Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1960
1
Nr 13
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
angående avdrag vid beskattningen för fördyrade levnadskostnader.
(2:a avd.)
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 116 av herr Dahl m. fl. och II: 138 av herr Gustafsson i
Uddevalla m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa om en utredning i motionernas syfte.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen II: 138.
Enligt punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen äger
skattskyldig, som i sin tjänst verkställt resor utom den vanliga verksamhetsorten,
rätt att åtnjuta avdrag icke blott för kostnaden för själva resan utan
jämväl för den ökning i levnadskostnaden, som den skattskyldige kan ha
fått vidkännas på grund av att han vistats utom sin vanliga verksamhetsort,
såsom för hotellrum, ökad kostnad för föda o. s. v. Avdrag för ökade
levnadskostnader är däremot icke medgivet enbart på den grund, att den
skattskyldige har sitt arbete på annan ort än den, där han har sin bostad.
Har den skattskyldige bosatt sig på annan ort än den, där han har
tjänst eller anställning, eller antagit arbete, som skall utföras på annan
ort än den, där han är bosatt, är avdrag i regel icke medgivet. Avdrag
medges dock för det fall, att anställningen avser endast en kortare tid
eller skall bedrivas å flera olika platser eller det av annan anledning icke
skäligen kan ifrågasättas, att den skattskyldige skall avflytta till den ort,
där arbetet skall utföras.
I praxis (regeringsrättens årsbok 1957 ref. 24) har skattskyldig ansetts
icke kunna erhålla avdrag för fördyrade levnadskostnader som orsakats av
att han ej kunnat erhålla familjebostad å ny anställningsort.
Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges
följande.
Motionärerna framhåller alt med den tolkning, som återgivna bestämmelser
givits i praxis, avdrag inte kan medges i det fall, att den skattskyldige
varit nödsakad att ta anställning utom hemorten och hyrt möblerat
1 Bihang till riksdagens protokoll 1060. 7 sand. Nr 13
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1960
rum på arbetsorten under det att den övriga familjen bott kvar i dess tidigare
gemensamma bostad. Detta förhållande kan medföra åtskilliga olägenheter
för såväl samhället som den enskilde. Genom svårigheten att i
expanderande tätorter, där i allmänhet arbetstillfällen erbjuds, erhålla familjebostad,
tvingas åtskilliga, som saknar möjlighet att dagligen färdas
mellan bostads- och arbetsorterna, att hyra möblerade rum eller liknande.
Det synes motionärerna orimligt, att avdrag för sådan fördyrad levnadskostnad
icke skall vara avdragsgill vid beskattningen. Nuvarande bestämmelser
motverkar i hög grad den rörlighet på arbetsmarknaden, som ur många
synpunkter kan vara önskvärd. Särskilt en löntagare i medelåldern med
familj drar sig i det längsta för att söka arbete på en annan ort, när han
av olika skäl icke anser sig kunna byta bostadsort och ej heller kan åtnjuta
avdrag för fördyrade levnadskostnader. Ett allmänt önskemål är också att
om inte hindra så i varje fall fördröja folkomflyttningar. Motionärerna
säger sig emellertid vara medvetna om att ett helt avskaffande av nuvarande
restriktiva bestämmelser skulle kunna leda till missbruk genom att personer
för att tillgodogöra sig ekonomiska fördelar i form av lägre skatt
skulle vägra flytta till »arbetsorten» där måhända skatteläget är högre. En
liberalisering skulle dock kunna ske genom att riksskattenämnden och prövningsnämnderna
bemyndigades lämna taxeringsnämnderna medgivanden att
tillämpa särskilda avdrag för fördyrade levnadskostnader av ovan berörd
karaktär för personer, som från kommuner med undersysselsättning tvingas
söka arbete på annan ort och har familjen boende kvar på den förstnämnda
platsen.
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1959 har tillkallats sakkunniga
för att verkställa en översyn av bestämmelserna om beskattning av
inkomst av tjänst (lönebeskattningsutredningen). I direktiven för utredningen
anföres bl. a. följande.
Vid 1956 års riksdag har bevillningsutskottet i anledning av motioner uttalat
sig för en översyn av bestämmelserna om beskattning av traktamenten.
Därvid borde, framhölls det, tas under övervägande om man inte kunde
åstadkomma ökad likställighet i beskattningshänseende mellan de i olika
tjänster utgående traktamentena. Även riksskattenämnden har ifrågasatt om
icke denna fråga borde närmare utredas.
Traktamenten eller liknande ersättningar kan också förekomma, om en
gift anställd vid förflyttning till tjänst på annan ort inte omedelbart kan
skaffa sig ny familjebostad utan nödgas leva skild från familjen. Ersättningar
av detta slag är skattefria i den mån de utbetalas av staten. Däremot
har regeringsrätten i ett år 1957 avgjort plenimål icke medgivit avdrag för
fördyrade levnadsomkostnader i ett likartat fall där den anställde haft enskild
tjänst.
Utskottet
I förevarande motioner har aktualiserats frågan om avdrag för den fördyring
av levnadskostnaderna, som kan uppkomma därigenom att gift skattskyldig
vid förflyttning till tjänst å annan ort på grund av bostadsbrist eller
Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1960 3
annan orsak inte kan skaffa sig ny familjebostad på den nya anställningsorten
utan nödgas bo skild från familjen. Denna fråga torde, som framgår
av den föregående redogörelsen, komma att behandlas av lönebeskattningsutredningen
i samband med utredningen av frågan om beskattningen av
traktamentsersättningar. Därmed får syftet med motionerna anses vara tillgodosett,
varför desamma icke bör föranleda någon vidare riksdagens åtgärd.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: 116 av herr Dahl m. fl.
och II: 138 av herr Gustafsson i Uddevalla m. fl. angående
avdrag vid beskattningen för fördyrade levnadskostnader
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd.
Stockholm den 18 februari 1960
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,
Spetz, Jansson, Gustaf Elofsson, fröken Ranmark, herrar Söderquist,
Torsten Mattsson och Tage Johansson; samt
från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Nilsson i Svalöv,
Allard, Magnusson i Borås, Wiklund, Gustafson i Göteborg, fru Eriksson i
Stockholm, herrar Andersson i Essvik, Rydén och Antonsson.
600326
Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag