Kurigl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

1

Nr 2

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1958/59; given
Stockholms slott den 3 januari 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla
det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för det löpande
budgetåret, har sammanförts å tilläggsstat I (rskr. 1958: B 130) och
uppgår till 30 500 000 kronor å driftbudgeten samt 3 880 000 kronor å kapitalbudgeten.
Det å driftbudgeten anvisade beloppet avser fortsatt prisrabattering
av smör. Ä kapitalbudgeten har 3 880 000 kronor anvisats för krcditgivning
till Turkiet.

Vissa ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat till riksstaten föi
innevarande budgetår har ansetts erforderliga och bör föreläggas riksdagen
vid dess början i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter å
tilläggsstat II. Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II under riksdagens
lopp visa sig ofrånkomliga, bör dessa sammanföras i eu särskild proposition,
som förclägges riksdagen vid en senare tidpunkt.

1 It i haag till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 2

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu förelägges riksdagen, har tidigare
denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till
riksdagen, som Kungl. Maj:t därvid på hemställan av vederbörande föredragande
enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—11) fattat, torde
få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sammanlagt
187 212 000 kronor å driftbudgeten och 78 464 000 kronor å kapitalbudgeten.
Av förstnämnda belopp hänför sig icke mindre än 178 miljoner
kronor till större delen fallande på vägbyggnadsanslag — till åtgärder i
arbetslöshetsbekämpande syfte. Sålunda upptar för dylika åtgärder socialdepartementets
huvudtitel ett belopp av 148 miljoner kronor,
kommunikationsdepartementets 25 miljoner kronor och
jordbruksdepartementets 5 miljoner kronor. Till kostnader för
organiserande av en svensk FN-styrka äskas på försvarsdepartementets
huvudtitel 6 miljoner kronor. Övriga anslag å tilläggsstat II till
driftbudgeten uppgår till mindre belopp och avser vissa merkostnader och
andra utgifter, vilka icke utan betydande olägenheter anses kunna uppskjutas
till nästa budgetår. — Av utgifterna på tilläggsstaten till kapitalbudgeten
avser 1,1 miljon kronor statens affärsverksfonder, 0,6 miljon kronor
statens allmänna fastighetsfond, 0,1 miljon kronor försvarets fastighetsfond,
51,7 miljoner kronor statens utlåningsfonder — varav 50,0 miljoner kronor
taller på lånefonden för bostadsbyggande och 1,0 miljon kronor på skogsväglånefonden
— samt 25,0 miljoner kronor fonden för låneunderstöd, helt
belöpande på räntefria lån till bostadsbyggande. Av äskandena på kapitalbudgeten
hänför sig 1 miljon kronor direkt till åtgärder i arbetslöshetsbekämpande
syfte, varjämte tilläggsanslagen om 75 miljoner kronor för bostadsbyggande
kan sägas indirekt utgöra ett led i samma svfte.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj:t enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—11) fattat
beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Kerstin Bothén

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

3

Bilaga 1

Egentliga statsutgifter
Fjärde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över försvarsärendcn, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59
samt anför därvid följande.

E. Diverse

[1] 19. Kostnader för organiserande av en svensk FN-styrka. Efter förslag
av Kungl. Maj :t i propositionen 1956: 198 anvisade riksdagen å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1956/57 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag
av 10 000 000 kronor till Kostnader för organiserande av en
svensk FN-styrka. Sedermera har riksdagen efter förslag av Kungl. Maj :t i
propositionerna 1958: 2 och 1958: 125 å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1957/58 för ifrågavarande ändamål anvisat ytterligare (5 000 000 +
6 500 000 =) 11 500 000 kronor. Såsom framgår av propositionen 1958: 125
avses huvuddelen av ifrågavarande kostnader skola bestridas av FN. Hittills
har från FN influtit 6 448 052 kronor, avseende andra kostnader för kontin«enten
under tiden den 1 november 1956—den 31 december 1957 än materielkostnader.

Av förenämnda propositioner framgår vidare att den svenska FN-kontingentens
verksamhet ursprungligen beräknades komma att omfatta en tidrymd
av sex månader från och med november 1956. Sveriges deltagande i
övervakningsverksamheten bär emellertid kommit att utsträckas i tiden, och
enligl av Kungl. Maj :t numera meddelade beslut må kontingenten fortsättningsvis
vara organiserad längst intill utgången av januari 1960. Från maj

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1959

1958 har dessutom kontingentens storlek ökats från ca 350 man till omkring
500 man (prop. 1958: 125, s. 6).

I skrivelse den 28 oktober 1958 har försvarets civilförvaltning gjort framställning
om anvisande av ytterligare medel för FN-styrkans verksamhet.
Civilförvaltningen har beräknat kostnaderna för ifrågavarande verksamhet
under tiden november 1958—maj 1959, avseende kontingentens femte omgång,
till 7 000 000 kronor. Härtill kommer eftersläpande utgifter avseende
verksamheten före den 1 november 1958 på sammanlagt 3 000 000 kronor.
Av tidigare anvisade medel beräknades dock ett belopp av omkring 4 000 000
kronor återstå oförbrukat vid utgången av oktober 1958. Enligt civilförvaltningens
beräkningar uppgår således medelsbehovet för FN-styrkans verksamhet
under tiden november 1958—maj 1959 till (7 000 000 + 3 000 000 —
4 000 000 =) 6 000 000 kronor.

Departementschefen

I enlighet med civilförvaltningens förslag beräknar jag medelsbehovet
lör den svenska FN-styrkans fortsatta verksamhet intill utgången av maj

1959 till 6 000 000 kronor. Eventuellt behov av medel utöver vad som nu
angivits torde, liksom tidigare förutsatts, få tillgodoses från anslaget till
oförutsedda utgifter. I den mån så sker bör förhållandet senare anmälas
för riksdagen.

Från FN inflytande ersättningar torde böra tillgodoföras inkomsttiteln Övriga
diverse inkomster.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för organiserande av en svensk FN-styrka
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 6 000 000 kronor.

Vad föredragande departement schefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Carl Hanström

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

5

Bilagn 2

Egentliga statsutgifter
Femte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 samt
anför därvid följande.

E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

[1] 8. Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Under denna
rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
30 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 7/11 1958) inkommit med framställning
om anslag å tilläggsstat för ifrågavarande ändamål.

En redogörelse för denna framställning har lämnats i statsverkspropositionen,
femte huvudtiteln, under anslagsrubriken Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande m. m.

Departementschefen

Såsom framgår av den redogörelse jag har lämnat vid anmälan i statsverkspropositionen
av ifrågavarande anslag har arbetsmarknadsläget nödvändiggjort
en rad åtgärder i sysselsättningsstödjande syfte, vilka beräknats
medföra ett ytterligare medelsbehov under anslaget av 71 000 000
kronor för innevarande budgetår. Jag har i nämnda sammanhang räknat
med att ifrågavarande medel täckes genom anslag å tilläggsstat.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 71 000 000 kronor.

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

[2] 9. Beredskapsarbeten på vägar och gator. Under denna rubrik har på
riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
50 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 7/11 1958) kommit in med framställning
om anslag å tilläggsstat för ifrågavarande ändamål.

En redogörelse för denna framställning har lämnats i statsverkspropositionen,
femte huvudtiteln, under anslagsrubriken Beredskapsarbeten på vägar
och gator.

Departementschefen

Beredskapsarbeten måste, såsom jag närmare redogjort för i statsverkspropositionen,
under innevarande vinter på grund av arbetsmarknadsläget
bedrivas i avsevärt ökad omfattning, varvid liksom tidigare större delen bör
utgöra vägarbeten. I nämnda sammanhang har jag beräknat det ytterligare
medelsbehovet under anslaget till Beredskapsarbeten på vägar och gator till
75 000 000 kronor.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Beredskapsarbeten på vägar och gator å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

[3] 10. Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. Under
denna rubrik har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 100 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 7/11 1958) kommit in med framställning
om anslag å tilläggsstat för ifrågavarande ändamål.

En redogörelse för denna framställning har lämnats i statsverkspropositionen,
femte huvudtiteln, under anslagsrubriken Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens
förrådsverksamhet.

Departementschefen

Utökning av beredskapsarbetena och anskaffande av provisoriska bostäder
har, såsom framgår av den redogörelse som jag lämnat i statsverkspropositionen,
beräknats medföra ett med 2 000 000 kronor ökat medelsbehov
för innevarande budgetår under anslaget till arbetsmarknadsstyrelsens
förrådsverksamhet.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Wilhelmsson

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

7

Bilaga 3

Egentliga statsutgifter
Sjätte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 3 januari 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1958/59 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet

[1] 8—10. Byggande av vägar. Det har visat sig erforderligt att i svsselsättningsfrämjande
syfte under innevarande budgetår öka omfattningen av
den statliga vägbyggnadsverksamheten. Skälen härför och den närmare innebörden
därav har förut denna dag angivits av chefen för socialdepartementet
vid anmälan under femte huvudtiteln i årets statsverksproposition
av anslagen till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in. samt
Beredskapsarbeten på vägar och gator. Under hänvisning härtill samt under
åberopande av vad jag anfört vid anmälan i samma proposition av
anslagen till Byggande av vägar och broar under sjätte huvudtiteln hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59
anvisa följande reservationsanslag, att avräknas mot auto -

mobilskattemedlen, nämligen

a) Byggande av riksvägar............ 1 000 000 kronor ;

b) Byggande av länsvugar............ 21 000 000 » ;

c) Byggande av ödebygdsvägar........ 3 000 000 »

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sven Swarting

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1959

9

Bilaga J

Egentliga statsutgifter
Åttonde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1958/59 samt anför därvid följande.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

[1] 88. Bidrag till inventarier i studentbostadshus. Under hänvisning till
vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av
kapitalinvesteringarna under statens utlåningsfonder (bil. 29, p. 18) hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till inventarier i studentbostadshus å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 810 000 kronor.

N. Diverse

[2] 16. Arkivstudier i Sovjetunionen. Vid månadsskiftet augusti september
1958 ägde förhandlingar rum i Moskva mellan chefen för svenska
utrikesdepartementets arkiv kanslirådet Å. Kromnow samt chefstjänstemännen
i sovjetiska utrikesministeriets historisk-diplomatiska avdelning
och sovjetiska utrikesministeriets centrala arkivförvaltning rörande vissa
praktiska frågor i samband med planerandet av sovjetiska och svenska
historikers ömsesidiga studier i Sovjetunionen och Sverige.

Kromnow har upprättat en den 15 september 1958 dagtecknad promemoria
i ämnet, av vilken inhämtas bland annat följande.

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

I samband med statsministerns besök i Sovjetunionen kring månadsskiftet
mars april 1956 uppkom fråga om möjligheterna för svenska och
sovjetiska forskare att få besöka varandras arkiv och bibliotek. Vid diskussioner
i frågan mellan utrikesdepartementet och ecklesiastikdepartementet
bedömdes önskvärt, att två svenska historiker, representerande respektive
riksarkivet och utrikesdepartementets arkiv, utsändes till Sovjetunionen
för att där under två månader i de sovjetiska arkiven uppleta och i förekommande
fall filma material av svenskt intresse. Till utrikesdepartementets
representant utsågs förste arkivarien W. Carlgren och till ecklesiastikdepartementets
piofessorn i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet
A. Attman. Vid de förutnämnda förhandlingarna överenskoms bland annat
att de svenska forskarna skulle besöka Sovjetunionen under oktober_de cember

1958 och de sovjetiska Sverige under januari—mars 1959. Delegationerna
skulle själva betala sina resor och sitt uppehälle. Filmningskostnaderna
skulle däremot bestridas så, att ryssarna betalade svenskarnas
filmning i Sovjet och svenskarna betalade ryssarnas filmning i Sverige.
Eventuellt överskott från endera parten skulle erläggas kontant. För Sveriges
del har kostnaderna beräknats enligt följande sammanställning.

De två svenska delegaternas omkostnader (resor, traktamenten och

hotellkostnader) .......................................... 21 240

Filmningskostnader ......................................... 30 Q00

Representation vid den sovjetiska delegationens besök i Sverige. ... 1 600

Summa kronor 42 840

Genom beslut den 9 oktober 19o8 har Kungl. Maj :t förskottsvis från
åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter anvisat högst 5 600 kronor
till bestridande av kostnaderna för Attmans resa till Sovjetunionen och
^stelse därstädes tva manader under hösten 1958 för ifrågavarande ändamål.
Därjämte har Kungl. Maj:t medgivit, att Attman likaledes förskottsvis
ur nyssnämnda anslag må uppbära ersättning för mistade avlöningsförmåner.
Sistnämnda ersättningsbelopp, som icke upptagits i förutnämnda
kostnadsberäkning, kommer att uppgå till cirka 6 500 kronor.

De partem en t schef en

Den möjlighet, som erbjudit sig för svenska forskare att genomgå och
i förekommande fall filma material i de ryska arkiven, har jag funnit
vara av största intresse för den historiska forskningen. Jag har därför ansett
mig i huvudsak kunna godtaga den i förutnämnda promemoria angivna
planen för företagets genomförande. Enligt föreliggande sammanställning
över kostnaderna erfordras i runt tal 43 000 kronor för ifrågavarande
ändamål. Därtill kommer nyssnämnda belopp av 6 500 kronor avseende
ersättning för mistade löneförmåner åt Attman. De sammanlagda kostnaderna
kan sålunda beräknas till ett belopp av i runt tal 50 000 kronor,
vilket synes böra anvisas som ett särskilt reservationsanslag på tilläggs -

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

stat II till riksstaten för budgetåret 1958/59. Jag förutsätter därvid att
belopp, som anvisats för ifrågavarande ändamål från andra riksstatsanslag,
skall återföras till samma anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Arkivstudier i Sovjetunionen å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sanfrid Fenger

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

13

Bilaga 5

Egentliga statsutgifter
Nionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59
samt anför därvid följande.

F. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

[1] Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader. Å
riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört
ett förslagsanslag av 2 011 000 kr.

Skogs- och lantbruksakademien (skr. 29/8 1958) hemställer, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att för verksamheten vid akademiens trädgårdsskola
å Experimentalfältet å tilläggsstat för innevarande budgetår såsom
tillägg till det särskilda driftkostnadsbidrag, som under läsåret 1957/58
utgår med 57 000 kr., för läsåret 1958/59 upptaga ett belopp å 8 000 kr. Akademien
anför, att akademien i skrivelse den 30 augusti 1957 gjorde framställning
om höjning av det särskilda driftkostnadsbidrag till trädgårdsskolan,
som under läsåren 1953/54—1955/56 utgått med 45 000 kr. per år och under
läsåret 1956/57 med 51 000 kr. Därvid hemställdes bl. a., att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat till då gällande riksstat som tillägg
till ifrågavarande särskilda driftkostnadsbidrag upptaga för läsåret 1957/58
ett belopp av 14 000 kr. I anledning härav beviljades en höjning av driftkostnadsbidraget
för sagda läsår, dock endast med 6 000 kr. till 57 000 kr.

Av det till lantbruksstyrelsen ingivna förslaget till inkomst- och utgiftsstat
för trädgårdsskolan för läsåret 1958/59 framgår enligt akademien, att för
täckande av de för skolverksamheten beräknade kostnaderna erfordras en
höjning av de till skolan utgående bidragen. Akademien ser sig därför nöd -

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

sakad anhålla, att det särskilda driftkostnadsbidraget måtte uppräknas med
ytterligare lägst 8 000 kr. till 65 000 kr.

Akademien anför slutligen, att akademien tidigare, bl. a. i samband med
ställningstaganden till frågan angående sitt åtagande av huvudmannaskapet
för skolan, framhållit, att akademien, i den mån statsbidragen enligt gällande
bestämmelser ej räcker till att bestrida de med skolverksamheten förenade
kostnaderna, icke hade annan möjlighet att täcka på så sätt inträffande
brist än genom möjligen uppkommande överskott å den merkantila
trädgårdsdriften. För den brist i skolans stat för läsåret 1958/59, som skulle
uppkomma därest driftkostnadsbidraget icke uppräknas, kan emellertid icke
påräknas täckning genom inkomster från trädgården.

Styrelsen för Norrlands trädgårdsskola i Söråker (skr. 29/8 1958) hemställer,
att Kungl. Maj :t måtte bevilja skolan ett särskilt driftkostnadsbidrag
av 35 000 kr. för läsåret 1958/59. Till stöd härför åberopar skolstyrelsen ett
vid framställningen fogat statförslag för sistnämnda läsår.

Lantbruks styrelsen anför, att enligt styrelsens mening båda trädgårdsskolorna,
i avbidan på att ställning tages till trädgårdsskoleutredningens betänkande,
såsom hittills bör få fortsätta sin verksamhet under läsåret 1958/59.
Då skolorna emellertid icke kan bedriva sin verksamhet i nuvarande omfattning
utan extra driftkostnadsbidrag, förordar lantbruksstyrelsen, att de
jämväl för nästa läsår kommer i åtnjutande av sådana bidrag. Styrelsen tillstyrker
sålunda bifall till akademiens framställning om ett extra driftkostnadsbidrag
för läsåret 1958/59 å 65 000 kr., då akademien saknar möjlighet
att själv bestrida ifrågavarande driftunderskott. Det av styrelsen för trädgårdsskolan
i Söråker upprättade förslaget till inkomst- och utgiftsstat för
skolan för läsåret 1958/59 utvisar, att skolans huvudman, Västernorrlands
läns landsting — därest det extra driftkostnadsbidraget skulle utgå med
oförändrat belopp å 30 000 kr. — skulle behöva tillskjuta ett belopp av 71 000
kr. Till jämförelse må enligt lantbruksstyrelsen nämnas, att sistnämnda belopp
med 5 400 kr. överstiger vad landstinget beräknats få tillskjuta för täckande
av driftunderskottet för skolan under budgetåret 1957/58. Vid sådant
förhållande tillstyrker lantbruksstyrelsen skolstyrelsens framställning om
ett extra driftkostnadsbidrag å 35 000 kr.

Departementschefen

Jag delar lantbruksstyrelsens uppfattning att utöver de till lantbruksakademiens
trädgårdsskola och Norrlands trädgårdsskola i Söråker för innevarande
budgetår utgående statliga driftkostnadsbidragen särskilda dylika
bidrag bör — i avbidan på ställningstagandet till trädgårdsskoleutredningens
betänkande — utgå till dessa skolor även för läsåret 1958/59. Däremot kan
jag icke tillstyrka någon böjning av ifrågavarande särskilda bidrag. Dessa
bör sålunda för sistnämnda läsår utgå med oförändrade belopp av 57 000
respektive 30 000 kronor. Jag föreslår, att riksdagens medgivande inhämtas
till att beloppen får bestridas ur det förslagsanslag, som för nu löpande bild -

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959 15

getår anvisats till bidrag till driftkostnader för vissa lantbruksundervisningsanstalter.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att medgiva,

att av det för budgetåret 1958/59 anvisade förslagsanslaget
till Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Driftkostnader må till ytterligare bidrag åt i det föregående
angivna trädgårdsskolor för sagda budgetår tagas i anspråk
ett belopp av sammanlagt högst 87 000 kronor.

G. Övrig forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets område

[2] 7. Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd. Å riksstaten
för budgetåret 1958/59 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett anslag
av 100 000 kr.

Styrelsen för Föreningen för växtförädling av fruktträd hemställer i en
av lantbruks styrelsen med eget yttrande (skr. 20/8 1958) överlämnad framställning
— såsom jag tidigare denna dag under likalydande rubrik anmält
i statsverkspropositionen -— att till växtförädlingsverksamheten under år
1959 vid institutionen Balsgård för nästa budgetår anvisas ett statsbidrag
av 219 000 kr.

Föreningsstyrelsen anför i framställningen bl. a., att växtförädlingsverksamheten
vid Balsgård under år 1957 fortgått enligt uppgjorda program och
i stort sett i samma omfattning som tidigare. Medan arbetsuppgifterna sålunda
kan genomföras planmässigt, har det tyvärr, trots alla ansträngningar,
visat sig ogörligt att från enskilt håll anskaffa tillräckliga driftsmedel. Trots
att största möjliga sparsamhet iakttagits och att personalen i sin helhet
redan under lång tid måst begränsas till den absolut nödvändiga, uppstod
för kalenderåret 1957 ett driftsunderskott av ea fil 000 kr. För att erhålla
medel för verksamheten har lån mot inteckningar i föreningens fastighet
måst upptagas till ett belopp av 55 000 kr. liksom ett kortfristigt borgenslån
å 20 000 kr. För verksamhetsåret 1958 måste, enligt föreningsstyrelsen, ett
ännu större underskott förutses, för vilket täckning helt saknas. Den på lång
sikt upplagda växtförädlingsverksamheten kan ej gärna minskas eller ökas
i takt med tillgången på driftsmedel. Föreningsstyrelsen anser det ej försvarligt
att i kostnadsbesparande syfte ytterligare begränsa verksamheten
utöver vad som redan skett. Dylika begränsningar skulle i första hand
drabba arbetslönerna. Avskedanden i sådan omfattning att driftsunderskottet
verksamt nedbringades skulle helt lamslå verksamheten och medföra
mycket allvarliga olägenheter för lång tid framåt.

Föreningsstyrelsen framhåller i sin framställning avseende verksamhetsåret
1959 vidare, att styrelsen för balansering av budgeten för nämnda år
sett sig nödsakad att räkna med ett statsanslag av 219 000 kr. Den ökning,
som detta belopp utvisar i förhållande till motsvarande belopp i styrelsens

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

statförslag för år 1958, 200 000 kr., hänför sig icke till någon utvidgning av
verksamheten utan sammanhänger huvudsakligen med automatiska löneförändringar.

Departementschefen

Genom beslut den 10 maj 1957 förordnade Kungl. Maj:t, att frågan om
den av Föreningen för växtförädling av fruktträd bedrivna verksamheten
vid Balsgård skulle tagas under övervägande av jordbrukshögskoleutredningen.
Efter att ha undersökt olika möjligheter beträffande den lämpligaste
framtida utformningen av denna verksamhet, hemställde högskoleutredningen
i skrivelse den 16 juni 1958, att frågan måtte göras till föremål
för en särskild utredning. Sedan Kungl. Maj :t lämnat sitt bifall härtill, tillkallade
jag den 18 juni en utredningsman för att verkställa utredning rörande
den organisatoriska utformningen av den fortsatta verksamheten vid
Balsgårdsinstitutionen. I avbidan på utredningsmannens förslag bör föreningen
— i överensstämmelse med 1958 års riksdagsbeslut beträffande
statsstödet till denna under budgetåret 1958/59 — beredas möjlighet att
fortsätta sin verksamhet. Såsom i det föregående redovisats har verksamheten
emellertid under de senaste åren lämnat betydande underskott, vilket
framkallat en likviditetskris med svårigheter för föreningen att, bland annat,
utbetala löner till den fast anställda personalen. Till största delen har underskotten
under åren 1957 och 1958 måst täckas genom upplåning dels i form
av ett inteckningslån å 55 000 kronor, dels i form av ett kortfristigt borgenslån
å 20 000 kronor. Enligt vad jag under hand erfarit har borgenslånet numera
inlösts, medan inteckningslånet kvarstår. Från föreningen har uppgivits,
att densamma anser sig ha möjligheter att på allmänna kreditmarknaden
upptaga ett ytterligare lån å 50 000 kronor. För att föreningen skall
kunna hålla verksamheten i gång ungefärligen i nuvarande omfattning fram
till ingången av nästa budgetår synes ett belopp av cirka 115 000 kronor behöva
tillskjutas. Då jag förutsätter, att härav 50 000 kronor kan täckas genom
upptagande av omförmälda nya lån, skulle ytterligare 65 000 kronor
erfordras.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59
anvisa ett anslag av 65 000 kronor.

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

I. Skogsväsendet

[3] 4. Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader. Ä riksstaten för
budgetåret 1958/59 är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag
av 7 710 000 kr., som av skogsstyrelsen fördelats mellan skogsvårdsstyrelserna
samtidigt med att inkomst- och utgiftsstatei fastställts för styrelserna.
För att möta kostnadsökningar under år 1958 företog skogsstyrelsen
en höjning av biträdestaxorna den 1 april 1958. Vid förutnämnda anslagsfördelning
och statfastställelse utgick ämbetsverket från den beräknade
inkomstnivån efter sagda taxehöjning.

Sedermera har emellertid vid 1958 ars B-riksdag beslut fattats om ändrade
lönegradsplaceringar för bl. a. skogsvårdsstyrelsernas olika länsskogvaktartjänster,
vilket medfört automatiska ökningar av såväl skogsvårdsstyrelsernas
avlöningsutgifter som deras omkostnader under innevarande budgetår.

Skogsstyrelsen (skr. 10/11 1958) hemställer, att å tilläggsstat för budgetåret
1958/59 anvisas 150 000 kr. för att täcka de på grund av berörda
lönegradsförändringar uppkomna kostnadsstegringarna å skogsvårdsstyrelsernas
omkostnadsanslag.

Styrelsen anför, att beslutet om ändrad lönegradsplacering för länsskogvaktarpersonalen
påverkar skogsvårdsstyrelsernas driftskostnader såtillvida,
att resekostnads- och traktamentsförmånerna fr. o. m. den 1 juli 1958 höjts
för sammanlagt 320 länsskogvaktare genom att dessa på grund av genomförd
uppflyttning från lönegrad A 12 till A 13 kommit att automatiskt uppflyttas
från rese- och traktamentsklass C till klass B i allmänna resereglementet.
Fn annan konsekvens av beslutet är att skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag
belastas med ökade lönekostnader för 73 med omkostnadsmedel
avlönade befattningar som förste länsskogvaktare, länsskogvaktare
och biträdande länsskogvaktare, vilka innefattas i den räknat från den 1
juli 1958 genomförda lönegradsjusteringen.

De kostnadsstegringar, som innevarande budgetår uppkommit på grund
av anförda omständigheter och som av skogsstyrelsen beräknas till 100 000
kr. för höjda traktamenten och till 50 000 kr. för höjda löner, kan enligt
styrelsen ej rymmas inom ramen för tillgängliga driftsmedel. Skogsstyrelsen
anför, att de ökade kostnaderna måhända till någon del skulle kunna
täckas genom en höjning av skogsvårdsstyrelsernas biträdcstaxor. Enligt
styrelsen har ifrågavarande taxor genom den senaste höjningen emellertid
nått en sådan nivå, att vidare höjningar icke bör vidtas utan yttersta försiktighet,
om ej risk skall uppstå för allvarligt avbräck i skogsvårdsverksamheten.
En höjning skulle f. ö., även om den genomfördes redan fr. o. m.
1 januari 1959, ej få någon mera betydande effekt förrän tidigast under
april månad samma år. Oavsett när höjningarna insättcs, bör emellertid enligt
skogsstyrelsens mening i förevarande fall ej uttagas större andel av
kostnadsökningen genom taxehöjningar än som belöper på den servicebetonade
delen av personalens uppgifter eller i avrundat tal 50 procent av

2 Ilihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 2

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

ifrågavarande ökning. Återstoden bör under alla förhållanden även på längre
sikt bekostas av allmänna medel.

Departementschefen

Den räknat fiån och med den 1 juli 1958 genomförda lönegradshöjningen
for viss personal vid skogsvårdsstyrelserna, nämligen för förste länsskogvaktare,
länsskogvaktare och biträdande länsskogvaktare, medför för dessa
styrelser direkt och indirekt en ökad utgiftsbelastning under innevarande
budgetår med sammanlagt cirka 150 000 kronor. Enligt min mening bör
sagda kostnadsökning till stor del kompenseras genom en snar höjning av
styrelsernas biträdestaxor. Med hänsyn till att halva budgetåret redan förflutit
och till att berörda kostnader delvis hänför sig till den skogliga yrkesutbildningen
vill jag emellertid förorda att ett belopp av 75 000 kronor
anvisas å tilläggsstat såsom bidrag till täckande av skogsvårdsstyrelsernas
ifrågavarande utgiftsökningar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

[4] 6 a. Vissa vägbyggnadsarbeten å enskilda och statliga skogar, m. m. I en
inom skogsstyrelsen med anledning av ett av jordbruksdepartementet under
hand givet uppdrag — upprättad promemoria, vilken överlämnats till departementet
den 9 december 1958, framlägges vissa förslag till åtgärder för
att i sysselsättningsskapande syfte intensifiera den skogsvårdande verksamheten
och skogsvägbj ggandet å skogar under skogsvårdslagen.

Inledningsvis anföres i promemorian, att stöd av statsmedel redan nu utgår
till vissa skogliga arbeten såsom ett led i verksamheten att bekämpa arbetslöshet.
Sålunda har arbetsmarknadsstyrelsen ställt medel till skogsstyrelsens
förfogande, med vilka utföres röjning m. m. såsom statligt beredskapsarbete.
Som förutsättning för bidrag gäller härvid, att åtgärden ej kan
stödjas med bidrag från de normala skogliga anslagen och att för arbetena
anlitas, frånsett arbetsledare, enbart arbetskraft som hänvisats av arbetsmarknadsorganen.

I promemorian föreslås därefter vissa åtgärder, vilka lämpligen skulle
kunna vidtagas om arbetsmarknadsläget skulle ge anledning till en sådan utökning
av verksamheten med skogliga åtgärder inom det enskilda skogsbruket,
som syftar till att icke bara bereda ökade sysselsättningsmöjligheter för
de arbetslösa utan också till att motverka uppkomst av ytterligare arbetslöshet.

Den ytterligare medelsanvisning, som för innevarande budgetår skulle erfordras
å driftbudgeten för genomförande av de föreslagna åtgärderna, har
mom skogsstyreJsen beräknats till sammanlagt 7 650 OOO^kr. Av detta belopp
lianlor sig 1 000 000 kr. till statens skogsförbättringsanslag, 5 800 000 kr.
till anslaget till vägbyggnader å skogar i enskild ägo, 750 000 kr. till anslaget

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1959

till åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. samt 100 000 kr. till
skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag.

I fråga om medelsbehovet under de lånefonder, som kan komma alt beröras
av en intensifiering av här ifrågavarande verksamhet, anför skogsstyrelsen,
att det såvitt nu kan bedömas ej synes föreligga något aktuellt behov
att förstärka statens skogslånefond. Däremot anser skogsstyrelsen synnerligen
önskvärt att skogsväglånefonden förstärkes. I detta sammanhang
hänvisar skogsstyrelsen till en av styrelsen den 10 november 1958 ingiven
framställning, vari hemställes bl. a., att till sistnämnda lånefond å tilläggsstat
för innevarande budgetår anvisas ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.

Skogsstyrelsen anför vidare, att de angivna medelsbeloppen beräknats utifrån
den förutsättningen, att bidrag visserligen skulle beviljas efter behovsprövning,
men att härvid hänsyn skulle tagas även till skogsägarens behov
av sysselsättning för egen del samt för av honom redan anställda.

I övrigt anföres i promemorian i huvudsak följande.

Såsom skogsstyrelsen framhållit i skrivelse den 17 november 1958 är de
prisutjämningsmedel förbrukade, som tidigare ställts till skogsstyrelsens
förfogande till åtgärder för återuppbygnad av skogsbeståndet. Den verksamhet,
som bedrivits under en följd av år med stöd av nämnda medel, måste
nu upphöra, om ej ytterligare medel kan ställas till disposition. De åtgärder,
som stötts med bidrag, är återväxtåtgärder efter vissa äldre avverkningar.
Återväxtåtgärderna faller under skogsvårdslagens krav om reproduktionsplikt,
men skyldigheten att utföra dem kan av särskilda skäl ej rimligen
utkrävas. Skogsstyrelsen har hemställt, att åtgärder måtte vidtagas i
syfte att utnyttja skogsvårdsfonden för fortsättning av ifrågavarande verksamhet.
Om den föreslagna utvägen med hänsyn till tidsnöd in. in. skulle
visa sig nu icke vara framkomlig, synes det lämpligt att nämnda återväxtåtgärder
inryms bland dem, som skulle kunna stödjas med bidrag från skogsförbättringsanslaget
genom tillägg av gällande författningsbestämmelser.

En förutsättning för bidragsgivning från skogsförbättringsanslaget är, att
åtgärderna kan utkrävas enligt skogsvårdslagen. Av förarbetena till skogsvårdslagen
framgår att, vad angår åtgärdernas art, ramen är relativt snäv.
Ifrågavarande åtgärder är sålunda väsentligen endast återväxtåtgärder, dikning
och — i vissa extrema och numera sällsynta beståndstyper — röjning.
Däremot anses röjning i normala, överslutna ungskogar ej kunna inrymmas,
liksom ej heller stamkvistning och givetvis icke underhåll av skogsdikningar,
beträffande vilka underhållsskyldighet föreligger enligt vattenlagen eller
på grund av särskilda bestämmelser.

Under normala tider torde det knappast ifrågakomma att stödja dylika
åtgärder med statsbidrag. Under en konjunkturavmattning, då skogsägarens
inkomster minskar, är det emellertid ej alltid möjligt för honom att bedriva
dessa arbeten i normal omfattning och än mindre att öka verksamheten. Då
dessutom arbetena ofta lämpar sig synnerligen väl som sysselsättningsobjckt
ligger det nära till hands att tillfälligt ordna stödmöjligheter.

Om därför arbetsmarknadsläget skulle föranleda en sådan vidgad verksamhet
med skogsvårdsåtgärder, som nu framhållits och som alltså ej enbart
skulle rikta sig till de redan arbetslösa, kan som alternativ till ett särskilt,
tillfälligt skogsvårdsanslag och eventuellt medelsanvisning över beredskapsstat
med särskilda föreskrifter ifrågakomma utökning av skogsförbättringsanslagel
jämte eu speciell tilläggsbestämmelse i kungörelsen ro -

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

rande anslaget. Innebörden av tilläggsbestämmelsen skulle vara, att under
tider, som Kungl. Maj:t fastställer, bidrag från anslaget må utgå även till
utförande av sådana skogsvårdsåtgärder, som ej eljest stödes med statsbidrag,
och i den omfattning, som läget på arbetsmarknaden kan föranleda.
Bidragsverksamheten skulle givetvis utövas i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen.
Genom en sådan bestämmelse skulle anslagsmedlen kunna utnyttjas
för dels liknande åtgärder, som nu stödes med bidrag av medel anvisade
av arbetsmarknadsstyrelsen och vid sidan av denna verksamhet, dels de åtgärder,
vartill prisutjämningsmedel tidigare stått till förfogande, och dels
slutligen andra skogsvårdsåtgärder, som vid olika tidpunkter kan ifrågakomma.
I detta sammanhang bör beaktas, att den verksamhet med skogsröjning
in. in. såsom statligt beredskapsarbete, som härovan berörts bedrives
med mycket lågprocentigt bidrag; markägaren svarar för 75 procent av den
beräknade normalkostnaden för åtgärderna. Samtidigt är, såsom framgår av
det anförda, bidraget förbundet med villkor om anställning av arbetslösa.
Om vid sidan av denna stödform skulle öppnas den, som här skisserats med
anlitande av skogsförbättringsanslaget, torde bidragsprocenten för de nämnda
statliga beredskapsarbetena behöva tagas under omprövning. Åtskilliga
andra skäl talar även härför. För en utökad verksamhet med bidragsgivning
från skogsförbättringsanslaget enligt vad nu anförts beräknas för innevarande
budgetår ett medelsbehov av 700 (100 kr. och, om anslaget skulle utnyttjas
även för verksamhet, till vilken bidrag tidigare utlämnats av prisutjämningsmedel,
av ytterligare 300 000 kr. eller sammanlagt 1 000 000 kr.

På grund av den långt drivna mekaniseringen av skogsvägarbetena utgör
de arbeten, vartill bidrag kan utgå ur skogsväganslaget, i stort sett sämre
objekt än de åtgärder, som behandlats i det föregående om man ser enbart
till möjligheterna att snabbt bereda sysselsättning för arbetslösa. Emellertid
öppnar skogsvägarna nya områden för skogsvårdsåtgärder och skapar
därigenom förutsättningar för ytterligare sysselsättning i skogen. Härtill
kommer de fördelar, som vägbyggandet indirekt medför redan på kort
sikt genom ökade industribeställningar in. in. Den nuvarande stränga begränsningen
av anslagsmedlen har vidare medfört, att bidrag i huvudsak endast
kan beviljas för större vägbyggnadsföretag. En vidgning av bidragsgivningen
till att omfatta även något mindre vägar av lägre klass skulle medföra
ökade möjligheter att sysselsätta manuell arbetskraft i vägbyggandet.
Sistnämnda mindre vägarbeten kan, särskilt om de berör endast en eller ett
fåtal markägare, planläggas med kort varsel och utan tidskrävande laga förrättningar
rörande fördelning av väghållningskostnad in. in. Men framförall!
finnes, särskilt i Norrland samt Kopparbergs och Värmlands län, ett flertal
större företag redan planlagda, vilka skulle kunna igångsättas redan innevarande
budgetår. En snabbinventering hos skogsvårdsstyrelserna av omfattningen
av de skogsvägarbeten, som skulle kunna igångsättas som beredskapsåtgärder
innevarande budgetår, har visat att för ändamålet erfordras
ett sammanlagt bidragsbelopp av 5 800 000 kr. Av detta belopp hänför sig
3 400 000 kr. till Norrland, 1 700 000 kr. till Kopparbergs och Värmlands län
samt 700 000 kr. till landet i övrigt.

Det finns sålunda goda möjligheter att öka vägbyggnadsverksamheten redan
innevarande budgetår, om läget på arbetsmarknaden skulle ge anledning
därtill och bidragsmedel anvisas för ändamålet.

Verksamheten i samband med norrländska skogsproduktionsanstaget bedrives
så, att s. k. skogsvårdsområden bildas och skogsvårdsplaner upprättas,
som upptager behövliga skogsvårdsåtgärder. Kontrakt skrives mellan
skogsvårdsstyrelsen och markägarna om utförande under en 10-årsperiod
av de i skogsvårdsplanen angivna åtgärderna under förutsättning att stats -

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 ur 1959

21

bidrag beviljas för de bidragsberättigade åtgärderna. Bildandet av nya skogsvårdsområden
binder sålunda framlida bidragsmedel för en relativt lång tid.
Med hänsyn härtill ävensom till det förhållandet, att bidragsbestämmelserna
i samband med anslaget är under omprövning, synes det olämpligt att på
grund av en — som man får hoppas — tillfällig sysselsättningskris avsevärt
utöka verksamheten med planläggning av nya områden. Däremot kan
det vara angeläget att forcera utförandet av åtgärder inom redan bildade
skogsvårdsområden, varvid det kan ifrågakomma att vidga verksamheten till
att i större utsträckning omfatta även skogsvägbyggnad. I de landsdelar det
här gäller — i huvudsak lappmarkerna — är det knappast möjligt att under
den "korta våren och försommaren planlägga och igångsätta nya vägföretag i
nämnvärd omfattning. En utökning av verksamheten i samband med produktionsanslaget
under innevarande budgetår måste därför väsentligen inskränka
sig till redan upprättade arbetsplaner och därutöver vissa åtgärder, som
snabbt kan planläggas såsom röjningar in. in.

Den vidgning av verksamheten i samband med skogsvårdsanslagen, som
behandlats i det föregående, kan givetvis ej försiggå utan att skogsvårdsstyrelsernas
omkostnader stiger. Delvis täckes denna omkostnadsökning automatiskt.
Skogsproduktionsanslaget får nämligen utnyttjas även för skogsvårdsstyrelsernas
omkostnader i samband med verksamheten, och vad skogsväganslaget
beträffar har en begränsad del därav på senare tid fått användas
för anlitande vid skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna av skoglig
och teknisk expertis och tillfällig arbetskraft för vägbyggnadsändamål.
Nämnda del av anslaget har utgjort ca 3 procent. Då det för nu ifrågavarande
ökning av verksamheten torde bli nödvändigt att i högre grad än eljest
anlita privata förrättningsmän, synes det skäligt, att nämnda andel ökas till
5 procent. Vad slutligen verksamheten med skogsförbättringsanslaget beträffar,
synes skogsvårdsstyrelsernas stegrade omkostnader behöva täckas genom
ökad medelsanvisning under omkostnadsanslaget.

Beträffande förslaget om förstärkning av skogsväglånefonden hänvisar
skogsstyrelsen bl. a. till följande i styrelsens anslagsäskanden för budgetåret
1959/60 anförda motivering.

Efterfrågan på lån ur fonden, som de första åren var mycket obetydlig,
har på sistone blivit ganska livlig beroende på, bl. a., det ökade vägbyggnadsbehovet.
En hos skogsstyrelsen inneliggande men ej slutbehandlad låneframställning
upptager hela det belopp, som nu finns disponibelt, omkring
50 000 kr., och flera" lånebehövande har måst avvisas på grund av bristande
medelstillgång. Statsmakterna har i andra sammanhang visat sitt intresse
för skogsvägnätets utbyggnad. Sålunda förbättrades bidragsmöjligheterna
avsevärt, när 1957 års riksdag ökade medelsanvisningen under skogsväganslaget
från 2 500 000 kr. till 7 500 000 kr. Däremot avvisade samma års riksdag
(prop. nr 40) förslag av 1955 års skogsvårdsutredning att skogsväglånefonden
skulle förstärkas med 1 000 000 kr. Skogsstyrelsen får framhålla
att trots väganslagets höjning dessa medel likväl måste reserveras för,
i huvudsak, större skogsvägar med många intressenter. Endast i rena undantagsfall
torde det bli möjligt att med anslagsmedlen stödja tillkomsten
av smärre skogsvägar med en eller ett fåtal delägare. Även dessa vägar kan
emellertid dra stora kostnader för den särskilde skogsägaren, och behov
föreligger ofta att underlätta dennes finansiering av anläggningen. Utbyggnad
av det sekundära skogsvägnätet är eu förutsättning för utnyttjandet
av de skogliga stamvägarna och därmed för stamvägnätets vidare utveckling.
Det synes därför skogsstyrelsen angeläget, att den statliga stödverk -

22

Kungi. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

samheten även omfattar långivning i icke alltför snäv utsträckning. Härigenom
skulle underlättas finansiering av dels sådan skogsvägbyggnad, som
ej stödes med statsbidrag, dels sådan där bidraget icke utgör tillräcklig
hjälp.

I yttrande över skogsstyrelsens den 9 december 1958 avgivna promemoria
anför arbetsmarknadsstyrelsen i huvudsak följande.

Det är under nuvarande konjunkturavmattning av stor betydelse från
arbetsmarknadssynpunkt att en ökning av verksamheten med skogsvårdsarbeten
och skogsvägbyggnad icke hindras genom bristande tillgång på medel
för statsbidrag till verksamheten. Styrelsen tillstyrker därför de anslagsäskanden
som av skogsstyrelsen framställts i föreliggande PM.

I samband med sin anhållan om utökning av statens skogsförbättringsanslag
har skogsstyrelsen föreslagit, att under tider, som Kungl. Maj :t
fastställer, bidrag från anslaget i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen må
kunna utgå även till utförande av sådana skogsvårdsåtgärder, som ej eljest
stödes med statsbidrag. När läget på arbetsmarknaden motiverade stödåtgärder,
skulle anslagsmedlen därigenom kunna utnyttjas bl. a. för åtgärder
liknande de som nu utföres med anslag anvisade av arbetsmarknadsstyrelsen.

Då syftet med förslaget — att vid sidan av sistnämnda arbeten bereda
tillgång till sysselsättningsarbeten inom skogsvården — i viss utsträckning
torde kunna tillgodoses genom den föreslagna ökningen av nuvarande
statsbidragsverksamhet utan ändring i gällande författningar, bör, enligt
styrelsens mening, i första hand denna utväg utnyttjas jämsides med skogsvårdsarbeten
i form av beredskapsarbeten — som visat sig vara en lämplig
och framkomlig väg — för att öka sysselsättningen. Den föreslagna utvidgningen
till nu icke statsbidragsberättigade företag synes tills vidare böra
anstå i avvaktan på att ytterligare erfarenheter vinnes i fråga om de nu
pågående skogsvårdsarbetena för arbetslösa.

I en senare promemoria har skogsstyrelsen den 19 december 1958 gentemot
arbetsmarknadsstyrelsen invänt, att möjligheterna att utöka verksamheten
i samband med statens skogsförbättringsanslag redan under innevarande
budgetår är ytterst begränsade, om bidragsbestämmelserna ej ändras.
Enligt skogsstyrelsen torde nämligen alla föreliggande och enligt nuvarande
bestämmelser kvalificerade ansökningar om bidrag för återväxtåtgärder
kunna tillgodoses med redan anvisade anslagsmedel. En ökad verksamhet
måste därför huvudsakligen inriktas på den andra verksamhetsgrenen,
som kan stödjas med förevarande anslagsmedel, nämligen skogsdikning.
Helt andra möjligheter till ökad sysselsättning inom skogsvården
skulle öppnas redan innevarande budgetår genom sådan tilläggsbestämmelse
i kungörelsen rörande statens skogsförbättringsanslag, som föreslagits
i skogsstyrelsens förut omförmälda promemoria av den 8 december
1958.

I en den 18 december 1958 inhämtad skrivelse har generaldirektören och
chefen för domänstyrelsen bl. a. anfört, att domänverket, trots de synnerligen
ogynnsamma avsättningsförhållandena för virke för nästkommande år,
anser sig enligt domänstyrelsens generalförslag för år 1959 kunna vidta
sådana åtgärder, att den fast anställda arbetskraften skall ha arbete under

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1959

23

vintern och att sysselsättningsmöjligheterna under övriga delar av året
skall bli ganska goda för dem, som brukat arbeta hos domänverket.

I skrivelsen uttalas vidare, att domänstyrelsen anser det självfallet att,
sedan domänverket sålunda planlagt sysselsättningen för nästa år så långt
med egna krafter är möjligt, de objekt för beredskapsarbeten, som verket
kan erbjuda, skall ställas till allmänt förfogande. Generaldirektören erinrar
därvid om att diskussioner i förevarande avseende sedan våren 1958
förts med arbetsmarknadsstyrelsen och under hösten också med jordbruksdepartementet.
Enligt vad som anföres i skrivelsen, kommer domänverket att
under innevarande vinter försöksvis igångsätta ett antal skogsvägbyggnader
till en kostnad av 1,8 milj. kr., närmast för att skaffa erfarenhet om
möjligheterna att till kommande år — delvis genom nya byggnadsmetoder
— anskaffa beredskapsobjekt för vinterarbeten. Vidare inventeras omedelbart
alla vägföretag, som kan igångsättas innevarande vinter med hänsyn
till befintliga planer m. in. Särskilt överväges därvid möjligheten att utföra
förstärknings- och förbättringsarbeten å befintliga vägar. Därjämte sker
omedelbart en inventering av de husbyggnadsarbeten av alla slag, som kan
igångsättas i januari månad och utföras i vinter. Domänstyrelsen avser att
söka färdigställa största möjliga antal vägplaner för möjliggörande av
igångsättande av vägföretag som beredskapsarbeten på kronans skogar från
instundande sommar och senare. Angivna arbeten bör enligt generaldirektören
bekostas av andra medel än domänverkets, vilket arbetsmarknadsstyrelsen
skulle under hand förklarat sig införstådd med.

Departementschefen

I nuvarande läge på arbetsmarknaden är det angeläget att än mer öka
de statliga insatserna för igångsättande och genomförande av skilda slag
av skogliga arbeten. Med hänsyn härtill vill jag föreslå, att särskilda medel
ställes till skogsstyrelsens förfogande för bidrag till sådana vägbyggnadsarbeten
å enskilda skogar som anses önskvärda och lämpliga att utföra
i sysselsättningsfrämjande syfte. Emellertid är det av betydelse att i
samma syfte kunna intensifiera anläggandet av skogsbilvägar även å kronans
skogar och å de ecklesiastika skogarna. Av denna anledning anser jag
mig böra förorda att medel i detta sammanhang skall genom anslagsanvisning
över budgeten ställas till förfogande jämväl för sysselsättningsstödjande
åtgärder av sistberört slag. Den sammanlagda medelsanvisningen för
nu angivna ändamål •— vilken torde böra ske under ett å tilläggsstat II till
gällande riksstat upptaget nytt reservationsanslag, förslagsvis benämnt
Vissa vägbyggnadsarbeten å enskilda och statliga skogar, in. in. — föreslår
jag till 5 000 000 kronor.

Det föreslagna nya anslaget, som får anses ha tillfällig karaktär, bör avräknas
mot automobilskattemedlen och disponeras av vederbörande myndigheter
— efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen — uteslutande till
vägbyggnadsarbeten i sysselsättningsfrämjande syfte. För medelsdispositionen
skall gälla de särskilda bestämmelser och villkor i fråga om arhctsfö -

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

retagens lokalisering, anlitande av arbetskraft in. in. som arbetsmarknadsstyrelsen
finner erforderliga från arbetsmarknadspolitiska synpunkter.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att senare på grundval av från
arbetsmarknadsstyrelsen, skogsstyrelsen, domänstyrelsen, andra statliga
skogsförvaltande myndigheter ävensom ecklesiastika myndigheter inhämtade
uppgifter bestämma hur nyssnämnda belopp av 5 000 000 kronor skall
fördelas på de olika berörda myndigheterna. Medlen i fråga bör i allt väsentligt
tagas i anspråk endast för anläggandet av skogsbilvägar i Norrland
och angränsande områden.

För bidragsgivningen till väganläggningar å enskilda skogar bör samma
bestämmelser gälla som för bidragsverksamheten med medel från det ordinarie
riksstatsanslaget Vägbyggnader å skogar i enskild ägo. Beträffande
de medel som skall ställas till ecklesiastika myndigheters förfogande torde
Kungl. Maj :t få meddela erforderliga särskilda föreskrifter.

Såsom ett komplement till den här föreslagna särskilda medelsanvisningen
till vissa vägbyggnader å enskilda och statliga skogar, in. in. synes behövligt
att förstärka skogsväglånefondens kapital. Det är av vikt att söka
undvika att såsom sysselsättningsobjekt lämpliga skogsvägarbeten i vissa
fall förhindras eller fördröjes på grund av brist på lånemöjligheter — ofta
avseende kortfristiga lån — för den eller dem som avser igångsätta arbetena.
Jag förordar därför att sagda fond erhåller ett kapitaltillskott av 1 000 000
kronor.

Någon förstärkning av skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag i samband
med en intensifierad utbyggnad av skogsbilvägarna är jag icke beredd
föreslå. Ej heller vill jag förorda någon särskild tilläggsstatsanvisning under
riksstatens nionde huvudtitel i syfte att öka sysselsättningsmöjligheterna
i fråga om skogsvårdsarbeten. Ehuru jag är synnerligen angelägen
att dylika arbeten skall kunna komma till stånd i all den utsträckning som
kan befinnas möjlig, anser jag nämligen för min del det vara lämpligast
att de härför erforderliga medlen alltjämt utgår från femte huvudtitelns
anslag till bekämpande av arbetslösheten. Någon medelsförstärkning
under statens skogsförbättringsanslag och anslaget Åtgärder för ökad skogsproduktion
i Norrland in. m. finner jag mig sålunda ej kunna tillstyrka.
Till normalt icke statsbidragsberättigade åtgärder har arbetsmarknadsmyndigheterna
möjlighet att från sagda arbetslöshetsanslag utbetala statsstöd
med 25 procent av kostnaderna. Jag förutsätter att dessa möjligheter kommer
att även i fortsättningen utnyttjas så långt det kan befinnas erforderligt
och rimligt vad gäller alla slag av skogsvårdsåtgärder, vilka enligt gällande
regler ej kan främjas med bidrag från ordinarie riksstatsanslag.

I detta sammanhang vill jag erinra om att Kungl. Maj :t genom beslut den
19 december 1958 medgivit överskridande av anslaget Bidrag till vissa
skogsbrukskurser m. in. för att därigenom giva skogsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen
möjlighet att anordna skoglig kursverksamhet för inom
skogsbruket och lantbruket friställd arbetskraft. Nyssnämnda dag har

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

Kungl. Maj :t även, i syfte att stimulera deltagandet i vissa av hushållningssällskap
anordnade kurser för arbetslösa lantarbetare, medgivit, att till deltagare
i dylik kurs må, utöver de förmåner som hittills utgått, tills vidare
utbetalas arbetspremier med ett belopp av högst 5 kronor för dag i den mån
kostnaden härför kan täckas av hushållningssällskapet tillkommande inkomst
av arbete, som utförts vid kursen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Vissa vägbijggnadsarbeten å enskilda och statliga
skogar, m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

[5] 28. Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor m. m.
Under åberopande av vad jag denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen
av äskandena om anslag för nästa budgetår under förenämnda
anslagsrubrik (bil. 11, p. 136) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 535 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
R. Henriksson

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1959

27

Bilaga 6

Egentliga statsutgifter
Tionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter under
handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59
samt anför därvid följande.

B. Kommerskollegium m. m.

[1] Kommerskollegium: Avlöningar. Under åberopande av vad jag tidigare
denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förenämnda
anslag (bil. 12, p. 4) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

den i avlöningsstaten för kommerskollegium upptagna
anslagsposten till Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal må för budgetåret 1958/59 överskridas med högst
49 000 kronor.

H. Diverse

[2] 7. Avsättning till fonden för idrottens främjande. Detta anslag har
för innevarande budgetår uppförts med 10 300 000 kronor.

Kungl. Maj :t anvisade den 28 december 1956, efter hemställan av stadionstyrelsen,
ett belopp av 375 000 kronor ur fonden för idrottens främjande
såsom ett första anslag för ombyggnad av Stockholms stadion i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av styrelsen i promemoria den 21 december 1956
framlagt förslag. Samtidigt föreskrevs, att slutliga ritningar beträffande
byggnadsarbetena skulle underställas byggnadsstyrelsen för godkännande.

28 Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

Kostnaderna för ombyggnaden beräknades i promemorian till sammanlagt
2 400 000 kronor.

Arbetena omfattade bl. a. utökning av löparbanans omkrets från 385 till
400 meter, omdränering av såväl löparbana som fotbollsplan, förlängning
av löparbanans uppbromsningssträcka samt utökning av ett flertal ansatsbanor.
Arbetena avsåg också uppförande av ny fondläktare, då det hade visat
sig, att åskådarutrymmena vid stora evenemang var för små. Genom tillbyggnaden
ökades antalet åskådarplatser med 6 300, och samtidigt tillgodosågs
behovet av utökade lokaler för tävlande och funktionärer, för manövrering
av ljus och ljud, för sanitära anordningar m. m. I stadionstyrelsens
skrivelse framhölls, att ombyggnaden var nödvändig för att Europamästerskapen
i fri idrott 1958, som planerades äga rum i Stockholm, skulle kunna
genomföras programenligt. Annan lämplig idrottsarena än Stadion fanns ej
att tillgå i Stockholm, och det förklarades uteslutet, bl. a. på grund av bristande
tillgång på funktionärer samt otillräckliga inkvarteringsmöjligheter
för gästande idrottsmän och ledare, att förlägga tävlingarna till annan ort
i Sverige.

Under sommaren 1957 anvisade Kungl. Maj :t ur idrottsfonden ytterligare
1 400 000 kronor för ombyggnadsarbetena, och det räknades med att viss
fortsatt medelsanvisning ur fonden skulle erfordras för arbetenas slutförande.
Emellertid uttalade riksdagens statsutskott vid behandlingen av det
för budgetåret 1957/58 å tionde huvudtiteln äskade anslaget till Avsättning
till fonden för idrottens främjande (SU nr 10, p. 117), att den extra belastning
på idrottsfonden, som utgifterna för stadionbygget innebar, minskade
möjligheterna att inom övriga delar av landet ur fonden erhålla bidrag,
vilket icke kunde anses tillfredsställande. Utskottet ansåg, att det därför
borde undersökas om icke Stadion i annan ordning än medelst ianspråktagande
av idrottsanslaget skulle kunna finansiera återstoden av byggnadskostnaderna.
Dessa uttalanden godkändes av riksdagen.

I anledning av vad sålunda förekommit anmälde jag i 1958 års statsverksproposition
(X ht, s. 227 och 228), att jag hade för avsikt att föreslå Kungl.
Maj :t att idrottsfonden skulle tillföras särskilda medel av inkomsterna från
en extra tipsomgång under våren 1958, vilket tillskott skulle få disponeras
för bl. a. stadionbygget i den utsträckning Kungl. Maj :t vid sin prövning avärendet
kunde finna skäligt. Riksdagen meddelades sedermera (SU nr 10,
p. 118) att jag ämnade föreslå Kungl. Maj :t att en del av inkomsterna från
ytterligare en extra tipsomgång skulle tillföras idrottsfonden och få disponeras
för vissa idrottsplatsbyggen, däribland stadionbygget. Härefter anvisade
Kungl. Maj:t för ändamålet i olika omgångar under 1958 med tillstyrkande
av riksidrottsförbundet ytterligare 1 815 000 kronor, utgörande
det belopp, som tillfördes idrottsfonden genom de båda extra tipsomgångarna.

Den ursprungliga kostnadsramen för ombyggnaden av stadion har väsentligt
överskridits. I oktober 1957 angavs kostnaderna till 3 150 000 kronor.
Sedermera beräknades de till 3 800 000 kronor, och i skrivelse den 29 no -

29

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

vember 1958 uppskattar stadionstyrelsen de sammanlagda kostnaderna till
4 400 000 kronor. Hittills har ur idrottsfonden anvisats 3 590 000 kronor.
Styrelsen hemställer nu om resterande belopp, 810 000 kronor. I skrivelsen
understrykes, att den föreliggande kostnadsberäkningen är approximativ,
eftersom de slutliga utredningarna om byggnadskostnaderna försenats, dels
genom ordinarie stadionchefens sjukdom, dels genom att slutfakturor från
flera entreprenörer, däribland huvudentreprenören, ännu icke föreligger.

Beträffande anledningen till kostnadsökningarna framhåller styrelsen —
som erinrar om att betydande överskridanden av ursprungligen beräknade
kostnader förekommit även vid andra idrottsplatsbyggen — att det här
varit fråga om att inkomponera en modern läktarbvggnad i en byggnad, å
vilken lagstiftningen till skydd för byggnadsminnesmärken är tillämplig.
Därjämte har det under byggnadsarbetets gång visat sig nödvändigt att utföra
en hel del kostnadskrävande reparationer, till stor del på grund av
eftersatt underhåll. Styrelsen pekar också på den tidsnöd, som präglade
i första hand projekteringsarbetet men även själva byggnadsarbetenas utförande,
särskilt i slutskedet. Styrelsen anför härom bl. a. följande.

Tiden mellan beslutet om ombyggnaden och den tidpunkt, då bygget
måste igångsättas, för att tidsschemat skulle kunna hållas, var, har det
visat sig, för knapp. Det har emellertid ej kunnat förutses, vare sig av konsultexperter
eller av styrelsen, att den knappa projekteringstiden skulle tå så
omfattande konsekvenser, förrän dessa konsekvenser började framträda i
och med att de olika byggnadsdetaljerna började närma sig färdigt skick.
Det är först på detta stadium, som projekteringsbristerna konstaterats och
måst rättas till, varvid detta i viss utsträckning skett i form av extraarbeten
utanför den antagna entreprenaden, eftersom ifrågavarande arbeten
antingen icke funnits medtagna i de ursprungliga handlingarna eller måst
göras vid en tidpunkt, när gjorda beskrivningar icke — på grund av tidsbrist
eller i vissa fall väderleksförhållanden — kunnat följas.

Styrelsen omtalar att en inom styrelsen utsedd särskild byggnadskommitté
med stadionchefen som verkställande ledamot har följt byggnadsarbetena
och att alla med bygget sammanhängande frågor har diskuterats med särskilt
anlitade fackmän. På samma sätt har kostnadsberäkningar upprättats
med anlitande av byggnadsekonomisk expertis. Styrelsen har därför icke
ansett sig ha anledning betvivla de ekonomiska kalkylernas hållbarhet. Såväl
styrelsen som byggnadskommittén bar också varit av den uppfattningen,
att bygget skulle planenligt bli färdigt i juni 1958 utan forcering eller extra
kostnader. Småningom gjordes visserligen från entreprenörens sida
framställning om extra arbetskraft för undvikande av försening, men styrelsen
framflyttade då tiden för arbetenas slutförande med cirka två månader.
Bygget fick trots detta forceras i slutskedet, medförande övertidsarbete
och fördyring. De ökade byggnadskostnaderna lillskrives också besvärliga
väderleksförhållanden under vintern 1958. Styrelsen är emellertid angelägen
alt understryka, att då utvecklingen stod klar, sökte byggnadskommittén på
allt sätt hålla nere kostnaderna, bl. a. genom beslut om enklare standard än
som från början hade projekterats.

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

Yttrande

Sveriges riksidrottsförbund har icke något att invända mot ombyggnaden
men motsätter sig bestämt att i fonden för idrottens främjande nu resterande
medel disponeras såsom bidrag till stadions ombyggnad. Förbundet tillstyrker
att det ytterligare medelsbehovet för ombyggnaden tillgodoses genom att
fonden tillföres härför erforderligt anslag å tilläggsstat.

Departementschefen

Stockholms stadion uppfördes till de olympiska spelen år 1912. Anläggningen
har under årens lopp föga ändrats eller moderniserats och motsvarade
före nu ifrågavarande byggnadsarbeten icke de krav, som i dag ställes
på en storarena för idrott. För genomförande av Europamästerskapen i fri
idrott sommaren 1958 var därför en upprustning och modernisering av såväl
idrottsbanor som åskådarutrymmen nödvändiga. Förekomsten i landets huvudstad
av en idrottsanläggning med friidrottsbanor av internationellt godkända
mått och med större publikkapacitet än stadions dåvarande, ansågs
för övrigt, bl. a. från riksidrottsförbundets sida, vara en angelägenhet av vikt
även för idrottsrörelsen i allmänhet.

Ombyggnadsarbetena i stadion är nu avslutade. Kostnaderna kommer att
uppgå till cirka 4 400 000 kronor mot ursprungligen beräknade 2 400 000
kronor. Fördyringarna har enligt stadionstyrelsen sin grund i lönestegringar,
svåra väderleksförhållanden, forcerad arbetstakt och oförutsedda reparationsbehov.
Med hänsyn bland annat till storleken av överskridandet,
som motsvarar mera än 80 procent av de ursprungligen beräknade kostnaderna,
har Kungl. Maj :t den 5 december 1958 på m,in anmälan uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att granska ombyggnadsarbetena och kostnaderna för
dessa.

Till bestridande av utgifterna för arbetena har hittills ur idrottsfonden
anvisats sammanlagt 3 590 000 kronor, varav efter uttalandet i frågan av
1957 års riksdag 1 815 000 kronor, motsvarande det belopp som tillförts
idrottsfonden av inkomsterna från två under våren 1958 anordnade extra
tipsomgångar. Eftersom jag tidigare hoppats att en del av sistnämnda belopp
skulle räcka till bidrag även till vissa andra idrottsplatser, vill jag här
inskjuta att, såvitt nu kan bedömas, behållningen å idrottsfonden kommer
att medge medelsanvisning även till dessa. Ett av riksidrottsförbundet nyligen
framlagt förslag härom kommer inom kort att anmälas för Kungl. Maj :t.

Stadionstyrelsen förfogar icke över några medel som kan användas för
byggnadsarbetena. Därest de sammanlagda utgifterna för ombyggnadsarbetena
kommer att stanna vid 4 400 000 kronor, fordras alltså anvisande av ytterligare
810 000 kronor. Beloppet har dock av olika skäl ännu icke kunnat
fastställas definitivt. Först om någon månad kan den slutliga beräkningen
föreligga. Emellertid är det, enligt vad jag inhämtat, icke möjligt att uppskjuta
betalningen av de resterande byggnadskostnaderna till nästa budgetår.
Jag föreslår därför att i samband med övriga äskanden av medel å till -

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

läggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår erforderligt belopp upptages
under anslaget till Avsättning till fonden för idrottens främjande. Tillsvidare
bör det av stadionstyrelsen angivna beloppet, 810 000 kronor, godtagas.
Då slutgiltig beräkning av beloppet föreligger, torde riksdagen genom vederbörande
utskott få underrättas härom.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Avsättning till fonden för idrottens främjande å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa
ett anslag av 810 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Rutger Croneborg

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

33

Bilaga 7

Egentliga statsutgifter
Elfte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter
under inrikesdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 samt
anför därvid följande.

B. Medicinal staten samt hälso- och sjukvården

[1] 63 a. Bidrag till uppförande och utrustning av en psykiatrisk klinik
vid S:t Görans sjukhus i Stockholm m. in. Under hänvisning till vad jag tidigare
denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 13, p. 62) hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande och utrustning av en psykiatrisk
klinik vid S:t Görans sjukhus i Stockholm m. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 867 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Ingemar Nygren

3 It i haag till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1959

35

Bilaga 8

Kapitalinvesteringar

Försvarsdepartementet

Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1959.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 samt
anför därvid följande.

IV. Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Arméns delfond

[1] 10 a. Återställande av vissa genom brand förstörda byggnader. I skrivelse
den 21 oktober 1958, varöver statskontoret avgivit utlåtande, hemställer
fortifikationsförvaltningen att till ämbetsverkets förfogande måtte ställas
— såvitt här är fråga — dels ett belopp av sammanlagt 198 000 kronor
för återställande av vissa byggnader, som förstörts eller skadats genom
brand, nämligen flygel vid artillerigården i Stockholm, byggnad för reservkraftaggregat
in. m. vid Trutbo, övningsförråd och bastu vid Svea livgarde
samt verkstadsbyggnad vid provskjutningscentralen i Karlsborg, dels ock
ett belopp av 55 000 kronor för täckande av kostnaderna för uppröjning
av den gamla byggnadsplatsen för det nedbrunna ridhuset inom livgardesskvadronens
(K 1) etablissement och iordningställande av ridplan därstädes
(jfr prop. 1958: 2, s. 46).

Departementschefen

.lag kan endast tillstyrka att särskilda medel anvisas för återuppförande
av byggnaden för reservkraftaggregat vid Trutbo och verkstadsbyggnaden

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

vid provskjutningscentralen i Karlsborg, vilka byggnader helt förstörts av
brand. Enligt fortfikationsförvaltningens beräkningar uppgår kostnaderna
för dessa arbeten till 92 000 kronor. Jag föreslår att medel härför anvisas
på tilläggsstat för innevarande budgetår och hemställer alltså, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Återställande av vissa genom brand förstörda byggnader
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59
anvisa ett investeringsanslag av 92 000 kronor.

Marinens delfond

[2] 17 a. Återställande av en genom brand förstörd byggnad. I förenämnda
skrivelse den 21 oktober 1958 hemställer fortifikationsförvaltningen vidare
att till ämbetsverkets förfogande måtte ställas dels ett belopp av sammanlagt
32 000 kronor för återställande av kasern på Berga och förläggningsbarack
vid Gullmarns örlogsdepå, vilka byggnader skadats respektive förstörts
genom brand, dels ock ett belopp av 30 000 kronor för röjningsarbeten efter
en nedbrunnen förrådsbyggnad på Galärvarvet vid Stockholms örlogsvarv.

De par t em en t schef en

Jag kan endast tillstyrka att särskilda medel anvisas för återuppförande
av förläggningsbaracken vid Gullmarns örlogsdepå, vilken byggnad helt förstörts
av brand. Enligt fortifikationsförvaltningens beräkningar uppgår
kostnaderna härför till 20 000 kronor. Jag föreslår att detta belopp anvisas
på tilläggsstat för innevarande budgetår och hemställer alltså, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Återställande av en genom brand förstörd byggnad
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59
anvisa ett investeringsanslag av 20 000 kronor.

V. Statens utlåningsfonder

[3] 1 a. Yärnpliktslånefonden. Värnpliktslånefonden inrättades enligt beslut
av 1945 års riksdag (skr. nr 285) för utgivande av värnpliktslån till
värnpliktigt befäl ävensom till visst avgående fast anställt manskap. Med
stöd av riksdagens bemyndigande meddelade Kungl. Maj :t genom kungörelsen
den 29 juni 1945 (nr 494) bestämmelser angående lån från värnpliktslånefonden.
Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1947: 143 medgav
riksdagen att lån från värnpliktslånefonden skulle få utgå även till under
fredsmässig militärtjänstgöring skadade och bemyndigade Kungl. Maj:t att
meddela bestämmelser härom. Sadana bestämmelser har meddelats genom
kungörelse den 20 juni 1947 (nr 258) angående ändring i vissa delar av kungörelsen
den 29 juni 1945 (nr 494) angående lån från värnpliktslånefonden.

Kungi. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

37

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1958: 110 har riksdagen vidare
medgivit att lån från fonden må utgå till vissa arméingenjörer vid tygtekniska
kåren under utbildning vid teknisk högskola. I brev den 29 augusti
1958 har Kungl. Maj :t medgivit att dylika lån må utgå med sammanlagt
högst 55 000 kronor under ett och samma budgetår.

För fondens verksamhet har för budgetåren 1945/53, 1954/56 och 1957/
58 anvisats sammanlagt 3 100 000 kronor, varav 100 000 kronor för budgetåret
1957/58.

Försvarets socialbijrå har i skrivelse den 5 september 1958 hemställt att
till värnpliktslånefonden måtte på tilläggsstat för budgetåret 1958/59 anvisas
ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

Enligt socialbyråns egna sammanställningar över handläggningen av ärenden
rörande lån från värnpliktslånefonden har intill den 1 juli 1958 lån beviljats
med sammanlagt 5 977 130 kronor. Vid utgången av budgetåret 1957/
58 har alltså utöver det i fonden investerade kapitalet utlånats 2 877 130
kronor, vilket belopp i sin helhet borde ha täckts av medel, som i form av
återbetalningar på tidigare beviljade lån inflyter till fonden. Den 30 juni
1958 förelåg emellertid ett underskott i värnpliktslånefonden om i runt tal
30 000 kronor. Socialbyrån erinrar vidare om att Kungl. Maj.t intill utgången
av budgetåret 1957/58 medgivit avskrivningar av statsverkets fordran
hos enskilda värnpliktslånetagare, vilkas lån belastat värnpliktslånefonden
till ett sammanlagt belopp av nära 30 000 kronor.

Med hänsyn till värnpliktslånefondens ställning den 30 juni 1958 och den
beräknade omfattningen av verksamheten under budgetåret 1958/59 anser
socialbyrån en ytterligare kapitalinvestering i fonden erforderlig.

Departementschefen

Jag föreslår, under hänvisning till socialbyråns framställning, att 200 000
kronor anvisas för innevarande budgetår såsom kapitalinvestering i värnpliktslånefonden.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Värnpliktslånefonden å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av
200 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Carl Hanström

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

39

Bilaga 9

Kapitalinvesteringar

Socialdepartementet

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 samt anför
därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond

[1] 6. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats
ett investeringsanslag av 2 350 000 kronor.

Socialstyrelsen har (skr. 25/7 1958) hemställt om anvisande av medel för
uppförande av elevförläggningar vid Sundbo yrkesskola i Fagersta, vilken
drabbats av brand.

Vid Sundbo fanns före branden bl. a. två öppna elevhem, Herrgården och
Nygård med 15 platser vardera. Den 1 maj 1958 nedbrann elevförläggningen
Nygård till grunden. Den brunna byggnaden innehöll kök, ekonoiniutrymmen
och diskrum, elevmatsal, dagrum, två tvättrum, 15 elevrum, vaktrum,
gästrum, isoleringsrum, rökrum, toalettrum samt förråds- och syrum. Vidare
fanns i byggnaden pannrum, bränslerum samt omklädnings- och snyggningsrum
in. in.

Styrelsen föreslår, att två elevpaviljonger uppföres i stället för det nedbrunna
elevhemmet. Den ena paviljongen bör anordnas som eu öppen elevavdelning
med tio platser och den andra som en sjuk- och inottagningsavdelning
med åtta platser. Genom den minskning av elevgrupperna som uppnås
härigenom kan vården effektiviseras. Samtidigt ökar platsantalet vid
skolan med tre, vilket är synnerligen angeläget i den nuvarande platssitua -

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

tionen. Vidare föreslås, att kök och matsal m. m. vid elevhemmet Herrgården
omdisponeras för övergång till barservering. Avsikten härmed är att
samtliga elever vid de tre förläggningarna skall intaga sina måltider på
Herrgården. Slutligen bör vissa förrådslokaler för personalbostadshus in. m.
anordnas.

Kostnaderna för att genomföra förslagen har av byggnadsstyrelsen beräknats
till 642 000 kronor. Härav belöper 240 000 kronor på den öppna elevavdelningen,
300 000 kronor på sjuk- och mottaguingsavdelningen, 82 000
kronor på omdisposition av kök och matsal in. m. i elevförläggningen Herrgården
samt 20 000 kronor på anordnandet av förrådslokaler m. m.

Kommittén för ungdomsvårdsskolorna tillstyrker förslaget om inrättandet
av två elevavdelningar vid skolan i stället för den nedbrunna byggnaden.
Med hänsyn till det alltmer svårbehandlade och kriminaliserade klientelet
vid ungdomsvårdsskolorna är det angeläget, att skolorna får större
möjligheter att fördela klientelet på mindre avdelningar. Elevernas anpassning
till ungdomsvårdsskolan underlättas, om de vid intagningen vistas i
en mindre elevgrupp under intensiv personaltillsyn. Särskilda mottagningsavdelningar
torde också i någon mån lätta trycket på specialavdelningarna.

Då vatten- och avloppssystemet vid Sundbo måste läggas om under de
närmaste åren anser kommittén, att det är förmånligt att redan nu medel
anvisas för att möjliggöra att de blivande elevförläggningarna skall kunna
inkopplas på det nya vatten- och avloppssystemet. Kostnaderna härför beräknas
till 50 000 kronor. Om sistnämnda belopp anvisas minskar medelsbehovet
för det av socialstyrelsen föreslagna byggnadsprogrammet med
5 000 kronor. Kommittén föreslår sålunda att (637 000 -f 50 000) 687 000
kronor anvisas till de angivna ändamålen.

Departementschefen

Sundbo yrkesskola är avsedd för i begåvningshänseende normalt utvecklade
manliga elever, som omhändertagits efter 15 men före 18 års ålder.
Sedan en av elevförläggningarna förstörts genom brand har platsantalet vid
Sundbo minskats med femton. Verksamheten har på grund härav, trots vissa
provisorier, kunnat bedrivas endast i reducerad omfattning. Med hänsyn
till de goda sysselsättningsmöjligheterna vid skolan och den avsevärda bristen
på platser vid yrkesskolorna för pojkar anser jag, att den brunna byggnaden
snarast bör ersättas med nybyggnad.

Enligt socialstyrelsens förslag skall två nya elevbyggnader uppföras vid
skolan. Av dessa avses den ena inrymma en öppen elevavdelning med tio
platser och den andra en sjuk- och mottagningsavdelning med åtta platser.

Med anledning av förslaget om anordnandet av den sistnämnda avdelningen
vill jag erinra om att kommittén för ungdomsvårdsskolorna i ett
i oktober 1958 avgivet betänkande med förslag till utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna
bl. a. föreslagit, att sjuk- och mottagningsavdelningar skall
uppföras vid vissa yrkesskolor för pojkar. Kommitténs förslag kommer senare
i år att i särskild proposition redovisas för riksdagen. Då frågan om

Kungi. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

41

anordnandet av sjuk- och mottagningsavdelningar vid skolorna bör bedömas
i ett sammanhang är jag inte beredd att nu ta ställning till socialstyrelsens
förslag i denna del.

Vad sedan angår frågan om nybyggnad av en öppen elevavdelning vid skolan
finner jag det angeläget, att skolan tillföres en sådan avdelning med minst
samma kapacitet som den nedbrunna avdelningen. Denna var avsedd för
femton elever. Vissa möjligheter till överbeläggning av avdelningen fanns
dessutom. Den nya elevavdelningen bör därför göras större än vad socialstyrelsen
föreslagit. Jag förordar att en ny elevpaviljong bygges med plats
för 20 elever. Paviljongen bör anordnas så att eleverna kan fördelas på två
grupper. Härigenom tillgodoses de av socialstyrelsen och kommittén för ungdomsvårdsskolorna
framförda önskemålen om uppdelning av eleverna på
mindre grupper.

Byggnadsstyrelsen har utarbetat nya ritningar och ny kostnadsberäkning
i enlighet med det sagda. Kostnaden för en ny paviljong för 20 elever
kan beräknas till 450 000 kronor. För omdisposition av kök och matsal
in. in. i elevförläggningen Herrgården samt för anordnandet av förrådslokaler
in. m. bör i enlighet med socialstyrelsens förslag beräknas 102 000
kronor.

Med anledning av vad kommittén för ungdomsvårdsskolorna anfört om
avloppsförhållandena vid skolan får jag hänvisa till vad chefen för finansdepartementet
vid anmälan tidigare denna dag av förslaget till stat för statens
allmänna fastighetsfond anfört rörande medelsanvisning till bl. a. omläggning
av vatten- och avloppssystemet vid vissa ungdomsvårdsskolor.

Medelsbehovet till byggnadsarbeten vid Sundbo enligt mitt förslag uppgår
således till (450 000 -f 102 000) 552 000 kronor. Anslag för ändamålet
bör anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 552 000 kronor.

V. Statens utlåningsfonder

[2] 2. Lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen bar medgivit, att preliminära
beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
under budgetåret 1958/59 må meddelas intill ett belopp av 700 000 000
kronor. Till lånefonden för bostadsbyggande har vidare för sagda budgetår
anvisats ett investeringsanslag av 600 000 000 kronor.

Bostadsstyrelsen har (skr. 28/8 1958) föreslagit dels att förenämnda ram
för den preliminära långivningen ökas med 90 000 000 kronor till 790 000 000

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

kronor, dels att å tilläggsstat till lånefonden för bostadsbyggande anvisas
ett anslag av 50 000 000 kronor. Styrelsen har sedermera (skr. 6/11 1958)
redovisat nya beräkningar beträffande ifrågavarande långivning och därvid
ansett, att ramen för preliminära beslut om tertiärlån bör ökas med
ytterligare 20 000 000 kronor. I skrivelse den 27 november 1958 har styrelsen
föreslagit ändringar i bestämmelserna om högsta belåningsvärden för
bostadshus samt beräknat att de förordade ändringarna föranleder behov
av ökning av ramen för preliminära beslut om lån under budgetåret 1958/
59 med 18 000 000 kronor.

Departementschefen

Åren 1954—1956 tillkom ca 57 000 lägenheter årligen. Tillskottet ökade år
1957 till inte mindre än 64 500 lägenheter. Det beräknas att 1958 ca 63 000
lägenheter blev färdiga.

För igångsättning av nya bostadsbyggnadsföretag under innevarande budgetår
har följande program uppställts (prop. 119: 1958 och statsv.prop. B:

1958, bil. 7):

Tertiärbelånade flerfamiljshus samt rad- och kedjehus . . 41 500 lägenheter

Egnahemsbelånade hus.............................. 16 000 »

Pensionärshem till vilka beviljas statsbidrag............ 1 500 »

Privatfinansierade bostadshus........................ 4 000 »

Summa 63 000 lägenheter

Bostadsstyrelsen har i förenämnda skrivelse den 6 november 1958 anmält
att det beräknades att intill utgången av 1958 flerfamiljshus inrymmande
31 000 lägenheter komme att påbörjas, vilka finansierades med tertiärlån
som skulle avräknas å innevarande budgetårs medelsram. Enligt vad
jag erfarit kan numera antagas att ifrågavarande igångsättning av nya företag
fått ändå större omfattning. I detta sammanhang bör beaktas, att lån
för företag med 3 000 lägenheter, vilka påbörjats före den 1 juli 1958, belastar
innevarande budgetårs medelsram. Av ramen för tertiärlån torde därför
för igångsättning under första halvåret 1959 återstå endast 60 000 000 kronor,
vilket medger en igångsättning av statsbelånade flerfamiljshus som inrymmer
ca 6 500 lägenheter.

Att igångsättningen av nya bostadsbyggnadsföretag under hösten 1958
fått osedvanligt stor omfattning sammanhänger främst med arbetsmarknadsläget.
Det har gällt att utnyttja möjligheterna dels att bereda byggnadsarbetarna
en så god sysselsättning under vintern som över huvud taget har bedömts
möjlig, dels att i snabbare takt tillgodose behovet av bostäder. Enär en
avsevärd minskning i vissa andra slags byggnadsarbeten inträffat, har sysselsättningen
bland byggnadsarbetarna i själva verket kunnat hållas uppe
endast genom att bostadsbyggandet på angivet sätt väsentligt ökats.

Under första halvåret 1958 påbörjades tertiärbelånade flerfamiljshus avsedda
att inrymma ca 17 000 lägenheter. Frågan om igångsättningens storlek
under första halvåret 1959 blir främst beroende av en bedömning av

43

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

byggnadsarbetarnas sysselsättningsmöjligheter under vintern 1959/60. Om
nuvarande konjunkturläge blir bestående ännu en lid, torde byggnadsarbetarna
kunna beredas god sysselsättning nästa vinter endast under förutsättning
att bostadsbyggandet får stor omfattning och att igångsättningen av
företag fördelas över året på sådant sätt, att sysselsättningen vid byggnadsarbetena
blir hög under vintermånaderna. För att så skall bli fallet krävs, att
ett relativt stort antal företag påbörjas redan under andra kvartalet i år.
Igångsättningen bör i varje fall inte ges mindre omfattning än under samma
tid förra året.

På grund av det anförda beräknar jag, att igångsättningen under innevarande
budgetår i förhållande till det förut nämnda programmet bör ökas så
att under första halvåret 1959 skall kunna påbörjas tertiärbelånade flerfamiljshus
inrymmande minst 17 000 lägenheter. Följande reviderade plan för
igångsättningen bör i så fall fastställas:

Tertiärlån till flerfamiljshus ........................ 48 000 lägenheter

Statslån till småhus (egnahem, rad- och kedjehus) .... 17 500 »

Pensionärshem för vilka beviljats statsbidrag ........ 1 500 »

Övriga hus ........................................ 4 000 »

Summa 71 000 lägenheter

En omräkning av ramen för den preliminära långivningen under innevarande
budgetår bör ske med utgångspunkt från denna igångsättningsplan
och med beaktande tillika av att, såsom förut anförts, tertiärlån för flerfamiljshus
med tillhopa 3 000 lägenheter, vilka påbörjats före den 1 juli 1958,
belastar årets medelsram.

Lånebeloppens storlek är beroende bl. a. av belåningsvärdenas böjd. Bosfadsstyrelsen
har föreslagit en genomsnittlig höjning av belåningsvärdena
med omkring 5 procent och en ökning därutöver av lånebeloppen, sammanhängande
med att man vid en höjning av belåningsvärdena inte kan påräkna
en däremot svarande ökning av primär- och sekundärlån.

Bostadsstyrelsens förslag i fråga om belåningsvärdena är jag f. n. inte beredd
att ta slutlig ställning till. Följande allmänna synpunkter torde emellertid
böra beaktas. Ett säkert belägg för att de fastställda belåningsvärdena
påtagligt understiger kostnadsnivån för rationellt bedrivna företag har inte
erhållits. Såsom bostadsstyrelsen påpekat är erfarenhetsmaterialet ännu
bräckligt. Under 1958 har byggnadskostnadsindex visat en fallande tendens.
Den faktiska kostnadsnivån torde ha sänkts ännu mera beroende på rationaliseringsåtgärder.
Om nuvarande konjunkturläge består ännu eu tid, torde
nivån komma alt sänkas ytterligare.

Bostadsstyrelsen har intagit den principståndpunkten att vid eu konstant
eller sjunkande indexnivå eu viss systematisk sänkning av belåningsvärdena
bör genomföras. Ingen torde på allvar kunna bestrida eu sådan mening.

Även om den tidigare rådande kostnadsnivån kan visas motivera någon
böjning av belåningsvärdena synes det under rådande förhållanden tvek -

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

samt om det nu är lämpligt att mera allmänt höja belåningsvärdena. Angelägenheten
av att bostadsproduktionen i nuvarande läge ges en mycket stor
omfattning gör, att en höjning av belåningsvärdena, som inte förbindes med
en däremot svarande ökning av långivningen, förefaller diskutabel. Hur
man än vill se på förslaget om en allmän höjning av belåningsvärdena synes
del uppenbart, att översynen av bestämmelserna bör fullföljas. Erfarenheten
visar bl. a. att för vissa hustyper nuvarande bestämmelser är påtagligt
ogynnsamma. Vad bostadsstyrelsen föreslagit i syfte att skapa större rättvisa
ur belåningssynpunkt mellan främst olika hushper bör noga prövas.
Styrelsens förslag är f. n. föremål för remissbehandling. Sedan denna är
avslutad har jag för avsikt att slutligt överväga i vad mån jämkningar i gällande
bestämmelser är erforderliga.

Med hänsyn till det anförda bör föreskrifterna om belåningsvärden enligt
min mening inte nu ändras. De genomsnittliga lånebeloppen per lägenhet
torde böra beräknas med ledning av gällande bestämmelser i ämnet.

I anledning av de gjorda övervägandena beräknar jag ramen för den preliminära
långivningen under innevarande budgetår enligt följande uppställning: -

Terliärlån till flerfamiljshus ..................

Egnahemslån till nybyggnad ..................

Tertiärlån till småhus ........................

Egnahemslån till ombyggnad samt förbättringslån

Milj. kronor

....... 475

....... 300

....... 18

....... 37

Summa 830

Då ramen för den preliminära långivningen under budgetåret 1958/59
fastställts till 700 000 000 kronor, bör ramen utvidgas med (830 000 000 —
700 000 000) 130 000 000 kronor.

Vad härefter angår anslagsbehovet torde, på grund av bl. a. det opåräknat
stora färdigställandet av lägenheter under år 1957, för innevarande budgetår
medel böra anvisas å tilläggsstat. Bostadsstyrelsen har beräknat att
50 000 000 kronor erfordras för ändamålet. Jag godtar denna beräkning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj.t måtte
föreslå riksdagen att

a) medgiva, att under budgetåret 1958/59 preliminära beslut
om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
må meddelas intill ett belopp av 830 000 000 kronor; b)

till Lånefonden för bostadsbyggande å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 50 000 000 kronor.

VI. Fonden för låneunderstöd

[3] 2. Räntefria lån till bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att preliminära
beslut om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria lån till

45

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

bostadsbyggande, under budgetåret 1958/59 må meddelas intill ett belopp
av 130 000 000 kronor. För innevarande budgetår har vidare till räntefria
lån till bostadsbyggande anvisats ett investeringsanslag av 180 000 000 kronor.

Bostadsstyrelsen har (skr. 28/8 1958) föreslagit dels att förenämnda ram
för den preliminära långivningen ökas med 15 000 000 kronor, dels att å
tilläggsstat till räntefria lån till bostadsbyggande anvisas ett anslag av
30 000 000 kronor.

Departemen tschefen

I det föregående har jag förordat en utvidgning av ramen för preliminära
beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande.
Förslaget är i första hand beroende på att jag funnit, att en utökning av
det för budgetåret 1958/59 uppställda byggnadsprogrammet bör ske. Om
förslaget godtages, kommer antalet preliminära beslut om tilläggslån för
flerfamiljshus att ökas avsevärt. På grund härav beräknar jag, att ramen
för preliminära beslut om räntefria lån till bostadsbyggande för innevarande
budgetår bör utvidgas med 20 000 000 kronor från 130 000 000 kronor till
150 000 000 kronor.

Till räntefria lån till bostadsbyggande har för innevarande budgetår anvisats
180 000 000 kronor. Bostadsstyrelsen har i förenämnda skrivelse beräknat
anslagsbehovet till 207 000 000 kronor och ansett att å tilläggsstat
bör anvisas 30 000 000 kronor. Ifrågavarande anslagsbehov är främst beroende
av att behovet av medel under förra budgetåret blev större än som beräknats.
Utanordning av lån till ett sammanlagt belopp av 25 000 000 kronor
fick därför skjutas över på innevarande budgetår. I anledning härav
torde å tilläggsstat för innevarande budgetår böra anvisas ett belopp av
25 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

a) medgiva, att under budgetåret 1958/59 preliminära bebeslut
om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria lån
till bostadsbyggande, må meddelas intill ett belopp av
150 000 000 kronor,

b) till Räntefria lån till bostadsbyggande å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 25 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Wilhelmsson

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

47

Bilaga 10

Kapitalinvesteringar

Kommunikationsdepartementet

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 3 januari 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende
angående kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1958/59 samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverk sfonder
B. Televerket

[1] 6. Telefon- och telegrafstationer. Under åberopande av vad jag förut
denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av kapitalinvesteringarna
under televerket (bil. 27, p. 3) hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Telefon- och telegrafstationer å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 1 100 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sven Swarting

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

49

Bilaga 11

Kapitalinvesteringar

Jordbruksdepartementet

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 samt
anför därvid följande.

V. Statens utlåningsfonder

[1] 9 a. Lånefonden för insamling av skogsfrö. Vid 1949 års riksdag (prop.
2; rskr. 21) beslöts inrättandet av en statlig lånefond, benämnd lånefonden
för insamling av skogsfrö. Såsom kapital för fonden har å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisats ett investeringsanslag
av 500 000 kr., å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 ett investeringsanslag
av 100 000 kr. samt å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1955/56 ett investeringsanslag av 400 000 kr.

Vid utgången av budgetåret 1957/58 förelåg å fonden ett outnyttjat belopp
av 20 000 kr.

Skogsstyrelsen (skr. 10/11 1958) hemställer, att å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår skall till fonden anvisas ett investeringsanslag
av 500 000 kr.

Skogsstyrelsen erinrar om att styrelsen i sin anslagsskrivelse för nästa
budgetår hemställt om en förstärkning av ifrågavarande fond med 500 000
kr. Enligt vad som då kunde bedömas skulle något tillskott av medel till
fonden redan innevarande budgetår icke vara behövligt. Sedermera har det
emellertid enligt styrelsen visat sig, att kottillgången detta budgetår blir så
pass stor, att ett tämligen omfattande lånebehov gjort sig märkbart. Från
skogsvårdsstyrelsehåll har inkommit framställningar om frölån till belopp,

4 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 2

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1959

som tillsammantagna redan överstiger tillgången på medel i fonden. Ytterligare
låneframställningar är att förvänta. Styrelsen anför, att det är utomordentligt
angeläget, att skogsvårdsstyrelserna beredes ekonomiska möjligheter
att tillgodose sitt behov av frö, när tillfälle därtill yppas. I sammanhanget
framhålles, att statens skogsforskningsinstitut vid en nyligen verkställd
bedömning av behovet av skogsvårdsåtgärder i landet utgått från att
en kraftig intensifiering och uppryckning av fröinsamlingsverksamheten
skall komma till stånd. De nu aktuella lånebehoven avser icke blott medel
till direkta fröanskaffningskostnader innevarande vinter utan i viss utsträckning
jämväl medel till klängning av kött, som insamlats under närmast
föregående budgetår, då kottillgången var mycket god och skogsvårdsstyrelserna
så långt resurserna räckte sökte utnyttja alla insamlingsmöjligheter.
Ett tillgodoseende av föreliggande lånebehov nödvändiggör, att den
tidigare för nästa budgetår begärda förstärkningen av frölånefonden kommer
till stånd redan innevarande budgetår. Styrelsen anmärker, att en omedelbar
förstärkning av fonden synes vara av betydelse jämväl ur synpunkten
att kunna under vintern skapa sysselsättning med kottplockning för inom
skogsbruket yrkesverksamma, vilka på grund av vikande konjunkturer blivit
utan arbete.

Departementschefen

I överensstämmelse med de synpunkter skogsstyrelsen framfört, bör skogsvårdsstyrelserna
— med tanke på de betydande skogsodlingsinsatser som
det även av arbetsmarknadsskäl är angeläget att åstadkomma mångenstädes
i landet -— beredas möjligheter att när tillfälle därtill yppas tillgodose
sitt behov av frö ej blott för den närmaste odlingssäsongen utan även för
något längre tid. Den rikliga tillgången på kottar innevarande vinter får antagas
komma att utnyttjas av skogsvårdsstyrelserna så långt detta befinnes
möjligt. Det bör då tillses, att medelstillgången i lånefonden för insamling
av skogsfrö ej är så knapp att insamlingsmöjligheterna därigenom försvåras
eller begränsas. Enär den nu föreliggande behållningen i fonden befinnes
vara så ringa, att fonden måste tillföras ytterligare medel för att i skälig
omfattning kunna fylla sitt ändamål, vill jag förorda ett kapitaltillskott
till densamma av den storleksordning skogsstyrelsen föreslagit, nämligen
500 000 kronor. Sagda belopp bör anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer i enlighet härmed, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Lånefonden för insamling av skogsfrö å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 500 000 kronor.

[2] 9 b. Skogsväglånefonden. Under hänvisning till vad jag denna dag anfört
vid anmälan av ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

II till riksstaten för budgetåret 1958/59 (bil. 5, p. 4) hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Skogsväglånefonden å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av
1 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
R. Henriksson

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

53

Bihang

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1958/59

Driftbudgeten
A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

E: 19 Kostnader för organiserande av en svensk FN-styrka, reservationsanslag
....................................... 6 000 000

V. Socialdepartementet

E: 8 Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m., reservationsanslag
........................................... 71 000 000

E: 9 Beredskapsarbeten på vägar och gator, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen............... 75 000 000

E: 10 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet,

reservationsanslag...................................... 2 000 000

148 000 000

V1. Kommun ikationsdepartemeniet

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande
samhällen, där kronan är väghållare:

B: 8 Byggande av riksvägar, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen.......................... 1 000 000

B: 9 Byggande av länsvägar, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen.......................... 21 000 000

B: 10 Byggande av ödebygdsvägar, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen................... 3 000 000

25 000 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet

E: 88 Bidrag till inventarier i studentbostadshus, reservationsanslag 810 000

N: 16 Arkivstudier i Sovjetunionen, reservationsanslag.......... 50 000

8G0 000

IX. Jordbruksdepartementet

G: 7 Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd ... 65 000

Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

I: 4 Omkostnader, reservationsanslag...................... 75 000

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

I: 6a Vissa vägbyggnadsarbeten å enskilda och statliga skogar,

m. m., reservationsanslag, att avräknas mot automobil skattemedlen.

........................................ 5 000 000

I: 28 Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor

m. m., reservationsanslag............................... 535 000

5 675 000

X. Handelsdepartementet

H: 7 Avsättning till fonden för idrottens främjande.......... 810 000

XI. Inrikesdepartementet

B: 63a Bidrag till uppförande och utrustning av en psykiatrisk
klinik vid S:t Görans sjukhus i Stockholm m. m., reservationsanslag
........................................... 867 000

Säger för driftbudgeten 187 212 000

Kapitalbudgeten

Kapitalinvestering

I. Statens affärsverksfonder
B. Televerket

Kommunikationsdepartementet:

Telefon- och telegrafanläggningar:

6 Telefon- och telegrafstationer....................... 1 100 000

III. Statens allmänna fastighets fond
Socialdepartementet:

6 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården........................... 552 000

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond
Arméns delfond:

10 a Återställande av vissa genom brand förstörda byggnader . 92 000

Marinens delfond:

17 a Återställande av en genom brand förstörd byggnad..... 20 000

112 000

V. Statens utlåningsfonder
Försvarsdepartementet:

1 a Värnpliktslånefonden................................. 200 000

Socialdepartementet:

2 Lånefonden för bostadsbyggande...................... 50 000 000

Kungi. Maj.ts proposition nr 2 år 1959 55

Jordbruksdepartementet:

9 a Lånefonden för insamling av skogsfrö................. 500 000

9 b Skogsväglånefonden.................................. 1 000 000

51 700 000

VI. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:

2 Räntefria lån till bostadsbyggande.................... 25 000 000

Säger för kapitalbudgeten 78 464 000

582038

Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag