måste vidtagas före den 1 juli 1960, som det begärda bemyndigandet
för Kungl. Maj:t får mera självständig betydelse. För tiden därefter
blir det huvudsakligen fråga om verkställighetsåtgärder från Kungl. Maj :ts
sida. Under sådana förhållanden kan utskottet inte finna erforderligt att
Kungl. Maj :t årligen återkommer med begäran om bemyndigande att sänka
tullarna i enlighet med de förpliktelser, som Sverige åtagit sig genom EFTAkonventionen.
Utskottet anser således, att riksdagen bör lämna Kungl. Maj :t
det begärda bemyndigandet. I den mån de i de väckta motionerna framställda
yrkandena icke kan anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört,
hemställer utskottet, att de av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1960 7

Utskottet behandlar härefter yrkandet i de i anledning av propositionen
nr 25 väckta, till utskottet hänvisade likalydande motionerna I: 518 och II:
641, vari hemställts om tullfrihet för importerade textil- och konfektionsmaskiner
fr. o. m. den 1 juli 1960. Som motivering för yrkandet har anförts,
att sjustatsmarknaden redan krävt och kommer att kräva betydande nyinvesteringar
inom textilindustrin för att motverka det höga svenska kostnadsläget.
I rådande konkurrensläge tillmätes därför en reduktion av kostnaderna
för maskininvesteringar med tio procent, motsvarande nuvarande
tull, stor vikt.

I skrivelse den 23 mars 1959 till chefen för handelsdepartementet hemställde
textilutredningen, att proposition måtte framläggas till 1959 års riksdag
om införande av tullfrihet för sådana textil- och konfektionsmaskiner,
som inte tillverkas inom landet. Skrivelsen har överlämnats till chefen för
finansdepartementet. Sedermera har textilutredningen i sitt i december 1959
avlämnade betänkande (SOU 1959: 42) ånyo framlagt förslag om tullfrihet
för importerade maskiner av ovan nämnt slag i syfte att stärka den svenska
textilindustrins konkurrenskraft. Betänkandet är för närvarande föremål
för remissbehandling.

Utskottet är väl medvetet om, att den inhemska textil- och beklädnadsindustrin
under senare år haft att kämpa med ökade svårigheter och att ett
genomförande av ett frihandelsområde kan komma att medföra ett skärpt
konkurrensläge för denna industri. Det kan heller inte förnekas, att den
av textilutredningen och motionärerna förordade tullfriheten för textil- och
konfektionsmaskiner av sådant slag, som icke tillverkas inom landet, kan
vara av betydelse för att nedbringa industrins kostnader. Å andra sidan
måste de frågor av teknisk och administrativ natur, som är förenade med
en sådan åtgärd, beaktas. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj :t
i anledning av de gjorda framställningarna tar frågan under övervägande
och, om förutsättningar därför föreligger, snarast möjligt framlägger förslag
till frågans lösning. Utskottet anser sig således inte kunna tillstyrka
omedelbara lagstiftningsåtgärder i ämnet och avstyrker därför bifall till
motionerna I: 518 och II: 641.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 32, antaga det vid propositionen fogade
förslaget till förordning angående rätt för Konungen
att i vissa fall förordna om avvikelse från tulltaxan m. m.;
samt

2) att de likalydande motionerna I: 522 av herr Bengtson
in. fl. och II: 649 av herr Hedlund m. fl. samt de likalydande
motionerna I: 518 av herrar Sunne och Per-Olof Hanson
samt II: 641 av herr Boija m. fl. måtte, i den mån de icke

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1960

kan anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört, av
riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 17 mars 1960

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Spetz, Jansson,
Gustaf Elofsson, Söderquist, Bengtson, Oscar Carlsson, Wärnbere och
Hellebladh; samt

från andra kammaren: herrar Sundström, Brandt i Aspabruk, Nilsson
i Svalöv, Kollberg, Allard, Vigelsbo, Magnusson i Borås, Gustafson i
Göteborg, Engkvist och Andersson i Essvik.

600476 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag