Kungl. Mnj.ts proposition nr 8(1 är 1959
1
Nr 86
Kungl. Mnj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 12 § 4 mom. och 86 § 1
mom. rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj
1954 (nr 521), m. in.; given Stockholms slott den 6
mars 1959.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till
1) förordning om ändrad lydelse av 12 § 4 mom. och 86 § 1 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954 (nr 521);
2) förordning om ändrad lydelse av 10 § förordningen den 1 juli 1918
(nr 508) angående handel med skattefri sprit; samt
3) förordning om ändring i txdltaxan den 12 september 1958 (nr 475).
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
Förslag framlägges om förenkling av några detaljbestämmelser i rusdryckslagstiftningen.
Enligt förslaget skall sålunda möjlighet öppnas för
resande, som medför större kvantitet rusdrycker än som får införas avgiftsfritt,
att inom vissa gränser importera den överskjutande kvantiteten mot
erläggande av en schablonmässigt avvägd tull, motsvarande nu utgående tull
och omsättningsskatt. Vidare förordas, att den lämplighetsprövning och de
underrättelser som är föreskrivna när en handlande skall få rätt att sälja
rödsprit och blåsprit skall avskaffas.
1 Iiihäng till riksdagens protokoll 1950. 1 Sami. Nr 80
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1959
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 12 § 4 mom. och 86 § 1 mom.
rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521)
Härigenom förordnas, att 12 § 4 mom. och 86 § 1 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954 skola erhålla ändrad lydelse på sätt neden
angives.
(Nuvarande lydelse)
12 §.
4 mom. Utan hinder---—
vanlig ordning;
c) resande, som ankommit från
utrikes ort, för eget eller familjens
bruk eller som gåva till närstående
för personligt bruk tullfritt införa
rusdrycker intill viss mindre av Konungen
fastställd myckenhet;
d) till proviant — — — generaltullstyrelsen
meddelar.
86 §.
1 mom. Rusdrycker som till riket
införas av annan än den vilken
enligt 12 § är berättigad till införsel
av sådana drycker må, därest varan
i behörig ordning anmälts till tullklarering,
åter utföras i enlighet med
de föreskrifter generaltullstyrelsen
äger meddela. Sker ej återutförsel
inom fyra månader efter det varan
enligt vad i tullstadgan sägs skall
anses hava mottagits av tullanstalt,
tillfaller varan kronan, och skall för
dess räkning med varan förfaras på
sätt i 90 § 2 mom. är stadgat.
(Föreslagen lydelse)
12 §.
4 m o in. Utan hinder —--
vanlig ordning;
c) resande, som ankommit från utrikes
ort, för eget eller familjens bruk
eller som gåva till närstående för personligt
bruk tullfritt eller mot erläggande
av stadgad tull införa rusdrycker
i enlighet med av Konungen
meddelade bestämmelser;
d) till proviant---general
tullstyrelsen
meddelar.
86 §.
1 in o m. Rusdrycker som till riket
införas av annan än den vilken enligt
12 § är berättigad till införsel av sådana
drycker må, därest varan i behörig
ordning anmälts till tullklarering,
åter utföras i enlighet med de
föreskrifter generaltullstyrelsen äger
meddela. Sker ej återutförsel inom
två månader efter det varan enligt
vad i tullstadgan sägs skall anses hava
mottagits av tullanstalt, tillfaller
varan kronan, och skall för dess räkning
med varan förfaras på sätt i
90 § 2 mom. är stadgat.
Av resande medförda rusdrycker,
vilka efter utgången av tid som i
föregående stycke sägs kvarligga hos
tullverket, skola, ändå att den resande
enligt 12 § är berättigad till införsel
av dryckerna, behandlas på sätt
i nämnda stycke för där avsedda rusdrycker
är föreskrivet.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1959.
Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1959
3
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 10 § förordningen den 1 juli 1918
(nr 508) angående handel med skattefri sprit
Härigenom förordnas, att 10 § förordningen den 1 juli 1918 angående
handel med skattefri sprit1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
10 §.
Detaljhandlare med----anta
gen
detaljhandlare.
Till detaljhandlare må ej antagas
annan än den, som är berättigad att
idka handel samt gjort sig känd för
ordentlighet och pålitlighet och jämväl
i övrigt kan anses skickad att bedriva
försäljningen så, att missbruk
av spriten förekommes.
Kontrollstyrelsen äger---om
rättelse.
Om antagande av detaljhandlare
ävensom om upphörande av försäljningsrätt
för sådan skall underrättelse
ofördröjligen lämnas såväl Konungens
befallningshavande som ock
vederbörande polismyndighet och
nykterhetsnämnd.
(Föreslagen lydelse)
10 §.
Detaljhandlare med —- — — antagen
detaljhandlare.
Till detaljhandlare må ej antagas
annan än den, som är berättigad att
idka handel.
Kontrollstyrelsen äger —--om
rättelse.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1959.
1 Senaste lydelse av 10 § se 1934: 229.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1959
Förslag
till
förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)
Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angiven
del erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1959.
Bilaga
Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika
22.10 Ättika
12 %
Anm För spritdrycker eller viner, som enligt 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsaljningsforordningen
införas mot erläggande av stadgad tull, skall tull utgå med följande belopp,
räknat för helbutelj om 75 centiliter:
Vin:
musserande:
champagne .......................
annat ...........................
andra slag med en alkoholhalt:
icke överstigande 14 volymprocent
överstigande 14 volymprocent:
madeira, portvin och sherry .....
annat .........................
Likör, bitter och liknande drycker .....
Cognac ...............................
Armagnac, brandy och eau-de-vie .....
Whisky .............................
Rom och arrak .......................
Brännvin, genever och gin .............
Kronor
. . 11: —
4: —
8: 50
7:50
24: —
35: —
30: —
29: —
27: —
25: —
Kiingl. Maj.ts proposition nr 86 år 1959
5
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 mars
1959.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om förenklingar
vid resandes införsel av rusdrycker, m. m. samt anför därvid följande.
Resandes införsel av rusdrycker
Inledning. I skrivelse till generaltullstyrelsen den 19 augusti 1958 har
tullkammaren i Hälsingborg — under hänvisning till den starka resandetrafiken
— föreslagit ett förenklat system för beräkning av tull och skatt på
rusdrvcker, som av resande medföres till riket utöver de kvantiteter vilka
får införas tull- och skattefritt. Tull- och skattebeläggningen skulle ske med
genomsnittsavgifter för olika huvudgrupper av rusdrycker.
Sedan Aktiebolaget Vin- & spritcentralen i avgivet yttrande förklarat sig
inte ha något att invända mot att möjlighet skapas för resande att vid införsel
av rusdrycker erlägga schablonmässigt beräknade avgifter för dessa,
har frågan upptagits av generaltullslyrelsen och kontrollstyrelsen gemensamt.
Den har behandlats vid ett sammanträde i Hälsingborg den 12 december
1958 med representanter för tullkammaren, stadens myndigheter
samt turist- och motororganisationer, varvid de närvarande allmänt uttalade
sig för en ändring i den av tullkammaren angivna riktningen. Ämbetsverken
har härefter i skrivelse den 20 februari 1959 framlagt förslag till
ändrade bestämmelser på området, innebärande att resande, som medför
större kvantitet rusdrycker än som får införas avgiftsfritt, inom vissa gränser
skall kunna importera den överskjutande kvantiteten mot erläggande av
en schablonmässigt beräknad tull, motsvarande nu utgående tull och omsättningsskatt.
Förslaget har biträtts av spritcentralen samt Nya systemaktiebolaget.
Gällande bestämmelser m. m. Importen av rusdrycker regleras genom 12 §
rusdrycksförsäljningsförordningen. Av detta stadgande framgår, att rusdrycker
med vissa begränsade undantag endast får införas av spritcentralen.
Ett undantag gäller resande som ankommer från utrikes ort. Sådan resande
får för eget eller familjens bruk eller som gåva till närstående för person
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1959
ligt bruk tullfritt införa rusdrycker intill viss mindre av Kungl. Maj :t fastställd
kvantitet. Närmare bestämmelser härom har meddelats i kungörelse
den 6 maj 1955 (nr 172). Nordiska resande får medtaga högst 1/3 liter
spritdrycker, en liter vin och två liter starköl. Icke-nordiska resande får
medföra högst 2 buteljer — vardera om högst en liter — spritdrycker eller
vin och högst två liter starköl. Beträffande båda kategorierna resande gäller,
att införsel får ske, om det inte är uppenbart att resan företagits i huvudsakligt
syfte att införa rusdryck. I fråga om nordiska resande gäller dessutom,
att införseln icke får äga rum, om den resande kan antas ej ha fyllt
21 år. Det kan här inskjutas, att förslag tidigare har framlagts av Nordiska
parlamentariska kommittén för friare samfärdsel m. m. om enhetliga regler
för resandes rätt till rusdrycksinförsel (se bl. a. SOU 1956: 45). Enligt
nämnda förslag skall alla resande äga tullfritt medföra två liter spritdrycker
och vin, varav högst en liter sprit, samt fem liter starköl. Detta förslag har
hittills inte genomförts i avbidan på en lösning av frågan om den skattefria
försäljningen.
Om en resande anmäler att han medför rusdrycker till större kvantitet än
som är medgivet att införa avgiftsfritt och att han önskar införa varorna,
kvarhålles dessa under högst fyra månader av tullverket i avvaktan på
förtullning genom spritcentralen (s. k. privatimport); efter denna tids förlopp
tillfaller varorna kronan.
Vid privatimport av rusdrycker vidtas följande åtgärder. Den resande anmäler
till systembolaget — som regel i den systembutik där han brukar
göra sina inköp — att han önskar införa hos tullverket kvarhållna varor.
Sedan han erlagt ett förskottsbelopp, begär systembolaget att spritcentralen
skall ombesörja varornas förtullning och transport till systembutiken, varefter
spritcentrålen fastställer kostnaderna (tull, skatt, handelsvinst, transport-
och speditionskostnader in. in.). Spritcentralen underrättar systembolaget
om vad den resande har att erlägga, varefter varorna, som under tiden
rekvirerats från tullverket, utlämnas genom systembutiken sedan avräkning
på förskottsbeloppet skett. Den genomsnittliga tid, som den resande får
vänta på att få sina varor, uppgår till mellan två och tre veckor.
Spritcentralens beräkningar av tull och skatt in. in. vid privatimport grundas
på för bolaget tillgängliga uppgifter om varuslag, alkoholhalt, buteljstorlek,
inköpspris o. s. v. Liksom när det gäller annan av spritcentralen företagen
import av rusdrycker utgår tull enligt tulltaxan och skatt enligt förordningen
om skatt på spritdrycker och vin.
Generaltullstyrelsens och kontrollstyrelsens förslag. Enligt ämbetsverkens
uppfattning är den nuvarande anordningen för behandling av hithörande
införselärenden inte rationell. Härom anföres följande.
Det förekommer numera i allt mer ökad utsträckning att resande, som
ankommer till landet från utrikes ort, medför rusdrycker i större myckenhet
än som är medgivet för tullfri införsel. I allmänhet rör det sig bara om en
eller ett par flaskor utöver medgiven kvantitet, t. ex. konjak eller vin som
den resande tillhandlat sig vid turistbesök utomlands och velat hemföra till
Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1959
7
Sverige. Såsom förut nämnts kvarhålles dryckerna av tullverket. Särskilt
om det gäller en liten kvantitet, måste detta självfallet väcka irritation hos
allmänheten, framför allt med hänsyn till det besvär som härigenom uppstår.
För tullverket uppkommer viss omgång med att förvara flaskorna, varjämte
särskilda lokalutrymmen erfordras på en del håll. Själva förfarandet med
privatimporl är som framgår av den förut lämnade redogörelsen omständligt
och komplicerat, och de sammantagna kostnaderna för tullverket, spritcentralen
och systembolaget är i fråga om mindre varupartier säkerligen betydande
i jämförelse med den intäkt staten i form av skatt, tull m. m. kan
erhålla från den resande. Besväret och kostnaden för den enskilde torde
också, såsom framhållits i tullkammarens skrivelse, ofta leda till att den
resande avstår från utvägen med privatimport.
Med hänsyn till dessa förhållanden anser ämbetsverken — oavsett om tidigare
omnämnt förslag om enhetliga regler för resandes rätt till tullfri rusdrycksinförsel
framdeles kan komma att genomföras — starka skäl tala
för en anordning, varigenom de resande beredes möjlighet att, utöver medgiven
tullfri kvantitet, mot erläggande av tull och skatt direkt medföra
även viss ytterligare kvantitet rusdrycker. Några nykterhetspolitiska olägenheter
av er. sådan anordning kan enligt ämbetsverkens uppfattning icke
väntas uppkomma vid nuvarande system för försäljning av rusdrycker.
Arrangemanget förutsätter, att avgifterna betalas av den resande vid själva
införseln, som alltså företages av denne personligen utan spritcentralens och
systembolagets förmedling.
Ämbetsverken påpekar, att tullpersonalen i allmänhet inte har möjlighet
att beräkna tull och skatt enligt vanliga regler. I skrivelsen anföres.
Då omsättningsskatten till viss del är beräknad på varans utminuteringspris,
fordras för en exakt uträkning av skattebeloppet ett fastställande av
det pris varan skulle betinga vid försäljning i systembutik. Är det fråga om
spritdrycker, måste därutöver både buteljrymd och alkoholhalt kunna bestämmas,
eftersom grundavgiften per liter varierar med alkoholhalten. Med
hänsyn till grundavgiften per liter starkvin fordras en bestämning av buteljrymden
även i de flaskor som innehåller sådant vin. För beräkning av
tullen för spritdrycker och vin erfordras uppgifter om buteljrymd, alkoholhalt
in. in.
I skrivelsen konstateras, att man är nödsakad att räkna med vissa medelpriser
per butelj för olika grupper av varor. Det erinras i samband därmed
om att avsevärda spännvidder kan förekomma mellan priser för olika varor
inom varje grupp. På grundval av uppgifter som erhållits från spritcentralen
har ämbetsverken låtit utarbeta ett förslag till schablonmässiga
beräkningar av tidl och skatt. Förslaget torde såsom Bihang få fogas vid
statsrådsprotokollet i detta ärende.
I anslutning till förslaget framhålles följande.
Beräkningen avser till eu början tullbeloppet för en kvantitet om 75 cl.
Omsättningsskattens grundavgift är ävenledes kalkylerad på denna myckenhet
(sådan avgift utgår ej för lättvin) och, beträffande spritdrycker, kalkylerad
på en alkoholhalt överstigande 40 volymprocent utom i vad angår likörer,
som i medeltal antagits ha eu alkoholhalt av lägst .Kl men ej 35 volym
-
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1959
procent. Sedan omsättningsskattens procentavgift (med viss procent på det
beräknade utminuteringspriset) tillagts, erhålles summan för tull och skatt,
vilken slutligen avrundats till lämpligt belopp. Handelsvinst för spritcentralen
och systembolaget har ej ansetts böra medtas, då dessa bolag ju inte skulle
få någon befattning med denna direktimport. Det kan nämnas att handelsvinsten
kan vara av viss ekonomisk betydelse för den resande; så utgör
t. ex. systembolagets handelsvinst i förhållande till utminuteringspriset 6 %
för spritdrycker, 10 % för starkvin och 13 % för lättvin (för en flaska konjak
om 50 kronor är denna handelsvinst alltså 3 kr). Schablonavgiften skall
således förslagsvis omfatta tull och skatt tillsammans. Av praktiska skäl
bör avgiften bestämmas med jämnt belopp för den vanligen förekommande
flaskstorleken, dvs. helbutelj om 75 cl. För halvbutelj om 37,5 cl utgår halv
avgift.
Ämbetsverken påpekar, att om man genomför ett dylikt system med
schablonavgifter, kommer skatten att bli för högt beräknad i åtskilliga fall
när det gäller billigare varor men för lågt för vissa högre kvaliteter. De vinster
eller förluster som de resande i enskilda fall skulle göra torde dock, enligt
vad som framhålles i skrivelsen, vara av ringa storlek och tendera att i huvudsak
jämna ut varandra. Ämbetsverken erinrar vidare om att den resande
allmänheten i regel tillhandlar sig varor av detta slag på den öppna marknaden
i vederbörande land till ett pris som torde inrymma vissa skatter och
andra pålägg.
Det förordas, att nuvarande möjligheter till återutförsel och annan privatimport
än direktimport bibehålies. I samband härmed föreslår ämbetsverken
emellertid, att liggetiden för kvarhållet gods minskas från fyra till två
månader. Vidare föreslås en maximering av de kvantiteter som kan ifrågakomma
för direktimport, förslagsvis till högst fem liter spritdrycker eller
vin. För alt ytterligare minska risken för missbruk bör enligt skrivelsen
rätten till nu avsedd direktimport endast gälla för personer över 21 år.
Motsvarande skall enligt förslaget gälla beträffande starköl, av vilken
vara högst fem liter skall få införas mot redan gällande tull av en krona
59 öre per liter.
Vid skrivelsen har fogats förslag till ändringar i 12 § 4 mom. c) och 86 §
1 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen, 1 § kungörelsen den 6 maj 1955
(nr 172) och 22 kap. tulltaxan, där efter mönster av 24 kap. om tobaksvaror
föreslås införd en särskild anmärkning innefattande de föreslagna schablonavgifterna,
författningstekniskl benämnda tull.
Ämbetsverken hemställer, att författningsändringarna om möjligt skall
träda i kraft före innevarande års sommarsäsong.
Departementschefen. Enligt nuvarande bestämmelser äger resande avgiftsfritt
införa vissa smärre kvantiteter rusdrycker. För medborgare i de nordiska
länderna är dessa kvantiteter bestämda till högst 1/3 liter sprit, en
liter vin och två liter starköl. Överskjutande kvantiteter kvarhålles av tullen
och kvarligger för den resandes räkning under fyra månader. Har varan
inte före denna tids utgång införtullats genom spritcentralens och system
-
9
Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1950
bolagets förmedling enligt de regler som gäller för s. k. privatimport, tillfaller
varan statsverket.
Såsom generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen framhållit, är denna ordning
förbunden med vissa olägenheter. Det är ägnat att väcka irritation, att
den resande inte själv kan utlösa en mindre överskjutande kvantitet hos
tullen. Förfarandet vid privatimport är omständligt och tidsödande, och i
regel avstår den resande från att begagna denna möjlighet. Varan får
därför kvarligga under de föreskrivna fyra månaderna för att sedan tillfalla
staten. För tullverket har förvaringen av de omhändertagna rusdryckerna
förorsakat vissa svårigheter. De varor som tillfaller staten kan endast till
mindre del saluföras i oförändrat skick — detta gäller obrutna förpackningar
av sådana spritdrycker som säljes av systembolaget. I övrigt förstöres
dryckerna eller användes de som råvara för framställning av andra rusdrycker.
Genomföres ämbetsverkens förslag att tillåta resande att — vid sidan av
nu medgiven avgiftsfri införsel — importera en begränsad kvantitet rusdrycker
mot en schablonmässigt beräknad avgift, motsvarande gällande tull
och omsättningsskatt, skulle vissa fördelar vinnas. Avgiften blir visserligen
sådan att den tillsammans med vad den resande förut erlagt för dryckerna
i regel överstiger vad varan skulle kosta i systembolagets butiker. Det kan
förtjäna framhållas, att det nu sagda torde gälla även om varan inköpts
skattefritt på båt eller flygplan. Avgiften blir emellertid i och för sig lägre
än systembolagets utminuteringspris, och för den resande kan det därför
ställa sig fördelaktigt att — i stället för att lämna ifrån sig dryckerna —
betala avgiften och få ta med sig varorna. Några olägenheter från nykterhetssynpunkt
torde inte kunna befaras.
Mot det sätt på vilket avgiften beräknats synes inte kunna göras någon
befogad erinran. De föreslagna begränsningarna i rätten till avgiftsbelagd
införsel — denna rätt skall endast få begagnas av resande över 21 år och
omfatta fem liter sprit eller vin och fem liter starköl — synes lämpligt avvägda.
Såsom ämbetsverken förutsatt bör nuvarande möjligheter till privatimport
genom spritcentralens och systembolagets förmedling kvarstå. Liggetiden
hos tullverket bör emellertid på sätt föreslagits förkortas till två månader.
I enlighet med det anförda anser jag, att ämbetsverkens förslag kan tillstyrkas.
Av de erforderliga författningsändringarna, till vilka förslag utarbetats
inom finansdepartementet, torde de som avser rusdrycksförsäljningsförordningen
och tulltaxan böra underställas riksdagen. Författningsändringarna
synes böra träda i kraft den 1 juli 1959.
Viss förenkling i förordningen om skattefri sprit
Inledning. Efter framställning av spritcentralen har kontrollstyrelsen med
skrivelse den 3 januari 1959 framlagt förslag till vissa förenklingar i de
regler som gäller förvärv av rätt att sälja rödsprit och blasprit.
10
Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1959
Över förslaget har, efter remiss, yttranden avgivits av socialstyrelsen,
kommerskollegium, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Göteborgs och
Bohus samt Västerbottens län, Sveriges köpmannaförbund och Kooperativa
förbundet.
Kommerskollegium har bifogat yttranden från handelskamrarna i Stockholm,
Göteborg och Malmö samt Sveriges färghandlares riksförbund, överståthållarämbetet
har medsänt utlåtande från polismästaren i Stockholm.
Länsstyrelserna har bilagt yttranden från landsfogdarna i respektive län.
Förslaget har tillstyrkts i samtliga avgivna yttranden.
Gällande bestämmelser m. m. Handeln med rödsprit och blåsprit regleras av
förordningen den 1 juli 1918 (nr 508) angående handel med skattefri sprit.
Den sprit varom nu är fråga kan vara enkeldenaturerad eller dubbeldenaturerad.
Tidigare var rödspriten dubbeldenaturerad och blåspriten enkeldenaturerad.
För närvarande är dock båda varuslagen dubbeldenaturerade.
Rödsprit och blåsprit säljes i vanliga detaljhandelsbutiker. Det kräves
emellertid, att handlanden blivit antagen i särskild ordning som detaljhandlare.
I 10 § nyssnämnda förordning stadgas, att detaljhandlare med
enkeldenaturerad skattefri sprit skall till erforderligt antal antas av kontrollstyrelsen.
Som framgår av det nyss anförda har denna bestämmelse
för närvarande inte någon praktisk betydelse. Detaljhandlare med dubbeldenaturerad
skattefri sprit antas av spritcentralen. Till detaljhandlare får
inte antas annan än den som är berättigad att idka handel och gjort sig känd
för ordentlighet och pålitlighet; han skall jämväl i övrigt kunna anses skickad
att bedriva rörelsen så, att missbruk av spriten förekommes. Kontrollstyrelsen
äger meddela spritcentralen närmare föreskrifter om antagande
av detaljhandlare. Har spritcentralen utan skäl vägrat anta någon till detaljhandlare
eller upphävt försäljningsrätt, äger kontrollstyrelsen på framställning
förordna om rättelse. Om antagande av detaljhandlare och om
upphörande av försäljningsrätt skall underrättelse lämnas länsstyrelsen
samt vederbörande polismyndighet och nykterhetsnämnd.
Kontrollstyrelsens förslag. Styrelsen finner av rationaliseringsskäl angeläget
att bestämmelserna om antagande av detaljhandlare med skattefri sprit
ändras sa, att föreskrifterna om lämplighetsprövning och vissa myndigheters
underrättande borttages. Som en följd härav kommer nu gällande krav
på att fysisk person skall stå som tillståndshavare för detaljhandlare, som
är juridisk person, att bortfalla. Styrelsen anför.
Slopandet av lämplighetskravet bör för konsekvensens skull gälla såväl
enkel- som dubbeldenaturerad sprit. Styrelsen har funnit, att den prövning
av lämpligheten, som föreskrives vid antagande av detaljhandlare med skattefri
sprit, numera maste bedömas som mindre betvdelsefull, varför bestämmelserna
härom bör kunna utgå ur förordningen. I fråga om underrättelser
till myndigheterna har sådan sedan länge icke lämnats länsstyrelserna.
Polismyndigheterna torde i regel icke föra förteckningar över här avsedda
detaljhandlare. Vad avser nykterhetsnämndernas behov av dylika uppgifter
11
Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1959
har under hand inhämtats från socialstyrelsens nykterhetsvårdsbyrå, att
för nämndernas arbete ifrågavarande uppgifter icke är av någon betydelse.
Det torde för övrigt vara uppenbart, att det är enklast för myndigheterna
att vända sig direkt till spritcentralen, om de i något särskilt fall önskar
kontrollera om detalj handelsrätt med skattefri sprit föreligger.
I anslutning till vad styrelsen sålunda anfört kan återgivas följande av
spritcentralen till styrelsen lämnade uppgifter.
Då handhavandet av skattefri sprit år 1934 överfördes från AB Skattefri
Sprit till Spritcentralen hade sammanlagt antagits 6 745 detaljhandlare med
tillhopa 8 438 försäljningsställen. Antalet detaljhandlare har därefter successivt
ökat för varje år och motsvarande siffror voro vid utgången av år
1957 13 699 respektive 17 969. Under den senaste tioårsperioden har antalet
handlagda ärenden, som beröra antagning av nya detaljhandlare, anmälningar
om återkallade tillstånd, m. m., uppgått till i genomsnitt ca 2 100
per år. För år 1957 var siffran 1 859.
Då någon önskar bli antagen till detaljhandlare för annan dubbeldenaturerad
skattefri sprit än motorsprit, ankommer det på Spritcentralen att
innan vederbörande antages förvissa sig om alt sökanden uppfyller i författningen
uppställda villkor. Sökande skall sålunda vara berättigad alt idka
handel, vilket skall styrkas genom företeende av utdrag ur handels- och
aktiebolagsregistret eller genom företeende av konkursfrihets- och myndighetsbevis.
Villkoret att vederbörande gjort sig känd för ordentlighet och
pålitlighet uppfylles genom uppvisande av intyg från polismyndigheten på
den ort, där sökanden är bosatt. Sedan nyssnämnda handlingar kommit
Spritcentralen tillhanda kan sökanden antagas till detaljhandlare. Om förutsättningarna
sedermera skulle brista, återkallas tillståndet av Spritcentralen.
Antalet sådana återkallelse!- har under den senaste tioårsperioden uppgått
till drygt 600 per år och var under 1957 604. Den ojämförligt vanligaste
anledningen till återkallelse är att affärsöverlåtelse ägt rum. Tillstånd att
försälja dubbeldenaturerad skattefri sprit är nämligen personligt, vilket
medför att om affären överlåtes måste det gamla tillståndet återkallas och
nytt tillstånd utfärdas för efterträdaren. Samma är förhållandet om byte
göres av föreståndare för exempelvis konsumtionsförening. Det må framhållas,
alt återkallelse av detaljhandelstillstånd på grund därav att detaljhandlaren
bedrivit försäljningen så att missbruk av spriten förekommit är
ytterst sällsynt. Under de senaste tio åren har icke något enda sådant fall
förekommit.
Kontrollstyrelsen framhåller i sin skrivelse ytterligare, att det kunde ifrågasättas,
om icke samtliga särbestämmelser om den enkeldenaturerade spriten
är överflödiga. Emellertid förberedes inom styrelsen en mera genomgripande
revision av förordningen om skattefri sprit och vissa andra bestämmelser,
ett arbete som beräknas ta eu icke obetydlig tid i anspråk. Frågan
om den enkeldenaturerade spriten anses lämpligen kunna anstå i avbidan
härå. Det erinras i sammanhanget om att 1958 års riksdag vid behandlingen
av den nya tulltaxan förutsatt, att en omprövning skall ske av
beskattningen av sprit, som användes för tekniska ändamål (bevillningsutskottets
betänkande Bis. 296).
Remissyttrandena. Kontrollslyrclscns förslag har, som förut nämnts, tillstyrkts
i samtliga yttranden.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1959
Socialstyrelsen vitsordar, att den i förordningen angående handel med
skattefri sprit stadgade underrättelseplikten till nykterhetsnämnderna angående
nyantagna och upphörande detaljhandlare med skattefri sprit saknar
betydelse för nämnderna och utan olägenhet kan upphöra. Styrelsen har
därför i sin egenskap av tillsynsmyndighet över nykterhetsvården ingen
invändning mot förslaget i denna del.
Enligt kommerskollegium synes en ändring av bestämmelserna i den riktning
förslaget avser innebära en påtaglig rationalisering utan att likväl,
såvitt kollegium kan finna, de intressen som bestämmelsen i sin nuvarande
utformning avser att skydda, d. v. s. huvudsakligen de nvkterhetspolitiska,
därigenom trädes för nära. Att som en följd av den föreslagna ändringen
kravet på att fysisk person skall stå som tillståndshavare för detaljhandlare,
som är juridisk person, kommer att bortfalla innebär enligt kollegium också
en beaktansvärd fördel.
Handelskammaren i Göteborg finner den föreslagna ändringen synnerligen
välbetänkt. Handelskammaren vill emellertid föreslå, att man redan
nu avskaffar skillnaden mellan enkeldenaturerad och dubbeldenaturerad
sprit samt låter spritcentralen antaga detaljhandlare med det förstnämnda
varuslaget, därest detta skulle återinföras. Samma förslag framföres av
Sveriges färghandlares riksförbund och Sveriges köpmannaförbund.
Å andra sidan uttalar landsfogden i Västerbottens län, att i fråga om
enkeldenaturerad sprit lämpligast synes vara att avvakta slutförandet av
den pågående revisionen av hela förordningen om skattefri sprit.
Departementschefen. 1918 års förordning om skattefri sprit är numera
föråldrad. Redan i samband med 1954 års lagstiftning konstaterades, att
förordningen var i behov av översyn. En sådan förberedes inom kontrollstyrelsen.
Det har emellertid visat sig, att detta arbete kommer att ta åtskillig
tid i anspråk. Med tanke härpå har kontrollstyrelsen ansett sig böra
redan nu framlägga förslag till förenkling av det förfarande som är föreskrivet
när en handlande skall få rätt att sälja rödsprit eller blåsprit.
Av vad som anförts i ärendet framgår att detta förfarande innefattar
flera åtgärder, som numera framstår som meningslösa. Detta gäller i första
hand prövningen av sökandenas personliga lämplighet, som förutsätter att
intyg rörande varje sökande, ca 1 500 om året, skall utfärdas av polismyndighet.
Även den föreskrivna skyldigheten att underrätta vissa myndigheter
— det rör sig här om flera tusen underrättelser varje år — synes utan olägenhet
kunna avskaffas.
Jag tillstyrker således kontrollstyrelsens förslag att slopa dessa åtgärder.
Såsom kontrollstyrelsen framhållit bör, när prövningen av sökandens lämplighet
avskaffats, juridisk person kunna antagas som detaljhandlare. Däremot
bör, på sätt styrelsen jämväl förordat, frågan om att avskaffa de särskilda
reglerna om enkeldenaturerad sprit anstå i avbidan på en fullständig
revision av förordningen om skattefri sprit.
På grundval av ett vid kontrollstyrelsens skrivelse fogat utkast har inom
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1959
finansdepartementet utarbetats förslag till erforderlig ändring i 10 § förordningen
om skattefri sprit. Ändringen bör lämpligen träda i kraft den 1 juli
1959.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom finansdepartementet
upprättade förslag till
1) förordning om ändrad lydelse av 12 § fr mom. och 86 § 1 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 195fr (nr 521);
2) förordning om ändrad lydelse av 10 § förordningen den 1 juli 1918
(nr 508) angående handel med skattefri sprit; samt
3) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr fr75).
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Åke Sanell
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1959
Bihang
Schablonberäkning av tull och skatt, kronor per 75 cl
Varuslag |
Beräknat genom- snittligt utminute- ringspris |
Tull |
Omsättningsskatt |
Summa |
D:o av-rundat = |
||||
Grund- avgift |
Pro- cent- avgift |
Summa |
|||||||
Lältvin |
|||||||||
1 Ej musserande......... |
10 |
— |
0: 38 |
_ |
3:60 |
3: 60 |
3: 98 |
4 |
|
2 Champagne............ |
26 |
— |
1:50 |
— |
9: 36 |
9: 36 |
10: 86 |
11 |
_ |
3 Annat musserande ..... |
15 |
— |
1:50 |
— |
5: 40 |
5: 40 |
6:90 |
7 |
— |
Starkvin |
|||||||||
4 Madeira, portvin, sherry |
16 |
— |
1:01 |
1:50 |
5: 92 |
7: 42 |
8:43 |
8:50 |
|
5 Annat................. |
14 |
— |
1:01 |
1:50 |
5:18 |
6: 68 |
7: 69 |
7:50 |
|
Spritdrycker |
|||||||||
6 Brännvin.............. |
30 |
— |
1:01 |
8: 70 |
15: — |
23: 70 |
24:71 |
25 |
_ |
7 Konjak ............... |
50 |
— |
1:01 |
8: 70 |
25: — |
33: 70 |
34:71 |
35 |
_ |
8 Annan eau-de-vie ...... |
40 |
— |
1:01 |
8: 70 |
20: — |
28:70 |
29:71 |
30 |
_ |
9 Whisky ............... |
38 |
— |
1:01 |
8: 70 |
19: — |
27: 70 |
28:71 |
29 |
_ |
10 Rom.................. |
34 |
— |
1:01 |
8: 70 |
17: — |
25: 70 |
26: 71 |
27 |
_ |
11 Likör.................. |
33 |
— |
1:39 |
6:38 |
16: 50 |
22:88 |
24: 27 |
24 |
— |
590413
Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag