BERÄTTELSE
till 1959 års riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit;
given Stockholms slott den 3 januari 1959.
En ingående redogörelse för de förhållanden som sammanhänger med den
ekonomiska utvecklingen lämnas vid anmälan av finansplanen och nationalbudgeten
i 1959 års statsverksproposition, till vilken torde få hänvisas i den
mån särskilda uppgifter därom ej lämnas i det följande.
Den 1955 tillkallade försvarsberedningen har slutfört sitt uppdrag och
framlagt förslag med riktlinjer för försvarets framtida utformning. Riksdagens
beslut i försvarsfrågan anslöt sig i huvudsak till dessa riktlinjer.
Under år 1958 har sysselsättningen försämrats. Det är särskilt efterfrågan
på arbetskraft till industrien och skogsbruket som har minskat, medan däremot
sysselsättningsmöjligheterna inom byggnadsverksamheten varit goda.
Bland de åtgärder, som har vidtagits på grund av det försämrade arbetsmarknadsläget,
kan nämnas — förutom åtgärder för att underlätta arbetskraftens
rörlighet — utökning av beredskapsarbetena och utläggande av
statliga industribeställningar ävensom åtgärder för en utvidgning av bostadsproduktionen
och den offentliga byggnadsverksamheten.
Bostadsbyggandet har under år 1958 legat på en hög nivå. Antalet färdigställda
bostadslägenheter beräknas ha uppgått till 63 000. Svårigheter att
tillgodose behovet av krediter till flerfamiljshus har liksom tidigare år
gjort sig gällande också under år 1958.
Den under senare år fortgående stegringen i utrikeshandeln upphörde
under år 1958. Stagnationen orsakades av minskad varuvolym på både import-
och exportsidan samt av sjunkande priser. Importpriserna sjönk något
mera än exportpriserna, varigenom bytesförhållandet med utlandet förbättrades
något. Exportnedgången är till största delen att hänföra till en nedgång
i exporten av skogsindustriprodukter.
Försörjningen med industriråvaror och bränslen har varit god inom alla
sektorer.
Sveriges medverkan i förhandlingarna inom Organisationen för europeiskt
ekonomiskt samarbete om ett europeiskt frihandelsområde har givit anledning
till ett omfattande utredningsarbete. Del har utförts av kommerskollegium
i nära samverkan med representanter för näringslivet.
De svårigheter, som uppkommit inom vissa delar av textil- och beklädnadsindustrien
och som delvis sammanhänger med stigande importkonkurrens,
har givit anledning till vissa provisoriska stödåtgärder. Dessutom har
1 Bihang till riksdagens protokoll 1999. 1 samt.
Rikttdagsberättelsen
2
Riksdagsberättelsen år 1959
särskilda utredningsmän tillkallats för att undersöka möjligheterna att på
längre sikt stärka den svenska industriens konkurrenskraft på detta område.
Med utgångspunkt från allmänna jordbrukspolitiska bedömningar har
under år 1958 tillsatts ett flertal utredningar, syftande till en långsiktig anpassning
av produktionsfaktorerna inom jordbruket till avsättningsförhållandena
under bibehållande av inkomstlikställighetskravet. Situationen på
smörmarknaden har under år 1958 föranlett vissa åtgärder. Sålunda har i
samband med en sänkning av riksnoteringen på smör utbetalats en statlig
prisrabatt för inom landet försålt smör. Statliga medel har vidare anvisats
för rabattering av smör till allmänna inrättningar. Den i prissystemet för
jordbruksprodukter ingående 6-procentregeln har under hösten 1958 utlösts.
I anledning härav har efter förhandlingar träffats överenskommelse om vissa
prisreglerande åtgärder.
Genom särskild lag har förordnats, att kvinna skall äga lika behörighet
som man att efter förtjänst och skicklighet befordras till prästerlig tjänst.
De filosofiska fakulteternas undervisningsresurser har väsentligt förstärkts.
Betydande åtgärder har vidtagits för att främja forskarutbildningen
och forskarrekryteringen.
En genomgripande reformering av skolväsendets regionala och lokala ledning
har genomförts.
Sedan passkontrollen vid de internordiska gränserna upphört fr. o. in.
den 1 maj 1958 föreligger icke möjlighet att beräkna antalet utlänningar i
Sverige. Antalet arbetsanmälda utlänningar uppgick emellertid den 1 oktober
1958 till c:a 114 000 mot c:a 137 000 vid samma tid 1957. Härav var
c:a 72 000 resp. 87 000 nordbor. Vidare uppgick antalet icke-nordbor med
uppehållstillstånd den 1 oktober 1958 till c:a 55 000 mot c:a 57 000 den 1
oktober 1957.
Ombud för Sverige deltog i Förenta Nationernas generalförsamlings tredje
brådskande extra möte 8—21 augusti samt i dess trettonde ordinarie möte,
som öppnades i New York den 16 september.
Sverige har mottagit uppdraget att vara representerat i Internationella
arbetsbyråns styrelse för tiden 1957—1960.
Sverige har vidare invalts i exekutivkommittén för Förenta Nationernas
flyktingkommissaries verksamhet samt i exekutivutskottet inom Mellanstatliga
kommittén för europeisk migration.
För perioden 1958—1962 har en svensk invalts som ledamot i Unescos
styrelse.
Rådet för Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete har under
året sammanträtt på ministerplanet en gång, varvid Sverige var representerat.
Europarådets ministerkommitté har under året sammanträtt en gång i
Strasbourg och en gång i Paris, varvid Sverige var representerat. Europarådets
rådgivande församlings nionde ordinarie möte har sammanträtt i januari
och det tionde ordinarie mötet i april—maj och oktober.
Nordiska rådet höll sin sjätte session i Oslo under tiden 9—15 november.
Sveriges uppdrag att vara medlem i kommissionen för övervakning av vapenstilleståndet
i Korea består alltjämt.
Överenskommelser med främmande makter m. m.
3
Härefter följer
en förteckning över de överenskommelser med främmande makter m. m.,
som slutits under tiden december 1957—november 1958,
en redogörelse för de av exportkreditnämnden å statens vägnar meddelade
garantierna,
sammanställningar angående de bidrag, som under år 1958 beviljats från
lotterimedelsfonden samt från fonderna för idrottens och friluftslivets
främjande,
en sammanställning angående utbetalningar från handels- och sjöfartsfonden
samt
en redogörelse för kommittéernas och de sakkunnigas samt de centrala
krisorganens verksamhet.
Såsom bilagor till berättelsen fogas förteckningar över kommittékostnader
samt över betänkanden m. m. utkomna från trycket under år 1958.
Överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden
december 1957—november 1958
Den 2 juli, 19 november och 2 december 1957 växlades i Paris ministeriella
noter med Frankrike rörande uppsägning av 1882 och 1894 års noteväxlingar
rörande skeppsmätning.
Den 5 december 1957 växlades i Dublin ministeriella noter med Irland
rörande utbyte av praktikanter.
Den 6 december 1957 beslöt Kungl. Maj :t ratificera konventionen i Haag
av den 1 mars 1954 rörande vissa till civilprocessen hörande
ämne n. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Haag den 21 december.
Den 9 december 1957 undertecknades i Helsingfors ett multilateralt
varuutbytes- och betalningsarrangemang mellan F i n1
a n d och vissa västeuropeiska länder.
Den 12 december 1957 undertecknades i Havana ett handelsavtal
med C u b a. Kungl. Maj:t beslöt den 18 april 1958 alt ratificera avtalet.
Den 13 december 1957 beslöt Kungl. Maj :t ratificera tullkonvention
e n av den 18 maj 1956 om tillfällig införsel för enskilt bruk av luftfartyg
och nöjesbåtar jämte signaturprotokoll, t u 11 k o n v e n l i on
e n av den 18 maj 1956 om tillfällig införsel av fordon i yrkesmässig
vägtrafik jämte signaturprotokoll, konventionen av den 18 maj
1956 rörande beskattning av privatfordon i internationell
trafik jämte signaturprotokoll, konventionen av den 14 december
1956 rörande beskattning av motorfordon vid internationell
befordran av resande samt konventionen av den 14 december
1956 rörande beskattning av motorfordon vid inter
-
4
Riksdagsberättelsen år 1959
nationell godsbefordran. Ratifikationsinstrumentet deponerades
i New York hos Förenta Nationernas generalsekreterare den 16 januari 1958.
Den 13 december 1957 undertecknades i Paris en europeisk utlämningskonvention.
Kungl. Maj :t beslöt den 12 september 1958 att ratificera
konventionen.
Den 20 december 1957 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation
en konvention om upprättande av säkerhetskontroll på
atomenergiens område, ett protokoll rörande den domstol, som
upprättats genom konventionen om upprättande av säkerhetskontroll på
atomenergiens område samt en konvention om upprättande av ett europeiskt
bolag för kemisk behandling av bestrålat
bränsle (Eurochemic).
Den 21 december 1957 undertecknades i Stockholm ett protokoll med D e
Socialistiska Rådsrepublikernas Union angående varuutbytet
under år 1958.
Den 10 januari 1958 beslöt Kungl. Maj:t ratificera tilläggsprotokoll nr 9
av den 28 juni 1957 till överenskommelsen den 19 september 1950 om upprättande
av en europeisk betalningsunion. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Paris den 18 februari.
Den 10 januari 1958 beslöt Kungl. Maj :t ratificera handelsavtalet
med Kina av den 8 november 1957. Avtalet trädde i kraft genom noteväxling
den 23 januari.
Den 17 januari 1958 beslöt Kungl. Maj:t ratificera avtalet av den 18 maj
1957 med C e y 1 o n för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande
av skatteflykt beträffande inkomstskatter. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i New Delhi den 21 februari.
Den 10 februari 1958 undertecknades för Sveriges vidkommande med förbehåll
för ratifikation överenskommelsen i Haag av den 23 november 1957
rörande flyktingar som äro sjömän.
Den 13 februari 1958 växlades i Stockholm ministeriella noter med N o rg
e med ändring av protokollet av den 29 juni 1956 rörande uppförande och
underhåll av ett renstängsel efter den svensk-norska riksgränsen.
Den 15 februari 1958 växlades i Stockholm ministeriella noter med Italien
rörande varuutbytet.
Den 17 februari undertecknades i Khartoum en luftfartsöverenskommelse
med S u d a n.
Den 18 februari 1958 undertecknades i Wien en överenskommelse med
Österrike om svensk-österrikisk yrkesmässig landsvägstrafik.
Den 19 februari 1958 undertecknades i Wien en överenskommelse med
Österrike om linjetrafik med motorfordon.
Den 25 februari 1958 undertecknades för Sveriges vidkommande en deklaration
i Genéve av den 30 november 1957 rörande utsträckning av »slandstill»-överenskommelsen
om subventioner enligt artikel XVI: 4 i de
till allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) fogade
listorna.
Överenskommelser med främmande makter m. m. 5
Den 4 mars 1958 undertecknades för Sveriges vidkommande i Geneve
sjunde rättelse- och ändringsprotokollet av den 30 november
1957 till de vid allmänna tull- och handelsavtalet
(G A T T) fogade listorna.
Den 6 mars 1958 undertecknades i Stockholm en 1 u f t f a r t s ö v e r enslt
o m m e 1 s e med Pakistan.
Den 7 mars 1958 undertecknades i Köpenhamn ett protokoll med Danmark
rörande varuutbytet.
Den 7 mars 1958 beslöt Kungl. Maj :t ratificera överenskommelsen med
Japan av den 20 september 1957 angående reglering av vissa svenska
fordringsanspråk. överenskommelsen trädde i kraft genom noteväxling
i Stockholm den 2 maj.
Den 10 mars 1958 undertecknades i Tunis en handelsöverenskomm
e 1 s e med Tunisien.
Den 11 mars 1958 växlades i Oslo ministeriella noter med Norge rörande
varuutbytet.
Den 12 mars 1958 växlades i Luxemburg ministeriella noter med Luxemburg
rörande ömsesidigt godkännande av körkort.
Den 14 mars 1958 beslöt Kungl. Maj :t ratificera ett avtal med Italien
av den 20 december 1956 för undvikande av dubbelbeskattning och
för reglering av vissa andra frågor beträffande skatter å inkomst
och förmögenhet samt ett avtal samma dag för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å kvarlåtenskap. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i Rom den 3 juni.
Den 14 mars 1958 beslöt Kungl. Maj:t godkänna luftfartsöverenskomm
elsen med Förbundsrepubliken Tyskland av
den 29 januari 1957. Överenskommelsen trädde i kraft genom noteväxling
i Bonn den 28 mars.
Den 21 mars 1958 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Ungern rörande varuutbytet.
Den 27 mars 1958 undertecknades i Moskva en överenskommelse med
De Socialistiska Rådsrepublikernas Union om utförande
av beskickningsanläggningar i Moskva och Stockholm.
Kungl. Maj :t beslöt den 9 maj att ratificera avtalet. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i Moska den 11 juni.
Den 28 mars 1958 beslöt Kungl. Maj:t ratificera överenskommelsen av
den 12 juli 1957 med Danmark, Finland och Norge om upphävande
av passkontrollen vid de internordiska gränserna. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Köpenhamn den 30 april.
Den 28 mars 1958 undertecknades i Pretoria en luftfartsöverenskommelse
med Sydafrika.
Den 31 mars 1958 undertecknades i Tangier ett protokoll om upphävande
av 1865 års konvention om förvaltningen och underhållet av en
fyrinrättning på Kap S p a r t e 1.
Den 10 april 1958 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrike
rörande varuutbyte t.
6
Riksdag sberättelsen år 1959
Den 11 april 1958 beslöt Kungl. Maj:t ratificera ILO-konventionen (nr
105) av den 25 juni 1957 angående avskaffande av tvångsarbete.
Ratifikationsinstrumentet deponerades hos Internationella arbetsbyråns
direktör den 2 juni.
Den 11 april 1958 beslöt Kungl. Maj :t ratificera europeiska konventionen
av den 29 april 1957 för fredlig lösning av tvister. Ratifikationsinstrumentet
deponerades hos Europarådets generalsekreterare den
30 april.
Den 12 april 1958 undertecknades i Helsingfors ett multilateralt
varuutbytes- och betalningsarrangemang mellan Finland
och vissa västeuropeiska länder.
Den 14 april 1958 växlades i Rom ministeriella noter med Italien om
ömsesidigt godkännande av körkort.
Den 18 april 1958 beslöt Kungl. Maj:t ratificera konventionen av den
20 februari 1957 om gifta kvinnors medborgarskap. Ratifikationsinstrumentet
deponerades hos Förenta Nationernas generalsekreterare
den 13 maj.
Den 18 april 1958 beslöt Kungl. Maj:t ratificera världspostkonventionen,
avtalet angående assurerade brev och askar, avtalet angående
postpaket, avtalet angående postanvisningar och postresekreditiv, avtalet
angående postgirorörelsen, avtalet angående postförskottsförsändelser,
avtalet angående inkasseringar, avtalet angående internationell postsparbanksrörelse
samt avtalet angående abonnemang å tidningar och andra
periodiska skrifter, samtliga undertecknade i Ottawa den 3 oktober 1957.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i Ottawa den 2 maj.
Den 18 april 1958 undertecknades i Belgrad en överenskommelse med
Jugoslavien rörande luftfa rtsförbindelsern a.
Den 10 och 19 april växlades i Warszawa ministeriella noter med Polen
rörande varuutbytet.
Den 23 april 1958 växlades i Wien ministeriella noter med Österrike
rörande varuutbytet.
Den 25 april 1958 undertecknades i Washington ett tilläggsavtal till
överenskommelsen med Amerikas Förenta Stater om samarbete
i frågor om fredlig användning av atomenergi.
Den 25 april 1958 växlades i Stockholm ministeriella noter med B u 1-garien rörande varuutbytet.
Den 25 april 1958 växlades i Dublin ministeriella noter med Irland
med tillägg till gällande överenskommelse om upphävande av p a s s v iseringstvånget.
!
Den 26 april 1958 växlades i Karachi ministeriella noter med Pakistan
med tillägg till gällande överenskommelse om upphävande av passviseringstvånget.
Den 30 april 1958 växlades i Canberra ministeriella noter med Australien
med tillägg till gällande överenskommelse om upphävande av
passviseringstvånget.
Överenskommelser med främmande makter in. m. 7
Den 30 april 1958 växlades i Havana ministeriella noter med C u b a
med tillägg till gällande överenskommelse om upphävande av passviseringstvånget.
Den 30 april 1958 växlades i Bern ministeriella noter med Schweiz
rörande ömsesidigt godkännande av körkort.
Den 8 maj 1958 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
Belgien rörande internationell godsbefordran å väg.
Den 14 maj 1958 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Japan
rörande varuutbytet.
Den 16 maj 1958 växlades i Ottawa ministeriellla noter med C a n a d a
rörande ändring av bilagan till luftfartsöverenskommelsen
av den 27 juni 1947.
Den 17 maj 1958 växlades i Rabat och Casablanca ministeriella noter med
Marocko rörande varuutbytet.
Den 19 maj 1958 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrike
med vissa tillägg till 1958 års varuutbytesöverenskommelse.
Den 22 maj 1958 undertecknades i Colombo en överenskommelse med
Ceylon rörande tekniskt samarbete på familjeplaneringens
områd e.
Den 27 maj 1958 växlades i Rom ministeriella noter med Italien med
tillägg till gällande överenskommelse om upphävande av p a s s v i s eringstvånget.
Den 28 maj 1958 växlades i Kairo ministeriella noter med Egypten
rörande ändring av artikel XV i 1949 års luftfartsöv erens ko mm
e 1 s e.
Den 28 maj 1958 växlades i Stockholm ministeriella noter med Storbritannien
rörande tillämpning av 1949 års dubbelbeskattningsavtal
i vissa kolonier.
Den 30 maj 1958 beslöt Kungl. Maj:t ratificera den europeiska
kulturkonventionen av den 19 december 1954. Ratifikationsinstrumentet
deponerades hos Europarådets generalsekreterare den 16 juni.
Den 30 maj 1958 undertecknades i Strasbourg ett tillägg till stadgan
för Europarådet.
Den 28 och 31 maj växlades i Belgrad ministeriella noter med Jugoslavien
rörande ömsesidigt erkänande av fartygs mätbrev.
Den 6 juni 1958 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Polen
rörande varuutbytet och regleringen av betalningarna under tiden 1
maj 1958—30 april 1959.
Den 9 juni 1958 växlades i Oslo ministeriella noter med Norge rörande
kustfarten.
Den 13 juni 1958 växlades i Manila ministeriella noter med Filippinerna
med utväxling av ömsesidighetsförklaringar angående varum
ä r k c s s k y d d.
Den 18 juni 1858 beslöt Kungl. Maj:t ratificera konventionen i Paris den
12 oktober 1955 rörande bildandet av en internationell organisation för
legal metrologi. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Paris den
11 juli.
8
Riksdagsberättelsen år 1959
Den 18 juni 1958 växlades i Wien ministeriella noter med Österrike
med tillägg till gällande överenskommelse om upphävande av passvis eringstvånget.
Den 19 juni 1958 undertecknades i Stockholm ett tilläggsavtal till avtalet
med Finland den 21 december 1949 för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Kungl. Maj :t beslöt den 21 november att ratificera avtalet.
Den 10 och 20 juni 1958 växlades i Athen ministeriella noter med Grekland
med tillägg till gällande överenskommelse om upphävande av passvise
ringstvånget.
Den 27 juni 1958 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation
tilläggsprotokoll nr 10 till överenskommelsen den 19 september 1950 om
upprättande av en europeisk betalningsunion.
Den 27 juni 1958 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation
tilläggsprotokoll nr 2 till europeiska monetära avtalet av den
5 augusti 1955.
Den 27 juni 1958 växlades i Stockholm ministeriella noter med P o r t ug
a 1 rörande varuutbytet.
Den 30 juni 1958 undertecknades i Addis Abeba ett tilläggsprotokoll till
avtalet med Etiopien den 16 mars 1957 om tekniskt bistånd
på hälsovårdens område.
Den 30 juni 1958 undertecknades i Stockholm ett protokoll med I sl a n d
rörande varuutbytet.
Den 30 juni 1958 växlades i Belgrad ministeriella noter med Jugoslavien
rörande varuutbytet.
Den 8 juli 1958 växlades i Washington ministeriella noter med A m e rikas
Förenta Stater rörande ändring av överenskommelsen den 16
december 1944 angående lufttrafik.
Den 14 juli 1958 växlades i Ottawa ministeriella noter med C a n a d a
med tillägg till gällande överenskommelse om upphävande av passvis eringstvånget.
Den 6 maj och 15 juli 1958 växlades i Manila ministeriella noter med F ilippinerna
rörande avskaffande av passviseringsavgiftern
a.
Den 21 juli 1958 undertecknades i Köpenhamn ett avtal med Danmark
för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter
å inkomst och förmögenhet. Kungl. Maj :t beslöt den 21 november
att ratificera avtalet.
Den 21 juli 1958 växlades i Kairo ministeriella noter med Förenade
Arabrepubliken rörande beskattning av inkomster från
lufttrafik.
Den 24 juli 1958 växlades i Madrid ministeriella noter med Spanien
rörande varuutbytet.
Den 28 juli 1958 beslöt Kungl. Maj :t ratificera protokollet i Köpenhamn
den 26 juni 1957 rörande inbördes rättshjälp mellan Sverige,
Danmark och Norge. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Köpenhamn
den 16 augusti.
överenskommelser med främmande makter m. m.
9
Den 29 juli 1958 undertecknades i Kairo ett avtal med Förenade
Arabrepubliken för undvikande av dubbelbeskattning och
förhindrande av skatteflykt beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Kungl. Maj :t beslöt den 28 november att ratificera avtalet.
Den 30 juli 1958 undertecknades i Stockholm ett avtal med Indien för
undvikande av dubbelbeskattning beträffande i n k o in s t s k a t1
e r. Kungl. Maj :t beslöt den 28 november att ratificera avtalet.
Den 1 och 21 augusti 1958 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Schweiz rörande viseringsfrihet för pass.
Den 25 augusti 1958 undertecknades i Stockholm ett avtal med Pakistan
för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av
skatteflykt beträffande inkomstskatter. Kungl. Maj :t beslöt den 21
november att ratificera avtalet.
Den 12 september 1958 beslöt Kungl. Maj:t ratificera konventionen av den
20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag. Ratifikationsinstrumentet
deponerades hos Förenta Nationernas generalsekreterare
den 1 oktober.
Den 13 september undertecknades i Stockholm tionde protokollet samt
elfte protokollet (spannmålsprotokollet) till överenskommelsen med Förbundrsrepubliken
Tyskland av den 26 januari 1951 angående
varuutbytet (handelsöverenskominelsen).
Den 22 september 1958 växlades i Stockholm ministeriella noter med F i n1
a n d angående färjeförbin delse över Torne älv.
Den 26 september 1958 beslöt Kungl. Maj :t ratificera konventionen i Bryssel
den 15 december 1950 rörande nomenklaturen för klassificering
av vara i tulltarifferna samt ett tilläggsprotokoll till
samma avtal av den 1 juli 1955. Ratifikationsinstrumentet deponerades i
Bryssel den 16 oktober.
Den 26 september och 4 oktober 1958 växlades i Stockholm ministeriella
noter med Belgien med uppsägning av noteväxlingen den 25 oktober
1922 angående ömsesidigt utbyte av underrättelser beträffande
sinnessj uka.
Den 6 oktober 1958 växlades i Santiago de Chile ministeriella noter med
Chile med tillägg till gällande överenskommelse om upphävande av passviseringstvånget.
Den 16 oktober 1958 växlades i Stockholm miniseriella noter med Finland
rörande avskrivande av vissa ränte belopp och tillskapande
av en fond för främjande av de kulturella förbindelserna mellan Sverige
och Finland.
Den 24 oktober 1958 växlades i Stockholm ministeriella noter med T j eckoslovakien
rörande varuutbytet.
Den 30 oktober 1958 undertecknades i Stockholm ett protokoll med
Schweiz rörande varuutbytet.
Den 31 oktober 1958 undertecknades i Lissabon med förbehåll för ratifikation
Pariskonventionen den 20 mars 1883 för skydd av den in
-
10
Riksdagsberättelsen år 1959
dustriella äganderätten, reviderad i Bryssel den 14 december
1900, i Washington den 2 juni 1911, i Haag den 6 november 1925, i London
den 2 juni 1934 och i Lissabon den 31 oktober 1958.
Den 31 oktober 1958 undertecknades i Lissabon med förbehåll för ratifikation
Madridöverenskommelsen den 14 april 1891 angående undertryckande
av oriktiga eller vilseledande urspr ungsbeteckningar,
reviderad i Washington den 2 juni 1911, i Haag den 6 november
1925, i London den 2 juni 1934 och i Lissabon den 31 oktober 1958.
Den 5 november 1958 undertecknades i Oslo en överenskommelse med
Danmark, Finland och Norge om person- och godsbefordran
å väg.
Den 17 november 1958 växlades i Rom ministeriella noter med Italien
rörande varuutbytet.
Den 25 november 1958 undertecknades i Madrid ett årsprotokoll med S p an
i e n angående varuutbytet.
Den 29 november 1958 uppsades i Haag för Sveriges vidkommande konventionerna
i Haag den 12 juni 1902 för lösande av konflikter mellan
lagar rörande äktenskap samt om förmynderskap för
minderåriga.
Redogörelse för de av exportkreditnämnden å statens vägnar
meddelade garantierna
Under tiden från exportkreditnämndens tillkomst den 1 juli 1933 till utgången
av juni månad 1958 har nämnden utfärdat garantier å ett sammanlagt
ansvarsbelopp för staten av 1 012,8 miljoner kronor.
Den 30 juni 1958 fanns garantier utelöpande för ett ansvarsbelopp av 81,1
miljoner kronor. Vid samma tidpunkt hade därutöver garantier beviljats
men ännu icke tagits i anspråk för ett ansvarsbelopp av 78,1 miljoner kronor.
Nämndens premieinkomster har sedan år 1933 till den 30 juni 1958 uppgått
till 31,4 miljoner kronor, vartill kommer ränteinkomster med 3,8 miljoner
kronor eller sammanlagt 35,2 miljoner kronor.
För skadefall har utbetalats 24,2 miljoner kronor. Av detta belopp har 15
miljoner kronor kunnat återvinnas, varför nettoutbetalningarna uppgått till
9,2 miljoner kronor. I dessa belopp har icke inräknats utbetalningar under
finska garantier, eftersom nämnden fått ersättning för dessa enligt särskilt
riksdagsbeslut.
Omkostnaderna för nämndens verksamhet har sedan år 1933 uppgått till
sammanlagt 3 miljoner kronor.
Sedan verksamhetens början har sålunda uppstått ett överskott på (35,2
— 9,2 —- 3) 23 miljoner kronor, överskottet under budgetåret 1957/58 uppgick
till 1,5 miljoner kronor.
Under år 1958 beviljade bidrag av lotlerimedel
11
Under år 1958 beviljade bidrag av lotterimedel
I. Översikt
Ändamålsgrupp |
Beviljade bidrag |
Summa |
|
Landsbygds- ändamål kronor |
Stads- o. blandade ändamål kronor |
||
A. Teaterverksamhet............... B. Orkesterverksamhet............. C. Övriga ändamål................ |
3 137 000: — |
11 912 498: — 1 350 000: — |
15 049 498: — |
Summa kronor |
3 999 000: — |
13 304 198: — |
17 303 198: — |
Arun. Med bidrag för landsbygdsändamål avses i tabellredovisningen belopp, som helt eller i
övervägande grad kommit landsbygd eller mindre städer tillgodo. Till mindre städer har räknats
sådana med högst 60 000 innevånare. Bidrag, som ej synts böra hänföras till nu nämnda grupp,
har sammanfattats under beteckningen stads- och blandade ändamål. Under år 1957 beviljade
bidrag för landsbygdsändamål utgjorde 6 045 500 kronor (av sammanlagt 20 047 300 kronor).
II. Specifikation
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|||
A. Teaterverksamhet |
|||||
1) Landsbygdsändamål |
|||||
Folkrörelsernas program aktiebolag . ... |
. (för 1958/59) |
25/4 |
750 000: |
— |
|
» » » . . . . |
. (för 1957/58) |
75 000: |
— |
825 000:— |
|
Riksteatern ......................... |
. (för 1958/59) |
25/4 |
1 790 000: — |
||
Teaterrådet (till understöd åt teaterverksamhet i lands- |
|||||
orten) ................... |
. (för 1958/59) |
30/6 |
450 000 |
— |
|
» d:o d:o................. |
. (för 1957/58) |
24/1 |
35 000 |
— |
|
» d:o d:o ................. |
. (för 1957/58) |
25/4 |
15 000 |
— |
500 000: — |
Malmö stadsteater (för bygdeturnéer) . |
25/4 |
15 000: — |
|||
Ruinspelen i Visby, Föreningen...... |
30/6 |
7 000: — |
|||
Summa kronor |
3 137 000: — |
||||
2) Stads- och blandade ändamål |
|||||
Operan............................ |
. (för 1958/59) |
25/4 |
4 800 000 |
— |
|
» ............................ |
. (för 1957/58) |
25/4 |
140 000 |
— |
|
» .............................. |
. (för 1957/58) |
12/12 |
300 000 |
— |
5 240 000: — |
Dramatiska teatern................. |
. (för 1958/59) |
30/6 |
1 800 000 |
— |
|
» » ................. |
. (för 1957/58) |
25/4 |
225 000 |
— |
|
» » (för pensionskostnader) |
30/6 |
247 398 |
— |
2 272 398: — |
|
Göteborgs lyriska teater............. |
. (för 1958/59) |
25/4 |
1 250 000 |
— |
|
» » » ............. |
. (för 1957/58) |
25/4 |
95 000 |
— |
1 345 000: — |
Göteborgs stadsteater............... |
. (för 1958/59) |
25/4 |
720 000 |
— |
|
» » ............... |
10/1 |
15 600 |
— |
735 600: — |
12
Riksdagsberättelsen år 1959
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|||
Malmö stadsteater.................... |
(för 1958/59) |
25/4 |
1 260 000: — |
||
Norrköping—Linköping, Stadsteatern . . |
(för 1958/59) |
25/4 |
340 000 |
— |
|
» » » |
(för 1957/58) |
25/4 |
42 500 |
— |
|
» » » |
(för 1953/54) |
25/4 |
32 500 |
— |
415 000: — |
Hälsingborgs stadsteater............... |
(för 1958/59) |
25/4 |
200 000 |
— |
|
» » ............... |
(för 1957/58) |
25/4 |
40 000 |
— |
240 000: — |
Uppsala stadsteater................... |
(för 1958/59) |
25/4 |
310 000 |
— |
|
» » ................... |
(för 1957/58) |
25/4 |
11 500 |
— |
321 500: — |
Drottningholms teatermuseum......... |
30/6 |
18 000: — |
|||
Folkets Hus teater, Göteborg.......... |
(för 1958/59) |
25/4 |
65 000: — |
||
Summa kronor 11 912 498: — |
|||||
B. Orkesterverksamhet |
|||||
1) Landsbygdsändamål |
|||||
Gävleborgs läns orkesterförening....... |
(för 1958/59) |
25/4 |
240 000 |
— |
|
» » » ....... |
(för 1957/58) |
25/4 |
20 000 |
— |
260 000:— |
Nordvästra Skånes orkesterförening..... |
(för 1958/59) |
25/4 |
6 000: — |
||
Sveriges orkesterföreningars riksförbund. . |
(för 1958/59) |
30/6 |
150 000: — |
||
Summa kronor 416 000: — |
|||||
2) Stads- och blandade ändamål |
|||||
Konsertföreningen i Stockholm......... |
(för 1958/59) |
25/4 |
427 500 |
— |
|
» » » ......... |
(för 1957/58) |
25/4 |
18 000 |
— |
445 500:— |
Göteborgs orkesterförening............. |
(för 1958/59) |
25/4 |
343 500 |
— |
|
» » ............. |
(för 1957/58) |
25/4 |
18 000 |
— |
361 500: — |
Malmö konserthus.................... |
(för 1958/59) |
25/4 |
250 000: — |
||
Norrköpings orkesterförening........... |
(för 1958/59) |
25/4 |
210 000 |
— |
|
» » ........... |
(för 1957/58) |
25/4 |
10 000 |
— |
220 000: — |
Nordvästra Skånes orkesterförening..... |
(för 1958/59) |
25/4 |
217 000 |
— |
|
» » » ..... |
(för 1957/58) |
25/4 |
10 000 |
— |
227 000:— |
Örebro orkesterstiftelse................ |
(för 1958/59) |
30/6 |
53 000: — |
||
Västerås musiksällskap................ |
(för 1958/59) |
26/9 |
20 000: — |
||
Summa kronor 1 350 000: — |
|||||
C. Övriga ändamål |
|||||
1) Landsbygdsändamål |
|||||
Arkiv för dekorativ konst, Lund....... |
30/6 |
15 000: — |
|||
Bygdegårdarnas riksförbund, Stockholm |
30/6 |
15 000: — |
|||
Falbygdens museibyggnadsförening, Falköping....... |
30/6 |
25 000: — |
|||
Folketshusföreningarnas riksorganisation, |
Stockholm .. |
31/1 |
15 000: — |
||
Folkrörelsernas konstfrämjande, Stockholm.......... |
26/9 |
15 000: — |
|||
Föreningen för svensk kulturhistoria, Stockholm..... |
30/6 |
15 000: — |
|||
Hudiksvalls hantverksförening......... |
30/6 |
25 000: — |
|||
Konst i skolan, föreningen, Stockholm .. |
30/6 |
75 000: — |
|||
Ljungdalens hembygdsförening......... |
30/6 |
5 000: — |
|||
Medlefors folkhögskola, Skellefteå...... |
30/6 |
25 000: — |
|||
Restaureringskommittén för ödeby kyrka........... |
7/2 |
5 000: — |
|||
Riksförbundet Sveriges amatörmusikkårer, Stockholm. |
30/6 |
35 000: — |
|||
Sigtunastiftelsen...................... |
30/6 |
15 000: — |
|||
S:t Olofs kapellstiftelse och S:t Olofs kapellansgårds- |
|||||
kommitté, Stockholm............... |
30/6 |
11 000: — |
|||
Stiftelsen Vike minnesgård, Boge....... |
30/6 |
35 000: — |
|||
Turesson, Gunnar, tonsättare, Hammarö |
30/6 |
5 000: — |
|||
Vetenskapssocieteten, Uppsala......... |
30/6 |
5 000: — |
|||
Vilske hembygds- och fornminnesförening, Floby .... |
30/6 |
5 000: — |
|||
Västerbottens läns hembygdsförening, Umeå........ |
30/6 |
50 000: — |
|||
Örebro läns hembygdsförbund, Örebro .. |
30/6 |
50 000: — |
|||
Summa kronor |
446 000: — |
Under år 1958 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande 13
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
||
2) Stads- och blandade ändamål |
||||
Estniska gymnasiet, Stockholm.................... |
30/6 |
5 000 |
— |
|
Medicinska föreningen, Stockholm.................. |
7/2 |
5 000 |
— |
|
Musikaliska akademien............................ |
25/4 |
6 700 |
— |
|
Organisationskommittén för Stockholms festspel..... |
30/5 |
3 000 |
— |
|
Svenska samfundet för musikforskning.............. |
7/2 |
7 000 |
— |
|
Sveriges radio, Stockholm......................... |
30/6 |
10 000 |
— |
|
Sveriges schackförbund, Stockholm .................. |
25/7 |
5 000 |
— |
|
Summa kronor 41 700 |
— |
Under år 1958 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
||
I. Skolöverstyrelsen Kursverksamhet............................. |
18/6 |
165 000: — |
||
II. Sveriges riksidrottsförbund |
||||
Ungdomsidrott.............................. Biksidrottsförbundets centrala förvaltning och |
28/3 |
360 000: — |
||
verksamhet............................... |
18/6 |
365 000 |
— |
|
Specialförbundens förvaltning och verksamhet .. |
18/6 |
830 000 |
— |
|
Distriktsförbundens förvaltning och verksamhet |
18/6 |
640 000 |
— |
|
samhet................................... |
18/6 |
500 000 |
— |
|
Föreningars verksamhet...................... |
18/6 |
325 000 |
— |
|
Instruktionsverksamhet och ledarutbildning .... |
18/6 |
1 335 250 |
— |
|
böcker m. m.............................. Kontorsmateriel och kontorsinventarier samt film- |
18/6 |
95 000: — |
||
materiel.................................. |
18/6 |
70 000 |
— |
|
Hälsokontroll och medicinsk forskning........ |
18/6 18/6 |
no 000 |
— |
|
Internationellt samarbete.................... |
150 000 |
— |
||
Biksidrottsförbundets kommittéers verksamhet . |
18/6 |
353 000 |
— |
|
Övriga ändamål (idrotlsinstitutet å Bosön in. in.) |
18/6 |
105 000 |
— |
|
Materiel (genom specialförbunden)............ III. Sveriges olympiska kommitté |
18/6 |
540 000 |
5 778 250: — |
|
Förberedelser för deltagande i olympiska spel år |
||||
1960 ..................................... |
18/6 |
330 000 |
— |
|
d:o d:o .................................... |
3/10 |
10 000 |
340 000: — |
14
Riksdagsberättelsen år 1959
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
||
IV. Svenska korporationsidrottsförbundet |
||||
Ungdomsidrott................................ |
28/3 |
45 000: — |
||
Korporationsidrottsförbundets centrala förvalt- |
||||
ning..................................... |
18/6 |
297 000 |
— |
|
Lokalförbundens förvaltning.................. |
18/6 |
114 000 |
— |
|
Kursverksamhet............................. |
18/6 |
55 000 |
— |
|
Företagsgymnastik.......................... |
18/6 |
20 000 |
— |
|
Propaganda ................................. |
18/6 |
30 000 |
— |
|
Idrottsmateriel.............................. |
18/6 |
54 000 |
— |
615 000: — |
V. Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets |
||||
främjande i Sverige |
||||
Ungdomsidrott.............................. |
28/3 |
60 000 |
— |
|
Kursverksamhet............................. |
18/6 |
95 000 |
— |
|
Kursverksamhet m. m....................... |
28/11 |
19 000 |
— |
174 000: — |
VI. Div. andra organisationer |
||||
a) Bidrag till ungdomsidrott |
||||
Frälsningsarmén............................. |
28/3 |
1 000 |
— |
|
Förbundet Vi unga.......................... |
28/3 |
6 000 |
— |
|
Jordbrukare-ungdomens förbund.............. |
28/3 |
30 000 |
— |
|
KFUM:s triangelpojkförbund................. |
28/3 |
1500 |
— |
|
Riksförbundet Sveriges hemgårdar............ |
28/3 |
5 000 |
— |
|
Svenska frisksportförbundet.................. |
28/3 |
1500 |
— |
|
Svenska missionsförbundets ungdomsverksamhet |
28/3 |
14 000 |
— |
|
Sveriges storloge av IOGT................... |
28/3 |
10 000 |
— |
|
Unga örnars riksförbund..................... |
28/3 |
45 000 |
— |
|
Nationaltemplarordens ungdomsförbund....... |
30/5 |
5 000 |
— |
119 000: — |
b) Bidrag till organisationernas allmänna verksam- |
||||
het |
||||
Sveriges militära idrottsförbund.............. |
18/6 |
15 000 |
— |
|
Centralkommittén för fältsport............... |
18/6 |
15 000 |
— |
|
Sveriges dövas idrottsorganisation............ |
18/6 |
7 750 |
— |
|
- » . ...................................... |
24/10 |
4 000 |
— |
|
Sveriges akademiska idrottsförbund........... |
18/6 |
30 000 |
— |
|
Riksföreningen för simningens främjande...... |
18/6 |
20 000 |
— |
|
Organisationskommittén för skolungdomens fjäll- |
||||
färder .................................... |
18/6 |
26 000 |
— |
|
Kommittén Idrott för handikappade och åldringar |
18/6 |
60 000 |
— |
|
Statens sjukhuspersonals idrottsförbund....... |
18/6 |
6 000 |
— |
188 750: — |
VII. Stadionstyrelsen |
||||
Ombyggnadskostnader för Stadion............ |
18/4 |
500 000 |
— |
|
d:o d:o .................................... |
10/7 |
1 000 000 |
— |
|
d:o d:o .................................... |
3/10 |
315 000 |
— |
1 815 000: —1 |
VIII. Idrottsanläggningar |
||||
Större och medelstora anläggningar (bidragen för- |
||||
delade av Kungl. Maj:t)................... |
30/5 |
800 000 |
— |
|
d:o d:0 .................................... |
3/10 |
1 322 000 |
— |
|
Mindre anläggningar (bidragen fördelade av RF) |
18/6 |
395 000 |
— |
|
Förbättringsanslag (bidragen fördelade av RF) .. |
18/6 |
395 000 |
— |
|
Rastuanläggningar (bidragen fördelade av RF) .. |
18/6 |
80 000 |
— |
|
Simanläggningar (bidragen fördelade av RF) ... |
18/6 |
80 000 |
— |
3 072 000: — |
Summa kronor 12 262 000: — |
1 I avräkning mot särskilda tipsmedel.
Under år 1958 beviljade bidrag ur fonden för friluftslivets främjande 15
Under år 1958 beviljade bidrag ur fonden för
friluftslivets främjande
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
I. Anläggningar |
|||
Svenska turistföreningen...................... |
28/2 |
240 000: — |
|
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i Gävle |
28/2 |
58 000: — |
|
Varbergs stad................................ |
28/2 |
45 000: — |
|
Falbygdens hembygds- och fornminnesförening . . |
28/2 |
10 000: — |
|
Varbergs stad................................ |
30/5 |
90 000: — |
|
Visby stad................................... Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i Häl- |
30/5 |
96 000: — |
|
singborg................................... Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i Gälli- |
30/5 |
175 000: — |
|
vare—Malmberget.......................... Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i |
30/5 |
37 000: — |
|
Ängelholm................................. |
30/5 |
6 000: — |
|
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i Timrå |
30/5 |
3 300: — |
|
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i Falun |
30/5 |
13 000: — |
|
tineberg................................... |
30/5 |
9 000: — |
|
Aktiebolaget Lysingsbadet..................... |
30/5 |
90 000: — |
|
Arjeplogs kommun............................ |
30/5 |
40 000: — |
|
Bräkne-Hoby kommun........................ |
30/5 |
17 000: — |
|
Järfälla kommun............................. |
30/5 |
50 000: — |
979 300:— |
II. Lägerverksamhet |
|||
Svenska scoutrådet........................... |
18/6 |
20 600: — |
|
Sveriges flickscoutråd......................... |
18/6 |
12 600: — |
|
Frälsningsarmén.............................. |
18/6 |
6 000: — |
|
Unga örnars riksförbund...................... |
18/6 |
9 100: — |
|
KFUM:s triangelpojkförbund.................. |
18/6 |
1 300: — |
50 100: — |
KFUK-.s riksförbund.......................... III. Kursverksamhet |
18/6 |
500: — |
|
Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets |
10/1 |
36 500: — |
|
främjande i Sverige (för 1958)............... |
73 000: — |
||
— » (för 1959).............................. IV. Administration m. m. |
12/12 |
36 500: — |
|
Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets |
|||
främjande i Sverige (för tiden ''/,„ 1956—so/„ 1957 — • — (för tiden ''/,, 1957—S9/„ 1958 ).......... Rcso, folkrörelsernas rese- och semest erorganisation, |
31/1 |
20 000: — |
|
12/12 |
20 000: — 30 000: — |
100 000: - 1 202 400: — |
|
-—■ » ■—- (för 1958) ............................. |
12/12 |
30 000: — Summa kronoi |
16
Riksdagsberättelsen år 1959
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och
sjöfartsfonden under budgetåret 1957/58
Kronor1
Handelssekreterareväsendet...............................................
Bidrag till handelskamrar i utlandet......................................
» 9 deltagande i mässor och utställningar...........................
9 9 marknadsundersökningar och diverse exportfrämjande ändamål ....
Kostnader för den s. k. Sverigemanifestationen i USA......................
Bidrag till turisttrafikförbundet...........................................
Konsumentupplysning....................................................
Ombyggnad av två minsvepare till sjömätningsfartyg.......................
Utrustning och utbildning vid sjöbefälsskolorna............................
Diverse sjöfartsändamål..................................................
Diverse övriga ändamål..................................................
Summa kronor
1 400 000
486 000
243 000
82 000
185 000
260 000
260 000
340 000
167 000
50 000
21 000
3 494 000
1 Avrundade tal.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
17
I Ju
Kommittéer och sakkunniga samt centrala
krisorgan
I. Kommittéer och sakkunniga
Justitiedepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1958
1. Kommittén angående det allmännas skadeståndsansvar
(1956: I 20; 1957:1 16; 1958 I: 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1952 för att
utreda frågan om stats och kommuns skadeståndsansvar (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 juni 1952):
Walin, A. G., justitieråd, ordförande;
Conradi, E. G. F., hovrättsråd, tillika sekreterare;
Herlitz, N., professor emeritus, f. d. riksdagsman;
Strahl, I., professor.
Sakkunniga, tillkallade jämlikt ovannämnda bemyndigande att deltaga i
överläggningar med kommittén:
Bomgren, E. G., justitieråd;
Lindahl, F., direktör;
Molén, H., vice verkställande direktör;
Nordenskiöld, E. O. E., förste sekreterare;
Nordmark, S., f. d. byråchef;
Westman, E. G., vice stadsjurist.
Direktiven för kommittén, se 1953: I Ju 29.
Kommittén har den 15 december 1958 avgivit betänkande om skadestånd
i offentlig verksamhet (SOU 1958:43). Därmed är utredningsuppdraget
slutfört.
2. Utredningen om försäkringsgivares regressrätt (1956: I 41;
1957: I 33; 1958 I: 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 oktober 1955 för
att bereda frågan om revision av 25 § försäkringsavtalslagen (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 november 1955):
Walin, A. G., justitieråd.
2 Biliang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt.
Riksdaggberättelsen
18
Riksdagsberåttelsen år 1959
I Ju: 2 Sekreterare:
Conradi, E. G. F., hovrättsråd.
Expert:
Molén, H., vice verkställande direktör.
Direktiven för utredningen, se 1956:1 Ju 41.
Utredningsmannen har den 15 december 1958 avgivit betänkande om försäkringsgivares
regressrätt (SOU 1958: 44). Därmed är utredningsuppdraget
slutfört.
3. Utredning om formerna för ökat nordiskt samarbete inom kriminologien
(1957:1 45; 1958:I 39)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 21 december 1956 för att verkställa
utredning om formerna för ökat nordiskt samarbete inom kriminologien
:
Andenses, Johs., professor.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 45.
Utredningsmannen har den 28 juni 1958 avgivit betänkande »Om formene
for 0kt nordisk kriminologisk samarbeid» (stencilerat). Uppdraget är därmed
slutfört.
4. Utredning angående Roxtunaanstaltens ledning (1958: I 43)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 november 1957 för
att skyndsamt utreda frågan om den lämpligaste organisationen av Roxtunaanstaltens
ledning i medicinskt och administrativt hänseende:
Skoglund, J. M., lantbrukare, förste vice talman, led. av II kamm.
Expert:
Hult, B. V., lagbyråchef.
Utredningen har i skrivelse den 29 mars 1958 (stencilerad) redovisat sitt
uppdrag, som därmed är slutfört.
5. Utredning angående översyn av lagstiftningen om fyndigheter av uranhaltigt
mineral m. m. (1958: I 44)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1957 för
att verkställa en översyn av lagstiftningen om fyndigheter av uranhaltigt
mineral m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 18 december 1957):
Digman, H. M., justitieråd.
Experter:
Dalhammar, S., överingenjör;
Sahlin, I., kommerseråd;
Smedberg, M., överingenjör;
Svenke, E., överingenjör.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 44.
19
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
Utredningen har under tiden den 12 december 1957—den 30 november J Ju
1958 hållit 7 sammanträden.
Utredningsmannen har den 18 december 1958 avlämnat betänkande med
förslag till uranlag (SOU 1958:41). Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredning av fråga om inrättande av en vattendomstol för
Norrbottens län
Tillkallad såsom sakkunnig enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25
april 1958 att utreda frågan om inrättande av en vattendomstol för Norrbottens
län:
Riben, K. O., justitieråd.
Sekreterare:
Svärd, S. O., hovrättsfiskal.
Utredningen har den 31 december 1958 avgivit betänkande (stencilerat)
i ämnet. Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1959
7. Besvärssakkunniga (1956:1 13; 1957:1 9; 1958:1 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1949 för att
verkställa fortsatt utredning rörande det administrativa besvärsinstitutet
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars
1949 och den 18 januari 1958):
Herlitz, N„ professor emeritus, f. d. riksdagsman, ordförande (t. o. in. den
16 januari 1958);
Björkholm, S. H. H., regeringsråd, ordförande (fr. o. m. den 17 januari
1958);
Lundberg, N. R. W., generaldirektör (fr. o. m. den 17 januari 1958);
Åkesson, N. O., landssekreterare.
Expert:
Petrén, B. E. G., hovrättsassessor, docent (fr. o. m. den 14 februari 1958).
Sekreterare:
Wennergren, C. B. O., t.f. kammarrättsassessor (fr. o. in. den 14 februari
1958).
Biträdande sekreterare:
Krantz, Å. A., byrådirektör (t. o. in. den 13 februari 1958).
Lokal: Storkyrkobrinken 11; tel. växel 22 45 00 ankn. 16 37.
Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I Ju 29, 1952:1 Ju 23 samt följande
anförande av statsrådet Lindell till statsrådsprotokollet den 10 januari
1958:
Det är av stor vikt såväl ur allmän synpunkt som för de enskilda medborgarna
att förvaltningen fungerar på ett tillfredsställande sätt. I samband med den ansvällning
av förvaltningsapparaten som skett till följd av ökade statsingripanden
på olika områden har framträtt ett behov av att förbättra förfarandet, att göra
det mera enhetligt och att anpassa det efter nutida krav på snabbhet, effektivitet
20
Riksdag sberättelsen år 1959
I Ju: 7 och rättssäkerhet. Särskilt rättssäkerhetssynpunkten har ofta framhävts i diskussionen
om hur förvaltningsförfarandet bör vara utformat för att bättre än vad
nu är fallet tjäna sitt ändamål.
De sakkunniga liar den 26 mars 1955 framlagt ett principbetänkande, benämnt
Administrativt rättsskydd (SOU 1955: 19). I betänkandet har de sakkunniga redovisat
vissa allmänna undersökningar och principiella överväganden mot bakgrunden
av en allmän översikt av det administrativa rättsskyddet och angivit allmänna
riktlinjer för det fortsatta utredningsarbetet. Bl. a. har de diskuterat, huruvida
en reform av besvärsinstitutet förutsätter att man samtidigt reglerar förvaltningsförfarandet
i första instans. De sakkunniga har därvid framhållit, att en
allmän lagstiftning om förvaltningsförfarandet skulle — med hänsyn till förvaltningens
mångskiftande beskaffenhet — möta stora svårigheter och draga långt ut
på tiden. Även om vissa omständigheter talar för att reformen bör omfatta en samtidig
reglering av förvaltningsförfarandet i dess helhet, har de sakkunniga dock
ansett fullgoda skäl föreligga att — i överensstämmelse med direktiven —■ utarbeta
en lagstiftning som närmast avser besvärsinstitutet och vad därmed äger
oskiljaktigt samband. Bland sistnämnda spörsmål märkes även vissa frågor, som
berör myndigheter i första instans, nämligen om utformningen av beslut, meddelande
av klagobesked och delgivning. En av utredningens ledamöter har i ett
till betänkandet fogat särskilt yttrande uttalat, att de många för ifrågavarande
områden gemensamma problemställningarna närmast innefattar ett vägande skäl
att företaga en samlad översyn av förvaltningsförfarandet i dess helhet. Även
bland remissinstanserna har delade meningar yppats rörande lämpligheten av att
upptaga besvärsinstitutet till särbehandling. I många yttranden har hävdats, att
reformarbetet av såväl principiella som praktiska skäl borde omfatta även förfarandet
i första instans, medan man på andra håll ansluter sig till den åsikt, som
omfattas av besvärssakkunnigas majoritet.
Då det gäller att bestämma uppläggningen av de sakkunnigas fortsatta arbete
synes goda skäl kunna anföras för båda de ståndpunkter, som kommit till uttryck
i det berörda avseendet. I och för sig ter det sig naturligt att i ett sammanhang
angripa samtliga de problem, som är förknippade med förvaltningsförfarandets
utformning. Å andra sidan omspänner förvaltningen ett så vidsträckt och mångskiftande
område, att en reglering av förfarandet över hela fältet kan befaras
draga mycket långt ut på tiden. För att ett resultat skall kunna vinnas inom rimlig
tid synes det mig lämpligt att — på siitt förutsatts i direktiven för besvärssakkunniga
— utredningen tills vidare i huvudsak begränsas till besvärsinstitutet
och vad därmed sammanhänger. Det bör dock övervägas om det är möjligt att i
viss utsträckning tillmötesgå önskemålen om en reglering även av förfarandet i
första instans utan att arbetet fördenskull behöver bli alltför mycket försenat.
Ett flertal av de regler som de sakkunniga tänkt sig för besvärsförfarandet synes
kunna tillämpas även i första instans. Vid det fortsatta utredningsarbetet bör undersökas,
om icke eu sådan vidgning av den blivande lagstiftningens omfattning
låter sig genomföra.
I principbetänkandet redovisar de sakkunniga vissa överväganden rörande problemet
om införande av domstolsmässig överprövning av rättsfrågor inom förvaltningen,
vilket problem under senare tid varit föremål för livligt meningsskifte i
den politiska debatten. Jag vill erinra om att riksdagen tidigare ställt sig avvisande
till en reform i denna riktning (sammansatt konstitutions- och första lagutskotts
uti. 1954: 3). Även de sakkunniga har avvisat tanken att vid sidan av
besvärsinstitutet generellt medgiva en domstolsmässig överprövning av administrativa
avgöranden. De sakkunniga har i stället tänkt sig vissa reformer inom ramen
för besvärsinstitutet. Sålunda har ifrågasatts att regeringsrätten skulle i viss omfattning,
såvitt angår rättsfrågor, medverka i besvärsmål som skall prövas i stats
-
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 21
rådet, och de sakkunniga har även berört frågan om särskilda rättsmedel mot regeringens
beslut. Även med den sålunda antydda begränsningen torde problemet
dock ej böra ingå i den nya etappen av besvärssakkunnigas arbete. Frågan om
regeringsrättens kompetens undersökes för närvarande av en inom justitiedepartementet
pågående utredning, varvid överväges om och i vad mån vissa grupper
av ärenden, som nu avgöres i statsrådet, hellre bör upptagas till behandling i regeringsrätten.
Det må även framhållas, att förevarande problem torde komma
att belysas genom den utredning av statsrådens juridiska och politiska ansvarighet
som ankommer på författningsutredningen.
Beträffande utformningen av besvärsinstitutet och vad därmed sammanhänger
har de sakkunniga i betänkandet framlagt riktlinjer bl. a. för besluts överklagbarhet,
besvärsrätt, instansordningen, besvärsförfarandet, tillvaratagandet av allmänna
intressen in. m. Vad de sakkunniga anfört har i allmänhet mötts med gillande
vid remissbehandlingen, men även invändningar har framkommit i olika avseenden.
Från flera liåll har framhållits, att det är vanskligt att bilda sig en säker
uppfattning om innebörden av förslagen innan dessa omsatts i lagtext jämte motiv.
Det torde heller icke vara erforderligt att nu i detalj taga ställning till förslagen.
En slutgiltig bedömning kan ske först sedan dessa närmare utarbetats. I stort
sett synes emellertid förslagen vara ägnade att läggas till grund för en lagstiftning
i ämnet. Besvärssakkunniga torde därför nu böra fullfölja sitt arbete genom
att utarbeta lagtext jämte tillhörande motiv. Härvid bör de givetvis beakta remissyttrandena
över principbetänkandet och taga ställning till de spörsmål som
däri framförts.
De sakkunniga har under tiden december 1957—november 1958 hållit 27
sammanträden. Utredningsuppdraget rörande anordnande av ett opartiskt
förfarande för avgörande av tvister i varuskattemål m. in. har de sakkunniga
slutfört genom att den 31 december 1957 till statsrådet och chefen för
finansdepartementet överlämna ett betänkande om förfarandet vid konsumtionsbeskattning
(SOU 1957:50).
Sedan ovan återgivna nya direktiv meddelats, har arbetet med de sakkunnigas
huvuduppdrag återupptagits, varvid med ledning av inom de sakkunnigas
kansli upprättade promemorior innehållet i ett blivande förslag
till lagtext med motiv upptagits till övervägande. Särskild uppmärksamhet
har därvid ägnats frågan om en reglering även av förfarandet i första
instans.
De sakkunniga har avgivit utlåtanden, den 4 januari 1958 över det av
1952 års kommitté för indirekta skatter avgivna betänkandet »Den statliga
indirekta beskattningen» (SOU 1957: 13), den 1 mars 1958 över inom riksdagen
väckta motionerna I: 26 och II: 31 om lagstiftning rörande förfarandet
vid handläggning av skattemål i kammarrätten samt den 18 oktober 1958
över riksdagens justitieombudsmans skrivelse den 19 april 1958 till Konungen
angående ändrade bestämmelser rörande tillkännagivande av beslut
om tjänstetillsättning.
8. Varumärkes- och jirmautrcdningen (1956: I 14; 1957: I 10; 1958: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juni 1949 för alt
verkställa utredning rörande revision av varumärkes- och firmalagstiftningen
Ju: 8
22
Riksdag sberättelsen år 1959
L Ju: 8 samt vad därmed äger samband (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni
1949):
Eberstein, G. A., professor emeritus, ordförande;
Dahl, G., överingenjör;
Hedfeldt, N. E„ justitieråd;
Jacobsson, G., direktör hos Skånes handelskammare;
Köhler, N. G., advokat;
Uggla, C. A., byråchef (fr. o. in. den 1 maj 1958);
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör.
Experter:
Sandegren, E. O. E., byråchef;
Tengelin, G. E„ jur. kand., sekreterare;
Waller, S. S. J., kanslidirektör.
(Samtliga experter fr. o. m. den 25 juni 1958.)
Sekreterare:
Uggla, C. A., byråchef (t. o. m. den 30 april 1958);
Åhberg, B. E. B., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 maj 1958).
Lokal: Storkyrkobrinken 7; tel. 11 53 30 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1950: I Ju 31.
Efter direktivens utfärdande har utredningens uppdrag, i anslutning till
två riksdagsskrivelser av 1957 och 1958 (nr 270 och nr 144), utvidgats till
att jämväl omfatta en allmän revision av lagstiftningen mot illojal konkurrens.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 14 sammanträden.
Sedan utredningen den 9 januari 1958 avgivit betänkande med förslag till
varumärkeslag (SOU 1958: 10) har utredningen övergått till arbetet med
revision av firmalagstiftningen och lagstiftningen mot illojal konkurrens.
Utredningen har i en promemoria sammanställt de frågor, som främst bör
övervägas vid en fullständig revision av konkurrenslagstiftningen. Promemorian
har överlämnats till näringslivets organisationer med begäran om
synpunkter och önskemål i fråga om ny lagstiftning mot illojal konkurrens.
Jämsides härmed pågår arbetet med revision av firmalagstiftningen.
9. Utredning av frågan om formerna för den information som rätten i vissa
fält skall lämna juryn i tryckfrihetsmål (1956: I 15; 1957: I 11; 1958: 1 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1950 (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1950):
Gärde, J. N., f. d. justitieråd, ordförande;
Häckner, K. J. Y., advokat, f. d. riksdagsman;
Ivjellin, B. T. M., hovrättspresident.
Lokal: Hovrätten över Skåne och Blekinge, Malmö; tel. 040-734 30.
Direktiven för utredningen, se 1951: I Ju 29.
Utredningen har under året fått stå tillbaka för andra arbetsuppgifter.
23
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
10. 1951 års rättegångskommitté (1956:1 16; 1957:1 12; 1958:1 11). J Ju: 10
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1951 för att
verkställa översyn av rättegångsbalken med därtill anslutande lagstiftning
och administrativa författningar (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1951):
Laurin, J., president, ordförande;
Brodin, H. W. G., advokat;
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Clémentz, C. G. R. A., stadsfiskal;
Eriksson, G. A. V., häradshövding;
Fredriksson, K. T., gruvarbetare, led. av II kamm.;
Hanse, J. E. E., advokat;
Lutteman, S. E., borgmästare.
Expert:
Uhrbom, A. V., kriminalkommissarie.
Sekreterare:
Lindgren, K. R., hovrättsfiskal.
Lokal: Hovrätten, Jönköping; tel. 193 50 (växel).
Direktiven för utredningen, se 1952: I Ju 31.
Kommittén har under tiden den 1 december 1957—den 30 november 1958
sammanträtt tillhopa 12 dagar.
Kommitténs arbete har huvudsakligen varit inriktat på utarbetande av
nya regler för processuell rättshjälp. I detta ämne har kommittén den 20 november
1958 avgivit betänkande, kallat »Rättegångshjälp» (SOU 1958:40).
Därefter återstår ytterligare ett antal frågor, med vilka kommitténs arbete
torde pågå hela år 1959.
Efter remiss har kommittén avgivit yttrande till Kungl. Maj:t den 15 januari
1958 med anledning av en av riksdagens revisorer behandlad fråga om
måls avgörande utan huvudförhandling i hovrätt och den 15 mars 1958 över
stadsdomstolsutredningens promemoria angående häradsrätts sammansättning
i brottmål (SOU 1958: 9), till riksdagens första lagutskott den 17 mars
1958 över dels motion angående ändrade bestämmelser om rätt för målsägande
att närvara vid åklagarens sakframställning, dels motion om bättre
skydd för den enskilde mot offentlighet av menliga uppgifter i personundersökning
i brottmål, dels motion om viss ändring av 23 kap. 7 § rättegångsbalken,
dels motion angående förenklat förfarande vid föredragning inför
domstol av skriftligt bevismaterial och dels motion angående utredning om
en bättre koncentration av rättsvården på den mera samhällsfarliga kriminaliteten
samt till justitiedepartementet den 10 april 1958 över framställning
av styrelsen för Sveriges Advokatsamfund med hemställan om utredning av
frågan om undanröjande av hinder som ansetts möta mot upptagande av gemensamma
ansökningar rörande underhållsbidrag eller jämkning av sådant
bidrag, den 30 september 1958 över framställning om ändrade bestämmelser
om utseende av tolk för döva och stumma och den 31 oktober 1958 över
framställning av riksdagens justitieombudsman angående åtgärder för underlättande
av delgivning med sjömän.
24
Riksdagsberättelsen år 1959
1 Ju: n 11. Svenska representanter hos Förenta Nationerna och hos Europarådet
i fråqor anqående förebqqqande av brott och behandlinq av brottslinqar
(1956:I 18; 1957:1 14; 1958:I 12)
Korrespondenter till Förenta Nationernas Social Defence Section förordnade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 december 1951:
Schlyter, K., f. d. hovrättspresident;
Göransson, H. P., överdirektör;
Eriksson, G. T., byråchef.
Den 26 september 1958 har Kungl. Maj :t i Schlyters ställe förordnat hovrättspresidenten
B. Kjellin.
Lokal: Stora Nygatan 2 A, tel. växel 23 66 00.
Direktiv: se 1953: I Ju 26.
Representant i Europarådets European Committee on Crime Problems enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 10 juni 1958:
Eriksson, G. T., byråchef.
Förenta Nationernas European Regional Consultative Group on the Prevention
of Crime and the Treatment of Offenders sammanträdde 11—21
augusti 1958 till sitt fjärde möte i Geneve. Som svensk delegat deltog byråchefen
T. Eriksson med förste byråsekreteraren C.-H. Ericsson och leg. läkaren
K.-E. Törnqvist som experter. Följande ämnen behandlades: Fångarbetet,
Unga brottslingars behandling samt Behandlingen av vanebrottslingar
och abnorma förbrytare.
Ett utlåtande angående internationell kriminalstatistik har den 20 februari
1958 avlåtits av en svensk arbetsgrupp bestående av riksåklagaren M. Heuman,
byråchefen T. Eriksson och förste byråsekreteraren S. Rengby.
Den 30 juni—3 juli 1958 sammanträdde till ett första möte i Strasbourg
Europarådets nybildade European Committee on Crime Problems i vilket
från svensk sida deltog byråchefen T. Eriksson. Kommittén har på sitt
handlingsprogram uppfört följande frågor: 1. Dödsstraffsfrågan i de europeiska
staterna. 2. Fångars och frigivnas civila och politiska rättigheter. 3.
Eftervård för utländska fångar. 4. Samarbete mellan Europaländerna beträffande
vägtrafiksbrott. 5. Europaländernas ungdomsbrottslighetssituation.
För varje särskild fråga har bildats en subkommitté. Den svenske representanten
deltar i subkommittéerna angående dödsstraffsfrågan och ungdomsbrottsligheten,
i den sistnämnda som ordförande. Subkommittéerna
har börjat sitt arbete.
La Societé Internationale de Défense Sociale avhöll 25—30 augusti 1958
i Stockholm sin femte internationella kongress. Hovrättspresidenten H. Zetterberg
var ordförande i organisationskommittén och professorn I. Strahl
kommitténs generalsekreterare. Kongressen behandlade frågor om ingripanden
av domstolar eller andra samhällsorgan beträffande socialt missanpassade
barn och ungdomar. Generaldirektören E. Bexelius tjänstgjorde som
en av generalrapportörerna. Genom justitie- och socialdepartementens försorg
fick kongressdeltagarna tillfälle att bese en rad svenska institutioner
för missanpassade barn och brottslig ungdom.
25
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
12. Bilskadeutredningen (1956: I 19; 1957: I 15; 1958 1:13) I Jut 13
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1952 för att
i samarbete med motsvarande utredningar i Danmark, Finland och Norge
verkställa utredning rörande revision av lagstiftningen om ersättning för
skada till följd av bruk av motorfordon (se Post- och Inrikes tidn. den
9 juni 1952):
Strahl, I., professor, ordförande;
Conradi, E. G. F., hovrättsråd, tillika sekreterare;
Lindh, G. B. T., advokat;
Malmseus, B. E., jur. kand., ombudsman.
För att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med utredningen
har med stöd av ovannämnda bemyndigande tillkallats:
Broberg, R. H. J., byråchef;
Hall, M. I., försäkringsdirektör;
Hedner, C.-E. E., advokat;
von Sydow, G., hovrättsråd.
Lokal: Stora Nygatan 2 AIV; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1953: I Ju 29.
Arbetet med utredningens återstående uppdrag, revisionen av 6 kap. 4 §
strafflagen, har vilat under år 1958.
13. Fideikommissutredningen (1956: I 21; 1957: I 17; 1958: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 6 juni 1952 och den
30 april 1953 för att verkställa utredning av frågan om fideikommissens
avskaffande:
Widegren, B. G., borgmästare;
Lundvik, C. U. V., hovrättsråd.
Den 2 november 1956 med stöd av bemyndigande den 21 september 1956
tillkallade ytterligare sakkunniga:
Eliasson, R. A. E., lantmästare, led. av II kamm.;
Hammar, A. O., rektor, led. av II kamm.;
Hansson, S. F., lantbrukare, led. av II kamm.;
Persson, S. G. F., lantarbetare, led. av II kamm.;
Sköld, P. E., led. av II kamm.
Sekreterare:
Mollstedt, S. R. B., hovrättsassessor.
Experter:
Berthelson, G. B., förste antikvarie;
Bonde, C. J. C., friherre, innehavare av Ericsbergs fideikommiss;
Grönhagen, K. G. V. E., kanslisekreterare;
Johansson, F. L. H., överdirektör;
Nilsson, S. H., landstingsman;
von Setli, T. G. A., greve, innehavare av Bratteborgs fideikommiss, led. av
II kamm.;
26
Riksdagsberättelsen år 1959
I Ju; 13 Trolle-Bonde, C., greve, innehavare av Trolleholms fideikommiss;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 1 1/2 tr.; tel. 20 03 48.
Inom utredningen har under tiden den 1 december 1957—den 30 november
1958 hållits 26 protokollförda sammanträden, därav 5 plenarsammanträden.
Efter remiss har yttrande avgivits den 7 februari 1958 över arvsskattesakkunnigas
betänkande angående arvsbeskattning.
Arbetet har fortsatts, varvid upprättats förslag i fråga om arrendatorernas
framtida ställning, behandlingen av stora skogskomplex och bevarandet
av kulturvärden, varjämte lagtext i dessa delar utarbetats. Vissa avsnitt
av motiven har färdigställts. Vidare bar preliminärt behandlats vissa andra
frågor rörande bl. a. inkomst- och arvsbeskattning. Utredningsarbetet beräknas
vara avslutat under 1959.
14. Djurskyddsutredningen (1956:1 24; 1957:1 19; 1958:1 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att verkställa
en utredning av frågan om ett förbättrat djurskydd (se Post- och Inrikes
tidn. den 29 juni 1953):
Wijnbladh, C. M. E., president, utredningsman (fr. o. m. den 22 februari
1958).
Experter:
Danielsson, A., förste byråsekreterare, tillika sekreterare;
Ekman, A. G., professor;
Larsson, B., förste stadsveterinär;
Pehrsson, G. T., professor emeritus.
Lokal: Hovrätten, Umeå; tel. 182 70 (ordföranden); Veterinärstyrelsen,
Teknologgatan 8, tel. 23 59 35 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1954: I Ju 32.
Utredningsmannen har, efter genomgång av det till honom överlämnade
materialet, upprättat arbetspromemorior såsom grundval för arbetet på ändrade
bestämmelser om användning av djur för vetenskapligt ändamål. Behandlingen
av detta äinnesavsnitt torde kunna avslutas under 1959. Därefter
står närmast vissa frågor på renskötselns område.
15. 195b års fastighetsbildningskommitté (1956: I 25; 1957: I 20; 1958: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 oktober 1953 för
utredning av frågan om ny fastighetsbildningslagstiftning och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19 november 1953):
Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;
Jansson, B. F., hemmansägare, led. av II kamm.;
Levin, H. S., fiskare, led. av II kamm.;
Lundgren, J. B., överdirektör (t. o. m. den 11 februari 1958);
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
Löfroth, J. G., bokhållare, f. d. riksdagsman;
Nordfelt, Hj. K. A., lagman (avliden den 25 november 1958).
Experter:
Borg, E. L., länsarkitekt;
Dahlin, P. G. A., stadsingenjör;
Hamrin, M. T. P., distriktslantmätare, f. d. riksdagsman;
Larsson, A. E., lantbruksdirektör;
Larsson, F. G., professor;
Magnusson, R. E., byråchef;
Prawitz, G. H., jur. dr;
Sander, T. A. O., överlantmätare;
Tilländer, T., länsjägmästare;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör;
Öjborn, L. E., t. f. generaldirektör.
Sekreterare:
Gyllensvärd, K. J. G., tingsdomare;
Wallner, H., byråchef.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 1V2 tr.; tel. 11 55 80 (Gyllensvärd) och
22 78 50 (Wallner).
Direktiven för kommittén, se 1954: I Ju 34 och 1958: I Ju 17.
Inom kommittén har under tiden december 1957—november 1958 hållits 7
plenarsammanträden samt ett flertal utskottssammanträden.
Arbetet har i huvudsak varit inriktat på avfattandet av motiv till den blivande
fastighetsbildningslagen.
Utsikter torde finnas att utredningsarbetet kan slutföras om icke under
1959 så i varje fall under 1960.
27
I Ju: 17
16. Utredning angående mgrslogar m. in. (1956: I 26; 1957: I 21; 1958: I 18)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1953 för
att verkställa den av riksdagen i skrivelse den 22 maj 1948 begärda utredningen
angående myrslogarna inom de på bekostnad eller med understöd av
staten storskiftade delarna av Kopparbergs län jämte därmed sammanhängande
frågor:
Malmberg, H., f. d. generaldirektör.
Lokal: Stora Nygatan 2 A; tel. växel 2366 60.
Betänkande om myrslogarna föreligger vid utgången av år 1958 färdigt.
Så snart betänkandet därefter hinner bli tryckt är uppdraget avslutat.
17. Utredning om administrativa frihetsberövanden (1956: I 27;
1957: I 22; 1958: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 december 1953 för
utredning av frågan om ökade rättsliga garantier vid administrativa frihets
-
28
Riksdagsberättelsen år 1959
I Ju: 17 berövanden och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 8 december 1953):
Alexanderson, K. E., häradshövding, led. av I kamm., ordförande;
Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led av I kamm.;
Axelson, N. E. A., förste länsassessor;
Berglin, C.—G., socialläkare;
Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.
Sekreterare:
Nordqvist, H. V. H., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Nyman, E. O., hovrättsassessor.
Utredningens uppdrag utvidgades år 1957 att omfatta jämväl frågan om
omhändertagande för verkställighet av beslut om administrativt frihetsberövande
i annat nordiskt land (se Post- och Inrikes tidn. den 7 februari
1957).
Lokal: Södra Roslags domsagas kansli, Erik Dahlbergsgatan 58—62; tel.
61 51 54 (ordföranden) och 61 97 02 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1954: I Ju 37 och 1958: I Ju 19.
Utredningen har under tiden den 1 december 1957—den 30 november 1958
sammanträtt tillhopa 17 dagar. Arbetet har huvudsakligen avsett utkast till
lagtext och utarbetande av motiv.
För utredningens räkning har dr jur. Gerhard Simson fortsatt sin tidigare
påbörjade undersökning av frågan om individens rättsskydd vid administrativa
frihetsberövanden enligt främmande lagstiftning och rättspraxis.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i vad avser det först erhållna
uppdraget under år 1959.
18. Författningsutredningen (1956: I 29; 1957: I 24; 1958: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 augusti 1954 för
att utifrån en samlad översyn av demokratiens funktionsproblem företaga
en modernisering av vår författning (se Post- och Inrikes tidn. den 24
augusti 1954):
Sandler, R. J., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;
Dahlén, P. O. R., sekreterare, led. av II kamm.;
Hallén, H. M., prost, led. av II kamm.;
Håstad, E. W., landshövding, led. av II kamm.;
Sehlstedt, O. A., chefredaktör, led. av II kamm.;
Wahlund, S. G. W., f. d. professor, led. av II kamm.;
Westerståhl, H. J., professor (fr. o. in. den 7 mars 1958), tillika sekreterare;
Wrigstad, P., redaktör.
För biträde med vissa sekreteraruppgifter:
Sandler, B. G.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
29
Experter: I Ju: 09
Janson, C. G., fil. lic.;
Lindencrona, G., sjöfartsråd;
Sköld, L., fil. dr;
Stjernquist, N. Nilsson-, professor;
Särlvik, B. H., fil. lic.
Lokal: Utrikesutskottet, Riksdagen tel. 11 39 68.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Ju 37.
Utredningen har under året avlämnat en av fil. dr L. Sköld verkställd
undersökning rörande kandidatnominering vid andrakammarval (SOU
1958: 6), ett betänkande rörande regeringsarbetet (SOU 1958: 14) samt en
av fil. lic. C.-G. Janson verkställd undersökning rörande majoritetsval (SOU
1958:29).
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 39
sammanträden.
Utredningen inriktar sitt arbete så, att det skall kunna slutföras under
1959.
19. Utredning angående kompetensfördelningen mellan Kungl. Maj:t i stats
rådet
och regeringsrätten (1956: I 30; 1957: I 25; 1958: I 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 oktober 1954 för
att verkställa en systematisk översyn av 2 § regeringsrättslagen (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 oktober 1954):
Ekberg, S. E., f. d. justitieråd.
Expert:
Lundevall, F. A. I., f. d. regeringsråd.
Sekreterare:
Lundblad, E. O., regeringsrättssekreterare (fr. o. in. den 1 juni 1958).
Lokal: Stora Nygatan 2 A; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1955:1 Ju 38.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av 1959.
20. Stadsdomstolsutredningen (1956: I Ju 33, 1957: I Ju 28, 1958: I Ju 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1954
för att verkställa utredning rörande rådhusrätternas framtida ställning
samt därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den
9 mars 1955):
Bergquist, Th. E. N., landshövding; ordförande;
Dahlman, S.-O., direktör;
Fröding, N. G. O., häradshövding, led. av II kamm.;
Ilassler, N. H. Å., professor;
Larsson, E. V., överlantmätare;
Lidbeck, P. I., hovrättsråd; tillika sekreterare;
30
Riksdagsberåttelsen år 1959
1 Ju: 20 Löfqvist, I., t. f. generaldirektör;
Svennegård, C. J., borgmästare;
Åkerström, E. O., överrevisor, led. av II kamm.
Experter:
Brandt, H. B. D., rådman;
Magnander, E. E. A., t. f. kansliråd.
Bitr. sekreterare:
Hägerroth, E. S. G., sekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr.; tel. 10 57 60 (Lidbeck) och 10 54 90
(Hägerroth).
Direktiven för utredningen, se 1956: I Ju 33.
Utredningen har under tiden den 1 december 1957—den 30 november
1958 hållit 5 sammanträden under tillhopa sju dagar. Den 19 februari 1958
har utredningen avgivit betänkande angående häradsrätts sammansättning
i brottmål (SOU 1958: 9). Utredningen har den 16 september 1958 i anledning
av remiss från Kungl. Maj :t avgivit utlåtande i ärende rörande utredning
om Visby stads förenande med domsaga i judiciellt avseende. Organisationsundersökningar
har bedrivits vid ett flertal av landets rådhusrätter.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under 1959.
21. 1955 års domarutredning (1956: 1.34; 1957: I 29; 1958: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1954 för
att verkställa en översyn av domarpersonalens rekryterings- och anställningsförhållanden
samt därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 9 mars 1955):
Kristensson, A. Y. S., borgmästare, ordförande;
Lidbeck, P. I., hovrättsråd;
Lundh, J. L., statskommissarie;
Magnander, E. E. A., kansliråd;
Onsjö, J., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Graffman, K. G. L., revisionssekreterare, ordförande i nedre justitierevisionen;
Liitjohann,
H., amanuens.
Sekreterare:
Ernulf, T. G., hovrättsråd.
Lokal: Hovrätten för Västra Sverige, box 5051, Göteborg 5; tel. 18 70 60.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Ju 34.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 sammanträtt
tillhopa 23 dagar.
I anledning av remiss från Kungl. Maj :t har utredningen den 30 januari
1958 avgivit yttrande i två utnämningsärenden, det ena avseende en hov
-
31
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
rättsrådstjänst i hovrätten för Nedre Norrland och det andra en sådan £ Ju* 23
tjänst i hovrätten för övre Norrland.
Utredningens arbete är i huvudsak avslutat. Slutbetänkande beräknas
komma att avgivas under första kvartalet år 1959.
22. Utredning angående pensionsstiftelsernas civilrättsliga ställning (1956:
I 35, 1957: 1 30, 1958: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1954
för att verkställa utredning av frågan om pensionsstiftelsernas civilrättsliga
ställning (se Post- och Inrikes tidn. den 28 februari 1955):
Edling, S. Ä., justitieråd, ordförande;
Bolin, A. B., sekreterare;
Holmström, N. G. T., direktör;
Löfstedt, G., landskamrerare;
Nordenskiöld, E. O. E., förste sekreterare.
Sekreterare:
Petterson, S. H., hovrättsassessor.
Lokal: Torsgatan 10; tel. 20 65 09 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1956: I Ju 35.
I anledning av remiss från justitiedepartementet har utredningen avgivit
yttrande över en framställning den 3 december 1957 från riksdagens justitieombudsman
rörande ändring i 2 § lagen den 24 maj 1929 om tillsyn
över stiftelser.
Spörsmålet om pensionsstiftelsernas civilrättsliga ställning är i åtskilliga
hänseenden beroende av den lösning, som frågan om en allmän tjänstepensionering
erhåller. Med hänsyn härtill har utredningen endast i begränsad
omfattning kunnat fortsätta sitt arbete och detta torde icke kunna
återupptagas i full utsträckning förrän en lösning av tjänstepensionsfrågan
föreligger åtminstone i princip. — Utredningen har under tiden december
1957—november 1958 icke hållit något sammanträde.
23. 1955 års valutredning (1956:1 39; 1957:1 31; 1958:1 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 27 maj 1955 och den
29 augusti 1958 för att verkställa en teknisk översyn av bestämmelserna rörande
allmänna val (se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1955 och den 15
september 1958):
Waller, S. J., kanslidirektör, ordförande;
Braconier, J„ redaktör, led. av II kamm.;
Brolin, C. H., organisationschef;
Lundgren, S. H. E„ ombudsman;
Moberg, C. E. II., förbundssekreterare.
Expert:
Hjern, B. K. L., lagbyråchef.
32
Riksdagsberättelsen år 1959
I Ju: 23 Sekreterare:
Bäckman, G., regeringsrättssekreterare (t. o. in. den 30 september 1958).
Liljefors, Birgitta E., jur. kand. (fr. o. in. den 1 oktober 1958).
Lokal: överståthållarämbetet; tel. 22 70 80.
De ursprungliga direktiven för utredningen; se 1958: I 25. Tilläggsdirektiv
(anförande av statsrådet Lindell till statsrådsprotokollet den 29 augusti
1958):
Genom beslut den 27 maj 1955 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justitiedepartementet
att tillkalla en sakkunnig för att verkställa en teknisk översyn av
bestämmelserna rörande allmänna val. Med stöd av bemyndigandet tillkallades
samma dag kanslidirektören vid överståthållarämbetet Sten Waller att verkställa
den ifrågavarande översynen.
Utredningsmannen, vilken för utredningen antagit benämningen 1955 års valutredning,
har under den tid utredningsarbetet hittills bedrivits framlagt flera
olika förslag till förbättringar och förenklingar på vallagsstiftningens område. Såsom
särskilt betydelsefullt framstår det numera genomförda förslaget att äkta
make skall kunna avlämna valsedel för andra maken utan att själv vara röstberättigad.
Jämväl utredningens övriga förslag bär till största delen kunnat läggas till
grund för lagstiftning.
Det senaste resultatet av utredningens verksamhet utgöres av det förslag angående
åtgärder till underlättande av sjuka personers deltagande i allmänna val, vilket
i början av detta år avgavs av utredningen. Detta förslag, som utformats efter
norsk förebild, innebär att väljare, vilken på grund av kroppsligt fel är förhindrad
att inställa sig i vallokalen, skall kunna få avlämna sin valsedel omedelbart
utanför densamma. Väljaren har i så fall att genom en av honom utsedd person
göra framställning hos ordföranden vid valförrättningen om att få rösta utanför
vallokalen. Han skall därvid uppge det hinder, som föreligger mot att rösta på
vanligt sätt. Godtages hindret, skall en av valförrättarna bege sig till den plats
utanför vallokalen, där väljaren uppehåller sig, medtagande ett valkuvert och
överlämna detta till väljaren. Denne har därpå att inlägga sin valsedel i valkuvertet,
varvid valförrättaren skall tillse att väljarens förehavanden ej kan iakttagas
av utomstående personer. Nästa steg är att väljaren till valförrättaren överlämnar
kuvertet och samtidigt uppger sitt namn och sin adress. Valförrättaren
skall därefter, åtföljd av den person vilken väljaren utsett för ändamålet, återvända
till vallokalen med valkuvertet och överlämna detta till ordföranden.
Vid remissbehandling av förslaget har detta utsatts för åtskillig kritik och även
i pressen har kritiska röster höjts mot detsamma. Vad man framför allt vänt sig
emot är att av den kategori personer det här gäller — nämligen sjuka, invalider
och åldringar — endast en mycket begränsad del skulle få möjlighet att rösta.
Alla röstberättigade, vilka på grund av sjukdom eller ålderdomssvaghet vore bundna
vid sängen utan möjlighet till personlig inställelse inför röstmottagaren, skulle
fortfarande vara förhindrade att utöva sin rösträtt. Förslaget har också betecknats
såsom tungrott samt kostnads- och personalkrävande. Det har även gjorts
gällande, att den föreslagna valmetoden utgjorde en fara för valhemligheten genom
valsedlarnas inläggande i valkuverten under så gott som allmän insyn. Även
i åtskilliga andra hänseenden har erinringar anförts mot förslaget.
Mot bakgrunden av den kritik som sålunda framförts är det tydligt att den av
utredningen anvisade vägen till frågans lösning icke bör beträdas. Spörsmålet
om åtgärder till underlättande för sjuka, invalider och åldringar att deltaga l
allmänna val anser jag emellertid vara så betydelsefullt att förnyade ansträngningar
bör göras för att komma till rätta med problemet. Uppslag till andra metoder
än den utredningen förordat saknas ingalunda. Bland annat har vid re
-
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 33
missbehandlingen från flera håll framförts tanken att låta personer, som på grund I Ju: 24
av sitt hälsotillstånd är oförmögna att personligen inställa sig vid valförrättning,
få rösta genom valsedelsförsändelse, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som gäller beträffande äkta make. Denna tanke är visserligen icke ny
utan har vid tidigare tillfällen ingående dryftats bl. a. av 1944 års vallagssakkunniga.
Ehuru den hittills avvisats är det emellertid ej osannolikt —■ av remissyttrandena
över valutredningens förevarande förslag att döma —- att en valmetod,
enligt vilken de sjuka kan utöva sin rösträtt genom någon form av valsedelsförsändelse,
likväl är den, som bäst tillgodoser önskemålen om en förbättring av de
sjukas möjligheter att utöva sin rösträtt. En annan tanke som framförts vid remissbehandlingen
är att frågan löses på så sätt att den ifrågavarande kategorien
röstberättigade beredes möjlighet att avlämna valsedel till ambulerande röstemottagare.
Även detta uppslag bör närmare prövas.
Utredningsarbetet i förevarande ämne bör enligt min mening även i fortsättningen
bedrivas av 1955 års valutredning. Med hänsyn till frågans invecklade och
betydelsefulla beskaffenhet synes det dock lämpligt att utredningen för ändamålet
tillföres sakkunskap av personer med parlamentarisk förankring. En dylik utvidgning
av utredningen är påkallad jämväl med tanke på de ytterligare spörsmål,
som står på utredningens arbetsprogram, nämligen de komplicerade frågorna
om utlandssvenskarnas och sjömännens rösträtt. För egen del tillmäter jag
även dessa spörsmål stor betydelse och anser det angeläget, att de snarast bringas
till en tillfredsställande lösning.
Till valutredningen torde jämväl böra överlämnas riksdagens skrivelse dels
den 21 mars 1958, nr 138, med begäran om utredning och förslag till de ändringar
i lagen om val till riksdagen och kommunala vallagen, som erfordras för att de
politiska partierna skola få rätt att vid allmänna val utlägga valsedlar i eller i anslutning
till vallokalen, dels den 16 april 1958, nr 189, med begäran om utredning
och förslag till sådana ändringar i nyssnämnda lagar att väljarorganisationer
på statsverkets bekostnad tilldelas äktamakekuvert. Utredningen bör överväga
de i skrivelserna berörda frågorna och framlägga de förslag som därav kan
föranledas.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.
Fram till den 13 oktober 1958, då utredningen erhöll sin nuvarande sammansättning,
var kanslidirektören Waller ensam sakkunnig. Förutom det
i tilläggsdirektiven omförmälda förslaget angående åtgärder till underlättande
av sjuka personers deltagande i allmänna val, har utredningen under
januari 1958 avgivit ett delbetänkande (slencilerat) med förslag rörande
vissa frågor i samband med valkretsindelning vid kommunala val.
I sin nuvarande sammansättning har utredningen hittills hållit 2 sammanträden.
Utredningens arbete bedrives med sikte på att ett betänkande
med förslag i de frågor, som berörs i tilläggsdirektiven, jämte angränsande
frågor skall kunna framläggas i mitten av nästa år.
Utredningens arbete med återstående frågor beräknas pågå under hela
1959.
24. 1955 års fångvårdsstijrelseutredning (1950: 1 40, 1957: 1 32, 1958: 1 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 oktober 1955 samt
— i fråga om E. (i. Anneli — den 27 april 1950 för all verkställa översyn av
8 Il i haag till riksdagens protokoll 1059. 1 samt.
IlikBdagsberättelgen
34
Riksdagsberättelsen år 1959
I Jll! 24 fångvårdsstyrelsens organisation och arbetsförhållanden (se Post- och Inrikes
tidn. den 1 november 1955):
Heckscher, G. E., professor, led. av II kamm., ordförande;
Anneli, E. G., byråchef;
Magnander, E. E. A., kansliråd.
Sekreterare:
Örtegren, N. G., assessor.
Lokal: Fångvårdsstyrelsen, Vallingatan 2, Stockholm; tel. 23 84 60.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Ju 40.
Utredningen har under den hittills gångna delen av år 1958 hållit 12
sammanträden, av vilka ett pågått under fyra dagar i följd. Vidare har utredningen
avgivit remissyttrande dels över fångvårdsstyrelsens äskanden om
anslag för budgetåret 1959/60 till avlöningar till styrelsens och de centrala
nämndernas personal och dels över fångvårdsstyrelsens framställning den
23 september 1958 om tillstånd till överskridande av viss post å dess avlöningsanslag
för innevarande budgetår.
Under år 1958 har utredningen haft överläggningar med bl. a. representanter
för byggnadsstyrelsen och fångvårdsstyrelsens arkitekt angående styrelsens
byggnadsärenden samt med ordförandena för de centrala nämnderna
angående nämndernas kansliorganisation.
Anneli har även under år 1958 tjänstgjort såsom biträdande överdirektör
i fångvårdsstyrelsen.
Utredningen har den 8 november 1958 erhållit trycklov beträffande sitt
blivande betänkande.
Utredningen räknar med att slutföra sitt updrag i början av år 1959.
25. Utredningen rörande specialstraffrätten (1956: I 42; 1957: I 34;
1958: I 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 december 1955 för att
verkställa en förberedande undersökning för reformering av special straffrätten
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1955):
Thornstedt, H. G., professor.
Experter:
Danelius, H. C. Y., jur. kand.;
Wetterberg, S. A. Ö., tingssekreterare (fr. o. m. den 1 december 1958).
Utredningens adress: Juridicum, Lund; tel. Lund 199 42 eller 235 52.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 34.
Utredningsarbetet pågår.
26. 1956 års eftervårdsutredning (1957: I 35; 1958: I 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1955 för
att verkställa utredning av frågan om effektivare åtgärder inom eftervård
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
35
och annan kriminalvård i frihet (se Post- och Inrikes tidn. den 23 februari I Ju: 27
1956):
Vahlberg, G. E., generaldirektör, ordförande;
Elmén, Britta D., socialinspektör, led. av II kamm.;
Eriksson, G. T., byråchef;
Forssell, E. G. B., byråchef;
Hult, B. V., lagbyråchef;
Melén, O. F. B., byråchef, tillika sekreterare;
Mellqvist, S. A., förste kontorist, led. av II kamm.;
Nyblom, K. B., skyddskonsulent;
Wahlberg, E. C. A., direktör.
Experter:
Bergh, E. A., byråchef;
Blomberg, R. A., psykolog;
Dalenius, T. E., docent;
Ericsson, C.-H., förste byråsekreterare;
Groth, G. S., f. d., byrådirektör;
Lagheim, L. E., fångvårdsassistent;
Persson, R. O. E., skyddskonsulent.
Lokal: Stora Nygatan 2 B, 1 tr.; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Ju 35.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 19
sammanträden.
Undersökning har verkställts rörande förutsättningarna för ett försök med
marknadsmässig lön åt de intagna vid någon fångvårdsanstalt. Utredningen
sysslar för närvarande med närmare överväganden angående dels anordnande
av en sådan försöksverksamhet dels ock revision av gällande bestämmelser
om arbetspremier inom fångvården och avser att inom kort framlägga
förslag i dessa ämnen.
Vidare har statistisk undersökning utförts för att skaffa kännedom om
praxis vid tillämpningen av 40 § lagen om verkställighet av frihetsstraff
m. m. (styresmans åligganden till förberedande av intagens frigivning eller
utskrivning).
Utredningen har avgivit utlåtanden i olika till densamma remitterade ärenden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1959.
27. Kommittén angående medicinska äktenskapshinder (1957: I 36;
1958: I 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari 1956 för
utredning av frågan om de sjukdoms- och abnormlillstånd som bör utgöra
äktenskapshinder (se Post- och Inrikes tidn. den 2 februari 1956):
Romanus, S. E., justilieråd, ordförande;
Antoni, N. R. E., professor emeritus;
36
Riksdagsberåttelsen år 1959
I: Jn: 27 Gärde Widemar, Ingrid, advokat, led av I kamm.;
Åmark. C. E., medicinalråd.
Experter:
Alström, C. H. laborator;
Böök, J. A., professor;
von Hofsten, N. G. E., professor emeritus.
Sekreterare:
Nordström, C. G., hovrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr.; tel. It 60 28.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 36.
Av utredningsarbetet återstår slutliga överläggningar med motsvarande
sakkunniga i de övriga nordiska länderna för uppnående, så långt möjligt,
av likalydande regler i ämnet. Ett sammanträde med samtliga kommittéer,
ursprungligen planerat till november 1958, har måst uppskjutas till början
av 1959.
Kommittén har under året hållit 6 sammanträden. Kommitténs ordförande
jämte sekreteraren har företagit resor till Köpenhamn, Oslo och Helsingfors
för preliminära överläggningar i frågor berörande möjligheterna av en enhetlig
nordisk lagstiftning på området.
Ett utkast till betänkande föreligger och kommer att av kommittén framläggas
såsom underlag för de slutliga överläggningarna med de sakkunniga
från de övriga nordiska länderna.
28. Utredning angående vattendomstolarnas organisation och därmed sammanhängande
frågor (1957: I 37; 1958: I 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 mars 1956 för att
verkställa utredning om vattendomstolarnas organisation och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 14 mars 1956):
Viklund, N. D., lagman.
Expert:
Magnander, E. E. A., t. f. kansliråd.
Sekreterare:
Dyrssen, G. P. T., hovrättsassessor.
Lokal: Vattenöverdomstolen, Järntorget 84; tel. 23 15 00.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 37.
Utredningsmannen och sekreteraren har under hösten 1958 besökt samtliga
vattendomstolar för diskussioner angående kontorstekniska och kamerala
förfaranden vid domstolarna.
Utredningens arbete i vad avser det kontorstekniska och kamerala förfarandet
vid vattendomstolarna har på grund av oförutsedda omständigheter
måst bedrivas i långsammare takt än från början varit planerat. Utredningsarbetet
är även avhängigt av den för närvarande under behandling
varande frågan om inrättande av en särskild vattendomstol för Norrbottens
län. Utredningen räknar emellertid med att kunna slutföra sitt arbete
under år 1959.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
37
29. Utredning för översyn av brottsregistreringen (1957: I 38; 1958: I 32) J Ju; 3$)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 mars 1956 för att
verkställa översyn av brottsregistreringen (se Post- och Inrikes tidn. den
5 april 1956):
Heuman, C. H. M., riksåklagare.
Experter:
Hult, B. V., lagbyråchef;
Rengby, S. F. N., förste byråsekreterare;
von Sydow, E. G., överdirektör.
Sekreterare:
Olsson, K. G., polisintendent.
Lokal: Riksåklagarämbetet, Stora Nygatan 2 A; tel. 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Ju 38.
Utredningens arbete har under årets lopp omfattat undersökningar av
de centrala brottsregistren i riket — fångvårdsstyrelsens straffregister och
det vid statens kriminaltekniska anstalt förda centrala polisregistret. Utkast
till lagtext beträffande registrens innehåll samt uppgiftslämnandet
till och från registren föreligger.
Statens organisationsnämnd biträder för närvarande utredningen med de
för en ifrågasatt samordning av fångvårdsstyrelsens straffregister och det
centrala polisregistret erforderliga organisations- och kostnadsundersökningarna.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under 1959.
30. Fångvårdens byggnadskommitté (1957: I 39; 1958: I 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 april 1956 för att
handha nybyggnadsverksamheten inom fångvården (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 maj 1956):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;
Andersson, A. G. B., redaktör, led. av I kamm.;
Birch-Lindgren, G. M., arkitekt;
Bunner, T. Å. G., byrådirektör;
Eriksson, G. T., byråchef;
Mannerskantz, A. F., godsägare, kapten, led. av I kamm.;
Pettersson, E. G. A., ombudsman;
Pålsson, P. O., häradsdomare, led. av I kamm.;
Rinman, O. A. F., byggnadschef;
Serenander, F. E. B., fångvårdsdirektör;
Tammelin, P. A. V., t. f. kanslichef;
Ämark, C. E., medicinalråd.
Experter:
Aggemo, G. A., kamrerare;
Andersson, H. E., ingenjör;
38
Riksdagsberättelsen år 1959
1 Ju: 30 Andersson, R„ byggnadsingenjör (fr. o. m. den 19 april 1958);
Andersson, Å. M. F., förste kammarskrivare (t. o. m. den 30 april 1958);
Ericsson, C. H., förste byråsekreterare;
Fornander, J. N.-U., t. f. byråchef;
Hall-Mikaelsson, Barbro, anstaltsdirektör (fr. o. in. den 9 april 1958);
Karlström, K. F., fångvårdsdirektör;
Lundvik, C. U. V., hovrättsråd;
Marnell, K. G., fångvårdsdirektör;
Rudstedt, K. G., fångvårdsdirektör;
Svensson, S. E. H., fångvårdsdirektör;
Thurén, G. C. O., fångvårdsdirektör;
Traung, Brita, assistent (fr. o. m. den 19 april 1958).
Sekreteraré:
Johnsson, N. O., förste kanslisekreterare.
Lokal: Erik Dahlbergsgatan 58; tel. 61 96 39 (sekreteraren), 6196 15,
61 96 19, 61 97 44, 61 98 66 (kansliet).
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 39.
Kommittén har under tiden den 1 december 1957—den 30 november 1958
hållit 31 protokollförda sammanträden, därav 9 plenarsammanträden.
Kommittén har den 12 november 1958 till Kungl. Maj:t avgivit förslag
om provisoriskt tillgodoseende av platsbehovet för fångvårdens säkerhetsgrupp.
Härjämte har kommittén till Kungl. Maj:t avgivit yttranden i ett
flertal ärenden samt förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1959/60
för verksamhetens bedrivande.
I enlighet med Kungl. Maj :ts uppdrag har genom kommitténs försorg
uppförts fångvårdsanstalter i städerna Tidaholm och Mariefred samt i Hällby
kommun varjämte en sådan anstalt inrättats i Ulriksfors genom ombyggnad
av en större industrianläggning därstädes. Genom kommitténs
försorg uppföres f. n. också en fångvårdsanstalt i Norrtälje och pågår byggnadsarbeten
vid anstalterna Hinseberg, Hall och Skenäs. Jämväl inventarieutrustning
m. in. anskaffas av kommittén till anstalterna.
Kommittéarbetet beräknas pågå under hela år 1959.
31. 1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar (1957: I
40; 1958: I 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 juni 1956 för en undersökning
av ungdomsbrottsklientelet med syfte att klarlägga orsakerna
till kriminaliteten (se Post- och Inrikes tidn. den 13 juli 1956):
Bergsten, P. G., statssekreterare, ordförande;
Agge, K. I., professor;
Ahnsjö, S. O. R., professor (fr. o. m. den 6 oktober 1958);
Carlsson, N. G., preceptor;
Gerle, B., docent, överläkare;
Husén, T., professor;
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
39
Jonsson, G., chefläkare;
Malmquist, S- G., professor.
Sekreterare:
Hellberg, O. A. 0:son, t. f. förste kanslisekreterare.
Experter:
Blomberg, R. A., psykolog (fr. o. m. den 30 juni 1958);
Bolin, L. A., t. f. byråchef;
Brandt, Kristina, fil. kand. (fr. o. m. den 1 september 1958);
Elmhorn, Kerstin, fil. kand.;
Janson, C.-G., fil. lic.;
Kinell, E., socialinspektör (fr. o. m. den 18 november 1958);
Kirstein, L., docent (fr. o. m. den 18 november 1958);
Larsson, Ulla, e. o. kanslisekreterare (t. o. m. den 18 november 1958);
Mattsson, S. F. I. H., stadsfiskal;
Ramfalk, C. W., fil. dr;
Settergren, Gitte, fil. kand. (fr. o. m. den 1 september 1958).
Lokaler: Justitiedepartementet; tel. växel 22 45 00 (ordföranden och sekreteraren);
Stora Nygatan 2 A; tel. växel 23 66 60 (experter).
Direktiven för undersökningen, se 1956: I Ju 40.
De sakkunniga för undersökningen har under tiden den 1 december 1957
—den 30 november 1958 hållit 6 sammanträden. Därvid har detaljprogram
för undersökningens skilda moment genomgåtts och justerats. Det egentliga
undersökningsarbetet påbörjas vid årsskiftet 1958/59.
32. Kommittén för det rättspsykiatriska undersökningsväsendet (1957: I 41;
1958: I 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 juni 1956 för att
verkställa utredning om en omorganisation och effektivisering av det rättspsykiatriska
undersökningsväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juli
1956):
Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;
Björck, P. B. T., f. d. medicinalråd;
Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av I kamm.;
Flodström, A. E., läkare;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Rappe, N. J., borgmästare;
Rylander, C. G., professor.
Sekreterare:
Gårdö, K. G., assessor.
Lokal: överståthållarämbetet, Beridarbansgatan 17; tel. 22 70 80.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 41.
Kommittén har under tiden december 1957—november 1958 hållit 26 sam -
40
Riksdagsberättelsen år 1959
I Ju: 32 manträden, varav ett om två dagar i Köpenhamn i samband med överläggningar
med danska rättspsykiatrer.
Kommitténs betänkande föreligger i sina huvuddelar i korrektur. Med
hänsyn till vissa pågående tomtmarksförhandlingar, som jämväl berör det
rättspsykiatriska undersökningsväsendet, har emellertid med framläggande
av betänkandet ansetts böra anstå till våren 1959.
33. Namnrättskommittén (1957:1 42; 1958:1 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 juni 1956 för att
verkställa utredning rörande rätten till släktnamn och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1956):
Bomgren, E. G., justitieråd, ordförande;
Kock Lindberg, Karin, f. d. överdirektör, professor;
Ståhle, C. I., professor;
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör.
Sekreterare:
Gehlin, J. H. M., t.f. assessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 1 x/2 tr.; tel. 10 09 96 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 42.
Under tiden november 1957—oktober 1958 har kommittén hållit 7 sammanträden.
Vid 4 av dessa har professor emeritus G. Eberstein deltagit
såsom expert. Under mars 1958 har delegerade från kommittén deltagit i
ett namnlagsmöte i Köpenhamn. Sedan kommittén utarbetat diskussionsutkast
till betänkande, vilket delgivits kommittéerna i Danmark och Norge,
har vidare nordiska överläggningar hållits i Stockholm under december
1958. Kommitténs arbete beräknas vara slutfört under 1959.
34. överläggningar för samordning av åtgärderna mot ungdomsbrottsligheten
(1958:I 37)
Sakkunniga tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 november
1956:
Kjellin, B. T. M., hovrättspresident, ordförande;
Königson, T. K., verkstadsarbetare, led av II kamm.;
Munktell, A. H., professor, led. av II kamm.;
Möller, Y. A., chefredaktör, led. av I kamm.;
Nilsson, Margret, fru, led. av I kamm.;
Wallentheim, Annie, fru, led. av I kamm.
Sekreterare:
Larsson, Ulla, kanslisekreterare.
Lokal: St. Nygatan 2 A, 3 tr.; tel. växel 23 66 60.
Under tiden december 1957—november 1958 har hållits 11 sammanträden.
De sakkunniga har vidare företagit en studieresa under fem dagar till ett
flertal fångvårdsanstalter, ungdomsvårdsskolor och alkoholistanstalter i
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
41
mellersta och södra Sverige. Därjämte bär de sakkunniga besökt vissa av I Jui 35
Stockholms stads barnavårdsnämnds institutioner.
De sakkunniga har den 27 februari 1958 till justitieministern avgivit en
skrivelse (stencilerad) med vissa förslag till åtgärder för bekämpande av
ungdomskriminaliteten och samtidigt därmed överlämnat det utredningsmaterial,
som ditintills sammanbragts under konferenserna och som redovisats
i stencilerade protokoll. Arbetet beräknas bli slutfört under 1959.
35. Familjerättskommittén (1957: I 44; 1958: I 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1956 för
att verkställa översyn av äktenskapslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1957):
Walin, A. G., justitieråd, ordförande;
Beckman, Sigrid, advokat;
Hesser, S. C. E. T., hovrättsassessor, tillika sekreterare;
Hamrin-Thorell, Ruth, redaktör, led. av I kamm.;
Svedberg, E. D., hemmansägare, led. av I kamm.;
Thorsson, Inga, borgarråd, led. av II kamm. (t. o. in. den 7 april 1958);
Wallin, Eivor, fru, f. d. riksdagsledamot (fr. o. m. den 8 april 1958).
Expert:
Larsson, T. K. L., försäkringsdirektör (fr. o. in. den 20 mars 1958).
Bitr. sekreterare:
Höglund, O. A., hovrättsassessor.
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr.; tel. växel 23 66 60 (Hesser) och 11 39 98
(Höglund).
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 44.
Under tiden december 1957—november 1958 har hållits 4 sammanträden
med kommittén i dess helhet, varjämte ett flertal överläggningar ägt rum
mellan ordföranden och enskilda ledamöter.
En inom kommittén upprättad förteckning över vissa reformfrågor inom
äktenskapslagstiftningen har för yttrande tillställts ledamöter av Sveriges
advokatsamfund, rättshjälpsanstalter och vissa kvinnoorganisationer. Frågorna
har även diskuterats vid ett sammanträde mellan representanter för
kommittén och sistnämnda organisationer.
I anslutning till det nordiska samarbetet på familjerättens område har
den 7—den 8 januari 1958 överläggningar hållits i Stockholm mellan representanter
för kommittén och en representant för de finska lagstiftningskommittéerna.
Kommittén har vidare varit representerad vid nordiska arvsrättsmöten
den 10—den 13 februari 1958 i Oslo och den 27—den 31 oktober
1958 i Hornbaek, Danmark.
Viss statistisk utredning, bl. a. avseende de år 1956 inregistrerade äktenskapsförorden,
har på uppdrag av kommittén verkställts av statistiska centralbyrån.
Kommittén har efter remiss avgivit yttranden över arvsskattesakkunni -
42
Riksdagsberättelsen år 195!)
I Ju: 35 gas betänkande angående arvsbeskattning (SOU 1957: 48) samt över en
inom justitiedepartementet i januari 1958 upprättad promemoria angående
äktenskaps ingående utom riket m. in. jämte därvid fogade förslag till vissa
lagändringar.
Utredningsarbetet beräknas pågå hela år 1959.
36. Utredning av frågan om en omreglering av hovrätternas domsområden
(1958: 140)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 mars 1957 för att utreda
frågan om en omreglering av hovrätternas domsområden:
Wieslander, I. L., f. d. hovrättspresident.
Sekreterare:
Lindelöw, K.-G., hovrättsassessor.
Lokal: Hovrätten över Skåne och Blekinge, Malmö; tel. 040-734 30.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Ju 40.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit sammanträden
i Göteborg, Gävle, Falun, Örebro, Västerås, Stockholm och Jönköping
med representanter för domstolar, åklagare och advokater samt företrädare
för kommunala och andra lokala intressen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1959.
37. Hgreslagskommittén (1958:1 41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 mars 1957 för att
verkställa en översyn av allmänna hyreslagen (se Post- och Inrikes tidn. den
25 april 1957):
Beckman, N. A. T., justitieråd, ordförande;
Boo, F. I., förste assistent, led. av I kamm.;
Gustafsson, G. H., kommunalarbetare, led. av II kamm. (t. o.m. den 19 maj
1958);
Hamrin, M. T. P., distriktslantmätare, f. d. riksdagsman (fr. o. in. den 20 maj
1958);
Holmberg, Y., borgarrådssekreterare;
Järtelius, G. E., advokat;
Persson, S. G. F., lantarbetare, led. av II kamm.;
Wiman, H., direktör.
Sekreterare:
Fredlund, L. S., hovrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr.; tel. 11 60 48 (sekreteraren) och 23 67 20
(ordföranden).
Direktiven för utredningen, se 1958: I Ju 41.
Kommittén har under tiden den 1 december 1957—den 30 november 1958
hållit 8 sammanträden. I anledning av remiss från Kungl. Maj :t har kommittén
avgivit yttrande dels över en promemoria angående makes skydd i
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
43
fråga om bostad, dels över en framställning om ändring i lagen den 7 de- J Ju; 39
cember 1956 med vissa bestämmelser, som skall iakttagas sedan hyresregleringen
upphört, dels ock ÖA?er en framställning om förlängning av hyresregleringslagstiftningen.
Utredningen kommer sannolikt att pågå under hela 1959.
38. Utredningen för förberedande översgn av åt sökning slag en m. m.
(1958: 142)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 september 1957 för
att företaga en förberedande översyn av utsökningslagen och därmed sammanhängande
lagstiftning:
Lundvik, C. U. V., hovrättsråd.
Experter (fr. o. in. den 30 april 1958):
Beck-Friis, J. O., förste stadsfogde;
Boéthius, G. G., assessor;
Frykholm, N. O., stadsfogde;
Gustafson, A., landsfiskal;
Hassler, N. H. Å., professor, f. d. riksdagsman;
Rumstedt, H. E. S., advokat.
Sekreterare:
af Winklerfelt, J. Ch. M., kanslisekreterare.
Lokal: Justitieombudsmansexpeditionen, Västra Trädgårdsgatan 4; tel.
11 97 60 (utredningsmannen); 22 45 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen: se 1958: I Ju 42.
Under tiden den 1 december 1957—den 30 november 1958 har 3 sammanträden
hållits med experterna.
Den 30 juni 1958 avlämnade utredningen promemoria med förslag om viss
decentralisering av handläggningen av ärenden, som avses i 1931 års nordiska
konvention angående indrivning av underhållsbidrag m. m. (stencilerat).
Utredningen har infordrat uppgifter från samtliga utmätningsmän i riket
till belysande av de nuvarande förhållandena inom utsökningsväsendet. Arbetet
med genomgång och systematisering av det inkomna materialet har påbörjats.
Utredningen har vidare hänvänt sig till Föreningen Sveriges landsfiskaler,
Föreningen Sveriges stadsfogdar samt till vissa advokater med begäran
att få del av dessas synpunkter på en reform av utsökningsrätten. —
Utredningsarbetet har i övrigt omfattat bl. a. utarbetandet av vissa redogörelser
för innehållet i utländsk rätt.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1959.
39. Sjölagskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 januari 1958 för
att verkställa översyn av sjölagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1958):
44
Riksdagsberättelsen år 1959
I Ju: 39 Hagbergh, C. E., justitieråd, ordförande;
Bååw, Hj., redaktör;
Grenander, N., direktör, jur. dr;
Lindencrona, G., sjöfartsråd;
Thore, J. S., förbundsordförande;
Åhmansson, C. E., direktör.
Experter:
Pineus, K., dispaschör;
Hagberg, L., advokat (fr. o. in. 1 oktober 1958).
Sekreterare:
Petterson, S. H., hovrättsassessor.
Lokal: Torsgatan 10; tel. 20 65 09 (sekreteraren).
Direktiven (anförande av statsrådet Lindell till statsrådsprotokollet den
31 januari 1958):
Den svenska sjörätten regleras främst av bestämmelserna i sjölagen. Denna lag
utfärdades den 12 juni 1891 och den har därefter undergått flera, delvis betydelsefulla
ändringar. I likhet med motsvarande lagar i många andra länder utgör lagen
en sammanfattning av stadganden som har omedelbar och väsentlig betydelse
för sjöfarten, närmast handelssjöfarten. Stadgandena är till en del av privaträttslig
och till en del av offentligrättslig natur; åtskilliga stadganden tillgodoser
samtidigt både det allmännas och enskildas intressen. Lagen innehåller sålunda,
fördelade på skilda kapitel, bestämmelser om fartyg och redande i fartyg, om
befälhavare, befraktning, haveri och skada genom fartygs sammanstötning, om
bärgning, om begränsning av redareansvaret samt om sjöpanträtt och preskription
av fordran i vissa fall. Därjämte finns ansvarsbestämmelser och processuella
bestämmelser.
Andra till sjörätten hörande frågor är behandlade i lagstiftning vid sidan om
sjölagen. Här märkes bl. a. lagen den 10 maj 1901 om inteckning i fartyg och lagen
den 4 juni 1937 om behörighet för häradsrätt att upptaga sjörättsmål. Bestämmelserna
om befälhavarens och besättningens tjänsteavtal och om skeppstjänsten
utbröts 1922 ur sjölagen och upptogs i en särskild lag. Numera gäller i detta hänseende
sjömanslagen den 30 juni 1952 och sjöarbetstidslagen den 26 augusti 1948.
I fråga om sjörätten är, till följd av dess natur, i hög grad påkallat med en internationell
reglering; rättsförhållanden som ofta nog grundas och upplöses i
skilda delar av världen bör såvitt möjligt behärskas av likartade normer. Det är
därför naturligt att åtskilliga viktiga frågor inom sjörättens område upptagits vid
internationella överläggningar, vilka resulterat i konventioner mellan olika stater.
Sveriges anslutning till sådana konventioner har även föranlett ändringar i sjölagen
och viss lagstiftning vid sidan av sjölagen. Internationella åtaganden ligger
sålunda till grund för 1912 års lagstiftning om sammanstötning och bärgning,
1928 års lagstiftning om redareansvar och om sjöpanträtt och fartygshypotek samt
1936 års särskilda konossementslag. I detta sammanhang bör också nämnas att
vid en diplomatisk sjörättskonferens år 1952 utarbetats konventioner innefattande
vissa regler om dels civil domsrätt i tvister rörande fartygskollisioner,
dels straffrättslig domsrätt i anledning av fartygskollisioner och dels kvarstad
å fartyg. En ny konvention rörande begränsning av redareansvar har antagits
vid en diplomatisk konferens år 1957. Av de nämnda fyra konventionerna har
Sverige underskrivit endast den sistnämnda konventionen.
Behovet och nyttan av likartade regler på sjörättens område har gjort sig särskilt
starkt gällande för de nordiska staternas del. Den svenska sjölagen förbereddes
i samarbete med Danmark och Norge och kom att nära överensstämma med
45
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
de sjölagar som utfärdades 1892 i Danmark och 1893 i Norge. Dessa lagar är med J Jjj; 39
senare vidtagna ändringar alltjämt gällande. När lagstiftning påkallades i anledning
av tillträde till de internationella konventionerna om sammanstötning och
bärgning, inleddes på nytt gemensamt arbete, vilket hos oss förde till 1912 års
lagändringar. Samarbetet, till vilket jämväl Finland sedermera anslutit sig, har
därefter fortsatt såväl beträffande spörsmål sammanhängande med den interna
sjörätten som i fråga om deltagande i de internationella överenskommelserna på
området. Både 1922 års lagstiftning om sjömännens tjänsteförhållanden och 1928
års lagstiftning om redareansvar och sjöpanträtt har sålunda tillkommit i nordiskt
samarbete. Så är fallet även med 1936 års konossementslag och en med denna
samtidig revision av sjölagens befraktningsregler. Den gällande finska sjölagen
av år 1939 överensstämmer i stort med de övriga nordiska sjölagarna. Sjölagstiftningen
i de nordiska staterna företer följaktligen, oaktat delvis viktiga förändringar
och tillägg skett sedan dess tillkomst, stark inbördes likhet.
Under senare år har framträtt nya krav på revision av den nordiska sjölagstiftningen.
Särskilt från norsk sida har vid skilda tillfällen förslag framförts om att
göra detta rättsområde till föremål för en översyn i nordiskt samarbete. De danska,
finska, norska och svenska delegerade för nordiskt samarbete på lagstiftningens
område gav 1955 uttryck åt samma uppfattning. De delegerade var emellertid
ense därom att behov icke föreligger av en omarbetning av sjölagstiftningen i dess
helhet utan att till utredning bör upptagas endast sådana frågor som på grund
av utvecklingen på området eller eljest ter sig angelägna eller särskilt lämpade
därför.
Därefter har 1956 i Norge tillsatts en kommitté med uppdrag att i nordiskt lagsamarbete
utreda frågan om revision av vissa delar av den norska sjölagen. I direktiven
för kommitténs arbete uttalas att anledning föreligger att verkställa en
översyn av sjölagens bärgningsregler och regler om sjöförklaring. Det framhålles
emellertid att även andra delar av sjölagen synes vara i behov av omarbetning,
såsom exempelvis bestämmelserna om befälhavaren, om gemensamt haveri, om
bortfraktarens ansvarighet och om redareansvarets utsträckning. En motsvarande
kommitté har 1957 tillsatts i Danmark.
Såsom en förberedelse till det planerade utredningsarbetet har svenska justitiedepartementet
berett ett antal föreningar och sammanslutningar, som i olika avseenden
är verksamma i sjöfartens och sjöfartsnäringens intressen, tillfälle att
till departementet framföra sina synpunkter på omfattningen och inriktningen av
utredningsarbetet. Av de inkomna svaren framgår att starka önskemål föreligger
om utredning av åtskilliga frågor på sjörättens område. Den ifrågasatta utredningen
bör därför nu komma till stånd. Därmed blir det också möjligt att från
svensk sida deltaga i det föreslagna nordiska samarbetet på området. Jag vill i
det följande peka på några punkter, som. synes vara förtjänta av särskilt övervägande.
I fartygsregistret skall upptagas .svenska fartyg som är avsedda för handelssjöfart
eller resandes fortskaffande och vilkas dräktighet uppgår till 20 registerton
eller mera. Även mindre fartyg kan registreras. Fartygsregistret utgör grundvalen
för det sjörättsliga inteckningsinstitutet såtillvida att inteckning kan meddelas
endast i registrerat fartyg. Det kan ifrågasättas om icke möjlighet bör öppnas till
registrering även beträffande flytdockor, pontonkranar och liknande, ofta värdefulla
objekt. Därmed skulle jämväl dessa kunna göras till föremål för inteckning.
Ur kon troll synpunkt synes registreringsplikt böra föreligga beträffande bogserbåtar
oavsett deras dräktighet.
Ett med registreringen sammanhängande spörsmål är frågan i vilken utsträckning
juridisk person bör kunna vara ägare till svenskt fartyg. Denna fråga bör
övervägas och i anslutning därtill bör även uppmärksammas den för sjörätten
speciella bolagsform som benämnes partrederi.
46
Riksdugsberiittelsen är 1959
I Ju: 39 Gemensamt haveri föreligger då skada avsiktligt tillfogas fartyg eller last för
att därigenom rädda fartyget och lasten från en dem gemensamt hotande fara. I
sådant fall skall den ekonomiska förlusten i anledning av skadan fördelas lika
mellan fartyg, frakt och last, oavsett vilken egendom som faktiskt drabbats av
skadan. Det anses nämligen rättvist att ingen av intressenterna skall mer än de
andra förlora på att just hans egendom behövde uppoffras för att avvärja faran.
Utredning och fördelning av gemensamt haveri sker, då så påkallas, genom ett i
sjölagen reglerat förfarande, kallat dispasch. I lagen finns särskilda bestämmelser
om fördelningen av förlusten. Dessa bestämmelser kommer emellertid sällan
till tillämpning, enär praktiskt taget alla konossement och certepartier innehåller
en klausul om att gemensamt haveri skall uppgöras enligt vissa internationella
regler, de s. k. York-Antwerpenreglerna. I följd härav har sjölagens fördelningsregler
endast ringa praktisk betydelse. Det kan med hänsyn härtill ifrågasättas
om icke detta förhållande bör föranleda en omarbetning av den svenska lagstiftningen
i ämnet.
Den som verkställer eller deltager i bärgning av förolyckat eller nödställt fartyg
eller ombordvarande gods eller något, som hört till sådant fartyg eller gods,
har rätt till bärgarlön, vilken i allmänhet skall fördelas mellan redaren, befälhavaren
och besättningen enligt vissa regler. Det är naturligt att olika meningar
lätt kan uppstå i frågan huruvida delningsreglerna skäligen tillgodoser berörda
parter med hänsyn till deras olika insatser och risker vid bärgningsföretag. Sedan
reglernas tillkomst har också inom sjöfarten skett avsevärda tekniska förändringar,
vilka gör att reglerna ter sig föråldrade. Missnöje med reglernas utformning
har även yppats i skilda sammanhang. Anledning torde därför föreligga
att underkasta reglerna en omprövning.
Även vissa med bärgning sammanhängande spörsmål torde böra upptagas till
övervägande. Sålunda bör övervägas om icke avtal rörande yrkesmässig bärgning
bör i större utsträckning än vad som är fallet i gällande lag regleras genom lagstiftning.
Detsamma gäller frågan om äganderätten till vrak och huruvida företräde
i detta avseende bör tillkomma någon av flera bärgare.
Bland övriga privaträttsliga frågor som bör uppmärksammas vid en översyn av
sjölagstiftningen hör frågan om bortfraktares ansvar för gods. I sjölagen och
i den särskilda konossementslagen finns sinsemellan olika regelsystem rörande
sådant ansvar och rörande rättsverkan av den i konossementet intagna godsbeskrivningen.
Detta förhållande kan i vissa situationer vålla svårigheter, vilka utredningen
så långt det är möjligt bör söka undanröja. Frågan om bortfraktarens ansvar
för person- och lastbilar som jämte förare och last transporteras med bilfärjor
eller andra fartyg är icke heller tillfredsställande löst i vår lagstiftning.
Flera bestämmelser i sjölagen avser att trygga tillgången på bevis rörande vad
som förekommit under sjöfart. Om en allvarlig olycka eller skada inträffar, skall
befälhavaren dels upprätta en skriftlig rapport rörande händelsen och dels avgiva
sjöförklaring inför rätta. Vid sjöförklaring, som inom riket i allmänhet avgives
inför rådhusrätt i stapelstad, hör domstolen befälhavaren och andra personer
som kan lämna upplysning i saken. Berättelserna skall bekräftas med vittnesed.
Om olyckan är av större omfattning eller svårare art, skall domstolen samtidigt
verkställa sjöförhör och därvid söka åstadkomma en fullständig utredning
rörande orsakerna till olyckan. Sjöförklaring och följaktligen även sjöförhör skall
ske snarast möjligt efter olyckan. Vid förhandlingen skall i ratten sitta, förutom
en lagfaren domare, två särskilda, i sjöväsendet erfarna och kunniga ledamöter.
Liksom andra domstolsärenden handlägges sjöförklaring och sjöförhör offentligt.
De gällande reglerna i ämnet är föremål för utbrett missnöje inom sjöfartskretsar.
Delvis anses olägenheterna sammanhänga med den omständigheten att
de båda instituten sammanförts till gemensam handläggning, vilken alltså kommer
att omfatta dels en civilrättslig bevisupptagning till framtida säkerhet (sjö
-
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 47
förklaring) och dels en förundersökning av brottmålskaraktär (sjöförhör). Det I Jjj; 40
har ifrågasatts att båda förfarandena skall slopas eller att i varje fall sjöförhöret
skall utgå såsom särskilt institut; detta senare kunde då ersättas med förundersökning
enligt vanliga straffprocessuella normer. Det har också gjorts gällande
att handläggningen ibland blir otillfredsställande därför att domstolen icke alltid
är tillräckligt förtrogen med nautiska och andra speciella sjöfartsförhållanden.
Yidare har anmärkts mot att, till skillnad från vad som gäller hos oss, motsvarande
institut i åtskilliga andra stater icke är underkastade offentlighetsprincipen. Härav
kan följa att en svensk part kommer i ofördelaktigt läge gentemot en utländsk
motpart; omständigheter som ur bevissynpunkt kan vara till fördel för svensk
sida kan av motparten fördöljas under det att den svenska utredningen är offentlig.
Det kan därför finnas anledning att begränsa offentligheten i förhållande till
stater som icke uppfyller samma krav på offentlighet som det svenska förfarandet.
önskemålen härom måste dock vägas mot de intressen som i allmänhet tillgodoses
genom offentlighetsprincipen. Mot bakgrunden av det anförda framstår
en översyn av bestämmelserna om sjöförklaring och sjöförhör såsom angelägen.
Beträffande ansvarsbestämmelserna och de processuella bestämmelserna, däri
inbegripet reglerna om dispaschförfarandet, gäller att dessa i flera avseenden är
föråldrade och i behov av en översyn.
Vid utredningen bör icke endast de i det föregående redovisade spörsmålen
utan jämväl andra frågor, som hör till sjölagstiftningen eller sammanhänger med
denna, kunna tagas upp till övervägande. Sålunda bör uppmärksammas de lagstiftningsproblem
som uppkommer vid en svensk anslutning till de i det föregående
omnämnda konventionerna från år 1952 och år 1957. Bestämmande i övrigt
för utredningens omfattning kan i viss mån komma att bli de överläggningar
som planenligt bör upptagas med motsvarande sakkunniga i de övriga nordiska
staterna. I den mån utredningen finner lagändring i något avseende vara särskilt
brådskande och angelägen, bör hinder icke föreligga mot att utredningen, om
så kan ske utan att utredningsarbetet förryckes, redovisar sitt förslag därtill innan
uppdraget i dess helhet slutföres.
Kommittén höll konstituerande sammanträde den 19 maj. Därefter har
kommittén under tiden juni—november 1958 hållit ytterligare 5 sammanträden.
Representanter för kommittén deltog den 19—den 21 augusti 1958 i
Oslo i överläggningar med representanter för motsvarande kommittéer i
Danmark, Finland och Norge.
Förutom en allmän genomgång av arbetsuppgifterna, har kommittén hittills
töreti ädesvis sysslat med spörsmålen angående ändring av reglerna om
sjöförklaring och sjöförhör samt om bärgarlönens fördelning.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1959.
40. Mönsters kyddsit t redningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 7 februari 1958 för
att verkställa översyn av mönsterskyddslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1958):
Ljungman, K. S. B„ professor, ordförande;
Lefflcr, J. O., direktör;
Löfgren, N. S. J., disponent, led. av II kamm.;
Renström-Ingenäs, N. II. Lena, fru, led. av II kamin.;
48
Riksdagsberättelsen år 1959
I Ju: 40 Skawonius, S. E., direktör;
von Zweigbergk, Å„ generaldirektör.
Sekreterare:
Sterner, E. G. E., assessor (fr. o. ni. den 9 juni 1958).
Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. 67 97 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Lindell till statsrådsprotokollet den 7
februari 1958):
Vår nu gällande mönsterskyddslagstiftning — lagen den 10 juli 1899 om skydd
för vissa mönster och modeller — har en starkt begränsad räckvidd. Skyddet avser
sålunda endast alster tillhörande metallindustrien och det är dessutom enligt
praxis inskränkt till mönster av övervägande prydnadskaraktär, medan däremot
mönster med huvudsakligen praktiskt syfte faller utanför lagen. Skyddet förvärvas
genom registrering hos patentverket och äger bestånd under fem år.
Enligt min mening bör den av riksdagen begärda utredningen om mönsterskyddet
nu komma till stånd. För näringslivet och dess kår av formgivare torde
en revision av vår ofullständiga och otidsenliga lagstiftning på området som
fått bestå praktiskt taget orubbad under nära sextio år — framstå såsom ett viktigt
och påträngande behov. Även för konsumenterna ter det sig betydelsefullt att
man lagstiftningsvägen skapar förutsättningar för en gynnsam utveckling av den
moderna, industriella formgivningen. Härtill kommer att i det förslag till revision
av Pariskonventionen, som framlagts för den till år 1958 planerade revisionskonferensen
i Lissabon, har upptagits en generell förpliktelse för medlemsstaterna
att i sin interna lagstiftning lämna skydd för mönster och modeller. Om en
sådan ändring vidtages, kräves för att vårt land skall kunna tillträda den reviderade
konventionen — som i ett flertal hänseenden synes erbjuda betydande fördelar
för vårt lands näringsliv i förhållande till nu gällande text — en genomgripande
omarbetning av 1899 års mönsterskyddslag.
Utredningen bör bedrivas förutsättningslöst, men jag vill peka på några punkter,
som synes vara förtjänta av särskilt övervägande.
Till en början torde de allmänna fördelarna i dagens samhälle av ett mönsterskydd
böra utredas. Erfarenheterna från de nordiska länderna och från de stora
industriländerna bör härvidlag liksom eljest under utredningen beaktas.
Om utredningen — såsom man har anledning förmoda — ger vid handen, att
ett utvidgat mönsterskydd ur samhällets synpunkt är att förorda, uppkommer
närmast frågan huruvida skyddet liksom hittills skall omfatta enbart prydnadsmönster
eller om även mönster med praktiskt syfte bör skyddas. I anslutning
härtill bör utredningen överväga spörsmålet om en särskild skyddsform för
enklare konstruktioner (Gebrauchsmuster), låt vara att en slutgiltig bedömning
av denna fråga lämpligen torde böra ske i samband med en allmän revision av
patentlagstiftningen. ..
Vid den närmare utformningen av mönsterskyddet måste övervagas vilka krav
på nyhet, egenart etc., som bör uppställas. Särskilda problem bereder härvid avgränsningen
av mönsterskyddet mot närliggande skyddsformer. Anknytningspunkter
till patentskyddet har redan påpekats. Även i förhållande till upphovsmannarätten
och lagstiftningen mot illojal konkurrens föreligger viktiga gränsdragningsproblem.
Utredningen bör uppmärksamma de skäl, som kan tala for att
bibehålla det inom vår nuvarande rätt tillämpade s. k. dubbla skyddet.
Den kanske mest kritiserade punkten i vår nuvarande mönsterskyddslag har
varit skyddets begränsning till en enda industrigren, något som torde sakna motsvarighet
utomlands. Verkningarna av ett mera generellt skydd bör så långt som
möjligt utredas och härav föranledda förslag framläggas.
49
Kommittéer och sakkunniga: .Justitiedepartementet
En ofta diskuterad fråga är huruvida mönsterskyddet skall grundas på regist- f I...
rering eller icke. Här hör utredningen beakta erfarenheterna från länder, som '' *
experimenterat med fakultativ registrering eller rentav med ett skydd efter linjer
liknande upphovsmannarättens. Om det befinnes att vårt nuvarande, på registreringsplikt
grundade mönsterskyddssystem bör bibehållas, uppkommer frågan om
registreringsprövningens omfattning. Det bör undersökas huruvida man kan _
i likhet med vad som gäller bl. a. i Danmark och Norge — göra prövningen mera
formell och överlåta åt domstolarna att i tvistefall avgränsa skyddets verkliga
omfattning. Därest en sådan ordning skulle anses lämna rum för rättsosäkerhet
men å andra sidan en fullständig förprövning enligt nu gällande system skulle
te sig alltför tungrodd, kan måhända en begränsad förprövning befinnas utgöra
en lämplig medelväg.
Den nuvarande skyddstiden för mönster — fem år — torde allmänt anses vara
väl kort. Ehuru exempel från andra länder på ännu kortare skyddstid icke saknas,
förekommer i de mest betydande industriländerna en maximitid på tio till
femton år eller mera. Utredningen bör i anslutning härtill överväga hur lång
skyddstid som lämpligen bör ifrågakomma för vårt land och om denna tid bör
vara enhetlig eller olika för skilda näringsgrenar.
Särskild uppmärksamhet påkallar frågan om arbetsgivares rätt till mönster,
som framställts av arbetstagare. Ehuru denna fråga åtminstone delvis torde äga
principiell räckvidd utöver den egentliga mönsterlagstiftningens ram, bör utredningen
dock vara oförhindrad att här föreslå lagstiftningsåtgärder.
Med mönsterskyddets konstruktion följer ytterligare en rad problem, som utredningen
har att beakta. Såsom exempel kan pekas på frågorna om hemlighållande
av registreringsansökan och i samband därmed om tillåtligheten att sammanföra
flera mönster i en ansökan, om eventuell föranvändarrätt, om önskvärdheten
av lagregler angående licensavtal, om lämplig avvägning mellan olika tänkbara
påföljder för mönsterintrång och om specialforum.
Utredningen bör tillgodogöra sig erfarenheterna från samtidigt pågående lagstiftningsarbete
inom angränsande delar av det immateriella rättsskyddet.
Det är önskvärt att utredningen bedrives i samarbete med övriga nordiska
länder, i den mån intresse där föreligger för en likformig lagstiftning på området.
Slutligen bör vid utredningen uppmärksammas de internationella förpliktelser,
som åvilar vårt land genom medlemskapet i den s. k. Parisunionen. Utredningen
bör följa det arbete på reformering av Pariskonventionen, som inletts genom det
berörda förslaget till nya konventionsregler angående bl. a. mönsterskyddet och
som är avsett att fullföljas vid den stundande revisionskonferensen i Lissabon.
Utredningen torde böra anförtros åt särskilda sakkunniga. Bland dessa bör vid
sidan av experter inom patenträtten och auktorrätten även finnas representanter
för näringslivet och formgivarna. Såsom första lagutskottet framhöll i sitt utlåtande
vid 1954 års riksdag, bör även konsumentintressena bli företrädda vid utredningen.
Utredningen har, sedan den tillsatts, hållit 3 sammanträden. Härunder
har hl. a. utarbetats ett frågeformulär angående mönsterskyddet
i syfte att erhålla upplysning om de nuvarande förhållandena på detta
område och om önskemål för framtiden. Frågorna jämte eu promemoria
angående mönsterskydd har tillställts ett stort antal svenska
industrier och småföretagare. Svaren väntas föreligga omkring den 1 december.
Två av utredningens ledamöter, professorn Ljungnian och generaldirektören
von Zweigbergk, bär i egenskap av svenska delegater under
tiden den 6—den 31 oktober deltagit i den diplomatiska konferensen i Lissa
4
Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
50
Riksdagsberättelsen år 1959
I Ju: 40 bon för revision av bl. a. 1883 års konvention till skydd för den industriella
äganderätten (Paris-konventionen), varvid jämte annat mönsterskyddsfrågor
avhandlats. I samarbete med varumärkes- och firmautredningen har på
Kungl. Justitiedepartementets begäran utarbetats en promemoria angående
gemensam nordisk lagstiftning om firma, illojal konkurrens och mönsterskydd.
Utredningen kan icke beräknas slutföra sitt arbete under år 1959.
41. Utredningen av frågan angående principerna för fångvårdsanstalternas
förseende med annan personal än tillsynspersonal
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 februari 1958 för att
i samråd med statens organisationsnämnd utreda frågan angående principerna
för fångvårdsanstalternas förseende med annan personal än tillsynspersonal:
Tammelin,
P. A. V., tf. kanslichef.
Sekreterare:
Lundgren, A. O. I., förste byråinspektör.
Lokal: Torsgatan 10 5 tr.; tel. 21 85 20.
Utredningsmannen jämte sekreteraren har under året besökt vissa fångvårdsanstalter.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under 1959.
42. Utredning om översyn av bestämmelserna i § 28 regeringsformen om
svenskt medborgarskap såsom villkor för erhållande av statstjänst
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1958 för att
verkställa översyn av bestämmelserna i § 28 regeringsformen om svenskt
medborgarskap såsom villkor för erhållande av statstjänst:
Rylander, A. O. E., borgmästare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Leifland, L„ sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet, Stockholm; tel. 22 45 00; ankn. 18 85.
Utredningen beräknas kunna slutföras år 1959.
43. Atomskadeutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa utredning rörande vissa skadestånds- och försäkringsfrågor sammanhängande
med atomreaktordrift (se Post- och Inrikes tidn. den 30
augusti 1958):
Conradi, E. G. F., hovrättsråd, ordförande:
Brundin, G. G., byråchef;
Kalderén, K. G., försäkringsdirektör.
Sekreterare:
Mogård, E. P. B., hovrättsassessor.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
51
Experter: I Jn; 43
Aler, B. A. A., laborator;
Beskow, B. G., hovrättsråd;
Pchrsson, W. P„ advokat;
Wetterlundh, S. C. G., direktör.
Lokal: Storkyrkobrinken 7; tel. 21 03 17.
Direktiven (anförande av statsrådet Lindell till statsrådsprotokollet den
28 juli 1958):
I enlighet med de av riksdagen godkända riktlinjerna för det svenska atomenergiprogrammet
pågår för närvarande uppförandet av de första atomreaktoranläggningarna
i vårt land. Härigenom aktualiseras vissa skaderisker, som man
har att räkna med i samband med driften av sådana anläggningar.
Vid driften av en atomreaktor bildas sålunda stora kvantiteter av olika, starkt
radioaktiva ämnen, vilka därtill i många fall är synnerligen giftiga. Även vissa
av de ämnen som användes såsom bränsle i atomreaktorer kan redan i oanvänt
skick uppvisa enahanda egenskaper. Särskilt i den mån nämnda ämnen genom
luften eller genom vatten sprides utanför reaktorn kan omfattande skadeverkningar
uppstå. Människor kan på olika sätt drabbas av skador. Sålunda kan ämnena
komma in i den mänskliga organismen och där åstadkomma skador genom
giftverkan och strålning; särskilda delar av organismen har därjämte benägenhet
att absorbera vissa av ämnena, som därefter under lång tid kan utöva skador genom
strålning inne i kroppen. Även genom yttre bestrålning av människokroppen
kan skador uppkomma. Djur och växter, som absorberat ämnena eller kommit
i beröring med dem, kan bli otjänliga att såsom föda eller eljest brukas av
människor och därmed förlora sitt ekonomiska värde. Livlösa ting kan på enahanda
grund bli värdelösa. Om en reaktor går ur kontroll, kan verkan härav —
ehuru den icke kan jämställas med verkan av en atombombsexplosion — bli att
betydande kvantiteter av olika radioaktiva och giftiga ämnen kringsprides med
åtföljande skadeverkningar till liv och egendom. Även om man för att undanröja
riskerna för skadeverkningar vid reaktordriften, kommer att tillämpa utomordentligt
stränga säkerhetsföreskrifter, t. ex. i fråga om reaktorers förläggning,
konstruktion och manövrering, kan man icke hålla för absolut uteslutet, att en
reaktorolycka kan inträffa.
Vad nu sagts i fråga om de skaderisker som föreligger i samband med driften
av atomreaktorer, torde i motsvarande mån äga tillämpning å skaderiskerna från
vissa andra anläggningar, som brukas i samband med utvinnande av atomenergi
för fredliga ändamål, t. ex. anläggningar för framställning av atombränsle, för
rening av använt atombränsle eller för förvaring av avfallsprodukter från reaktorer.
En förberedande kartläggning av vissa frågor beträffande skadeståndsskyldighet
på förevarande område mot tredje man bar utförts inom delegationen för
atomenergifrågor. Delegationen har därefter i skrivelse den 23 maj 1958 uttalat, att
enligt delegationens mening tiden nu är inne för utredning genom eu särskild
expertkommitté rörande utformningen av erforderlig lagstiftning på området. I
detta sammanhang bör vidare nämnas att de särskilda delegerade för nordiskt
lagsamarbete vid sammanträde i Stockholm den 16 och 17 juni 1958 beslutat rekommendera
vederbörande regeringar att inom respektive länder snarast föranstalta
om att samnordiskt utredningsarbete inledes beträffande hithörande skadestånds-
och försiikringsfrågor.
I enlighet med sålunda framkomna önskemål vill jag för egen del förorda att
en utredning om erforderlig lagstiftning inom berörda område nu igångsättes.
52
Riksdag sberättelsen år 1959
I Jlli 43 Under utredningen torde bland annat följande frågor böra särskilt uppmärksammas.
Till en början bör närmare fastställas arten av den verksamhet och av de anläggningar
samt av de skador som bör underkastas särskild lagstiftning. Särskilt
bör uppmärksammas frågan i vad mån transporter, som äger rum i samband
med brukandet av atomenergianläggning, bör omfattas av lagstiftningen. Även
om radioisotoper, som kommer till användning för medicinska, tekniska eller vetenskapliga
ändamål, icke kan antagas innefatta risker för skador i sådan utsträckning
som de radioaktiva ämnena vid atomenergianläggningar torde dock,
under beaktande av att skadorna i de båda fallen är ensartade, böra övervägas huruvida
användning och transport av dylika radioisotoper bör inbegripas under
lagstiftningen.
I likhet med vad som gäller bland annat i fråga om skador i samband med
användningen av de moderna kommunikationsmedlen och vissa elektriska anläggningar
bör övervägas att beträffande skador från atomenergianläggningar i
lag fastslå ersättningsskyldighet oavsett vållande, s. k. strikt eller objektivt ansvar.
En viktig fråga som bör närmare övervägas är i vad mån det skall åligga anläggningsinnehavaren
att ställa ekonomiska garantier för fullgörande av den
skadeståndsskyldighet som kan komma att åvila honom. I den mån krav uppställes
på ekonomiska garantier torde såsom sådana i första hand ifrågakomma
försäkring. Ställning bör tagas till hur en dylik försäkring bör vara anordnad
för att kunna godtagas. Härvid bör övervägas frågan om icke den skadelidande
bör på grund av försäkringen äga en omedelbar rätt gentemot försäkringsgivaren.
I förevarande sammanhang bör också beaktas att, för det fall att leverantörer
och därmed jämställda icke kan påräkna särskild försäkring mot sin ansvarighet
för skador i samband med olycka i atomenergianläggning, skäl kan
föreligga att uppställa krav på att den av anläggningsinnehavaren tagna försäkringen
skall gälla till förmån för dylika leverantörer m. fl. Det kan därvid synas
ligga närmast till hands att den försäkringssumma, som kan bli fastställd, anknytes
till samtliga skador härrörande från en och samma händelse; inträffai
under försäkringstiden ny händelse, skulle försäkringen till sitt fulla belopp täcka
skador även från denna händelse. Emellertid bör jämväl övervägas från försäkringshåll
framkomna förslag av innebörd att försäkringen icke skall gälla skador,
vare sig de uppkommit vid ett eller flera tillfällen, till sammanlagt högre
belopp än försäkringssumman och att, om viss del av försäkringssumman
konsumerats, skyldighet skall föreligga för anläggningsinnehavaren att med
försäkringsgivaren träffa avtal om utfyllnad av försäkringssumman. Frågan
i vad mån försäkringsgivare skall äga regressrätt mot skadeståndsskyldig
måste givetvis göras till föremål för ställningstagande. Likasa frågan hos
vilka försäkringsanstalter här avsedda försäkring skall få tagas; med hänsyn
till de begränsade resurserna på den inhemska försäkringsmarknaden
framkommer bl. a. frågan under vilka villkor försäkring och återförsäkring
hos utländsk försiikringsanstalt skall godkännas. Därest vid sidan av
försäkring anses böra godtagas andra former av ekonomiska garantier, kan anledning
möjligen föreligga att närmare faststiilla vilken eller vilka former av sådana
garantier, som får ifrågakomma.
Med hänsyn till den mycket betydande skadeståndsskyldighet som kan tänkas
drabba innehavare av atomenergianläggning bör vidare undersökas, huruvida anläggningsinnehavarens
ansvarighet i fall, då det ej föreligger vårdslöshet av allvarlig
beskaffenhet, bör begränsas till visst maximibelopp. Vad nu sagts galler
även beträffande företag eller andra som genom leveranser av material eller eljest
bidrager till atomenergianläggningars uppförande, underhåll eller brukande. Därvid
bör uppmärksammas huruvida vid begränsning av ansvarigheten säl skilt
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet 53
maximum bör fastställas för personskador och särskilt för sakskador. Även spörs- J_ Ju; 44
målet i vad mån särskilda regler bör upptagas i fråga om preskription av skadeståndsfordringar
bör beaktas.
Det är önskvärt att utredningen bedrives i samarbete med motsvarande sakkunniga
i de övriga nordiska länderna. Under utredningsarbetet bör självfallet
beaktas det inom OEEC pågående arbetet med utarbetande av förslag till en konvention
rörande vissa skadestånds- och försäkringsfrågor vid atomreaktordrift.
Utredningen har under tiden september—december 1958 hållit 3 sammanträden,
varav ett gemensamt med delegerade från Danmark, Finland
och Norge.
44. Översyn av lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 oktober 1958 för att
verkställa en översyn av 1949 års lag om rätten till arbetstagares uppfinningar
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1958):
Edling, S. Å., justilieråd.
Lokal: Högsta domstolen; tel. växel 23 67 20.
Direktiv (anförande av statsrådet Lindell till statsrådsprotokollet den 24
oktober 1958:
Spörsmålet vem som skall äga rätt till en uppfinning i sådana fall, då uppfinningen
gjorts av en person i annans tjänst, har i vårt land reglerats i lag först
genom lagen den 18 juni 1949 om rätten till arbetstagares uppfinningar. Lagen
trädde i kraft med ingången av år 1950 och den har alltså nu tillämpats i snart
nio år.
Lagen avser här i riket patenterbara uppfinningar och den gäller i princip
uppfinningar av arbetstagare i både allmän och enskild tjänst. Bortsett från vissa
speciella stadganden, som avser att i särskilda hänseenden trygga arbetstagarens
rätt, är bestämmelserna i lagen av dispositiv natur; de kan alltså åsidosättas genom
avtal.
I lagen fastslås till en början att en arbetstagare har samma rätt till sina uppfinningar
som andra uppfinnare, om inte annat följer av lagens bestämmelser. Beträffande
sådana uppfinningar, vilkas utnyttjande faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde,
har arbetsgivare tillerkänts viss större eller mindre rätt till
uppfinningen. Denna rätt regleras av bestämmelserna i lagens 3 §. Paragrafen
skiljer mellan tre olika kategorier av uppfinningar och bestämmer arbetsgivarens
rättigheter olika i de olika fallen. I paragrafens första stycke behandlas uppfinningen,
vilken antingen tillkommit väsentligen såsom resultat av forskningseller
uppfinnarverksamhet, som utgör arbetstagarens huvudsakliga arbetsuppgift,
eller eljest innefattar lösningen av en i tjänsten förelagd, närmare angiven uppgift.
I sådant fall äger arbetsgivaren förvärva all rätt till uppfinningen. Beträffande
uppfinning som tillkommit i annat samband med arbetstagarens anställning
stadgas i andra stycket av 3 §, att arbetsgivaren äger förvärva rätt att utan hinder
från arbetstagaren utöva uppfinningen i sin verksandiet. önskar lian förvärva en
mera omfattande rätt, har han företräde framför annan att överenskomma med arbetstagaren
härom. Om eu uppfinning tillkommit utan samband med anställningen,
äger arbetsgivaren enligt 3 § tredje stycket endast företräde framför annan att
genom överenskommelse med arbetstagaren förvärva önskad rätt till uppfinningen.
Lagen innehåller vidare en bestämmelse av tvingande karaktär, genom vilken arbetstagaren
tillförsäkras rätt till skälig ersättning för den rätt han avstår till eu
54
Riksdagsberättelsen år 1959
I Jli: 44 uppfinning, samt föreskrifter om anmälningsplikt, sekretessbestämmelser m, m. I
fråga som avser lagens tillämpning äger arbetsgivaren eller arbetstagaren och,
därest tvist härom hänskjutes till domstol, jämväl denna inhämta utlåtande från
en särskild nämnd.
Eftersom vid lagens tillkomst erfarenhet saknades av lagstiftning på detta område,
måste utformningen av lagen i ej ringa grad grundas på antaganden och
allmänna överväganden. Sedan nu viss erfarenhet vunnits av lagens verkningar,
har från skilda håll gjorts gällande, att lagen inte i alla avseenden fått en lämplig
utformning, och framställningar har gjorts till Kungl. Maj it om eu översyn av
lagstiftningen.
Sålunda har telestyrelsen och försvarets civilförvaltning i sådana framställningar
anfört att lagen icke i tillräcklig utsträckning tillgodoser statens intresse att
få förvärva rätten till uppfinningar från arbetstagare i statstjänst. Enligt dessa
myndigheters mening finns det icke skäl att längre upprätthålla den skillnad som
för närvarande föreligger mellan uppfinningar som avses i 3 § första stycket och
uppfinningar av den beskaffenhet som omförmäles i andra stycket i nämnda paragraf.
De framhåller i delta sammanhang, att arbetsgivarna inom det enskilda näringslivet
genom generella avtal med arbetstagarna i mycket stor utsträckning
träffat överenskommelse om oinskränkt förvärvsrätt till alla sådana uppfinningar
som avses i 3 §, medan en statlig arbetsgivares möjligheter att avtalsmässigt komplettera
lagens bestämmelser är starkt begränsade.
Även i andra häneenden än vad nu nämnts har kritik riktats mot lagens utformning
och tillämpning. Tjänstemännens centralorganisation har sålunda i skrivelse
till Kungl. Maj:t anfört bl. a., att frånvaron i lagen av fasta normer rörande
fastställande av skälig ersättning vållat osäkerhet och ibland framkallat påstående
om godtycke. Det har också gjorts gällande att behandlingen av ärenden om
övertagande av uppfinningar från statstjänstemän dragit längre ut på tiden än
som är rimligt. Slutligen må nämnas, att riksdagens justitieombudsman i framställning
till Kungl. Maj:t aktualiserat spörsmålet om möjligheterna för statlig myndighet
att binda sina anställda genom avtal inom detta område.
Såsom jag förut nämnt saknades vid tillkomsten av 1949 års lag erfarenhet av
lagstiftning på området. Det förutsattes därför att en översyn av lagen kunde visa
sig erforderlig efter någon tid (se andra lagutskottets utlåtande nr 32/1949 s. 5).
Enligt min mening bör en sådan översyn nu komma till stånd. Därvid bör i första
hand undersökas i vad mån erfarenheterna från lagens tillämpning kan anses påkalla
jämkningar i den avvägning mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressen
som skett genom de förut berörda stadgandena i 3 § i lagen. Även andra
spörsmål bör övervägas, bl. a. den i ett par av framställningarna till Kungl. Maj:t
upptagna frågan om möjligheterna att såvitt angår statsmyndigheterna och deras
personal genom avtal reglera förhållanden som faller inom lagens tillämpningsområde.
överhuvud taget bör lagstiftningen i ämnet överses i belysning av de erfarenheter
som hittills vunnits av dess tillämpning och med beaktande av att lagstiftningens
syfte är inte endast att på ett skäligt sätt avväga de rena partsintressena
utan även att främja det allmännas intresse av att sådant forsknings- och
uppfinnararbete som för tekniken framåt stimuleras. De skilda synpunkter som
framförts i de förut nämnda framställningarna bör uppmärksammas vid översynen.
Den här förordade översynen synes böra anförtros en särskild utredningsman.
Behovet av speciell sakkunskap torde böra tillgodoses genom att experter ställes
till utredningsmannens förfogande. Samråd bör äga rum med den pågående utredningen
rörande statstjänstemännens förhandlingsrätt. Utredningsarbetet bör bedrivas
skyndsamt.
Det är önskvärt att utredningen bedrives i samarbete med övriga nordiska länder,
i den mån intresse där föreligger för en likformig lagstiftning på området.
Utredningsarbetet liar påbörjats.
Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet
55
IU:
Utrikesdepartementet
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1959
1. Understödsnämnden för rysslandssvenskar (1956: I 1; 1957, 1958: I 3)
Tillsatta enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1934:
Petrén, B. A. S., ambassadör, ordförande;
Johnsson, B. E., generaldirektör, ordförande i statens Jönenämnd, ordförandens
ställföreträdare;
Corin, G. E. M., kansliråd, tillika sekreterare;
Carlsund, A., f. d. överingenjör.
Suppleant:
Qvarnström, W., civilingenjör.
Lokal: Utrikesdepartementet, Jakobsgatan 30; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för nämnden, se 1936: U 1.
Nämnden har under 1958 sammanträtt 60 gånger.
2. Utrikesdepartementets nämnd för konsulära sjöfolks- och sjöfartsärenden
(1956: I 2; 1957, 1958: I 4)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1948:
Chefen för utrikesdepartementets rättsavdelning, ordförande;
Öbrink, J. H., byrådirektör;
Brusewitz, S. I., direktör;
Carlsson, G. A., förbundssekreterare i Svenska sjöfolksförbundet, led. av II
kamm.;
Linderstam, B. A. Hj., sjöingenjör, ombudsman i Svenska maskinbefälsförbundet
(t. o. m. den 26 september 1958);
Hadrup, K. E. H., sjöingenjör, verkst. direktör i Svenska inaskinbefälsförbundet
(fr. o. m. den 27 september 1958);
Åkesson, N.-H., sjökapten, verkst. direktör i Sveriges fartygsbefälsförening.
Ersättare:
Chefen för utrikesdepartementets konsulära byrå;
von Delwig, R., byrådirektör;
Forssblad, D., sjökapten, direktör;
Karlsson, K. G., redaktör;
Lycke, A. H., förbundsordförande (t. o. m. den 26 september 1958);
Linderstam, B. A. Hj., ombudsman (fr. o. m. den 27 september 1958);
Tufvasson, K. E., sjökapten.
56
Riksdagsberättelsen år 1959
I Ul2 Sekreterare:
Thornell, H. B., beskickningssekreterare (t. o. in. den 1 januari 1958);
Bothén, P. R., e. o. förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 2 januari t. o. in.
den 22 september 1958);
Sköld, H.-E., t. f. förste sekreterare (fr. o. m. den 23 september 1958).
Lokal: Utrikesdepartementet, Jakobsgatan 30; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för nämnden, se 1949: I U 5.
Nämnden har under tiden december 1957—november 1958 sammanträtt 3
gånger.
3. Utrikesdepartementets understödsnämnd (1956, 1957: Il 4; 1958: I 5)
Instruktion utfärdad den 29 juni 1950; ändrad lydelse den 5 juni 1953.
Utsedda av ministern för utrikes ärendena den 4 september 1950, den 31
december 1955, den 21 mars och den 20 september 1957.
Ledamöter:
Leijon, C., byråchef, ordförande;
Jerneman, T. G., f. d. byråchef;
Berggren, A. M., byråchef;
Jarlsnäs, H. N., förbundskassör i Svenska sjöfolksförbundet.
Suppleanter:
von Otter, G. F., frih., byråchef; för ordföranden;
Skogh, S. A., byråchef;
Åkesson, N. H., sjökapten, verkst. direktör i Sveriges fartygsbefälsförening;
Ahlborg, G. E., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Leissner, T. Å., t. f. byrådirektör.
Bitr. sekreterare:
Rönnheim, K. Å., kanslist.
Lokal: Utrikesdepartementet, Jakobsgatan 30; tel. växel 22 45 00.
Nämnden har under tiden den 1 december 1957—den 30 november 1958
hållit 2 sammanträden. 6 sammanträden har därjämte hållits av en delegation,
vilken utsetts inom nämnden med uppgift att granska ärenden angående
eftergift av belopp, vilka lämnats såsom ekonomisk bistånd av utlandsmyndighet.
Genom beslut vid 1957 års riksdag fastställdes nya riktlinjer för tillämpningen
av kungörelsen den 5 juni 1953 (nr 475) om eftergift i vissa fall av
belopp, vilka lämnats såsom ekonomiskt bistånd av utlandsmyndighet. Föreskrifter
för eftergiftsärendenas handläggning i enlighet med de nya riktlinjerna
har fastställts av nämnden. Under året har slutligt beslut fattats i
266 eftergiftsärenden.
Den av nämnden handhavda understödsverksamheten för sjömän vid arbetslöshet
i utländsk hamn, varom stadgas i kungörelsen den 29 juni 1950
(SFS nr 473), har under året pågått i Antwerpen, Rotterdam, Rouen, Marseille,
Genua, New York, San Francisco, Sydney och Melborne.
Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet
4. Nordiska samfärdselkommittén (1958: I 6)
Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 6 juni 1957:
Hesselbom, K. E., elverkschef, led. av I kamm.;
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Colliander, H. E. O., t. f. andre sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för utredningen, se 1958: I U 6.
Kommittén har under tiden den 1 december 1957—den 30 november 1958
hållit 3 sammanträden i respektive Stockholm den 3 december, Köpenhamn
den 22 maj, och Ivalo den 3 augusti. Sekreteraremöten avhölls i Köpenhamn
den 17 mars och i Helsingfors den 1—2 augusti.
Under tiden den 3—12 augusti 1958 företog kommittén tillsammans med
Nordiska Rådets vägkommitté en resa i de norra delarna av Sverige, Finland
och Norge i syfte att studera vägförbindelserna i detta område. Kommittén
har härom avgivit en den 12 augusti dagtecknad rapport, vari bl. a. rekommenderas
att i berörda länders vägbudgeter uppföres en särskild post med
benämningen »internordiska vägar».
o/
I U: 5
5. Nämnden för fördelning av tjeckoslovakiska medel
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 4 oktober 1957.
Ledamöter:
Santesson, P. V., f. d. justitieråd, ordförande;
Almqvist, K. F., utrikesråd;
Lindahl, H., advokat.
Sekreterare:
Bekeris, I. J., amanuens.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Direktiv: I beslut den 4 oktober 1957 har Kungl. Maj :t — sedan ministern
för utrikes ärendena anmält, att tjeckoslovakiska regeringen enligt en mellan
Sverige och Tjeckoslovakien den 22 december 1956 träffad överenskommelse
till Sveriges regering erlagt 5 000 000 kronor (med avdrag av 173 000 kronor)
utgörande ersättning för svensk egendom samt svenska rättigheter och intressen,
vilka berörts av tjeckoslovakiska nationaliserings- och därmed jämförliga
åtgärder — uppdragit åt nämnden att under beaktande av de riktlinjer,
som angivits i proposition den 18 januari 1957, nr 37, angående godkännande
av nämnda överenskommelse, utarbeta och till Kungl. Maj :t inkomma
med förslag till fördelning av det för ersättningsbetalningarna tillgängliga
beloppet ävensom vidtaga de ytterligare åtgärder, vilka kunna bliva
erforderliga för genomförande av överenskommelsen.
Med skrivelse till Konungen den 10 juni 1958 har nämnden avlämnat förslag
till utdelning av medel till vissa rättsägare.
Nämnden har under tiden januari—november 1958 sammanträtt 15 gånger.
Uppdraget beräknas slutfört under år 1959.
58
Riksdagsberättelsen år 1959
I U; 6 Utredning rörande den administrativa organisationen vid utrikesdepartementet
m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 februari 1958 (den
19 september 1958) för att verkställa utredning rörande den administrativa
organisationen vid utrikesdepartementet in. m.:
Magnander, E. E. A., kansliråd.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Direktiv: Enligt sina ursprungliga direktiv den 21 februari 1958 hade utredningen
att utarbeta och framlägga förslag till bestämmelser rörande förvaltningen
och redovisningen av de å riksstatens tredje huvudtitel anvisade
medel samt att inkomma med de förslag till organisatoriska förändringar
inom utrikesdepartementets personalavdelning, som i samband därmed kunde
befinnas påkallade. Efter tilläggsdirektiv den 19 september 1958 har utredningen
dels att verkställa en sådan prövning av frågan om den lämpligaste
ordningen för handläggningen av administrativa ärenden inom utrikesdepartementet,
som av riksdagen ansetts befogad (statsutskottets utlåtande B
34/58, riksdagens skrivelse B 56/58), dels att göra eu av riksdagen begärd
översyn rörande formerna för utrikesdepartementets medelsförvaltning, i
vad den avser åt departementet anförtrodda medel (statsutskottets utlåtande
B 55/58, riksdagens skrivelse B 85/58).
Utredningsmannen har under ca 3 veckor i oktober 1958 studerat den administrativa
organisationen vid generalkonsulatet i New York och beskickningen
i i Washington; i samband därmed har utredningsmannen deltagit
i en undersökning rörande ifrågasatta oegentligheter inom räkenskapsväsendet
vid sistnämnda utlandsmyndighet.
Utredningsmannen syftar till att under första halvåret 1959 kunna avge
en promemoria med vissa synpunkter på organisationen för revisionen av
utlandsmyndigheternas medelsförvaltning.
Utredningen beräknas fortgå under år 1959.
7. Nämnden för fördelning av japanska medel
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 30 maj 1958.
Ledamöter:
Santesson, P. V., f. d. justitieråd, ordförande;
Almqvist, K. F., utrikesråd;
Hartvig, P. Ä., kansliråd;
Lindahl, H., advokat.
Sekreterare:
Björk, H. O., e. o. andre sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Direktiv: I beslut den 30 maj 1958 har Kungl. Maj:t — sedan ministern
för utrikes ärendena anmält, att japanska regeringen enligt en mellan Sverige
och Japan den 20 september 1957 träffad överenskommelse till Sveriges
Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet
59
regering erlagt 7 250 000 kronor såsom reglering av alla anspråk på ersätt- I XJ; 7
ning för skada och lidanden, vilka åsamkats svenska fysiska och juridiska
personer under andra världskriget av japanska regeringens organ och för
vilka skador och lidanden Japans regering ansetts ansvarig enligt folkrätten
— uppdragit åt nämnden att under beaktande av de riktlinjer,
som angivits i proposition den 24 januari 1958, nr 43, angående godkännande
av nämnda överenskommelse, utarbeta och till Kungl. Maj :t inkomma
med förslag till fördelning av det för ersättningsbetalningarna tillgängliga
beloppet ävensom vidtaga de ytterligare åtgärder, vilka kunde bliva erforderliga
för genomförande av överenskommelsen.
Nämnden har under tiden juni—november 1958 sammanträtt 5 gånger.
Uppdraget beräknas slutfört under år 1959.
60
Riksdagsberättelsen år 1959
I Fö: i
Försvarsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1958
1. Utredning rörande utnyttjandet av hålkortsanläggningar inom försvaret
(1956: I 9; 1957:I6; 1958: I 4)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 september 1953 för
att inom försvarsdepartementet verkställa utredning rörande utnyttjandet
av hålkortsanläggningar inom försvaret:
Linden, K. G., expeditionschef, ordförande;
Wallén, G. B., t. f. kanslichef.
Experter:
Stenman, P. A., förste byråsekreterare;
Lindgren, A. S. V., byrådirektör.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 haft 12 sammanträden.
Efter förslag av utredningen har Kungl. Maj :t den 19 december 1958
beslutat, att utredningens arbete skall upphöra.
2. 1955 års försvarsberedning (1956: I 16; 1957: I 12; 1958: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
inom försvarsdepartementet under departementschefens ledning biträda med
översyn av överbefälhavarens år 1954 framlagda förslag till riktlinjer för
krigsmaktens fortsatta utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 1 juli
1955):
Gillström, A. K., chefredaktör, led. av I kamm.;
Larsson, S., rektor, led. av I kamm.;
Lodenius, V. G., hemmansägare, led. av I kamm.;
Svärd, N. G., partisekreterare, led. av I kamm.;
Boija, K. E. G., överingenjör, led. av II kamm.;
Hjalmarson, J. H., direktör, led. av II kamm.;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Ohlin, B. G., professor, led. av II kamm.;
Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.;
Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm.;
Åkerström, E. O., trämassearbetare, led. av II kamm.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
61
Generalsekreterare: I Fö: 3
Karleby, O., statssekreterare.
Sekreterare:
Paulsson, Å. B., t. f. expeditionschef;
Stroh, O., major.
Experter:
Myhrman, S. O., överste;
Skoglund, C. G., överstelöjtnant;
Arvas, D. G. C., kommendörkapten av 1. graden;
Westin, B. L. A., överstelöjtnant;
Hansson, N. O., överstelöjtnant;
Nordenskiöld, C. H. B., överstelöjtnant;
Fehrm, E. M., generaldirektör.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Fö 16.
Beredningen har sedan november 1957 hållit 11 sammanträden.
Beredningen har den 18 februari 1958 avlämnat utlåtande rörande de allmänna
riktlinjerna för krigsmaktens fortsatta utveckling (stencilerat). Uppdraget
är därmed slutfört.
3. 1957 års industriskijddskommitté (1958:1 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 december 1956 för
översyn av sekretesskyddet vid vissa industrier in. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 januari 1957):
Tottie, A. V. R., landshövding, ordförande:
Andersson, M. A., lantbrukare, led av I kamm.;
Heckscher, G. E., professor, led. av II kamm.;
Wedén, S. M., disponent, led. av II kamm.;
Blomgren, H. B., andre ordf. i Landsorganisationen;
Sandell, S. S. Z., bitr. direktör i Svenska Arbetsgivareföreningen.
Expert:
Gustafsson, H. L., ombudsman, led. av II kamm.
Sekreterare:
Erlandsson, B. H., landsfogdeassistent.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Fö 16.
Kommittén har under liden november 1957—maj 1958 hållit 3 sammanträden.
Kommittén har den 27 maj 1958 i särskild ordning avgivit två promemorior
angående återstående delar av utredningsuppdraget.
Kommittén har vidare avgivit utlåtande i fyra till densamma remitterade
ärenden varav ett avsett frågan om förbud mot anställande av utlänning i
vissa företag. Uppdraget är därmed slutfört.
62
Riksdagsberättelsen år 1959
I FÖ! 4 4. Flygtilläggsutredningen (1958: I 17)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 maj 1957 för att inom
försvarsdepartementet biträda vid översyn av flygtilläggsgrunderna m. fl.
frågor rörande avlöning till flygande personal:
Linden, K. G., expeditionschef.
Sekreterare:
Andersson, H. G. F., krigsråd.
Utredningen har den 26 februari 1958 avlämnat betänkande med synpunkter
och förslag i anledning av översyn av flygtilläggsgrunderna m. fl. frågor
rörande avlöning till flygande personal (stencilerat). Uppdraget är därmed
slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1959
5. Sakkunniga för översyn av inskrivningsförordningen m. m.
(1956:I 6; 1957:I 3; 1958:I 2)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 september 1950 för
att verkställa översyn av inskrivningsförordningen ävensom därmed sammanhängande
bestämmelser (se Post- och Inrikes tidn. den 2 september
1950):
Linden, K. G., expeditionschef, ordförande;
Nygren, H. O., överste.
Experter:
Gärdin, P. F., överstelöjtnant (avliden den 17 oktober 1958);
Wernstedt, L. G. L:son, major;
Abramson, B. E., aktuarie.
Sekreterare:
Lindwall, K. Å., kanslisekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 65
sammanträden.
Tidigare utarbetat utkast till ny personalredovisningsinstruktion har efter
remiss överarbetats och jämte utkast till vissa författningsändringar m. m.
ånyo utsänts till berörda myndigheter för yttrande.
Utredningsarbetet beräknas vara slutfört under år 1959.
6. 1952 års värnpliktsutredning (1956: I 7; 1957: I 4; 1958: I 3).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 mars 1952 för att
inom försvarsdepartementet verkställa utredning rörande behovet av omskolning
i samband med överförande av värnpliktiga från flottan och flyg
-
63
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
vapnet till armén samt därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och \ ;
Inrikes tidn. den 2 april 1952):
Holmqvist, E. B., studiesekreterare, led. av I kamm.
Experter:
Borgquist, F., seminarielärare;
af Burén, H., major.
Sekreterare:
Gyllenram, K. Å. G., byrådirektör.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1771
och 1767, 1772 sekreteraren), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1953: I Fö 17.
Utredningsarbetet har varit vilande i avvaktan på slutresultatet av 1954
års utredning rörande totalförsvarets personalbehov.
7. 7.954 års befälsutredning (1956:1 12; 1957:1 8; 1958: 1 6)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juli 1954 för att
inom försvarsdepartementet verkställa översyn av framlagda förslag m. m.
rörande befälsfrågan (se Post- och Inrikes tidn. den 4 augusti 1954):
Holmqvist, E. B., studiesekreterare, led. av I kamm.
Experter:
Borgquist, F., seminarielärare;
af Burén, H., major.
Sekreterare:
Gyllenram, K. Å. G., byrådirektör.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1771
och 1767, 1772 sekreteraren), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1955: I Fö 14.
Utredningen har i huvudsak slutfört sina undersökningar rörande rekrytering,
utbildning och organisation av arméns befälskårer. I samband härmed
har utredningen följt dels verksamheten vid ett antal skolor och förband,
dels fälttjänstövningar i VI. militärområdet av principiell försökskaraktär,
dels ock av chefen för armén ledd fältövning, avseende studium av
vissa grundläggande riktlinjer för arméns framtida organisation och taktik.
Utredningen har vidare fortsatt sina överläggningar med representanter för
centrala och lokala myndigheter inom armén samt med företrädare för
personalorganisationer inom försvaret. Härutöver har utredningen företagit
en studieresa till Norge och där tagit närmare del av utformningen av
befälsordningen för den norska armén.
Utredningen beräknar kunna slutföra sitt arbete omkring årsskiftet 1958/
64
Riksdagsberättelsen år 1959
I Fö: 8 8. 1954 års utredning rörande totalförsvarets personalbehov
(1956: I 13; 1957:1 9; 1958:I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 november 1954 för
att verkställa utredning beträffande de värnpliktigas utnyttjande i det totala
försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 13 december 1954):
Lundgren, S. H. E., organisationssekreterare, ordförande;
Brandberg, K. G., överste;
Adolfsson, E. H. J., lantbrukare, f. d. riksdagsman (t. o. m. 8/12 1958);
Sehlstedt, O. A., chefredaktör, led. av II kamm.;
Eliasson, R. A. E., lantmästare, led. av II kamm.;
Aastrup, N. G. E., direktör, led. av I kamm.;
Svensson, P. G. A., led. av II kamm. (fr. o. m. 9/12 1958).
Expert:
Söderbom, Å. H:son, överstelöjtnant.
Sekreterare:
Bergelin, P., kapten.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1955:1 Fö 15.
Chefen för försvarsdepartementet har den 8 december 1958 beslutat att
utredningen skall återupptaga sitt arbete.
9. 1954 års värnpliktsavlöningsutredning (1956: I 14; 1957: I 10; 1958: I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1954 för
att verkställa utredning rörande ekonomiska och sociala förmåner till värnpliktiga
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1954):
Söderberg, G., t.f. expeditionschef, ordförande;
Rosenblad, U. S., byrådirektör;
Sundelin, G. V., lantbrukare, led. av I kamm.;
Holmqvist, E. B., studiesekreterare, led. av I kamm.
Experter:
Aldestam, N. A., byråchef;
Wernstedt, L. G. L:son, major;
Persson, S. B., e.o. förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 13 mars 1958).
Sekreterare:
Persson, se ovan (t. o. m. den 12 mars 1958);
Tännérus, L. A., e.o. kanslisekreterare (fr. o. m. den 13 mars 1958).
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 och rikssamt.
växel 23 62 00 (ordföranden och sekreteraren).
Direktiven för utredningen — se 1955: I Fö 16 — har under år 1958 utvidgats
(anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den 24
januari 1958):
Enligt beslut av 1952, 1953 och 1955 års riksdagar har underbefäls- (manskaps-)
organisationerna vid de olika försvarsgrenarna omdanats i väsentliga hänseen
-
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
65
ilen. Sålunda har, utom såvitt avser fältflygare och flygnavigatörer, den förut J pjjj j()
tillämpade kontraktsanställningen av manskap (volontärinstitutionen) avvecklats.
Enligt nuvarande system rekryteras det fast anställda underbefälet i allmänhet
bland de värnpliktiga och kvarstår i princip till uppnådd pensionsålder.
Mot bakgrunden av nu nämnda organisationsändringar anmodade chefen för
försvarsdepartementet den 5 juli 1955 försvarets socialbyrå att efter samråd med
försvarsgrenscheferna och försvarets civilförvaltning till Kungl. Maj :t inkomma
med förslag till de ändrade bestämmelser i vissa närmare angivna frågor, som
kunde föranledas av de förut nämnda förändringarna i underbefälsorganisationerna.
Med skrivelse den 30 december 1955 avgav socialbyrån förslag med anledning
av uppdraget.
På grund av vad sålunda förevarit har Kungl. Maj:t meddelat vissa beslut rörande
rekrytering, utbildning och befordran av underbefäl på aktiv stat samt
angående denna personals ekonomiska och sociala förmåner m. m.
Såvitt angår sådana ekonomiska och sociala förmåner, som avser att underlätta
underbefäls (manskaps) övergång till civil verksamhet efter avgång ur tjänst, gäller
emellertid alltjämt vissa bestämmelser, som utformats med tanke på kontraktsanställt
manskap och därför icke synes väl förenliga med de nya anställningsformer,
som i princip förutsätter avgång först i samband med inträde i pensionsåldern.
Av nu nämnda bestämmelser må här erinras om dels de i kungörelsen
den 29 juni 1945 (nr 494) angående lån från värnpliktslånefonden givna reglerna
om manskap som avgått från anställning å aktiv stat, dels kungörelsen den 29
juni 1945 (nr 498) angående beredande av civilanställning åt visst militärmanskap
in. m., dels ock kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 450) med bestämmelser
för underlättande av fast anställt manskaps övergång till civil verksamhet.
En översyn av nyss åsyftade bestämmelser synes nu lämpligen böra komma till
stånd. 1954 års värnpliktsavlöningsutredning har redan enligt sina hittills erhållna
direktiv att i viss utsträckning beakta ekonomiska och sociala frågor rörande
även annan vid krigsmakten tjänstgörande personal än värnpliktig. Då Därtill
kommer, att i vissa författningar bestämmelser i dylika frågor givits beträffande
såväl värnpliktiga som fast anställt manskap, torde den nu aktuella översynen
böra anförtros åt värnpliktsavlöningsutredningen. Utredningen bör härvid
undersöka möjligheterna att helt upphäva eller i varje fall modifiera de nämnda
reglerna.
Utredningen har under tiden den 21 november 1957—den 20 november
1958 hållit 20 sammanträden. Studieresor bar under år 1958 företagits av
ordföranden och samtliga ledamöter till Köpenhamn och Malmö, av ordföranden
och en ledamot till Oslo och Helsingfors samt av sekreteraren till
ett flertal familjebidragsnämnder i riket.
Utredningen — som i september 1957 avgivit ett stencilerat betänkande
med förslag till värnpliktsavlöningskungörelse — har den 30 december 1958
avlämnat betänkande (stencilerat) avseende hjälpåtgärder åt de värnpliktigas
familjer in. in.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1959.
10. Wöi års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret
(1956: I 15; 1957: 111; 1958: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 5 november 1954
och den 26 oktober 1956 för att inom försvarsdepartementet verkställa ut
5
llihany till riksdagens protokoll 1959. 1 samt.
Itiknd aKuberättelnen
66
Riksdagsberättelsen år 1959
I FÖ: 10 redning beträffande vissa personalkårer m. m. inom försvaret (se Post- och
Inrikes tidn. den 21 december 1954):
Curtman, C. W., f. d. överdirektör, verkst. direktör i Sveriges Lantbruksförbund,
ordförande;
Bergh, N. A. G., överste, verkst. direktör i AB Svenska Pressbyrån;
Boija, K. E. G., överingenjör, led. av II kamm. (fr. o. m. den 19 januari
1958);
Hesselbom, K. E., elverkschef, led. av I kamm. (t. o. m. den 18 januari
1958);
Jerdenius, K. E., statskommissarie;
Paulsson, Å. B., t.f. expeditionschef;
Wallén, G. B., t.f. kanslichef.
Experter:
Kemmer, T. G. O., förste marindirektör;
Lindmark, C. E. W. E., kommendörkapten av 1. graden;
Bergelin, S. O., kommendör;
Blomqvist, C. E., byrådirektör;
d’AilIy, B. H. H., byråchef;
Norell, O. A., byråchef;
Persson, A. A., kapten.
Sekreterare:
Lindstedt, A. V., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Resare, A. C. R., budgetsekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1759, 1302).
Direktiven för utredningen, se 1955: I Fö 17.
Ytterligare direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet
den 10 januari 1958):
I sitt betänkande II den 24 september 1957 har 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
behandlat, bland annat, frågan om indragning av den byrå i arméintendenturförvaltningen
vars chef är överfältveterinären. I samband härmed har
de sakkunniga förklarat sig utgå från att såväl minskningen av arméns hästbestånd
som de sakkunnigas förslag skall medföra att fältveterinärkårens storlek
och sammansättning omprövas inom en nära framtid. Vid remissbehandlingen
av de sakkunnigas betänkande har jämväl chefen för armén och försvarets civilförvaltning
anslutit sig till uppfattningen att fältveterinärkårens storlek och sammansättning
bör omprövas. Såsom jag anfört vid anmälan av arméintendenturförvaltningens
avlöningsanslag i 1958 års statsverksproposition, har jag för egen
del funnit att behovet av en civilmilitär veterinärkår bör omprövas.
Det synes mig angeläget att en dylik prövning kommer till stånd utan tidsutdräkt.
Lämpligen bör denna uppgift i första hand anförtros åt 1954 års utredning
angående vissa personalkårer inom försvaret. Utredningen bör även framlägga
de förslag angående det militära veterinärväsendets organisation och ledning,
som betingas av dess ställningstagande i kårfrågan. Givetvis bör kontakt
tagas med berörda myndigheter m. m. såsom försvarets sjukvårdsstyrelse, arméintendenturförvaltningen
och veterinärstyrelsen. Några särskilda ytterligare direktiv
torde ej erfordras.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet 67
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte medgiva att utredningsuppdraget
för de utredningsmän som tillkallats med stöd av Kungl. Maj:ts
bemyndiganden den 5 november 1954 och den 26 oktober 1956 må utvidgas i enlighet
med vad sålunda angivits.
Utredningen har under tiden den 1 december 1957—den 30 november
1958 hållit 20 sammanträden.
Utredningen har den 18 september 1958 avgivit betänkande (stencilerat)
med förslag till organisation av det militära veterinärväsendet m. m. Uppdraget
rörande veterinärtjänsten inom försvaret är därmed slutfört.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1959, närmast med fortsatta
undersökningar rörande den tekniska personalen inom flygvapnet och
marinen.
11. 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga (1957:1 13; 1958:1 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1956 för
att inom försvarsdepartementet verkställa viss översyn av de centrala försvarsförvaltningarnas
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari
1956):
Wallén, G. B., t.f. kanslichef, ordförande (t. o. m. den 30 november 1958);
Insulander, E. I., krigsråd, ordförande (fr. o. m. den 1 december 1958);
Fjellander, N. E. B., kansliråd;
Lyberg, F., byråchef.
Expert:
Persson, S. B., förste kanslisekreterare.
Sekreterare:
Kourtzman, E. P., förste kanslisekreterare (t. o. in. den 30 november 1958).
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1291, 1757).
Direktiven för översynen, se 1957:1 Fö 13.
De sakkunniga har under tiden den 1 januari—30 oktober 1958 hållit 9
sammanträden.
De sakkunniga bar dels den 22 september 1956 avgivit en första del av
sitt betänkande (stencilerad), omfattande huvuddelen av översynsarbetet,
såvitt avser försvarets civilförvaltning, armétygförvaltningen, marinförvaltningen
och flygförvaltningen, dels den 24 september 1957 en andra del
(stencilerad) omfattande översyn av arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens
intendenturavdelning, flygförvaltningens intendenturbyrå
samt försvarets sjukvårdsstyrelses materielbyrå och administrativa enheter,
dels ock den 27 september 1958 en tredje del (stencilerad) omfattande översyn
av vissa enheter inom de tygförvaltande verken samt prövning av frågan
om ersättning för uppdrag såsom sekreterare i flygvapnets haverikommissioner.
Därmed bar de sakkunniga i huvudsak fullgjort det den 20 januari 1956
lämnade uppdraget. Emellertid bar med stöd av Kungl. Maj:ts medgivande
Fö: il
68
Riksdagsberättelsen år 1959
I Fö: 11 den 19 september 1958 de sakkunnigas uppdrag utvidgats att omfatta jämväl
utredning av frågor rörande dels handläggningen av flygvapnets markförvärvsärenden
m. m., dels bestridandet av vissa avlöningskostnader vid
fortifikationsförvaltningen.
Direktiven för det utvidgade uppdraget (anförande av statsrådet Andersson
till statsrådsprotokollet den 19 september 1958):
I remissyttranden över fortifikationsförvaltningens förslag den 28 december
1957 till ändrad organisation av försvarets fastighetsförvaltning i central instans
uttalade försvarets civilförvaltning och statens organisationsnämnd, att ärenden
angående inköp och försäljning av mark för flygfält borde överföras från flygförvaltningen
till fortifikationsförvaltningen. Chefen för flygvapnet förklarade, att
handläggningen av flygvapnets markförvärvsärenden borde närmare utredas.
Organisationsnämnden föreslog jämväl, att frågan om utnyttjande av den tekniska
personalen vid militärbefälsstabernas sektion Vilt för underhåll m. in. av militära
flygfält liksom frågan om överförande till fortifikationsförvaltningen av nybyggnad
och underhåll av sådana flygfält skulle närmare utredas. Vid anmälan
av fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag i propositionen 1958: 110 uttalade
jag min avsikt att låta utreda de berörda frågorna och för riksdagen snarast möjligt
framlägga de förslag utredningen kunde föranleda.
I sitt förenämnda förslag till ändrad organisation av fastighetsförvaltningen i
central instans förordade fortifikationsförvaltningen en sådan principiell fördelning
av avlöningskostnaderna för den icke-ordinarie personalen mellan avlöningsanslag
och byggnadsanslag, att avlöningskostnader, som kunde hänföras till nybyggnadsverksamhet,
skulle bestridas från byggnadsanslag, medan avlöningskostnader
för personal, som erfordrades för underhålls- och förvaltningsverksamhet,
skulle bestridas från avlöningsanslag. Försvarets förvaltningsdirektion anslöt sig
till dessa förslag, medan försvarets civilförvaltning, riksräkenskapsverket och statens
lönenämnd ansåg att även den med nybyggnadsuppgifter sysselsatta personalen
borde avlönas från avlöningsanslag. Vid anmälan av fortifikationsförvaltningens
avlöningsanslag i propositionen 1958: 110 uttalade jag, att jag tills vidare
räknade med den av fortifikationsförvaltningen gjorda fördelningen av avlöningskostnaderna
mellan avlöningsanslag och byggnadsanslag men att jag, med hänsyn
till de delade meningar som yppats i frågan, ansåg att den kunde förtjäna
att närmare utredas.
Det synes mig angeläget att en utredning av de av mig här anmälda frågorna
nu kommer till stånd. Lämpligen bör denna uppgift anförtros åt 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga.
De sakkunniga bör även framlägga de förslag till
organisationsändringar, som betingas av deras ställningstagande i principfrågorna.
Arbetet beräknas fortgå under år 1959.
12. 1956 års flijgbullerutredning (1957: I 15; 1958: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 maj 1956 för att
verkställa utredning av frågan om effektiva åtgärder mot flygbuller m. in.
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1956):
Treschow, J. A. A., f. d. kansliråd, ordförande;
Ahlberg, C. F., regionplanedirektör;
Grönfors, K. G. W., docent;
Jonsson, K. I., byrådirektör;
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
69
Köhlmark, B. R., byrådirektör; J FÖtl3
Möller, N. K. S., överste;
Ronge, H. E„ professor.
Experter:
Ingemansson, N. S. P., civilingenjör;
Gudmundson, G., direktör;
Carlsson, N. G., preceptor (fr. o. in. 16 maj 1958).
Sekreterare:
Skiöld, L. O. R., förste kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Fö 15.
Utredningen har under tiden november 1957—oktober 1958 hållit 9 sammanträden.
Utredningen räknar med att uppdraget skall kunna slutföras under första
halvåret 1959.
13. Militära arbetstidskommittén (1957: I 16; 1958: 1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa utredning om arbetstidsförhållandena för militär och civilmilitär
personal (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1956):
Johnsson, B. E., ordförande i statens lönenämnd, generaldirektör, ordförande;
Holmqvist,
E. B„ studiesekreterare, led. av I kamm.;
Sundelin, G. V., lantbrukare, led. av I kamm.;
Simonsson, N. V., byråchef;
Gyllö, S. A., major.
Experter:
Aldestam, N. A., byråchef;
Ljungqvist, S. N.-E., major (fr. o. in. 15 oktober 1958).
Sekreterare:
Hultan, I. H„ förste byråsekreterare.
Bitr. sekreterare:
Raud, J., amanuens (fr. o. in. 1 juli 1958).
Lokal: Personalvårdsavdelningen, Försvarsstaben, Stockholm 90; tel. lokalsamt.
växel 67 95 20 (ankn. 443), rikssamt. växel 67 96 20.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Fö 16.
Kommittén har under tiden november 1957—oktober 1958 hållit 14 sammanträden,
därvid bl. a. förekommit överläggningar med representanter för
berörda personalförbund. Den på militär och civilmilitär personals uppgifter
grundade arbetstidsundersökningen har framförts så långt att det insamlade
siffermaterialet är under bearbetning. Kommittén bar under det
gångna verksamhetsåret besökt ett antal förband och därvid studerat olika
personalgruppers arbetstidsförhållanden. Vid dessa besök har personalen
70
Riksdagsberättelsen år 1959
I Fö: 13 även beretts tillfälle att framlägga synpunkter på frågor om arbetstids- och
övriga arbetsförhållanden. Kommittén räknar med att uppdraget skall kunna
slutföras under år 1959.
14. Organisationsnämnden för militärmusiken (1957: I 17; 1958: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1956 för handläggning
av frågor rörande genomförandet av ny musikorganisation vid försvaret
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1956):
Rosenblad, U. S., byrådirektör, ordförande;
Hallin, G. E., krigsråd;
Johansson, K. G., musikdirektör.
Experter:
Gustafsson, I. A. S., f. d. musikinspektör;
Kahlin, Å. J., kapten;
Karén, H. V., byråchef;
Ljungqvist, S. N.-E., major;
Nyman, A. E. W., byråsekreterare;
Nyström, F. C. F., överstelöjtnant;
Svensson, S. E. E., director musices.
Sekreterare:
Ogner, S. V., e. o. kanslisekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för nämnden, se 1957: I Fö 17.
Nämnden har under tiden 16 november 1957—15 november 1958 hållit 35
protokollförda sammanträden, varjämte förekommit ett antal överläggningar
m. m.
Beträffande arbetet med den nya musikorganisationen må följande framhållas.
På förslag av nämnden har försvarsgrenscheferna utfärdat gemensamma
provisoriska tillämpningsföreskrifter rörande tjänstgöring in. in. i fred för
militära musikkårer.
Såvitt avser personalfrågorna har nämnden framfört förslag eller avgivit
utlåtanden och yttranden i ärenden rörande musikpersonal avseende nyanställning,
befordran, återanställning, tjänsteställning, omplacering, tjänstledighet,
kommendering, arbetsuppgifter för övertaliga musikdirektörer
m. in.
Med stöd av Kungl. Maj :ts beslut om särskild ekiperingsersättning till musikpersonal,
som överförts från en försvarsgren (vapenslag) till en annan,
har nämnden medgivit utbetalande av dylik ersättning till 66 militärmusiker
med tillhopa 41 500 kronor.
För musikkår av typ I resp. typ II har nämnden framräknat ett för fastställd
stämbesättning erforderligt normalbehov av musikinstrument, vilket
avses skola täcka behovet av instrument i olika musikaliska sammanhang,
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
71
vid delad kår eller orkester samt för utbildningsverksamhet. All i förhållan- J J''jj; 15
de till normalbehovet övertalig materiel har insänts till nämnden. Av denna
sålunda inkomna materiel — c:a 500 instrument — har sådan, som är
användbar för militära musikkårer, efter reparation fördelats till musikkårerna
med hänsyn till föreliggande behov. Vidare har viss materiel kasserats.
Återstående materiel, vilken bedömts användbar endast i amatörmusikverksamhet,
kommer att avses för de militära förbandens fritidsundervisning
för värnpliktiga eller — med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande —
tilldelas frivilliga försvarsorganisationer med egna musikkårer. För att tillgodose
musikkårernas normalbehov av musikmateriel pågår central anskaffning
genom arméintendenturförvaltningen. Förslag till inköp utarbetas av
nämnden.
1 samråd med nämnden har fortifikationsförvaltningen till försvarsgrenscheferna
överlämnat en översikt beträffande åtgärder och kostnader för anordnande
av lokaler för militärmusiken. Erforderliga byggnadsåtgärder har
kostnadsberäknats till 3 637 000 kronor. Om- och tillbyggnad av musiklokaler
har hittills endast kunnat igångsättas vid ett förband.
Stråkinstrumentutbildning för musikpersonal har under läsåret 1957/58
ägt rum vid Värmlands regemente under ledning av en musikdirektör på
övergångsstat. Utbildningen fortsätter jämväl delta läsår.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande har under våren 1958 12 militärmusiker
kommenderats att genomgå särskild utbildning för omskolning
till oboe eller fagott. Innevarande höst deltager 20 militärmusiker i motsvarande
utbildning.
I syfte att ge musikdirektörerna bättre möjligheter att fullgöra sina uppgifter
i den nya musikorganisationen och utnyttja dess resurser anordnade
nämnden en kurs för nämnda befattningshavare under en vecka i november
1957.
Utarbetandet av föreskrifter för musikpersonalens militär- och musikutbildning
samt allmänbildande undervisning pågår och sker i samråd mellan
försvarsgrenscheferna och nämnden.
Inom nämnden pågar utarbetandet av förslag till sådana reglementen
m. fl. föreskrifter för militärmusiken, som skall gälla efter det omorganisationsarbetet
avslutats.
Nämnden, som nu successivt begränsar sin verksamhet, beräknar att kunna
avsluta sitt arbete under 1959.
15. 1957 års sakanslagsutredning (1958:1 18)
Tdlkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 oktober 1957 för
att utreda förutsättningarna för att över avlöningsanslag redovisa avlöningskostnader
för tjänstemannapersonal vid verkstäder, verkstadsförråd
och verkstadskontor inom försvaret:
Linden, K. G., expeditionschef.
72
Riksdagsberättelsen år 1959
I FÖ! 15 Sekreterare:
Andersson, H. G. F., krigsråd.
Biträdande sekreterare:
Kourtzman, E. P., förste kanslisekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren tel. växel 63 06 40).
Utredningen har fram till den 30 november 1958 hållit 10 sammanträden.
Utredningsarbetet avses vara slutfört under första halvåret 1959.
16. Karlskronavarvsutredningen (1958: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 december 1957 för
att verkställa utredning rörande förutsättningarna för civil varvsdrift i
Karlskrona (se Post- och Inrikes tidn. den 21 januari 1958):
Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör, ordförande;
Larsson, E. G. K., verkställande direktör i AB Transmarin;
Mattsson, E. G. G., verkstadsdirektör.
Sekreterare:
Bertman, H., byrådirektör.
Lokal: Storkyrkobrinken 4 (postadress handelsdepartementet, Stockholm
2); tel. 20 87 92 (sekreteraren) eller 20 46 05 (kanslibiträdet).
Direktiven för utredningen, se 1958: I Fö 19.
Utredningen har intill den 1 november 1958 hållit 7 sammanträden, omfattande
tillhopa 11 sammanträdesdagar. Utredningen har under sitt arbete
besökt Karlskrona örlogsvarv, några civila varv av aktuell storleksordning
samt Marinens Hovedverft i Horten. Överläggningar har ägt rum med vederbörande
marina myndigheter i Karlskrona samt med landshövdingen i
Blekinge län, representanter för stadsfullmäktige i Karlskrona, länsstyrelsens
i Blekinge län samarbetskommitté 1957, vederbörande länsarbetsdirektör
och representanter för vid örlogsvarvet i Karlskrona befintliga personalorganisationer.
Slutligen har överläggningar ägt rum med representanter för Sveriges redareförening
och Sveriges varvsindustriförening.
Genom särskilt beslut har vissa experter ställts till utredningens förfogande
för utredning angående investeringsbehov i Karlskrona i vissa olika
alternativ samt för bearbetning av sjöfarts- och varvsindustristatistik.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1959.
17. Kommandoexpeditionsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 16 maj och den 6
juni 1958 för att verkställa utredning rörande försvarets kommandoexpeditions
ställning, uppgifter och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den
21 maj 1958):
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
73
Linden, K. G., expeditionschef, ordförande; 1 F(K 17
Ärmann, C. N. G., generalmajor;
Göransson, C. T. E., generalmajor;
Resare, A. C. R., budgetsekreterare, tillika sekreterare;
Paulsson, V., förste kanslisekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
16 maj 1958):
Vid utredningsarbetet bör i första hand undersökas möjligheterna att överflytta
beslutanderätten och beredningen i ärenden, som nu avgöres av Kungl.
Maj:t i kommandoväg, till militär myndighet. Å andra sidan kan det måhända
visa sig vara mera rationellt att till avgörande av Kungl. Maj :t återföra ärenden,
som nu handlägges i lägre instanser. Uppkommande frågor av denna art bör även
prövas. I den mån det är möjligt bör den pågående översynen av krigsmaktens
ledning härvid beaktas.
Vidare bör undersökas om inte andra arbetsuppgifter, som utföres inom kommandoexpeditionen,
lämpligen kan överföras till annan myndighet. I dessa hänseenden
bör det prövas vilka ärenden som kan överflyttas och till vilken eller
vilka myndigheter de olika ärendena bör överföras.
I den mån utredningen ger vid handen att vissa kommandoärenden alltjämt
bör avgöras av Kungl. Maj:t, bör utredningen taga ställning till, huruvida och i
vilken omfattning kommandomålen lämpligen kan handläggas i samma ordning
som övriga regeringsärenden. Det må i detta sammanhang erinras om att författningsutredningen
i sitt betänkande om regeringsarbetet (SOU 1958: 14) även berört
frågorna om kommandomålens handläggning.
Vid utredningsarbetet bör fastställas vilka återverkningar en omflyttning av
olika arbetsuppgifter, som nu ombesörjes inom kommandoexpeditionen och andra
myndigheter, kan få på expeditionens och berörda myndigheters organisation.
Vad kommandoexpeditonen beträffar må erinras om att numera statsrådet Kling
i en den 10 november 1956 dagtecknad PM angående personaluppsättningen inom
vissa avdelningar av statsdepartementen m. in. har ifrågasatt, huruvida med
hänsyn till förefintligheten av en central försvarsledning behov numera föreligger
av en större enhet för departementshandläggningen av de frågor som ankommer
på kommandoexpeditionen än en särskild militärbyrå å expeditionschefens avdelning.
Denna fråga bör upptagas till prövning vid här ifrågavarande utredningsarbete.
Vid utredningsarbetet bör förslag till författningsändringar utarbetas, i den mån
detta påkallas av utredningens ställningstagande i organisationsfrågor.
Med det anförda har jag velat uppdraga vissa riktlinjer för utredningsarbetet.
Detta bör i övrigt icke här bindas av särskilda direktiv utan det torde få ankomma
på chefen för försvarsdepartementet att, i den mån det visar sig erforderligt,
lämna närmare anvisningar rörande utredningsarbetet. Som allmän målsättning
bör gälla att föreliggande möjligheter till förenklingar och rationaliseringar i organisationen
bör tillvaratas.
Utredningen har intill den ilo november 1958 hållit 2 sammanträden.
Utredningsarbetet kommer att pågå under år 1959.
74
Riksdagsberättelsen år 1959
1 FÖ: 18 18. 1958 års militärhistoriska utredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1958 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande den inom krigsmakten bedrivna
krigshistoriska verksamhetens uppgifter och organisation (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juni 1958):
Steckzén, B., krigsarkivarie, ordförande;
Furtenbach, B., överstelöjtnant;
Nilsson, S. A., professor.
Sekreterare:
Törnbom, O., kapten.
Lokal: Krigsarkivet, Stockholm 80; tel. växel 67 08 05.
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
23 maj 1958):
Krigshistorisk verksamhet började i ordnade former bedrivas inom krigsmakten
år 1873 vid generalstabens krigshistoriska avdelning. Denna avdelnings målsättning
och organisation blev år 1922 föremål för en översyn, som resulterade i vissa
organisationsändringar. För marinens del inrättades år 1927 vid marinstabens utrikesavdelning
en sjöhistorisk detalj, som några år senare omvandlades till en
särskild avdelning inom staben. Vid försvarsstabens tillkomst år 1937 sammanfogs
arméns och marinens nu nämnda krigshistoriska organ till försvarsstabens
krigshistoriska avdelning.
I skrivelse den 22 januari 1958 har chefen för försvarsstaben anfört i huvudsak
följande. Sedan den krigshistoriska verksamhetens uppgifter och organisation senast
var föremål för översyn år 1922, har den snabba utvecklingen av krigsmakten
samt den fortgående specialiseringen inom den historiska vetenskapen medfört
genomgripande förändringar av de villkor, under vilka försvarsstabens krigshistoriska
avdelning arbetar. Utvecklingen har tillfört avdelningen nya och omfattande
studieobjekt av grundläggande betydelse för den moderna krigsvetenskapen.
Samtidigt har intresset inom landet för den moderna historien ökat.
Även detta påkallar insatser av krigshistorisk art. Med hänsyn till sålunda ändrade
förhållanden bör en utredning rörande den krigshistoriska verksamheten nu
komma till stånd.
Jag delar försvarsstabschefens uppfattning att en utredning rörande den inom
krigsmakten bedrivna krigshistoriska verksamhetens uppgifter och organisation
bör verkställas. Vid utredningen bör undersökas på vilka uppgifter den krigshistoriska
forskning- och studieverksamheten främst bör inriktas, hur uppgifterna
bör fördelas mellan olika organ inom och utom krigsmakten samt vilka former
som bör väljas för att säkerställa samverkan mellan dessa organ.
Utredningen har under tiden 28 maj—1 november 1958 hållit 13 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under våren 1959.
19. Försvarets fiskeskyddsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1958 för att
inom försvarsdepartementet verkställa utredning rörande de åtgärder, som
kan befinnas erforderliga till förebyggande och ersättande av skada å och
75
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
intrång å fisket i Vättern in. in. på grund av militär verksamhet (se Post- J Fö; It)
och Inrikes tidn. den 7 juni 1958):
Lundberg, N. R. W., generaldirektör, ordförande;
Högström, G., ombudsman i Svenska insjöfiskarenas centralförbund;
Svensson, Nils E., fiskare, ledamot av Visingsö kommunalfullmäktige;
Svensson, Per Th., överstelöjtnant;
Tilly, N. U. S., överstelöjtnant.
Sekreterare:
Forsström, A. W. Gh., byrådirektör.
Lokal: Försvarets civilförvaltning, tel. växel 63 00 60 (ankn. 235).
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
23 maj 1958):
Genom militära åtgärder, såsom skjutning och bombfällning samt avspärrning
i samband därmed, uppstår ofta svårigheter för fiskare att oförhindrat utöva sitt
yrke. Skador på fiskebeståndet och på redskap m. m. kan också uppkomma. I den
mån fiskarena icke har rättsligt skyddade anspråk kan ersättning utgivas av billighet
enligt grunder, som angivits i propositionen 1952:210 angående ersättning
för skada å fiske på grund av militär verksamhet. Sedan år 1953 har på dylika
grunder utbetalats ersättningar om sammanlagt mer än en miljon kronor.
Såvitt avser kustfisket torde numera intrånget och skadegörelsen genom skjutning
och bomfällning m. m. ha reducerats därhän att situationen kan anses i stort
sett tillfredsställande. Inom vissa insjöområden är emellertid ifrågavarande olägenheter
för fisket alltjämt betydande, och förhållandena har i vissa fall ytterligare
försämrats på grund av den vapentekniska utvecklingen och intensifierad
skjutning. Detta gäller framför allt Vätternområdet. Vid Vättern pågår under vissa
tider skjutningar så gott som dagligen och riskområdena täcker stora delar av
sjön.
Från skilda håll har framförts yrkanden om åtgärder mot skador m. m. å fisket,
särskilt i Vättern. Sålunda har Svenska insjöfiskarenas centralförbund i skrivelse
den 28 december 1954 påyrkat utredning rörande skadegörelsen i de större insjöarna
samt beträffande de åtgärder som lämpligen bör vidtagas i förebyggande
syfte. — Länsstyrelsen i Skaraborgs län har i utlåtande över centralförbundets
skrivelse framhållit att problemet är allvarligt och att de bekymmer man, framför
allt i Vätternbygden, hyser för fiskenäringen är välförståeliga. Även länsstyrelsen
anser att en utredning bör komma till stånd rörande, bland annat, de skadeavhjälpande
åtgärder som kan komma i fråga och de ersättningar som bör utgå.
Länsstyrelsen har även framfört förslag om tillskapande av förtroendenämnder,
en för Vättern och en för Vänern, för bedömande av ärenden av förevarande
slag. Sådan nämnd borde vara sammansatt av exempelvis representanter för fiskeristyrelsen,
hushållningssällskap, fiskarena och de militära myndigheterna. —
Riksvärderingsnämnden har i utlåtande framhållit betydelsen av att åtgärder vidtages
för att för framtiden eliminera eller reducera sådana skadeverkningar å
fisket, som kan medföra ersättningsanspråk. Såsom ett led i tillgodoseendet av
detta syfte synes enligt nämnden de av länsstyrelsen föreslagna förtroendenämnderna
vara ägnade att fylla en uppgift. Riksvärderingsnämnden förutsätter, att ersättningsanspråken
beträffande skador å fisket i Vänern skall vara i det närmaste
slutreglerade och ifrågasätter därför behovet av en utredning rörande förhållandena
i denna sjö.
Med anledning av vad sålunda förekommit anser jag att åt särskilda sakkunniga
bör uppdragas att utreda dels frågan, i vad mån skada och intrång förorsakas
fisket i Vättern till följd av militära skjutningar, bombfällning, sprängning,
76
Riksdagsberättelsen år 195!)
I FÖ! 19 ammunitionssänkning och dylikt, dels ock vilka åtgärder, som i anledning därav
bör vidtagas. De sakkunniga bör vara oförhindrade att, om så påkallas, upptaga
till behandling liknande frågor också beträffande andra insjöar ävensom för kustoch
havsfiskets del.
Vid utredningen bör beaktas såväl direkt skada å fiskebeståndet, fiskredskap,
sjöbotten och fiskens lekplatser till följd av skjutningar och sprängningar m. m.
som utgifter och förluster för fiskare i samband med ianspråktagande, avlysning
eller avspärrning av skjut- och riskområden.
I fråga om de åtgärder, som bör vidtagas, bör särskilt beaktas skadeförebyggande
åtgärder genom utväljande av lämpliga områden för skjutövningar in. m.
och begränsning av riskzoner utan eftersättande av säkerhetskraven. Vidare bör
eftersträvas noggrann planering och samordning av övningar för erhållande av
minsta möjliga tidsintrång samt en snabb och säker signalering och tidskommunikation
med fiskare om skjutvarningar och dylikt. Jämväl åtgärder för att avhjälpa
skador på fiskebeståndet bör övervägas. Samråd med lokala fiskeriorganisationer
och lokala fiskevårdande myndigheter bör ske. Förslaget om tillsättande
av lokal förtroendenämnd synes beaktansvärt och bör övervägas.
Utredningen har under tiden juni—november 1958 hållit 4 sammanträden,
varjämte utredningen i samband med ett av sammanträdena företagit
resa under tiden den 11—13 augusti 1958 och därvid hållit överläggningar
med företrädare för såväl fiskeriorganisationer och militära förband som
länsstyrelsen för Skaraborgs län. Utredningen har därutöver varit representerad
vid vissa sammanträden anordnade av lokala sammanslutningar
och myndigheter. Försök syftande till att utröna inverkan av sprängningar
på fiskrom har påbörjats i Vättern.
Utredningens arbete beräknas fortsätta under år 1959.
20. Försvarets personalvårdsutredning 1958
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa viss översyn av försvarets personalvårdsorganisation:
Rosenblad, U. S., byrådirektör.
Expert:
Nihlén, K. L., kapten.
Sekreterare:
Kamph, B. C. J., major.
Lokal: Försvarsstabens personalvårdsavdelning, Stockholm 90; tel. växel
67 95 20.
Utredningen har den 1 december 1958 framlagt förslag rörande utformningen
i stort av försvarets personalvårdsorganisation, möjligheterna att
taga värnpliktiga i anspråk för personalvårdstjänst m. in. Förslaget är för
närvarande föremål för remissbehandling. Det är utredningens avsikt att
under 1959 framlägga erforderliga detaljförslag rörande krigs- och fredsorganisationen
och dess uppbyggnad.
Utredningen har under tiden den 9 september—30 november 1958 hållit
20 sammanträden. Arbetet beräknas vara slutfört under 1959.
77
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet
21. 1958 års försvarsledningskommitté [ J''jj. .)•>
Genom beslut den 3 oktober 1958 bemyndigade Kungl. Maj :t överbefälhavaren
att tillsätta en kommitté för att verkställa förberedande utredning
rörande frågan om krigsmaktens högsta ledning.
överbefälhavaren har med stöd av nämnda bemyndigande tillkallat följande
personer:
Kolmodin, K. R., generalmajor, ordförande;
Fehrm, E. M., generaldirektör;
Karleby, O., statssekreterare;
Lindemalm, Å. F., kommendör;
Mangård, Å., överstelöjtnant;
Mohlin, A. H., överste;
Rudholm, S. J. G., lagbyråchef;
Wärnsund, S. A., överstelöjtnant.
Experter:
Alm, S.-E., major;
Lyth, K. E., kapten;
Löwenhielm, F. A., överstelöjtnant;
Ström, K.-E., kapten.
Chefen för försvarsdepartementet har genom beslut den 11 november 1958
uppdragit åt byråchefen i försvarsdepartementet N. V. Simonsson att vara
sekreterare åt kommittén.
Lokal: Östermalmsgatan 68 A; tel. 62 86 33 (ordf.), 22 45 00 (ankn. 1685
sekreteraren) och 62 87 33 (sekretariatet).
Kommitténs arbete beräknas fortsätta under år 1959.
22. Delegation för samordning av vissa personalorganisations- och personal
vårdsfrågor
inom försvaret
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 november 1958 för
samordning av vissa personalorganisations- och personalvårdsfrågor inom
försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 6 december 1958):
Linden, K. G., expeditionschef, ordförande;
Rergelin, S. O., kommendör;
Leinmel, C. F. R., överste;
Rosenblad, U. S., byrådirektör;
Silfverberg, K. J. A., överste.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt
växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
7 november 1958):
Det försvarsbeslut, som fattats vid årets B-riksdag, innebär bl. a. att försvarets
fredsorganisation skall begränsas till vad som oundgängligen erfordras för att
säkerställa krigsorganisationens funktionsduglighet.
78
Riksdagsbcrättelsen år 1959
I FÖ: 22 Ehuru riksdagen liar till innevarande liöst uppskjutit sina beslut rörande de
särskilda förslagen om förbandsindragningar in. in., har riksdagen dock intagit
den principiella ståndpunkten, att organisationsändringar måste ske i minst den
omfattning, som angivits i propositionen.
I skrivelse den 26 juni 1958 har överbefälhavaren avgivit förslag rörande handläggningen
av personalfrågor i samband med de förut berörda organisationsförändringarna.
överbefälhavaren anför att förändringar i krigsmaktens fredsorganisation
personellt sett kommer att kräva dels organisatoriska, dels personalvårdande
åtgärder. Ordinarie organ bör principiellt utnyttjas för att lösa uppgifterna.
För förstärkning av dessa organ och för att säkerställa erforderlig intern samordning
bör emellertid inom envar försvarsgrensledning finnas en arbetsgrupp. För
handläggning av frågor, som kan beröra mer än en försvarsgren eller som kräver
medverkan av vissa serviceorgan inom krigsmakten eller samverkan med myndigheter
utom krigsmakten, bör i första hand befintliga samverkansvägar utnyttjas,
men för att säkerställa erforderlig överblick och samordning bör en för krigsmakten
gemensam organisationsnämnd tillkomma.
Som exempel på frågor, vilka kan komma att behandlas inom den föreslagna
nämnden, anföres i överbefälhavarens skrivelse, bland annat: överläggningar om
enhetliga principer att tillämpas vid omplaceringar m. in., samordning av tidpunkter
för omorganisation och omflyttningar, underlag för användning av personal
inom annan försvarsgren eller annan del av krigsmakten, omskolning till
annan tjänst, möjligheter till frivillig avgång, underlag för bedömande av lämpliga
regler för ekonomiska förmåner i samband med omplacering samt bostadsanskaffn
ing.
Förändringarna i försvarets fredsorganisation till följd av 1958 års försvarsbeslut
kommer otvivelaktigt att kräva betydande arbetsinsatser av personalorganisatorisk
och personalvårdande art. Självfallet bör — såsom överbefälhavaren också
framhållit — redan befintliga organ i första hand utnyttjas härför. Det är emellertid
klart, att den ordinarie organisationen icke är utformad med tanke på uppgifter
av den art det här blir fråga om. Under senare år har det också vid skilda
tillfällen befunnits erforderligt att inrätta särskilda, tillfälliga organ för genomförandet
av mera omfattande omorganisationer; jag vill i detta sammanhang erinra
om 1954 års organisationsnämnd för den centrala försvarsförvaltningen och om
den arbetsgrupp, som åren 1956—1957 var verksam inom arméstaben i samband
med indragningen av I 8 m. in.
I enlighet med det anförda finner jag det vara erforderligt, att för handläggningen
av personalfrågor i samband med genomförandet av de under de närmaste
åren förestående förbandsindragningarna m. m. inrättas särskilda, mindre
organ med arbetsuppgifter i huvudsak enligt överbefälhavarens förslag. Av vad
jag anfört följer emellertid också, att jag betraktar dessa organ som en tillfällig
förstärkning av de ordinarie resurserna, vilken bör upphöra så snart möjligheter
därtill föreligger.
Vad beträffar de föreslagna nya organen, anser jag att det gemensamma organet
_ vilket torde böra benämnas delegation — bör tillsättas av chefen för för
svarsdepartementet
efter bemyndigande av Kungl. Maj:t, medan organiserandet av
arbetsgrupperna bör ankomma på respektive försvarsgrenschefer. Det torde dock
kunna bli erforderligt att Kungl. Maj:t efter framställning meddelar beslut om arbetsgruppernas
förseende med biträdeshjälp.
Det synes mig varken lämpligt eller ens möjligt, att i detta sammanhang meddelas
några detaljerade direktiv för omorganisationsarbetet. Jag vill endast peka
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet 79
på några allmänna riktlinjer, som jag finner betydelsefulla. Det bör sålunda beaktas,
att frågor rörande omdisposition av beställningar och tjänster måste vara
understalida Kungl. Maj:ts prövning i så god tid, att möjlighet finnes att behandla
frågorna i samband med de årliga anslagsäskandena, samt att sådana åtgärder givetvis
icke får vidtagas, som kan föregripa denna prövning. Motsvarande gäller
aven andra spörsmål, som för sitt avgörande kräver beslut av riksdagen.
* Samft!an,d härmed anmäler sig kravet på att man så snart förutsättningar däror
ar för handen soker få en överblick av problemen, som medger att de behandlas
planmässigt. Vidare anser jag mig böra betona vikten av att samarbete
och inbördes orientering äger rum mellan alla i omorganisationsarbetet deltagande
myndigheter i skilda instanser, försvarets personalnämnd samt de nu föreslagna
organen. Betydelsefullt är också att samarbete med vederbörande personalorganisationer
kommer till stånd i de former som kan befinnas lämpliga.
1 Fö
80
Riksdagsberäitelsen år 1059
1 S: l
Socialde partementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1958
1. L954 års Ö-utredning (1956:1 15; 1957:1 14; 1958:1 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 februari 1954 för
att verkställa utredning rörande åtgärder för lösandet av de sysselsättningsproblem,
som finnas eller väntas uppstå på Gotland, Öland och \ en (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 februari 1954):
Hovgård, T. Å., landshövding, ordförande;
Flinck, K. E., direktör;
Johansson, B. R., byråchef;
Norrman, E. E., direktör;
Wahlqvist, T., disponent.
Expert:
Thuresson, E. O., kansliråd.
Sekreterare:
Swanstein, S. N. S., länsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1955: I S 18.
Utredningen, som under tiden december 1957—april 1958 hållit 3 sammanträden,
har den 23 april 1958 avgivit betänkande om Gotland (SOU
1958: 18). Uppdraget är därmed slutfört.
2. Utredningen om socialförsäkring och arbetsanpassning
(1956:I 20; 1957:I 16; 1958:I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 januari 1955 för att
inom socialdepartementet biträda med utredning av frågan om rehabiliteringsåtgärder
in. in. i anslutning till sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 januari 1955):
Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;
Kellgren, N. E., sekreterare i Landsorganisationen;
Hydén, S. D., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;
Andersson, E. G., landshövding, led. av I kamm. (avliden den 24 november
1958);
Husmark, J. E., direktör för Sveriges läkarförbund;
Severin, E. A., överläkare.
Experter:
Broberg, R. H. J., överdirektör;
Wredmark, G. C., byråchef.
81
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
Sekreterare:
Bergli, E. A., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Hellström, E. E., byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1956: I S 20.
Utredningen har under tiden januari—november 1958 hållit 2 sammanträden.
Utredningen har den 3 juni 1958 avgivit betänkande angående socialförsäkring
och arbetsanpassning (SOU 1958:17). Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredning om allmännyttiga och kooperativa bostadsföretags
förvaltning m. m. (1956: I 24; 1957: I 19; 1958: I 13)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning av vissa företag berörande allmännyttiga och kooperativa
bostadsföretag (se Post- och Inrikes tidn. 15 juli 1955):
Bernhard, H. B., byråchef.
Expert:
Abelson, C. O., civilekonom.
Sekreterare:
Björk, L., e. o. byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1956: I S 24.
Utredningen har under tiden 1 december 1957—30 november 1958 hållit
12 sammanträden. Utredningen har den 28 februari 1958 överlämnat en
promemoria med synpunkter och förslag beträffande beskattningen av allmännyttiga
bostadsföretag (stencilerad). Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredning för verkställande av översyn av sjukkassetaxan m. m.
(1957:1 23; 1958:I 15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 juni 1956 för att
verkställa översyn av sjukkassetaxan m. m. (se Post- och Inrikes tidn den
13 juli 1956):
Natt och Dag, Å., generaldirektör.
Experter:
Wredmark, G. C., byråchef;
Grönberg, A., med. dr;
Thorsön, G., docent (t. o. m. den 11 september 1958);
Liedberg, N. K. B., docent (fr. o. m. den 12 september 1958).
Sekreterare:
Blom, Å., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1957:1 S 23. Beträffande utredningsuppdragets
omfattning efter den 26 april 1957, se 1958: I S 15.
6 Iiihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
82
Riksdagsberättelsen år 1959
I St 4 Utredningsmannen har under tiden december 1957—oktober 1958 hållit 8
sammanträden med de medicinska experterna.
Utredningsmannen har överlämnat, den 2 juni 1958 utredning med förslag
om ersättning av allmän sjukkassa för utgifter för laboratorieundersökningar
inom klinisk kemi och klinisk fysiologi utan samband med konsultation,
m. m. samt den 24 oktober 1958 utredning med förslag till ändringar
i taxa för beräkning av ersättning för läkarvård och tandläkarvård
enligt lagen om allmän sjukförsäkring (stencilerade). Utredningsuppdraget
är därmed slutfört.
5. Utredning om lagstiftning angående allmän tjänsteplikt
(1957: I 25; 1958: I 17)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 oktober 1956 för att
utreda frågan om lagstiftning angående allmän tjänsteplikt samt framlägga
förslag till sådan lagstiftning (se Post- och Inrikes tidn. den 16 oktober
1956):
Samuelsson, G. Y., generaldirektör.
Experter:
Holm, K.-E., kapten;
Lindström, G., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;
Lundin, Å. J. A., länsarbetsdirektör;
Nordenskiöld, E. O. E., förste sekreterare i Tjänstemännens centralorganisation;
Palmi,
S. E. V., byrådirektör hos Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap;
Sölvén,
K. O. H., advokat, Landsorganisationens jurist.
Sekreterare:
Elowson, A. E., hovrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1957: I S 25.
Under tiden januari—mars 1958 har 9 sammanträden hållits.
Utredningsmannen har den 28 april 1958 överlämnat betänkande med
förslag till allmän tjänstepliktslag m. in. (SOU 1958: 16). Uppdraget är
därmed slutfört.
6. Sjukre seutredning en (1958: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1957 för att
biträda med översyn av sjukförsäkringslagens reseersättningsbestämmelser
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 22
maj 1957):
Hultström, L. A. I., byråchef, ordförande;
Mellqvist, S. A., förste kontorist, led. av II kamm.;
Nilsson, J.-I. N., lantbrukare, led. av II kamm.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
83
Experter: I St 8
Holm, F. E. G., sekreterare;
Lång, G. A., direktör;
Wredmark, G. C., byråchef.
Sekreterare:
Svenson, S. G., byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1958: I S 22.
Utredningen, som under tiden december 1957—juni 1958 hållit 6 sammanträden,
har den 15 juli 1958 överlämnat ett betänkande angående sjukreseersättningar
(SOU 1958:23). Uppdraget är därmed slutfört.
7. Folkomröstningsnämnden (1958: I 25)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 31 maj och den 6 juni 1957 att såsom
ledamöter ingå i den i propositionen 1957:177 omförmälda folkomröstningsnämnden:
Dahlman,
J. A. G., ordförande i arbetsdomstolen, f. d. justitieråd, ordförande;
Lindh,
G. B. T., advokat, ordförande i Sveriges advokatsamfund;
Samuelsson, G. Y., ordförande och chef för försäkringsrådet, generaldirektör;
Anderson,
C. A., direktör, led. av I kamm.;
Sehlstedt, O. A., redaktör, led. av II kamm.;
Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.;
Wolgast, T. H., folkhögskollärare, led. av I kamm.;
Bergvall, J. H., f. d. borgarråd, talman i I kamm.;
Cassel, L., lantbrukare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Ryman, S. H. G., byråchef i socialstyrelsen.
Direktiven för nämnden, se prop. 177/1957.
Nämnden har den 18 mars 1958 överlämnat en berättelse över sin verksamhet.
I berättelsen framhålles, bl. a., att nämndens opartiska broschyr i
pensionsfrågan trycktes i 3 400 000 exemplar, varav huvuddelen distribuerades
till alla hushåll i landet, samt att envar av de tre centralkommittéerna
för den enskilda upplysningsverksamheten i statsbidrag erhållit och förbrukat
2 miljoner kronor. Nämndens uppdrag är därmed slutfört.
8. Utredningen av vissa hgresfrågor (1958:1 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 november 1957 (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 november 1957):
Söderlund, S. Y., justitieråd, ordförande;
Breitholtz, C., direktör i Sveriges fastighetsägareförbund;
Svensson, Erik, ordförande i Hyresgästernas riksförbund.
84
Riksdag sberättelsen år 1959
1 S: 8 Experter:
Hansson, N. L., e. o. förste aktuarie;
Thornell, Stina, pol. mag.
Sekreterare:
Uhlin, K. E., byråchef.
Direktiven för utredningen, se 1958:1 S 28.
Utredningen har under tiden november 1957—september 1958 hållit 18
sammanträden om tillhopa 21 sammanträdesdagar.
Utredningen har den 26 september 1958 avgivit betänkande »Ränta och
Hyra», dagtecknat den 22 i samma månad (stencilerat). Uppdraget är därmed
slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1959
9. Kommittén för social upplysningsfilm (1956: I 12;
1957:I 12; 1958:I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 december 1949:
Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande;
Björkman, C. N. O., fil. lic., bokförläggare;
Elmén, Brita D„ socialinspektör, led. av II kamm.;
Knutsson, C. F., direktör;
Lundberg, J. I., ombudsman, led. av II kamm.;
Thörnberg, E. B., kanslichef.
Sekreterare:
Dermé, D. R., t. f. förste byråsekreterare.
Lokal: Socialstyrelsen, Birger Jarls torg 2; tel. lokalsamt. växel 22 12 00,
rikssamt. växel 22 12 50.
Direktiven för kommittén, se 1951: I S 28.
Kommittén har under tiden december 1957—november 1958 hållit 4 sammanträden.
Kommittén har under år 1958 låtit igångsätta inspelningen av en kortfilm
om ungdomen och alkoholen.
10. Utredning angående inrättande av ett centralt företagsregister
(1956:1 22; 1957:1 18; 1958:1 12)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 maj 1955 för att
verkställa ytterligare utredning angående inrättandet av ett centralt företagsregister
(se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1955):
Holmstedt, G. F., förste aktuarie.
Experter:
Björk, S. L., byråchef;
Källström, V., förste aktuarie;
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
85
von Otter, S. F., kammarrättsassessor; I S: 11
Zetterman, N. H., byråchef.
Lokal: Socialstyrelsen, Birger Jarls torg 14; tel. 22 12 00 (ankn. 84).
Direktiven för utredningen, se 1956: I S 22.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 1
sammanträde.
Med anledning av att riksförsäkringsanstalten planerar att inom den
närmaste tiden företa en uppläggning av anstaltens arbetsgivarregister på
hålkort och övergå till användning av hålkortsmaskiner vid debiteringen
av arbetsgivare avser utredningen, innan den avslutar sitt arbete, att närmare
undersöka förutsättningarna att använda dessa hålkort för att framställa
ett företagsregister och tillvarata de möjligheter till kostnadsbesparingar
vid företagsregistrets uppläggning, som därvid kan ernås. Dessa
undersökningar beräknas kunna avslutas under år 1959.
11. Nykterhetsvårdsutredningen (1957:1 22; 1958: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 april 1956 för att
verkställa utredning av vissa frågor rörande vården av alkoholmissbrukare
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 25
april 1956):
Nyström, P. I., landshövding, ordförande;
Andersson, E. G., landshövding, led. av I kamm. (avliden den 24 november
1958);
Burman, O. A., direktör vid Stockholms stads nykterhetsnämnd;
Elmén, Brita D., socialinspektör, led. av II kamm.;
Engkvist, J. G. V., målarmästare, led. av II kamm.;
Lindmark, A. L. G., t. f. byråchef;
Lundquist, G. A. B., överläkare vid Långbro sjukhus.
Experter:
Bengtsson, A. Christina, nykterhetsvårdskonsulent;
Carlsson, A. B., t. f. förste kanslisekreterare;
Ericsson, C.-H., förste byråsekreterare;
Forssman, H. A., överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset;
Gullberg, K. G. A., socialvårdschef;
Hag, F. H. E., förste byråinspektör;
Lundin, G. T. W., förste provinsialläkare;
Lönnberg, J. W. G., direktör;
Törnquist, H. E., rektor vid Kommunskolan;
Wiklund, S. A. D., e. o. förste byråinspektör.
Sekreterare:
Tuninger, C. G., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Grev Turegatan 38, 4 tr.; tel. 67 72 68.
Direktiven för utredningen, se 1957: I S 22.
Utredningen har under tiden den 1 december 1957—den 30 november 1958
86
Riksdag sberättelsen år 1959
I S: 11 hållit 12 sammanträden, varjämte hållits 10 delegations- och expertgruppssammanträden.
Dessutom har förekommit ett flertal överläggningar mellan
vissa av utredningsmännen och experterna. Resor har företagits för studium
av vissa anstalter och anstaltsprojekt. Den 23 oktober 1958 har utredningen
avgivit förslag angående verkstadsdriften vid statens vårdanstalt å
Gudhem (stencilerat).
Utredningsarbetet beräknas kunna i huvudsak fullföljas under år 1959.
12. Arbetarskyddsverkets organisationsutredning (1957: I 24; 1958: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 juni 1956 för att
verkställa utredning angående vissa organisationsfrågor rörande arbetarskyddsstyrelsen
och yrkesinspektionen (se Post- och Inrikes tidn. den 11
juli 1956):
Pelow, M. E., generaldirektör, ordförande;
Björnelid, A. S.-O., t. f. förste kanslisekreterare;
Tammelin, P. A. V., t. f. kanslichef.
Expert:
Wedler, R. E., byråchef.
Sekreterare:
Nissen, L. S. V., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1957: I S 24.
Utredningen har under tiden december 1957-—november 1958 hållit 13 sammanträden.
Utredningen beräknas avge ett delbetänkande under första kvartalet 1959
och slutföra sitt arbete senare under år 1959.
13. Utredning om kostnaderna för reparation och underhåll av hyreslägenheter
(1957: I 27; 1958: I 18)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 december 1956 för att
utreda frågan om kostnaderna för reparation och underhåll av hyreslägenheter
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1956):
Söderlund, S. Y., justitieråd.
Experter:
Engwall, E. W., e. o. byråingenjör;
Eriksson, G. E. S., förste aktuarie;
Sundberg, T. B. M., e. o. byrådirektör;
Thornell, Stina, pol. mag.
Lokal: Högsta domstolen; tel. 23 67 20, ankn. 52.
Direktiven för utredningen, se 1957: I S 27.
Utredningsarbetet, som fördröjts till följd av annat utredningsuppdrag,
beräknas kunna slutföras under år 1959.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 87
14. Laboratorieutredningen (1958: I 19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1957 för att
utreda frågan om skydd mot ohälsa och olycksfall för viss laboratoriepersonal
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 februari 1957).
Starland, K. A. H., byrådirektör.
Experter:
Agner, K., överläkare;
Bodin, E. V. S., leg. veterinär;
Czar, Birgit, sjuksköterska (fr. o. m. den 16 juli 1958);
Grönberg, Ann-Margret, preparatris (fr. o. m. den 16 juli 1958);
Hagström, E., förman;
Ivarsson Huss, M., tekn. lic.;
Ljunggren, G. A. C., professor;
Stenius, Christina, preparatris (t. o. m. den 15 juli 1958);
Svensson, Alice, sjuksköterska (t. o. m. den 15 juli 1958);
Thelin, Gertrud, förste laboratoriebiträde;
Wallmark, I. G., docent.
Sekreterare:
Roberg, T. V. H:son, förste distriktsingenjör (t. o. m. den 7 mars 1958);
Thrysin, E., f. d. laborator, civilingenjör (fr. o. m. den 8 mars 1958).
Lokal: Arbetarskyddsstyrelsen; tel. 54 02 60.
Direktiven för utredningen, se 1958: I S 19.
Utredningen har under tiden 1 december 1957—30 november 1958 hållit
5 sammanträden och studiebesök har i samband därmed avlagts vid tre
laboratorier. Uppgifter rörande antalet och arten av under viss tidsperiod
inträffade yrkesskador vid laboratorier har inhämtats från av utredningen
berörda statliga myndigheter och institutioner, från läkare anslutna till laboratorieläkareföreningen,
från sjukhus och industriföretag samt från vissa
organisationer. Förslag till föreskrifter rörande skydd mot yrkesfara vid laboratoriearbete
är under utarbetande.
Utredningens arbete beräknas fortgå under 1959.
15. Utredningen rörande pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet
(1958: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1957 (se Postoch
Inrikes tidn. den 3 maj 1957):
Larnstedt, A. O. G., kansliråd, ordförande;
Parenius, M. F., byråchef;
Siverl, Maria S., t. f. byrådirektör.
Experter:
Mjönes, K. A. H., docenl, överinspektör för sinnessjukvården;
Olhagen, K. E. B., laborator, överläkare vid Karolinska sjukhuset.
S: 15
88
Riksdagsberättelsen år 1959
I S: 15 Sekreterare:
Herngård, K.-E., förste byråsekreterare.
Lokal: Pensionsstyrelsen; tel. 22 It 00.
Direktiven för utredningen, se 1958: I S 20.
Av utredningen företagen undersökning avsedd att belysa bl. a. omfattningen
av den vård som beredes genom pensionsstyrelsens försorg, å ena,
samt å landstingens och de landstingsfria städernas m. fl. sjukvårdsinrättningar,
å andra sidan, har under våren 1958 slutförts.
Förhandlingar har ägt rum bl. a. mellan utredningen och representanter
för berörda huvudmän var för sig. Dessutom har överläggningar förekommit
med styrelsen för Svenska landstingsförbundet. Sedan från sjukvårdshuvudmännens
sida uttalats önskemål om interna överläggningar åtföljda
av gemensamma förhandlingar med utredningen, varvid jämväl Svenska
landstingsförbundets styrelse skulle vara representerad, kommer sådana
gemensamma förhandlingar snarast att upptagas sedan de interna överläggningarna
mellan huvudmännen ägt rum.
Utredningen har under tiden 1 december 1957—30 november 1958 hållit
20 sammanträden.
Arbetet beräknas vara slutfört i början av år 1959.
16. Kommittén för ungdomsvårdsskolorna (1958: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1957 för att
verkställa utredning om en utökning av vårdresurserna vid ungdomsvårdsskolorna
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 26 april 1957):
Pettersson, A. G., skyddskonsulent, led. av I kamm., ordförande;
Ekendahl, Sigrid H. E., ombudsman, led. av II kamm.;
Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Jacobsson, E. E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Nilsson, Margret G., led. av I kamm.;
Åström, L.-Å. E., e. o. kansliråd i socialdepartementet.
Experter:
Bolin, L. A., t. f. byråchef i socialstyrelsen;
Rosén, Göta M., byråchef i socialstyrelsen;
Nordlund, Elsa-Brita, överläkare vid Karolinska sjukhuset;
Bunner, T. Å. G., byrådirektör hos byggnadsstyrelsen;
Anzén, I., rektor vid Vemyra skolhem.
Sekreterare:
Ellwyn, B. Christina, förste byråsekreterare;
Forslund, E. B., förste byråsekreterare.
Lokal: Socialdepartementets utredningslokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
20 80 43 eller 20 79 32.
Direktiven för utredningen, se 1958: I S 21.
89
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
Utredningen har under tiden den 1 december 1957—den 30 november J 18
1958 hållit 23 sammanträden.
Utredningen har besökt 20 ungdomsvårdsskolor.
Utredningen har den 11 december 1957 avgivit PM med förslag i anledning
av den akuta platsbristen vid vissa ungdomsvårdsskolor samt den 11
oktober 1958 betänkande angående utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna
(stencilerat).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1959.
17. Utredningen om läkemedelsrabatteringen (1958: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1957 för att
biträda med utredning av frågan om utformningen av förmånen av kostnadsfria
och prisnedsatta läkemedel (se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj
1957):
Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;
Bengtsson, S. B. I., kontorsföreståndare, led. av II kamm.;
Kallner, S. B. E., överläkare;
Königson, T. K., verkstadsarbetare, led. av II kamm.
Experter:
Bohman, S. O. H., direktör;
Linder, K.-E. E., byrådirektör.
Sekreterare:
Hornhammar, N.-G. A., t. f. taxeringsinspektör.
Lokal: överståthållarämbetet, Beridarbansgatan 17; tel. 22 70 80.
Direktiven för utredningen, se 1958: I S 23.
Utredningen har under tiden den 1 december—den 30 november 1958
hållit 7 sammanträden.
Redan under 1957 företogs eller igångsattes vissa statistiska undersökningar,
som på grund av vidlyftigheten i det bearbetade materialet var tidskrävande.
Under år 1958 har det visat sig för utredningens ställningstaganden
nödvändigt att föranstalta om ytterligare sådana undersökningar.
Den beräknade tidpunkten för utredningsarbetets slutförande har därför
förskjutits så, att den kan väntas infalla under andra kvartalet 1959.
18. 1957 års pensionskommitté (1958: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1957 för att
verkställa utredning om de samhällsekonomiska och finansiella problemen
i samband med en utbyggd pensionering (se Post- och Inrikes tidn. den 9
maj 1957):
Åsbrink, P. V., riksbankschef, ordförande;
Browaldh, T., bankdirektör;
Lundberg, E., professor;
Meidner, R., fil. dr;
90
Riksdagsberättelsen år 1959
I S: 18 Ohlsson, I., överdirektör;
Åkesson, O. A., f. d. generaldirektör (t. o. m. den 18 januari 1958).
Experter:
Callans, A., bankdirektör;
Faxén, K.-O., fil. dr;
Granqvist, L. M., hovrättsråd;
Holmberg, P., fil. band.;
Höök, E., fil. lic.;
Wallén, T., pol. mag.;
Wickman, K., fil. lic.
Sekreterare:
Eklöf, K., fil. lic.
Biträdande sekreterare:
Feldt, K.-O., pol. mag.
Lokal: Sveriges riksbank; tel. 22 82 00.
Direktiven för kommittén, se 1958: I S 24.
Kommittén har under tiden den 1 december 1957—den 30 november
1958 hållit 15 sammanträden.
Kommittén har den 22 januari 1958 avgivit en promemoria med förslag
om fondförvaltning m. m. i samband med en utbyggd pensionering (SOU
1958:4).
Utredningsarbetet, f. n. avseende vissa expertutredningar rörande värdebeständighetsproblemet
in. m., fortgår.
19. 1957 års studenlbostadsutredning (1958: I 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 oktober 1957 för
att framlägga förslag till råd och anvisningar beträffande produktion av
billiga och ändamålsenliga studentbostadsrum (se Post- och Inrikes tidn.
den 11 oktober 1957:
Johansson, A. H„ generaldirektör, ordförande;
Abrahamsson, B. M., jur. kand., notarie;
Assis, A., byrådirektör;
Eriksson, J. E., led. av I kamm.;
Henrikson, C. T., stadssekreterare;
Winther, O. W. G., förste kanslisekreterare.
Experter:
Holm, J. L., tekn. dr, arkitekt;
Boalt, C. M., förste intendent;
Wigforss, S. G., stadsarkitekt.
Sekreterare:
Stiernstedt, K. J. T., ombudsman i Sveriges Förenade Studentkårer.
Lokal: Bostadsstyrelsen, Malmtorgsgat. 3; tel. växel 23 37 40 (ordf.), Sveriges
Förenade Studentkårer, Körsbärsvägen 1; tel. växel 34 10 19 (sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1958: I S 26.
91
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
Utredningen har under tiden den 1 december 1957—den 30 november 1958 J ‘>1
hållit 7 sammanträden. I samband med 1958 års allmänna studentkonferens
i Göteborg i maj bereddes företrädare för de olika studentkårerna tillfälle
att till utredningen framföra sina synpunkter på studenternas bostadsproblem.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1959.
20. Husmoderssemesterutredningen (1958: I 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 oktober 1957 för att
verkställa översyn av de statliga åtgärderna på husmoderssemesterns område
(se Post- och Inrikes lidn. den 25 oktober 1957):
Bergegren, Astrid, led. av 11 kamm.
Sekreterare:
Bagger-Sjöbäck, B., t. f. kanslisekreterare.
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1958:1 S 27.
Utredningen har under liden december 1957—november 1958 hållit ett
flertal överläggningar med myndigheter och organisationer rörande frågor
som sammanhänger med utredningsuppdraget samt besökt ett antal semesterhem
för husmödrar. Utredningsarbetet har huvudsakligen omfattat kartläggning
av utvecklingen på husmoderssemesterns område under det senaste
decenniet samt av de aktuella förhållandena på detta område.
Utredningsarbetet beräknas avslutas under första halvåret 1959.
21. By ggnadsforskningsut red ningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 februari 1958 för
att verkställa utredning angående statens nämnds för byggnadsforskning
organisation och arbetsformer (se Post- och Inrikes tidn. den 20 mars
1958):
Larsson, Sixten, generaldirektör, ordförande;
Källenius, S., direktör;
Severin, E., direktör.
Expert:
Adamson, B. L., tekn. dr.
Sekreterare:
Berg von Linde, S., förste byråsekreterare.
Lokal: Byggnadsstyrelsen, Hantverkargatan 29; tel. 54 05 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den
21 februari 1958):
I syfte att samordna och systematisera den dittills tämligen splittrade forsknings-
och rationaliseringsverksamheten på byggnadsfackets område inrättades
år 1942 statens kommitté för byggnadsforskning. Samtidigt upptogs på riksstaten
92
Riksdagsbercittelsen är i959
I S: 21 ett särskilt reservationsanslag till byggnadsforskning. Med anlitande av detta anslag
hade kommittén att bevilja eller till Kungl. Maj:t avge förslag om beviljande
av forskningsbidrag till enskilda och institutioner, att själv taga initiativ till och
låta utföra forskningsuppgifter samt att publicera forskningsresultaten.
År 1953 fattade statsmakterna beslut om en avsevärt vidgad och intensifierad
byggnadsforskning. För att skapa ett tillräckligt finansiellt underlag härför vid
sidan av det statliga anslaget infördes en särskild avgift att erläggas av företagare
inom byggnadsfacket, byggnadsforskningsavgift. Samtidigt avlöstes kommittén för
byggnadsforskning av ett mera permanent organ, statens nämnd för byggnadsforskning.
Nämnden för byggnadsforskning har enligt sin instruktion till uppgift att främja
forskning och rationalisering inom byggnadsområdet med huvudvikten på
husbyggnadsfacket. Till fullgörande av denna uppgift äger nämnden att med anlitande
av de till fonden för byggnadsforskning överförda byggnadsforskningsavgifterna
samt statliga anslag och eventuella andra medel, som ställes till dess
förfogande, stödja eller själv låta verkställa sådana åtgärder, som är ägnade att
befordra utvecklingen på byggnadsområdet samt att på lämpligt sätt bekantgöra
vunna forsknings- och försöksresultat samt de erfarenheter i övrigt, som är av
betydelse i detta hänseende.
Nämnden består av fjorton ledamöter. Av dessa förordnas tretton av Kungl.
Maj :t för en tid av tre år i sänder. Självskriven ledamot av nämnden är dessutom
föreståndaren för nämndens kansli. Nämndens sammansättning är avsedd att ge
de intressegrupper, som tillskjuter rörelsekapitalet, en tillfredsställande representation.
Dessutom finns i nämnden representanter för forskningen och för arbetsmarknadens
parter samt för statliga myndigheter och institutioner.
Nämndens arbete bedrives huvudsakligen i tre olika former. Nämnden utför
forsknings- och utredningsarbete i egen regi, lämnar forskningsuppdrag till vetenskapliga
institutioner och andra forskningsinrättningar samt utdelar bidrag till
enskilda forskare eller institutioner för av dem bedriven forskning. För att planlägga
och leda forskningsverksamhet i nämndens egen regi har särskilda utskott
tillsatts, nämligen ett planeringsutskott, ett byggnadstekniskt utskott, ett produktionsutskott,
ett byggnadvärmeutskott, ett förvaltningsutskott och tre regionala utskott.
Utskotten har även att bereda ansökningar om bidrag till forskning inom
resp. områden. Vidare finns ett informationsutskott. För de samordnande uppgifterna
finns ett arbetsutskott.
Enligt instruktionen har nämnden att fastställa erforderliga planer för verksamheten.
Sådana planer upprättas dels för en flerårsperiod, dels för varje halvår.
Planerna inges till chefen för socialdepartementet. Kungl. Maj:t äger att vid
behov ge nämnden direktiv beträffande verksamhetens inriktning.
Vid olika tillfällen har nämndens verksamhet varit föremål för kritik. Väsentligen
har denna kritik gällt forskningsverksamhetens inriktning och de tillgängliga
resursernas avvägning mellan olika forskningsområden. Men även nämndens
organisation och arbetsformer har givit upphov till kritiska anmärkningar.
Statens byggnadsbesparingsutredning har i sitt andra betänkande (SOU 1957:
47, s. 6(5—71) tagit upp nämndens organisation och verksamhet till granskning.
T betänkandet framhålles bl. a., att nämndens arbete alltför ensidigt synes ha varit
inriktat på bostadsområdet, medan exempelvis det offentliga byggandet ägnats
en tämligen ringa uppmärksamhet. Vidare anför utredningen, att nämndens arbete
— oaktat statsmakterna uttalat, att det i första hand skulle vara inställt på
praktiskt utvecklingsarbete, som kunde ge relativt snabbt resultat — i många fall
mera syftar till bättre tekniska lösningar av de föreliggande problemen än till
praktiska resultat.
Utredningen anser det kunna ifrågasättas, om inte nämndens organisation borde
innefatta ett särskilt organ för att tillgodose kravet att såväl i fråga om forsk
-
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
93
ningsuppgifterna som sättet för deras lösande större hänsyn tages till de ekono- £ 21
miska konsekvenserna. Därjämte understryker utredningen, att forskningsarbetet
inte får isoleras från projektverksamheten och produktionen. En motsatt utveckling
skulle lätt leda till att verksamheten förlorade sin kontakt med det ekonomiska
livet. Utvecklingen inom nämnden tyder emellertid enligt utredningens
uppfattning på, att forskningsuppgifterna i väsentlig utsträckning lägges på nämndens
egen personal. Nämnden bör, enligt utredningens åsikt, sträva efter att inskränka
sin verksamhet till att samordna forskningen, taga initiativ till forskningsuppgifter
och genom anslag stödja forskningsinitiativ. Därtill kommer uppgiften
att sörja för forskningsresultatens spridning. Från dessa utgångspunkter
tänker sig utredningen en organisation, begränsad till tvä enheter, nämligen ett
kansli för forskningens finansiering och för informationsverksamheten samt en
avdelning för teknisk-ekonomiska utredningar såsom underlag för forskningsuppgifter
och för utredning av forskningsresultatens ekonomiska betydelse.
Utredningen ställer sig vidare kritisk till nämndens storlek och anför såsom
jämförelse, att statens tekniska forskningsråd består av åtta och statens naturvetenskapliga
forskningsråd av nio ledamöter. Utredningen upplyser, att det danska
byggnadsforskningsinstitutet har en styrelse på sju medlemmar, vilka är ekonomiskt
oberoende av särskilda intressen inom byggnadsfacket, samt ett representantskap,
vilket fungerar som ett slags råd för allmänna överläggningar om
forskningens inriktning och resultat samt för kontakt mellan institutet och byggnadsfackens
företag, organisationer och institutioner. Det vill synas, anför utredningen,
som om den danska organisationen genom den begränsade, av sakkunniga
bestående styrelsen skulle ha större möjligheter att rationellt leda verksamheten
än den stora och annorlunda sammansatta byggnadsforskningsnämnden.
Sammanfattningsvis föreslår utredningen, att byggnadsforskningsnämndens organisation
och uppgifter upptages till prövning efter de sålunda angivna linjerna.
Såsom jag nämnt vid anmälan tidigare denna dag av proposition om ändring i
förordningen angående byggnadsforskningsavgift in. in. har kritiska synpunkter
på byggnadsforskningsnämndens organisation och arbetsformer samt forskningsresursernas
avvägning även utvecklats i yttranden över byggnadsforskningsnämndens
framställning med förslag rörande byggnadsforskningsavgiften. Såväl från
företagar- som arbetstagarhåll har därvid negativa omdömen om det hittills av
nämnden bedrivna arbetet kommit till uttryck. Jag anförde i detta sammanhang
också, att det saknas förutsättningar att f. n. säkert bedöma behovet på längre sikt
av medel för byggnadsforskningens finansiering. Denna fråga är i behov av närmare
belysning.
Den kritik som framförts mot nämnden har gällt dels forskningsverksamhetens
inriktning, dels nämndens organisation och arbetsformer. Vad angår det förra
spörsmålet vill jag framhålla, att nämnden avsiktligt har givits så gott som fria
händer i fråga om forskningsresursernas avvägning mellan skilda forskningsområden.
1 själva verket får det anses vara nämndens viktigaste uppgift att företaga
den prioritering av olika föreliggande forskningsuppgifter, som fördelningen
av de tillgängliga resurserna innebär. Att meningsbrytningar uppkommer beträffande
forskningsmedlens disposition är fullt naturligt med hänsyn till att så
många särgående och delvis motsatta intressen gör sig gällande på detta fält.
Forskningsuppgifternas omfattning gör det inte möjligt att på en gång i önskvärd
utsträckning tillgodose alla sådana intressen. Å andra sidan torde det inte
vara lämpligt, att statsmakterna, annat än i speciella fall, söker styra forskningsverksamheten
eller uppdraga gränser för denna. Angelägenheten av att olika önskemål
inom byggnadsforskningen blir tillgodosedda måste bedömas kontinuerligt
under beaktande av en mångfald olika faktorer, vilka i sig själva, på grund av
den fortskridande utvecklingen, undergår eu ständig förändring. Fn sådan bedömning
bör lämpligen ankomma på ett fristående forskningsorgan. Liksom hittills
94
Riksdagsbercittelsen år 1959
I S: 21 bör nämnden sålunda i huvudsak självständigt avgöra, hur de resurser som står
till dess förfogande skall nyttjas för att bäst främja utvecklingen inom byggnadsområdet.
Det synes emellertid angeläget att inventera de olika forskningsuppgifter, som
särskilt med hänsyn till det praktiska rationaliseringsarbetet inom byggnadsindustrien
framstår som aktuella. Mot bakgrunden av en dylik inventering kan behovet
av medel för forskningens finansiering säkrare bedömas på något längre
sikt. Vidare ger den utgångspunkter för att upptaga nämndens organisation och
arbetsformer till övervägande. Dessa uppgifter bör anförtros åt särskilda utredningsmän.
Utredningsmännen bör söka beräkna behovet av medel för byggnadsforskningens
finansiering på längre sikt samt framlägga de förslag som i detta sammanhang
kan befinnas påkallade.
De bör vidare söka utröna, i vad mån nämndens karaktär av forum för skilda
intressegrupper på byggnadsfackets område har gagnat eller motverkat en framgångsrik
ledning av forskningsverksamheten samt överväga om en reduktion av
antalet ledamöter i nämnden kan antagas medföra några fördelar för dess arbete.
För denna bedömning torde bl. a. erfarenheter från det danska byggnadsforskningsinstitutets
verksamhet kunna ge en viss vägledning.
Det bör därjämte ankomma på utredningsmännen att undersöka, om de olika
forskningsuppgifternas fördelning på de egna forskarna, forskare vid institutioner,
organisationer och myndigheter samt fristående forskare är lämplig med
hänsyn till de uppställda forskningsmålen.
Jag får i detta sammanhang erinra om att byggnadslåneutredningen i sitt betänkande
om förenklad bostadslångivning (SOU 1957: 44) föreslagit, att vissa arbetsuppgifter
som nu ankommer på bostadsstyrelsen skall överflyttas till nämnden
för byggnadsforskning. Det torde vara lämpligt att utredningsmännen närmare
undersöker förutsättningarna härför. I samband därmed bör utredningsmännen
söka klarlägga de övriga problem i fråga om gränsdragningen mellan byggnadsforskningsnänmdens
och olika statliga myndigheters verksamhetsområden som
alltjämt kvarstår samt framlägga de förslag som deras undersökningar leder fram
till.
1947 års byggnadsmaterialutredning har vid överlämnande av betänkande om
stommaterial från jord- och stenindustrien (SOU 1957:12) uttalat sig för kontinuerliga
åtgärder från det allmännas sida för att främja rationaliseringsverksamheten
inom byggnadsmaterialbranscherna. Vid anmälan denna dag av förenämnda
proposition har jag anfört, att de arbetsuppgifter i detta sammanhang som inte
avser spörsmål om prisbildning och konkurrensbegränsning företrädesvis bör anförtros
nämnden för byggnadsforskning. Det bör ankomma på utredningsmännen
att undersöka praktiskt lämpliga former för att fullgöra ifrågavarande uppgifter.
Av särskild betydelse synes vara att upplysningsverksamheten beträffande vunna
forskningsresultat blir effektiv. Utredningsmännen bör överväga olika möjligheter
att åstadkomma förbättringar härutinnan. Därvid bör bl. a. prövas, om och
i vilken utsträckning sådana kanaler för informationens spridning som står till
exempelvis bostadsstyrelsens och byggnadsstyrelsens förfogande bör nyttjas för
ifrågavarande ändamål. Vidare bör utredningsmännen taga ställning till de regionala
utskottens roll i detta sammanhang liksom överhuvud i nämndens organisation.
Utredningsmännen bör vara oförhindrade att föreslå sådana förändringar i
nämndens personaluppsättning som de kan finna påkallade. Därvid bör dock
beaktas, att organisationen alltfort bör vara sådan att den medger en smidig anpassning
till inträffande förskjutningar i nämndens verksamhet. Personalförändringar
som leder till ökad stelhet i organisationen bör följaktligen undvikas.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 95
Utredningen har under tiden 14 april—30 november 1958 hållit 24 sam- 1 g; 22
manträden. I syfte att bl. a. inventera olika forskningsuppgifter inom byggnadsorarådet
resp. forskningsuppgifternas inriktning och fördelning på
olika institutioner och högskolor har till nämnda sammanträden kallats ett
stort antal inom byggnadsområdet verksamma personer. Ett av sammanträdena
har förlagts till Göteborg för att som ett led i utredningens verksamhet
överlägga med ett antal inom byggnadsområdet verksamma professorer
vid Chalmers tekniska högskola jämte det s. k. regionala utskottet
för västra Sverige.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under februari månad 1959.
22. 1958 års förskolläraruiredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 april 1958 för att
verkställa utredning angående åtgärder för att tillgodose behovet av pedagogiskt
utbildade personer inom den halvöppna barnavården (se Post- och
Inrikes tidn. den 26 april 1958):
Olsson, Gunnel, led av II kamm., ordförande;
Adamsson, E. S. J., led. av II kamm.;
Bergh, K. R., led. av I kamm.;
Larsson, N. H. T., led. av I kamm.;
Vinge, Margit S. C., led. av II kamm.
Expert:
Lind, Karin E., e. o. byråsekreterare.
Sekreterare:
Betts, U. J. S., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Lindström till statsrådsprotokollet den
18 april 1958):
Antalet institutioner inom halvöppen barnavård befinner sig sedan lång tid
tillbaka i ständig tillväxt. Statliga stimulansbidrag till driften av sådana anstalter
infördes år 1944 och utgick år 1946 till 505 daghem, lekskolor och eftermiddagshem
med ca 20 000 platser. År 1950 hade antalet statsunderstödda institutioner
vuxit till 674 med tillhopa 28 767 platser. I år har 995 institutioner med 45 036
platser statsbidrag. Utbyggnadens omfattning under de närmaste åren är osäker.
Antalet barn i de åldrar, för vilka de halvöppna barnavårdsinstitutionerna är
avsedda, undergår en viss minskning från år till år. Vidare har ökad uppmärksamhet
på sistone ägnats åt möjligheterna att få barntillsynen ordnad i enskilda
familjer för att därigenom minska behovet av fasta institutioner. Samtidigt ökar
emellertid antalet gifta kvinnor i förvärvsarbete, och en allt vidare krets av familjer
har börjat värdesätta förskolornas pedagogiska stöd för småbarnens fostran.
Enligt min mening bör man utgå från en fortsatt utvidgning av verksamheten
inom den halvöppna barnavården, även om några bestämda slutsatser om utbyggnadstakten
inte är möjliga i nuvarande läge. Under sådana förhållanden är
det angeläget, att personal för verksamheten finns att tillgå i erforderlig ut
-
96
Riksdagsberättelsen år 1959
J 22 sträckning. Särskilt gäller detta i fråga om den pedagogiskt utbildade personalen
vid institutionerna.
Utbildningen av förskollärare, som är den gemensamma beteckningen för socialpedagogiskt
utbildad personal i daghem och lekskolor, ombesörjes av särskilda
seminarier. Sju sådana seminarier finns i landet, nämligen i Stockholm,
Göteborg, Norrköping, Uppsala, Örebro och Luleå. I Stockholm finns två seminarier,
vilka båda drivs i enskild regi med kommunala bidrag. Detsamma gäller
seminariet i Uppsala, övriga seminarier drivs av vederbörande kommun. Till
samtliga seminarier utgår statsbidrag sedan 1945. För innevarande budgetår har
ett reservationsanslag av 384 500 kronor för ändamålet upptagits på riksstaten;
för nästa budgetår har anvisats 445 500 kronor.
För närvarande utexamineras årligen ca 230 förskollärare från de sju förskoleseminarierna.
I fråga om det framtida personalbehovet föreligger vissa beräkningar.
Enligt vad 1954 års familjeutredning anfört i sitt år 1955 framlagda betänkande
(SOU 1955:29), skulle det med oförändrad utbildningskapacitet och
med en avgång från yrket av 10 procent, eller samma tal som mellan verksamhetsåren
1952—53 och 1953—54, finnas 2 300 förskollärare år 1965, medan behovet
av förskollärare samma år av utredningen uppskattats till 2 700. Utredningen
har därvid utgått från att utbyggnadstakten och den relativa personalåtgången
skall bli i stort sett densamma under åren 1955—1965 som under tiden 1950—
1955. Under förutsättning att institutionernas personalutrustning förbättras så att
alla daghemsbarn handhas av förskollärare, har utredningen beräknat personalbehovet
år 1965 till 3 200. 1949 års arbetskraftsutredning har i ett samtidigt
överlämnat betänkande (SOU 1955: 34) från delvis andra utgångspunkter uppskattat
behovet av förskollärare år 1965 till 2 500 med oförändrad relativ personalåtgång
samt till 3 300, om en önskvärd höjning av personalens utbildningsstandard
skall kunna genomföras. Tillgången på utexaminerade förskollärare vid
samma tid har arbetskraftsutredningen beräknat till 2 300 med oförändrad årlig
utexamination. Socialstyrelsen har i en i mars 1957 överlämnad promemoria angående
utbildningen av personal inom halvöppen barnavård uppgivit, att avgången
från yrket mellan verksamhetsåren 1953—54 och 1954—55 utgjort 13 procent
samt, under antagande att denna avgångsprocent blir oförändrad, beräknat antalet
förskollärare år 1965 till 1 755 med nuvarande utbildningskapacitet.
Det förefaller alltså som om utbildningskapaciteten är för knapp för att det
nuvarande behovet av förskollärare skall kunna tillgodoses. Det förekommer, att
nyinrättade daghem och lekskolor under någon tid inte kunnat tagas i bruk,
emedan utbildad personal inte funnits att uppbringa. Vissa lediga förskollärartjänster
uppehälles av ofullständigt utbildad personal. Om utbyggnaden av institutionerna
fortsätter, vilket jag har utgått från, kommer den föreliggande bristen
att skärpas.
Någon ökning av förskoleseminariernas utbildningskapacitet lär inte vara att
vänta utan särskilda åtgärder från statens sida. Tvärtom kommer en minskning
att äga rum nästa år till följd av att ett i enskild regi drivet seminarium då nedlägges.
Som viktigaste anledning till seminariets nedläggning uppges att huvudmannen
ansett det offentliga stödet till seminariets drift otillräckligt. Även övriga
huvudmän har gång efter annan med eftertryck hävdat, att det allmännas
ekonomiska stöd för verksamheten behöver förbättras. I själva verket har den
uppfattningen allt oftare gjorts gällande, att utbildningen av förskollärare i princip
är en statlig uppgift, och att några få kommuner eller enskilda organisationer
saknar anledning att i längden göra betydande ekonomiska uppoffringar för
en hela landets angelägenhet.
Tanken på att förstatliga förskoleseminarierna har framförts vid flera tillfällen.
Redan när statsbidrag till seminarierna beslöts år 1945 hade 1941 års befolkningsutredning
diskuterat frågan om inte seminarierna borde drivas i statens
97
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
regi. Utredningen ansåg emellertid, att man åtminstone för ett decennium framåt J JSjj g.)
borde ge frågan om statens stöd åt förskollärarutbildningen en provisorisk lösning,
som utan att föregripa utvecklingen garanterade en större utbildningskapacitet
och gåve seminarierna en tillfredsställande standard. Frågan om ett förstatligande
upptogs ånyo av 194G års kommitté för den halvöppna barnavården,
som föreslog ett successivt förstatligande av seminarierna under tiden 1951—
1900. Vid statsmakternas ställningstagande till förslaget år 1953 ansågs emellertid,
att de kommunala och enskilda seminarierna väl fyllde sin uppgift och att de
under sådana förhållanden inte utan trängande skäl borde övertagas av staten.
1 stället förstärktes statsbidraget till seminarierna.
Även 1954 års familjeutredning diskuterade frågan om förskoleseminariernas
ställning och uttalade, att ett förstatligande kanske skulle innebära den mest
rationella och riktiga lösningen av de problem, som dessa utbildningsanstalter
brottas med. Utredningen ansåg emellertid, att ett förstatligande borde föregås
av en kompletterande utredning rörande förskoleseminariernas mål, undervisning
och organisation samt utbyggnadsbehov.
1 den förut nämnda av socialstyrelsen överlämnade promemorian angående
utbildningen av personal inom halvöppen barnavård föreslog styrelsen, att principbeslut
skulle fattas om förskoleseminariernas förstatligande från och med budgetåret
1960/61. I avvaktan därpå borde enligt styrelsens mening åtgärder vidtagas
för att få till stånd en ökad utbildning av förskollärare. I detta syfte föreslog
styrelsen dels anordnande av vissa kompletteringskurser, dels utvidgning
av seminarieorganisationen och en kraftig förbättring av statens ekonomiska stöd
till seminariernas drift. Socialstyrelsen framlade vidare en rad förslag, som avsåg
att åstadkomma större enhetlighet i seminariernas organisation och i undervisningen.
Socialstyrelsens promemoria har remissbehandlats. Behovet att öka kapaciteten
för utbildning av förskollärare har därvid allmänt vitsordats. Vidare råder i stort
sett allmän enighet om, att staten bör bära en större andel av utbildningskostnaderna
än vad som hittills har varit fallet. I fråga om seminariernas organisation
ocli huvudmannaskapet har däremot delade meningar kommit till uttryck.
Förslaget om förstatligande har visserligen vunnit anslutning i flertalet av yttrandena.
Från flera håll har emellertid hävdats, att ett förstatligande ej bör
komma till stånd utan att man först undersökt förutsättningarna för att samordna
ubildningen av förskollärare med små- och folkskollärarutbildningen. I
det sammanhanget har erinrats om seminarieutredningens numera antagna förslag
om sammanslagning av seminarierna för små- och folkskollärare till gemensamma
lärarutbildningsanstalter. Andra remissorgan har framhållit behovet av
samordning med utbildningen av övriga lärare och vårdare för barn under skolåldern,
såsom barnsköterskor, barnhemsföreståndarinnor, barnavårdslärarinnor
m. fl. Vidare har anförts att ett förstatligande inte bör hindra, att kommun eller
annan, som önskar kvarstå som huvudman under åtnjutande av statsbidrag, får
göra detta.
Såsom framgår av vad jag vid anmälan i årets statsverksproposition anfört
angående anslag till seminarierna för budgetåret 1958/59 anser jag, att ett slutligt
ståndspunktstagande till dessa frågor förutsätter ytterligare utredningar och
överväganden. Sådana utredningar bör nu igångsättas och anförtros åt särskilda
utredningsmän.
Utredningsmännen bör till en början söka bilda sig en någorlunda säker uppfattning
om hur behovet av förskollärare under en överblickbar period kommer
att påverkas av ökningen i antalet institutioner. De bör därvid utgå från vad
som nu anses böra gälla i fråga om den proportion i vilken utbildade förskollärare
skall ingå i institutionernas personal. Därefter bör olika utvägar att få
behovet tillgodosett allsidigt prövas. Vid denna prövning torde socialstyrelsens
7 llihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
98
Riksdagsberättelsen år 1959
T tf* oo promemoria och de däröver avgivna remissyttrandena kunna tjäna som utgångsA
~~ punkt. Utredningsmännen bör emellertid vara oförhindrade att framlägga helt
nya förslag till lösningar av utbildningsproblemet. I den mån utredningsmännen
finner ökade statliga insatser erforderliga för att utbildningsbehovet skall kunna
tillgodoses bör de överväga på vad sätt en sådan ökning kan åstadkommas inom
ramen för det samlade statliga stödet för den halvöppna barnavården.
Frågan om utbildningens mål och innehåll bör upptagas till behandling endast
1 den mån detta kan vara motiverat av de förslag rörande utbildningens anordnande,
som utredningsmännen anser sig böra lägga fram.
Oavsett till vilket resultat utredningsmännen kommer i sina överväganden angående
huvudmannaskapet för förskoleseminarierna bör de förutsättningslöst
pröva, hur den statliga tillsynen över seminarierna bör anordnas. I sådant sammanhang
kan det finnas anledning att också behandla frågan om tillsynen över
institutionerna inom den halvöppna barnavården.
Utredningen har under tiden intill den 1 december 1958 hållit 3 sammanträden.
Vidare har utredningen besökt Fröbelinstitutets förskoleseminarium
i Norrköping.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1959.
23. Barnanstaltsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 maj 1958 för att
verkställa utredning av möjligheterna att genom ökad samverkan förbättra
förvaltningen av och vården vid anstalter med barnklientel (se Post- och
Inrikes tidn. den 14 maj 1958):
Wallentheim, Annie E. E., led. av I kamm., ordförande;
Eriksson, Nancy M., led. av II kamm.;
Granath, K.-E., barnavårdsdirektör;
Hallerby, N., redaktör;
Kaijser, R. G. S., led. av I kamm.;
Nilsson, G., landstingsdirektör;
Winther, O., förste kanslisekreterare;
Wolgast, T. H., led. av I kamm.
Sekreterare:
Junker, Karin B., fil. mag.
Lokal: Grev Turegatan 38, 4 tr.; tel. 60 94 57.
Direktiv (anförande av statsrådet Lindström till statsrådsprotokollet den
2 maj 1958):
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 december 1953 (nr 411) hemställde riksdagen,
i anledning av väckta motioner, om en utredning rörande vidgat tekniskt-ekonomiskt
samarbete inom det statliga anstaltsväsendet. — — — I sitt utlåtande
(nr 187) över motionerna uttalade sig statsutskottet för ett utvidgat sådant samarbete,
som borde kunna resultera, menade utskottet, i större enhetlighet när det
gällde anstalternas standard.
När det gäller fångvården, sinnessjukvården, nykterhetsvården och ungdomsvårdsskolorna
pågår sedan längre eller kortare tid ett omfattande utredningsarbete
genom olika kommittéer. Det synes icke finnas någon anledning att beträffande
dessa vårdområden föranstalta om särskild utredning i de avseenden, som
berörs i nämnda riksdagsskrivelse.
Emellertid finns det ett särskilt område, där behov av en allmän översyn av
vårdanstalternas standard synes föreligga. Jag syftar här på de olika slag av
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
99
anstalter, som är inrättade för att bereda vård, eventuellt kombinerad med un- J 2‘j
dervisning, åt minderåriga. Sådana anstalter drivs av såväl staten som landstingen,
kommunala och enskilda huvudmän. I fråga om dessa anstalter, till vilka
främst hör blindskolor, dövskolor, epileptikeranstalter, vårdhem och särskolor
för psykiskt efterblivna, anstalter för psykopatiska och nervösa barn, vanföreanstalter
och barnhem, har från tid till annan yppats kritik i anledning av förekommande
skillnader i standardhänseende både mellan olika anstaltskategorier
och mellan anstalter inom samma vårdområde. Olika huvudmän och tillsynsmyndigheter
sätter sin prägel på anstalternas standard, som varierar kraftigt alltefter
omfattningen av de resurser, som vederbörande huvudmän förfogar över eller
ställer till förfogande. Att få behoven av modernisering och rationalisering tillgodosedda
kan också försvåras, när anstalter — såsom förekommer — sorterar
under flera tillsynsmyndigheter.
Även om den anstaltsvård, som jag här avser, delvis har varit föremål för särskilda
utredningar, har några jämförande undersökningar för hela det ifrågavarande
området inte förekommit. Det synes emellertid önskvärt att nu få en samlad
överblick över tillstånd och behov inom anstalter med barnklientel och att
på grundval därav undersöka förutsättningarna för att så långt möjligt uppnå
enhetlighet i fråga om vårdens och vårdanstalternas kvalitet. I princip bör anstalterna
utformas så, att de till rimliga kostnader för det allmänna ger högsta
möjliga grad av personlig tillfredsställelse för dem som nödgas leva på anstalt.
Särskilt när det gäller de mest värnlösa inom anstaltsklientelet — barnen — är
det angeläget, att inte tillfälligheter får medföra, att den ene skall framleva sin
tillvaro i en på grund av eftersläpningar i underhåll och utrustning onödigt beklämmande
anstaltsmiljö, medan den andre åtnjuter alla de trivselfrämjande omsorger,
som en modernt utrustad institution kan erbjuda. Stora sådana standardskillnader
kan ha en större negativ inverkan på barn, för vilka anstalten skall
ersätta hemmet under de mest formbara åren, än på ett vuxet klientel, som
hunnit stelna i sin livssituation. Även de mest handikappade barn är i regel utvecklingsbara.
Resurserna för undervisning och utvecklande sysselsättningar på
barnanstalter bör därför vara väl avvägda och fördelade i fråga om både personal
och utrustning. Anstalternas uppgift att förbereda sina skyddslingar för en arbetsmarknad,
där även partiellt arbetsföra kan inordnas, ställer dessutom särskilda
krav på den träningsverksamhet och orientering i omgivande arbetsliv,
som anstalterna förmår giva. En utredning om möjligheterna att genom ökad
samverkan befrämja en god och rationell förvaltning av anstalter för minderåriga
är således väl befogad. En sådan översyn skulle såväl för staten och landstingen
som för övriga huvudmän skapa ett säkrare underlag för en riktig avvägning av
de finansiella ocli personella resurser, som anstaltsvården av barn tar i anspråk.
Utredningen bör lämpligen anförtros åt särskilt tillkallade utredningsmän.
Utredningsmännen bör företaga en inventering av de anstalter, som är speciellt
avsedda för vården av barn och ungdom eller där minderåriga eljest mera regelmässigt
brukar intagas för vård. Inventeringen torde i huvudsak kunna begränsas
1 ill de typer av anstalter som jag förut angivit, men det kan visa sig lämpligt att
också medtaga andra anstalter, t. ex. de till ungdomsvårdsskolorna hörande skolhemmen.
Emellertid bör egentliga sjukvårdsinrättningar för korttidsvård lämnas
utanför. Vid genomgången bör i första hand undersökas om och i vad mån anstalternas
utformning, utrustning och vårdanordningar företer några mera påfallande
olikheter, som inte är betingade av skiljaktigheter i fråga om vårdens
syfte. Härvid bör uppmärksammas inte endast anstalternas materiella standard
utan även övriga resurser för vård, undervisning och sysselsättningar, ävensom
anstalternas förläggning. På grundval av resultatet av en sådan inventering bör
utredningsmännen överväga vilka åtgärder som kan ifrågakomma för att undanröja
sakligt omotiverade skillnader i dessa hänseenden.
Det är härvid av intresse att få en uppfattning om huruvida den brist på vård -
100
Riksdags berättelsen år 1959
I Si 23 platser, som kan finnas inom vissa anstaltskategorier, lämpligen kan avhjälpas
genom att man tillgodogör sig de överskott, som i motsvarande hänseenden kan
förekomma på andra håll, samt om tillgängliga vårdresurser i övrigt kan utjämnas
på liknande sätt. En angelägen uppgift för utredningsmännen bör vidare
vara att undersöka huruvida en utvidgad samverkan, när det gäller planering och
inrättande av barnanstalter, deras utrustning och personal, anstaltsvårdens praktiska
uppläggning och ett rationellt tillvaratagande av anstalternas samlade resurser
skulle kunna leda till besparingar, som kan komma anstalterna tillgodo i
form av jämnare och bättre standard. En sådan samverkan kan komma i fråga
såväl mellan staten och kommunerna som mellan de olika statliga huvudmännen
inbördes. Om utredningsmännen kommer till den uppfattningen, att ett kontinuerligt
samarbete kan beräknas ge resultat av värde, bör de överväga formerna för
ett dylikt ordnat samarbete och erfarenhetsutbyte och avge förslag till sammansättning
av uppgifter och befogenheter för ett eventuellt samarbetsorgan. Härvid
bör dock uppmärksammas, att samarbetet icke blir administrativt tyngande och
därigenom motverkar en effektiv förvaltning.
Utredningsmännen bör samråda med vederbörande ämbetsverk samt överlägga
med icke statliga huvudmän för barnanstalter, som berörs av utredningsuppdraget.
Utredningen, som började sitt arbete den 1 oktober 1958, har intill den 1
december 1958 hållit 1 sammanträde. En preliminär översyn över undervisningen
och vården av blinda och synsvaga barn har företagits, varöver
stencilerad redogörelse utarbetats.
Utredningen beräknas fortgå under hela år 1959.
24. Socialpolitiska kommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 maj 1958 för en socialpolitisk
översyn (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juni 1958):
Michanek, E. N., statssekreterare, ordförande;
Bengtson, T. S., redaktör, led. av I kamm.;
Blomgren, H. B., andre ordf. i Landsorganisationen;
Hydén, S. D„ direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;
Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av II kamm.;
Nordenskiöld, E. O. E., förste sekreterare i Tjänstemännens centralorganisation;
Nyhage,
H. B., folkskollärare;
Rimmerfors, A. E., socialsekreterare, led. av II kamm.;
Sjövall, Elisabet, med. lic., poliklinikläkare, led. av II kamm.;
Thilert, C. R., e. o. förste kanslisekreterare.
Sekreterare:
Åström, L.-Å. E., e. o. kansliråd.
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (ankn. 1168).
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 9
maj 1958):
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
101
Den socialpolitiska kommitténs första uppgift bör vara att insamla och sam- T S: 24
manställa material till belysning av socialpolitikens nuvarande innebörd och
verkningar.
På sina håll förekommer tankar på en s. k. radikal omprövning av socialpolitiken,
varvid åsyftas en kraftig nedskärning av samhällets socialpolitiska åtaganden.
Någon socialpolitisk nedrustning har jag för min del inte för avsikt att ställa
mig bakom. Trots den omfattande reformverksamheten vi bedrivit finns det alltjämt
i viss utsträckning otillfredsställda behov av den art, att de bör tillgodoses
med samhällets bistånd. Välfärdspolitiken måste alltså fortsätta. En återgång till
svunna tiders otrygghet för grupper och enskilda kan inte komma på tal. Tvärtom
måste samhället fullfölja sitt arbete för att skapa trygghet, ökad trivsel och bättre
personlig omvårdnad av dem som inte kan klara sig på egen hand. Alltjämt består
klassgränser i vårt samhälle, och eftersatta grupper kräver med goda skäl större
uppmärksamhet från det allmännas sida.
En progressiv socialpolitik står emellertid inte i motsättning till de ekonomiska
överväganden, som det statsfinansiella läget bjuder. Vid översynen skall utredningen
beakta de möjligheter till besparingar, som kan visa sig föreligga genom
rationaliseringar eller som betingas av den allmänna ekonomiska utvecklingen.
Med hänsyn till den snabba ekonomiska, sociala och kulturella utveckling som
vårt samhälle genomgår är det påkallat att undersöka, i vad mån socialpolitiken
bättre kan anpassas till det rådande läget och i vad mån de ekonomiska insatser
från det allmännas sida, som f. n. förekommer inom socialpolitikens olika grenar,
genom en ändrad fördelning kan ge ett ökat utbyte. Varje uppslag till ökad effektivitet
i fråga om socialpolitikens utformning och förvaltning bör prövas.
Det finns en uppenbar risk att en översyn av den natur jag avser dels kan leda
till dubbelarbete, dels kan komma att tjäna som förevändning för ett uppskov med
angelägna reformer på olika områden. För att undvika detta måste man så gott sig
göra låter avgränsa utredningsuppdraget.
Den socialpolitiska kommitténs uppdrag bör avse uppgifter av allmän karaktär.
Det bör t. ex. inte komma i fråga att inom ramen för en sådan översyn gå in på
riktlinjerna för den vård som bedrives inom olika anstaltsområden eller att annat
än principiellt ta ställning till olika serviceformer som nyligen prövats eller
nu prövas i annan ordning. I den mån det visar sig, att nya utredningar är påkallade
då det gäller utformningen av olika former av vård eller service, bör sådana
komma till stånd i sedvanlig ordning med begränsade uppdrag och få vederbörlig
experthjälp.
Även då det gäller det förestående reformarbetet på socialförsäkringens område
måste särskilda utredningskommittéer utnyttjas. Som jag nyss antytt kommer
detta utredningsarbete, som utgår från pensionsreformen, att beröra hela socialförsäkringen.
En allmän översyn av sjukförsäkringen har tidigare förutskickats,
att företas sedan ytterligare erfarenhet av denna försäkring vunnits.
Det förefaller tänkbart, att en sådan översyn i själva verket växer från)
som ett naturligt led i arbetet på att fullfölja pensionsreformen. Om —
såsom jag räknar med — ett beslut i pensionsfrågan kommer till stånd
i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag, som Kungl. Maj:t tidigare i år fö»
relagt riksdagen, kommer det måhända att visa sig finnas förutsättningar för att
skapa en allmän folkförsiikringslag och att bygga upp en gemensam förvaltning
för såväl pensionsförsäkringen som sjuk- och yrkesskadeförsäkringen samt moderskapsförsii
kr ingen.
Av utomordentligt intresse i samband med socialförsäkringens omdaning är finansieringsfrågan.
Den finansiering genom avgifter eller bidrag från arbetsgivare,
som för löntagarnas räkning redan äger rum inom sjukförsäkringen, yrkesskadeförsäkringen
och moderskapsförsiikringen och som föreslagits beträffande
pensioneringen, kan tänkas ingå i en gemensam finansiering för hela socialförsäkringen.
De försäkrades individuella avgifter till dessa försäkringar kan him])-
102
Riksdagsbercittelsen år 1959
I'' S: 24 ligen också samordnas. Frågan om statens bidrag av skattemedel för vissa försäkringsändamål
får i detta sammanhang omprövas. Det vill emellertid synas som
om frågan om socialförsäkringens finansiering lämpligen prövas för sig utan direkt
samband med övriga frågor rörande socialutgifternas finansiering. Detta
problemkomplex bör sålunda inte behandlas av den socialpolitiska kommittén,
även om denna kommittés kartläggning kan väntas ge material för frågans bedömning.
När det gäller kontantbidragen inom familjepolitikens ram tilldrar sig de allmänna
barnbidragen särskilt intresse. Enligt mitt sätt att se utgör dessa bidrag
väsentligen en socialpolitiskt motiverad form av skatteåterbäring till barnfamiljerna.
Frågan om barnbidragens utformning synes mig inte heller böra hänföras
till någon allmän socialpolitisk omprövning, utan denna fråga får bedömas i sitt
sammanhang med skattepolitiken.
I den socialpolitiska debatten behandlas i olika sammanhang frågan om verkningarna
på det personliga sparandet av ett utbyggt trygghetssystem. Frågan om
socialpolitikens verkningar på det enskilda sparandet synes mig böra behandlas
inom ramen för det utredningsarbete som pågår på den ekonomiska politikens
område.
Som redan anförts har det varit ett genomgående drag i den aktuella debatten
kring socialpolitiken, att man önskat få större klarhet rörande socialpolitikens
verkningar och faktiska innebörd för olika grupper.
Det kan vara skäl att undersöka, i vilken utsträckning socialpolitiska anordningar
påverkar levnadsnivån i olika inkomstlägen och för olika befolkningsgrupper.
Därvid bör man beakta, att vissa anordningar, främst de olika grenarna
av socialförsäkringen, är direkt inriktade på att bevara en uppnådd levnadsnivå,
medan andra anordningar, t. ex. bostadsrabatterna, syftar till att höja standarden
i ett visst hänseende. I åter andra fall, t. ex. socialhjälpen, kan båda de
nämnda syftena komma i fråga. Frågan om socialförsäkringens effektivitet ur denna
synpunkt är under fortlöpande diskussion, och det förefaller därför som om
man vid en undersökning av socialpolitikens verkningar, som utgår från förmånssidan,
borde skilja ut socialförsäkringen från de sociala förmånerna i övrigt.
Vid undersökningen får man troligen försöka utgå från ett tänkt läge, i vilket
vissa socialpolitiska anordningar saknas och där det har lämnats åt den enskilde
att på egen hand täcka de behov som socialpolitiken avser att tillgodose. Man bör
försöka jämföra kostnaderna för nuvarande socialpolitiska anordningar med kostnaderna
för motsvarande anordningar utan samhällets medverkan. Därefter synes
man kunna studera i vad mån socialpolitiken påverkat utvecklingen i avsedd
riktning. Man har helt naturligt också anledning att uppställa frågan om de
socialpolitiska åtgärderna i några avseenden i så hög grad lett fram till tidigare
uppställda syftemål, att man kan anse ifrågavarande anordningar överflödiga i
dagens läge. Vidare bör man fråga sig, om vissa syften skulle kunna uppnås utan
socialpolitikens stöd — förutsatt att syftemålens förverkligande nu anses värda
samhällets mer eller mindre aktiva medverkan.
En undersökning som avser socialpolitikens effektivitet bör emellertid inte begränsas
till ett studium av existerande socialpolitiska anordningar. Den bör i lika
hög grad utgå från den faktiska levnadsnivån, sådan den gestaltar sig för olika
grupper, och avse frågan i vad mån brister i levnadsnivån kan tänkas bli avhjälpta
genom en annan utformning av socialpolitiken än som gäller f. n. Man
bör med andra ord försöka kartlägga resterna av fattigdom och nöd i vårt land
och mot bakgrund av erfarenheten pröva, i vad mån eftersatta gruppers förhållanden
kan antas bli påverkade av socialpolitiska åtgärder. Bland grupper, vilkas förhållanden
man bör studera från den angivna utgångspunkten, vill jag nämna personer
med olika slag av arbetshinder, t. ex. syn- och hörselskadade, rörelsehindrade
och personer med åkommor på de psykiska sjukdomarnas och närliggande
områden.
103
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
Utan att gå in i en detaljgranskning av olika vårdformer och serviceanordning- J ->4
ar synes det mig lämpligt att som ett led i en undersökning av socialpolitikens
verkningar och effektivitet dra upp frågan, huruvida samhällets socialpolitiska insatser
på olika områden bör minskas eller vidgas. Man bör därvid även diskutera,
vilka slag av samhällelig service som lämpar sig bäst för statlig drift och vilka
som bör skötas av kommunerna. I detta sammanhang synes dock hälso- och sjukvården
böra lämnas åt sidan, då hithörande problem för dess del utredes i annan
ordning. Det finns också skäl att ta upp frågan i vad mån samhället bör samarbeta
med frivilliga organisationer för att tillgodose olika servicebehov. I vårt land
har vi ett fruktbringande samarbete mellan samhället och organisationerna på det
sociala området. En kartläggning därav skulle säkerligen vara värdefull och kunna
tjäna som utgångspunkt för en omprövning av rådande arbetsfördelning.
Diskussionen om huvudmannaskapet för olika uppgifter leder direkt över till
frågan om den administrativa samordningen. En lång rad grenar av socialpolitiken
även utanför socialförsäkringens område har omprövats på senare år med
avseende både på innehåll och förvaltning, och jag finner det vara val värt att
kartlägga det nuvarande läget för att finna säkrare utgångspunkter för ett bedömande
av de gällande organisationsformernas ändamålsenlighet.
Vid en studie över socialpolitikens verkningar får man anledning att kartlägga
hur socialpolitiken finansieras och hur olika anordningar verkar inte endast från
förmånssidan utan även från kostnadssidan.
I diskussionen om socialpolitikens kostnader möter man stundom uttalanden av
den innebörden, att de sociala förmånerna i stor utsträckning innebär en inkomstöverföring
och i huvudsak tillfaller de små inkomsttagarna. I verkligheten är
det så, att socialutgifterna till allra största delen avser anordningar, som står till
allas eller gruppers lika förfogande utan hänsyn till inkomst. Här må endast pekas
på de allmänna ålderspensionerna, de allmänna barnbidragen samt den allmänna
sjukvården, vilka svarar för sammanlagt betydligt mer än hälften av alla
socialutgifter. Inte heller sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna innebär mer än till
någon del en inkomstöverföring till lägre inkomstskikt. Innebörden för olika inkomstskikt
av socialpolitiken och finansieringsmetoderna bör studeras.
Ibland göres det gällande, att vissa socialpolitiska anordningar är irrationella
i det att de helt bekostas av förmånstagarna själva och alltså inte innebär någon
omfördelning. Vid en analys av socialpolitikens finansiering från olika utgångspunkter
bör man försöka belysa även detta spörsmål.
Ibland möter man uppfattningen, att det skulle vara möjligt att ange en inkomstnivå,
vid vilken socialpolitiken skulle upphöra att »löna sig» för den enskilde.
Denna tankegång bör belysas vid undersökningen.
Av stor betydelse är frågan, i vilken utsträckning sociala anordningar av servicekaraktär
står till förfogande utan avgifter eller mot avgifter som endast till
någon del täcker kostnaderna. I fråga om den allmänna sjukvården har det varit
ett allmänt omfattat betraktelsesätt, att medicinsk omvårdnad bör stå till förfogande
för var och en, som är i behov därav, utan särskild kostnad — eller i
varje fall till en för alla överkomlig kostnad — vid det tillfälle då vården åtnjutes.
En undersökning av förhållandena även på andra områden kan vara värdefull.
Även i samband med finansieringsfrågorna får man ta upp till bedömning 1 vad
män ändamålsbestämda socialförmåner — t. ex. bostadsrabatter — i dagens läge
är rationellt utformade. Man får också bedöma hur olika begränsningar av sociala
förmåner — t. ex. genom inkomstprövning — påverkar kostnaderna inom ett
bestämt område och i vad mån ändringar på ett område, t. ex. i kostnadsbegransande
syfte, får återverkningar i motsatt riktning på ett annat område. Man bör
givetvis även pröva rimligheten av sådana effekter.
En del .sociala förmåner är inkomstprövade. I en del fall ingår inkomstpröv -
104
Riksdagsberättelsen år 1959
24 ningen som ett led i en mer omfattande behovsprövning, där hänsyn tas också till
sådana faktorer som barnantal, ålder, bostad m. m. Inkomstprövningens syfte är
ibland att minska kostnaderna för de sociala förmånerna, ibland att påverka levnadsnivån
för vissa grupper — t. ex. barnfamiljer — i förhållande till andra.
Inkomstgränsernas innebörd och inkomstprövningens verkningar förändras
allteftersom inkomststrukturen i samhället förändras och nya socialpolitiska anordningar
kompletterar de tidigare. En undersökning om socialpolitikens nuvarande
innebörd bör därför även avse verkningarna och ändamålsenligheten av
gällande regler för inkomstprövning av sociala förmåner, övriga inslag i en allmän
behovsprövning bör också diskuteras i sammanhanget.
Vid en diskussion av inkomstgränserna bör man även belysa deras tekniska
konstruktion. I de fall där inkomstprövningen är knuten till den vid beskattningen
framräknade inkomsten kan det finnas anledning att pröva, om denna konstruktion
alltjämt är ändamålsenlig eller om andra inkomstbegrepp kan ge bättre
resultat.
Måhända bör man i en del fall, där inkomstprövning nu förekommer, pröva helt
andra instrument för behovsmätning eller i varje fall betrakta inkomstprövningen
endast som ett komplement till andra faktorer. Det är ju uppenbart, att en del service
numera knappast kan fås för pengar eller i varje fall inte för måttliga belopp.
Om t. ex. ett behov av hemhjälp uppstår i ett hushåll och den av samhället
tillhandahållna servicen på detta område i någon mån är förbehållen vissa inkomstskikt
— här råder mycket skiftande förhållanden — kan det tänkas att endast
de som har mycket låga inkomster kan få del av servicen. De som har mycket
höga inkomster kan kanske förutsättas i allmänhet ha möjlighet att själva förse
sig med ifrågavarande service — medan mellanskikten råkar i ett svårt läge. Detta
spörsmål bör också beaktas vid utredningen.
De utredningsuppgifter som berörts har i första hand avsett en kartläggning av
den nuvarande socialpolitiken och en diskussion från mera allmänna utgångspunkter
av socialpolitikens lämpliga utformning.
De undersökningar det gäller är i stor utsträckning av sådan karaktär, att de
lämpligen anförtros åt ett utredningsorgan av den typ, som socialstyrelsens båda
statistiska byråer utgör. Åtskilligt material av värde för de undersökningar jag
har skisserat finns redan tillgängligt inom socialstyrelsen och andra statliga verk
och hos kommunala organ samt olika organisationer.
Utredningsarbetet bör emellertid bedrivas under ledning av en för ändamålet
tillsatt kommitté med företrädare för de politiska partierna och för arbetsmarknadens
parter. Kommittén bör kunna utnyttja de nämnda .statistiska byråerna men
måste dessutom i viss utsträckning kunna anlita experter för särskilda undersökningar.
I samband med undersökningarna bör man överväga i vilka former statistiska
undersökningar om socialpolitikens innebörd och verkningar i framtiden bör ske.
Vissa redogörelser, som nu årligen publiceras, synes mig förtjäna en kritisk
granskning. I vissa ämbetsverk insamlas statistiskt material, som kan böra offentliggöras
i större utsträckning än som nu sker.
Kommittén har hållit 4 sammanträden.
Kommittéarbetet fortsätter under år 1959.
25. 1958 års socialförsäkringskommitté
Tillkallade enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 9 maj 1958 för att
utreda vissa frågor rörande invalid- och familjepensioneringen (se Postoch
Inrikes tidn. den 23 maj 1958):
Strand, A. W„ riksgäldsfullmäktig, förste vice talman, led. av I kamm., ordförande; -
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
105
Bengtsson, S. B. I., kontorsföreståndare, led. av II kamm.; J 05
Broberg, B. H. J., överdirektör;
Eliasson, R. A. E., lantmästare, led. av II kamm.;
Königson, T. K., verkstadsarbetare, led. av II kamm.;
Wahlund, S. G. W., f. d. professor, led. av II kamm. (t. o. in. den 29 augusti
1953);
Andersson, M. A., lantbrukare, led. av I kamm. (fr. o. m. den 29 augusti
1958).
Experter:
Lundberg, E. A„ t.f. försäkringsråd;
Kjellström, S. Ä„ byrådirektör.
Sekreterare:
Björhammar, C. A., t. f. byråchef.
Biträdande sekreterare:
Strandberg, S. E„ förste byråsekreterare.
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 9
maj 1958):
Frågan om en allmän pensionsreform förelädes 1958 års riksdag genom Kungl.
Maj:ts proposition nr 55. I propositionen angavs principerna för en dylik reform.
Reformen skulle innefatta förbättringar av folkpensioneringen samt införande
av en lagfäst tilläggspensionering. Det nya pensionssystemet skulle bereda
ålders-, invalid- och fainiljeskydd. I propositionen förutsattes, att ytterligare utredning
skulle ske beträffande olika spörsmål, främst rörande invalid- och familjepensioneringen,
innan detaljerade förslag kunde framläggas.
Riksdagens beslut i anledning av propositionen innebar, att riksdagen tog principiell
ståndpunkt till utformningen i stort av folkpensioneringen, medan däremot
frågan om tilläggspensioneringen icke vann sin principiella lösning. Riksdagsbeslutet
innefattade en rad uttalanden beträffande det fortsatta utredningsarbetet,
vilka uttalanden återfinnes i det av riksdagen i nu angivna hänseenden
godkända utlåtandet från riksdagens särskilda utskott (nr 1).
Riksdagen föreslog sålunda, att invalidpensioneringens problem skulle utredas
snarast möjligt. Utredningen, som enligt riksdagens uppfattning borde vara parlamentariskt
sammansatt, borde bedriva sitt arbete i princip förutsättningslöst.
Emellertid förordades, att utredningsarbetet skulle bedrivas med utgångspunkt
från att den nuvarande inkomstprövningen om möjligt slopades. Därvid uttalades,
att storleken av invalidpensionen i det enskilda fallet i stället torde böra bestämmas
på grundval av en uppskattning av vederbörandes eventuellt kvarstående arbetsförmåga.
Frågan om att mildra det inom folkpensioneringen nu tillämpade
kravet på minst två tredjedels nedsättning av arbetsförmågan för rätt till invalidförmån
borde också övervägas av utredningen. Likaså borde undersökas olika
åtgärder för att åstadkomma ökade möjligheter för vissa grupper att få pension
före 67 år, varvid bland annat frågan om rätt att uttaga ålderspension före nämnda
ålder borde bli föremål för fortsatt utredning. I samband därmed borde utredas
de spörsmål som sammanhänger med frågan om uppskjutet pensionsuttag.
Beträffande invalidpensioneringen framhöll riksdagen vidare, att rehabiliteringen
borde spela en dominerande roll vid invaliditetsbedömningen, och erinrade
därvid om att eu .särskild kommitté, nämligen utredningen om .socialförsäkring
och arbetsanpassning, behandlat frågan om rehabiliteringsåtgärder i anslutning
till sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna. Riksdagen fann det vara ange
-
106
Riksdagsbercittelsen år 1959
[ St 25 läget, att frågorna om rehabiliteringsverksamheten och socialförsäkringen i stort
upptoges till prövning.
Med hänsyn till att utredningsarbetet på invalidpensionsområdet kunde befaras
bli relativt långvarigt hemställde riksdagen att i avvaktan på en mera definitiv
lösning förslag snarast möjligt skulle utarbetas om en provisorisk höjning
av det nuvarande, icke inkomstprövade grundpensionsbeloppet 200 kr. för invalidpension
och sjukbidrag från folkpensioneringen.
Frågan om barntillägg till barn vars försörjare uppbär folkpension — i regel
invalidpension — borde enligt riksdagens mening prövas i samband med den föreslagna
utredningen om invalidpensioneringen m. m.
Vad angår familjepensioneringen föreslog riksdagen, att änkepension till kvinnor,
som blir änkor efter de nya reglernas ikraftträdande, skall utgå utan inkomstprövning.
Vad åter angår förutsättningarna för änkepension till kvinnor, som
blivit änkor dessförinnan, borde enligt riksdagens mening göras en snabbutredning,
vars resultat borde föreligga i sådan tid, att statsmakterna kunde fatta beslut
härom senast hösten 1959.
Fortsatt utredning rörande olika familjepensionsfrågor förordades, bl. a. rörande
änkepensioner i form av engångsbelopp till yngre änkor utan barn, angående
änklingspensioner samt beträffande barnpensioner i sådana fall då den av
föräldrarna avlidit, som icke är den huvudsakliga försörjaren. Spörsmålet huruvida
barnpension skall utgå med högre belopp då båda föräldrarna avlidit borde
enligt riksdagens mening också utredas. Vid det fortsatta utredningsarbetet borde
uppmärksamhet även ägnas frågan om pensionsförmåner åt bl. a. frånskilda
kvinnor, vilkas f. d. make avlider, och kvinnor, som efter omgifte blir änkor för
andra gången.
Riksdagen uttalade att under utredningsarbetet borde upptagas frågan om en
långt gående samordning i materiellt hänseende av de socialförsäkringsgrenar
som ligger varandra närmast, varvid enhetlighet även i fråga om finansiering och
administration borde eftersträvas.
Vidare hemställde riksdagen om skyndsam utredning av frågan om fördelningen
mellan staten och kommunerna av kostnaderna för folkpensioneringen.
För egen del anser jag det vara synnerligen viktigt att ifrågavarande utredningsarbete
kommer till stånd utan dröjsmål. I propositionen rörande pensionsfrågan
föreslogs, att det administrativa utredningsarbetet skulle anförtros åt en
särskild nämnd. Mot inrättande av en sådan nämnd har riksdagen inte gjort
erinran. Jag ämnar i annat sammanhang förorda, att en sådan nämnd inrättas.
Utredningsarbetet torde, i den mån det inte skall ankomma på denna nämnd,
böra anförtros åt en utredning inom socialdepartementet. Utredningen bör erhålla
parlamentarisk sammansättning, och jag föreslår att särskilda utredningsmän
nu utses.
Det utredningsarbete som skall ankomma på utredningsmännen bör omfatta
de frågor, rörande vilka riksdagen enligt vad nu sagts förutsatt att utredning
verkställes, i den mån dessa frågor inte avser administrationen. Utredningen bör
börja med de mera brådskande uppgifterna rörande familje- och invalidpensionerna
inom folkpensioneringen.
Rörande frågan om kommunernas finansiella medverkan bör utredningen hålla
kontakt med 1958 års skatteutjämningskommitté. Vidare bör beaktas det utredningsarbete,
som 1957 års pensionskommitté omhänderhar rörande olika finansiella
spörsmål som sammanhänger med pensionsfrågan.
Utredningen bör bedriva sitt arbete med all möjlig skyndsamhet.
Kommittén har intill den 30 november 1958 hållit 9 sammanträden.
Kommittén har den 10 oktober 1958 avlämnat utredning med förslag angående
förbättrade grundpensionsförmåner in. in. (stencilerad).
Kommittéarbetet beräknas pågå under hela år 1959.
107
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
26. Utredning med uppgift att framlägga förslag till åtgärder i sgfte att J •><;
underlätta för äldre arbetskraft att erhålla anställning hos
statliga verk och institutioner
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 december 1958 för
att framlägga förslag till åtgärder i syfte alt underlätta för äldre arbetskraft
att erhålla anställning hos statliga verk och institutioner (se Post- och Inrikes
tidn. den 20 december 1958):
Ragnå, Nils, personalchef i Sverige radio.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 19
december 1958):
Medelålders och äldre personer — i det följande benämnda äldre arbetskraft —
som av en eller annan anledning mister sin anställning har ofta särskilda svårigheter
att erhålla nytt arbete. Detta är inget nytt problem, men det accentueras
av vår nuvarande befolkningssituation, som bl. a. karakteriseras av att en ökande
andel av våra arbetskraftsresurser kommer att tillhöra de högre åldersgrupperna.
Dessa svårigheter gör sig givetvis starkast gällande under tider med vikande efterfrågan
på arbetskraft, men de förekommer också i andra konjunkturlägen. För
den enskilde innebär det svåra påfrestningar och för samhället slöseri med
värdefulla arbetskraftstillgångar. Åtgärder, som syftar till att underlätta för den
äldre arbetskraften att göra en produktiv insats, framstår därför som en viktig
samhällsuppgift.
Statsmakterna har under senare år vidtagit en rad åtgärder för att söka lösa
den äldre arbetskraftens problem. Sålunda har arbetsförmedlingstjänstemännen
instruerats att i det dagliga förmedlingsarbetet särskilt ge akt på den äldre arbetskraftens
placeringsmöjligheter, en försöksverksamhet med omskolning och
utbildning har påbörjats, vid arkivarbeten och beredskapsarbeten har äldre arbetstagare
beretts sysselsättning osv. Ytterligare åtgärder synes emellertid vara
erforderliga.
Vid överväganden om statsmakternas möjligheter att medverka till en lösning
av den äldre arbetskraftens problem tilldrar sig av naturliga skäl statens roll
såsom arbetsgivare särskild uppmärksamhet. I första hand måste de statliga organen
vid inskränkningar av arbetsstyrkan undvika att diskriminera den äldre
arbetskraften. Någon sådan diskriminering har icke heller förekommit vid de
personalnedskärningar, som gjorts under senare år. Särskilda åtgärder har vidare
företagits för att bereda de friställda annan statlig anställning.
Vid nyrekrytering av personal torde de statliga organen liksom andra arbetsgivare
företrädesvis anställa yngre arbetskraft. Om äldre arbetskraft finge ökade
möjligheter att få anställning hos statliga organ borde detta verksamt kunna bidraga
till att förbättra denna arbetskrafts sysselsättningsmöjligheter. En sådan
rekryteringspolitik från statens sida borde också kunna medverka till att även
andra arbetsgivare förde en liknande politik. Det bör därför utredas huruvida
inte statliga organ vid nyanställning av personal i större omfattning än vad som
nu är fallet skulle kunna anställa äldre arbetskraft. Utredningen bör anförtros
åt en särskild utredningsman.
Behovet av förbättrade placeringsmöjligheter för äldre arbetstagare är så väl
ådagalagt, att utredningsmannen inte synes behöva syssla med denna sida av
problemet. Inte heller bör det vara hans uppgift att framlägga material för att
belysa den äldre arbetskraftens anpassning till arbetslivet. Det torde därför icke
vara nödvändigt att avvakta resultaten av pågående forskningar kring dessa
spörsmål. Utredningsmannens arbete bör i stället koncentreras på att utreda och
framlägga förslag till praktiska åtgärder i syfte att förbättra de äldres möjligheter
att få anställning vid statliga organ.
108
Riksdagsberättelsen år 1959
I K: 1
Kommunikationsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1958
1. Utredning om lämplig förläggningsort för den lokala förvaltningen för
Älvkarleby kraftverk m. in. (1957: I 26; 1958: I 21)
Tillkallad enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 1 juni 1956 för att efter
samråd med vattenfallsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen skyndsamt
framlägga förslag rörande lämplig förläggningsort för följande till statens
vattenfallsverk hörande avdelningar, nämligen förvaltningen för Älvkarleby
kraftverk, stationsmontageavdelningen och stamlinjebyggnaderna.
(Se Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1956):
Söderlund, S. Y., justitieråd.
Sekreterare:
Stiernstedt, S. W. O., byråchef.
Utredningen har den 81 mars 1958 avlämnat en stencilerad P. M. angående
utredning rörande förläggningsort för förvaltningen för Älvkarleby
kraftverk, stationsmontageavdelningen och stamlinjebyggnaderna. Uppdraget
är därmed slutfört.
2. Utredning om statens väginstituts arbetsuppgifter och organisation
(1957: I 28; 1958: I 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 september 1956 för
att verkställa en övesyn av statens väginstituts arbetsuppgifter och organisation
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 september 1956):
Berger O. A., kansliråd.
Sekreterare:
Svedberg N. O., förste revisor.
Utredningen har den 15 september 1958 avgivit betänkande (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredning rörande järnvägslinjen Harmånger—Bergsjö (1957: I 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställa utredning om järnvägslinjens Harmånger—Bergsjö framtida
ställning och därmed sammanhängande spörsmål:
IJngman, J., landshövding, ordförande.
Sekreterare:
Sarbäck, B., byråassistent.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 109
Direktiven för utredningen, se 1958: I K 26. J
Utredningen har under tiden den 1 december 1957—den 30 november
1958 hållit 6 sammanträden. Utredningen har den 26 mars 1958 avgivit yttrande
till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet (stencilerat).
I protokoll den 18 april 1958 beslöt statsrådet att entlediga landshövdingen
Lingman från förenämnda uppdrag samt skulle i anledning
härav förordnandet för byråassistenten Sarbäck att vara sekreterare åt utredningsmannen
anses upphöra. Uppdraget är därmed slutfört.
4. Organisationskommittén för trafiksäkerhet 1958 (1958: I 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 december 1957 för
att verkställa en utredning om trafiksäkerhetsarbetets inriktning och arbetsformer
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 december 1957):
Nordenstam, B. A., landshövding, ordförande;
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Karlsson, F. G., redaktör, led. av I kamm.
Sekreterare:
Thorson, G. A., direktör.
Biträdande sekreterare:
Forss, K. J. R., e. o. länsnotarie.
Direktiven för utredningen, se 1958: I K 27.
Kommittén har i augusti 1958 avgivit betänkande (stencilerat) rörande
trafiksäkerhetsarbetets organisation m. m. Förutnämnda uppdrag är därmed
slutfört.
Angående kommitténs fortsatta arbete, se I In: 53.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1959
5. Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor om järnvägsegendomens värde m. m. (1956: I 3;
1957: I 9; 1958; I 8)
Tillkallad genom Kungl. Maj :ts beslut den 4 augusti 1939 för att efter
av chefen för kommunikationsdepartementet för varje särskilt fall lämnat
uppdrag medverka vid åtgärder i syfte att enhetliggöra det svenska järnvägsnätet:
Bolinder,
N. L., f. d. generaldirektör.
Sekreterare:
Gemzell, Chr., häradshövding.
Lokal: Vadsbo domsagas kansli, Mariestad; tel. 780.
Direktiven för nämnden, se 1940: I K 16.
Nämnden har icke haft något sammanträde under år 1958.
no
Riksdagsberättelsen år 1959
l K: 6 6. 1943 års järnvägskommitlé (1956: I 4; 1957: I 10; 1958: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1943
för att verkställa utredning om bl. a. frågan om breddning av smalspåriga
järnvägar till normalspår (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september
1943):
Malmkvist, E. V., f. d. byråchef, ordförande;
Blomberg, A. M. R., f. d. distriktschef;
Johnsson, P. A., f. d. riksdagsman;
Sandström, K. H., f. d. överingenjör.
Huvudsekreterare:
Gemzell, Chr., häradshövding.
Biträdande sekreterare:
Svensson, J. S., byrådirektör.
Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 60 00; rikssamt. växel
22 64 20, ankn. 1352.
Direktiven för kommittén, se 1944: I K 9 och 1946: I K 10.
Kommittén har under tiden december 1957—november 1958 sammanträtt
3 gånger och har den 29 mars 1958 avgivit ett stencilerat betänkande om
järnvägen Uddevalla—Bengtsfors V.
Kommittén beräknar slutföra sitt arbete våren 1959.
7. Busslinjeutredningen (1956: I 6; 1957: I 11; 1958: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 december 1948
för att verkställa utredning rörande vissa frågor beträffande den yrkesmässiga
biltrafiken (se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Hulterström, A. N. O., landssekreterare, ordförande;
Björkänge, K. A., hemmansägare, led. av II kamm.;
Nilsson, C. O., trafikinspektör, led. av II kamm.
Sekreterare:
Stoltz, A. W., revisionssekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1949: I K 36.
Under tiden december 1957—november 1958 har utredningen avgivit yttrande
i ett 20-tal ärenden angående tillstånd för juridisk person att utöva
linjetrafik för personbefordran med omnibus eller att från fysisk person
övertaga dylikt tillstånd.
8. Stor-Stockholms trafikutredning av år 1949 (1956: I 7; 1957: I 12;
1958: I 11)
Utsedd av Kungl. Maj :t den 18 mars 1949 med anledning av överståthållarämbetets
skrivelse den 15 oktober 1948 att vara ordförande i en av ämbetet,
järnvägsstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms län, poliskammaren i
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 111
Stockholm, Stockholms stad, Stockholms förorters samarbetsnämnd, Stock- I K: 8
holms spårvägar, Stockholm-Roslagens järnvägar och Stockholm-Saltsjöns
järnvägar tillsatt kommitté med uppgift att överlägga med förortstrafiken
sammanhängande frågor:
Nerell, Å. N. J., direktör.
Ledamöter, utsedda av berörda kommuner och trafikföretag:
Andersson, C. A., f. d. drätselkammarordförande;
Berg, G. A., kommunaldirektör;
Berglund, H. J., borgarråd;
Björlin, E. G. A., direktör;
Eliasson, N. J. L., kommunalnämndsordförande;
Elwing, B. G. O., distriktschef;
Garpe, D. A. J., borgarråd;
Gudmundsson, N. H., överingenjör;
von Heland, H. C. S., direktör;
Larsson, Y. G. R., fil. dr, f. d. riksdagsman;
Wahlstedt, G. V. R., direktör.
Suppleant för förortskommunernas representanter:
Blomqvist, G. S. T., försäkringsråd.
Sekreterare:
Samuelson, S. J. E., byråchef.
Lokal: Statens järnvägars distriktskansli, Mäster Samuelsgatan 70; tel.
22 60 00.
Av kostnaderna för utredningen bestrides endast arvodet till ordföranden
av statsmedel, medan övriga utgifter betalas av de i utredningen representerade
parterna.
Beträffande utredningens program, se 1950: I K 30.
Utredningen har under tiden december 1957—-november 1958 hållit 2 sammanträden,
varjämte ett 20-tal sammanträden ägt rum med den särskilda
delegation, som fått i uppdrag att utreda frågan om ev. samordning av den
kollektiva trafikverksamheten i Stor-Stockholm.
Betänkande har framlagts rörande den kollektiva förortstrafiken i stockholmsområdet
(delarna I och II). I första delen har redovisats verkställda
trafiktekniska bedömningar och framförts synpunkter på kapacitets- och
utbyggnadsmöjligheterna i avseende på de kollektiva förortstrafikmedlen
och deras terminalanläggningar. Den andra delen innehåller utredningar och
sammansättningar, som legat till grund för trafikutredningens ställningstagande.
Frågor rörande förbättrad koordination av den kollektiva trafikverksamheten
inom Stor-Stockholm har varit föremål för fortsatta överläggningar
och undersökningar. En särskild delegation har haft till uppgift att sammanställa
synpunkter och material för att belysa möjligheterna härvidlag.
Delegationens utredning beräknas föreligga omkring årsskiftet 1958/59 såsom
bilaga (del III) till trafikutredningens huvudbetänkande.
Utredningen beräknar kunna avsluta sitt arbete i början av år 1959.
112
Riksdagsberättelsen år 1959
I Kl 9 9. Utredningen angående revision av tillämpningskungörelsen till luf tf artsförordningen
(1956: I 9; 1957: I 13; 1958: I 12)
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 13 oktober 1950 att utarbeta förslag till
revision av kungörelsen den 20 april 1928 (SFS nr 85) med vissa bestämmelser
rörande tillämpningen av förordningen den 26 maj 1922 (SFS nr 383)
om luftfart:
Sidenbladh, K. J. E., hovrättsråd.
Särskild sakkunnig för samråd:
Nylén, T., förste byråsekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinken 7; tel. 11 53 27.
Utredningen beräknar att kunna slutföra sitt arbete under första halvåret
1959.
10. 1951 års bgggnadsutredning (1956: I 10; 1957: I 14; 1958: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1951 och
den 21 februari 1958 för att verkställa utredning angående möjligheterna att
förenkla byggnadslagstiftningen och dess tillämpning (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 februari 1951):
Larsson, S., generaldirektör, ordförande;
Agerberg, N., direktör, led. av II kamm. (fr. o. m. den 19 mars 1958);
Aurén, N. E. J., kansliråd;
Gustafsson, G. H., kommunalarbetare, led. av II kamm.;
Johannesson, E. G. V., direktör;
Johansson, B. R. byråchef (fr. o. m. den 19 mars 1958);
Lindqvist, R. H., tekn. dr, f. d. byggnadschef;
Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Ahlberg, C.-F., regionplanedirektör (fr. o. m. den 3 maj 1958);
Borg, E. L., länsarkitekt;
Bosseus, B. W. N., byrådirektör (fr. o. in. den 3 maj 1958);
Buregren, T., byrådirektör (fr. o. m. den 3 maj 1958);
Essunge, N. P. G., byrådirektör (t. o. m. den 2 maj 1958);
Körlof, A. H. V., hovrättsråd;
Romson, R., sekreterare i Svenska stadsförbundet;
Snellman, U. H., byggnadsråd (t. o. m. den 2 maj 1958);
Tobé, E. I., överlantmätare;
Wannfors, E. G., byrådirektör (t. o. m. den 2 maj 1958).
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokals
Direktiven för utredningen, se 1952: I K 24.
Sedan utredningen i juni 1957 avgivit betänkande med förslag till förenklingar
i byggnadslagstiftningen (SOU 1957: 21), har arbetet helt inriktats på
vissa frågor rörande regionplanering m. m., som omnämnts i riksdagens
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet
113
skrivelse den 14 maj 1957, nr 294, och av Kungl. Maj:t hänskjutits till ut- [ K; n
redningen genom skrivelse den 31 maj 1957. För behandling av nämnda
frågor har utredningen under år 1958 sammanträtt inalles 9 dagar.
Utredningsarbetet beräknas icke kunna avslutas förrän tidigast i slutet av
år 1959.
11. 1953 års trafikutredning (1956:1 12; 1957:1 15; 1958:1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa en översyn av riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken (se Postoch
Inrikes tidn. den 24 juni 1953):
Grafström, E. O. H., generaldirektör, ordförande;
Asp, P. E., åkeriägare, led. av II kamm.;
Dillén, B. O., kansliråd, tillika huvudsekreterare;
Hörjel, N. J., statssekreterare (fr. o. m. den 25 januari 1958);
Kollberg, G. N. direktör, led. av II kamm.;
Lindahl, E. R., pofessor;
Meidner, R. A., fil. dr;
Persson, R. V., läderarbetare, led. av I kamm.;
Pålsson, P. O., häradsdomare, led. av I kamm.;
Sjöberg, E. A., ekonomidirektör;
Åselius, K. Hj., f. d. bruksdisponent.
Experter:
Grahn, F. T., e.o. byrådirektör;
Tengblad, S. Å., amanuens (fr. o. in. den 1 oktober 1958);
Thilert, Ch. R., förste kanslisekreterare (t. o. m. den 30 september 1958);
Öster, M. N., överinspektör.
Sekreterare:
Håkansson, H. E. V., fil. lic.;
Nilsson, E., förste kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1954: I K 17.
Inom utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållits
9 plenarsammanträden samt ett flertal sammanträden i särskilda arbetsutskott.
Utredningen har den 26 mars 1958 inför statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
framlagt förslag ang. undersökning om särskilt
taxesystem för samtrafik järnväg—billinje (»Taxemässig samordning av
järnvägs- och biltrafik», 89 sid., stencilerad) samt bar under år 1958 företagit
vissa studieresor och i anledning av remisser avgivit ett flertal yttranden
rörande principfrågor av trafikpolitisk natur.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1959.
S Ii i h ang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
114
Riksdagsberättelsen år 1959
I K: 12 12. Statens byggnadsbesparingsutredning (1956: I 14; 1957: I 17; 1958: I 15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 januari 1954 för att
verkställa en översyn av den statliga och statsunderstödda husbyggnadsverksamheten
och avgiva förslag till åtgärder för att nedbringa kostnaderna
vid denna (se Post- och Inrikes tidn. den 9 februari 1954):
Ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör.
Expert:
Lindh, T. B. E., överingenjör.
Sekreterare:
Rietz-Ödeen, A. M., fru.
Lokal: Kommendörsgatan 30; tel. 61 68 29, 63 24 39, 63 24 29.
Direktiven för utredningen, se 1955: I K 16.
I den serie specialundersökningar, som enligt Kungl. Maj :ts beslut publiceras
i broschyrform, har — utöver de sex föregående år utkomna — under
1958 utgivits den 28 mars Ventilation och anläggningskostnad, den 9 april
Lokaldimensioner och kostnad samt den 28 augusti Enplansbyggnader. Utgivningen
har ej kunnat fullföljas programenligt, då en del av de åt utomstående
fackmän och organisationer uppdragna undersökningarna tagit väsentligt
längre tid än beräknat. Ytterligare fem specialundersökningar pågår
och materialet väntas föreligga i början av nästa år, varefter publicering
successivt kommer att ske.
I enlighet med erhållet medgivande har utredningen låtit trycka en förteckning
över utkomna eller under utgivning varande publikationer, som
ingår i broschyrserien. Förteckningen, som utsänts till statliga och kommunala
byggnadshuvudmän, arkitekter och andra projektorer -—• sammanlagt
5 000 — lämnar en kort orientering om innehållet i och resultatet av
undersökningarna.
Resultaten av undersökningarna jämte av inom utredningen pågående bearbetning
av övriga hithörande problem kommer att sammanfattas i ett
tekniskt-ekonomiskt betänkande, som färdigställs under nästa år.
Parallellt därmed har behandlingen påbörjats av frågor rörande modifiering
av de krav på standard och utrustning, som av tillsynsmyndigheter och
liknande ställs på de olika slagen av offentliga byggnader. I fråga om skolor
har överenskommelse träffats med skolöverstyrelsen om samarbete i detta
hänseende med den revision av gällande normer för skolbyggnader, som
inom styrelsen igångsatts. Även med överstyrelsen för yrkesutbildning och
centrala sjukvårdsberedningen har överenskommits om samarbete på liknande
grunder. Detta arbete beräknas i huvudsak kunna slutföras under
år 1959 eller i början av 1960 och resultatet därefter framläggas i ett fjärde
betänkande.
13. Svenska öresundsdelegationen (1956: I 16; 1957: I 19; 1958: I 16)
Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 mars 1954 för att i samarbete
med den utredningsdelegation, som för ändamålet utsetts från dansk
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 115
sida, utreda förutsättningarna för anordnande av en fast förbindelse mellan J K; 14
Sverige och Danmark över Öresund:
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, förste vice talman, led. av I kamm., ordförande;
Hagstrand,
E. F., expeditionschef;
Hjort, K. G. M., f. d. generaldirektör;
Upmark, E. G. J„ generaldirektör.
Expertgrupp för trafikekonomiska frågor:
Blomqvist, N. G., fil. lic.;
Jarder, J. O., byrådirektör;
Tånneryd, S. A. S., överingenjör.
Expertgrupp för tekniska frågor:
Bengtsson, K. V., vägdirektör;
Björk, J„ civilingenjör (t. o. in. den 30 juni 1958);
Gudmundsson, N. H., överingenjör (fr. o. m. den 1 juli 1958);
Kolm, C. R., f. d. överingenjör;
Reini, S. Å. O., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 juli 1958);
Thulin, C. I., f. d. major.
Sekreterare:
Callans, N. P. A., bankdirektör (t. o. m. den 15 juni 1958);
Wennerhorn, K. O. L., byrådirektör (fr. o. in. den 16 juni 1958).
Biträdande sekreterare:
Nilsson, E., förste kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1955: I K 18.
Delegationen har under tiden 1 december 1957—30 november 1958 hållit
fyra sammanträden, varav ett gemensamt med danska öresundsdelegationen.
Under samma tid har expertgruppen för trafikekonomiska frågor hållit sju
sammanträden och expertgruppen för tekniska frågor tolv sammanträden,
varav tre gemensamt med motsvarande danska expertgrupp.
Utredningsarbetet inom delegationen har numera koncentrerats till undersökningar
rörande två huvudalternativ för en fast förbindelse, nämligen
i lägena Köpenhamn—Malmö och Helsingör—Hälsingborg.
Delegationen beräknar kunna slutföra sitt arbete under år 1960.
14. Utrcdninqen om stadernas väqhållninq (1956: I 19; 1957: I 22;
1958: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 maj 1955 för att
verkställa översyn av bestämmelserna om statsbidrag till väg- och gatuhållningen
i städer och samhällen, som är väghållare, in. in. (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 maj 1955):
Tånneryd, S. A. S., överingenjör, ordförande;
Agerberg, N., direktör, led. av II kamm.;
116
Riksdagsberättelsen år 1959
I K: 14 Carlsson, C. W., direktör;
Hall, G. V., överdirektör;
Hurnble, E. A. S., direktör;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamin.;
Persson, F. J. H., sektionschef, led. av II kamm.
Sekreterare:
Sparre, L. A. S., byrådirektör;
Waldau, G., amanuens.
Lokal: Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel. växel lokalsaint.
22 96 60, rikssamt. 22 98 60.
Direktiven för utredningen, se 1956: I K 19.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 9 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under år 1959.
15. Mopedutredningen (1956: I 21; 1957: I 23; 1958: I 18)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1955 för att
verkställa en allmän översyn av bestämmelserna rörande cyklar med hjälpmotor
samt att därvid jämväl undersöka möjligheterna till en nordisk samordning
(se Post- och Inrikes lidn. den 31 maj 1955):
von Sydow, G., hovrättsråd.
Sekreterare:
Westerberg, Y., e. o. kanslisekreterare.
Experter:
Eberhardt, G. A. S., t. f. rådman;
Lannefors, N. A., f. d. förste bilinspektör.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 rikssamt.
växel 23 62 00.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit överläggningar
med vissa myndigheter, organisationer och företag rörande frågor
som sammanhänga med utredningsuppdraget.
Utredningsarbetet kommer att avslutas under år 1959.
16. Tidningsförordningsutredningen (1956: I 23; 1957: I 24; 1958: I 19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 för att vara
ordförande vid en utredning genom representanter för postverket och tidningarna
rörande en liv tidningsförordning (se Post- och Inrikes tidn. den
31 maj 1955):
Winberg, A. H., överdirektör.
Expert:
af Trolle, U., professor.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 117
Sekreterare: I K: 18
Larsson, G. B., förste byråsekreterare.
Lokal: Generalpoststyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 65 00, rikssamt. växel
22 65 20.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 14
sammanträden med representanter för postverket och tidningarna. Därjämte
har utredningens ordförande och sekreterare tillsammans med vissa av
postverkets och tidningarnas representanter i utredningsarbetet företagit en
studieresa till Finland och Norge och därvid besökt postala myndigheter samt
tidningsföretag.
Utredningen har i november 1958 avgivit betänkande (stencilerat) rörande
den postala tidningsrörelsens organisation och ekonomi innehållande
bl. a. förslag till ny tidningsförordning. Utredningsarbetet fortsätter med utarbetande
av tillämpningsföreskrifter till förordningen.
Utredningen beräknar kunna slutföra sitt arbete i början av år 1959.
17. Postutredningen 1956 (1957: I 25; 1958: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 april 1956 för översyn
av postverkets organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 6 april 1956):
Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör, ordförande;
Andreasson, G. O., linjearbetare: led. av II kamm.;
Berger, O. A., kansliråd;
Löfgren, N. S. J., disponent, led. av II kamm.;
Malmström, C. G., direktör.
Expert:
Djurberg, L. G. H., byråchef.
Sekreterare:
Hultin, G. V., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Telestam, G. L., kontrollör.
Lokal: Postmuseum, L:a Nygatan 6, Stockholm 2; tel. lokalsamt. växel
22 65 00, rikssamt. växel 22 65 20, ankn. 2795.
Direktiven för utredningen, se 1957: I K 25.
Utredningen i sin helhet liar under tiden december 1957—november 1958
hållit 14 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas komma att fortgå under år 1959.
18. Vägmarksersättningskommittén (1957: I 27; 1958: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa bl. a. viss översyn av vägmarksersättningssakkunnigas betänkande,
del I, angående grunder för bestämmande av ersättning för upplåtelse av
väginark in. in. (Se Post- och Inrikes tidn, samma dag):
Schirén, G. U., vattenrättsdomare, ordförande;
118
Riksdagsberättelsen år 1959
1 Kl 18 Hjelm, K. G. L., professor;
Johansson, J. H., överlantiiiätare;
Kalderén, L. G., budgetsekreterare;
Svengren, G.-O., byrådirektör;
Zachrison, S. J. G., agronom.
Expert:
Larsson, F. G., professor.
Sekreterare:
Persson, J. L., hovrättsassessor.
Lokal: österbygdens vattendomstol, Vasagatan 52, Stockholm; tel.
10 60 11.
Direktiven för utredningen, se 1957: I K 27.
Kommittén har under tiden den 1 december 1957—den 30 november 1958
hållit 8 sammanträden, därav ett gemensamt med 1954 års fastighetsbildningskommité.
Vid lantbrukshögskolan och tekniska högskolans institution för fastighetsteknik
pågår vissa för utredningsuppdraget erforderliga ekonomiska undersökningar,
till vilka särskilt anslag erhållits.
Kommitténs arbete beräknas fortsätta under år 1959.
19. Delegation för förhandlingar med Stockholms stad rörande vissa byggnads-
och markfrågor, markdelegationen (1957: I 30; 1958: I 24)
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 23 november 1956 för att
ingå i en delegation med uppgift att företräda staten vid förhandlingar med
Stockholms stad rörande vissa mellan staten och staden föreliggande byggnads-
och markfrågor samt inkomma med de förslag, till vilka förhandlingarna
kunna föranleda:
Johansson, J. H., överlantmätare;
Renlund, R. G., generaldirektör;
Larsson, S., generaldirektör (fr. o. in. den 3 januari 1958).
Expert:
Sundeil, C. E. Y., intendent (fr. o. m. den 1 september 1958).
Sekreterare:
Arrhenius, K. G. H., kanslichef;
Sundeil, C. E. Y., intendent (t. o. m. den 31 augusti 1958);
Mårdh, G. A., byrådirektör (fr. o. in. den 1 september 1958).
Lokaler: Djurgårdsnämnden; tel. 10 55 91 och Byggnadsstyrelsen; tel.
växel 54 05 60.
Under tiden november 1957—oktober 1958 har förhandlingar med av
Stockholms stad utsedda delegerade ägt rum vid 17 tillfällen. Delegationen
bär dessutom sammanträtt 22 gånger. Därjämte har av delegationen och
stadens delegerade utsedda subdelegerade sammanträtt vid ett flertal tillfällen.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 119
Med skrivelse den 22 februari 1958 har delegationen till statsrådet och J ](•
chefen för kommunikationsdepartementet överlämnat ett förslag angående
markbvten med Stockholms stad. Avtalsförslaget har (prop. 1958: 136) med
riksdagens godkännande den 28 juli 1958 godkänts av Kungl. Maj:t.
Med skrivelse den 7 juli 1958 har delegationen vidare till statsrådet och
chefen för kommunikationsdepartementet överlämnat ett förslag till tilläggsavtal
i anslutning till det mellan dåvarande djurgårdskommissionen och
Stockholms stads förliandlingsdelegerade träffade, av Kungl. Maj :t den 18
juni 1937 godkända avtalet angående exploatering av Mariebergs- och Konradsbergsområdena
i Stockholm. Avtalsförslaget har därefter den 12 september
1958 godkänts av Kungl. Maj :t.
Efter därom av Stockholms högskolas förhandlingskommitté gjord hemställan
har delegationen genom samråd biträtt kommittén i dess arbete.
De pågående förhandlingarna berör ett flertal olika byggnads- och markfrågor.
Delegationens arbete beräknas pågå under år 1959.
20. Utredningen angående Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,
SMHI-utredningen (1958: I 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 maj 1957 för att
verkställa en översyn av Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts
arbetsuppgifter och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 23 maj
1957):
Renlund, R. G., generaldirektör, ordförande;
Hesselbom, K. E., elverkschef, led. av I kamm. (t. o. m. den 14 oktober
1957);
Pettersson, A. G., skyddskonsulent, led. av I kamm. (fr. o. nr. den 15 oktober
1957);
Wirseen, Å., kansliråd.
Sekreterare:
Björnson, L.-E., förste revisor.
Lokal: Riksräkenskapsverket; tel. 23 34 70.
Direktiven för utredningen, se 1958: I K 25.
Utredningen har under tiden den 1 november 1957—den 31 oktober 1958
hållit 18 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under våren 1959.
21. 1957 års trafikngkterhctskommitté (1958: I 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 december 1957 för
att verkställa översyn av lagstiftningen om trafiknykterhet och därmed sammanhängande
frågor:
Rylander, A. O. E., borgmästare, led. av II kamm., ordförande;
Alemyr, S. R., rektor, led. av II kamm.;
120
Riksdagsberättelsen år 1959
I Kl 2L Eliasson, L. M., förutvarande statsråd, led. av II kamm.;
Ewerlöf, E. H. E., fru, f. d. ledamot av II kamm.;
Vinberg, E. T., byråchef.
Sekreterare:
Olsén, E. G. B., hovrättsassessor.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för kommittén, se 1958: I K 28.
Kommittén har under tiden t. o. m. november 1958 hållit 6 sammanträden.
Sedan särskilda medel härtill erhållits, har under år 1958 påbörjats
vissa för kommitténs arbete erforderliga statistiska undersökningar om risken
för återfall i rattfylleri m. m.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete tidigast under år 1959.
22. Märstadelegationen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 januari 1958 med
uppgift att samordna frågor rörande utbyggnaden av ett samhälle i närheten
av storflygplatsen vid Halmsjön, Arlanda:
Danielson, G., landshövding, ordförande (avliden den 18/9 1958);
Westerlind, E. A., landshövding, ordförande (fr. o. m. 2/12 1958);
Falk, G., t.f. landssekreterare, vice ordförande (fr. o. m. den 23/9 1958);
Experter:
Ahlberg, C.-F., regionplanedirektör;
Almgren, N. H., ordförande i Märsta kommunalfullmäktige;
Garpe, D. A. J., borgarråd;
Granath, E. A., länsbostadsdirektör;
Jansson, T. M., ordförande i Märsta kommunalnämnd;
Sörenson, S., byråchef;
öhrström, K. L., byråchef;
Svanberg, S.-F., direktör i Scandinavian Airlines System.
Lokal: Länsstyrelsen i Stockholms län; tel. 22 73 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
25 oktober 1957):
Vidare har givits uttryck för att staten i görligaste mån skall underlätta tillkomsten
av erforderliga bostäder, skolor och sociala anordningar i syfte att den
vid Halmsjön sysselsatta personalen skall kunna beredas bosättningsmöjligheter
i flygplatsens närhet.
Beträffande dessa bosättningsmöjligheter har under tidigare skeden av storflygplatsfrågans
handläggning väckts tanken på en särskild samhällsbildning vid Rosersberg.
Valet av denna lokalisering byggde på vissa förutsättningar i fråga om
bansystem, flygvägar och bullerstörningar, som icke längre torde vara aktuella.
I stället förefaller nu ett läge i anslutning till Märsta stationssamhälle vara den
lämpligaste platsen för en vidare samhällsbildning. Frågan är föremål för närmare
undersökning inom regionplanekontoret.
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 121
Av representanter för Märsta kommun har jag inhämtat, att förutsättningarna | 03
för att snabbt komma igång med utbyggnad av samhället kan bedömas som goda.
Kommunen äger en del för exploatering lämpliga markområden och bebyggelseplaner
finns i viss utsträckning redan fastställda eller under utarbetande. Även
möjligheterna att snabbt ordna vattenförsörjning och avlopp för en väsentligt
utökad befolkning inom kommunen förefaller ligga gynnsamt till. Kommunen har
dessutom visat ett positivt intresse att göra aktiva insatser för att bereda avsevärt
ökade bosättningsmöjligheter och därtill ansluten samhällelig service inom området.
Avsikten är att ett särskilt organ med representanter från kommunen, regionplanekontoret,
luftfartsstyrelsen och SAS skall bildas för att underlätta samordningen
av de med denna utbyggnad förbundna frågorna.
Delegationen har under tiden 24 januari—30 november 1958 hållit 3 sammanträden;
särskilda utskott ha sammanträtt 2 gångar och flera mindre
konferenser ha hållits.
Delegationen beräknar slutföra sitt arbete år 1963.
23. Svenska ledamöterna i skandinaviska flygtaxekommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ls bemyndigande den 21 mars 1958 att såsom
svenska ledamöter ingå i en skandinavisk kommitté med uppgift att
undersöka möjligheterna att åstadkomma enhetliga principer för beräkning
av de kostnader, som bör åvila luftfarten för utnyttjande av de civila flygplatserna
i Danmark, Norge och Sverige, samt att jämväl taga upp härmed
sammanhängande frågor, som kan aktualiseras under utredningsarbetets
gång:
So renson, S., byråchef;
öhrström, K. L., byråchef.
Sekreterare:
Swarting, S. E. V., amanuens.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Kommittén har under år 1958 sammanträtt i Köpenhamn den 13 maj och
20—21 november, i Oslo den 4 september samt i Stockholm den 3—4 oktober.
Arbetet beräknas fortgå under år 1959.
122
Riksdagsberåttelsen år 1959
1 Fi: l
F inansdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1958
1. Utredning av vissa frågor rörande folkbokföringsväsendet
(1956: I 11; 1957: I 14; 1958: I 10)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1951:
von Otter, S. F., kammarrättsassessor.
Expert:
Wanngård, T., kyrkoherde.
Utredningsuppdraget har överflyttats på uppbördsorganisationskommittén
(jfr I Fi 41).
2. 1956 års LKAB-delegation (1957: I 32; 1958: I 23)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 13 april 1956 för att bevaka statens intressen
vid det förfarande som föranledes av statens inlösen av Trafikaktiebolaget
Grängesberg—Oxelösunds stamaktier i Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag (se Post- och Inrikes tidn. den 14 april 1956):
Lindh, G. B. T., advokat, ordförande;
Lindskog, B. V., generaldirektör (avliden den 2 maj 1958);
Samuelsson, G. Y., generaldirektör.
Experter:
von Porat, S. A. krigsråd;
von Sydow, G., avdelningschef;
öhrling, P. O., aukt. revisor.
Sekreterare:
Skiöld, L. O. R., förste kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för delegationen, se 1957: I Fi 32.
Delegationen har under tiden november 1957—december 1958 hållit 14
sammanträden.
Sedan enighet numera uppnåtts mellan delegationen och TGO rörande
storleken av den ersättning, som staten hade att utgiva till TGO för de bolaget
före den 1 oktober 1957 tillhöriga stamaktierna i LKAB, har delegationen
med skrivelse den 18 december 1958 till Kungl. Maj :t överlämnat förslag
till avtal mellan svenska staten och TGO rörande slutlig reglering av
ersättningen för dessa aktier samt förordat att avtalet godkännes för statens
del. Delegationen har därmed slutfört sitt uppdrag.
123
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
3. De sakkunniga med uppdrag att verkställa en översyn i vissa I pj
hänseenden av valutalagstiftningen (1957: I 33; 1958: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj 1956 med
uppdrag att verkställa en översyn i vissa hänseenden av valutalagstiftningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 13 juni 1956):
Öhman, F. G. H., ordförande i näringsfrihetsrådet, f. d. regeringsråd, ordförande;
Holmqvist,
E. B., studiesekreterare, led. av I kamm.;
Joge, S. F., vice riksbankschef.
Experter:
Rosenberg, K. G., häradshövding;
Lindholm, L. E. A., banktjänsteman.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Fi 33.
De sakkunniga har under året hållit 6 sammanträden.
Utredningen har den 30 oktober 1958 avlämnat en promemoria om betingelserna
för valutalagens tillämpning (stencilerad). Uppdraget är därmed
slutfört.
4. 1956 års sakkunniga för taxeringsorganisationen i Stockholm
(1957: I 35; 1958: I 26)
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 29 juni 1956 för att verkställa utredning
och inkomma med förslag rörande de åtgärder, som erfordras för att
inom Stockholms stad genomföra den organisation med särskilda taxeringsnämnder,
biträdda av taxeringsassistenter, varom för landet i övrigt
numera stadgas i taxeringsförordningen den 23 november 1956:
Baekkevold, A. F., skattedirektör, ordförande;
Löfstedt, G., landskamrerare;
Blomqvist, C. G., byråchef, tillika sekreterare.
Biträdande sekreterare:
Scholander, A. H. E., förste taxeringsinspektör.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Fi 35.
Utredningen har under tiden november 1957—maj 1958 hållit 12 sammanträden.
De sakkunniga har den 14 maj 1958 avgivit betänkande med förslag till
ändrad taxeringsorganisation i Stockholm (stencilerad). Uppdraget är
därmed slutfört.
5. 1957 års skatteutredning (1958: I 32)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 januari 1957 för
att verkställa utredning rörande möjligheterna att i skattelagstiftningen
införa rätt till förlust- och resultatutjämning (se Post- och Inrikes tidn.
den 23 januari 1957):
124
Riksdagsberättelsen år 1959
I Fil 5 Utredningsman:
Hedborg, G. T., regeringsråd.
Sakkunniga:
Andersson, K.-O., agronom;
Berg, F. L. V., direktörsassistent;
Bergqvist, E. G., direktör;
Björnesjö, K. G. F., civilekonom;
Edqvist, G., sekreterare;
Frithiofson, K., statssekreterare;
Henrikson, G. A., direktör;
af Klercker, B., jur. dr;
Lundell, S. V., byråchef;
Oscarsson, S., lantbrukare;
Söderberg, R. O., generalkonsul.
Sekreterare:
Sandström, C. O., regeringsrättssekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Fi 32.
Utredningen har under året haft 5 plenarsammanträden. Härutöver har
utredningsmannen vid ett flertal tillfällen sammanträtt med någon eller
några av de sakkunniga. Utredningen har den 9 oktober 1958 avlämnat
betänkande om förlust- och resultatutjämning (SOU 1958:35). Uppdraget
är därined slutfört.
6. 1957 års utredning för avbetalningsregler inom bilhandeln (1958: I 39)
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 6 september 1957 med uppdrag att inkomma
med förslag till åtgärder i syfte att vinna garantier för en tillämpning
inom bilhandeln i dess helhet av de regler för en begränsning av avbetalningshandeln
som avtalats eller kunna komma att avtalas mellan staten
och vederbörande branschsammanslutningar:
Lindstedt, A., kommerseråd, ordförande;
Dillén, B. O., kansliråd;
Rosenquist, B. F., direktör.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 6
sammanträden.
Utredningen har den 27 november 1958 avgivit en promemoria med förslag
till åtgärder i angivna syfte (stencilerad). Uppdraget är därmed slutfört.
7. 1958 års indexutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 april 1958 för att
verkställa utredning rörande beräkning av dels en för indirekta skatter och
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
125
subventioner korrigerad konsumentprisindex samt dels indexserier med di- [ JTj
rekta skatter minus sociala förmåner:
Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande;
Fastbom, E. L., t. f. byråchef;
Malmquist, S. G., professor.
Expert:
von Hofsten, E. A. G., byråchef.
Sekreterare:
Pettersson, B. A. G., aktuarie.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 11
april 1958):
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 mars 1958 har socialstyrelsen hemställt, att
styrelsens uppdrag att beräkna konsumentprisindex måtte utvidgas till att jämväl
avse en serie av prisindextal med borträknande av vissa indirekta skatter enligt en
i skrivelsen angiven metod. För den händelse införandet av en sådan indexserie
anses böra föregås av ytterligare överväganden, föreslår styrelsen, att Kungl. Maj:t
måtte föranstalta om en utredning av frågan.
Socialstyrelsen anger i sin skrivelse olika motiv för att som ett komplement till
nuvarande konsumentprisindex även redovisa en serie som rensats från indirekta
skatter och eventuellt också kompletterats med subventioner och som sålunda i viss
mån skulle göra indextalet oberoende av förskjutningar av skattetrycket från indirekta
till direkta skatter och vice versa. Även enligt min mening synes det finnas
ett allt påtagligare behov av att redovisa en indexserie med en sådan innebörd
och jag anser, att det skulle innebära en värdefull statistisk service, om socialstyrelsen
presenterade en indexserie, som på något sätt rensats från indirekta
skatter och kompletterats med subventioner. Den skulle användas både vid ekonomisk
analys och vid olika typer av indexbindningar i de fall vederbörande parter
skulle finna detta lämpligt.
Socialstyrelsen har i sin skrivelse redovisat sin avsikt att någon gång om året
göra vissa approximativa kalkyler angående de direkta skatternas inverkan på
prisindextal för olika inkomstskikt och familjetyper. Detta skulle ligga i linje med
det principprogram som tidigare antagits för indexberäkningarna på grundval av
de förslag som framlades av 1952 års indexkommitté. Det vore enligt min mening
av stort allmänt intresse, om socialstyrelsen löpande redovisade indexserier som
även inkluderade de direkta skatternas verkningar, varvid man måhända borde
sikta mot beräkningar för ett fåtal specificerade inkomstlägen och familjetyper.
Även en sådan indexserie torde i viss mån bli oberoende av förskjutningar av
skattetrycket mellan indirekta och direkta skatter.
Med ovannämnda kompletteringar skulle sålunda den statistiska informationen
på konsumentprisområdet omfatta (1) nuvarande indexserie som en grundläggande
serie för konsumentpriserna, (2) en totalserie, där den grundläggande konsumentprisindex
rensats för indirekta .skatter men kompletterats med subventioner,
samt (3) en eller flera typserier där den grundläggande serien kompletterats
med direkta skatter, som salderats för vissa sociala förmåner, såsom barnbidrag
och folkpensioner. De kompletterande serierna kunde förslagsvis utföras kvartalsvis
med december 1955 som bas. Ett införande av dessa serier skulle i själva verket
innebära en viss anknytning till tidigare praxis, då socialstyrelsen presenterade
en serie över levnadskostnaderna inklusive direkta skatter och sociala förmåner
samt riksbanken en serie över konsumentpriserna exklusive indirekta skatter
och inklusive subventioner.
126
Kiksdagsberättelsen år 1959
i Fi:
Beräkningar av det slag som jag här antytt är emellertid, såsom framhållits i
socialstyrelsens skrivelse, förenade med flera problem av både principiell och
praktisk innebörd. Det förekommer både gränsdragningssvårigheter och svårigheter
att tolka de olika seriernas innebörd. Utan tvekan måste sådana serier, såsom
socialstyrelsen uttrycker saken, få en rätt konventionell karaktär. Samtidigt som
det är angeläget att finna en praktiskt framkomlig väg för att tillgodose ett uppenbart
behov av utvidgad prisstatistisk service, är det givetvis av den största betydelse,
att skönsmässiga avgöranden icke ingår i det löpande arbetet med att beräkna
indexserierna, vilket skulle införa ett icke önskvärt element av godtycklighet
i dessa. Man bör sträva efter att redan från början klart ange de regler som skall
användas vid beräkning av de olika indexserierna. Liksom vid beräkningarna av
den allmänna konsumentprisindexen bör eventuella frågor rörande tillämpningen
av gällande grunder hänskjutas till indexnämnden för avgörande.
Det skulle enligt min mening vara av intresse att utöver metoder av det slag
som socialstyrelsen arbetat med i sitt förslag även pröva framkomligheten av den
väg som i en bilaga till socialstyrelsens skrivelse anges som »klumpmetoden». Därmed
torde avses en korrektion med hjälp av de under en viss period till statsverket
och kommunerna inflytande indirekta skatterna med tillägg för de av de
offentliga myndigheterna utbetalade subventionerna. Det är möjligt, att man härigenom
skulle kunna uppnå en likartad beräkningsprocess för de båda av mig
föreslagna kompletterande slagen av indexserier.
Enligt min mening föreligger behov av ytterligare utredning, innan kompletterande
indexserier av den typ som jag i det föregående behandlat kommer till
stånd. Jag föreslår därför, att nu berörda spörsmål göres till föremål för utredning.
Uppdraget bör anförtros åt en mindre kommitté, som rymmer statistisk och ekonomisk
sakkunskap. Utredningen bör senast den 1 oktober 1958 framlägga preciserade
förslag om hur de två typer av serier, som jag här berört och som båda i
görligaste mån bör vara oberoende av förskjutningar i beskattningen från indirekt
till direkt och vice versa, lämpligen skall definieras och beräknas. Fasta regler
bör därvid anges för omfattningen av de indirekta skatter och subventioner respektive
de direkta skatter och sociala förmåner som skall beaktas.
Utredningen har hållit 15 sammanträden varjämte överläggningar mellan
enskilda ledamöter, experten och sekreteraren ägt rum.
Utredningen har den 24 oktober 1958 avgivit betänkande »Nettoprisindex»
(SOU 1958: 36). Uppdraget är därmed slutfört.
8. Översyn av gällande bestämmelser om särskilda investeringsfonder för
ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar m. m.
Tillkallad av Kungl. Maj:t den 6 juni 1958 med uppdrag att verkställa
översyn av gällande bestämmelser om särskilda investeringsfonder för ersättande
av förlorade inventarier och lagertillgångar in. in.:
Lundell, S. V., byråchef.
Utredningsmannen har i en den 30 september 1958 avlämnad promemoria
redovisat utredningens resultat (stencilerad). Uppdraget är därmed
slutfört.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
127
I Fl: 9
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1959
9. Skattelagssakkunniga (1956: I 10; 1957: I 13; 1958: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1950 för att
biträda med en teknisk revision av kommunalskattelagen in. in. (se Postoch
Inrikes tidn. den 20 mars 1950):
Björne, F. H., kammarrättsråd, ordförande;
Lindquist, N. G., kammarrättsråd (t. o. m. den 26 november 1958);
Eklund, E. G., kammarrättsassessor.
Lokal: Finansdepartementet; tel. 20 75 45.
Direktiven för utredningen, se 1951: I Fi 29.
De sakkunniga bär avlämnat en den 26 november 1958 dagtecknad promemoria
(stencilerad) angående avdragsrätt vid beskattningen för vissa
medlemsavgifter och bidrag. De sakkunniga avser att inom den närmaste
tiden avlämna förslag rörande behandlingen i beskattningshänseende av
studiekostnad in. in.
Samråd mellan ledamöterna har förekommit så ofta anledning därtill
förelegat.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1959.
Såsom en särskild sektion inom skattelagssakkunniga med uppdrag att
verkställa översyn av gällande bestämmelser om beskattningen av kraftverk
in. in. har enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 mars 1957 tillkallats:
Fredelius,
B., regeringsrättssekreterare.
Experter:
Hartzell, H., vattenrättsråd;
Zickerman, S. O. G., vattenrättsingenjör.
Sektionens lokal: Finansdepartementet; tel. 22 45 00.
Samråd mellan utredningsmannen och experterna har förekommit så
ofta anledning därtill förelegat.
Utredningsarbetet i denna del beräknas vara slutfört under första halvåret
1959.
Såsom en särskild sektion inom skattelagssakkunniga med uppdrag att
utreda vissa spörsmål rörande inkomstberäkningen i förvärvskällan jordbruksfastighet
har enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 mars 1958
tillkallats:
Norgren, C. A., landskamrerare, ordförande i sektionen;
Lindholm, G., länsassessor.
Expert:
Ericson, F. L., e. o. byråchef (fr. o. in. den 18 september 1958).
Sekreterare:
Sagnert, S. E., förste taxeringsinspektör.
Sektionens lokal: Länsstyrelsen i Malmö; tel. växel 73 300.
Sektionen utreder möjligheten att vid kontantmässig redovisning av in -
128
Riksdagsberättelsen år 1959
1 Fi: kom st av jordbruksfastighet införa rätt till värdeminskningsavdrag för
kostnaderna för anskaffning av döda inventarier. Utredningsarbetet i denna
del beräknas kunna slutföras under våren 1959.
10. Utredning angående översyn av lösen- och stämpelförordningarna
(1956: 1 16; 1957: I 16; 1958: I 11)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa utredning angående översyn av lösen- och stämpelförordningarna
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 juni 1953):
Regner, N. I., justitieråd.
Experter:
Wildeman, N. C. E., byråchef;
von Olter, S. F., kammarrättsassessor.
Sekreterare:
Wernlund, S. A., t. f. kammarrättsassessor.
Lokal: Finansdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7,
2 1/2 tr.; tel. 20 56 29.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Fi 32.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1959.
11. 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna (1956: I 17;
1957: I 17; 1958: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1953 för att
verkställa utredning rörande de statliga företagsformerna (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 juli 1953):
Olsson, K. J., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Edström, W. S., direktör, f. d. riksdagsman;
Eriksson, G. L., t. f. expeditionschef;
Flyboo, T. V., ombudsman;
Hesselbom, K. E., elverkschef, led. av I kamm.;
Oredsson, H. E., överdirektör;
Stenberg, N. G., direktörsassistent, led. av II kamm.;
Tunhammar, E. W., direktör;
Wahrendorff, J. H. A., hemmansägare, led. av II kamm.
Experter:
Ernulf, T. G., hovrättsråd;
Hagnell, H., fil. lic., led. av II kamm. (fr. o. in. den 7 februari 1958);
Håstad, E. W., landshövding, led. av II kamm.
Sekreterare:
Björk, L., e. o. byrådirektör (fr. o. in. den 7 februari 1958);
Hagnell, H., fil. lic., led. av II kamm. (t. o. m. den 6 februari 1958).
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
129
Biträdande sekreterare: I Fi: 13
Andersson, L. O., civilekonom;
Bergman, S. C., e. o. byråsekreterare;
Björk, L., e. o. byrådirektör (t. o. m. den 6 februari 1958);
Brodd, K. A., e. förste byråsekreterare;
Tersman, R. F. B., fil. lic., e. o. byrådirektör.
Lokal: Finansdepartementet; tel. 20 40 37, 20 84 79 och 20 53 87.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Fi 33.
Utredningen har under tiden 1 december 1957—30 november 1958 hållit 17
sammanträden.
Under 1958 har utredningen avgivit utlåtande med anledning av vad i
riksdagens revisorers den 16 decemher 1957 dagtecknade berättelse yttrats
angående den statliga administrationen för nykterhetsvård in. m. (§ 28).
Utredningen beräknar kunna slutföra sitt arbete under år 1959.
12. 1953 års skatteflyktskommitté (1956: I 18; 1957: I 18; 1958: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1953
för att utreda frågan om införande i skattelagstiftningen av bestämmelser
mot skatteflykt och opåkallade skattelättnader (se Post- och Inrikes tidn.
den 6 oktober 1953):
Strömberg, S. J. M., direktör, f. d. regeringsråd, ordförande;
Anneli, E. H., taxeringsintendent;
Geijer, E. E. K. R., bankdirektör, f. d. assessor.
Sekreterare:
Ekman, S. G., kammarrättsfiskal.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Fi 34.
Kommittén, som är sysselsatt med genomgång av utkast till betänkande,
har under tiden 16 november 1957—21 november 1958 hållit 5 sammanträden.
Kommittén beräknar kunna slutföra sitt arbete under år 1959.
13. 7954 års bryggeriutredning (1956: I 21; 1957: I 19; 1958: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 augusti 1954 för att
verkställa en utredning rörande bryggeriernas företagsform och vissa därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 18 och 19 oktober
1954):
Cardelius, E. C. F., överdirektör, ordförande;
Elmfeldt, B., direktör;
Engkvist, J. G. V., målarmästare, led. av II kamm.;
Englund, E. W., fil. dr, f. d. riksdagsman;
II liihana till riksdagens protokoll 1959. 1 samt.
RiksdaKaberättelsen
130
Riksdagsberättelsen år 1959
I Fi: 13 Erbacke, K. G., direktör;
Karlsson, K. I., förbundsordförande;
Lindvall, Y., fabrikör;
Pettersson, J. W., lantbrukare, led. av II kamin.
Experter:
Fischerström, H. R., t. f. förste aktuarie (fr. o. m. den 1 maj 1958);
Fridolin, H. R., t. f. byrådirektör;
Goldberg, L., professor (fr. o. m. den 30 maj 1958).
Sekreterare:
Hillbo, A. O., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Edstrand, K.-I., förste byråsekreterare.
Lokal: Kontrollstyrelsen; tel. växel 23 64 60.
Direktiven för utredningen, se 1955:1 Fi 27.
Utredningen har under tiden den 1 december 1957—den 30 november 1958
hållit 12 sammanträden. Undersökningar rörande bryggeriindustriens vinstförhållanden,
förekomsten av ölmissbruk samt de allmännyttiga kafébolagens
verksamhet beräknas bli slutförda omkring årsskiftet 1958/59. Utredningen
har med stöd av Kungl. Maj :ts medgivande den 24 oktober 1958
företagit en resa till Finland för studium av där tillämpad ölmonopolreglering.
Utredningen beräknar kunna slutföra sitt arbete under år 1959.
14. 1955 års stadsutredning (1956: I 22; 1957: I 20; 1958: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 januari 1955 för att
verkställa utredning om städernas särskilda skyldigheter och rättigheter i
förhållande till staten (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1955):
Björck, K. A. W., f. d. generaldirektör, ordförande;
Bendz, E., direktör, f. d. borgmästare;
Löfqvist, I., t. f. generaldirektör.
Experter:
Adner, N. G., byrådirektör;
Bohman, H. Å., kammarråd;
Brissman, B. H., kronokamrerare;
Edling, N. P. J., kammarråd.
Sekreterare:
Villner, S. V., taxeringsintendent.
Biträdande sekreterare:
Gustafsson, Å. G., amanuens.
Lokal: Finansdepartementet; tel. 21 66 83.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Fi 22.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 9 sammanträden.
Hittills har utarbetats bl. a. de kapitel som röra begreppet »städernas
privilegier» samt donations jorden, tolagsersättningen och tullhus
-
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 131
byggnadsskyldigheten. Vidare har yttrande avgivits över ett av 1956 års sak- I Fj; ig
kunniga för taxeringsorganisationen i Stockholm avgivet betänkande. Av
mera väsentliga frågor, som kräver ytterligare överväganden, kan nämnas
städernas skyldigheter beträffande uppbörds- och domstolsväsendet. Utredningen
har därvid även att beakta pågående arbete inom andra utredningar
såsom t. ex. stadsdomstolsutredningen. Med hänsyn till nu anförda förhållanden
har utredningen funnit sig böra räkna med att dess arbete kommer
att fortgå under hela år 1959.
15. Delegation för förhandlingar rörande kvarteret Kungl. Myntet
(1956: I 25; 1957: I 22; 1958: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 juni 1955 att såsom
medlemmar av en särskild förhandlingsdelegation förhandla med
Stockholms stad rörande den framtida dispositionen av kvarteret Kungl.
Myntet i Stockholm och därmed sammanhängande frågor m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 juni 1955):
Öhman, G. B. överdirektör, ordförande;
Wirseen, Å., kansliråd;
Persson, R. V., bankofullmäktig, led. av I kamm.
Expert:
Lallerstedt, L.-E., arkitekt.
Sekreterare:
Edelsvärd, O. A., byrådirektör.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. växel 22 45 00 (ankn. 17 62).
Förhandlingsdelegationen har under tiden januari—oktober 1958 hållit
12 sammanträden.
Förhandlingarna med Stockholms stad beräknas kunna slutföras vid
årsskiftet 1958/59.
Överläggning har ägt rum med ordföranden i lokaliseringsutredningen rörande
statlig verksamhet samt med nämnda utredning in pleno.
Betänkande, innefattande resultatet av de med Stockholms stad förda förhandlingarna
samt förslag till förläggning av mynt- och justeringsverket och
riksbankens sedeltryckeri och till disposition av kvarteret Kungl. Myntet, är
under utarbetande.
16. 1955 års myntverksutredning (1956: I 26; 1957: I 23; 1958: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1955 med uppdrag
att verkställa utredning rörande organisationen av mynt- och medaljtillverkningen
ävensom övriga å mynt- och justeringsverket nu ankommande
uppgifter (se Post- och Inrikes tidn. den 27 juni 1955):
öhman, G. B., överdirektör, ordförande;
Wirseen, Å., kansliråd;
Elmgren, B. F., överlärare, led. av I kamm.
132
Riksdcigsberättelsen år 1959
I Fi: 16 Experter:
Ager, J. P. H., överingenjör;
Jägerskiöld, S. A. F., docent.
Sekreterare:
Edelsvärd, O. A., byrådirektör.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 17 62),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Fi 26.
Utredningen har under tiden januari—oktober 1958 hållit 9 sammanträden.
Överläggningar har ägt rum mellan myntverksutredningen och postutredningen
1956. Den med stöd av Kungl. Maj:ts medgivande den 1 november
1957 med anlitande av särskild teknisk expertis igångsatta undersökningen
rörande de driftstekniska och driftsekonomiska möjligheterna av en sammanslagning
av riksbankens sedeltryckeri och postverkets frimärkstryckeri
har slutförts under hösten 1958.
Diskussion har ägt rum mellan myntverksutredningen och ordföranden
i den med stöd av Kungl. Maj :ts beslut den 9 maj 1958 igångsatta utredningen
med uppdrag att verkställa översyn av den statliga provningsverksamheten
och dess organisation.
Myntverksutredningens arbete är intimt förknippat med det arbete, som
fullgöres av delegationen för förhandlingar rörande kvarteret Kungl. Myntet.
I den överläggning som denna delegation haft med ordföranden i lokaliseringsutredningen
rörande statlig verksamhet har även myntverksutredningens
samtliga ledamöter deltagit.
Arbete pågår med utarbetande av myntverksutredningens betänkande.
17. Utredningen angående redogöraransvaret m. m.
(1956:I 27; 1957:I 24; 1958:I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning rörande redogöraransvaret och anmärkningsprocessen
jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 7
juli 1955):
Eckerberg, E. L., regeringsråd, ordförande;
Wikström, C. T., kammarrättsråd;
Ehnbom, E. B. A., byråchef.
Sekreterare:
Widmark, P. S. W., t. f. kammarrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 13; tel. 20 19 04.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Fi 27.
Utredningen har under tiden 15 november 1957—15 november 1958 hållit
19 sammanträden. Utredningen har avgivit utlåtande över skolförfattningssakkunnigas
promemoria angående de allmänna läroverkens ekonomiska
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
133
förvaltning samt yttrande över besvärssakkunnigas betänkande om förfa- J Pj; Jg
randet vid konsumtionsbeskattning (SOU 1957: 50).
Utredningens arbete beträffande redogöraransvaret och anmärkningsprocessen
beräknas kunna slutföras under år 1959.
18. Stabiliseringsutredningen (1956: I 31; 1957: I 26; 1958: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 augusti 1955 med
uppdrag att utreda spörsmål sammanhängande med den fulla sysselsättningens
ekonomi m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 september 1955):
Vahlberg, G. E., generaldirektör, ordförande;
Adamsson, H„ förbundsordförande;
Boo, F. I., förste assistent, led. av I kamm.;
Ekström, T. A., fil. kand. (ersättare för Meidner under tiden 20 oktober—20
december 1957);
Ewerlöf, K. G., direktör, led. av I kamm.;
Giesecke, C.-S., direktör;
Gustafson, S. H., bankkamrer, led. av II kamm.;
Hansson, S. F., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lemne, M. H„ landshövding (t. o. m. den 7 november 1958);
Meidner, R. A., fil. dr (med undantag för tiden 20 oktober—20 december
1957) ;
Nilsson, Å., förbundsordförande;
Olsson, S. O. B., generaldirektör;
Stensgård, A. A. H., direktör;
Sundén, O. R., direktör, f. d. statssekreterare;
Thorsson, Inga M., borgarråd, led. av II kamm. (t. o. m. den 7 november
1958) ;
Thunholm, L.-E., bankdirektör.
Experter:
Dickson, H. A. E„ professor;
Faxén, K.-O., fil. dr;
Holgersson, N. H., direktör;
Holmberg, P. H. A., sekreterare;
Nilstein, A. H„ sekreterare;
Rehn, L. G., fil. lic.;
Wickman, H. K., förste forskningsassistent;
Västhagen, N. E. B., professor.
Huvudsekreterare:
Odhner, C.-E. T., agr. lic.
Biträdande sekreterare:
Spendrup, K. A„ förste byråsekreterare (t. o. in. den 31 december 1957);
Klackenberg, S. L., amanuens (fr. o. m. den 1 maj 1958).
134
Riksdagsberättelsen år 1959
I Fi: 18 Lokal: Finansdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
20 95 29 (huvudsekr.), 20 65 73 (bitr. sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1956: I Fi 31.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 15
sammanträden. Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1959.
19. Kommittén för maskinell databehandling
(1956: I 32; 1957: I 27; 1958: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 oktober 1955 för
att verkställa utredning rörande statsförvaltningens behov av databehandlingsmaskiner
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 31 oktober 1955):
Cardelius, E. C. F., överdirektör, ordförande;
Linden, K. G., expeditionschef;
Velander, F. E. H„ professor.
Experter:
Bruno, G. F., byrådirektör;
Helleberg, N., ekonomidirektör;
Lindgren, A. S. V., byrådirektör;
Lindvall, K. E., byrådirektör;
von Otter, S. F„ kammarrättsassessor;
Thorson, T. A. R., byråchef;
Ubbe, S., förrådsdirektör;
Westerberg, O. H., trafikinspektör.
Sekreterare:
Hävermark, K. G. J :son, byråchef.
Biträdande sekreterare:
Brand, W., ingenjör (t. o. m. den 30 juni 1958);
Dahlström, Å. V., byrådirektör;
Dopping, S. P. O., matematiker (fr. o. in. den 1 juli 1958).
Lokal: Kontrollstyrelsen; tel. växel 23 64 60.
Direktiven för utredningen, se 1956:1 Fi 32.
Kommittén har under tiden november 1957—oktober 1958 hållit 40 sammanträden.
Överläggningar har ägt rum med ett flertal myndigheter, kommittéer,
maskinfirmor m. fl. i olika frågor på databehandlingsområdet. Genom
experterna i kommittén har kontakt uppehållits med de arbetsgrupper,
som tillsatts inom olika verk för undersöknings- och förberedelsearbeten
för elektronisk databehandling.
Särskilda promemorior angående aktuella frågor inom kommitténs verksamhetsområde
har uppgjorts och tillställts berörda verk och myndigheter.
Utlåtanden i vissa ärenden har avgivits efter remiss.
Kommittén räknar med att avgiva betänkande i ämnet under år 1959.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
20. Utredning av frågan rörande internordiska flyttningsbetgg
(1957: I 29; 1958: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 mars 1956 för att
såsom sakkunniga ingå i ett utskott, sammansatt av representanter för de
nordiska länderna, för utredande av frågan rörande internordiska flyttningsbetyg:
Olsson,
A. E., byråchef;
von Otter, S. F., kammarrättsassessor.
Lokal: Kanslihuset, Marieberg, Stockholm K; tel. 52 79 55.
De i utskottet ingående representanterna för Norge och Sverige har under
året korresponderat rörande en del detaljfrågor.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1959.
135
1 Fi
21. Översyn av lagstiftningen rörande straff för olovlig införsel och
utförsel av varor (1957:1 31; 1958: I 22)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 april 1956 med uppdrag
att utarbeta förslag till ny lagstiftning rörande straff för olovlig införsel
och utförsel av varor (se Post- och Inrikes tidn. den 27 april 1956):
Walberg, K. E., byråchef.
Expert:
Alexandersson, A. F. H., byrådirektör.
Sekreterare:
Jungefors, S. L. S., e. o. hovrättsassessor.
Lokal: Generaltullstyrelsen, tullvärdekontoret, Stockholm 2; tel. 24 00 00.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Fi 31.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under första halvåret
1959.
22. Utredning om avsättning av viss del av statens vinst å malmbrytningen
i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag till stöd för utvecklings- och
forskningsarbete inom näringslivet (1957: I 34; 1958: I 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj 1956 för att
verkställa utredning rörande avsättning av viss del av statens vinst å malmbrytningen
vid Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags gruvor till en fond
för statligt stöd till utvecklings- och forskningsarbete inom näringslivet
med beaktande av de speciella förhållandena i norra Sverige (se Post- och
Inrikes tidn. den 28 maj 1956):
Åsbrink, P. V., riksbankschef, ordförande;
Jansson, B. I., led. av II kamm.;
Åselius, K. Hj., bruksdisponent.
Sekreterare och sakkunnig:
Ljungberg, E. G., civilingenjör.
136
Riksdagsberättelsen år 1959
T Fl! 22 Lokal: Ingeniörsvetenskapsakademien, Grevturegatan 14, Box 5073, Stockholm
5; tel. 67 09 10.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Fi 34.
Utredningen har under år 1958 hållit ett sammanträde och företagit vissa
förberedande undersökningar.
Utredningen beräknar kunna framlägga förslag i frågan under år 1959.
23. 1956 års rationaliseringsutredning (1957: I 36; 1958: I 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
överväga den statliga rationaliseringsverksamlietens organisation och fortsatta
bedrivande (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1956):
Nordlander, M. I. C.-H., generaldirektör, ordförande;
Carlsson, H. F., fabrikör, f. d. riksdagsman;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Löfqvist, I., t.f. generaldirektör;
Olsson, Eugen, direktör;
Regnéll, C. G., bankdirektör, led. av II kamm.;
Rubbestad, A. L., lantbrukare, led. av II kamm.;
Wärn, T. G., direktör, f. d. statssekreterare.
Experter:
Dahlberg, P. A., kanslichef;
Insulander, E. I., krigsråd;
Jerdenius, K. E., statskommissarie;
Lindbergson, K. A., överdirektör;
Tammelin, P. A. V., t.f. kanslichef;
Wildeman, N. C. E., byråchef.
Huvudsekreterare:
Wildeman, N. C. E., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Månsson, P. S., förste kanslisekreterare.
Lokal: Statens jordbruksnämnd, Artillerigatan 42, Stockholm; tel. lokalsamt.
växel 22 55 60, rikssamt. växel 22 57 60 (huvudsekreteraren); finansdepartementet;
tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (biträdande
sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1957: I Fi 36.
Utredningen har under tiden 15 november 1957—14 november 1958 hållit
8 sammanträden.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under början av år 1959.
24. 1956 års statistikkommitté (1957: I 37; 1958: I 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 augusti 1956 och
den 14 juni 1957 för att verkställa utredning rörande den officiella statisti
-
137
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
kens omfång, utformning och grad av centralisering (se Post- och Inrikes J pj; 35
tidn. den 22 augusti 1956):
Svennilson, S. I., professor, ordförande;
Ohlsson, P. T. I., överdirektör, jourhavande ledamot (t. o. m. den 9 maj
1958);
Ekström, T. A., fil. kand.;
Mellqvist, S. A., förste kontorist, led. av II kamm. (fr. o. in. den 4 oktober
1958);
Moberg, S. T., byråchef;
Möller, Y. A., chefredaktör, led. av I kamm. (t. o. m. den 3 oktober 1958);
Ringström, K. G., byråchef;
Wadstein, N., ekonomidirektör;
Wold, H. O. A., professor (t. o. m. den 26 september 1958).
Experter:
Aldestam, N. A., byråchef;
Bredal-Bauer, J. F., byråchef (fr. o. in. den 10 maj 1958);
Eriksson, B. A., kommerseråd;
Holmstedt, G. F., t.f. byråchef;
Wallander, J. R., fil. dr.
Sekreterare:
Lindahl, K. O. R., e. 0. förste aktuarie.
Biträdande sekreterare:
Herner, E. Eva M., e. o. aktuarie;
Leissner, C. H., redaktör.
Lokal: Riksräkenskapsverket; tel. växel 23 34 70.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Fi 37.
Kommittén har under tiden december 1957—november 1958 hållit 7 sammanträden.
Dessutom har sammanträden ägt rum inom olika arbetsutskott.
Kommittén har under hösten 1958 sammanträffat med fem större statistikproducerande
verk, varvid bl. a. dessas administrativa användning av statistiska
uppgifter diskuterats. Utlåtande i vissa ärenden har avgivits efter remiss.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1959.
25. W56 års fondutredning (1957: I 38; 1958: I 29)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 oktober 1956 med
uppdrag att verkställa utredning rörande den statliga fondförvaltningen och
vissa därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10 oktober
1956):
Wulff, K. E., bankinspektör.
Experter:
Faxelius, A., byråchef;
Kull, B., statskommissarie;
138
Riksdagsberättelsen år 1959
I Fi: 25 Lundgren, K. Å., bankdirektör;
Widlund, S. O., riksgäldsdirektör.
Sekreterare:
Resare, B. C. M., förste kanslisekreterare.
Lokal: Bank- och fondinspektionen; tel. utredningsmannen 62 43 12, sekreteraren
lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Fi 38.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 7 sammanträden.
Den första delen av utredningens arbete, omfattande de statliga
donationsfonderna, befinner sig i sitt slutskede. Utredningsarbetet i övrigt
beräknas fortgå under år 1959.
26. Utredning rörande befogenheterna för Konungariket Sveriges stadshgpotekskassa
att placera till kassans reservfond hörande medel, m. m.
(1957; I 40; 1958: I 30)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1956 med
uppdrag att verkställa utredning rörande befogenheterna för Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och därmed jämförliga institutioner att placera
reservfondsmedel (se Post- och Inrikes tidn. den 3 januari 1957):
Öhman, F. G. H., ordförande i näringsfrihetsrådet, f. d. regeringsråd.
Expert:
Borggård, G. R., lagbyråchef (fr. o. m. den 25 april 1958).
Sekreterare:
Borggård, G. R., lagbyråchef (t. o. m. den 24 april 1958);
Grotander, C.-G., hovrättsassessor (fr. o. m. den 25 april 1958).
Lokal: Riksdagens tredje lagutskott; tel. växel 22 46 00.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Fi 40.
Utredningen beräknar kunna slutföra sitt uppdrag i början av år 1959.
27. Budgetkommittén (1958: I 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 januari 1957 för
ätt verkställa utredning av frågan om en omläggning av riksdagens budgetarbete
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 januari 1957):
Westerlind, E. A., landshövding, ordförande;
Bengtson, T. S., redaktör, led. av I kamm.;
Håstad, E. W., landshövding, led. av II kamm.;
Malmborg, O. J. N., f. d. folkskollärare, led. av II kamm.;
Renlund, R. G., generaldirektör;
Sehlstedt, O. A., landshövding, led. av II kamm.
Sekreterare:
Oredsson, S. M., budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Paulsson, G. V. V., förste kanslisekreterare.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
139
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel J Fil g9
23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Fi 31.
Kommittén har under tiden december 1957—november 1958 hållit 6 sammanträden
in pleno. överläggningar har hållits med representanter för de
fyra demokratiska partiernas riksdagsgrupper. Utredningsarbetet beräknas
kunna avslutas under första halvåret 1959.
28. Uppdrag att utarbeta en översikt över utländsk lagstiftning angående
konjunktur politisk reglering av avbetalning shandeln (1958: I 33)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 mars 1957 med uppdrag att
utarbeta en översikt över utländsk lagstiftning angående konjunkturpolitisk
reglering av avbetalningshandeln:
Baarsen, F., byråchef.
Lokal: Munkbrogatan 2; tel. 22 36 20.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1959.
29. Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet (1958: I 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 april 1957 för att
verkställa utredning rörande lokaliseringen till orter utanför Stockholmsområdet
av statliga ämbetsverk och annan statlig verksamhet (se Post- och
Inrikes tidn. den 6 maj 1957):
Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;
Ahldin, K. E. H., ombudsman;
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Brodd, K. A., förste byråsekreterare;
Gustafsson, J. A. T., pastor, led. av II kamm.;
Hagberg, E. B., direktör, led. av I kamm.;
Hedlund, E. Å., sekreterare;
Larsson, S., generaldirektör (fr. o. m. den 31 januari 1958);
Nilsson, E. Hj., f. d. förman, led. av I kamm.;
Olsson, S. O. B., generaldirektör;
Vahlberg, G. E., generaldirektör;
Åkerman, R. O. R., generalmajor;
samt Johansson, B. R., byråchef, och Snellman, U. H., byggnadsråd, såsom
ersättare för Olsson respektive Larsson.
Experter:
Ekdahl, O. G., kansliråd (fr. o. in. den 3 oktober 1958);
Strandmark, E., statsåklagare (fr. o. in. den 14 mars 1958).
Sekreterare:
Swanstein, S. N. S., länsassessor.
140
Riksdag sberättelsen år 1959
1 Fi: 29 Biträdande sekreterare:
Croneborg, K. O. R., amanuens (fr. o. in. den 17 juli 1958);
Petersson, O. H. E., t. f. kansliråd;
Sunesson, A. L., e. o. förste byråsekreterare;
Åhslund, B. A. A., kapten (fr. o. m. den 15 oktober 1958).
Lokal: Statsrådsberedningen; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (ankn. 10 48).
Direktiven för utredningen, se 1958: I Fi 34.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 10 sammanträden.
Utredningen, som avgivit utlåtanden i ett flertal remitterade ärenden, avser
att under första halvåret 1959 avgiva delbetänkande rörande vissa lokaliseringsfrågor.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1959.
30. 1957 års sambeskattningsrevision (1958: I 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 maj 1957 för att
verkställa utredning rörande förvärvsavdraget och därmed sammanhängande
frågor på familjebeskattningens område (se Post- och Inrikes tidn. den
18 juni 1957):
Wilkens, S. P. A., regeringsråd, ordförande;
Andersson, M. A., lantbrukare, led. av I kamm.;
Holmqvist, A. Mary S., fru, led. av II kamm.;
Höjer, Gerda, ombudsman, led. av II kamm.;
Järdler, S. A., förbundsdirektör;
Sjödahl, H. L. E., f. d. lektor, led. av I kamm.;
Östman, F. O., kanslichef.
Expert:
Edlund, C. B., extra förste aktuarie.
Sekreterare:
Gisser, P. J. Y., t. f. kammarrättsassessor.
Lokal: Finansdepartementet; tel. 10 47 79.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Fi 35.
Revisionen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 7 sammanträden
i Stockholm, varjämte revisionen jämlikt särskilt medgivande
under tiden 11—15 augusti 1958 sammanträtt i Simrishamn.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1959.
31. 1957 års filmstödutredning (1958: I 36)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1957 med uppdrag
att verkställa utredning rörande fortsatt stöd åt svensk filmproduktion
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1957):
Älmeby, H. V. B., direktör, f. d. överdirektör.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
141
ExPerter: I Fi: 33
Dymling, C. A., direktör (fr. o. m. den 24 maj 1958);
Elhvyn, C.-O., advokat (fr. o. m. den 18 oktober 1958);
Elmgren, A. F., direktör (fr. o. m. den 24 maj 1958);
Pettersson, E. A., direktör (fr. o. m. den 24 maj 1958);
Skoglund, E., t. f. direktör och chef för statens biografbyrå (fr. o. in. den 24
maj 1958);
Widhe, Etti, fru (fr. o. in. den 24 maj 1958). (
Sekreterare:
Björnson, L.-E., förste revisor.
Biträdande sekreterare:
Nygren, G. I., amanuens.
Lokal: Riksräkenskapsverket; tel. 23 34 70.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Fi 36.
Utredningsmannen har hållit sammanträden med representanter för Föreningen
Sveriges filmproducenter, Sveriges biografägareförbund, Barnfilmkommittén
m. fl. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har chefen för
finansdepartementet genom beslut den 23 maj och den 17 oktober 1958 ställt
erforderlig expertis till utredningsmannens förfogande.
Utredningen beräknar framlägga sitt betänkande i början av år 1959.
32. 1957 års fastighetsskattesakkunniga (1958: I 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställa utredning om fastighetsbeskattningens avveckling (se Post- och
Inrikes tidn. den 12 juli 1957):
Åbjörnsson, C. V., rättsavdelningschef, ordförande;
Järdler, S. A., förbundsdirektör;
Reuterswärd, E. A. P., kammarrättsassessor.
Expert:
Edlund, C. B., extra förste aktuarie.
Sekreterare:
Hjortsberg, A. F. E., taxeringsintendent.
Biträdande sekreterare:
Malmberg, C. L. E., landskanslist (fr. o. m. den 21 april 1958).
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (sekreteraren
ankn. 17 16), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Fi 37.
De sakkunniga har under tiden december 1957—november 1958 hållit 11
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1959.
33. Kreditmarknadsutredningen (1958: I 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 september 1957 för
att framlägga förslag till konkreta åtgärder för att utvidga den långa kapitalmarknaden
(se Post- och Inrikes tidn. den 18 september 1957):
142
Riksdagsberättelsen år 1959
I Fi: 33 Sköld, P. E., led. av II kamm., ordförande;
Apelqvist, K. A. S., direktör;
Aronsson, S. A., direktör;
Björkman, T. V. E., direktör, f. d. professor;
Browaldh, T., bankdirektör;
Lemne, M. H., landshövding;
Norbeck, N. O. A., bankdirektör;
Westerlind, E. A., landshövding;
Wärn, T. G., direktör, f. d. statssekreterare;
Åsbrink, P. V., riksbankschef.
Experter:
Ekdahl, O. G., kansliråd (fr. o. in. den 4 januari 1958);
Enroth, G. O., e. o. byrådirektör (fr. o. m. den 4 januari 1958);
Lundström, N. G. Ä., byrådirektör (fr. o. m. den 4 januari 1958);
Westerlind, N. P., hovrättsassessor (fr o. m. den 17 juni 1958).
Sekreterare:
Kragh, B. B. V., fil. dr, avdelningschef.
Biträdande sekreterare:
Gustafsson, Å. G., amanuens.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (sekreteraren
ankn. 13 48, biträdande sekreteraren ankn. 13 87), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Fi 38 samt anförande av statsrådet
Sträng till statsrådsprotokollet den 16 maj 1958, då Kungl. Maj:t uppdrog åt
utredningen att inom ramen för sitt arbete jämväl beakta möjligheterna att
förbättra jordbrukets försörjning med långfristiga krediter (se Post- och
Inrikes tidn. den 28 maj 1958).
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 8
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under år 1959.
34. Fastighetstaxeringssakkunniga av år 1957
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 15 november 1957 för att med ledning av
fastighetstaxeringsnämndernas och fastighetsprövningsnämndernas protokoll
och övriga tillgängliga handlingar verkställa undersökning av taxeringsutfallet
på landsbygden vid 1957 års allmänna fastighetstaxering:
Hagberg, E., professor;
Sköld, T., lantbruksdirektör.
Lokal: Statens skogsforskningsinstitut, Stockholm 51; tel. 34 98 30.
De sakkunniga har under tiden 1 december 1957—30 november 1958 hållit
7 sammanträden, varvid vissa förberedande arbeten beslutats och riktlinjer
uppdragits för den fortsatta utredningen.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1959.
143
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
35. 1958 års skatteutjämningskommitté £ pj.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 december 1957 att
såsom sakkunniga verkställa utredning rörande den kommunala skatteutjämningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1958):
Nilsson, G. V., landshövding, ordförande;
Carlsson, C. E., led. av I kamm. (fr. o. m. den 11 juli 1958);
Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm. (t. o. m. den 10 juli 1958);
Holmqvist, E. B., studiesekreterare, led. av I kamm.;
Järdler, S. A., förbundsdirektör;
Lothigius, C.-W., hemmansägare, led. av II kamm.;
Persson, N., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Stenius, J.-E. E., kansliråd;
Sundberg, E. D., drätseldirektör;
Wiklund, O. W., sågverksarbetare, led. av II kamm.
Experter:
Sundberg, P. B., taxeringsintendent (fr. o. m. den 3 november 1958);
Edlund, C. B., extra förste aktuarie (fr. o. m. den 13 juni 1958).
Sekreterare:
Lindholm, R. S., t. f. biträdande taxeringsintendent (fr. o. m. den 9 april
t. o. m. den 30 november 1958).
Lokal: Storkyrkobrinken 7; tel. 11 43 75 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 20
december 1957):
Vissa åtgärder har redan vidtagits för att minska ojämnheterna i det kommunala
skattetrycket. Sålunda har det sedan länge funnits möjlighet att lämna
särskilda skattelindringsbidrag åt synnerligt skattetyngda kommuner. Dessa bidrag
har lämnats i ganska begränsad omfattning och närmast avsett att mildra
alltför påtagliga verkningar av ett högt skattetryck i de ekonomiskt sett sämst
ställda kommunerna. Under senare år har de huvudsakligen utgått till vissa kommuner
i Norrbottens län. I riksstaten för innevarande budgetår har för denna
bidragsgivning anvisats ett anslag på tre miljoner kronor. Vidare må nämnas att
en viss lättnad eller utjämning i den kommunala skattebördan kunnat vinnas genom
en differentiering efter den kommunala bärkraften av olika statsbidrag. En
liknande skatteutjämnande effekt har man sökt uppnå vid utformningen av reglerna
för det kommunala bidraget till folkpensioneringskostnaderna. Detta bidrag
är sålunda på samma sätt differentierat med hänsyn till den kommunala bärkraften,
mätt i antalet skattekronor per invånare. En utjämning sker även i fråga
om den kyrkliga utdebiteringen för prästlönekostnaderna. Genom den från och
med år 1952 genomförda nya kommunindelningen, vilken bl. a. syftat till att skapa
bärkraftiga kommunala förvaltningsenheter, har slutligen en viss lokal utjämning
i den kommunala skattebördan kunnat uppnås.
Trots detta är emellertid skillnaderna i skattetrycket kommunerna emellan betydande.
Den sammanlagda kommunala utdebiteringen enligt 1956 års beslut varierar
sålunda i de olika kommunerna mellan 8:20 och 19: 15 kronor per skattekrona,
alltså en skillnad på över 10 kronor per skattekrona. I 45 av rikets primärkommuner
understiger nämnda utdebitering 10 kronor per skattekrona medan
den i inte mindre än 60 kommuner överstiger 15 kronor.
144
Riksdagsberåttelsen år 1959
I I i: :S5
Den väsentligaste anledningen till det ojämna kommunala skattetrycket har ansetts
vara kommunernas olika tillgång på skatteunderlag. Det genomsnittliga antalet
skattekronor per invånare i rikets kommuner uppgår enligt 1956 års taxering
till 41:43 men variationerna mellan olika kommuner är även i detta avseende
mycket betydande. Skattekraften enligt nämnda taxering varierar sålunda mellan
11:52 och 149: Öl skattekronor. I inte mindre än 42 kommuner understiger skattekraften
20 skattekronor per invånare medan den i 77 kommuner överstiger 45
skattekronor.
I diskussionerna rörande den kommunala skatteutjämningen har plägat framhållas
att en utjämning huvudsakligen kan uppnås på tre olika vägar, nämligen
genom en annan fördelning av beskattningsföremålen olika kommuner emellan,
genom ett återställande av den skatteutjämnande effekten hos vissa nu utgående
speciella statsbidrag (respektive kommunbidrag) samt genom införandet av ett
allmänt statsbidrag till kommunerna för motvägande av skatteunderlagsskillnaderna.
Frågan om beskattningsfö remålens fördelning mellan kommunerna
har ingående behandlats av kommunalskatteberedningen i dess tidigare
omnämnda betänkande. Beredningens förslag lades emellertid aldrig till grund
för någon lagstiftning i ämnet utan reglerna i 1928 års kommunalskattelag är alltjämt
gällande på detta område. Då frågan om den kommunala skatteutjämningen
nu skall upptagas till allsidig utredning synes det ofrånkomligt att även reglerna
om skatteobjektens fördelning mellan kommunerna får bli föremål för omprövning.
Vid utredningen bör i första hand de förslag som framlades av kommunalskatteberedningen
granskas mot bakgrunden av den ekonomiska utveckling
som därefter ägt rum. Självfallet bör emellertid utredningen vara oförhindrad att
föreslå även andra utvägar för en lösning av den interkommunala beskattningen.
Jag vill i detta sammanhang nämna att på ett viktigt område utredning redan
pågår om den kommunala beskattningsrättens fördelning mellan flera kommuner.
Jag avser här den utredning rörande vattenfallsfastigheternas beskattning, som
verkställes av en särskild sektion inom skattelagssakkunniga. Även den nyligen
igångsatta utredningen om fastighetsskattens avveckling kan komma att beröra
problem, som har ett nära samband med skatteutjämningsfrågorna. Samråd bör
därför äga rum med dessa båda utredningar.
Såsom tidigare nämnts har staten genom skatte underlagsgraderade
statsbidrag till skilda kommunala ändamål sökt åstadkomma en viss utjämning
mellan kommunerna. Detsamma är förhållandet med det kommunala bidraget
till folkpensioneringskostnaderna. Mot den nuvarande konstruktionen av reglerna
för dessa bidrag har från kommunalt håll anmärkts, att den fortskridande
förändringen av penningvärdet medfört en avsevärd förskjutning av kostnadsfördelningen
mellan staten och kommunerna till de senares nackdel. I yttrande till
statsutskottet i anledning av de vid 1956 års riksdag väckta motionerna i skatteutjämningsfrågan
har skattelindringsnämnden redogjort för en av nämnden verkställd
undersökning beträffande penningvärdeförändringens inverkan på de kommunala
bidragen till folkpensioneringskostnaderna. Nämnden har konstaterat att
kommunerna i allmänhet förlorat på den av inkomstutvecklingen framkallade förskjutningen
i kostnadsfördelningen. Den extra börda, som sålunda kommit att
åvila kommunerna, har enligt nämndens mening blivit så mycket mera ogynnsam
som den i jämförelsevis högre grad drabbat de svagaste kommunerna och kontinuerligt
skärpt skillnaderna i det kommunala skattetrycket. Enligt nämndens mening
kan utvecklingen antagas vara i princip likartad beträffande de skatteunderlagsgraderade
statsbidragen.
Å andra sidan är det uppenbart, att den successiva utbyggnad som skett med
statliga bidrag av exempelvis sjukförsäkringen, ålderdoms- och invaliditetspensioneringen,
arbetslöshetsförsäkringen samt andra arbetslöshetsbekämpande åt
-
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 145
gärder m. m. inneburit en väsentlig ekonomisk lättnad inte minst för kommuner J 35
med svagt skatteunderlag.
De här påtalade förhållandena synes nödvändiggöra en omprövning av grunderna
för de skatteunderlagsgraderade statsbidragen (respektive kommunbidragen).
Utredningen bör kartlägga förhållandena på här ifrågavarande område och
framlägga de förslag vartill undersökningarna kan ge anledning. Härvid bör beaktas
betydelsen av enkla regler. Vid planläggningen av utredningens arbete
måste självfallet uppmärksammas att statsmakterna — såsom ett resultat av i annat
sammanhang verkställda utredningar — kan komma att besluta om ändrade
grunder för vissa skatteunderlagsgraderade bidrag innan utredningen hunnit slutföra
sitt arbete. Så kan bland annat tänkas bli fallet beträffande vissa anläggningsbidrag
till kommunerna samt beträffande de kommunala bidragen till folkpensionskostnaderna
vid en eventuell omläggning av folkpensionsförmånerna. Detsamma
gäller frågan om fördelningen av kostnaderna för polisväsendet, som nyligen
upptagits till behandling genom särskilt tillkallade sakkunniga.
I olika sammanhang har hävdats att en effektiv utjämning av det kommunala
skattetrycket icke kan uppnås enbart genom speciella åtgärder av nu angivet slag.
Dessa åtgärder måste, har man ansett, kompletteras med ett allmänt statsbidrag
med skatteutjämnande effekt.
Vilka möjligheterna är att införa ett dylikt mera generellt bidrag är givetvis i
första hand en statsfinansiell fråga. Med hänsyn till de betydande kostnader som
statsverket iklätt sig för den kommunala ortsavdragsreformen kommer utrymmet
för ytterligare statsbidragsgivning till kommunerna under de närmaste åren att
vara ytterst begränsat. I själva verket torde läget få bedömas så att införandet
av ett allmänt statsbidrag med skatteutjämnande effekt knappast kan ifrågakomma
annat än i samband med att ställning tages till en slutlig avveckling av de statsbidrag,
som utgår i anledning av ortsavdragsreformen. Såsom förutsatts vid genomförandet
av denna reform bör en utredning om de kommunala skatteutjämningsproblemen
även avse frågan om en fortsatt reducering av dessa bidrag. I
vilken takt detta kan ske måste bland annat bedömas mot bakgrunden av den effekt,
som kan komma att uppnås genom andra åtgärder för skatteutjämning än
nu avsedda generella bidrag.
Om utredningen skulle finna att en slutlig avveckling av statsbidragen i anledning
av ortsavdragsreformen nödvändiggör en ökad bidragsgivning med skatteutjämnande
syfte bör det ankomma på utredningen att framlägga förslag om hur
en sådan bidragsgivning tekniskt bör anordnas. Utredningen bör därvid även ta
ställning till om det nuvarande särskilda skattelindringsbidraget åt synnerligt
skattetyngda kommuner skall bibehållas eller, vilket synes vara att förorda, inarbetas
i ett allmänt skatteutjämnande statsbidrag. Utredningen bör även — om så
befinnes lämpligt — kunna föreslå inarbetande av andra statsbidrag och över
huvud eftersträva enkla regler.
I detta sammanhang torde jag få beröra en alldeles speciell fråga. Såsom närmare
framgår av propositionen nr 97 till innevarande års rikdag har ortsavdragsreformen
föranlett utfärdandet av speciella bestämmelser för beräknandet av skatteunderlagsgraderade
statsbidrag och kommunala bidrag till folkpensioneringskostnaderna
(jfr kungörelsen den l(j maj 1957, nr 206). Skattelindringsbidragen
åt synnerligt skattetyngda kommuner har uttryckligen undantagils från dessa bestämmelser.
Utredningen om den kommunala skatteutjämningen bör, som förutsatts
i propositionen, till övervägande uppta frågan om ortsavdragsreformen bör
löranlcda en liknande provisorisk justering i nu gällande grunder för beräkning
av skattelindringsbidragen. Denna del av uppdraget bör redovisas i sådan tid att
eventuellt förslag kan föreläggas 1959 års riksdag.
Beträffande övriga delar av uppdraget bör hinder inte möta att redovisa detsamma
i etapper. Under alla förhållanden bör utredningen i sin helhet vara slut
II)
Uihang till riksdagens protokoll / samt.
KikH
146
Riksdagsberättelsen år 1959
T Fl''* 35 förd i sådan tid att i varje fall 1964 års riksdag kan taga ställning till frågan
A A* om en fortsatt avveckling efter år 1965 av skatteersättningen i anledning av ortsavdragsreformen
och därmed förbundna åtgärder i skatteutjämnande riktning.
Kommittén, som under tiden 10 april—30 november 1958 hållit 3 sammanträden,
har till chefen för finansdepartementet överlämnat ett den 11 augusti
1958 dagtecknat betänkande (stencilerat) med förslag rörande ifrågasatt
ändring av gällande grunder för beräkning av skattelindringsbidrag
m. m. samt den 14 november 1958 avgivit utlåtande över förslag från 1958
års socialförsäkringskommitié beträffande förbättrade grundpensionsförmåner
m. m.
Kommitténs arbete beräknas fortgå under år 1959.
36. Utredning om lättnader för invalider i bensinbeskattningen m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1958 för
att verkställa utredning om lättnader för invalider i bensinbeskattningen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 3 mars 1958):
Thelander, N. E., e. o. byrådirektör.
Lokal: Kontrollstyrelsen; tel. växel 23 64 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 14
februari 1958):
För personbilar som är inrättade som invalidfordon och som äges av invalider
gäller i princip frihet från omsättningsskatt och automobilskatt. Bestämmelserna
i ämnet har provisorisk karaktär. Ett betänkande med förslag till mera slutgiltiga
bestämmelser har nyligen framlagts och är föremål för remissbehandling.
Vid olika tillfällen har önskemål framförts, att även den bensin som användes i
invaliders bilar skall fritagas från beskattning. Motioner i ämnet har väckts vid
1954 och 1957 års riksdagar. Dessa motioner avslogs, emedan tillräcklig utredning
inte förelåg. Vid båda riksdagarna uttalade sig emellertid bevillningsutskottet
för att frågan borde prövas närmare.
Då utredning numera föreligger i det grundläggande spörsmålet om befrielse
från omsättningsskatt och automobilskatt, synes tiden vara inne att upptaga
frågan i vad mån invaliderna kan erhålla lättnader i de kostnader som föranledes
av den särskilda skatten på bensin och energiskatten på samma vara.
Att lösa denna fråga genom skattebefrielse eller restitution i samma former som
tillämpas beträffande omsättningsskatten eller automobilskatten torde vara förenat
med betydande svårigheter. Enligt min mening synes det lämpligast att i
första hand pröva en annan utväg, nämligen att lämna ifrågavarande invalider
särskilda bidrag. Dessa skulle ta sikte på att ge ersättning för de av skatterna
på bensin föranledda merkostnaderna. För prövning av invaliditetsgraden,
behovet av bil o. dyl. kan det måhända visa sig möjligt att anknyta till
den prövning som äger rum, när beslut fattas om befrielse från omsättningsskatt
och automobilskatt. Det bör vidare undersökas, i vad mån prövningen av bidragsansökningar
kan underlättas genom schabloner. Under alla förhållanden måste
bidragen maximeras till vad som kan anses skäligt vid en normal användning
av invaliders bilar. Självfallet kan härvid olika maximiregler konstrueras vid
användning i arbete i skilda yrken och för invalider som inte är beroende av
bil för sitt arbete. Beträffande formerna för prövning av ansökningar och utbetalning
av bidrag synes det böra övervägas att anknyta till vad som gäller öv
-
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
147
riga bidrag till invalider, d. v. s. att handläggningen skall ankomma på pensions- | 37
styrelsen.
De här angivna frågorna synes böra utredas genom en särskild sakkunnig. Under
utredningsarbetet bör samråd upptagas med pensionsstyrelsen och de vanföras
organisationer. Samråd bör vidare äga rum med 1953 års trafikutredning,
på vilken utredning det ankommer att pröva automobilskattefrågor.
Den sakkunnige bör vara oförhindrad att pröva i vad mån det kan vara erforderligt
och lämpligt att i förekommande fall bereda invalider, som har dieseldrivna
bilar, lättnader i brännoljeskatten.
Utredningsarbetet har påbörjats och beräknas bli slutfört under år 1959.
37. Utredningen om universitetens egendomsförvaltning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1958 med
uppdrag att verkställa utredning rörande universitetens egendomsförvaltning
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1958):
Hörjel, N. J., statssekreterare, ordförande;
Bohman, H. Å., kammarråd;
Lindblad, S. J. H„ akademiräntmästare;
Resare, B. C. M., förste kanslisekreterare;
Welinder, P. E. C., professor.
Sekreterare:
Jacobsson, A. T., förste revisor (fr. o. m. den 17 juli 1958).
Lokal: Statens sakrevision, Birger Jarls torg 12; tel. 23 53 40 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 7
mars 1958):
Uppsala och Lunds universitet har sedan mycket lång tid en omfattande egendomsförvaltning.
Inkomsterna från denna egendomsförvaltning utgjorde i äldre
tid grundvalen för lärosätenas bestånd och täckte för Uppsala universitets del
ännu vid 1900-talets början nära hälften av de totala kostnaderna. Med anledning
av den kraftiga expansion som universiteten under det sista halvseklet genomgått,
främst genom utbyggnaden av de naturvetenskapliga disciplinerna, har egendomsförvaltningarnas
bidrag till totalkostnaderna, relativt sett, numera blivit
obetydliga.
Såsom i tidigare sammanhang berörts torde frågan om egendomarnas förvaltning
böra bli föremål för särskilda överväganden. Därvid torde böra prövas huruvida
en samförvaltning med de under domänstyrelsens vård stående egendomarna kan
innebära en rationellare förvaltning än den nuvarande. Man torde icke utan vidare
kunna bortse från att den nuvarande egendomsförvaltningen bestått under
mycket lång tid, varunder med hänsyn till egendomarnas bestånd avpassade förvaltningsformer
utbildats. Å andra sidan är såsom förut framhållits egendomsförvaltningen
i och för sig en verksamhet som numera får anses ligga vid sidan
om universitetens uppgifter.
De möjligheter till ekonomiska dispositioner vid sidan av riksstatsanslagen
som egendomsförvaltningen via reservfonden inneburit har ovedersägligen varit
universiteten och forskningen till stort värde. Oförutsedda, plötsligt uppkommande
behov för forskningen och undervisningen kan emellertid, såsom skett be
-
148
Riksdagsberättelsen år 1959
I Fi: 37 träffande åtskilliga andra högskolor och delvis beträffande Lunds universitet, tillgodoses
genom att riksdagen anvisar anslag till extra utgifter. Från allmänt budgeträttsliga
och statsrättsliga synpunkter synes detta vara att föredraga.
Tidpunkten torde nu vara inne, i samband med den ytterligare utbyggnad av
de högre undervisningsanstalterna som 1955 års universitetsutrednings förslag
kan ge upphov till, att allsidigt utreda frågan om universitetens egendomsförvaltning
och därmed sammanhängande frågor. Riktpunkten bör därvid vara att söka
uppnå den för statsverket i dess helhet mest rationella förvaltningsformen. En
överföring av jordbruks- och skogsegendomarna, d. v. s. den huvudsakliga finansförmögenheten,
till domänverkets förvaltning och konsekvenserna härav både för
universitetens och domänverkets del bör såsom nämnts särskilt prövas. I sitt
år 1952 avgivna betänkande (SOU 1952:35) föreslog 1947 års byggnadsstyrelseutredning,
att de båda universitetens delfonder av statens allmänna fastighetsfond
skulle sammanslås med byggnadsstyrelsens delfond och därmed vården och
underhållet av det för universitetens egentliga verksamhet använda byggnadsbeståndet
(förvaltningsförmögenheten) skulle övertagas av byggnadsstyrelsen. Även
detta spörsmål bör utredningen ånyo pröva. Utredningen bör vidare överväga
storleken av den förstärkning av universitetens extra utgiftsanslag eller den kompensation
i annan ordning åt den högre undervisningen och forskningen, som
bör ifrågakomma vid ett bortfall av bidrag från egendomsförvaltningen. Vidare bör
utredningen beakta de problem som kan uppstå för de anställda vid en ändrad
egendoms- och byggnadsförvaltning.
Utredningen har under tiden till och med den 30 november 1958 hållit 2
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1959.
38. 1958 års besparingsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 april 1958 för att
verkställa utredning rörande möjligheterna att göra besparingar inom
statsverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 21 maj 1958):
Karleby, O., statssekreterare, ordförande;
Eliasson, L. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
Ericsson, J. A., direktör, led. av II kamm.;
Gustafsson, G. H., kommunalarbetare, led. av II kamm.;
Ringström, K. G., byråchef;
Svärd, N. G., partisekreterare, led. av I kamm.;
Thorsson, Inga M., borgarråd, led. av II kamm. (t. o. m. den 5 december
1958);
Welinder, P. E. C., professor.
Huvudsekreterare:
Lindblad, C. W., t. f. statskommissarie (fr. o. m. den 15 maj t. o. m. den
13 juni 1958);
Wihlborg, H. H., byrådirektör (fr. o. m. den 14 juni 1958).
Sekreterare:
Gustafsson, Å. G., amanuens (fr. o. m. den 15 maj 1958).
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 149
Lokal: Finansdepartementet; tel. huvudsekreteraren 21 66 80; sekrete- I Fl: 38
raren lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 13 87), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 18
april 1958):
Såsom framgår av min redovisning i årets finansplan är det statsfinansiella läget
för närvarande pressat och synes komma att förbli så under de år framöver
som nu kan överblickas. Nya kostnadskrävande reformer, om vilkas angelägenhet
i stort sett enighet råder, innebär en bindning för ytterligare utgifter och
krav på framtida finansieringskällor. Mot denna bakgrund är det av vikt att rensa
bort utgifter till ändamål som minskat i aktualitet och angelägenhet och därför
bör lämna plats för andra och mera trängande utgifter. Risken är annars stor att
en statsfinansiell tvångssituation uppstår.
Årligen sker en avvägning av utgifterna vid arbetet med budgeten inom Kungl.
Maj:ts kansli och riksdagen. Trots den mycket hårda granskning och nedskärning
av myndigheternas äskanden som göres i budgetarbetet framstår ofta statsutgifterna
såsom i hög grad låsta. Genom tidigare beslut av statsmakterna har de
statliga insatserna sålunda ofta fixerats i detalj, och ändringar anses inte böra
ske om inte särskilda skäl föreligger. Inom olika utredningar och kommittéer utformas
vidare på skilda områden riktlinjer för den statliga utgiftspolitiken vilka
i realiteten blir bindande för lång tid.
Den för varje budgetår fastställda riksstaten är i och för sig givetvis att fatta
som ett uttryck för statsmakternas intentioner vid de aktuella beslutens fattande.
Möjligt är emellertid att en genomgång i ett sammanhang av statsutgifterna vid
sidan av det ordinarie budgetarbetet ger anledning till överväganden, som kan
leda fram till förslag om besparingar och rationaliseringar. En sådan genomgång
borde syfta såväl till omedelbara nedskärningar av befintliga anslag som till en
begränsning av takten i den statliga utgiftsexpansionen.
En utredning i sådant syfte synes nu böra komma till stånd. Den bör icke bindas
av för snäva direktiv, utan det må tillkomma den att förutsättningslöst undersöka
och komma med förslag till besparingsmöjligheter över hela budgeten.
Beträffande åtskilliga områden har nyligen efter prövning av särskilda utredningar
fattats beslut som har inflytande på anslagens höjd nu och i framtiden.
Vidare pågår utredningar som berör anslagsbehov inom statsverksamhetens olika
områden. Det ligger i sakens natur, att rörelsefriheten för en besparingsutredning
kan framstå som mera begränsad på dessa områden än på andra. I princip
bör emellertid inga delar av budgeten, vare sig på drift- eller kapitalbudgeten,
undantas från utredningsuppdraget. Samråd bör givetvis vid behov äga rum med
sådana kommittéer och utredningar vilkas arbete berör statens utgifter.
Det är för en samlad överblick och avvägning väsentligt att utredningens resultat
presenteras i ett sammanhang.
Ingenting hindrar, att förslag till besparingar och rationaliseringar framlägges
även om de beloppsmässigt inte innebär någon mera betydande anslagsreduktion.
Med hänsyn till önskvärdheten av att utredningen anger vägar för att öka den
finanspolitiska rörelsefriheten nu och i framliden, synes utredningen emellertid
böra sikta på en samlad besparingseffekt av någorlunda betydande storlek. Väsentligt
är även att kartlägga riskerna för en fortsatt snabb mer eller mindre automatisk
utgiftsexpansion och att föreslå åtgärder till begränsning av denna.
För att de besparingsförslag som framlägges av utredningen skall kunna allsidigt
bedömas, bör konsekvenserna i skilda hänseenden av förslagen anges. Vid
sina besparingssträvanden bör utredningen inte inrikta sig på enbart tillfiilliga
nedskärningar, exempelvis av de statliga investeringarna på väsentliga samhällsområden.
Den bör i stället i första hand syfta till en mera långsiktig anpassning av
150
Riksdagsberättelsen år 1959
I Fi: gg budgetens innehåll och omfattning, ägnad att främja allmänt omfattande målsättningar
för en sund och önskvärd samhällsekonomisk utveckling.
Riksdagen har i skrivelserna nr 73 och 80 till Kungl. Maj :t givit tillkänna vad
jordbruksutskottet respektive statsutskottet anfört i anledning av de likalydande
motionerna I: 291 och II: 377 till 1958 års riksdag, i vilka föreslogs vissa anslagstekniska
förändringar och i samband därmed en reduktion av anslagsbeloppen.
Skrivelserna synes böra överlämnas till utredningen.
Den här förordade utredningen bör anförtros åt särskilda utredningsmän. Den
bör arbeta skyndsamt.
Utredningen har under tiden maj—november 1958 hållit 12 sammanträden.
För att erhålla ett underlag för sitt arbete har utredningen från statssekreterarna
i de olika departementen inhämtat uppgifter rörande de beräknade
statliga utgiftsbehoven under budgetåren 1959/60—1963/64.
Utredningen beräknar att avsluta sitt arbete under år 1959.
39. Skatteutredningen angående ackumulerad inkomst m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 oktober 1958 för
att verkställa en översyn av bestämmelserna om särskild skatteberäkning
för ackumulerad inkomst och en reglering av den skatterättsliga behandlingen
av koncernbidragen (se Post- och Inrikes tidn. den 29 oktober 1958):
Sakkunniga:
Hedborg, G. T., regeringsråd, ordförande;
Bergqvist, E. G., direktör;
af Klercker, E. B. T:son, jur. dr;
Lundell, S. V., byråchef.
Sekreterare:
Sandström, C. O., regeringsrättssekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 13 90),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (.anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 24
oktober 1958):
I sitt nyligen avgivna betänkande om förlust- och resultatutjämning (SOU 1958:
35) har 1957 års skatteutredning riktat uppmärksamheten på önskvärdheten av
en översyn av förordningen om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst
och reglering i skattelagstiftningen av rätten till avdrag för s. k. koncernbidrag.
Jag avser att nu upptaga dessa frågor.
För att lindra den progressiva beskattningen av ackumulerade inkomster antog
1951 års riksdag en särskild förordning i ämnet (SFS 763/1951). Tankegången
bakom förordningens bestämmelser var som bekant att skatten inte skulle beräknas
till högre belopp än som skulle ifrågakommit, om de belopp som ingår i den
ackumulerade inkomsten beskattats de år under vilka de intjänats eller å vilka
de eljest belöpt.
De åsyftade bestämmelserna fick i viss mån karaktär av försökslagstiftning.
Avsaknaden av erfarenhet manade även till en viss försiktighet vid avgränsningen
av de fall, varå förordningen gjordes tillämplig. Det har också i den praktiska
151
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
tillämpningen visat sig att fall, som rimligen borde omfattas av förordningen, I Fj; 40
med dennas nuvarande utformning kommit att falla utanför tillämpningsområdet.
Jag vill här också erinra om att i en till finansdepartementet den 11 maj
1955 inkommen skrivelse riksskattenämnden fäst uppmärksamheten på önskvärdheten
av vissa ändringar i förordningen i syfte att undanröja föreliggande inadvertenser.
Sedan lagstiftningen nu varit i kraft inemot sex år, torde mot bakgrunden
av vunna erfarenheter en översyn av bestämmelserna böra komma till stånd.
Vad härefter angår frågan om koncernbidragen, må följande framhållas.
Bestämmelser om vinstöverflyttning mellan olika rörelseidkare, mellan vilka
intressegemenskap råder, t. ex. moder- och dotterföretag, återfinnes i 43 § och
57 § 3 mom. kommunalskattelagen. Det är emellertid att märka, att vad som där
regleras endast är vinstöverföringar genom särskild prissättning eller andra liknande
åtgärder, vilka inverkar på fördelningen mellan inkomst som skall beskattas
här i riket eller inte eller ock på fördelningen av den skattepliktiga inkomsten
mellan olika kommuner. Däremot förekommer inte någon uttrycklig reglering
av sådana direkta överföringar företagen emellan som plägar gå under benämningen
koncernbidrag. I praxis har emellertid sedan länge förekommit, att
man i vissa fall medgivit bolag avdrag för koncernbidrag till ett annat bolag
respektive beskattat det mottagande bolaget för det erhållna bidraget. Å andra
sidan har i många fall avdrag för dylikt koncernbidrag vägrats. Det står utom
allt tvivel att den praxis som utvecklats är synnerligen svårtolkad.
Det torde vara önskvärt med en utredning i frågan om koncernbidragens skatterättsliga
ställning för att få i lag reglerat när sådana bidrag skall betraktas såsom
avdragsgilla — med en motsvarande beskattning av mottagaren — och när
det motsatta förhållandet bör gälla. Tilläggas må att även från näringslivets sida
har i den offentliga debatten i ämnet ställts krav på att denna fråga upptages
till behandling och bringas till en ändamålsenlig lösning.
Utredningen av dessa frågor — vilken utredning bör ha en teknisk karaktär —
synes böra igångsättas nu och anförtros åt särskilda utredningsmän.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1959.
40. Utredningen om spar stimulerande åtgärder
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 oktober 1958 för
att verkställa utredning rörande ytterligare åtgärder för att stimulera det
personliga sparandet (se Post- och Inrikes tidn. den .30 oktober 1958):
Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;
Antonsson, J. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
Danmans, E. E., bankkamrerare, led. av I kamm.;
de Jounge, A. L. A., direktör, led. av II kamm.;
Löfberg, B. A. F., sekreterare;
Svensson, S. V., Iandskamrerare;
Wiklund, O. W., sågverksarbetare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Ellborg, Z. F. M., direktörsassistent.
Biträdande sekreterare:
Waldau, G. O. O., amanuensaspirant.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 2.3 G2 00.
152
Riksdag sberättelsen år 1959
I Fi: 40 Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 24
oktober 1958):
Efterkrigstidens ekonomiska utveckling kännetecknas i Sverige liksom i de flesta
andra industriländer av en i stort sett oavbruten knapphet på produktionsresurser,
framför allt erforderliga kapitaltillgångar. Från investeringssidan har på
olika betydelsefulla områden förelegat en efterfrågan, som ej kunnat i önskvärd
utsträckning tillfredsställas. Den framtida utvecklingen kan i stort sett förväntas
följa ett liknande mönster. Investeringsverksamheten måste liksom hittills hållas
på en jämförelsevis hög nivå, för att den för det fortsatta framåtskridandet nödvändiga
produktivitetsstegringen skall kunna komma till stånd. Samtidigt kan
man emellertid räkna med att en av den fortgående inkomstökningen och nya
framträngande behov underbyggd konsumtionsefterfrågan kommer att kraftigt
konkurrera om utbudet av varor och tjänster. En dylik konkurrens kan i olika
avseenden verka störande på den samhällsekonomiska balansen, vars upprätthållande
är en väsentlig förutsättning även för en hög och välinriktad investeringsverksamhet.
Det är alltså ur många synpunkter av mycket stor betydelse att man
prövar olika vägar för att stimulera sparandet.
Stegringen av de personliga inkomsterna och den därmed följande ökningen
av konsumtionsefterfrågan har mer än tidigare riktat uppmärksamheten på betydelsen
av att öka det personliga sparandet. Vikten av en insats på detta område
framgår även därav att det personliga sparandet representerar inemot hälften av
samhällets totala nettosparande.
Ett flertal initiativ för att åstadkomma ett stegrat personligt sparande har redan
tagits både av statsmakterna och av privata institutioner och sammanslutningar.
Här kan nämnas ungdomens organiserade lönsparande, som pågått sedan
slutet av 1940-talet och som är föremål för särskild stimulans genom den vinstutlottning
vartill riksdagen beviljar medel. En intensifierad kampanj för detta
lönsparande inleddes under fjolåret. I ett flertal sparinstituts regi pågår vidare
sedan en tid tillbaka ett organiserat bostads- och aktiesparande. Möjligheten att
öka bostadssparandet genom snabbare amorteringar prövas i den nu pågående
kreditmarknadsutredningen. I sammanhanget bör också nämnas den i fjol beslutade
höjningen av skatteavdraget för kapitalinkomster.
De redan företagna åtgärderna kan emellertid behöva kompletteras i olika avseenden.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att bevillningsutskottet med anledning
av flera i ämnet väckta motioner vid 1957 års riksdag hemställde, att
riksdagen mätte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en utredning rörande åtgärder
för att stimulera sparandet (betänkande nr 32). Utredningens uppgift angavs
skola vara att undersöka lämpligheten av och möjligheterna för att uppmuntra
nysparande. Som exempel härpå nämndes skattefria insättningar på sparkonto
och stimulans av olika typer av målsparande, t. ex. bostadssparande. Utskottets
hemställan bifölls av riksdagen (skr. nr 180/1957).
Frågan om ytterligare sparstimulerande åtgärder torde nu böra allsidigt och
förutsättningslöst utredas av särskilda sakkunniga. Olika alternativ bör övervägas
—- utländska förebilder kan härvid eventuellt vara till hjälp — och de tekniska
förutsättningarna för deras genomförande närmare studeras. Allsidigheten i utredningen
innebär bl. a. också att de samhällsekonomiska och statsfinansiella
konsekvenserna av de olika förslagen om möjligt kartlägges. Med hänsyn till statsfinansernas
ansträngda läge måste gränsen för sparfrämjande åtgärder via skattepolitiken
under alla förhållanden dragas ganska snävt. Därtill kommer, att åtgärder
av denna art är förenade med svårbemästrade problem. Det måste nämligen
beaktas, att dylika åtgärder kan beröra ett mycket stort antal skattskyldiga och
att redan av denna anledning tekniskt invecklade anordningar knappast kan komma
ifråga.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
153
Utredningen bör söka bedöma de ifrågasatta åtgärdernas effekt på hushållens J 4J
och statens sparande var för sig samt för sparandet i samhällsekonomin i dess
helhet. Förutsättningarna för att komma fram till en åtminstone grov uppskattning
av storleksordningen av de olika effekterna är nu gynnsammare än tidigare,
eftersom konjunkturinstitutet nyligen färdigställt en utredning om hushållens sparvanor,
belyst med ett statistiskt material, som bör kunna bli till direkt nytta för
utredningen. Samråd bör i erforderlig utsträckning äga rum med stabiliseringsutredningen
och kreditmarknadsutredningen.
Utredningen har hållit ett sammanträde i december 1958.
Arbetet kommer att fortgå under år 1959.
41. Uppbördsorganisationskommitlén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 oktober 1958 för
att verkställa utredning och framlägga förslag rörande eventuell omorganisation
inom folkbokförings- och uppbördsväsendet och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 6 november 1958):
Edström, K. S., landskamrerare, ordförande;
Bruno, G. F., byrådirektör;
von Otter, S. F., kammarrättsassessor, tillika huvudsekreterare;
Pernelid, V. Å. E., byråchef.
Experter:
Dahlsten, G. O. L., t. f. kyrkoherde, kyrkobokföringsinspektör;
Dryselius, S. V. A., landskamrerare;
Edsfeldt, L. H., t. f. förste revisor;
Heimer, G., häradsskrivare;
Landerholm, C. Th., häradsskrivare;
Lindström, A. H., byrådirektör;
Swedlund, G. R., arkivråd;
Thorson, T. A. R., byråchef;
Wallner, H., byråchef;
Winnermark, A. E., kronokamrerare.
Biträdande sekreterare:
Berg, K. G. H:son, förste taxeringsinspektör;
Qvarnström, Ingrid, amanuens;
Winsnes, B. R., länsassessor.
Lokal: Kanslihuset, Marieberg, Stockholm K; tel. 52 79 55 (expedition,
ankn. huvudsekreteraren); finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel
22 45 00 (ankn. 18 G6), rikssamt. växel 23 62 00 (bitr. sekr. Ingrid Qvarnström).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 30
oktober 1958):
De år 1945 beslutade reformerna inom folkbokföringsväsendet och uppbördsväsendet
innebar bland annat, att länsstyrelserna i egenskap av länsbyråer för
folkbokföringen utrustades med maskinella hjälpmedel. Dessa har använts inom
såväl folkbokförings- som uppbördsförfarandet. För uppbördsredovisningen in
-
154
Riksdagsberättelsen år 1959
I Fi: 41 rättades vid postkontor i residensstäderna särskilda skatteavdelningar, vilka utrustades
med hålkortsmaskiner.
Statens organisationsnämnd har undersökt möjligheterna att rationalisera arbetet
inom de här berörda verksamhetsområdena. Undersökningarna har omfattat
bland annat kyrkobokförings- och mantalsskrivningssystemet ävensom det
tekniska systemet för länsbyrås registrering samt för debitering, uppbörd och
redovisning av skatt enligt uppbördsförordningen. Resultatet av undersökningarna
har av nämnden redovisats med skrivelser den 4 oktober 1957 och den 23
juni 1958.
I den förstnämnda skrivelsen, vilken remissbehandlats, föreslås vissa rationaliseringsåtgärder
beträffande de två grundläggande delarna av folkbokföringsväsendet,
nämligen kyrkobokföringen och mantalsskrivningen. I den senare skrivelsen,
till vilken fogats bland annat en promemoria angående elektroniskt databehandlingssystem
inom folkbokförings- och uppbördsväsendet, föreslås, efter samråd
med databehandlingskommittén, att det nuvarande inom dessa verksamhetsområden
använda tekniska systemet skall ersättas av ett system med regionalt
placerade, i länsstyrelseorganisationen inordnade hålkortsmaskiner och en för
hela riket gemensam anläggning för elektronisk databehandling (datacentral).
Såsom ett alternativ redovisas ett av nämnden utarbetat och prövat system med
regionalt placerade hålkortsanläggningar, av vilka ungefär halva antalet utrustas
med elektronkalkylator.
Enligt de av organisationsnämnden verkställda undersökningarna föreligger
möjligheter att göra betydande rationaliseringar genom en ökad mekanisering
inom de verksamhetsområden varom här är fråga. Nämnden räknar också med
att — ehuru kostnaderna för en sådan omläggning som den föreslagna visserligen
kan bli förhållandevis höga —- avsevärda besparingar uppkommer, sedan rationaliseringen
väl är genomförd.
Det är självfallet, att man bör utnyttja de möjligheter som finns att rationalisera
inom de ifrågavarande verksamhetsområdena och att sådana åtgärder bör
vidtagas, att man snarast möjligt kan tillgodogöra sig de vinster en genomförd
rationalisering kan inbringa. Det må även framhållas, att den maskinutrustning
som nu användes inom folkbokförings- och uppbördsväsendet är starkt försliten
och att olägenheterna härav blir påtagligare, allteftersom maskinerna behöver tagas
i anspråk för nya arbetsuppgifter. Det är desto mer angeläget, att rationaliseringsåtgärder
snabbt vidtages som, exempelvis i anslutning till ett genomförande
av den planerade allmänna tilläggspensioneringen, nya omfattande arbetsuppgifter
kan komma att läggas på en del av de myndigheter vilka närmast
skulle beröras av den av organisationsnämnden föreslagna omläggningen. I den
mån detta kräver ökad insats av personal och maskiner, måste man givetvis
räkna med en reducering av eljest uppkommande kostnadsbesparingar.
Nämndens undersökningar har främst varit inriktade på att lösa de problem av
mera teknisk natur som sammanhänger med en övergång till användning av nya,
rationellare maskintyper. Innan detta kan ske, kräves emellertid grundliga utredningar
av organisatoriska och författningstekniska frågor. En övergång till ökad
mekanisering — oavsett vilket system som väljes och om omläggningen kan genomföras
i etapper — innebär nämligen, att betydande förändringar måste ske
beträffande arbetsgången inom folkbokföring och skatteuppbörd och att de bestämmelser
som reglerar detta arbete behöver överarbetas. Omläggningarna kommer
att beröra stora delar av den offentliga administrationen. Den föreliggande
utredningen, som är av företrädesvis maskinteknisk art, måste alltså fullföljas på
det organisatoriska och författningsmässiga planet.
Bland de frågor av huvudsakligen organisatorisk natur som bör lösas i anslutning
till ett nytt tekniskt systems genomförande må nämnas den om de lokala
skattemyndigheternas organisation och verksamhet. Vidare må framhållas, att
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 155
organisationsnämnden föreslagit, att ett centralorgan för folkbokföring och upp- J 4.3
börd skall inrättas samt att detta skall träda i funktion på ett förhållandevis tidigt
stadium.
Med hänsyn till att utredningen kommer att beröra för folkbokföringen centrala
problem torde densamma böra omfatta även det utredningsuppdrag på området
som nu omhänderhaves av en särskild sakkunnig inom finansdepartementet.
Vid utredningen bör avseende även fästas vid bland annat frågan, på vad sätt
en ökad mekanisering kan komma att påverka möjligheterna att framdeles företa
ändringar i skattelagstiftningen och att upprätthålla här avsedd verksamhet under
krigsförhållanden.
Utredningsarbetet bör igångsättas snarast och utföras under medverkan av företrädare
för de verksamhetsområden vilka i särskild grad kan komma att beröras
av en omläggning. Med hänsyn till det nära inbördes sammanhanget mellan de
olika problemkomplexen bör arbetet samlas på en hand och anförtros åt en särskild
utredning. På denna får ankomma att göra alla ifrågakommande undersökningar
samt att framlägga fullständiga, av författningstext åtföljda förslag.
Ett nära samarbete bör under utredningen äga rum med databehandlingskommittén.
Jag vill särskilt framhålla angelägenheten av att samråd med kommittén
äger rum i frågor, som kan beröra andra myndigheter, vilka hyser planer på att
övergå till att använda databehandlingsmaskiner. I den mån det befinnes erforderligt
att för de ställningstaganden som utredningen behöver göra komplettera
de framlagda systemlösningarna eller verkställa prov med anlitande av databehandlingsmaskiner,
bör planläggning och genomförande av sådan verksamhet ske
i samråd med nyssnämnda kommitté.
Det är vidare av stor vikt, att utredningsarbetet samordnas med andra undersökningar,
som pågår inom här berörda eller angränsande områden. Samråd bör
sålunda äga rum med bland andra 1955 års stadsutredning, 1956 års statistikkommitté,
socialförsäkringens administrationsnämnd, sakkunniga för utredning av
frågan om den framtida gestaltningen av förhållandet mellan staten och kyrkan
samt med inom beskattningsväsendet arbetande utredningar. Vidare bör vederbörande
personalorganisationer informeras om de åtgärder som övervägs i anslutning
till en omläggning.
Utredningsarbetet synes böra bedrivas i etapper. Sådana grundläggande frågor
som kan äga betydelse för det fortsatta arbetets bedrivande bör sålunda lösas i
första hand och föranleda förslag från utredningens sida.
Kommittén har under november månad 1958 hållit 3 sammanträden, därav
ett gemensamt med databehandlingskoinmittén. Arbetet kommer att
fortgå under år 1959.
42. Översyn av bestämmelserna om beskattning av belopp som utgår på
grund av pensionsförsäkring
Tillkallad enligt Kung], Maj :ts bemyndigande den 12 december 1958 för
att vidtaga en översyn av bestämmelserna om beskattning av belopp som
utgår på grund av pensionsförsäkring (se Post- och Inrikes tidn. den 29
december 1958):
Lindquist, N. G., kammarrättsråd.
156
Riksdagsberättelsen år 1959
I Fi: 42 Expert:
Ekestaf, B., direktör.
Lokal: Kammarrätten; tel. 20 44 07.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 12
december 1958):
Vid inkomsttaxeringen erhåller ägare av pensionsförsäkring i regel avdrag för
erlagda premier för försäkringen. Såsom en konsekvens härav beskattas i allmänhet
utfallande försäkringsbelopp. Bestämmelserna härom tar sikte på normalfallet,
nämligen att försäkringens ägare eller dennes efterlevande även åtnjuter
pensionen. Hos vem beskattningen skall ske, när särskilt förordnad förmånstagare
uppbär försäkringsbeloppen, har tidigare icke varit fullt klarlagt.
Några författningsbestämmelser som reglerar just denna situation finns inte.
Taxeringsmyndigheterna torde i regel ha hävdat, att beskattningen av utfallande
försäkringsbelopp skall ske hos förmånstagaren blott när försäkringens
ägare varit berättigad till avdrag om han utbetalt periodiskt understöd till förmånstagaren.
Om sådana omständigheter inte förelegat, borde enligt samma uppfattning
beskattning av pensionen ske hos försäkringens ägare, trots att denne
inte själv uppburit pensionsbeloppen.
Genom ett den It november 1958 avkunnat utslag har emellertid regeringsrätten
bedömt skattskyldigheten på annat sätt. Omständigheterna i detta fall är
i korthet följande.
En person hade år 1940 tecknat en pensionsförsäkring enligt vilken en livränta
skulle utgå från och med år 1946. Såsom förmånstagare till livräntan insattes dels
vissa släktingar till försäkringstagaren och dels två vetenskapliga institutioner.
Förmånstagareförordnandena var inte oåterkalleliga. Målet gällde vem som var
skattskyldig för de belopp som uppburits av institutionerna. Regeringsrätten fann
att laga grund inte kunde anses föreligga att upptaga beloppen till beskattning
hos försäkringstagaren.
Konsekvensen av detta utslag torde vara den att pension i förekommande fall
skall beskattas hos förmånstagaren. Om förmånstagaren —- såsom fallet var i det
mål som avgjordes av regeringsrätten —- tillhör någon av de kategorier som är
skattskyldiga blott i begränsad omfattning kan således pensionen bli helt obeskattad.
Eftersom försäkringstagaren vid tidigare års taxeringar erhållit avdrag för
försäkringspremierna, har han genom förmånstagareförordnandet faktiskt erhållit
avdrag för en gåva till allmännyttigt ändamål, ehuru sådan avdragsrätt eljest
inte föreligger. Även i andra hänseenden kan ett insättande av förmånstagare
till pensionsförsäkring utnyttjas för att erhålla en eljest inte medgiven eller avsedd
avdragsrätt.
Att reglerna för beskattning av pensionsförsäkringar på sätt här antytts kan
utnyttjas för att erhålla eljest icke medgivna avdrag kan enligt min mening inte
godtagas. En ändring av dessa regler bör därför komma till stånd, och jag förordar
att en utredning i ämnet verkställes.
Ett särskilt problem blir tidpunkten för ikraftträdandet av de nya bestämmelser,
som kan väntas såsom ett resultat av utredningens överväganden. Det bör
sålunda närmare övervägas i vad mån de nya bestämmelserna bör få tillbakaverkande
kraft. Det måste därvid beaktas, att förmånstagareförordnanden kan
ha gjorts under hänsynstagande till hittills gällande beskattningsregler. Under
sådana omständigheter kan ett överförande av skattskyldigheten från förmånstagaren
till försäkringens ägare måhända te sig obilligt. Det sist sagda tar närmast
sikte på de fall där ett oåterkalleligt förmånstagareförordnande tillkommit
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
157
innan frågan om en författningsändring blivit aktuell. Kan förordnandet åter- J pj; 43
kallas eller verkställes ett förordnande framdeles bör man enligt min mening
räkna med att de nya bestämmelserna kan komma att gälla även sådana förordnanden.
Utredningen bör bedrivas skyndsamt och slutföras i så god tid att proposition
i ämnet kan föreläggas 1959 års riksdag.
Utredningsmannen beräknar slutföra sitt uppdrag vid början av år 1959.
158
Riks dag sb er ätt elsen år i 959
I E: l
Ecklesiastikdepartementet
A. Kommittéer, som avslutat sin verksamhet under 1958
1. 19i8 års tekniska skolutredning (1956:1 15; 1957:1 12; 1958:1 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 26 juni 1948 och
den 27 maj 1949 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1948):
Lundquist, O. R., f. d. överdirektör, ordförande;
Eriksson, Å. H., ingenjör;
Josephson, K. O., byråchef;
Karlbom, T. O., studierektor;
Lien, M., lektor;
Linnman, M. O. J., lektor;
Nordhult, A., rektor;
Westman, J. O., ingenjör;
Österberg, L., civilingenjör.
Sekreterare:
Källström, P.-E., t. f. förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1949: I E 40.
Utredningen har den 26 januari 1958 avlämnat sitt förslag »Teknisk privatistexamen»
(stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1951 års tandläkarkommitté (1956:1 18; 1957:1 14; 1958:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 januari 1951 för
utredning rörande ökad utbildning av tandläkare och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1951):
Karlsson, K. G., redaktör, f. d. led. av I kamm., ordförande;
Maunsbach, A. B., medicinalråd;
Mikaelsson, H., lantbrukare, landstingsman;
Oldmark, I., tandläkare;
Westin, G. E. N., professor, rektor.
Experter:
Axelsson, B., docent;
Fors, S. R., byråchef;
Kihlman, K. H., verkmästare;
Lönnerblad, T. H., t. f. laborator;
Nyquist, G. W. O., professor;
Osvald, O. K., tandvårdsinspektör.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
159
Sekreterare:
Nordström, J. H. M., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.
Biträdande sekreterare:
Sverne, J., e. o. byråsekreterare.
Direktiven för kommittén, se 1952: I E 36.
Kommittén har den 13 juni 1958 avgivit betänkande angående ändrad
utbildning av tandtekniker (SOU 1958: 25). Uppdraget är därmed slutfört.
3. Sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag på skolväsendets område
(1956: I 20; 1957: I 15; 1958: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1952 för översyn
av grunderna för statsbidragen till skolmåltider samt till anskaffande
av skollokaler och tjänstebostäder (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars
1952):
Curtman, C. W., överdirektör, ordförande;
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Gillström, A. K., chefredaktör, led. av I kamm.;
Johansson, N. Ivar, hemmansägare, led. av I kamm.;
Reuterswärd, B. E., kansliråd;
Widén, L. A., lantbrukare, f. d. riksdagsman.
Experter:
Wennerberg, A. H., byråchef;
Virgin, Ebba E. G., förste konsulent.
Sekreterare:
Löfberg, K. A., kamrerare.
Direktiven för de sakkunniga, se 1953: I E 31.
De sakkunniga har den 29 oktober 1958 avlämnat betänkande angående
statsbidrag till anordnande av skolmåltider (SOU 1958:37). Uppdraget är
därmed slutfört.
4. Stiftskansliutredningen (1956: I 23; 1957: I 17; 1958: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1952 för
att verkställa utredning rörande organisationen av stiftsstyrelsernas kanslier
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 8
januari 1953):
Magnusson, R. A. H., landssekreterare, ordförande;
Bruno, G. F., e. o. byrådirektör;
Morén, O. A., stiftssekreterare.
Experter:
Gierup, B. I., stiftssekreterare;
Grönkvist, S. I., f. d. stiftsjägmästare;
Thorell, K. E., skogsförvaltare;
Wildeman, N. C. E., byråchef (fr. o. m. den 28 april 1958).
IE: 4
160
Riksdagsberåttelsen år 1959
[ Et 4 Sekreterare:
Tingström, A. L., e. o. stiftsnotarie.
Biträdande Sekreterare:
Ekström, P. E., e.o. byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1953:1 E 28.
Utredningen har den 12 december 1958 avgivit betänkande angående stiftskansliernas
organisation m. m. (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
5. Församlingsstyrelsekommittén (1956: I 24; 1957: I 18; 1958: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 april 1953 för att
verkställa översyn av gällande församlingsstyrelselagstiftning (se Post- och
Inrikes tidn. den 15 juni 1953):
Olsson, A., redaktör, f. d. riksdagsman, ordförande;
Brolin, N.-E., kansliråd;
Ekblom, S. G., hovrättsråd;
Forslund, E. A. S., pol. mag.;
Hoppe, E. C., kontraktsprost, f. d. riksdagsman;
Kaijser, F. J., sekreterare;
Victor, J. C., hovrättsråd.
Experter:
Ekelund, D., stadsdirektör;
Lorichs, O. F. L., landssekreterare.
Sekreterare:
Hellquist, G. E. T., hovrättsråd.
Direktiven för utredningen, se 1954: I E 31.
Kommittén — som enligt tilläggsuppdrag den 13 januari 1956 haft att
taga den i riksdagens skrivelse den 15 december 1955, nr 388, (konstitutionsutskottets
uti. nr 22) berörda frågan om lämpligare tidpunkt för kyrkofullmäktigvalen
under övervägande — har i anledning därav den 16 december
1958 avgivit betänkande med förslag om ändrad tidpunkt för kyrkofullmäktigvalen
(SOU 1958: 42). Därmed är kommitténs uppdrag slutfört.
6. Sakkunnig för översyn av gällande särskilda bestämmelser om den kyrkliga
verksamheten bland den lapsk- och finskialande befolkningen
(1956:1 30; 1957: I 22; 1958: I 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juli 1954 för att biträda
med översyn av i reglementet för lappmarks ecklesiastikverk den 31 januari
1896 (nr 96 s. 1) och i övrigt meddelade särskilda bestämmelser rörande
den kyrkliga verksamheten bland den lapsk- och finsktalande befolkningen
inom Härnösands och Luleå stift:
Jonzon, B. I. J., biskop.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
161
Experter: I E; 9
Klefbom, K. H. N., stiftssekreterare, tillika sekreterare;
Ruong, J. I., nomadskolinspektör.
Den sakkunnige har den 21 april 1958 avgivit Utredning rörande den kyrkliga
verksamheten bland den lapsk- och finsktalande befolkningen (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Mälsåkersutredningen (1956: I 32; 1957: I 24; 1958: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1954 för
att verkställa dels de med restaureringen av Mälsåkers slott sammanhängande
utredningar i skilda hänseenden, som angivits i reservation till statsutskottets
utlåtande nr 8/1954, punkt 63, dels ock de utredningar i övrigt, som
utredningsmännen kan finna påkallade i samband med frågan om fortsatt
statlig medelsanvisning för Mälsåkers slotts iståndsättande:
Hammarskjöld, B. G. Hj., f. d. landshövding, ordförande;
Andersson, E. G., landshövding (avliden den 24 november 1958);
Westlund, P.-O. E., antikvarie.
Till utredningens förfogande såsom sakkunnig har ställts arkitekten hos
byggnadsstyrelsen K. E. Hjalmarson.
Utredningen har i juni 1958 avgivit betänkande angående slottets blivande
användning (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
8. Utredning rörande fortsatt upprustning av Stockholms högskola
(1956: I 33; 1957: I 25; 1958:1 22)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 januari 1955 för
att utarbeta av riksdagen i skrivelse den 25 maj 1954, nr 323, begärd organisationsplan
för upprustning av Stockholms högskola och verkställa de utredningar
i övrigt, som utredningsmannen kan finna påkallade i samband
härmed:
Aren, T. S., byråchef.
Sekreterare:
Palmstierna, T. C. O. K., friherre, byrådirektör.
Med skrivelse den 19 maj 1958 har utredningen överlämnat en inom byggnadsstyrelsen
utarbetad promemoria av den 31 december 1957 med förslag
till plan för Stockholms högskolas utbyggande jämte till förslaget hörande
ritningskopior. Uppdraget är därmed slutfört.
9. Utredning rörande inrättande av ytterligare en lärarhögskola
(1956:I 40; 1957:I 31; 1958:I 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1955
för utredning av frågan om inrättande av ytterligare en lärarhögskola:
11 llihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
162
Riksdagsberåttelsen år 1959
I Et 9 Sjödahl, H. L. E., f. d. lektor, led. av I kamm., ordförande;
Johansson, N. Ivar, hemmansägare, led. av I kamm.;
Stenquist, E. G., rektor.
Sekreterare:
Ingvar, L. O. A. H., förste byråsekreterare.
Utredningen har den 29 juli 1958 avgivit betänkandet »Lärarhögskola i
Sydsverige» (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
10. 1956 års arkivgallringskommitté (1957:1 34; 1958: I 30)
Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 23 mars 1956 för att utarbeta
förslag till kungörelse angående utgallring av sådana arkivalier, om vilkas
kommunala natur tvekan icke råder:
Swedlund, G. R., landsarkivarie;
de la Motte, C. T., lärare vid sydsvenska socialinstitutet.
Kommittén har i januari 1958 avgivit betänkande angående kommunal
arkivgallring (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
11. Lärarbostadsutredningen (1957: I 40; 1958: I 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 september 1956 för
att utreda frågan om statsbidrag till lärarbostäder inom folkskoleväsendet
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 9
oktober 1956):
Reuterswärd, R. E., kansliråd, ordförande;
Agerberg, N., agronom, led. av II kamm.;
Antby, S. O., lantbrukare, led. av II kamm.;
Jonsson, L. J., f. d. skogsarbetare, led. av II kamm.;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.
Expert:
Elison, M. L., förste aktuarie.
Sekreterare:
Göransson, C. G. N., e. o. förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1957: I E 40.
Utredningen har den 18 november 1958 avgivit betänkande med förslag
angående statsbidrag till anskaffande av bostäder för lärare vid det obligatoriska
skolväsendet (SOU 1958:46). Uppdraget är därmed slutfört.
12. 1957 års lärarutredning (1958: I 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj.ts bemyndigande den 1 mars 1957 för att
utreda frågan om införande av ett modifierat ämnes- och klasslärarsystem
på enhetsskolans högstadium och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 6 mars 1957):
Norinder, Y. H. T., undervisningsråd, ordförande;
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
163
Eliasson, T., folkskolinspektör; \ J]j j3
Svensson, K. O. Börje, seminarierektor.
Experter:
Amylong, Tora, gymnastikinspektör;
Borén, L. B., lektor;
Dalén, N. L., lektor;
Ernolv, C. J., lektor;
Gabrielsson, H. I., musikinspektör;
Gustafson, G. H., övningslärare;
Johannesson, I. V., lektor;
Larsson, E. B., övningslärare;
Lillieroth, S. S. V. P., lektor;
Lindahl, A. R. A., seminarierektor;
Lindeberg, S. G., lektor;
Nordlund, E. A., övningslärare;
Näslund, S. R. E., folkskollärare;
Persson, A. Margit I., e. o. övningslärare;
Sjöberg, E. K. T., rektor;
Tarschys, B., lektor;
Thorén, I. K. A., lektor;
Vanäs, K. G. E., lektor.
Sekreterare:
Herrström, N. G., seminarieadjunkt.
Direktiven för utredningen, se 1958: I E 39.
Den 4 februari 1958 har utredningen avgivit betänkandet »Kursplaner med
anvisningar för utbildning av högstadieklasslärare» (stencilerat). Uppdraget
är därmed slutfört.
13. Skolskjutsutredningen (1958: I 41)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1957 för att
verkställa av chefen för ecklesiastikdepartementet i propositionen 1957: 122
angående vissa statsbidrag på skolväsendets område (s. 39—42) förordad
utredning rörande statsbidrag till kostnader för skolskjutsar med särskilt
insatta fordon:
Malmer, H. P. S., förste länsnotarie (t. o. m. den 22 januari 1958);
Israelsson, K. R. E., folkskolinspektör (fr. o. m. den 23 januari 1958).
Experter:
Engström, V., t. f. undervisningsråd, folkskolinspektör;
Nissback, N. E., e. o. förste revisor (fr. o. m. den 5 februari 1958).
Utredningen har den 5 juli 1958 avgivit betänkande i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
164
Riksdagsberättelsen år 1959
I E: u 14. Sakkunniga för förhandlingar angående Göteborgs stadsbibliotek
(1958:1 44)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1957 för alt
på statens vägnar upptaga förhandlingar med Göteborgs stad beträffande
statsbidrag till bestridande av merkostnader för nybyggnad för Göteborgs
stadsbibliotek samt beträffande statens förhållande till stadsbiblioteket:
Löfqvist, I., t. f. generaldirektör, ordförande;
Kleberg, J. V. B. T., överbibliotekarie;
Svensson, S. P., talman.
Sekreterare:
Lindblad, C. W., t. f. statskommissarie.
Kungl. Maj :t töreskrev den 7 mars 1958, att det åt de sakkunniga lämnade
uppdraget skulle upphöra (jfr nr 46).
15. Sakkunnig för översyn av föreliggande förslag till utökning av gymnastiska
centralinstitutets utbildningskapacitet (1958:1 48)
Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 november 1957 för
att inom ecklesiastikdepartementet biträda med översyn av föreliggande förslag
till utökning av gymnastiska centralinstitutets utbildningskapacitet.
Häggqvist, L., expeditionschef.
Den sakkunnige har i juli 1958 avgivit förslag i ämnet (stencilerat). Uppdraget
är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1959
16. Chalmerska byggnadskommittén (1956: I 11; 1957: I 9; 1958: I 8)
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 14 augusti 1936 och den 15 juni 1937
tillsattes en särskild byggnadskommitté för uppförande av byggnad för
fackavdelningen för skeppsbyggeri vid dåvarande Chalmers tekniska institut.
Genom beslut den 18 november 1938 förordnade Kungl. Maj :t, att Chalmerska
skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté icke vidare skulle äga
bestånd, samt att det i stället skulle inrättas en kommitté, benämnd Chalmerska
byggnadskommittén, för handhavande av de byggnadsföretag vid
Chalmers tekniska högskola, som Kungl. Maj :t kunde komma att uppdraga
åt densamma.
Instruktion för kommittén fastställdes den 18 november 1938.
Ledamöter av huvudkommittén har under året varit:
Larson, E. G., direktör, ordförande;
Hansson, G. H., civilingenjör, kassaförvaltare, v. ordförande (t. o. m. den 17
januari 1958);
165
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
Asplund, S. O., professor; I E J 17
Friberger, E. G., f. d. länsarkitekt;
Hössjer, K. G. N., professor, f. d. rektor;
Rönnmark, L. C. A., rektor (fr. o. m. den 25 juli 1958);
ledamot av kommitténs sektion för maskinteknik:
Hammar, O. G., professor.
Sekreterare:
Nordwall, K. E., byrådirektör.
Arkitekt och arbetschef:
Wernstedt, C. M., professor emeritus.
Lokal: Chalmers tekniska högskola, Storgatan 43, Göteborg; tel. 11 63 19
(byrådirektör Nordwall). Arkitektkontor, Gibraltargatan 5, Göteborg; tel.
18 74 40 (prof. Wernstedt).
Kommittén har under tiden den 13 november 1957—den 12 november
1958 hållit 2 sammanträden. Kommitténs arbete har under året främst varit
knutet till nybyggnader för bibliotek och för elektronik.
17. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté
(1956: I 12; 1957:1 10; 1958: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 augusti 1944:
Woxén, R., professor, rektor, ordförande;
Alexanderson, K. E., häradshövding, led. av I kamm.;
Brunnberg, H. A., professor;
Hellström, B. M., professor (t. o. m. den 31 oktober 1958);
Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm.;
Snellman, U. H., byggnadsråd;
Sundahl, P. E., professor;
Österberg, D. V., professor (fr. o. m. den 1 november 1958).
Arkitekt:
Ahrbom, N. O., professor.
Sekreterare och kassaförvaltare:
Swedenborg, J. E., byrådirektör.
Lokaler: Tekniska högskolan; tel. växel 23 65 20 till sekreteraren och kassaförvaltaren;
20 84 12, 20 85 12 till arkitektkontoret.
Direktiven för kommittén, se 1945: I E 30 och 1947: I E 21.
Kungl. Maj:t har den 29 juni 1946 utfärdat särskild instruktion för kommittén.
Under året har nybyggnaden för avdelningen för lantmäteri samt ombyggnader
av de sista delarna av gamla huvudbyggnaden för avdelningarna för
maskinteknik och flyg- och skeppsteknik samt en mindre ombyggnad av en
del av gamla maskinlaboratoriebyggnaden för institutionen för hållfasthetslära
färdigställts. Eu nybyggnad för flygteknik och en ombyggnad av gamla
värmecentralen för två nya hetvattenpannor har påbörjats.
166
Riksdagsberättelsen år 1959
I E: 17 ^ kommitténs arkitektkontor har under året varit anställda fyra arki
tekter
och ingenjörer samt ett kanslibiträde.
Under tiden december 1957—november 1958 har kommittén hållit 3 sammanträden.
18. Ulrustningskommiltén för landläkarhögskolorna
(1956: I 13; 1957: I 11; 1958:I 10)
Den 20 september 1946 tillsatte Kungl. Maj :t en särskild kommitté för att
handha frågan om utrustning av tandläkarinstitutet i Malmö och därmed
sammanhängande spörsmål, vilket uppdrag sedermera utvidgades genom
Kungl. Maj:ts beslut den 26 juli 1947 och den 16 januari 1948.
Genom beslut den 27 april 1951 förordnade Kungl. Maj:t om ändrad sammansättning
av kommittén.
I kungl. brev den 17 juni 1955 har åt kommittén uppdragits att utrusta
den beslutade odontologiska högskolekliniken i Umeå samt att ombesörja
erforderlig komplettering av utrustningen för preklinisk och övrig undervisning
vid tandläkarhögskolan i Malmö.
Genom beslut den 4 maj 1956 bemyndigade Kungl. Maj:t kommittén att
för tandläkarhögskolornas räkning anskaffa undervisningsinstrument och
viss annan utrustning, som erfordras för den beslutade omläggningen av
sättet för elevernas förseende med undervisningsinstrument.
Av Kungl. Maj:t den 20 september 1946 och den 27 april 1951 förordnade
ledamöter:
Andrée, T. E., landstingsman, f. d. riksdagsman, ordförande;
Fors, S. R., byråchef, tillika sekreterare;
Lönnerblad, T. H., t. f. laborator;
Westin, G. E. N., professor, rektor.
Av byggnadsstyrelsen enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande förordnad ledamot:
Brunnberg,
H. A., professor.
Experter:
Hultin, C. O. G., förste byråingenjör (fr. o. m. den 1 oktober 1958);
Kihlman, K. H., verkmästare;
Tell, O. W., förste revisor (fr. o. in. den 8 februari 1958).
Lokal: Storkyrkobrinken 7 n. b. (postadress: Ecklesiastikdepartementet,
Fack, Stockholm 2); tel. 21 90 Öl, 21 90 02, 21 90 03.
Direktiven för kommittén, se 1947: I E 49, 1952: I E 18 och 1954: I E 8.
Kommitténs arbetsutskott har under tiden december 1957—november 1958
hållit 6 sammanträden.
Kommitténs arbete kommer att fortgå under år 1959.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 167
19. Utredning om författningsbestämmelser för tandläkarhögskolorna i Et 20
i Stockholm och Malmö (1956: I 16; 1957: I 13; 1958: I 12)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 februari 1949 för att
i samråd med rektorsämbetena vid tandläkarhögskolorna i Stockholm och
Malmö utarbeta förslag till för tandläkarhögskolorna erforderliga författningsbestämmelser
:
Nordström, J. H. M., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.
Lokal: Utredningsmannens bostad, Äppelviksvägen 33, Bromma; tel.
25 13 30.
Direktiven för utredningen, se 1950: I E 40.
Förslag till nya stadgar för tandläkarhögskolorna (stencilerat) ingavs den
21 december 1950 till ecklesiastikdepartementet. Efter det stadgeförslaget avgivits
och efter det att vissa förberedelser utförts för utarbetande av ett förslag
till föreskrifter rörande de odontologiska examina har den sakkunniges
arbete till stor del legat nere.
I anslutning till bestämmelserna i de den 6 april 1956 fastställda universitetsstatuterna
har emellertid det år 1950 avgivna stadgeförslaget varit föremål
för en preliminär omarbetning.
När nya stadgar för karolinska institutet blivit fastställda, kommer den
sakkunniges arbete att fortsättas.
20. Sakkunnig för avveckling av 1946 års skolkommissions arbete och för
utredning av frågan om inrättande av praktiska gymnasier
(1956: I 21; 1957: I 16; 1958: I 15)
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 30 juni 1952 för att dels verkställa erforderliga
åtgärder i samband med 1946 års skolkommissions avveckling, dels
ock utreda frågan om inrättande av praktiska gymnasier:
Arvidson, E. S. Ä., rektor, led. av II kamm.
Experter:
Neymark, N. G. E., byråchef;
Nord, C. H., förste byråsekreterare;
Stenholm, I. Britta, folkskolinspektör;
Wirdenius, H., civilingenjör.
Lokal: Folkskoleseminariet för kvinnliga elever, Maria Prästgårdsgata 9,
Stockholm; tel. 41 03 80.
Arbetet med avvecklingen av 1946 års skolkonunission har avslutats.
Med experter för utredning av frågan om inrättande av praktiska gymnasier
ha under året en rad enskilda överläggningar hållits.
Arbetet beräknas bliva avslutat under januari 1959.
168
Riksdags berättelsen år 1959
1 E: 21
21. 1953 års lärarinneutbildningskommitté (1956: I E 27;
1957:1 E 20; 1958: I E 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1953 för att
verkställa fortsatt utredning rörande organisationen av lärarinneutbildningen
på det husliga området och därmed sammanhängande utbildnings- och
lokalfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1953):
Öhman, G. B., överdirektör, ordförande;
Blix, F. G., professor, (fr. o. in. den 23 juli 1958);
Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av I kamm;
Holmvall, Karin M., rektor;
Johansson, K. I., professor (t. o. m. den 22 juli 1958);
Lindegren, K. N. A., fil. lic., tillika sekreterare;
Torbrink, Tekla J. L., fru, led. av II kamm.
Experter:
Åhlén, C., byråingenjör;
Blix, F. G., professor (fr. o. m. den 15 mars t. o. m. den 22 juli 1958);
Ernest, Eva, ombudsman;
Herngård, Birgit K., rektor;
Johanson, Anna-Stina, rektor.
Lokal: Riksdagshuset; tel. växel 22 46 00 anknytn. 73 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1954:1 E 35. Beträffande ytterligare utredningsuppdrag
se 1955: I E 31 och 1956:I E 27.
Kommittén har under tiden december 1957—november 1958 sammanträtt
3 gånger, varjämte ett flertal överläggningar ägt rum mellan vissa ledamöter
av kommittén. Det under senare hälften av år 1957 påbörjade utredningsarbetet
rörande den högre utbildningen på det husliga området samt forskning
på näringslärans område m. in. har under året fortsatts.
Ordföranden har i sin egenskap av expert, ställd till den norska regeringens
förfogande för diskussioner och samråd vid dess utredning angående
en gemensam nordisk högskola på det husliga området, haft fortsatta överläggningar
med av detta utredningsarbete berörda myndigheter och institutioner
i de nordiska länderna samt tagit verksam del i utarbetandet av ett
förslag i anslutning till detta utredningsarbete.
Sedan detta gemensamma nordiska utredningsarbete slutförts eller huvudlinjerna
i dess betänkande utformats, kommer 1953 års lärarinneutbildningskommitté
att framlägga ett andra betänkande, i vilket kommittén kommer
att redovisa sina förslag såväl rörande den högre husliga utbildningen
som forskningen på näringslärans område. Kommittén beräknar framlägga
detta betänkande under år 1959.
22. 195b års utrustningskommitté (1956:1 28; 1957:1 21; 1958:1 19)
Den 4 juni 1954 tillsatte Kungl. Maj :t en särskilt kommitté för att handha
frågan om utrustning av den bakteriologiska institutionen vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet och därmed sammanhängande spörsmål.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 169
Kommitténs uppdrag utvidgades sedermera dels genom Kungi. Maj :ts be- J 22
slut den 30 juni 1955 till att omfatta frågan om inredning och utrustning
av institutionen för virusforskning vid karolinska institutet, dels genom
Kungl. Maj :ts beslut den 13 januari 1956 till att omfatta frågan om inredning
och utrustning av virusavdelningen vid statens bakteriologiska laboratorium,
dels ock genom Kungl. Maj :ts beslut den 4 maj 1956, den 26 april
1957 och den 16 maj 1958 till att omfatta utrustning i mindre omfattning
av vissa institutioner, laboratorier m. m.
Med stöd av särskilda nådiga bemyndiganden beslöt chefen för ecklesiastikdepartementet
dels den 28 februari 1958 att kommitténs uppdrag skulle
omfatta även inredning och utrustning av humanistiska fakultetens vid
universitetet i Lund nybyggnad, fysiologiska institutionen II och institutionen
för medicinsk fysik vid karolinska institutet samt fysiska institutet vid
Stockholms högskola, dels den 31 mars 1958 att kommitténs uppdrag skulle
omfatta även inredning och utrustning av nybyggnaden för patologiska institutionen
in. in. vid universitetet i Lund, dels ock den 25 april 1958 att
kommitténs uppdrag skulle omfatta jämväl inredning och utrustning av
medicinska högskolan i Umeå.
Sakkunniga:
Dillner, H. J., regeringsråd, ordförande;
Blix, F. G., professor (fr. o. m. den 1 juli 1958; frågor rörande inredning och
utrustning av medicinska högskolan i Umeå);
Brunnberg, H. A., professor (t. o. m. den 23 september 1958);
Fors, S. R., byråchef;
Gard, S., professor (frågor rörande inredning och utrustning av institutionen
för virusforskning vid karolinska institutet samt virusavdelningen
vid statens bakteriologiska laboratorium);
Glimstedt, E. G., professor (fr. o. in. den 1 april 1958; frågor rörande inredning
och utrustning av nybyggnaderna för humanistiska fakulteten och
för patologiska institutionen in. m. vid universitetet i Lund);
Heimer, G., landstingsdirektör (fr. o. in. den 1 juli 1958; frågor rörande inredning
och utrustning av medicinska högskolan i Umeå);
af Malmborg, R., byggnadsråd (fr. o. in. den 24 september 1958);
Malmgren, B. R., professor (frågor rörande inredning och utrustning av institutioner
vid karolinska institutet med undantag av institutionen för
virusforskning vid nämnda institut);
Myrbäck, K. D. R., professor (fr. o. m. den 1 april 1958; frågor rörande inredning
och utrustning av fysiska institutet vid Stockholms högskola).
Experter:
Edlén, B., professor (fr. o. in. den It) april 1958);
Hultin, C. O. G., förste byråingenjör (fr. o. in. den 1 oktober 1958);
Kihlman, K. H., verkmästare;
Tell, O. W., förste revisor (fr. o. in. den 8 februari 1958).
Sekreterare:
Cederlund, B. E. M., e. o. förste kanslisekreterare.
170
Riksdagsberättelsen år 1959
I Et 22 Lokal: Storkyrkobrinken 7 n. b. (adr.: Ecklesiastikdepartementet, Fack,
Stockholm 2); tel. 21 90 01.
Kommittén har under tiden den 1 november 1957—den 31 oktober 1958
hållit 13 protokollförda sammanträden.
Utrustningskommitténs arbete kommer att fortsätta under hela år 1959.
23. Odontologiska förhandlingssakkunniga
(1956:I 36; 1957: I 27; 1958: I 23)
Ursprungligen tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni
1955 för att på statens vägnar upptagna förhandlingar med Malmöhus läns
landsting och Västerbottens läns landsting angående vissa frågor rörande utbyggnad
av tandläkarutbildningen. Genom beslut den 31 januari 1958 har
Kungl. Maj :t vidare dels uppdragit åt de sakkunniga att verkställa den i
riksdagens skrivelse 1957: 249 avsedda utredningen rörande tandsjukvården
vid tandläkarhögskolorna samt att i samband härmed utreda frågan rörande
utbildning vid tandläkarhögskolorna av specialister inom odontologisk ortopedi,
dels ock bemyndigat de sakkuniga att för fullgörande av nämnda uppdrag
å statens vägnar upptaga förhandlingar i berörda frågor med folktandvårdens
huvudmän och andra vederbörande. Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 7 mars 1958 har antalet sakkunniga utökats från ursprungligen
fem till sex:
Lindskog, A. G., borgmästare, ordförande (fr. o. m. den 10 januari 1958);
Fors, S. R., byråchef (fr. o. m. den 7 mars 1958);
Karlén, G. H., byråchef (fr. o. m. den 10 januari 1958);
Seipel, C. G. M., professor;
Topelius, G. Z., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare;
Westin, G. E. N., professor, rektor.
Experter:
Fogelberg, B. E. B., e. o. byrådirektör (fr. o. m. den 20 oktober 1958);
Markén, K.-E., avdelningstandläkare (fr. o. m. den 7 mars 1958).
Sekreterare:
Nordström, J. H. M., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare (t. o. m. den 19 januari
1958);
Witting, N.-O., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 11 januari 1958).
Biträdande sekreterare:
Karlström, S. Å., förste byråsekreterare (t. o. in. den 20 oktober 1958);
Sköldvall, J. G., amanuens (fr. o. m. den 21 oktober 1958).
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00.
Direktiven för de sakkunnigas ursprungliga uppdrag, se 1956: I E 36. Jfr
vidare bl. a. riksdagens skrivelse 1957:249.
De sakkunniga har under tiden den 16 november 1957—den 15 november
1958 hållit 11 sammanträden.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
171
Pågående förhandlingar med Malmöhus läns landsting och Malmö stad i I El 25
syfte att bl. a. trygga tandläkarhögskolans i Malmö tillgång på lämpliga patientfall
torde komma att slutföras under förra hälften av år 1959. Arbetet i
övrigt kommer att pågå under hela år 1959.
24. Slöjdlärarutredningen (1956: I 37; 1957: I 28; 1958: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande utbildning av lärare i manlig
slöjd och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den
7 juli 1955):
Larsson, S., rektor, led. av I kamm., ordförande;
Larsson, B. M., möbelsnickare, led. av II kamm.;
Pettersson, K. G., metallarbetare, led. av II kamm.;
Philipson, T. B., konsulent;
Svensson, F. W., slöjdlärare.
Expert:
Faust, C. W., f. d. sekreterare.
Sekreterare:
Bäcklin, Inga C., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1956:1 E 37.
Kommittén har under tiden december 1957—november 1958 hållit 12 sammanträden.
Kommitténs utredningsarbete angående den framtida användningen av
August Abrahamsons stiftelse å Nääs har icke kunnat slutföras, så länge frågan
om den för närvarande dit förlagda utbildningen av lärare i manlig slöjd
ännu icke är avgjord. Utredningen har emellertid gjort förberedande undersökningar
i ämnet och därvid sammanträffat såväl med stiftelsens styrelse
som med representanter för flera i frågan intresserade myndigheter och organisationer.
25. 1955 års universitetsutredning (1956: I 38; 1957: I 29; 1958: I 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående universitetens och högskolornas
uppgifter och behov (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1955):
Segerstedt, T., professor, ordförande;
Bergström, K. S. D., professor;
Fransén, H. D., f. d. regeringsråd (t. o. m. den 7 november 1958);
Moberg, S. T., byråchef (t. o. in. den 10 januari 1958 tillika sekreterare);
Olson, O. Hj., direktör (fr. o. in. den 8 november 1958);
Svennilson, S. I., professor.
172
Riksdag sberättelsen år 1959
I E: 25 Experter:
Hagström, F. A. G., byrådirektör (fr. o. in. den 10 mars 1958);
Hambraeus, G. A., civilingenjör (fr. o. m. den 11 mars 1958).
Sekreterare:
Berg, C. G. H., fil. lic. (fr. o. in. den 11 januari 1958).
Biträdande sekreterare:
Johansson, L. G., fil. kand. (fr. o. in. den 8 februari 1958).
Lokal: Drottninggatan 1—3; postadress Ecklesiastikdepartementet, Stockholm
2; tel. 11 71 52 eller växel 22 12 20 anknytn. 69.
Direktiven för utredningen, se 1956: I E 38.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 19 sammanträden.
Den 30 december 1957 avlämnade utredningen sitt den 17 december 1958
dagtecknade andra betänkande, Akademikerräkningen 1955, (SOU 1957:51).
Den 4 mars 1958 avlämnade utredningen sitt den 10 januari 1958 dagtecknade
tredje betänkande, Reserverna för högre utbildning. Beräkningar
och metoddiskussion, (SOU 1958: 11).
Den 12 juni 1958 avlämnade utredningen sitt den 16 maj 1958 dagtecknade
fjärde betänkande, Lärarbrist och läraröverskott, (SOU 1958: 21).
Den 29 september 1958 avlämnade utredningen sitt den 20 september 1958
dagtecknade femte betänkande, Forskningens villkor och behov, (SOU 1958:
32).
Utredningen har vidare den 3 oktober 1958 till Kungl. Maj :t ingivit framställning
angående förstärkning av de högre läroanstalternas administrativa
resurser.
Utredningsarbetet beräknas komma att pågå under hela år 1959.
26. 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala ledning och
viss lärarutbildning (1956: I 39; 1957: I 30; 1958: I 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1955 för
att verkställa en förutsättningslös utredning av frågan om den centrala ledningen
av hela yrkesutbildningen och därmed sammanhängande spörsmål
(Se Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1955):
Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm., ordförande;
Beskow, B., undervisningsråd;
Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Forssell, E. E„ yrkesskoldirektör;
Johnsson, J. H., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lundquist, O. R., f. d. överdirektör;
Vinge, Margit S. C., förste aktuarie, led. av II kamm.
Sekreterare:
Lindegren, K. N. A., fil. lic.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 173
Experter:
Askeberg, S. H. J., byråchef;
Hessler, J. T. H., byrådirektör (fr. o. m. den 15 mars 1958);
Lilja, E. A., rektor;
Lindman, P., kanslichef;
Åhlén, K., rektor.
Lokal: Riksdagshuset; tel. växel 22 46 00 anknytn. 73 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1955: I E 39. Beträffande ytterligare utredningsuppdrag
se 1957 I E 30 och 1958 I E 26.
De sakkunniga har under tiden december 1957—november 1958 hållit 8
sammanträden.
Utredningsarbetet har under år 1958 jämsides ägnats åt såväl frågan om
den centrala ledningen av hela yrkesundervisningen som frågan om rekrytering
och utbildning av lärare i yrkesämnen. Beträffande det förstnämnda
utredningsuppdraget har den under år 1957 påbörjade undersökningen av
innehåll och organisation av yrkesutbildning, som står under central ledning
av fackämbetsverk, i huvudsak avslutats. Därjämte har påbörjats en
kartläggning av arbetsuppgifter och befogenheter, som tillkommer olika
fackämbetsverk i fråga om central ledning av yrkesutbildning. De sakkunniga
avser att under första halvåret 1959 avlämna betänkande med förslag
till utbildning av lärare i yrkesämnen för industri, hantverk, detaljhandel
och kontorsarbete. I ett senare betänkande kommer de sakkunniga att framlägga
förslag till utbildning av dylika lärare för andra yrkesområden än de,
som beröres av det första betänkandet.
Utredningsarbetet kommer att fortsätta under år 1959.
27. Utredning av vissa frågor i samband med mottagandet av den norska
nationalgåvan till Sverige (1956: I 41; 1957: I 32; 1958: I 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 4 november 1955 för att utreda
vissa frågor i samband med mottagandet av den norska nationalgåvan
till Sverige:
Gjöres, A., förutvarande statsråd, f. d. generaldirektör, ordförande;
Dillner, H. J., regeringsråd;
Rosén, N. G. K. G., generaldirektör.
Sekreterare:
Andersson, A. F„ verkställande direktör i Föreningen Norden.
Lokal: Föreningen Norden, Vasagatan 52; tel. 11 03 10.
Den norska nationalgåvan till Sverige kommer att utgöras av en hotellanläggning
kallad Vokscnåsen utanför Oslo. Utredningsarbetet hade i samråd
med svensk-norska samarbetsfonden under hand påbörjats av kommitterade
redan före den 4 november 1955. Sålunda hade uppdragits preliminära
riktlinjer för anläggningens omfattning och användning, vilka riktlinjer
legat till grund för eu i Norge anordnad arkitektpristävlan om Voksenåsens
utformning. I den av den norska gåvokommittén tillsatta juryn för tävlingen
174
Riksdagsberättelsen år 1959
E; 27 har Pa utredningens förslag såsom svenska ledamöter ingått utredningens
ordförande samt arkitekt S. Markelius och byggnadsrådet U. Snellman, varjämte
utredningens sekreterare biträtt. Juryn har vid sammanträde i Oslo
den 4 februari 1956 träffat avgörande i tävlingen. Ett ytterligare jurysammanträde
ägde rum den 4 december 1956.
Inom utredningen har uppgjorts plan för anläggningen Voksenåsens användning
och preliminärt beräknats kostnaderna för dess drift. Ett fortsatt
arbete med dessa frågor har ännu inte varit möjligt, eftersom utredningen
ännu icke kunnat bilda sig en uppfattning om resultatet av den norska nationalinsamlingen,
varav i första hand anläggningens uppförande skall bekostas,
i andra hand ev. en driftsfond upprättas. Insamlingen är alltjämt
oavslutad och kostnaderna för anläggningens uppförande icke definitivt
fixerade.
28. Stockholms högskolas förhandlingskommitté (1957: I 33; 1958: I 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 februari 1956 för
att biträda med utredning rörande Stockholms högskolas framtida ställning,
med uppdrag tillika att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms
stad och högskolan rörande statens, Stockholms stads och högskolans
framtida inbördes förhållanden i ekonomiskt och organisatoriskt hänseende:
Thomson,
A. N., f. d. universitetskansler, ordförande;
Arén, T. S., byråchef;
Blidfors, T. E. J., övningsskollärare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 17 nov.
1958);
Lindblad, S. J. H., räntmästare;
Svensson, S. P., boktryckare, led. av II kamm. (t. o. m. den 17 nov. 1958).
Sekreterare:
Poppius, H. D., budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Johansson, E. A., amanuens.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 sekreteraren och bitr. sekreteraren).
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10 februari 1956 åligger det de sakkunniga
att hålla chefen för ecklesiastikdepartementet underrättad om arbetets
fortgång och ställa sig till efterrättelse de direktiv för uppdragets fullgörande,
som av departementschefen må komma att meddelas.
Sedan utredningen rörande fortsatt upprustning av Stockholms högskola
den 19 maj 1958 avgivit förslag till plan för Stockholms högskolas utbyggnad
har kommittén fortsatt förhandlingar med delegerade för Stockholms
stad och styrelsen för Stockholms högskola rörande högskolans utbyggnad
och därmed sammanhängande frågor. I vissa spörsmål, som berör högskolans
utbyggnad, har kommittén haft fortlöpande överläggningar med bygg
-
175
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
nadsstyrelsen, djurgårdsnämnden och delegationen för förhandlingar med J g; 39
Stockholms stad rörande vissa byggnads- och markfrågor.
Kommittén har under tiden januari—oktober 1958 hållit 15 sammanträden.
Kommittén beräknar kunna avge vissa förslag i början av år 1959.
29. Utrustningskommittén för Göteborgs universitet
(1957:1 36; 1958: I 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 april 1956 för att
handhava frågor om utrustning av nybyggnaderna för medicinska fakulteten
vid universitetet i Göteborg och de övriga frågor om utrustning vid
universitetet, som chefen för ecklesiastikdepartementet bestämmer:
Arén, T. S., byråchef, ordförande;
Broman, T., professor;
Brunnberg, H. A., professor (t. o. in. den 23 september 1958);
Fors, S. R., byråchef;
af Malmborg, R„ byggnadsråd (fr. o. m. den 24 september 1958);
Rexed, B. A., professor.
Experter:
Kihlman, H., verkmästare (fr. o. m. den 15 oktober 1958);
Olsson, O. G. A., professor;
Teorell, E. T. A., professor;
Ågren, K. G., professor.
Sekreterare:
Hilding, B. B. I., kapten.
Lokal: Göteborgs örlogsvarv, Göteborg 41; tel. växel 29 20 00.
Kommitténs uppdrag avsåg från början frågor om utrustning av nyför
institutionerna för anatomi, histologi, medicinsk kemi, farmakologi
och fysiologi samt nybyggnad för administration och bibliotek.
Uppdraget har sedermera genom departementschefens beslut den 5 november
1956 och den 20 maj 1957 utvidgats till att omfatta jämväl frågorna om
utrustning dels av nytillkommande lokaler för institutionerna för bakteriol°gi
och klinisk bakteriologi, dels ock av undervisnings- och forskningslokaler
för följande kliniker inom Sahlgrenska sjukhusets i Göteborg under
uppförande varande centralkomplex, nämligen medicinska kliniken I, medicinska
kliniken II, kirurgiska kliniken I, kirurgiska kliniken II, röntgendiagnostiska
kliniken och neurologiska kliniken. Vidare har Kungl. Maj:t
genom beslut den 26 april 1957 uppdragit åt kommittén att handha anskaffningen
av viss utrustning för kliniskt-fysiologiska laboratoriet och
kliniskt-kemiska laboratoriet vid nämnda sjukhus.
Kommittén har under tiden november 1957—oktober 1958 sammanträtt 6
dagar.
Kommittén har under år 1958 fortsatt under föregående år påbörjat arbete
med upphandling av utrustning för institutionerna för anatomi och histo
-
176
Riksdagsberättelsen år 1959
Ej 29 l°gi samt laboratorierna för klinisk fysiologi och klinisk kemi samt påbörjat
motsvarande arbete för administrations- och biblioteksbyggnaden samt ovannämnda
kliniker inom Sahlgrenska sjukhuset.
Kommitténs arbete beräknas fortsätta under hela år 1959.
30. Utredning rörande sjukgymnastutbildningen (1957: I 37; 1958: I 32)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 april 1956 för att
verkställa översyn av föreliggande utredningar angående omorganisation
m. m. av den för närvarande till gymnastiska centralinstitutet förlagda sjukgymnastutbildningen
:
Sjöstrand, O. T., professor.
Sekreterare:
Fogelberg, B. E. B., e. o. byrådirektör.
Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. växel lokalsamt. 34 05 00, rikssamt.
34 06 50.
Genom beslut den 15 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt den sakkunnige
att jämväl utreda frågan om den framtida organisationen av den för närvarande
till sydsvenska gymnastikinstitutet i Lund förlagda sjukgymnastutbildningen.
Den sakkunnige har den 3 juni 1958 avgivit förslag (stencilerat) till provisoriska
bestämmelser för sjukgymnastinstitutet i Stockholm. Av utredningsarbetet
återstår utarbetandet av förslag till de definitiva författningsbestämmelser,
som för genomförande av i propositionen 1957: 160 angående
omorganisationen av sjukgymnastutbildningen m. m. framlagda förslag böra
utfärdas av Kungl. Maj :t.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under våren 1959.
31. Skolförfattningssakkunniga (1957: I 38; 1958: I 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 juni 1956 och den
29 november 1957 för att inom departementet biträda med det författningsarbete
rörande skolväsendet, som kan föranledas av bland annat en reform
av skolväsendets lokala och regionala ledning:
Ulveson, H. N. I., lagbyråchef, ordförande;
Anrup, N. E., rektor;
Bodell, K. G., t. f. undervisningsråd, rektor;
Bäck, G. H. H., kansliråd;
Frankman, F., rektor;
Gårdstedt, H. B., yrkesskoldirektör;
Söderqvist, C. G. F., byråchef;
Ulne, J. O., byråchef;
Zetterlund, S. G., Iänsskolinspektör.
Koirimittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
177
Experter: I El 32
Ehnbom, E. B. A., byråchef;
Virdebrant, B. C.-E., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Haglund, Å. B., förste byråsekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (departementets lagbyrå).
De sakkunniga har under tiden november 1957—oktober 1958 hållit 38
sammanträden.
De sakkunniga har under år 1958 avgivit följande promerior (stencilerade):
den
24 januari angående bestämmelserna om skolhälsovård vid det obligatoriska
skolväsendet, högre kommunala skolor och vissa andra skolformer,
den 29 januari angående de allmänna läroverkens ekonomiska förvaltning,
den 5 februari angående löne- och pensionsbestämmelser m. m. för lärare
vid kommunala allmänna gymnasier och icke-statsunderstödda kommunala
handelsgymnasier,
den 18 mars om normalinstruktion för skolchef och om allmänna tjänsteåligganden
för rektor vid det obligatoriska skolväsendet.
Därjämte har de sakkunniga biträtt vid beredning av ärenden om allmän
skolstadga, ny folkskolestadga och stadga för högre kommunala skolor samt
om ändringar i läroverksstadgan, yrkesskolstadgan, m. in.
De sakkunniga beräknas avsluta sitt arbete under första halvåret 1959.
32. Biennalkommittén (1957:1 39; 1958:1 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1956 för att såsom särskild
kommitté från svensk sida utreda frågan angående en nordisk paviljonganläggning
på biennalen i Venedig:
Wettergren, K. E. W. F., f. d. överintendent, ordförande;
Grate, E. G., f. d. professor;
Snellman, U. H., byggnadsråd.
Sekreterare:
Göransson, G. G. N., e. o. förste kanslisekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren).
Kommittén har under tiden den 15 november 1957—den 15 november 1958
hållit 9 sammanträden.
Vid sammanträde i Stockholm den 27 januari 1958 med de övriga nordiska
ländernas kommittéer meddelade den danska kommittén, att Danmark,
som redan har en egen paviljong på biennalen, icke vore berett att uppge
denna och ingå i eu gemensam nordisk anläggning, men atl man, därest övriga
nordiska länder uppförde en paviljong på den anvisade tomten bredvid
den danska, vore intresserad av ett samarbete vid utställningarna. Vid sam
12
liihaag till riksdagens protokoll 1959. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
178
Riksdagsberättelsen år 1959
Et 32 nianträdet beslöts, att hänvändelse skulle göras till övriga länders regeringar
om bemyndigande att anordna en arkiktekttävling om en för övriga länder
gemensam paviljonganläggning. Sedan Finlands, Norges och Sveriges regeringar
anvisat medel härför, medan Island avböjt deltagande i en arkitekttävling,
har tävlingen den 28 juni 1958 utlysts mellan en inbjuden arkitekt
från vart och ett av de tre medverkande länderna. Tävlingstiden utgår den
15 december 1958 och resultatet väntas föreligga i början av år 1959.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1959.
33. Organisationskommittén för de tekniska högskolornas värme- och
kraftcentraler (1957:1 42; 1958:1 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1956 för att
verkställa utredning rörande förvaltningen av de tekniska högskolornas värme-
och kraftcentraler och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 12 december 1956):
Fransén, H. D., f. d. regeringsråd, ordförande;
Jonsson, E. O., f. d. byråchef;
MacDowall, S. G. H., byråchef.
Experter:
Hallin, G. E., krigsråd;
Lingstrand, L. E., civilingenjör;
Wernius, I. R., byråingenjör.
Sekreterare:
Uhnbom, C. B. I., förste byråsekreterare.
Lokal: Försvarets förvaltningsdirektion, Stockholm 80; tel. 63 00 00, anknytning
678 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1957: I E 42.
Kommittén har under tiden den 16 november 1957—den 15 november 1958
hållit 5 sammanträden, varjämte överläggningar förevarit mellan kommittén
och företrädare för de berörda institutionerna inom de båda högskolorna,
vissa statliga myndigheter samt industrien.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört i början av år 1959.
34. 1957 års utredning angående konstfackskolan (1958: I 37)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 januari 1957 för att
utreda frågan om fördelningen mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna
för konstfackskolan och därmed sammanhängande spörsmål, med
uppdrag tillika att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms
stad om de ändringar av ifrågavarande avtal, vartill utredningen kan giva
anledning:
Öhinan, G. B., överdirektör.
Sekreterare:
Larsson, Bror A. F., förste byråsekreterare.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 179
Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 135; tel. 67 93 00. J ,%
Utredningen har försenats på grund av svårigheter att få fram kostnadsuppgifter
i fråga om de pågående byggnadsarbetena för skolan och på dessa
kostnadsuppgifter grundade hyresberäkningar. Förslag till nytt avtal mellan
staten och Stockholms stad i fråga om fördelningen av kostnaderna för skolan
har utarbetats och förhandlingarna med staden pågår.
35. 1957 års nomadskolutredning (1957: I 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 januari 1957 för
att utreda frågan om nomadskolväsendets organisation och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1957):
Näslund, H. M. E., landshövding, ordförande;
Larsson, Harald, skogsinspektor, led. av II kamm.;
Lundemark, K. L. E., folkskolinspektör;
Ruong, J. I., nomadskolinspektör;
Åstot, Ibba K., renägarhustru.
Sekreterare:
Ollén, B. M., lektor.
Lokal: Majvägen 18, Luleå; tel. Luleå 176 91 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1957: I E 38.
Utredningen har under tiden den 1 december 1957—den 30 november 1958
hållit 5 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1959.
36. 1957 års skolberedning (1958: I E 40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 mars 1957 för att
verkställa en sammanfattande utredning i skolfrågorna:
Edenman, R. H. L., statsråd, led. av II kamm., ordförande;
Arrhén, C. E. Th., lektor, led. av I kamm. (avliden den 3 september 1958);
Arvidson, E. S. Å., rektor, led. av II kamm.;
Helén, N. G., docent, led. av II kamm.;
Johansson, Bror A., ombudsman;
Larsson, Harald, skogsinspektor, led. av II kamm.;
Larsson, Maj G., fru;
Larsson, Matts B., direktör;
Lundblad, H. R., undervisningsråd (t. o. m. den 29 oktober 1958);
Sjöqvist, Birgitta K., fil. mag., led. av II kamm. (fr. o. m. den 27 september
1958).
Experter:
Hellberg, A., konsulent (fr. o. m. den 1 december 1958);
Härnqvist, K., professor;
Karlström, Lizzie, jur. kand. (fr. o. in. den 1 december 1958);
180
Riksdagsberättelsen år 1959
I Et 36 Kjellman, L. F., rektor (fr. o. m. den 1 december 1958);
Lenerius, H., ingenjör (fr. o. m. den 1 december 1958);
Nordberg, F., rektor (fr. o. in. den 1 december 1958);
Rodhe, Birgit K., rektor (fr. o. m. den 1 december 1958);
Wiberg, H. G., adjunkt (fr. o. m. den 1 december 1958).
Huvudsekreterare:
Orring, J. A., undervisningsråd.
Biträdande sekreterare:
Landström, S.-S. H., fil. lic., sekreterare (fr. o. m. den 17 november 1958);
Magnusson, Agnes T. C., förste kanslisekreterare.
Lokal: Drottninggatan 50—52T, Stockholm C; tel. 10 53 54 (Orring),
10 53 52 (Landström), 11 80 01 (kansli).
Direktiven för utredningen, se prop. 1957: 106 s. 44—61.
Skolberedningen har under tiden den 1 december 1957—den 30 november
1958 hållit 9 sammanträden. Därutöver har en särskild arbetsgrupp inom
beredningen sammanträtt 3 gånger. Studiebesök har företagits i nio kommuner,
där försöksverksamhet med nioårig enhetsskola bedrives.
Ett flertal undersökningar pågår dels i skolberedningens egen regi, dels på
beredningens uppdrag vid olika vetenskapliga institutioner och inom skolöverstyrelsens
försöksavdelning.
Skolberedningen avser att under förra hälften av år 1959 publicera fyra
på beredningens begäran avlämnade uppsatser, författade av vissa av landets
professorer i psykologi och pedagogik.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under hela år 1959.
37. Utrustningskommittén för Uppsala universitet (1958: I 42)
Den 2 maj 1957 tillsatte Kungl. Maj :t en särskild kommitté för att handha
de frågor om inredning och utrustning av vetenskapliga institutioner vid
universitetet i Uppsala, som chefen för ecklesiastikdepartementet bestämde.
Genom Kungl. Maj :ts beslut den 6 juni 1957 uppdrogs åt kommittén att
omhänderha anskaffningen av inredning och utrustning för geografiska och
mineralogisk-geologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala ävensom
i mindre omfattning av inredning och utrustning för medicinsk-kemiska,
farmakologiska, patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionerna
vid nämnda universitet. Kommitténs uppdrag utvidgades sedermera genom
beslut den 24 februari 1958 till att omfatta jämväl frågan om inredning och
utrustning av zoofysiologiska institutionen vid samma universitet.
Sakkunniga:
Dillner, H. J., regeringsråd, ordförande;
Brunnberg, H. A., professor (t. o. m. den 23 september 1958);
Fors, S. R., byråchef;
Lindblad, S. J. H., räntmästare;
af Malmborg, R., byggnadsråd (fr. o. m. den 24 september 1958).
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
181
Experter: I E: 39
Caspersson, T. O., professor (fr. o. m. den 1 januari 1958);
Hultin, C. O. G., förste byråingenjör (fr. o. m. den 1 oktober 1958);
Kihlman, K. H., verkmästare;
Tell, O. W., förste revisor (fr. o. m. den 8 februari 1958);
Wickman, F. E.( professor.
Sekreterare:
Cederlund, B. E. M., e. o. förste kanslisekreterare (fr. o. in. den 4 mars
1958);
Merkel, E. N„ assistent.
Lokal: Storkyrkobrinken 7 n. b., (adr: Ecklesiastikdepartementet, Fack,
Stockholm 2); tel. 21 90 Öl.
Kommittén har under tiden den 1 november 1957—den 31 oktober 1958
hållit 12 protokollförda sammanträden.
Kommitténs arbete kommer att fortsätta under hela år 1959.
38. 1957 års brevskoleutredning (1958: I 43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 maj 1957 för att
verkställa utredning rörande de organisatoriska formerna för tillhandahållande
av korrespondenskurser inom skolväsendet och därmed sammanhängande
frågor:
Elmgren, B. F., led. av I kamm., ordförande;
Gunnar skog, S. G., rektor;
Hultqvist, L. G., förste länsassessor.
Sekreterare:
Eurenius, M. V. S., övningsskollärare.
Lokal: Hantverkargatan 7V, Stockholm K; tel. 54 23 22.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 36
sammanträden samt företagit studieresor till Oslo, Malmö och Norrköping.
En preliminär undersökning har utförts rörande korrespondensundervisningens
nuvarande omfattning och organisation inom skolväsendet. Ett antal
korrespondenskurser har granskats av särskilda sakkunniga.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1959.
39. Farmaceututbildningskommittén (1958: I 45)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1957 för utredning
av frågan om utökning av farmaceutiska institutets utbildningskapacitet
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 12 juli 1957):
Arén, T. S., byråchef, ordförande (t. o. in. den 24 januari 1958);
Söderlundh, S., medicinalråd, ordförande (fr. o. m. den 25 januari 1958);
Brunnberg, H. A., byggnadsråd;
182
Riksdagsberättelsen år 1959
I El 39 Häggqvist, L„ expeditionschef (fr. o. in. den 25 januari 1958);
Lönngren, D. R., apotekare, tillika sekreterare;
Ohlsson, C. E„ professor, rektor.
Experter:
Sandell, E., professor (fr. o. in. den 16 december 1958);
Schill, L. G., laborator (fr. o. m. den 16 december 1958).
Lokal: Farmaceutiska institutet, Kungstensgatan 49; tel. växel 34 90 20.
Direktiven för utredningen, se 1958: I E 45.
Kommittén har under tiden den 1 december 1957—den 30 november 1958
hållit 33 sammanträden.
Ett betänkande (stencilerat) med utredning och förslag om provisorisk
utökning av farmaceutiska institutets utbildningskapacitet har avgivits den
8 januari 1958. På grundval av detta betänkande har statsmakterna vidtagit
åtgärder, varigenom intagningen å apotekarlinjen fördubblats och intagningen
å receptarielinjen ökats med 50 procent under budgetåret 1958/59.
I en den 18 juni 1958 avgiven promemoria har kommittén avgivit förslag
om provisoriskt ökad intagning av studerande vid institutet för tiden efter
utgången av budgetåret 1958/59.
Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1959.
40. Utredning rörande vissa medicinska utbildningsfrågor m. m.
(1958:I 46)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att utreda
vissa medicinska utbildningsfrågor in. m.:
Rexed, B. A., professor.
Lokal: Anatomiska institutionen vid universitetet i Uppsala; tel. 312 49.
Utredningsmannen har under arbetsåret biträtt departementet vid beredningen
av olika medicinska utbildningsfrågor.
Utredningen fortsätter sitt arbete bland annat med frågor om de medicinska
läroanstalternas utbildningskapacitet.
41. Utredning rörande användningen av Längmanska A-fonden (1958: I 47)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställa den av riksdagen begärda utredningen rörande användningen av
den i de Längmanska donationsmedlen ingående s. k. A-fonden:
Hagander, J. O., överståthållare, ordförande;
Bengtson, T. S., redaktör, led. av I kamm.;
Holmbäck, Å. E. V., professor emeritus.
Sekreterare:
Hökeberg, N. H., kanslipolisintendent.
Lokal: Överståthållarämbetet; tel. 50 34 69 (sekreteraren).
Utredningen bar under tiden januari—september 1958 hållit 5 sammanträden.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete i början av år 1959.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
183
42. Organisationskommittén för den medicinska högskolan i Umeå
(1958:I 49)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 november 1957 för
att — i enlighet med riktlinjer, som förordats av chefen för ecklesiastikdepartementet
i propositionen nr 188 till 1957 års riksdag — fortsätta med detaljplaneringen
in. in. av den föreslagna medicinska högskolan i Umeå:
Topelius, G. Z„ kansliråd, f. d. kanslerssekreterare, ordförande;
Blix, F. G., professor;
Brunnberg, H. A., professor (t. o. in. den 22 september 1958);
Dahlqvist, O. R. F., landstingsman;
Fors, S. R., byråchef;
Heimer, G., landstingsdirektör;
Hirsch, C., professor;
Lundgren, P. G., fältläkare;
Molander, M. E., byråchef (fr. o. in. den 23 september 1958);
Nyquist, G. W. O., professor, föreståndare;
Odin, M. O., professor emeritus;
Terner, N. J., med. lic.;
Westin, G. E. N., professor, rektor.
Experter:
Fogelberg, B. E. B., e. o. byrådirektör (fr. o. in. den 4 augusti 1958);
Roempke, S. O., biträdande länsarkitekt (fr. o. m. den 14 april 1958).
Sekreterare:
Fogelberg, B. E. B., e. o. byrådirektör (t. o. m. den 30 juni 1958);
Grimsborn, A. G. S., e. o. byrådirektör (fr. o. in. den 4 augusti 1958).
Biträdande sekreterare:
Sverne, J. E., e. o. byråsekreterare (fr. o. m. den 3 februari 1958, med uppgift
att vara sekreterare i den av kommittén tillsatt a nämnden för frågor
rörande tandläkarutbildningen).
Lokal: Tandläkarinstitutet, Umeå; tel. Lasarettet, Umeå.
Utredningen har under tiden den 1 december 1957—den 30 november
1958 hållit 4 plenarsammanträden samt därjämte 6 utskottssammanträden.
Organisationskommitténs arbete kommer att pågå under hela år 1959.
43. Utredning rörande dispositionen av donationshemman och andra
lönetillgångar vid de allmänna läroverken (1958: I 50)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 november 1957 för
att verkställa utredning rörande dispositionen av donationshemman och
andra lönetillgångar vid de allmänna läroverken samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1957):
Uhlin, K.-E., byråchef.
Sekreterare:
Ribbing, E. M., amanuens.
184
Riksdagsberättelsen år 1959
I E: 43 Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958: I E 50.
Utredningen har i första hand till behandling upptagit den del av utredningsuppdraget,
som rör Visingsö skolegodsfond och avser att redovisa
denna del särskilt.
Utredningen har under två dagar besökt Visingsö och Jönköping för samråd
med representanter för folkhögskolan på Visingsö och högre allmänna
läroverket i Jönköping.
Arbetet i ovannämnda del beräknas vara slutfört i början av år 1959.
44. 1958 års utredning kyrka — stat
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 januari 1958 för
att utföra en första etapp av en utredning av frågan om den framtida gestaltningen
av förhållandet mellan staten och svenska kyrkan (se Post- och
Inrikes tidn. den 30 januari 1958):
Wieslander, I. L., f. d. hovrättspresident, ordförande;
Bolin, A. B., sekreterare;
Engström, K. Olof N„ adjunkt;
Josefson, P. L. R., biskop;
Zetterberg, K. Å. H., pastor primarius, led. av II kamm.
Sekreterare:
Lindelöw, K.-G., hovrättsassessor.
Lokal: Hovrätten över Skåne och Blekinge, Malmö; tel. 040-734 30.
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
10 januari 1958):
Det nuvarande förhållandet mellan stat och kyrka i våht land är resultatet av
en lång historisk utveckling, som i hög grad präglats av spänning mellan motstridiga
idéer, krafter och intressen. Olika åsikter om kyrkans rättsliga natur och
dess skyldigheter och rättigheter har ständigt gjort sig gällande. Det system av
rättsregler, som närmare bestämmer kyrkans och dess organs ställning, är sammansatt
av författningar från vitt skilda tider; det har med fog betecknats som
svåröverskådligt och i många stycken dunkelt.
Även under senare år har en livlig debatt förekommit i fråga om relationerna
mellan stat och kyrka. Därvid har från flera håll rests krav på en radikal omgestaltning
av gällande förhållanden, på kyrkans skiljande från staten.
Riksdagen har år 1956 i skrivelse till Kungl. Maj:t (nr 381) anhållit om en
allsidig och förutsättningslös utredning av frågan om den framtida gestaltningen
av förhållandet mellan staten och svenska kyrkan. I det utskottsutlåtande som
ligger till grund för skrivelsen (KU 17) understrykes, att utredningens huvudsyfte
bör vara att framlägga material för en fortsatt diskussion av och ett framtida
ställningstagande till nämnda fråga. Utredningen bör därför enligt utskottets
uppfattning vara förutsättningslös i den meningen, att den icke tar sikte på
vare sig fortsatt organisatoriskt samband mellan staten och kyrkan eller upplösning
av detta samband. — — —
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
185
För egen del anser jag, att den av riksdagen begärda utredningen av frågan J J]» ^.5
om den framtida gestaltningen av förhållandet mellan staten och svenska kyrkan
snarast möjligt bör påbörjas. Jag kan också i allt väsentligt ansluta mig till
de uttalanden om utredningens syfte och uppläggning, som gjorts i konstitutionsutskottets
av riksdagen godkända utlåtande. Jag vill särskilt understryka, att denna
utredning måste bli omfattande och mödosam — troligen en av de mest omfattande
som på senare (tid förekommit i vårt land -— och att det är att förmoda
att den kommer att kräva avsevärd tid. Det är därför av stor vikt, att utredningsarbetet
från början noga förberedes och planlägges. Redan detta är en
ganska vidlyftig uppgift. Däri bör nämligen ingå en grundläggande inventering
av hittills verkställda undersökningar och en kartläggning av föreliggande problem
och reformförslag. I detta sammanhang torde också uppgifter om förhållandet
mellan kyrka och stat i främmande länder böra anskaffas och sammanställas.
Vidare bör undersökas, vilka möjligheter, som föreligger och vilka metoder
som kan komma till användning för att tillgodose önskemålet om ett klarläggande
av religionens betydelse som samhällsfaktor. Särskilt intresse bör slutligen
ägnas åt frågan, i vad mån utredningens fortsatta arbete kan begränsas till
principiellt betydelsefulla avsnitt.
Det förberedelse- och planläggningsarbete, som jag här förordat, torde lämpligen
böra utgöra en första etapp av ifrågavarande utredning och anförtros åt en
mindre grupp av sakkunniga med biträde av erforderligt antal experter på olika
områden. På de sakkunniga bör ankomma att, sedan arbetet fullgjorts i sådan
omfattning att det utgör en lämplig grundval för utredningens fullföljande i
andra former, anmäla detta förhållande. Ärendet torde därefter ånyo böra prövas
av Kungl. Maj :t för beslut om det fortsatta utredningsarbetet.
Till utredningen har överlämnats riksdagens skrivelse den 30 maj 1956,
nr 276, i anledning av väckta motioner om upphävande av § 114 regeringsformen.
Utredningen har under tiden februari—december 1958 hållit 4 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1959.
45. Sakkunniga för utredning av frågan om civilingenjörsutbildning
på atomenergiområdet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1958 för att
verkställa utredning av frågan om civilingenjörsutbildning på atomenergiområdet
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
den 13 mars 1958):
Rosén, N. G. K. G., generaldirektör, ordförande;
Brynielsson, H. A. B., direktör;
Håkansson, H. E. V., fil. lic.;
Rudberg, E. G., professor.
Experter:
Hulthén, L., professor;
Svartholm, N. F. V., professor.
Sekreterare:
Holmquist, C.-E., civilingenjör (t. o. in. den 20 augusti 1958);
Lundborg, R. W., byrådirektör (fr. o. in. den 21 augusti 1958).
186 Riksdagsberättelsen år 1959
I E: 45 Lokal: Vattenfallsstyrelsen, Drottninggatan 21; tel. 22 70 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den 7
mars 1958):
Atomenergien kommer inom kort att även i vårt land tas i bruk för produktion
av värme och elkraft. Detta blir uppenbarligen endast en ringa början till en i
framtiden allt mer vidsträckt användning av atomenergien. Vi har under det senaste
decenniet också inlett ett omfattande och kostnadskrävande forsknings- och
utvecklingsarbete på atomenergiens område. Som en konsekvens härav kommer
kraven på ökade atomenergitekniska kunskaper hos civilingenjörerna att göra sig
allt starkare gällande.
För att möta det omedelbara behovet av en viss utbildning på atomenergiområdet
har under senare år ordnats ett antal mindre omfattande fortbildningskurser.
Vidare ges i undervisningen vid vissa fackavdelningar vid de tekniska högskolorna
utrymme åt frågor av vikt för ingenjörer som verka inom områden vilka
berörs av utvecklingen av atomenergitekniken.
Emellertid har det på många håll hävdats att vi, trots att utvecklingen på förevarande
område ännu befinner sig på ett begynnelsestadium, redan nu måste i
fastare former organisera civilingenjörsutbildningen på atomenergiområdet.
Vid de två tekniska högskolorna har pågått ett visst planeringsarbete i detta
avseende. Sålunda överlämnade lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm
i maj 1957 till överstyrelsen för de tekniska högskolorna ett betänkande, utarbetat
av en av lärarkollegiet tillsatt kommitté för utredning av frågan om utbildningen
inom atomenergiområdet vid högskolan.
Ungefär samtidigt överlämnade kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola
till överstyrelsen för de tekniska högskolorna en utredning i samma fråga,
vilken verkställts av en av kollegienämnden utsedd kommitté.
De två förslagen är i vissa delar olika. Överstyrelsen för de tekniska högskolorna
har för sin del funnit, att problemet om utbildning på atomenergiområdet är
av så stor räckvidd, att överstyrelsen — med överlämnande av till ärendet hörande
handlingar — i skrivelse den 5 november 1957 till chefen för ecklesiastikdepartementet
hemställt, att frågan om organisationen av undervisningen och
forskningen på atomenergiområdet vid de tekniska högskolorna och därmed sammanhängande
spörsmål göres till föremål för en särskild utredning genom för
ändamålet tillkallade sakkunniga.
Det råder enligt min mening ingen tvekan om att behov föreligger av speciell
utbildning på atomenergiområdet inom ramen för civilingenjörsutbildningen.
Spörsmålet om hur en dylik utbildning bör ordnas inrymmer emellertid åtskilliga
problem, och jag förordar därför, att frågan göres till föremål för utredning
genom särskilda sakkunniga.
När det gäller utbildningens uppläggning torde utredningsarbetet böra inriktas
pa två huvudfrågor. Den första avser behovet av fortbildning på ifrågavarande
område för i produktionen redan verksamma civilingenjörer och för nyutexaminerade
sådana. För att näringslivet snabbt skall få tillgång till arbetskraft med
specialutbildning på atomenergiområdet synes det nämligen ofrånkomligt att i
första hand bedriva en dylik fortbildning och omskolning i mera planmässig ordning
än vad som hittills kunnat ske vid förutnämnda kortare kurser. Redan för
dimensioneringen av fortbildningsverksamheten torde det vara erforderligt att
verkställa vissa beräkningar av det kvantitativa utbildningsbehovet, så långt dylika
beräkningar nu kan göras med hänsyn till den snabba utvecklingen. Det blir
också nödvändigt att särskilt undersöka inom vilka ingenjörsfack fortbildningsbehovet
gör sig starkast gällande.
Utredning i fråga om den omedelbart erforderliga utbildningen av fortbild -
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
187
ningskaraktär bör verkställas i så god tid att förslag i ämnet om möjligt kan före- J JJ. ja
läggas 1959 års riksdag. Vid utredningen på denna punkt bör emellertid beaktas
att fortbildningsverksamheten i möjligaste mån bör kunna samordnas med och
så småningom — när det här avsedda engångsbehovet av fortbildning kan anses
mättat — inflyta i den utbildning på atomenergiområdet, som på längre sikt bör
ingå som ett led i ingenjörsutbildningen vid de tekniska högskolorna.
Utformningen av den utbildning på atomenergiområdet vid de tekniska högskolorna,
som bör ingå som ett led i den övriga civilingenjörsutbildningen, blir
den andra huvudfrågan vid utredningsarbetet.
Det är givetvis vanskligt att här söka draga upp riktlinjer för hur en dylik utbildning
bör anordnas. Liksom vid all ingenjörsutbildning — och det gäller också
nyssberörda fortbildning — är det i första hand nödvändigt att så långt detta
iir möjligt kartlägga de behov, som avnämarna av den ingenjörsutbildade arbetskraften
nu har och kan väntas få. På grundvalen av de önskemål och förslag,
som därvid kan framkomma, bör utbildningen utformas. Såvitt jag kunnat utröna,
torde för närvarande önskemål icke finnas om inrättande av särskilda fackavdelningar
för atomenergiingenjörer utan behovet torde närmast avse en vidgad utbildning
på atomenergiområdet inom vissa befintliga fackavdelningar. De sakkunniga
bör emellertid förutsättningslöst pröva de olika uppslag, som under utredningsarbetets
gång kan framkomma från avnämarhåll. Jag vill emellertid samtidigt
framhålla att om resultat i denna del av utredningen skall kunna nås utan
någon längre tidsutdräkt, det icke torde vara möjligt för de sakkunniga att framlägga
ett förslag, som innebär en definitiv lösning för lång framtid. Med hänsyn
till den snabba utvecklingen på detta område kan det nu inte gärna bli fråga
om annat än att utforma första etappen på utvecklandet av en gren inom civilingenjörsutbildningen,
om vars utformning på längre sikt vi nu vet mycket litet.
Å. andra sidan bör utbildningsprogrammet kunna upplinjeras så pass i detalj, att
det blir möjligt att på detsamma grunda en lärar- och lokalorganisation för utbildningen.
Ett särskilt spörsmål, som kommer att möta vid utredningen i denna del, gäller
i vilken omfattning forskning på atomenergiområdet bör komma till stånd vid de
tekniska högskolorna i samband med att särskild undervisning på området ordnas
inom ramen för den ordinarie civilingenjörsutbildningen. Denna forskning
torde nämligen förutsätta tillgång till särdeles kostnadskrävande och även i andra
avseenden mycket speciell utrustning. Jag kan i detta sammanhang erinra om att
den s. k. kärnreaktorgruppen i Göteborg hos Kungl. Maj :t gjort framställning om
en betydande medelsanvisning för uppförande av en reaktoranläggning i Göteborg
för bland annat undervisnings- och forskningsändamål.
En splittring av resurserna för atomenergiforskningen till men för forskningens
effektivitet får givetvis icke ske. Jag vill i övrigt på denna punkt nu icke
göra annat uttalande än att vid utredningen av förevarande utbildningsfråga
måste — mot bakgrunden av de personella och materiella resurser, som kan stå
till buds — noga prövas behovet av samband och samordning mellan undervisning
och forskning, såväl när det gäller lärarorganisationen som vad beträffar den
rent lokala förläggningen av utbildningen.
De sakkunniga har under tiden maj—november 1958 sammanträtt 13 dagar,
varav 3 i Studsvik den 7—den 9 juli 1958.
Två av de sakkunniga har jämte sekreteraren deltagit i elt av European
Atomic Energy Society den 24- den 25 juni 1958 anordnat symposium i Delfi,
Holland, rörande utbildningen inom atomenergiområdet.
I anledning av remiss har de sakkunniga den 25 september 1958 avgivit
utlåtande över en av forskningsrådens samarbclsdelegalion gjord underdånig
framställning angående anslag för elt laboratorium i Studsvik in. m.
188
Riksdagsberättelsen år 1959
I E: 45 De sakkunniga avse att framlägga ett betänkande med förslag (stencilerat)
vid årsskiftet.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1959.
46. 1958 års statliga förhandlingskommission i Göteborg
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1958 för att
på statens vägnar upptaga förhandlingar med Göteborgs stad och andra vederbörande
angående dels nytt avtal rörande den medicinska undervisningen
i Göteborg, dels ifrågasatt övertagande från Göteborgs stads sida av vanföreanstaltens
i Göteborg ortopediska klinik och därmed sammanhängande
frågor, dels förläggandet av rättsläkarstationen i Göteborg, dels statsbidrag
till bestridande av merkostnader för nybyggnad för Göteborgs stadsbibliotek
samt statens förhållande till stadsbiblioteket, dels medicinska fakultetens
biblioteks framtida ställning och därmed sammanhängande frågor, dels
ock de övriga frågor, som av departementschefen hänskjutes till de sakkunniga
för handläggning:
Wulff, K. E., bankinspektör, ordförande;
Ingelmark, B. E., professor;
Rydback, A. V. L., expeditionschef.
Expert:
Lindqvist, J. C. S., förste bibliotekarie.
Sekreterare:
Jansson, S. E., e. förste kanslisekreterare.
Lokal: Bank- och fondinspektionen, tel. 62 43 12 (ordföranden); lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Kommissionen har intill den 15 november 1958 hållit 15 sammanträden.
I enlighet med föreskrift i Kungl. Maj :ts beslut den 7 mars 1958 har kommissionen
i samband med det givna förhandlingsuppdraget till prövning
upptagit frågan om fördelning mellan staten och staden av vissa kostnader
för utrustning av röntgendiagnostiska klinikerna I och III vid Sahlgrenska
sjukhuset. Efter samråd med utrustningskommittén för Göteborgs universitet
har kommissionen den 19 augusti 1958 med stadens delegerade träffat
överenskommelse i nyssnämnda ämne under förbehåll av respektive huvudmäns
godkännande.
Kommissionen har vidare den 13 november 1958 — likaledes under förbehåll
av huvudmännens godkännande — träffat avtal med stadens delegerade
av innebörd att 1948 års avtal angående anordnande av en medicinsk
högskola i Göteborg, vilket av staden uppsagts den 29 juni 1957 och därför
den 29 juni 1959 upphör att gälla, skall tillämpas även under tiden den 30
juni 1959—den 30 juni 1960 och därvid innefatta även vissa kliniker utöver
de tidigare för undervisningsändamål upplåtna.
Kommissionen har den 24 november 1958 avgivit yttrande i anledning av
Göteborgs universitets äskande av statsbidrag för budgetåret 1959/60 till
vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg m. m. och i
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 189
samband härmed den 13 november 1958 nnder vederbörligt förbehåll över- J J]. ^
enskommit med stadens delegerade om uppförande av en tillbyggnad till
Göteborgs barnsjukhus för undervisnings- och forskningsändamål.
Kommissionen har påbörjat utredningar och upptagit förhandlingar angående
de i Kungl. Maj:ts beslut den 7 mars 1958 omnämnda frågorna med
undantag för förläggandet av rättsläkarstationen i Göteborg samt dessutom
— i anledning av remiss den 3 november 1958 — angående ytterligare statsbidrag
till uppförande av Sahlgrenska sjukhusets centralkomplex.
47. 1958 års utredning angående Svenskt biografiskt lexikon
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1958 med uppdrag
att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om fortsatt statligt
stöd åt den personhistoriska forskning och publiceringsverksamhet, som för
närvarande representeras av Svenskt biografiskt lexikon (se Post- och Inrikes
tidn. den 30 april 1958):
Sommar, C. O., finanssekreterare, ordförande;
Alemyr, S. R., rektor, led. av II kamm.;
Nilsson, S. A. professor.
Sekreterare:
Setterkrans, L. J. G., arkivarie.
Lokal: Stadsarkivet, Stockholm 8; tel. 50 22 25.
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
11 april 1958):
Svenskt biografiskt lexikons huvudsakliga syfte kan sägas vara att utgöra en
på förstahandskällor baserad generalinventering av betydelsefulla personligheter
under olika skeden av det svenska samhällets utveckling. Lexikonet började utgivas
år 1917 på Albert Bonniers förlag men nedlades av ekonomiska skäl år 1931.
Vid denna tidpunkt hade tio volymer utkommit, omfattande bokstäverna A—C
samt början av bokstaven D. Ett initiativ till fortsatt utgivande av lexikonet togs
av det år 1936 bildade samfundet för Svenskt biografiskt lexikons utgivande. Enligt
sina stadgar har samfundet till ändamål att fullfölja utgivningen. Under budgetåren
1937/50 har bidrag av statsmedel och/eller anslag från humanistiska fonden
årligen lämnats till lexikonarbetet. Sedan budgetåret 1950/51 utgår det årliga
bidraget enbart i form av statsmedel. För innevarande budgetår har anvisats
104 400 kronor (statsliggarcn s. 783 f.). Sedan arbetet med lexikonet återupptogs
1937, har utkommit fem volymer, omfattande kombinationen de la Grange till och
med Feuk. Därutöver föreligger ytterligare ett häfte •— till och med Fischerström
-— i spaltkorrektur.
Samfundets verksamhet står under inseende av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,
som även utser två av samfundets styrelseledamöter. Lexikonredaktionen
består för närvarande av följande fast anställda befattningshavare, nämligen
en huvudredaktör, en redaktionssekreterare och ett kanslibiträde. Därjämte
har redaktionen tillgång till ett icke fast anställt kanslibiträde med halvtidstjänstgöring.
Till de fast anställda utgår arvoden motsvarande lönebeloppen enligt vissa
för statliga tjänster gällande lönegrader. Fast anställd befattningshavare åtnjuter
sedan 1953 pensionsrätt enligt SPA-reglementet. Lexikonredaktionen fungerar enligt
samfundets stadgar som ett personhistoriskt institut, vilket bland annat går
forskare till lianda med begärda upplysningar i den mån arbetet på lexikonet tilllåter.
190
Riksdagsberättelsen år 195!)
K 17 I fråga om sättning och tryckning in. m. av lexikonet må följande nämnas. Mellan
samfundet och Albert Bonniers förlag träffades den 29 oktober 1937 ett kontrakt
enligt vilket, bland annat, samfundet förband sig att utan ersättning efter
hand till förlaget leverera tryckfiirdigt manuskript till lexikonet med full författarrätt
därtill. Förlaget förband sig å andra sidan att utan kostnad för samfundet
trycka lexikonet. År 1953 meddelade förlaget att det icke kunde åtaga sig tryckning
av mer än högst tre häften per år. Nyssnämnda kontrakt uppsades i fjol av
förlaget. Uppsägningen trädde i kraft den 29 oktober 1957.
Av vad jag redan anfört torde framgå att lexikonets utgivningstakt är påfallande
långsam. Frågan om utgivningstakten och därmed förknippade problem har också
diskuterats i skilda sammanhang.
Redan den långsamma utgivningstakten och statsverkets med hänsyn därtill relativt
betydande kostnader för lexikonet påkallar enligt min mening ett initiativ
från statens sida. Härtill kommer att kontraktsuppsägningen skapat en akut kris
för samfundet, vilken kräver ett ingripande i en eller annan form. Det synes därför
påkallat att särskilda sakkunniga nu tillkallas för att ingående pröva frågan
om fortsatt statligt stöd åt den personhistoriska forskning och publiceringsverksamhet,
som för närvarande representeras av Svenskt biografiskt lexikon. Denna
prövning bör enligt min mening vara förutsättningslös och grundas på en allsidig
bedömning av den personhistoriska forskningens ställning och uppgifter. Därest
de sakkunniga finner att staten i fortsättningen bör i särskild ordning bidraga
till bestridande av kostnaderna för nyssnämnda ändamål, bör formerna och villkoren
för ett sådant engagemang såvitt möjligt preciseras.
Jag torde här få beröra några av de frågeställningar som utredningsuppdraget
innesluter.
Den nuvarande utgivningstakten — som oförändrad synes betyda att verket icke
kommer att föreligga i färdigt skick förrän tidigast om ca 120 år — kan icke
accepteras för framtiden. Fn noggrann analys av principerna för lexikonarbetet
är därför nödvändig. Det kan icke uteslutas, att en dylik analys leder till frågan
huruvida lexikonet som sådant över huvud taget bör fullföljas. Jag vill i detta
sammanhang understryka att den personhistoriska forskning, som bedrives genom
personhistoriska institutets försorg, endast till en del redovisas i form av artiklar
i Svenskt biografiskt lexikon. Ett omfattande och värdefullt biografiskt material
föreligger i form av artikelkoncept och artikellistor, vilka utarbetats och successivt
revideras med stöd av bland annat ett huvudkortregister, bestående av för
närvarande inemot 140 000 kort avseende hela alfabetet. Uppgiften att vid personhistoriska
institutet fullfölja forskningsarbetet är i och för sig oberoende av själva
publiceringsverksamheten. Huruvida och i vad mån andra metoder att göra de
personhistoriska forskningsresultaten tillgängliga — exempelvis tillhandahållande
av avtryck av det färdigbearbetade primärmaterialet i förening med regelbundet
offentliggörande i någon form av uppgifter om arbetets fortskridande — kan ersätta
det nuvarande lexikonarbetet bör enligt min mening allvarligt övervägas av
de sakkunniga.
Därest de sakkunniga finner att Svenskt biografiskt lexikon i någon form bör
fullföljas, synes det mig likväl angeläget, att de prövar lämpligheten av att utgivandet
temporärt vilar. Tänkbart är nämligen, att ett tillfälligt uppehåll kan skapa
förutsättningar för ett avsevärt snabbare utgivande framdeles. Jag vill i detta sammanhang
peka på möjligheten att väsentligt ändra riktlinjerna för artiklarnas publicering
i lexikonform. Som alternativ till det nuvarande systemet — innebärande
att hela lexikonet bygges upp i alfabetisk ordning — kan tänkas ett system där
varje återstående häfte genomalfabetiseras och kompletteras med översikter över
tidigare publicerade artiklar. Vissa fördelar med en dylik metod ligger i öppen
dag. Systemet tillåter exempelvis redaktionen att bättre än för närvarande ut
-
191
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
nyttja artikelförfattarnas personhistoriska intresseområden. En ordning varige- J J]*
nom en enskild forskare i egenskap av artikelförfattare stimuleras att — obunden
av alfabetiska hänsyn — under en och samma arbetsperiod sammanställa biografier
över personer med aktualitet inom författarens egen forskning, synes otvivelaktigt
kunna främja önskemålet om en väsentligt snabbare utgivningstakt.
Ett viktigt frågekomplex, som får anses oberoende av valet av system för publiceringen,
gäller principerna för artikelurvalet samt artiklarnas längd och struktur.
Vad urvalsprinciperna beträffar vill jag för egen de! poängtera värdet av
den breddning som skett och som betytt att företrädare för befolkningsskikt och
grupper i samhället, vilka tidigare beaktats mindre i personhistoriska sammanhang,
fått en relativt framskjuten plats i Svenskt biografiskt lexikon. I fråga om
artiklarnas längd och struktur kan jag emellertid icke underlåta att framhålla, att
åtskilliga biografier synes alltför omfattande och detaljerade. Däremot anser jag
mig böra starkt betona värdet av de källförteckningar, som regelmässigt avslutar
lexikonartiklarna. Det bör vara en viktig uppgift för de sakkunniga att pröva här
berörda frågekomplex. En vansklig fråga i detta sammanhang gäller principerna
för arvodering av artikelförfattare. Stränga krav på koncentration vid artiklarnas
utformning måste balanseras av arvodesregler, som gynnar det uppställda syftet.
I nämnda fråga inrymmes även spörsmålet om särskilda artikelarvoden till den
fast anställda redaktionspersonalen.
De sakkunniga torde under sitt arbete böra taga kännedom om motsvarande
verk i främmande länder, exempelvis Danmark, Nederländerna och Förenta staterna.
En betydelsefull fråga gäller verksamhetens organisation och finansiering.
Vad beträffar organisationsformen bör övervägas en fastare anknytning av verksamheten
till något statligt organ, i så fall närmast riksarkivet. Ett bibehållande
av den nuvarande friare formen bör dock icke uteslutas. De sakkunniga bör _
med utgångspunkt i den diskussion som förts vid remissbehandlingen av sakrevisionens
förut berörda skrivelse — taga ställning till hithörande spörsmål och
därvid särskilt beakta uppkommande frågor rörande medelsförvaltningen.
Jag är naturligtvis medveten om att ett förslag att omedelbart eller efter ett
uppehåll söka forcera lexikonets utgivande kan föranleda krav på förstärkt personalorganisation
och ökade resurser i andra hänseenden samt därmed också krav
på ökade statliga insatser. Jag vill därför starkt understryka vikten av att de sakkunniga
prövar olika uppslag i syfte att garantera en väsentligt högre grad av
självfinansiering i framtiden.
De sakkunniga bör slutligen vara oförhindrade att i samråd med samfundet
upptaga förhandingar med företrädare för bokförlag eller tryckerier angående
samarbete i fråga om fortsatt offentliggörande i lämplig form av de personhistoriska
forskningsresultaten.
Utredningen har under året hittills hållit 3 sammanträden, varav två
kombinerats med konferenser med Svenskt biografiskt lexikons redaktör.
En undersökning av lexikonet med historik, redogörelse för nuläget, lexikonets
struktur och det redaktionella arbetet har utarbetats. Vidare pågår
undersökningar av motsvarande lexika utomlands.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1959.
48. Samnordiska utredningen rörande utbildning an teknisk personal
Enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30 juni 1958 har svenska representanter
tillkallats såsom ledamöter i den av Nordiska rådet vid dess femte
192
Riksdagsberättelsen år 1959
J); 48 session rekommenderade gemensamma nordiska utredningen rörande samarbete
i fråga om utbildning av teknisk personal. Utredningsuppdraget har
inom nordiska kulturkommissionen fördelats på två organ, av vilka i stort
sett det ena skulle behandla den tekniska utbildningen på högskolestadiet
och det andra övrig teknisk utbildning.
1. Samnordiska utredningen rörande teknisk utbildning på högskolestadiet.
Tillkallade svenska representanter enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni
1958:
Hössjer, K. G. N., professor, rektor;
Lindén, A., direktör;
Woxén, R., professor, rektor.
Utredningen bär hållit ett sammanträde i Trondheim.
2. Samnordiska utredningen rörande utbildning och fortbildning av teknisk
personal.
Tillkallad svensk representant enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni
1958:
Öhman, G. B., överdirektör.
Sekreterare:
Warsztacki, E., förste konsulent.
Utredningen har hållit 2 sammanträden om tillhopa sex dagar.
49. Sakkunnig för utredning av frågan om inrättande av en biblioteksdepå
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att verkställa
den ytterligare utredning av frågan om inrättande av en biblioteksdepå,
som må erfordras med anledning av riksdagens framställning i skrivelse
den 13 december 1957 nr 392:
Bruno, C. A., budgetsekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel, lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00.
Utredningsarbetet beräknas vara avslutat i början av år 1959.
50. Sakkunnig för översgn av förslag till bihang till kyrkohandboken
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa den av kyrkomötet i skrivelse den 1 oktober 1957, nr 27, begärda
översynen av föreliggande förslag till bihang till kyrkohandboken:
Murray, G. R. O., kyrkoherde.
Lokal: Kammakargatan 30, Stockholm Va; tel. 21 36 63.
Den sakkunnige beräknar slutföra sitt arbete under år 1959.
51. Sakkunnig för översgn av förslag till alternativt aftonsångsritual
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa den av kyrkomötet i skrivelse den 1 oktober 1957, nr 27, begärda
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
193
ytterligare bearbetningen av föreliggande förslag till alternativt aftonsångs- J 53
ritual:
Lindquist, G. D., domprost.
Lokal: Domprostgården, Härnösand; tel. 125 92 eller 149 48.
Utredningsarbetet beräknas slutfört under år 1959.
52. Sakkunnig för övcrsgn av till 1917 års bibel fogade »Ordförklaringar
och sakupplysningar» samt av psalmbokens register över psalmer
och psalmförfattare
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa den av kyrkomötet i skrivelse den 1 oktober 1957, nr 25, begärda
översynen av till 1917 års bibel fogade »Ordförklaringar och sakupplysningar»
samt av psalmbokens register över psalmer och psalmförfattare i
syfte att låta dessa register omfatta även läsepsalmerna och deras författare:
Gerleman, J. G. H., professor.
Lokal: Universitetsbiblioteket, Lund; tel. Lund 172 65.
Utredningsarbetet beräknas slutfört i början av år 1959.
53. Utredning rörande de svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa utredning rörande de svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi
och deras behov av bidrag till församlingsverksamheten:
Morén, O. A., stiftssekreterare.
Sekreterare:
Almeson, K. J. T., amanuens (fr. o. m. den 29 november 1958).
Lokal: Domkapitlet i Uppsala; tel. Uppsala 304 62 (den sakkunnige), växel
lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (sekreteraren).
Den sakkunnige har sammanträffat i Köpenhamn med samtliga utlandskyrkoherdar
för överläggningar.
Utredningsarbetet beräknas fortsätta under hela år 1959.
18 Bihang till riksdagens protokoll 1959. i samt.
IlikHdagHberättelsen
194
Riksdagsberåttelsen år 1959
I Jo: i
J ordbr uksdepar temente t
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1958
1. Skördeskadeutredningen (1957: I 8; 1958: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 oktober 1953 för
att utreda frågan om en permanent stödform för jordbrukare som drabbats
av skördeskador (se Post- och Inrikes tidn. den 22 oktober 1953):
Söderström, O. A. V., direktör, ordförande;
Adolfsson, E. H. J., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Meidner, R. A., fil. dr;
Näslund, P. J., häradsdomare, f. d. riksdagsman;
Persson, S. G. F„ led. av II kamm.;
Åstrand, B. H., fil. lic.
Expert:
Philipson, C. O., fil. dr.
Ytterligare tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni
1955 för att såsom expert biträda utredningen vid en förberedande undersökning
av objektiva metoder för bestämning av vallproduktionen har till
den 28 mars 1957, då de överlämnat sitt betänkande till skördeskadeutredningen,
varit:
Åkerberg, P. E. Hj., professor;
Zetterberg, O., byråchef;
Bachér, I., laborator.
Sekreterare:
Gulbrandsen, O. G., docent.
Lokal: Sveavägen 45, Stockholm Va; tel. 23 57 90 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1954: I Jo 22.
Utredningen har under december 1957 hållit 4 sammanträden.
Utredningen har den 21 december 1957 avgivit betänkande om permanent
skördeskadeskydd (SOU 1958: 5). Uppdraget är därmed slutfört.
2. 195i års utredninq angående översqn av fiskredskapsförsäkrinqen
(1957: I 10; 1958: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1954 för att
verkställa översyn av den med statligt stöd anordnade fiskredskapsförsäkringen
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 april 1954):
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet 195
Skoglund, G. T., statsråd, led. av II kamm., ordförande;
Berntsson, K. G., ombudsman;
Fryklund, S- O., direktör;
Jonsson, F. A., disponent;
Mattsson, T. J. E., ombudsman.
Sekreterare:
Moberg, K. E. R., sekreterare.
Biträdande sekreterare:
Virdesten, S. G., tf. förste byråsekreterare.
Lokal: Bergsgatan 7 B, Stockholm; tel. 52 09 55.
Direktiven för utredningen, se 1955: I Jo 19.
Utredningen, som efter den 1 december 1957 hållit 5 sammanträden, har
avgivit ett den 16 oktober 1958 dagtecknat betänkande (stencilerat) med
förslag angående ekonomiskt bistånd vid skada på eller förlust av fiskredskap.
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1955 års skogsvårdsutredning (1957: I 12; 1958: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 mars 1955 för att
utreda skogsvårdsverksamheten på de enskilda skogarna och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 26 mars 1955):
Severin, E. J., direktör, f. d. riksdagsman, ordförande;
Ekman, G., skogschef;
Hansson, N. B., länsjägmästare, led. av I kamm.;
Johansson, F. L. H., överdirektör och chef för skogsstyrelsen;
Näslund, H. M. E„ landshövding;
Olhammar, F. N., verkst. direktör;
Pålsson, P. O., häradsdomare, led. av I kamm.;
Staxäng, E. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Winroth, Ch„ ordf. i Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet.
Sekreterare:
Hjorth, R., länsjägmästare.
Biträdande sekreterare:
Uddqvist, E., förste byråsekreterare.
Lokal: Skogsstyrelsen, Stockholm; tel. 23 36 60, sekreteraren även Nyköping
132 88 (riktnr 0155).
Direktiven för utredningen, se 1956: I Jo 22.
Utredningen har under tiden december 1957—juli 1958 in pleno sammanträtt
12 dagar.
Den 19 september 1958 avlämnades utredningens huvudbetänkande
»Skogsvården å enskilda skogar» (SOU 1958: 30). Uppdraget är därmed
slutfört.
I Jo: 3
196
Riksdagsberättelsen år 1959
I JO! 4 4. Utredning rörande frågan om särskilt stöd till småbruket
(1957: I 13; 1958: 1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1955 för att
verkställa utredning rörande frågan om särskilt stöd till småbruket (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1955):
Jonsson, J. N., hemmansägare, led. av I kamm., ordförande;
Hseggblom, E. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Andersson, N. A., småbrukare, led. av II kamm.;
Jansson, B. F., hemmansägare, led. av II kamm.;
Svensson, W., agronom, led. av II kamm.
Experter:
Grabö, P., lantbruksrepresentant, agr. lic.;
Johansson, A., förbundsordförande.
Sekreterare:
Säkk, K., fil. lic.
Lokal: Jordbruksdepartementet (sekreteraren); tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Jo 23.
Utredningen har under tiden december 1957—mars 1958 hållit 4 plenarsammanträden.
Utredningen har den 28 januari 1958 avlämnat betänkande angående småbruksstödet
(SOU 1958: 7) och den 11 mars 1958 en promemoria angående
smågrisstödet. Utredningens arbete är därmed avslutat.
5. Utredningen rörande statens fortsatta medverkan till hästavelns
befrämjande (1958: I 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställa utredning och avgiva förslag beträffande statens fortsatta medverkan
till hästavelns främjande (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli
1957):
Fallenius, B. A., landshövding.
Sekreterare:
Karlberg, N., länsassessor.
Lokal: Länsstyrelsen, Mariestad; tel. Namnanrop »Länsstyrelsen».
Direktiven för utredningen, se 1958: I Jo 27.
Utredningen har under tiden december 1957—september 1958 haft överläggningar
med jordbruksanslagsutredningen samt vissa myndigheter och
hästavelsorganisationer. Efter medgivande av chefen för jordbruksdepartementet
har utredningen låtit jordbrukets utredningsinstitut företaga en
stickprovsundersökning bland lantbrukare angående nuvarande hästbestånd
och framtida hästbehov inom lantbruket.
Utredningen har den 22 september 1958 avgivit betänkande med förslag
rörande hästavelns befrämjande (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
197
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
6. Utredning rörande användningen och handhavandet av vården av under- I Jo; 7
söknings- och bevakningsfartggen Skagerak och Eystrasalt m. m.
(1958:I 29)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställa utredning rörande användningen och handhavandet av vården av
undersöknings- och bevakningsfartygen Skagerak och Eystrasalt in. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1957):
Sylwan, Å. H-son, landssekreterare.
Experter:
Hessle, C. W., f. d. byråchef;
Sjöholm, K. H„ f. d. kommerseråd.
Sekreterare:
Almén, L. E. J., länsassessor.
Lokal: Länsstyrelsen, Jönköping; tel. 187 00 (ankn. 102 den sakkunnige,
ankn. 131 sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958 I Jo 29.
Utredningen har under tiden december 1957—juli 1958 hållit 17 sammanträden.
Utredningen har den 31 juli 1958 avgivit betänkande med förslag rörande
användningen samt handhavandet av vården av undersökningsfartygen
Skagerak och Eystrasalt (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredning rörande de ekonomiska förhållandena vid statens forskningsanstalt
för lantmannabyggnader m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 januari 1958 för
att verkställa utredning rörande de ekonomiska förhållandena vid statens
forskningsanstalt för lantmannabyggnader m. in. (se Post- och Inrikes tidn.
den 7 februari 1958):
Norgren, C. A., landskamrerare.
Sekreterare:
Sagnert, S. E., förste taxeringsinspektör.
Lokal: Länsstyrelsen, Malmö; tel. växel 733 00.
Direktiven (kungl. brev till statskontoret den 17 januari 1958):
---att verkställa utredning rörande de ekonomiska förhållandena vid statens
forskningsanstalt för lantmannabyggnader —- — — — — — — -— — —
Utredningen har den 8 oktober 1958 avgivit promemoria med förslag,
bland annat rörande användningen och redovisningen av inkomsterna från
jordbruksdriften vid statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader
(stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
198
Riksdag sberättelsen år 1959
( JO! 8 8. Utredning angående ytterligare besparingsåtgärder beträffande Alnarps
mejeri m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 maj 1958 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående ytterligare besparingsåtgärder
beträffande Alnarps mejeri ävensom, i anslutning till denna utredning,
upptaga förhandlingar om täckande av eventuellt uppkommande förlust
å rörelsen vid mejeriet efter budgetåret 1957/58 (se Post- och Inrikes
tidn. den 17 maj 1958):
Thomé, K. E. G., professor;
Svedberg, N. O., förste revisor.
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningen har förhandlat med berörda mejeriorganisationer rörande
täckande av eventuellt uppkommande förlust å rörelsen vid Alnarps mejeri
efter budgetåret 1957/58. Resultatet av dessa förhandlingar har redovisats
i skrivelser dels den 30 juli, dels den 10 september 1958.
Utredningen har i november 1958 framlagt förslag rörande ytterligare besparingsåtgärder
vid Alnarps mejeri (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1959
9. 1949 års jaktutredning (1957: I 4; 1958: I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1949 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1949):
dels såsom utredningsman:
Bouveng, G. A., överdirektör;
dels såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
samt i övrigt biträda vid utredningen:
Andersson, N. A., småbrukare, led. av II kamm.;
Bennet, O., friherre, godsägare;
Larsson, H., skogsinspektör, led. av II kamm.;
Näslund, P. J., häradsdomare;
Sköldin, P. A., förbundsordförande, led. av II kamm.;
Wennmark, J. T. D., byråchef;
Wikström, C., direktör.
Sekreterare:
Hamilton, H. P„ greve, forstmästare.
Lokal: Veterinärstyrelsen, Stockholm 6; tel. 23 59 35.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 26.
Även under år 1958 har till utredningen överlämnats åtskilliga ärenden,
varför nu spörsmål, berörande avsevärda delar av jaktlagstiftningen, är föremål
för utredningens övervägande. Utredningsmannen har avgivit förslag,
som av Kungl. Maj :t godtagits, i fråga om jakten efter älg under särskild
jakttid. Med de sakkunniga har hållits 1 sammanträde.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
199
10. Vattenvårdskommittcn (1957: I 7; 1958: 1 9) I JO! 11
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1953 för att
verkställa utredning om åtgärder till motverkande av förorening av sjöar
och vattendrag (se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1953):
Schirén, G. U., direktör, ordförande;
Andersson, S. G. V., överinspektör (fr. o. m. 21 oktober 1958);
Andersson, T. C., direktör;
Bengtson, T. S., chefredaktör, led. av I kamm.;
Laurell, G., docent;
von Seth, T. G. A., greve, godsägare, led. av II kamm.;
Svensson, O., distriktsingenjör;
Vallin, S. A., fil. lic., f. d. överinspektör;
Åqvist, E. G., direktör, f. d. riksdagsman.
Experter:
Cars, G. B. K.-G., hovrättsfiskal (t. o. m. 9 december 1957);
Thunmark, S. G., professor;
Persson, J. L., adjung. ledamot i vattenöverdomstolen (fr. o. m. 10 december
1957).
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., överinspektör (se ovan).
Lokal: Statens vatteninspektion (sekreteraren); tel. växel 99 04 64,
99 04 74.
Direktiven för utredningen, se 1954; I Jo 20.
Kommittén har under tiden december 1957—november 1958 hållit 5 sammanträden.
Kommittén har den 1 december 1954 avgivit betänkande med
förslag angående organisations- och lagstiftningsfrågor m. in. (SOU 1955: 6)
och den 1 mars 1958 angående vattenvårdens centrala och lokala organisation
(stencilerat). Utredningsarbetet fortsätter med dels frågan om anordnande
av vattenvårdsförbund för tillsyn av särskilda vattendrag eller vattenområden,
dels frågan om ökat skydd för grundvattentäkter, dels frågan om
forskning inom vattenvården.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1959.
11. 195i års fiskeriutredning (1957: I 9; 1958: I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 februari 1954 för
att verkställa översyn av riktlinjerna för prisregleringen på fiskets område
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 april 1954):
Hegrelius, A. O. R., regeringsråd, ordförande;
Bjerling, O. B., direktör;
Jonsson, F. A., disponent;
Levin, H. S., fiskare, led. av II kamm.;
Lindskog, C. P. F., direktör;
200
Riksdag sberättelsen år 1959
I JO: 11 Odhner, C.-E. T., agr. lic.;
Utbult, K. B., f. d. riksdagsman.
Experter:
Borg, Y., direktör;
Englund, K. G. Å., byrådirektör;
Gerhard, I., docent;
Kewenter, A., direktör;
Verständig, S., byrådirektör;
Wahlfisk, K.-O., byråchef.
Sekreterare:
Lundblad, B. O., 1 :e byråsekreterare.
Lokal: Kungl. Sjöfartsstyrelsen, Stockholm 5; tel. 63 13 00, ankn. 251, el.
20 42 73 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1955: 1 Jo 18.
Under tiden december 1957—november 1958 har hållits 2 sammanträden
in pleno, varjämte ordföranden sammanträtt med delegationer av utredningen
vid 14 tillfällen. Den 27 mars 1958 har utredningen avgivit yttrande
till riksdagens jordbruksutskott i anledning av motioner rörande införandet
av statlig kreditgaranti på fiskets område.
Utredningen beräknas fortsätta sitt arbete under år 1959.
12. 1955 års lantbruksundervisningskommitté (1957: I 14; 1958: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning om yrkesutbildningen inom jordbruket (se Post- och
Inrikes tidn. den 27 juli 1955):
Nordlander, M. I. C.-H., generaldirektör, ordförande;
Arnegren, O. A. P:son, f. d. byråchef;
Bo, K., assistent;
Borlind, S., rektor;
Edblom, F., förbundsordförande;
Ekerot, N. F., rektor;
Hjorth, B., länsjägmästare;
Nilsson, G., studiesekreterare;
Söderqvist, C. G. F., byråchef;
Zachrison, S. J. G., direktör.
Expert:
Bjärsdal, J., agronom.
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., överinspektör.
Lokal: Statens vatteninspektion (sekreteraren); tel. växel 99 04 64,
99 04 74.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Jo 24.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1959.
201
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
13. 1955 års renmärkeskommitté (1957: I 15; 1958: I 16)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 12 september 1955
för att verkställa utredning rörande renmärkning och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 13 oktober 1955):
Östberg, S. O., häradshövding, utredningsman;
Persson Blind, A., ordningsman;
Fjällström, P. J., nämndeman;
Åhrén, A. G., ordningsman;
Malmström, K. E., lappfogde;
Kangas, K. E., lappfogde.
Sekreterare:
Malmström, K. E., lappfogde (se ovan).
Lokal: Tingshuset, Boden; tel. Boden 119 64.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Jo 25.
Kommittén har under tiden december 1957—november 1958 hållit 2 sammanträden.
Kommitténs betänkande är i det närmaste färdigställt; utredningen beräknas
därför slutföra sitt arbete under år 1958.
14. 1956 års matpotatisutredning (1957:1 16; 1958:1 17)
Tillkallade enligt Knngl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1955 för
att verkställa utredning rörande åtgärder för förbättring av försörjningen
med matpotatis av tillfredsställande kvalitet (se Post- och Inrikes tidn. den
4 januari 1956):
Magnusson, R. A. H., landssekreterare, Halmstad, ordförande;
Carbell, E. E. E., e.o. byråchef, led. av II kamm.;
Engström, I. Stina, civilekonom, fru;
Hejneman, Y. L., direktör;
Lindskog, C. P. F., direktör;
Nergelius, E. S., direktör (fr. o. m. 21 mars 1958);
Olsson, O.-W., direktör (avliden 28 februari 1958);
Wixell, N., direktör.
Experter:
Emilsson, P. M. B., fil. dr;
Gustafsson, N. IT, byråchef;
Larson, E. L., avdelningschef;
Månsson, N. Chr„ direktör;
Nordström, C. G., hovrättsassessor (26 mars 1957—29 augusti 1958);
Rosenqvist, K. Å. T., disponent.
Sekreterare:
Ericsson, S. K. J., agronom.
202
Riksdag sberättelsen år 1959
I JO: 14 Lokal: Statens jordbruksnämnd, Artillerigatan 42, Stockholm 5; tel. växel
22 55 60, rikssamt. 22 57 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1957: I Jo 16.
Utredningen har under tiden november 1957—oktober 1958 hållit 22 sammanträden,
varav 11 i arbetsutskott.
Utredningen har den 17 juli 1958 avgivit delbetänkande rörande reglering
av handeln med matpotatis m. m. (SOU 1958: 24).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1959.
15. Jordbrukshögskoleutredningen (1957:1 18; 1958:1 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 januari 1956 för att
verkställa utredning rörande forskningen, undervisningen och försöksverksamheten
vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök ävensom vid
högskoleavdelningarna vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 februari 1956):
Nilsson, N. R., professor, ordförande;
Gustafsson, Y. H., professor;
Larsson, S., rektor, led. av I kamm.;
Nilsson, Fr. W., professor;
Sköld, P. E., led. av II kamm.;
Zachrison, S. J. G., direktör.
Experter:
Petersson, S. G. W., agronom;
Nygren, A., laborator;
Ekman, J., agr. lic.;
Fernqvist, I., assistent vid statens trädgårdsförsök;
Hellberg, A. E., statsagronom;
Åberg, A. E., laborator;
Emilsson, E. E„ laborator (fr. o. m. 10 januari 1958).
Sekreterare:
Lindström, I. A., agronom.
Lokal: Jordbruksdepartementet (sekreteraren); tel. lokalsamt. växel
22 45 00 ankn. 1585, rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Jo 18.
Efter framställning från jordbrukshögskoleutredningen har frågan om
Balsgards-institutionens framtida organisation och verksamhet genom Kungl.
Maj :ts bemyndigande den 18 juni 1958 gjorts till föremål för en särskild
utredning (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1958).
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 haft 8 sammanträden
om sammanlagt 18 sammanträdesdagar. Ett av sammanträdena
har varit förlagt till Kristianstad i samband med ett besök, som utredningen
gjorde vid Balsgårds-institutionen. Överläggningar har ägt rum med befattningshavare
vid olika statliga myndigheter, med representanter för vissa
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet 203
andra utredningar samt med företrädare för vissa av näringslivets organisa- J[ Jo; 16
tioner.
Efter remiss har utlåtanden avgivits i vissa ärenden.
Utredningsarbetet beräknas bli avslutat under år 1959.
16. 1956 års lantmäterikommitté (1957:1 19; 1958:1 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa utredning rörande organisationen av den av lantmäteriväsendet
och kartverket bedrivna verksamheten. fSe Post- och Inrikes tidn. den 5
juli 1956):
Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;
Jansson, B. F., hemmansägare, led. av II kamm.;
Levin, H. S., fiskare, led. av II kamm.;
Löfroth, J. G., bokhållare, f. d. riksdagsman;
Lundgren, J. B., överdirektör;
Lindbergson, K. A., överdirektör;
Öjborn, L., t.f. generaldirektör.
Experter:
Ahlman, L., stadsingenjör (t. o. in. 28 augusti 1958);
Arnberg, G., överlantmätare;
Aronsson, A., mätningstekniker (fr. o. in. 5 september 1958);
Carlsson, H., intendent (fr. o. m. 11 november 1958);
Jonasson, N. F., byråchef;
Langéen, W., kansliskrivare;
Lindström, A., mätningstekniker (t. o. in. 4 september 1958);
Lodmark, G. L., distriktslantmätare;
Nordfjell, E., kartassistent;
Smedberg, A., förste statskartograf.
Sekreterare:
Johansson, O., byrådirektör;
Smith, Å., lantmätare.
Lokal: Lantmäteristyrelsen, Västra Trädgårdsgatan 2, Stockholm 16; tel.
22 78 50.
Direktiven för kommittén, se 1957: I Jo 19.
Inom kommittén har under tiden 16 november 1957—15 november 1958
hållits plenarsammanträden under sammanlagt 8 dagar samt utskottssammanträden
under sammanlagt 15 dagar. Kommittén har därjämte i studiesyfte
under 1 dag besökt de 3 enheterna av lantmäteriets distriktsorganisation
i Uddevalla, samt under 3 dagar företagit resa till Helsingfors för studier
av den finska lantmäteriförvaltningen.
Utredningsarbetet torde kunna slutföras senast under år 1960.
204
lliksdagsberättelsen år 1959
I Jo: 17 17. 1956 års skogshögskole- och skogsforskningskommitté (1957: I 20;
1958: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa utredning rörande forskningen och undervisningen vid skogshögskolan
och statens skogsforskningsinstitut (se Post- och Inrikes tidn.
den 7 juli 1956):
Wikström, H. J., statssekreterare, ordförande;
Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av II kamm. (fr. o. in. 7 februari 1958);
Kull, B., statskommissarie;
Näslund, H. M. E., landshövding;
Severin, E. J., direktör, f. d. riksdagsman (t. o. m. 6 februari 1958);
Streyffert, K. Th., professor;
Swan, J. A. H., skogsdirektör;
Waesterberg, T. V., länsjägmästare (fr. o. m. 7 februari 1958).
Expert:
Hagberg, A. E„ professor.
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., överinspektör.
Biträdande sekreterare:
Dahlström, B. E., tf. förste kanslisekreterare.
Lokal: Jordbruksdepartementet (bitr. sekreteraren); tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Jo 20.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 8 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1959.
18. Renutredningen (1957: I 21; 1958: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 juli 1956 för att
verkställa utredning angående renprodukternas tillvaratagande och avsättning
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 september 1956):
Tottie, A. V. R., landshövding, ordförande;
Baer, P. L., renägare;
Enequist, N. G., länsveterinär;
Holmberg, G. A., direktör;
Kuoljok, P. E. M:son, renägare;
Wikman, L. Å., konsulent.
Experter:
Sachs, H., direktör;
Wahlberg, C. T. V., avdelningschef.
Sekreterare:
Ejdemo, B. E. H. lappfogde.
Lokal: Länsstyrelsen, Östersund; tel. Östersund växel 176 60.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Jo 21.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
205
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 3 I Jo
sammanträden in pleno, varjämte en delegation från utredningen dels hållit
35 sammanträden med lappbyarna i riket, dels företagit en studieresa till
Finland. I samarbete med 1957 års nomadskoleutredning och i dess regi har
under året påbörjats en folkräkning omfattande bland annat den inom renskötsel
sysselsatta befolkningen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1959.
19. Jordbruksupplijsningskommittén (1957: I 22; 1958: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 september 1956
för att verkställa utredning rörande upplysnings- och rådgivningsverksamheten
på jordbrukets område (se Post- och Inrikes tidn. den 29 oktober
1956):
Ytterborn, G. R., överdirektör, ordförande;
Forslund, E., pol. mag.;
Gustafson, Hj-, lantbrukare, led. av II kamm.;
Jansson, E„ förbundsordf.;
Jonsson, E., ordförande i J. U. F.;
Kull, B., statskommissarie;
Rodhe, S. O., direktör;
Sjölund, E. O., lanlbruksdirektör;
Ågren, Th. V., rektor.
Expert:
Högström, E. A., förste byråsekreterare (fr. o. m. 24 november 1958).
Sekreterare:
Diiselius, H. O., tf. förste kanslisekreterare (t. o. m. 18 juni 1958);
Porse, ö., direktör (fr. o. m. 19 juni 1958).
Lokal: Kopparbergs läns hushållningssällskap, Falun (sekreteraren);
tel. Falun 2334.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Jo 22.
Kommittén har under tiden december 1957—november 1958 hållit 3 sammanträden
samt haft överläggningar med hushållningssällskap, lantbruksnämnder,
ungdomsorganisationer och jordbrukets fackliga organisationer i
Hallands, Kristianstads, Skaraborgs och Jämtlands län samt på lantbruksdepartementen
i Köpenhamn, Oslo och lantbruksstyrelsen i Helsingfors
med respektive länders rådgivningsorganisationer.
Utredningens arbete beräknas bli slutfört under år 1959.
20. Jordbruksanslagsutredningen (1958: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 maj 1957 för att
verkställa utredning för prövning av möjligheterna att minska vissa anslag
under nionde huvudtiteln (se Post- och Inrikes tidn. den 18 maj 1957):
Olsson, K. H., överdirektör, ordförande;
Antby, S. O., lantbrukare, led. av II kamm.;
206
Riksdagsberättelsen år 1959
I Jo: 20 Haeggblom, E. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Larsson, S., rektor, led. av I kamm.;
Mossberger, E. G. V., ombudsman, led. av I kamm.
Expert:
Thorselius, U., budgetsekreterare.
Sekreterare:
Beckman, A., kanslisekreterare;
Hygrell, B. U. L., amanuens.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (sekreteraren),
rikssamt. 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Jo 23.
Härjämte har utredningen den 2 maj 1958 fått i uppdrag att i samband
med utredningens prövning av bidragsverksainheten med anlitande av medel
ur reservationsanslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering i samråd
med lantbruk sstyrelsen verkställa en allmän översyn av bestämmelserna rörande
statligt stöd till jordbrukets inre rationalisering m. in. i syfte att dessa
bestämmelser skall erhålla en fullt tidsenlig inriktning.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 22
sammanträden, varav 1 gemensamt med utredningen rörande statens fortsatta
medverkan till hästavelns befrämjande och 2 gemensamt med lantbruksstyrelsen.
Därutöver har ordföranden haft överläggningar med utredningsmannen
i nämnda utredning, samt med chefen för lantbruksstyrelsen.
Vid utredningens sammanträden rörande jordbrukets inre rationalisering
har lantbruksstyrelsen genomgående varit representerad.
Utredningen har företagit 3 studieresor under sammanlagt 6 dagar till
Skaraborgs, Västerbottens, Kronobergs och Jönköpings län för att i dessa
län närmare studera lantbruksnämndernas verksamhet med jordbrukets
inre rationalisering.
Utredningen har den 11 oktober 1958 avgivit betänkande rörande vissa
bidragsanslag under nionde huvudtiteln, del II (stencilerat). Därjämte räknar
utredningen med att under december månad 1958 kunna avsluta den
översyn, som utredningen tillsammans med lantbruksstyrelsen verkställer
i fråga om bestämmelserna rörande det statliga stödet till jordbrukets inre
rationalisering m. m.
Utredningens arbete i övrigt beräknas bli slutfört under första halvåret
1959.
21. Utredning rörande den statsunderstödda lantbrukskemiska analys- och
kontrollverksamheten m. m. (1958: 1 24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 maj 1957 för att
verkställa utredning rörande den statsunderstödda lantbrukskemiska analys-
och kontrollverksamheten ävensom rörande behovet av personal, utrustning
och lokaler vid statens lantbrukskemiska laboratorium (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 maj 1957):
Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.
207
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
Experter:
Nydahl, F., laborator;
Svedberg, N. O., förste revisor, tillika sekreterare.
Lokal: Riksräkenskapsverket; tel. växel 23 34 70 (sekreteraren — även
bostaden: Stockholm 36 28 86).
Direktiven för utredningen, se 1958: I Jo 24.
Under tiden 15 november 1957—14 november 1958 har den sakkunnige
haft fortlöpande överläggningar med experterna.
Efter remiss har utlåtanden avgivits i vissa ärenden.
Utredningen har den 15 augusti 1958 avgivit delbetänkande angående statens
lantbrukskemiska laboratorium, dess arbetsuppgifter, organisation och
ekonomi (stencilerat).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1959.
I Jo: 23
22. Utredning angående totalisatorverksamheten (1958: I 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1957 för att verkställa
utredning angående totalisatorverksamheten (se Post- och Inrikes
tidn. den 26 juni 1957):
Wesström, E. A., landshövding.
Sakkunniga:
Andersson, A. E., led. av I kamm.;
Ekelund, O., major;
Jacobsson, T., direktör;
Sörensen, E., generalsekreterare;
Ytterborn, G. R. överdirektör.
Sekreterare:
Hultqvist, L. G., förste assessor.
Lokal: Länsstyrelsen, Härnösand, tel. växel 13150 (utredningsmannen);
överståthållarämbetets skatteavdelning, Stockholm, tel. växel 22 25 20 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958: I Jo 25.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 1 sammantrade
med de sakkunniga, varjämte överläggningar skett med företrädare
för vissa intresseorganisationer.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1959.
23. Utredning av vissa spörsmål vid belåning av skog (1958: I 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1957 för all
verkställa utredning av vissa spörsmål vid belåning av skog (se Post- och
Inrikes tidn. den 16 juli 1957):
Nilsson, O. F., lantbrukare, fil. lic.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Jo 26.
Utredningen beräknas avslutad under första halvåret 1959.
208
Riksdagsberåttelsen år 1959
i Jo: 24 24. Utredning rörande omfattningen och organisationen av den lägre mejeriundervisningen
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
(1958: 128)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställa utredning rörande omfattningen och organisalionen av den lägre
mejeriundervisningen vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1957):
Arnegren, O. A. P:son, f. d. byråchef.
Expert:
Svedberg, N. O., förste revisor.
Sekreterare:
Högström, E. A., förste byråsekreterare.
Lokal: Lantbruksstyrelsen; tel. växel 23 46 20 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958: I Jo 28.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 4 sammanträden
med mejeriavdelningskollegiet vid Alnarps lantbruks-, mejeiioch
trädgårdsinstitut samt med representanter för Svenska mejeriernas riksförening
u. p. a.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1959.
25. Utredningen rörande den vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
på våxtnäringsområdet bedrivna forskningens och försöksverksamhetens
objektivitet (1958: 1 30)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1957 för
att verkställa utredning rörande den vid lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök på växtnäringsområdet bedrivna forskningens och försöksverksamhetens
objektivitet (se Post- och Inrikes tidn. den 5 december 1957).
Söderström, O. A. V., direktör.
Expert:
Tedin, K. O., professor.
Sekreterare:
Ekström, P. E„ byrådirektör.
Lokal: Statens jordbruksnämnd, Artillerigatan 42, Stockholm 5, (sekreteraren)
; tel. växel 22 55 60, rikssamt. 22 57 60.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Jo 30.
Utredningsmannen har under tiden december 1957—15 november 1958
hållit 18 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1959.
26. Veterinärhögskoleut redningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 februari 1958 för
att verkställa utredning rörande forskningen och undervisningen vid veteri
-
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
209
närhögskolan och veterinärinrättningen i Skara (se Post- och Inrikes tidn. J Jqj og
den 20 februari 1958):
Wikström, H. J., statssekreterare, ordförande-,
Lagerlöf, N. P., professor, rektor;
Wilhelmson, J. F., fältveterinär.
Sekreterare:
Säkk, K., fil. lic.
Lokal: Jordbruksdepartementet (sekreteraren); tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven (anförande av statsrådet Netzén till statsrådsprotokollet den
7 februari 1958):
Genom den med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 januari 1956 tillkallade
jordbrukshögskoleutredningen pågår för närvarande utredning rörande
forskningen, undervisningen och försöksverksamheten vid lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök ävensom vid högskoleavdelningarna vid Alnarps
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. En motsvarande utredning rörande
forskningen och undervisningen vid skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut
verkställes samtidigt av 1956 års skogshögskole- och skogsforskningskommitté,
vilken tillkallats med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1956.
I direktiven för förstnämnda utredning erinrade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet
om att ett omfattande upprustningsarbete pågick i fråga om
universiteten och de under ecklesiastikdepartementet sorterande högskolorna.
Denna upprustning syftade icke blott till att ge dessa läroanstalter möjligheter att
taga emot det ständigt växande elevantalet utan även att skapa större resurser för
den vetenskapliga forskningen. Vidare framhölls att det för högskolorna under
jordbruksdepartementet icke syntes föreligga något aktuellt behov av utvidgning
med hänsyn till någon ökning av elevantalet men att det däremot borde undersökas
i vad mån en förbättring av den vetenskapliga forskningen var påkallad jämväl
vid dessa undervisningsanstalter. Undersökningen, som borde äga rum i samråd
med 1955 års universitetsutredning, skulle till en början avse lantbrukshögskolans
och statens lantbruksförsöks behov ävensom behoven vid högskoleavdelningarna
vid alnarpsinstitutet. I direktiven anförde dåvarande departementschefen
vidare, afl han i annat sammanhang ämnade återkomma till frågan om verkställande
av utredning rörande jordbrukets övriga högskolor.
I samband med utverkandet av Kungl. Maj ds bemyndigande att tillkalla sakkunniga
för utredning rörande forskningen och undervisningen vid skogshögskolan
och statens skogsforskningsinstitut erinrade samme departementschef om vad
sålunda anförts. Även i övrigt kan i fråga om direktiven för skogshögskole- och
skogsforskningskommittén sägas, att dessa i princip överensstämmer med de direktiv
som givits för jordbrukshögskoleutredningens arbete.
I anslutning till sitt uttalande i sistnämnda direktiv angående utredning rörande
jordbrukets övriga högskolor anmälde dåvarande chefen för jordbruksdepartementet
i 1957 års statsverksproposition (IX ht s. 186) sin avsikt att hos Kungl.
Maj:t begära bemyndigande att föranstalta om en motsvarande utredning beträffande
veterinärhögskolan. Med hänsyn till angelägenheten av att en dylik
utredning kommer till stånd torde jag nu få anmäla denna fråga.
Veterinärhögskolan har i enlighet med sina stadgar bl. a. att bedriva vetenskaplig
forskning och meddela på sådan forskning grundad undervisning i alla
för en fullständig veterinärutbildning erforderliga ämnen. För att bereda eleverna
tillfälle till klinisk undervisning och praktisk övning skall vidare offentlig
II liihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt.
RikBdaggberättelsen
210
Riksdagsberättelsen år 1950
I Jo: •>6 sjukvård utövas i viss omfattning vid högskolan. Högskolans styrelse och befattningshavare
har även att fullgöra vissa uppgifter med avseende å veterinärinrättningen
i Skara, vilken lyder under högskolestyrelsen. Den närmaste ledningen
av inrättningen utövas dock av en särskild nämnd. Veterinärinrättningen,
vilken består av en klinikavdelning och en försöksavdelning, har enligt sin stadga
till uppgift att dels utgöra sjukvårdsanstalt för husdjur, dels ock bedriva vetenskapliga
undersökningar rörande husdjurens sjukdomar och dessas samband med
miljöbetingade förhållanden, särskilt jordbrukets skötsel och fodrets sammansättning.
Utöver det allmänna inseendet över veterinärinrättningens verksamhet,
ekonomi m. in. åligger det högskolestyrelsen att fastställa planer för forskningsarbetet
å försöksavdelningen.
Den större delen av värdet av det svenska jordbrukets livsmedelsproduktion
härrör från animalieproduktionen. Denna är i väsentlig grad beroende av hälsotillståndet
och produktionsförmågan hos den husdjursstock, som skall leverera
de animaliska produkterna. Åtgärder till förebyggande och bekämpande av de
ekonomiskt betydelsefulla husdjurssjukdomarna ingår därför såsom ett väsentligt
led i animalieproduktionen. Även om stora framgångar redan vunnits i fråga
om bekämpandet av exempelvis tuberkulosen och den smittsamma kastningen
återstår dock ett flertal husdjurssjukdomar, som alltjämt vållar avsevärt avbräck
i nyssnämnda produktion. Vad nu anförts motiverar enligt min mening en undersökning
avseende förutsättningarna för den vid veterinärhögskolan, inklusive
veterinärinrättningen i Skara, bedrivna veterinärmedicinska forskningen.
I direktiven såväl för jordbrukshögskoleutredningen som för skogshögskoleoch
skogsforskningskommittén framhölls, att anordnandet av undervisningen uppenbarligen
inverkar på möjligheterna till forskning. Detta torde gälla även på
här ifrågavarande område. Fördenskull synes höra undersökas, huruvida en rationalisering
av undervisningen vid veterinärhögskolan är möjlig. Därvid bör
särskilt övervägas i vad mån professorerna genom att befrias från den mera elementära
undervisningen kan beredas ökade tillfällen till kvalificerad undervisning
och forskarhandledning. I anslutning härtill bör bland annat laboratorernas
ställning och uppgifter prövas. I övrigt bör vid prövning av frågan om den
mest rationella användningen av olika slags lärarkrafter givetvis beaktas i vad
mån de uppslag, som framkommit genom universitetsutredningens arbete, kan
nyttiggöras också för veterinärhögskolans del. Härvid bör även beaktas forskarrekryteringen
samt de problem som hör samman med utbildningen av forskare.
Utöver de nu antydda åtgärderna torde även andra möjligheter att tillgodose
forskningens behov böra prövas. Utredningen bör — med beaktande av de begränsade
statsfinansiella resurserna — uppgöra en plan för tillgodoseendet av de nödvändiga
forskningsbehoven vid veterinärhögskolan. Uppmärksamhet bör därvid
även iignas högskolans lokalbehov. Denna fråga hör övervägas i nära samråd
med byggnadsstyrelsen med hänsyn till en inom styrelsen redan pågående utredning
av generalplan för veterinärhögskolans utbyggnad.
I anslutning till den i det föregående förordade undersökningen av möjligheterna
att för forskningsbehovens tillgodoseende åstadkomma en mera rationellt
anordnad undervisning vid veterinärhögskolan synes av flera skäl böra till behandling
upptagas även frågan om den framtida målsättningen för och omfattningen
av nämnda undervisning.
Under framför allt det sista årtiondet har stora förskjutningar skett inom
husdjursstocken. Antalet hästar har sålunda minskat avsevärt eller från omkring
620 000 ar 1940 till omkring 310 000 år 1955. Även nötkreatursstammen har undergått
viss minskning. Antalet mjölkkor synes sålunda ha nedgått från omkring
1 850 000 kontrollåret 1946—47 till omkring 1 508 000 kontrollåret 1954—55. Den
totala mjölkavkastningen har emellertid under samma tid minskat endast obetydligt
beroende på att mjölkavkastningen per ko stigit avsevärt. Sistnämnda för
-
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
211
hållande innebär, att djuren pressats hårdare. Därigenom har en hel del tidigare I Jo: 26
knappast kända typer av ämnesomsättningsrubbningar framträtt. Den påtagliga
ökningen av svinstoeken har medfört, att veterinärernas arbete med förebyggande
och bekämpande av svinsjukdomar ökat väsentligt. Sålunda finnes nu flera
veterinärdistrikt, där 60 procent av arbetet utgöres av svinpraktik. Vad angår
hönsen har stammarnas numerär med viss nedgång under krigsåren hållit sig i
stort sett konstant sedan år 1940. Trots detta har även här skett en avsevärd produktionsökning.
Dödlighetsprocenten hos höns synes emellertid ha stigit från omkring
11 procent år 1940 till omkring 14 procent år 1955.
Nu angivna förändringar i husdjursbeståndet synes böra beaktas vid målsättningen
för veterinärulbildningen. Därutöver synes även böra tagas hänsyn till
de förändringar, som på lång sikt pågått när det gäller sjukdomsbekämpande i
stort och uppträdande av nya sjukdomstyper av väsentlig betydelse. Såsom antytts
i det föregående i samband med frågan om erforderliga resurser för forskningen
torde tuberkulos och kastning i framtiden ej påkalla samma uppmärksamhet,
medan däremot bekämpandet av andra sjukdomar hos nötkreatur såsom
t. ex. juverinflammation och sterilitetslidanden torde få avsevärd ekonomisk
betydelse för framtiden. Uppfödningssjukdomar och smittsamma sjukdomar hos
svin och höns synes även böra ägnas större uppmärksamhet än tidigare.
Till det nu anförda kommer tjänsteveterinärernas ökade medverkan i allmän
hygien och hälsovård. Vidare påkallar livsmedelshygienen skärpt vaksamhet ej
minst med hänsyn till livsmedelsindustriens utveckling och de förändrade konsumtionsvanorna.
Vid utredningen angående veterinärutbildningens målsättning synes slutligen
böra övervägas i vad mån utbildningen skall sikta på en mycket grundlig kompetens
på olika områden för samtliga studerande, eller om det kan anses vara
mera ändamålsenligt med en kortare grundutbildning och specialutbildning inom
vissa områden efter veterinärexamens avläggande.
Enligt den för veterinärhögskolan gällande studieplanen beräknas studietiden
för avläggande av veterinärexamen till 4,5 år. Enligt gjorda undersökningar uppgår
emellertid den verkliga studietiden, inklusive kliniktjänstgöring om 2,5 år,
till i genomsnitt 7,3 år. Studietiden är sålunda avsevärt längre än vid exempelvis
veterinärhögskolorna i Danmark och Norge. Förlängningen av studietiden
torde i huvudsak bero på att under årens lopp tillkommit nya i och för sig mycket
viktiga ämnesområden. Det synes emellertid icke möjligt att bibehålla en
rimlig utbildningstid, om ej samtidigt med tillkomsten av nya områden en
minskning kan ske inom vissa andra ämnesgrupper. Enligt min mening synes
därför böra undersökas, om man icke genom en förändrad avvägning mellan
de olika ämnena och ämnesgrupperna kan åstadkomma en förkortning av den
verkliga studietiden utan att samtidigt utbildningens syfte går förlorat.
Den hittillsvarande antagningen av elever vid veterinärhögskolan har varit
så avpassad, att utexamineringen av veterinärer i stort sett kan sägas ha motsvarat
samhällets behov av dylik arbetskraft. Hur stort det framtida behovet kan bli
torde vara beroende av ett flertal faktorer, såsom antalet husdjur och dessas lokalisering
inom landet, förekomsten av husdjurssjukdomar, födoämneshygienens
krav o. s. v. Med hänsyn till värdet ur olika synpunkter av att äga kännedom om
hur stort sistnämnda behov kan tänkas bli synes utredningen böra söka bilda
sig en uppfattning om vilket antal veterinärutbildade personer som liimpligen erfordras
under den närmaste tiden.
Genom åtgärder i de hänseenden jag nu angivit i det föregående torde veterinärhögskolan
få bättre möjligheter att fullgöra sina uppgifter på såväl forskningens
som undervisningens område. I likhet med vad dåvarande departementschefen
anförde i direktiven till jordbrukshögskoleutredningen samt till skogsliögskolc-
och skogsforskningskommittén vill jag emellertid i detta sammanhang fram
-
212
Riksdagsberättelsen år 1059
I Jo: 2(; hålla, att det är klart, att möjligheterna till forskning kan till fullo utnyttjas endast
om själva organisationen vid veterinärhögskolan är effektiv. I nämnda direktiv
framhölls även bland annat, att stora förändringar inträffat i fråga om den
naturvetenskapliga forskningen. Stora landvinningar har gjorts. Yad som tidigare
ansågs vara ett lämpligt ämnesområde har ofta blivit alltför omfattande för
att kunna behärskas av en person. Specialisering har därför blivit mer eller
mindre ofrånkomlig. Å andra sidan har de olika ämnesområdena blivit alltmer
beroende av varandra, varför det också blivit allt svårare för forskaren att nå resultat
på egen hand. Utvecklingen har lett till att man måste söka bistånd hos
företrädare för närstående ämnesområden i helt annan omfattning än tidigare.
Forskningen har därför mer och mer antagit karaktär av grupparbete.
Enligt min mening synes det sagda helt kunna gälla även på veterinärmedicinens
område. Det bör därför ankomma även på här ifrågavarande utredning att
undersöka, på vilka vägar en dylik samverkan kan befrämjas. Frågan berör icke
endast organisationen inom institutionerna och den organisatoriska uppläggningen
av samarbetet mellan dem utan även organisationen av veterinärinrättningen
i Skara och inrättningens anknytning till veterinärhögskolan i fråga om
såväl forskningen som undervisningen.
En fråga av organisatorisk art, som av utredningen torde böra ägnas särskild
uppmärksamhet, är frågan om tillgodoseendet av det behov av kliniskt material
m. m., som är erforderligt för den praktiska veterinärutbildningen.
I detta sammanhang torde jag få erinra om den av statens sakrevision verkställda
granskningen av veterinärinrättningens i Skara förvaltning, vilken redovisats
i skrivelse den 27 september 1956. Såsom framgår av den i 1957 års statsverksproposition
(IX ht p. 67) lämnade redogörelsen för nämnda granskning resulterade
denna i vissa förslag beträffande inrättningens fortsatta verksamhet. I
statsverkspropositionen framhölls emellertid, att ett genomförande av förslagen,
såsom sakrevisionen själv anfört, förutsätter att ytterligare utredning kommer till
stånd på flera väsentliga punkter. De frågor, som därvid avsågs, gällde bland
annat genomförandet av vissa taxeändringar, anordnandet av ökade vårdutrymmen,
utnyttjande av inrättningen för undervisningen vid veterinärhögskolan samt
förhandlingar med lokalintressenter rörande bidrag till kostnaderna för veterinärinrättningen.
Av de över sakrevisionens förslag avgivna yttrandena framgår
visserligen, att de förstnämnda bada frågorna sedermera gjorts till föremål för
fortsatt utredning inom veterinärinrättningen respektive av byggnadsstyrelsen.
Samtliga nu angivna frågor rörande veterinärinrättningen i Skara synes emellertid
med hänsyn till det organisatoriska sambandet mellan inrättningen och veterinärhögskolan
lämpligen böra upptagas till förnyat övervägande vid bär ifrågavarande
utredning. För detta ändamål torde ifrågavarande veterinärinrättningen
berörande handlingar böra överlämnas till utredningen.
Jag vill i detta sammanhang vidare erinra om dels de av statens organisationsnäinnd
i promemoria den 5 juli 1956 avgivna förslagen angående vaktmästar- och
skrivgöromålen vid veterinärhögskolan, dels den av högskolestyrelsen verkställda
och i anslagsäskandena för innevarande budgetår redovisade utredningen rörande
centralisering av substratberedningen vid högskolan. Vad angår sistnämnda
fråga syntes enligt högskolestyrelsens uppfattning för närvarande icke aktuellt
att genomföra någon dylik centralisering. Högskolestyrelsen avsåg emellertid att
jämväl framdeles ägna frågan nödig uppmärksamhet. Beträffande organisationsnämndens
förslag vill jag erinra om att detta i fråga om en tjänst tillstyrkts i årets
statsverksproposition (IX ht p. 109). I övrigt har icke de av nämnden framlagda
förslagen föranlett någon Kungl. Maj ds åtgärd. Då båda de nu berörda spörsmålen
har samband med organisationen av veterinärhögskolans olika institutioner
och avdelningar och dessas upprustning, synes ärendena böra överlämnas till den
nu föreslagna utredningen för alt tagas under övervägande i samband med fullgörandet
av dess uppdrag.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet 213
Utredningen bör, om så visar sig lämpligt, vara oförhindrad att allt efter som J Jo; gg
utredningsarbetet fortskrider, avgiva delförslag. Då utredningens förslag beträffande
forskningen och undervisningen vid veterinärhögskolan och veterinärinrättningen
i Skara kan behöva genomföras i etapper, bör i den tidigare omnämnda
planen angivas angelägenhetsgraden av de åtgärder, som föreslås.
Under utredningsarbetet bör samråd äga rum med 1955 års universitetsutredning,
jordbrukshögskoleutredningen samt 1956 års skogshögskole- och skogsforskningskommitté.
Utredningen har intill den 1 december 1958 hållit 8 sammanträden.
27. Utredning rörande frågan om sammanslagning av de båda lantbruksnämnderna
i Kalmar län
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 januari 1958 för att
verkställa utredning rörande sammanslagning av de båda lantbruksnämnderna
i Kalmar län och därvid jämväl överväga huruvida de skäl som tala
för en dylik sammanslagning synes lämpligen böra föranleda statsmakterna
att såsom förutsättning för statsbidrag till de inom samma län verksamma
hushållningssällskapen och skogsvårdsstyrelserna föreskriva, att berörda
båda sällskap respektive styrelser skall sammanföras till en enhet.
Wetterhall H. C. B., överdirektör.
Expert:
Andersson, Å., lantbruksdirektör.
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Stockholm; tel. växel 23 46 20.
Direktiven (kungl. brev till statskontoret den 24 januari 1958):
att -— med beaktande av vad som anförts av riksdagens år 1954 församlade revisorer
i deras berättelse angående verkställd granskning av statsverket m. m. samt
statsutskottets utlåtande nr 119 till 1955 års riksdag — verkställa utredning rörande
sammanslagning av lantbruksnämnderna i Kalmar län och därvid jämväl
överväga huruvida de skäl, som tala för en dylik sammanslagning, synas lämpligen
böra föranleda statsmakterna att såsom förutsättning för statsbidrag till de
inom samma län verksamma hushållningssällskapen och skogsvårdsstyrelserna
föreskriva, att berörda båda sällskap respektive styrelser skola sammanföras till
en enhet.
Utredningen har intill december 1958 hållit 5 sammanträden med myndigheter
in. fl. i länet.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1959.
28. Ellånckommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 mars 1958 för att
verkställa utredning i fråga om införande av statlig garanti för lån till åtgärder
för upprustning eller nyanläggning av elektriska distributionsnät
på landsbygden (se Post- och Inrikes tidn. den 9 april 1958):
214
Riksdag sberättelsen år 1959
I Jo: 28 Olsson, K. H., överdirektör, ordförande;
Andersson, T., redaktör, led. av I kamin.;
Callans, N. P. A., bankdirektör;
Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Lindenbaum, G. M., förste kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet, Stockholm 2; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven (kungl. brev till statskontoret den 28 mars 1958):
---att — med beaktande av vad som anförts i ämnet i propositionen 1958:
116 —- verkställa utredning i fråga om införande av statlig garanti för lån till åtgärder
för upprustning eller nyanläggning av elektriska distributionsnät på landsbygden
ävensom inkomma med av utredningen föranledda förslag.
Kommittén har under tiden mars—oktober 1958 hållit 3 sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1958.
29. Trädgårdsnäringsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1958 för att
verkställa en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens problem (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1958):
Widell, C. G., generaldirektör, ordförande;
Olsson, K. H., överdirektör;
Svedberg, A. L., småbrukare, led. av I kamm.;
Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;
Nilsson, J. O., fruktodlare, led. av II kamm.;
Löfqvist, Thyra C., fru, led. av II kamm.;
Rimås, K. S. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Thorselius, U. T., budgetsekreterare.
Sekreterare:
Kierkegaard, N. Chr., pol. mag., civilekonom.
Lokal: Statens jordbruksnämnd, Stockholm 5 (sekreteraren); tel. växel
22 55 60.
Direktiven (anförande av statsrådet Netzén till statsrådsprotokollet den
11 april 1958):
1957 års riksdag har i skrivelse den 13 november 1957 (nr 367), i anledning
av väckta motioner, hemställt om en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens
problem. I sitt över motionerna avgivna och av riksdagen godkända utlåtande
(nr 36) erinrade jordbruksutskottet bland annat om att sagda näring inom landet
undergått en betydande utveckling under de senaste decennierna såväl kvantitativt
som kvalitativt. Denna utveckling har enligt utskottet otvivelaktigt främjats av
att näringen under andra världskriget och tiden närmaste därefter arbetade under
relativt gynnsamma ekonomiska förhållanden. Efter hand som det internationella
handelsutbytet åter kommit igång har emellertid näringens ekonomiska förutsätt
-
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet
215
ningar förändrats åtskilligt under inverkan av den utländska konkurrensen. Lön- J Jq; .xj
samhetsutvecklingen har, framhöll utskottet, hos stora grupper av företagare inom
näringen väckt farhågor för trädgårdsodlingens framtid i vårt land.
Jordbruksutskottet erinrade i sitt förenämnda utlåtande även om att under de
senaste åren från statsmakternas sida verkställts ett flertal utredningar på trädgårdsnäringens
område samt vidtagits konkreta åtgärder till stöd för näringen. Så
har skett genom 1955 års beslut beträffande möjligheter för trädgårdsföretag att
erhålla statsstöd för rationaliseringsåtgärder (prop. 104; JoU 23; rskr 276) samt
1956 års beslut att, räknat från och med den 1 juli 1955, gottgörelse skall i form
av kollektiv restitution lämnas näringen för av dess utövare erlagd bensinskatt,
varvid de återburna medlen skall användas till ändamål som är till allmän nytta
för näringen (sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1; rskr
219).
De åtgärder, som sålunda vidtagits av statsmakterna, utgör enligt jordbruksutskottets
uttalade mening ett värdefullt stöd åt trädgårdsnäringens utövare. Emellertid
har, påpekade utskottet, de hittills verkställda utredningarna och de olika
initiativen på området varit inriktade på vissa avgränsade problem. Någon allsidig
utredning och därpå grundade förslag från statsmakternas sida föreligger
sålunda ej. Det förefintliga utredningsmaterialet torde numera få betraktas som
föråldrat. Med hänsyn härtill är det, jämlikt utskottet, svårt att få en grundval för
bedömande av behovet av och formerna för det fortsatta statliga stödet åt näringen
utan förnyade undersökningar, syftande till en kartläggning av de aktuella
förhållandena och de för framtiden sannolika betingelserna på området. Utskottet
förordade i anslutning till dessa synpunkter en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens
problem. I sammanhanget ville utskottet peka på förhållandena
inom den internationella handeln och de bestämmelser på området som gäller eller
överväges inom de internationella samarbetsorgan, i vilka Sverige deltager.
Särskilt erinrade utskottet om de förpliktelser, som åvilar Sverige genom anslutningen
till det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), ävensom om de aktuella
övervägandena angående en nordisk tullunion och ett europeiskt frihandelsområde.
Den av riksdagen begärda utredningen bör nu komma till stånd. Vad jordbruksutskottet
anfört i sitt utlåtande 1957:36 torde därvid böra tagas till utgångspunkt
för utredningsarbetet. Härutöver vill jag framhålla följande.
Den betydande omvandlingsprocess som för närvarande pågår inom trädgårdsnäringen
och som måste antagas fortsätta åtskillig tid framåt har mer än tidigare
aktualiserat en rad för näringen angelägna spörsmål, vilka samtliga bör prövas av
utredningen. Såsom grund för denna prövning bör läggas ett ingående studium
av näringens strukturförhållanden, utvecklingstendenser samt lönsamhet vid olika
företagsstorlekar och driftsformer. Anknytningen till jordbruksnäringen och trädgårdsodlingens
betydelse för möjligheterna till inkomstförstärkningar för vissa
jordbruk bör även uppmärksammas i detta sammanhang liksom förutsättning för
ifrågavarande odling i vårt land.
Ett spörsmål av särskild vikt är avsättningen av svenska trädgårdsprodukter
inom landet. Problemet har samband dels med möjligheterna att åstadkomma en
stegrad konsumtion av trädgårdsprodukter, dels med möjligheterna för de svenska
produkterna att självständigt hävda sig i den utländska konkurrensen. Under senare
tid har färsk frukt och färska grönsaker fått ett ej obetydligt ökat utrymme
i den allmänna livsmedelskonsumtionen. En fortsatt förstärkning av efterfrågan
på sådana varor kan säkert uppnås genom vidgad konsumentupplysning och försäljningsreklam
ävensom intensifierat samarbete med livsmedelsindustrien med
dess moderna konserverings- och djupfrysningsmetoder. I fråga om fruktodlingens
produkter torde större konsumtion i viss mån även kunna åstadkommas genom
utvidgad framställning av must och juicer.
216
Riksdagsberättelsen år 1959
I Jo: 20 Problemet hur våra inhemska trädgårdsalster skall kunna hävda sig på den
svenska marknaden gentemot utländsk konkurrens är särskilt framträdande i fråga
om frukten. Bättre förutsättningar bör emellertid kunna skapas för att göra de
svenska varorna fullt konkurrensdugliga under årets skiftande avsättningsförhållanden.
Med växtförädlingens hjälp bör de inhemska alstrens kvalitet förbättras
så långt möjligt är. Det bör också eftersträvas att göra dem mera lagringsbeständiga.
Frågan om gränsskyddet för trädgårdsnäringen har behandlats i den till
årets riksdag framlagda propositionen, nr 90, med förslag till ny tulltaxa, m. m.
I denna proposition, vilken riksdagen ännu ej tagit ställning till, föreslås, att
nämnda gränsskydd skall lämnas i form av tull, vilken skall vara avsevärt högre
än för industriproduktionen. Detta innebär att de nuvarande tullsatserna under
skyddsperioderna skall bibehållas men någon allmän förstärkning av tullskyddet
icke genomföras. I propositionen har omnämnts vissa yrkanden om stöd åt fruktodlingen
i andra former än genom tullskydd. Sistnämnda spörsmål synes böra
upptagas till prövning av utredningen, som även i detta sammanhang har att beakta
konsumenternas intressen. Frågan om kvantitativ importreglering bör övervägas
i förbindelse med import som kan betraktas ha dumpingkaraktär.
Bedömningen av frågor rörande import av utländska trädgårdsprodukter bör
ske med beaktande bland annat av de förpliktelser som Sverige ingått inom området
för det internationella ekonomiska samarbetet. Den framtida utvecklingen
på berörda område kommer att för vårt lands del i hög grad påverkas av de resultat
som kan framkomma ur pågående strävanden att åstadkomma ett europeiskt
frihandelsområde eller en nordisk tullunion. Utredningen bör anpassa sina
förslag till de överenskommelser som härvidlag kan komma att träffas.
Några uppenbara förutsättningar för ökad avsättning av .svenska trädgårdsprodukter
genom utvidgad export torde knappast föreligga utom beträffande vissa
slag av djupfrysta produkter. Exportmöjligheterna bör likväl granskas av utredningen.
Till problemen om vidgade avsättningsmöjligheter och förbättrade förutsättningar
för konkurrens gentemot importerade trädgårdsprodukter anknyter frågan
om anordnande av för sitt ändamål lämpligt utformade lagrings- och försäljningslokaler.
Sådana lokaler — bland annat för försäljning i parti genom auktion —
förbereds för närvarande inom vissa odlingsdistrikt i landet. Jag finner det önskvärt
att berörda utveckling påskyndas. Alldenstund en effektiv lösning av lagrings-,
distributions- och försäljningsfrågorna är till fördel såväl för producenterna
som konsumenterna bör likvärdiga möjligheter att anordna ifrågavarande
slag av lokaler tillkomma såväl producentägda som icke producentägda företag.
Nu angivna spörsmål som utredningen bör upptaga till behandling rör samtliga
problemet att öka räntabiliteten inom hela trädgårdsnäringen. Denna räntabilitet
pressas dock av att inom näringen finnes åtskilliga företag som icke kan anses
ha en tillfredsställande rationalitetsgrad. Sistberörda företag har oftast tillkommit
under den för landets trädgårdsnäring fördelaktiga perioden under och närmast
efter senaste världskriget, då den utländska konkurrensen var obetydlig.
Utredningen bör undersöka vad som kan åtgöras för att påskynda rationaliseringen
inom trädgårdsodlingen i dess helhet men framför allt beträffande de
mindre företagsenheterna.
En kännbar brist är att trädgårdsnäringen saknar ett utbyggt organisationssystem
med ett enhetligt topporgan. Utredningen torde söka finna vägar för bildande
av ett dylikt system, där organisationsenheter i olika instanser kan påtaga
sig uppgifterna att bevaka näringens intressen i skilda hänseenden. Sålunda kan
dessa enheter handha arbetet på en fortsatt konsumtionsökning av trädgårdsalster
och stärkt konkurrenskraft gentemot importerade produkter samt på förbättrad
såväl växtförädling som rådgivning på näringens område. De kan även medverka
vid upporganiserandet av ett effektivt försäljnings- och distributionssystem inom
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet 217
clen producentkooperativa sektorn. Det måste anses vara en angelägen uppgift J Jo; 3()
för utredningen att finna formerna för en ändamålsenlig lösning av organisationsfrågan.
Det bör dock ankomma på trädgårdsodlarna själva att genomföra organisationen
och ta ansvaret för den.
I det föregående har pekats på vissa spörsmål som är aktuella i dagens läge
och som utredningen i första hand bör angripa. Därjämte finnes ett flertal andra
frågor berörande trädgårdsnäringen som utredningen bör pröva, exempelvis frågan
om behovet av en mera kontinuerlig trädgårdsstatistik. Vid behandlingen av
sistnämnda ämne bör utredningen samarbeta med 1956 års statistikkommitté. Utredningen
bör icke begränsas till de spörsmål som här angivits utan upptaga till
allsidig behandling jämväl andra frågor på trädgårdsnäringens område som må
motivera därtill.
Utredningens förslag bör icke föranleda ökade statsutgifter.
Det torde böra vara utredningen obetaget att — sedan omförmälda grundläggande
undersökningar genomförts — framlägga delbetänkande i ämne, vartill
statsmakterna anses kunna taga ställning utan prövning av trädgårdsnäringens
problem i stort.
Utredningen har under tiden 11 april—30 november 1958 hållit 2 plenarsammanträden
samt ett flertal utskottssammanträden.
Utredningen har hittills planlagt samt delvis påbörjat vissa statistiska
undersökningar, som avses ligga till grund för ett ingående studium av näringens
strukturförhållanden och utvecklingstendenser m. m.
30. 1958 års jordlagsutredning
Tillkallade enligt Rungl. Maj:ts bemyndigande den 16 maj 1958 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande jordförvärvs-, bolagsförbuds-
och uppsilctslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 maj
1958):
Nilsson, G. V., landshövding, ordförande;
Ribbing, A. F., hovrättsråd, tillika huvudsekreterare;
Nilsson, E. Hj., f. d. förman, led. av I kamm.;
Johansson, A. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Sundin, S. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Hseggblom, E. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Westling, O. J., sekreterare;
Oscarsson, S. lantbrukare.
Experter:
Johansson, F. L. H., överdirektör;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör;
Öjborn, L. E., tf. generaldirektör (fr. o. in. 21 oktober 1958).
Sekreterare:
Sköld, T. lantbruksdirektör.
Lokal: Lantbruksnämnden, Stockholm 16; tel. 23 39 20 (sekreteraren).
Direktiven (anförande av statsrådet Netzén till statsrådsprotokollet den
16 maj 1958):
218
Riksdagsberättelsen år 1959
I JO: 30 I propositionen nr 1955:165 med förslag till lag om inskränkning i rätten att
förvärva jordbruksfastighet (jordförvärvslagen), vilken i vissa delar innefattar
väsentliga nyheter i jämförelse med äldre lag, uttalade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet
att lagen borde få blott tidsbegränsad giltighet, så att dess
verkningar kunde prövas innan slutlig ställning toges till frågan om dess fortbestånd.
Giltighetstiden borde inrymma ej blott lämplig prövotid utan också tid för
insamlande och bearbetning av de under prövotiden vunna erfarenheterna samt
för de ställningstaganden som bleve påkallade. I anslutning härtill föreslog departementschefen
tiden för lagens giltighet till sju år eller t. o. in. den 30 juni
1962. Mot vad departementschefen sålunda uttalat och föreslagit hade riksdagen
intet att invända.
Närbesläktad med jordförvärvslagen är lagen den 18 juni 1925 angående förbud
i vissa fall för bolag, förening och stiftelse att förvärva fast egendom (»bolagsförbudslagen»),
I det betänkande (SOU 1954: 16), som låg till grund för propositionen
till jordförvärvslagen, behandlades även bolagsförbudslagstiftningen, vars
brister i olika hänseenden påtalats från skilda håll. Bland annat diskuterades där
frågan huruvida bolagsförbudslagen borde fortbestå som särskild författning eller
sammangjutas med jordförvärvslagen. Ehuru man fann starka skäl tala för det
senare alternativet, stannade man, under hänvisning till begränsningen av jordförvärvslagens
giltighetstid, för att tillstyrka ett bibehållande av den hittillsvarande
uppdelningen på skilda lagar. I betänkandet framlades också ett särskilt förslag
till ny bolagsförbudslag, vilket emellertid icke föranlett proposition till riksdagen.
En annan aktuell lagstiftningsfråga rör utformningen av lagen den 30 juni 1947
om uppsikt å jordbruk (»uppsiktslagen»). I denna fråga har lantbruksstyrelsen
avgivit ett betänkande (SOU 1956: 62) med förslag till lagändringar. Främst innehåller
emellertid betänkandet en ingående analys av de motiv som uppbär uppsiktslagen
samt allmänna riktlinjer för lagens tillämpning. Ej heller sistnämnda
förslag har föranlett proposition till riksdagen.
Såsom framgår av det föregående förutsattes vid den gällande jordförvärvslagens
tillkomst att spörsmålen om lagens bibehållande och om utformningen av
en fortsatt lagstiftning på området skulle upptagas till prövning efter viss tid.
Dylik prövning bör ske i god tid före utgången av den nuvarande lagens giltighetstid
den 30 juni 1962 så att förslag i ämnet kan remissbehandlas redan under
år 1961. Jag finner därför tiden nu vara inne att tillkalla särskilda sakkunniga
för att verkställa utredning och avgiva förslag i berörda lagstiftningsfråga. Med
hänsyn till bolagsförbudslagens och uppsiktslagens nära samband med jordförvärvslagen
bör de sakkunniga samtidigt företaga en översyn jämväl av förstnämnda
båda lagar. Det torde därjämte böra ankomma på de sakkunniga att framlägga
sådana förslag till ändringar i lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i
rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag vilka eventuellt
anses böra följa av de ändringar i förut angivna lagar som må komma att
förordas.
Vid sin översyn av omförmälda lagar bör de sakkunniga beakta icke blott erfarenheterna
av gällande lagstiftning på berörda områden utan även — och främst
— de betydande förändringar som under senare år skett beträffande jordbrukets
struktur och produktionsförhållanden. Näringens tendenser i fråga om den framtida
utvecklingen i sistnämnda båda hänseenden bör givetvis också uppmärksammas
av de sakkunniga och av dem läggas till grund för de kommande förslagen.
Det ligger i såväl samhällets som den enskildes intresse att en ekonomiskt
riktig användning av landets marktillgångar uppnås. Det ekonomiska betraktelsesättet
får dock icke undanskymma de sociala ocli befolkningspolitiska aspekter,
varpå jordlagstiftningen i allmänhet grundats, och ej heller önskemålet att förhindra
uppenbara spekulationsköp av jordbruks- och skogsfastigheter.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet 219
Med hänsyn till den relativt snabba produktionsutvecklingen inom vårt jordbruk J Jo; 30
och de på senaste tid försämrade avsättningsmöjligheterna i utlandet synes lämpligt
att de sakkunniga skyndsamt prövar frågan huruvida man — med beaktande
av de aspekter, varom jag nyss erinrat — kan genom jämkningar i lagstiftningen
bidraga till att motverka den negativa inverkan på jordbruksnäringens räntabilitet
och på jordbrukarnas inkomstförhållanden som sagda produktions- och avsättningsförhållanden
medför. Utredningen bör i denna del i erforderlig utsträckning
beakta även det utredningarbete som jordbruksanslagsutredningen i samråd
med lantbruksstyrelsen bedriver i syfte att giva bestämmelserna rörande jordbrukets
inre rationalisering m. m. en fullt tidsenlig inriktning. Därest resultatet av
de sakkunnigas behandling av nu förevarande spörsmål så motiverar bör delbetänkande
framläggas med förslag till snara lagändringar.
Frånsett att de sakkunniga vid sitt arbete bör iakttaga de synpunkter jag här
anfört bör utredningen vara förutsättningslös.
Utredningen har under tiden till och med den 30 november 1958 hållit 2
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1961.
31. Renforskningsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 maj 1958 för att
verkställa utredning rörande forskningen å renskötselns område och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juni 1958):
Näslund, H. M. E., landshövding.
Sekreterare:
Calleberg, L. G., tf. förste länsnotarie.
Lokal: Länsstyrelsen, Luleå; tel. Luleå växel 104 00.
Direktiven (kungl. brev till statskontoret den 23 maj 1958):
att verkställa utredning rörande forskningen å renskötselns område och därmed
sammanhängande frågor----------- — •—-------
Utredningen har företagit vissa förberedande undersökningar rörande
renforskningens nuvarande omfattning.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1959.
32. Utredning rörande Balsgårds-institutionen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1958 för att
verkställa utredning rörande Balsgårds-institutionen (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 juli 1958):
Westling, P. W. N., landshövding.
220
Riksdagsberättelsen år 1959
I Jo: 32 Sekreterare:
Blomqvist, O. R., tf. förste kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1521),
rikssamt. 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven (anförande av statsrådet Netzén till statsrådsprotokollet den
18 juni 1958):
I skrivelse den 16 juni 1958 har jordbrukshögskoleutredningen anfört bland
annat följande.
Genom beslut den 10 maj 1957 förordnade Kungl. Maj:t, att frågan om den
verksamhet med förädling av fruktträd och bärväxter, som bedrives vid Balsgård
av Föreningen för växtförädling av fruktträd jämväl skulle tagas under övervägande
av jordbrukshögskoleutredningen vid fullgörandet av dess uppdrag. Jämlikt
nämnda beslut har jordbrukshögskoleutredningen undersökt olika möjligheter
för att finna den för framtiden bäst lämpade organisationsformen för den
verksamhet, som nu bedrives vid Balsgårds-institutionen. Bland annat har utredningen
undersökt möjligheterna att ombilda institutionen till ett halvstatligt
institut. Överläggningar rörande möjligheterna härtill har under hand ägt rum
dels med representanter för berörda odlarföreningar och dels med företrädare
för den del av handeln och industrien, vilken utredningen ansett ha intresse för
verksamheten vid Balsgård. De förda överläggningarna synes ha givit belägg för
att intresse föreligger från nyssnämnda organisationer för ett bevarande av verksamheten
vid Balsgård, organisatoriskt utformad såsom ett halvstatligt institut.
Under hänvisning till det anförda hemställer jordbrukshögskoleutredningen,
såvitt nu är i fråga, att spörsmålet om att organisatoriskt överföra den verksamhet,
som nu bedrives vid Balsgård av Föreningen för växtförädling av fruktträd
till ett halvstatligt institut, jämte möjligheterna att för detta institut erhålla bidrag
från enskilda intressenter, måste göras till föremål för en särskild utredning, vilken
bör bedrivas i samråd med jordbrukshögskoleutredningen, samt att denna
särskilda utredning måtte erhålla befogenhet att med vederbörande enskilda intressenter
ingå i förhandlingar och — under förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande
— träffa avtal om institutets organisation och ekonomi.
Med anledning av vad jordbrukshögskoleutredningen sålunda framhållit, anser
jag, att den organisatoriska utformningen av den fortsatta verksamheten vid Balsgårds-institutionen
bör bli föremål för en förutsättningslös utredning genom en
särskilt tillkallad utredningsman. Med hänsyn till nödvändigheten att så långt
möjligt begränsa de statliga utgifterna över riksstaten bör dock vid utredningen
beaktas, att ökade insatser av allmänna medel icke kan i nämnvärd utsträckning
påräknas. Frågorna om den fortsatta verksamheten måste därför i huvudsak bedömas
mot bakgrunden av utsikterna att erhålla ökade resurser från de enskilda
intressenterna. Utredningsmannen bör fullgöra sitt uppdrag i samråd med jordbrukshögskoleutredningen.
Utredningsmannen har deltagit i 1 sammanträde med jordbrukshögskoleutredningen
samt har haft ett flertal överläggningar med olika enskilda
intressenter. Arbetet beräknas kunna slutföras under första halvåret
1959.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet 221
33. Utredning om uttagande av exploateringsavgifter vid grus- och sten- J Jo
täkter att användas för naturvårdande uppgifter
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 november 1958 för
att verkställa utredning om uttagande av exploateringsavgifter vid grus- och
stentäkter att användas för naturvårdande uppgifter.
Braunstein, Å. G. V., häradshövding.
Direktiven (kungl. brev till statskontoret den 28 november 1958):
---att verställa utredning om uttagande av exploateringsavgifter vid grus
och
stentäkter att användas för naturvårdande uppgifter----------
222
Riksdagsberättelsen år 1959
I II: l
Handelsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1958
1. 1956 års krigsmaterielutredning (1957: I 26; 1958: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 juni 1956 för att
verkställa undersökning angående möjligheterna att utvidga lagstiftningen
rörande kontroll å krigsmaterieltillverkningen m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 20 juni 1956):
Hagbergh, C. E., justitieråd, ordförande;
Hamnström, C. A. J., krigsmaterielinspektör, överste;
Kollberg, G. N., direktör, led. av II kamm.
Sekreterare:
Ilasslev, N.-O. F., förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1957: I H 26.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 12
sammanträden.
Resultatet av utredningsarbetet kommer i början av 1959 att redovisas i
ett stencilerat betänkande, varefter uppdraget är slutfört.
2. Kommittén för sjöfartens beredskapsfrågor (1958: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 december 1956
för att verkställa bearbetning och komplettering av framlagda riktlinjer
och förslag angående handelsfartygens skydd, beväpning och utrustning i
krig in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 januari 1957):
Holmgren, H. K. H., regeringsråd, ordförande;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.;
Vogel, L. W., byråchef.
Experter:
Carlsson, Gunnar, förbundssekreterare i Svenska sjöfolksförbundet, led. av
II kamm.;
Forssblad, D., direktör i Sveriges redareförening, sjökapten;
Gester, J. E., konteramiral;
Lindencrona, G., sjöfartsråd;
Moore, G. A., förste byråsekreterare;
Åkesson, N. H., verkst. direktör i Sveriges fartygsbefälsförening, sjökapten.
Sekreterare:
Blom, S. T. L., jur. kand.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 223
Direktiven för utredningen, se 1958: I H 21.
Utredningen har under tiden december 1957— september 1958 hållit 10
sammanträden.
Utredningen har den 29 september 1958 avgivit betänkande betitlat »Handelsflottans
beredskap» (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
3. Kommittén för förberedande av svenskt deltagande i den andra interna
tionella
konferensen rörande atomenergiens fredliga utnyttjande
(1958: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 december 1957 för
att förbereda svenskt deltagande i den andra internationella konferensen
rörande atomenergiens fredliga utnyttjande m. in.:
Funke, G. W., fil. dr, ordförande;
Aler, B. A. A., fil. lic.;
Brynielsson, H. A. B., direktör;
von Friesen, S., professor;
Hallin, A. G., direktör;
Håkansson, H. E. V., fil. lic.;
Magnusson, T. K. A., avdelningschef;
Velander, F. E. H„ professor;
Wivstad, O. I., överingenjör;
Ågren, K. G., professor.
Sekreterare:
Aler, B. A. A., se ovan.
Biträdande sekreterare:
Bhenman, E., civilingenjör (fr. o. m. den 1 juli 1958).
Som arbetsutskott har utsetts herrar Funke, Aler, Håkansson och Wivstad.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommitténs uppgift har varit att förbereda Sveriges deltagande i Förenta
Nationernas andra konferens rörande atomenergiens fredliga utnyttjande,
vilken ägde rum den 1—13 september 1958 i Genéve. Kommittén
har hållit 4 sammanträden och arbetsutskottet 4 sammanträden. Kommittén
har den 18 november 1958 till statsrådet och chefen för handelsdepartementet
avgivit berättelse om sin verksamhet. Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredning för förhandlingar om en reglering av Göteborgs stads bidrag
till handelshögskolan i Göteborg
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 maj 1958 för att
med representanter för Göteborgs stad och handelshögskolan i Göteborg
upptaga förhandlingar om en reglering av stadens bidrag till högskolan (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 maj 1958):
Engelstedt, E. C. E., försäkringsdirektör, f. d. statssekreterare.
1 H: 4
224
Riksdag sberättelsen år 1959
I II: 4 Sekreterare:
Gejrot, B. H., kanslisekreterare.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningsmannen har, efter förda förhandlingar, i skrivelse den 25 november
1958 till statsrådet och chefen för handelsdepartementet avgivit
redogörelse för förhandlingsarbetet. Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1959
5. Svenska delegationen för nordiskt ekonomiskt samarbete samt svenska
kommittén för nordiskt ekonomiskt samarbete (1956: I 24;1957: I 17;
1958:I12)
Delegationen
Utsedda enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 november 1954 att såsom
ombud för Sverige deltaga i arbetet inom ett gemensamt utskott för
nordiskt ekonomiskt samarbete (se Post- och Inrikes tidn. den 29 november
1954):
Widell, C. G., generaldirektör, ordförande;
Cederwall, G. F. E., statssekreterare;
de Besche, H. W. A., biträdande kabinettssekreterare.
Suppleant:
Wennersten, P. G., kommerseråd.
Kommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 5 november 19o4 och
den 23 februari 1956 att inom handelsdepartementet biträda med samordning
av det interna arbetet med nordiska ekonomiska frågor (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 november 1954):
Widell, C. G., generaldirektör, ordförande;
Cederwall, G. F. E„ statssekreterare;
de Besche, H. W. A., biträdande kabinettssekreterare;
Ekström, T. A., fil. kand. (fr. o. m. den 25 september 1958);
Gillberg, J. A. E., direktör;
Håkansson, J. H. V., direktör;
Kellgren, N. E., sekreterare (t. o. in. den 24 september 1958);
Kördel, E. R., direktör;
Leffler, J. O., direktör;
Lemne, C.-G., sekreterare;
Lycke, H., ombudsman (t. o. m. den 30 juni 1958);
Nilstein, A. H., sekreterare (fr. o. in. den 12 juli 1958);
Settergren, G. C. A., direktör;
Vinell, K. T., envoyé;
Wennersten, P. G., kommerseråd.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
Experter:
Appeltofft, A. J., byråchef (fr. o. m. den 11 november 1958);
Eckersten, I. E., byråchef (fr. o. in. den 9 januari 1958);
Eriksson, B. A., kommerseråd;
Fitger, N. F. P., direktör, fil. dr;
Franzén, N. I., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 11 november 1958);
Frenne, N. G. H., f. d. direktör;
Hallström, K. E., direktör;
Hartler, H. M. S., byråchef;
Hulting, K. R. G., byråchef (fr. o. in. den 25 maj 1958);
Joge, S. F., vice riksbankschef;
Larson, S. E., byråchef (fr. o. m. den 25 maj 1958);
Lundqvist, N. L., direktör;
Lönngren, D. R., apotekare;
Nordlander, M. I. C.-H., generaldirektör;
von Oelreich, C.-E. Hj., byrådirektör;
Sahlin, B. I., kommerseråd;
Sahlin, S., byråchef;
Strandberg, A. V., direktör;
Sundén, O. R., direktör, f. d. statssekreterare;
Söderström, O. A. V., direktör, f. d. generaldirektör;
Thulin, E. E:son, byråchef;
Tidal, L. Å., förste taxeringsrevisor;
Virgin, E. O. G., beskickningsråd;
Önnesjö, K. E. A., avdelningschef.
Huvudsekreterare:
Englund, K. G. Å., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Leuf, N. B., tullkontrollör;
Lundblad, B. O., aktuarie (t. o. m. den 31 augusti 1958);
Lundström, H. O., riksbankskamrer;
Marklund, K. L., förste kammarskrivare.
Lokal: Storkyrkobrinken 4''; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1542),
rikssamt. växel 23 62 00 (huvudsekreteraren).
Direktiven för delegationen och kommittén, se 1955: I H 26.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har under december 1957_no
vember
1958 hållit 9 sammanträden, varjämte utskottets sekretariat hållit
13 sammanträden. Under 1958 har 12 specialutskott med särskilda sekretariat
varit verksamma. Av dessa har dock de flesta under året slutfört sitt
arbete, och för närvarande är 5 specialutskott i verksamhet.
Samarbetsutskottet har den 5 september 1958 till statsråden för nordiskt
ekonomiskt samarbete i Danmark, Finland, Norge och Sverige överlämnat
en tilläggsrapport, vari redovisas resultaten av de undersökningar som utförts
sedan samarbetsutskottets huvudrapport framlades hösten 1957. I till1
äggsrapporten framlägges hl. a. förslag till en gemensam nordisk mark
lä
llihang till riksdagens protokoll 1959. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
225
I fl
226
Riksdagsberättelsen år 1959
I H: 5 nåd på varuområden, som ej ingick i den plan för ca 80 % av den nordiska
samhandeln, som redovisades i samarbetsutskottets huvudrapport. Tillsammans
med samarbetsutskottets huvudrapport kommer tilläggsrapporten att
föreläggas Nordiska rådet vid dess sjätte session i Oslo den 9 november
1958. Tilläggsrapporten består av följande tre delar:
1. Allmän del. Varuområdena.
2. Bilaga I: Förslag till gemensam nordisk tulltaxa.
Bilaga II: Förslag till övergångsanordningar.
3. Bilaga III: Statistiskt samarbete.
Del 1 är utgiven i samtliga nordiska länder (i Sverige SOU 1958: 31). Del
2 har utgivits i Norge, medan del 3 utgivits i Sverige.
Under tiden december 1957—november 1958 har den svenska delegationen
haft 16 sammanträden och den svenska kommittén 6 sammanträden.
Samarbetsutskottets arbete fortsätter med behandlingen av frågan om
jordbruksvarornas ställning i en gemensam nordisk marknad och av sambandet
mellan de västeuropeiska integrationssträvandena och den nordiska
marknaden. Vidare skall de med en gemensam nordisk marknad förenade
valuta- och betalningsbalansfrågorna bli föremål för ytterligare utredning.
Delegationens och kommitténs verksamhet beräknas fortgå under år 1959.
6. Svenska kommittén för nordiska patent (1956: I 25; 1957: I 18;
1958: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 januari 1955 — i anslutning
till Nordiska rådets rekommendation nr 29/1954 — för att deltaga
i arbetet på fortsatt utredning rörande frågan om nordiska patent m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 januari 1955):
Bexelius, T. A., justitieombudsman, ordförande;
Lindskog, B. V., generaldirektör (avliden den 2 maj 1958);
Reiland, L. A. G., byråchef (fr. o. m. den 21 maj 1958);
Settergren, G. C. A., direktör;
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör.
Experter:
Hermansson, R., expeditionschef;
Reiland, L. A. G., byråchef (t. o. m. den 20 maj 1958).
Sekreterare:
Lewin, S., t. f. byrådirektör.
Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. växel 67 97 00 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1956: I H 25.
Kommittén har under tiden december 1957—november 1958 hållit 8 sammanträden,
därav ett den 2—7 juni 1958, med motsvarande danska, finska
och norska kommittéer. EU föreliggande utkast till delar av en för de nordiska
länderna enhetlig patentlagtext har vidare genomgåtts vid ett förstärkt
ordförandemöte inom den nordiska kommittén den 1—6 september
1958.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 227
Vid ovannämnda gemensamma möte med de nordiska kommittéerna nåd- I H: 7
des enighet om huvuddragen i systemet med nordiska patent med avseende
på giltighetsområden, omvandlingsmöjligheter med hänsyn till nationella
patent, vissa språkfrågor m. m. Föreskrifter för åstadkommande av en
länderna emellan likartad tillämpning av en kommande patentlagstiftning
är under utarbetande.
För förberedande av ovannämnda ärenden till de gemensamma kommittéoch
ordförandemötena och för behandling av i samband därmed uppkommande
speciella frågor har ett intensivt arbete bedrivits inom ett flertal särskilda
underskott, vari samtliga de nordiska patentkommittéerna varit representerade.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1959.
7. 1955 års provinsteaterutredning (1956: I 29; 1957: I 21; 1958: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 september 1955
för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande den statsunderstödda
teaterverksamheten i landsorten (se Post- och Inrikes tidn. den 5
oktober 1955):
Sehlstedt, O. A., chefredaktör, led. av II kamm., ordförande;
Elldin, H., rektor;
Lindvall, H., direktör;
Lyberg, F., byråchef;
Torsslow, S. O., förste regissör, fil. dr.
Experter:
Bergman, G. M., professor;
Elmgren, A. F., direktör;
Forslund, E. A. S., pol. mag.;
Lindenbaum, G. M., förste kanslisekreterare;
Lundkvist, K. R., direktör;
Topelius, G. Z., kansliråd.
Sekreterare:
Henning, Gunnel, f. Sjölin, f. d. t. f. förste kanslisekreterare (t. o. m. den
31 januari 1958);
Stiernstcdt, S. W. O., byråchef (fr. o. m. den 1 februari 1958).
Lokal: Storkyrkobrinken 7; tel. 20 79 49 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1956: I H 29.
Utredningen har den 6 maj 1958 hållit 1 sammanträde.
De av utredningen insamlade uppgifterna och enkätsvaren är under bearbetning.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första halvåret 1959.
228
Riksdagsberättclsen år 1959
I H: 8 8- Sakkunniga med uppdrag att verkställa översyn av gällande bestämmelser
om tillsyn å fartyg m. m. (1957:1 23; 1958: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1956 med
uppdrag att verkställa översyn av gällande bestämmelser om tillsyn å fartyg
samt inkomma med de förslag, vartill översynen må giva anledning (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 januari 1956):
Borg, B. L., sjöfartsråd;
Olsén, E. G. B., hovrättsassessor.
Sekreterare:
Melin, G. L., t. f. förste byråsekreterare.
Lokal: Sjöfartsstyrelsen; tel. växel 63 13 00 eller 23 37 40 (sekreteraren).
Särskilda direktiv har ej meddelats.
De sakkunniga har under tiden december 1957—november 1958 hållit 10
sammanträden.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete tidigast under år 1959.
9. Utredning för översyn av kreditstödet åt hantverk och
småindustri (1957:1 25; 1958:1 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 juni 1956 för att företaga
översyn och samordning av det statliga kreditstödet åt hantverk och
småindustri eller därmed jämförlig företagsamhet (se Post- och Inrikes
tidn. den 14 juni 1956):
Söderlund, S. Y., justitieråd.
Experter:
Bergqvist, Å. J. T., bankdirektör;
Borggren, H. G., bankokommissarie;
Danielsson, I. V., fabrikör;
Johansson, B. R., byråchef hos arbetsmarknadsstyrelsen;
Johansson, K.-E., direktör i Jämtlands läns företagareförening, civilingenjör;
Löfberg,
K. A., kamrerare.
Sekreterare:
von Wachenfeldt, G. F., förste byråsekreterare.
Lokal: Högsta Domstolen, tel. växel 23 67 20 (utredningsmannen); Kommerskollegium,
tel. växel 22 36 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1957:1 H 25.
Utredningsmannen har under tiden den 26 november 1957— den 11 november
1958 hållit 4 sammanträden om 9 dagar med experterna.
Genom tre särskilda remisser den 12 februari 1958 har Kungl. Maj :t anbefallt
utredningen att till riksdagens bankoutskott avgiva utlåtande angående
11 inom 1958 års A-riksdag väckta motioner rörande allmänna kapitalproblem
för hantverkare och småföretagare samt inom jordbruket och
hotellnäringen ävensom angående småföretagsamhetens lokalfrågor samt
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 229
beträffande ändrad utformning i visst hänseende av den statliga garantigiv- I H: 10
ningen till hantverks- och småindustriföretag. Utredningen har den 6 mars
1958 avgivit utlåtande över motionerna. Kungl. Maj :t har sedermera den
30 maj 1958 — i anslutning till ett av 1958 års A-riksdag efter hemställan
av bankoutskottet (uti. nr 25) fatta beslut (Rskr. nr 232) — förordnat att
vissa av motionerna skall överlämnas till utredningen för att, i vad de avsåg
kreditproblem inom hantverk och småindustri, tagas under övervägande
vid fullgörande av utredningens uppdrag.
Betänkande angående statligt kreditstöd till hantverk och mindre industri
beräknas kunna avlämnas under första kvartalet 1959.
10. Sjöbefälsutredningen (1957:1 27; 1958:1 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 juni 1956 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande sjöbefälsutbildningens organisation
och vissa därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 6 juli 1956):
Widell, G. A., landshövding, ordförande;
Andersson, E. G., landshövding, led. av I kamm.;
Lindencrona, G., sjöfartsråd;
Orring, J. A., undervisningsråd;
Strömberg, A. E., rektor.
Experter:
Berg, Å. G. J., förste byråsekreterare;
Bååw, Hj-, redaktör;
Edenberg, W., kommendörkapten (t. o. m. den 8 april 1958);
Granberg, H., direktör;
Josephson, K. O., byråchef;
Linderstam, B. Hj., ombudsman, sjöingenjör (fr. o. in. den 12 juli 1958);
Lycke, H., ombudsman (t. o. in. den 30 juni 1958);
Norman, K. G. B., kommendörkapten (fr. o. m. den 9 april 1958);
Ridderström, H. E., adjunkt;
Sörman, R., skeppsredare, generalkonsul;
Thore, J. S., förbundsordförande;
Åkesson, N. H., direktör, sjökapten.
Sekreterare:
Bertman, H., byrådirektör.
Lokal: Storkyrkobrinken 4 (postadress Handelsdepartementet, Stockholm
2); tel. 20 87 92 (sekreteraren) eller 20 46 05 (kanslibiträdet).
Direktiven för utredningen, se 1957: I H 27.
Utredningen har under tiden december 1957—1 november 1958 hållit 10
sammanträden, omfattande tillhopa 23 sammanträdesdagar.
Utredningen har avslutat huvuddelen av sitt arbete genom att den 3 oktober
1958 avgiva betänkande angående sjöbefälsutbildningens organisation
in. in. (SOU 1958: 33).
230
Riksaagsberättelsen år 1959
I H: 10 Utredningen fortsätter sitt arbete med utarbetande av förslag till ny sjöbefälsskolestadga
och övriga av betänkandet föranledda förslag till följdförfattningar.
Vidare skall utredningen enligt särskilt uppdrag avgiva förslag
angående hur undervisningen i navigation för fiskare lämpligen bör
ordnas, i samband varmed även viss annan lägre nautisk utbildning kommer
att behandlas.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1959.
11. Statlig företrädare vid förhandlingar om båttrafiken i Stockholms
skärgård (1957:1 29; 1958: I 19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 oktober 1956 för
att deltaga i förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms läns landsting
rörande frågan hur båttrafiken i Stockholms skärgård bör ordnas (se
Post- och Inrikes tidn. den 7 november 1956):
Hagstrand, E. F., expeditionschef.
Experter:
Borg, B. L., sjöfartsråd;
Olsén, E. G. B., hovrättsassessor.
Sekreterare:
Svedberg, N. O., förste revisor.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00
(ankn. 12 69), rikssamt. växel 23 62 00 (expeditionschefen Hagstrand).
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Sedan insamling och bearbetning skett av erforderliga data för belysning
av frågan om skärgårdstrafikens ordnande efter den 30 april 1959 samt
sammanträden hållits med representanter för vissa delar av skärgårdsområdet,
har förhandlingar inletts.
Förhandlingsarbetet beräknas fortsätta under år 1959.
12. Utredning om översyn av sjöarbetstidslagen m. m. (1957: I 30; 1958: I 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 30 november 1956 för
att verkställa översyn av sjöarbetstidslagen och den 6 december 1957 för att
utreda frågan om bemanningen på fartyg och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 30 januari 1957):
Ekblom, O., f. d. landshövding.
Experter:
Andersson, S., ombudsman (fr. o. m. den 4 december 1958);
Forssblad, D., direktör, sjökapten;
Grenander, N., direktör, jur. dr;
Hartvig, P. Å., kansliråd;
Larsson, E., sjöingenjör;
Linderstam, B. Hj., ombudsman, sjöingenjör (fr. o. m. den 12 juli 1958);
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 231
Lycke, H., direktör, sjöingenjör (t. o. m. den 30 juni 1958 och fr. o. in. den 1 li; 14
4 december 1958);
Thore, J. S., förbundsordförande;
Tufvasson, K. E., ombudsman, sjökapten;
Wikström, K. J., ombudsman;
Öbrink, J. H., byrådirektör, sjökapten.
Sekreterare:
Wernstedt, S. L. M. A., regeringsrättssekreterare (t. o. m. den 19 november
1958);
Petterson, S. H., hovrättsassessor (fr. o. m. den 13 december 1958).
Lokal: Torsgatan 10; tel. 20 65 09 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1957: I H 30. Kungl. Maj :t har den 6 december
1957 förordnat, att ett tidigare till 1946 års sjömanskommitté lämnat
uppdrag att utreda frågan om bemanningen på fartyg och därmed sammanhängande
spörsmål skulle överföras till förevarande utredning.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 15
sammanträden med samtliga eller flertalet experter.
Utredningen har den 7 november 1958 avgivit betänkande med förslag till
ny sjöarbetstidslag (stencilerat). Utredningsuppdraget i vad avser bemanningsfrågan
beräknar utredningen slutföra under år 1959.
13. Utredning rörande riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap
verksamhet och organisation (1958:1 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 december 1957 för
att företaga en översyn rörande riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap
verksamhet och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 30 december
1957):
Hedborg, G. T., regeringsråd.
Expert:
Swanstein, S. N. S., länsassessor.
Sekreterare:
Hasslev, N.-O. F„ förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 februari 1958).
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1124),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958:1 H 23.
Utredningen har t. o. m. november 1958 hållit 15 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1959.
14. US A-beredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1957 för
att inom handelsdepartementet biträda vid handläggningen av ärenden rörande
utformningen och genomförandet av en aktion i Amerikas förenta
232
Riksdagsberättclsen år 1959
1 Ht 14 stater i syfte att främja förbindelserna mellan detta land och Sverige (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 januari 1958):
Danielsen, N., f. d. disponent, ordförande;
Vinell, K. T., envoyé (ersättare för Danielsen);
Backlund, S. E., byråchef;
Hartvig, P. Å., kansliråd;
Wickberg, A. W., direktör.
Sekreterare:
Senning, C. O., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 29 januari 1958).
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn.
1562), rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 30
december 1957):
Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t tillkallade chefen för handelsdepartementet
den 9 maj 1957 fyra utredningsmän, nämligen försäkringsdirektören, f. d. statssekreteraren
E. C. E. Engelstedt, byråchefen S. E. Backlund, kanslirådet P. Å.
Hartvig och direktören A. W. Wickberg, med uppdrag att undersöka förutsättningarna
samt utarbeta en preliminär plan för en svensk manifestation i Amerikas
förenta stater med syfte att främja förbindelserna mellan detta land och Sverige.
I direktiven för utredningen framhölls — under erinran om att staten Minnesota
kommer att under maj 1958 högtidlighålla etthundraårsminnet av sitt upptagande
i unionen att den tänkta aktionen borde vara ägnad att stimulera den
svenska exporten till Förenta staterna, främja den amerikanska turisttrafiken till
Sverige samt att allmänt befästa de kulturella banden mellan de båda länderna.
Finansieringen av aktionen förutsågs skola ske med bidrag från både staten och
enskilda. Det statliga bidraget förutsattes utgå av fondmedel med ett belopp ej
överstigande 2 miljoner kronor.
Med skrivelse den 31 oktober 1957 har utredningsmännen, som antagit benämningen
USA-kommittén, överlämnat betänkande, benämnt »Sverige i USA».
Kommittén konstaterar, att förutsättningar föreligger att genomföra den tänkta
aktionen och att denna bör inledas i samband med staten Minnesotas 100-årsjubileum
i början av maj 1958. Vad den fortsatta aktionen angår rekommenderar
kommittén, att den får en varaktighet av tre till fem år. Vid prövningen av olika
förslag har kommittén utformat vissa allmänna principer beträffande åtgärdernas
inriktning, utformning och finansiering. I fråga om fördelningen av kostnader
mellan staten och enskilda har kommittén förordat såsom huvudregel, att graden
av allmännytta hos ett projekt skall vara avgörande för storleken av statens andel
i kostnaderna. iSär det gäller förslag till åtgärder avsedda att främja exporten
till Förenta staterna eller det amerikanska resandet till Sverige får emellertid
enligt kommitténs bedömning ett visst enskilt intresse många gånger anses utgöra
en förutsättning för projektets förverkligande. För upplysningsarbete av mera
utpräglat allmän karaktär — ofta förekommande på det kulturella planet_finner
kommittén det däremot naturligt att kraven på finansiering med allmänna medel
ökas.
Kommitténs förslag till program för aktionen är av preliminär karaktär. Konkreta
förslag har framlagts i första hand beträffande åtgärder, som förutsättes
äga rum eller påbörjas under år 1958. Jämväl vid uppgörandet av det fortsatta
programmet för aktionen liksom vid behandlingen av de nya projekt, som efter
band kan komma att aktualiseras, bör enligt kommitténs mening förut antydda
allmänna principer vara vägledande.
Statens bidrag till kostnaderna för att genomföra föreliggande konkreta förslag
233
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
kan uppskattningsvis beräknas uppgå till högst en miljon kronor, däri inbegripet J JJ* |j.
500 000 kronor för framställning och distribution av film.
Kommittén har vidare framlagt förslag angående den slutliga planeringen av
aktionen och överinseendet över de olika åtgärder, som kan komma att ingå i
densamma.
De tankar om en svensk upplysningsaktion i Förenta staterna, som föranlett
tillkallandet av USA-kommittén och av denna vidareutvecklats, bör nu förverkligas.
Jag förordar sålunda, att en sådan aktion, som bör ha karaktären av engångsåtgärd,
igångsattes och att den inledes i samband med staten Minnesotas
100-årsjubileum i början av maj 1958. Kommitténs uppfattning, att aktionen bör
spridas över en tidrymd av tre till fem år, vill jag biträda. De av kommittén framlagda
allmänna principerna i fråga om aktionens inriktning, utformning och
finansiering kan jag i allt väsentligt ansluta mig till. Utan att nu vilja ta närmare
ställning till de föreslagna konkreta åtgärderna anser jag, att det preliminära program,
som av kommittén skisserats, är lämpligt att läggas till grund för ett
fortsatt arbete på området. Jag förutsätter, att för genomförande av aktionen i dess
helhet — efter beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall — av statsmedel disponeras
högst 2 miljoner kronor ur handels- och sjöfartsfonden.
För att fullfölja USA-kommitténs arbete bör nu tillkallas särskilda sakkunniga,
lämpligen till ett antal av högst fyra. Deras uppdrag bör vara att såsom ledamöter
i en beredning — lämpligen benämnd USA-beredningen — inom handelsdepartementet
biträda vid den fortsatta planeringen av aktionen och överinseendet över
dess genomförande. Av kommittén föreslagen fortsatt utredning av frågor om
film anser jag böra verkställas inom beredningen med anlitande av experter.
Beredningen skall fullfölja planeringen av aktionen i dess helhet. Därvid skall
den i första hand granska och närmare utforma de av USA-kommittén framlagda
konkreta förslagen i den mån beredningen anser att de bör utföras. Därjämte
skall beredningen själv utforma de ytterligare förslag, som behövs för att ge
aktionen såsom sådan en god slagkraft. Under detta planeringsarbete är det av
stor vikt, särskilt vad angår direkt exportfrämjande åtgärder, att iförsäkra
sig om det svenska näringslivets medverkan. Genom anknytning till de direkta
kommersiella intressen, som här är för handen, bör det vara möjligt att i samverkan
med näringslivet och genom insatser från dess sida väsentligt vidga den
förut angivna ekonomiska ramen för aktionen. Jag anser mig kunna utgå från att
de delar av näringslivet, som har intresse av våra förbindelser med Förenta staterna,
kommer att sluta upp kring aktionen.
När förslag till åtgärd färdigställts, skall beredningen överlämna det till chefen
för handelsdepartementet för prövning av frågan om anvisning av erforderligt
bidrag av statsmedel.
Beredningens uppgifter i övrigt kan sammanfattas på följande sätt. Den bör
skaffa sig en fortlöpande överblick över behovet av särskilda åtgärder inom den
svenska upplysningsverksamheten i Förenta staterna liksom över andra länders
aktivitet på området. Därjämte skall beredningen utöva tillsyn över verkställigheten
av beslutade åtgärder, om och i den mån de bekostas med statliga medel.
Vidare bör beredningen hålla sig underrättad om vad enskilda organisationer och
företag själva kan finna lämpligt vidtaga i anslutning till aktionen och därvid
vid behov lämna dem erforderliga upplysningar. Slutligen bör beredningen uppmärksamma
de möjligheter till gemensamma nordiska aktioner, som må komma
att aktualiseras i detta sammanhang.
Det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena att meddela bestämmelser
om en eventuell kommitté i Förenta staterna för aktionen.
Beredningen liar under tiden den 21 januari—den 30 november 1958
hållit 18 sammanträden. Efter förslag av beredningen bar under samma lid
234
Riksdagsberättelsen år i959
I H: 14 anvisats sammanlagt cirka 350 000 kronor av statsmedel till täckande av
kostnaderna för olika konkreta åtgärder inom ramen för aktionen. Beredningens
arbete beräknas fortgå jämväl under år 1959.
15. 1958 års försäkringssakkunniga
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 januari 1958 för
att verkställa översyn av lagen om försäkringsrörelse (se Post- och Inrikes
tidn. den 15 januari 1958):
Kellgren, N. E., expert i arbetsmarknadsstyrelsen;
Vogel, L. W., byråchef.
Expert:
von Willebrand, Karin M., aktuarie (fr. o. in. den 15 april 1958).
Sekreterare:
Elfverson, J. O. L., förste byråsekreterare (fr. o. in. den 13 februari 1958).
Lokal: Försäkringsinspektionen, Nybrogatan 57 A; tel. 60 88 94.
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 10
januari 1958):
Lagen om försäkringsrörelse trädde i kraft den 1 januari 1949. Vissa ändringar
i lagen genomfördes den 1 januari 1952. Sedan denna tid har förhållandena på
försäkringsområdet ändrats i viktiga hänseenden. Obligatorisk sjukförsäkring har
genomförts. Frågan om en allmän pensionsförsäkring har förts fram så långt,
att den torde komma att avgöras inom en nära framtid. Inom sakförsäkringen
märkes den mycket starka ansvällningen av motorfordonsförsäkringen. Organisatoriskt
har försäkringsrörelsen rönt inflytande av tillkomsten av nya kontorstekniska
hjälpmedel, bl. a. i form av elektroniska och andra databehandlingsmaskiner,
som innebär en betydande omvälvning. Placeringen av försäkringsföretagens
fonder, som tidigare bedömts under beaktande främst av försäkringstagarnas skäliga
anspråk på trygghet, har på senare tid även ställts i samband med kreditpolitiken
och den allmänna ekonomiska politiken, syftande bl. a, till en stabilisering
av penningvärdet.
Den antydda utvecklingen är på flera punkter så genomgripande, att en modernisering
av lagstiftningen på försäkringsområdet är behövlig. De erforderliga
övervägandena härom synes böra företagas i två etapper. Ett slutligt ställningstagande
i lagstiftningsfrågan är nämligen inte möjligt innan arbetet med den allmänna
pensionsförsäkringens ordnande slutförts och pågåede undersökningar —
närmast inom kreditmarknadsutredningen och inom stabiliseringsutredningen —
om kapitalplaceringsfrågorna verkställts. I avvaktan härpå bör utredningsarbetet
till en början åsyfta en allmän teknisk översyn beträffande försäkringsrörelselagen.
Ändamålet med översynen bör vara att anpassa lagstiftningen efter de ändrade
förutsättningarna på ett sådant sätt, att en ur samhälleliga synpunkter ändamålsenlig
reglering och tillsyn av försäkringsrörelsen blir möjlig. Det bör utredas
på vilka punkter behov föreligger av en omarbetning av lagen och förslag
till erforderlig författningsändring bör framläggas. För arbetet bör i första hand
försäkringsinspektionens erfarenheter av lagens hittillsvarande tillämpning tjäna
som ledning. Önskemål och synpunkter från den enskilda försäkringsrörelsen och
dess organisationer bör även övervägas. Det torde härjämte vara skäl att — för
det beaktande, som må befinnas lämpligt —• ta kännedom om försäkringslagstiftningen
och erfarenheterna av dess tillämpning i de övriga nordiska länderna.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 235
Vid utredningen bör särskild uppmärksamhet fästas vid frågan om försäkrings- £ |£; j(j
lagarnas inflytande i försäkringsbolagen. Enligt nu gällande lag utövas detta inflytande,
såvitt angår försäkringsaktiebolagen, genom vissa särskilt utsedda ledamöter
i bolagens styrelser. Det bör utrönas vilka erfarenheter dessa representanter
för försäkringstagarintresset gjort under sin medverkan i försäkringsrörelsen.
I anslutning härtill bör undersökas om syftet med ifrågavarande anordning har
uppnåtts eller om ytterligare åtgärder i samma syfte kan anses påkallade. Även
för de ömsesidiga försäkringsbolagens del bör formerna för försäkringstagarinflvtandet
omprövas.
Under tiden den 11 februari—den 31 oktober 1958 har hållits 28 sammanträden.
De sakkunniga beräknar kunna slutföra sitt uppdrag och avgiva betänkande
avseende första etappens utredningsarbete före 1959 års utgång.
16. Öljeskifferutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 mars 1958 för att
verkställa utredning rörande frågan om Svenska skifferoljeaktiebolagets
framtida verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1958):
Åselius, K. Hj., bruksdisponent, ordförande;
Petri, F. A., överdirektör, vice ordförande;
Svenke, E. J. K., överingenjör.
Sekreterare:
Simonsson, H. L., civilingenjör.
Lokal: Ingenjörsvetenskapsakademien; tel. växel 67 09 10 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 21
mars 1958):
Kungl. Maj :t har tidigare denna dag förordnat, att proposition angående statlig
borgen för lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget skall avlåtas till riksdagen. Vid
anmälan av ärendet har jag — i anslutning till framställningar av bolaget om
kapitaltillskott och förslag av bränsleutredningen 1951 om utbyggnad av skifferoljeindustrin
—• upptagit frågan om bolagets framtida verksamhet. Jag anförde
därvid bl. a., att avgörandet i denna fråga innefattar ett ställningstagande till
problem av stor räckvidd och betydelse samt att en rad faktorer, som kan påverka
frågans lösning, inte ännu är slutgiltigt klarlagda. På grund härav ansåg jag,
att hela problemkomplexet borde underkastas en ingående utredning av särskilda
sakkunniga.
1 anslutning härtill och till vad i övrigt uttalats i propositionen om syftet med
utredningen och om de problem, som bör beaktas vid densamma, vill jag nu till
ytterligare ledning för utredningsarbetet anföra följande.
En viktig uppgift vid utredningen blir att, på grundval av material, som redan
är tillgängligt eller som kan komma att tillhandahållas av bolaget, söka komma
fram till en såvitt möjligt säker uppfattning om företagets räntabilitetsutsikter
vid olika uvecklingsalternativ, som de sakkunniga kan finna realistiska. Samtidigt
bör investeringskostnaderna och i övrigt nödvändiga kapitaltillskott vid de olika
alternativen preciseras.
De sakkunniga bör vidare överväga vilka åtgärder som erfordras för att ytterligare
motverka olägenheterna för den kringliggande trakten av driften vid Kvarntorp.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas frågan huruvida hälsorisker kan tänkas
236
Riksdagsberättelsen år 1959
I H: föreligga och vad som bör göras för att förebygga dessa. Konsekvenserna i eko
nomiskt
avseende av här avsedda åtgärder bör klarläggas och tagas i betraktande
vid räntabilitetsbedömningen.
Utredningsarbetet i nu nämnda delar torde förutsätta, att de sakkunniga gör sig
förtrogna med det utvecklingsarbete, som pågår inom bolaget, samt kontinuerligt
håller sig underrättade om dess förlopp och de resultat som uppnås. Här åsyftas
främst bolagets forsknings- och försöksverksamhet beträffande rening av rökgaserna,
skifferstybbens tillgodogörande samt utnyttjande av nya metoder för skifferns
behandling. Om det befinnes angeläget, att denna verksamhet påskyndas,
bör de sakkunniga i samråd med bolaget överväga möjligheterna härtill. Vid bedömningen
av skifferoljeindustriens ställning med hänsyn till vår elkraftförsörjning
bör kontakt tagas med vattenfallsstyrelsen och delegationen för atomenergifrågor.
Utredningen bör bedrivas skyndsamt. Jag förutsätter, att bolaget skall medverka
till att arbetet kan genomföras så snabbt som möjligt. Nödvändigheten att avvakta
resultat av vissa forsknings- och försöksarbeten, som pågår inom bolaget, kan medföra
viss tidsutdräkt. Det må emellertid erinras om att om bolaget skall åtnjuta
fortsatt bensinskatteeftergift efter den 30 juni 1959, frågan därom bör underställas
riksdagen nämnda år. I god tid dessförinnan bör sålunda i vart fall preliminära
resultat eller delresultat av utredningsarbetet redovisas, i den mån resultaten
har betydelse för prövningen av spörsmålet om fortsatt bensinskatteftergift.
Utredningen har under tiden 22 juli—30 november 1958 hållit 3 sammanträden,
nämligen den 29 september, den 5—7 november i samband med
besök i Kvarntorp samt den 24 november.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1960.
17. Provningsanstaltsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 maj 1958 för att
verkställa översyn av den statliga provningsverksamheten och dess organisation
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 maj 1958):
Odqvist, F. G. K., professor, ordförande;
Adamson, B. L., tekn. dr;
Berggren, E. G. C., byråchef;
Simonsson, H. L., civilingenjör.
Expert:
Nilsson, T. R., avdelningschef (fr. o. m. den 1 november 1958).
Sekreterare:
Adamson, B. L., se ovan.
Lokal: Ingenjörsvetenskapsakademien; tel. växel 67 09 10.
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 9
maj 1958):
Statens provningsanstalt började sin verksamhet den 1 januari 1920. Anstalten
har enligt gällande instruktion till uppgift att utföra provningar och undersökningar
av material, konstruktionsdelar, instrument och apparater med avseende
på deras mekaniska, kemiska och fysiska egenskaper och beskaffenhet samt att
i övrigt åtaga sig provtagningar, besiktningar, kontrolluppdrag och andra uppdrag
inom anstaltens kompetensområde. Provningar och undersökningar utföres
som regel på begäran av offentliga myndigheter och institutioner samt enskilda
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
237
företag och personer mot betalning. Dessutom verkställes undersökningar i tek- J JJ. 17
niskt-vetenskapligt syfte för utveckling av anstaltens arbetsmetoder och utarbetande
av provningsmetoder inom nya arbetsområden.
Ledningen av anstalten utövas av en styrelse bestående av fem av Kungl. Maj:t
för fyra år förordnade ledamöter samt överdirektören. Organisatoriskt omfattar
anstalten för närvarande en kontorsavdelning samt fem tekniska avdelningar.
Kostnaderna täckes till största delen av inkomster genom uppdrag. Enligt gällande
taxa är avgifterna så avvägda, att de i huvudsak täcker statens självkostnader
för utförda uppdrag. Avdrag får dock göras för de utgifter, som föranledes av
anstaltens egen metodforskning eller betingas av dess ställning som myndighet.
Ramen för sistnämnda utgifter har bestämts till cirka 20 procent av de totala utgifterna,
däri inräknat lokal- och pensionskostnader.
Anstaltens inkomster tillföres statsverket under särskild titel på risstatens inkomstsida.
Under budgetåret 1956/57 utgjorde inkomsterna 2 240 000 kronor, medan
utgifterna för avlöningar, omkostnader och utrustning uppgick till 2 466 000
kronor.
Provningsverksamhet och forskning rörande provningsmetoder förekommer på
flera håll utanför statens provningsanstalt och övriga egentliga provningsinstitutioner.
Bland annat har under det sista årtiondet ett stort antal branschforskningsinstitut
kommit till stånd, vilka vid sidan av sina forskningsuppgifter utför rutinprovningar
av råvaror och färdigprodukter. Vidare har industrien inom olika branscher
i allt större utsträckning skaffat sig egna laboratorier, som i viss omfattning
också tar emot provningsuppdrag utifrån. Även vid de tekniska högskolorna
förekommer ett intensivt forskningsarbete, vilket ofta resulterar i metoder för
provning av vissa egenskaper hos material och konstruktionsdelar. Över huvud
taget har de ständigt utvecklade kraven på kvalitets- och funktionskontroll på de
flesta produktions- och konsumtionsområden medfört, att under årens lopp ett
stort antal provningsinstitutioner kommit till stånd, antingen som fristående enheter
eller inom ramen för existerande organisationer.
Ehuru den provningsverksamhet, som äger rum utanför de egentliga provningsanstalterna,
vanligen synes tillgodose blott den provande institutionens eget behov
av provningar och utgöra ett praktiskt arrangemang, är det tydligt att uppdelningen
medför dubbelarbete och även merkostnader genom anskaffning på
flera håll samtidigt av ofta dyrbar teknisk utrustning. Dessa olägenheter ökar i
samma takt som den fortgående tekniska utvecklingen kräver alltmer komplicerade
provningar och provningsutrustning. En samordning av provningsverksamheten
och en viss gränsdragning mellan olika organ skulle uppenbarligen kunna
medverka till ett bättre ekonomiskt utbyte av de samlade resurserna på området.
Frågan bör därför nu utredas med särskild inriktning på statens provningsanstalts
framtida verksamhet och organisation.
Olika former för den åsyftade samordningen är tänkbara. I vissa fall kan måhända
en centralisering till statens provningsanstalt bedömas önskvärd, medan i
andra fall en utflyttning av provningsverksamheten till exempelvis ett branschforskningsinstitut
kan visa sig vara den lämpligaste vägen för att i besparingssyfte
undvika onödigt dubbelarbete och dubbelanskaffning av utrustning. Beträffande
de tekniska högskolorna och eventuellt även andra institutioner bör undersökas
om ej statens provningsanstalt efter avtal kan få använda den omfattande
instrumentering och apparatur, som dessa förfogar över. Även andra alternativ
bör övervägas för ett bättre utnyttjande av existerande provningsresurser. .lag
vill i detta sammanhang erinra om att byggnadsbesparingsutredningen i sitt betänkande
2, vilket f. n. är föremål för remissbehandling, framkommit med vissa
förslag rörande statens provningsanstalts verksamhet ocli organisation.
De ökade tekniska möjligheterna har lett till att provningsmetoderna snabbt
blir omoderna. Inom ett stort antal branscher, liksom inom statens provnings
-
238
Riksdagsberättelsen år 1959
I Hl 1* anstalt, pågår också en intensiv metodforskning och försök med normering av
provningsmetoder. Det bör ankomma på utredningen att här — på samma sätt
som rörande själva provningsverksamheten — undersöka förutsättningarna för
samarbete och rationalisering.
Sedan möjligheterna till samordning av provningsverksamheten m. m. undersökts,
och behovet av rutinprovning respektive metodforskning vid statens provningsanstalt
blivit klarlagt, torde det böra ankomma på utredningen att granska
anstaltens organisation och framföra de förslag till jämkningar, som kan bedömas
erforderliga. Även anstaltens finansiering torde omfattas av undersökningen.
Bland annat bör tagas under övervägande, om ej rutinprovningsverksamheten kan
göras rent affärsdrivande, medan forskningsverksamheten bekostas med statsanslag
och bidrag från andra håll.
Den föreslagna utredningen bör utföras av särskilt tillkallade sakkunniga.
Utredningen har intill den 30 november 1958 hållit 7 sammanträden. Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1959.
18. 1958 års näringsrättssakkunnige
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1958 med uppdrag
att på grundval av näringsrättsutredningens år 1957 avgivna betänkande
utarbeta förslag till ny näringsrättslagstiftning (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 juni 1958):
Petrén, G. O. E., justitieråd.
Expert:
Jönsson, L. I., rådman.
Sekreterare:
Malm, C. W. B., hovrättsassessor.
Lokal: Hovrätten över Skåne och Blekinge, Malmö C; tel. Malmö 731 30
(sekreteraren).
Direktiv: (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 6
juni 1958):
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 november 1946 tillkallades på
sin tid särskild utredningsman med uppdrag att i samråd med sakkunniga verkställa
utredning om en revision av näringslagstiftningen. Utredningsman var alltsedan
början av år 1948 kommerserådet Siegfried Matz. Utredningen, som antog
benämningen näringsrättsutredningen, redovisade huvuddelen av sitt arbete i ett
under fjolåret avgivet betänkande med förslag till ny näringslagstiftning.
I betänkandet framlägges två alternativa förslag till ny lagstiftning. Gemensamt
för förslagen är att förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet
upphäves. Enligt det ena alternativet ersättes förordningen endast av erforderliga
författningsbestämmelser till reglering av kringföringshandel och tillfällighetsförsäljning.
Det andra alternativet innebär att föreskrifterna för dessa handelsformer
upptages i en näringslag, som tillika innehåller stadganden om drivande
av näring i allmänhet. I sistnämnda hänseende innefattar den föreslagna
näringslagen främst en förklaring, att svensk medborgare och svensk juridisk
person, med de undantag och inskränkningar samt under de villkor i övrigt som
i näringslagen eller eljest i lag stadgas, äger att här i riket driva näring. Utredningsmannen
har icke tagit ställning till frågan vilket av de framlagda alternativen
som är att föredraga.
De i betänkandet framlagda förslagen siktar i första hand till en reglering för
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
239
svenska medborgares vidkommande. Däremot behandlas icke frågan om revision J
av de bestämmelser om utlännings rätt att driva näring, som nu finns intagna i
näringsfrihetsförordningen. Spörsmålet om utländska medborgares ställning har
efter det att betänkandet avgivits särskilt beretts inom handelsdepartementet. Det
har därvid ansetts lämpligast att låta med remissbehandlingen av betänkandet
anstå till dess förslag förelåg till bestämmelser även om utländska medborgares
etableringsrätt.
Under den senaste tiden har emellertid lagstiftningsfrågan om utlänningars
etableringsrätt kommit i delvis ny belysning. Detta sammanhänger med de förhandlingar
om ett europeiskt frihandelsområde som för närvarande föres i den
europeiska ekonomiska samarbetsorganisationen (OEEC). I samband med Sveriges
deltagande i en blivande frihandelsöverenskommelse kan spörsmålet om jämställande
i viss utsträckning av utländska medborgare med svenska såvitt gäller
etableringsrätten komma att aktualiseras. Det är med hänsyn härtill icke möjligt
att ta slutgiltig ställning till frågan om utlänningarnas niiringsrättsliga behandling
i svensk lagstiftning förrän resultatet av nämnda internationella överläggningar
kan bättre överblickas.
I detta läge finner jag det mest ändamålsenligt att frågan om utländska medborgares
etableringsrätt underkastas särskild utredning i syfte att bringa vår lagstiftning
på området i överensstämmelse med de avtal som kan komma att träffas.
Med hänsyn till frågans nära sammanhang med utformningen av reglerna
om svenska medborgares rätt att driva näring synes det lämpligt att näringsrättsutredningens
förslag överarbetas i samband med nämnda utredning. Uppgiften
bör alltså vara att framlägga ett samlat förslag till de författningsregler
som erfordras vid upphävande av 1864 års näringsfrilietsförordning.
I fråga om svenska medborgare bör utredningen bygga på näringsrättsutredningen.
Vid valet mellan dess olika principlösningar är det alternativ, som begränsats
till att avse bestämmelser rörande kringföringshandel och tillfällighetsförsäljning
att föredraga. Enligt min mening saknas i vår tid skäl att i ny lagstiftning
upptaga den näringsfrihetsförklaring som inleder 1864 års förordning
och vars bakgrund är det system av skråbetonade näringsregleringar som förordningen
på sin tid undanröjde. De synpunkter, som torde ligga bakom tanken att
bibehålla en särskild näringsfrihetsförklaring, lärer bli bättre tillgodosedda om
den lagstiftning som efterträder 1864 års förordning grundas på den såsom självklar
uppfattade principen att full frihet råder för svenska medborgare att driva
näring där icke uttryckligt hinder däremot är i grundlagsenlig ordning stadgat.
Beträffande utlänningars näringsrätt är huvuduppgiften, såsom redan framgått,
att framlägga förslag till de regler, som erfordras för att vårt land skall kunna
inträda i det frihandelsområde, om vilket förhandlingar pågår. Utredningen bör
hålla sig underrättad om förhandlingarnas fortgång såvitt rör etableringsrätten
för utländska medborgare. Dessutom bör utredningen stå i nära kontakt med
kommerskollegium, som har i uppdrag att förbereda Sveriges anslutning till ett
frihandelsområde. Vid utformningen av förslaget bör även beaktas den s. k. europeiska
bosättningskonventionen, som undertecknats men i avvaktan på den blivande
lagstiftningen om utlänningars rätt till näringsutövning ej ratificerats av
Sverige. Utredningens förslag bör ha sådant innehåll att ratifikation av bosättningskonventionen
möj liggöres.
Det synes sannolikt, att den kommande lagstiftningen måste öppna möjligheter
till olikartad reglering av utlänningarnas näringsrätt för skilda fall. Sålunda
är tänkbart att olika regler måste giilla för medborgare i land som ansluter sig
till frihandelsområdet eller bosättningskonventionen och andra länders medborgare.
Vidare är möjligt att de staterna åvilande förpliktelserna inom ett frihandelsområde
får den karaktären att olika regler kräves för skilda näringar. Del
kan också finnas motiverat alt göra skillnad mellan utländsk medborgare, som är
240
Riksdag sberättelsen år 1959
I H: 18 bosatt i Sverige, och utlänning som vill idka näring här ehuru han är bosatt i
utlandet.
Det må erinras om att de bestämmelser rörande utlänningar, varom nu är fråga,
endast har avseende på fysiska personer. I fråga om utländska juridiska personer
har rätten att i vårt land idka näring i viss utsträckning reglerats genom lagen
den 3 juni 1955 om rätt för utländska bolag och föreningar att idka näring här
i riket. Det må även påpekas, att andra lagutskottet vid riksdagsbehandlingen år
1955 av den proposition, nr 87, varigenom förslag till 1955 års lag rörande utländska
bolag och föreningar förelädes riksdagen till antagande, uttalade att, om
en lagstiftning rörande utländska fysiska personers näringsrätt skulle komma till
stånd, det borde övervägas att sammanföra de båda grupperna av bestämmelser
till en enda lag.
För egen del vill jag nämna att jag finner en sådan mera enhetlig reglering
rörande utländska fysiska och juridiska personer naturlig i första hand såvitt
gäller sådana fysiska personer som ej har hemvist här i riket. För övriga utländska
fysiska personer har frågan om etableringsrätt här i riket nära beröring
med utlänningslagens reglering av utlännings rätt att uppehålla sig och taga
arbetsanstallning i vårt land. Det synes därför böra utredas huruvida erforderliga
bestämmelser om etableringsrätt för denna grupp utlänningar bör ges plats i
utlänningslagen eller på annat sätt anknytas till den tillståndsgivning, som där
regleras.
Den här förordade utredningen torde böra anförtros en särskild utredningsman.
Behovet av speciell sakkunskap synes i huvudsak kunna tillgodoses genom samråd
under hand med berörda myndigheter samt representanter för näringslivet.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1959.
19. 1958 års forskningsinstitutkommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1958 för att
verkställa utredning rörande nytt avtal angående bidrag till verksamheten
vid Svenska träforskningsinstitutet, med befogenhet att med vederbörande
enskilda intressenter ingå i förhandlingar och — under förbehåll för Kungl.
Maj:ts godkännande — träffa dylikt avtal (se Post- och Inrikes tidn. den
8 juli 1958):
Öhman, F. G. H., ordförande i näringsfrihetsrådet, f. d. regeringsråd, ordförande;
Holmqvist,
E. B., studiesekreterare, led. av I kamm.;
Lundberg, S. G. J„ budgetsekreterare.
Expert:
Rörs, A. J. I., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 12 juli 1958).
Sekreterare:
Blomqvist, O. R., t.f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1521),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 30
juni 1958):
Sedan ett antal år föreligger mellan staten och vissa stiftelser, som bildats av
sammanslutningar inom näringslivet m. fl., överenskommelser med ändamål att
främja den tekniskt-vetenskapliga forskningen på skilda områden. Den första
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 241
överenskommelsen av detta slag träffades år 1942 med Stiftelsen Svensk träforsk- J
ning och avsåg inrättande och drift av ett institut för forskning rörande skogens
produkter och deras utnyttjande. Liknande överenskommelser om forskningsinstitut
ingicks år 1943 med Stiftelsen Svensk textilforskning och med Stiftelsen
Svensk järn- och metallforskning, år 1946 med Stiftelsen Svensk konserveringsforskning,
år 1954 med Stiftelsen Svensk optikforskning samt år 1955 med Stiftelsen
för silikatforskning.
Avtalstiden för de under åren 1942—1946 träffade fyra avtalen utgick under
åren 1954—1956 och gjordes därvid till föremål för översyn av särskilda inom
handelsdepartementet tillkallade sakkunniga, forskningsinstitutkommittén. Med tre
av stiftelserna träffades i anslutning härtill nya avtal, medan i ett fall det gamla
avtalet förlängdes att gälla i oförändrat skick.
Avtalen, som godkänts av riksdagen (ang. nu gällande avtal se prop. 95/1954,
117/1955, X ht 1955 p. 44, 58/1956, 70/1955, 53/1956) innebär i huvudsak, att
staten och vederbörande stiftelse, sedan ett forskningsinstitut inrättats, i samverkan
ekonomiskt understödjer den löpande verksamheten. Genom avtalen har staten
även förbundit sig att ställa lokaler till institutens förfogande. Beträffande
avtalens närmare innehåll hänvisas till förenämnda propositioner.
Såsom i viss utsträckning förutsattes vid avtalens träffande eller förlängning
har staten tillfört samtliga institut utom silikatforskningsinstitutet medel utöver
vad avtalen föreskriver. Härför har tagits i anspråk dels prisutjämningsavgiftsmedel,
dels medel ur 1953 års fond för teknisk forskning. Medlen har avsetts för
skilda ändamål, såsom uppförande av byggnader, anskaffning av utrustning och
täckande av driftutgifter.
Avtalen är för staten och stiftelserna bindande under viss tid. Sålunda gäller
avtalet om träforskningsinstitutet till utgången av juni 1959, avtalen om textilforskningsinstitutet,
metallografiska institutet och institutet för optisk forskning
till utgången av juni 1960 samt avtalen om konserveringsforsknings- och silikatforskningsinstituten
till utgången av juni 1961. Därest överenskommelse icke senast
ett år före avtalstidens utgång uppsäges, skall den anses förlängd för ytterligare
fem år.
I skrivelse den 10 juni 1958 har Stiftelsen Svensk träforskning sagt upp avtalet
mellan staten och stiftelsen samt hemställt, att förhandlingar måtte upptagas
om nytt avtal avseende verksamheten vid institutet efter den 30 juni 1959. Stiftelsen
förutsätter, att verksamheten vid institutet efter nämnda tid skall fortgå
efter i huvudsak samma linjer som hittills och räknar med att det nya avtalet,
i likhet med det nuvarande, skall gälla under en femårsperiod och sålunda räcka
t. o. m. den 30 juni 1964. ökade ekonomiska insatser från statens sida har av
stiftelsen ansetts motiverade. Sålunda föreslås en avsevärd utökning av den personal,
till vars avlöning staten på grund av avtalet bidrager. Vidare framlägges
förslag om förbättrad löneställning för åtskilliga tjänster vid institutet, om införande
av ålderstillägg, om provisorisk förbättring av pensionsvillkoren och om
ökning av statens bidrag till omkostnader. Statens årliga bidrag skulle härigenom
komma att stiga från cirka 1 430 000 kronor — därav 1 068 000 kronor över riksstaten
jämlikt avtalet och drygt 360 000 kronor i särskilt anvisade bidrag av fondmedel
— till 2 170 000 kronor.
Erfarenheterna av den organisatoriska form för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig
forskning, som användes för ifrågavarande branschforskningsinstitut, är
i huvudsak gynnsamma. Det synes därför lämpligt, att verksamheten i organisatoriskt
och ekonomiskt avseende även i fortsättningen grundas på överenskommelser
mellan staten och de enskilda intressenterna. En översyn av bidragsreglerna
bör dock ske, innan nya avtal slutes eller äldre avtal förlänges. På samma
sätt som förra gången bör översynen anförtros åt särskilda sakkunniga med befogenhet
att med stiftelserna och andra intressenter ingå i förhandlingar rörande
16 Ililiang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt.
IMksdagsberättelsen
242
Riksdag sberättelsen är 1959
I H: jg utformningen av de nya bestämmelserna och — under förbehåll av Kungl. Maj :ts
godkännande — träffa avtal, översynen bör vara av i huvudsak formell natur.
Därest i något fall förutsättningarna för forskningen ändrats, bör dock utredningen
vara oförhindrad att väcka därav föranledda förslag. Med hänsyn till
nödvändigheten att så långt möjligt begränsa de statliga utgifterna över riksstaten
kan ökade insatser av allmänna medel i allmänhet icke påräknas. Frågor om
vidgad verksamhet måste därför i huvudsak bedömas mot bakgrundep av utsikterna
att erhålla ökade resurser från de enskilda intressenterna, särskilt som det
är ovisst om staten även för nästa avtalsperiod kan lämna instituten bidrag av
fondmedel.
I första hand bör de sakkunniga nu granska avtalet angående träforskningsinstitutet
och med dess intressenter upptaga förhandlingar angående den lämpliga
utformningen av ett nytt avtal. Därest behov av liknande översyn och avtalsdiskussioner
sedermera aktualiseras beträffande de övriga forskningsinstituten,
förutsättes att jämväl arbetet därmed anförtros kommittén.
De sakkunnigas arbete bör bedrivas med sådan skyndsamhet, att frågan om
nytt avtal med Stiftelsen Svensk träforskning kan underställas 1959 års riksdag.
Kommittén har till och med den 15 november 1958 hållit 8 sammanträden,
varav 4 med företrädare för Stiftelsen Svensk träforskning.
Kommittén väntar att kunna i början av år 1959 avgiva betänkande rörande
avtal om drift av Svenska träforskningsinstitutet. Till kommittén hittills
överlämnat uppdrag skulle därmed vara slutfört.
Kommittén avvaktar därefter de uppdrag som, i enlighet med vad som
förutsatts, kan komma att överlämnas till densamma rörande övriga under
handelsdepartementet hörande halvstatliga forskningsinstitut. Arbetet härmed
beräknas fortgå under år 1959.
20. Patentverksutredningen 1958
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa utredning angående arbetsförhållandena inom vissa delar av patentverket
(se Post- och Inrikes tidn. den 31 juli 1958):
Falk, M. C., byråchef, ordförande;
Thuresson, E. O., kansliråd;
Tornborg, C. G. F., byrådirektör.
Sekreterare:
Oredsson, P. T. G., byrådirektör.
Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. växel 67 97 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av t. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet
Kling till statsrådsprotokollet den 28 juli 1958):
Det under senare år växande antalet patentanmälningar har hos patent- och
registreringsverket skapat stora administrativa och organisatoriska problem. I
syfte att genom rationalisering och omläggning av arbetsrutinen motväga en
kraftig utökning av personalen m. m. hos patentverket, har statens organisationsnämnd
under en följd av år granskat verksamheten. Resultatet härav har redovisats
i sex promemorior med tillhörande bilagor under åren 1956 och 1957.
Vissa av organisationsnämndens förslag har beaktats vid behandlingen av patentverkets
anslagsäskanden för budgetåren 1957/58 och 1958/59, och avsikten
Kommittéer och sakkunniga; Handelsdepartementet 243
är att även övriga av nämnden slutligt bearbetade förslag skall successivt prövas J[ JJoch
— där de bedömes innefatta en ändamålsenlig arbetsordning — komma till
utförande.
Emellertid har, såsom anfördes vid anmälan i årets statsverksproposition av
patentverkets medelsbehov till avlöningar för innevarande budgetår, vid organisationsnämndens
arbete framkommit uppslag, vilkas fullföljande kräver ytterligare
utredning. Närmast gäller det patentanmälningsavdelningarnas organisation
och personaluppsättning samt metoderna för publicering av patent och registeranmälningar.
Dessa kompletterande undersökningar bör nu komma till stånd
och lämpligen anförtros särskilda inom handelsdepartementet tillkallade sakkunniga.
Behandlingen av patentansökningar i första instans äger rum å patentanmålningsavdelningarna.
Antalet inkommande ansökningar ökade under åren efter
kriget till ungefär det dubbla mot tidigare. Då avverkningen icke kunnat ske i
takt därmed, har balansen oavgjorda ärenden nu nått en oroväckande hög nivå.
Dessa förhållanden har medfört anspråk på en ökning av främst den tekniskt
utbildade personalen, och på längre sikt bedömes avsevärda personalförstärkningar
vara ofrånkomliga. Det bör ankomma på den nu ifrågasatta utredningen,
såsom en av dess huvuduppgifter, att närmare granska och bearbeta av organisationsnämnden
och patentverket framlagda förslag rörande anmälningsavdelningarnas
organisation och personaluppsättning. Bland annat bör undersökas om
det nuvarande rotelsystcmet innebär den lämpligaste organisationsformen, och
särskild uppmärksamhet bör därvid ägnas frågan huruvida ej personal med
lägre kompetens än civilingenjörsexamen kan nyttiggöras på anmälningsavdelningarna.
I det sistnämnda spörsmålet bör samråd med kompetensutredningen
äga rum. Även kansliarbetet och den interna organisationen för klassificering av
patentansökningar och granskningsmaterial bör omfattas av utredningen, liksom
nyhetsgranskningsarbetet, vilket är av central betydelse för arbetsbelastningen
å anmälningsavdelningarna. över huvud taget bör de sakkunniga, med hänsyn
till det starka intresset att motväga en personalökning, vara oförhindrade att i
fråga om patentanmälningsavdelningarna göra de undersökningar och framlägga
de förslag, som i rationaliseringssvfte och med beaktande av rättssäkerhetskravet
kan bedömas motiverade.
Organisationsnämnden har även behandlat frågan om ett nytt publiceringsförfarande.
Det av nämnden skisserade projektet innebär bl. a. en ny tryckningsteknik
med användande av hålremsor. En årlig besparing för statsverket på mer
än 500 000 kronor har ställts i utsikt. Ytterligare utredning är dock erforderlig.
Den bör nu överlämnas åt de sakkunniga och avse allt verkets tryck. Självfallet
står det utredningen fritt att därvid ta upp även andra besparingsförslag än de
av organisationsnämnden framförda.
Utredningen har under liden juli 1958—november 1958 hållit 5 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1959.
21. Utredning rörande sjömännens mönstring in. in.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 för afl
verkställa utredning och framlägga förslag rörande en ändrad organisation
i samband med förmedling av arbete för sjömän samt deras mönstring och
registrering (so Post- och Inrikes tidn. den 5 augusti 1958):
Ericsson, Y. A. R., kanslichef.
■244
Riksdagsberättelscn år 1959
1 H: 21 Experter (fr. o. m. den 7 november 1958):
Bååw, Hj„ redaktör, sekreterare i Sveriges fartygsbefälsförening;
Carlsson, Gunnar, förbundssekreterare i Svenska sjöfolksförbundet, led.
av II kanim.;
Parkfelt, L., direktör.
Lokal: Statens handelslicensnämnd, Linnégatan 87; tel. lokalsamt. växel
22 86 60, rikssamt. växel 22 86 80.
Direktiv (anförande av t. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet
Kling till statsrådsprotokollet den 28 juli 1958):
1946 års sjömanskommitté har därefter i ett den 25 juni 1957 dagtecknat betänkande
framlagt förslag om mönstring och registrering av sjöfolk (SOU
1957: 29). Fyra av kommitténs nio ledamöter har reserverat sig och avgivit
särskilt yttrande. Även en av kommitténs experter har yttrat sig särskilt.
Av den lämnade redogörelsen framgår att motsättningarna inom kommittén
varit stora beträffande såväl de viktigaste av förslagen som motiveringarna för
desamma, samt att stark kritik i stort sett genomgående framförts mot förslagen
från det stora flertalet av remissinstanserna. Det är därför icke görligt att på
grundval av det nu framlagda betänkandet och de däröver avgivna yttrandena
taga ställning till frågan om det framtida systemet för förmedling av arbete för
sjömän samt deras mönstring och registrering. Av såväl betänkandet som yttrandena
torde emellertid framgå att den nuvarande organisationen på området
icke är i nivå med tidens krav. Hela det nu ifrågavarande problemkomplexet bör
därför bli föremål för ny utredning. Denna bör anförtros åt en särskilt tillkallad
utredningsman.
Utredningsmannen bör i första hand utreda huruvida sjömansförmedlingen
och den civila mönstringen av sjöfolk lämpligen kan sammanföras under en gemensam
organisation.
Sjömanskommittén har icke ansett sig böra framlägga förslag om att överföra
det civila mönstringsväsendet för sjöfolk till sjömansförmedlingarna. Kommittén
har i stället valt en helt annan linje att få till stånd en rationalisering. Förslag
om en sammankoppling av sjömanshusens och sjömansförmedlingarnas verksamhet
har dock ånyo framförts i yttrandena från tre av de ombordanställdas
fyra organisationer. Frågan har jämväl berörts i vissa andra yttranden. Både
arbetsmarknadsstyrelsen och sjöfartsstyrelsen har framhållit, att visst aibete,
som utföres genom sjömanshusen och av sjömansförmedlingarna, är likartat. Sålunda
upprepas den procedur, som sjömansförmedlingarna har att iakttaga innan
en arbetssökande anvisas arbete till sjöss, i stort sett vid den civila mönstringsförrättning,
som sker genom sjömanshusen. Det synes självklart, att dylikt
arbete bör samordnas så nära som möjligt. Fråga är nu på vilket sätt det är möjligt
och lämpligt att göra en längre gående samordning än vad nu antytts.
Såsom arbetsmarknadsstyrelsen framhållit finns det vissa sjömanshusen åvilande
uppgifter, vilka ligger helt utanför ramen för sjömansförmedlingarnas
verksamhet. Styrelsen syftar därvid på utfärdandet av den legitimationshandling,
som sjöfartsbok utgör, vidare den skiljedömande verksamheten, befattningen med
sjömansrulla och befälhavarrapport samt uppbördsverksamheten. Sjömanskommittén
synes icke ha mera ingående övervägt frågan om förutsättningarna att
utvidga sjömansförmedlingarnas behörighet på hithörande områden. Ehuru det
synes ganska osannolikt, att man genom en sådan utvidgning kan vinna en lämplig
gemensam organisation vid förmedling av arbete för sjömän samt deras mönstring
och registrering, bör det vara utredningsmannen obetaget att utföra en un
-
245
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
dersökning i ämnet och — om så av honom befinnes lämpligt — framlägga ett { J[; oo
på undersökningen grundat förslag.
Spörsmålet om att utbryta sjömansförmedlingarna ur den allmänna arbetsförmedlingen
och låta sjömansförmedlingarna uppgå i sjömanshusen synes icke
närmare ha diskuterats i tidigare sammanhang. Vid en förutsättningslös prövning
av problemkomplexet får man icke heller anse det på förhand uteslutet, att en
sådan åtgärd kan befinnas möjlig och lämplig. Det kan måhända hävdas, att sjömansförmedlingarnas
verksamhet innefattar element, som icke betraktas som
naturliga inslag i verksamheten inom den offentliga arbetsförmedlingen i övrigt.
Vidare synes av föreliggande material att döma förhållandena vara sådana, att
det kan visa sig bli lättare för sjömanshusen att anpassa och omställa sin verksamhet
till att omfatta även sjömansförmedlingarnas arbetsuppgifter än tvärtom.
En överföring av arbetsuppgifter i nu angiven riktning kan måhända därför te
sig mera naturlig ur såväl sjömansförmedlingarnas som sjömanshusens synpunkt.
En sammanslagning på detta sätt av de båda organens verksamhet kan givetvis
göras mer eller mindre fullständig i administrativt avseende. Mot de skäl för en
sammanslagning som nu antytts får vägas de olägenheter på det arbetsmarknadspolitiska
området, som kan uppkomma genom att den offentliga arbetsförmedlingen
härigenom i viss mån fråntages överblicken över hela arbetsmarknaden.
Frågan synes vara värd att närmare utredas.
I samband med en utredning om en gemensam organisation för sjömansförmedlingen
samt den civila mönstringen och registreringen av sjöfolk bör ånyo
uppmärksammas spörsmålen om den närmare utformningen av reglerna rörande
sjöfartsbok, sjömansrulla samt prövningen av sjömans lämplighet och andra kontrolluppgifter.
Därvid aktualiseras frågan om ett centralt sjömansregister. Därjämte
bör spörsmålen om den skiljedömande verksamheten samt understödsverksamlieten
ävensom finansieringsfrågorna beaktas. Vidare bör frågorna om inskrivning
och redovisning av värnpliktiga sjömän samt om mönstringsväsendet
utom riket prövas i den mån så kan föranledas av de resultat, till vilka utredningsmannen
i övrigt kommit.
Skulle det vid utredning av de nu omnämnda båda alternativen enligt utredningsmannens
mening framkomma, att icke något av alternativen är genomförbart,
och finner utredningsmannen ej heller andra vägar framkomliga för att få
till stånd en lämplig gemensam organisation för arbetsförmedling, mönstring och
registrering i fråga om sjömän, bör utredningsmannen på grundval av sina undersökningar
i vart fall framlägga förslag rörande mönstrings- och registreringsväsendet
för sjöfolk.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1959.
22. Utredning rörande vissa organisatoriska frågor på idrottens och friluftslivets
område
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 7 november 1958 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande vissa organisatoriska
frågor på idrottens och friluftslivets område (se Post- och Inrikes tidn. den
10 november 1958):
Apelqvist, K. A. S., direktör, ordförande;
Bergérus, K. H. E„ generalsekreterare;
Karlsson, H. G. B., organisationschef;
Lindenbaum, G. M., förste kanslisekreterare;
Tobé, E. I., överlantmätare.
246
Riksdagsberuttelscn år 1959
I Hl 22 Sekreterare:
Sandberg, A. B., förste kanslisekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1006),
likssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 7
november 1958):
Statens stöd åt idrotten utgår ur fonden för idrottens främjande, till vilken
årliga avsättningsanslag uppföres under tionde huvudtiteln. Anslag beviljas såväl
till löpande utgifter — förvaltning, kurser m. m. — som till fasta anläggningar.
Huvuddelen av anslaget utgår till Sveriges riksidrottsförbund och till detta anslutna
organisationer. Vid sidan av riksidrottsförbundet åtnjuter en rad andra
organisationer stöd ur fonden, främst Svenska korporationsidrottsförbundet, men
även Skid- och friluftsfrämjandet, Sveriges akademiska idrottsförbund, Simfrämjandet
m. fl. För fasta anläggningar utgår bidrag även till kommuner. Bidrag ur
fonden fördelas av Kungl. Maj:t huvudsakligen efter förslag av riksidrottsförbundet.
Statsstödet till friluftsändamål utgår ur fonden för friluftslivets främjande, som
likaledes tillföres årliga avsättningsanslag under tionde huvudtiteln. Stöd utgår
huvudsakligen till fasta anläggningar —• såväl till organisationer som till kommuner;
endast en mindre del av fondens medel må användas för löpande utgifter.
Bidragen fördelas av Kungl. Maj :t efter förslag av statens fritidsnämnd.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 mars 1955 tillkallade min
företrädare i ämbetet den 26 april samma år särskilda sakkunniga för att verkställa
utredning och avge förslag beträffande formerna för statens ekonomiska
stöd åt idrott och friluftsliv.
Utredningen avlämnade den 6 september 1957 betänkande i ämnet — Idrotten
och samhället (SOU 1957: 41).
Utredningen har räknat med att förutom staten även kommunerna skall ägna
ökad uppmärksamhet åt idrott och friluftsliv. Utredningen föreslår, att statens
fritidsnämnd ombildas till en idrotts- och friluftsnämnd med uppgift att vara dels
remissinstans, dels i viss utsträckning bidragsfördelande organ och att fonderna
för idrottens främjande och för friluftslivets främjande sammanslås till en, benämnd
idrotts- och friluftsfonden under tionde huvudtiteln. Utredningen har vidare
föreslagit att vid sidan av sedvanlig bidragsgivning statsstödet till anläggningar
även skall avse långivning. Därvid skulle de regler som nu gäller för stöd
åt samlingslokaler tillämpas samt för ändamålet anordnas en särskild lånefond
under kapitalbudgeten, till vilken skulle avsättas 17,5 milj. kronor. För närvarande
utgår som bidrag till fasta anläggningar för idrott och friluftsliv ca 4 milj.
kronor årligen.
Två reservanter i utredningen liar framför allt vänt sig mot förslaget om en
statlig idrotts- och friluftsnämnd.
I tredningens förslag och uttalanden har till stor del tillstyrkts eller lämnats
utan erinran av remissinstanserna. Beträffande bl. a. förslaget om inrättande av
en statens idrotts- och friluftsnämnd samt sammanslagning av idrotts- och friluftsfonderna
har emellertid meningarna brutit sig.
För egen del finner jag, att vissa av utredningens förslag i dagens läge icke
är möjliga eller lämpliga att genomföra medan vissa andra frågor före ett ställningstagande
bör bli föremål för ytterligare överväganden. Härför torde särskilda
sakkunniga tillkallas.
Enligt mina bedömanden saknas för närvarande förutsättningar för någon
nämnvärd ökning av anslagen till idrott och friluftsliv. Det synes därför icke
möjligt att genomföra det förslag om ökad medelsanvisning för att möjliggöra
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet 247
långivning till fasta anläggningar som 1955 års idrotts- och friluftsutredning ]
framfört. Stödet härtill torde således även i fortsättningen höra anvisas i form
av bidrag.
De båda nu befintliga fonderna för stöd till idrott resp. friluftsliv bör enligt
min mening bibehållas. På så sätt vinnes en bättre överskådlighet. Hittills vunna
erfarenheter har ådagalagt att gränsdragningen mellan idrott och friluftsliv icke
erbjuder vanskligheter, som ej låter sig bemästras, varför den nu gällande ordningen
icke av denna anledning påkallar en omläggning. Stödverksamheten bör
ordnas så att de organisationer, vilkas verksamhet är av mera friluftsbetonad
karaktär, bland dem skid- och friluftsfrämjandet, får sitt stöd ur friluftsfonden
medan de som sysslar med mera direkt idrottsverksamhet, i första hand riksidrottsförbundet
och korporationsidrottsförbundet, stödjes ur idrottsfonden. De
sakkunniga torde böra närmare överväga reglerna för denna fördelning och även
ta ställning till den omfördelning av anslagen till fonderna, som kan bli erforderlig.
Ett ökat stöd ur friluftsfonden till löpande utgifter torde komma att kräva
en jämkning av de regler som nu gäller för fondens användning. Statens fritidsnämnd
bör i huvudsak bibehålla sina nuvarande arbetsuppgifter.
Därest organisationer med friluftsbetonad verksamhet i fortsättningen stödjes
från friluftsfonden, kommer detta att innebära en avsevärd reducering av antalet
bidragstagare från idrottsfonden. Avvägningsproblemen för denna skulle därefter
avse så gott som enbart riksidrottsförbundet och korporationsidrottsförbundet,
till vilka bidrag redan nu utgår med drygt 90 procent av de för löpande
utgifter avsedda medlen i fonden. Det torde förtjäna undersökas i vad mån en
effektivisering och rationalisering av verksamheten för idrottens främjande skulle
kunna åstadkommas genom andra organisatoriska åtgärder än inrättandet av den
föreslagna statliga nämnden. Här inställer sig frågan om eventuell sammanslagning
av de båda nämnda organisationerna, som redan har ett visst samarbete.
Denna fråga har tidigare diskuterats av de båda organisationerna men av olika
skäl icke vunnit sin lösning. För sammanslagningen, som måhända kräver en viss
övergångstid, kan olika vägar tänkas, exempelvis att korporationsidrottsförbundet
fungerar som ett specialförbund inom riksidrottsförbundet. En sammanslagning
skulle medföra en råd av fördelar. Idrottsrörelsen skulle vinna avsevärt i
styrka och erhålla väsentligt förbättrade utvecklingsmöjligheter. Ett effektivare
utnyttjande av statsbidragen skulle vidare härigenom kunna uppnås. Organisatoriskt
skulle sammanslagningen bidraga till större slagkraft samtidigt som icke
oväsentliga besparingar skulle kunna göras genom gemensamma kanslier, samordnade
upphandlingar o. s. v. Den av mig förordade utredningen torde i samråd
med de båda organisationerna böra undersöka om förutsättningar finns för
en dylik sammanslagning.
Om en sammanslagning kommer till stånd, torde en rad problem uppstå av
såväl personell som materiell art. Givetvis ankommer det i första hand på organisationerna
själva att söka lösa dessa frågor, men om förbunden icke har något
däremot, torde de sakkunniga böra biträda härvid.
En sålunda sammanslagen organisation skulle utan olägenhet kunna fungera
som förslagsställare och remissorgan beträffande bidrag ur fonden för idrottens
främjande. Vad särskilt angår frågan om bidrag till fasta anläggningar är numera
även kommunintressena tillgodosedda, sedan riksidrottsförbundets idrottsplatskommitté
utökats med representanter för Svenska stadsförbundet och Landskommunernas
förbund. De sakkunniga torde emellertid böra överväga om den nya
organisationen också bör förstärkas med någon representant från arbetsmarknaden
vid behandlingen av sistnämnda frågor.
248
Riksdagsberättelsen år 1959
I H: 23
23. Textilutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 21 november och
den 30 december 1958 för att verkställa utredning och framlägga förslag
rörande åtgärder i syfte att stärka den svenska textilindustriens konkurrenskraft
på längre sikt (se Post- och Inrikes tidn. den 25 november 1958):
Westerlind, E., landshövding, ordförande;
Cason, C. A., direktör (fr. o. m. den 1 januari 1959);
Engberg, K., direktör;
Lindgren, G., förbundssekreterare;
Lindquist, I., direktör;
Pettersson, Per, förbundsordförande;
Schwartzman, R., direktör;
Wetterlind, Å., direktör;
Älrneby, H., f. d. överdirektör.
Experter (fr. o. m. den 6 december 1958):
Eckersten, I. E., byråchef;
Löfberg, B. A. F., sekreterare.
Sekreterare:
Leuf, N. B., sekreterare, tullkontrollör (fr. o. in. den 6 december 1958).
Biträdande sekreterare:
Bothén, Kerstin, amanuensaspirant (fr. o. in. den 6 december 1958).
Lokal: Storkyrkobrinken 4‘; tel. 20 86 17 (sekreterare).
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 21
november 1958):
Den svenska textilbranschen bär under senare år haft att kämpa med ökande
svårigheter. Den expansion av svensk textilproduktion som ägde rum under och
närmast efter andra världskriget har avlösts av stagnation och tillbakagång. Utvecklingen
sammanhänger med dels stigande konkurrens från importen dels också
en viss överdimensionering av den svenska industrien. Även om svårigheterna
varierat i styrka inom olika grenar av branschen och vid olika tidpunkter kännetecknas
situationen i stort av att ett betydande antal företag nedlagts, arbetskraft
överflyttats till andra verksamhetsområden och att lönsamheten i allmänhet under
senare år varit otillfredsställande.
I syfte att klarlägga framtidsutsikterna för svensk textilproduktion tillkallades
inom branschen år 1955 en särskild kommitté under ordförandeskap av dåvarande
landshövdingen Mossberg och innefattande representanter för industriföretagare
och arbetstagare. Denna kommitté, som antog benämningen »Partsutredningen för
textilindustrien» har nu redovisat resultatet av sitt arbete i en rapport »Textil,
en industri i omvandling», varjämte ett antal fristående utredningar publicerats
om grundläggande förhållanden inom branschen.
Under sommaren och hösten har uppenbarligen läget för vissa delar av textilindustrien
tillspetsats. Detta har gett upphov till framställningar till statsmakterna
om särskilda stödåtgärder främst i form av ökat skydd mot importkonkurrens.
Från den 1 oktober har sålunda genomförts en provisorisk tullhöjning för damstrumpor
av nylon syftande till att dämpa verkningarna på den svenska marknaden
av den mest utpräglade lågprisimporten. Nyligen har från ylleindustriens
och konstsilkeindustriens sida framförts krav om komplettering av den i somras
fastställda tulltaxan med bestämmelser om specifika minimitullar på vissa varor.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
249
I anledning av beslut om nedläggande av en större ylleindustri har vidare över- J |[
läggningar ägt rum mellan regeringen och företrädare för industrien och de anställda.
Framställningarna är f. n. föremål för utredning hos vederbörande myndigheter
och regeringen torde inom kort komma att ta ställning till de framförda tullkraven.
Den senaste tidens utveckling har självfallet gett anledning till oro inte bara
bland företagarna utan också i hög grad hos de anställda. Läget inom stora delar
av den svenska textil- och beklädnadsindustrien tycks nu vara sådant att — om
en fortsatt stark decimering skall undvikas — åtgärder måste vidtas för att stärka
industriens konkurrenskraft. Tullhöjningar innebär härvidlag icke någon bärkraftig
lösning på längre sikt. Möjligen kan en förstärkning och komplettering av
tullskyddet temporärt ge industrien viss lättnad och därigenom bereda den tillfälle
till anpassning. Det bör emellertid understrykas att de nuvarande svårigheterna
endast delvis torde vara orsakade av den växande importkonkurrensen. De beror
i hög grad på interna förhållanden i fråga om produktion och konkurrens. Inför
perspektivet av en gemensam europeisk marknad kan en stabil framtidsgrund endast
byggas på konkurrenskraft utan stöd av protektionistiska handelshinder.
Partsutredningen har ur olika synpunkter belyst den svenska textilindustriens
problem och förutsättningar. Konsumtionsutveckling, löneutveckling och andra
faktorer i textilindustriens situation diskuteras liksom dessa faktorers utvecklingsriktning
i framtiden. Vissa av dem kan sägas verka negativt, andra positivt
på möjligheterna att bedriva räntabel textilindustri i Sverige. Fn positiv faktor
synes konsumtionsutvecklingen vara. Av en genom partsutredningens försorg verkställd
utredning framgår, att textilkonsumtionen — under förutsättning av ungefär
hittillsvarande takt i inkomststegringen — fram till 1965 kan förväntas öka i kvantitet
räknat med närmare 20 procent i förhållande till 1955 års nivå; mätt i värde
blir ökningen ännu större. En fråga är givetvis här i vad män den svenska textilindustrien
kan tillgodogöra sig en sådan utveckling. En avvägning mellan olika
faktorer som inverkar på dess framtidsmöjligheter är givetvis svår att göra. Som
en allmän uppfattning framhåller dock partsutredningen, att det i och för sig icke
finnes några skäl, varför textilindustrien i fråga om de tekniska och organisatoriska
anordningarna skulle ha sämre förutsättningar att klara sig i konkurrensen
än annan industri. Det påpekas också, att förutsättningarna icke i alla hänseenden
är givna utan i viss mån kan påverkas av företaget, av branschen eller
av samhället i eu för textilindustrien gynnsam riktning.
Med det kostnadsläge, särskilt i lönehänseende, som råder i Sverige jämfört med
många andra textilproducerande länder torde det vara en livsviktig angelägenhet
att åstadkomma en effektiv planering av den svenska produktionen och en inriktning
på sådan tillverkning för vilken förutsättningarna här är mest gynnsamma.
En relativt genomgripande strukturrationalisering och sanering av branschen
framstår från dessa utgångspunkter som nödvändig. En förstärkning av konkurrenskraften
torde bl. a. förutsätta en viss koncentration av produktionen, tillverkning
i längre serier, ökad automation och intensivare utnyttjande av maskiner och
andra kapitalinvesteringar. Det vill synas som om en dylik rationaliseringsprocess
på senare tid i viss män hämmats av den tillspetsade konkurrensen inte bara från
importen utan även mellan svenska företagare inbördes. En konsolidering av den
svenska textila produktionen torde med hänsyn härtill åtminstone under en begränsad
tid kräva ett samarbete inom branschen såväl mellan olika förelag inom
samma tillverkningsområden som mellan olika led i den textila produktionen och
distributionen. Av stor betydelse härvidlag torde vara att åstadkomma en ökad
integration eller samverkan på annat sätt mellan beklädnadsindustrien ocli den
egentliga textilindustrien. I den mån lämpliga former kan åvägabringas för samarbete
i fråga om leveranser från textilindustrien till beklädnadsindustrien bör
detta kunna skapa en stabil grund för eu svensk basproduktion på det textila om
-
250
Riksdagsberättelsen år 1950
I H'' °3 1-ådet. Vissa möjligheter att utveckla exporten torde även finnas. Det kan med
fog sägas att när det gäller export av textila produkter hittills endast blygsamma
resultat uppnåtts. Även i detta hänseende skulle ett gemensamt uppträdande och
samordnade insatser sannolikt kunna leda till ökad framgång.
Den strukturella anpassning till dagens och framtidens konkurrensläge som är
nödvändig inom den svenska textil- och beklädnadsproduktionen kan uppnås på
olika vägar. Ökad ekonomisk integration och lämpliga former för samverkan bör
i och för sig med tiden kunna utvecklas genom branschens egna åtgöranden. Det
är emellertid ur samhällelig synpunkt angeläget att denna anpassning sker så smidigt
som möjligt och framför allt att en ytterligare tillspetsning av den nuvarande
situationen undvikes. Mera omfattande produktionsnedläggelser skulle särskilt i
dagens arbetsmarknadsläge skapa svårbemästrade problem. Det är självfallet angeläget
att den önskvärda konsolideringen sker på basis av de produktionsenheter
som har de största förutsättningarna på längre sikt för en rationell och konkurrenskraftig
produktion. Konsumenternas intresse av en livskraftig svensk textilindustri
och lämplig konkurrens inom denna bör jämväl beaktas.
Mot bakgrunden av vad här anförts synes det angeläget att samhället medverkar
till att påskynda en rationaliseringsprocess inom textil- och beklädnadsindustrien.
Särskilda sakkunniga bör därför tillkallas med uppgift att söka främja sådan praktisk
samverkan inom dessa branscher eller andra interna åtgärder som kan vara
ägnade att lägga grunden till en konkurrenskraftig basproduktion av textilvaror.
Utredningen bör koncentreras till de centrala produktionsområdena och ske med
utgångspunkt från att importskyddet bibehålies vid väsentligen den nu beslutade
nivån, med beaktande dock av konsekvenserna av de nordiska och europeiska
integrationsplanerna. Av vad förut sagts framgår att utredningen icke bör inriktas
på statliga stödåtgärder utan på egna saneringsåtgärder inom branschen. Vad särskilt
angår exporten torde böra beaktas de möjligheter som den statliga exportkreditgarantigivningen
i vissa fall erbjuder samt till de stödåtgärder som står till
buds för effektivt upplagda marknadsundersökningar o. dyl.
I utredningen bör ingå företrädare för textil- och beklädnadsproduktionen, de
anställda och handeln. Den bör bedrivas med skyndsamhet.
Utredningen har intill årets slut hållit 1 sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1959.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
251
I In: 3
Inrikesde partementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1958
1. Utredningen angående utomlänspatienter vid vissa undervisningssjukhus
m. m. (1956: I 32; 1957: I 23; 1958: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1953 för atl
verkställa utredning om åtgärder mot den minskade tillströmningen av
utomlänspatienter vid vissa undervisningssjukhus m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 juli 1953):
Skoog, T. O., professor, ordförande;
Huss, R. H., förste stadsläkare, f. d. riksdagsman;
Larsson, E. Å., jur. dr.
Sekreterare:
Råby, K. G., sjukhusintendent.
Direktiven för utredningen, se 1954: I In 41.
Utredningen har under tiden den 1 december 1957—den 15 november
1958 hållit 2 sammanträden.
Utredningens arbete har upphört jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 12
december 1958.
2. Sakkunnig för viss beredskapsplanläggning (1956: I 33; 1957: I 24;
1958: I 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att inom
inrikesdepartementet biträda med viss beredskapsanläggning:
af Geijerstam, S. O., statsråd.
Experter :
Bratt, S. G., överstelöjtnant (t. o. m. den 8 april 1958);
Gärdin, F., överstelöjtnant;
Holmin, G., major;
Sundler, J. H. E., överstelöjtnant (fr. o. in. den 9 april 1958).
Betänkande rörande ifrågavarande planläggning har avgivits den 30 juni
1958 (stencilerat; hemligstämplat). Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1053 års utredning om civilförsvarsutbildning (1956: I 38; 1957: I 28;
1958:I 24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1953 för
översyn av planerna för den obligatoriska civilförsvarsutbildningen m. in.
(se Post- och Inrikes tidn. den 23 oktober 1953):
Blidfors, T. E. J., seminarielärare, led. av II kamm.
252
Riksdagsberättelsen år 1959
J|j; 3 Experter:
Bernsten, R. R., civilförsvar sdirektör;
Grönwall, N. J., brandchef;
Jarning, G. H., byrådirektör;
Joelson, A., övningsskollärare;
Johannesson, I. V., lektor;
Lewell, S. G., kriminalkommissarie;
Loheman, A., hovrättsassessor.
Sekreterare:
Sandström, I. N., förste byråinspektör.
Direktiven för utredningen, se 1954:1 In 49.
Utredningen har den 25 mars 1958 avgivit betänkandet Civilförsvarsutbildningen
(SOU 1958: 12). Uppdraget är därmed slutfört.
4. Mentalsjukvårdsdelegationen (1956: I 40; 1957: I 38; 1958: I 26)1
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 november 1955
för att verkställa utredning av frågan om mentalsjukvårdens och särskilt
den öppna mentalsjukvårdens organisation, dess samordning med annan
sjukvård samt därmed sammanhängande spörsmål:
Thorsson, Inga, borgarråd, led. av II kamm., ordförande;
Dahlgren, I., förbundsdirektör;
von Friesen, O. B., med lic., led. av II kamm.;
Gerle, B., docent, överläkare vid S:t Lars sjukhus;
Inghe, P. G., socialläkare;
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Åmark, C. E., docent, medicinalråd.
Genom beslut den 29 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt delegationen
att verkställa översyn av gällande bestämmelser om statsbidrag till psykisk
barna- och ungdomsvård samt därmed sammanhängande spörsmål. För
nämnda ändamål tillkallades den 15 oktober 1956 följande experter:
Ahnsjö, S., professor;
Jansson, Elsa, psykolog;
Jonasson, Margit, socialkurator;
Reinius, E., leg. läkare.
Sekreterare:
Fägring, S. R., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Widén, Kerstin, byråinspektör.
Direktiven för delegationen se 1956: I In 40.
Under tiden december 1957—november 1958 har hållits sammanträden
med delegationen i dess helhet under 31 dagar.
K1 Delegationen blev en självständig utredning först den 23 maj 1958 efter att tidigare ha
varit en delegation inom kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket.
253
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
I slutet av januari månad 1958 företog vissa ledamöter jämte sekreteraren J Ju; 6
studieresa till England.
Delegationen har i juni 1958 avgivit betänkande rörande behandlingshem
och metalsjukhem för barn och ungdomar (SOU 1958: 20) samt i december
1958 sitt huvudbetänkande rörande metalsjukvården (SOU 1958:38). Delegationens
arbete är därmed slutfört.
5. Statens medicinska förhandlingskommission i Göteborg
(1956:1 48; 1957:1 36; 1958:1 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 mars 1955 med uppdrag
att föra förhandlingar med Göteborgs stad rörande sådana frågor i samband
med den medicinska undervisningens ordnande i Göteborg, som av
departementschefen hänskjutits till kommissionen för handläggning:
Richert, A. G., f. d. landshövding, ordförande;
Odin, M. O., professor;
Topelius, G. Z., kansliråd.
Expert:
Ströberg, S. G., akademisekreterare.
Sekreterare:
Holmstrand, K. O., byråsekreterare.
Direktiven för kommissionen, se 1957: I In 30.
Kommissionen har under tiden januari—7 mars 1958 hållit 2 sammanträden.
Kommissionen upplöstes den 7 mars 1958 i och med tillsättandet samma
dag av 1958 års statliga förhandlingskommission i Göteborg, som övertagit
kommissionens då ej slutförda uppdrag.
6. Utredning av frågan om utbyggnad av ambulans- och räddningsflygtjänsten
i riket m. m. (1957: I 43; 1958: I 35)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari 1956 för att
biträda med utredning av frågan om utbyggnad av ambulans- och räddningsflygtjänsten
i riket samt därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 februari 1956):
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Borgström, R. J. M., civilförsvarsdirektör;
Synnergren, S. G. E., major.
Sekreterare:
Lundberg, B. I., förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1957: I In 43.
Genom Kungl. brev den 27 juni 1957 har åt utredningen uppdragits att vid
fullgörandet av utredningens uppdrag jämväl till prövning upptaga sådana
av riksdagens revisorer eller eljest i statsutskottets utlåtande nr 93/1957,
254
Riksdagsberättelsen år 1959
I In: (i punkten 32, berörda frågor rörande räddningstjänsten i fjällen, vilka icke innefattas
i utredningens tidigare uppdrag.
Utredningen har under tiden 16 oktober 1957—C november 1958 hållit 8
sammanträden.
Utredningen, som den 15 oktober 1957 avgivit betänkande angående ambulans-
och räddningsflygtjänsten (stencilerat) och därmed fullgjort sitt ursprungliga
uppdrag, bär nu slutfört även sitt nya uppdrag avseende fjällräddningstjänsten
genom att den 6 november 1958 avgiva betänkande, benämmnt
Utredning angående fjällräddningstjänsten (stencilerat).
7. 1956 års rättsläkarutbildning (1957: I 45; 1958: I 36)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 februari 1956 för att
verkställa utredning av frågan om erforderliga åtgärder för att erhålla en
bättre rekrytering till rättsläkarbanan m. m.:
Kull, B., statskommissarie.
Sekreterare:
Rudhe, R. S., förste byråsekreterare.
Beslut, vari Kungl. Maj:ts bemyndigande lämnats, se 1957: I In 45.
Utredningen har under tiden november 1957—juli 1958 hållit 14 sammanträden.
Utredningen har den 21 juli 1958 avgivit betänkande med förslag rörande
den antropologisk-genetiska undersökningsverksamheten. Uppdraget är därmed
slutfört.
8. Utredning om ändrade former för försäljning au preventivmedel
(1957:I 47; 1958:I 37)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 mars 1956 för utredning
av fragan om ändrade former för försäljning av preventivmedel och
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 28 mars
1956):
Ryman, S.-H. G., byråchef.
Experter:
Hellström-Olsson, Rosa, sekreterare i Målsmännens Riksförbund;
Herlitz, C. W., professor, skolöverläkare;
Jönsson, J. L., pastor;
Tottie, M. P. V., med lic.;
Widlund, B., advokat.
Sekreterare:
Nordlund, S. F., hovrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1957: I In 47.
Utredningen har den 21 augusti 1958 avgivit betänkande, betitlat Automathandel
med preventivmedel (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 255
9. 1956 års civilförsvarsskoleutredning (1957: I 51; 1958: I 41)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 juli 1956 för att inom
inrikesdepartementet biträda med fortsatt utredning av frågan om lokaler
för en fast civilförsvarsskola m. in.:
Gustafsson, G. E., lantbrukare, led. av II kamm.
Expert:
Olsson, L., arkitekt.
Sekreterare:
Sterner, R. Y. M., t. f. budgetsekreterare.
Utredningen har den 27 februari 1958 avgivit promemoria med utredning
och förslag i fråga om tillgodoseende av lokalbehov för en fast civilförsvarsskola
in. in. (stencilerat). Uppdraget är därmed slutfört.
10. Utredning rörande civilbefälhavarnas befogenheter i krig m. m.
(1957: I 52; 1958: I 42)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 augusti 1956 för
utredning rörande civilbefälhavarnas befogenheter i krig eller krigsfara eller
eljest under utomordentliga förhållanden:
Björck, K. A. W., f. d. generaldirektör.
Experter:
Lindqvist, R. L. A., taxeringsintendent;
Löwenhielm, F. A., överstelöjtnant;
Sylwan, Å. H:son, landssekreterare.
Sekreterare:
Hiort, H. A., förste byråsekreterare.
Utredningsmannen har under år 1958 överlagt med experterna 9 dagar.
Utredningen har den 18 oktober 1958 avgivit betänkande, betitlat Civilbefälhavarnas
befogenheter i krig eller krigsfara m. in. (stencilerat) samt
den 23 oktober 1958 utlåtande över en remitterad framställning. Uppdraget
är därmed slutfört.
11. Utredning för utarbetande av en plan för den specialiserade kroppssjukvårdens
utbgggnad regionvis m. m. (Regionvårdsutredningen) (1957:1 54;
1958:I 44)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 oktober 1956 för
att utarbeta eu plan för den specialiserade kroppssjukvårdens utbyggnad
regionvis in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 16 november 1956):
Engel, A. G. W., generaldirektör.
Experter:
Bunne, B. E. G., byråchef;
Fast, J. E. G., möbelsnickare, f. d. riksdagsman;
Hamberger, C.-A., professor;
I In: ii
256
Riksdagsberättelsen år 1959
I In: 11 Rexed, B. A., professor;
Sjöberg, Å. L. T., sekreterare (fr. o. m. den 1 april 1958).
Sekreterare:
Sjöberg, Å. L. T., sekreterare (t. o. m. den 31 mars 1958);
Ahlberg, T. V. A., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 1 april 1958).
Direktiven för utredningen, se 1957: I In 54.
Utredningen har under tiden 1 december 1957—14 juli 1958 hållit 10 sammanträden.
Utredningen har den 14 juli 1958 avgivit betänkande Regionsjukvården
(SOU 1958: 26). Uppdraget är därmed slutfört.
12. Utredning rörande behovet av kvalificerad biträdeshjälp åt landsfogdarna
i vissa län (1958:I 53)
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 27 juni 1957 för att utreda frågan om behovet
av kvalificerad biträdeshjälp åt landsfogdarna i de län, där tjänst såsom
biträdande landsfogde eller landsfogdeassistent i lönegraden Ce 27 icke
inrättats:
von Sydow, K. E. G., överdirektör;
Enhörning, H. A., landsfogde.
Utredningen har under tiden efter den 1 december 1957 hållit sammanträden
12 dagar och därvid bl. a. avlagt studiebesök i Uppsala, Malmö,
Halmstad och Vänersborg.
Utredningen har den 26 juni 1958 avgivit en promemoria innefattande
utredning rörande behovet av kvalificerad biträdeshjälp åt landsfogdarna
i vissa län (stencilerad). Uppdraget är därmed slutfört.
13. Sakkunnig för förhandlingar med Uppsala läns landsting angående anordnande
av undervisning i klinisk epidemiologi vid Epidemisjukhuset i
Uppsala.
Tillkallad av Kungl. Maj :t genom beslut den 11 april 1958 för att å statens
vägnar upptaga förhandlingar med Uppsala läns landsting rörande i
propositionen nr 212/1954 angående reformering av läkarutbildningen förutsatt
överenskommelse om anordnande av undervisning i klinisk epidemiologi
vid Epidemisjukhuset i Uppsala:
Rydback, A. V. L., expeditionschef.
Sekreterare:
Hedengren, S.-O., e. o. kanslisekreterare.
Den sakkunnige har med skrivelse den 11 augusti 1958 överlämnat förslag
till avtal med landstinget rörande undervisning i klinisk epidemiologi
vid Epidemisjukhuset i Uppsala. Uppdraget är därmed slutfört.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
257
I In: u
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1959
14. Kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande
m. m. (1956:1 16; 1957:1 13; 1958:1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 26 maj 1939, den
10 november 1944, den 7 september 1945 och den 11 december 1953:
Lingman, J., landshövding, ordförande;
Bergstrand, K. J. H., professor emeritus;
Friberg, S. A., professor, rektor för karolinska institutet;
Larsson, E. Å., jur. dr;
Rydback, A. V. L., expeditionschef;
Wistrand, K. K., med. dr, f. d. riksdagsman.
Experter:
Dahlberg, G. W., överdirektör;
Råby, K. G., sjukhusintendent.
Sekreterare:
Hedengren, S.-O., e. o. kanslisekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Kommissionens av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall meddelade uppdrag
avser numera i första hand förhandlingar rörande dels karolinska sjukhusets
utbyggande och därmed sammanhängande frågor, dels ock den medicinska
undervisningen i Stockholm.
Kommissionen har under år 1958 med skrivelser den 29 januari, den 20
februari, den 12 mars och den 11 augusti framlagt följande förslag till avtal
och överenskommelser.
1. Avtal med Stockholms stad rörande dels ändringar av och tillägg till
mellan staten och staden den 1 december 1947 ingånget avtal angående
försäljning till staden av stiftelsen serafimerlasarettet, dels fördelning av
kostnaderna för upprustning av serafimerlasarettet;
2. Avtal med Stockholms stad rörande provisorisk undervisning i psykiatri
vid Södersjukhuset;
3. Avtal med Stockholms stad rörande undervisning i klinisk epidemiologi
vid Epidemisjukhuset i Stockholm;
4. Avtal med Stockholms stad resp. Stockholms läns landsting rörande
vården å karolinska sjukhuset av vissa militära patienter;
5. Avtal med Stockholms stad angående upplåtelse till staden av Garnisonssjukhusel
å Kungsholmen;
6. Överenskommelse med Stockholms stad rörande fördelningen av vårdkostnaderna
under första halvåret 1958 vid Garnisonssjukhuset å Kungsholmen
;
7. överenskommelser med Stockholms stad resp. Stockholms läns landsting
rörande beräkningen av vissa driftkostnader m. in.;
17 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt.
RiksdagsberättelBen
258
Riksdagsberättelsen år 1959
8. Avtal med Sällskapet Eugeniahemmet rörande viss markupplåtelse å
kronohemmanet Norrbacka m. in.;
9. Överenskommelse med Stockholms stad, Stockholms läns landsting och
H. K. H Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn rörande inordnande
av en statlig lärartjänst i läkarorganisationen vid vårdanstalten, samt
10. Avtal med Stockholms stad rörande samarbete för uppförande och
drift av en psykiatrisk klinik vid S:t Görans sjukhus.
Kommissionen har slutligen i skrivelse den 23 oktober 1958 anmält, att av
kommissionen upptagna förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms
läns landsting angående medverkan från stadens och länets sida till
bestridande av kostnaderna för inrättande och drift vid karolinska sjukhuset
av en behandlingscentral för s. k. konstgjord njure icke lett till någon
överenskommelse i frågan.
Kommissionen har upptagit förhandlingar med berörda parter angående
bl. a. fördelning av kostnaderna för uppförande och drift av en ny ortopedisk
klinik vid karolinska sjukhuset samt angående definitivt anordnande
av den propedeutiska undervisningen vid S:t Eriks sjukhus.
Kommissionen har under tiden 1 december 1957—15 november 1958 hållit
25 sammanträden, varjämte kommissionens arbetsutskott sammanträtt
ett flertal gånger.
15. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande
(1956:I 17; 1957:1 14; 1958:I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 24 september 1943,
den 10 januari 1947, den 18 juni och den 30 september 1949, den 26 maj 1950,
den 30 december 1953, den 16 december 1955 och den 14 februari 1958:
Birke, G. E., grosshandlare, led. av I kamm., ordförande;
Crafoord, C., professor (för den thoraxkirurgiska kliniken);
Dahlberg, G. W., överdirektör;
Hellström, J. G. L., professor emeritus;
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Malmgren, B. R., professor (för centrallaboratorierna);
Pehrson, C. G., sjukhusdirektör;
Sjögren, N. T., byråchef;
Svartz-Malmberg, Nanna, professor emeritus (för centrallaboratorierna);
Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Ekbom, C. A. H., f. d. andre kanslisekreterare.
Byggnadskontrollant:
Hagskog, E. H., byggnadsingenjör.
Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. 33 41 57, 33 99 17.
Direktiven för kommittén, se 1944: I E 24.
Kungl. Maj :t har genom beslut
259
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
den 24 september 1943 tillsatt en kommitté för karolinska sjukhusets [ Ju;
fortsatta utbyggande med en dermato-venereologisk och en pediatrisk klinik,
den 14 juni 1946 uppdragit åt kommittén att utbygga sjukhusets köks-,
tvätt- och maskinanläggningar,
den 29 juni och den 25 oktober 1946 utvidgat kommitténs uppdrag till att
avse sjukhusets utbyggande jämväl med en reumatologisk klinik samt kliniker
för tuberkulos och thoraxkirurgi,
den 6 juni 1952 uppdragit åt kommittén att utbygga sjukhusets rönlgenoch
badaAdelningar samt att anordna en kulvertförbindelse mellan maskinanläggningen
och lungklinikerna,
den 3 juni 1955 anbefallt kommittén att uppgöra ritningar och utföra
andra föi beredande arbeten beträffande en endokrinologisk forskningsinstitution
vid sjukhuset ävensom att ombygga läkarmatsalen i centralblocket
samt köksanläggningens ångkök,
den 27 april 1956 uppdragit åt kommittén att låta uppföra eu nybvggnad
för det baktei iologiska centrallaboratoriet och hlodgivarcentralen ävensom
att komplettera sjukhusets hydroforverk,
den 28 augusti 1956 uppdragit åt kommittén att vid sjukhuset låta uppföra
en alkoholklinik,
den 24 maj 1957 uppdragit åt kommittén att å sjukhusområdet uppföra
två personalbostadshus.
Härutöver har Kungl. Maj :t givit kommittén ytterligare ett antal uppdrag.
Kommittén har under år 1958 hållit 6 sammanträden in pleno varjämte
kommitténs arbetsutskott hållit 7 sammanträden.
Under år 1958 har murningsarbetena å nybyggnaden för centrallaboratoriet
påbörjats varjämte byggnadsarbetena för den endokrinologiska avdelningen
slutförts. Vidare har schakt- och sprängningsarbetena för alkoholkliniken
igångsatts samt murningsarbetena för de två personalbostadshusen
avslutats.
16. Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande (1956: 1 18;
1957:I 15; 1958: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 maj 1950 för att___
i enlighet med riktlinjer, som förordats av föredragande departementschefen
i det vid proposition nr 113 till 1950 års riksdag fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över inrikesärenden, samt med beaktande av vad som
anförts i statsutskottets utlåtande nr 127 med anledning av nämnda proposition
biträda med den fortsatta handläggningen av frågorna om modernisering
och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen:
Birke, G. K., grosshandlare, led. av I kamm., ordförande;
Brunnberg, H. A., professor (fr. o. in. den 16 januari 1958);
Landquist, G. A. IL, överläkare vid Långbro sjukhus i Stockholm;
Molander, M. E., byråchef hos centrala sjukvårdsberedningen;
260
Riksdagsberättelsen år 1959
I In: 16 Snygg, J. G. E., förste uppsyningsman, led. av I kamm.;
Åmark, C. E., medicinalråd.
Genom beslut den 17 september 1954 har Ivungl. Maj :t uppdragit åt kommittén
att verkställa en överarbetning av de av 1948 års sinnesslövårdssakkunniga
framlagda förslagen om utbyggnad av statens skol- och yrkeshem
på Salbohed och i Vänersborg samt därmed sammanhängande spörsmål.
Experter:
Arnéus, O. M. T., överinspektör för vården av psykiskt efterblivna;
Björck, P. B. T., med. dr;
Hedfors, N. A., kansliråd;
Mårdh, G. A., byrådirektör;
Sjunnesson, N. S., sjukhusintendent.
Sekreterare:
Brolinson, J. E. A., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Persson, Ewa N. M., byråsekreterare (t. o. m. den 30 juni 1958);
Frithiof, L.-A., kanslisekreterare (fr. o. m. den 13 oktober 1958).
Tillkallade att biträda kommittén:
Lagervall, A. G., ingenjör;
Muller, H. I., arkitekt;
Stjerngren, B. L. A., ingenjör.
Lokal: Sturegatan 22; tel. 63 46 20, 63 46 21 (sekreteraren), 63 46 22,
63 46 23, 63 46 24.
Under år 1958 har kommittén hållit 22 sammanträden, varjämte ett arbetsutskott
samt olika expertdelegationer inom kommittén hållit ett flertal
sammanträden.
Kommittén har i december 1958 avgivit förslag till byggnadsarbeten vid
statens sinnessjukhus för budgetåret 1959/60.
17. Kommittén för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
(1956: I 26; 1957: I 18; 1958: I 17)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 30 juni 1952.
Av Kungl. Maj :t förordnade ledamöter:
Rydback, A. V. L., expeditionschef, ordförande;
Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av I kamm.;
Grönwall, A., professor, styresman för Akademiska sjukhuset i Uppsala;
Lindblad, S., akademiräntmästare.
Av Uppsala läns landstings förvaltningsutskott utsedda ledamöter:
Elmroth, A. E., f. d. landstingsman;
Hedén, T., ombudsman;
Jacobsson, E. E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Åberg, L., landstingsdirektör.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
261
Experter: I IllJ 18
Pehrson, C. G., sjukhusdirektör;
Rexed, B. A., professor;
Roempke, S. O., bitr. länsarkitekt;
Vahlquist, B. C., professor;
Tynelius, E. G. A., intendent, tillika kassaförvaltare.
Lokal: Akademiska sjukhuset, Uppsala; tel. 018/170 83 (kommitténs kansli)
och 018/392 00 (kassaförvaltaren) eller Inrikesdepartementet, Stockholm;
tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (ordföranden).
Instruktion för kommittén är utfärdad av Kungl. Maj:t den 30 januari
1953 (ändr. 10 oktober 1957).
Kommittén har under tiden 16 november 1957—15 november 1958 hållit
5 sammanträden varjämte arbetsutskottet sammanträtt 21 gånger.
Kommitténs verksamhet har under året främst omfattat fortsatt planeringsarbete
för genomförandet av sjukhusets utbyggnad enligt av Kungl. Maj:t
den 28 juni 1958 godkänt förslag till reviderad generalplan. Härvid liar förberedande
åtgärder för friläggande av det närmast aktuella byggnadsområdet
samt utförande av i detta sammanhang erforderligt kulvertnät planerats.
Vidare pågår arbetet med detaljplanering av byggnader för en medicinsk
och en barnpsykiatrisk klinik. Kommittén har i december 1958 avlämnat anslagsäskanden
för budgetåret 1959/60 och därvid begärt medel bl. a. för påbörjandet
av nyssnämnda byggnader.
Den nya panncentralen togs i bruk den 3 november 1958 och levererar
numera värme till sjukhuset och Arméns underofficersskola. Centralen beräknas
bli färdigställd under våren 1959. Under hösten 1958 har uppförandet
av en byggnad för socialmedicin igångsatts.
Kommittén har den 24 oktober 1958 avgivit skrivelse till Kungl. Maj:t
med utredning i anledning av Kungl. Maj :ts uppdrag den 27 juni 1957 till
kommittén att utreda frågan huruvida förbättrade vårdmöjligheter för alkoholsjuka
bör åstadkommas genom ett förläggande av en nykterhetsvårdspo1
iklinik med avgiftnings- och bebandlingsavdelningar till Akademiska sjukhusets
område.
Vissa av kommitténs ledamöter och experter har under februari månad
1958 företagit en studieresa till Malmö, Lund och Göteborg.
18. 7.953 års civilförsvarsutredning (1956; I 29; 1957: I 20; 1958: I 18;
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 mars 1953 för åt!
pröva civilförsvarets behov och överse dess planläggning m. in. (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 april 1953):
Löfgren, T. E., f. d. landshövding, ordförande;
Lundström, B., riksombudsman, led. av I kamm.;
Magnusson, A. T., disponent, led. av II kamm.;
Montell, .1. E. O., överdirektör (fr. o. in. 1 april 1955);
262
Riksdagsberättelsen år 1959
I In: 18 Onsjö, J., lantbrukare, led av II kamm.;
Åkerström, E. O., trämassearbetare, led. av II kamm.
Experter:
Aler, B. A. A., fil. lic., laborator;
Alm, F. B., sekreterare;
Bergman, S. G. A., tekn. dr, docent;
Hjlikström, G. W., kapten;
Jarning, G. H., byrådirektör;
Lolieman, A., e. o. assessor i Svea hovrätt;
Rutqvist, S. A., förste byråinspektör;
Sellergren, E. F., byråchef;
Strömdahl, I. F., riksbrandsinspektör.
Sekreterare:
Sköllerstedt, K. E. R., civilförsvarsdirektör.
Biträdande sekreterare (fr. o. in. 1 december 1954):
Terstad, I. G. A., byrådirektör.
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr.; tel. 11 22 17.
Direktiven för utredningen, se 1954: I In 36.
Utredningen bär under tiden december 1957—november 1958 hållit 10
sammanträden om sammanlagt 11 arbetsdagar.
Utredningen har under ifrågavarande redovisningsperiod avlämnat följande
betänkanden:
den 22 februari 1958: Civilförsvarets organisation;
den 4 juni 1958: Civilförsvarets administration i länen;
den 30 september 1958: Förslag till civilförsvarslag och till lag om särskilda
åtgärder till förhindrande av spioneri m. m. i fråga om vissa anläggningar.
Härutöver har utredningen avgivit infordrade yttranden över olika framställningar
m. in.
I och med de avlämnade betänkandena har utredningen i huvudsak fullgjort
sitt uppdrag i enlighet med utredningsdirektiven. För utredningen återstår
att framlägga förslag angående förråds- och materielfrågor, behovet av
skyddsrum för civilförsvarets personal samt frivilligorganisationernas medveikan
i civilförsvarsverksamheten. Förslag i dessa frågor kommer att avlämnas
i början av år 1959.
19. 1953 års läkemedelskommitté (1956: I 30; 1957: I 21; 1958: I 19)
1 illkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1953 för att
inom inrikesdepartementet biträda med översyn av föreliggande av 1946 års
läkemedel sutredning och apoteksorganisationerna avgivna förslag rörande
läkemedelsförsörjningen och utredning av därmed sammanhängande frågor
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 juni 1953):
Woxén, R., professor;
Älmeby, H. Y. B., f. d. överdirektör.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
263
Sakkunniga: I In! 20
Andersson, G. L., drätseldirektör, f. d. riksdagsman;
Blomstedt, C. R., civilingenjör;
Ehrenberg, B. G., med. lic.;
Erixon, S. F., apotekare;
Folkeson, E. E., förste provinsialläkare;
Larsson, N. H. Th., lantbrukare, led. av I kamm.;
Sjöblom, C. G., leg. apotekare;
Wester, S. V., leg. apotekare;
Åkerlund, Mimmi, ombudsman.
Sekreterare:
Lundberg, K. A. O., direktör.
Bitr. sekreterare:
Mattson, A. G., civilekonom.
Lokal: Nya systemaktiebolaget: tel. 22 95 80.
Direktiven för kommittén, se 1954:1 In 37.
Kommittén har under året utfört undersökningar bl. a. angående droghandelns
ekonomiska ställning och vissa förhållanden inom läkemedelsindustrien.
Apotekens ekonomiska resultat för år 1956 har analyserats, varjämte
sammanställningar gjorts angående apoteksinnehavarnas inkomster år
1957 och inkomstutvecklingen under senare år.
Kommittén bar under tiden 16 november 1957—15 november 1958 hållit
38 sammanträden, varav 9 plenarsammanträden med kommitténs sakkunniga.
Utredningsmännen har företagit ett studiebesök.
Kommittén kommer att slutföra sitt arbete under år 1959.
20. Sakkunniga för översyn av länsstyrelsernas krigsorganisation (1956: I 35;
1957: I 26; 1958: I 22)
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 23 juli 1953 för att verkställa översyn av
gällande bestämmelser om länsstyrelsernas krigsorganisation och utreda vissa
därmed sammanhängande frågor:
Hanning, P. G., landssekreterare, ordförande;
Lindqvist, R. L. A., taxeringsintendent;
Söderblom, Å. H:son, överstelöjtnant.
Experter:
Englund, E. B., major;
Nordinge, K. L. P., kapten (t. o. in. den 7 juli 1958).
Sekreterare:
Löfgren, K. H. F., civilförsvarsdirektör (t. o. m. den 7 juli 1958);
Bjering, P. A., förste länsnotarie (fr. o. in. den 8 juli 1958).
Lokal: Länsstyrelsen, Falun; tel.: »Länsstyrelsen».
De sakkunniga bar under tiden 1 december 1957—30 november 1958 hållit
7 sammanträden.
264
Riksdagsberättelsen år 1959
I In: 20 Utredningsarbetet har fördröjts genom att de sakkunniga ansett sig böra
avvakta resultatet av vissa andra pågående utredningar, varav de sakkunnigas
ställningstagande varit beroende. Återstående delar av uppdraget beräknas
kunna slutföras under första hälften av år 1959.
21. Utredning om obligatorisk läkarundersökning av vissa grupper av
livsmedelsarbetare (1956: I 36; 1957: I 27; 1958: I 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 juli 1953 (se Postoch
Inrikes tidn. den 4 augusti 1953):
Samuelsson, G. Y., generaldirektör.
Sakkunniga:
Axelsson, A., ordförande i Sveriges hotell- och restaurangpersonals förbund;
Forssman, S. P. M., professor;
Johansson, A., förbundsordförande i Svenska Livsmedelsarbetarförbundet;
Lund, G., direktör i Sveriges slakteriförbund;
Olsson, H., direktör i Sveriges charkuteri- och slakteriidkares riksförbund;
Silverstolpe, K. O. L., laborator.
Sekreterare:
Häggmark, C. L. A., sekreterare i Stockholms stads hälsovårdsnämnd.
Lokal: Vasagatan 6; tel. 22 26 20.
Direktiven för utredningen, se 1954: I In 47.
Utredningen, som vilat under större delen av år 1958, beräknas vara slutförd
i januari 1959.
22. 195k års mjölkkommitté (1956: I 39; 1957: I 29; 1958: I 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 februari 1954 för
att inom inrikesdepartementet biträda med utredning av frågan om åtgärder
för att förbättra konsumtionsmjölkens beskaffenhet och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 23 februari 1954):
Hjärre, A., professor, ordförande (avliden den 22 april 1958);
Thomé, K. E. G., professor, ordförande, (fr. o. m. den 13 november 1958);
Carlsson, Georg, lantbrukare, led. av I kamm.;
Gullbrandsson, E. R., stadsveterinär;
Huss, R. H., förste stadsläkare, f. d. riksdagsman;
Karlsson, Eva O., folkskollärarinna, led. av II kamm.;
Torbrink, Tekla J. L., fru, led. av II kamm.;
Zachrison, S. J. G., agronom.
Expert :
Häggmark, C. L. A., sekreterare i Stockholms stads hälsovårdsnämnd (fr. o.
m. den 13 november 1958).
265
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
Sekreterare:
Häggmark, C. L. A., sekreterare i Stockholms stads hälsovårdsnämnd (t. o. in.
den 12 november 1958).
Lokal: Vasagatan 6; tel. 22 26 20.
Direktiven för utredningen, se 1955: I In 45.
Kommittén har under tiden december 1957—november 1958 hållit 1 sammanträde.
Efter professor Hjärres frånfälle har kommittéarbetet vilat.
23. Kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket (1956:1 40;
1957:I 30; 1958:I 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 april 1954 för att
verkställa översyn av hälso- och sjukvården i riket med särskild hänsyn till
den öppna vården (se Post- och Inrikes tidn. den 17 maj 1954):
Sterner, R. M. E., generaldirektör, ordförande;
Anderson, K. Hj., f. d. kontorschef, ordförande i svenska stadsförbundets
sjukvårdsdelegation (t. o. m. den 6 juni 1958);
Andersson, E. G., landshövding, led. av I kamm. (t. o. m. den 6 juni 1958);
Biörck, K. G. W., professor (t. o. m. den 6 juni 1958);
Collin, Karin, förbundsordförande (t. o. m. den 6 juni 1958);
Engel, A. G. W., generaldirektör (t. o. m. den 6 juni 1958);
Engström, S. O. L., borgarrådssekreterare (fr. o. in. den 7 juni 1958);
von Friesen, O. B., med. lic., led. av II kamm.;
Gerle, B., docent, överläkare vid S:t Lars sjukhus (t. o. m. den 6 juni 1958);
Gerner, K. G. T., provinsialläkare (t. o. m. den 6 juni 1958);
Hakeman, Elin, landstingsassistent (t. o. m. den 6 juni 1958);
Inghe, P. G., med. dr, socialläkare;
Johansson, E. O., med. lic., 1 :e underläkare vid Södersjukhuset;
Karlsson, Eva O., folkskollärarinna, led. av II kamm.;
Liljedahl, Edith, första distriktssköterska (t. o. m. den 6 juni 1958);
Nilsson, L. G., landstingsdirektör (fr. o. in. den 7 juni 1958);
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Thorsson, Inga, borgarråd, led. av II kamm.;
Täckholm, Jenny, vice värdinna vid Stockholms stads fattigvårdsnämnds
pensionärshem (t. o. in. den 6 juni 1958);
Viklund, K. G., landstingsdirektör (t. o. in. den 6 juni 1958);
von Zweigbergk, J. O., medicinalråd (fr. o. in. den 7 juni 1958);
Åmark, C. E., docent, medicinalråd (t. o. in. den 6 juni 1958).
Experter:
Bunne, B. E. G., byråchef (t. o. in. den 5 november 1958);
Hakeman, Elin, landstingsasistent (fr. o. in. den 6 november 1958);
Hallenborg, U., planeringschef (1. o. in. den 5 november 1958);
Lundgren, Ann-Margret, I. f. byrådirektör (t. o. in. den 5 november 1958);
266
Riksdagsberättelsen år W59
I In: 23 Sandestedt, J. B. E., förste revisor (fr. o. m. den 6 november 1958);
vid behandling av frågor rörande den psykiska sjukvården:
Frey, T. S:son, docent, överläkare vid Lillhagens sjukhus (t. o. in. den 5 november
1958);
Segnestam, C.-O., överläkare vid Sundby sjukhus (t. o. m. den 5 november
1958).
Sekreterare:
Adin, B. H., förste byråsekreterare.
Lokal: Stora Nygatan 1, 1 tr.; tel. 21 02 36, 21 02 54, 21 02 87.
Direktiven för kommittén se 1955: I In 46.
Sammanträden har under tiden 1 november 1957—6 juni 1958 hållits med
kommittén i dess helhet under 6 dagar.
Före den 7 juni 1958 har kommittén avgivit dels underdånig skrivelse
den 19 november 1957 med preliminär översikt av provinsialläkarkrisen samt
förslag till vissa omedelbara åtgärder m. in. samt med skrivelse den 18 mars
1958 betänkande Hälsovård och öppen sjukvård i landstingsområdena (SOU
1958:15).
Kungl. Maj :t har den 23 maj 1958 beslutat att den med stöd av Kungi.
Maj:ts bemyndigande den 25 november 1955 inom kommittén tillkallade delegationen
för utredning av frågan om mentalsjukvårdens och särskilt den
öppna mentalsjukvårdens organisation m. in. skulle fortsätta sitt arbete såsom
en självständig utredning, som hade att direkt till chefen för inrikesdepartementet
re,dovisa sitt arbete ävensom att för det fortsatta arbetet inom
kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket skulle gälla de riktlinjer,
som angivits i statsrådsprotokollet i ärendet samma dag.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet
den 23 maj 1958):
Kommittén uttalar slutligen i skrivelsen den 18 mars 1958, att i ett följande betänkande
större uppmärksamhet syntes böra ägnas bland annat åt öppen sjukhusvård
och åt förhållandet mellan öppen och sluten vård på sjukhusen. Problemen
i städer utanför landsting måste härvid komma med i bilden. De återstående utredningsuppgifter,
som berörts i direktiven vore enligt kommittén angelägna men
torde kunna anförtros åt en kommitté med mindre medlemsantal. Samtliga kommitténs
19 ledamöter har därför ansett sig böra ställa sina platser till förfogande.
Med anledning av vad ÖHS-kommittén sålunda anfört har jag upptagit frågan
om kommitténs fortsatta arbete till omprövning. Jag har härvid funnit, att detta
arbete i huvudsak bör fullföljas enligt de ursprungliga direktiven. Den del av
detta uppdrag, som sedermera anförtrotts åt mentalsjukvårdsdelegationen, synes
emellertid icke ha ett så intimt samband med uppdraget i övrigt att utredningen
i denna del i samordningens intresse alltjämt bör omhänderhas av en delegation
inom ÖHS-kommittén. Mentalsjukvårdsdelegationen torde därför få fullfölja sitt
arbete enligt de den 25 november 1955 lämnade direktiven såsom en särskild
kommitté med oförändrad sammansättning.
Tyngdpunkten i öHS-kommitténs fortsatta arbete synes böra ligga i en prövning
av den öppna vården vid sjukhusen och den omfattning densamma lämpligen
bör givas ur såväl kvantitativ som kvalitativ synpunkt. De i direktiven angivna
problemen om avvägningen mellan öppen och sluten vård kommer i detta
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 267
sammanhang under bedömande. Härvid bör beaktas betydelsen av att den öppna T Fn. oj.
vården vid sjukhusen ej tillätes utveckla sig till förfång för den slutna, som alltjämt
bör betraktas som sjukhusets huvudfunktion. Kommittén bör därför ägna
särskilt intressse åt den ifrågavarande öppna vårdens organisationsform och personalbehov,
främst i fråga om läkare.
Som en annan huvuduppgift bör utredningen pröva och framlägga förslag rörande
den öppna vården såväl vid som utanför sjukhusen för städerna utanför
landsting. Även i detta fall bör avvägningen mellan öppen och sluten vård bli en
central uppgift.
Såsom utredningen framhållit i den förutnämnda skrivelsen kan det komma att
visa sig, att ett studium, som utgår från »sjukhussidan» kan ge ytterligare synpunkter
av värde på förhållandet mellan sjukhusvård och öppen vård utanför
sjukhus, därvid inbegripet hemsjukvård.
Andra öppnavårdsproblem i vidsträckt bemärkelse, som i detta sammanhang
bör särskilt uppmärksammas, är de som avser eftervården. Rehabiliteringsfrågorna
står här i centrum för intresset och medicinalstyrelsens redan den 2 mars
1954 avgivna promemoria om behovet av och resurserna för en utbyggd rehabiliteringsverksamhet
inom lasarettsvården är alltjämt föremål för livlig debatt och
flera rehabiliteringsavdelningar planeras inom lasarettsorganisationen. I denna
promemoria uttalas att rehabiliteringen i många fall torde böra fortsätta och fullföljas
i öppen vård med anlitande av lasarettets och den lasarettsanslutna rehabiliteringens
resurser. Hithörande frågor bör därför komma in i bilden vid den
nyssnämnda avvägningen. Härvid bör bl. a. beaktas det betänkande som utredningen
om socialförsäkring och arbetsanpassning väntas framlägga inom den närmaste
tiden.
Sammanträden hav under tiden 7 juni—30 november 1958 hållits med
kommittén i dess helhet under 5 dagar, varjämte studiebesök har avlagts
bl. a. i Örebro läns landstingsområde under tiden 3—5 september samt i
Blekinge läns och Kalmar läns södra landstingsområden under tiden 10 —13
november 1958.
24. Sinnessjuklagstiftningskommittén (1956: I 42; 1957: I 32; 1958: I 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1954 för att verkställa
utredning av vissa rättssäkerhetsfrågor inom sinnessjukvården jämte
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juni
1954):
Bexelius, T. A., justitieombudsman, ordförande i nedan angiven sakkunnigkommitté.
Sekreterare:
Xordqvist, H. V. H., e. o. hovrättsassessor.
Expert, tillika biträdande sekreterare:
Holmberg, N. E. G., e. o. hovrättsassessor.
Lokal: Erik Dahlbergsgatan 58—62; tel. 61 97 02 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1955: I In 48.
Kungl. Maj :t har den 27 juni 1957 uppdragit åt utredningen att, i samband
med utredningens tidigare erhållna uppdrag, verkställa en fullständig
268
Riksdagsberättelsen år 1959
I In: 24 översyn av sinnessjuklagstiftningen och i anslutning därtill utfärdade föreskrifter
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 juli 1957).
Med stöd av bemyndigande samma dag tillkallade ytterligare sakkunniga:
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm.;
Gustafsson, G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Hamrin, R. Y., chefredaktör, led. av II kamm.;
Magnusson, E. O. B., hemmansägare, led. av II kamm.;
Nordqvist, H. V. H., se ovan, vice ordförande;
Österman, E. G. E., överläkare, f. d. riksdagsman;
Åmark, C. E., medicinalråd.
Tilläggsdirektiv för utredningen, se 1958: I In 27.
Kommittén har under tiden december 1957—november 1958 sammanträtt
9 dagar.
Kommittén har den 18 juli 1958 avgivit betänkande med förslag till lagstiftning
rörande intagning å sinnessjukhus utan kvarhållningsrätt (stencilerat).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1959.
25. 1954 års brandlagsrevision (1956: I 43; 1957: I 33; 1958: I 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juli 1954 för att
inom inrikesdepartementet verkställa översyn av brandlagstiftningen och
brandförsvarets organisation jämte därmed sammanhängande spörsmål (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 juli 1954):
Tottie, A. V. R., landshövding, ordförande;
Anderberg, H. R., f. d. stationsmästare, led. av I kamm.;
Anderson, J. R., folkskollärare, led. av II kamm.;
Dickson, J. I. A., kammarherre, led. av II kamm.;
Grönlund, K.-M., brandchef;
Nilsson, E. H., förman, led. av I kamin.;
Nilsson, F., landstingsman;
Peterson, A., ombudsman;
Pettersson, G., brandchef;
Tell, V., brandchef.
Expert:
Noring, C.-A., länsassessor (t. o. in. den 12 september 1958).
Sekreterare:
Källner, C.-G., hovrättsfiskal.
Lokal: Kalendervägen 38, Göteborg; tel. 46 30 22.
Direktiven för utredningen, se 1955: I In 50.
Brandlagsrevisionen har under tiden november 1957—oktober 1958 hållit
11 sammanträden under tillhopa 16 dagar, därav bl. a. 4 sammanträden med
riksbrandinspektören samt vardera ett med företrädare för borgarbrandmännens
riksförbund, yrkesbrandmännen och svenska brandbefälets riksför
-
269
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
hund. Arbetet har därjämte i viss utsträckning bedrivits i delegationsform. [ Jjj
Revisionen har avgivit ett flertal remissvar till Kungl. Maj :t i skilda ärenden.
Genom beslut den 14 juli 1958 har revisionen erhållit tillstånd att låta
utföra en s. k. operationsanalys på brandförsvarets område.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1959.
26. Utredning rörande efterutbildning av vissa utländska läkare
(1956: I 44; 1957: I 34; 1958: I 29)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1954 för
att utreda frågan om efterutbildning av vissa utländska läkare och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 18 januari 1955):
Rexed, B. A., professor.
Experter:
Adams-Ray, J. F. E., professor;
Borner, G. F., f. d. lasarettsläkare;
Gröndal, H. O. F., lönesekreterare;
Husmark, J. E., leg. läkare;
Ulvhammar, L. A., f. d. 1 :e provinsialläkare;
Werkö, L. A., professor.
Sekreterare:
Palmstierna, T. C. O. K., friherre, byrådirektör.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00; lokalsamt. växel 34 05 00, rikssamt. 34 06 50 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1956: I In 44.
Utredningen har under tiden 1 december 1957—30 november 1958 hållit
2 sammanträden med experterna. Den 28 april 1958 avgavs förslag till behörighetsvillkor
för vissa här i riket verksamma utländska läkare, däribland
ett antal ungerska flyktingläkare (stencilerat). Utredningsarbetet beträffande
behörighetsvillkor för övriga i Sverige verksamma utländska läkare
beräknas kunna slutföras i början av år 1959.
27. Karolinska sjukhusets utrustningskommitté (1956: I 50; 1957: I 37;
1958:I 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 mars 1955 för att
handhava de frågor om utrustning av nytillkommande kliniker och institutioner
vid karolinska sjukhuset, som hänskjutas till kommittén för
handläggning:
Aare, S. Th. B., byrådirektör, ordförande;
Birke, G. E., grosshandlare, led. av I kamm.;
Edwall, E. H. A., kamrerare;
Johansson, O. F., intendent;
Olauson, .1. E., intendent.
270
Riksdagsberättelsen år 1959
I 111! 27 Sekreterare:
Jeppsson, J. T., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. växel 34 05 00.
Kungl. Maj :t har den 26 maj 1955 uppdragit åt kommittén att inkomma
med förslag till utrustning av toraxklinikerna.
Den 30 juni 1955 har Kungl. Maj:t utvidgat kommitténs uppdrag till all
omfatta jämväl frågan om inredning och utrustning av karolinska institutets
forskningslaboratorium vid karolinska sjukhusets thoraxkirurgiska
klinik.
Kommittén har vidare den 30 november 1956 fått i uppdrag alt handhava
frågorna om utrustning av den endokrinologiska avdelningen, alkoholkliniken
och centrallaboratorierna vid karolinska sjukhuset samt sjukhusets
administrationslokaler och vissa bostadslägenheter.
Slutligen har Kungl. Maj:t den 10 maj 1957 till kommittén hänskjutit
frågan om inredning och utrustning av den planerade nya institutionen för
teoretisk alkoholforskning vid karolinska medikokirurgiska institutet.
Kommittén har den 13 november 1957 överlämnat förslag till utrustning
av personalbostäder inom sjukhusområdet.
Förslag till utrustning av kliniskt-bakteriologiskt och kliniskt-kemiskt
centrallaboratorium jämte blodgivarcentral har överlämnats den 26 november
1958.
Kommttén har under tiden december 1957-—november 1958 hållit 11 sammanträden,
varjämte kommitténs arbetsutskott sammanträtt 16 gånger.
Arbetet med upphandling av utrustning för thoraxklinikerna och endokrinologiska
avdelningen är i huvudsak slutfört.
Upphandlingen av utrustning för administrationslokaler och personalbostäder
har fortskridit enligt uppgjord plan.
28. Kommissionen för förhandlingar med Malmöhus läns landsting och
Malmö stad rörande frågor som äga samband med den medicinska undervisningens
och forskningens anordnande i Lund och Malmö (1956:1 51;
1957: I 38; 1958: I 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 20 maj och den 17
juni 1955 med uppgift dels att föra förhandlingar med Malmöhus läns landsting
rörande sådana frågor i samband med lasarettets i Lund upplåtande för
medicinsk undervisning, som av departementschefen hänskjutas till kommissionen
för handläggning, och med Malmö stad rörande i propositionen nr
212/1954 förutsatt överenskommelse angående anordnande av undervisning
å Malmö allmänna sjukhus, dels ock att — efter uppdrag av chefen
för ecklesiastikdepartementet eller chefen för inrikesdepartementet_ i öv
rigt
förhandla med landstinget och Malmö stad angående sådana byggnadsfrågor
och andra frågor, som äga samband med den medicinska undervisningens
och forskningens anordnande i Malmö och Lund:
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
271
Ohlsson, L. G., borgmästare, ordförande; I Ju; 28
Brunnberg, H. A., professor;
Wiberg, G. G. F., professor.
Expert:
Glimsledt, E. G., professor.
Sekreterare:
Persson, Allan E., rådman.
Lokal: Rådhuset, Hälsingborg; tel. 205 10.
Genom beslut den 10 maj 1957 har chefen för ecklesiastikdepartementet
uppdragit åt kommissionen att upptaga förhandlingar med Malmö stad angående
ianspråktagande av radioterapiavdelningen vid Malmö allmänna
sjukhus för undervisningsändamål.
Vidare har genom Kungl. Maj :ts beslut den 4 maj och den 16 november
1956, den 31 maj 1957 och den 11 april 1958 uppdragits åt kommissionen
dels att i samband med pågående förhandlingar med landstinget till prövning
upptaga icke blott frågan om en förenkling av nuvarande förfarande
vid beviljande av statsbidrag utan även frågan om en snävare gränsdragning
för det område, till vilket statsbidrag kan ifrågakomma, dels att
upptaga förhandlingar med Malmö stad rörande tillämpningen i visst hänseende
av gällande avtal angående anordnande av medicinsk undervisning
vid Malmö allmänna sjukhus, dels att upptaga förhandlingar med landstinget
angående dess deltagande i kostnaderna för uppförande och drift av
en ny barnpsykiatrisk klinik, dels ock att upptaga förhandlingar med landstinget
och Malmö stad rörande i prop. nr 212/1954 angående reformering
av läkarutbildningen förutsatt överenskommelse om anordnande av undervisning
i klinisk epidemiologi vid epidemisjukhusen i Lund och Malmö.
Kommissionen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 9
sammanträden.
Den 21 februari 1958 har kommissionen anmält resultatet av förhandlingarna
angående landstingets deltagande i kostnaderna för uppförande och
drift av en ny barnpsykiatrisk klinik. Vidare har kommissionen den 18 november
1958 framlagt förslag i anledning av förhandlingar med Malmö
stad rörande tillämpningen i visst hänseende av gällande avtal angående
anordnande av medicinsk undervisning vid Malmö allmänna sjukhus. I övriga
till kommissionens handläggning hänskjutna frågor har förhandlingar
upptagits men ännu ej slutförts.
Kommissionen har slutligen avgivit yttranden dels den 27 januari 1958
över framställning från landstingets hälso- och sjukvårdsstyrelse om statligt
bidrag till anordnande av lågaktivitetslaboratorium vid barnkliniken vid
sjukvårdsinrättningarna i Lund, dels den 12 oktober och 18 november 1958
över framställning den 25 april 1958 av landstingets hälso- och sjukvårdsstyrelse
rörande vissa i framställningen närmare angivna frågor, dels ock
den 18 november 1958 över framställning av direktionen för landstingets
sjukvårdsinrättningar i Lund om statligt bidrag till vissa byggnadsarbeten
vid lasarettet i Lund.
272
Riksdag sberättelsen år 1959
1 In: 29 29. Utredning av frågan om ordnandet av viss högre utbildning av sjuksköterskor
m. m. (1956: I 55; 1957: I 41; 1958: I 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 att såsom
experter biträda medicinalstyrelsen vid fullgörande av styrelsen samma
dag meddelat uppdrag att dels med beaktande av vad föredragande departementschefen
anfört i 1955 års statsverksproposition (XI ht, p. 110) verkställa
översyn av det av 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen
i den 10 november 1949 avlämnat betänkande II (SOU 1951: 33) framlagda
förslaget rörande ordnandet av bl. a. utbildningen av sjuksköterskor med
undervisande av administrativa uppgifter, dels ock i samråd med styrelsen
för statens institut för folkhälsan och styrelsen för barnmorskeläroanstalten
i Göteborg samt med beaktande av vad föredragande departementschefen
anfört i prop. nr 129/1955 (s. 25—26) utreda möjligheterna att
— utan att eftersätta kravet på erforderlig kompetens för innehav av kombinerade
distriktssköterske- och barnmorsketjänster -— förkorta utbildningstiden
för distriktssköterskebarnmorskorna:
von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör;
Höjer, Gerda, ordförande i svensk sjuksköterskeförening, led. av II kamm.;
Janzon, Astrid H. M., föreståndare för statens sjuksköterskeskola i Stockholm;
Lundgren,
Karin M., föreståndare för statens sjuksköterskeskola i Göteborg;
Lundkvist,
Brita S., biträdande första distriktssköterska i Norrbottens län.
Sekreterare:
Hedberg, Ingegärd, förste byråsekreterare.
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. växel 22 67 00.
Utredningen har i augusti 1957 avgivit betänkande med förslag angående
högre utbildning för sjuksköterskor (stencilerat).
Utredningsarbetet i vad det avser utbildningstiden för distriktssköterskebarnmorskorna
vilar tills vidare.
30. Motortåvlingsutredningen (1956: I 56; 1957: I 42; 1958: I 34)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1955 för
att utreda frågan om erforderliga säkerhetsföreskrifter vid motortävlingar
och uppvisningar med motorfordon m. m.:
Hagstrand, E. F., expeditionschef.
Expert:
Lyckeberg, R., överingenjör.
Sekreterare:
Kritz, L.-B., e. o. aktuarie.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00 (utredningsmannen), 20 72 26 (sekreteraren).
Beslut, vari Kungl. Maj :ts bemyndigande lämnats, se 1956: I In 56.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 273
De i utredningsuppdraget ingående frågorna av teknisk natur är för när- £ Jli: 32
varande föremål för överväganden under medverkan av expertis från vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, samtidigt som arbetet med slutförandet av
utredningen i övrigt pågår.
Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under första halvåret 1959.
31. Utrustning skommittén för statens sinnessjukhus (1957: I 48; 1958: 1 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 mars 1956 med
uppdrag att handhava de frågor om utrustning vid statens sinnessjukhus,
som av departementschefen hänskjutas till kommittén för handläggning, i
första hand frågor om utrustning av Gullberna sjukhus:
Andrée, T. E., landstingsman, f. d. riksdagsman, ordförande;
Aare, S. Th. B., byrådirektör;
Ekblad, M., överläkare;
Muller, H. I., arkitekt;
Sjunnesson, N. S., sjukhusintendent;
Wolgast, T., led. av I kamm.
Experter:
Eklund, S., överläkare;
Lindelöf, E., första föreståndarinna;
Lindvall, E., sjukhusintendent.
Sekreterare:
Lindahl, C.-G. W., tjänsteman.
Lokal: Gyllenstiernsgatan 16; tel. 60 08 25, 67 64 51.
Kommittén har fr. o. m. december månad 1957 hållit 6 sammanträden och
dess arbetsutskott 5 sammanträden.
Kommitténs arbete med utrustningen av Gullberna sjukhus beräknas vara
slutfört under första delen av år 1959.
32. Utredning om vidgade befogenheter för direktionerna vid statens sinnessjukhus
(1957: I 49; 1958: I 39)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 juni 1956 för att utreda
frågan om vidgade befogenheter för direktionerna vid statens sinnessjukhus:
Sylwan,
Å. H:son, landssekreterare.
Sekreterare:
Forss, K. J. R., e. o. länsnotarie.
Lokal: Landsstatshuset, Jönköping; tel. 187 00 (ankn. 102 den sakkunnige,
ankn. 138 sekreteraren).
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under första hälften av år
1959.
18 Iiihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt.
Kiksdagnberättelsen
274
Riksdagsberättelsen år 1959
I In: 33 33. Polisverksamhet sutredningen (1957: I 50; 1958: I 40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa utredning rörande lämpliga åtgärder i syfte att effektivisera polisens
verksamhet för bekämpande av brottsligheten in. in. (Se Post- och
Inrikes tidn. den 11 juli 1956):
Dahlman, J. A. G., ordförande i arbetsdomstolen, f. d. justitieråd, ordförande;
Andersson,
E. R., förste polisassistent;
Eliasson, N., kommunalnämndsordförande;
Enhörning, H. A., landsfogde;
Eriksson, G. T., byråchef;
Lundgren, V., advokat;
Liining, N. G. A., polismästare;
Ohlsson, A., förste kriminalassistent;
Persson, K. G., kansliråd;
Pettersson, K. G., metallarbetare, led. av II kamm.;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;
Waesterberg, L. B., landsfiskal;
Östin, J. E., stadsfiskal.
Experter:
Djurberg, L. G. H., byråchef;
Engfeldt, H., t. f. rådman;
Fahlander, N. L., kriminalkommissarie;
Fredriksson, G. B., jur. kand.;
Horn af Rantzien, C. G. W., biträdande polisintendent;
Lassinantti, I. R., förste kriminalassistent, led. av II kamm.;
Lindroth, K. J. H., t. f. bitr. stadsfiskal;
Lithner, K. O., t. f. byråchef (utredningens förutvarande sekreterare, expert
fr. o. m. den 3 januari 1958);
Möller, S. E., sekreterare;
Rengby, S. F. N., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Zeime, C. A., t. f. förste stadsfiskalsassistent (fr. o. in. den 20 januari
1958).
Lokal: Arbetsdomstolen, Stora Nygatan 2 A; tel. 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1957: I In 50.
Kungl. Maj :t har den 25 april 1958 uppdragit åt utredningen att i samband
med behandlingen av tidigare till densamma överlämnade frågor verkställa
utredning angående åtgärder för förbättring av rekryteringen till polisväsendet
m. m. (Se Post- och Inrikes tidn. den 20 maj 1958.)
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet
den 25 april 1958).
Rekryteringen till polisväsendet har under senare år haft att kämpa med vissa
svårigheter. En av orsakerna härtill torde direkt sammanhänga med gällande åldersvillkor
för anställning vid polisväsendet. För att kunna förordnas till polis
-
275
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
aspirant eller med aspirant jämförlig extra polisman fordras enligt 23 g polis- J Jjj
reglementet bl. a. att sökanden uppnått 21 års ålder.
Oavsett vad som kan anses tala för den nuvarande åldersgränsen, är det uppenbart
att den ur andra synpunkter måste medföra menliga verkningar för polisrekryteringen.
Detta sammanhänger framförallt med att ungdomar inom de kategorier,
som skulle kunna reflektera på polismannabanan, vid den nuvarande rekryteringsåldern
redan i stor utsträckning förskaffat sig yrkesutbildning och inriktat
sig på ett visst fack.
De problem, som är förenade med polisrekryteringens inriktning på personer i
vuxen ålder, är emellertid ej något speciellt utmärkande för vårt land. Sålunda
har exempelvis i England ifrågavarande spörsmål sedan länge ägnats särskild
uppmärksamhet och lett till uppkomsten av det s. k. kadettsystemet. Detta innebär
i korthet att ungdomar, vanligtvis i åldern 16—17 år, beredes anställning vid
polisen i syfte att de sedermera skall ägna sig åt polisyrket. Systemet har enligt
inhämtade upplysningar haft gynnsamma återverkningar på polisrekryteringen
och vunnit allt större utbredning. Kadetterna erhåller såväl teoretisk som praktisk
undervisning i frågor som har avseende på polisväsendet och sysselsättes i
övrigt med smärre uppgifter i samband med polistjänsten, dock ej av sådan art
som innebär utövande av polisiära befogenheter. Den som antages till kadett kan
beviljas uppskov med militärtjänstgöringen samt, om han efter kadettidens slut
erhåller anställning som polisman, under vissa förutsättningar helt befrias från
militärtjänst. Polisrekryteringen anses inte uteslutande böra bygga på kadettsystemet
utan en avvägning böra ske med sikte på att omkring hälften av polispersonalen
rekryteras ur kadetternas led samt den andra hälften bland utomstående
personer. Det engelska kadettsystemet har under senare år vunnit efterföljd i
flera stater i Förenta staterna.
Med hänsyn till de ökade krav som det moderna samhället ställer på polistjänsten
och dess utövare är det av största vikt att rekryteringen till polisväsendet
sker på ett sätt som tryggar ett gott urval. Detta motverkas emellertid, såsom
redan framhållits, av den nuvarande relativt höga rekryteringsåldern. Den förberedande
yrkesutbildning, som ingår i enhetsskolans kursplaner och den intensifierade
yrkesrådgivning, som skall äga rum i samband därmed, torde för framtiden
leda till att ungdomarna i ännu större utsträckning än för närvarande kommer
att träffa ett mera målinriktat yrkesval redan på ett tidigt stadium. I betraktande
härav samt rådande rekryteringssvårigheter synes böra övervägas, att
efter mönster av det engelska kadettsystemet öppna möjligheter för ungdomar
med håg och fallenhet för polisyrket att vinna anställning vid polisväsendet såsom
förberedelse för inträde på polismannabanan. Jag förordar därför att en utredning
härom kommer till stånd.
Möjligheterna att bereda ungdomar utbildningstjänstgöring inom polisväsendet
måste naturligen påverkas av tillgången på lämpliga arbetsuppgifter. Därest eleverna
enbart skulle sysselsättas med göromål, som hänför sig till polisväsendet,
torde här avsedd tjänstgöring endast kunna komma i fråga vid de största poliskårerna
och statspolisavdelningarna samt även vid dessa i förhållandevis begränsad
omfattning. Det synes därför böra övervägas, huruvida eleverna lämpligen
under viss tid kan tjänstgöra inom andra verksamhetsgrenar. Med hänsyn till
polisväsendets kommunala organisation torde det härvid ligga närmast till hands
att tjänstgöringen förliigges till kommunala myndigheter, i främsta rummet sådana,
varmed polisen upprätthåller fortlöpande kontakt i tjänsteangelägenheter.
Emellertid synes även böra undersökas huruvida praktiktjänstgöring kan anordnas
vid statliga institutioner liksom också inom vissa fack på den privata arbetsmarknaden,
t. ex. vid bilverkstäder.
Praktikåren skulle eventuellt även kunna förbindas med utbildning av den
276
Riksdagsbcrättelsen år 1959
I I»»- art, som ombesörjes av olika skolor för yrkesutbildning. Utredningen torde där1,
1 * ''*■'' för i samråd med vederbörande myndigheter på yrkesutbildningens område undersöka,
huruvida det kan befinnas lämpligt och ändamålsenligt att inom denna
gren av skolväsendet anordna antingen en sammanhängande studiegång för poliselever
eller särskilda kurser i sådana ämnen som är av betydelse för polistjänsten
och som eleverna fick genomgå i mån av tid och möjlighet därtill. En kombination
av praktiktjänstgöring på skilda områden med studier och annan utbildning
genom yrkesskolorna enligt vad nu skisserats skulle uppenbarligen utgöra
en värdefull tillgång för den som ämnade ägna sig åt polisyrket och dessutom
kunna bidraga till att eliminera de risker för ensidighet i utbildningen och brist
på mera allmän erfarenhet som ett rekryteringssystem av den hår berörda typen
skulle innebära.
Vid utredningen torde alltså böra undersökas i vilken utsträckning och på vad
sätt eleverna bör meddelas teoretisk och praktisk undervisning under utbildningstjänstgöringen
ävensom lniurvida möjlighet kan föreligga att låta undervisningen
avse inhämtande av kunskaper motsvarande vad som ingår i kursplanen
för polisskolans konstapelsklass. Härigenom skulle den fördelen kunna vinnas att
eleverna vore färdigutbildade, när de uppnådde föreskriven ålder för erhållande
av polismannaförordnande. I övrigt torde uppmärksammas olika spörsmål av teknisk,
organisatorisk och ekonomisk art, som påkallar beaktande i samband med
de ifrågasatta ändringarna i rekryteringsförfarandet, exempelvis frågan om möjligheterna
att samordna utbildningen med värnpliktstjänstgöringen. Jag förutsätter
härvid att polisrekrytering från en elevkår enligt vad nu ifrågasatts endast
blir en av vägarna till polisyrket och att liksom i England den nuvarande ordningen
bibehålies vid sidan därav. Utredningen bör emellertid vara oförhindrad
att i anslutning härtill pröva om den f. n. stadgade minimiåldern för anställning
som polisman bör sänkas. Utredningen har vidare att överväga huruvida
de lösningar, som kommer att förordas, bör regleras genom bindande föreskrifter
eller till en början försöksvis prövas på grundval av anvisningar eller rekommendationer.
Trots åtgärder för att förbättra polisrekryteringen består alltjämt vissa brister
särskilt då det gäller samordningen av åtgärderna. I samband med den förut berörda
frågan om rekrytering bland yngre åldersgrupper torde utredningen därför
även böra ingå på olika spörsmål rörande polisrekryteringen i allmänhet. Härvid
torde bl. a., med beaktande av hittills vunna erfarenheter, en översyn böra
ske av det förfarande beträffande rekryteringen i mindre polisdistrikt, som införts
i enlighet med prop. nr 155/1955. En fråga av väsentlig betydelse i detta
sammanhang gäller på vad sätt rekryteringspersonalen bör meddelas erforderlig
grundläggande utbildning, innan vederbörande förordnas att fullgöra polistjänst
på egen hand. Vidare torde övervägas olika möjligheter för samordning av polisrekryteringen,
bl. a. genom en mera planmässig upplysningsverksamhet samt
genom upprätthållandet av fortlöpande kontakt med olika centrala instanser, vilkas
medverkan i ett eller annat avseende kan vara påkallad. I samband härmed
torde böra uppmärksammas hur en utjämning skulle kunna ske vid underskott
på rekryteringspersonal inom visst område. Härjämte torde undersökas i vad
mån polisrekryteringen skulle kunna bedrivas i närmare .samarbete med folkhögskolorna
genom att — efter mönster av vad som gäller beträffande utbildningen
av aspiranter på sjukskötersketjänst — undervisningen i vissa kurser avpassades
med speciell inriktning på ämnen av intresse för personer, som ämnade ägna sig
åt polisyrket.
Utöver vad nu sagts torde det finnas anledning att uppmärksamma åtskilliga
spörsmål av detaljkaraktär. Utredningen torde i övrigt böra vara oförhindrad at1
ingå på behandling av och framlägga förslag i frågor som utredningen finner
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 277
vara av betydelse för främjande av polisrekryteringen såväl på kortare som på [ Ju; 35
längre sikt.
Utredningen av här berörda frågor synes lämpligen böra uppdragas åt de sakkunniga,
som min företrädare i ämbetet jämlikt bemyndigande den 29 juni 1956
tillkallat för utredning om lämpliga åtgärder i syfte att effektivisera polisens
verksamhet för bekämpande av brottsligheten m. m. (polisverksamhetsutredningen).
Utredningen torde få bedrivas så skyndsamt som är möjligt utan att redovisningen
av särskilt angelägna delar av det tidigare lämnade utredningsuppdraget
eftersättes.
Vid utredningsuppdragets fullgörande bör samråd ske med 1957 års polisutredning.
I samband med utvidgningen av polisverksamhetsutredningens uppdrag torde
till utredningen böra knytas ytterligare en sakkunnig samt erforderlig expertis.
Vidare har Kungl. Maj :t den 28 juli 1958 uppdragit åt utredningen att
verkställa översyn av Kungl. Maj :ts cirkulär den 7 december 1945 angående
bruket av skjutvapen i polistjänsten och i samband därmed jämväl överse
i gällande polisutrustningsreglemente intagna bestämmelser rörande beväpning
för polismän.
Utredningen har i oktober 1958 avgivit betänkande angående socialpolis
och kvinnlig polis (SOU 1958:34).
Under tiden december 1957—november 1958 har utredningen hållit 7 sammanträden
in pleno, varjämte arbetsutskotten hållit ett flertal sammanträden.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1959.
34. Utredningen om identitetsbrickor för barn
(1957: I 53; 1958: I 43)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 oktober 1956 för att
med beaktande av vad allmänna beredningsutskottet anfört i sitt utlåtande
nr 6/1956 verkställa utredning om obligatorisk anskaffning av identitetsbrickor
åt alla barn födda efter år 1955 och om lämpliga former för förvaring
av brickorna i fråga.
Johansson, Karin E., fil. dr.
Expert:
Rosengren, O. A., landssekreterare.
Sekreterare:
Bohman, Ingrid M., sekreterare i civilförsvarsstyrelsens kvinnoutskott.
Lokal: Civilförsvarsstyrelsen; tel. växel 23 23 30.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första hälften av år 1959.
35. Utredning om den framtida verksamheten vid Norrbackainstitutet
(1958:I 45)
Tillkallade den 28 januari 1957 enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den
29 juni 1956 för att utreda frågan om förläggande till Norrbackainstitutet
278
Riksdagsberuttelsen år 1959
I In: 35 av viss medicinsk rehabiliteringsverksamhet in. in. (sc Post- och Inrikes
tidn. den 6 september 1956):
Montell, J. E. O., överdirektör, ordförande;
Andersson, Nils S. E., docent;
Butler, P., överläkare;
Nilsson, Kurt A., kamrer;
Parenius, M. P., byråchef.
Expert:
Bergh, E. A., byråchef.
Sekreterare:
Lingren, G. Waste, byrådirektör.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. växel 54 05 20.
Direktiven för utredningen, se 1958: 1 In 45.
Utredningen har under tiden 1 december 1957—30 november 1958 hållit
5 sammanträden. Dessutom bar utredningen besökt vanföreanstalter, sjukhus
och andra rehabiliteringsinstitutioner inom landet och i Danmark.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1959.
36. Utredning om program för det fortsatta byggandet av
befolkningsskyddsrnm (1958: I 46)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 februari 1957 för att
efter erforderlig utredning framlägga förslag till program för det fortsatta
byggandet av befolkningsskyddsrnm (se Post- och Inrikes tidn. den 27
februari 1957):
Tånneryd, S. A. S., överingenjör.
Experter:
Gyllö, S. A., major;
Hollander, H. Å. V., byråchef;
Palm, T., byrådirektör;
Palmi, S. E. V., byrådirektör;
Salomon, O., civilförsvarsdirektör;
Nordlund, S. F., rättsavdelningschef (fr. o. in. den 15 september 1958).
Sekreterare:
Nordlund, S. F., rättsavdelningschef (t. o. in. den 14 september 1958);
Hallström, N.-E., kapten (fr. o. in. den 15 september 1958.)
Lokal: Civilförsvarsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 23 23 30.
Direktiven för utredningen, se 1958: I In 46.
Utredningen har under tiden november 1957—november 1958 hållit 26
sammanträden varav några i samband med inspektionsresor till städer som
omfattas av programmet för skyddsrumsbyggande. Huvudparten av sammanträdena
har ägnats åt genomgång av skisser till fortsatt byggande av
befolkningsskyddsrum i de härför aktuella städerna, vilka skisser utarbetats
som underlag för beräkning av de totala kostnaderna för sådana skyddsrum.
Utredningen beräknas bliva slutförd under 1959.
279
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
37. Mentalsjukvårdens statsbidragsutredning (1958: I 47) I III! 38
I illkallade den 20 september 1957 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
6 juni 1957 för att utreda frågan om de ekonomiska villkoren för överförande
av huvudmannaskapet för sinnessjukvården till landstingen och städerna
utanför landsting samt för driften av denna vårdgren genom dessa
huvudmän ävensom därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 17 juli 1957):
Olsson, S. O. B., generaldirektör, ordförande;
Björkquist, E. G. A., överdirektör;
Dahlgren, I., förbundsdirektör;
Humble, S., direktör;
Ringström, K. G., byråchef;
Stiernstedt, L. J. V., godsägare, led. av II kamm.;
Sunne, J. A., folkskollärare, led. av I kamm.;
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Söderberg, S. T. R., f. d. ombudsman, led. av I kamm.;
Söderqvist, B. O. A., t. f. byråchef.
Sekreterare:
Brolinson, J. E. A., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Esseen, J. Å. B., biträdande kamrerare (fr. o. in. den 16 januari 1958).
Lokal: Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande, Sturegatan
22; tel. 63 46 22 (bitr. sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1958: I In 47.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 6
sammanträden, varjämte ett arbetsutskott inom utredningen sammanträtt
6 gånger.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1959.
38. Götaälvskommittén (1958: I 48)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni 1957 för att
verkställa utredning av vissa genom rasriskerna i Götaälvdalen aktualiserade
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1957):
Lemne, M. H., landshövding, ordförande;
Andersson, T. A., kommunalkamrerare;
Boden, S. J., ingenjör;
Eriksson, G. L„ t. f. expeditionschef;
Hansson, G. H., civilingenjör, led. av I kamm.;
Larsson, A. P., kommunalkamrerare;
Lidgren, K. F., byrådirektör;
Nilsson, K. V. T., teknisk direktör;
Trued, S. T., direktör.
280
Riksdagsberättelsen år 1959
I In: 38 Experter:
Järnefors, B., stalsgeolog;
Lindskog, K. G., avdelningschef.
Sekreterare:
Paulsson, Å. M., länsassessor.
Lokal: Länsstyrelsen, Vänersborg; tel. 138 10.
Direktiven för kommittén, se 1958: I In 48.
Kommittén har under tiden 1 december 1957—30 november 1958 hållit
5 sammanträden.
Kommittén är för sitt arbete beroende av geologisk-geotekniska undersökningar
i Götaälvdalen. Dessa beräknas vara slutförda först under år 1961.
Kommittéarbetet beräknas därför fortgå även under år 1959.
39. Sakkunniga för Sverige i nordiska kommittén för utredning av frågan
om gemensam nordisk arbetsmarknad för läkare och tandläkare
(1958:I 50)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 att för
Sverige deltaga i en internordisk kommitté för att utreda frågan om gemensam
nordisk arbetsmarknad för läkare och tandläkare:
Persson, C. J. G., statssekreterare, ordförande;
Frostner, I., medicinalråd (fr. o. m. den 21 jan. 1958);
Rahm, A. H. B., byråchef (t. o. m. den 20 jan. 1958).
Experter:
Gröndal, H. O. F., lönesekreterare i Svenska landstingsförbundet;
Husmark, J. E., med. lic., verkställande direktör i Sveriges läkarförbund:
Rahm, A. H. B., byråchef (fr. o. in. den 21 jan. 1958);
Rexed, B. A., professor.
Sekreterare:
Tengwall, J. O., t. f. byrådirektör.
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. 22 67 00.
Under tiden 1 december 1957—30 november 1958 har den internordiska
kommittén hållit 2 sammanträden, varjämte de sakkunniga för Sverige sammanträtt
3 gånger.
Utredningsarbetet beräknas såvitt angår läkare kunna slutföras under år
1959.
40. 1957 års folktandvårdssakkunniga (1958: I 50)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
utreda vissa frågor rörande folktandvårdens organisation (se Post- och
Inrikes tidn. den 25 juli 1957):
Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;
Fritzdorf, K.-B., sekreterare;
Maunsbach, A. B., medicinalråd;
Osvald, O. K., tandvårdsinspektör.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 281
Sekreterare:
Tengwall, J. O., t. f. byrådirektör (t. o. in. den 21 februari 1958);
Linde, A. T., assessor (fr. o. in. den 22 februari 1958).
Lokal: Medicinalstyrelsen, Drottninggatan 108; tel. 22 67 00.
Direktiven för utredningen, se 1958: I In 50.
Utredningen har under tiden 1 december 1957—30 november 1958 hållit
8 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1959.
41. 1957 års epileptikerutredning (1958:1 51)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställda utredning om Margarethahemmets framtida ställning inom epileptikervården
och inrättande av en epileptikeranstalt i Norrland samt härav
föranledda frågor rörande vårdbehovet för epileptiker och dess tillgodoseende
ävensom därmed sammanhängande spörsmål:
Öhman, G. B., överdirektör.
Expert:
Arnéus, O. M. T., överinspektör.
Sekreterare:
Vrethammar, K. H., t. f. byråchef.
Lokal: Kungl. Överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 135; tel.
67 93 00.
Utredningen har under tiden 1 december 1957—30 november 1958 hållit
10 sammanträden. Vid besök å epileptikeranstalterna Margarethahemmet,
Stora Sköndal och Vilhelmsro har överläggningar hållits med dessa anstalters
styrelser. Utredningen har ombesörjt en sammanställning av undersökningar
rörande sambandet mellan skallskador och epilepsi.
För en bedömning av vårdbehovet erforderliga uppgifter av olika slag har
införskaffats. Lämpliga yrkesutbildningslinjer diskuteras. Under våren 1959
beräknar utredningen få till stånd överläggningar med vederbörliga kommunala
och statliga myndigheter om en eventuell anstalt i Norrland. På
utgången av dessa överläggningar beror delvis Margarethahemmets framtida
ställning.
42. Utredning rörande befolkningsregistrering vid utrymning m. in.
(1958:I 52)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
utreda frågan om befolkningsregistrering i samband med utrymning och
andra av krig föranledda befolkningsomflyttningar samt därmed sammanhängande
spörsmål:
von Otter, S. F., kammarrättsassessor.
Experter:
Ahlqvist, G. V., förste inspektör;
Walldén, T. Cli. H., överkontrollör.
282
Riksdagsberättelsen år 1959
I In: 42 Sekreterare:
Trotzig, C. F. J., t. f. byrådirektör.
Lokal: Civilförsvarsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 23 23 30, rikssamt.
växel 20 92 31.
Utredningsmannen har under tiden december 1957—november 1958 hållit
1 sammanträde med experterna. I övrigt har inom utredningens gjorts
vissa förberedande undersökningar i avvaktan på statsmakternas ställningstagande
i frågan rörande civilförsvarets framtida organisation.
43. Utredningen rörande meritvärdet av tjänstgöring som lasarettsläkare vid
odelat lasarett m. in. vid sökning av vissa läkartjänster m. m. (1958: I 54)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 juli 1957 för att
klarlägga och mot varandra väga de faktorer, som inverkar på värdet i merithänseende
av tjänstgöring såsom lasarettsläkare å odelat lasarett eller
vid avdelning för allsidig sjukvård å lasarett vid sökning av tjänster såsom
lasarettsläkare vid kirurgiska avdelningar å lasarett, med rätt att upptaga
jämväl de övriga meritvärderingsfrågor, som funnits oundgängligen
böra prövas i samband med nyssnämnda spörsmål.
Samuelsson, G. Y., generaldirektör.
Sakkunniga:
Anderson, K. E. H., kanslidirektör;
Bager, E. B. E., f. d. lasarettsläkare;
Liedberg, N. K. B., lasarettsläkare;
Lindgren, S., lasarettsläkare;
Restad, E. H., landstingsdirektör;
von Zweigbergk, J. O., medicinalråd.
Sekreterare:
Dahlström, L. E., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Kungl. Försäkringsrådet, Nybrogatan 57; tel. 60 91 17.
Utredningen har under tiden 16 november 1957—november 1958 hållit 1
sammanträde. Kontakter har även tagits med representanter för Karolinska
institutets docentförening, Sveriges yngre läkares förening och Svensk
kirurgisk förening.
Efter remiss har utredningen avgivit utlåtande i ärende angående förslag
till återbesättande av lasarettsläkartjänst vid kirurgiska avdelningen å
lasarettet i Lidköping.
Utredningsarbetet, som sedan hösten 1958 fått stå tillbaka för andra arbetsuppgifter,
beräknas kunna slutföras i början av år 1959.
44. Giftstadgeutredningen (1958: I 55)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 september 1957 för
att verkställa översyn av lagstiftningen angående gifter (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 oktober 1957):
Lönngren, D. R., apotekare.
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
283
Sekreterare: 1 In» 45
Gunnarsson, N. G. A., e. kanslisekreterare.
Lokal: Farmaceutiska institutet, Kungstensgatan 49; tel. växel 34 90 20
(utredningsmannen) och Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958: I In 55.
Utredningen har bearbetat det omfattande material rörande giftlagstiftningen,
som föreligger i gjorda framställningar om ändringar av gällande
giftstadga från tidpunkten för dess tillkomst 1943. Vissa specialutredningar,
hl. a. angående apotekens försäljning av första klassens gifter, har utförts.
Utredningen har vidare avgivit utlåtande rörande föreslagna ändringar i
narkotikakungörelsen.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under senare hälften av
år 1959.
45. 1957 års polisutredning (1958: I 56)
Tillkallade den 29 november 1957 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
25 oktober 1957 för att verkställa utredning av frågan om huvudmannaskapet
för polisväsendet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december 1957):
Hedlund, G., jur. dr, generaldirektör, led. av II kamm., ordförande;
Dahlman, S.-O., direktör i svenska stadsförbundet;
Höfde, H. A., polismästare;
Larsson, S., direktör i svenska landskommunernas förbund (t. o. in. den 8
januari 1958);
Lindström, E. G. J., landsfogde;
Oredsson, S. M., budgetsekreterare;
Pettersson, A. G., skyddskonsulent, led. av I kamm.;
Rundberg, J., förste poliskonstapel, förbundsordförande;
Rylander, A. O. E., borgmästare, led. av II kamm.;
Svensson, S. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Tengroth, K.-E., direktör i svenska landskommunernas förbund (fr. o. in.
den 9 januari 1958);
Åkesson, N. O., landssekreterare, tillika sekreterare.
Expert:
Djurberg, L. G. H., byråchef (fr. o. in. den 13 februari 1958).
Biträdande sekreterare:
Terrvik, L. G. F., e. o. landsfogdeassistent (fr. o. in. den 15 september 1958).
Lokal: Rosenbad 2V; tel. 11 80 38 (sekr.) och 21 67 42 (bitr. sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1958: I In 56.
Utredningen har under tiden januari—november 1958 hållit 10 sammanträden,
därvid bl. a. förekommit överläggningar med ett flertal representanter
för polis- och åklagarväsendet.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1959.
284
Riksdagsberättelsen år 1959
I In. 4<> 40 utredningen av frågan om skgdd mot skador av radioaktiv strålning vid
atomenergianläggningar, m. in.
Tillkallad enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 13 december 1957 för
att utreda frågan om åtgärder för att skydda allmänheten mot skador av
radioaktiv strålning i samband med allvarligare driftsstörningar vid atomenergianläggningar,
in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 januari 1958.»:
Samuelsson, G. Y„ generaldirektör.
Experter:
Carlbom, L., fil. lic.;
Elowson, A. E„ hovrättsassessor;
Hedgran, G. A., docent;
Magnusson, T. K. A., avdelningschef vid Försvarets forskningsanstalt.
Sekreterare:
Lidbom, C. G., hovrättsfiskal.
Lokal: Kungl. Försäkringsrådet, Nybrogatan 57; tel. 61 80 92.
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
13 december 1957):
F. n. pågår på skilda håll ett intensivt arbete för att möjliggöra atomenergins
fredliga utnyttjande i vårt land. Redan nu är sålunda en mindre atomreaktor för
forskningsändamål tagen i bruk, en reaktor för materialprovning är under uppförande
och förberedelserna för anläggande av två atomvärmeverk är långt framskridna.
Denna utveckling står helt i överensstämmelse med de riktlinjer för atomenergiverksamheten
som uppdrogs i propositionen nr 176 till 1956 års riksdag. Enligt
propositionen kunde man räkna med att i vårt land under den närmaste 10-årsperioden
kunde komma att uppföras — förutom experimentreaktorer — fem å sex
atomdrivna värmeverk samt två å tre stora atomkraftverk. I propositionen förordades,
att en delegation för atomenergifrågor skulle inrättas med uppgift bl. a. att
ingående följa utvecklingen och vara rådgivande organ på atomenergiområdet. Delegationen
skulle sålunda bl. a. ha att avge yttrande över ansökningar om tillstånd
att uppföra och driva atomreaktorer och därvid även ägna uppmärksamhet åt säkerhetsproblemen
i samband med reaktordrift.
Delegationen inrättades 1956 och har sedan bildat en särskild kommitté, reaklorförläggningskommittén,
som främst skall ägna sig åt frågor angående atomenergianläggningarnas
konstruktion och förläggning ur säkerhetssynpunkt. Under
1957 har delegationen utsetts att utöva tillsyn å efterlevnaden av atomenergilagen
och med stöd därav meddelade villkor.
De för atomreaktorerna speciella säkerhetsfrågorna sammanhänger med risken
för att under reaktordriften bildade radioaktiva substanser sprides utanför anläggningen
i sådan omfattning, att skador kan uppstå av den från nämnda substanser
utgående strålningen. Dylik utspridning skulle kunna inträffa om kontrollen över
reaktorn förlorades i samband med en olyckshändelse. Radioaktiva ämnen skulle
då kunna frigöras i form av gas eller luftburna partiklar och föras med vinden
över stora områden, alltunder det de radioaktiva ämnena successivt avsattes på
marken. En motsvarande situation skulle också kunna uppkomma genom brand,
explosion o. dyl. i en anläggning för bearbetning av atombränsle. Den för människor
inom berörda områden skadliga strålningen kan utgöras dels av yttre strålning
från själva det radioaktiva molhet och från den aktiva markbeläggningen,
dels av inre strålning från gas eller partiklar i luften, som inandas eller ned
-
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
285
sväljes och från aktivitet, som införts i kroppen vid förtäring av vatten samt j |]|
vegetabiliska och animaliska produkter från det belagda området.
De villkor som blivit och avses bli förknippade med tillstånd att driva atomenergianläggning
innebär att sådana säkerhetsåtgärder måste vara vidtagna, innan
anläggningen tas i bruk, att alla förutsebara risker för katastrofer av nyss angivna
slag elimineras. Särskilt med hänsyn till att erfarenheterna på ifrågavarande område
ännu är jämförelsevis begränsade torde man dock inte kunna helt utesluta
möjligheten av en olyckshändelse med nämnda följdverkningar. Utomlands har
sådana händelser inträffat t. ex. 1952 vid Chalk River i Kanada och den 10 oktober
1957 i Windscale i Storbritannien.
För egen del är jag av den uppfattningen att en utredning nu bör komma till
stånd rörande de åtgärder som kan behöva vidtagas för att skydda allmänheten
mot hälsorisker en utspridning av radioaktiva ämnen över någon del av vårt land
skulle kunna medföra, vare sig utspridningen förorsakats av en olyckshändelse vid
atomenergianläggning inom eller utom landet eller av annan anledning.
Bland åtgärder som i detta syfte kan komma ifråga må särskilt nämnas alarmering
av befolkningen inom områden som belagts eller väntas bli belagda med radioaktivt
stoft och vidare temporärt förbud att nyttja vissa vattentäkter, mjölk samt
andra animaliska och vegetabiliska födoämnen från sådant område. Vid svårare
fall kan det även bli nödvändigt att beordra utrymning och avspärrning av vissa
områden.
För att bestämma i vad mån åtgärder av nämnda slag behöver tillgripas, måste
mätning av radioaktiviteten hos olika objekt äga rum. Inträffar en olyckshändelse
av här avsett slag vid atomenergianläggning inom landet, kan det vara nödvändigt
att dylika mätningar omedelbart företas inom ett relativt stort område kring anläggningen.
Bland objekten för mätningarna må nämnas luften, marken, sjöar och
vattendrag, vattentäkter, mjölk, kreatur och fisk.
Av utredningen bör framgå vilka myndigheter och andra organ som bör svara
för eller eljest vara skyldiga att medverka till att erforderliga åtgärder vidtas.
Länsstyrelsen torde här liksom eljest när det gäller allmän ordning och säkerhet
höra inta en ledande ställning. Bland lokala organ som kan behöva ingripa märkes
vederbörande polismyndighet, hälsovårdsmyndighet och brandkår. Under utredningen
bör undersökas huruvida det kan vara lämpligt att för en del av ifrågavarande
uppgifter anlita de enheter och materiella resurser, som inom det militära
försvaret och civilförsvaret är avsedda för motsvarande uppgifter vid fall av radioaktiv
beläggning inom landet, framkallad av fientlig verksamhet. Bland centrala
myndigheter, vilkas verksamhetsområden torde bli berörda av utredningen, må
särskilt nämnas tillsynsmyndigheten enligt atomenergilagen, strålskyddsmyndigheten,
medicinalstyrelsen, veterinärstyrelsen och fiskeristyrelsen. Kontinuerliga radioaktivitetsmätningar
utföres f. n. på ett antal orter spridda över landet under
ledning av radiofysiska institutionen vid karolinska sjukhuset och försvarets forskningsanstalt.
Genom utredningen bör klarläggas lämplig ansvarsfördelning mellan
skilda myndigheter och vad som i fråga om samordning av olika åtgärder erfordras
för att möjliggöra ett snabbt handlande i en kritisk situation.
Åtskilliga lagstiftningsfrågor synes kräva beaktande under utredningen. Lagstiftning
torde sålunda i första hand bli nödvändig för att utrusta myndigheterna med
sådana befogenheter att de vid behov kan beordra förutnämnda åtgärder av allmän
räckvidd. Särskilda bestämmelser torde också erfordras rörande skyldighet
för myndigheter och enskilda att i olika hänseenden medverka till att lindra
skadeverkningarna av händelser, varom här är fråga.
Avsikten iir inte att utredningen skall behandla de problem vilka sammanhänger
med bortskaffandet av de radioaktiva avfallsprodukter som bildas i samband med
utvinning av atomenergi. Ej heller är det meningen att utredningen skall omfatta
286
Riksdagsberättelsen år 1959
I III" 46 frå§or 0111 ersättning åt den som lidit skada i följd av atomenergiverksamhet i vidare
mån än då fråga är om ianspråktagande av egendom eller arbetskraft.
Utredningen bör anförtros åt en härför särskilt tillkallad sakkunnig, som bör
samråda med berörda myndigheter. Rörande frågan om utnyttjande av det militära
försvarets och civilförsvarets resurser för ifrågavarande ändamål bör samråd
äga rum —■ förutom med försvarsstaben och cilvilförsvarsstyrelsen — med 1953
års civilförvarsutredning. Utredningen bör bedrivas med största skyndsamhet och
utmynna i förslag till erforderlig lagstiftning och andra åtgärder.
Utredningsarbetet, som påbörjats i mars 1958, beräknas vara slutfört i
början av år 1959.
47. SBL-utredningen
Tillkallade den 4 mars 1958 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17
januari samma år för att verkställa utredning rörande organisationen av
den vid statens bakteriologiska laboratorium bedrivna preparattillverkningen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 januari 1958):
Eriksson, G. L., t.f. expeditionschef, ordförande;
Fitger, N. F. P., fil. dr;
Karlén, G. H., byråchef;
Olin, G. C. O., professor;
Wilhelmson, J. F., fältveterinär.
Experter:
Isaksson, D., direktör;
Lundbäck, B. H., avdelningsföreståndare.
Sekreterare:
Lindmark, A. L. G., t.f. byråchef;
Lindström, A. H. I., byrådirektör.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (anltn. 1714),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
17 januari 1958):
Till grund för utredningens överväganden rörande organisationen för preparattillverkningen
vid SBL bör läggas en analys rörande omfattningen av och kostnaderna
för den nuvarande tillverkningen. Härvid bör såvitt möjligt framställningskostnaderna
för de enskilda preparaten framräknas. Därjämte bör övervägas,
huruvida framställningen av visst eller vissa preparat med större fördel kan och
bör ske utanför laboratoriet. Vidare bör undersökas, om viss tillverkning helt
kan nedläggas och behovet i stället täckas genom import. På motsvarande sätt bör
klarläggas, om produktionen av preparat, som nu framställes både vid SBL och
veterinärmedicinska anstalten, lämpligen bör koncentreras till endera institution
nen. För sådana preparat, som befinnes böra framställas vid SBL, bör vidare möjligheterna
att genom export få till stånd en mera lönsam tillverkning åtminstone
preliminärt undersökas. Vid här angivna överväganden bör givetvis icke endast
ekonomiska synpunkter tillmätas betydelse utan även exempelvis beredskapssynpunkterna
beaktas.
Sedan omfattningen av den preparattillverkning som i fortsättningen bör vara
287
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
förlagd till SBI, bestämts, bör i samarbete med laboratoriets befattningshavare l
en systematisk genomgång företagas av tillverkningsprocessen i syfte att rationa- 1 AU*
lisera verksamheten och få till stånd en ekonomisk och effektiv drift. En mera
långsiktig plan för övergången till en rationaliserad drift bör upprättas och förslag
för dess genomförande utarbetas.
Med utgångspunkt från det sålunda frambragta materialet bör vid utredningen
övervägas, hur preparattillverkningen bör vara organiserad för att giva bästa möjliga
utbyte och samtidigt smidigt kunna anpassas till övrig- verksamhet vid laboratoriet.
Härvid kan övervägas att antingen såsom föreslagits av den tidigare utredningen
sammanföra all tillverkning, som lämnat försöksstadiet och nått en
viss grad av stabilisering, till en särskild tillverkningsavdelning eller bibehålla
den nuvarande ordningen för framställning av bakteriologiska och virologiska
preparat. Under alla förhållanden bör eftersträvas en sådan organisation för preparattillverkningen,
att de med denna förenade kostnaderna kan bokföringsmässigt
särhållas från kostnaderna för laboratoriets verksamhet i övrigt.
Särskild uppmärksamhet bör i detta sammanhang ägnas frågan om forskningens
ställning till preparattillverkningen och hur sådant utvecklingsarbete, som kan
anses nödvändigt för tillverkningen, skall organiseras.
Sedan huvuddragen i den framtida organisationen klarlagts, bör en plan_jäm
väl
innefattande en angelägenhetsgradering _ upprättas över behovet av personal,
apparatur och lokaler såväl för produktionen som för utrednings- och forskningsuppgifter
i anslutning till preparattillverkningen. Behovet av särskild personal
för rationaliseringsarbetet bör härvid utredas. Vad angår ledningen av preparatt
i 11 ve i kningen vill jag framhålla angelägenheten av att denna fråga ägnas speciellt
intresse.
I samband med bedömningen av lokalbehovet för preparattillverkningen torde
det bli erforderligt att göra en allmän översyn över den nuvarande lokaldispositionen
vid laboratoriet, varvid laboratoriets totala lokalbehov på längre sikt även
för andra verksamhetsgrenar än preparattillverkning bör upptagas till behandling.
Vid utredningen rörande behovet av lokaler för tillverkningen och dessas förläggning
bör möjligheterna att i krig upprätthålla produktionen i görligaste mån
beaktas. Härvid bör uppmärksammas vad i propositionen nr 128/1954 anförts i
fråga om möjligheterna att förlägga viss del av tillverkningen till bergrum. Vidare
bör övervägas, om delar av preparattillverkningen kan förläggas till annan mera
skyddad plats utanför laboratoriets område. För de om- och tillbyggnader av
laboratoriets lokaler, som må visa sig erforderliga, bör preliminära ritningsförslag
och kostnadsberäkningar framläggas.
I yttrande över laboratoriestyrelsens anslagsframställning budgetåret 1958/59
bär statens sakrevision föreslagit, att Kungl. Maj:t måtte låta utreda å ena sidan
fragan, hur SBL och andra liknande institutioner skall kunna ges vidare möjligheter
att själva inom rimliga gränser lämpa sin verksamhet efter utvecklingen
for att bäst kunna fylla sina uppgifter, och å andra sidan spörsmålet, hur deras
budgetmässiga ställning bör utformas för att ge dem möjlighet till nyss angivna
målsättning utan att bryta mot budgetreglerna.
De av sakrevisionen berörda frågorna torde för bakteriologiska laboratoriets
del upptagas till behandling i samband med den av mig föreslagna utredningen.
Härvid bör i första hand undersökas förutsättningarna för att ge laboratoriets
styrelse sådant inflytande över inkomst- och utgiftsmedlen vid laboratoriet, att
det kommer att ligga i laboratoriets eget intresse att genomföra rationaliseringar
och besparingar i sin verksamhet och göra denna så ekonomiskt lönande som
möjligt. I fråga om den budgetmässiga ställning labratoriet bör erhålla för att
detta syfte skall kunna nås bör vid utredningen samråd ske med riksräkenskaosverket.
1
288
Riksdag sberättelsen år 1959
I In* 47 Utredningen har under tiden mars—november 1958 hållit 8 sammanträden.
Vidare har överläggningar ägt rum inom olika expertgrupper.
Av grundläggande betydelse för utredningens överväganden är, såsom
även framhållits i direktiven, att få klarhet rörande de nuvarande kostnaderna
för tillverkningen av de enskilda preparaten. Då en för sistnämnda
ändamål lämpad kostnadsbokföring saknas inom laboratoriet, har utredningens
sekretariat med biträde av viss personal inom laboratoriet hittills
huvudsakligen måst ägna sig åt en kartläggning av kostnadssidan. Först
sedan arbetet härmed slutförts, vilket beräknas kunna ske till årsskiftet,
är det möjligt för utredningen att bl. a. ta ställning till principfrågan om
preparattillverkningens ordnande m. m.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under sommaren 1959.
48. Utredning för vård och undervisning av barn och ungdom med cerebral
pares (1958 års cp-utredning)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 maj 1958 att såsom
experter biträda medicinalstyrelsen vid fullgörande av styrelsens den 17 juni
1955 meddelade uppdrag att företaga viss utredning rörande organisationen
för vård av normalbegåvade spastiska barn i anslutning till vad statsutskottet
därom anfört i sitt utlåtande nr 139/1955:
Herlitz, C. W., professor, skolöverläkare;
Severin, E. A., professor;
Vahlquist, B. C., professor.
Sekreterare:
Elzvik, S. E. G., förste byråsekreterare.
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. 22 67 00.
Utredningen har under tiden augusti—november 1958 hållit 3 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1959.
49. 1958 års utredning angående arbetsförhållandena vid polisväsendet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 april 1958 för utredning
rörande arbetsförhållanden och arbetsvillkor inom polisorganisationen
jämte därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
den 21 maj 1958):
Wagnsson, R., landshövding, ordförande;
Ekelund, B. D., civilingenjör;
Vestlund, A. G., folkhögskoleinspektör.
Sekreterare:
Moberg, C. O. Å., bitr. landsfogde (t. o. m. 1 oktober 1958);
Wångstedt, K. J. E., förste byråsekreterare (fr. o. m. 2 oktober 1958).
Lokal: Inrikesdepartementets kommittévåning, Storkyrkobrinken 13";
tel. 20 71 60.
289
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den I 4.9
25 april 1958):
Utvecklingen på samhällslivets olika områden har under senare år ställt polisväsendet
och dess befatningsliavare inför nya uppgifter och problem av skiftande
beskaffenhet. Jag behöver bara erinra om motortrafikens mycket starka expansion,
som medfört krav på väsentligt ökade insatser från polisens sida, och om
det stora samhällsproblem som brottslighetens utbredning ej minst bland ungdomar
blivit och som gjort en förstärkning och förbättring av samhällsskyddet och
av det brottsförebyggande arbetet alltmer aktuell. I anslutning härtill har uppmärksamheten
i allt högre grad riktats på behovet av polisverksamhetens effektivisering
och härför erforderliga åtgärder av organisatorisk och annan art. Detta
har bl. a. kommit till uttryck i ett livligt reformarbete, som delvis ännu befinner
sig på utredningsstadiet. Härvid må som exempel erinras om de vid 1953 års
riksdag genomförda ändringarna i polislagstiftningen, varigenom bl. a. möjligheter
tillskapats för en mera ändamålsenlig polisdistriktsindelning samt ökning
av polispersonalens rörlighet. Bland övriga under de senaste åren genomförda
reformer av större vikt må nämnas utbyggnaden av polisskoleväsendet och förbättring
av polisutbildningen samt regleringen av polispersonalens löne- och anställningsvillkor
genom ett bindande statligt lönereglemente. Vid sidan härom har
en icke oväsentlig förstärkning ägt rum av polisens personella och tekniska resurser.
Detta gäller både den kommunala polisen och statspolisorganisationen —
med utgångspunkt från 1953 har ordningsstatspolisen utökats med 417 och kriminalstatspolisen
med 139 man.
Betydelsefulla reformfrågor är f. n. föremål för överväganden inom polisverksamhetsutredningen
samt 1957 års polisutredning. Den sistnämnda har till huvudsaklig
uppgift att framlägga förslag till åtgärder i syfte att effektivisera bekämpandet
av brottsligheten, medan 1957 års polisutredning i främsta rummet har
att taga ställning till frågan om huvudmannaskapet för polisen, kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun samt polisväsendets yttre organisation. På mitt
förslag har Kungl. Maj:t tidigare denna dag beslutat att till polisverksamhetsutredningen
även hänskjuta frågan om åtgärder för förbättring av rekryteringen till
polisväsendet. 1 detta sammanhang må vidare erinras om de uppgifter som fortlöpande
fullgöres av polisväsendets organisationsnämnd och som bl. a. går ut på
att framlägga förslag till en effektiv arbetsorganisation inom polisdistrikten samt
att verka för tillämpning av ändamålsenliga och enhetliga arbetsformer.
Det redovisade reform- och utredningsarbetet berörande polisväsendet har hittills
framför allt tagit sikte på polisverksamhetens yttre och organisatoriska sida.
Däremot har polispersonalens speciella arbetsvillkor och den »inre» sidan av
polisarbetet icke i samma grad stått i blickpunkten och gjorts till föremål för
undersökning.
Med hänsyn till den betydelsefulla ställning som polisväsendet intager i det
moderna samhället är det ett allmänt intresse, att de antydda betingelserna för
polistjänstens utövande och därmed sammanhängande faktorer ägnas uppmärksamhet.
Vad nu sagts har särskilt aktualiserats genom vissa företeelser, vilka synes
tyda på att det särskilt hland polispersonalen i de största städerna förefinnes
en brist på trivsel och tillfredsställelse i arbetet som ej torde undgå att menligt
inverka på tjänsteutövningen och rekryteringen. Härvid torde man ej böra
bortse från att polistjänsten inrymmer vissa moment av svårbestämbar psykologisk
art, som sammanhänger med polisens utsatta ställning och arten av dess
tjänsteåligganden. Oavsett var orsakerna kan ligga till berörda yttringar av bristande
arbetstrivsel måste vara av största vikt att det inom en kår med uppgifter
av den art, som ankommer på polisen, råder goda och lugna arbetsförhållanden.
I en av TCO till Kungl. Maj:t nyligen överlämnad skrivelse har framlagts vissa
It) Ilihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt.
Itiksdagsberättelsen
290
Riksdagsberättelsen år 1959
I In: 49 synpunkter som i huvudsak överensstämmer med de här antydda. I betraktande
av nu berörda omständigheter har jag funnit mig böra förorda, att en särskild
utredning kommer till stånd om arbetsförhållanden och arbetsvillkor inom polisorganisationen
med främsta uppgift att söka klarlägga de för arbetstrivseln inom
polisväsendet bestämmande faktorerna samt att framlägga förslag till åtgärder,
som kan vara ägnade att avhjälpa förefintliga brister och befordra förhållanden
inom polisens verksamhetsområde.
En undersökning av hithöranden förhållanden synes i främsta rummet påkallad
i de största städerna. Härvid avser jag närmast Stockholm och Göteborg, där
rådande rekryteringssvårigheter torde böra föranleda en ingående undersökning
med sikte på att söka klarlägga orsakerna härtill. Bortsett från detta särskilda
problem bör utredningen betrakta som sin uppgift att allsidigt undersöka och
belysa de frågor av skilda slag, som kan antagas vara av betydelse för att skapa
goda arbetsförhållanden inom polisyrket. Såsom exempel på spörsmål som torde
komma under bedömande må nämnas arbets- och personalledning, tjänstgöringsförhållanden,
utbildningsfrågor, lokaler och utrustning, av tjänstgöringen betingade
skaderisker för polispersonalen, bostadsproblem, semestertidens förläggning
m. m. Det bör härvid anmärkas, att frågor om polispersonalens arbetstidsförhållanden
varit föremål för särskild utredning, som legat till grund för en under innevarande
april månad träffad förliandlingsöverenskommelse om viss normalisering
fr. o. m. den 1 januari 1959 av arbetstidsbestämmelserna på polisväsendets område.
Till de faktorer, som påverkar arbetsförhållandena, torde även få hänföras
en sådan fråga som tillgången på personal för ombesörjande av förekommande
arbetsuppgifter.
Vid utredningen torde uppstå vissa vanskligheter när det gäller att avgränsa
arbetet från frågor som upptagits eller böra upptagas till prövning i annat sammanhang.
Härvid må hänvisas till vad jag förut anfört rörande polisverksamhetsutredningen
och 1957 års polisutredning samt deras huvudsakligaste uppgifter.
Beträffande polisväsendets organisationsnämnd vill jag här tillägga, att nämnden
f. n. är sysselsatt med en utredning angående tillämpning av de i 9 § polisreglementet
meddelade föreskrifterna för samverkan mellan polischef och polispersonal
— eu fråga som nära sammanhänger med de här angivna arbetsuppgifterna
för den nya utredningen. Ehuru det torde få förutsättas att några avgörande svårigheter
ej skall uppstå för att efter erforderligt samråd åstadkomma en i princip
tillfredsställande avgränsning av förevarande utrednings arbetsområde, måste man
dock utgå ifrån, att utredningen skall komma i beröring med åtskilliga .spörsmål,
som lämpligen bör upptagas till behandling av övriga här angivna utredningar
eller av polisväsendets organisationsnämnd. Med tanke härpå torde få förutsättas
att en intim och fortlöpande kontakt upprätthålles mellan de olika utredningsorganen
och att de giver varandra del av arbetsplaner och planerade speciella
undersökningar, som kan vara av intresse för mer än ett organ.
Den här förordade utredningen, som bör bedrivas med största möjliga skyndsamhet,
torde lämpligen böra uppdragas åt särskilda sakkunniga. De sakkunnigas
antal bör bestämmas till högst tre med rätt för departementschefen att, i mån av
behov, tillkalla experter och förordna sekreterare.
Utredningen liar hållit 7 sammanträden, däri inbegripet studiebesök vid
polisverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Köpenhamn. Från rikets
samtliga polischefer har utredningen genom enkätförfarande inhämtat vissa
uppgifter beträffande rådande arbetsförhållanden och arbetsvillkor för
polispersonalen. Det inkomna materialet är f. n. under bearbetning inom
utredningen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1959.
291
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
SO. Utredningen av frågan om förläggningen av den vid serafimerlasarettet J Ju
f. n. bedrivna bakteriologiska laboratorieverksamheten m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 maj 1958 för att i anslutning
till vad föredragande departementschefen därutinnan anfört vid anmälan
i propositionen nr 87/1958 verkställa utredning, huruvida med beaktande
av samtliga föreliggande omständigheter den vid serafimerlasarettet
t. n. bedrivna bakteriologiska laboratorieverksamheten bör kvarbliva vid lasarettet
eller överflyttas till karolinska sjukhusets blivande bakteriologiska
centrallaboratorium ävensom avgiva förslag till lösning av de lokal- och organisationsfrågor,
som sammanhänga med ett ställningstagande till berörda
fråga:
Fors, S. R., byråchef.
Expert:
Vahlne, K. G., laborator.
Sekreterare:
Hedengren, S.-O., e. o. kanslisekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Utredningen har under tiden maj—november 1958 hållit 5 sammanträden.
Utredningen beräknas bliva slutförd i början av år 1959.
51. Utredningen av frågan om fördelningen mellan staten och polisdistrikten
av vissa lönekostnader under genomgång av konstapelsklassen vid statens
polisskola
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls beslut den 28 juli 1958 för att utreda frågan
om fördelningen mellan staten och polisdistrikten av vissa lönekostnader
under genomgång av konstapelsklassen vid statens polisskola. (Se
Kungl. Maj :ts proposition nr 158 år 1958, s. 9.)
Åkesson, N. O., landssekreterare.
Sekreterare:
Terrvik, L. G. F., e. o. landsfogdeassistent.
Lokal: Rosenbad 2r; tel. 11 80 38, sekreteraren 21 67 42.
Utredningsarbetet bar påbörjats och beräknas kunna slutföras under förslå
halvåret 1959.
52. Utredningen om vissa frågor rörande statens institut för folkhälsan m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj ris bemyndiganden den 23 maj och 28 juli 1958
för alt utreda dels de i propositionen nr 83/1958 berörda frågorna om förhållandet
mellan statens institut för folkhälsan och karolinska mediko-kirurgiska
institutet samt omfattningen av vitaminkontrollen vid statens institut
för folkhälsan jämte därmed sammanhängande spörsmål, dels ock
292
Riksdagsberättelsen år 1959
I In: 52 frågan om utbildningen av hälsovårdsinspektörer och med denna fråga sammanhängande
spörsmål:
Holmqvist, S. E., byråchef.
Experter:
Friberg, L. T., professor;
Hellström, J. V., laborator.
Lokal: Äppelviksvägen 35; tel. 26 59 55.
Utredningen har den 20 september 1958 överlämnat en promemoria angående
förhållandet mellan karolinska institutet och statens institut för folkhälsan
(stencilerad).
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under första hälften av år
1959.
53. Organisationskommittén för trafiksäkerhet 1958
Kommittén har genom Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 december 1957
tillkallats att inom kommunikationsdepartementet verkställa en utredning
om trafiksäkerhetsarbetets inriktning och arbetsformer m. m. Sedan denna
utredning numera slutförts, (se I K 4), har kommittén den 30 juni 1958 erhållit
Kungl. Maj :ts uppdrag att utreda frågan, hur behovet av utökad motorfordonsutbildning
främst inom statspolisorganisationen lämpligen skall
tillgodoses, samt i anslutning härtill till prövning jämväl upptaga frågan om
möjligheterna att samordna nämnda utbildning med annan inom den allmänna
förvaltningen bedriven motorfordonsutbildning. I anledning härav har
Kungl. Maj :t den 3 oktober 1958 föreskrivit, att kommittén skall, räknat
från och med den 1 oktober 1958, överföras till inrikesdepartementet.
Kommitténs sammansättning är oförändrad:
Nordenstam, B. A., landshövding, ordförande;
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Karlsson, F. G., redaktör, led. av I kamm.
Experter (fr. o. in. den 3 oktober 1958):
Thorson, G. A., direktör;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.
Sekreterare (fr. o. m. den 3 oktober 1958):
Forss, K. J. R., e. o. länsnotarie.
Lokal: Länsstyrelsen i Jönköping; tel. växel 187 00.
Nu ifrågavarande utredningsuppdrag har påbörjats och beräknas kunna
slutföras under år 1959.
54. Utredningen av frågan om inrättande av en reservkår av sjuksköterskor
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 att såsom
experter biträda medicinalstyrelsen vid fullgörande av styrelsen samma dag
meddelat uppdrag att verkställa utredning av frågan om inrättande av en
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
293
särskild reservkår av sjuksköterskor, som skulle kunna åtaga sig att tjänst- J In; 54
göra viss tid varje år:
Anderson, K. E. H., kanslidirektör;
Bergkvist, Gunborg E., sekreterare;
Gröndal, H. O. F., lönesekreterare;
Odelberg, A. A., överläkare.
Sekreterare:
Linde, Marianne, byråsekreterare.
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. växel 22 67 00.
Utredningsarbetet har påbörjats genom sammanställning av vissa statistiska
uppgifter beträffande sjuksköterskekåren samt genom utfärdande av
en cirkulärskrivelse till vissa sjuksköterskor med förfrågan angående möjlighet
att ingå i en eventuell reservkår. Utredningen har hållit ett sammanträde.
294
Riksdags berättelsen år 1959
I Ci l
Civildepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1958
1. Utredning för översyn av vissa förhållanden rörande statens fasta maskinanläggningar
(1956: I 9; 1957: I 9; 1958: I 5)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 januari 1955 för att
verkställa dels översyn av arbetsuppgifterna för maskinpersonalen samt behovet
av sådan personal vid statens sinnessjukhus, statens anstalt för fallandesjuka,
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt karolinska
institutet, dels ock utredning rörande grunderna för klassificering av statens
fasta maskinanläggningar och därmed sammanhängande spörsmål:
Hallin, G. E., krigsråd.
Experter:
Garff, K. A., byrådirektör;
Glas, L. M., byrådirektör;
Jonsson, E. O., f. d. byråchef;
Magnusson, G. T., rationaliseringsingenjör;
Svantesson, K. G. H., byrådirektör.
Sekreterare:
Uhnbom, C. B. I., förste byråsekreterare.
Utredningen har den 30 september 1958 avgivit förslag till grunder för
klassificering av statens fasta maskinanläggningar (stencilerat). Utredningsuppdraget
är därmed slutfört.
2. 1956 års tekniska biträdesutredning (1957:1 10; 1958:1 6)
Tillkallad enligt Kungl. Maj.ts bemyndigande den 23 mars 1956 för att
•— under beaktande av vad som under punkten 2 i bilaga 2 till 1956 års statsverksproposition
uttalats —- utreda vissa spörsmål sammanhängande med
inrättande och lönegradsplacering av tjänster för viss teknisk hiträdespersonal:
Broomé,
J. T. A., byråchef.
Experter:
Griiting, K. G. S., e. o. byråingenjör;
Grönwall, A. J. T., professor;
Hultquist, G. T. J:son, professor;
Josephson, K. O., byråchef;
Zetterberg, B. I., statsepidemiolog, docent (fr. o. m. den 14 april 1958).
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
295
Sekreterare: I Cl 4
Näsholm, B., byrådirektör;
Sjöberg, O. T. E. V., förste byråsekreterare.
Utredningen har under tiden december 1957—november 1958 hållit 15
sammanträden, av vilka några bevistats av representanter för Svenska
landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet. Studiebesök har avlagts
hos ett antal myndigheter och institutioner.
Utredningen har den 17 november 1958 avgivit betänkande (stencilerat)
rörande teknisk biträdespersonal. Utredningens uppdrag är slutfört.
3. Arbetstidsberedningen (1958:1 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 maj 1957 för att
inom civildepartementet biträda med övervägande av vissa arbetstids- och
lönespörsmål inom det statliga tjänstemannaområdet (se Post- och Inrikes
tidn. den 29 maj 1957):
Renlund, R. G., generaldirektör, ordförande;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Romberg, N. W. A., lönedirektör.
Experter:
Aldestam, N. A., byråchef;
Dybner, N. O. E., e. o. byrådirektör.
Sekreterare:
Nelander, O. M. V., byrådirektör.
Uppdrag: se 1958 I C: 9.
Beredningen har under tiden december 1957—mars 1958 hållit 7 sammanträden.
Arbetsmaterial har successivt ställts till chefens för civildepartementet
förfogande, att vara tillgängligt vid bl. a. överläggningar med statstjänstemännens
huvudorganisationer. Arbetet har slutförts under mars månad
1958.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1959
4. J95i års pensionsutredning (1956: I 6; 1957: I 6; 1958: I 2)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 februari 1951 (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 mars 1951):
Ericson, F. C. W., expeditionschef, ordförande;
Bladh, C., ombudsman;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Jerdenius, K. E., statskommissarie;
Kjellén, T. B., direktör;
Larsson, N. H. Th., lantbrukare, civilekonom, led. av I kamm.;
Schärman, S. O., förste ombudsman.
296
Riksdags berättelsen år 1959
I Ct 4 Experter:
Thorsell, Y., sekreterare;
Tiby, K. I., förste byråsekreterare;
Törngren, E., direktör.
Sekreterare:
Renström, K.-E., e. o. byrådirektör.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1017);
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1952: I C 15.
Såsom meddelades i arbetsredogörelsen för år 1957 förordnade Kungl.
Maj:t genom beslut den 24 maj 1957, att arbetsutskottet inom 1951 års pensionsutredning
skulle stå till chefens för civildepartementet förfogande med
uppgift att biträda departementschefen i samband med förhandlingarna
angående det statliga personalpensionssystemet. Dessa förhandlingar ledde
till en den 26 mars 1958 träffad överenskommelse mellan representanter
för civildepartementet, å ena sidan, samt för Statstjänarkarteilen, Statstjänstemännens
riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och
Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion, å andra sidan.
Beslut har sedermera av Kungl. Maj :t och riksdagen fattats om genomförande
fr. o. in. den 1 juli 1959 av pensionsreglering för statsanställda m. in.
i överensstämmelse med den med personalorganisationerna träffade uppgörelsen
(prop. 1958: 157 och B 31, SU B 52, rskr B 79). Härefter har utredningens
ordförande och dess kansli biträtt inom civildepartementet med
utarbetande av förslag rörande sådana tilläggs- och övergångsbestämmelser
m. m., som erfordras med hänsyn till de nya statliga pensionsbestäm,-melsernas ikraftträdande den 1 juli 1959.
Utredningens arbete beräknas bli slutfört under första delen av år 1959.
5. Kompetensulredningen (1956: I 7; 1957: I 7; 1958: I 3)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars 1952 (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 april 1952):
Klackenberg, O. H., regeringsråd;
Woxén, R., professor.
Experter :
Ekström, H. V., överingenjör;
Garberg, E. V., major i väg- och vattenbyggnadskåren;
Wildeman, N. C. E., byråchef.
Sekreterare:
Fjellander, N. E. B., kansliråd.
Jämlikt förordnanden av chefen för civildepartementet har under året förste
revisorn A. T. Jacobsson och förste byråsekreteraren A. P.-E. Nyrén biträtt
utredningen.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamtal växel 22 45 00 (ankn. 1358);
rikssamtal växel 23 62 00.
297
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
Direktiven för utredningen, se 1953: I C 14.
Utredningen har under tiden den 16 november 1957—den 15 november
1958 hållit 10 sammanträden.
Till fullföljande av det i utredningens betänkande »Kanslister i administrativ
tjänst» (SOU 1957:23) redovisade utredningsarbetet har utredningen
avgivit dels den 27 mars 1958 förslag angående kanslister vid domkapitlen
(rotaprinttryck), dels den 9 juni 1958 PM angående projekteringsverksamheten
vid vägförvaltningarna (stencilerad).
Vidare har utredningen, efter remiss, den 3 mars 1958 avgivit utlåtande
över två framställningar av Föreningen Sveriges landskanslister rörande antagning
och utbildning av landskanslister.
Utredningen torde komma att fortsätta sin verksamhet under år 1959.
6. 1952 års tjänstebostadsutredning (1956: I 8; 1957: I 8; 1958: I 4)
Tillkallad såsom utredningsman enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
20 augusti 1952 för att verkställa översyn av bestämmelserna om hyressättningen
för tjänstebostäder (se Post- och Inrikes tidn. den 2 oktober 1952):
Broomé, J. T. A., byråchef.
Experter:
Aldestam, N. A., byråchef;
Lindberg, K. R. L., byråingenjör;
Löhr, B. A. H., e. o. fastighetsintendent;
Nyquist, F., tingsdomare.
Sekreterare:
Wetterblad, R. I. T:son, byråchef.
Biträdande sekreterare:
Ivmark, S. K. T., postkontrollör.
Lokal: Statens bostadsnämnd, Västra Trädgårdsgatan 4‘; tel. 10 26 68.
Direktiven för utredningen, se 1953: I C 16.
Utredningen, som under tiden den 15 november 1957—den 15 november
1958 hållit 11 sammanträden ävensom överläggningar med representanter
för ett flertal myndigheter rörande bostadstvångets omfattning, har den 27
januari 1958 överlämnat en PM med förslag till höjning av hyrorna för ål
folkskollärare och präster upplåtna tjänstebostäder. Därjämte har utredningen
den 5 maj 1958 avlämnat promemorior innefattande förslag till preliminära
bostadstvångsförteckningar samt till instruktion för statens personalbostadsdelegation
in. m. Efter remiss har utredningen den 28 februari
1958 avgivit utlåtande över förslag angående de allmänna läroverkens ekonomiska
förvaltning.
Utredningens arbete beräknas bli slutfört på nyåret 1959.
298
Riksdagsberättelsen år 1959
\ 7 7. Löneförfattningsberedningen (1957: I 11; 1958: I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 september 1956 för
att inom civildepartementet verkställa översyn av de statliga avlöningsförfattningarna
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 september 1956):
Johnsson, B. E., generaldirektör, ordförande;
Andersson, Ebon M. I., bibliotekarie, led. av I kamm.;
Broomé, J. T. A., byråchef;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Oredsson, H. E., överdirektör;
Ström, E. T. H., f. d. krigsråd;
Sundelin, G. V., lantbrukare, led. av I kamm.
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Aldestam, N. A., byråchef;
Edgardh, C. H. H., byråchef (fr. o. in. den 28 maj 1958).
Sekreterare:
Ståhlberg, E. Å., e. o. förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Wistrand, A. W. H., amanuens.
Lokal: Statskontoret, Birger Jarls torg 10, Stockholm; tel. 22 08 60 (sekreteraren).
Direktiven för beredningen, se 1957: I C 11.
Beredningen har under tiden den 1 december 1957—den 15 november 1958
hållit 32 sammanträden.
Beredningens arbete beräknas fortgå under år 1959.
8. 1956 års förhandlingsrättsutredning (1957: I 12; 1958: I 8)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 oktober 1956 för att
verkställa fortsatt utredning rörande statstjänstemännens förhandlingsrätt
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 18 oktober 1956):
Ekblom, O., f. d. landshövding.
Experter:
Jägerskiöld, S. A. F., preceptor;
Almquist, J. C. G. A., verkställande direktör i Sveriges akademikers centralorganisation
(fr. o. m. den 18 juni 1958);
Hellenius, T. A., ordförande i Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion
(fr. o. m. den 18 juni 1958);
Johnsson, B. E., generaldirektör (fr. o. m. den 18 juni 1958);
Kolare, G., ordförande i Statstjänarkartellen (fr. o. in. den 18 juni 1958);
Lannefjord, S. E. U., ombudsman i Statstjänstemännens riksförbund
(fr. o. in. den 18 juni 1958);
Samuelson, K. G., generaldirektör (fr. o. in. den 18 juni 1958).
Sekreterare:
Jacobsson, S., tingsdomare.
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
299
Lokal: Storkyrkobrinken 13'', Stockholm C; tel. 20 65 34 och sekreterarens 1 9
bostad, Blackensvägen 17—19, Älvsjö; tel. 47 45 55.
Direktiv: se 1957:1 C 12.
Utredningsmannen och sekreteraren har under tiden den 15 november
1957—15 november 1958 sammanträtt 18 gånger, därvid utredningens expert
Jägerskiöld närvarit vid 4 tillfallen, varjämte överläggningar vid skilda tidpunkter
hållits mellan Jägerskiöld och sekreteraren. Inom utredningen har
upprättats en intern arbetspromemoria, omfattande i olika avdelningar översikt
över de centrala förhandlingarna med statstjänstemännens organisationer,
statsrättsliga problem i samband med offentliga tjänstemäns anställning
medelst kollektivavtal samt oinskränkt förhandlingsrätts förhållande till gällande
tjänstemannarätt. Denna promemoria har bildat diskussionsunderlag
vid de sammanträden, inalles fyra, som ägt rum mellan utredningsmannen
och utredningens samtliga experter under hösten 1958. Härutöver har utredningen
dels den 19 mars samt den 16 och 30 juni 1958 hållit vissa överläggningar
med företrädare för civildepartementet, dels i ömsesidigt informativt
syfte sammanträtt med författningsutredningens sekreterare professor H. J.
Westerståhl den 5 september 1958, dels i anledning av en av chefen för socialdepartementet
till utredningen ställd remiss angående av Försäkringsfunktionärernas
förbund begärd ändring i lagen om allmän sjukförsäkring sammanträtt
med representanter för riksförsäkringsanstalten, för nyssagda förbund
och för Sjukkassornas förhandlingsorganisation den 21 januari 1958,
dels ock hållit konferens med företrädare för Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund
den 21 maj 1958. I övrigt har utredningens sekreterare sammanträtt
med sekreterare i 1953 års utredning angående de statliga företagsformerna
den 19 februari och den 16 september 1958 samt med företrädare för
Vattenfallsstyrelsen den 30 maj 1958. Kontakt har även utöver vad ovan angivits
hållits mellan utredningen samt författningsutredningen och 1953 års
utredning angående de statliga företagsformerna.
Utredningen har den 16 maj 1958 avgivit yttrande över ovan omförmälda
remiss.
Jägerskiöld och utredningens sekreterare har i november 1958 företagit en
studieresa till Oslo för att skaffa närmare informationer angående den norska
tjänstetvistlag, som utfärdats den 18 juli 1958.
Utredningsarbetet beräknas fortsätta under år 1959.
9. Översyn av timlärarkungörelsen m. m. (1958: I 10)
Tillkallad genom Kungl. Maj :ts beslut den 27 juni 1957 för all såsom
sakkunnig verkställa en översyn av kungörelsen den 8 september 1950 (nr
495) angående timarvoden till vissa lärare vid civila och militära skolor
(timlärarkungörelsen):
af Malmborg, N. M., kansliråd.
Ett i ärendet uppgjort förslag till ändringar i timlärarkungörelsen har
lagts till grund för överläggningar med vederbörande personalorganisatio
-
300
Riksdagsberättelsen år 1959
I Cl 9 ner. Kungl. Maj:t har den 12 december 1958 uppdragit åt utredningsmannen
att jämväl verkställa översyn av arvodena till lärare vid vissa militära skolor
och därmed sammanhängande spörsmål.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1959.
10. Utredning rörande gemensam utbetalning av personalpension
Tillkallad såsom utredningsman enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
2 maj 1958 för att verkställa utredning rörande gemensam utbetalning av
personalpension och allmän pension (Se Post- och Inrikes tidn. den 14 maj
1958):
Swartling, A. E. V., generaldirektör.
Experter:
Bengtsson, E. O. A., kontrollör (fr. o. in. den 23 september 1958);
Järnbrink, H. G., t.f. byråchef (fr. o. in. den 4 september 1958);
Lindgren, A. S. V., e.o. byrådirektör (fr. o. in. den 3 juni 1958);
Sjönell, I. Marianne, statskommissarie (fr. o. in. den 15 oktober 1958).
Lokal: Generalpoststyrelsen, Vasagatan 28; tel. 22 65 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Lindholm till statsrådsprotokollet den
2 maj 1958):
I prop. 1958: 157 har framlagts förslag om nya grunder för den statliga personalpensioneringen.
Enligt detta förslag, som bygger på en överenskommelse med
de statsanställdas huvudorganisationer, skall samordning av personalpension och
folkpension och andra förmåner på grund av socialförsäkring m. m. ske enligt
den s. k. bruttomelodcn. Den huvudsakliga innebörden av detta är, att genom
personalpensioneringen ges garanti för att vissa bestämda pensionsförmåner (vissa
bruttonivåer) uppnås genom sammanläggning av tjänstepension och allmän
pension av förekommande slag. Tjänstepension skall med andra ord i varje särskilt
fall och vid varje särskild tidpunkt utgå med vad som med hänsyn till samtidigt
förekommande allmän pension erfordras för att tillämplig bruttonivå skall
nås.
Den tekniska förutsättningen för ett sådant förmånssystem är att de myndigheter,
som handhar den statliga personalpensioneringen (personalpensionsmyndigheterna),
fortlöpande äger kännedom om vilka pensionsförmåner, som vid varje
tidpunkt gäller för vederbörande pensionstagare enligt den allmänna pensioneringen.
Med hänsyn till bl. a. att bruttosystemet sålunda under alla förhållanden
kräver en rapportering av uppgifter mellan den allmänna pensionsmyndigheten
(pensionsstyrelsen) och personalpensionsmyndigheterna har 1951 års pensionsutredning
vid sitt förordande av bruttosystemet fäst betydande vikt vid att möjligheterna
att anordna gemensam utbetalning av personalpension och allmän pension tillvaratages.
Beträffande den närmare motiveringen härför samt de med en gemensam
utbetalning förknippade frågeställningarna torde få hänvisas till pensionsutredningens
PM rörande vissa samordningsfrågor inom personalpensioneringen
(SOU 1957: 7, bil. 2).
Vid de nyligen avslutade förhandlingarna om ett nytt pensionssystem för de
statsanställda har förutsatts, att gemensam utbetalning av personalpension och
allmän pension skall anordnas. I anslutning härtill har i förenämnda prop. 1958:
157 uttalats, att det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de administrativa
föreskrifter, som befinnes erforderliga i syfte att genomföra gemensam utbe
-
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
301
talning av folkpension m. m. och förmåner enligt det nya pensionssystemet, så J[ ]o
snart de tekniska förutsättningarna föreligger.
För egen del vill jag framhålla att de fördelar, som är förknippade med ett
pensionssystem enligt bruttometoden, skulle kunna äventyras om ej gemensam
utbetalning som nyss sagts kommer till stånd. Jag vill här endast peka på att
den anpassning av personalpensionerna till folkpensionsförmånerna i syfte att erhålla
en viss sammanlagd pensionsnivå, som bruttosystemet innebär, kan komma
att föranleda missförstånd om utbetalningen av de båda pensionsdelarna sker var
för sig. Erfarenheterna av nu gällande system för samordning mellan tjänstepension
och folkpension ger belägg för att missförstånd lätt uppkommer rörande
pensioneringens sakliga innebörd. Jag anser det därför nödvändigt att redan från
det nya pensionssystemets ikraftträdande den 1 juli 1959 gemensam utbetalning
av statlig personalpension och allmän pension (folkpension) anordnas för pensionstagare,
vilkas pensionsförmåner avväges enligt det nya pensionssystemet.
Gemensam utbetalning bör komma till stånd jämväl för pensionstagare, vilkas pensionsförmåner
avvägts enligt nu gällande pensionsbestämmelser, även om de tekniska
förutsättningarna för ett fullständigt genomförande härav redan från nyss
angiven dag saknas.
Den tid, som står till buds för erforderlig planering av gemensam pensionsutbetalning
fr. o. m. den 1 juli 1959 i enlighet med vad jag nu anfört, är till följd
av arten av de föreliggande problemen kort. På grund härav bör planeringen
igångsättas utan att riksdagens beslut i anledning av förhandlingsöverenskommelsen
avvaktas.
Riktpunkten för planeringsarbetet, som bör anförtros en särskild utredningsman
jämte sekreterarpersonal och experter, bör såsom framgår av det föregående
vara att pensionstagarna erhåller personalpension och allmän pension genom en
och samma utbetalningshandling.
Vad angår frågan om vilken eller vilka myndigheter, som skall svara för utbetalningen,
ligger det av naturliga skäl närmast till hands att utbetalningen centraliseras
till pensionsstyrelsen, som svarar för utbetalningen av folkpensionerna.
Enligt vad jag under hand inhämtat kan emellertid pensionsstyrelsen i sin nuvarande
arbetsgång troligen ej inpassa en dylik utbetalning av pensioner till statstjänstemännen
redan fr. o. m. den 1 juli 1959. Den gemensamma utbetalningen
kan därför t. v. få ske i annan ordning. Målsättningen på längre sikt torde emellertid
böra vara en förläggning av utbetalningen till pensionsstyrelsen, vilket bör
i möjlig mån beaktas vid den nu aktuella planeringen.
Utredningens arbete bör bedrivas i nära samverkan med pensionsstyrelsen och
vederbörande personalpensionsmyndigheter. Utredningen bör härvid verka för
införande av ändamålsenliga arbetsrutiner samt pröva om och i vilken utsträckning
en direkt samverkan — för utnyttjande av tillgänglig maskinutrustning e. dyl.
—- bör komma till stånd mellan personalpcnsionsmyndigheterna inbördes. Utredningens
arbetsresultat, även innefattande förslag till författningsändringar, bör
redovisas på sådant sätt, att genomförandet av erforderliga verkställighetsåtgärder
på allt sätt underlättas.
Det torde få ankomma på chefen för civildepartementet att lämna de ytterligare
direktiv för utredningens arbete, som kan visa sig erforderliga.
Utredningen liar haft överläggningar med experter inom socialförsäkrings-,
personalpensions- och skattelagstiftningsområdena, med kommittén
för maskinell databehandling samt i övrigt med representanter för riksförsäkringsanstalten,
pensionsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statskontoret, statistiska
centralbyrån, statens pensionsanstalt, generalpoststyrelsen, telestyrelsen
och järnvägsstyrelsen.
302
Riksdagsberättelsen år 1959
I C: lo Under tiden intill den 15 november 1958 har hållits 9 allmänna sammanträden
med experterna. I dem har också deltagit t.f. förste byråsekreteraren
M. Köstner, vilken av pensionsstyrelsen utsetts till kontaktman med utredningen,
samt förste bj råsekreteraren G. S. V. Elftman, kontrollören L. G.
Ruuth och förste byråsekreteraren K. I. Tiby.
Utredningen har den 10 november 1958 avlämnat en PM angående ändringar
i uppbördsförordningen.
Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1959.
11. Översyn av vissa bestämmelser om läkarundersökning m. m.
Tillkallad såsom utredningsman enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
19 december 1958 för att verkställa översyn av gällande bestämmelser om
skyldighet för statstjänstemän m. fl. att undergå läkarundersökning m. in.
(Se Post- och Inrikes tidn. den 20 december 1958):
Broomé, J. T. A., byråchef.
Lokal: Statens bostadsnämnd, Västra Trädgårdsgatan 41; tel. 10 26 68.
Direktiv (anförande av statsrådet Lindholm till statsrådsprotokollet den
19 december 1958):
Enligt 12 § statens allmänna avlöningsreglemente (Saar) är tjänsteman skyldig
underkasta sig läkarundersökning enligt vad därom särskilt stadgas. Motsvarande
föreskrift återfinnes i flertalet övriga statliga avlöningsreglementen.
De närmare bestämmelserna om tvångsvis läkarundersökning meddelas f. n.
i fem olika kungörelser, nämligen
kungörelsen den 22 februari 1935 (nr 52) angående skyldighet för lärare att
i vissa fall underkasta sig läkarundersökning,
kungörelsen den 18 juli 1935 (nr 459) angående skyldighet för tjänsteman, tillhörande
den civila statsförvaltningen, att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning
m. m.,
kungörelsen den 21 juni 1946 (nr 353) angående läkarundersökning av viss
militär och civilmilitär personal m. m.,
kungörelsen den 27 augusti 1951 (nr 666) angående skyldighet för lärare vid
statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter, trädgårdsskolor och fruktodlingsskolor
att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning, samt
kungörelsen den 25 januari 1952 (nr 54) angående skyldighet för präst att i
vissa fall underkasta sig läkarundersökning.
Kungörelser med motsvarande föreskrifter för kyrkomusiker och polispersonal
har ej utfärdats.
Av nämnda kungörelser har den, som gäller för tjänstemän tillhörande den civila
statsförvaltningen, störst räckvidd. Enligt denna kungörelse föreligger skyldighet
för tjänsteman att underkasta sig undersökning av läkare, som myndigheten
bestämmer, i fall då myndigheten finner, att tjänstemannen icke på tillfredsställande
sätt sköter sin tjänst och det synes sannolikt att anledningen härtill
är sjukdom, vanförhet, lyte eller nedsatt arbetsförmåga. Tjänsteman, som vägrar
underkasta sig beslutad läkarundersökning, kan avstängas från tjänstgöring.
Åberopar tjänsteman mot intyg, utfärdat av undersökningsläkaren, intyg av annan
läkare, skall medicinalstyrelsens utlåtande inhämtas i ärendet. Beslut om
läkarundersökning och om avstängning kan överklagas genom besvär i vanlig
ordning, i sista hand till Kungl. Maj:t i statsrådet. Beslut, som meddelas med
stöd av kungörelsen, går i verkställighet utan hinder av besvärs anförande. Kun
-
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
303
görelsen innehåller härutöver speciella föreskrifter beträffande förfarandet och J (Jj [|
om tjiinstemannens lön under ledighet för undersökning respektive under avstängning
frän tjänstgöring.
De i övriga kungörelser meddelade bestämmelserna är till sina huvuddrag
överensstämmande med vad som sålunda gäller för tjänstemän inom den civila
statsförvaltningen. Kungörelserna innehåller emellertid avvikelser av icke
oväsentlig natur utöver sådana avvikelser, som kan anses motiverade av särförhållanden
inom respektive förvaltningsområden.
Även om, såsom förut nämnts, några direkt motsvarande föreskrifter ej utfärdats
för polismän, möjliggör 43 § polisreglementet, om särskild anledning är
därtill, undersökning genom av vederbörande polischef utsedd läkare, innan polisman
återinträder i tjänst efter tjänstledighet på grund av sjukdom eller svag
hälsa.
Erinras må att vissa andra författningar innehåller bestämmelser, vilka äger
betydelse i förevarande sammanhang. Ingripande mot personer, som antages lida
av vissa sjukdomar eller vara smittbärare, kan sålunda ske enligt epidemilagen
ävensom enligt bl. a. tuberkulosförordningen och lagen angående åtgärder mot
utbredning av könssjukdomar.
Fråga om ändring av bestämmelserna i de två tidigare nämnda, år 1935 utfärdade
kungörelserna om tvångsvis läkarundersökning upptogs inom finansdepartementet
i en den 14 juli 1943 dagtecknad promemoria, som behandlade bl. a.
frågan om tvångsvis läkarundersökning av befattningshavare. Promemorian blev
föremål för remissbehandling. Förslagen föranledde emellertid icke nya allmänna
författningsbestämmelser i ämnet.
Sedermera har skolöverstyrelsen — efter samråd med andra myndigheter och
efter förhandlingar med berörda personalorganisationer — i skrivelse den 3
mars 1952 till Kungl. Maj:t framlagt förslag till ny kungörelse om särskild läkarundersökning
av anställda vid vissa läroanstalter m. m., avsedd att ersätta de
tidigare kungörelserna 1935:52 och 1951:666. Förslaget innefattar i huvudsak
en överarbetning av gällande bestämmelser. Bl. a. föreslås att initiativrätten i
ärenden av förevarande slag skall vidgas, likaså att förutsättningarna för ingripande
skall göras mera vidsträckta samt att kommunikationsprincipen skall inskrivas
i författningstexten.
I anslutning till skolöverstyrelsens framställning bemyndigade Kungl. Maj:t genom
beslut den 27 november 1953 överstyrelsen att — oaktat anmälan eller framställning
av vederbörande rektor eller skolstyrelse icke gjorts — upptaga och
avgöra fråga om läkarundersökning enligt § 2 kungörelsen 1935:52.
Frågan om förutsättningarna för vidtagande av sinnesundersökning av tjänstemän
behandlades av dåvarande chefen för justitiedepartementet i interpellationssvar
vid 1954 års riksdag. Även vid 1955 och 1956 års riksdagar var frågan om
skyldighet för statstjänstemän att underkasta sig läkarundersökning föremål för
behandling; vid dessa tillfällen i anledning av väckta motioner. Motionerna syftade
till en översyn av gällande bestämmelser. Motionärerna tog i sina motiveringar
uteslutande sikte på de fall, då läkarundersökningen avser att utröna
tjänstemannens psykiska hälsotillstånd. Första lagutskottets utlåtanden över motionerna
(1955: 27 och 1956: 12) utmynnade vid båda riksdagarna i hemställan
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om översyn av gällande
bestämmelser om skyldighet för statstjänstemän att undergå läkarundersökning.
På grund av att kamrarna stannade vid olika beslut vid 1955 års riksdag föll
frågan vid denna riksdag. 1956 års riksdag fattade emellertid beslut i enlighel
med utskottets hemställan (rskr nr 126). Beträffande den närmare motiveringen
för den begärda utredningen torde få hänvisas till första lagutskottets utlåtande
1956: 12.
304
Riksdagsberättelsen år 1959
XI Frågan om en översyn av bestämmelserna om skyldighet för tjänstemän, å vilka
statliga avlöningsbestämmelser är tillämpliga, att underkasta sig läkarundersökning
har såsom framgår av det föregående länge varit aktuell. Gällande bestämmelser
har i viss omfattning olika innehåll för skilda personalgrupper utan att
några sakliga motiv härför synes föreligga och är vidare på vissa punkter föråldrade.
Dessutom saknas erforderliga bestämmelser i detta hänseende för vissa
tjänstemannakategorier såsom polispersonal och kyrkomusiker. Behovet av en
utredning av hithörande spörsmål har blivit alltmera trängande och jag torde nu
få anmäla frågan om en sådan utredning.
Det är ett önskemål att bestämmelserna om förutsättningarna för tillgripande
av läkarundersökning blir så enhetliga som möjligt för olika personalkategorier.
Särskild reglering torde emellertid vara nödvändig för vissa grupper av tjänstemän.
Så är det sannolikt att för tjänstemän, som arbetar i s. k. säkerhetstjänst,
erfordras avvikande regler. Redan nu har statens järnvägar för viss personal
utfärdat bestämmelser om periodiskt återkommande undersökningar av personalen.
Även för trafikledarpersonal inom luftfartsverket tillämpas ett system med
periodiska undersökningar. I Annex 1 till den av Sverige ratificerade konventionen
angående internationell civil luftfart är föreskrivet, att nämnda personal
skall genomgå periodiska läkarundersökningar. Avvikande regler kan måhända
befinnas vara nödvändiga även för vissa lärarkategorier, sjukvårdande personal
och andra tjänstemän, vilkas tjänstutövning är av sådan natur att ett bristfälligt
hälsotillstånd kan få särskilt menliga konsekvenser. Dessa frågor bör bli föremål
för undersökning vid utredningen.
Å utredningen torde få ankomma att pröva om föreliggande bestämmelser om
skyldighet för person, som utan att vara sjuk misstänkes för att vara smittbärare,
att låta sig undersökas av läkare, är tillfyllest i vad gäller personal, å vilken statliga
avlöningsbestämmelser är tillämpliga, eller om kompletterande bestämmelser
erfordras.
Vid utredningen måste naturligen beaktas de synpunkter i frågan, som motiverade
riksdagens begäran om en översyn. Särskild uppmärksamhet bör ägnas
frågan om tillskapande av garantier för en opartisk bedömning av uppkommande
fall. Det bör därvid prövas om och i vilka fall medicinsk sakkunskap i någon
form bör anlitas, innan beslut om undersökning fattas.
Frågan, huruvida beslutanderätten i sista instans i här avsedda besvärsmål
skall tillkomma Kungl. Maj:t i statsrådet eller regeringsrätten, utgår jag från
kommer att bli föremål för uppmärksamhet i samband med pågående utredning
om kompetensfördelningen mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och regeringsrätten.
De centrala krisorganen: Utrikesdepartementet
305
II H: i
II. De centrala krisorganen
Utrikesdepartementet
1. Restitutionsnämnden (1956: II 2; 1957: II 3; 1958: II 1)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 29 juni 1945. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 525); ändrad lydelse den 14 december 1945 (SFS nr 890) och
den 9 januari 1948 (SFS nr 2).
Ledamöter:
Santesson, P. V., f. d. justitieråd, ordförande;
Folkard von Scherling, F. A., häradshövding, vice ordförande;
Ahrnborg, B. S., advokat.
Suppleanter:
Kjellson, K. B. N., advokat;
Edling, S. Å., justitieråd.
Sekreterare:
Larsson, T. S., bitr. vattenrättsdomare.
Nämnden har under 1958 hållit ett sammanträde.
Nämndens verksamhet har upphört med utgången av juni månad 1958.
Handelsde par tementet
1. Statens handelslicensnämnd (1956, 1957, 1958: II 1)
Instruktion utfärdad den 31 maj 1957 (SFS 351).
Ledamöter:
Malmfors, N. A. E., generaldirektör, ordförande och chef;
Kollberg, G. N., direktör, led. av II kamm., vice ordförande;
Geijer, K. A., ordförande i Landsorganisationen, led. av I kamm.;
Gillberg, J. A. E., direktör;
Kull, .1. I., direktör;
Körde!, E. B., direktör.
Kanslichef:
Ericsson, Y. A. B., byråchef.
Tjänstemän i byråchefs ställning:
von Oelreich, C.-E. Hj., byrådirektör;
Stiernstedt, S. W. O., kanslisekreterare (tjänstledig).
20 llihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt.
Iliksdagsberättelsen
306
Riksdagsberättelsen år 1959
II H: l Befattningshavare med lön motsvarande A 24 eller A 23:
Lundmark, N. A. J., byrådirektör;
Malmén, N. E., revisor;
Nord, F. E., tullkontrollör;
Reuterskiöld, B. H. C., förste byråsekreterare;
Seth, B. G., byrådirektör.
Sakkunniga och experter med tjänstgöring bos handelslicensnämnden:
Frenne, N. G. H., f. d. direktör;
Klemming, G., f. d. direktör (t. o. m. den 30 juni 1958);
Sundfeldt, B., överingenjör (t. o. m. den 31 mars 1958).
Lokal: Linnégatan 87; tel. lokalsamt. växel 22 86 G0, rikssamt. växel
22 86 80.
2. Statens krigsförsäkringsnämnd (1956, 1957:11 3, 1958:11 2)
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 21 oktober 1938. Genom beslut den 11 juni
1948 bar Kungl. Maj :t dels föreskrivit, att krigsförsäkringsnämndens verksamhet
skulle upphöra med utgången av juni månad 1948, dels ock uppdragit
åt nedan angivna personer att i egenskap av likvidatorer från och med
den 1 juli 1948 fortsätta och avsluta avvecklingen av nämndens kvarvarande
rörelse.
Levinson, K. S., f. d. landshövding;
Rogberg, N. O. L., assuransdirektör.
Angående tidigare vidtagna åtgärder, se propositionen nr 145 till 1952 års
riksdag. Sedan regleringen av de tyska kraven slutförts, återstår två ärenden
att behandla. Med slutredovisning torde böra anstå tills i vart fall det
ena, som avser ersättning för det av Japan i senaste världskriget beslagtagna
svenska motorfartyget »Ningpo», blivit avgjort av den för fördelning
av Japanmedlen tillsatta nämnden.
Inrike sdepartementet
1. Statens utlänningskommission (1956, 1957, 1958: II 1)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 489); ändrad lydelse den 15 juni 1945 (SFS nr 323), den 30
juni 1947 (SFS nr 549), den 12 december 1952 (SFS nr 751) och den 4
juni 1954 (SFS nr 455).
Ledamöter:
Hagelin, N. P„ byråchef, ordförande och chef;
Wiman, O., byråchef, vice ordförande;
Ahlberg, Iris, avdelningschef;
Casparsson, K. R., landshövding;
De centrala krisorganen: Inrikesdepartementet
307
Grudemark, E. A. F., major;
Holmbäck, Å. E. V., professor emeritus;
Håstad, E. W., landshövding;
Montell, J. E. O., överdirektör;
Petrén, B. A. S., ambassadör;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.
För ledamöterna finnas sju ersättare förordnade.
Kommissionens kansli är organiserat på tre byråer, benämnda första byrån,
andra byrån och tredje byrån (kanslibyrån). På första byrån handläggas
ärenden angående medborgare eller förutvarande medborgare i Danmark,
Finland, Island, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Sovjetunionen, Tyskland
och Österrike, och på andra byrån ärenden angående övriga utlänningar.
Tredje byrån handlägger ärenden angående kommissionens personal, administration
och ekonomi samt ärenden angående gränskontroll och teknisk
utläningskontroll, besvarar remisser av allmän natur samt omhänderhar den
officiella utlänningsstatistiken.
Chefer
för första byrån: Stränge, B. M. G., byråchef;
för andra byrån: Wiman, O., byråchef;
för tredje byrån: Hagelin, N. P., byråchef, tjänstledig (se ovan); Bundsen,
S. E. F., t.f. byråchef.
Lokal: Birger Jarls torg 5; tel. växel 23 31 20.
Stockholms slott den 3 januari 1959.
II In: l
GUSTAF ADOLF
Ingvar Lindell
308
Riksdagsberättelsen år 1959
J ustitiedepart emente t
KOMMITTÉ -
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
t. o. m. |
V7 1957- |
-30/. 1958 |
|||
37»1957 |
||||||
1957 |
1958 |
1959 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
o. bitr. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1958 |
||||||
Kommittén angående det allmännas skadestånds- |
||||||
ansvar ..................................... |
16 |
14 |
1 |
80 188 |
7 850 |
1280 |
Utredningen om försäkringsgivares regressrätt . . . |
33 |
27 |
2 |
6 971 |
2 000 |
495 |
Utredning om formerna för ökat nordiskt samarbete |
||||||
inom kriminologien.......................... |
45 |
39 |
3 |
— |
— |
— |
Utredning angående Roxtunaanstaltens ledning . . |
— |
43 |
4 |
— |
425 |
360 |
Utredning angående översyn av lagstiftningen om |
||||||
fyndigheter av uranhaltigt mineral m. m...... |
— |
44 |
5 |
— |
1750 |
— |
Utredning av fråga om inrättande av en vatten- |
||||||
domstol för Norrbottens län................. |
— |
— |
6 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
87 159 |
12 025 |
2135 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1959 |
||||||
Besvärssakkunniga............................ |
9 |
8 |
7 |
188 633 |
6 468 |
9 045 |
Varumärkes- och firmautredningen2............. |
10 |
9 |
8 |
229 607 |
14 060 |
6 043 |
Utredning av frågan om formerna för den informa- |
||||||
tion som rätten i vissa fall skall lämna juryn i |
||||||
tryckfrihetsmål............................. |
11 |
10 |
9 |
— |
— |
— |
1951 års rättegångskommitté................... |
12 |
11 |
10 |
286 773 |
8 346 |
4 800 |
Svenska representanter hos Förenta Nationerna och |
||||||
hos Europarådet i frågor angående förebyggande |
||||||
av brott och behandling av brottslingar...... |
14 |
12 |
11 |
— |
— |
— |
Bilskadeutredningen........................... |
15 |
13 |
12 |
102 078 |
5 675 |
1470 |
Fideikommissutredningen...................... |
17 |
15 |
13 |
233 062 |
7 349 |
10 760 |
Djurskyddsutredningen3........................ |
19 |
16 |
14 |
32 008 |
3 297 |
4105 |
1954 års fastighetsbildningskommitté4........... |
20 |
17 |
15 |
304194 |
4 502 |
13 835 |
Utredning angående myrslogar m. m.1.......... |
21 |
18 |
16 |
26 844 |
7 200 |
170 |
Utredning om administrativa frihetsberövanden6.. |
22 |
19 |
17 |
102 143 |
6 373 |
4 931 |
Författningsutredningen....................... |
24 |
20 |
18 |
127 782 |
17 855 |
63 048 |
Utredning angående kompetensfördelningen mellan |
||||||
Kungl. Maj:t i statsrådet och regeringsrätten.. |
25 |
21 |
19 |
45 855 |
18 000 |
2 505 |
Stadsdomstolsutredningen8..................... |
28 |
22 |
20 |
87 877 |
6 357 |
16 681 |
1955 års domarutredning...................... |
29 |
23 |
21 |
114 534 |
3 754 |
7 359 |
Utredning angående pensionsstiftelsernas civilrätts- |
||||||
liga ställning............................... |
30 |
24 |
22 |
67 861 |
740 |
— |
1955 års valutredning7........................ |
31 |
25 |
23 |
9 468 |
2 175 |
2175 |
1955 års fångvårdsstyrelseutredning............. |
32 |
26 |
24 |
56 980 |
6 080 |
6 800 |
Utredningen rörande specialstraffrätten......... |
34 |
28 |
25 |
4 025 |
— |
2 460 |
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
309
KOSTNADER
8 | 9 | |
10 1 11 | |
12 | 13 |
14 |
15 |
16 |
|||
Beräknad total- |
||||||||
Vt—31/x2 |
1958 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1958 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
1/ _31/ / 7 llO |
In 112 |
|||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
o. bitr. |
o. bitr. |
m. m.) |
||||||
26 952 |
2 649 |
38 731 |
14 869 |
133 788 |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
2 495 |
— |
— |
9 466 |
_ |
_ |
_ |
1000 |
_ |
1000 |
|||
— |
— |
20 |
86 |
— |
891 |
— |
— |
891 |
— |
— |
— |
— |
— |
1750 |
1000 |
2 085 |
4 835 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 025 |
7 050 |
9 075 |
26 952 |
2 669 |
86 |
43 867 |
18 894 |
9135 |
159 055 |
||
21 351 |
>— 616 |
36 248 |
14 220 |
7 000 |
246 101 |
|||
— |
26111 |
643 |
234 |
20 854 |
67 945 |
11455 |
7 000 |
316 007 |
4 807 |
28 707 |
7 438 |
886 |
— |
54 984 |
22 825 |
6 500 |
371 082 |
— |
8 808 |
274 |
— |
7 722 |
23 949 |
— |
— |
126 027 |
7 005 |
30 618 |
2 399 |
3 200 |
— |
61 331 |
13 311 |
10 000 |
317 704 |
_ |
— |
— |
— |
— |
7 402 |
350 |
700 |
40 460 |
440 |
52 548 |
2 464 |
1541 |
— |
75 330 |
16 607 |
10 000 |
406 131 |
_ |
— |
398 |
53 |
— |
7 821 |
— |
4 000 |
38 665 |
3 435 |
37 080 |
3 972 |
1044 |
— |
56 835 |
29 052 |
15 600 |
203 630 |
— |
12 904 |
9 708 |
8 812 |
10 895 |
123 222 |
61959 |
7 000 |
319 963 |
_ |
_ |
_ |
20 505 |
17 268 |
4 500 |
88 128 |
||
4 367 |
52 306 |
6 358 |
3 214 |
847 |
90 130 |
26 107 |
15 000 |
219114 |
3 260 |
36 567 |
3 241 |
3 584 |
''—363 |
57 402 |
27 340 |
8 000 |
207 276 |
_ |
740 |
1 300 |
_ |
69 901 |
||||
_ |
_ |
— |
— |
— |
4 350 |
150 |
850 |
14 818 |
_ |
35 298 |
_ |
_ |
— |
48 178 |
15 418 |
9 000 |
129 576 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 460 |
— |
2 291 |
8 776 |
310
Riksdagsberättelsen år 1959
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
1956 års eftervårdsutredning................... |
35 |
29 |
26 |
68120 |
11040 |
42 603 |
Kommittén angående medicinska äktenskapshinder |
36 |
30 |
27 |
11977 |
5 984 |
— |
tion och därmed sammanhängande frågor..... |
37 |
31 |
28 |
21898 |
2 000 |
2 084 |
Utredning för översyn av brottsregistreringen . . . |
38 |
32 |
29 |
17 666 |
2 475 |
26 796 |
Fångvårdens byggnadskommitté8............... 1956 års klientelundersökning rörande ungdoms- |
39 |
33 |
30 |
— |
— |
— |
brottslingar.............................. Kommittén för det rättspsykiatriska undersöknings- |
40 |
34 |
31 |
14 010 |
2 430 |
17 922 |
väsendet................................... |
41 |
35 |
32 |
22 086 |
5 012 |
4 830 |
Namnrättskommittén.......................... överläggningar för samordning av åtgärderna mot |
42 |
36 |
33 |
22 417 |
4 431 |
1819 |
ungdomsbrottsligheten....................... |
— |
37 |
34 |
2111 |
1905 |
2 085 |
Familjerättskommittén........................ Utredning av frågan om en omreglering av hov- |
44 |
38 |
35 |
— |
4 880 |
1800 |
rätternas domsområden...................... |
— |
40 |
36 |
— |
1977 |
1347 |
Hyreslagskommittén........................... Utredningen för förberedande översyn av utsök- |
— |
41 |
37 |
— |
1589 |
|
ningslagen m. m............................ |
— |
42 |
38 |
— |
1843 |
1320 |
Sjölagskommittén............................. |
— |
— |
39 |
— |
_ |
|
Mönsterskyddsutredningen..................... Utredningen av frågan angående principerna för |
40 |
~ |
775 |
180 |
||
sonal än tillsynspersonal..................... Utredning om översyn av bestämmelserna i § 28 |
41 |
75 |
1006 |
|||
som villkor för erhållande av statstjänst...... |
— |
— |
42 |
— |
— |
_ |
Atomskadeutredningen......................... Översyn av lagen om rätten till arbetstagares upp- |
— |
— |
43 |
— |
— |
— |
finningar................................... Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
44 |
2 200 009 |
164 647 |
269 979 |
||
Fångvårdens organisationskommitté............. |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
Auktorrättskommittén......................... Utredning av frågan om möjligheterna att förenkla |
2 |
— |
— |
269 637 |
— |
16 207 |
aktiebolagslagen............................ |
18 |
3 |
— |
— |
— |
— |
Markvärdeutredningen8........................ Summa kr. D. Under budgetåret 1957/58 bestridda kostnader Delegerade för nordiskt samarbete på lagstiftningens |
26 |
5 |
227 260 496 897 |
11805 11805 |
20 055 36 262 |
|
område.......................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 700 |
900 |
Rådmannen G. A. Arnström................. |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 000 |
|
Statssekreteraren P. Bergsten............. |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
|
Flovrättsfiskalen L. Brundin................. |
_ |
_ |
_ |
_ |
10 752 |
|
Hovrättsassessorn G. Dyrssen................. |
— |
— |
_ |
_ |
300 |
|
Justitierådet S. Edling..................... |
— |
— |
— |
_ |
2 000 |
|
Hovrättsassessorn G. Ekblad................. |
_ |
_ |
_ |
_ |
3 859 |
|
Hovrättsassessorn L. Fredlund . . |
_ |
_ |
_ |
_ |
11 300 |
_ |
Hovrättsassessorn T. Hesser................ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 500 |
|
Hovrättsassessorn C. Holmberg........... |
— |
— |
_ |
_ |
1500 |
_ |
Lagbyråchefen B. Hult..................... |
— |
_ |
_ |
_ |
1500 |
__ |
Hovrättsrådet G. Lagergren.............. |
_ |
_ |
_ |
_ |
900 |
_ |
Fröken Sophie Landsberg.................... |
— |
— |
— |
_ |
186 |
_ |
Hovrättsrådet K. Larsson............... |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 800 |
|
Jur. kand. S. Larsson........................ |
_ |
_ |
_ |
_ |
5 220 |
_ |
Hovrättsassessorn C. G. Nordström............. |
— |
— |
— |
— |
7 375 |
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
311
8 | D |
10 |
11 |
12 | 13 |
14 |
15 | 16 |
|||
610 |
24 289 |
2 451 |
1108 |
82 101 |
23 410 |
12 000 |
185 631 |
|
— |
— |
— |
638 |
— |
6 622 |
3 750 |
7 000 |
29 349 |
2 312 |
23 093 |
361 |
353 |
_ |
30 203 |
4 823 |
_ |
56 924 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
29 271 |
2 599 |
1500 |
51 036 |
— |
— |
— |
— |
1081 |
1081 |
— |
— |
1081 |
331 |
— |
2 267 |
— |
275 |
23 225 |
11209 |
13 700 |
62 144 |
1812 |
31901 |
1546 |
_ |
_ |
45101 |
11815 |
5 600 |
84 602 |
16 666 |
8149 |
— |
— |
— |
31065 |
8 689 |
7 600 |
69 771 |
_ |
_ |
46 |
224 |
_ |
4 260 |
2 328 |
_ |
8 699 |
— |
14 760 |
184 |
— |
— |
21 624 |
11040 |
13 600 |
46 264 |
1460 |
3 254 |
1147 |
974 |
_ |
10159 |
3 989 |
5 800 |
19 948 |
— |
— |
— |
— |
— |
1589 |
6 410 |
6 000 |
13 999 |
13 406 |
144 |
_ |
529 |
_ |
17 242 |
6 903 |
1300 |
25 445 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
10 328 |
7 000 |
17 328 |
— |
— |
— |
— |
— |
955 |
2 352 |
6 650 |
9 957 |
— |
7 441 |
112 |
109 |
— |
8 743 |
7 744 |
5 500 |
21987 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 948 |
12 300 |
19 248 |
59 911 |
455 329 |
45 009 |
26 503 |
40 695 |
1 052 073 |
381 699 |
212 991 |
3 846 772 |
357 |
357 |
357 |
||||||
— |
— |
— |
— |
— |
16 207 |
5177 |
— |
291 021 |
_ |
_ |
_ |
_ |
5 716 |
_ |
5 716 |
||
5 355 |
1678 |
2 457 |
1802 |
21009 |
64161 |
— |
— |
291 421 |
5 355 |
1678 |
2 814 |
1802 |
21009 |
SO 725 |
10 893 |
588 515 |
|
1207 |
322 |
4129 |
||||||
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
344 |
— |
— |
344 |
— |
— |
— |
— |
— |
456 |
— |
— |
11 208 |
— |
— |
— |
_ |
2 460 |
— |
— |
— |
2 760 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
2 000 |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
3 859 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
11300 |
— |
— |
— |
10 592 |
— |
1099 |
— |
— |
13 191 |
— |
— |
— |
8 636 |
— |
— |
— |
— |
10 136 |
— |
— |
— |
10190 |
— |
— |
— |
— |
11 690 |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
186 |
— |
— |
— |
14 474 |
_ |
— |
— |
— |
16 274 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
5 220 |
— |
— |
— |
— |
— |
450 |
— |
— |
7 825 |
—■ |
— |
— |
312
Riksdagsberättelsen år 1959
1 |
2 1 |
3 | 4 | |
5 1 |
6 1 |
7 |
|
Justitierådet 0. Petrén........................ |
600 |
|||||
Hovrättsassessorn S. Petterson................. |
— |
— |
— |
— |
1900 |
_ |
Revisorn B. Ringström........................ |
— |
— |
— |
— |
2 600 |
— |
Lagbyråchefen S. Rudholm.................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Tingsdomaren B. Sandström................... |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Hovrättsrådet K. Sidenbladh.................. |
— |
— |
— |
— |
1500 |
— |
Dr jur. G. Simson............................ |
— |
— |
— |
— |
1164 |
— |
F. d. hovrättsrådet H. Wikander............... |
— |
— |
— |
— |
4 000 |
— |
Hovrättspresidenten H. Zetterberg.............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Justitiedepartementets expensmedel............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Emil Kihlströms tryckeri AB.................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa kr. |
55 981 |
8 575 |
1 Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.
2 Kostnaderna bestrides från andra och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
3 Kostnaderna bestrides från andra, nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en
tredjedel från vartdera anslaget.
1 Kostnaderna bestrides från andra och nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
5 Kostnaderna bestrides från andra, femte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en
tredjedel från vartdera anslaget.
6 Kostnaderna bestrides med två tredjedelar från andra huvudtitelns kommittéanslag och
med en tredjedel från elfte huvudtitelns kommittéanslag.
7 Kostnaderna bestrides från andra och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
8 Övriga kostnader bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
9 Kostnaderna bestrides från andra, femte och sjätte huvudtitlarnas kommittéanslag med en
tredjedel från vartdera anslaget.
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
313
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
13 636 |
— |
— |
— |
— |
600 |
— |
— |
— |
|||
— |
— |
— |
— |
75 |
2 675 |
— |
— |
— |
|||
— |
— |
1081 |
— |
— |
1081 1164 |
— |
— |
— |
|||
11744 |
— |
3 545 |
— |
— |
— |
— |
— |
||||
z |
— |
894 |
— |
— |
4 000 |
— |
— |
— |
|||
— |
— |
— |
— |
20 000 |
20 000 |
— |
— |
— |
|||
— |
— |
— |
— |
10 981 |
10 981 |
— |
— |
— |
|||
69 272 |
2 460 |
9 076 |
322 |
31056 |
176 742 |
— |
— |
— |
314
Riksdagsberättelsen år 1959
Utrikesdepartementet
1 |
2 |
3 |
i |
5 |
6 1 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer |
i |
|||||
berättelsen |
t. o. m. |
*/, 1957- |
-20/, 1958 |
|||
30/o 1957 |
||||||
1957 |
1958 |
1959 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
o. bitr. |
||||||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1959 |
||||||
Understödsnämnden för rysslandssvenskar....... |
3 |
3 |
1 |
83 804 |
2 400 |
3 900 |
Utrikesdepartementets nämnd för konsulära sjö- |
||||||
folks- och sjöfartsärenden.................... |
4 |
4 |
2 |
12 646 |
795 |
570 |
Utrikesdepartementets understödsnämnd........ |
— |
5 |
3 |
8 589 |
2 305 |
4 360 |
Nordiska samfärdselkommittén................. |
— |
6 |
4 |
— |
— |
— |
Nämnden för fördelning av tjeckoslovakiska medel1 |
— |
— |
5 |
— |
— |
— |
Utredning rörande den administrativa organisa- |
||||||
tionen..................................... |
— |
— |
6 |
— |
600 |
— |
Nämnden för fördelning av japanska medel1 2..... |
— |
— |
7 |
- |
— |
— |
Summa kr. |
105 039 |
6 000 |
8 830 |
|||
D. Under budgetåret 1957/58 bestridda kostnader |
||||||
för sakkunniga biträden inom departementet |
||||||
m. m. |
||||||
Utrikesförvaltningens lönenämnd............... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Sakkunniga i frågan om möblering............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Ersättning till följande personer inom utrikesde- |
||||||
partementet med vissa utredningsuppdrag m. m.: |
||||||
förste arkivarien W. Carlgren................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
f. d. justitierådet P. V. Santesson............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
envoyén Z. S. Przybyszewski-Westrup........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
byråchefen F. H. Amf ast................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa kr. |
— |
— |
— |
1 Kostnaderna för nämndens verksamhet skall bestridas ur de medel, som inflyter enligt den
svensk-tjeckoslovakiska överenskommelsen den 22 december 1956.
2 Kostnaderna för nämndens verksamhet skall bestridas ur de medel, som inflyter enligt den
svensk-japanska överenskommelsen den 20 september 1957.
Kommittékostnader: Utrikesdepartementet
315
8 |
9 |
10 |
u |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad total- |
||||||||
V,—’"11, |
1958 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1958 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
V* 31 ho |
Vll #1/l2 |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
o. bitr. |
o. bitr. |
m. m.) |
||||||
6 300 |
2 200 |
1100 |
93 404 |
|||||
_ |
_ |
1089 |
_ |
_ |
2 454 |
986 |
238 |
16 324 |
— |
— |
317 |
— |
— |
6 982 |
2 390 |
788 |
18 749 |
— |
— |
340 |
128 |
— |
468 |
— |
— |
468 |
3 781 |
— |
— |
— |
— |
4 281 |
6 848 |
3 424 |
14 553 |
3 781 |
— |
1746 |
128 |
— |
20 485 |
12 424 |
5 550 |
143 498 |
— |
— |
— |
— |
— |
3 414 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
700 9 000 5 655 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
||
— |
— |
— |
— |
— |
500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
19 692 |
— |
— |
— |
316
Riksdagsberättelsen år 1959
Försvarsdepartementet
1 |
2 1 |
3 1 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
|||||
t. o. m. |
V, 1957- |
1958 |
|||||
1957 |
1958 |
1959 |
Arvoden Leda- möter |
Sekr., |
|||
A. Kommittéer gom avslutat gin verksamhet under |
|||||||
1958i |
|||||||
Utredning rörande utnyttjandet av hålkortsanlägg- |
1285 |
||||||
ningar inom försvaret....................... |
6 |
4 |
1 |
54 |
469 |
932 |
|
1955 års försvarsberedning..................... |
12 |
10 |
2 |
54 |
233 |
7 380 |
12 495 |
1957 års industriskyddskommitté............... |
— |
16 |
3 |
14 |
842 |
3 909 |
3 930 |
Flygtilläggsutredningen........................ |
— |
17 |
4 |
— |
3 075 |
1215 |
|
Summa kr. |
1*23 |
544 |
15 296 |
18 925 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|||||||
ingången av 19591 |
|||||||
Sakkunniga för översyn av inskrivningsförordningen |
13 515 |
||||||
m. m...................................... |
3 |
2 |
5 |
58 |
020 |
6 245 |
|
1952 års värnpliktsutredni ng................... |
4 |
3 |
6 |
134 |
152 |
— |
— |
1954 års befälsutredning....................... |
8 |
6 |
7 |
140 |
257 |
3 675 |
2 835 |
1954 års utredning rörande totalförsvarets personal- |
|||||||
behov ...................................... |
9 |
7 |
8 |
10 |
028 |
— |
— |
1954 års värnpliktsavlöningsutredning........... |
10 |
8 |
9 |
18 |
506 |
3 215 |
1740 |
1954 års utredning angående vissa personalkårer |
7 405 |
||||||
inom försvaret.............................. |
11 |
9 |
10 |
64 |
397 |
9 360 |
|
1956 års försvarsförvaltningssakkunniga......... |
13 |
11 |
11 |
32 |
941 |
3 770 |
6165 |
1956 års flygbullerutredning................... |
15 |
13 |
12 |
17 |
247 |
14 820 |
6 720 |
Militära arbetstidskommittén................... |
16 |
14 |
12 |
3 |
591 |
5 580 |
3 970 |
Organisationsnämnden för militärmusiken....... |
17 |
15 |
14 |
50 |
961 |
10 970 |
8 070 |
1957 års sakanslagsutredning................... |
— |
18 |
15 |
— |
— |
— |
|
Karlskronavarvsutredningen.................... |
— |
19 |
16 |
— |
2140 |
1410 |
|
Kommandoexpeditionsutredningen.............. |
— |
— |
17 |
— |
— |
— |
|
1958 års militärhistoriska utredning............ |
— |
— |
18 |
— |
— |
— |
|
Försvarets fiskeskyddsutredning................ |
— |
— |
19 |
— |
310 |
165 |
|
Försvarets personalvårdsutredning 1958 ......... |
— |
— |
20 |
— |
— |
— |
|
1958 års försvarsledningskommitté.............. |
— |
— |
21 |
— |
— |
— |
|
Delegation för samordning av vissa personalorga- |
|||||||
nisations- och personalvårdsfrågor inom försvaret |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Summa kr. |
530 |
100 |
60 085 |
51995 |
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
317
8 |
9 |
10 |
il |
12 | 13 |
14 |
15 |
16 |
|
Beräknad total- |
||||||||
Vr^Vi. |
1958 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1958 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trvckninss- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
V? 31 Ilo |
V11 31 In |
|||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
o. bitr. |
o. bitr. |
m. m.) |
||||||
2 460 |
4 677 |
9 840 |
5 000 |
73 986 |
||||
— |
— |
2 292 |
187 |
— |
22 354 |
— |
— |
76 587 |
— |
2 645 |
601 |
2 847 |
727 |
14 659 |
190 |
— |
29 691 |
6 802 |
2 312 |
— |
— |
270 |
13 674 |
— |
— |
13 674 |
6 802 |
7 417 |
2 893 |
3 034 |
997 |
55 364 |
10 030 |
5 000 |
193 938 |
13 604 |
989 |
29 |
34 382 |
20 444 |
9 000 |
121 846 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
134 152 |
3 849 |
42 890 |
1493 |
10 215 |
1255 |
66 212 |
21166 |
11200 |
238 835 |
1547 |
— |
2 960 |
— |
630 |
10 092 |
4 451 |
2 500 |
10 028 |
469 |
12 270 |
310 |
222 |
1147 |
31183 |
252 |
4 000 |
99 832 |
— |
— |
— |
136 |
423 |
10 494 |
5 677 |
2 000 |
51 112 |
882 |
— |
6 027 |
3 383 |
8311 |
40143 |
20 323 |
5 000 |
82 713 |
— |
1167 |
4610 |
1 792 |
630 |
17 749 |
3 838 |
10 000 |
35178 |
1069 |
— |
3 331 |
144 |
523 |
24 107 |
3 427 |
2 500 |
80 995 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 095 |
2 500 |
3 595 |
— |
— |
3 625 |
694 |
— |
7 869 |
8198 |
10 000 |
26 067 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 000 |
1 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
2 000 |
— |
— |
34 |
— |
— |
509 |
5105 |
2 400 |
8 014 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 500 |
2 500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 118 |
7 000 |
8 118 |
21 420 |
SO 327 |
22 390 |
17 575 |
12 948 |
242 740 |
95 094 |
73 GOD |
941 534 |
318
Riksdagsberättelsen år 1959
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1957/58 Ärenden angående aktuella sysselsättningssvårig-heter vid Karlskrona örlogsvarv; kanslirådet S. |
||||||
Sakkunnig vid försvarsstabens personalvårdsavdel-ning i samband med nytt tj änstereglemente för |
||||||
Fortsatt utredning rörande den lokala och regionala |
||||||
Försvarets högskoleutredning 1958 .............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Vissa andra utredningsuppdrag................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa kr. |
— |
— |
— |
1 Kostnaderna bestrides från kommittéanslaget.
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
319
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
1065 |
||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
4 768 |
|||
— |
— |
— |
_ |
_ |
44 511 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
9 060 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
8 867 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
68 271 |
320
Riksdagsberättelsen år 1959
Socialdepartementet
2 |
3 |
4 |
5 I 6 1 |
7 |
||
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
t. o. m. |
»/, 1957- |
-30/. 1958 |
|||
3% 1957 |
||||||
1957 |
1958 |
1959 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
o. bitr. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1958'' |
||||||
1954 års ö-utredning.......................... |
14 |
10 |
1 |
46 899 |
5 414 |
3 690 |
Utredningen om socialförsäkring och arbetsanpass- |
||||||
ning....................................... |
16 |
11 |
2 |
49 661 |
5 585 |
10 095 |
Utredning om allmännyttiga och kooperativa bo- |
||||||
stadsföretags förvaltning..................... |
19 |
13 |
3 |
5 470 |
375 |
2 010 |
Utredning för verkställande av översyn av sjuk- |
||||||
kassetaxan m. m............................ |
23 |
15 |
4 |
24 298 |
5 553 |
6 440 |
Utredning om lagstiftning angående allmän tjänste- |
||||||
plikt....................................... |
25 |
17 |
5 |
6 497 |
4 700 |
6 405 |
Sjukreseutredningen........................... |
— |
22 |
6 |
— |
5 055 |
5 920 |
Folkomröstningsnämnden2...................... |
— |
25 |
7 |
— |
— |
— |
Utredning av vissa hyresfrågor................. |
— |
28 |
8 |
— |
— |
1845 |
Summa kr. |
132 825 |
26 682 |
36 405 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 19591 |
||||||
Kommittén för social upplysningsfilm2.......... |
12 |
9 |
9 |
_ |
_ |
_ |
Utredning angående inrättande av ett centralt före- |
||||||
tagsregister3................................ |
18 |
12 |
10 |
15 331 |
980 |
— |
Nykterhetsvårdsutredningen.................... |
22 |
14 |
11 |
88 478 |
13143 |
14 835 |
Arbetarskyddsverkets organisationsutredning..... |
24 |
16 |
12 |
3 727 |
1060 |
2 700 |
Utredning om kostnaderna för reparation och under- |
||||||
håll av hyreslägenheter...................... |
27 |
18 |
13 |
6 339 |
1260 |
4 885 |
Laboratorieutredningen........................ |
— |
19 |
14 |
— |
405 |
5 580 |
Utredning rörande pensionsstyrelsens sjukvårdande |
||||||
verksamhet................................. |
— |
20 |
15 |
5 410 |
4 709 |
6 645 |
Kommittén för ungdomsvårdsskolorna.......... |
— |
21 |
16 |
4 937 |
17 885 |
12 420 |
Utredningen om läkemedelsrabatteringen........ |
— |
23 |
17 |
— |
600 |
8 910 |
1957 års pensionskommitté.................... |
— |
24 |
18 |
— |
9 294 |
30 069 |
1957 års studentbostadsutredning............... |
— |
26 |
19 |
— |
7 660 |
5 367 |
Husmoderssemesterutredningen................. |
— |
27 |
20 |
— |
780 |
1365 |
Byggnadsforskningsutredningen................. |
— |
— |
21 |
— |
— |
945 |
1958 års förskollärarutredning.................. |
— |
— |
22 |
— |
— |
— |
Barnanstaltsutredningen....................... |
— |
— |
23 |
— |
— |
— |
Socialpolitiska kommittén...................... |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
1958 års socialförsäkringskommitté2............. |
— |
- |
25 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
124 222 |
57 776 |
93 721 |
Kommittckostnader: Socialdepartementet
321
8 | 9 |
10 |
11 | 12 | 13 | 14 |
15 |
16 |
||||
Beräknad |
||||||||
*/,—1“/i. 1958 |
kostnad |
|||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1958 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
||||||||
/ 7 /10 |
In In |
|||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
o. bitr. |
o. bitr. |
m. m.) |
||||||
293 |
4 465 |
525 |
14 387 |
6 495 |
67 781 |
|||
301 |
18 303 |
1630 |
194 |
4368 |
40 476 |
79 |
— |
90 216 |
— |
3 808 |
— |
— |
— |
6193 |
— |
— |
11663 |
— |
27 985 |
— |
57 |
— |
40 035 |
20 028 |
5 100 |
89 461 |
215 |
1969 |
_ |
13 289 |
5 379 |
_ |
25165 |
||
— |
— |
49 |
2 092 |
5 996 |
19112 |
3 379 |
— |
22 491 |
_ |
— |
— |
— |
— |
1845 |
16 341 |
— |
18 186 |
301 |
50 389 |
6 359 |
4 837 |
10 364 |
135 337 |
51 701 |
5 100 |
324 963 |
— |
— |
— |
— |
— |
980 |
1045 |
— |
17 356 |
2 940 |
50 564 |
3 352 |
5 726 |
— |
90 560 |
34 529 |
11700 |
225 267 |
— |
— |
— |
3 760 |
— |
3 000 |
10 487 |
||
2 280 |
_ |
8 425 |
_ |
3 000 |
17 764 |
|||
— |
4 330 |
— |
— |
— |
10 315 |
5 286 |
5100 |
20 701 |
805 |
25 983 |
1 434 |
1875 |
1872 |
43 323 |
16 060 |
2 000 |
66 793 |
1349 |
46 756 |
5 282 |
5114 |
— |
88 806 |
42 654 |
18 500 |
154 897 |
9 819 |
_ |
_ |
— |
19 329 |
10 420 |
6 000 |
35 749 |
|
_ |
29 088 |
1083 |
1578 |
3 981 |
75 093 |
20 935 |
4 600 |
100 628 |
394 |
7 216 |
4 553 |
1345 |
3 389 |
29 924 |
11 917 |
8 500 |
50 341 |
_ |
_ |
— |
2145 |
2 438 |
600 |
5183 |
||
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
945 |
2 938 |
6 000 |
9 883 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
1465 |
1800 |
3 265 |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
1 714 |
4 600 |
6 314 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8 800 |
10 000 |
18 800 |
5 488 |
176 036 |
15 704 |
15 638 |
9 242 |
878 605 |
160 201 |
85 406 |
743 428 |
21 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 saml.
Riksdaggberättelsen
322
Riksdagsberättelsen år 1959
1 |
2 |
1 3 |
4 |
5 |
c |
7 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in- |
||||||
gången av 19581 |
||||||
Arbetstidsutredningen......................... |
10 |
1 |
_ |
511 934 |
_ |
|
Allmänna statsbidragsutredningen*.............. |
ii |
2 |
— |
218 792 |
3 024 |
_ |
Barnavårdskommittén......................... |
13 |
3 |
— |
549 345 |
5 633 |
7 275 |
Utredningen om kortare arbetstid.............. |
15 |
4 |
— |
145 458 |
_ |
|
Familj erådgivningskommittén1 2 * 4 5.................. |
17 |
5 |
— |
63 270 |
3 405 |
2 050 |
Bostadspolitiska utredningen................... |
20 |
6 |
— |
93 440 |
3140 |
1635 |
Allmänna pensionsberedningen................. |
21 |
7 |
— |
217 560 |
— |
600 |
Byggnadslåneutredningen...................... Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1957/58 |
26 |
8 |
15 911 1 815 710 |
3 940 19142 |
6180 17 740 |
|
Utredningar rörande |
||||||
yrkesutbildningen vid Johannisbergs yrkesskola |
— |
— |
— |
7 878 |
— |
|
bygden i Bohuslän6 *....................... Tornedalens och överkalixbygdens försörjning |
390 |
|||||
gänglig arbetskraft8....................... Kungl. Maj:ts beslut den 17 oktober 1957 angående |
— |
— |
— |
— |
— |
|
kostnaderna för besvärssakkunniga........... |
— |
— |
— |
— |
_ |
|
Kommittéexpenser............................ Ersättning till följande personer: |
— |
— |
— |
— |
— |
|
landstingsdirektören E. von Hofsten.......... |
— |
— |
— |
100 |
_ |
|
sekreteraren Å. Sylwan...................... |
— |
— |
— |
30 |
_ |
|
länsarbetsdirektören Helge Peterson......... |
— |
— |
— |
30 |
_ |
|
assessorn A. E. Elowson..................... |
— |
— |
— |
1125 |
_ |
|
fil. lic. Brita Åkerman-Johansson........... |
— |
— |
— |
1200 |
_ |
|
förste assistent Edmund Andersson........... Summa kr. |
900 11 263 |
390 |
1 Kostnaderna bestrides från kommittéanslag i den mån ej annat angives i följande noter.
2 » » med andra medel än kommittéanslaget.
» » från femte och sjunde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
4 Kostnaderna bestrides från femte, åttonde, nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag
med en fjärdedel från vartdera anslaget.
6 Kostnaderna bestrides från femte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
6 Kostnaderna bestrides med hälften från femte, en fjärdedel från nionde och en fjärdedel
från tionde huvudtitlarnas kommittéanslag.
Kommittékostnader: Socialdepartementet
323
8 1 9 |
30 | |
u ! |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|
2 |
||||||||
5149 |
5149 |
517 083 |
||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
3 024 |
— |
— |
221 816 |
_ |
3 258 |
145 |
79 |
9 257 |
25 647 |
— |
— |
574 992 |
_ |
_ |
— |
459 |
459 |
— |
— |
145 917 |
|
484 |
7154 |
1291 |
791 |
9 687 |
24 862 |
— |
— |
88 132 |
_ |
4 776 |
675 |
232 |
5 589 |
16 047 |
— |
— |
109 487 |
_ |
— |
18 322 |
18 922 |
— |
— |
236 482 |
||
— |
13 657 |
no |
789 |
12 364 |
37 040 |
— |
— |
52 951 |
484 |
28 845 |
2 221 |
1891 |
60 827 |
131150 |
1946 860 |
||
7 878 |
||||||||
— |
— |
— |
1229 |
— |
1619 |
|||
— |
— |
— |
— |
7 954 |
7 954 |
|||
_ |
_ |
1000 |
1000 |
|||||
— |
— |
— |
— |
40 000 |
40 000 |
|||
88 |
_ |
_ |
188 |
|||||
_ |
_ |
52 |
— |
— |
82 |
|||
_ |
_ |
79 |
— |
— |
109 |
|||
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
1125 |
|||
_ |
_ |
_ |
— |
— |
1200 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
|||
219 |
1229 |
48 954 |
62 055 |
324
Riksdagsberättelsen år 1959
Kommunikationsdepartementet
1 |
2 |
1 3 |
1 4 |
5 |
1 « |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
t. o. m. |
V, 1957- |
-30/, 1958 |
|||
3% 1957 |
||||||
1957 |
1958 |
1959 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
o. bitr. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1958 |
||||||
Utredning om lämplig förläggningsort för den lokala |
||||||
förvaltningen för Älvkarleby kraftverk1....... |
26 |
21 |
1 |
— |
712 |
1 750 |
Utredning om statens väginstituts arbetsuppgifter |
||||||
och organisation............................ |
28 |
23 |
2 |
8 547 |
2 315 |
4 010 |
Utredning rörande järnvägslinjen Harmånger— |
||||||
Bergsjö1.................................... |
— |
26 |
3 |
— |
2 700 |
465 |
Organisationskommittén för trafiksäkerhet 1958 .. |
—'' |
27 |
4 |
— |
4 265 |
5 400 |
Summa kr. |
8 547 |
9 992 |
11 625 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1959 |
||||||
1943 års järn vägskommitté1.................... |
10 |
9 |
6 |
192 465 |
2 097 |
1835 |
Busslinjeutredningen.......................... |
11 |
10 |
7 |
148 705 |
258 |
925 |
Stor-Stockholms trafikutredning2................ |
12 |
11 |
8 |
122 983 |
15 000 |
— |
Utredningen angående revision av tillämpningskun- |
||||||
görelsen till luftfartsförordningen............. |
13 |
12 |
9 |
5 701 |
2 805 |
— |
1951 års byggnadsutredning.................... |
14 |
13 |
10 |
181 398 |
8 637 |
5 875 |
1953 års trafikutredning....................... |
15 |
14 |
11 |
100 703 |
8 860 |
33 531 |
Statens bvggnadsbesparingsutredning3........... |
17 |
15 |
12 |
283 405 |
34 200 |
24 350 |
Svenska öresundsdelegationen1.................. |
19 |
16 |
13 |
400 864 |
2 057 |
21238 |
Utredningen om städernas väghållning.......... |
22 |
17 |
14 |
13 867 |
4 854 |
10 265 |
Mopedutredningen............................. |
23 |
18 |
15 |
7 288 |
— |
7 835 |
Tidningsförordningsutredningen1................ |
24 |
19 |
16 |
4 353 |
— |
2 645 |
Postutredningen1.............................. |
25 |
20 |
17 |
17 375 |
6 933 |
17 310 |
Vägmarksersättningskommittén1................ |
27 |
22 |
18 |
7 905 |
2 710 |
1500 |
Markdelegationen............................. |
30 |
24 |
19 |
1000 |
12 140 |
13 895 |
SMHl-utredningen............................ |
— |
25 |
20 |
— |
5 726 |
4 240 |
1957 års trafiknykterhetskommitté.............. |
— |
28 |
21 |
— |
— |
— |
Svenska ledamöterna i skandinaviska flygtaxekom- |
||||||
mittén1.................................... |
— |
— |
23 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
1488 012 |
106 277 |
145 444 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
ingången av 1958 |
||||||
1953 års trafiksäkerhetsutredning1.............. |
16 |
1 |
— |
195 835 |
1260 |
525 |
1954 års kommitté rörande vägbroar1........... |
18 |
2 |
— |
53 262 |
26 006 |
— |
Delegation för förhandlingar rörande Bromma flvg- |
||||||
fält........................................ |
20 |
3 |
— |
17 643 |
4 000 |
— |
Norrländska vattenkraftutredningen3............ |
21 |
4 |
— |
67 943 |
8 900 |
7 045 |
Summa kr. |
384 683 |
40166 |
7 570 |
Kommit tekostnader: Kommunikationsdepartementet
325
8 |
9 |
10 |
U |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad total- |
||||||||
Ve 3 Via |
1958 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1958 (s:a av |
|||
mistacle avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
v,—’1/» |
V11 S1/l2 |
|||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
o. bitr. |
o. bitr. |
m. m.) |
||||||
99 |
2 561 |
2 561 |
||||||
4 509 |
5 391 |
— |
— |
— |
16 225 |
7 506 |
— |
32 278 |
— |
_ |
432 |
268 |
283 |
4148 |
_ |
_ |
4148 |
— |
— |
1968 |
1980 |
1000 |
14 613 |
10187 |
— |
24 800 |
4 509 |
5 391 |
2 400 |
2 248 |
1382 |
37 547 |
17 693 |
— |
63 787 |
412 |
173 |
4 517 |
196982 |
|||||
326 |
— |
669 |
289 |
— |
2 467 |
581 |
900 |
152 653 |
-- |
— |
— |
— |
— |
15 000 |
5 000 |
2 500 |
145 483 |
— |
— |
_ |
_ |
325 |
3130 |
_ |
700 |
9 531 |
-- |
2 659 |
35 |
— |
4 529 |
21 735 |
647 |
2 000 |
205 780 |
— |
51 723 |
3170 |
3 089 |
3 000 |
103 373 |
49 327 |
21 000 |
274 403 |
-- |
32 777 |
430 |
1020 |
103 045 |
195 822 |
31 014 |
25 000 |
535 241 |
— |
— |
— |
1925 |
66 566 |
91 786 |
134 843 |
25 300 |
652 793 |
— |
15 534 |
569 |
— |
3 000 |
34 222 |
11318 |
5 000 |
64 407 |
— |
— |
— |
— |
1000 |
8 835 |
1395 |
900 |
18 418 |
— |
— |
704 |
1710 |
— |
5 059 |
660 |
5 000 |
15 072 |
232 |
49 680 |
2 876 |
1262 |
1217 |
79 510 |
22 429 |
11300 |
130 614 |
— |
— |
239 |
— |
13 009 |
17 458 |
37 494 |
8 900 |
71 757 |
-- |
— |
— |
41 |
— |
26 076 |
— |
11000 |
38 076 |
— |
11345 |
768 |
— |
— |
22 079 |
1525 |
3 000 |
26 604 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
500 |
3 000 |
3 500 |
— |
— |
482 |
175 |
— |
657 |
636 |
2 000 |
3 293 |
558 |
163 718 |
10 354 |
9 684 |
195 691 |
631726 |
297 369 |
127 500 |
2 544 607 |
3 364 |
220 |
230 |
19 050 |
24 649 |
220 484 |
|||
— |
— |
— |
— |
75 |
26 081 |
— |
— |
79 343 |
— |
— |
_ |
__ |
_ |
4 000 |
_ |
_ |
21643 |
114 |
10 056 |
748 |
— |
9 014 |
35 877 |
— |
— |
103 820 |
114 |
13 420 |
968 |
280 |
28 139 |
90 607 |
— |
— |
425 290 |
326
Riksdagsberättelsen år 1959
1 1 |
2 1 |
3 | i |
5 |
6 |
7 |
|
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1957/58 |
||||||
Sakkunniga för samråd vid utarbetande av förslag |
16168 1 |
136 |
||||
till anvisningar till byggnadsstadgan.......... Kontaktman rörande nordisk transportekonomisk |
— |
-- |
— |
— |
||
samordning................................. |
— |
— |
— |
592 |
660 |
930 |
Byrådirektören M. N. öster................... |
— |
— |
— |
1 — |
1000 |
— |
Lantmäteristvrelsen........................... |
— |
— |
— |
— |
3 268 |
— |
Chalmers tekniska högskola.................... |
— |
— |
— |
— |
1234 |
— |
Civilingenjören S. Ingemanson................. |
— |
— |
— |
— |
7 665 |
— |
Svenska Aeroplan AB......................... Summa kr. |
16 760 |
13 963 |
930 |
1 Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
4 Endast arvode till ordföranden i utredningen bestrides från kommittéanslaget.
! 8 Kostnaderna bestrides från andra, femte, sjätte, åttonde, nionde, tionde och elfte huvud
titlarnas
kommittéanslag med en sjundedel från vartdera anslaget.
t 1 * * 4 5 Kostnaderna bestrides från sjätte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
5 Kostnaderna bestrides från andra, sjätte och nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med
én tredjedel från vartdera anslaget.
Kommittekostnader: Kommunikationsdepartementet
327
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
1217 |
1353 |
2198 |
19 719 |
|||||
_ |
_ |
1490 |
978 |
_ |
4 058 |
911 |
_ |
5 561 |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
— |
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
3 268 |
— |
— |
3 268 |
— |
— |
— |
— |
— |
1234 |
— |
— |
1234 |
— |
— |
— |
— |
— |
7 665 |
— |
— |
7 665 |
— |
— |
— |
— |
1431 |
1431 |
— |
— |
1431 |
— |
— |
2 707 |
978 |
1431 |
20 009 |
3109 |
— |
39 878 |
328
Riksdagsberättelsen år 1959
Finansdepartementet
1 |
2 |
3 | 4 |
5 |
1 8 |
7 |
||
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter t. o. m. |
V, 1957- |
-M/, 1958 |
|||
1957 |
1958 |
1959 |
Arvoden Leda- möter |
Sekr., |
|||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|||||||
1958 |
|||||||
Utredning av vissa frågor rörande folkbokförings- |
|||||||
väsendet................................... |
14 |
10 |
1 |
168 818 |
4 800 |
150 |
|
1956 års LKAB-delegation..................... |
32 |
23 |
2 |
16 |
682 |
12 350 |
5 070 |
De sakkunniga med uppdrag att verkställa en över- |
|||||||
syn i vissa hänseenden av valutalagstiftningen .. |
33 |
24 |
3 |
3 |
863 |
1072 |
4 660 |
1956 års sakkunniga för taxeringsorganisationen i |
|||||||
Stockholm.................................. |
35 |
26 |
4 |
— |
7 253 |
2 200 |
|
1957 års skatteutredning...................... |
— |
32 |
5 |
13 |
252 |
10 356 |
4 995 |
1957 års utredning för avbetalningsregler inom bil- |
|||||||
handeln.................................... |
— |
39 |
6 |
— |
— |
— |
|
1958 års indexutredning....................... |
— |
— |
7 |
— |
3 635 |
1875 |
|
Översyn av gällande bestämmelser om särskilda |
|||||||
investeringsfonder för ersättande av förlorade in- |
|||||||
ventarier och lagertillgångar m. m............ |
— |
— |
8 |
— |
300 |
— |
|
Summa kr. |
202 |
615 |
39 766 |
18950 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|||||||
ingången av 1959 |
|||||||
Skattelagssakkunniga.......................... |
13 |
9 |
9 |
413 |
576 |
11596 |
_ |
Utredning angående översyn av lösen- och stäm- |
|||||||
pelförordningarna........................... |
16 |
11 |
10 |
53 |
734 |
8 000 |
4 725 |
1953 års utredning rörande de statliga företagsfor- |
|||||||
merna..................................... |
17 |
12 |
11 |
150 |
656 |
6 238 |
28 770 |
1953 års skatteflyktskommitté................. |
18 |
13 |
12 |
82 |
466 |
1891 |
3 710 |
1954 års bryggeriutredning..................... |
19 |
14 |
13 |
35 |
044 |
3 452 |
4135 |
1955 års stadsutredning....................... |
20 |
15 |
14 |
52 |
473 |
1548 |
7 335 |
Delegation för förhandlingar rörande kvarteret |
|||||||
Kungl. Myntet............................. |
22 |
16 |
15 |
— |
1395 |
— |
|
1955 års myntverksutredning.................. |
23 |
17 |
16 |
24 036 |
3 458 |
3 685 |
|
Utredning angående redogöraransvaret m. m..... |
24 |
18 |
17 |
45 |
548 |
3 834 |
4 905 |
Stabiliseringsutredningen....................... |
26 |
19 |
18 |
79 |
936 |
14 655 |
69 405 |
Kommittén för maskinell databehandling........ |
27 |
20 |
19 |
46 |
984 |
7 243 |
13 500 |
Utredning av frågan rörande internordiska flytt- |
|||||||
ningsbetyg................................. |
29 |
21 |
20 |
— |
270 |
— |
|
Översyn av lagstiftningen rörande straff för olovlig |
|||||||
införsel och utförsel av varor................ |
31 |
22 |
21 |
31 |
344 |
1725 |
5 435 |
Utredning om avsättning av viss del av statens |
|||||||
vinst å malmbrytningen i Luossavaara—Kiiruna- |
|||||||
vaara aktiebolag till stöd för utvecklings- och |
|||||||
forskningsarbete inom näringslivet............ |
34 |
25 |
22 |
210 |
— |
— |
|
1956 års rationaliseringsutredning............... |
36 |
27 |
23 |
37 |
650 |
5 247 |
11180 |
1956 års statistikkommitté..................... |
37 |
28 |
24 |
31 |
059 |
14 225 |
19 545 |
1956 års fondutredning........................ |
38 |
29 |
25 |
666 |
1275 |
5 000 |
Kommittékostnader: Finansdepartementet
329
8 1 |
9 | 10 |
11 I |
12 | 13 | 14 |
15 |
16 |
|||
Beräknad |
||||||||
1h ,#1/ia 1958 |
kostnad 14 och 15) |
|||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
Övriga |
Summa |
Verk- ställda utgifter V7—“Vi. |
Beräk- nade utgifter l/ll **/12 |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
33960 |
65 |
15 000 |
38 910 32 485 |
12 733 2 340 |
5 000 |
220 461 |
||
— |
334 |
— |
403 |
— |
6469 |
2 687 |
— |
13 019 |
8 663 |
31446 |
4 217 5 092 |
442 |
4 001 |
22 333 56 332 |
21164 |
— |
22 333 |
— |
4 514 |
— |
— |
— |
10 024 |
12 405 |
1500 |
1500 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
300 |
— |
— |
300 |
42 623 |
36 359 |
9 309 |
845 |
19 001 |
166 853 |
51 329 |
6 500 |
427 297 |
59616 |
567 |
71679 |
30 356 |
18 900 |
534 511 |
|||
— |
27 612 |
— |
— |
— |
40 337 |
12 824 |
8 000 |
114 895 |
974 807 |
42119 32 637 |
8 362 964 1390 |
3 367 1403 |
7 657 4 025 |
97 487 30 305 8 551 |
28 540 8 434 |
6 000 6 500 9 000 |
282 683 |
i in |
27 612 |
2193 12 750 |
352 |
— |
1395 7143 37 462 82 744 |
900 2 820 6 620 |
2 000 2 000 6 875 5 000 |
4 295 |
189 |
— |
766 |
— |
— |
1225 |
— |
— |
1225 |
10 378 |
25 698 |
— |
— |
— |
43 236 |
34135 |
18 000 |
126 715 |
585 1 422 |
35 963 |
618 1417 |
320 453 |
— |
63 913 55 023 7 697 |
17 675 1 518 |
18 000 1 000 |
210 |
330
Riksdagsberättelsen år 1959
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Utredning rörande befogenheterna för Konungariket |
||||||
sans reservfond hörande medel, m. m......... |
40 |
30 |
26 |
130 |
408 |
1330 |
Budgetkommittén............................. |
— |
31 |
27 |
4 378 |
5 385 |
7 665 |
Uppdrag att utarbeta en översikt över utländsk |
28 |
|||||
ring av avbetalningshandeln................. |
— |
33 |
— |
4 935 |
— |
|
Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksam- |
||||||
het........................................ |
— |
34 |
29 |
— |
6 306 |
8 670 |
1957 års sambeskattningsrevision............... |
— |
35 |
30 |
— |
4 930 |
5 370 |
1957 års filmstödutredning..................... |
— |
36 |
31 |
— |
3 975 |
4 920 |
1957 års fastighetsskattesakkunniga............. |
— |
37 |
32 |
— |
220 |
4 305 |
Kreditmarknadsutredningen.................... |
— |
38 |
33 |
— |
2 615 |
6 435 |
Fastighetstaxeringssakkunniga av år 19571 ...... |
— |
— |
34 |
— |
— |
11524 |
1958 års skatteutjämningskommitté............. |
— |
— |
35 |
— |
— |
1245 |
Utredning om lättnader för invalider i bensinbe- |
||||||
skattningen m. m........................... |
— |
— |
36 |
— |
— |
— |
Utredningen om universitetens egendomsförvaltning |
— |
— |
37 |
— |
— |
— |
1958 års besparingsutredning................... |
— |
— |
38 |
— |
— |
— |
Skatteutredningen angående ackumulerad inkomst |
39 |
|||||
m. m...................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Utredning rörande ytterligare åtgärder för att sti- |
||||||
mulera det personliga sparandet.............. |
— |
— |
40 |
— |
— |
— |
Uppbördsorganisationskommittén............... Summa kr. |
41 |
1089 890 |
114 826 |
232 794 |
||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
1952 års tulltaxekommitté2.................... |
2 |
— |
— |
307 485 |
— |
16 545 |
1953 års utskänkningsvinstkommitté............ |
4 |
— |
— |
148 850 |
— |
— |
1952 års kommitté för indirekta skatter........ |
15 |
1 |
— |
129 300 |
5 310 |
4 750 |
1955 års långtidsutredning..................... |
25 |
3 |
— |
89 579 |
— |
200 |
1956 års sjömansskattesakkunniga.............. |
28 |
4 |
— |
43 989 |
2 750 |
1740 |
Arvsskattesakkunniga......................... Summa kr. |
30 |
5 |
40 565 759 768 |
13 849 21909 |
4 740 27 975 |
|
D. Åt kommittéanslaget under budgetåret 1957/58 |
||||||
Statens tobaksnämnd.......................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
1875 |
_ |
Utredningsrådet............................... |
— |
— |
— |
— |
450 |
— |
Konjunkturinstitutet.......................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Finansdepartementets expensmedel............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Statsdepartementens kassakontor............... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Lantbruksstyrelsen............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Kungl. Maj:ts beslut den 17 oktober 1957 angående |
||||||
kostnaderna för besvärssakkunniga........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Kungl. Maj:ts beslut den 30 maj 1958 angående |
||||||
reservationsanslaget......................... |
— |
— |
— |
■ - |
— |
— |
Kanslirådet B. 0. Dillén...................... |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
— |
Länsassessorn R. L. A. Lindqvist.............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Kommittékostnader: Finansdepartementet
331
8 | 9 |10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16
1738 |
9 403 |
6 000 |
17 271 |
|||||
— |
— |
— |
— . |
— |
13 050 |
; .3 890 |
2 500 |
23 818 |
36 822 |
_ |
— |
— |
— |
41 757 |
13 836 |
7 600 |
63 193 |
15 471 |
1323 |
_ |
31 770 |
22 250 |
12 000 |
66 020 |
||
_ |
21848 |
119 |
_ |
— |
32 267 |
16 697 |
8 000 |
56 964 |
_ |
— |
8 895 |
9 631 |
15 000 |
33 526 |
|||
_ |
22 165 |
_ |
6 918 |
12 184 |
45 792 |
22 577 |
10 300 |
78 669 |
_ |
— |
9 050 |
2 790 |
4 600 |
16 440 |
|||
_ |
_ |
_ |
280 |
11804 |
— |
— |
11804 |
|
— |
7 064 |
— |
1366 |
— |
9 675 |
14 287 |
16 000 |
39 962 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
||||
_ |
_ |
_ |
1184 |
1000 |
2184 |
|||
— |
— |
207 |
— |
— |
207 |
17 659 |
13 500 |
31366 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7 369 |
7 369 |
_ |
_ |
1000 |
1000 |
|||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
11000 |
11000 |
112 409 |
365 358 |
30 676 |
14179 |
24 146 |
894 388 |
365 390 |
256 644 |
2 606 312 |
793 |
3188 |
20 526 |
328 011 |
|||||
_ |
_ |
— |
32 894 |
— |
181 744 |
|||
_ |
_ |
1060 |
_ |
21 247 |
32 367 |
— |
— |
161 667 |
_ |
_ |
_ |
9 774 |
9 974 |
— |
— |
99 553 |
|
320 |
9 611 |
3 649 |
558 |
6 445 |
25 073 |
— |
— |
69 062 |
15 888 |
4 782 |
917 |
14 177 |
54 353 |
— |
— |
94 918 |
|
320 |
25499 |
10 284 |
1475 |
54 831 |
142 293 |
32 894 |
934955 |
|
53 |
1928 |
|||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
450 |
— |
— |
|
_ |
_ |
_ |
— |
10 372 |
10 372 |
— |
— |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
59 900 |
59 900 |
— |
— |
|
_ |
_ |
_ |
— |
5100 |
5100 |
— |
— |
|
— |
— |
— |
— |
8 852 |
8 852 |
— |
— |
|
— |
— |
— |
— |
1000 |
1000 |
— |
— |
|
70 000 |
70 000 |
|||||||
_ |
_ |
_ |
— |
— |
2 000 |
— |
— |
|
— |
— |
696 |
— |
696 |
— |
— |
332
Riksdagsberättelsen dr 1959
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Fil. kand. L. G. Rehn...................... |
4 200 |
|||||
E.o. assessorn G. R. Eorggård............ |
_ |
_ |
. |
_ |
||
Sekreteraren Karl Frithiofson................ |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 761 |
|
Länsassessorn L. G. Hultqvist.......... |
_ |
_ |
_ |
|||
Tullkontrollören A. H. S. Thideby........... |
_ |
_ |
_ |
_ |
26(P |
|
T.f. förste kammarskrivaren R. A. I. Johansson .. |
_ |
_ |
_ |
_ |
300 |
|
Hovrättsrådet G. von Sydow............... |
— |
— |
— |
— |
300 |
— |
Summa kr. |
— |
12 146 |
— |
Angående utredning rörande inrättandet av ett centralt företagsregister se redogörelsen till
socialdepartementet.
1 Kostnaderna bestrides av andra medel än kommittéanslaget.
2 Kostnaderna bestrides från sjunde och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget. Ett belopp av 33 090 kronor har bestritts enbart från sjunde huvudtitelns
kommittéanslag.
Kommittékostnader: Finansdepartementet
333
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
||
— |
— |
— |
— |
5 |
4 200 5 2 761 |
— |
— |
— |
||
— |
— |
274 |
— |
= |
274 260 300 |
— |
— |
— |
||
— |
— |
1023 |
— |
155 229 |
300 168 398 |
— |
— |
— |
334
Riksdagsberättelsen år 1959
Ecklesiastikdepartementet
i
Kommitténs benämning
| 2 1 3 1 4 5
Kommitténs Utgifter
nummer i--
berättelsen t. o. m.
30/» 1957
1957 1958 1959
l_6I?
''/, 1957—30/0 1958
Arvoden
Leda möter -
Sekr.,
experter
o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under
1958''
1948 års tekniska skolutredning................
1951 års tandläkarkommitté...................
Sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag på
skolväsendets område.......................
Stiftskansliutredningen.........................
Församlingsstyrelsekommittén3..................
Sakkunnig för översyn av gällande särskilda bestämmelser
om den kyrkliga verksamheten bland
den lapsk- och finsktalande befolkningen......
Mälsåkersutredningen..........................
Utredning rörande fortsatt upprustning av Stockholms
högskola.............................
Utredning rörande inrättande av ytterligare en
lärarhögskola...............................
1956 års arkivgallringskommitté................
Lärarbostadsutredningen.......................
1957 års lärarutredning........................
Skolskjutsutredningen.........................
Sakkunniga för förhandlingar angående Göteborgs
stadsbibliotek...............................
Sakkunnig för översyn av föreliggande förslag till
utökning av gymnastiska centralinstitutets utbildningskapacitet
...........................
12
14
15
17
18
22
24
25
31
34
40
Summa kr.
11
13
14
16
17
20
21
22
27
30
35
39
41
44
48
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
154 575
93 407
55 650
75 085
219 630
6 174
500
15 731
6 900
3169
3 709
3 291
3 575
641 396
4 906
4 605
6 935
1862
10 419
100
620
2117
180
6 640
6 325
4 620
300
49 629
1570
6105
5 255
6 630
5 565
665
375
2 680
3 700
5190
405
600
38 740
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid
ingången av 1959''
Chalmerska byggnadskommittén3...............
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté3
......................................
Utrustningskommittén för tandläkarhögskolorna4..
Utredning om författningsbestämmelser för tandläkarhögskolorna
i Stockholm och Malmö.....
Sakkunnig för avveckling av 1946 års skolkommissions
arbete och för utredning av frågan om
inrättande av praktiska gymnasier...........
9
10
11
13
16
8
9
10
16
17
18
12 19
15 20
2 114
33 948
225
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
335
8 |
1 9 |
1 io |
U |
12 |
13 |
1 H |
15 |
16 |
Beräknad total- |
||||||||
1ll S1/12 |
1958 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1958 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
V,-31/.. |
1/n 31 In |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
o. bitr. |
o. bitr. |
m. m.) |
||||||
807 |
612 |
7 895 |
300 |
162 770 |
||||
— |
— |
1327 |
2 396 |
— |
14 433 |
8 703 |
— |
116 543 |
852 |
947 |
2 278 |
1288 |
_ |
17 555 |
4 779 |
_ |
77 984 |
— |
18 918 |
2 735 |
8 369 |
— |
38 514 |
11470 |
12 000 |
137 069 |
3826 |
23 287 |
8177 |
2 838 |
22 824 |
76 936 |
11532 |
4 900 |
312 998 |
23 |
34 |
822 |
6 996 |
|||||
— |
- |
— |
— |
— |
— |
74 |
— |
574 |
— |
— |
— |
— |
— |
995 |
— |
— |
16 726 |
11 342 |
_ |
2 566 |
499 |
_ |
19 204 |
5 079 |
_ |
31183 |
550 |
— |
249 |
— |
— |
979 |
— |
— |
4148 |
— |
— |
206 |
834 |
— |
11380 |
1975 |
3 500 |
20 564 |
21 202 |
3 382 |
3 243 |
1923 |
— |
41 265 |
— |
— |
44 556 |
24 639 |
1381 |
4 888 |
1266 |
— |
37 199 |
2 020 |
— |
42 794 |
250 |
195 |
484 |
253 |
— |
2 082 |
— |
— |
2 082 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
1260 |
_ |
1260 |
63 468 |
48110 |
26 788 |
19 700 |
22 824 |
269 259 |
47 192 |
20 400 |
978 247 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 114 |
_ |
— |
— |
— |
— |
225 |
— |
— |
34173 |
336
Riksdagsberättelsen år 1959
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
1953 års lärarinneutbildningskommitté.......... |
20 |
18 |
21 |
151188 |
9158 |
1255 |
1954 års utrustningskommitté.................. |
21 |
19 |
22 |
34 743 |
1880 |
1775 |
Odontologiska förhandlingssakkunniga........... |
27 |
23 |
23 |
17 751 |
2 900 |
2 430 |
Slöjdlärarutredningen.......................... |
28 |
24 |
24 |
48 593 |
5 155 |
4 345 |
1955 års universitetsutredning.................. 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala |
29 |
25 |
25 |
244 729 |
5 854 |
36 526 |
ledning och viss lärarutbildning.............. Utredning av vissa frågor i samband med mottagan- |
30 |
26 |
26 |
18 996 |
12 376 |
17 205 |
det av den norska nationalgåvan till Sverige . . |
32 |
28 |
27 |
— |
— |
— |
Stockholms högskolas förhandlingskommitté..... |
33 |
29 |
28 |
983 |
330 |
1915 |
Utrustningskommittén för Göteborgs universitet .. |
36 |
31 |
29 |
13 576 |
3 981 |
5 325 |
Utredning rörande sjukgvmnastutbildningen..... |
37 |
32 |
30 |
2 888 |
— |
900 |
Skolförfattningssakkunniga..................... |
38 |
33 |
31 |
139 468 |
29 906 |
10 965 |
Biennalkommittén............................. Organisationskommittén för de tekniska högskolor- |
39 |
34 |
32 |
8 797 |
1685 |
690 |
nas värme- och kraftcentraler................ |
42 |
36 |
33 |
4 097 |
1220 |
2 265 |
1957 års utredning angående konstfackskolan .... |
— |
37 |
34 |
1026 |
826 |
375 |
1957 års nomadskolutredning.................. |
— |
38 |
35 |
172 |
2 250 |
1 no |
1957 års skolberedning........................ |
— |
40 |
36 |
— |
4 935 |
13165 |
Utrustningskommittén för Uppsala universitet .. . |
— |
42 |
37 |
74 |
3 672 |
4 205 |
1957 års brevskoleutredning.................... |
— |
43 |
38 |
— |
6 175 |
4 635 |
Farmaceututbildningskommittén................ Utredning rörande vissa medicinska utbildnings- |
— |
45 |
39 |
8 880 |
||
frågor m. m................................ Utredningen rörande användningen av Längmanska |
46 |
40 |
1950 |
|||
A-fonden................................... Organisationskommittén för den medicinska hög- |
47 |
41 |
~ |
|||
skolan i Umeå.............................. Utredning rörande dispositionen av donationshem-man och andra lönetillgångar vid de allmänna |
49 |
42 |
2 700 |
2 460 |
||
läroverken .................................. |
— |
50 |
43 |
— |
— |
975 |
1958 års utredning kyrka—stat................ Sakkunniga för utredning av frågan om civilingen- |
— |
— |
44 |
1470 |
645 |
|
jörsutbildning på atomenergiområdet.......... |
— |
— |
45 |
— |
870 |
300 |
1958 års statliga förhandlingskommission i Göteborg |
46 |
2 875 |
360 |
|||
lexikon.................................... Samnordiska utredningen rörande utbildning av tek- |
47 |
|||||
nisk personal............................... Sakkunnig för utredning av frågan om inrättande |
48 |
|||||
av en biblioteksdepå........................ Sakkunnig för översyn av förslag till bihang till |
49 |
|||||
kyrkohandboken6............................ Sakkunnig för översyn av förslag till alternativt |
50 |
|||||
aftonsångsritual6............................ Sakkunnig för översyn av till 1917 års bibel fogade |
51 |
|||||
författare6 .................................. Utredning rörande de svenska utlandsförsamlingar- |
52 |
|||||
nas ekonomi m. m.6......................... Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
53 |
728 148 |
111048 |
114 051 |
||
Uppsala domkyrkas restaureringssakkunniga8 . . . . |
3 |
— |
— |
52 719 |
— |
— |
Biskopsvalkommittén’......................... |
19 |
1 |
— |
104 580 |
1246 |
825 |
Seminarieutredningen.......................... |
23 |
2 |
— |
201 678 |
1 765 |
8 830 |
1955 års läkarutbildningsutredning.............. Beredning för fortsatt utredning av frågan om in- |
26 |
3 |
107 095 |
5 404 |
2 520 |
|
rättande av en medicinsk läroanstalt i Norrland Summa kr. |
7 |
466 072 |
11865 20 280 |
3 255 15 430 |
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
337
8 |
9 1 |
10 |
n |
12 | |
13 |
14 | 15 |
16 |
|
2 542 |
1923 |
12 185 |
27 063 |
1332 |
2 000 |
181 583 |
||
_ |
1158 |
_ |
_ |
4 813 |
3 419 |
5 000 |
47 975 |
|
_ |
_ |
1633 |
852 |
— |
7 815 |
13 023 |
1800 |
40 389 |
1323 |
4 306 |
2 455 |
1325 |
6 717 |
25 626 |
4 621 |
1800 |
80 640 |
469 |
10 187 |
6 430 |
2 292 |
26 011 |
87 769 |
23 567 |
8 826 |
364 891 |
21386 |
37 174 |
4 210 |
2176 |
— |
94 527 |
121 752 |
17 000 |
252 275 |
— |
366 |
— |
— |
— |
2 611 |
5 933 |
z |
9 527 |
_ |
8 550 |
5 853 |
2 369 |
— |
26 078 |
7 054 |
11000 |
57 708 |
_ |
_ |
900 |
— |
1800 |
5 588 |
|||
105 279 |
45174 |
25 748 |
— |
— |
217 072 |
29 587 |
13 000 |
399 127 |
329 |
— |
— |
2 704 |
— |
— |
11501 |
||
204 |
246 |
_ |
3 935 |
2 820 |
— |
10 852 |
||
_ |
_ |
_ |
_ |
1201 |
430 |
1000 |
3 657 |
|
_ |
1008 |
1864 |
853 |
— |
7 085 |
7 000 |
— |
14 257 |
_ |
51 880 |
2146 |
1528 |
43 443 |
117 097 |
68 724 |
50 000 |
235 821 |
_ |
488 |
564 |
— |
8 929 |
3 204 |
2 500 |
14 707 |
|
6 472 |
21638 |
2 078 |
5 664 |
— |
46 662 |
15 106 |
10 000 |
71 768 |
— |
— |
— |
8 880 |
3 208 |
1500 |
13 588 |
||
— |
— |
72 |
— |
— |
2 022 |
1050 |
450 |
3 522 |
— |
— |
46 |
— |
— |
46 |
— |
— |
46 |
15144 |
— |
6 756 |
420 |
— |
27 480 |
18 989 |
13 000 |
59 469 |
167 |
161 |
1303 |
1050 |
1350 |
3 703 |
|||
400 |
3 393 |
708 |
463 |
— |
7 079 |
7 000 |
800 |
14 879 |
_ |
1170 |
2 030 |
7 000 |
10 200 |
||||
147 |
— |
440 |
178 |
— |
4 000 |
7 917 |
3 500 |
15 417 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 570 |
2 000 |
5 570 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 500 |
2 500 |
_ |
_. |
— |
— |
— |
— |
— |
450 |
450 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
’ -- |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
■ |
_ |
— |
— |
— |
— |
717 |
— |
717 |
150 620 |
183 880 |
65 123 |
21014 |
88 356 |
734 092 |
353 103 |
158 276 |
1 968 614 |
2 084 |
54 803 |
|||||||
_ |
3 518 |
459 |
1 249 |
7 485 |
14 782 |
— |
— |
119 362 |
_ |
5 272 |
_ |
— |
12 457 |
28 324 |
— |
— |
230 002 |
— |
161 |
3 241 |
482 |
— |
11808 |
— |
— |
118 903 |
— |
— |
4 002 |
4 408 |
— |
23 530 |
— |
— |
23 530 |
— |
8 951 |
7 702 |
6 139 |
19 942 |
78 444 |
2 084 |
— |
546 600 |
22 llihang till riksdagens protokoll 1959. i saml.
Kiksdagsberättelsen
338
Rilcsdagsberättelsen år 1959
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
D. Under budgetåret 1957/58 bestridda kostnader för |
||||||
sakkunniga biträden inom departementet m. m. |
||||||
Ecklesiastikdepartementets expensmedel......... |
_ |
_ |
||||
Utredning rörande arkivförhållandena i Kungl. |
||||||
Maj:ts kansli............................... |
200 |
420 |
||||
Karolinska sjukhusets utrustningskommitté...... |
1355 |
315 |
||||
Kostnader för besvärssakkunniga enligt Kungl. |
||||||
Maj:ts beslut den 17 oktober 1957 ........... |
_ |
_ |
||||
Statistiska centralbyrån....................... |
— |
_ |
||||
Teaterrådet................................... |
566 |
_ |
||||
Statssekreteraren H. Löwbeer.................. |
730 |
_ |
||||
Byråchefen I. Ulveson........................ |
3 000 |
_ |
||||
Budgetsekreteraren G.-A. Bruno................ |
3 300 |
_ |
||||
Assessorn S. L. Garnemo...................... |
4 385 |
_ |
||||
Förste expeditionsvakten S. Malmberg.......... |
1250 |
— |
||||
Statssekreteraren N. J. Hörjel................. |
730 |
_ |
||||
Byråchefen T. Arén........................... |
19 938 |
— |
||||
Seminarieadjunkten N. G. Herrström........... |
— |
_ |
||||
Biskopen I. Hylander......................... |
300 |
_ |
||||
Förste arkivarien G. Kjellberg................. |
300 |
_ |
||||
Förste antikvarien K. A. Gustawsson........... |
1800 |
_ |
||||
Förste bibliotekarien S. Lindqvist.............. |
240 |
_ |
||||
Bibliotekarien Brita Viksten................... |
_ |
_ |
||||
Kammarrådet Å. Bohman..................... |
1503 |
_ |
||||
Byråchefen S. R. Fors........................ |
29 088 |
— |
||||
Förste revisorn 0. W. Tell.................... |
1665 |
_ |
||||
E. o. kanslibiträdet Ulla Maria Ullgren......... |
4 088 |
— |
||||
Fil. mag. Lizzie Gibson....................... |
— |
— |
||||
Summa kr. |
74438 |
785 |
'' Kostnaderna bestrides av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.
* Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 april 1953 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
* Kostnaderna bestrides av andra medel än kommittéanslaget. Chalmerska byggnadskommittén
och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté redovisas utan kostnadsuppgifter, enär
de slutfört sina egentliga utredningsuppdrag och numera handhar verkställighetsuppgifter.
4 Kostnaderna bestrides av andra medel än kommittéanslaget. Kommittén redovisas utan
kostnadsuppgifter, enär den handhar uteslutande verkställighetsuppgifter.
s Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juli 1958 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
4 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1951 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
7 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23 juli 1953 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
339
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
120 000 |
120 000 |
||||||
_ |
2 223 |
_ |
_ |
_ |
2 843 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
1670 |
||
_ |
_ |
_ |
_ |
1000 |
1000 |
||
— |
— |
— |
— |
9 000 |
9 000 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
566 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
730 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
3 000 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
3 300 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
4 385 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
1250 |
||
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
|||
3 216 |
— |
576 |
— |
— |
3 792 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
300 300 1800 |
||
_ |
__ |
_ |
_ |
_ |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
240 |
||
— |
606 |
— |
— |
— |
606 |
||
4 217 |
— |
— |
— |
— |
5 720 |
||
— |
— |
— |
— |
- - |
29 088 |
||
6 318 |
— |
— |
— |
— |
7 983 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
4 088 |
||
4 285 |
— |
— |
— |
— |
4 285 |
||
18036 |
2 829 |
576 |
— |
130 000 |
226 614 |
340
Riksdagsberättelsen år 1959
J ordbruksdepartementet
] |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 1 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
t. o. m. |
Vt 1957- |
-30/e 1958 |
|||
“/« 1957 |
||||||
1957 |
1958 |
1959 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
o. bitr. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
19581 |
||||||
Skördeskadeutredningen....................... |
8 |
10 |
1 |
224 776 |
10 590 |
3 365 |
1954 års utredning angående fiskredskapsförsäk- |
||||||
ringen..................................... |
10 |
12 |
2 |
28 843 |
1146 |
750 |
1955 års skogsvårdsutredning.................. |
12 |
13 |
3 |
56 950 |
1950 |
6 950 |
Utredningen rörande frågan om särskilt stöd åt |
||||||
småbruket.................................. |
13 |
14 |
4 |
64 509 |
5 273 |
5 695 |
Utredningen beträffande statens fortsatta medver- |
||||||
kan till hästavelns främjande................ |
— |
27 |
5 |
— |
825 |
— |
Utredningen angående användningen och handha- |
||||||
vandet av vården av undersöknings- och bevak- |
||||||
ningsfartygen Skagerak och Eystrasalt m. m. .. |
— |
29 |
6 |
— |
2 250 |
1855 |
Utredningen rörande statens forskningsanstalt för |
||||||
lantmannabyggnader........................ |
— |
— |
7 |
— |
675 |
390 |
Utredningen rörande ytterligare besparingsåtgärder |
||||||
beträffande Alnarps mejeri m. m............. |
— |
— |
8 |
— |
600 |
— |
Summa kr. |
375 078 |
23 309 |
19 005 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 19591 |
||||||
1949 års jaktutredning........................ |
4 |
8 |
9 |
45 697 |
1440 |
— |
Vattenvårdskommittén........................ |
7 |
9 |
10 |
67 073 |
4 358 |
3125 |
1954 års fiskeriutredning...................... |
9 |
11 |
11 |
94 469 |
4 054 |
11380 |
1955 års lantbruksundervisningskommitté....... |
14 |
15 |
12 |
16 381 |
3 058 |
2 505 |
1955 års renmärkeskommitté................... |
15 |
16 |
13 |
20 736 |
1265 |
1030 |
1956 års matpotatisutredning.................. |
16 |
17 |
14 |
37 376 |
4 396 |
7 577 |
Jordbrukshögskoleutredningen.................. |
18 |
18 |
15 |
43 921 |
15 354 |
20 580 |
1956 års lantmäterikommitté................... |
19 |
19 |
16 |
33 183 |
2 515 |
4 950 |
1956 års skogshögskole- och skogsforskningskom- |
||||||
mitté...................................... |
20 |
20 |
17 |
5 217 |
6 400 |
3 520 |
Renutredningen2.............................. |
21 |
21 |
18 |
|||
Jordbruksupplysningskommittén................ |
22 |
22 |
19 |
4 523 |
5 030 |
2 880 |
Jordbruksanslagsutredningen................... |
— |
23 |
20 |
— |
2 895 |
3 790 |
Utredningen rörande den statsunderstödda lant- |
||||||
brukskemiska analys- och kontrollverksamheten |
||||||
in. m...................................... |
— |
24 |
21 |
— |
— |
9 915 |
Utredningen rörande totalisatorverksamheten . . . . |
— |
25 |
22 |
— |
625 |
975 |
Utredningen av vissa spörsmål vid belåning av skog |
— |
26 |
23 |
— |
— |
— |
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
341
8 1 9 |
10 |
11 | 12 |
13 | 14 | 15 |
16 |
||||
Beräknad total- kostnad t. 0. m. 31/ia 1958 (s:a av 14 och 15) |
||||||||
1958 |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
Övriga utgifter trycknings- |
Summa |
Verk- ställda utgifter V.-81/» |
Beräk- nade utgifter V»-81/» |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
kubtuadei, tiyror, skriv-materialier |
||||
27 412 |
8 397 |
335 |
94 801 |
144 900 |
369 676 |
|||
_ |
196 |
1931 2 911 |
47 1816 |
1000 |
4 070 |
1414 |
13000 |
47 327 |
— |
17 354 |
3 602 |
463 |
13 614 |
46 001 |
— |
— |
110510 |
— |
— |
397 |
453 |
500 |
2175 |
4549 |
— |
6 724 |
— |
— |
1940 |
1340 |
— |
7 385 |
4155 |
'' — |
11540 |
223 |
631 |
454 |
13 |
— |
2 386 |
6882 |
—'' |
9 268 |
1000 |
— |
— |
— |
— |
1600 |
4 932 |
— |
6 532 |
1223 |
69 698 |
19 632 |
4 467 |
109 915 |
247 249 |
48143 |
13 000 |
G83 470 |
962 110 |
22 458 23 975 |
2 013 4 061 5 205 4 385 3 284 |
227 903 818 2 547 3 714 |
1000 11000 11995 1500 |
2 440 9 723 51 703 3 618 |
524 3 940 6 897 4 928 7 303 |
4 000 7 500 6 000 15 000 8 500 |
62 661 |
1523 |
— |
2170 |
— |
2 000 |
15 613 |
4 516 |
5 000 |
30 346 |
1 147 |
— |
7 087 |
2 836 |
1500 |
18 980 |
146 9 484 |
3 000 |
26 649 27 504 |
— |
16 390 |
696 |
4 426 |
— |
30 731 2 296 |
17 465 |
6 000 |
54196 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
-- |
342
Riksdagsberättelsen år 1959
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Utredningen rörande omfattningen och organisa- |
||||||
tionen av den lägre mejeriundervisningen vid |
||||||
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut |
— |
28 |
24 |
— |
— |
885 |
Utredningen rörande den statliga jordbruksförsöks- |
||||||
verksamhetens objektivitet, m. m............. |
— |
30 |
25 |
— |
— |
900 |
Veterinärhögskoleutredningen................... |
— |
— |
26 |
— |
1195 |
— |
Utredningen rörande sammanslagning av de båda |
||||||
lantbruksnämnderna i Kalmar län m. m...... |
— |
— |
27 |
— |
— |
— |
Ellånekommittén.............................. |
— |
— |
28 |
— |
— |
_ |
Utredningen rörande trädgårdsnäringens problem . |
— |
— |
29 |
— |
— |
— |
1958 års jordlagsutredning..................... |
— |
— |
30 |
— |
— |
— |
Utredningen rörande forskningen å renskötselns om- |
||||||
råde och därmed sammanhängande frågor* . . . . |
— |
— |
31 |
|||
Utredningen rörande Balsgårds-institutionen..... |
— |
— |
32 |
— |
— |
— |
Utredningen om uttagande av exploateringsavgifter |
||||||
vid grus- och stentäkter att användas för natur- |
||||||
vårdande uppgifter.......................... |
— |
— |
33 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
868 576 |
52 585 |
74 012 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sill verksamhet före |
||||||
ingången av 19581 |
||||||
1949 års jorderosionskommitté................. |
5 |
2 |
_ |
63 849 |
588 |
280 |
1954 års vetcrinärtaxeutredning ................ |
11 |
4 |
■- |
30 674 |
410 |
1745 |
1956 års skogsskoleutredning................... |
17 |
5 |
— |
29196 |
3174 |
2 000 |
Elupprustningskommittén ...................... |
— |
6 |
— |
— |
4415 |
1350 |
Summa kr. |
123 719 |
8587 |
5 375 |
|||
D. Av kotnrni ttéanslaget under budgetåret 1957/58 |
||||||
bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom |
||||||
departementet m. m. |
||||||
Ersättning till följande personer för biträde inom |
||||||
departementet: |
||||||
Byråsekreteraren J. Ossmark................. |
— |
— |
_ |
|||
Agr. lic. H. V. 0. Esbo . .................... |
— |
— |
— |
|||
Assessorn P. F. Ihrfelt...................... |
— |
795 |
— |
|||
Densamme................................. |
— |
— |
— |
|||
Lantbrukaren S. Reimersson................. |
— |
— |
— |
|||
Ersättning för vissa utredningsuppdrag: |
||||||
Fältveterinären F. Wilhelmson............... |
_ |
2 500 |
_ |
|||
Länsveterinären N. Enequist ................. |
— |
— |
— |
|||
Lappfogde assistenten B. Ejdemo............. |
— |
— |
— |
|||
. Lappfogden Å. Wikman..................... |
— |
— |
— |
|||
Agronomen G. Petersson.................... |
— |
7 200 |
— |
|||
Serumnämnden’............................... |
2 230 |
1300 |
200 |
|||
Utredningen om åtgärder till skydd för pollenöver- |
||||||
förande insekter,............................ |
6192 |
— |
— |
|||
Överarbetning av gällande bestämmelser rörande |
||||||
import och export av levande djur m. m..... |
— |
220 |
— |
|||
Fiskeristyrelsen (fiskevårdsområden och fiskevårds- |
||||||
avgifter)................................... |
3 438 |
1 120 |
— |
|||
Lantbruksstyrelsen............................ |
— |
— |
— |
|||
Inventering av olösta norrlandsfrågor........... |
9 085 |
8 375 |
— |
|||
Sakkunniga för översyn av lagen den 30 juni 1947 |
||||||
om uppsikt å jordbruk...................... |
— |
— |
— |
|||
Viss delegation rörande skydd för sjöar och vatten- |
||||||
drag........................................ |
— |
— |
— |
|||
Kommittén för översyn av handel med fodermedel |
— |
— |
— |
|||
1957 års mjölkutredning....................... |
— |
— |
1350 |
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
343
8 1 9 |
10 |
11 | 12 |
13 | 14 | 15 | 16 |
|||||
195 |
250 |
1330 |
2 519 |
4 000 |
7 849 |
|||
636 |
1536 |
1087 |
2 000 |
4 623 |
||||
- |
— |
— |
— |
1195 |
10 717 |
6 000 |
17 912 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1071 |
5 000 |
6 071 |
_ |
_ |
_ |
— |
4 000 |
4 000 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
636 |
— |
636 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
500 |
500 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
||
3940 |
88 298 |
33 569 |
25430 |
43 736 |
321570 |
115 573 |
95 500 |
901 219 |
47 |
1778 |
2 693 |
66 542 |
|||||
. |
517 |
_ |
1728 |
2 505 |
6 905 |
— |
— |
37 579 |
_ |
2 783 |
1591 |
274 |
5 767 |
15 589 |
— |
— |
44 785 |
— |
6 953 |
686 |
3 265 |
3 500 |
20 169 |
— |
— |
20169 |
10 253 |
2 277 |
5 314 |
13 550 |
45 356 |
169075 |
|||
1500 |
1500 |
|||||||
_ |
422 |
_ |
_ |
422 |
— |
— |
422 |
|
4 264 |
_ |
_ |
— |
5 059 |
— |
— |
5 059 |
|
_ |
_ |
— |
2 910 |
— |
2 910 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
300 |
— |
300 |
566 |
3 066 |
3 066 |
||||||
_ |
_ |
440 |
_ |
— |
440 |
— |
— |
440 |
_ |
423 |
_ |
— |
423 |
— |
— |
423 |
|
_ |
2 264 |
_ |
— |
2 264 |
— |
— |
2 264 |
|
29 514 |
_ |
_ |
— |
36 714 |
12 384 |
— |
49 098 |
|
— |
— |
— |
— |
1500 |
— |
— |
3 730 |
|
— |
— |
— |
— |
12 678 |
12 678 |
— |
— |
18 870 |
— |
— |
— |
— |
-• |
220 |
— |
— |
220 |
898 |
_ |
2 018 |
867 |
_ |
6 323 |
|||
_ |
1954 |
1 954 |
— |
— |
1954 |
|||
— |
— |
1523 |
— |
— |
9 898 |
4 208 |
— |
23 191 |
— |
— |
— |
— |
200 |
200 |
— |
— |
200 |
28 |
_ |
28 |
900 |
_ |
928 |
|||
_ |
_ |
— |
420 |
— |
420 |
|||
— |
— |
720 |
115 |
299 |
2 484 |
45 |
— |
2 629 |
344
Riksdagsberättelsen år 1959
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
Utredningen rörande behovet av personal, utrust-ning och lokaler för virologiska undersökningar |
20 945 |
21 510 |
|||
Kungl. Maj:ts beslut den 17 oktober 1957 angående |
|||||
Jordbruksdepartementets expensmedel.......... |
|||||
Summa kr. |
1 Kostnaderna bestrides av kommittéanslaget, i den mån ej annat angives.
s * » från statens lappfond.
3 » » från nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
345
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
1 u |
15 |
16 |
8 984 |
8 984 |
8 984 |
||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
1000 |
1000 |
_ |
_ |
1000 |
— |
— |
— |
— |
12 990 |
12 990 |
10 000 |
— |
22 990 |
33 778 |
— |
6 718 |
9 099 |
29 687 |
102 342 |
33 534 |
— |
156 821 |
346
Riksdagsberättelsen år 1959
Handelsdepartementet
1 |
2 | 3 |
4 |
5 |
6 | 7 |
||
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
berättelsen |
t. o. m. |
V, 1957- |
-M/e 1958 |
|||
3% 1957 |
||||||
1957 |
1958 |
1959 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
o. bitr. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1958* |
||||||
1956 års krigsmaterielutredning................ |
26 |
17 |
1 |
3 248 |
5 000 |
1850 |
Kommittén för sjöfartens beredskapsfrågor...... |
— |
21 |
2 |
6 854 |
8 245 |
11085 |
Utredning för förhandlingar om en reglering av |
||||||
Göteborgs stads bidrag till handelshögskolan i |
||||||
Göteborg................................... |
— |
— |
4 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
10 102 |
13 245 |
12 935 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 19591 |
||||||
Svenska delegationen för nordiskt ekonomiskt sam- |
||||||
arbete samt svenska kommittén för nordiskt eko- |
||||||
nomiskt samarbete2......................... |
17 |
12 |
5 |
— |
— |
— |
Svenska kommittén för nordiska patent2........ |
18 |
13 |
6 |
— |
— |
— |
1955 års provinsteaterutredning3................ |
21 |
14 |
7 |
28 020 |
910 |
2 910 |
Sakkunniga med uppdrag att verkställa översyn av |
||||||
gällande bestämmelser om tillsyn å fartyg m. m. |
23 |
15 |
8 |
5 610 |
1785 |
2 755 |
Utredning för översyn av kreditstödet åt hantverk |
||||||
och småindustri............................. |
25 |
16 |
9 |
14 507 |
— |
3 940 |
Sjöbefälsutredningen........................... |
27 |
18 |
10 |
24 008 |
15 747 |
15 510 |
Statlig företrädare vid förhandlingar om båttrafiken |
||||||
i Stockholms skärgård....................... |
29 |
19 |
11 |
7 392 |
7 225 |
1800 |
Utredning om översyn av sjöarbetstidslagen m. m. |
30 |
20 |
12 |
1437 |
850 |
5115 |
Utredning rörande riksnämndens för ekonomisk för- |
||||||
svarsberedskap verksamhet och organisation ... |
— |
23 |
13 |
— |
1875 |
1950 |
USA-beredningen............................. |
— |
— |
14 |
— |
2 030 |
1200 |
1958 års försäkringssakkunnlga................. |
— |
— |
15 |
— |
1530 |
1575 |
Oljeskifferutredningen......................... |
— |
— |
16 |
— |
— |
— |
Provningsanstaltsutredningen................... |
— |
— |
17 |
— |
— |
— |
1958 års näringsrättssakkunniga................ |
— |
— |
18 |
— |
— |
— |
1958 års forskningsinstitutkommitté............ |
— |
— |
19 |
— |
— |
— |
Patentverksutredningen 1958 ................... |
— |
— |
20 |
— |
— |
— |
Utredning rörande sjömännens mönstring m. m. .. |
— |
— |
21 |
— |
— |
— |
Utredning rörande vissa organisatoriska frågor på |
||||||
idrottens och friluftslivets område............ |
— |
— |
22 |
— |
— |
— |
Textilutredningen............................. |
— |
— |
23 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
80 974 |
31952 |
36 755 |
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
347
8 | 9 |
10 | 11 | 12 | 13 |
14 |
1 15 |
16 |
||||
Beräknad total- |
||||||||
Vt—*1/» |
1958 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1958 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13 |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
Vt—"/» |
''In ,1/n |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
o. bitr. |
o. bitr. |
m. m.) |
||||||
6 850 |
2 000 |
12 098 |
||||||
— |
22 405 |
639 |
1777 |
— |
44151 |
16 221 |
— |
67 226 |
— |
— |
.- |
— |
— |
— |
245 |
— |
245 |
: i’ |
22 405 |
639 |
1777 |
51001 |
16 466 |
2 000 |
79 569 |
|
294 382 |
96161 |
40 000 |
430 543 |
|||||
— |
— |
— |
- - |
— |
58 770 |
14 480 |
9 800 |
83 050 |
— |
10 799 |
208 |
304 |
— |
15 131 |
4 441 |
2 000 |
49 592 |
— |
— |
— |
— |
— |
4 540 |
1590 |
700 |
12 440 |
_ |
_ |
760 |
1241 |
_ |
5 941 |
1611 |
1000 |
23 059 |
9 614 |
27 987 |
8 241 |
6 994 |
— |
84 093 |
17 931 |
5 000 |
131 032 |
_ |
_ |
_ |
313 |
_ |
9 338 |
2 392 |
1200 |
20 322 |
— |
165 |
438 |
2 892 |
— |
9 460 |
13 250 |
12 000 |
36 147 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
3 825 |
425 |
2 000 |
6 250 |
— |
— |
685 |
— |
— |
3 915 |
— |
4 500 |
8 415 |
— |
— |
— |
— |
— |
3105 |
9 337 |
13 000 |
25 442 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 800 |
3 800 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 500 |
6 500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 691 |
6 500 |
13191 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1695 |
2 000 |
3 695 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 322 |
5 000 |
11 322 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 600 |
3 000 |
6 600 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
500 |
500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 500 |
3 500 |
9 614 |
38 951 |
10 832 |
11744 |
— |
492 500 |
.179 926 |
122 000 |
875 400 |
348
Riksdag sberättelsen år 1959
1 |
2 |
3 |
i 1 |
5 | 6 |
7 |
|
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Södra Sveriges skogsindustriutredning........... |
2 |
299 946 |
||||
Bränsleutredningen 1951....................... |
5 |
— |
— |
281121 |
— |
— |
1946 års sjömanskommitté..................... |
13 |
1 |
— |
295 585 |
3 267 |
2 060 |
1955 års idrotts- och friluftsutredning.......... |
19 |
5 |
— |
41409 |
5 450 |
4 225 |
Utredning rörande beredskapslagring av traktor-bränsle4 5.................................... |
22 |
7 |
_ |
750 |
1980 |
1745 |
Svenska delegationen för nordiskt samarbete rö-rande atomforskningens och atomenergiens fred-liga användning1 2 *............................ |
24 |
8 |
||||
Utredning rörande omständigheterna i samband |
28 |
9 |
9 557 |
3 315 |
3 940 |
|
Utredning för förhandlingar om en reglering av |
_ |
10 |
_ |
_ |
300 |
280 |
USA-kommittén.............................. |
— |
11 |
— |
— |
4 489 |
6 560 |
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1957/58 Andel i kostnaderna för besvärssakkunniga...... |
928 368 |
18 801 |
18 810 |
|||
Ersättning till delegationen för atomenergifrågor .. |
— |
— |
— |
— |
4 448 |
1155 |
Ersättning till kommerskollegium för gjorda natio-nalinkomstberäkningar m. m................. |
_ |
— |
— |
— |
24 906 |
11080 |
Annan ersättning till kommerskollegium........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Uppdrag åt kommerskollegium att utarbeta förslag |
10 710 |
|||||
Ersättning till lånenämnden för den mindre skepps-farten ...................................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
1800 |
1635 |
Ersättning till oljelagringsrådet................. |
— |
— |
— |
— |
10 725 |
3 945 |
Ersättning till statens institut för konsumentfrågor |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Ersättning till nordiska kommittén för konsument-frågor2 ..................................... |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
Ersättning till nordiska kontaktorganet för atom-energifrågor2 ................................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Ersättning till K. L. Beckmans Boktryckeri..... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Förste expeditionsvakten S. Sellgren............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Kanslirådet E. O. Thuresson................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Avdelningschefen K. E. A. Önnesjö............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Skrivbiträden................................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Kommittéexpenser............................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa kr. |
— |
41 879 |
28 525 |
1 Kostnaderna bestrides från tionde huvudtitelns kommittéanslag i den mån ej annat framgår
av följande noter.
2 Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
» » » från åttonde och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
4 Kostnaderna bestrides från nionde och tionde huvudtitlarnas kommitté anslag med hälften
från vartdera anslaget.
5 Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
349
8 |
9 1 10 ! |
n 1 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|
1707 |
1707 |
301 653 |
||||||
_ |
161 |
— |
— |
— |
161 |
— |
— |
281 282 |
299 |
4 666 |
513 |
90 |
12 338 |
23 233 |
— |
— |
318 818 |
— |
— |
1445 |
— |
11055 |
22 175 |
— |
— |
63 584 |
— |
— |
— |
— |
— |
3 725 |
— |
— |
4 475 |
— |
— |
— |
— |
— |
266 |
1243 |
— |
1509 |
— |
8 512 |
666 |
— |
12 948 |
29 381 |
— |
— |
38 938 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
580 |
__ |
_ |
580 |
— |
3 243 |
— |
149 |
— |
14 441 |
— |
— |
14 441 |
299 |
16 582 |
4 331 |
239 |
36 341 |
95 669 |
1243 |
1025 280 |
|
1000 |
1000 |
1000 |
||||||
— |
— |
2139 |
— |
00 co cm J |
7 474 |
— |
— |
7 474 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
35 986 |
•_ |
■_ |
35 986 |
— |
— |
— |
— |
24 906 |
24 906 |
— |
— |
24 906 |
— |
45 040 |
— |
— |
— |
55 750 |
— |
— |
55 750 |
_ |
_ |
1434 |
988 |
551 |
6 408 |
_ |
_ |
6 408 |
— |
— |
— |
— |
— |
14 670 |
— |
— |
14 670 |
— |
— |
— |
— |
— |
80 |
— |
— |
80 |
— |
— |
— |
— |
— |
420 |
— |
— |
420 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1261 |
_ |
_ |
1261 |
— |
— |
— |
— |
4 936 |
4 936 |
— |
— |
4 936 |
— |
— |
— |
— |
— |
780 |
— |
— |
780 |
— |
— |
— |
— |
— |
250 |
— |
— |
250 |
— |
— |
— |
— |
— |
500 |
— |
— |
500 |
— |
— |
— |
— |
— |
12 665 |
— |
— |
12 665 |
— |
— |
— |
— |
— |
50 000 |
— |
— |
50 000 |
— |
45 040 |
3 573 |
988 |
31125 |
217 086 |
— |
— |
217 086 |
350
Riksdagsberättelsen år 1959
Inrikesdepartementet
1 1 |
2 | 3 | 4 |
5 1 |
6 | 7 |
|||
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
t. o. m. |
»/, 1957- |
-30/, 1958 |
|||
“/. 1957 |
||||||
1957 |
1958 |
1959 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
o. bitr. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1958» |
||||||
Sakkunnig för viss beredskapsplanläggning...... |
24 |
21 |
2 |
96 122 |
2 763 |
15 875 |
1953 års utredning om civilförsvarsutbildningen .. |
28 |
24 |
3 |
96 036 |
1200 |
3 450 |
Mentalsjukvårdsdelegationen................... |
30 |
26 |
4 |
104 594 |
20 580 |
18 023 |
Statens medicinska förhandlingskommission i Göte- |
||||||
borg2...................................... |
36 |
30 |
5 |
14 425 |
1620 |
1825 |
Utredningen av frågan om utbyggnad av ambulans- |
||||||
och räddningsflygtjänsten i riket m. m.s...... |
43 |
35 |
6 |
6 236 |
1757 |
6 525 |
1956 års rättsläkarutredning................... |
45 |
36 |
7 |
2 840 |
— |
-- |
Utredningen om ändrade former för försäljning av |
||||||
preventivmedel............................. |
47 |
37 |
8 |
2 590 |
2 375 |
1125 |
1956 års civilförsvarsskoleutredning............. |
51 |
41 |
9 |
993 |
600 |
13 555 |
Utredningen rörande civilbefälhavarnas befogenhe- |
||||||
ter i krig m. m............................. |
52 |
42 |
10 |
2 393 |
1900 |
2 650 |
Regionvårdsutredningen....................... |
54 |
44 |
11 |
6194 |
5 375 |
17 332 |
Utredning rörande behovet av kvalificerad biträdes- |
||||||
hjälp åt landsfogdarna i vissa län............ |
— |
53 |
12 |
— |
— |
— |
Den sakkunnige för förhandlingar med Uppsala läns |
||||||
landsting ang. anordnande av undervisning i kli- |
||||||
nisk epidemiologi vid centralepidemisjukhuset i |
||||||
Uppsala.................................... |
— |
— |
13 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
332 423 |
38170 |
80 360 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 19591 |
||||||
Kommissionen för förhandlingar rörande karolinska |
||||||
sjukhusets utbyggande m. m................. |
13 |
14 |
14 |
40 880 |
8 005 |
5 690 |
1953 års civilförsvarsutredning................. |
20 |
18 |
18 |
385 242 |
12 706 |
16 550 |
1953 års läkemedelskommitté.................. |
21 |
19 |
19 |
112 275 |
21063 |
22 988 |
Sakkunniga för översyn av länsstyrelsernas krigs- |
||||||
organisation................................ |
26 |
22 |
20 |
32 520 |
2 550 |
445 |
Utredning om obligatorisk läkarundersökning för |
||||||
vissa grupper av livsmedelsarbetare........... |
27 |
23 |
21 |
1260 |
— |
— |
1954 års mjölkkommitté4...................... |
29 |
25 |
22 |
9 698 |
525 |
550 |
Kommittén för översyn av hälso- och sjukvården |
||||||
i riket..................................... |
30 |
26 |
23 |
285 578 |
16 486 |
13 250 |
Sinnessjuklagstiftningskommittén............... |
32 |
27 |
24 |
41 115 |
2 695 |
6 405 |
1954 års brandlagsrevision..................... |
33 |
28 |
25 |
46 900 |
5 353 |
6 375 |
Utredning rörande efterutbildning av vissa ut- |
||||||
ländska läkare.............................. |
34 |
29 |
26 |
7 235 |
870 |
— |
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
351
8 |
9 |
10 |
n |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad 14 och 15) |
||||||||
V,-*1/» |
1958 |
|||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
Övriga utgifter (trycknings- kostnader, hyror, skriv- materialier m. m.) |
Summa |
Verk- ställda utgifter V»—"/w |
Beräk- nade utgifter Vi.-"/» |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
31964 |
15 507 |
30 |
616 |
57 353 |
19 254 20 951 |
7 440 30147 |
9 600 |
122 816 |
— |
— |
1129 |
— |
— |
4 574 |
— |
— |
18 999 |
— |
4 083 |
168 |
832 |
27 |
13392 |
247 3125 |
— |
19 875 |
— |
— |
20 |
517 |
— |
3 500 |
4 295 |
750 |
11135 |
4190 |
1368 13176 |
1017 1584 |
1610 |
— |
8 545 |
8 884 |
— |
19 822 |
— |
— |
485 |
— |
— |
485 |
2 450 |
— |
2 935 |
_ |
_ |
16 |
23 |
_ |
39 |
510 |
549 |
|
36 154 |
57 948 |
21 769 |
12 365 |
57 380 |
304146 |
76 615 |
10 350 |
723 534 |
_ |
69864 |
2142 3 449 3 757 |
713 |
22 860 |
16 550 |
5 093 |
9 000 |
62 523 |
— |
— |
1950 |
352 |
— |
5 297 |
1993 |
4 800 |
44 610 |
101 |
92 |
654 |
48 |
— |
1970 |
200 |
1000 |
2 260 |
4 398 |
55 386 |
15 875 1 150 7 075 |
935 3 943 |
200 |
106 330 |
46 941 |
16 000 8 400 |
454 849 |
7 812 |
— |
80 |
204 |
— |
8 966 |
— |
2 000 |
18 201 |
352
Riksdcigsberättelsen år 1959
2 1 |
3 1 |
4 1 |
5 |
6 |
7 |
38 |
32 |
28 |
5 920 |
800 |
700 |
41 |
33 |
29 |
18 352 |
255 |
2 520 |
42 |
34 |
30 |
5 639 |
1070 |
3 460 |
49 |
39 |
32 |
_ |
_ |
_ |
50 |
40 |
33 |
44 987 |
12 150 |
8 553 |
53 |
43 |
34 |
2 003 |
150 |
190 |
— |
45 |
35 |
480 |
1787 |
3 785 |
_ |
46 |
36 |
700 |
1610 |
8175 |
— |
47 |
37 |
— |
960 |
4 050 |
— |
48 |
38 |
— |
1905 |
915 |
49 |
39 |
||||
_ |
50 |
40 |
— |
3 665 |
3 060 |
— |
51 |
41 |
— |
1525 |
1050 |
54 |
43 |
4 750 |
3 045 |
||
— |
55 |
44 |
— |
— |
1650 |
— |
56 |
45 |
— |
2 790 |
559 |
46 |
|||||
— |
— |
47 |
— |
3 619 |
1611 |
— |
— |
48 |
— |
— |
— |
— |
— |
49 |
— |
— |
— |
— |
— |
50 |
— |
— |
— |
— |
— |
52 |
— |
— |
— |
- |
— |
-3 |
— |
— |
— |
54 |
1040 784 |
107 289 |
115 576 |
||
4 |
58 215 |
||||
16 |
1 |
— |
73170 |
733 |
2 345 |
19 |
3 |
— |
6 212 |
1430 |
680 |
31 |
6 |
— |
27 928 |
550 |
— |
35 |
7 |
— |
14 310 |
973 |
3 375 |
39 |
8 |
— |
26 982 |
817 |
615 |
40 |
9 |
— |
7 250 |
686 |
365 |
46 |
11 |
_ |
1468 |
1004 |
980 |
13 |
215 535 |
2 900 9 093 |
750 9110 |
Kommissionen för förhandlingar med Malmöhus
läns landsting och Malmö stad rörande frågor,
som äga samband med den medicinska undervisningens
och forskningens anordnande i Lund och
Malmö2....................................
Utredning av frågan om ordnandet av viss högre
utbildning av sjuksköterskor m. m..........
Motortävlingsutredningen5....................
Utredning om vidgade befogenheter för direktionerna
vid statens sinnessjukhus............
Polisverksamhetsutredningen.................
Utredning om identitetsbrickor för barn......
Utredningen om den framtida verksamheten vid
Norrbackainstitutet.........................
Utredningen om program för det fortsatta byggan
det av befolkningsskyddsrum...............
Mentalsjukvårdens statsbidragsutredning........
Götaälvskommittén...........................
Sakkunniga för Sverige i nordiska kommittén för
utredning av frågan om gemensam nordisk arbets
marknad för läkare och tandläkare...........
1957 års folktandvårdssakkunniga..............
1957 års epileptikerutredning...................
Utredning rörande meritvärdet av tjänstgöring som
lasarettsläkare vid odelat lasarett m. m. vid sökning
av vissa läkartjänster m. m...........
Giftstadgeutredningen.......................
1957 års polisutredning......................
Utredningen av frågan om skydd mot skador av
radioaktiv strålning vid atomenergianläggningar
m. m....................................
SBL-utredningen............................
Utredning rörande organisationen för vård av normalbegåvade
spastiska barn................
1958 års utredning angående arbetsförhållandena
vid polisväsendet.........................
Utredningen av frågan om förläggningen av den
vid serafimerlasarettet f. n. bedrivna bakteriologiska
laboratorieverksamheten m. m..........
Den sakkunnige för utredning av vissa frågor ro
rande statens institut för folkhälsan..........
Organisationskommittén för trafiksäkerhet 1958
m. m....................................
LTtredningen av frågan om inrättande av en reservkår
av sjuksköterskor.....................
Summa kr.
C, Kommittéer som avslutat sin verksamhet före
ingången av 19581
1951 års strålskyddskommitté8...............
Sjukhuslagstiftningskommittén................
Utredning angående vissa sambandsfrågor ....
1954 års arkivgallringssakkunniga2...........
Sakkunniga för Sverige i nordiska kommittén för
hälsovårdsutbildning.......................
Utredning rörande maskin- och byggnadspersonal
vid sinnessjukhusen7.....................
Utredning av frågan om beaktande av samvetsbetänkligheter
mot civilförsvarstjänst m. m.
Utredning om anordnande av fjärrskriftförbindelser
för polisväsendet m. m...................
Serafimerlasarettsutredningen................
Summa kr.
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
353
8 | 9 | 10 | 11 | 12|_X3| 14 | 15| 16
1410 |
37 |
2 947 |
2 351 |
1000 |
12 218 |
|||
6163 |
172 |
1871 |
_. |
10 981 |
— |
— |
29 333 |
|
— |
3 950 |
— |
— |
26 |
8 506 |
2 070 |
1500 |
17 715 |
_ |
_ |
1350 |
1500 |
2 850 |
||||
4 238 |
33 369 |
13 817 |
738 |
— |
72 865 |
23 094 |
9 000 |
149 946 |
— |
— |
— |
340 |
490 |
1000 |
3 833 |
||
402 |
11948 |
1827 |
550 |
— |
20 299 |
724 |
3 700 |
25 203 |
869 |
2 715 |
_ |
13 369 |
3 387 |
1500 |
18 956 |
||
_ |
7 371 |
— |
_ |
— |
12 381 |
14 159 |
6 300 |
32 840 |
995 |
— |
3 398 |
787 |
— |
8 000 |
3 504 |
1000 |
12 504 |
765 |
1 200 |
1965 |
||||||
_ |
11072 |
1523 |
_ |
— |
19 320 |
14 157 |
7 400 |
40 877 |
— |
— |
— |
— |
2 575 |
3 212 |
1800 |
7 587 |
|
1122 |
8 917 |
8 917 |
||||||
_ |
__ |
_ |
_ |
— |
1650 |
4110 |
1800 |
7 560 |
281 |
23 069 |
1495 |
— |
550 |
28 744 |
12 932 |
15 000 |
56 676 |
11194 |
7 000 |
18194 |
||||||
— |
9 927 |
— |
— |
— |
15 157 |
2 045 |
12 718 |
29 920 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
270 |
200 |
470 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 901 |
2 400 |
8 301 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1554 |
500 |
2 054 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7 630 |
3100 |
10 730 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1500 |
1 500 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
100 |
100 |
18 429 |
288 641 |
61 765 |
26 902 |
23 636 |
642 238 |
242 865 |
142 918 |
2 068 805 |
15 434 |
15 434 |
73 649 |
||||||
_ |
1 610 |
380 |
— |
— |
5 068 |
— |
— |
78 238 |
_ |
189 |
297 |
413 |
— |
3 009 |
— |
— |
9 221 |
— |
— |
— |
— |
— |
550 |
— |
— |
28 478 |
281 |
— |
40 |
511 |
2 891 |
8 071 |
— |
— |
22 381 |
— |
— |
133 |
312 |
— |
1877 |
— |
— |
28 859 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 051 |
— |
— |
8 301 |
203 |
_ |
_ |
2 187 |
_ |
_ |
3 655 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
3 650 |
— |
— |
3 650 |
281 |
1 799 |
1 053 |
1 236 |
18 825 |
40 897 |
— |
— |
256 432 |
"J3 llihang till riksdagens protokoll 1959. 1 saml.
RiksdiiKsberättelaen
354
Riksdagsberättelsen år 1959
1 1 |
2 1 |
3 1 |
4 |
5 |
6 |
7 |
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1957/58 Experter för biträde vid viss överarbetning av en |
4 524 |
240 |
||||
Experter för att inom inrikesdepartementet biträda |
1750 |
2 200 |
||||
Experter för att biträda civilförsvarsstyrelsen med |
_ |
_ |
— |
53 380 |
— |
750 |
Uppdrag att omhänderha inredning och utrustning |
324 |
|||||
Utredning av vissa sjukvårdsfrågor på Gotland .. |
— |
— |
— |
— |
350 |
— |
Besvärssakkunniga............................ Tekn. lic. Stig Regnell........................ |
_ |
_ |
_ |
— |
14 602 |
— |
Förste byråsekreteraren G. H. Bruhn........... |
— |
— |
— |
— |
680 |
— |
Utredningsmän i indelningsärenden............. |
— |
— |
— |
— |
4 180 |
— |
Jur. dr E. Å. Larsson ........................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Inrikesdepartementets expensmedel............. |
— |
— |
— |
75 000 |
— |
— |
Byggnadsrådet H. A. Brunnberg............... |
— |
— |
— |
6 077 |
3 300 |
— |
Landssekreteraren Å. H. Sylwan............... |
— |
— |
— |
396 |
200 |
— |
Fil. mag. H. F. Vallgårda1 2 * 4 * * * 8.................... |
— |
— |
— |
9 587 |
120 |
— |
E. o. byråsekreteraren B. H. L. Jirstam........ |
— |
— |
— |
23022 |
— |
— |
T.f. rektorn G. E. Gustafsson.................. |
— |
— |
— |
7 552 |
3 750 |
— |
Summa kr. |
181288 |
27 182 |
3 514 |
1 Kostnaderna bestrides av kommittéanslaget i den män ej annat angives.
2 Kostnaderna bestrides från åttonde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
2 Kostnaderna bestrides med en fjärdedel från fjärde, en fjärdedel från sjätte och två fjärdedelar
från elfte huvudtitelns kommittéanslag.
4 Kostnaderna bestrides från nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
‘ Kostnaderna bestrides från sjätte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
4 Kostnaderna bestrides med en tredjedel från åttonde och två tredjedelar från elfte huvudtitelns
kommittéanslag.
1 Kostnaderna bestrides från elfte och tolfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
vartdera anslaget.
8 Kostnaderna bestrides med två tredjedelar från åttonde och en tredjedel från elfte huvudtitelns
kommittéanslag.
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
355
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
ii |
15 |
16 |
953 |
1193 |
5 717 |
||||||
— |
— |
— |
172 |
— |
2 372 |
— |
— |
4122 |
— |
825 |
466 |
1686 |
— |
3 727 |
— |
— |
57 107 |
324 |
324 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
— |
350 |
— |
— |
350 |
— |
— |
— |
— |
1000 |
1000 |
— |
— |
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
14 602 |
2 828 |
— |
17 430 |
— |
— |
— |
— |
— |
680 |
— |
— |
680 |
— |
— |
— |
— |
— |
4180 |
— |
— |
4180 |
1944 |
— |
— |
— |
— |
1944 |
— |
— |
1944 |
— |
— |
— |
— |
80 000 |
80 000 |
30 000 |
— |
185 000 |
— |
'' - |
1664 |
— |
— |
4 964 |
1898 |
— |
12 939 |
. - |
— |
— |
— |
— |
200 |
— |
— |
596 |
599 |
— |
40 |
— |
— |
759 |
— |
— |
10 346 |
— |
— |
308 |
— |
— |
308 |
— |
— |
23 330 |
— |
— |
— |
— |
— |
3 750 |
— |
— |
11302 |
2 543 |
1778 |
2 478 |
1858 |
81000 |
120 353 |
34 726 |
— |
336 367 |
356
Riksdagsberättelsen år 1959
Civildepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 1 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
berättelsen |
t. o. m. |
•/, 1957- |
-30/. 1958 |
|||
30l, 1957 |
||||||
1957 |
1958 |
1959 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
o. bitr. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1958 |
||||||
Utredning för översyn av vissa förhållanden rörande |
||||||
statens fasta maskinanläggningar1............ |
9 |
5 |
1 |
— |
1650 |
2 710 |
1956 års tekniska biträdesutredning............ |
10 |
6 |
2 |
29 753 |
7 200 |
6 460 |
Arbetstidsberedningen......................... |
— |
9 |
3 |
— |
7 582 |
7 015 |
Summa kr. |
29 753 |
16 432 |
16 185 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet under |
||||||
1959 |
||||||
1951 års pensionsutredning.................... |
6 |
2 |
4 |
337 842 |
14 580 |
8 070 |
Kompetensutredningen........................ |
7 |
3 |
5 |
36 747 |
3 609 |
6105 |
1952 års tjänstebostadsutredning............... |
8 |
4 |
6 |
118 944 |
— |
3 875 |
Löneförfattningsberedningen.................... |
11 |
7 |
7 |
34 060 |
3 200 |
8 925 |
1956 års förhandlingsrättsutredning............. |
12 |
8 |
8 |
16 900 |
3 030 |
6 440 |
Översyn av timlärarkungörelsen................ |
— |
10 |
9 |
65 067 |
3 600 |
— |
Utredning rörande gemensam utbetalning av perso- |
||||||
nalpension och allmän pension............... |
— |
— |
10 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
609 560 |
28 019 |
33 415 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
ingången av 1958 |
||||||
Ortsgrupperingsutredningen.................... |
— |
1 |
— |
6 210 |
6 269 |
6 665 |
Summa kr. |
6 210 |
6 269 |
6 665 |
|||
D. Under budgetåret 1957/58 bestridda kostnader |
||||||
för sakkunniga biträden m. m. |
||||||
Kungl. Maj:ts beslut den 17 oktober 1957 angående |
||||||
kostnaderna för besvärssakkunniga........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Civildepartementets expensmedel............... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Medicinalstyrelsen............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
f. d. Förste byråsekreteraren A. Almroos....... |
— |
— |
— |
18 000 |
500 |
— |
Byråchefen E. G. C. Berggren................. |
— |
— |
— |
— |
500 |
— |
Kanslirådet S. J. G. Ericsson.................. |
— |
— |
— |
— |
1050 |
— |
Förste byråsekreteraren C. A. F. Frölén........ |
— |
— |
— |
1470 |
170 |
— |
f. d. Byrådirektören 0. H. Kalén.............. |
— |
— |
— |
— |
5 000 |
— |
Byrådirektören O. M. V. Nelander............. |
— |
— |
— |
13 346 |
300 |
— |
Summa kr. |
32 816 |
7 520 |
— |
1 Kostnaderna har bestritts från elfte och tolfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
Kommittékostnader: Civildepartementet
357
8 |
9 |
1 io |
1 H |
12 | 13 |
It |
15 |
16 |
|
Beräknad |
||||||||
luiai- |
||||||||
V,-31/» |
1958 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1958 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
h / io |
*/u—sl/i2 |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
o. bitr. |
o. bitr. |
m. m.) |
||||||
595 |
623 |
882 |
925 |
7 385 |
2 235 |
9 620 |
||
35 760 |
27 122 |
116 |
923 |
— |
77 581 |
15 741 |
9000 |
132 075 |
— |
4 426 |
— |
— |
— |
19 023 |
— |
— |
19 023 |
36 355 |
32 171 |
998 |
1848 |
— |
103 989 |
17 976 |
9 000 |
160 718 |
56 717 |
39 983 |
576 |
119 926 |
26 974 |
20 000 |
504 742 |
||
— |
395 |
411 |
1127 |
12 431 |
24 078 |
930 |
500 |
62 255 |
— |
— |
— |
— |
— |
3 875 |
225 |
1000 |
124 044 |
— |
37 077 |
— |
— |
— |
49 202 |
17 343 |
15 000 |
115 605 |
_ |
31032 |
436 |
— |
— |
40 938 |
13 881 |
10 420 |
82 139 |
31 789 |
— |
— |
— |
— |
35 389 |
12 389 |
5 741 |
118 586 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
12 000 |
12 000 |
88 506 |
108487 |
1423 |
1127 |
12 431 |
273 408 |
71 742 |
64 661 |
1019 371 |
352 |
14 373 |
1966 |
1654 |
4 962 |
36 241 |
42 451 |
||
352 |
14 373 |
1966 |
1654 |
4 962 |
36 241 |
“ |
“ |
42 451 |
1000 |
1000 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
10 000 |
10 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 500 |
3 500 |
— |
— |
_ |
8 808 |
— |
— |
— |
— |
500 9 858 5 000 |
= |
— |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
|
6 801 |
— |
— |
— |
— |
7 101 |
— |
— |
— |
15 609 |
— |
— |
— |
14 500 |
37 629 |
— |
—■ |
— |
358
Riksdagsberättelsen år 1959
Betänkande!! in. in. utkomna frän trycket under år 1958
Statens offentliga utredningar 1958
Kronologisk förteckning
1. Vägplan för Sverige. 1. Riktlinjer och förslag samt
kartbilagor. Idun. 226 s. + 8 kartbilagor. K.
2. Vägplan för Sverige. 2. Expertutredningar och övriga
textbilagor. Idun. 243 s. K.
3. Utredning om vissa förhållanden vid konserveringsforskningsinstitutet.
Marcus. 270 s. H.
4. Promemoria med förslag om fondförvaltning m. m.l
samband med en utbyggd pensionering. Idun. 91 s. S.
5. Permanent skördeskadeskydd. Idun. 547 s. Jo.
6 Författningsutredningen. 1. Kandidatnomincring vid
andrakammarval. Av L. Sköld. Idun. 355 s. Ju.
7. Småbrukarstödet. Marcus. 120 s. Jo.
8. Gemensam nordisk hälsovårdsutbildning. Norstedt. 95
s. I.
9. Häradsrätts sammansättning i brottmål.Idun.24 s. Ju.
10. Förslag till varumärkeslag. Idun. 464 s. Ju.
11. Reserverna för högre utbildning. Idun. 124 s. E.
12. Civilförsvarsutbildningen. Idun. 176 s. I.
13. Civilförsvarets organisation. Idun. 465 s. I.
14. Författningsutredningen. 2. Regeringsarbete!. Idun.
164 s. Ju.
15. Hälsovård och öppen sjukvård i landstingsområdena.
Idun. 429 s. I.
16. Betänkande med förslag till allmän tjänstepliktslag
m.m. Idun. 154 s. S.
17. Socialförsäkring och rehabilitering. Kihlström. 87 s. S.
18. Gotland. Idun. 195 s. S.
19. Supplement nr 9 till Sveriges familjenamn 1920. Statens
Reproduktionsanstalt. 95 s. Fi.
20. Behandlingshem och mentalsjukhem för barn och ungdomar.
Idun. 78 s. I.
21. Lärarbrist och läraröverskott. Idun. 110 s. E.
22. Tomedalsutredningen. Idun. 234 s. + 1 kartbilaga. S.
23. Sjukreseersättningar. Kihlström. 128 s. S.
24. Bättre matpotatis. Idun. 91 s. Jo.
25. Ändrad utbildning av tandtekniker. Idun. 56 s. E.
26. Regionsjukvården. Idun 338 s., 7 kartbilagor. I.
27. Förslag till förenklingar i vissa delar av aktiebolagslagen.
Norstedt. 205 s. Ju.
28. Reviderad nationalbudget för år 1958. Marcus.
VII + 157 s. Fl.
29. Författningsutredningen. 3. Majoritetsval. Norstedt.
481 s. + 1 kartbilaga. Ju.
30. Skogsvården å enskilda skogar. Idun. 279 s. Jo.
31. Nordisk ekonomiskt samarbete. Idun. 136 s. H.
32. Forskningens villkor och behov. Idun. 291 s. E.
33. Sjöbefälsutbildningens organisation m.m. Idun.
178 s. H.
34. Socialpolis och kvinnlig polis. Idun. 92 s. I.
35. Förlust- och resultatutjämning. Idun. 199 s. Fi.
36. Nettoprisindex. Marcus. 124 s. Fi.
37. Statsbidrag till anordnande av skolmåltider. Idun.
67 s. E.
38. Mentalsjukvården. Planering och organisation. Idun.
548 s. + 4 s. ill. I.
39. Tabellbilaga till mentalsjukvårdsdelegationens betänkande
3. Idun. 90 s. I.
40. Rättegångshjälp. Idun. 188 s. Ju.
41. Förslag till uranlag. Norstedt. 116 s. Ju.
42. Ändrad tidpunkt för kyrkofullmäktigvalen. Idun.
33 s. E.
43. Skadestånd i offentlig verksamhet, ldun. 165 s. Ju.
44. Försäkringsgivares regressrätt. Idun. 63 s. Ju.
45. Skogstillståndet hos olika ägargrupper. Idun. 44 s.
Jo.
46. Statsbidrag till lärarbostäder. Idun. 48 s. E.
Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna
till det departement, under vilket utredningen avgivits, t.ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet.
Betänkanden m. m. utkomna från trycket under år 1958
359
Statens offentliga utredningar 1958
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)
Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.
Häradsrätts sammansättning i brottmål. [9]
Förslag till varumärkeslag. [10]
Betänkande med förslag till allmän tjänstepliklslag m. m
[16]
Förslag till förenklingar i vissa delar av aktiebolagslagen.
[27]
Rättegångshjälp. [40]
Förslag till uranlag. [41]
Skadestånd i offentlig verksamhet. [43]
Försäkringsgivares regressrätt. [44]
Statsförfattning. Allmän statsförvaltning,
Utredning om vissa förhållanden vid konservcringsforskningslnstitutet.
[3]
Författningsutredningen. 1. Kandidatnomincring vid andrakammarval.
[6]
2. Regeringsarbetet. [14]
3. Majoritetsval. Valstatistiska undersökningar. [29]
Kommunalförvaltning
Statens och kommunernas finansväsen
Förlust- och resultatutjämning. [33]
Polill
Socialpolis och kvinnlig polis. [34]
Nationalekonomi och socialpolitik
Socialförsäkring och rehabilitering. [17]
Reviderad nationalbudget för år 1958. [28]
Nettoprisindex. [36]
Statsbidrag till anordnande av skolmåltider. [37]
Statsbidrag till lärarbostäder. [46]
Hälso- och sjukvård
Gemensam nordisk hälsovårdsutbildning. [8]
Hälsovård och öppen sjukvård i landstingsområdena. [15]
Mentalsjukvårdsdelegationcn.2. Behandlingshem och mentalsjukhem
för barn och ungdomar. [20]
3. Mentalsjukvården. Planering och organisation. [38]
4. Tabellbilaga till betänkande 3. [39]
Sjukreseersättningar. [23]
Regionsjukvården. [26]
Allmänt näringsväsen
Gotland. [18]
Tornedalsutrednlngen. [22]
Fast egendom. Jordbruk med binäringar
Småbrukarstödet. [7]
Bättre matpotatis. [24]
Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk
Skogsvården å enskilda skogar. [30]
Skogs tillståndet hos olika ägargrupper. [45]
Industri. Handel och sjöfart
Kommunikationsväsen
Vägplan för Sverige. 1. Riktlinjer och förslag samt kartbilagor.
[1]
2. Expertutredningar och övriga textbilagor. [2]
Bank-, kredit- och penningväsen
F örsäkringsväsen
Promemoria med förslag om fondförvaltning m. in. i samband
med en utbyggd pensionering. [4]
Permanent skördeskadeskydd. [5]
Kyrkoväsen. Undervisningsväsen.
Andlig odling i övrigt
1955 års universitetsutredning 3. Reserverna för högre utbildning.
Beräkningar och metoddiskussion. [11]
4. Lärarbrist och läraröverskott. [21]
5. Forskningens villkor och behov. [32]
Supplement nr 9 till Sveriges familjenamn 1920. [19]
Ändrad utbildning av tandtekniker. [25]
Sjöbefälsutbildningcns organisation m. m. [33]
Andrad tidpunkt för kyrkofullmäktigvalen. [42]
Försvarsväsen
Civilförsvarsutbildningen. [12]
Civilförsvarets organisation. [13]
Utrikes ärenden. Internationell rätt
Nordiskt ekonomiskt samarbete. [31]
360
Riksdagsberättelsen år 1959
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan*
A.
Aastrup, N. G. E. (I) .. |
I |
Fö |
8 |
|
Abelson, C. O.......... |
I |
S |
3 |
|
Abrahamsson, B. M. . . . |
I |
S |
19 |
|
Abramson, B. E........ |
I |
Fö |
5 |
|
Adamson, B. L........ |
...... IS |
: 21, |
H |
17 |
Adams-Ray, J. F. E. ... |
i |
In |
26 |
|
Adamsson, E. S. J. (II) |
i |
S |
22 |
|
Adamsson, H.......... |
i |
Fi |
18 |
|
Adin, B. H............ |
i |
In |
23 |
|
Adner, N. G........... |
i |
Fi |
14 |
|
Adolfsson, E. H. J..... |
..... I Fi |
3 8, |
Jo |
1 |
Ager, J. P. H.......... |
I |
Fi |
16 |
|
Agerberg, N. (II) ...... |
. . 1 K 10, |
14 |
E |
11 |
Agge, K. I............ |
I |
Ju |
31 |
|
Aggemo, G. A......... |
I |
Ju |
30 |
|
Agner, K.............. |
I |
s |
14 |
|
Ahlberg, C.-F.......... |
. I Fö 12, |
K |
10, |
22 |
Ahlberg, Iris........... |
II |
In |
1 |
|
Ahlberg, T. V. A....... |
I |
In |
11 |
|
Ahlborg, G. E......... |
I |
U |
3 |
|
Ahldin, K. E. H....... |
I |
Fi |
29 |
|
Åhlén, C............... |
I |
E |
21 |
|
Ahlkvist, K. E. (I) ..... |
....... I |
Ju |
17, |
18 |
Ahlman, L............. |
I |
Jo |
16 |
|
Ahlqvist, G. V......... |
I |
In |
42 |
|
Ahnsjö, S. O. R........ |
. . . I Ju |
31, |
In |
4 |
Ahrbom, N. O......... |
I |
E |
17 |
|
Ahrnborg, B. S........ |
II |
U |
1 |
|
d’Ailly, B. H. H....... |
1 |
Fö |
10 |
|
Aldestam, N. A. I Fö 9, |
13, Fi 24, |
c : |
1, 6 |
, 7 |
Alemyr, S. R. (II)..... |
..... I K |
21, |
E |
47 |
Aler, B. A. A.......... |
. I Ju 43, H 3, |
In |
18 |
|
Alexanderson, K. E. (I). |
. .. I Ju |
17, |
E |
17 |
Alexandersson, A. F. H. |
I |
Fi |
21 |
|
Alm, F. B............. |
I |
In |
18 |
|
Alm, S.-E.............. |
I |
Fö |
21 |
|
Almén, L. E. J........ |
I |
Jo |
6 |
|
Almgren, N. H......... |
I |
K |
22 |
|
Almquist, J. C. G. A. . . |
I |
C |
8 |
|
Almqvist, K. F........ |
I |
U 5 |
|, 7 |
|
Almeson, K. J. T...... |
I |
E |
53 |
|
Alström, C. H......... |
I |
Ju |
27 |
|
Amylong, Tora........ |
I |
E |
12 |
|
Andenses, Johs......... |
I |
Ju |
2 |
|
Anderberg, H. R. (I) ... |
I |
In |
25 |
|
Anderson, C. A. (I) .... |
I |
s |
7 |
|
Anderson, J. R. (II) . . . |
I |
In |
25 |
|
Anderson, K. E. H..... |
....... I |
In |
43, |
54 |
Anderson, K. Hj.............. I In 23
Andersson, A. E. (I).......... I Jo 22
Andersson, A. G. B. (I)........ I Ju 30
Andersson, A. F............... I E 27
Andersson, C. A............... I K 8
Andersson, Ebon M. I. (I)...... I C 7
Andersson, E. G. (I) . . . I S 2, 11, E 7,
H 10, In 23
Andersson, E. R.............. I In 33
Andersson, G. L............... I In 19
Andersson, H. E.............. I Ju 30
Andersson, H. G. F........... I Fö 4, 15
Andersson, K.-O.............. I Fi 5
Andersson, L. O............... I Fi 11
Andersson, M. A. (I) I Fö 3, S 25, Fi 30
Andersson, N. A (II).......... I Jo 4, 9
Andersson, N. S. E............ I In 35
Andersson, R................. I Ju 30
Andersson, S................... I H 12
Andersson, S. G. V......... I Jo 10, 12, 17
Andersson, T. (I)......... I Fi 29, Jo 28
Andersson, T. A............... I In 38
Andersson, T. C............... I Jo 10
Andersson, Å................. I Jo 27
Andersson, Å. M. F........... I Ju 30
Andreasson, G. O. (II)......... I K 17
Andrée, T. E............. I E 18, In 31
Anneli, E. G.................. I Ju 24
Anneli, E. H.................. I Fi 12
Anrup, N. E.................. I E 31
Antby, S. O. (II)......... I E 11, Jo 20
Antoni, N. R. E.............. I Ju 27
Antonsson, J. M. (II).......... I Fi 40
Anzén, I...................... IS 16
Apelqvist, K. A. S........ I Fi 33, H 22
Appeltofft, A. J............... I H 5
Arén, T. S..................I E 8, 28, 29, 39
Arnberg, G................... I Jo 16
Arnegren, O. A. P:son......... I Jo 12, 24
Arnéus, O. M. T.............. I In 16, 41
Aronsson, A.................. I Jo 16
Aronsson, S. A................ I Fi 33
Arrhén, C. E. Th.............. I E 36
Arrhenius, K. G. H........... I K 19
Arvas, D. G. C............... I Fö 2
Arvidson, E. S. Å. (II)........ I E 20, 36
Askeberg, S. H. J............. I E 26
Asp, P. E. (II)................ I K 11
Asplund, S. O................. I E 16
Assis, A...................... IS 19
Aurén, N. E. J............... I K 10
Förkortningarnas betydelse: se innehållsförteckningen.
Personregister
361
Axelson, N. E. A........ |
..... I |
Ju |
17 |
Bjerling, O. B......... |
I |
Jo |
11 |
|
Axelsson, A.............. |
..... I |
In |
21 |
Bjärsdal, J............ |
I |
Jo |
12 |
|
Axelsson, B.............. |
..... I |
E |
2 |
Björck, K. A. W....... |
.....I |
Fi 14, |
In |
10 |
Björck, P. B. T........ |
____ I |
Ju 32, |
In |
16 |
||||
B. |
Björhammar, C. A...... |
I |
S |
25 |
||||
Björk, H. O........... |
I |
U |
7 |
|||||
Baarsen, F............... |
..... I |
Fi |
28 |
Björk, J............... |
I |
K |
13 |
|
Bachér, I................ |
..... I |
Jo |
1 |
Björk, I................ |
I S 3, |
Fi |
11 |
|
Backlund, S. E.......... |
..... 1 |
H |
14 |
Björk, S. L............ |
I |
S |
10 |
|
Baekkevold, A. F........ |
..... I |
Fi |
4 |
Björkholm, S. H. H. . . . |
I |
Ju |
7 |
|
Baer P L |
I |
18 |
Björkman, C. N. O..... |
I |
s |
9 |
||
Bager, E. B. E.......... |
..... I |
In |
43 |
Björkman, T. V. E..... |
I |
Fi |
33 |
|
Bagger-Sjöbäck, B........ |
..... I |
s |
20 |
Björkquist, E. G. A. . . . |
I |
In |
37 |
|
Beck-Friis, J. O.......... |
..... I |
Ju |
38 |
Björkänge, K. A....... |
I |
K |
7 |
|
Beckman, A............. |
..... I |
Jo |
20 |
Björlin, E. G. A....... |
I |
K |
8 |
|
Beckman, N. A. T....... |
..... I |
Ju |
37 |
Björne, F. H.......... |
I |
Fi |
9 |
|
Beckman, S.............. |
..... I |
Ju 35 |
Björnelid, A. S.-O...... |
I |
S |
12 |
||
Bekeris, I. J............. |
..... I |
U |
5 |
Björnesjö, K. G. F..... |
I |
Fi |
5 |
|
Bendz, E................ |
..... I |
Fi |
14 |
Björnson, L.-E......... |
I K 20, |
Fi |
31 |
|
Bengtson, T. S. (I) I S 24, |
Fi 27, E 41, |
Jo |
10 |
Bladh, C.............. |
I |
C |
4 |
|
Bengtsson, A. Christina .. |
..... I |
s |
11 |
Blidfors, T. E. J. (II).. |
.... I |
E 28, |
In |
3 |
Bengtsson, E. O. A....... |
..... I |
c |
10 |
Blix, F. G............. |
.....I |
E 21, |
22, |
42 |
Bengtsson, K. V......... |
..... I |
K |
13 |
Blom, S. T. L......... |
I |
FI |
2 |
|
Bengtsson, S. B. I. (Il) . . |
..... IS |
17, |
25 |
Blom, Å.............. |
I |
S |
4 |
|
Bennet, O............... |
..... I |
Jo |
9 |
Blomberg, A. M. R..... |
1 |
K |
6 |
|
Berg, C. G. H........... |
..... I |
E |
25 |
Blomberg, R. A........ |
I Ju |
26, |
31 |
|
Berg, F. L. V............ |
..... I |
Fi |
5 |
Blomgren, H. B........ |
..... I Fö 3, |
S |
24 |
|
Berg, G. A............. |
..... I |
K |
8 |
Blomqvist, C. E........ |
1 |
Fö |
10 |
|
Berg, K. G. H son...... |
..... I |
Fi |
41 |
Blomqvist, C. G....... |
I |
Fi |
4 |
|
Berg, Å. G. J........... |
..... 1 |
H |
10 |
Blomqvist, G. S. T..... |
I |
K |
8 |
|
Berg von Linde, S...... |
..... 1 |
S |
21 |
Blomqvist, N. G...... |
I |
K |
13 |
|
Bergegren, Astrid (II) ... |
..... I |
S |
20 |
Blomqvist, O. R...... |
... I |
Jo 32, |
H |
19 |
Bergelin, P............. |
..... I |
Fö |
8 |
Blomstedt, C. R....... |
I |
In |
19 |
|
Bergelin, S. O........... |
..... I Fö |
10, |
22 |
Bo, I<................ |
I |
Jo |
12 |
|
Berger, 0. A............ |
..... I K |
2, |
17 |
Boalt, C. M........... |
I |
s |
19 |
|
Bergérus, K. H. E...... |
..... I |
H |
22 |
Bodell, K. G.......... |
1 |
E |
31 |
|
Berggren, A. M......... |
..... I |
U |
3 |
Bodén, S. J........... |
I |
In |
38 |
|
Berggren, E. G. C....... |
..... I |
H |
17 |
Bodin, E. V. S........ |
I |
s |
14 |
|
Bergh, E. A.......... I |
Ju 26, S 2, |
In |
35 |
Boethius, G. G........ |
I |
Ju |
38 |
|
Bergh, K. R. (I)........ |
..... I |
S |
22 |
Bohman, S. O. H..... |
I |
s |
17 |
|
Bergh, N. A. G......... |
..... 1 |
Fö |
10 |
Bohman, IJ. Å........ |
I Fi |
14, |
37 |
|
Bergkvist, Gunborg E. . . |
..... I |
In |
54 |
Bohman, Ingrid M. ... |
I |
In |
34 |
|
Berglin, C.-G............ |
..... I |
Ju |
17 |
Boija, K. E. G. (II) . . |
I Fö |
2, |
10 |
|
Berglund, H. J.......... |
..... I |
K |
8 |
Bolin, A. B........... |
____ I |
Ju 22, |
E |
44 |
Bergman, G. M......... |
..... I |
FI |
7 |
Bolin, L. A........... |
____ I |
Ju 31, |
S |
16 |
Bergman, S. C.......... |
..... I |
Fi |
11 |
Bolinder, N. L........ |
I |
K |
5 |
|
Bergman, S. G. A....... |
..... I |
In |
18 |
Boman, K. E. R. (I) .. |
. I Ju 32, E 21, |
In |
17 |
|
Bergquist, Th. E. N..... |
..... I Ju |
20, |
30 |
Bomgren, E. G........ |
I Ju |
1, |
33 |
|
Bergqvist, E. G......... |
..... I Fi |
5, |
39 |
Bonde, C. J. C........ |
I |
Ju |
13 |
|
Bergqvist, A. J. T...... |
..... I |
H |
9 |
Boo, F. I. (I)......... |
____ I |
Ju 37, |
Fi |
18 |
Bergsten, P. G.......... |
..... I |
Ju |
31 |
Borén, I.. B.......... |
I |
E |
12 |
|
Bergstrand, K. J. H..... |
..... I |
In |
14 |
Borg, B. L........... |
I H |
8, |
11 |
|
Bergström, K. S. D..... |
..... I |
E |
25 |
Borg, E. L........... |
____ I |
Ju 15, |
K |
10 |
Bergvall, J. H. (I)...... |
..... I |
S |
7 |
Borg, Y.............. |
I |
Jo |
11 |
|
Bernhard, H. B......... |
..... I |
S |
3 |
Borggren, H. G....... |
I |
II |
9 |
|
Bernsten, R. R......... |
..... 1 |
In |
3 |
Borggård, G. R....... |
I |
Fi |
26 |
|
Berntsson, K. G......... |
..... I |
Jo |
2 |
Borgquist, F.......... |
I Fö 6 |
, 7 |
||
Bcrthelson, G. B........ |
..... I |
Ju |
13 |
Borgström, R. J. M. . . |
I |
In |
6 |
|
Bertman, H............. |
. . I Fö 16, |
II |
10 |
Borlind, S............ |
I |
Jo |
12 |
|
Beskow, B.............. |
..... I |
E |
26 |
Borner, G. F.......... |
I |
In |
26 |
|
Beskow, B. G........... |
..... I |
Ju |
43 |
Bosaius, B. W. N..... |
I |
K |
10 |
|
Betts, U. J. S.......... |
..... I |
s |
22 |
Bothén, Kerstin ...... |
I |
II |
23 |
|
Bexelius, E. G.......... |
... I S 9, |
Fi |
7 |
Bothén, P. R......... |
1 |
U |
2 |
|
Bexelius, T. A.......... |
... I II 6 |
In |
24 |
Bouveng, G. A........ |
I |
Jo |
9 |
|
Birch-Lindgrcn, G. M. . . . |
..... I |
Ju |
30 |
Braconicr, .1. (II)...... |
I |
Ju |
23 |
|
Birke, G. E. (I)........ |
. . I In 15, |
16, |
27 |
Brand, W............ |
1 |
Fi |
19 |
|
Biörck, K. G. W........ |
..... I |
In |
23 |
Brandberg, K. G...... |
I |
Fö |
8 |
|
Bjcring, P. A........... |
..... I |
In |
20 |
Brandt, H. B. D...... |
1 |
Ju |
20 |
362
Riksdagsberättelsen år 1959
Brandt, K..........
Bratt, S. G.........
Braunstein, Å. G. V.
Bredal-Bauer, J. F. .
Breitholtz, C........
Brissman, B. H.....
Brodin, H. \V. G............
Brolin, C. H................
Brolin, N.-E................
Brolinson, J. E. A..........
Broman, T..................
Broomé, J. T. A...........
Browaldh, T...............
Brundin, G. G..............
Bruno, C. A.............
Bruno, G. F.............
Brusewitz, S. I...........
Brynielsson, H. A. B.....
Bundsen, S. E. F........
Bunne, B. E. G..........
Bunner, T. Å. G.........
Buregren, T..............
af Burén, H.............
Burman, O. A...........
Butler, P................
Bååw, Hj................
Bäck, G. H. H...........
Bäcklin, Inga C..........
Bäckman, G.............
Böök, J. A..............
C.
Callans, A...........
Callans, N. P. A.....
Calleberg, L. G.......
Carbell, E. E. E. (II).
Cardelius, E. C. F. .. .
Carlbom, L..........
Carlsson, A. B......
Carlsson, C. E. (I). . . .
Carlsson, C. W.......
Carlsson, G. (I)......
Carlsson, G. A. (II)
Carlsson, Gunnar (II)
Carlsson, H..........
Carlsson, H. F.......
Carlsson, N. G.......
Carlsund, A..........
Cars, G. B. K.-G.....
Cason, C. A..........
Casparsson, K. R.....
Caspersson, T. O.....
Cederwall, G. F. E............
Clémentz, C. G. R. A.........
Colliander, H. E. O...........
Collin, Karin.................
Conradi, E. G. F...... I Ji
Corin, G. E. M................
Crafoord, C...................
Croneborg, K. O. R...........
Czar, Birgit
I Ju 31 I In 2 I Jo 33 |
D. Dahl, G.............. |
....... I |
Ju |
8 |
I Fi 24 |
Dahlberg, G. \V....... |
....... I In |
14, |
15 |
I S 8 |
Dahlberg, P. A........ |
....... I |
Fi |
23 |
I Fi 14 |
Dahlén, P. O. R. (II). . |
....... I |
Ju |
18 |
12, S 2, 25 |
Dahlgren, I........... |
....... I In 4, |
37 |
|
I Fi 11, 29 |
Dahlin, P. G. A....... |
....... I |
Ju 15 |
|
I Ju 10 |
Dahlman, J. A. G..... |
..... I S 7, |
In |
33 |
I Ju 23 |
Dahlman, S.-O........ |
..... I Ju 20, |
In |
45 |
I E 5 |
Dahlquist, O. R. F. . . . |
....... I |
E |
42 |
I In 16, 37 |
Dahlsten, G. O. I...... |
....... I |
Fi |
41 |
I E 29 |
Dahlström, B. E...... |
....... I |
Jo |
17 |
1 2, 6, 7, 11 |
Dahlström, L. E...... |
....... I |
In |
43 |
18, Fi 33 |
Dahlström, Å. V...... |
....... I |
Fi |
19 |
I Ju 43 |
Dalén, N. I........... |
....... I |
E |
12 |
29, 37, 39, |
Dalenius, T. E........ |
....... I |
Ju 26 |
|
2, In 16, 28 |
Dalhammar, S........ |
....... I |
Ju |
5 |
I E 49 |
Danelius, H. C. Y..... |
....... I |
Ju 25 |
|
9, 41, E 4 |
Danielsen, N.......... |
....... I |
H |
14 |
I U 2 |
Danielson, G.......... |
....... I |
K |
22 |
E 45, H 3 |
Danielsson, A.......... |
....... I |
Ju |
14 |
II In 1 |
Danielsson, I. V....... |
....... I |
H |
9 |
I In 11, 23 |
Danmans, E. E. (I)..... |
....... I |
Fi |
40 |
30, S 16 |
de Besche, H. W. A. .. |
....... I |
H |
5 |
I K 10 |
de la Motte, C. T...... |
....... I |
E |
10 |
I Fö 6, 7 |
von Delwig, R......... |
....... I |
U |
2 |
I S 11 |
Dermé, D. R.......... |
....... I |
s |
9 |
I In 35 |
Dickson, H. A. E...... |
....... I |
Fi |
18 |
9, H 10, 21 |
Dickson, J. I. A. (II) . . |
....... I |
In |
25 |
I E 31 |
Digman, H. M......... |
....... I |
Ju |
5 |
I E 24 |
Dillén, B. O........... |
____ I K 11, |
F |
6 |
I Ju 23 |
Dillner, H. J........... |
..... I E 22, |
27, |
37 |
I Ju 27 |
Djurberg, L. G. H..... |
. I K 17, In |
33, |
45 |
Dopping, S. P. O...... |
....... I |
Fi |
19 |
|
Dryselius, S. V. A...... |
....... I |
Fi |
41 |
|
I S 18 |
Dybner, N. O. E....... |
....... I |
C |
3 |
13, Jo 28 |
Dymling, C. A......... |
....... I |
Fi |
31 |
I Jo 31 |
Dyrssen, G. P. T....... |
....... I |
Ju 28 |
|
I Jo 14 |
Diiselius, H. O......... |
....... 1 |
Jo |
19 |
I Fi 13, 19 I In 46 I S 11 I Fi 35 |
E. Eberhardt, G. A. S..... |
....... I |
K |
15 |
I K 14 |
Eberstein, G. A........ |
....... I |
Ju |
8 |
I In 22 |
Eckerberg, E. L........ |
....... I |
Fi |
17 |
I U 2 |
Eckerberg, P. A. IS |
2, Fi 29, 40, |
In |
40 |
I H 2, 21 |
Eckersten, I. E........ |
....... I H |
5, |
23 |
I Jo 16 |
Edblom, F............. |
....... I |
Jo |
12 |
I Fi 23 |
Edelsvärd, O. A........ |
....... I Fi |
15, |
16 |
u 31, Fö 12 |
Edenberg, W........... |
....... I |
H |
10 |
I U 1 |
Edenman, R. H. I.. (II) |
....... I |
E |
36 |
I Jo 10 |
Edgardh, C. H. H...... |
....... I |
C |
7 |
I H 23 |
Edlén, B.............. |
....... I |
E |
22 |
II In 1 |
Edling, N. P. J........ |
....... I |
Fi |
14 |
I E 37 |
Edling, S. Å.......... |
I Ju 22, 44; II |
U |
1 |
4,E 3, In 53 |
Edlund, C. B.......... |
.....I Fi 30, |
32, |
35 |
I E 22, 37 |
Edqvist, G............. |
....... I |
Fi |
5 |
I H 5 |
Edsfeldt, I.. IJ......... |
....... I |
Fi |
41 |
I Ju 10 |
Edstrand, K.-I......... |
....... I |
Fi |
13 |
I U 4 |
Edström, K. S......... |
....... I |
Fi |
41 |
I In 23 |
Edström, W. S......... |
....... I |
Fi |
11 |
1. 2, 12, 43 |
Edwall, E. H. A....... |
....... I |
In |
27 |
I U 1 |
Ehnbom, E. B. A...... |
..... I Fi 17, |
E |
31 |
I In 15 |
Ehrenberg, B. G....... |
....... I |
In |
19 |
I Fi 29 |
Ejdemo, B. E. H...... |
....... I |
Jo |
18 |
= o 10, E 3 |
Ekberg, S. E.......... |
....... I |
Ju |
19 |
I S 14 |
Ekblad, M............. |
....... I |
In |
31 |
Personregister
363
Ekblom, S. G......... |
I |
E |
5 |
|||
Ekbom, C. A. IJ...... |
I |
In |
15 |
|||
Ekdahl, O. G......... |
I |
Fi |
29, |
33 |
||
Ekelund, B. D........ |
I |
In |
49 |
|||
Ekelund, D........... |
I |
E |
5 |
|||
Ekelund, O........... |
I |
Jo |
22 |
|||
Ekendahl, Sigrid H. E. |
(II) |
I |
S |
16 |
||
Ekerot, N. F......... |
I |
Jo |
12 |
|||
Ekestaf, B........... |
I |
Fi |
42 |
|||
Eklund, E. G......... |
I |
Fi |
9 |
|||
Eklund, S............ |
I |
In |
31 |
|||
Eklöf, I<............. |
I |
S |
18 |
|||
Ekman, A. G......... |
I |
Ju |
14 |
|||
Ekman, G............ |
I |
Jo |
3 |
|||
Ekman, J............ |
I |
Jo |
15 |
|||
Ekman, S. G......... |
I |
Fi |
12 |
|||
Fikström, H. V........ |
I |
C |
5 |
|||
Ekström, P. FI........ |
I E |
4, |
Jo |
25 |
||
Ekström, T. A........ |
I Fi |
18 |
, 24, H 5 |
|||
Elfverson, J. O. L..... |
I |
H |
15 |
|||
Eliasson, L. M. (II)____ |
. I K : |
21, |
Fi |
38 |
||
Eliasson, N........... |
I |
In |
33 |
|||
Eliasson, N. J. L...... |
I |
K |
8 |
|||
Eliasson, R. A. E. (II) |
. . I. |
ju 13, |
, Fö 8, |
S |
25 |
|
Eliasson, T........... |
I |
E |
12 |
|||
Elison, M. L.......... |
I |
E |
11 |
|||
Ellborg, Z. F. M...... |
I |
Fi |
40 |
|||
Elldin, H............. |
I |
H |
7 |
|||
Ellwyn, B. Christina . . |
I |
S |
16 |
|||
Ellwyn, C.-O.......... |
I |
Fi |
31 |
|||
Elmén, Brita D. (II) . . |
1 Ju |
26, S |
9, |
11 |
||
Elmfeldt, B........... |
I |
Fi |
13 |
|||
Elmgren, A. F........ |
. . I |
Fi |
31 |
, H |
: 7 |
|
Elmgren, B. F. (I) . . . . |
.. 1 |
Fi 16, |
E |
38, |
In |
24 |
Fllmhorn, K........... |
I |
Ju |
31 |
|||
Elmroth, A. E........ |
I |
In |
17 |
|||
Elowson, A. E........ |
. . I |
S |
5, |
In |
46 |
|
Elwing, B. G. O...... |
I |
K |
8 |
|||
Elzvik, S. E. G....... |
I |
In |
48 |
|||
Emilsson, E. E........ |
I |
Jo |
15 |
|||
Emilsson, P. M. B. . . . |
I |
Jo |
14 |
|||
Enequist, N. G........ |
I |
Jo |
18 |
|||
Engberg, K........... |
I |
H |
23 |
|||
Engel, A. G. W....... |
I |
In |
11, |
23 |
||
Engelstedt, E. C. E. . . |
I |
H |
4 |
|||
Engfeldt, FI........... |
I |
In |
33 |
|||
Engkvist, J. G. V. (II) |
. . 1 |
S |
11, |
Fi |
13 |
|
Englund, E. B........ |
I |
In |
20 |
|||
Englund, E. W....... |
I |
Fi |
13 |
|||
Englund, K. G. Å..... |
. . 1 |
Jo |
. 11 |
, H 5 |
||
Engström, K. Olof N. . |
I |
E |
44 |
|||
Engström, S. O. L. . . . |
I |
In |
23 |
|||
Engström, Stina...... |
I |
Jo |
14 |
|||
Engström, V.......... |
I |
E |
13 |
|||
Engwall, E. W........ |
I |
S |
13 |
|||
Enhörning, H. A...... |
I |
In |
12, |
33 |
||
Enroth, G. O......... |
I |
Fi |
33 |
|||
Erbacke, K. G........ |
I |
Fi |
13 |
|||
Ericson, F. C. W...... |
I |
C |
4 |
|||
Ericson, F. 1.......... |
1 |
Fi |
9 |
|||
Ericsson, C.-H........ |
. . I |
Ju 26, |
30, |
S |
11 |
|
Ericsson, .1. A. (II) ... . |
I |
Fi |
38 |
|||
Ericsson, S. K. .1...... |
I |
Jo |
14 |
|||
Ericsson, Y. A. R..... |
I FI |
21; II 1 |
1 1 |
|||
Eriksson, B. A........ |
. . I |
Fi |
i 24 |
, I |
I 5 |
|
Eriksson, G. A. V. ... |
I |
Ju |
10 |
|||
Eriksson, G. E. S..... |
I |
s |
13 |
Eriksson, G. L.......... I Fi 11, In 38, 47
Eriksson, G. T....... I Ju 11, 26, 30, In 33
Eriksson, J. E. (I)............ IS 19
Eriksson, Nancy M. (II)....... IS 23
Eriksson, Å. H............... I E 1
Erixon, S. F.................. I In 19
Erlandsson, B. H.............. I Fö 3
Ernest, Eva.................. I E 21
Ernolv, C. J.................. I E 12
Ernulf, T. G............... I Ju 21, Fi 11
Eskilsson, C. E. (I).....IS 16, E 26, Jo 1
Esseen, J. Å. B............... I In 37
Essunge, N. P. G............. I K 10
Eurenius, M. V. S............. I E 38
Ewerlöf, E. H. E. (II)......... I K 21
Ewerlöf, K. G. (I)............. I Fi 18
F.
Fägring, S. R................. I In 4
Fahlander, N. L............... I In 33
Falk, G...................... I K 22
Falk, M. C................... I H 20
Fallenius, B. A.......... I Ju 15, Jo 5, 16
Fast, J. E. G................. I In 11
Fastbom, E. L................ I Fi 7
Faust, C. W.................. I E 24
Faxelius, A................... I Fi 25
Faxén, K.-O.............. I S 18, Fi 18
Fehrm, E. M................. I Fö 2, 21
Feldt, K.-O................... IS 18
Fernqvist, I................... I Jo 15
Fischerström, FI. R............ I Fi 13
Fitger, N. F. P........... I IJ 5, In 47
Fjeilander, N. E. B.......... I Fö 11, C 5
Fjällström, P. J............... I Jo 13
Flinck, K. E.................. IS 1
Flodström, A. E.............. I Ju 32
Flyboo, T. V.................. I Fi 11
Fogelberg, B. E. B......... I E 23, 30, 42
Folkard von Scherling, F. A.... II U 1
Folkeson, E. E................ I In 19
Fornander, J. N.-U............ I Ju 30
Fors, S. R. .. I E 2, 18, 22, 23, 29, 37, 49,
In 50
Forslund, E................... I Jo 19
Forslund, E. A. S............. I E 5, H 7
Forslund, E. B................ IS 16
Forss, K. J. R.......... I K 4, In 32, 53
Forssblad, D............. I U 2, H 2, 12
Forssell, E. E................. I E 26
Forssell, E. G. B.............. I Ju 26
Forssman, H. A............... IS 11
Forssman, S. P. M............ I In 21
Forsström, A. \V. Ch.......... I Fö 19
Frankman, F................. I E 31
Fransén, H. D................ I E 25, 33
Franzén, N. I................. I H 5
Fredelius, B.................. I Fi 9
Fredlund, L. S................ I Ju 37
Fredriksson, G. B............. I In 33
Fredriksson, K. T. (II).......... I Ju 10
Frenne, N. G. H......... I H 5; II H 1
Frey, T. S:son................ I In 23
Friberg, L. T................. I In 52
Friberg, S. A................. I In 14
Friberger, E. G............... I E 16
Fridolin, H. R................ I Fi 13
364 |
Riksdagsberättelsen år 1959 |
||||||
von Friesen, 0. B. (II) .. |
.. i |
In |
4, |
23 |
Gullberg, K. G. A......... |
I S 11 |
|
von Friesen, S........... |
I |
H |
3 |
Gullbrandsson, E. R....... |
I In 22 |
||
Frithiof, L.-A............ |
I |
In |
16 |
Gunnarskog, S. G......... |
I E 38 |
||
Frithiofson, K............ |
I |
Fi |
5 |
Gunnarsson, N. G. A...... |
I In 44 |
||
Fritzdorf, K.-B........... |
I |
In |
40 |
Gustafson, A.............. |
I Ju 38 |
||
Frostner, I............... |
I |
In |
39 |
Gustafson, G. H........... |
I E 12 |
||
Frykholm, N. 0.......... |
I |
Ju 38 |
Gustafson, Hj. (II)........ |
I Jo 19 |
|||
Fryklund, S.............. |
I |
Jo |
2 |
Gustafson, S. H. (II)...... |
I Fi 18 |
||
Fröding, N. G. O. (II) |
I |
Ju |
20 |
Gustafsson, G. E. (II)..... |
I In 9, 24 |
||
Funke, G. W............ |
I |
H |
3 |
Gustafsson, G. H. (II) I Ju |
37, K |
10, Fi 38 |
|
Furtenbach, B........... |
I |
Fö |
18 |
Gustafsson, H. L. (II) I Ju |
32, Fö |
3, Fi 23, |
|
H 2, |
C 3, 4, 7 |
||||||
o |
Gustafsson, I. A. S........ |
I Fö 14 |
|||||
Gustafsson, J. A. T....... |
I Fi 29 |
||||||
Gabrielsson, H. I......... |
I |
E |
12 |
Gustafsson, N. H........... |
I Jo 14 |
||
Garberg, E. V........... |
I |
G |
5 |
Gustafsson, Y. H.......... |
I Jo 15 |
||
Gard, S................. |
I |
E |
22 |
Gustafsson, Å. G.......... |
! I Fi |
14, 33, 38 |
|
Garff, K. A.............. |
I |
C |
1 |
Gyllenram, K. Å. G....... |
I Fö 6, 7 |
||
Garpe, D. A. J.......... |
I K |
8, |
22 |
Gyllensvärd, K. J. G...... |
I Ju 15 |
||
Gehlin, J. H. M.......... |
I |
Ju 33 |
Gyllö, S. A............... |
i Fö |
13, In 36 |
||
Geijer, E. E. K. R....... |
I |
Fi |
12 |
Gårdstedt, H. B........... |
I E 31 |
||
Geijer, K. A. (I)......... |
II |
H |
1 |
Gårdö, K. G.............. |
I Ju 32 |
||
af Geijerstam, S. O....... |
I |
In |
2 |
Gärde, J. N............... |
I Ju 9 |
||
Gejrot, B. H............. |
I |
II |
4 |
Gärde Widemar, I. (I)..... |
I Ju 27 |
||
Gemzell, Chr............. |
I K 5 |
, 6 |
Gärdm, P. F.............. |
!''i fö |
5, In 2 |
||
Gerhard, I............... |
I |
Jo |
11 |
Göransson, C. G. N........ |
... I |
E 11, 32 |
|
Gerle, B................. |
. I Ju 31, In 4, |
23 |
Göransson, C. T. E........ |
I Fö 17 |
|||
Gerleman, J. G. H....... |
I |
E |
52 |
Göransson, H. P.......... |
I Ju 11 |
||
Gerner, K. G. T......... |
I |
In |
23 |
||||
Gester, J. E............. |
I |
H |
2 |
H. |
|||
Gezelius, L. E. B. (II)____ |
I |
Ju |
17 |
||||
Gierup, B. I............. |
I |
E |
4 |
Hadrup, K. E. H......... |
I U 2 |
||
Giesecke, C. S............ |
I |
Fi |
18 |
Hseggblom, E. E. (II)..... |
i jo |
4, 20, 30 |
|
Gillberg, J. A. E........ |
I H 5; |
II |
H |
1 |
Hag, F. H. E............. |
I S 11 |
|
Gillström, A. K. (I)...... |
... I Fö 2, |
E |
3 |
Hagander, J. 0........... |
I E 41 |
||
Gisser, P. J. Y........... |
I |
Fi |
30 |
Hagberg, A. E............ |
I Jo 17 |
||
Gjöres, A................ |
I |
E |
27 |
Hagberg, E............... |
I Fi 34 |
||
Glas, L. M............... |
I |
C |
1 |
Hagberg, E. R............ |
I Fi 29 |
||
Glimstedt, E. G.......... |
!. i e |
22, |
In |
28 |
Hagberg, L............... |
I Ju 39 |
|
Goldberg, L.............. |
I |
Fi |
13 |
Hagbergh, C. E........... |
... I Ju 39, H 1 |
||
Grabö, P................ |
I |
Jo |
4 |
Hagelin, N. P............. |
II In 1 |
||
Graffman, K. G. L....... |
I |
Ju 21 |
Haglund, Å. B............ |
I E 31 |
|||
Grafström, E. 0. H...... |
I |
K |
11 |
Hagnell, H............... |
I Fi 11 |
||
Grahn, F. T............. |
I |
K |
11 |
Hagskog, E. H............ |
I In 15 |
||
Granath, E. A........... |
I |
K |
22 |
Hagstrand, E. F......I I< |
13, H |
11, In 30 |
|
Granath, K.-E........... |
I |
S |
23 |
Hagström, E.............. |
I S 14 |
||
Granberg, H............. |
I |
H |
10 |
Hagström, F. A. G........ |
I E 25 |
||
Granqvist, L. M.......... |
I |
S |
18 |
Hakeman, Elin........... |
I In 23 |
||
Grate, E. G.............. |
I |
E |
32 |
Hall, G. V................ |
I K 14 |
||
Grenander, N............ |
.. i Ju |
39, |
H |
12 |
Hall, M. I................ |
I Ju 12 |
|
Grimsborn, A. G. S....... |
I |
E |
42 |
Hallén, H. M. (II)......... |
I Ju 18 |
||
Grotander, C.-G.......... |
I |
Fi |
26 |
Hallenborg, U............. |
I In 23 |
||
Groth, G. S.............. |
I |
Ju |
26 |
Hallerby, N............... |
I S 23 |
||
Grudemark, E. A. F...... |
II |
In |
1 |
Hallin, A. G.............. |
I H 3 |
||
Gruting, K. G. S........ |
I |
C |
2 |
Hallin, G. E............ I |
Fö 14, |
E 33, C 1 |
|
Grönberg, A............. |
I |
S |
4 |
Hall-Mikaelsson, B......... |
I Ju 30 |
||
Grönberg, Ann-Margret . . . |
I |
S |
14 |
Hallström, K. E.......... |
I H 5 |
||
Gröndal, H. 0. F........ |
. . I In |
26, |
39, |
54 |
Hallström, N.-E........... |
I In 36 |
|
Grönfors, K. G. W....... |
I |
Fö 12 |
Hamberger, C.-A.......... |
I In 11 |
|||
Grönhagen, K. G. V. E. .. |
I |
Ju |
13 |
Hambraeus, G. A.......... |
I E 25 |
||
Grönkvist, S. I........... |
I |
E |
4 |
Hamilton, H. P........... |
I Jo 9 |
||
Grönlund, K.-M.......... |
I |
In |
25 |
Hammar, A. O. (II)....... |
I Ju 13 |
||
Grönwall, A.............. |
I |
In |
17 |
Hammar, O. G............ |
I E 16 |
||
Grönwall, A. J. T........ |
I |
C |
2 |
Hammarskjöld, B. G. Hj. .. |
I E 7 |
||
Grönwall, N. J........... |
I |
In |
3 |
Hamnström, C. A. J....... |
I H 1 |
||
Gudmundson, G.......... |
I |
Fö |
12 |
Hamrin, M. T. P.......... |
... I |
Ju 15, 37 |
|
Gudmundsson, N. H...... |
I I< |
8, |
13 |
Hamrin, R. Y. (II)....... |
I In 24 |
||
Gulbrandsen, 0. G....... |
I |
Jo |
1 |
Hamrin-Thorell, R. (I)..... |
I Ju 35 |
Personregister
365
Hanning, P. G................ I In
Hanse, J. E. E................. I Ju
Hansson, G. H............. I E 16, In
Hansson, N. B. (I)............ I Jo
Hansson, N. G. (II)........ I Fi 35, Jo
Hansson, N. L................ IS
Hansson, N. O................ I Fö
Hansson, S. F. (II)......... I Ju 13, F''i
Hartler, H. M. S.............. I H
Hartvig, P. Å.......... I U 7, II 12,
Hartzell, H................... I Fi
Hassler, N. H. Å.............. I Ju 20,
Hasslev, N.-O. F.............. I H 1,
Heckscher, G. E. (II)...... I Ju 24, Fö
Hedberg, Ingegärd............ I In
Hedborg, G. T.......... I Fi 5, 39, H
Hedén, T..................... I In
Hedengren, S.-O........... I In 13, 14,
Hedfeldt, N. E................ I Ju
Hedfors, N. A................ I In
Hedgran, G. A................ I In
Hedlund, G. (II).............. I In
Hedlund, E. Å................ I Fi
Hedner, C.-E. E............... I Ju
Hegrelius, O. A. R............ I Jo
Heimer, G............... I Fi 41, E 22,
Hejneman, Y. L.............. I Jo
von Heland, H. C. S.......... I K
Helén, N. G. (II)............. I E
Hellberg, A................... I E
Hellberg, A. E................ I Jo
Hellberg, O. A. A:son......... I Ju
Helleberg, N.................. I Fi
Hellenius, T. A............... I C
Hedquist, G. E. T............ I E
Hellström, B. M............... I E
Hellström, E. E............... IS
Hellström, J. G. L............ I In
Hellström, J. V............... I In
Hellström-Olsson, Rosa........ I In
Henning, Gunnel.............. I H
Henrikson, C. T............... IS
Henrikson, G. A.............. I Fi
Herlitz, C. W................. I In 8,
Herlitz, N.................... I Ju 1
Hermansson, R................ I H
Herner, E. Eva M............. I Fi
Herngård, Birgit K............ I E
Herngård, K.-E............... IS
Herrström, N. G.............. I E
Hesselbom, K. E. (I) I U 4, Fö 10, K 20, Fi
Hesser, S. C. E. T............ I Ju
Hessle, C. W.................. I Jo
Hessler, J. T. H.............. I E
Heuman, C. H. M............. I Ju
Hilding, B. B. I.............. I E
Hillbo, A. O.................. I Fi
Hiort, H. A.................. I In
Hirsch, C..................... I E
Hjalmarson, J. H. (II)........ I Fö
Hjalmarson, K. E............. I E
Hjelm, K. G. I,............... I K
Hjcrn, B. K. h.............. I Ju
Hjort, K. G. M............... I K
Hjorth, R.................... I Jo 3,
Hjortsberg, A. F. E........... I Fi
Hjukström, G. W............. I In
Hjärre, A..................... I In
von Flofsten, E. A. G......... I Fi 7
von Hofsten, N. G. E......... I Ju 27
von Holsten, S. E. C.......... I In 29
Holgersson, N. H.............. I Fi 18
Hollander, H. Å. V........... I In 36
Holm, F. E. G................ IS 6
Holm, J. L................... IS 19
Holm, K.-E................... IS 5
Holmberg, G. A............... I Jo 18
Holmberg, N. E. G............ I In 24
Holmberg, P.................. IS 18
Holmberg, P. H. A............ I Fi 18
Holmberg, Y.................. I Ju 37
Holmbäck, Å. E. V.......I E 41; II In 1
Holmgren, H. K. H........... I H 2
Holmin, G.................... I In 2
Holmquist, C.-E............... I E 45
Holmqvist, A. Mary S. (II)..... I Fi 30
Holmqvist, E. B. (I) I Fö 6, 7, 9, 13, Fi 3, 35,
H 19
Holmqvist, S. E............... I In 52
Holmstedt, G. F''.......... I S 10, Fi 24
Holmstrand, K. O............. I In 5
Holmström, N. G. T........... I Ju 22
Holmvall, Karin M............ 1 E 21
Hoppe, E. C.................. I E 5
Horn af Rantzien, C. G. W. ... I In 33
Hornhammar, N.-G. A......... IS 17
Hovgård, T. Å................ IS 1
Hult, B. V................ I Ju 4, 26, 29
Hultan, I. H.................. I Fö 13
Hulterström, A. N. O.......... I K 7
Hulthén, L................... I E 45
Hultin, C. O. G............ I E 18, 22, 37
Hultin, G. V.................. I K 17
Hulting, K. R. G............. I H 5
Hultquist, G. T. J:son......... IC 2
Hultqvist, L. G........... I E 38, Jo 22
Hultström, L. A. I............ IS 6
Humble, E. A. S.............. I K 14
Humble, S.................... I In 37
Husén, T..................... I Ju 31
Husmark, J. E........ I S 2, In 26, 39
Huss, R. FI................... I In 1, 22
Hydén, S. D.................. I S 2, 24
Hygrell, B. U. L.............. I Jo 20
Håkansson, H. E. V. ... I K 11, E 45, H 3
Håkansson, J. H. V........... I FI 5
Håstad, E. W. (II) I Ju 18, Fi 11, 27; II In 1
Häckner, K. J. Y............. I Ju 9
Hägerroth, E. S. G.......... I Ju 20
Häggmark, C. L. A............ I In 21, 22
Häggqvist, L.................. I E 15, 39
Härnqvist, K................. I E 36
Hävermark, K. G. J:son....... I Fi 19
Höfde, H. A.................. I In 45
Höglund, O. A................ I Ju 35
Högström, E. A............... I Jo 19, 24
Högström, G.................. I Fö 19
Höjer, Gerda (II).......... I Fi 30, In 29
Hökeberg, N. H............... I E 41
Hörjel, N. J............... I K 11, Fi 37
Hössjer, K. G. N.............. I E 16, 48
Höök, E...................... IS 18
I.
Ingelmark, B. E.............. I E 46
Ingemansson, N. S. P......... I Fö 12
20
10
38
3
29
8
2
18
5
14
9
38
13
3
29
13
17
50
8
16
46
45
29
12
11
42
14
8
36
36
15
31
19
8
5
17
2
15
52
8
7
19
5
48
, 7
6
24
21
15
12
11
35
6
26
29
29
13
10
42
i 2
7
18
23
13
12
32
18
22
366
Riksdag sberättelsen år 1959
Inghe, P. G...............
Ingvar, L. O. A. H.......
Insulander, E. I...........
Isaksson, D...............
Israelsson, K. R. E........
Ivarsson Huss, M.........
Ivmark, S. K. T..........
. . . I In 4, 23
TF 0
I Fö It, Fi 23
I In 47
I E 13
I S 14
IG 6
J.
Jacobsson, A. T........ |
... I Fi 37, C 5 |
|||
Jacobsson, E. E. (II)... |
I S 16, |
In |
17 |
|
Jacobsson, G........... |
I |
Ju |
8 |
|
Jacobsson, S........... |
I |
c |
8 |
|
Jacobsson, T........... |
I |
Jo |
22 |
|
Janson, C. G.......... |
... I Ju |
18, |
31 |
|
Jansson, B. F. (II)..... |
. I |
Ju 15, Jo |
4, |
16 |
Jansson, B. I. (II)...... |
I |
Fi |
22 |
|
Jansson, E............. |
I |
Jo |
19 |
|
Jansson, Elsa.......... |
I |
In |
4 |
|
Jansson, S. E.......... |
I |
E |
46 |
|
Jansson, T. M......... |
I |
K |
22 |
|
Janzon, Astrid H. M. . . |
I |
In |
29 |
|
Jarder, J. O........... |
I |
K |
13 |
|
Jarlsnäs, H. N......... |
I |
U |
3 |
|
Jarning, G. H.......... |
... I In |
3, |
18 |
|
Jeppsson, J. T......... |
I |
In |
27 |
|
Jerdenius, K. E....... |
I Fö 10, Fi 23, C |
; 4 |
||
Jerneman, T. G........ |
u |
3 |
||
Joelson, A............. |
I |
In |
3 |
|
Joge, S. F............. |
. I Fi 3, |
H |
5 |
|
Johannesson, E. G. V. . |
I |
K |
10 |
|
Johannesson, I. V...... |
. I E 12, |
In |
3 |
|
Johanson, Anna-Stina . . |
I |
E |
21 |
|
Johansson, A.......... |
. I Jo 4, |
In |
21 |
|
Johansson, A. E. (I) . . . |
I |
Jo |
30 |
|
Johansson, A. H....... |
I |
S |
19 |
|
Johansson, B. R. . . . Ii |
S 1, |
K 10, Fi 29, H 9 |
||
Johansson, Bror A...... |
I |
E |
36 |
|
Johansson, E. A....... |
I |
E |
28 |
|
Johansson, E. O....... |
I |
In |
23 |
|
Johansson, F. L. FI. . . . |
. I |
Ju 13, Jo |
3, |
30 |
Johansson, J. H........ |
... I K |
18, |
19 |
|
Johansson, Karin E. . . . |
I |
In |
34 |
|
Johansson, K.-E........ |
I |
H |
9 |
|
Johansson, K. G....... |
I |
Fö |
11 |
|
Johansson, K. I........ |
I |
E |
21 |
|
Johansson, L. G........ |
I |
E |
25 |
|
Johansson, N. I. (I) ... |
II |
E 3 |
, 9 |
|
Johansson, O.......... |
I |
Jo |
16 |
|
Johansson, O. F........ |
I |
In |
27 |
|
Johnsson, B. E....... |
I U |
1, Fö 13, |
G 7 |
, 8 |
Johnsson, J. H. (II) . . . . |
I |
E |
26 |
|
Johnsson, N. O........ |
I |
Ju |
30 |
|
Johnsson, P. A......... |
I |
I< |
6 |
|
Jonasson, Margit....... |
I |
In |
4 |
|
Jonasson, N. F......... |
I |
Jo |
16 |
|
Jonsson, E............. |
I |
Jo |
19 |
|
Jonsson, E. O.......... |
... I E 33, C |
: 1 |
||
Jonsson, F. A.......... |
2, |
11 |
||
Jonsson, G............. |
I |
Ju |
31 |
|
Jonsson, J. N. (I)...... |
1 |
Jo |
4 |
|
Jonsson, .1. S. (II) ..... |
. I |
S 24, Jo |
17, |
28 |
Jonsson, K. I.......... |
I |
Fö |
12 |
|
Jonsson, L. J. (II)..... |
I |
E |
11 |
|
Jonzon, B. I. J........ |
I |
E |
6 |
|
Josefson, P. L. R...... |
____ I |
E |
44 |
|
Josephson, K. O....... |
. I |
E 1, H 10, C |
: 2 |
de Jounge, A. L. A. (II)....... I Fi 40
Jungefors, S. L. S............. I Fi 21
Junker, Karin B.............. IS 23
Jägerskiöld, S. A. F....... I Fi 16, C 8
Järdler, S. A............... I Fi 30, 32, 35
Järnbrink, H. G............... I C 10
Järnefors, B.................. I In 38
Järtelius, G. E................ I Ju 37
Jönsson, J. L................. I In 8
Jönsson, L. I................. I H 18
K.
Kahlin, Å. J.................. I Fö 14
Kaijser, F. J.................. I E 5
Kaijser, R. G. S. (I).......... IS 23
Kalderén, K. G............... I Ju 43
Kalderén, L. G................ I K 18
Kallner, S. B. E.............. IS 17
Kamph, B. C. J............... I Fö 20
Kangas, K. E................. I Jo 13
Karén, H. V.................. I Fö 14
Karlberg, N................... I Jo 5
Karlbom, T. O................ I E 1
Karleby, O.............. I Fö 2, 21, Fi 38
Karlén, G. H............. I E 23, In 47
Karlsson, Eva O. (II)......... I In 22, 23
Karlsson, F. G. (I)......... I K 4, In 53
Karlsson, H. G. B............. I H 22
Karlsson, K. G................ I U 2, E 2
Karlsson, K. I................ I Fi 13
Karlström, K. F.............. I Ju 30
Karlström, Lizzie............. I E 36
Karlström, S. Å............... I E 23
Kellgren, N. E............ I S 2, H 5, 15
Kemmer, T. G. O............. I Fö 10
Kewenter, A.................. I Jo 11
Kierkegaard, N. C............. I Jo 29
Kihlman, K. H.........I E 2, 18, 22, 29, 37
Kinell, E..................... I Ju 31
Kirstein, L................... I Ju 31
Kjellén, T. B................. I C 4
Kjellin, B. T. M........... I Ju 9, 11, 34
Kjellman, L. F................ I E 36
Kjellson, K. B. N............. II U 1
Kjellström, S. Ä.............. IS 25
Klackenberg, O. H............ I C 5
Klackenberg, S. L............. I Fi 18
Kleberg, J. V. T. B........... I E 14
Klefbom, K. H. N............ I E 6
Klemming, G................. II H 1
af Klercker, B................ I Fi 5, 39
Knutsson, C. F............... IS 9
Kock Lindberg, Karin......... I Ju 33
Kolare, G..................... I C 8
Kollberg, G. N. (II) ... I K 11, H 1; II H 1
Kolm, C. R................... I K 13
Kolmodin, K. R.............. I Fö 21
Kourtzman, E. P.............. I Fö 11, 15
Kragh, B. R. V............... I Fi 33
Krantz, Å. A................. I Ju 7
Kristensson, A. Y. S.......... I Ju 21
Kritz, L.-B................... I In 30
Kull, B............ I Fi 25, Jo 17, 19, In 7
Kull, J. I........... II H 1
Kuoljok, P. E. M............. I Jo 18
Källenius, S................... IS 21
Källner, C.-G................. I In 25
Källström, P.-E............... IE 1
Personregister
367
Källström, V.
Köhler, N. G.
Köhlmark, B. R.
I S 10
I Ju 8
I Fö 12
Königson, T. K. (II)____ I Ju 34, S 17, 25
Kördel, E. R........... I H 5; II H 1
Körlof, A. H. V............... I K 10
L.
Lagerlöf, N. P................ I Jo 26
Lagervall, A. G............... I In 16
Lagheim, L. E................ I Ju 26
Lallerstedt, L.-E.............. I Fi 15
Landerholm, C. Th............ I Fi 41
Landström, S.-S. H............ I E 36
Langéen, W................... I Jo 16
Lannefjord, S. E. U........... I C 8
Lannefors, N. A............... I K 15
Larnstedt, A. O. G............ IS 15
Larson, E. G................. I E 16
Larson, S. E.................. I H 5
Larsson, A. E................. I Ju 15
Larsson, A. P................. I In 38
Larsson, B. M. (II)........... I E 24
Larsson, Bror A. F............ I E 34
Larsson, E.................... I H 12
Larsson, E. B................. I E 12
Larsson, E. G. K............. I Fö 16
Larsson, E. L................. I Jo 14
Larsson, E. V................. I Ju 20
Larsson, E. Å................. I In 1, 14
Larsson, R
Laurell, G
Laurin, J
Leffler, J,
Leifland, L
Leijon, C,
Lewin, S
Lien, M
Lilja, E. A
G. B..... |
........ i |
K |
16 |
|
G. K. V. |
(II). |
. . I Fö 2, K 14, |
E |
11 |
H. (II) . . |
. . I E 35, 36, |
Jo |
9 |
|
Maj G ... |
........ I |
E |
36 |
|
Matts B. |
........ I |
E |
36 |
|
N. H. Th |
• (I) |
. . I S 22, In 19, C 4 |
||
R....... |
........ I |
Ju |
14 |
|
S. (I) ... . |
I Fö 2, E 24, Jo |
15, |
20 |
|
S......I |
S 21, |
K 10, 19, Fi 29, |
In |
45 |
T. K. L. |
........ I |
Ju |
35 |
|
T. S..... |
........ II |
u |
1 |
|
Ulla...... |
........ I Ju |
31, |
34 |
|
Y. G. R. |
........ 1 |
K |
8 |
|
tti, I. R. 1 |
ni.. |
........ I |
In |
33 |
G........ |
........ I |
Jo |
10 |
|
J........ |
........ I |
Ju |
10 |
|
J. O...... |
____ I Ju 40, |
H |
5 |
|
, 1........ |
........ I |
Ju |
42 |
|
C......... |
........ I |
u |
3 |
|
, C. H. . . . |
........ I |
Fi |
24 |
|
, T. Å. . . . |
........ I |
U |
3 |
|
C. F. R. |
........ I |
Fö |
22 |
|
C.-G...... |
........ I |
H |
5 |
|
M. FI..... |
. . . I Fi 18, 33, |
In |
38 |
|
, H....... |
........ I |
E |
36 |
|
B....... |
........ I H |
5, |
23 |
|
I. S. (II) . |
. . . I Ju 15, Jo |
11, |
16 |
|
i, K. S. ... |
........ II |
H |
2 |
|
S. G...... |
........ I |
In |
3 |
|
........ I |
H |
6 |
||
P. I..... |
........ I Ju |
20, |
21 |
|
C.-G..... |
........ I |
In |
46 |
|
K. F..... |
........ I |
In |
38 |
|
:, N. K. B |
....... I S 4, |
In |
43 |
|
........ I |
E |
1 |
||
A....... |
........ I |
E |
26 |
|
1, Edith ... |
........ I |
In |
23 |
Liljefors, B. E................ I Ju 23
Lillieroth, S. S. V. P.......... I E 12
Lind, Karin E................ IS 22
Lindahl, A. R. A.............. I E 12
Lindahl, C.-G. W.............. I In 31
Lindahl, E. R................. I K 11
Lindahl, F.................... I Ju 1
Lindahl, H................... I U 5, 7
Lindahl, K. O. R............. I Fi 24
Lindberg, K. R. L............ I C 6
Lindbergson, K. A........ I Fi 23, Jo 16
Lindblad, C. W............. I Fi 38, E 14
Lindblad, S................... I In 17
Lindblad, S. J. H....... I Fi 37, E 28, 37
Linde, A. T................... I In 40
Linde, Marianne.............. I In 54
Lindeberg, S. G............... I E 12
Lindegren, K. N. A........... I E 21, 26
Lindelöf, E................... I In 31
Lindelöw, K.-G............ I Ju 36, E 44
Lindemalm, Å. F.............. I Fö 21
Lindén, A.................... I E 48
Linden, K. G. I Fö 1, 4, 5, 15, 17, 22, Fi 19
Lindenbaum, G. M........ I Jo 28, H 7, 22
Lindencrona, G....... I Ju 18, 39, H 2, 10
Linder, K.-E. E............... IS 17
Linderstam, B. A. Hj..... I U 2, H 10, 12
Lindgren, A. S. V....... I Fö 1, Fi 19, G 10
Lindgren, G................... I H 23
Lindgren, K. R............... I Ju 10
Lindgren, S................... I In 43
Lindh, G. B. T.......... I Ju 12, S 7, Fi 2
Lindh, T. B. E............... I K 12
Lindholm, G.................. I Fi 9
Lindholm, L. E. A............ I Fi 3
Lindholm, R. S............... I Fi 35
Lindman, P................... I E 26
Lindmark, A. L. G........ I S 11, In 47
Lindmark, C. E. W. E........ I Fö 10
Lindquist, G. D............... I E 51
Lindquist, I................... I H 23
Lindquist, N. G............... I Fi 9
Lindqvist, J. C. S............. I E 46
Lindqvist, R. H............... I K 10
Lindqvist, R. L. A............ I In 10, 20
Lindroth, K. J. H............. I In 33
Lindskog, A. G............... I E 23
Lindskog, B. V............... I Fi 2, H 6
Lindskog, C. P. F............. I Jo 11, 14
Lindskog, K. G............... I In 38
Lindstedt, A.................. I Fi 6
Lindstedt, A. V............... I Fö 10
Lindström, A................. I Jo 16
Lindström, A. H.............. I Fi 41
Lindström, A. H. I............ I In 47
Lindström, E. G. J............ I In 45
Lindström, G................. IS 5
Lindström, I.A............... I Jo 15
Lindvall, E................... I In 31
Lindvall, H................... I H 7
Lindvall, K. E................ I Fi 19
Lindvall, Y................... I Fi 13
Lindwall, K. Å............... I Fö 5
Lingman, J................ I K 3, In 14
Lingren, G. W................ I In 35
Lingstrand, L. E.............. I E 33
Linnman, M. O. J............. I E 1
Lithner, K. O................. I In 33
368
Riksdagsberätfelsen år 1959
Ljungberg, E. G.......
Ljungdahl, K.-G........
Ljunggren, G. A. C.....
Ljungman, K. S. B. . . .
Ljungqvist, S. N.-E. . . .
Lodenius, V. G. (I) ... .
Lodmark, G. L.........
Loheman, A...........
Lorichs, O. F. L.......
Lothigius, C.-W. (II)
Lund, G...............
Lundberg, B. I........
Lundberg, E...........
Lundberg, E. A........
Lundberg, J. I. (II)....
Lundberg, K. A. O.....
Lundberg, N. R. W.
Lundberg, S. G. J......
Lundblad, B. O........
Lundblad, E. O........
Lundblad, H. R........
Lundborg, R. W.......
Lundbäck, B. H.......
I.undell, S. V..........
Lundemark, K. L. E. . .
Lundevall, F. A. I.....
Lundgren, Ann-Margret .
Lundgren, A. O. I......
Lundgren, J. B........
Lundgren, Karin M.....
Lundgren, K. Å........
Lundgren, P. G........
Lundgren, S. H. E.....
Lundgren, V...........
Lundh, J. L...........
Lundin, G. T. W.......
Lundin, Å. J. A.......
Lundkvist, Brita S.....
Lundkvist, I<. R.......
Lundmark, N. A. J. . . .
Lundquist, G. A. R. . . .
Lundquist, O. R.......
Lundqvist, N. L.......
Lundström, B. (I)......
Lundström, H. O.......
Lundström, N. G. Å. ..
Lundvik, C. U. V......
Lutteman, S. E.........
Lyberg, F.............
Lycke, A. H...........
Lyckeberg, R..........
Liining, N. G. A.......
Lyth, K. E............
Liitjohann, H..........
Lång, G. A............
Löfberg, B. A. F.......
Löfberg, K. A.........
Löfgren, K. H. F......
Löfgren, N. S. J. (II). . .
Löfgren, T. E..........
Löfqvist, I............
Löfqvist, Thyra C. (II).
Löfroth, J. G..........
Löfstedt, G............
Löhr, B. A. H.........
Lönnberg, J. W. G. . . .
Lönnerblad, T. H.....
Lönngren, D. R........
Löwenhielm, F. A.....
....... I Fi 22
... I Fö 16, K 17
....... IS 14
....... I Ju 40
....... I Fö 13, 14
....... I Fö 2
....... I Jo 16
....... I In 3, 18
....... I E 5
....... I Fi 35
....... I In 21
....... I In 6
....... IS 18
....... IS 25
........ IS 9
....... I In 19
____ I Ju 7, Fö 19
....... I H 19
____ I Jo 11, H 5
....... I Ju 19
....... I E 36
....... I E 45
....... I In 47
........ I Fi 5, 8, 39
....... I E 35
....... I Ju 19
........ I In 23
....... I Ju 41
.... I Ju 15, Jo 16
........ I In 29
....... I Fi 25
....... I E 42
_____ I Ju 23, Fö 8
....... I In 33
........ I Ju 21
........ IS 11
........ IS 5
........ I In 29
........ I H 7
....... II H 1
,... I S 11, In 16
........ I E 1, 26
........ I H 5
........ I In 18
........ I H 5
........ I Fi 33
...... I Ju 13, 30, 38
........ I Ju 10
...... I Fö 11, H 7
. . I U 2, H 5, 10, 12
........ I In 30
........ I In 33
........ I Fö 21
........ I Ju 21
........ IS 6
____ I Fi 40, H 23
...... I E 3, H 9
........ I In 20
____ I Ju 40, K 17
........ I In 18
I Ju 20, Fi 14, 23, E 14
........ I Jo 29
. . . . I Ju 15, Jo 16
...... I Ju 22, Fi 4
........ I C 6
........ IS 11
........ I E 2, 18
. . I E 39, H 5, In 44
..... I Fö 21, In 10
M.
MacDowall, S. G. H........... I E 33
Magnander, E. E. A. . I Ju 20, 21, 24, 28 U 6
Magnusson, Agnes T. C........ I E 36
Magnusson, A. T. (II)......... I In 18
Magnusson, E. O. B. (II)...... I In 24
Magnusson, G. T.............. I C 1
Magnusson, R. A. H......... I E 4, Jo 14
Magnusson, R. E.............. I Ju 15
Magnusson, T. K. A......... I H 3, In 46
Malm, C. W. B............... I H 18
Malmaeus, B. E............... I Ju 12
Malmberg, C. L. E............ I Fi 32
Malmberg, H.................. I Ju 16
af Malmborg, N. M............ I C 9
Malmborg, O. J. N. (II)....... I Fi 27
af Malmborg, R. . . . I E 22, 29, 37, In 15
Malmén, N. E................ II H
Malmer, H. P. S.............. I E
Malmfors, N. A. E............ II H
Malmgren, B. R............ I E 22, In 15
Malmkvist, E. V.............. I K 6
Malmquist, S. G............. I Ju 31, Fi 7
Malmström, C. G.............. I K 17
Malmström, K. E............. I Jo 13
Mangård, Å................... I Fö 21
1
13
1
Mannerskantz, A. F. (I)....... I Ju 30
Markelius, S.................. I E 27
Markén, K.-E................. I E 23
Marklund, K. L............... I H 5
Marnell, K. G................. I Ju 30
Mattson, A. G................ I In 19
Mattsson, E. G. G............. I Fö 16
Mattsson, S. F. I. H.......... I Ju 31
Mattsson, T. J. E.............. I Jo 2
Maunsbach, A. B........... I E 2, In 40
Meidner, R. A. I S 18, K 11, Fi 18, Jo 1
Melén, O. F. R............... I Ju 26
Melin, G. L................... I H 8
Mellqvist, S. A. (II) ... I Ju 26, S 6, Fi 24
Merkel, E. N................. I E 37
Michanek, E. N............... IS 24
Mikaelsson, H................. I E 2
Mjönes, K. A. H.............. IS 15
Moberg, C. E. R.............. I Ju 23
Moberg, C. O. Å.............. I In 49
Moberg, K. E. R.............. I Jo 2
Moberg, S. T............. I Fi 24, E 25
Mogård, E. P. B.............. I Ju 43
Mohlin, A. H................. I Fö 21
Molander, M. E............ I E 42, In 16
Molén, H..................... I Ju 1, 2
Mollstedt, S. R. B............. I Ju 13
Montell, J. E. O......I In 18, 35; II In 1
Moore, G. A.................. I H 2
Morén, O. A.................. I E 4, 53
Mossberger, E. G. V. (I)....... I Jo 20
Munktell, A. H. (II).......... I Ju 34
Murray, G. R. O.............. I E 50
Myhrman, S. O............... I Fö 2
Muller, H. I.................. I In 16, 31
Myrbäck, K. D. R............ I E 22
Månsson, N. C................ I Jo 14
Månsson, P. S................ I Fi 23
Mårdh, G. A.............. I K 19, In 16
Personregister
369
Möller, N. K. S............... I Fö 12
Möller, S. E.................. I In 33
Möller, Y. A. (I).......... I Ju 34, Fi 24
N.
Natt och Dag, Å.............. IS 4
Nelander, O. M. V............ IG 3
Nerell, Å. N. J............... I K 8
Nergelius, E. S................ I Jo 14
Neymark, N. G. E............ I E 20
Nihlén, K. L.................. I Fö 20
Nilsson, C. O. (II)............. I K 7
Nilsson, E.................... I K 11, 13
Nilsson, E. H. (I).....I Fi 29, Jo 30, In 25
Nilsson, F.................... I In 25
Nilsson, F. \V................. I Jo 15
Nilsson, G............... I S 23, Jo 12
Nilsson, G. Y............. I Fi 35, Jo 30
Nilsson, J.-I. N. (II).......... IS 6
Nilsson, J. O. (II)............ I Jo 29
Nilsson, K. A................. I In 35
Nilsson, K. V. T.............. I In 38
Nilsson, L. G................. I In 23
Nilsson, Margret G. (I)...... I Ju 34, S 16
Nilsson, N. R................. I Jo 15
Nilsson, O. F................. I Jo 23
Nilsson, S. A.............. I Fö 18, E 47
Nilsson, S. FI................. I Ju 13
Nilsson, T. R................. I H 17
Nilsson, Å.................... I Fi 18
Nilstein, A. H............. I Fi 18, H 5
Nissback, N. E................ I E 13
Nissen, L. S. V............... IS 12
Norbeck, N. O. A............. I Fi 33
Nord, C. H................... I E 20
Nord, F. E................... II H 1
Nordberg, F.................. I E 36
Nordenskiöld, C. H. R......... I Fö 2
Nordenskiöld, E. O. E.....I Ju 1, 22, S 5, 24
Nordenstani, B. A.............I K 4, In 53
Nordfelt, Hj. K. A........... I Ju 15
Nordfjell, E................... I Jo 16
Nordhult, A.................. I E 1
Nordinge, K. L. P............ I In 20
Nordlander, M. I. C.-H. . . I Fi 23, Jo 12, H 5
Nordlund, E. A............... I E 12
Nordlund, Elsa-Brita.......... IS 16
Nordlund, S. F................ I In 8, 36
Nordmark, S.................. I Ju 1
Nordqvist, H. V. H........ I Ju 17, In 24
Nordström, C. G............I Ju 27, Jo 14
Nordström, J. H. M........ I E 2, 19, 23
Nordwall, K. E................ I E 16
Norell, O. A.................. I Fö 10
Norgren, C. A.................I Fi 9, Jo 7
Norinder, Y. H. T............ I E 12
Noring, C.-A.................. I In 25
Norman, K. G. B............. I H 10
Norrman, E. E................ IS 1
Nyblom, K. B................ I Ju 26
Nydahl, F.................... I Jo 21
Nygren, A.................... I Jo 15
Nygren, G. I.................. I Fi 31
Nygren, H. O................. I Fö 5
Nyhage, H. B................. IS 24
Nylén, T..................... I K 9
Nyman, A. E. W............. I Fö 14
Nyman, E. O................. I Ju 17
Nyquist, F................... I C 6
Nyquist, G. \V. O............. I E 2, 42
Nyrén, A. P.-E............... IG 5
Nyström, F. C. F............. I Fö 14
Nyström, P. I................ IS 11
Näsholm, B................... I C 2
Näslund, H. M. E..... I E 35, Jo 3, 17, 31
Näslund, P. J................. I Jo 1, 9
Näslund, S. R. E............. I E 12
Näsström, E. E. (I)........... I E 17, 26
O.
Odelberg, A. A................ I In 54
Odhner, C.-E. T. I Fi 18, Jo 11
Odin, M. O................. I E 42, In 5
Odqvist, F. G. K............. I H 17
von Oelreich, G.-E. Hj. ... I H 5; II H 1
Ogner, S. V................... I Fö 14
Ohlin, B. G. (II).............. I Fö 2
Ohlsson, A.................... I In 33
Ohlsson, C. E................. I E 39
Ohlsson, I.................... IS 18
Ohlsson, L. G................. I In 28
Ohlsson, P. T. I.............. I Fi 24
Olauson, J. E................. I In 27
Oldmark, I................... I E 2
Olhagen, K. E. B............. IS 15
Olhammar, G. F. N........... I Jo 3
Olin, G. C. O................. I In 47
Ollén, B. M................... I E 35
Olsén, E. G. B............. I K 21, H 8, 11
Olson, O. Hj.................. I E 25
Olsson, A..................... I E 5
Olsson, A. E.................. I Fi 20
Olsson, Eugen................ I Fi 23
Olsson, Gunnel (II)........... IS 22
Olsson, H..................... I In 21
Olsson, K. G.................. I Ju 29
Olsson, K. H.............. I Jo 20, 28, 29
Olsson, K. J.................. I Fi 11
Olsson, L..................... I In 9
Olsson, O. G. A............... I E 29
Olsson, O. W. ................. I Jo 14
Olsson, S. O. B...........IFil8, 29, In 37
Onsjö, J. (II)............. I Ju 21, In 18
Oredsson, H. E............... I Fi 11, C 7
Oredsson, P. T. G............. I H 20
Oredsson, S. M............. I Fi 27, In 45
Orring, J. A............... I E 36, H 10
Oscarson, S................ I Fi 5, Jo 30
Österman, E. G. E............ I In 24
Osvald, O. K.............. I E 2, In 40
von Otter, G. F............... I U 3
von Otter, S. F. IS 10, Fi 1, 10, 19, 20, 41,
In 42
P.
Palm, T...................... I In 36
Palmi, S. E. V................ I S 5, In 36
Palmstierna, T. C. O. K.......I E 8, In 26
Parenius, M. F................ IS 15
Parenius, M. P................ I In 35
Parkfelt, L................... I H 21
Paulsson, G. V. V............. I Fi 27
Paulsson, V................... I Fö 17
Paulsson, Å. B................ I Fö 2, 10
‘24 Iiihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt.
Itiksd årsberättelsen.
370
Riksdagsberättelsen år 1959
Paulsson, Å. M............... |
I |
In |
38 |
Pehrson, C. G................. I |
In |
15, |
17 |
Pehrsson, G. T................ |
I |
Ju |
14 |
Pehrsson, W. P............... |
I |
Ju |
43 |
Pelow, M. E.................. |
I |
s |
12 |
Pernelid, Y. Å. E............. |
I |
Fi |
41 |
Persson, A. A................. |
I |
Fö |
10 |
Persson, A. E................. |
I |
In |
28 |
Persson, A. Margit I........... |
I |
E |
12 |
Persson, C. J. G.............. |
I |
In |
39 |
Persson, Ewa N. M............ |
I |
In |
16 |
Persson, F. J. H. (II).......... |
I |
K |
14 |
Persson, J. L............... I K |
18, |
Jo |
10 |
Persson, K. G................. |
I |
In |
33 |
Persson, N.................... |
I |
Fi |
35 |
Persson, R. O. E.............. |
J |
Ju |
26 |
Persson, R. V. (I).......... I K |
11, |
Fi |
15 |
Persson, S. B................. 1 |
[ Fö |
9, |
11 |
Persson, S. G. F. (II) . . I Ju 13, |
37, |
Jo |
1 |
Persson Blind, A.............. |
I |
Jo |
13 |
Peterson, A................... |
I |
In |
25 |
Petersson, O. H. E............ |
I |
Fi |
29 |
Petersson, S. G. V............ |
I |
Jo |
15 |
Petrén, B. A. S...........I U 1, 2 |
1; II |
In |
1 |
Petrén, B. E. G............... |
I |
Ju |
7 |
Petrén, G. O. E............... |
I |
H |
18 |
Petri, F. A................... |
I |
H |
16 |
Petterson, S. H......... I Ju 22, |
39, |
H |
12 |
Pettersson, A. G. (I) .... I S 16, K 20, |
In |
45 |
|
Pettersson, A. P. (II)...... I S |
7, |
K |
10 |
Pettersson, B. A. G........... |
I |
Fi |
7 |
Pettersson, E. A.............. |
I |
Fi |
31 |
Pettersson, E. G. A........... |
I |
Ju |
30 |
Pettersson, G................. |
I |
In |
25 |
Pettersson, J. W. (II)......... |
I |
Fi |
13 |
Pettersson, K. G. (II)..... I E |
24, |
In |
33 |
Pettersson, P................. |
I |
H |
23 |
Philipson, G. O............... |
I |
Jo |
1 |
Philipson, T. B............... |
I |
E |
24 |
Pineus, K.................... |
I |
Ju |
39 |
Poppius, H. D................ |
I |
E |
28 |
von Porat, S. A............... |
I |
Fi |
2 |
Porse, Ö...................... |
I |
Jo |
19 |
Prawitz, G. H................ |
I |
Ju |
15 |
Pålsson, P.-O. (I)..... I Ju 30, K 11, |
Jo |
3 |
|
Q. |
|||
Qvarnström, I................ . |
I |
Fi |
41 |
Qvarnström, W............... |
I |
U |
1 |
R. |
|||
Ragnå, N...................... |
I |
S |
26 |
Rahm, A. H. B............... |
I |
In |
39 |
Ramfalk, C. W................ |
I |
Ju |
31 |
Rappe, N. J.................. |
I |
Ju |
32 |
Raud, J...................... |
I |
Fö |
13 |
Regnéll, C. G. (II)............ |
I |
Fi |
23 |
Regner, N. I.................. |
I |
Fi |
10 |
Rehn, L. G................... |
I |
Fi |
18 |
Reiland, L. A. G.............. |
I |
H |
6 |
Reini, S. Å. O................ |
I |
I< |
13 |
Reinius, E.................... |
I |
In |
4 |
Rengby, S. F. N.......... I Ju |
29, |
In |
33 |
Renlund, R. G........ I K 19, 20, |
Fi 27, C 3 |
||
Renström, K.-E............... |
I |
c |
4 |
Renström-Ingenäs, N. H. L. (II) |
I |
Ju |
40 |
Resare, A. C. R............... I |
Fö |
10, |
17 |
Resare, B. C. M............... I Fi 25, 37
Restad, E. H................. I In 43
Reuterskiöld, B. H. C......... II H 1
Reuterswärd, B. E............ I E 3, 11
Reuterswärd, E. A. P......... I Fi 32
Rexed, B. A. I E 29, 40, In 11, 17, 26, 39
Rhenman, E.................. I H 3
Ribbing, A. F................. I Jo 30
Ribbing, E. M................ I E 43
Riben, K. O.................. I Ju 6
Richert, A. G................. I In 5
Ridderström, H. E............ I H 10
Rietz-ödeen, A. M............ I K 12
Rimmerfors, A. E. (II)........ IS 24
Rimås, K. S. E. (II).......... I Jo 29
Ringström, K. G........ I Fi 24, 38, In 37
Rinman, O. A. F.............. I Ju 30
Roberg, T. V. H:son.......... IS 14
Rodhe, Birgit K.............. I E 36
Rodhe, S. O.................. I Jo 19
Roempke, S. O............ I E 42, In 17
Rogberg, N. O. L............. II H 2
Romanus, S. E................ I Ju 27
Romberg, N. W. A............ I C 3
Romson, R................... I K 10
Ronge, H. E.................. I Fö 12
Rosén, N. G. K. G............ I E 27, 45
Rosén, Göta M................ IS 16
Rosenberg, K. G.............. I Fi 3
Rosenblad, U. S...........I Fö 9, 14, 20, 22
Rosengren, O. A.............. I In 34
Rosenquist, B. F.............. I Fi 6
Rosenqvist, K. Å. T........... I Jo 14
Rubbestad, A. L. (II)......... I Fi 23
Rudberg, E. G................ I E 45
Rudhe, R. S.................. I In 7
Rudholm, S. J. G............. I Fö 21
Rudstedt, K. G............... I Ju 30
Rumstedt, H. E. S............ I Ju 38
Rundberg, J.................. I In 45
Ruong, J. I. ..:............... I E 6, 35
Rutqvist, S. A................ I In 18
Rydback, A. V. L..... I E 46, In 13, 14, 17
Rylander, A. O. E. (II) I Ju 42, K 21, In 45
Rylander, C. G................ I Ju 32
Ryman, S. H. G.............. I S 7, In 8
Råby, K. G.................. I In 1, 14
Rönnheim, K. Å.............. I U 3
Rönnmark, L. C. A........... I E 16
Rörs, A. J. I................. I H 19
S.
Sachs, H..................... I Jo 1
Sagnert, S. E............... I Fi 9, Jo 7
Sahlin, B. I................... I H 5
Sahlin, I...................... I Ju 5
Sahlin, S..................... I H 5
Salomon, O................... I In 36
Samuelson, K. G.............. IG 8
Samuelson, S. J. E............ I K 8
Samuelsson, G. Y. IS 5, 7, Fi 2, In 21, 43, 46
Sandberg, A. B............... I H 22
Sandegren, E. O. E........... I Ju 8
Sandell, E..................... I E 39
Sandell, S. S. Z............... I Fö 3
Sander, T. A. O............... I Ju 15
Sandestedt, J. B. E........... I In 23
Personregister
371
Sandler, B. G........ |
I |
Ju |
18 |
Snygg, J. G. E. (I) |
.......... I |
In |
16 |
|
Sandler, R. J. (I) . . . |
I |
Ju |
18 |
Sommar, C. O..... |
.......... I |
E |
47 |
|
Sandström, C. O..... |
... I Fi |
5, |
39 |
Sparre, L. A. S. ... |
.......... I |
K |
14 |
|
Sandström, I. N...... |
I |
In |
3 |
Spendrup, K. A. ... |
.......... I |
Fi |
18 |
|
Sandström, K. H..... |
I |
K |
6 |
Starland, K. A. H. . |
.......... I |
S |
14 |
|
Santesson, P. V...... |
I U 5, 7; II |
U |
1 |
Staxäng, E. V. (II) |
.......... I |
Jo |
3 |
|
Sarbäck, B.......... |
I |
IC |
3 |
Steckzén, B........ |
.......... I |
Fö 18 |
||
Scb ill L Ct. |
TF. |
39 |
Stenberg, N. G. (II) |
........... I |
Fi |
11 |
||
Schirén, G. U........ |
I IC 18, |
Jo |
10 |
.......... I |
E |
20 |
||
Schlyter, K.......... |
I |
Ju |
11 |
Stenius, Christina . . |
.......... I |
S |
14 |
|
Scholander, A. H. E. |
I |
Fi |
4 |
Stenius, J.-E. E. .. . |
.......... I |
Fi |
35 |
|
Schwartzman, R...... |
I |
FI |
23 |
Stenman, P. A..... |
.......... I |
Fö |
1 |
|
Schärman, S. O...... |
I |
C |
4 |
Stenquist, E. G. . . . |
.......... I |
E |
9 |
|
Segerstedt, T......... |
I |
E |
25 |
Stensgård, A. A. H. |
.......... I |
Fi |
18 |
|
Segnestam, C.-O...... |
I |
In |
23 |
Sterner, E. G. E. . . |
.......... I |
Ju 40 |
||
Sehlstedt, 0. A. (II) |
I Ju |
18, Fö 8, |
S |
7, |
Sterner, R. M. E. .. |
.......... I |
In |
23 |
Fi 27, |
H |
7 |
Sterner, R. Y. M. .. |
.......... I |
In |
9 |
||
Seipel, G. G. M...... |
I |
E |
23 |
Stiernstedt, K. J. T. |
.......... I |
S |
19 |
|
Sellergren, E. F...... |
I |
In |
18 |
Stiernstedt, L. J. V. |
(II)...... I |
In |
37 |
|
Senning, C. O........ |
1 |
H |
14 |
Stiernstedt, S. W. O |
.... I K 1, H 7; II |
H |
1 |
|
Serenander, F. E. B. |
I |
Ju 30 |
Stjerngren, B. L. A. |
.......... I |
In |
16 |
||
Seth, B. G........... |
II |
H |
1 |
Stjernquist, N. Nilsson-........ I |
Ju 18 |
|||
von Seth, T. G. A. (II) . . . |
. I Ju 13, |
Jo |
10 |
Stoltz, A. W....... |
.......... I |
I< |
7 |
|
Settergren, Gitte..... |
I |
Ju 31 |
Strahl, I........... |
.......... I Ju 1 |
12 |
|||
Settergren, G. C. A. . |
I H 5, 6 |
Strand, A. W. (I) .. |
...... I S 25 |
K |
13 |
|||
Setterkrans, L. J. G. |
I |
E |
47 |
Strandberg, A. V. .. |
........... I |
H |
5 |
|
Severin, E........... |
I |
S |
21 |
Strandberg, S. E. . . |
.......... I |
S |
25 |
|
Severin, E. A........ |
I S 2, |
In |
48 |
Strandmark, E..... |
.......... I |
Fi |
29 |
|
I Jo |
3, K |
17 |
.......... II |
1 |
||||
Sidenbladh, K. J. E. |
I |
9 |
Streyffert, K. T. ... |
.......... I |
Jo |
17 |
||
Silfverberg, K. J. A. |
I |
Fö 22 |
Stroh, O........... |
.......... I |
Fö |
2 |
||
Silverstolpe, K. 0. L. |
I |
In |
21 |
Ströberg, S. G..... |
.......... I |
In |
5 |
|
Simonsson, H. L..... |
... I H |
16, |
17 |
Ström, E. T. H. . . . |
.......... I |
C |
7 |
|
Simonsson, N. V..... |
... I Fö |
13, |
21 |
Ström, K.-E....... |
.......... I |
Fö 21 |
||
Sivert, Maria S....... |
I |
S |
15 |
Strömberg, A. E. . . |
.......... I |
H |
10 |
|
Sjunnesson, N. S..... |
... I In |
16, |
31 |
Strömberg, S. J. M. |
.......... I |
Fi |
12 |
|
Sjöberg, E. A........ |
I |
K |
11 |
Strömdahl, I. F. .. . |
.......... I |
In |
18 |
|
Sjöberg, E. K. T..... |
I |
E |
12 |
Ståhl, M. D. E. (II) |
.......... I Fö 2, H 2 |
|||
Sjöberg, O. T. E. V. |
I |
G |
2 |
Ståhlberg, E. Ä. . . . |
c |
7 |
||
Sjöberg, A. L. T..... |
I |
In |
11 |
Ståhle, C. I........ |
.......... I |
Ju 33 |
||
Sjöblom, C. G........ |
I |
In |
19 |
Sundahl, P. E..... |
.......... I |
E |
17 |
|
Sjödahl, H. L. E. (I) |
. I Fi 30, |
E |
9 |
Sundberg, E. D. ... |
........... I |
Fi |
35 |
|
Sjögren, N. T........ |
I |
In |
15 |
Sundberg, P. B. . . . |
.......... I |
Fi |
35 |
|
Sjöholm, K. H....... |
I |
Jo |
6 |
Sundberg, T. B. M. |
.......... I |
S |
13 |
|
Sjölund, E. O........ |
I |
Jo |
19 |
Sundelin, G. V. (I) . |
........I Fö 9, 13, C 7 |
|||
Sjönell, I. M......... |
I |
G |
10 |
Sundeil, C. E. Y. . . |
.......... I |
K |
19 |
|
Sjöqvist, Birgitta K. (II) . . |
I |
E |
36 |
Sundén, O. R...... |
....... I Fi 18, |
H |
5 |
|
Sjöstrand, O. T...... |
I |
E |
30 |
Sundfeldt, B....... |
.......... II |
H |
1 |
|
Sjövall, Elisabet (II) . |
I |
S |
24 |
Sundin, S. E. (I) . . . |
.......... I |
Jo |
30 |
|
Skawonius, S. E...... |
I |
Ju 40 |
Sundler, .1. H. E. . . |
.......... I |
In |
2 |
||
Skiöld, L. O. R...... |
I Fö 12, |
Fi |
2 |
Sunesson, A. L..... |
.......... I |
Fi |
29 |
|
Skogh, S. A......... |
I |
U |
3 |
Sunne, J. A. (I) . . . |
.......... I |
In |
37 |
|
Skoglund, C. G....... |
I |
Fö |
2 |
Svanberg, S.-F...... |
.......... I |
IC |
22 |
|
Skoglund, E......... |
I |
Fi |
31 |
Svantesson, K. G. H |
.......... I |
c |
1 |
|
Skoglund, G. T. (Il) . |
I |
Jo |
2 |
Svartholm, N. F. V. |
.......... I |
E |
45 |
|
Skoglund, J. M. (II) . |
I Ju 4, |
Fö |
2 |
Svartz-Malmberg, Nanna....... I |
In |
15 |
||
Skoog, T. O......... |
I |
In |
1 |
Svedberg, A. L. (I) . |
.......... I |
Jo |
29 |
|
Sköld, H.-E.......... |
I |
U |
2 |
Svedberg, E. D. (I) |
.......... I |
Ju 35 |
||
Sköld, I.............. |
1 |
Ju |
18 |
Svedberg, N. O. . . . |
I K 2, Jo 8, 21, 24, |
H |
11 |
|
Sköld, P. E. (Il)..... |
. I Ju 13, Fi 33, |
Jo |
15 |
Svedlund, G. R. . . . |
.......... I |
E |
10 |
|
Sköld, T............. |
I Fi 34, |
Jo |
30 |
Svengren, G.-O...... |
...........I |
IC |
18 |
|
Sköldin, P. A. (II) . . |
I |
Jo |
9 |
Svenke, E. J. K. . . |
.......... I |
II |
16 |
|
Sköldvall, J. G....... |
I |
F. |
23 |
Svenkc, E.......... |
.......... I |
5 |
||
Sköllersledt, K. E. R. |
I |
In |
18 |
Svennegård, C. J. . . |
.......... I |
Ju |
20 |
|
Smedberg, A......... |
I |
Jo |
16 |
Svennilson, S. I. . . . |
....... I Fi 24, |
E |
25 |
|
Smedberg, M......... |
1 |
Ju |
5 |
Svenson, S. G....... |
.......... I |
S |
6 |
|
Smith, A............ |
I |
Jo |
16 |
Svensson, Alice..... |
.......... I |
S |
14 |
|
Snellman, U. II. I K |
10, Fi |
29, E 17, |
27, |
32 |
Svensson, E......... |
.......... I |
S |
8 |
372
Riksdag sberättelsen år 1959
Svensson, F. W............... I E 24
Svensson, J. S................ I K 6
Svensson, K. O. Börje......... I E 12
Svensson, N. E............... I Fö 19
Svensson, O. .. ............... I Jo 10
Svensson, P. G. A. (II) I Fö 8, In 4, 6, 23,
37, C 7
Svensson, P. Th............... I Fö 19
Svensson, S. A. (II)........... I In 45
Svensson, S. E. E............. I Fö 14
Svensson, S. E. H............. I Ju 30
Svensson, S. P. (II)........... I E 14, 28
Svensson, S. V................ I Fi 40
Svensson, W. (II)............. I Jo 4
Sverné, J. E.................. I E 2, 42
Svärd, N. G. (I)........... I Fö 2, Fi 38
Svärd, S. O................... I Ju 6
Swan, J. A. H................ I Jo 17
Swanstein, S. N. S......I S 1, Fi 29, H 13
Swarting, S. E. V............. I K 23
Swartling, A. E. V............ I C 10
Swedenborg, J. E............. I E 17
Swedlund, G. R.............. I Fi 41, E 10
von Sydow, G. . . . I Ju 12, 29, K 15, Fi 2
von Sydow, K. E. G...... I Ju 29, In 12
Sylwan, Å. H:son........ I Jo 6, In 10, 32
Synnergren, S. G. E........... I In 6
Säkk, K...................... I Jo 4, 26
Särlvik, B. H................. I Ju 18
Söderberg, G.................. I Fö 9
Söderberg, R. O............... I Fi 5
Söderberg, S. T. R. (I)........ I In 37
Söderblom, Å. H:son........ I Fö 8, In 20
Söderlund, S. Y.......I S 8, 13, K 1, H 9
Söderlundh, S................. I E 39
Söderqvist, B. O. A........... I In 37
Söderqvist, C. G. F........ I E 31, Jo 12
Söderström, O. A. V.......I Jo 1, 25, H 5
Sölvén, K. O. H.............. IS 5
Sörensen, E................... I Jo 22
Sörenson, S................... I K 22, 23
Sörman, R.................... I H 10
T.
Tammelin, P. A. V. .. I Ju 30, 41, S 12, Fi
Tarschys, B................... I E
Tedin, K. O.................. I Jo
Telestam, G. L................ I K
Tell, O. W................. I E 18, 22,
Tell, V....................... I In
Tengblad, S. Å................ I K
Tengelin, G. E................ I Ju
Tengroth, K.-E............... I In
Tengwall, J. O................ I In 39,
Teorell, E. T. A............... I E
Terner, N. J.................. I E
Terrvik, L. G. F.............. I In 45,
Tersman, R. F. B............. I Fi
Terstad, I. G. A.............. I In
Thapper, G. F. (II)........ I Fö 2, In
Thelander, N. E............... I Fi
Thelin, Gertrud............... IS
Thilert, C. R................ I S 24, K
Thomé, K. E. G.......... I Jo 8, In
Thomson, A. N............... I E
Thore, J. S.............. I Ju 39, H 10,
Thorell, K. E................. I E
Thorén, I. K. A............... I E
23
12
25
17
37
25
11
8
45
40
29
42
51
11
18
15
36
14
11
22
28
12
4
12
Thornell, H. B................ I U 2
Thornell, Stina................ I S 8, 13
Thornstedt, H. G.............. I Ju 25
Thorselius, U................. I Jo 20, 29
Thorsell, Y................... I C 4
Thorsén, G................... IS 4
Thorson, G. A.............. I K 4, In 53
Thorsson, Inga (II) I Ju 35, Fi 18, 38, In 4, 23
Thorsson, T. A. R............. I Fi 19, 41
Thrysin, E.................... IS 14
Thulin, C. I.................. I K 13
Thulin, E. E:son.............. IH 5
Thulin, G. Å. L..... I In 33, 53; II In 1
Thunholm, L.-E............... I Fi 18
Thunmark, S. G............... I Jo 10
Thurén, G. C. O.............. I Ju 30
Thuresson, E. O............ I S 1, H 20
Thörnberg, E. B.............. IS 9
Tiby, K. I.................... I C 4
Tidal, L. Å................... I H 5
Tilländer, T................... I Ju 15
Tilly, N. U. S................ I Fö 19
Tingström, A. L............... I E 4
Tobé, E. I................. I K 10, H 22
Topelius, G. Z........I E 23, 42, H 7, In 5
Torbrink, Tekla J. L. (II) ... I E 21, In 22
Tornborg, G. G. F............. I H 20
Torsslow, S. O................ I H 7
Tottie, A. V. R....... I Fö 3, Jo 18, In 25
Tottie, M. P. V............... I In 8
Traung, Brita................. I Ju 30
Treschow, J. A. A............. I Fö 12
af Trolle, U................... I K 16
Trolle-Bonde, C............... I Ju 13
Trotzig, C. F. J............... I In 42
Trued, S. T................... I In 38
Tufvasson, K. E............ I U 2, H 12
Tunhammar, E. W............ I Fi 11
Tuninger, C. G................ IS 11
Tynelius, E. G. A............. I In 17
Tånneryd, S. A. S.........I K 13, 14, In 36
Täckholm, Jenny............. I In 23
Tännérus, L. A............... I Fö 9
Törnbom, O.................. I Fö 18
Törngren, E.................. IG 4
Törnquist, H. E............... IS 11
U.
Ubbe, S...................... I Fi 19
Uddqvist, E.................. I Jo 3
Uhlin, K. E.................. I S 8, E 43
Uhnbom, G.-B. I.............. I E 33, C 1
Uggla, C. A.................. I Ju 8
Uhrbom, A. V................ I Ju 10
Ulne, J. O.................... I E 31
Ulveson, H. N. I.............. I E 31
Ulvhammar, L. A............. I In 26
Upmark, E. G. J.............. I K 13
Utbult, K. B................. I Jo 11
V.
Vahlberg, G. E............
Vahlne, K. G.............
Vahlquist, B. C...........
Vallin, S. A...............
Vanäs, K. G. E...........
Velander, F. E. H.........
I Ju 26, Fi 18, 29
____ I In 50
____ I In 17, 48
____ I Jo 10
I E 12
. . I Fi 19, H 3
Personregister
373
Vestlund, A. G.............. |
I |
In |
49 |
Victor, J. C................ |
I |
E |
5 |
Viklund, K. G.............. |
I |
In |
23 |
Viklund, N. D.............. |
I |
Ju 28 |
|
Villner, S. V................ |
I |
Fi |
14 |
Vinberg, E. T............... |
1 |
K |
21 |
Vinell, K. T................ |
I H |
5, |
14 |
Vinge, Margit S. C. (II) .... |
I S 22, |
E |
26 |
Virdebrant, B. G.-E......... |
I |
E |
31 |
Virdesten, S. G............. |
I |
Jo |
2 |
Virgin, E. O. G............. |
I |
H |
5 |
Virgin, Ebba E. G.......... |
1 |
E |
3 |
Vogel, L. W................ |
I H |
2, |
15 |
Vrethammar, K. H.......... |
1 |
In |
41 |
Västhagen, N. E. B......... |
I |
Fi |
18 |
W. |
|||
von Wachenfeldt, G. F...... |
I |
H |
9 |
Wadstein, N................ |
I |
Fi |
24 |
Waesterberg, L. B........... |
I |
In |
33 |
Waesterberg, T. V........... |
I |
Jo |
17 |
Wagnsson, B................ |
I |
In |
49 |
Wahlberg, G. T. V.......... |
I |
Jo |
18 |
Wahlberg, E. C. A.......... |
I |
Ju 26 |
|
Wahlbäck, .1. M............ |
I Ju 32, |
S |
17 |
Wahlfisk, K. O............. |
I |
Jo |
11 |
Wahlqvist, T................ |
I |
S |
1 |
Wahlstedt, G. V. K........ |
I |
K |
8 |
Wahlund, S. G. W. (II) I Ju |
18, S 25, |
Jo |
21 |
Wahrendorff, H. J. (II) . . . . |
I |
Fi |
11 |
Walberg, K. E............. |
I |
Fi |
21 |
Waldau, G................. |
I |
K |
14 |
Waldau, G. O. O........... |
I |
Fi |
40 |
Walin, A. G............... |
1, |
35 |
|
Wallander, J. K............ |
I |
Fi |
24 |
Walldén, T. Ch. H......... |
I |
In |
42 |
Wallén, G. B.............. |
I Fö 1, |
10, |
11 |
Wallén, T................. |
I |
S |
18 |
Wallentheim, A. (I)........ |
. I Ju 34, |
S |
23 |
Wailer, S. S. J............. |
. . . I Ju |
8, |
23 |
Wallin, E.................. |
I |
Ju 35 |
|
Wallmark, I. G............ |
I |
S |
14 |
Wallner, H................ |
I Ju 15, |
Fi |
41 |
Wannfors, E. G............ |
I |
I< |
10 |
Wanngård, T.............. |
I |
Fi |
1 |
Warsztacki, E.............. |
I |
E |
48 |
Wedén, S. M. (II)......... |
I |
Fö |
3 |
Wedler, K. E.............. |
I |
S |
12 |
Welinder, P. E. C.......... |
. . . I Fi |
W <1 |
38 |
Wennerberg, A. H.......... |
I |
E |
3 |
Wennergren, C. B. O....... |
I |
Ju |
7 |
Wennerhorn, K. 0. L....... |
I |
K |
13 |
Wennersten, P. G.......... |
I |
H |
5 |
Wennmark, J. T. D........ |
I |
Jo |
9 |
Werkö, L. A............... |
I |
In |
26 |
Wernius, I. K.............. |
1 |
E |
33 |
Wernlund, S. A............ |
I |
Fi |
10 |
Wernstedt, C. M........... |
1 |
E |
16 |
Wernstedt, L. G. L:son..... |
I Fö 5 |
9 |
|
Wernstedt, S. I.. M. A...... |
1 |
H |
12 |
Wesström, E. A............ |
I |
Jo |
22 |
Wester, S. V............... |
1 |
In |
10 |
Westerberg, O. H.......... |
I |
Fi |
19 |
Westerberg, Y............. |
I |
K |
15 |
West erlind, E. A. . . . I K 22, |
Fi 27, 33, |
II |
23 |
Westerlind, N. P........... |
1 |
Fi |
33 |
Westin, B. L. A........... |
I |
Fö |
2 |
|
Westin, G. E. N.......... |
I E 2, |
18, |
23, |
42 |
Westling, O. J............. |
I |
Jo |
30 |
|
Westling, P. W. N......... |
I |
Jo |
32 |
|
Westlund, P.-O. E.......... |
I |
E |
7 |
|
Westman, E. G............ |
I |
Ju |
1 |
|
Westman, J. O............. |
I |
E |
1 |
|
Wetterberg, S. A. Ö........ |
I |
Ju |
25 |
|
Wetterblad, R. I. T:son . . . , |
I |
G |
6 |
|
Wettergren, K. E. W. F. . . . |
I |
E |
32 |
|
Wetterhall, H. C. B. . . I Ju |
13, 15 |
, Jo |
27, |
30 |
Wetterlind, Å.............. |
I |
H |
23 |
|
Wetterlundh, S. C. G....... |
I |
Ju |
43 |
|
Wiberg, G. G. F........... |
I |
In |
28 |
|
Wiberg, H. G.............. |
I |
E |
36 |
Wickberg, A. W............... I H 14
Wickman, F. E............... I E 37
Wickman, H. K............... I Fi 18
Wickman, K.................. IS 18
Widegren, B. G............... I Ju 13
Widell, C. G............... I Jo 29, H 5
Widell, G. A.................. I H 10
Widén, Kerstin............... I In 4
Widén, L. A.................. I E 3
Widhe, Etti.................. I Fi 31
Widlund, B................... I In 8
Widlund, S. O................ I Fi 25
Wieslander, I. L........ |
. . I Ju |
36, |
E |
44 |
Wigforss, S. G........... |
I |
S |
19 |
|
Wihlborg, H. H......... |
I |
Fi |
38 |
|
Wijnbladh, C. M. E..... |
I |
Ju |
14 |
|
Wiklund, O. W. (II) .... |
...... I |
Fi |
35, |
40 |
Wiklund, S. A. D....... |
I |
S |
11 |
|
Wikman, L. Å.......... |
I |
Jo |
18 |
|
Wikström, C............ |
I |
Jo |
9 |
|
Wikström, C. T......... |
I |
Fi |
17 |
|
Wikström, H. .1......... |
...... I |
Jo |
17, |
26 |
Wikström, K. J......... |
I |
H |
12 |
|
Wildeman, N. C. E. ... I |
Fi 10, 23 |
, E |
4, C 5 |
|
Wilhelmson, J. F........ |
. .. I Jo |
26, |
In |
47 |
Wilkens, S. P. A........ |
I |
Fi |
30 |
|
von Willebraiul, Karin M. |
I |
H |
15 |
|
Wiman, H.............. |
I |
Ju |
37 |
|
Wiman, O.............. |
II |
In |
1 |
|
Winberg, A. H.......... |
I |
K |
16 |
|
af Winklerfelt, J. Ch. M. |
I |
Ju |
38 |
|
Winnermark, A. E...... |
I |
Fi |
41 |
|
Winroth, C............. |
I |
Jo |
3 |
|
Winsnes, B. R.......... |
I |
Fi |
41 |
|
Winther, O. W. G....... |
...... IS |
19, |
23 |
|
Wirdenius, FI........... |
I |
E |
20 |
|
Wirseen, Å............. |
I K 20, |
Fi |
15, |
16 |
Wistrand, A. W. FI...... |
I |
C |
7 |
|
Wistrand, K. K......... |
I |
In |
14 |
|
Witting, N.-O........... |
I |
E |
23 |
|
Wivstad, O. I........... |
I |
H |
3 |
|
Wixell, N............... |
I |
Jo |
14 |
|
Wold, H. O. A.......... |
I |
Fi |
24 |
|
Wolgast, T. FI. (I)...... |
. I S 7, |
23, |
In |
31 |
Woxén, K......... I E 17, 48, In 19, C 5
Wredmark, G. G.............. I S 2, 4, 6
Wrigstad, P................... I Ju 18
Wulff, K. E............. I Fi 25, E 46
WAngstedt, K. J. E........... I In 49
Wärn, T. G................... I Fi 23, 33
Wärnsund, S. A............... I Fö 21
374
Riksdagsberättelsen år 1959
Y.
Ytterborn, G. R............... I Jo 19, 22
Z.
Zachrison, S. J. G. I K 18, Jo 12, 15, In 22
Zeime, C. A.................. I In 33
Zetterberg, B. I............... I C 2
Zetterberg, K. Å. H. (II)...... I E 44
Zetterberg, O................. I Jo 1
Zetterlund, S. G............... I E 31
Zetterman, N. H.............. IS 10
Zickerman, S. O. G............ I Fi 9
von Zweigbergk, J. O.......... I In 23, 43
von Zweigbergk, Å. C. . . I Ju 8, 33, 40, H 6
Åkesson, N. H............ I U 2, 3, H 2, 10
Åkesson, N. O............ I Ju 7, In 45, 51
Åkesson, O. A................ IS 18
Åmark, C. E. .. I Ju 27, 30, In 4, 16, 23, 24
Åqvist, E. G.................. I Jo 10
Årmann, C. N. G............. I Fö 17
Åsbrink, P. V............I S 18, Fi 22, 33
Åselius, K. Hj.........I K 11, Fi 22, H 16
Åstot, Ibba K................ I E 35
Åstrand, B. Hj............... I Jo 1
Åström, L.-Å. E.............. I S 16, 24
Ä.
Älmeby, H. V. B.....I Fi 31, H 23, In 19
Ö.
Å.
Åberg, A. E.................. I
Åberg, L..................... I
Åbj örnsson, C. V.............. I
Ågren, K. G.............. I E 29,
Ågren, Th. W................. I
Åhberg, B. E. B.............. I
Åhlén, K..................... I
Åhmansson, C. E.............. I
Åhrén, A. G.................. I
Åhslund, B. A. A............. I
Åkerberg, P. E. Hj............ I
Åkerlund, Mimmi............. I
Åkerman, R. O. R............ I
Åkerström, E. O. (II) .. I Ju 20, Fö 2,
Öbrink, J. H.............. I U |
2, |
H |
12 |
|||
Jo |
15 |
Ödeen, S. A. E.............. |
I |
K |
12 |
|
In |
17 |
Öhman, F. G. H...... I Fi |
3, |
26, |
H |
19 |
Fi |
32 |
Öhman, G. B. I Fi 15, 16, E 21 |
34, |
48, |
In |
41 |
H |
3 |
Öhrling, P. O................ |
I |
Fi |
2 |
|
Jo |
19 |
Öhrström, K. L.............. |
I |
K |
22, |
23 |
Ju |
8 |
Öjborn, L. E.......... I Ju |
15, |
Jo |
16, |
30 |
E |
26 |
Önnesjö, K. E. A............ |
I |
H |
5 |
|
Ju |
39 |
Örtegren, N. G............... |
I |
Ju 24 |
||
Jo |
13 |
Östberg, S. O................ |
I |
Jo |
13 |
|
Fi |
29 |
Öster, M. N................. |
I |
K |
11 |
|
Jo |
1 |
Österberg, D. V.............. |
I |
E |
17 |
|
In |
19 |
österberg, L................. |
I |
E |
1 |
|
Fi |
29 |
Östin, J. E.................. |
I |
In |
33 |
|
In |
18 |
Östman, F. O................ |
I |
Fi |
30 |
Sakregister
375
Sakregister till kommittéer ocli sakkunniga samt
centrala krisorgan
Ackumulerad inkomst: skatteutredn.
ang.......................... I Fi: 39
Administrativa frihetsberövanden: ut
redn.
om..................... I Ju: 17
Akademiska sjukhuset i Uppsala:
kommittén för dess utbyggande I In: 17
Allmän tjänsteplikt: utredn. om lagstiftning
ang.................. I S: 15
Allmännyttiga och kooperativa bostadsföretags
förvaltning. Se Bostadsföretag.
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
utredn. rör. den
lägre mejeriundervisningen vid .. I Jo: 24
Alnarps mejeri: besparingsåtgärder I Jo: 8
Ambulans- och räddningsflygtjänsten:
utredn. om utbyggnad av...... I In: 6
Arbetarskyddsverkets organisationsutredning
....................... I S: 12
Arbetsanpassning. Se Socialförsäkring
och arbetsanpassning.
Arbetskraft: underlättande för äldre
arbetskraft att erhålla anställning I S: 26
Arbetstagare: rätten till arbetstaga -
res uppfinningar.............. I Ju: 44
Arbetstidsberedningen............. I C: 3
Arbetstidskommittén, militära...... I Fö: 13
Arkivgallringskommitté: 1956 års . . I E: 10
Atomenergi: civilingenj örsutbildning
på atomenergiområdet......... I E: 45
— kommittén för förb. av svenskt
deltagande i andra intern, konf.
rör. atomenergien............. I H: 3
-— skydd mot skador av radioaktiv
strålning..................... I In: 46
Se även Uran.
Atomskadeutredningen............ I Ju: 43
Avbetalningshandeln: utländsk lagstiftning
ang. konjunkturpolitisk
reglering av.................. I Fi: 28
— 1957 års utredn. för avbetal
ningsregler
inom bilhandeln .... I Fi: 6
B.
Bakteriologisk laboratorieverksamhet
vid serafimerlasarettet.......... I In: 50
Bakteriologiska laboratorium, statens.
Se SBL-ulredningen.
Balsgårds-institutionen: utredn. rör. I Jo: 32
Barnanstaltsutredningen.......... IS: 23
Befolkningsregistrering. Se Utrymning.
Befolkningsskyddsrum: utredn. om
byggandet av................. I In- 36
Befälsutredning: 1954 års........ I Fö: 7
Bensinbeskattning: lättnader för invalider
....................... I Fi: 36
Beredskapsplanläggning: sakk. för
viss.......................... I In: 2
Besparingsutredning: 1958 års .... I Fi: 38
Besvärssakkunniga............... I Ju: 7
Biblioteksdepå: inrättande av..... I E: 49
Biennalkommittén................ I E: 32
Bilhandeln. Se Avbetalningshandeln.
Bilskadeutredningen.............. I Ju: 12
Biltrafik. Se Trafik.
Biträdespersonal. Se Tekniska biträdesutredningen
och Landsfogdarna.
Borgström, G., professor. Se Konserveringsinstitutet.
Bostadsföretag, allmännyttiga och
kooperativa: utredn. om förvalt
-
ningen av.................... I S: 3
Brandlagsrevision: 1954 års rör. översyn
av organisationen av brandlagstiftning
och brandförsvar ... I In: 25
Brevskoleutredning: 1957 års...... I E: 38
Brott och behandling av brottslingar:
svenska representanter hos Förenta
Nationerna och Europarådet i
frågor om.................... I Ju: 11
Brottsregistreringen: översyn av . . . I Ju: 29
Bryggeriutredning: 1954 års...... I Fi: 13
Budgetkommittén................. I Fi: 27
Busslinjeutredningen............. I K: 7
Byggnadsbesparingsutredning: statens
......................... I K: 12
Byggnadsforskningsutredningen .... IS: 21
Byggnadskommitté. Se Chalmerska
byggnadskommittén och Tekniska
högskolans i Stockholm byggnadskommitté.
Byggnads- och markfrågor: delegation
för förhandlingar med Stockholms
stad rör....................... I K: 19
Byggnadsutredning: 1951 års...... I K: 10
Båttrafiken i Stockholms skärgård:
förhandlingar om.............. I H: 11
376
Riksdagsberättelsen år 1959
C.
Chalmerska byggnadskommittén .... I E:
Civilbefälhavare: utredn. rör. deras
befogenheter 1 krig............ I In:
Civilförsvarsskoteutredning: 1956 års I In:
Civilförsvarsutbitdning: 1953 års utredn.
om..................... I In:
Civilförsvarsutredning: 1953 års ... I In:
Cp-utredning: 1958 års........... I In:
D.
Databehandlingsmaskiner: utredn.
rör. statsförvaltningens behov av I Fi:
Djurskyddsutredningen........... I Ju:
Domar utredning: 1955 års........ I Ju:
Domkapitel. Se Stiftskansliutredningen.
Domsområden: utredn. av frågan om
en omreglering av hovrätternas. . I Ju:
Donationshemman: utredn. rör. dispositionen
av donationshemman
m. m. vid de allm. läroverken . . I E:
E.
Eftervårdsutredning: 1956 års..... I Ju:
Ekonomiskt samarbete. Se Nordiskt
samarbete.
Ellånekommittén................. I Jo:
Enskild järnväg. Se Statsinlösen av
järnväg.
Epidemisjukhuset i Uppsala: undervisning
i klinisk epidemiologi ... I In:
Epileptikerutredningen: 1957 års ... I In:
F.
Familjerättskommittén............ I Ju;
Farmaceututbitdningskommittén .... I E:
Fartyg. Se Tillsyn å fartyg.
Fastighetsskattesakkunniga: 1957 års I Fi:
Fastighetsbildningskommitté: 1954
års.......................... I Ju:
Fastighetstaxeringssakkunniga..... I Fi:
Fideikommissutredningen......... I Ju:
Film. Se Social upplysningsfilm.
Filmstödutredning: 1957 års...... I Fi:
Finsktalande befolkning. Se Lappmarks
ecklesiastikverk.
Firma. Se Varumärkes- och firmautredningen.
Fiske: 1954 års fiskeriutredning . . I Jo:
— försvarets fiskeskyddsutredning I Fö:
F iskredskapsförsäkringen: utredn.
ang. översyn av.............. I Jo:
Flygbullerutredning: 1956 års..... I Fö:
Flygtaxekommittén: skandinaviska . I K:
Flygtilläggsutredningen........... I Fö:
Flyttningsbetyg. Se Internordiska
flyttningsbetyg.
Folkbokföring sväsendet: utredn. av
vissa frågor rör............... I Fi:
Folkomröstningsnämnden......... I S:
Folktandvårdssakkunniga: 1957 års. I In:
Fondutredning: 1956 års......... I Fi:
Forskningsanstalt, statens: för lant -
mannabyggnader m. m......... I Jo: 7
Forskningsinstitulkommitté: 1958 års I H: 19
Frihetsberöv anden. Se Administrativa
frihetsberövanden.
Friluftsliv: utredn. rör. organisatoriska
frågor................... I H: 22
Fulla sysselsättningens ekonomi. Se
Stabil iserings utredningen.
Fångvård: anstalternas förseende
med personal................. I Ju: 41
— fångvårdens byggnadskommitté I Ju: 30
Fångvårdsstyrelseutredning: 1955 års I Ju: 24
Förenta Nationerna. Se Brott och behandling
av brottslingar.
Företagsformer. Se Statliga företags -
former.
Företagsregister, centralt: utredn.
ang.......................... IS: 10
Författningsutredningen........... I Ju: 18
Förhandlingskommission: 1958 års i
Göteborg..................... I E: 46
Förhandlingsrätt: utredn. rör. statstjänstemannens
............... I C: 8
Förorening av vatten. Se Vattenvårdskommittén.
Församlingsstyrelsekommittén...... I E: 5
Förskollärarutredning: 1958 års ... IS: 22
Försvaret: fiskeskyddsutredning ... I Fö: 19
— 1958 års försvarsledningskom
mitté.
....................... I Fö: 21
-— 1958 års personalvårdsutredning I Fö: 20
-— samordning av vissa personalorganisations-
och personalvårdsfrågor.
....................... I Fö: 22
— utredn. rör. utnyttjandet av hål
kortsanläggningar
inom........ I Fö: 1
— utredn. betr. vissa personalkårer
inom......................... I Fö: 10
Försvarets fastighetsfrågor. Se Fastighetsnämnd.
Försvarsberedning: 1955 års...... I Fö: 2
Försvarsförvaltn ingssakkunn iga:
1956 års..................... I Fö: 11
Försäkringsgivares regressrätt: utredn.
om..................... I Ju: 2
Försäkringssakkunniga: 1958 års . . I H: 15
Förvaltningsförfarandet i ärenden
rörande enskild rätt. Se Besvärssakkunniga.
G.
Giftstadgeutredningen............. I In: 44
Gotland. Se Ö-utredning.
Grus- och stentäkter: utredn. om ex
ploateringsavgifter.
............ I Jo: 33
Gymnastiska centralinstitutet: utökning
av dess utbildningskapacitet I E: 15
Götaälvskommittén............... I In: 38
Göteborgs stadsbibliotek: sakk. för
förhandlingar ang.............. I E: 14
Göteborgs universitet: utrustnings
kommitté.
.................... I E: 29
Se även Medicinska universitetsfrågor
i Göteborg.
16
10
9
3
18
48
19
14
21
36
43
26
28
13
41
35
39
32
15
34
13
31
11
19
2
12
23
4
1
7
40
25
Sakregister
377
H.
Handelshögskolan i Göteborg: stadens
Hantverk. Se Småföretagare inom
industri och hantverk.
Hovrätternas domsomräden. Se Domsområden.
Husmoderssemeslerutredningen.....
Hyreslagskommittén..............
Hyreslägenheter: utredn. av frågan
om kostnaderna för reparation och
underhåll av..................
-— utredn. rör. kompensation åt
fast.äg. i anl. av räntestegringar .
Hålkortsanläggning. Se Försvaret.
Hälsovård. Se Sjukvård.
Hästavelns befrämjande: utredn. rör.
statens fortsatta medverkan till..
I.
Identitetsbrickor för barn: utredn. om
Idrott: utredn. rör. organisatoriska
frågor........................
Indexutredning: 1958 års.........
Industri och hantverk. Se Småföretagare
inom industri och hantverk.
Industriskyddskommittén: 1957 års
Information. Se Juryn i tryckfrihetsmål.
Inskrivningsförordningen: sakk. för
översyn av...................
Institut för folkhälsan, statens: utredn.
om vissa frågor rör.......
Internordiska flyttningsbetyg: utredn.
rör...........................
Investeringsfonder: för ersättande av
förlorade inventarier m. m.....
J.
Jakt utredning: 1949 års......
Japanska medel: fördelning av
Jordbruksanstagsutredningen ...
.1ordbrukshögskoleutredningen . .
Jordbruksupptysningskommittén
Jordtagsulredning: 1958 års ...
Juryn i tryckfrihetsmål: utredn
frågan om formerna för den information,
som rätten i vissa fall
skall lämna...................
Järnväg: 1943 års järnvägskom
mitté.
.......................
•— utredn. rör. järnvägslinjen Harmånger—Bergsjö.
...............
Se även Stalsinlösen av järnväg.
husets fortsatta utbyggande .... |
I |
In: |
15 |
||
H: H: |
-— utrustningskommitté för...... |
I |
In: |
27 |
|
Klientelundersökning rörande ung- |
|||||
domsbrottslingar: 1956 års...... |
I |
Ju: |
31 |
||
Kommandoexpeditionsutredningen . . |
I |
Fö: |
17 |
||
S: |
20 |
Kungl. Maj.t i statsrådet och |
I |
Ju: |
19 |
Kompetensutredningen............ |
I |
C: |
5 |
||
Ju: |
37 |
Konstfackskolan: 1957 års utredn. |
|||
S: |
13 |
ang.......................... Konsulära sjöfolks- och sjöfartsären- |
I |
E: |
34 |
den: utrikesdepartementets nämnd för.................... |
I |
U: |
2 |
||
S: |
8 |
||||
Konungariket Sveriges stadshypoteks- |
|||||
kassa: utredn. ang. placering av |
I |
Fi: |
26 |
||
Jo: |
Kooperativa bostadsföretag. Se Bo- |
||||
stadsföretag. Kreditmarknadsutredningen....... Kreditstöd. Se Småföretagare inom |
I |
Fi: |
33 |
||
industri och hantverk. |
|||||
In: |
34 |
Krigsförsäkringsnämnd: statens . . . |
II |
H: |
2 |
Krigsmaterielutredning: 1956 års . . |
I |
H: |
1 |
||
H: |
22 |
Kriminologien: utredn. om formerna |
|||
Fi: |
7 |
för ökat nordiskt samarbete inom |
I |
Ju: |
3 |
för förhandlingar rör........... |
I |
Fi: |
15 |
||
Fö: |
3 |
Kyrkan: ang. aftonsångsritual .... |
I |
E: |
51 |
-— ang. bihang till kyrkohandboken |
I |
E: |
50 |
||
■— 1958 års utredn. kyrka—stat .. |
I |
E: |
44 |
||
■— ang. psalmbokens register..... |
I |
E: |
52 |
||
Fö: |
5 |
— utlandsförsamlingarnas ekonomi |
I |
E: |
53 |
In: |
52 |
L. |
|||
Fi: Fi: |
20 8 |
Laboratorieutredningen............ Landsfogdarna: utredn. rör. kvalifi- |
I |
S: |
14 |
cerad biträdeshjälp åt......... Lantbrukshögskolan: utredn. rör. den |
I |
In: |
12 |
||
Jo: |
på växtnäringsområdet bedrivna |
I |
Jo: |
25 |
|
9 |
Lantbrukskemiska analys- och kon- |
||||
U: |
7 |
trollverksamheten: utredn. rör. ... |
I |
Jo: |
21 |
Jo: |
20 |
Lantbruksnämnderna i Kalmar län: |
|||
Jo: |
15 |
rör. sammanslagning av....... |
I |
Jo: |
27 |
Jo: |
19 |
Lantbruksundervisningskommitté: |
|||
Jo: |
30 |
1955 års, rör. utredn. om yrkes-utbildning inom jordbruket .... |
I |
Jo: |
12 |
Lantmäterikommilté: 1956 års..... Lappmarks ecklesiastikverk: sakk. |
I |
Jo: |
16 |
||
Ju: |
9 |
för översyn av best. om den kyrkl. |
|||
K: |
0 |
och finsktalande befolkningen . . |
I |
E: |
6 |
K.
Karlskronavarvsulrcdningen.......
Karolinska sjukhuset: bakteriologisk
laboratorieverksamhet.........
— kommissionen för förhandlingar
rör. karolinska sjukhusets utbyggande
........................
I I<:
I Fö:
I In:
I In: 14
Livsmedelsarbetare: utredn. om obligatorisk
läkarundersökning av
vissa......................... I In: 21
L. K. A. B. Se Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag.
Lokaliseringsutrcdningen rör. statlig
verksamhet.................... I Fi: 29
Luf tf artsförordningen: utredn. ang.
revision av tillämpningskungörel
sen
till....................... I K: 9
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag:
uppdrag att bevaka statens
378
Riksdagsberättelsen år 1959
intressen vid inlösen av stamaktier
i.................;......
— utredn. om avsättning av viss del
av statens vinst å malmbrytningen
till stöd för näringslivet......
Läkare. Se Nordiskt samarbete.
Läkartjänster: utredn. rör. meritvärdet
av tjänstgöring som lasa
rettsläkare.
...................
Läkarundersökning: översyn av vissa
bestämmelser om..............
Se även Livsmedelsarbetare.
Läkarutbildning: utredn. rör. efterutbildning
av vissa utländska läkare
.........................
Läkemedel: 1953 års läkemedelskommitté
.....................
-— utredn. om läkemedelsrabatte
ringen.
.......................
Längmanska A-fonden: utredn. rör.
användningen av..............
Länsstyrelsernas krigsorganisation:
sakk. för översyn av..........
Lärarbostadsutredningen..........
Lärarhögskola: utredn. rör. inrättande
av ytterligare en lärarhögskola
Lärarinneutbildningskommittén: 1953
års..........................
Lärarutredning: 1957 års.........
Löneförfattningsberedningen.......
Lösen: utredn. ang. översyn av lösen-
och stämpelförordn........
M.
Malmö. Se Medicinsk undervisning
och forskning i Lund och Malmö,
Odontologiska förhandlingssakkunniga
samt Tandläkarhögskolor.
Maskinanläggningar: utredn. för
översyn av vissa förhållanden
rör. statens fasta maskinanläggningar
.......................
Maskinell databehandling. Se Databehandlingsmaskiner.
Matpotatisutredning: 1956 års.....
Medborgarskap: utredn. ang. bestämmelserna
om svenskt medborgarskap
såsom villkor för statstjänst
Medicinsk undervisning och forskning
i Lund och Malmö: kommission
för förhandlingar med
Malmöhus läns landsting och
Malmö stad..................
Medicinsk utrustningskommitté: 1954
års..........................
Medicinska högskolan i Umeå: organisationskommittén
för........
Medicinska universitetsfrågor i Göteborg:
kommission för förhandlingar
med Göteborgs stad.....
Medicinska utbildningsfrågor: utredn.
rör. vissa...............
Medicinska äktenskapshinder: kommitté
ang.....................
Mentalsjukvård. Se Sinnessjukvård.
I Fi: 2
I Fi: 22
I In: 43
I C: 11
I In: 26
I In: 19
I S: 17
Meteorologiska och hydrologiska institutet:
utredn. ang............
Militära arbetstidskommittén......
Militärhistoriska utredningen: 1958
års..........................
Militärmusiken. Se Organisationsnämnden
för.
Mjölkkommitté: 1954 års, för utredn.
rör. förbättring av konsumtions
mjölkens
beskaffenhet.........
Mopedutredningen...............
Motortävlingsutredningen..........
Myntet. Se Kvarteret Kungl. Myntet.
Myntverksutredning: 1955 års.....
Myrslogar: utredn. ang...........
Mälsåkerutredningen.............
Märstadelegationen...............
Mönsterskyddsutredningen.........
I E: 41
N.
I In: 20
I E: 11
I E: 9
I E: 21
I E: 12
I C: 7
I Fi: 10
N amnrättskommittén.............
Nomadskoleutredning: 1957 års____
Nordiska patent: Se Nordiskt samarbete.
Nordiskt samarbete: nordiska ekonomiska
samarbetsutskottet ....
— utredn. av frågan om nordiska
patent m. m..................
— utredn. av frågan om gemensam
nordisk arbetsmarknad för läkare
och tandläkare................
Se även Samfärdsel, Kriminologien,
Sjömanskommitté, Teknisk personal
samt Varumärkes- och firmautredningen.
Norrbackainstitutet: utredn. om verksamheten
vid.................
Norska nationalgåvan till Sverige:
utredn. av vissa frågor i samband
med mottagandet av...........
Nykterhet. Se Trafik.
Nykterhetsvårdsutredningen........
Näringsrättssakkunnige: 1958 års ..
I Jo: 14
O.
I Ju: 42
I In: 28
Odontologiska förhandlirigssakkun
uiga.
........................
Oljeskifferutredningen............
Olovlig införsel och utförsel av varor:
översyn av lagstiftningen rör.
straff för .....................
Organisationsnämnden för militärmusiken
......................
I
I
I
I
I
E: 22
E: 42
In: 5
E: 40
Ju: 27
P.
Patent. Se Nordiskt samarbete.
Patentverksutredningen...........
Pension: utredn. rör. gemensam utbetalning
av personalpension . . .
Pensionsförsäkring: beskattning av
Pensionskommittén: 1957 års.....
Pensionsstiftelsernas civilrättsliga
ställning: utredn. om..........
I K: 20
I Fö: 13
I Fö: 18
I In: 22
I K: 15
I In: 30
I Fi: 16
I Ju: 16
I E: 7
I K: 22
I Ju: 40
I Ju: 33
I E: 35
I H: 5
I H: 6
I In: 39
I In: 35
I E: 27
I S: 11
I H: 18
I E: 23
I H: 16
I Fi: 21
Fö: 14
H: 20
C: 10
Fi: 42
S: 18
Ju: 22
Sakregister
379
Pensionsstyrelsen: utredn. rör. pensionsstyrelsens
sj ukvårdande verksamhet
....................... I S: 15
Pensionsutredning: 1951 års...... IG: 4
Polisverksamhetsutredningen....... I In: 33
Polisväsendet: 1957 års polisutredning
......................... I In: 45
— 1958 års utredning ang. arbetsförhållandena
vid............. I In: 49
-— vissa lönekostnader under genomgång
av konstapelklassen vid
statens polisskola............. I In: 51
Postutredningen 1956 ............ I K: 17
Praktiska gymnasier. Se Skolutredning.
Preventivmedel: utredn. om ändrade
former för försäljning av....... I In: 8
Provinsteaterutredning: 1955 års ... I H: 7
Provningsanstaltsutredningen...... I H: 17
a.
Rationaliseringsutredning: 1956 års I Fi: 23
Redogöraransvaret: utredn. ang. ... I Fi: 17
Regeringsformen: översyn av bestämmelserna
i § 28................ I Ju: 42
Regeringsrätten. Se Kompetensfördelningen
mellan Kungl. Maj:t i
statsrådet och regeringsrätten.
Regressrätt. Se Försäkringsgivares
regressrätt.
Rehabiliteringsåtgärder. Se Socialför -
säkring och arbetsanpassning.
Renforskningsutredningen......... I Jo: 31
Renmärkeskommitté: 1955 års..... I Jo: 13
Renutredningen.................. I Jo: 18
Restitutionsnämnden............. II U: 1
Riksnämnden för ekon. försvarsberedskap:
utredn. rör. dess verksamhet
och organisation....... I H: 13
Roxlunaanstalten: utredn. ang. anstaltens
ledning............... I Ju: 4
Rysslandssvenskar. Se Understödsnämnden
för Rysslandssvenskar.
Råttegångskommitté: 1951 års..... I Ju: 10
Råttsläkarutbildning: 1956 års .... I In: 7
Rättspsykiatriska undersökningsväsendet:
kommitté för.......... I Ju: 32
S.
Sakanslagsutredningen............ I Fö: 15
Samarbete. Se Nordiskt samarbete.
Sambeskattningsrevision: 1957 års .. I Fi: 30
Samfärdsel: nordiska samfärdselkommittén
................... I U: 4
SBL-utredningen................ I In: 47
Sinnessjukhus: utrustningskommitté
för........................... I In: 31
— utredn. om vidgade befogenheter
för direktionerna.............. I In: 32
Sinnessjukvård: mentalsjukvårdens
statsbidragsutredning.......... I In: 37
— mentalsjukvårdsdelegationen ... I In: 4
— statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande........... I In: 16
— utredn. av vissa rättssäkerhets -
frågorinom sinnessjukvården (sinnessjuklagstiftningskommittén).
. I In: 24
Sjukgymnastutbildningen: utredn.
rör........................... I E: 30
Sjukhus: utredn. ang. utomlänspatienter
vid vissa undervisnings
sjukhus.
..................... I In: 1
Se även Akademiska sjukhuset i
Uppsala.
Sjukkassetaxan: översyn av...... IS: 4
Sjukreseutredningen.............. I S: 6
Sjuksköterskor: utredn. om inrättande
av reservkår............... I In: 54
— utredn. om viss högre utbildning
av........................... I In: 29
Sjukvård: utredn. ang. den specialiserade
kroppssjukvårdens utbyggnad
räjongvis................. I In: 11
— vård av barn med cerebral pares I In: 48
— översyn av hälso- och sjukvården
i riket....................... I In: 23
Se även Pensionsstyrelsen.
Sjöarbetstidslagen: översynen av ... I H: 12
Sjöbefälsutredningen.............. I H: 10
Sjöfartens beredskapsfrågor: kommittén
för.................... I H: 2
Sjöfolks- och sjöfartsärenden. Se Konsulära
sjöfolks- och sjöfartsärenden.
Sjölagskommittén................ I Ju: 39
Sjömännens mönstring: utredn. rör. I H: 21
Skadeståndsansvar: kommittén ang.
det allmännas................. I Ju: 1
Se även Bilskadeutredningen.
Skatteflyktkommittén: 1953 års .... I Fi: 12
Skattelagssakkunniga: 1950 års .... I Fi: 9
Skatteutjämningskommittén........ I Fi: 35
Skatteutredning: 1957 års......... I Fi: 5
Skog: utredn. av vissa spörsmål vid
belåning av................... I Jo: 23
Skogshögskole- och skogsforsknings
kommitté:
1956 års............ I Jo: 17
Skogsvårdsutredning: 1955 års..... I Jo: 3
Skolberedning: 1957 års.......... I E: 36
Skolförfattningssakkunniga........ I E: 31
Skolskjutsutredningen............. I E: 13
Skolutredning: 1948 års tekniska . . I E: 1
— sakk. för avveckling av 1946 års
skolkommissions arbete och för
utredn. av frågan om inrättande
av praktiska gymnasier........ I E: 20
Skolväsendet. Se Statsbidrag.
Skördeskadeutredningen........... I Jo: 1
Slöjdlårarutredningen: rör. utbildning
av lärare i manlig slöjd ... I E: 24
Småbruket: utredn. ang. särsk. stöd
till........................... I Jo: 4
Småföretagare inom industri och hantverk:
översyn av kreditstödet åt. I H: 9
Småskoleseminarier. Se Seminarieutredningen.
Socialförsäkring och arbetsanpassning:
utredn. om............. I S: 2
Social!örsäkringskommitlé: 1948 års I S: 25
Socialpolitiska kommittén......... I S: 24
Social upplysningsfilm: kommittén
för........................... I S: 9
Sparslimulerande åtgärder: utredn.
om.......................... I Fi: 40
380
Riksdagsberättelsen år 1959
Specialstraffrätten: utredn. om .... I Ju: 25
Stabiliseringsutredningen: rör. spörsmål,
som sammanhänga med den
fulla sysselsättningens ekonomi .. I Fi: 18
Stadsdomstotsutredningen.......... I Ju: 20
Stadshypotekskassa. Se Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa.
Stadsutredning: 1955 års rör. städernas
särskilda skyldigheter och rättigheter
i förh. till staten....... I Fi: 14
Statens handelslicensnåmnd....... II H: 1
Statens krigsförsäkringsnämnd..... II H: 2
Statens lantbruksförsök. Se Lantbrukshögskolan.
Statens utlänningskommission..... II In: 1
Statistikkommitté: 1956 års....... I Fi: 24
Statliga företagsformer: utredn. rör. I Fi: 11
Statliga sinnessjukhus. Se Sinnessjukvärd.
Statsbidrag: sakk. för översyn av
vissa statsbidrag på skolväsendets
område....................... I E: 3
Statsinlösen av järnväg: nämnden för
behandling av vid statsinlösen av
enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor om järnvägsegendo
mens
värde m. m............. I I<: 5
Stiftskansliutredningen............ I E: 4
Stockholms högskola: utredn. rör.
upprustning av............... I E: 8
Stockholms högskola: förhandlingskommitté
..................... I E: 28
Stockholms stad. Se Byggnads- och
markfrågor.
Stor-Stockholm. Se Trafik.
Studentbostadsulredning: 1957 års .. IS: 19
Stämpel. Se Lösen.
Svenskt biografiskt lexikon: utredn.
ang.......................... I E: 47
Sysselsättning. Se Stabiliseringsutredningen.
T.
Tandläkare: 1951 års tandläkarkom
mitté.
....................... I E: 2
Se även Nordiskt samarbete.
Tandläkarhögskolor: utrustnings
kommittén
för................ I E: 18
■— utredn. om författningsbestämmelser
för tandläkarhögskolorna i
Stockholm och Malmö......... I E: 19
Se även Odontologiska förhandlingssakkunniga
och Tandläkare.
Taxering: utredn. rör. taxeringsnämnderna
i Stockholm....... I Fi: 4
Teaterverksamheten i landsorten. Se
Provinsteaterutredning.
Teknisk personal: samnordisk utbildning
av...................... I E: 48
Tekniska biträdesutredningen: 1956
års.......................... I C: 2
Tekniska högskolan i Stockholm:
byggnadskommitté............ I E: 17
Tekniska högskolorna: utredn. rör.
förvaltningen av deras värmeoch
kraftcentraler............. I E: 33
Tekniska skolor: 1948 års tekniska
skolutredning................. I E: 1
Textilutredningen................ I H: 23
Tidningsförordningsutredningen .... I K: 16
Tillsyn å fartyg: översyn av gällande
bestämmelser om.............. I H: 8
Timlärarkungörelsen: översyn av . . I C: 9
Tjeckoslovakiska medel: fördelning
av........................... I U: 5
Tjånstebostadsutredning: 1952 års.. I C: 6
Tjänsteplikt. Se Allmän tjänsteplikt.
Totalförsvarets personalbehov: utredn.
rör........................... I Fö: 8
Totalisatorverksamheten: utredn. ang. I Jo: 22
Trafik: busslinjeutredningen...... I K: 7
— Stor-Stockholmstrafikutredn. av
år 1949 ....................... I K: 8
— 1953 års trafikutredning....... I K: 11
— utredn. om trafiksäkerhetsarbetets
inriktning och arbetsformer I K: 4
-— 1957 års trafiknykterhetskom
mitté.
....................... I K: 21
Trafikaktiebolaget Grängesberg—
Oxelösund. Se Luossavaara—Kirunavaara
aktiebolag.
Trafiksäkerhet: organisationskommitté
för..................... I In: 53
Tryckfrihet. Se Juryn i tryckfrihetsmål.
Trädgårdsnäringsutredningen...... I Jo: 29
U.
Understödsnämnden för rysslands
svenskar.
.................... I U: 1
— utrikesdepartementets under
stödsnämnd.
.................. I U: 3
Undersöknings- och bevakningsfar
tyg:
utredn. rör............... I Jo: 6
Undervisning. Se bl. a. Läkarutbildning,
Lärarinneutbildningskommittén,
Sjukhus, Skolutredning, Tandläkare
och Universitetsutredning.
Undervisning och forskning, medicinsk,
i Lund och Malmö: kommission
för förhandlingar med
Malmöhus läns landsting och
Malmö stad.................. I In: 28
Ungdomsbrottslighet: överläggningar
för samordning av åtgärderna mot I Ju: 34
Se även Klientelundersökning rör.
ungdomsbrottslingar.
U ngdomsvårdsskolorna: kommittén
för........................... IS: 16
Universiteten: förhandlingskommission
i Göteborg............... 1 E: 46
— 1955 års universitetsutredning. . I E: 25
— utredn. om egendomsförvaltning I Fi: 37
— vissa medicinska universitetsfrå
gor
i Göteborg................ I In: 5
Uppbördsorganisationskommittén ... I Fi: 41
Uppfinningar. Se Arbetstagare.
Upplysningsfilm. Se Social upplysningsfilm.
Uppsala universitet: utrustnings
kommittén
för................ I E: 37
Uran: utredn. ang. översyn av lag -
Sakregister
381
stiftningen om fyndigheter av
uranhaltigt mineral............ I Ju: 5
US A-beredningen................ I H: 14
Utbildning. Se Undervisning.
Utländska läkare. Se Läkarutbildning.
Utlänningskommission: statens.... II In: 1
Utomlänspatienter. Se Sjukhus.
Utrikesdepartementet: understöds
nämnd.
...................... I U: 3
— utredn. rör. adm.organisation .. I U: 6
Utrustningskommitté. Se Göteborgs
universitet, Uppsala universitet,
Sinnessjukhus, Tandläkarhögskolor
och Medicinsk utrustningskommitté.
Utrymning: utredn. rör. befolknings -
registrering vid................ I In: 42
Utsökningslagen: utredn. för förberedande
översyn av........... I Ju: 38
V.
Valutalagstijtningen: översyn av . . I Fi: 3
Valutredning: 1955 års........... I Ju: 23
Varumärkes- och firmautredningen . . I Ju: 8
Varvsdrift. Se Karlskrona.
Vattendomstolar: utredn. ang. domstol
för Norrbottens län....... I Ju: 6
— utredn. ang. organisation..... I Ju: 28
Vattenvårdskommittén............ I Jo: 10
Ven. Se Ö-utredning.
Veterinärhögskoleutredningen...... I Jo: 26
Väghållning i städer: utredn. rör.
bestämmelserna om statsbidrag
till........................... I K: 14
Väginstitut, statens: utredn. ang.
dess arbetsuppgifter och organisation
.......................... I K: 2
Vägmarksersättningskommittén..... I K: 18
Värnpliktiga: utredn. rör. deras utnyttjande
i det totala försvaret I Fö: 8
Värnpliktsavlöningsutredning: 1954
års.......................... I Fö: 9
Värnpliktsutredning: 1952 års..... I Fö: 6
Västerbottens läns landsting. Se
Odontologiska förhandlingssakkunniga.
Y.
Yrkesutbildningens centrala ledning:
1955 års sakk. för utredn. rör. .. I E: 26
Ä.
Äktenskapshinder. Se Medicinska
äktenskapshinder.
Äktenskapslagstiftning. Se Familjerättskomm
ittén.
Älvkarleby kraftverk: utredn. om förläggningsort
för den lokala för
-
valtningen för................ I K: 1
Ö.
Öland. Se Ö-utredning.
öresundsdelegationen: svenska..... I K: 13
Ö-utredning: 1954 års rör. sysselsättningsproblem
på Gotland, Öland
och Ven...................... I S: 1
Innehållsförteckning
Sid.
Allmän berättelse.................................................... 1
överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden december 1957
— november 1958 .................................................. 3
Redogörelse för de av exportkreditnämnden å statens vägnar meddelade
garantierna........................................................ 10
Under år 1958 beviljade bidrag av lotterimedel.......................... 11
Under år 1958 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande............ 13
Under år 1958 beviljade bidrag ur fonden för friluftslivets främjande ........ 15
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och sjöfartsfonden under budgetåret
1957/58 ...................................................... 16
Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan .................... 17
I. Kommittéer och sakkunniga:
Justitiedepartementet (Ju) ...................................... 17
Utrikesdepartementet (U)........................................ 55
Försvarsdepartementet (Fö)...................................... 60
Socialdepartementet (S).......................................... 80
Kommunikationsdepartementet (K)................................ 108
Finansdepartementet (Fi)........................................ 122
Ecklesiastikdepartementet (E).................................... 158
Jordbruksdepartementet (Jo) .................................... 194
Handelsdepartementet (H) ...................................... 222
Inrikesdepartementet (In)........................................ 251
Civildepartementet (C) .......................................... 294
II. De centrala krisorganen:
Utrikesdepartementet............................................ 305
Handelsdepartementet .......................................... 305
Inrikesdepartementet............................................ 306
Uppgift å kostnader för kommittéer och sakkunniga .................... 308
Betänkanden m. m., utkomna från trycket under 1958 .................. 358
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan ____ 360
Sakregister » » » » » » » .... 375
Stockholm 1959. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
581866