Kungl. Maj:ts proposition nr i51 år 1959

Nr 151

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående vissa pensionsfrågor
för statsanställda m. fl.; given Stockholms slott
den 10 april 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till statens pensionslöneförordning)
dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sigurd Lindholm

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att den pensionsreglering, som enligt beslut vid
1958 års B-riksdag skall genomföras den 1 juli 1959 för statsanställda m. fl.,
skall omfatta jämväl de grupper av icke-statliga anställningshavare, som nu
är underkastade det s. k. SPA-reglementet. Förslag framlägges också angående
vissa andra frågor, som sammanhänger med genomförandet av nämnda
pensionsreglering och med den förutsatta gemensamma utbetalningen av
personalpension och vissa förmåner på grund av socialförsäkring, samt angående
pensionsförmåner i vissa individuella fall m. m.

1 Bihang till riksdagens protokoll i959. 1 samt. Nr 151

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1959

Förslag

till

statens pensionslöneförordning

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

De bestämmelser om pensionslön, som innehållas i denna förordning,
skola tillämpas i den utsträckning, som angives i pensionsreglementen utfärdade
av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut.

2 §•

För anställningshavare, vilken är underkastad i 1 § avsett pensionsreglemente,
är under varje kalendermånad tillämplig den pensionslön, som gäller
för sådan i reglementet avsedd anställning som han under hela månaden
eller del därav innehaft eller uppehållit med vikariatslöneförordnande. Där
anställningshavaren under viss kalendermånad innehaft eller med vikariatslöneförordnande
uppehållit mer än en sådan anställning, skall, i den mån ej
annat följer av tillämpligt pensionsreglemente, den högsta av pensionslönerna
beaktas.

Har anställningshavaren under förordningens giltighetstid innehaft eller
med vikariatslöneförordnande uppehållit anställning, som avses i ovan angivet
pensionsreglemente, utan att därunder vara underkastad detsamma,
skall så anses som om pensionslön, bestämd i enlighet med förordningen,
varit gällande för honom jämväl under denna tid.

Med vikariatslöneförordnande skall likställas annat därmed jämförligt
förordnande inom icke-statlig verksamhet, i den mån Kungl. Maj:t härom
förordnar.

3 §•

1 mom. Såsom pensionslöner skola vid varje tid gälla då tillämpliga månadslöner
enligt statens löneförordning.

2 mom. För lönegradsplacerad tjänst, å vilken statens löneförordning är
tillämplig, utgöres pensionslönen av månadslönen för den lönegrad, till vilken
tjänsten hör, eller, vad angår tjänst tillhörande någon av lönegraderna
C 1, D 1 och E 1, månadslönen för respektive lönegrad A 23, A 20 och A 1.
Hänsyn skall härvid tagas, inom lönegrad, som omfattar flera löneklasser,
till den högsta löneklassen, och inom löneklass, som upptager flera lönebelopp,
till det av dessa lönebelopp, efter vilket anställningshavarens lön bestämmes.

I pensionslönen må dock icke inräknas mer än hälften av belopp, varmed
månadslönen överskjuter den, som gäller för lönegrad B 4, och icke till någon
del belopp, varmed månadslönen överskjuter den, som gäller för lönegrad
B 7. .

3 mom. För arbetare i statens tjänst skola tillämpas de pensionslöner,
som enligt följande sammanställning gälla för de pensionslöneklasser, till
vilka vederbörande arbetare skola vara hänförliga enligt grunder fastställd
av statens avtalsnämnd eller efter Kungl. Maj:ts bestämmande av ann
myndighet i samråd med avtalsnämnden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1959

Pensionslöneklass Pensionslönen utgöres av månadslönen för

vederbörande ortsgrupp 1 nedan angiven löneklass
enligt löneplan A i statens löneförordning

A...................... 1

B...................... 5

C ...................... 7

D...................... 10

E...................... 11

F 12

G...................... 13

I de särskilda fall Kungl. Maj :t härom beslutar skall likväl pensionslönen
bestämmas enligt de i 6 mom. angivna grunderna eller enligt särskilda av
Kungl. Maj :t bestämda grunder.

4 "mom. För beställning å reservstat med beteckningen Rs är pensionslönen
densamma som för motsvarande beställning på aktiv stat, beräknad
enligt den ortsgrupp, efter vilken reservstatsarvodet bestämmes.

5 mom. För sådan med statlig pensionsrätt förenad icke-statlig anställning,
å vilken tillämpas av huvudmannen antagna och hos statens pensionsanstalt
registrerade lönebestämmelser, vilka enligt pensionsanstaltens bedömande
i huvudsak motsvara avlöningsbestämmelserna för lönegradsplacerade
statliga anställningshavare, skola bestämmelserna i 2 mom. äga motsvarande
tillämpning.

6 mom. För annan anställning än i 2—5 inom. avses fastställes pensionslönen
av vederbörande pensionsmyndighet att motsvara det största månadslönebelopp
i statens löneförordning, i förekommande fall beräknat för vederbörande
ortsgrupp, som icke överstiger en tolftedel av den för anställningen
beräknade årslönen.

I fråga om beräkning av årslönen skall härvid gälla, dels att, om enligt
anställningsvillkoren lönen i samma anställning skall höjas efter vissa på
förhand bestämda tidsintervaller, hänsyn tages till de löneförhöjningar,
som beräknas tillkomma efter längst nio år, dels att, om avlöningen bestämts
att jämte pension enligt statliga pensionsbestämmelser motsvara
månadslön enligt statens löneförordning, såsom lön må beaktas de sammanlagda
förmånerna, dels ock att, om avlöningen delvis utgår i form av
ersättning för tjänstgöringstillfälle och enhetliga grunder i fråga om denna
ersättning gälla för den personalgrupp, till vilken anställningshavaren hör,
ersättningen skall beaktas med det för personalgruppen genomsnittliga beloppet.

Där med hänsyn till pensionslönen vid jämförlig, i 2, 3 eller 5 mom. avsedd
anställning så befinnes påkallat, må pensionsmyndigheten bestämma,
att pensionslönen skall överensstämma med den, som gäller för sådan anställning.

7 mom. Utan hinder av bestämmelserna i 2 mom. första stycket samt
3—6 mom. skola för vissa anställningar med hänsyn till avlöningsförhållandena
eller andra särskilda omständigheter gälla de bestämmelser om
pensionslön, som innefattas i bilaga till denna förordning.

Vid tillämpningen av 5 och 6 mom. må andra lönebelopp än sådana som
fastställas av Kungl. Maj:t icke utan Kungl. Maj :ts särskilda medgivande
beaktas med större belopp än det, som gäller för löneklass 27 enligt löneplan
A i statens löneförordning.

# mom. Innehavare av i 4—7 mom. avsedd anställning skall vid tillämpning
av statliga pensionsbestämmelser anses innehava tjänst i den lönegrad,
för vilken jämlikt 2 mom. gäller samma pensionslön inom vederbörande
ortsgrupp som den för anställningshavaren bestämda, eller, om pen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

sionslönen understiger den för lönegrad A 1 gällande, alltefter pensionslönens
storlek vara hänförd till pensionslöneklass A, Aa eller Ab, vilka skola motsvara
löneklasserna 1, 2 och 3 enligt löneplan A i statens löneförordning.

4 §•

Ulan hinder av bestämmelserna i 2 och 3 §§ skall pensionslönen i följande
fall bestämmas med hänsyn till annan, tidigare innehavd anställning.

a) Där tjänsteman i avlöningshänseende behandlas som om han kvarstode
i tidigare innehavd tjänst, skall han jämväl i fråga om pensionslön behandlas
som innehavare av denna tjänst.

Åtnjuter tjänsteman i annat fall på grund av tidigare tjänstinnehav lön
enligt högre löneklass än som omfattas av den lönegrad, som är tillämplig
för tjänst, vilken han innehar eller med vikariatslöneförordnande uppehåller,
skall tjänstemannen i fråga om pensionslön behandlas som innehavare
av sådan tjänst, för vilken pensionslönen bestämmes med hänsyn till lönen
i sagda löneklass.

b) Tjänsteman, vilken under minst 12 år i en följd innehaft tjänst eller
tjänster av följande slag, nämligen ordinarie medelst förordnande för viss
tid tillsatt tjänst eller tjänst såsom chef för bank- och fondinspektionen,
sparbanksinspektionen eller försäkringsinspektionen, äger efter övergång
till annan anställning i fråga om pensionslön behandlas som om han kvarstode
i tjänst inom lönegrad, till vilken hans närmast före övergången innehavda
tjänst hört. Avgår tjänstemannen med ålderspension, skall likväl, i
den mån ej Kungl. Maj :t annat medgiver, såsom förutsättning för vad nu
sagts gälla, att avgången sker tidigast vid nedre gränsen av den pensioneringsperiod
eller vid inträdet av den pensionsålder, som tillämpas för sistnämnda
tjänst.

c) För anställningshavare, som avgått med sjukpension enligt statliga pensionsbestämmelser
och för vilken nämnda pension indragits i samband med
att han på grund av ny anställning åter blivit underkastad sådana bestämmelser,
skall pensionslönen för därefter infallande månader icke understiga
det belopp, som kan beräknas hava gällt för anställningshavaren, därest han
kvarstått i den anställning han innehade vid tiden för pensioneringen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1959.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Bilaga

Särskilda bestämmelser om pensionslön

Vid följande anställningar skall pensionslönen utgöras av månadslönen
enligt statens löneförordning för nedan angiven lönegrad respektive den lönegrad,
som är nedan angivna antal enheter högre än den för vederbörande
tjänst gällande1.

Försvarsstaben, flygförvaltningen, flygvapnet

Anställningshavare, som fullgjort flygtjänstgöring vid
flygvapnet under sådana förhållanden och i sådan
omfattning, att han därvid varit berättigad till flygtillägg,
och som antingen fullgjort flygtjänstgöringen
minst 12 år eller dels fullgjort flygtjänstgöringen
såsom flygförare, provflygare, kontrollflygare,
flygnavigatör, flygspanare eller meteorolog och dels
på grund av skada till följd av olycksfall vid flygning
eller på grund av sjukdom, till vilken flygtjänstgöringen
kan anses hava väsentligen bidragit,
blivit oförmögen till eller avstängts från flygtjänst -

göring eller ock avlidit ........................ Två enheter

Undervisningsväsendet, forskningsinstitutioner

Skoldirektör och biträdande skoldirektör .......... Bl

Skolkantor, vilken åtnjuter kantorstillägg beräknat

efter högst sju veckotimmar.................... En enhet

Annan skolkantor .............................. Två enheter

Professor och föreståndare för Konung Gustaf V:s
forskningsinstitut.............................. B 3

Sjöfartsverket

Lots, lotsförman och överlots .................... Två enheter

Hälso- och sjukvården

Av Kungl. Maj:t utnämnd överläkare i lägst 27 lönegraden
å kommunal löneplan vid sjukhus, drivet
av landstingskommun eller av stad, som ej tillhör

dylik kommun................................ B 1

Annan av Kungl. Maj :t utnämnd icke-statlig överläkare
samt överläkare vid kuranstalt ............ A 24

Icke-slallig sjukstuguläkare, extra provinsialläkare
och läkare vid fristående centraldispensär........ A 23

Anställningshavare vid folktandvård inom landstingskommun
:

tandvårdsinspektör, lasarettstandläkare och tandläkare
med viss odontologisk specialitet (chefstandläkare
eller motsvarande) ................ B 1

1 För anställningshavare, vilken erhållit tjänstetidsbefordran, avses med vederbörande tjänst
den extra ordinarie tjänst, till vilken sådan befordran erhållits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

förste distriktstandläkare och biträdande lasaretts tandläkare

................................. A 26

distriktstandläkare eller assistenttandläkare...... A 25

Tandläkare vid folktandvård i stad, som icke tillhör

landstingskommun ............................ Den lönegrad, som

gäller för närmast
jämförlig anställning
hos landstingskommun1 Statens

järnvägar

Lokförare ...................................... En enhet

Statens vattenfallsverk

Lotskapten ..................................... Två enheter

De kungl. teatrarna

Teaterchef...................................... B 4

1 Där avlöningsförhållandena det föranleda äger statens pensionsanstalt för viss anställning
fastställa lägre lönegrad än här angives.

Kangl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 april
1959.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, vissa pensionsfrågor för
statsanställda m. fl. samt anför därvid följande.

I. Vissa pensionsregleringsfrågor
Inledning

Enligt beslut vid 1958 års B-riksdag (prop. B 31 jämförd med A 157; SU
B 52; rskr B 79) skall den 1 juli 1959 genomföras en pensionsreglering för
statsanställda m. fl. Kungl. Maj:t har genom nämnda beslut bemyndigats
utfärda ett nvtt pensionsreglemente, statens allmänna tjänstepensionsreglemente
(SPR), i huvudsaklig överensstämmelse med ett vid prop. 1958: 157
fogat författningsförslag ävensom att, med iakttagande av vissa för riksdagen
redovisade huvudgrunder, utfärda erforderliga övergångs- och tillläggsbestämmelser
till reglementet. Beslutet innefattar vidare bemyndigande
för Kungl. Maj :t att —- i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen
förordats — utfärda erforderliga bestämmelser angående omreglering
av pensioner till sådana personer, som under tiden den 1 april 1958 den 30
juni 1959 avgått med rätt till pension, samt av motsvarande familjepensioner
och att i överensstämmelse med vad i propositionen förordats meddela
bestämmelser angående särskilda grunder för samordning av folkpension
och pensioner, beviljade enligt tidigare bestämmelser. Enligt den överenskommelse
med statstjänstemännens huvudorganisationer om grunderna för
pensionsregleringen, vilken godkändes av riksdagen genom nämnda beslut,
skulle vidare fr. o. in. den 1 januari 1957 kompensation enligt vissa grunder
utgå för höjda folkpensionsavgifter. Beslut om den anslagsmässiga regleringen
för budgetåret 1958/59 av kostnaderna för angivna förmån fattades
av riksdagen i annat sammanhang (1958 ars statsverksprop. B, bil. 2, p. 2,
och bil. 14 jämförda med prop. A 158, SU B 14 och 12, rskr Bil och 10), därvid
Kungl. Maj :t jämväl bemyndigades meddela närmare föreskrifter om
beräkning och utbetalning av dylik kompensation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

1958 års beslut om pensionsreglering omfattar ej de grupper av anställda
hos kommuner eller eljest icke-statligt anställda, som av staten pensioneras
genom statens pensionsanstalt med tillämpning av det s. k. SPA-reglementet.
I prop. 1958: 157 uttalades, att de frågor, som sammanhänger med SPApensioneringen,
skall upptagas i ett senare sammanhang.

Vid anmälan av sistnämnda proposition förutsattes, att förslag till den —
jämte pensionsreglementet — viktigaste pensionsförfattningen, statens pensionslöneförordning,
senare komme att slutligt underställas riksdagen. Förslag
till lydelse av förordningen fanns fogat redan vid nämnda proposition
men förutsågs skola behöva ändras i händelse av en pensionsreglering även
för SPA-området. I avvaktan på vissa undersökningar hölls vidare enligt
propositionen den frågan öppen, huruvida även i det nya pensionssystemet
skall ingå en motsvarighet till den i hittillsvarande pensioneringssystem förekommande
förordnandepensionsformen med viss rätt till genast börjande
pension vid förtidsavgång.

Förenämnda kvarstående frågor har numera beretts inom civildepartementet
och, särskilt vad gäller frågan om finansieringen av SPA-pensioneringen,
inom finansdepartementet. Härvid har, liksom vid senare förda överläggningar
med personalorganisationerna, biträtt arbetsutskottet inom 1951
års pensionsutredning under ordförandeskap av expeditionschefen F. Ericson
samt särskilt tillkallade experter och sakkunniga.

Vid behandlingen av frågan angående SPA-pensioneringen har samråd
ägt rum med representanter för Svenska landskommunernas förbund, Svenska
landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet.

I enlighet med vad som förutsattes vid den överenskommelse, som låg till
grund för förra årets riksdagsbeslut, har överläggningar med Statstjänarkartellen,
Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation
och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion
ägt rum angående såväl frågan om pensionsreglering för SPA-omrädet
som angående statens pensionslöneförordning m. fl. återstående frågor.
Härvid har jämväl behandlats bl. a. vissa samordningsfrågor rörande
såväl »nya» som »äldre» personalpensioner, som ansetts böra anmälas för
riksdagen. Överläggningarna mellan representanter för civildepartementet,
å ena sidan, samt för de förenämnda organisationerna, å andra sidan, har
med vissa uppehåll pågått under tiden den 23 december 1958—den 25 mars
1959. Sistnämnda dag har — under förbehåll för Kungl. Maj:ts och riksdagens
godkännande — med samtliga organisationer träffats överenskommelse
i berörda frågor.

Den sålunda träffade överenskommelsen innebär till en början, att parterna
enats om vissa ändringar i det förslag till statens allmänna tjänstepensionsreglemente,
som fanns fogat vid propositionen 1958: 157, främst innebärande
att jämväl SPA-grupperna medtages i reglementet, och om särskilda
tj änstårsberäkningsbestämmelser för SPA-grupperna, innefattade i
en särskild avgiftskungörelse. Härutöver avser överenskommelsen den definitiva
utformningen av statens pensionslöneförordning, detaljutformningen

Kungi. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

av systemet för samordning av tjänstepension och förmåner på grund av
socialförsäkring — jämväl såvitt angår pensioner beviljade enligt hit tills
gällande pensionsbestämmelser —, frågan om förordnandepensionsrätt för
vissa tjänstemän och frågan om kompensation för folkpensionsavgifter för
vissa SPA-anslutna anställningshavare.

Inom civildepartementet har upprättats förslag till lydelse av statens pensionslöneförordning,
vilket förslag torde få underställas riksdagen för antagande.
Förslaget överensstämmer i sak med det, om vilket enighet uppnåddes
vid de senast förda förhandlingarna.

De förslag till vissa ändringar i SPR och till kungörelse om avgifter m. m.
beträffande vissa i SPR avsedda icke-statliga anställningar, om vilka enighet
uppnåtts vid förhandlingarna, torde såsom bilagorna A och B få fogas
vid statsrådsprotokollet i detta ärende. Såsom bilaga C vid statsrådsprotokollet
torde vidare få fogas ett inom civildepartementet i anslutning till överenskommelsen
utarbetat förslag till kungörelse med särskilda bestämmelser
angående tillämpningen av SPR beträffande vissa ordinarie, medelst förordnande
för viss tid tillsatta tjänster m. fl.

Jag torde i det följande få lämna en närmare redogörelse för innebörden
av den träffade överenskommelsen i de delar den berör frågor, som bör underställas
riksdagen, för författningsförslagen och för det fortsatta arbetet
med pensionsregleringen i övrigt.

Jag får i detta sammanhang anmäla, att vid beredningen av här avsedda
frågor prövats vissa i särskilda till Kungl. Maj :t inkomna framställningar
framförda yrkanden i pensionsfrågor.

Det fortsatta pensionsregleringsarbetet

A. Frågan om pensionsreglering för SPA-området

Att frågan om överföring av SPA-grupperna till det nya statliga pensionssystemet
inte upptogs till närmare behandling i samband med pensionsregleringen
för de statsanställda berodde väsentligen på att beträffande SPApensioneringen
föreligger vissa specialfrågor rörande förmånssystemet och
pensionsfinansieringen, som vid tiden för fjolårets pensionsreglering ansågs
behöva ytterligare övervägas.

SPA-pensioneringens förmånssystem bygger i och för sig på de hittills tilllämpade
huvudgrunderna för pensionering av statsanställda. Av skäl sammanhängande
med sättet för finansieringen av SPA-pensioneringen avviker
emellertid dennas förmånssystem i vissa hänseenden från vad som gäller för
de statsanställda. Finansieringen är f. n. ordnad på det sättet, att huvudmännen
— med eller utan statsbidrag — till statens pensionsanstalt inbetalar
dels vissa vid SPA-anslutning obligatoriska, fortlöpande avgifter, dels
fakultativa engångsavgifter under resp. anställningshavares aktivlid, under
det att staten svarar för kostnaden för utgående pensioner. Den omständigheten,
att SPA-reglementet bygger på fakultativa engångsavgifter, har med -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

fört, att pensionsförmånerna enligt reglementet fått göras beroende av om
sådana avgifter erlägges eller ej. Detta har tekniskt åstadkommits genom
särskilda regler i fråga om tjänstårsberäkningen, som bl. a. innebär att
tjänstår, som tillgodoräknats för pension enligt viss lönegrad, på visst sätt
nedräknas, om befordran till högre lönegrad sker och engångsavgift ej erlägges.
Systemet är emellertid förhållandevis komplicerat, och obestämdheten
i förmånssystemet, som är utan motsvarighet inom pensioneringen för
anställda hos stat och kommun, har givit anledning till kritik.

Yad beträffar de fortlöpande avgifterna beräknades det i samband med
systemets införande år 1950, att dessa avgifter svarade mot i runt tal hälften
av pensionskostnaderna. Beräkningen grundade sig på den förutsättningen,
att pensionsnivån var oförändrad under anställningshavarnas hela aktivoch
passivtid. Av olika skäl har emellertid denna förutsättning blivit i avsevärd
mån rubbad. Sålunda har pensionsnivån successivt höjts i ungefär
samma grad som lönenivån. Särskilt under de senaste åren har utbyggnaden
av folkpensioneringen m. m. och den därigenom nödvändiggjorda samordningen
mellan socialförsäkring och personalpensionering av ifrågavarande
slag medfört utvecklingstendenser i motsatt riktning. Det är emellertid inte
möjligt att ange vilken samlad effekt dessa förskjutningar i olika riktningar
haft eller vid bibehållande av nuvarande finansieringssystem skulle komma
att få på kostnadsfördelningen mellan staten och huvudmännen.

Såsom förut nämnts har vissa överläggningar förekommit angående ett
nytt finansieringssystem för SPA-pensioneringen mellan, å ena sidan, representanter
för finans- och civildepartementen och, å andra sidan, Svenska
landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet och Svenska
stadsförbundet. Överläggningarna fördes på grundval av ett inom 1951 års
pensionsutrednings arbetsutskott utarbetat förslag, avsett att möjliggöra
uppdelning mellan staten och huvudmännen av de verkliga pensionskostnaderna
i på förhand bestämda kvotdelar och att samtidigt för berörda
personalgrupper åstadkomma förutsättning för ett fixerat förmånssystem
av samma typ som det rent statliga och de rent kommunala systemen. Enighet
har härvid uppnåtts om att det framtida finansieringssystemet bör vara
uppbyggt på sådant sätt, att kraven på kontrollerbarhet i fråga om kostnadsfördelningen
blir tillgodosedda och att förmånssystemet får ett i de individuella
fallen bestämt innehåll. Skäl har emellertid ansetts föreligga för
att i avbidan på ytterligare utredningar och överväganden angående tänkbara
lösningar i antydd riktning bibehålla det nuvarande finansieringssystemet
ytterligare någon kortare tid. Vid det fortsatta utredningsarbetet borde
dessutom övervägas olika uppkomna frågor om SPA-pensioneringens omfattning
och bl. a. prövas frågan om en rationellare gränsdragning mellan
statlig och annan personalpensionering i fråga om icke-statligt anställda.

Överläggningarna utmynnade i enighet om att, under förutsättning av
Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, i huvudsak följande riktlinjer
bör följas för den fortsatta behandlingen av de med SPA-pensioneringen
sammanhängande frågorna.

Kungi. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

1. De! nya statliga pensionssystemet tillämpas i princip inom SPA-området
fr. o. m. den 1 juli 1959, dock med bibehållande tills vidare av de förut
berörda särreglerna i fråga om tjänstårsberäkningen. Härvid utfärdar staten
föreskrifter i fråga om kompensation för höjda folkpensionsavgifter beträffande
sådana obligatoriskt SPA-anslutna anställningshavare, i fråga om
vilka staten meddelar avlöningsbestämmelser, varjämte det förutsättes att i
övrigt från statsmakternas sida hinder ej skall möta mot att huvudmannen
medger dylik kompensation.

2. Fortlöpande avgifter skall fr. o. m. den 1 juli 1959 utgå med 7,5 procent
på de verkliga pensionslönerna. Såväl staten som kommunförbunden skall
likväl äga att — mot bakgrunden av de erfarenheter, som kan vinnas vid
den fortsatta SPA-utredningen — upptaga frågan om ändrad procentsats
för den fortlöpande SPA-avgiften att tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1960.

Den fortlöpande avgiften skall fr. o. in. den 1 januari 1960 tills vidare intill
den 1 juli 1961 — efter närmare tekniska undersökningar angående detaljutformningen
— minskas med vad som motsvarar hälften av de avgifter,
som huvudmännen kan komma att för de SPA-anslutna anställningshavarna
få erlägga i obligatoriska avgifter till en allmän tilläggspensionering.

Engångsavgifter utgår fr. o. in. den 1 juli 1959 enligt i princip hittills tilllämpade
beräkningsgrunder.

3. Fortsatt utredning skall ske av frågorna om ett nytt finansieringssystem
för SPA, om SPA-pensioneringens omfattning samt om vissa samordningsfrågor
inom de statliga och kommunala pensionssystemen. Utredningen skall
i fråga om SP A-pensioneringen syfta till åstadkommande av ett system, enligt
vilket kostnadsfördelningen mellan staten och huvudmännen blir kontrollerbar.
I fråga om kostnadsfördelningen beträffande nu anslutna grupper
förutsättes det,"att i samband med genomförandet av ett nytt finansieringssystem
ett återställande sker av den ursprungliga hälftendelningen. Vad i
punkt 2 sagts skall gälla i avvaktan på resultatet av utredningen och innebär
ej att ställning tagits till hur en allmän tilläggspensionering skall påverka
SP A-finansieringen efter den 1 juli 1961.

De förut nämnda överläggningarna i ämnet mellan företrädare för civildepartementet
och för berörda personalorganisationer har — sedan representanter
för kommunförbunden jämväl lämnat ett inom civildepartementet
i samråd med finansdepartementet upprättat förslag till avgiftsbestämmelser
för provisorietiden utan erinran — förts med utgångspunkt i de sålunda
angivna riktlinjerna. Uppgörelsen innebär, såvitt här är i fråga, att de SPAanslutna
grupperna införes under samma huvudpensionsförfattningar, som
skall reglera pensionsförhållandena för statsanställda in. fl. av 1958 års pensionsregleringsbeslut
omfattade grupper, d. v. s. statens pensionslöneförordning
och SPR. Bestämmelserna om SPA-avgifter och med dessa sammanhängande
speciella tjänstårsbestämmelser avses emellertid såsom tidigare
nämnts skola meddelas i särskild författning och omfattas inte av överenskommelsen
med personalorganisationerna i vad de innehåller bestämmelser
om storleken av avgifterna. En närmare redogörelse för bestämmelserna
lämnar jag i efterföljande specialmotivering. I fråga om kompensation för
förhöjda folkpensionsavgifter följer överenskommelsen de förut återgivna
riktlinjerna.

Vid överläggningarna med personalorganisationerna har förutsatts, att
den omständigheten, att under det nya pensionssystemet avses skola införas

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

sådana personalgrupper, som hittills omfattats av SPA-reglementet, inte skall
innefatta någon bindning av den avsedda utredningen angående den framtida
omfattningen av statlig personalpensionering av icke-statligt anställda
och i fråga om finansieringen av sådan pensionering. I samband med utredningen
förutsattes skola övervägas frågan om borttagande ur pensionssystemet
av sådana särskilda bestämmelser i fråga om tjänstårsberäkning
och maximering av pensionslön m. m., som innebär att pensioneringen av
SPA-grupperna till sitt sakinnehåll skiljer sig från pensioneringen inom
det rent statliga området. Den ytterligare undersökning av frågan om förutsättningarna
för samordning av statlig tjänstepensionsrätt och pensionsrätt
på grund av pensionering anordnad av annan än staten, som förutsattes i
den överenskommelse, som låg till grund för 1958 års beslut om pensionsreglering
för statsanställda m. fl., skulle ske i anslutning till nyssnämnda
utredning och avse även SPA-området.

B. Frågan om förordnandepensionsrätt inom det nya pensionssystemet

För ordinarie, medelst förordnande för viss tid tillsatt tjänsteman samt
cheferna för bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen och försäkringsinspektionen
är pensioneringen enligt nu gällande statliga pensionsreglementen
konstruerad såsom en i förhållande till pensioneringen för andra
anställda i princip separat anordning, för vilken i väsentliga hänseenden
gäller andra grunder än för den ordinära pensioneringen. Den mest framträdande
avvikelsen härvidlag är att här avsedd tjänsteman, oberoende av levnadsåldern,
har rätt till genast börjande pension (förordnandepension), därest
hans förordnande utlöper och av annan anledning än av honom därom
uttryckt önskan ej förnyas eller han efter 12 års fortlöpande förordnande
på egen begäran får detsamma upphävt eller vid dess utlöpande inte får det
förnyat. Ifrågavarande rätt till genast börjande pension oberoende av levnadsåldern
tillkommer dock ej rektorer in. fl. tjänstemän inom undervisningsväsendet;
dessa tjänstemän har i princip att vid upphört förordnande träda
tillbaka till annan tjänst, varefter förutsättningarna för pension bedöms
efter denna tjänst. En annan väsentlig avvikelse från huvudbestämmelserna
är att gällande regler för förordnandepensions beräkning medför hel pension
efter i allmänhet 12 förordnandeår och endast en mindre betydande
avkortning vid en förordnandetid av kortare varaktighet. I berörda hänseenden
är förordnandepensioneringen förmånlig för berörda tjänstemän. I gengäld
är bestämmelserna därom i andra hänseenden strängare än huvudbestämmelserna.
Såsom tjänstetid av betydelse för rätten till egenpensionsförinåner
tillgodoräknas sålunda i princip endast tid i senast innehavd förordnandetjänst.
Till följd härav kan, trots att möjlighet föreligger att bestämma
egenpensionsförmån under hänsynstagande på annat sätt till tidigare
innehavd annan anställning, uppkomma mindre tillfredsställande konsekvenser
i vissa fall, då här avsedd tjänsteman under lång tid innehaft
statlig pensionsrätt men endast under relativt kort tid innehaft förordnan -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

detjänsten, samt i fall av förtidsavgång med rätt till livränta. Familj epensioneringen
sker i huvudsak enligt de grunder, som gäller för övriga anställningshavare.
För cheferna för de kungl. teatrarna, vilka likaledes tillsättes
medelst förordnande för viss tid, är pensioneringen anordnad på liknande
sätt.

Såsom förut nämnts lämnades vid 1958 års förhandlingar i samband med
utarbetandet av förslag till SPR och statens pensionslöneförordning frågan,
huruvida i det nya pensionssystemet skulle ingå en pensionsform av den
typ, som enligt nu gällande statliga pensionsreglementen förekommer för
ordinarie, visstidsförordnad tjänsteman, öppen i avbidan på vissa undersökningar.
I enlighet härmed har i 1958 års förslag till SPR med avseende å
berörda tjänstemän endast intagits vissa särbestämmelser, betingade av anställningens
speciella natur.

De vid nämnda förhandlingar förutsatta undersökningarna har numera
ägt rum. Frågan om ett ev. eliminerande av de visstidsförordnade tjänstemännens
hittillsvarande särställning i pensionshänseende har därvid granskats
främst ur synpunkterna av löne- och pensionsförmånernas inbördes
beroende och eventuella olägenheter vid en ensidig beskärning av pensionsförmånerna
med hänsyn till konkurrensen om kvalificerad arbetskraft. Sett
ur nu nämnda synpunkter har det ansetts vara motiverat, att andra ordinarie
visstidsförordnade tjänstemän än rektorer m. fl. får tills vidare, i avbidan
på en allmän översyn av anställningsvillkoren, åtnjuta förordnandepensionsrätt
även inom ramen för det nya pensionssystemet. Motsvarande
gäller beträffande cheferna för bank- och fondinspeklionen, sparbanksinspektionen,
försäkringsinspektionen samt de kungl. teatrarna.

Enligt den nu träffade överenskommelsen skall tills vidare föreligga förordnandepensionsrätt
i princip överensstämmande med den nuvarande och
tillämplig beträffande dels andra medelst förordnande för viss tid tillsatta
tjänster än såsom skoldirektör, biträdande skoldirektör, rektor eller biträdande
rektor eller såsom försöksledare vid statens försöksskola i Linköping,
dels ock tjänsterna såsom chef för något av nyssnämnda ämbetsverk eller
för någon av de kungl. teatrarna. Vissa jämkningar i nuvarande regelsystem
har härvid vidtagits för eliminerande av förenämnda mindre tillfredsställande
resultat. Därest ny tjänst av ifrågavarande slag skulle komma att
inrättas, har det förutsatts böra upptagas till särskild bedömning, huruvida
de speciella förordnandepensionsbestämmelserna skall göras tillämpliga beträffande
tjänsten. Närmare redogörelse för det upprättade författningsförslaget
(Bilaga C till statsrådsprotokollet) lämnas i efterföljande specialmotivering.

C. Viss omläggning av systemet för förändring av äldre pensioner, m. m.

I fråga om pensioner beviljade enligt SPR kommer inte att finnas någon
motsvarighet till den nuvarande anordningen med uppdelning av pensionsbeloppet
i grundbelopp och rörligt tillägg. SPR-pensionerna beräknas på

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1959

grundval av totala lönebelopp och anpassningen enligt 15 § reglementet av
beviljade pensioner förutsättes skola ske genom förändring av pensionernas
bruttobelopp. Av tekniska skäl finnes med hänsyn härtill anledning att i
fråga om anpassningen av de äldre pensionerna göra jämkningar i vissa
hänseenden i förhållande till nuvarande system. Skälen för en systemomläggning
beträffande de äldre pensionerna accentueras på grund av att —
enligt den av 1958 års B-riksdag godkända förliandlingsöverenskommelsen
med personalorganisationerna — dessa pensioner skall via de kommande
folkpensionshöjningarna på visst sätt anpassas till den nya pensionsnivån.

Vid de nu förda överläggningarna med personalorganisationerna har överenskommelse
träffats om att vid förändring efter år 1958 av pensioner enligt
före utfärdandet av SPR gällande bestämmelser skall som beräkningsunderlag
tjäna s. k. basbelopp. Intill dess förändring av pensionerna närmast efter
1958 genomförts skall basbeloppen utgöras av summan av pensionernas
grundbelopp för månad och rörligt tillägg, beräknat enligt år 1958 gällande
grunder, d. v. s. efter 80 procent på då gällande tilläggsunderlag. Härvid
skall i fråga om pension, som har olika grundbelopp för tid före och för
tid från 67 års ålder, gälla skilda basbelopp avseende begynnelse- resp. slutpensionen.
Efter varje framtida förändring av pensionerna skall gälla nya
basbelopp, som framräknas genom motsvarande förändring av närmast dessförinnan
gällande basbelopp. Anordningen kan sägas innebära, att man på
pensionsområdet tillämpar samma teknik som sedan flera år kommit till
användning inom löneområdet. Samordning med folkpension av pension,
för vilken sålunda beräknas basbelopp, skall fr. o. in. den 1 juli 1959 ske
med beaktande av en särskild s. k. riktnivå, som utgöres av ett enligt särskilda
regler bestämt pensionsbelopp, i princip beräknat såsom om SPR trätt
i kraft ett år och ett kvartal — motsvarande tiden 1 april 1958—30 juni 1959
— före avgången från anställningen. Enligt basbeloppssystemet beräknade
pensioner skall inte minskas med hänsyn till folkpension med mindre de
sammanlagda förmånerna annars skulle överskjuta riktnivån. Där så skulle
bli fallet, skall däremot personalpensionerna, om inte annat följer av vissa
övergångsbestämmelser, minskas med det överskjutande beloppet. En ev.
sådan minskning skall emellertid göras endast i fråga om tilläggsförmåner
till grundbeloppet, vilket sålunda liksom hittills under alla förhållanden
skall vara intakt.

Anpassningen av de äldre pensionerna enligt de nya grunderna har ansetts
inte nödvändiggöra några ändringar i ifrågavarande äldre pensionsreglementen
m. m. utan kunna, på liknande sätt som hittills förekommit beträffande
det rörliga tillägget, regleras genom särskilda föreskrifter i anslutning
till de beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen, genom vilka i princip årligen
fastställes i vilken grad pensionerna skall förändras.

I detta sammanhang må erinras om att enligt fjolårets pensionsregleringsbeslut
omräkning av pensioner beviljade enligt före SPR:s ikraftträdande
gällande bestämmelser i förekommande fall skall få ske som om det nya
pensionssystemet trätt i kraft redan den 1 april 1958. En sådan omräkning,
vars resultat skall påverka pensionen endast när det är till förmån för pen -

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1959

sionstagaren, har vid de nu förda överläggningarna förutsatts skola ske
också beträffande SPA-grupperna. Omräkningarna — vilkas resultat skall
få beaktas med avseende å pensionstid, som infallit efter den 30 juni 1959
— avses skola göras så snart som möjligt och vara avslutade under innevarande
år.

Vidare må i sammanhanget nämnas, att anordningen med basbelopp är
avsedd att tillämpas också beträffande reservpensioner. Dessa samordnas
emellertid inte f. n. med folkpension, och någon ändring härvidlag är ej nu
avsedd. Reservpensionerna skiljer sig från andra statliga personalpensioner
även i det avseendet, att under det att dessa i sin helhet samordnas sinsemellan
och med statlig lön, så äger samordning rum endast i fråga om den
del av reservpensions belopp, som överskjuter grundförmånen. Ej heller i detta
hänseende har ändring åsyftats. Vid samordning i sålunda begränsad utsträckning
av reservpension med pension enligt det nya pensionssystemet
förutsättes det, att dennas bruttobelopp skall beaktas utan åldersförhöjning
och att i övrigt skall tillses att försämring inte uppkommer. Därest riksdagen
ej har något att erinra häremot, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att
utfärda ändrade bestämmelser i här avsedda hänseenden. Med hänsyn till
angelägenheten av att bestämmelserna i ämnet inte skall bli mera komplicerade
än som nödvändiggöres av den åsyftade saklösningen torde det härvid
få godtagas, om mindre förbättringar uppkommer i vissa fall.

Specialmotivering till författningsförsiagen

Jag övergår nu till en redogörelse för det närmare innehållet i dels förslaget
till statens pensionslöneförordning och dels de författningsförslag, vilka
såsom bilagorna A—C fogats vid statsrådsprotokollet i ärendet. I anslutning
härtill torde jag också få redogöra för vissa med författningsförsiagen sammanhängande
förhållanden.

1. Förslaget till statens pensionslöneförordning

Enligt det vid 1958 års riksdag beslutade nya pensionssystemet för statsanställda
m. fl. avväges pensionsförmånerna i princip med hänsyn till anställningshavarens
pensionslön. Pensionsreglementet innehåller vissa närmare
bestämmelser i fråga om vilken eller vilka av anställningshavarens
successivt tillämpliga pensionslöner, som härvid skall beaktas, och även
stadganden, enligt vilka pensionslön i viss utsträckning skall beaktas med
på ena eller andra sättet förändrat belopp, såsom med motsvarande vid
avgången gällande belopp eller med belopp, som vid avgången eller vid
annan tidpunkt gäller för den då tillämpliga lönegraden eller pcnsionslöneklassen,
eller med ur ortsgruppssynpunkt förändrat belopp. De grundläggande
bestämmelserna om pensionslönebegreppet har emellertid förutsatts
skola meddelas i en särskild, av Kungl. Maj :t och riksdagen antagen författning,
statens pensionslöneförordning. Det inom civildepartementet nu -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

mera upprättade förslaget till sådan förordning innebär i jämförelse med
det motsvarande förslag, som fanns fogat vid prop. 1958: 157, förutom
smärre jämkningar, delvis av redaktionell art, väsentligen en komplettering
med stadganden föranledda av att SPA-området avses skola inordnas
i pensionssystemet, och överensstämmer med resultatet av förut nämnda
förhandlingsöverenskommelse med personalorganisationerna.

1 §■

Förordningen skall tillämpas i den utsträckning, som angives i pensionsreglementen
utfärdade av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut, och
utgör sålunda en viss parallell till statens löneförordning.

2 §.

Enligt denna paragraf, som innehåller bestämmelser avsedda att klargöra
vilken anställning som är avgörande för pensionslönen, skall hänsyn få tagas
till varje i pensionsreglementet avsedd anställning, som vederbörande
innehar eller uppehåller med vikariatslöneförordnande, och med sådant
förordnande skall likställas annat därmed jämförligt förordnande inom
icke-statlig verksamhet, i den mån Kungl. Maj :t härom förordnar. I första
hand är pensionslönebegreppet tillämpligt för anställningshavare under tid,
då denne är underkastad pensionsreglementet, men om anställningshavaren
under förordningens giltighetstid innehaft eller uppehållit i pensionsreglementet
avsedd anställning utan att därunder vara underkastad detsamma,
skall så anses som om också under denna tid varit för honom gällande pensionslön
bestämd i enlighet med förordningens bestämmelser. Om en anställningshavare
under en och samma kalendermånad innehaft eller med
vikariatslöneförordnande (motsvarande) uppehållit mer än en anställning,
skall regelmässigt den högsta av pensionslönerna beaktas. I samband härmed
må erinras om att för pensionssystemets tillämpning särskilt under
de första åren erfordras en bestämning av vad som skall anses ha utgjort
pensionslön under tiden före förordningens giltighetstid och att Kungl. Maj :t
av riksdagen bemyndigats utfärda bestämmelser härom. Pensionsregleringsbeslutet
innebar därvidlag, att förordningen skulle tillämpas som om
den trätt i kraft redan den 1 april 1958 och att för tid dessförinnan skulle
beaktas en pensionslön, som i huvudsak bestämts tekniskt med utgångspunkt
i tidigare gällande belopp av hel tjänstepension. Det torde få förutsättas,
dels att dylik tekniskt bestämd pensionslön i viss utsträckning må
fastställas även beträffande sådan anställning (vikariatslöneförordnande),
som medför pensionsrätt enligt det nya pensionsreglementet utan att tidigare
ha varit pensionsberättigande, dels att för SPA-grupperna skall gälla
samma övergångsanordningar som för andra personalgrupper.

3 §.

I 1 mom. av denna paragraf har fastslagits grundsatsen att såsom pensionslöner
skall vid varje tid gälla då tillämpliga månadslöner enligt statens
löneförordning. På motsvarande sätt som för närvarande skall alltså

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

pensionerna även för anställningshavare, som inte åtnjuter lön enligt löneförordningen,
avvägas med hänsyn till lönegrader och löneklasser enligt
denna. Stadgandet i 8 mom. sammanhänger härmed och är närmast av teknisk
natur.

Av de i 2—6 mom. meddelade normalbestämmelserna angående vilka månadslöner
som skall gälla såsom pensionslöner för olika anställningar överensstämmer
bestämmelserna i 2—4 inom., som anger tillämplig pensionslön
beträffande dels lönegradsplacerad tjänst, å vilken statens löneförordning
är tillämplig, dels arbetare i statens tjänst, dels ock innehavare av sådan
beställning på reservstat, som avses i det nya pensionsreglementet, i
allt väsentligt med vad som förutsattes vid pensionsregleringsbeslutet. Beträffande
arbetarna har emellertid möjlighet ansetts böra öppnas dels för
inplacering i pensionslöneklass genom annan myndighets än statens avtalsnämnds
försorg, vilket likväl skall ske i samråd med avtalsnämnden, dels
för tillämpning av eu avvikande pensionslönebestämning i de särskilda fall
Kungl. Maj:t härom beslutar. Stadgandena i 5 och 6 mom. sammanhänger
med det avsedda inordnandet under pensionssystemet av SPA-grupperna,
varjämte sistnämnda moment har avseende å sådana statsanställda, som
kan få pensionsrätt utan att tillhöra någon av de i 2—4 mom. avsedda grupperna.
Bestämmelserna för statliga lönegradsplacerade tjänster skall sålunda
tillämpas också beträffande sådan med statlig pensionsrätt förenad
icke-statlig anställning, å vilken tillämpas av huvudmannen antagna och
hos statens pensionsanstalt registrerade lönebestämmelser, vilka enligt pensionsanstaltens
bedömande i huvudsak motsvarar avlöningsbestämmelserna
för lönegradsplacerade statliga anställningshavare. I övrigt skall tillämpas
individuell pensionslöneinplacering på den statliga löneskalan med beaktande
av vederbörandes avlöning, dock att jämkning härvid skall, om detta
anses påkallat, kunna ske med hänsyn till vad som gäller för lönegradsplacerad
tjänst eller anställning som arbetare i statens tjänst. För den individuella
inplaceringen har meddelats vissa bestämmelser angående beräkningen
av vederbörandes avlöning. Det torde få förutsättas, att om behov
av ytterligare sådana bestämmelser visar sig föreligga, dessa må meddelas
av Kungl. Maj :t.

Enligt 7 mom. skall för vissa anställningar med hänsyn till avlöningsförhållandena
eller andra särskilda omständigheter gälla de bestämmelser om
pensionslön, som innefattas i bilaga vid förordningen, varjämte andra lönebelopp
än sådana som fastställes av Kungl. Maj :l inte må utan Kungl. Maj :ts
särskilda medgivande beaktas med större belopp än det, som gäller för löneklass
27 enligt löneplan A i statens löneförordning. De i bilagan åsyftade
fallen är delvis sådana, i vilka enligt nuvarande bestämmelser pensionsunderlaget
höjts en eller två enheter ur lönegradssynpunkt med beaktande av
löneförmåner, som ansetts böra påverka pensionsavvägningen. Till denna
grupp har även hänförts skolkantorer, vilka f. n. åtnjuter särskilda kantorstillägg.
I övrigt är fråga om vissa anställningar inom SPA-området, som
enligt med vederbörande personalorganisationer träffad överenskommelse

2 Ilihang till riksdagens protokoll l!).r>0. I samt. Nr l!il

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

skall under den fortsatta utredningen om nytt finansieringssystem bibehålla
pensionsställning efter i princip samma lönegrad som nu.

4 §.

Enligt stadganden i nuvarande pensionsreglementen äger i vissa specialfall
den, som från viss tjänst övergått till lägre tjänst, i pensionshänseende
behandlas som om han alltjämt bibehållit den tidigare tjänsten. Liknande
bestämmelser har meddelats i denna paragraf i fråga om dels tjänsteman,
som enligt tillämpliga lönebestämmelser äger bibehålla lön för den tidigare
tjänsten, dels den som under minst 12 år i oavbruten följd innehaft förordnandetjänst
och därefter övergått till annan anställning, dels ock den
som avgått med sjukpension och för vilken denna indragits i samband med
att anställningshavaren ånyo blivit underkastad statliga pensionsbestämmelser.

2. Förslaget till vissa ändringar i statens allmänna
tjänstepensionsreglemente

(Bilaga A)

I fråga om reglementets allmänna utformning har vidtagits den förändringen,
att den i 17 § i 1958 års förslag upptagna sammanställningen utbrutits
ur reglementet och utformats såsom en bilaga till reglementet. Omredigeringen
är föranledd av att sammanställningens omfång ökat till följd
av att den utbyggts med uppgifter angående de grupper av anställningshavare,
som nu är underkastade SPA-reglementet. Som en konsekvens av
att 17 § i 1958 års förslag utgår, motsvaras 18 och 19 §§ i detta av 17 och
18 §§ i det nu föreliggande ändringsförslaget.

i §■

I 1958 års förslag var 1 mom. andra stycket utformat med tanke på att SPAreglementets
tillämpningsområde skulle kunna inordnas under SPR. Härvid
förutsattes, att SPA-pensioneringens finansiering skulle ske enligt ett
nytt system i och med nämnda inordnande. Med hänsyn till att, såsom i det
föregående framhållits, SPA-finansieringen tills vidare skall ordnas enligt
provisoriska grunder, som i princip överensstämmer med de nuvarande,
har i nämnda stycke tillagts en ny andra punkt.

SP A-reglementets tillämpningsområde är i huvudsak bestämt genom en
i 39 § reglementet intagen förteckning. På grund av föreskrifter i särskilda
kungl. brev eller kungörelser är reglementet emellertid tillämpligt i viss
ytterligare utsträckning. Detta gäller bl. a. vissa befattningshavare vid hovstaterna,
poliser i distrikt som på grund av indelningsändring upphört att
tillhöra reglementets reguljära tillämpningsområde samt vissa personalgrupper,
huvudsakligen inom sjuk- och hälsovård samt halvöppen barnavård,
som hade pensionsrätt i statens pensionsanstalt före det nuvarande
SP A-reglementets ikraftträdande och som vid tillkomsten av detta regle -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

mente, i avvaktan på ytterligare utredning om pensionsanstaltens verksamhet,
ansågs böra tills vidare ha pensionsrätt enligt reglementet.

Det nya reglementets tillämplighet med avseende å det av SPA-reglementet
nu omfattade området angives i den bilaga, som fogats vid ändringsförslaget
i fråga om det nya reglementet. SPR-bilagan svarar i huvudsak mot
förteckningen i 39 § SPA-reglementet. Den upptar emellertid även vissa
sådana nyss angivna anställningshavare, som f. n. är underkastade SPAreglementet
utan att vara förtecknade i 39 § reglementet. Härutöver har, i
enlighet med överenskommelsen, i SPR-bilagan upptagits vissa anställningshavare,
som inte f. n. omfattas av SPA-reglementet. SPR skall sålunda äga
tillämpning på -— förutom nu SPA-anslutna skoldirektörer och biträdande
skoldirektörer, vilka är underkastade statens allmänna avlöningsreglemente
— jämväl sådan skoldirektör och biträdande skoldirektör, som innehar ordinarie
medelst förordnande för viss tid tillsatt anställning med lön enligt
kommunala avlöningsbestämmelser. Vidare skall SPR äga tillämpning på
överläkare vid Eugeniahemmet, där f. n. all annan personal är SPA-ansluten.
Personalgrupper, vilkas anslutning till den nuvarande SPA-pensioneringen
reglerats i särskild ordning men som inte finns upptagna i SPR-bilagan,
förutsättes skola inordnas under SPR på motsvarande sätt som de f. n.
anknytes till SPA-reglementet, där inte särskilda skäl talar för ett bibehållande
vid sistnämnda reglementes förmånssystem. Någon ändring har alltså
i stort sett inte åsyftats i fråga om bestämningen av de icke-statliga verksamhetsområden,
som skall omfattas av den statliga pensioneringen genom
statens pensionsanstalt. Inom den sålunda bibehållna ramen kan förslaget
emellertid leda till en något vidgad omfattning av denna pensionering såtillvida
som -—- i överensstämmelse med vad som kommer att gälla i fråga
om SPR:s tillämplighetsområde i övrigt — pensionsrätt i allmänhet skall
kunna erhållas inte bara för ordinarie och extra ordinarie samt med dem
jämförliga befattningshavare utan även för andra anställningshavare. Möjlighet
för deltidsanställd personal att erhålla pensionsrätt införes för fall,
då avlöningen bestämmes enligt sådana grunder, som gäller för statlig
eller kommunal lönegradsplacerad personal.

I 2 mom. har gjorts en viss jämkning i syfte att SPR skall kunna, om
riksdagen därom beslutar, göras tillämpligt jämväl för anställningshavare
vid riksdagens verk. Anledning har inte ansetts finnas att här ingå på frågan
vilka tillägg till eller undantag från reglementets bestämmelser, som i
så fall kan ifrågakomma.

I detta sammanhang må erinras om att Kungl. Maj:t jämlikt särskilda
riksdagsbemyndiganden äger besluta i fråga om pension eller årlig ersättning
åt statliga anställningshavare, som vid avgång ur tjänst inte har rätt
till pension. Även om det nya reglementet öppnar möjlighet till regnljär
pensionering av fler personalgrupper än det nuvarande, torde behov av sådan
»bemyndigandepensionering» i viss utsträckning föreligga även i fortsättningen.
Det har förutsatts, all härvidlag inte skall ske annan ändring
än att Kungl. Maj:t skall äga att, i den mån skäl härför anses föreligga,

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

anpassa de vid pensionsbestämningen tillämpade grunderna efter det nya
pensionssystemet. Det motsvarande gäller i fråga om de mera begränsade
bemyndiganden, med stöd av vilka pension i några fall beviljats icke-statligt
anställda, exempelvis vissa skogsförmän hos skogsvårdsstyrelserna. Frågan
om förutsättningar för här avsedd statlig pensionering av icke-statligt anställda
har avsetts skola upptagas i samband med den blivande utredningen
om SPA-pensioneringen.

4 §.

I 1958 års reglementsförslag meddelades samtliga detaljbestämmelser angående
tidpunkten för inträdet av pensioneringsperiods nedre och övre gräns
och för pensionsåldern i pensionsreglementet. Den för reguljära fall avsedda
bestämmelsen om att pensioneringsperiods nedre resp. övre gräns infaller
vid utgången av den kalendermånad, varunder föreskriven levnadsålder
uppnås, meddelades i 4 §, under det att kompletterande bestämmelser i övrigt
fanns upptagna bland de i dåvarande 18 § angivna särbestämmelserna
till 4 §, varjämte i sammanställningen i dåvarande 17 § markerades, i vilka
fall resp. särbestämmelser skulle vara tillämpliga. I samband med den omredigering
av reglementsförslaget, som företagits med hänsyn till inordnandet
av SPA-grupperna, har det befunnits vara förenat med administrativa
fördelar att endast meddela den detaljbestämmelse, som är avsedd för
de reguljära fallen, i själva reglementet. I 4 § 3 mom. tredje stycket har i
enlighet härmed angivits, att denna bestämmelse skall gälla, där ej annat
följer av särskilda av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser. Avsikten är
att sådana bestämmelser skall meddelas i anslutning till de föreskrifter om
pensioneringsperioder, pensionsåldrar och antal för hel pensionsförmån
erforderliga tjänstår, som, Kungl. Maj :t skall äga meddela. Någon avvikelse
i sak från vad som innefattades i de nyssnämnda detaljbestämmelserna är
i princip inte avsedd att vidtagas.

6 §■

I anslutning till 6 § reglementsförslaget angavs i prop. 1958: 157 de i
överenskommelsen den 26 mars 1958 innefattade riktlinjerna för samordning
av förmåner enligt reglementet med folkpension och andra förmåner
på grund av socialförsäkring m. m. Vid de fortsatta överläggningarna med
personalorganisationerna har samordningsfrågorna behandlats mera i detalj,
varvid enighet uppnåtts angående bl. a. ett utkast till tilläggsbestämmelser
till 6 och 7 §§ SPR. Enligt detta författningsutkast skall samordningen
med nu ifrågavarande förmåner på grund av socialförsäkring m. m.
ske på sätt framgår av följande sammandrag av de tilltänkta bestämmelserna.

1. De i 6 § SPR avsedda förmåner på grund av socialförsäkring m. in.,
som skola beaktas vid bestämmande av pension enligt reglementet, utgöras
tills vidare av

a) folkpension, vilken ej är föremål för inkomstprövning,

b) yrkesskadelivränta, varmed här avses livränta, som på grund av bestämmelser
om obligatorisk försäkring fastställes av eller utbetalas från

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1959

riksförsäkringsanstallen eller i 1 § lagen om yrkesskadeförsäkring avsett
försäkringsbolag, ävensom sådan däremot svarande ersättning, som enligt
särskilda bestämmelser skall utgivas av statsmedel, samt

c) sjukpenning (hempenning) enligt lagen om allmän sjukförsäkring eller
enligt yrkesskadeförsäkring (jämförlig anordning), utgående till egenpensionstagare
under sjukperiod påbörjad före avgången från anställningen.

2. Vid avvägningen av personalpension med hänsyn till förmåner, som
enligt punkt 1 skola beaktas, skall bortses dels från vårdtillägg eller blindtillägg
till folkpension, dels från vårdbidrag till yrkesskadad ävensom sådant
tillägg till yrkesskadelivränta, som är avsett för täckande av merkostnader,
dels från barntillägg till sjukpenning, dels ock från i punkt 1 avsedda förmåner
i övrigt i den utsträckning, som nedan angives.

a. Folkpension. Vid avvägning av familjepension för änka eller frånskild
hustru skall såvitt angår tid före den månad, varunder vederbörande fyller
07 år, bortses från hälften av det belopp, varmed folkpension i form av
ålderspension utgår till gift pensionsberättigad, vars make uppbär sådan
pension, och såvitt angår annan tid bortses från hälften av vederbörande
tillkommande folkpension.

Vidare skall vid avvägning av egen- eller familjepension bortses från folkpensionsbelopp
eller, i fall, som avses i föregående stycke, från återstående
folkpensionsbelopp, i vad sagda belopp överskjuter det belopp det skulle
hava haft, om folkpensionen avkortats i samma grad som enligt reglementet
utgående pension.

För den som i sådant fall, som avses i 7 § 5 inom. SPR eller motsvarande
stadgande i före SPR:s utfärdande meddelade bestämmelser, åtnjuter mer
än eu personalpension enligt statliga pensionsbestämmelser, skall folkpension
beaktas vid fastställande av varje särskild pensionsförmån för sig enligt
de i fråga om denna meddelade bestämmelserna. Härvid skall folkpensionen,
sedan en av personalpensionerna avvägts med hänsyn till densamma, vid
därpå följande avvägning av annan personalpension anses hava allenast det
belopp, från vilket enligt bestämmelserna här ovan bortsetts vid förut gjord
pensionsavvägning. Utgör någon av personalpensionerna familjepension för
änka eller frånskild hustru, skall i första hand denna pension avvägas med
hänsyn till folkpensionen samt vid avvägning av egenpension för tid före
fi7 års ålder bortses från minst hälften av det folkpensionsbelopp, från vilket
enligt första stycket här ovan under a bortsetts vid familjepensionens
avvägning, även om delta ej skulle följa av vad förut angivits. Det minimibelopp
av folkpension, från vilket sålunda skall bortses, må likväl icke
överstiga det belopp, varmed familjepensionen på grund av 7 § 5 inom. reglementet
eller däremot svarande äldre bestämmelse understiger det eljest
gällande beloppet.

b. Yrkesskndelivränla. Vid avvägning av egenpension med hänsyn till
yrkesskadelivränta, som utgår till den skadade, resp. vid avvägning av familjepension
med hänsyn till yrkesskadelivränta till efterlevande efter samma
person, efter vilken familjepensionen utgår, skall bortses från livräntebeloppet
i vad det överskjuter tre fjärdedelar av livräntans belopp, i förekommande
fall beräknat med samma avkortning som berörda pension.

Förekommer i fall som avses i första stycket jämväl annan fråga om
sammanträffande av pension och yrkesskadelivränta eller sammanträffar
pension och yrkesskadelivränta i fall, där första stycket icke är tillämpligt,
skall bortses från så stort livräntebelopp, att de sammanlagda förmånerna
av pension och yrkesskadelivränta uppgå till det belopp, som vid tillämpning
av 7 t) 5 mom. reglementet skulle hava framkommit, om yrkesskadeförmånerna
utgjort pensionsförmåner. Där jämväl sådant fall föreligger.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

som avses i första stycket, skola i nämnda stycke avsedda förmåner vid
tillämpning av vad nyss sagts anses som en egenpension resp. en familjepension.

c. Sjukpenning enligt lagen om allmän sjukförsäkring eller enligt yrkesskadeförsäkring
(jämförlig anordning), utgående till egenpensionstagare
under sjukperiod påbörjad före avgången från anställningen. Vid avvägningen
av egenpensionen skall bortses från sjukpenningbeloppet i vad det
överskjuter tre fjärdedelar av sjukpenningens belopp, i förekommande fall
beräknat med samma avkortning som egenpensionen.

3. I fråga om den, som fyllt 67 år och kan komma i åtnjutande av folkpension,
skall 6 § reglementet tillämpas såsom om folkpension i form av
ålderspension utgått fr. o. in. den månad, då nämnda ålder uppnåtts, även
om förmånen då ej uttagits.

Där folkpension ej utgår men vederbörande är berättigad till utländsk förmån
med väsentligen samma syfte, skall frågan, i vilken utsträckning denna
förmån skall beaktas vid tillämpningen av 6 § reglementet, av vederbörande
myndighet underställas Kungl. Maj:ts prövning. I avbidan på sådan prövning
äger myndigheten bestämma tjänstepensionen som om svensk folkpension
utgått.

Har i utbyte mot yrkesskadelivränta utgått engångsbelopp eller utbytes
för viss tid sådan livränta mot sjukpenning, skall 6 § reglementet tillämpas
så som om vederbörande åtnjutit livränta, i förstnämnda fall till belopp, som
enligt de vid utbytet tillämpade försäkringstekniska grunderna svarar mot
engångsbeloppet, och i sistnämnda fall till det belopp som skolat utgå, om
utbytet ej skett.

4. Där förutom personalpension, vilken avväges med tillämpning av 6 §
SPR, jämväl därmed sammanträffande icke-statlig personalpensionsförmån
avväges såsom bruttoförmån med hänsyn till i 6 § SPR avsedda förmåner
på grund av socialförsäkring m. in., och i bruttoförmånerna skulle enligt
de eljest gällande bestämmelserna sammanlagt ingå större belopp på grund
av socialförsäkring m. m. än som tillkommer vederbörande, äger vederbörande
myndighet avräkna så stor del av det överskjutande beloppet, som
svarar mot förhållandet mellan vad som skolat ingå i den statliga bruttoförmånen
och vad som skolat sammanlagt ingå i båda bruttoförmånerna, från
det i den statliga bruttoförmånen eljest ingående beloppet. På Kungl. Maj:ts
prövning beror, huruvida annan icke-statlig pensionering än kommunal pensionering
skall anses innefatta tillämpning av bruttosystem.

5. Egen- eller familjelivränta skall samordnas med folkpension, yrkesskadelivränta
och sådan sjukpenning som träder i stället för sist nämnd livränta,
som om den utgjorde avkortad egen- resp. familjepension. Härvid
skall likväl i förekommande fall så anses, som om vederbörande tillkommande
folkpension utginge med ett belopp, bestämt genom omräkning enligt
särskilda av Kungl. Maj:t föreskrivna grunder av det gällande beloppet.

I anslutning till punkt 1 i det återgivna sammandraget må i fråga om samordningen
med yrkesskadeersättning i klarläggande syfte framhållas, att
denna samordning avses skola ske med tillämpning av 6 § andra stycket (ej
tredje stycket) SPR. Detta innebär att i de pensionsfall, på vilka SPR är
tillämpligt, samordningen — oberoende av tidpunkten för yrkesskadans inträffande
— skall ske på pensionssidan i stället för som för närvarande genom
avdrag enligt 25 § yrkesskadeförsäkringslagen eller därmed jämställd författningsbestämmelse.
Beträffande sammandraget må vidare påpekas, att
överenskommelsen med organisationerna innebär en viss ändring i förhållande
till förra årets uppgörelse i fråga om grunderna för samordning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

änka eller frånskild hustru tillkommande pension enligt reglementet med
folkpension. Enligt fjolårets överenskommelse skulle för angivna pensionstagare
från samordning »friläggas» för tid före 67 års ålder halva folkpensionen
och för tid därefter hälften av folkpensionens belopp för äkta make.
Denna utformning hade valts under den förutsättningen, att beloppet av
den för tid före 67 års ålder utgående änkepensionen från folkpensioneringen
skulle komma att i enlighet med förslag i prop. 1958: 55 sammanfalla
med folkpensionsbeloppet för äkta make. Det vid samordningen frilagda
beloppet skulle alltså ha blivit lika stort före som efter 67 års ålder. Enligt
riksdagens ställningstagande (Särsk. U 1958: 1; rskr 272) i anledning av
nämnda proposition skulle emellertid folkpensionens belopp för änka komma
att överensstämma med det folkpensionsbelopp, som tillkommer ensamstående
folkpensionär. Härigenom förändrades den avsedda innebörden av
samordningen, så att det före 67 års ålder frilagda beloppet skulle komma
att bli större än det efter 67 års ålder frilagda beloppet. Då en sådan konsekvens
ansetts omotiverad och olämplig, har i den nu ifrågavarande överenskommelsen
med personalorganisationerna förutsatts, att, på sätt framgår av
det nyss återgivna sammandraget, en omkastning skall göras i fråga om de
för tid före och för tid från 67 års ålder frilagda folkpensionsbeloppen, så
att det större frilagda beloppet kominer att hänföra sig till tid från 67 års
ålder. En sådan omkastning kan, enligt vad en företagen försäkringsteknisk
utredning ger vid handen, göras utan att merkostnader för pensioneringen
uppstår.

Den omständigheten att i de nyss återgivna tilläggsbestämmelserna uppräknas
de socialförsäkringsförmåner in. in., med vilka samordning skall
ske, innebär inte, att någon ändring är avsedd i fråga om grunderna i 6 §
SPR, enligt vilka varje socialförsäkringsförmån skall vara föremål för samordning,
om och i den män ej Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut
annat föreskrivit. Vid tillkomst av nya socialförsäkringar m. in. skall alltså
de nu avsedda tilläggsbestämmelserna kompletteras beträffande förmåner
på grund av dessa försäkringar, om inte annat särskilt beslutas i angiven
ordning.

7 §.

Föreskriften i 2 mom. angående den som inom område, för vilket .statliga
pensionsbestämmelser eljest äger tillämpning, innehaft anställning
med avlöning avvägd med hänsyn till att med anställningen inte skall vara
förenad statlig pensionsrätt, skall — i överensstämmelse med vad som förutsatts
vid 1958 års överenskommelse angående pensionsregleringen —
gälla enbart sådana, hittills mera undantagsvis förekommande fall, då för
viss högre teknisk personal tillämpas en speciell form av kontraktsanställning
eller eljest i motsvarande syfte tillämpas särskilda anordningar i fråga
om anställningsvillkoren.

9 §.

I förevarande paragraf, vars 2 mom. av redaktionella skäl delats upp i
tre stycken, bar i fråga om beräkning av pensionsunderlag för sjukpen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

sionsfall gjorts omformuleringar innebärande vissa sakliga förändringar i
förhållande till motsvarande avsnitt i 1958 års förslag. Detta var så utformat,
att sjukpension för den, som vid avgången inte kunde åberopa pensionslöner
för fem årsperioder, skulle bli särskilt reducerad på grund av
den i underlagsbestämningen ingående femtedelsberäkningen. Vid årets
överenskommelse med personalorganisationerna har man enats om att sådan
särskild reduktion av sjukpension inte skall förekomma, och omformuleringen
av tredje stycket har gjorts i enlighet härmed.

I 3 mom. har gjorts en mindre jämkning i fråga om bestämningen av
de där avsedda, beträffande ortsgruppsplaceringen relevanta årsperioderna.

10 §.

1 1 mom. har ordningsföljden mellan styckena b) och c) omkastats, så
att i den nya versionen i sista hand, d. v. s. under c), reglerats tillgodoräkningen
av tid för icke pensionsberättigande anställning. Denna ändring har
gjorts med hänsyn till de särskilda föreskrifter angående tjänstårsberäkning,
som erfordras beträffande sådana icke-statliga anställningar inom
SPA-sektorn, för vilka ifrågakommer engångsavgifter. Vidare har i 1 mom.
b), som gäller tillgodoräkning av tjänstår enligt äldre pensionsbesiämmelser,
gjorts ett tillägg, innebärande att sådan tillgodoräkning skall ske
beträffande egenpension, egenlivränta, familjepension och familjelivränta
var för sig i den omfattning, som följer av nämnda bestämmelser eller av
i anslutning till dem meddelade beslut. Tillägget är föranlett av den differentiering
i fråga om tjänstårsberäkningen för de olika förmånsslagen,
som i vissa fall föreligger på grund av äldre bestämmelser och beslut, och
ersätter eljest erforderliga särskilda övergångsbestämmelser. En konsekvensändring
till ifrågavarande tillägg har gjorts i 14 § 1 mom. genom ett
där infört nytt andra stycke.

2 mom. har omarbetats i huvudsakligen redaktionellt avseende och dessutom
kompletterats med en hänvisning till de särskilda tjänstårsbestämmelser,
som skall gälla för SPA-grupperna.

3 mom. innehåller inte någon motsvarighet till 3 mom. andra stycket i
1958 års reglementsförslag. Detta innebär inte någon egentlig saklig ändring
i förhållande till detta förslag utan sammanhänger med i det följande
redovisad ändring i 12 § 2 mom.

12 §.

Enligt 1958 års förslag lämnades i 12 § 2 mom. reaktiverade sjukpensionstagare
och förflyttade ordinarie tjänstemän garanti emot skärpt avkortning
av egenpension till följd av reaktiveringen eller förflyttningen, dock endast
under förutsättning att i samband med denna blivit för anställningshavaren
gällande annan pensioneringsperiod eller annat för hel pension erforderligt
antal tjänstår än närmast före sjukpensioneringen eller förflyttningen. Enligt
den nu föreliggande överenskommelsen skall garantien för nämnda fall
vara generell och sålunda gälla oberoende av nyss angivna förutsättning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

15 §.

Enligt denna paragraf i 1958 års reglementsförslag skall bruttobeloppet
av beviljad egenpension och familjepension förändras i den mån Kungl.
Maj :t och riksdagen beslutar. I bestämmelsen, som åsyftar motsvarigheten
till det hittillsvarande rörliga tillägget, föreslås ej nu någon ändring. Till
närmare klargörande av det avsedda nya systemets innebörd i förevarande
hänseende må emellertid i detta sammanhang nämnas följande.

Det hittillsvarande pensionssystemet har varit utformat på sådant sätt,
att pensionsförmånernas belopp i första hand avvägts såsom grundbelopp
på basis av vissa nominella belopp, pensionsunderlag, bestämda med hänsyn
till 1947 års grundlöner. Genom särskilda, i princip årliga beslut av
Kungl. Maj:t och riksdagen har vidare bestämts, om och i vilken utsträckning
grundbeloppen skall kompletteras med på dem beräknat rörligt tilllägg.
Denna anordning medför, att det rörliga tillägget kommit att på en
gång fylla två funktioner, nämligen dels att bringa upp beloppet av nybeviljad
pensionsförmån till en nivå, som anses skälig i betraktande av lönenivån
närmast före avgången, och dels att medföra efterreglering av beloppet
av beviljad pensionsförmån. Efter hand har det visat sig mindre lämpligt
att på detta sätt begagna sig av ett och samma instrument för dessa båda syften.
Av den nuvarande anordningen har nämligen bl. a. följt, att de såsom
livräntor betecknade förmånerna vid förtidsavgång, vilka liksom inom annan
personalpensionering inte ansetts böra efterregleras, under hela perioden
från den 1 juli 1947 avvägts på basis av 1947 års löner. Med hänsyn
till omständigheter sammanhängande med folkpensionssamordningen har
emellertid svårighet mött att lägga om systemet med grundbelopp och rörligt
tillägg annat än i sammanhang med en genomgripande omläggningav
systemet för den statliga personalpensioneringen.

Förra årets beslut om det nya pensionssystemet innebär att pensionsförmåns
belopp avväges med beaktande av den närmast före avgången gällande
lönenivån i dess helhet, alltså även i vad den överskjuter en grundlönenivå.
Härigenom kommer beloppet av nybeviljad pensionsförmån att automatiskt
bli i avsedd utsträckning anpassat efter lönenivån vid avgången,
både vad gäller livräntor och pensioner, och frågan om efterreglering av beviljad
pension kan prövas för sig. Vid de överläggningar med personalorganisationerna,
som föregick fjolårets överenskommelse om pensionsregleringen,
dryftades olika alternativ i fråga om efterreglering, bl. a. en anordning
med automatiskt verkande indexbindning. I enlighet med önskemål
från organisationernas sida stannade man emellertid vid att hålla frågan
öppen för bedömning i samband med de årliga löneförhandlingarna. Härom
uttalades i prop. 1958: 157, att del förutsatts, att förändringen av enligt reglementet
beviljade pensioner skall fastställas genom beslut av Kungl. Maj:t
och riksdagen efter det att de statsanställdas huvudorganisationer berclls
tillfälle till överläggningar i ämnet.

Under de senaste åren har löneförändringarna i allmänhet beslutats sedan
en del av del löpande året förflutit, och bestämmelserna om de ändrade lö -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

nebeloppen bär trätt i kraft vid en tidpunkt i nära anslutning till beslutens
fattande. Till följd av särskild förhandlingsöverenskommelse har emellertid
samtidigt brukat beslutas om utgivande för den redan förflutna delen av
året av ett särskilt retroaktivt lönetillägg, schablonmässigt svarande mot löneökningen.
Vid det hittillsvarande pensionssystemet har den motsvarande
frågan om pensionsbelopp belöpande på förfluten del av året också blivit
föremål för förhandlingsöverenskommelse, som brukat medföra att ändrat
procenttal för rörligt tillägg tillämpas räknat från årsskiftet. Inom det nya
pensionssystemet blir tydligen frågan om eventuell efterreglering av pension,
som utbetalats tidigare under året än ändring av pensionsbeloppen
skett, konstruktionsmässigt helt likartad med motsvarande lönefråga. Bortsett
från detta spörsmål, vars saklösning lika litet som motsvarande lönefråga
bör bindas genom något generellt ståndpunktstagande, uppkommer
emellertid med hänsyn till det nya pensionssystemets konstruktion spörsmålet
om vad som för varje tid skall avses med pensionslön. Härvidlag torde
i princip med månadslön, som gällt enligt statens löneförordning, böra
få likställas sådant retroaktivt lönetillägg, som enligt särskilt beslut utbetalas
med avseende å samma tid. Bestämmelse härom har förutsatts skola
meddelas av Kungl. Maj :t.

Ett från det nu anförda i viss mån fristående spörsmål gäller förfaringssättet
i sådana fall, där pensionsberäkning sker någon tid före avgången ur
tjänst och det därefter hinner inträffa en pensionslöneförändring av beskaffenhet
att böra påverka pensionsberäkningen. Detta kan förutses inträffa
i jämförelsevis stor utsträckning, eftersom pensionsfrågan normalt bör vara
prövad i god tid före avgången. Det synes uppenbart att en i detalj genomförd
ny pensionsberäkning inte bör ske. För nu berörda fall bör därför
förutsättas, att den i förväg beräknade pensionen skall, utan att analyseras
i sina av olika pensionslöner beroende beståndsdelar, anpassas till den vid
avgången gällande lönenivån genom att det i förväg uträknade beloppet
förändras med tillämpning av de i 15 § avsedda grunderna.

16 §.

Ett nytt tredje moment har tillagts. I detta moment regleras samordningen
med i 6 § reglementet avsedda förmåner på grund av socialförsäkring
in. in. för vissa speciella situationer, nämligen där den myndighet, som
har att ombesörja utbetalning av personalpension, av den ena eller andra
anledningen får kännedom om socialförsäkringsförmåner, som skall samordnas
därmed, först sedan på samma tid belöpande personalpension utbetalats.
I sådant fall skall, såvitt angår förhållandet mellan personalpensionsmyndigheten
och pensionstagaren, det för mycket utbetalade personalpensionsbeloppet
anses som förskott å socialförsäkringsförmånen, och i den
mån så erfordras för slutlig reglering av de sammanlagda förmånerna
skall kunna innehållas skäligt belopp av reglementsförmån, som förfaller
till betalning senare. Frågan om personalpensionsmyndighets möjlighet att
inträda i pensionstagarens rätt till socialförsäkringsförmåner kommer att

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

beröras i ett senare sammanhang i samband med de spörsmål, som gäller
gemensam utbetalning av personalpension och socialförsäkringsförmåner.

17 § och bilagan till reglementet

På motsvarande sätt som skett i 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen
intogs i 1958 års reglementsförslag särbestämmelser
för vissa personalgrupper. I formellt hänseende uppdelades dessa bestämmelser
på två paragrafer, 17 och 18 §§, av vilka den förra innehöll en katalog
över olika personalgrupper med angivande av beteckningen på för dem
tillämpliga särbestämmelser, under det att den senare upptog själva bestämmelserna.
För denna anordning hade SPA-reglementet i viss mån tjänat
som förebild.

Såsom inledningsvis framhållits motsvaras 17 § i 1958 års reglementsförslag
i det nu föreliggande förslaget av en bilaga till reglementet och 18 §
av förevarande paragraf. Beträffande de ändringar, som sistnämnda paragraf
innefattar i jämförelse med 1958 års förslag, har redan under 4 § anmärkts,
att särbestämmelserna i fråga om tidpunkten för pensioneringsperiods
början och slut och för pensionsålderns inträde ansetts böra utgå ur
reglementet och meddelas i särskild ordning. Flertalet av de nya särbestämmelser,
som i enlighet med den träffade förhandlingsöverenskommelsen
intagits i paragrafen, gäller SPA-grupperna och innebär en överflyttning
av bestämmelser, som funnits i SPA-reglementet, oförändrade eller
med smärre sakliga ändringar. Fn närmare redogörelse för bestämmelsernas
innehåll torde inte vara påkallad.

I detta sammanhang må framhållas, att det för SP A-grupperna förutsatts
skola även efter övergången till det nya pensionssystemet tills vidare gälla
vissa särskilda grunder, om vilka f. n. stadgas i 36 och 37 §§ SPA-reglementet,
angående samordning av pensionsförmånerna med lön enligt statliga
avlöningsbestämmelser samt med av huvudmannen utgiven kompletteringspension.
I sistnämnda hänseende har förutsatts, att pensionstagaren
inte på grund av samordningsreglerna skall få mindre pensionsförmåner än
om han varit statsanställd.

Beträffande den som punkt 9 c meddelade bestämmelsen, som enligt bilagan
är tillämplig beträffande skogsarbetare vid domänverkets skogsförvaltning,
må nämnas att denna bestämmelse är avsedd att lämna möjlighet
till en pensionsbeslämning enligt särskilda grunder med hänsyn till
för dessa arbetare föreliggande speciella förhållanden, såsom extrema variationer
i fråga om arbetsinkomsten under en och samma tidsperiod och
starkt fallande lönekurva från medelåldern till pensionsåldern. Ett av domänstyrelsen
— i enlighet med överenskommelse mellan styrelsen och vederbörande
personalorganisationer — framlagt förslag i ämnet har vid förut
nämnda överläggningar mellan representanter för civildepartementet och
huvudorganisationerna ansetts kunna godtagas med hänsyn till de speciella
förhållandena för ifrågavarande skogsarbetare. Härvid har förutsatts, att
de avsedda specialanordningarna inte må åberopas i fråga om andra personalgrupper.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Det förtjänar påpekas, att särbestämmelserna i 17 § å ena sidan endast
gäller beträffande de anställningshavare, för vilka punktbeteckningarna
angivits i SPR-bilagan, men å andra sidan, i vad de avser tjänstårsberäkning,
får verkan beträffande tid, varunder de varit tillämpliga, även om anställningshavaren
därefter övergått till anställning, beträffande vilken särbestämmelserna
inte är tillämpliga.

Ikraftträdandebestämmelsen

Det nya pensionsreglementet förutsättes träda i kraft den 1 juli 1959, då
vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning finnes stridande mot
reglementets bestämmelser skall upphöra att gälla, såvitt angår anställningshavare,
å vilken reglementet må vinna tillämpning. Härvid är att märka, att
reglementet inte utan Kungl. Maj :ts medgivande skall bli tillämpligt för anställningshavare,
som vägrat underkasta sig statens löneförordning eller
däremot svarande kommunala lönebestämmelser. För anställningshavare,
som inte blir underkastade SPR, skall ifrågavarande äldre bestämmelser
alltjämt gälla, kompletterade med samma särskilda föreskrifter i fråga om
dels anordning motsvarande hittillsvarande rörliga tillägg och dels folkpensionssamordning
med beaktande av de SPR-grunder, som kommer att bli tilllämpliga
för dem som redan pensionerats enligt äldre bestämmelser. I detta
sammanhang må erinras om att tjänsteman, som på grund av att han därom
uttryckt önskan inte blivit underkastad statens löneförordning, enligt
föreskrifterna i punkt 4 övergångsbestämmelserna till förordningen skall,
där ej Kungl. Maj :t och riksdagen annorlunda beslutar, intill dess han må
bliva underkastad förordningen, kvarstå å för honom närmast före den 1
juli 1957 tillämpliga löne- och pensionsbestämmelser i den lydelse dessa
hade vid utgången av år 1956. Om det nya reglementet inte på grund av
särskilt medgivande från Kungl. Maj :ts sida må tillämpas på sådan tjänsteman,
avses någon ändring i vad för honom gäller enligt den relaterade övergångsbestämmelsen
till löneförordningen inte komma till stånd i fråga om
rörligt tillägg på pension eller däremot svarande anordning.

3. Förslaget till kungörelse om avgifter m. m. beträffande vissa i
statens allmänna tjänstepensionsreglemente avsedda icke-statliga
anställningar

(Bilaga B)

2 §.

De fortlöpande avgifterna — vilka nu består av grundavgift, motsvarande
omkring 7 1/2 procent av 1947 års grundlöner i slutlöneklass på 2-ort, samt
rörlig tilläggsavgift beräknad efter samma procenttal som samtidigt gäller
för sådant tillägg på pensionerna — skall tills vidare utgöra 7 1/2 procent
av anställningshavarens pensionslön, därvid denna skall beräknas efter den
verkliga ortsgruppen, dock lägst efter ortsgrupp 3. Såsom i annat sammanhang
angivits har det emellertid förutsatts, att procenttalet skall, om detta

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

anses motiverat av erfarenheter gjorda vid den fortsatta SPA-utredningen,
kunna ändras redan den 1 juli 1960. De fortlöpande avgifterna skall vidare
fr. o. in. den 1 januari 1960 tills vidare intill den 1 juli 1961 minskas med
i princip vad som motsvarar hälften av de avgifter, som huvudmännen kan
komma att för anställningsliavarna få erlägga i avgifter till en allmän tillläggspensionering.
Slutligen avses någon ändring ej nu skola ske i det förhållandet,
att i vissa fall skall erläggas fortlöpande avgift, avvägd i syfte att
den i princip skall täcka hela pensionskostnaden i det individuella fallet.
Det har förutsatts att utformningen av de närmare bestämmelserna i dessa
hänseenden skall få ankomma på Kungl. Maj :t.

På motsvarande sätt som f. n. skall i fråga om skolkantor inte erläggas
avgift för vad som motsvarar folk- eller småskollärarlönen.

Avgiftsskyldigheten åvilar huvudman, hos vilken vederbörande innehar
i pensionsregiementet avsedd anställning eller på grund av vikariatslöneförordnande
eller därmed jämförligt förordnande inom icke-statlig verksamhet
uppehåller sådan anställning. Undantag skall dock gälla vid vissa tjänstledigheter
och till förekommande av dubbelbetalning.

I detta sammanhang må nämnas, att det i vissa fall förekommit, att huvudman
uraktlåtit att i föreskriven tid inbetala honom åvilande fortlöpande
avgift och att statens pensionsanstalt därvid — i den mån förhållandet inte
varit föranlett av försenad debitering från pensionsanstaltens sida till följd
av arbetsanhopning eller liknande förhållande — efter prövning av föreliggande
omständigheter antingen debiterat avgift beräknad med hänsyn till
vid inbetalningen föreliggande allmän löne- och pensionsnivå eller ock debiterat
viss dröjsmålsränta. Motsvarande har förutsatts skola gälla även i
fortsättningen och kunna tillämpas jämväl där pensionsanstalten undantagsvis
finner skäl bevilja registrering med retroaktiv verkan.

3 §.

Det enligt SPA-reglementet gällande sambandet mellan tjänstårsberäkningsrätt
och engångsavgiftsbetalning avses skola tills vidare bestå i väsentligen
oförändrad omfattning.

Tjänstårsberäkning mot engångsavgift kan enligt SPA-reglementet avse
dels tillgodoräkning av anställningstid innan anställningshavaren fått statlig
pensionsrätt, dels tillgodoräkning av tid, varmed för viss pensionsklass
beräknade tjänstår — till förhindrande av att uppflyttningen automatiskt
skall medföra höjning av dessförinnan intjänt pension och därmed ensidigt
öka statens kostnader — nedräknats i samband med uppflyttning till högre
pensionsklass. Sistnämnda anordning, som alltså syftar till att göra den relativa
fördelningen av pensionskostnaderna mellan staten och huvudmännen
mindre påverkbar av pensionsklassuppflyttningar, innebär att de för
den lägre pensionsklasscn beräknade tjänståren reduceras med så stor del
som motsvarar förhållandet mellan å ena sidan skillnaden mellan pensionsunderlagen
för den högre och den lägre pensionsklasscn samt å andra sidan
pensionsunderlaget för förstnämnda pensionsklass. En genom uppflyttning i

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

pensionsklass möjlig ökning i pensionsförmånerna förutsätter m. a. o. —
till den del den inte kan grundas på tillräckligt antal tjänstår för tid efter
uppflyttningen — att däremot svarande engångsavgift erlägges. Vissa modifikationer
göres likväl i detta system, bl. a. i samband med övergång mellan
statsanställning och anställning inom SPA-området.

Vid inordnandet av SPA-anslutna grupper under det nya pensionssystemet
uppkommer till en början frågan om förfaringssättet för sådana fall,
där vederbörande i och för sig skulle ha kunnat förvärva ytterligare tjänstår
mot engångsavgift enligt SPA-reglementet men sådan engångsavgift ej erlagts.
Övervägande skäl har ansetts tala för att dylika »tjänstårsköp» under
provisorietiden får ske helt och hållet som om det äldre reglementet alltjämt
ägde tillämpning. Ett stadgande härom har meddelats i 2 mom. av förevarande
paragraf.

Med denna utgångspunkt uppkommer behov av nya bestämmelser i ämnet
endast för de fall, i vilka fråga är om engångsavgifter för förvärvande
av tjänstår på grund av omständigheter, inträffade vid eller efter pensionsregleringen.
Sådana bestämmelser har intagits i 3—5 mom. av paragrafen.
Fråga kan vara om tillgodoräkning av tid för icke pensionsberättigande anställning,
som ej tidigare kunnat beaktas (3 mom.), eller om förvärvande av
tjänstår, som motsvaras av tjänstårsnedräkning i samband med eller efter
det nya reglementets ikraftträdande (å mom.). I sistnämnda hänseende har
med hänsyn till att fråga nu är endast om ett provisorium förutsatts, att
nedräkning av tjänstår i allmänhet inte skall förekomma på grund av den
nivåhöjning, som övergången på det nya pensionssystemet i och för sig innebär,
och därmed inte heller på grund av sådan förmånshöjning, som flyttning
till högre ortsgrupp medför. För den som kvarstår i en lönegrad, som
direkt svarar mot den omedelbart före övergången på det nya reglementet
gällande pensionsklassen enligt SPA-reglementet, aktualiseras i enlighet
härmed inte någon ny engångsavgiftsfråga. Där högre lönegrad erhålles i
samband med eller efter det nya systemets införande, skall däremot på motsvarande
sätt som hittills en nedräkning av tjänståren ske. Härvid skall beaktas
förhållandet mellan två enligt det nya systemets teknik bestämda
pensionsunderlag, av vilka det ena (A-underlaget) beräknas med beaktande
av pensionslönen för den högre lönegraden och det andra (B-underlaget)
bestämmes utan beaktande av lönegradshöjningen. Båda dessa underlag skall
i vad angår ortsgrupperad pensionslön beräknas efter ortsgrupp 3. Under
förutsättning att eventuella engångsavgifter enligt SPA-reglementet erlagts
skall på liknande sätt som f. n. tjänstårsnedräkningen återställas i den mån
engångsavgift erlägges. Engångsavgiften skall — utom i fall då enligt vad
förut sagts individuellt avvägd fortlöpande avgift utgår — enligt 5 mom.
motsvara 50 procent av kapitalvärdet, bestämt enligt av Kungl. Maj :t fastställda
grunder, av så stor del av för anställningen beräkneliga pensionsförmåner
— i förekommande fall differentierade efter ortsgrupp — som
är hänförlig till de erhållna tjänståren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

4. Förslaget till kungörelse med särskilda bestämmelser angående
tillämpningen av statens allmänna tjänstepensionsreglemente
beträffande vissa ordinarie, medelst förordnande för viss
tid tillsatta tjänster m. fl.

(Bilaga C)

i §.

Enligt denna paragraf skall de särskilda bestämmelserna i fall, där Kungl.
Maj :t härom förordnar, vara tillämpliga beträffande ordinarie, medelst förordnande
för viss tid tillsatt tjänst, tjänst såsom chef för bank- och fondinspektionen,
sparbanksinspektionen eller försäkringsinspektionen samt anställning
såsom chef för någon av de kungl. teatrarna. Såsom i det föregående
anförts, innebär den med personalorganisationerna träffade överenskommelsen,
att bestämmelserna tills vidare skall tillämpas beträffande dels
andra medelst förordnande för viss tid tillsatta tjänster än såsom skoldirektör,
biträdande skoldirektör, rektor eller biträdande rektor eller såsom
försöksledare vid statens försöksskola i Linköping, dels ock förut angivna
särskilda tjänster. Det har förutsatts att det, om under kungörelsens giltighetstid
skulle komma alt inrättas nya tjänster av här avsett slag, får särskilt
övervägas, om dessa skall vara förenade med förordnandepensionsrätt.
Därest kungörelsens bestämmelser skall tillämpas, förutsättes det att särskild
föreskrift härom meddelas av Kungl. Maj :t.

Behov av särbestämmelserna till 7 och 9 §§ reglementet har ansetts föreligga
av den anledningen, att i kungörelsen avsedda pensionsförmåner i
princip beräknas endast på grundval av tjänstetid i förordnandetjänsten.

Enligt särbestämmelserna till 11 § reglementet saknar begreppen ålderspension,
sjukpension och förtidspension direkt tillämplighet för i kungörelsen
avsedda tjänstemän och er sättes med rätt till förordnandepension.
Förutsättningarna för afl sådan pension skall utgå överensstämmer med de
nu gällande.

Särbestämmelserna till 12 § reglementet överensstämmer med motsvarande
nu gällande bestämmelser i fråga om ev. avkortning av förordnandepension
och egenlivränta på grund av i kungörelsen avsedd tjänst. Också i fråga
om systemet för hänsynstagande till tidigare tjänstinnehav överensstämmer
förslaget väsentligen med nuvarande bestämmelser. Det har emellertid observerats,
att dessa i vissa fall av långvarigt innehav av med statlig pensionsrätt
förenade anställningar samt i fall av avgång med rätt till egenlivränta
efter successivt innehav av olika förordnandetjänster kan medföra
inte avsedda eller eljest mindre skäliga resultat. Vissa jämkningar har med
hänsyn härtill ansetts böra göras.

Enligt särbestämmelserna till lk § reglementet skall förordnandepensionsrätten,
på motsvarande sätt som nu gäller, inte bilda utgångspunkt för
bestämning av familjepensionsförmån utgående efter här avsedd tjänsteman.
Förmånernas storlek skall i stället bestämmas som om egenpensionsförmånerna
till beloppet fastställts med direkt tillämpning av reglementsbe -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

stämmelserna. I vissa fall skall dock, liksom hittills, familjepensionsförmån
kunna bestämmas under hänsynstagande till tidigare innehavd annan anställning
på liknande sätt som gäller i fråga om förordnandepension.

Särbestämmelsen till 17 § reglementet avser att reglera militär förordnandetjänstemans
skyldighet att efter avgång med förordnandepension
kvarstå i reserven och innebär oförändrad saklig reglering av frågan.

2 §.

Enligt paragrafen föreligger samma skyldighet för vederbörande att underkasta
sig ändringar i kungörelsens bestämmelser som den som gäller
i fråga om bestämmelserna i själva pensionsreglementet.

Departementschefen

Såsom av det föregående framgår har nu varit föremål för beredning vissa
frågor, som av olika skäl lämnades öppna i samband med 1958 års beslut
om en pensionsreglering för statsanställda m. fl. I anslutning till vad som
vid de då förda förhandlingarna förutsattes har huvudorganisationerna beretts
tillfälle till överläggningar jämväl rörande de nu aktuella frågorna,
och överenskommelse härutinnan har — under förbehåll för Kungl. Maj:ts
och riksdagens godkännande — kunnat träffas med samtliga huvudorganisationer.

Av de frågor, som berörts vid överläggningarna, rör den viktigaste pensionsregleringen
för de av SPA-reglementet omfattade icke-statliga grupperna.
Anledningen till att dessa grupper inte togs med i förra årets uppgörelse
var främst att med deras pensionering är förknippade särskilda
problem, som sammanhänger med finansieringen av pensionskostnaderna.
Denna finansiering går ut på en fördelning av kostnaderna mellan staten
och huvudmännen, bland vilka, vid beaktande av antalet berörda anställningshavare,
kommunerna intar en alldeles dominerande ställning. Finansieringssystemet
har varit föremål för undersökningar inom 1951 års pensionsutrednings
arbetsutskott, bl. a. syftande till att möjliggöra en mera rationell
gränsdragning i fråga om SPA-pensioneringens tillämpningsområde.
Härvid har man även eftersträvat att skapa förutsättningar för att eliminera
vissa i denna pensionerings förmånssystem nu förefintliga avvikelser i förhållande
till de inom den statliga personalpensioneringen i övrigt gällande
grunderna. Angivna avvikelser sammanhänger med att finansieringen till
viss del bygger på frivilliga pensionsavgifter från huvudmännen och innebär,
att pensionsförmånerna enligt vissa regler göres beroende av om sådana
avgifter inbetalas eller ej.

Vid överläggningar, som förts mellan representanter för finans- och civildepartementen
samt för de tre kommunförbunden, har utformats vissa
riktlinjer för SPA-frågornas vidare behandling. I enlighet härmed bör det
framtida finansieringssystemet vara så beskaffat, att fördelningen av kost -

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1959

naderna mellan staten och huvudmännen blir kontrollerbar och att förmånssystemet
kan anpassas efter vad som gäller för de statsanställda. I fråga om
kostnadsfördelningen beträffande nu anslutna grupper förutsättes det, att
i samband med genomförandet av ett nytt finansieringssystem ett återställande
sker av den ursprungliga hälftendelningen. Den närmare utformningen
av finansieringen efter dessa linjer skall ske efter ytterligare utredning,
som förutsättes skola påbörjas snarast möjligt.

Pensionsregleringen för SPA-grupperna skall enligt överenskommelsen
med personalorganisationerna ske samtidigt som för de statsanställda eller
alltså den 1 juli i år. Intill dess en omläggning av finansieringssystemet eniigt
nyss antydda principer genomförts skall gälla provisoriska finansieringsgrunder,
som väsentligen ansluter till de nu gällande. Härav följer att
bestämmelserna angående pensionsförmånerna för SPA-grupperna under
provisorietiden måste inrymma i princip samma avvikelser från det rent
statliga förmånssystemet, exempelvis i fråga om tjänstårsnedräkning vid
bristande betalning av engångsavgifter, som för närvarande. Så långt det
är möjligt skall dock anpassning göras till det nya statliga förmånssystemet.
Enligt överenskommelsen skall avgiftsfrågorna och vissa därmed sammanhängande
tjänstårsberäkningsfrågor regleras i en särskild avgiftskungörelse
och frågorna angående förmånssystemet i övrigt regleras genom
att SPA-grupperna inordnas under statens allmänna tjänstepensionsreglemente
och statens pensionslöneförordning. Lydelsen av de förslag till
angivna författningar, som nu torde få underställas riksdagen, överensstämmer
i sak med de författningsförslag, som är fogade vid den senaste
överenskommelsen med personalorganisationerna. I fråga om tilläggs- och
övergångsbestämmelser har förutsatts skola för SPA-grupperna gälla i tilllämpliga
delar samma grunder som för de statsanställda. Vad beträffar enligt
SPA-reglementet och enligt äldre motsvarande bestämmelser beviljade
pensioner omfattas dessa av förra årets överenskommelse i vad denna gäller
särskilda grunder beträffande folkpensionssamordningen. Vid det avsedda
inordnandet av anställningshavarna inom SPA-området under det nya statliga
personalpensionssystemet har förutsatts, att anordningen med särskild
omräkning enligt det nya systemets grunder av äldre pensioner i fall, där
avgången ägt rum under tiden 1 april 1958—30 juni 1959, skall gälla även
i fråga om SPA-sektorn.

Slutligen skall enligt överenskommelsen med organisationerna frågan
om kompensation för förhöjda folkpensionsavgifter, räknat fr. o. in. år
1957, regleras genom statliga föreskrifter beträffande sådana anställningshavare
inom SPA-området, som skall vara obligatoriskt anslutna till pensioneringen
och som omfattas av statliga avlöningsbestämmelser, samt genom
att i fråga om övriga SPA-grupper hinder inte skall resas från statens
sida mot att dylik kompensation medges.

Den träffade överenskommelsen i vad den avser SPA-frågan bör enligt min
mening godtagas och underställas riksdagens prövning. Jag förordar även
3 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 151

Kungi. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

att de i det föregående angivna grunderna i fråga om pensionsavgifter för
huvudmännen underställes riksdagen. I samband härmed bör förslaget till
statens pensionslöneförordning underställas riksdagen för antagande samt
bemyndigande inhämtas för Kungl. Maj:t att dels vid utfärdandet av statens
allmänna tjänstepensionsreglemente vidtaga ändringar i förhållande till
det av 1958 års B-riksdag godkända förslaget i huvudsaklig överensstämmelse
med det som bilaga A vid statsrådsprotokollet i detta ärende fogade förslaget,
dels utfärda kungörelse om avgifter m. m. beträffande vissa i statens
allmänna tjänstepensionsreglemente avsedda icke-statliga anställningar
i huvudsaklig överensstämmelse med det såsom bilaga B vid statsrådsprotokollet
i ärendet fogade författningsförslaget, dels i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det föregående anförts utfärda föreskrifter angående
kompensation för förhöjda folkpensionsavgifter, dels ock meddela sådana
tilläggs- och övergångsbestämmelser, som erfordras med hänsyn till
den nu ifrågavarande överenskommelsen.

Vad härefter angår frågan om den s. k. förordnandepensionsrätten —
varmed jag här främst avser frågan om den f. n. föreliggande rätten för
förordnandetjänstemän att vid frivillig förtidsavgång efter 12 års fortlöpande
förordnande komma i åtnjutande av genast börjande pension — har
i enlighet med vad som förutsattes vid förra årets pensionsregleringsbeslut
gjorts vissa undersökningar om huruvida denna speciella form av pensionsrätt
skall ingå i det nya pensionssystemet. Härvid har man kommit
tili det resultatet, att det utan en allmän översyn av anställningsvillkoren
för de kategorier av tjänstemän, som omfattas av denna pensionsrätt, inte
finnes förutsättningar för att slopa densamma. Vid överläggningarna med
de berörda personalorganisationerna har i enlighet härmed överenskommits,
att sådana tjänster, vid vilka nu föreligger här avsedd förordnandepensionsrätt,
skall tills vidare vara förenade med dylik rätt även inom ramen för
det nya pensionssystemet. Vid inrättande av nya tjänster av ifrågavarande
slag bör emellertid särskilt prövas, om de speciella förordnandepensionsgrunderna
skall bli tillämpliga.

De erforderliga bestämmelserna förutsättes skola meddelas vid sidan av
reglementet i en kungörelse med särskilda bestämmelser angående tillämpningen
av statens allmänna tjänstepensionsreglemente. Bestämmelserna innebär
i sak, att de nuvarande grunderna bibehålies i princip oförändrade.
Såsom framgår av vad i det föregående anförts skall likväl göras vissa
jämkningar, främst i fråga om beräkningen av livränteförmåner till förordnandetjänstemän.
Den nya pensionsnivån skall vidare gälla, och pensionsförmånerna
skall avvägas som bruttopensionsförmåner enligt det nya
reglementet.

För egen del vill jag förorda, att de särskilda förordnandepensionsgrunderna
utformas i enlighet med vad nu sagts. Därest riksdagen ej har något
att erinra häremot, bör i huvudsak samma grunder gälla i fråga om statsråden,
för vilka pensionsrätten nu regleras genom kungörelsen 1950:364.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att nu berörda frågor an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

gående förordnandepensionsrätten underställes riksdagens prövning och att
bemyndigande utverkas för Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med det förslag, vilket såsom bilaga C fogats vid statsrådsprotokollet
i ärendet, utfärda kungörelse med särskilda bestämmelser angående tilllämpningen
av statens allmänna tjänstepensionsreglemente beträffande
vissa ordinarie, medelst förordnande för viss tid tillsatta tjänster m. fl.
Jag förutsätter, att, för den händelse det framdeles skulle befinnas lämpligt
att inarbeta bestämmelserna i SPR, Kungl. Maj :t skall äga vidtaga härför
erforderliga författningsändringar.

Vad angår SPR erhöll Kungl. Maj:t genom 1958 års riksdagsbeslut bemyndigande
att vidtaga ändringar i sådana fall, då motsvarande möjlighet
föreligger beträffande de nuvarande pensionsreglementena. Ett bemyndigande
av samma räckvidd bör inhämtas jämväl i fråga om bilagan till statens
pensionslöneförordning och i fråga om kungörelserna angående pensionsavgifter
för anställningshavare, tillhörande SPA-grupperna, och angående
förordnandepensionsrätt.

Med hänsyn till den förestående pensionsregleringens genomgripande natur
kan det erfordras vissa konsekvensändringar i pensions- eller avlöningsförfattningar,
utfärdade med stöd av riksdagens beslut, utan att behovet
av ändringarna redan nu framträtt. Kungl. Maj :t torde böra inhämta bemyndigande
att företaga ändringar av här avsedd art.

Vad slutligen angår de särskilda frågor, som enligt vad som förut angivits
bör anmälas för riksdagen, vill jag framhålla följande.

I fråga om sådana enligt nuvarande eller äldre statliga pensionsbestämmelser
beviljade pensioner, på vilka utgår rörligt tillägg, skall enligt den av
förra årets B-riksdag godkända förhandlingsöverenskommelsen ske en anpassning
efter vissa grunder till den nya pensionsnivån. För underlättande
av denna tekniskt krävande anpassning skall, enligt en vid det fortsatta
pensionsregleringsarbetet nu träffad överenskommelse med personalorganisationerna,
göras en viss omläggning av systemet för förändring av de
äldre pensionerna. För dessa pensioner skall sålunda såsom beräkningsunderlag
vid framtida förändring tillämpas särskilda s. k. basbelopp. Intill
dess förändring av pensionerna närmast efter år 1958 genomförts, skall
basbeloppen utgöras av summan av pensionernas grundbelopp och rörligt
tillägg enligt nu gällande grunder, d. v. s. efter 80 procent på nuvarande
tilläggsunderlag. I fråga om pension, som har olika grundbelopp för tid
före och för tid från 07 års ålder, skall gälla skilda basbelopp avseende begynnelse-
resp. slutpensionen. Efter varje framtida förändring av pensionerna
skall gälla nya basbelopp, som framräknas genom motsvarande förändring
av närmast dessförinnan gällande basbelopp. Samordning med
folkpension av nu avsedd personalpension skall framdeles ske med beaktande
av eu med viss tillämpning av det nya pensionssystemet beräknad s. k.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

riktnivå. I enlighet härmed skall minskning med hänsyn till folkpensionshöjningar
inte göras, om inte de sammanlagda förmånerna annars skulle
överskjuta riktnivån.

Anpassningen av pensionerna enligt de nya grunderna torde inte nödvändiggöra
några ändringar i vederbörande pensionsreglementen m. m. utan
torde, på liknande sätt som i fråga om den hittillsvarande regleringen via
det rörliga tillägget, kunna ske med tillämpning av särskilda föreskrifter,
meddelade i anslutning till de beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen, genom
vilka undan för undan fastställes i vilken grad pensionerna skall förändras.

Bemyndigande torde böra utverkas för Kungl. Maj :t att meddela de bestämmelser,
som erfordras för genomförande av anordningen med basbelopp
beträffande pensioner, beviljade enligt tidigare bestämmelser.

Framhållas bör, att den nu förestående omläggningen av den statliga personalpensioneringen
är av betydligt mera genomgripande natur än tidigare
pensionsregleringar för de statsanställda m. fl. och att det därför med hänsyn
till den korta förberedelsetiden måste tagas i beräkning, att de erforderliga
omläggningarna måhända inte i alla avseenden kan hinna bli genomförda
redan till den 1 juli i år, då de nya bestämmelserna skall träda i kraft.
Detta gäller närmast omräkningen med hänsyn till det nya systemet av pensionerna
i de fall, där avgången inträffat under perioden 1 april 1958—30
juni 1959. Jag räknar emellertid med att pensionsregleringen i huvudsak
skall kunna genomföras under loppet av innevarande år.

Vad angår kostnaderna för pensionsregleringen för SPA-grupperna vill jag
slutligen framhålla följande. Vid anmälan av prop. 1958: 157 meddelades, att
kostnaderna för pensionsregleringen för den av fjolår söverenskommelsen
omfattade personalen — anställda i statens tjänst samt folk- och småskollärare
in. fl. — kunde uppskattas till ca 4 miljoner kronor för budgetåret
1959/60 och till omkring 8 miljoner kronor för det därpå följande budgetåret.
Vidare framhölls, att kostnaderna därefter successivt komme att stiga.
Då 1958 års beslut omfattade inemot 250 000 anställda, under det att pensionsregleringen
för SPA-grupperna berör blott omkring 30 000 anställda,
representerar kostnaderna för de sistnämnda grupperna endast en mindre
del av de sammanlagda kostnadsökningarna på grund av det nya statliga
personalpensionssystemet. För SPA-sektorn är dessutom att märka, att kostnaderna
på visst sätt blir uppdelade mellan staten och huvudmännen. Såsom
framgår av det föregående är det emellertid vid det nuvarande finansieringssystemet
för SP A-pensioneringen inte möjligt att närmare ange hur
denna kostnadsfördelning utfaller för de olika finansiärerna. De provisoriska
bestämmelser om SP A-finansieringen, för vilka i det föregående redogjorts,
innebär emellertid en ökning i statens intäkter av SP A-avgifter.

Det bör observeras, att de nyss angivna kostnadssiffrorna avser de nya
bruttopensionsförmånerna och därför inkluderar i dessa förmåner ingående
folkpension m. m. Nettokostnaderna för personalpensioneringen blir därför

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1959

mindre än de sålunda angivna siffrorna i och för sig ger vid handen. Å andra
sidan uppkommer i sammanhang med pensionssystemet vissa statsbidragskostnader
för kompensation åt de av pensionssystemet omfattade anställningsliavarna
för höjda folkpensionsavgifter.

Hemställan

Under åberopande av vad sålunda i det föregående i skilda hänseenden
anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

A. godkänna de framlagda grunderna för pensionsreglering
för de av SPA-reglementet omfattade personalgrupperna
m. fl.,

B. antaga förberörda förslag till statens pensionslöneförordning,

C. bemyndiga Kungl. Maj :t att

1) vid utfärdandet av statens allmänna tjänstepensionsreglemente
vidtaga ändringar i förhållande till det av 1958
års B-riksdag godkända förslaget i huvudsaklig överensstämmelse
med det såsom bilaga A vid statsrådsprotokollet i detta
ärende fogade förslaget,

2) utfärda kungörelse om avgifter m. m. beträffande vissa
i statens allmänna tjänstepensionsreglemente avsedda ickestatliga
anställningar i huvudsaklig överensstämmelse med
det såsom bilaga B vid statsrådsprotokollet i ärendet fogade
författningsförslaget,

3) utfärda kungörelse med särskilda bestämmelser angående
tillämpningen av statens allmänna tjänstepensionsreglemente
beträffande vissa ordinarie, medelst förordnande för
viss tid tillsatta tjänster m. fl. i huvudsaklig överensstämmelse
med det såsom bilaga C vid statsrådsprotokollet i ärendet
fogade författningsförslaget,

4) under de förutsättningar och i den omfattning, som i
det föregående angivits, vidtaga ändringar i bilagan till statens
pensionslöneförordning ävensom i de under 2) och 3)
berörda kungörelserna,

5) under de förutsättningar, som angivits i det föregående,
vidtaga av pensionsregleringen betingade ändringar i pensions-
eller avlöningsförfattningar, utfärdade med stöd av
riksdagens beslut,

6) meddela sådana tilläggs- och övergångsbestämmelser,
som erfordras i anslutning till pensionsregleringen,

7) meddela de bestämmelser, som erfordras för genomförande
av den i del föregående förordade anordningen med

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

basbelopp beträffande pensioner, beviljade enligt tidigare bestämmelser,
samt

8) utfärda föreskrifter angående kompensation för förhöjda
folkpensionsavgifter i huvudsaklig överensstämmelse med
vad i det föregående förordats.

II. Frågor rörande gemensam utbetalning av personalpensionsförmåner
och folkpension, m. m.

Vid förra årets överenskommelse med personalorganisationerna om det
nya pensionssystemet utgick parterna från att gemensam utbetalning av personalpension
samt folkpension och annan allmän pension skulle anordnas. I
enlighet härmed förutsattes vid anmälan av prop. 1958: 157, att det skulle
ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de administrativa föreskrifter, som
erfordras för genomförande snarast möjligt av anordningen med gemensam
utbetalning. Med hänsyn till den korta tid, som stod till förfogande före den
avsedda tidpunkten för pensionsregleringen, ansågs planeringen av utbetalningsfrågorna
böra igångsättas utan att riksdagens beslut i anledning av
överenskommelsen avvaktades. Redan i början av maj 1958 tillsattes därför
en särskild utredning, vilken uppdrogs åt generaldirektören A. E. V. Swartling,
för behandling av frågan om gemensam utbetalning av personalpension
och allmän pension.

I direktiven för utredningen framhölls bland skälen för en gemensam
utbetalning, att det s. k. bruttosystemet, som ligger till grund för den nya
statliga personalpensioneringen, under alla förhållanden kräver en rapportering
av uppgifter mellan berörda myndigheter samt att det var angeläget
att undvika, att missförstånd uppkom hos pensionärerna om pensioneringens
sakliga innebörd. Det förutsattes att gemensam utbetalning borde komma
till stånd även i fråga om pensionsförmåner enligt de äldre bestämmelserna.

Under utredningsarbetets gång visade det sig vara angeläget, att inom utredningen
framkomna förslag och planerade åtgärder beträffande förberedelserna
för utbetalningsreformen utan dröjsmål kunde genomföras. På
grund härav anbefallde Kungl. Maj :t genom beslut den 9 oktober 1958 berörda
myndigheter att vidta vissa förberedelser för omläggningen. Efter
hand erfordrades emellertid mera omfattande medverkan av förvaltningsmyndighet
och det ansågs härvid, att vidgade uppgifter i rådande läge inte
lämpligen kunde åläggas de redan existerande personalpensionsmyndigheterna
utan borde uppdragas åt ett särskilt förvaltningsorgan av provisorisk
karaktär.

Med hänsyn härtill förordnade Kungl. Maj:t den 30 december 1958, att
— i avbidan på ett slutligt ståndpunktstagande till frågan om vilket organ

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1959

som skall handha gemensam utbetalning av personalpensionsförmån och
folkpension m. m. — för handläggning av frågor rörande förvaltningsarbetet
i samband med förberedelserna för utbetalningsreformen och sedermera
för den gemensamma utbetalningen skall fr. o. in. den 1 januari 1959 tills
vidare finnas ett provisoriskt utbetalningsorgan, benämnt delegationen för
pensionsutbetalning.

Delegationen, vars ordförande är den förut nämnde utredningsmannen,
består av fem ledamöter, utsedda av Kungl. Maj :t. På framställning från
delegationen har vidare förordnats en sekreterare, varjämte tre experter
ställts till dess förfogande.

Expenser — däri inberäknat kostnader för användning av elektroniska
databehandlingsmaskiner — utbetalas efter av delegationen fattade beslut
av pensionsstyrelsen från styrelsens anslag till omkostnader.

De myndigheter, som beviljar personalpension, har ålagts att — envar i
ungefärligt förhållande till dess andel i det gemensamma pensionsutbetalningsarbetet
— ställa erforderlig personal till delegationens förfogande. Vidare
har pensionsstyrelsen fått lämna delegationen biträde med lämplig personal.
Den sålunda tillhandahållna personalen har — med bibehållande av
anställning hos den myndighet som ställt vederbörande till förfogande —
sammanförts till en arbetsgrupp med en av delegationens ledamöter som
föreståndare.

Under nu angivna förutsättningar bedriver delegationen f. n. sitt arbete.
Enligt vad jag inhämtat står det nu klart, att det inte kommer att bli möjligt
för delegationen att redan från tidpunkten för genomförandet av det
nya pensionssystemet överta utbetalningen av samtliga personalpensioner.
Delegationen avser emellertid att successivt, efter hand som de tekniska förutsättningarna
härför är för handen, överta utbetalningen, varvid i förekommande
fall pensionstagarna kommer att få sin personalpension och sin folkpension
genom en och samma utbetalningshandling. Intill dess utbetalningen
kan överföras till delegationen, måste ifrågavarande förmåner utbetalas
av de nuvarande utbetalningsmyndigheterna. Såvitt nu kan bedömas skall
under loppet av innevarande år i fråga om sådana pensionstagare, som uppbär
både personalpension och folkpension, utbetalning av sådana pensionsförmåner
kunna överföras till delegationen. Av praktiska skäl bör emellertid
utbetalningen av statlig personalpension centraliseras hos delegationen
även beträffande andra pensionstagare, men denna centralisering kan genomföras
först i en senare etapp. Vad beträffar de anordningar, som kan befinnas
erforderliga på grund av att separat utbetalning av personalpension
och folkpension m. in. måste ske under en kortare tid efter ikraftträdandet
av det nya pensionssystemet, torde, därest riksdagen ej har något häremot
att erinra, Kungl. Maj:t böra äga meddela beslut.

Beträffande vissa särskilda frågor, som sammanhänger med samordning
av personalpension och folkpension m. in. och med gemensam utbetalning,
må framhållas följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

I vissa fall kan det inträffa, att socialförsäkringsförmån, som skall påverka
personalpensions storlek, inte varit känd vid tiden för personalpensionens
utbetalning, med påföljd att personalpensionen kommit att utbetalas
med högre belopp än som följer av samordningsreglerna. I fråga om
folkpension kan så bli fallet exempelvis beträffande det först till betalning
förfallande beloppet av nybeviljad folkpension samt då, under tiden för fortlöpande
utbetalning av samordnade förmåner, civilståndsändring föranleder
ändrat folkpensionsbelopp. Frågan är av betydelse såväl då personalpensionsförmånen
utgår enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente som då
den utgår på grund av äldre pensionsbestämmelser. Också i fråga om yrkesskadelivränta
uppkommer motsvarande fråga, som emellertid här är av betydelse
endast då personalpensionsförmånen utgår enligt det nya pensionsreglementet.
Med avseende å nu berörda frågor har i de ändringar i pensionsreglementet,
om vilka överenskommelse med personalorganisationerna
träffats, intagits föreskrifter enligt vilka det i personalpensionsförmåner för
mycket utbetalade beloppet skall betraktas som förskott å socialförsäkringsförmånen.
I den mån så erfordras för slutlig reglering av de sammanlagda
förmånerna må i sådant fall enligt dessa föreskrifter innehållas skäligt
belopp av senare förfallande personalpensionsförmån. Liknande föreskrifter
har förutsatts skola — såvitt angår folkpensionssamordningen — meddelas
beträffande pension enligt äldre bestämmelser. I allmänhet förefaller det
emellertid mindre ändamålsenligt att först verkställa utbetalning av retroaktivt
socialförsäkringsbelopp och därefter verkställa avdrag å senare förfallande
personalpensionsförmån. Det synes naturligare, att täckning för
vad som utbetalats för mycket i personalpensionsförmån erhålles ur retroaktivbeloppet.
18 § 1 mom. folkpensioneringslagen innehåller vissa bestämmelser
för fall, då retroaktivbelopp av folkpension skall eller kan utbetalas
till annan än pensionstagaren. Angående sådan utbetalning äger pensionsstyrelsen
förordna. Föreskrifterna i nämnda lagrums andra stycke förutsättes
vara tillämpliga för de fall, som här avses. Något motsvarande stadgande
finnes inte f. n. i yrkesskadelagstiftningen. En viss möjlighet synes
emellertid föreligga att här lösa frågan på så sätt, att förmånstagaren lämnar
delegationen fullmakt att av retroaktivbelopp av yrkesskadelivränta
bereda sig täckning för vad som för mycket utbetalats i personalpension.
Därest egentligt behov av särskild föreskrift i ämnet inom yrkesskadelagstiftningen
skulle visa sig finnas, har förutsatts, att frågan om meddelande
av sådan föreskrift senare får upptagas.

Beträffande tiden för den gemensamma utbetalningen vill jag framhålla,
att folkpension f. n. normalt utbetalas den 15 i förfallomånaden. Retroaktivbelopp
utbetalas dock i särskild ordning. Personalpensionsförmån utbetalas
f. n. i regel i slutet av den månad som beloppet avser, den utbetalande
myndigheten likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis
reglera återstående personalpensionsbelopp. Med hänsyn såväl till hittillsvarande
praxis i fråga om folkpensionernas utbetalning som till arbetstekniska
förhållanden torde det emellertid vara lämpligt, att tidpunkten

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

för utbetalning av de statliga personalpensionsförmånerna ändras till tidigast
den 15 i månaden, dock med rätt för den utbetalande myndigheten att
reglera personalpensionsförmån och socialförsäkringsförmån in. in. förskottsvis
vid förmånstagarens dödsfall och i särskild ordning vid utbetalning av
retroaktivt belopp. I vissa fall, då pensionsförmån f. n. utbetalas i förskott,
kan omläggningen till utbetalning tidigast den 15 i varje månad föranleda
att ett något för högt belopp kommer att utbetalas. Detta gäller i huvudsak
egenpension till pensionär från av staten övertagen enskild järnväg, då dödsfall
inträffat i slutet av en månad. Med hänsyn till att fråga är om en övergångsföreteelse
av speciell natur torde denna konsekvens få tas.

Folkpension utbetalas f. n. med helt krontal varje månad, varvid sådan rest,
som uppkommer om årsbeloppet inte är jämnt delbart med tolv, utbetalas i
december månad. Genom denna anordning har man syftat till att förenkla
utbetalningsarbetet. I och med att samordnad utbetalning genomföres förutsättes
emellertid att av nämnda utbetalningsanordning berörd folkpension
skall beräknas och utbetalas med samma belopp för varje månad.

I anslutning till nu berörda frågor bör uppmärksammas, att det ur administrativ
synpunkt är väsentligt, att föreliggande möjligheter tillvaratas i
fråga om förenkling av beräknings- och utbetalningsarbetet genom lämpliga
avrundningsregler beträffande personalpensionsförmånerna. Såvitt gäller sådana
avrundningsfrågor och frågor i övrigt av övervägande teknisk natur
angående utbetalning av personalpensionsförmåner torde det, oavsett om förmånerna
beviljats enligt det nya reglementet eller enligt äldre bestämmelser,
böra få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga bestämmelser.

Slutligen vill jag erinra om mitt uttalande vid anmälan av prop. 1958: 157
om att ett genomförande av den då överenskomna pensionsregleringen torde
medföra behov av ökade resurser i fråga om personal in. m. för pensionsmyndigheterna.
I anledning härav lämnades bemyndigande för Kungl.
Maj :t att medgiva av kostnadsökningarna betingade överskridanden av
maximerade anslag och anslagsposter för budgetåret 1958/59. Då det innan
det nya pensionssystemet slutligt utformats är omöjligt att vinna en säker
överblick över de ökade administrationskostnaderna erfordras motsvarande
bemyndigande för Kungl. Maj:t även för nästa budgetår. Bemyndigandet
bör gälla de ökade kostnader, som må föranledas av pensionsregleringen för
statsanställda in. fl. och för SPA-grupperna ävensom av den gemensamma
utbetalningen.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen alt bemyndiga Kungl. Maj :t

att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad sålunda angående
gemensam utbetalning av personalpension och folkpension
m. in. förordats, meddela de föreskrifter, som må
befinnas erforderliga, samt

att, med iakttagande av vad i det föregående förordats,

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

medgiva överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter
för budgetåret 1959/60 med hänsyn till administrationskostnader
i samband med pensionsregleringen.

III. Vissa särskilda pensionsfrågor m. m.

Jag torde i det följande få anmäla frågor om särskilda eller förbättrade
förmåner in. m. i vissa fall ävensom fråga om inräknande av viss tjänstgöring
i övningslärartjänst.

Särskilda förmåner åt viss personal

Under denna punkt upptager jag frågor om årlig ersättning och avskedsersättning
åt anställningshavare, vilka såsom övertaliga nödgats frånträda
sina anställningar utan att i samband därmed ha beretts annan anställning
i statens tjänst.

1. Postbiträden vid statens järnvägar

Kungl. Maj :t utfärdade genom brev den 27 juni 1957 med stöd av 1957
års riksdags bemyndigande (prop. 1957: 159; SU 119; rskr 302) föreskrifter
om årlig ersättning och avskedsersättning åt vid statens järnvägar anställda
väg- och platsvakter, vilka blir övertaliga till följd av rationaliseringsåtgärder
och i anledning därav entledigas från innehavande anställningar före
60 års ålder utan att kunna beredas likvärdigt arbete inom statlig verksamhet.
För närmare upplysningar rörande ifrågavarande ersättningar torde få
hänvisas till prop. 1957: 159 (s. 4).

Svenska järnvägsmannaförbundet har i skrivelse den 6 februari 1959 hemställt,
att rätt till årlig ersättning och avskedsersättning enligt förenämnda
brev måtte beredas postbiträden vid statens järnvägar, vilka entledigas från
sina anställningar på grund av rationalisering och inte kan beredas liknande
anställning inom annan statlig verksamhet.

Järnvägsstyrelsen tillstyrker bifall till förbundets framställning.

2. Förre djurskötaren vid Gudhems remontdepå S. H. Billman m. m.

Den till egendomen Gudhems kungsgård förlagda Gudhems remontdepå
indrogs fr. o. m. den 1 juli 1956. Driften av det till egendomen hörande jordbruket,
vilken tidigare åvilade remontdepån, har därefter handhafts till en
början av III militärbefälsstaben och senare av domänstyrelsen. Den 14 mars
1959 uppläts huvuddelen av kungsgården såsom föreningsjordbruk åt en
sambruksförening.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Kungl. Maj:t har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1956: 110;
SU 121; rskr 279) genom brev den 29 juni 1956 utfärdat bestämmelser om
särskilda förmåner för viss övertalig personal vid försvaret. Dessa bestämmelser
innebär rätt att under vissa angivna förutsättningar komma i åtnjutande
av årlig ersättning, avskedsersättning, omskolningsbidrag m. m. Förmåner
enligt ifrågavarande brev har, i den mån stadgade förutsättningar
förelegat, tillerkänts civila anställningshavare vid remontdepån, vilka blivit
övertaliga i samband med depåns avveckling och på den grund frånträtt
sina anställningar. De som varit anställda vid remontdepån för tjänstgöring
vid det till kungsgården hörande jordbruket har däremot vid entledigande ej
rätt till förmåner enligt förenämnda brev, då entledigandet ej betingats av
depåns avveckling.

Svenska lantarbetareförbundet har i skrivelse den 18 januari 1958 hemställt,
att förre jordbruksarbetaren S. H. Billman, som är född den 22 februari
1903 och som — efter att fr. o. m. den 1 november 1931 ha varit anställd
i statens tjänst för tjänstgöring vid det till Gudhems kungsgård hörande jordbruket
— beräknades komma att entledigas från anställningen fr. o. m. den
14 mars 1958, måtte få komma i åtnjutande av årlig ersättning som om förenämnda
brev den 29 juni 1956 varit tillämpligt å honom. Billman har i en
den 20 januari 1958 dagtecknad skrift gjort ansökning i liknande syfte.

Såväl försvarets personalnämnd som försvarets civilförvaltning finner det
skäligt, att Billman får komma i åtnjutande av årlig ersättning enligt omförmälda
brev.

Sedermera har upplysts, att Billman kvarstått i sin anställning till den tidpunkt,
från vilken huvuddelen av Gudhems kungsgård överlåtits såsom föreningsjordbruk
till en sambruksförening.

Departementschefen

Statsmakterna har tidigare vid vissa tillfällen meddelat beslut om särskilda
förmåner åt anställningshavare, som efter en längre tids anställning i statens
tjänst blivit övertaliga och på den grund tvingats lämna sina anställningar.
Härvid må nämnas anställningshavare vid försvaret, föreståndare vid televerkets
växelstationer och i ärendet åberopade väg- och platsvakter vid statens
järnvägar.

Jag vill ej motsätta mig att de här avsedda postbiträden, som blir övertaliga
i samband med antingen omorganisation av större omfattning eller postverkets
successiva övertagande från statens järnvägar av vissa postala uppgifter
och som på den grund nödgas frånträda sina anställningar utan att kunna
beredas likvärdigt arbete inom statlig verksamhet, må efter Kungl. Maj :ts
närmare bestämmande kunna komma i åtnjutande av årlig ersättning eller
avskedsersättning. Ifrågakominande ersättningar avses skola utgå under de
förutsättningar och beräknas enligt de grunder, som vid varje tidpunkt gäller
beträffande väg- och platsvakterna. Kostnaderna för ersättningarna torde få
bestridas av trafikmedel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Med hänsyn till det påtagliga samband, som föreligger mellan Gudhems
remontdepås indragning och Billmans entledigande, vill jag inte heller motsätta
mig, att Billman får rätt till årlig ersättning under de förutsättningar
och med beräkning enligt de grunder, som anges i förenämnda brev den 29
juni 1956 med bestämmelser om särskilda förmåner för viss övertalig personal
vid försvaret. Kostnaderna härför förutsättes skola bestridas från anslaget
till diverse pensioner och understöd m. in. Enligt vad jag under hand
inhämtat är en ansökning i liknande syfte att emotse från Billmans hustru,
som likaledes varit verksam inom det till Gudhems kungsgård hörande jordbruket.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva, huruvida även hon
bör komma i åtnjutande av förmån enligt omförmälda brev.

Förbättrade förmåner åt vissa personer

Under denna punkt redovisar jag vissa frågor om retroaktiv tjänstårsberäkning
samt om förbättrade förmåner för vissa personer, som avgått ur
tjänst i förtid.

1. Vissa fast anställda tandläkare inom folktandvården

Jag anmäler här fråga om retroaktiv tjänstårsberäkning i pensionshänseende
för tandläkare inom folktandvården hos städer utanför landsting.

De huvudsakliga bestämmelserna rörande folktandvårdens organisation
och om statsbidrag till densamma är meddelade i kungörelsen den 22 september
1950, nr 605 (ändr. SFS 1951: 238 och 1956: 291). I denna kungörelse,
vilken trädde i kraft den 1 juli 1951, stadgas att arbetstiden för annan inom
folktandvården fast anställd tandläkare än vissa tandvårdsinspektörer skall
utgöra i genomsnitt 42 timmar per vecka. Enligt den ändring i kungörelsen,
som genomförts fr. o. m. den 1 juli 1956, må dock för tandläkare, vars befattning
inrättats för vård enbart av ur behandlingssynpunkt svårhanterliga
barn, arbetstiden minskas till 39 timmar i veckan. Rätt till statsbidrag föreligger
i princip endast under förutsättning att sålunda gällande arbetstidsbestämmelser
iakttages.

I de fyra största städerna utanför landsting har i vissa fall sedan lång tid
tillbaka beträffande tandläkare inom folktandvården tillämpats kortare
tjänstgöringstider än i statsbidragskungörelsen förutsättes. Enligt särskilda
riksdagsbeslut (senast prop. 1956: 160; SU 146; rskr 307) må de fast anställda
tandläkare i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping, som tidigare
hade kortare arbetstider än 42 resp. 39 timmar per vecka, övergångsvis
bibehållas vid dessa arbetstider. Vederbörande stads rätt att komma i åtnjutande
av statsbidrag till folktandvård påverkas ej härav.

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1959

Redan år 1938 meddelades föreskrifter om delaktighet i statens pensionsanstalt
för fast anställda tandläkare vid landstingens folktandvård. År 1945
bereddes jämväl fast anställda tandläkare inom folktandvården i städer utanför
landsting möjlighet att vinna delaktighet i pensionsanstalten.

I samband med ikraftträdandet den 1 januari 1951 av nu gällande statsbidragskungörelse
gjordes vissa ändringar i SPA-reglementet. De väsentligaste
ändringarna sammanhängde med den från angivna tidpunkt genomförda
omläggningen av arbetstidsvillkoren till att omfatta i genomsnitt 42
timmar per vecka. I anslutning härtill ersattes det tidigare villkoret om skyldighet
att tjänstgöra visst minsta antal timmar årligen med krav på heltidsanställning
för andra tandläkare än lasarettstandläkare. Det är avsett att
begreppet heltidsanställning skall tolkas i anslutning till statsbidragskungörelsens
arbelstidsbestämmelser (jfr prop. 1956: 160, s. 15). SPA-reglemenlet
är alltså ej tillämpligt beträffande tandläkare i Stockholm, Göteborg,
Malmö eller Norrköping, för vilka övergångsvis tillämpas kortare arbetstider
än de i kungörelsen stadgade. Ej heller är det möjligt att vid tillämpning
av sagda reglemente medge tillgodoräkning av tjänstår med avseende å tid,
varunder reguljär tjänstgöringsskyldighet ej fullgjorts.

Den 12 december 1957 träffade Svenska stadsförbundet och Sveriges tandläkarförbund
central överenskommelse rörande löne- och anställningsvillkor
för tandläkare inom de landstingsfria städernas folktandvård. Överenskommelsen,
vilken gäller fr. o. m. den 1 februari 1958, innebär bl. a. att statsbidragskungörelsens
bestämmelser om arbetstid skall tillämpas beträffande
ifrågavarande tandläkare samt förutsätter att SPA-reglementet skall gälla
för dem. De tandläkare i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping, som
underkastat sig överenskommelsen, har av statens pensionsanstalt tillerkänts
pensionsrätt enligt SPA-reglementet med giltighet från tidpunkten för
överenskommelsens ikraftträdande.

Svenska stadsförbundets löne- och förhandlingsdelegation och Sveriges
tandläkarförbund har i gemensam skrivelse den 29 maj 1958 på anförda skäl
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte i erforderlig mån medgiva ifrågavarande
tandläkare att såsom tjänstår i pensionshänseende tillgodoräkna förfluten
tid, varunder för dem tillämpats kortare tjänstgöringstider än de i statsbidragskungörelsen
föreskrivna.

Statens pensionsanstalt, som den 13 januari 1959 avgivit utlåtande över
framställningen, har hemställt att densamma ej måtte för det dåvarande
föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

2. Vissa förutvarande rådhusrättsledamöter

Rådhusrätterna i Skanör med Falsterbo och i Filipstad upphörde fr. o. m.
den 1 januari 1947 resp. fr. o. in. den 1 januari 1945 i samband med att ifrågavarande
städer i judiciellt avseende förenades med domsaga.

F. d. borgmästaren i Skanör med Falsterbo E. Torslow och f. d. förste råd -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

mannen i Filipstad G. S. Carlsson fick sina tjänster indragna vid vederbörande
rådhusrätts upphörande. Den enligt 2 § lagen den 17 juni 1932 (nr
263) om stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende på grund därav
för statsverket inträdda skyldigheten att övertaga städernas förpliktelser
gentemot dem skulle enligt åtagande från statsverkets sida fullgöras på så
sätt, att från allmänna indragningsstaten utbetalades

a) till Torslow icke dyrtidsreglerad årlig ersättning med 9 000 kronor
fr. o. m. den 1 januari 1947 intill den 9 februari 1952, då han fyllde 70 år,
och med 7 200 kronor under hans därefter återstående livstid (prop. 1946:
344; SU 264; rskr 495); samt

b) till Carlsson fr. o. m. den 1 januari 1945 under hans återstående livstid
årlig ersättning med 4 300 kronor jämte »rörligt tillägg» med 599 kronor 36
öre för år (prop. 1944: 161; SU 128; rskr 288).

Efter av Torslow, Carlsson och numera avlidne f. d. förste rådmannen i
Simrishamn F. W. G. Rosencrantz gjorda ansökningar upptog jag i prop.
1956: 157 fråga om viss uppräkning av dem från allmänna indragningsstaten
tillkommande årliga ersättningar. Jag uttalade därvid, att den dittillsvarande
utvecklingen på det kommunala löne- och pensionsområdet syntes mig
ge vid handen, att Torslow, Carlsson och Rosencrantz, därest deras tjänster
inte kommit att indragas, skulle ha tillerkänts viss förbättring av sina förmåner,
samt att det på den grund inte längre framstod såsom skäligt, att de
alltjämt kvarstod vid den ersättningsnivå, som gällde enligt vederbörande
riksdagsbeslut. Under åberopande av det anförda hemställde jag om bemyndigande
för Kungl. Maj :t att besluta, att ifrågavarande årliga ersättningar
skulle med giltighet fr. o. m. den 1 juli 1956 uppräknas med 25 procent, varvid
dock i förekommande fall avdrag skulle göras för utgående dyrtidstilllägg
eller liknande tillägg. Enligt riksdagens beslut erhöll Kungl. Maj :t det
begärda bemyndigandet (SU 120; rskr 273). Restämmelser härom utfärdades
genom brev den 29 juni 1956.

Carlsson har i en den 25 mars 1958 dagtecknad skrift under hänvisning
bl. a. till det sedan år 1956 ändrade levnadskostnadsläget anhållit om viss
ytterligare förbättring av den honom tillkommande ersättningen från allmänna
indragningsstaten.

Statskontoret, som avgivit utlåtande över ansökningen, har i betraktande
av att förbättring av ifrågavarande ersättningar från allmänna indragningsstaten
medgivits så nyligen ansett sig inte kunna förorda, att åtgärder vidtages
i syfte att tillmötesgå Carlssons förevarande ansökning.

3. F. d. justitierådet S. J. K. W. Lawski

S. J. K. W. Lawski, som är född den 1 september 1884 och således f. n.
74 år gammal, blev efter långvarig tjänstgöring vid olika statliga domstolar
och fullgörande av olika lagstiftningsuppdrag utnämnd till justitieråd
fr. o. in. den 1 juni 1930. På egen begäran erhöll han avsked från justitie -

Kiingl. Maj.ts proposition nr 151 år 1959

rådsämbetet fr. o. m. den 1 september 1948. Med hänsyn till att Lawski vid
sin avgång från ämbetet ännu inte hade uppnått den pensionsålder, som var
gällande för honom såsom justitieråd, blev han inte berättigad till annan
pensionsförmån än tjänstelivränta från 65 års ålder. Tjänstelivräntans belopp,
beräknat för tid efter det Lawski fyllt 67 år, utgör 13 294 kronor 80
öre för år.

Kungl. Maj:t förordnade enligt beslut den 29 juni 1950 om inrättande av
den nämnd, som sedermera antog benämningen likvidationsnämnden, och
uppdrog i samband därmed åt Lawski att vara ordförande i nämnden. Vid
uppdragets fullgörande åtnjöt Lawski ersättning med belopp motsvarande
skillnaden mellan justitieråds lön och utgående tjänstelivränta samt därutöver
ett belopp av 2 000 kronor för år. Lawski avgick från posten som ordförande
i nämnden i samband med att dess verksamhet upphörde, vilket
skedde den 31 oktober 1956.

Lawski har i en den 9 december 1957 dagtecknad skrift anhållit att räknat
fr. o. m. den 1 december 1956 få komma i åtnjutande av tjänstepensionsförmåner
bestämda med tillämpning av pensionsunderlag, som fr. o. m.
den 1 juli 1951 gäller för justitieråd.

Statskontoret har i utlåtande över ansökningen på anförda skäl förklarat
sig inte vilja motsätta sig att Lawski från i ansökningen avsedd tidpunkt
får åtnjuta tjänste- och familjepensionsrätt som om han kvarstått i justitierådsäinbetet
t. o. m. den 30 september 1951, då han skulle ha varit skyldig
avgå från ämbetet. Härvid förutsätter ämbetsverket att avdrag skall ske
med utgående tjänstelivränta eller i förekommande fall familjelivränta.

4. F. d. överdirektören och souschefen vid statens vattenfallsverk

5. H. Ekefalk

S. H. Ekefalk, som är född den 3 maj 1909, var under tiden den 15 april
1937—30 juni 1958 fortlöpande anställd vid statens vattenfallsverk. Efter
c:a ett års anställning av mer tillfällig natur blev Ekefalk fr. o. m. den 1
april 1938 förordnad såsom e. o. tjänsteman och sedermera fr. o. m. den 1
augusti 1946 konstituerad till direktörsassistent i lönegrad Ca 27. Den 1
juli 1947 tillträdde Ekefalk sin första förordnandetjänst, en tjänst såsom
distriktsingenjör i lönegrad Cp 9, vilken han innehade intill den 1 juli 1950,
fr. o. m. vilken dag han befordrades till avdelningsdirektör i lönegrad Cp 10.
l)å det några år senare ansågs motiverat med en högre löneställning för Ekefalk,
erhöll denne fr. o. m. den 1 februari 1953 anställning med avlöning
enligt personligt kontrakt. Efter att ha innehaft denna anställning under
ett halvt år utnämndes Ekefalk först till teknisk direktör i lönegrad Cp 18
och sedermera fr. o. in. den 1 mars 1956 till överdirektör och souschef i
lönegrad Cp 21. Den 30 juni 1958 avgick han på egen begäran från sistnämnda
tjänst för tillträde av anställning hos privat arbetsgivare.

På grund av sin anställning hos statens vattenfallsverk är Ekefalk berät -

Iiungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1959

tigad till tjänstelivränta från 65 års ålder. Livräntans belopp utgör för år
2 251 kronor 80 öre före 67 års ålder och 2 133 kronor för tiden därefter.
Ifrågakommande familjelivräntas belopp blir 3 408 kronor för år.

Ekefalk har från svenska personal-pensionskassan utfått ett engångsbelopp
av 3 603 kronor genom återköp av en för honom såsom kontraktsanställd
under tiden 1 februari—31 juli 1953 tecknad pensionsförsäkring hos
kassan. Därest återköp ej skett, hade Ekefalk på grund av försäkringen varit
berättigad till uppskjuten ålderspension med 455 kronor för år. Pensionsförsäkringen
hos kassan innefattade därutöver rätt till sjuk- och invalidpension
samt familjepension.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 24 maj 1958 gjort framställning
om förhöjd tjänstelivränta åt Ekefalk.

Statskontoret framhåller i sitt utlåtande, att enligt bestämmelserna i 1947
års allmänna tjänstepensionsreglemente kan vid bestämmande av tjänstelivränta
för Ekefalk såsom tjänstår tillgodoräknas endast de tider, varunder
han innehaft tjänst som teknisk direktör och som överdirektör och souschef.
Även om Ekefalk medgives att tillgodoräkna tiden 1 februari—31 juli
1953, under vilken han var kontraktsanställd, kan, med den avfattning bestämmelserna
erhållit, den dessförinnan liggande anställningstiden författningsenligt
inte räknas såsom tjänstår för bestämmande av tjänstelivränta.
Gällande bestämmelser om tjänstårsberäkning för tjänstelivränta kan alltså
i vissa fall, där fråga är om förordnandetjänstemän, komma att leda till
resultat som ur pensionssynpunkt förefaller obilliga. Statskontoret förordar,
att Ekefalk — mot överlåtande på statsverket av pensionsförsäkringen
hos svenska personal-pensionskassan — tillerkännes en tjänstelivränta, beräknad
på eu tjänstetid av 20 år 3 månader (1 april 1938—30 juni 1958)
och efter de pensionsunderlag, som gäller för tjänst som direktörsassistent,
ökade med halva mellanskillnaden mellan resp. underlag för denna tjänst
och motsvarande underlag för tjänsten som överdirektör och souschef. Under
förutsättning av bifall till detta förslag bör Ekefalk medgivas rätt att
tillgodoräkna kontraktsanställningstiden även såsom tjänstår för eventuell
familjelivränta.

Departementschefen

Jag finner skäl kunna anföras för att förut nämnda fast anställda tandläkare
i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping må, under förutsättning
att engångsavgifter erlägges, i viss omfattning såsom tjänstår för
pension tillgodoräkna sådan här avsedd tid, varunder för dem tillämpats
kortare arbetstider än de i statsbidragslcungörelsen stipulerade. Frågan härom
bör prövas såsom om tillgodoräkning kunnat medges enligt SPA-reglementet.
Riksdagens bemyndigande härtill torde böra utverkas.

Vad härefter angår Torslow och Carlsson vill jag erinra om att 1953 års
riksdag vid dess höstsession efter hemställan av statsutskottet bemyndigade
Kungl. Maj:t att besluta om en uppräkning med 25 procent av vissa

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1959

icke dyrtidsreglerade pensioner, företrädesvis tillkomna i samband med
förstatligandet av vägväsendet och vissa andra icke-statliga verksamhetsobjekt
(SU 1953: 174; rskr 405). Vidare erhöll Kungl. Maj :t enligt beslut
av 1958 års A-riksdag efter förslag i prop. 150 bemyndigande att besluta
om ytterligare höjning av nämnda pensioner, denna gång med 12 procent
av de sålunda uppräknade beloppen (SU 107; rskr 252). Den vid 1956
års riksdag beslutade uppräkningen av Torslows, Carlssons och Rosencrantz’
årliga ersättningar med 25 procent innebar en avvägning i anslutning
till grunderna för 1953 års reglering av omförmälda pensioner. Med
beaktande härav vill jag inte motsätta mig, att Torslow och Carlsson tillkommande
årliga ersättningar på nytt förbättras i motsvarande mån som
omförmälda pensioner eller således med 12 procent av de med 25 procent
uppräknade beloppen. Vad beträffar Carlsson bör liksom f. n. avdrag göras
med belopp motsvarande till honom utgående tillägg. De förhöjda ersättningsbeloppen
torde böra utgå fr. o. m. den 1 juli 1959.

Vad Lawski beträffar vill jag fästa uppmärksamheten på att han vid sin
avgång från justitierådsämbetet hade bakom sig en långvarig och synnerligen
välmeriterad tjänstgöring i statens tjänst samt att han, om han kvarstått
i tjänst under ytterligare ett år och en månad, hade blivit berättigad
till pension. Efter avgången har Lawski under mer än sex år innehaft ett
av Kungl. Maj:t meddelat uppdrag, som inneburit tjänstgöring på heltid
och för vars fullgörande förutsatts beprövad och kvalificerad erfarenhet
i domarvärv. Med beaktande härav finner jag det skäligt, att Lawski får
komma i åtnjutande av pension i stället för livränta. Jag förordar, att
Lawski i anslutning till statskontorets förslag tillerkännes tjänste- och
familjepensionsrätt enligt 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen
som om han kvarstått i justitierådsämbetet t. o. in. den dag
— den 30 september 1951 — då skyldighet att avgå från ämbetet skulle
ha inträtt för honom. Tjänstepensionen, vilken torde böra utgå fr. o. in.
den 1 december 1956, och i förekommande fall familjepension förutsättes
skola träda i stället för författningsenlig tjänste- resp. familjelivränta.

Ekefalk är efter mer än 21 års fortlöpande statstjänst, därav 10 år 6 månader
i olika förordnandeljänster, berättigad till tjänstelivränta, som endast
obetydligt överstiger 2 000 kronor för år. I likhet med vattenfallsstyrelsen
och statskontoret finner jag det skäligt, att Ekefalk får komma i
åtnjutande av förhöjd tjänstelivränta. Jag kan dock inte biträda vad statskontoret
föreslagit härutinnan utan förordar i stället, att Ekefalk tillerkännes
rätt till tjänstelivränta som om han kvarstått i den av honom den 1 juli
1947 tillträdda tjänsten som distriktsingenjör intill den tidpunkt, då han
avgick från tjänsten såsom överdirektör och souschef. Jag räknar härvid
med all Ekefalk skall inte bara för tjänstelivränta utan även för familjelivränta
få såsom tjänstår tillgodoräkna den lid av sex månader, varunder
han innehaft kontraktsanställning. Vid bifall till vad jag nu förordat blir
Ekefalk vid tillämpning'' av 1947 års allmänna tjänstcpensionsreglementc
4 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Xr 151

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

berättigad till tjänstelivränta från 65 års ålder utgörande för år räknat
5 244 kronor för tiden intill den månad, varunder han fyller 67 år, och
4 819 kronor 20 öre för tiden därefter. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att besluta om minskning av Ekefalks livränteförmåner under hänsynstagande
till de rättigheter som, därest återköp ej skett, skulle ha förelegat
på grund av den för honom såsom kontraktsanställd tecknade pensionsförsäkringen
hos svenska personal-pensionskassan.

Emeritilön åt amiralitetspastorn G. A. Brandt

I samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet tar jag under denna
punkt upp fråga om emeritilön åt amiralitetspastorn G. A. Brandt.

Brandt, som är född den 26 januari 1883, avlade teologie kandidatexamen
1906, folkskollärarexamen 1908, teologie licentiatexamen och filosofie kandidatexamen
1913 samt promoverades till teologie doktor 1918.

Efter ca 10 års tjänstgöring som extra, lärare vid olika allmänna läroverk
blev Brandt 1923 utnämnd till läroverksadjunkt, en befattning som han innehade
under tre läsår. Brandt tjänstgjorde vidare viss tid som bataljonspredikant
vid flottans station i Stockholm och blev sedermera — efter att
år 1925 ha prästvigts för ärkestiftet — fr. o. m. den 1 november 1926 utnämnd
till amiralitetspastor därstädes och tillika kyrkoherde i Skeppsholms
församling. Sedan 1926 är Brandt medlem av hovkonsistorium och sedan
1927 sjukhuspredikant vid Garnisonssjukhuset i Stockholm.

Brandt har anmält sig ej vilja övergå å prästlönereglemenlet och kvarstår
alltså å äldre lönestat. Kungl. Maj :ts resolution den 14 februari 1941
angående lönereglering för prästerskapet i Skeppsholms församling i Stockholm
äger tillämpning å honom. Enligt denna resolution äger han såsom
kyrkoherde av församlingen åtnjuta lön med 5 000 kronor för år ävensom
vissa lönetillägg. Enligt resolutionen åligger det vidare församlingen att
bestrida den emeritilön jämte tillägg, som Kungl. Maj:t kan komma att
bestämma för honom i angivna egenskap.

I sin egenskap av amiralitetspastor åtnjuter Brandt arvode med 1 860 kronor
för år jämte tillägg, vilka förmåner numera utgår ur kyrkofonden,
ävensom rätt till fri, av kronan tillhandahållen bostad.

I en den 1 mars 1956 dagtecknad skrift har Brandt anhållit, att Kungl.
Maj :t måtte bestämma den emeritilön, vartill han enligt nämnda resolution
vore berättigad, ävensom tillerkänna honom pension avvägd med beaktande
av honom såsom amiralitetspastor tillkommande förmåner i form av arvode
jämte tillägg samt hyresfri bostad.

Hovkonsistoriet, kyrkorådet i Skeppsholms församling och chefen för marinkommando
ost tillstyrker bifall till ansökningen.

Kammarkollegiet framhåller bl. a., att den Brandt jämlikt bestämmelserna
i 1910 års lag om emeritilöner för präster tillkommande emeritilönen
skulle för år räknat utgöra 5 000 kronor eller efter teknisk nyreglering

Kungi. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

6 684 kronor, vartill kommer rörligt tillägg. Någon bestämmelse, som berättigar
Brandt till den begärda tilläggspensionen finnes ej. Kammarkollegiet
finner det emellertid med beaktande av den långa tid, varunder Brandt
mot särskild avlöning tjänstgjort som amiralitetspastor, skäligt att han utöver
emeritilön kommer i åtnjutande av viss pension, att utgå ur kyrkofonden.
Pensionen bör enligt kollegiet grundas på de kontanta avlöningsförmåner
Brandt vid avgång ur tjänst uppbär från kyrkofonden. Däremot anser
sig kollegiet av principiella skäl ej kunna biträda förslaget, att förmånen
av fri bostad beaktas vid beräkningen av Brandts tilläggspension.

Statskontoret har med hänsyn till förhandenvarande särskilda kyrkliga
förhållanden inom Skeppsholms församling ej något att erinra mot att
Brandt medgives viss förhöjning av emeritilönen på grundval av det arvode,
som utgår till honom såsom amiralitetspastor. Med beaktande av emeritilönelagens
maximeringsstadgande synes emeritilönen dock inte böra bestämmas
till högre belopp än 5 500 kronor för år. Tekniskt nyreglerat utgör sistnämnda
belopp 7 128 kronor, vartill kommer rörligt tillägg enligt eljest gällande
bestämmelser.

Samtliga i ärendet hörda myndigheter förordar, att kostnaderna för
Brandt efter avgången tillkommande förmåner skall helt bestridas ur kyrkofonden.
Kyrkorådet erinrar i detta sammanhang om att lagen om kyrkofond
(SFS 1932:404) och prästlönekostnadslagen (SFS 1951:570) äger tilllämpning
å Skeppsholms församling sedan den 1 januari 1952. Härigenom
bär för församlingen fr. o. in. sistnämnda dag inträtt skyldighet att erlägga
allmän kyrkoavgift till kyrkofonden. Kammarkollegiet anför följande motivering
för sitt ställningstagande i denna fråga.

Föreskriften i löneregleringsresolutionen, att församlingen skulle bestrida
kyrkoherdens emeritilön, motiverades av det förhållandet att församlingen
ej hade skyldighet att erlägga allmän kyrkoavgift till kyrkofonden. Sedan
detta förhållande numera ändrats, måste den i resolutionen stadgade anordningen
uppenbarligen anses innebära en orättvisa mot församlingen. Med
hänsyn härtill och till att flottans utflyttning från Skeppsholmen betingar
en avveckling av församlingen inom ej avlägsen framtid tillstyrker kollegiet
att såväl emeritilönen som tilläggspensionen bestridas ur kyrkofonden.

Departementschefen

Brandt, som enligt egen önskan ej övergått å moderna löne- och pensionsbestämmelser,
bör från den tidpunkt Kungl. Maj:t bestämmer komma i åtnjutande
av emeritilön. Med beaktande av det arvode jämte tillägg, som
Brandt uppbär såsom amiralitetspastor, vill jag i likhet med statskontoret
inte motsätta mig att för Brandt fastställes den högsta emeritilön, som kan
komma i fråga vid tillämpning av 1910 års lag om emeritilöner för präster.
Beloppet av emeritilönen kommer i så fall, efter teknisk nyreglering enligt
nu gällande bestämmelser, att utgöra 7 128 kronor för år, vartill kommer
rörligt tillägg. Jag kan däremot ej biträda förslaget att Brandt skall vid sidan
av emeritilönen åtnjuta särskild förmån i form av pension. Kostnaderna
för emeritilönen torde böra utgå ur kyrkofonden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Inräknande i övningsiärartjänst av viss tjänstgöring

I samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet tar jag till sist upp
fråga om inräknande i övningsiärartjänst av tjänstgöring såsom konsulent
och instruktör vid det obligatoriska skolväsendet.

I övningsiärartjänst inräknas endast i begränsad omfattning annan tjänstgöring
än undervisning enligt tim- och kursplaner eller övriga för vederbörande
skola gällande föreskrifter. Bestämmelserna härom, vilka finnes intagna
i övningslärarstadgan, ger ej möjlighet att i övningsiärartjänst inräkna
tjänstgöring som konsulent eller instruktör vid skola tillhörande det obligatoriska
skolväsendet.

1941 års lärarlönesakkunniga, vilkas betänkande (SOU 1947: 15) låg till
grund för det principbeslut om övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden,
som meddelades vid 1948 års riksdag (prop. 1948: 136; SU
192; rskr 390), förordade i senare avgivet förslag till avlöningsreglemente
för nämnda lärare, att ordinarie och extra ordinarie lärare i gymnastik och
idrott skulle för tjänstgöring såsom instruktör i gymnastik för lärare vid
folkskolan få i lärartjänsten inräkna det antal veckotimmar skolöverstyrelsen
bestämde, överstyrelsen biträdde förslaget och förordade samtidigt, att
motsvarande anordning skulle genomföras även för övningslärare i andra
ämnen. Statskontoret däremot avstyrkte förslaget under åberopande att det
skulle kunna medföra avsevärda kostnader för statsverket. Frågan härom
upptogs i prop. 1950:234 men föredraganden förklarade sig för det dåvarande
icke vara beredd framlägga förslag i ämnet.

Folkskolestyrelsen i Hälsingborg hemställer i skrivelse den 29 december
1950, att i övningsiärartjänst må inräknas verksamhet såsom konsulent och
instruktör. Styrelsen anför därvid bl. a., att sedan ett fyrtiotal år har i Hälsingborg
funnits särskilda överlärare för goss- resp. flickslöjden. Under
1940-talet ändrades dessa tjänster till slöjdkonsulenttjänster. Vidare har
efter hand inrättats nya konsulenttjänster för teckning, hushållsgöromål och
gymnastik. Härigenom har sörjts för en fortlöpande tillsyn och omvårdnad
av samtliga övningsämnen utom sång. Erfarenheterna av systemet med deltidsanställda
konsulenter har under de gångna åren varit alltigenom positiva.
Genom instruktions- och rådgivningsverksamhet har dessa befattningshavare
medverkat till en påtaglig höjning av undervisningsresultaten i resp.
ämnen. Genom att noga vaka över befintlig materiel och väl organisera
inköp av ny sådan har de härjämte åstadkommit betydande besparingar
av allmänna medel. Framställningen har tillstyrkts av vederbörande statens
folkskolinspektör.

Skolöverstyrelsen framhåller i utlåtande över framställningen, att enligt
gällande bestämmelser i detta syfte endast kan medgivas partiell tjänstledighet,
vilket medför avdrag vid beräkning av tjänstår för pension och även
kan försena uppflyttning i löneklass. Då överstyrelsen anser nämnda verk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

samhet vara av stort värde, föreslår överstyrelsen ett tillägg till övningslärarstadgan
av innebörd att i övningslärartjänst, vari ingår minst 15 veckotimmars
egentlig undervisning, skall under förutsättning av överstyrelsens
medgivande kunna inräknas av kommunala medel helt bekostad tjänstgöring
som konsulent eller instruktör. Statens lönenämnd har ej något att erinra
mot överstyrelsens förevarande förslag.

Vissa andra skolmyndigheter har gjort framställningar i liknande syfte.

Departementschefen

Vid de obligatoriska skolorna fullgöres undervisningen i övningsämnen
i betydande omfattning av folk- och småskollärare och så torde även framdeles
komma att bli fallet. Om än dessa lärare därvid i allmänhet uppnår
goda resultat tack vare sin grundliga pedagogiska utbildning, torde ett visst
stöd från lärare med fackutbildning i dessa ämnen vara önskvärd. Skolöverstyrelsen
och övriga i ärendet hörda skolmyndigheter anser det vara
av värde för undervisningen, att övningslärare tjänstgör som konsulenter
och instruktörer i sina ämnen vid obligatoriska skolor. Enligt gällande bestämmelser
kan emellertid sådan tjänstgöring ej inräknas i övningslärartjänst,
vilket för kommunerna försvårar vidtagandet av sådana anordningar.

Jag anser i likhet med chefen för ecklesiastikdepartementet att möjlighet
nu bör öppnas att i övningslärar tjänst, vari ingår minst 15 veckotimmars
egentlig undervisning, inräkna visst antal veckotimmar för konsulentoch
instruktörsverksamhet vid det obligatoriska skolväsendet. Därest övningslärare
vid skola, som ej tillhör kommunens obligatoriska skolväsende,
anlitas för ifrågavarande verksamhet, bör den jämställas med fyllnadstjänstgöring
och således även i sådant fall ingå i övningslärartjänsten. Jag
förutsätter att statsverket genom den avsedda anordningen ej skall åsamkas
andra kostnader än som följer av den indirekta statsbidragsgivningen
vid den statliga pensioneringen. De veckotimmar, som avses för konsulentoch
instruktörsverksamheten, skall alltså ej vara bidragsgrundande enligt
kungörelsen den 19 december 1958 (nr 665) om statsbidrag till di ^kostnader
för det allmänna skolväsendet. De uppkommande pensionskostnaderna,
vilka blir av jämförelsevis ringa ekonomisk betydelse, avses skola beaktas
vid framtida omprövning av beloppet av den kommunandel, varmed det
allmänna driftbidraget till obligatoriska skolor skall minskas enligt vad därom
stadgas i förenämnda kungörelse.

Det ankommer på Kungl. Maj :t alt utfärda de bestämmelser som påkallas
för inräknande i övningslärartjänst av konsulent- och instruktörsverksamhet.
Då den nuvarande regleringen av övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden
som nämnts tillkommit efter principbeslut vid 1948
års riksdag samt den avsedda anordningen i varje fall t. v. kommer att
medföra vissa kostnader för statsverket, synes det mig att frågan härom,
innan slutlig ställning tages, bör för riksdagen anmälas.

Kungl. Maj:ts proposition nr löt år 1959

Hemställan

Under åberopande av vad jag i det föregående under III i skilda hänseenden
anfört och förordat hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

A. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta

a) om årlig ersättning och avskedsersättning åt vissa
övertaliga postbiträden vid statens järnvägar,

b) om årlig ersättning åt f. djurskötaren vid Gudhems
remontdepå S. H. Billman m. in.,

c) om tjänstårsberäkning i pensionshänseende för vissa
fast anställda tandläkare inom folktandvården i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Norrköping, och

d) om reglering av vissa förutvarande rådhusrättsledamöter
från allmänna indragningsstaten tillkommande årliga
ersättningar,

B. medge att

a) f. d. justitierådet S. J. K. W. Lawski må räknat fr. o. in.
den 1 december 1956 åtnjuta den rätt till pensionsförmåner,
som skulle ha tillkommit honom, därest han kvarstått i
justitierådsämbetet t. o. in. den 30 september 1951,

b) f. d. överdirektören och souschefen vid statens vattenfallsverk
S. H. Ekefalk må åtnjuta den rätt till livränteförmåner,
som skulle ha tillkommit honom, därest han kvarstått
i tidigare innehavd tjänst som distriktsingenjör intill
den 1 juli 1958, och

c) ur kyrkofonden må till amiralitetspastorn G. A. Brandt
från den tidpunkt Kungl. Maj :t bestämmer utgå emeritilön
av 7 128 kronor för år jämte rörligt tillägg.

Med bifall till vad föredraganden sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:

Karl-Axel Lindholm

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Bilaga A

Förslag

till

vissa ändringar i statens allmänna tjänstepensionsreglemente

I det såsom bilaga A till prop. 1958: 157 fogade förslaget till statens allmänna
tjänstepensionsreglemente göras de ändringar och tillägg, som framgå
av det följande.

1 §•

Reglementets tillämpningsområde

1 mom. I detta reglemente stadgas angående egenpensions- och familjepensionsrätt
på grund av anställningen (tjänstepensionsrätt) samt avgångsskyldighet
i samband med pensionering för

a) innehavare av statlig lönegradsplacerad tjänst, å vilken statens allmänna
avlöningsreglemente, avlöningsreglementet för övningslärare eller polislönereglementet
äger tillämpning,

b) arbetare i---- -— verk, samt

c) innehavare av sådan statlig eller icke-statlig'' anställning, som angives
i vid reglementet fogad bilaga1.

Vad i första stycket sägs om icke-statlig anställning avser fall, i vilka de
kostnader, som följa av reglementets tillämpning, enligt beslut av Kungl.
Maj :t och riksdagen skola efter viss plan fördelas mellan staten och en eller
flera icke-statliga huvudmän eller mellan sådana huvudmän inbördes, i den
mån de ej skola helt åvila staten eller viss icke-statlig huvudman. Därmed
avses också tills vidare fall, i vilka för huvudman enligt vad av bilagan
framgår gälla särskilda, i anslutning till reglementet meddelade bestämmelser
angående pensionsavgifter.

2 mom. I den utsträckning Kungl. Maj:t eller, vad angår anställning vid
riksdagens verk, riksdagen förordnar skola reglementets bestämmelser
ävensom särskilda bestämmelser, innefattande tillägg till eller undantag
från reglementet, gälla i fråga om innehavare av annan anställning hos staten
än som avses i 1 mom.

4 §.

Avgångsskyldighet på grund av uppnådd ålder

3 mom. Kungl. Maj:t fastställer------III: 65—66 år.

Beträffande särskilda —- --- andra åldersgränser.

Pensioneringsperiods nedre respektive övre gräns infaller, där ej annat
följer av särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, vid utgången
av den kalendermånad, varunder föreskriven levnadsålder uppnås.

Ersätter 17 § i 1958 Ars förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

5 §•

Avgångsskyldighet på grund av sjukdom m. m.

Reglementet underkastad------straff, samt

d) därest, såvitt angår innehavare av ordinarie, medelst fullmakt eller
konstitutorial tillsatt tjänst eller därmed jämförlig icke-statlig tjänst, anstallmngshayaren
befinnes urståndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra
små tjänståligganden samt för honom högst fem år återstå till pensioneringsperiodens
nedre gräns.

Avgångsskyldighet skall----förenad anställning.

7 §.

Samordning av tjänstepensionsförmåner m. m.

1 mom. Tjänstepensionsrätt enligt---persons anställning.

Å ena sidan skola sasom tjänstar för bestämmande av pensionsförmån
enligt reglementet tillgodoräknas jämväl tjänstår, på vilka annan samtidigt
eller tidigare tillerkänd pensionsförmån är grundad, utan annan begränsning
än att för tidsperiod, varunder innehafts mer än en anställning, icke
ma tillgodoräknas flera tjänstår än som motsvarar tiden för samtidigt innehav
av anställningarna.

Å andra---Kungl. Maj :t förordnar.

2 mom. Beträffande den, som under viss tid inom område, för vilket statliga
pensionsbestämmelser eljest äga tillämpning, innehaft icke lönegradsplacerad
anställning med avlöning avvägd med hänsyn till att med anställningen
icke skall vara förenad statlig pensionsrätt, skall, där ej Kungl. Maj :t
annat bestämmer, vid reglementets tillämpning — oavsett vad som skulle
tolja av eljest gällande bestämmelser — iakttagas, att sagda anställningstid
eJ ™å tillgodoräknas såsom tjänstår enligt 10 § men skall tagas i beräkning
vid bestämmande av det för hel pensionsförmån erforderliga antalet tjänstår
som om tillgodoräkning skett.

Pensionsunderlag

2 mom. Pensionsunderlaget ma icke överstiga en femtedel av sammanlagda
beloppet av följande pensionslöner, nämligen för var och en av de senaste
fem årsperioder, under vilka anställningshavaren må hava varit
underkastad statliga pensionsbestämmelser minst tre månader, en pensionslön
för månad, varvid för det fall, att olika pensionslöner gällt under en
och samma årsperiod, må beaktas den högsta, som varit för anställningshavaren
tillämplig minst tre månader under årsperioden. För uppnående av
sådan tremanaderstid för viss pensionslön må tillgodoräknas tid, varunder
gällt högre pensionslön.

Vid bestämmande av pension skall härvid sådan pensionslön, som varit
gällande inom en sammanhängande period av fem år närmast före avgången,
beaktas med det belopp, som vid avgången gäller för respektive
lönegrad eller pensionslöneklass.

Där fråga är om sjukpension, skall vidare vid tillämpning av detta moment
anställningshavaren anses hava under sådan tid, som infallit inom fem
år före avgången och tillika tidigare än fem år före pensioneringsperiodens
övre gräns, innehaft anställning med pensionslön för den lönegrad eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

pensionslöneklass, som för anställningshavaren gäller vid avgången, eller, om
denna sker senare än fem år före pensioneringsperiodens övre gräns, den
lönegrad eller pensionslöneklass, som må hava varit för anställningshavaren
gällande vid eller närmast före ingången av sistnämnda period av fem år.

3 mom. Ortsgrnpperad pensionslön skall vid pensionsunderlagets bestämmande
beaktas med beloppet för ortsgrupp 3, i förekommande fall förhöjt
med hänsyn till ortsgrupperingen av orter, på vilka anställningshavaren
varit stationerad under de senaste femton årsperioder, under vilka han må
hava varit underkastad statliga pensionsbestämmelser minst tre månader.
Förhöjning skall ske med en femtondel av skillnaden mellan beloppen för
ortsgrupperna 3 och 5 för varje årsperiod, under vilken anställningshavaren
varit minst tre månader stationerad på ort tillhörande ortsgrupp 5, och med
en femtondel av skillnaden mellan beloppen för ortsgrupperna 3 och 4 för
varje annan årsperiod, under vilken anställningshavaren varit minst tre månader
stationerad på ort tillhörande högre ortsgrupp än ortsgrupp 3. Vid
tillämpning härav skall beaktas den vid avgången gällande ortsgrupperingen.

10 §.

Tjänstårsberäkning

1 mom. Anställningshavare äger, i den mån ej annat framgår av 2 mom.
här nedan, såsom tjänstår tillgodoräkna följande tid, i den mån den infallit
före övre gränsen av den för honom gällande pensioneringsperioden eller
den tidigare tidpunkt, vid vilken anställningshavaren upphört att vara underkastad
reglementet, nämligen

a) tid, varunder---detta reglemente,

b) tid, som han ägt tillgodoräkna såsom tjänstår enligt de statliga pensionsbestämmelser,
som må hava varit för honom senast gällande innan han
blev underkastad detta reglemente, beträffande egenpension, egenlivränta,
familjepension och familjelivränta var för sig i den omfattning, som följer
av nämnda bestämmelser eller av i anslutning till dem meddelade beslut,
samt

c) i fråga om tid, varunder han efter fyllda 18 år utan pensionsrätt innehaft
sådan anställning, som pensionsmyndigheten finner hava varit av
det slag, som åsyftas i reglementet, och hava avsett minst halvtidstjänstgöring,
dels två tredjedelar av tid före reglementets ikraftträdande, dels ock
tid efter ikraftträdandet med undantag för 21 månader, i förekommande
fall minskade med tid som tillgodoräknas till två tredjedelar, allt i den mån
tiden icke tillgodoräknas enligt b).

2 mom. Vid beräkning av tjänstår skall gälla,

a) att tid, under vilken anställningshavaren icke varit berättigad åtnjuta
någon kontant avlöning, icke må vid tillämpning av 1 mom. a) och c) beaktas,

b) att vidare tid, under vilken anställningen avsett avkortad tjänstgöring
eller varunder anställningshavaren åtnjutit partiell ledighet med mot
tjänstgöringens omfattning svarande avlöning, dels icke må vid tillämpning
av 1 mom. a) och c) beaktas, i den mån denna tid, i förekommande fall
jämte tid, varunder fullgjorts tjänstgöring med arbetstid av större omfattning,
överskjuter det antal tjänstår, som enligt 12 § 1 mom. eller med stöd
därav meddelat förordnande minst erfordras för hel pensionsförmån, dels
i övrigt icke må vid tillämpning av 1 mom. a)—c) beaktas till större del än
som svarar mot förhållandet mellan den avlöning, som åtnjutits, och hel avlöning,
samt

Kungl. Maj:ts proposition nr i 51 år 1959

c) att beträffande den som innehaft anställning av sådant slag, som avses
i 1 § 1 mom. andra stycket, skola iakttagas de särskilda föreskrifter, som
innefattas i eller meddelats i anslutning till sådan plan eller sådana avgiftsbestämmelser,
som i nämnda författningsrum avses.

Med tid för fullgjord tjänstgöring skall härvid likställas tid, varunder
anställningshavaren åtnjutit ledighet från av honom innehavd anställningför
att fullgöra offentligt uppdrag, tjänstgöring i statlig anställning, tjänstgöring
i icke-statlig anställning där denna varit förenad med statlig pensionsrätt
eller anställningshavaren jämlikt särskilt meddelad föreskrift
varit pliktig att åtaga sig tjänstgöringen, eller sådan tjänstgöring, som ålegat
honom jämlikt allmän lag eller förordning.

Kungl. Maj :t äger, där så finnes påkallat med hänsyn till förhållandena
inom visst förvaltningsområde eller skäl därtill eljest anses föreligga, meddela
från föreskrifterna i detta moment avvikande bestämmelser eller medgiva
undantag från vad i första stycket här ovan sägs.

3 mom. Anställningshavare, vilken avgår med sjukpension, äger därvid
såsom tjänstår tillgodoräkna, förutom tid i övrigt som tillgodoräknas enligt
denna paragraf, tiden från avgången intill pensioneringsperiodens övre
gräns. Härvid skola bestämmelserna i 2 mom. bär ovan tillämpas med beaktande
av tjänstgöringsförhållandena närmast före sjukpensioneringen,
dock med bortseende från sådana ändringar i tjänstgöringsförhållandena,
som av pensionsmyndigheten bedömas vara av tillfällig art.

11 §•

Förutsättningar för egenpensionsförmåner

1 mom. Reglementet underkastad anställningshavare äger rätt att komma
i åtnjutande av ålderspension, därest han tidigast vid pensioneringsperiodens
nedre gräns avgår från anställningen och sådant fall ej föreligger
som avses i 5 §, av sjukpension, därest han entledigas i fall som avses i 5 §,
samt av egenlivränta, därest han i annat fall avgår från anställningen och
därvid kan tillgodoräkna minst tre tjänstår eller under minst tre år varit
underkastad statliga pensionsbestämmelser samt icke övergår till eller kvarstår
i annan med statlig pensionsrätt förenad anställning.

Anställningshavare må---nedre gräns.

Där för ordinarie, medelst förordnande för viss tid tillsatt tjänsteman
förordnandet utlöper och av annan anledning än att tjänstemannen därom
uttryckt önskan icke efterföljes av förnyat förordnande, eller där innehavare
av förtroendesyssla entledigas med stöd av § 35 regeringsformen, äger
tjänstemannen, oavsett vad som må följa av föregående stycke, erhålla förtidspension
i stället för egenlivränta.

2 mom. Ålders- eller sjukpension---tidigare tidpunkt.

Egenlivränta samt förtidspension, som enligt vad nu sagts skulle börja utgå
vid viss framtida tidpunkt, må i förekommande fall jämväl utgå under
sådan tid dessförinnan, då den till förmånen berättigade uppbär invalidpension
enligt lagen om folkpensionering.

Egenpensionsförmån utgår----rätten upphört.

Egenpensionsförmåners storlek

2 mom. För anställninghavare, som tidigare avgått med sjukpension enligt
detta reglemente eller andra statliga pensionsbestämmelser och för vil -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

ken nämnda pension indragits i samband med att han på grund av ny anställning
blivit underkastad reglementet, skall egenpension icke avkortas
i större utsträckning än som beräknas hava blivit fallet, därest avgången
med sjukpension icke ägt rum. Motsvarande skall gälla, där ordinarie tjänsteman
utan något sitt förvållande förflyttats till annan tjänst ävensom där
under innehav av ordinarie tjänst genomförts ändring av beskaffenhet
att inverka på pensionens avkortningsgrad.

För ordinarie-----tredje stycket.

1 mom. Familjepensionsförmåns belopp-----egenpensionsförmånens

belopp.

Överensstämmer det antal tjänstår, som anställningshavaren jämlikt 10 §
1 mom. b) ägt tillgodoräkna för familjepensionsförmånen, icke med det antal
tjänstår, som enligt samma stadgande tillgodoräknats för i första stycket
avsedd egenpensionsförmån, skall familjepensionsförmånen avvägas med
hänsyn till egenpensionsförmånen beräknad, i vad på nämnda stadgande
beror, på grundval av förstnämnda antal tjänstår.

3 mom. Har någon för viss tid erhållit pensionsförmån enligt reglementet
med för högt belopp på grund av att vid avvägning av förmånen enligt 6 §
icke beaktats eller icke kunnat beaktas där avsedd förmån på grund av socialförsäkring
m. in., vilken belöper på samma tid, skall det för mycket utbetalade
beloppet anses utgöra förskott å socialförsäkringsförmånen.

I den mån så erfordras för slutlig reglering av de sammanlagda förmånerna
må i fall, som avses i föregående stycke, innehållas skäligt belopp av
pensionsförmån enligt reglementet, som därefter förfaller.

Såsom tillägg till eller undantag från reglementets huvudbestämmelser
skola, i den mån detta angives i den vid reglementet fogade bilagan, gälla de
särskilda bestämmelser, som här nedan upptagas med angivande av de paragrafer,
till vilka bestämmelserna närmast hänföra sig.

Till 1 § in. m.

1 e. Anställning under visst verksamhetsår (kalenderhalvår) å sådan ordinarie
eller extra ordinarie tjänst, vid vilken lönen utgår såsom läsårsdaglön eller för
undervisningstimme, skall vid reglementets tillämpning anses hava avsett hela
året (kalenderhalvåret), i förekommande fall dock högst så stor del därav som
motsvarar förhållandet mellan å ena sidan det antal dagar anställningen varat
eller antalet därå belöpande undervisningstimmar samt å andra sidan det till
tjänsten hörande antalet anställningsdagar respektive undervisningstimmar.

1 f. Där anställning såsom extra lärare eller läraraspirant, vid vilken lönen utgår
såsom läsårsdaglön, under visst kalenderhalvår avser eller enligt beslut av
Kungl. Maj:t skall anses avse hela den därunder infallande terminen, skola återstående
delar av halvåret vid reglementets tillämpning behandlas som om anstiillningshavaren
därunder innehade samma anställning som under terminen.

14 §.

Familjepensionsförmåners storlek och fördelning

17 §.

(motsvarar 18 § i 1958 års förslag)

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Till 3 §.

3 a. Sådan ordinarie eller extra ordinarie tjänst, vid vilken tjänstgöringsskyldighetens
omfattning skall bestämmas för läsår eller annan motsvarande tidsperiod
och för vilken månadslönen med hänsyn därtill i förekommande fall skall
motsvara löneklassbeloppet med viss minskning eller vid vilken månadslönen eljest
skall motsvara viss procentuell del av löneklassbeloppet, skall vid reglementets
tillämpning icke anses avse avkortad tjänstgöring.

3 b. Såsom förutsättning för att anställningshavare skall vara underkastad reglementet
gäller utöver vad i 3 § sägs, dels att huvudmannen anmält anställningshavaren
hos statens pensionsanstalt för erhållande av pensionsrätt, dels att anställningen,
där avlöningen vid densamma icke utgår enligt statlig eller kommunal
lönegrad, avser heltidstjänstgöring, dels att å anställningshavaren äger tilllämpning
antingen statliga avlöningsbestämmelser eller tjänstereglemente, som
antagits av huvudmannen och i enlighet med vad därom särskilt stadgats registrerats
hos statens pensionsanstalt, dels ock att pensionsanstalten icke, på grund
av att huvudmannen åsidosätter honom åvilande skyldighet att bidraga till pensioneringskostnaderna,
bestämmelse i registrerat tjänstereglemente eller vad som
eljest åvilar honom enligt detta reglemente och i anslutning därtill utfärdade föreskrifter,
förklarat anställningshavaren icke skola vara underkastad reglementet.

3 c. Såsom särskild förutsättning för i punkt 3 b avsedd registrering skall gälla,
att Kungl. Maj:t lämnat medgivande därtill och att vederbörande kommun (kommuner)
ställt av statens pensionsanstalt godkänd garanti med avseende å huvudmannens
bidrag till pensioneringen.

3 d. Om för anställningshavare gällande bestämmelser i fråga om anställningens
fasthet befinnas jämförbara med vad i sådant hänseende gäller beträffande ordinarie
eller extra ordinarie anställningshavare, som är underkastad något av Kungl.
Maj :t utfärdat avlöningsreglemente, må han enligt statens pensionsanstalts avgörande
med avseende å i 3 § 1 mom. stadgade förutsättningar och eljest vid tilllämpning
av detta reglemente likställas med ordinarie, medelst fullmakt eller
konstitutorial tillsatt tjänsteman respektive med extra ordinarie tjänsteman.

3 e. Anställningshavare må bliva underkastad reglementet före i 3 § 1 mom.
första stycket angiven levnadsålder, dock tidigast från fyllda 18 år.

Till 4 §.

4 b. Vad i reglementet sägs om pensioneringsperiod eller gräns för sådan period
skall i stället avse den levnadsålder, som av Kungl. Maj :t bestämts såsom
pensionsålder.

Ordinarie beställningshavare--— därom stadgar.

4 d. Pensioneringsperioden skall omfatta två år.

Till 5 §.

Till 7 §.

Till 9 §.

9 a. Pensionsunderlaget utgöres av en tiondel av den största summa pensionslöner
för månad, som vid tillämpning i övrigt av i 9 § 2 mom. första stycket
angivet förfarande kan beräknas genom sammanläggning av pensionslönerna un -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

der tio verksamhetsår. Understiger antalet här avsedda verksamhetsår tio, skall
pensionsunderlaget utgöras av summan av de ifrågakommande pensionslönerna,
delad med antalet, dock med minst fem.

Vid bestämmande av pension skall härvid sådan pensionslön, som varit gällande
inom en period av femton år närmast före avgången, beaktas med det belopp,
som vid avgången gäller för vederbörande lönegrad. Om anställningshavaren
under längre tid än femton år närmast före avgången utan längre avbrott än
om tillhopa fem år innehaft anställning, på grund av vilken han varit underkastad
statliga pensionsbestämmelser, skall vad nu sagts iakttagas med avseende å
varje pensionslön under denna tid.

Där fråga är om sjukpension, må pensionsunderlaget vidare icke bestämmas
till lägre belopp än som skulle hava beräknats, därest anställningen innehafts ytterligare
så lång tid, som från avgången återstår till pensioneringsperiodens övre
gräns och under denna tid tillämpats pensionslön motsvarande medeltalet av enligt
föregående stycke beräknade pensionslöner för de tre verksamhetsår, som
infallit närmast före det, varunder avgången sker.

9 b. Har anställningshavare, som under minst tio år i oavbruten följd innehaft
anställning, å vilken denna punkt äger tillämpning, fått sin löneställning sänkt
på grund av ändring i tjänstgöringsförhållandena, och har detta skett av annan
anledning än att han därom uttryckt önskan eller eljest utan något hans förvållande,
må pensionsunderlaget, såvitt beror på pensionslön för anställningstid efter
tioårsperioden, beräknas på grundval av månadslönen i den löneklass, efter
vilken den för honom närmast före sänkningen gällande pensionslönen bestämts,
dock icke på grundval av månadslönen i högre löneklass än den lägsta, som under
nämnda period varit gällande för honom.

9 c. Vid bestämmande av pensionsförmån skola i fråga om pensionsunderlagets
beräknande gälla särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

Till 10 §.

10 c. Vid tjänstårsberäkning jämlikt 10 § 1 mom. a) med avseende å tid för innehav
av ordinarie eller extra ordinarie tjänst, som avses i punkt 3 a, skall iakttagas att

tiden medräknas till så stor del som svarar mot förhållandet mellan den
lön, vartill tjänstgöringen berättigar, och löneklassbeloppet samt

att, där samtidigt annan likartad tjänstgöring regelbundet under visst antal
veckotimmar fullgjorts vid i detta reglemente avsedd läroanstalt, tiden medräknas
till så stor del som enligt vad ovan sagts skulle hava skett, om för lönens bestämmande
hänsyn tagits jämväl till berörda tjänstgöring.

10 d. Vid tjänstårsberäkning jämlikt 10 § 1 mom. a) med avseende å verksamhetsår,
varunder innehafts extra ordinarie tjänst vid vilken lönen utgått som läsårsdaglön,
skall den tid, som enligt punkt 1 e är att anse såsom anställningstid,
medräknas till så stor del som motsvarar förhållandet mellan summan av för anställningshavaren
beräkneliga läsårsdaglöner samt löneplanslönen för berörda anställningstid.

Vad i föregående stycke sägs skall äga motsvarande tillämpning vid tjänstårsberäkning
med avseende å verksamhetsår eller kalenderhalvår, varunder innehafts
sådan ordinarie eller extra ordinarie tjänst, vid vilken lönen utgått för undervisningstimme.

Till 11 §.

11 a. Beträffande sådan innehavare av rektorstjänst eller annan ordinarie, medelst
förordnande för viss tid tillsatt tjänst, som tillika innehar lärartjänst, skall
gälla följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Under tid---äga tillämpning.

Under tid efter nedre gränsen av den för lärartjänsten bestämda pensioneringsperioden
må, oavsett vad som eljest må gälla i fråga om tjänsteförening, förordnandetjänsten
kunna innehavas även om avgång från lärartjänsten ägt rum.

11 d. Anställningshavare, för vilken tjänståren, beräknade utan iakttagande av
bestämmelserna i 10 § 2 mom., motsvara minst 4/5 av det för hel pensionsförmån
föreskrivna lägsta antalet tjänstår, må förklaras berättigad att komma i åtnjutande
av förtidspension utan hinder av vad i 11 § 1 mom. andra stycket stadgas i
fråga om erforderligt antal tjänstår.

18 §.

(motsvarar 19 § i 1958 års förslag)

Den, som är underkastad detta reglemente, är skyldig att underkasta sig
ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka i reglementet förmäles.

Reglementet träder med de ändringar och tillägg, som framgå av det föregående,
i kraft den 1 juli 1959, då vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad
författning eller föreskrift finnes stridande mot reglementets bestämmelser
upphör att gälla, såvitt angår anställningshavare, å vilken reglementet må
vinna tillämpning. Utan att särskilt beslut härom fattats av Kungl. Maj :t
må reglementet icke vinna tillämpning å den som på grund av att han därom
uttryckt önskan icke blivit underkastad statens löneförordning eller däremot
svarande kommunala lönebestämmelser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Bilaga

till

statens allmänna tjänstepensionsreglemente

I nedanstående sammanställning angivas

dels i 1 § 1 mom. c) statens allmänna tjänstepensionsreglemente avsedda
anställningshavare, i sammanställningen betecknade med * eller, där i fråga
om anställningen skola för huvudman gälla särskilda, i anslutning till reglementet
meddelade bestämmelser angående pensionsavgifter, med **,
dels ock de särskilda, i 17 § reglementet upptagna bestämmelser, som skola
gälla vid reglementets tillämpning beträffande nyssnämnda eller i 1 § 1
mom. a) eller b) avsedda anställningshavare.

Förvaltningsområde, anställningshavare Tillämpliga sär skilda

bestämmelser
i 17 § reglementet 1.

Hovstaterna

** Anställningshavare i den utsträckning Kungl. Maj:t med stöd

av riksdagens beslut förordnar .......................... 3b, 3d

II. Domstolarna

Justitieråd eller regeringsråd .............................. la, 4a, 5a

Annan ordinarie innehavare av domarämbete .............. 4a, 5a

III. Utrikesförvaltningen

Ordinarie tjänsteman i disponibilitet ...................... Ib

IV. Försvarsväsendet

Militär eller civilmilitär beställningshavare på aktiv stat .... 4b, 7a, 11c

* Innehavare av beställning å reservstat med beteckningen Rs 4b, 7a, 10a, 11c

Ordinarie beställningshavare i disponibilitet ................ Ib, 4b, 7a, 11c

** Anställningshavare hos Centralförbundet för befälsutbildning

eller Skytteförbundens överstyrelse ...................... 3b, 3d

V. Socialvården

** Anställningshavare vid erkänd vårdanstalt för alkoholmissbrukare,
föreståndare för och husmoder vid av kommun,
allmännyttig sammanslutning eller stiftelse driven vårdinrättning
av följande slag, nämligen statsunderstött barnhem,
statsunderstödd enskild vårdanstalt för alkoholmissbrukare,
statsunderstött arbetshem, som avses i lagen om
socialhjälp, samt ålderdomshem, lärarinna vid statsunderstött
barnhem (mödrahem) för sådan särskild utbildning i
barnavård eller husligt arbete, som står under tillsyn av
överstyrelsen för yrkesutbildning, ävensom inom statsunderstödd
social hemhjälpsverksamhet anställd hemvårdarinna 3b, 3d

\Vl. Bank- och fondinspeklionen. Sparbanksinspektionen

Bankinspektör, sparbanksinspektör ........................ lc, ld

Annan anställningshavare.................................. lc

VII. Undervisningsväsendet, forskningsinstitutioner m. m.

a) Anställningshavare vid konsthögskolan .................... 10b, 11b

b) Anställningshavare vid musikhögskolan .................... 3a, 10b, 10c, 11b

c) Anställningshavare vid konstfackskolan .................... lf, 3a, 10b, 10c,

11a, 11b

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Förvaltningsområde, anställningshavare Tillämpliga sär skilda

bestämmelser
i 17 § reglementet d)

Anställningshavare vid försvarets läroverk, lärarhögskolorna,
statens försöksskola i Linköping, folkskoleseminarierna, statens
skolköksseminarinm, slöjdlärarseminariet, de allmänna
läroverken, skolorna för blinda, skolorna för döva, de högre
tekniska läroverken, sjöbefälsskolorna:
anställningshavare, å vilken avlöningsreglementet för öv -

ningslärare äger tillämpning ........................ 3a, 10c

annan anställningshavare.............................. lf, 11a

e) Anställningshavare vid statens skolor tillhörande baraa- och

ungdomsvården ........................................ lf

f) Icke-statlig lönegradsplacerad anställningshavare, å vilken sta -

tens allmänna avlöningsreglemente äger tillämpning eller
beträffande vilken bestämmelserna i sagda reglemente jämlikt
av Kungl. Maj:t meddelade särskilda föreskrifter skola
i tillämpliga delar gälla:

anställningshavare vid Stockholms högskola............

** skoldirektör och biträdande skoldirektör................ 11a

* rektor vid högre kommunal skola och lärare i läroämnen

vid sådan skola eller vid realskollinje, som är inbyggd

i folkskola.......................................... lf, 11a

** rektor och lärare i läroämnen vid privatläroverk eller vid

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.............. lf, 11a

** rektor vid seminariet för huslig utbildning i Umeå eller

vid Göteborgs skolköksseminarium .................. —-

* anställningshavare vid särskolor och epileptikerskolor .. lf
g) ** Skoldirektör eller biträdande skoldirektör, vilken innehar ordinarie,
medelst förordnande för viss tid tillsatt anställning

med lön enligt kommunala avlöningsbestämmelser........ 3b, 11a

h) Lönegradsplacerad anställningshavare, å vilken avlöningsreglementet
för folkskolan äger tillämpning eller för vilken bestämmelserna
i sagda reglemente jämlikt av Kungl. Maj:t
meddelade särskilda föreskrifter skola i tillämpliga delar

gälla:

** lärare i läroämnen, dock ej folkskollärare, på försöksskolans
högstadium samt skolkantor.................... tf

* annan anställningshavare.............................. tf, 11a

i) ** Icke-statlig lönegradsplacerad anställningshavare, å vilken av löningsreglementet

för övningslärare äger tillämpning eller
för vilken sagda reglemente gäller jämlikt av Kungl. Maj:t
meddelade särskilda föreskrifter,

vid folkhögskola eller fortsättningsskola................ le, lOd

vid annan läroanstalt.................................. 3a, 10c

j) ** Lönegradsplacerad anställningshavare, å vilken avlöningsregle mentet

för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksuudervisningsanstalter
m. m. äger tillämpning............ le, 3a, 10c, lOd

k) ** Anställningshavare, vars löneställning följer av bestämmelser

som meddelats av Kungl. Maj:t eller fastställts i anslutning
till lönegrad som enligt dylika bestämmelser skall utgöra

utgångspunkt vid beräkning av underlag för statsbidrag till

avlöning,

vid institut för socialpolitisk och kommunal utbildning

och forskning (annan än timlärare) .................. —

vid handelsgymnasium (annan än timlärare)............ tf

vid handelshögskolan i Göteborg, bergsskolan i Filipstad,
textilinstitutet i Borås, Lennings textiltekniska institut
i Norrköping eller statsunderstödd yrkesskola för jordbruket
.............................................. 3b, 3d

vid central verkstadsskola:

rektor och fast anställd lärare ...................... 3b, 3d

1) ** Lärare vid kommunalt gymnasium, som med stöd av Kungl.

Maj:ts medgivande är förenat med allmänt läroverk, samt
ovan ej avsedd lärare vid fortsättningsskola eller försöksskola
.................................................. tf, 3b, 3d

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Förvaltningsområde, anställningshavare

m) ** Lärare vid statsunderstödd institution av följande slag, näm ligen

handarbetsseminarium, skola för svensk undervisning
åt svenska barn i utlandet, förskola för döva barn eller arbetshem
för psykiskt efterblivna ävensom ovan ej avsedd
lärare vid statsunderstödd yrkesskola ....................

n) ** Anställningshavare vid Konung Gustaf V:s forskningsinstitut,

Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell
fysik, Oceanografiska institutet i Göteborg, statens hantverksinstituts
icke statliga del, lexikonredaktionen hos Samfundet
för svenskt biografiskt lexikons utgivande eller Centralförbundet
för nykterhetsundervisning ................

o) ** överläkare, rektor, förste psykolog och terapeut vid Ericastif telsens

läkepedagogiska institut i Stockholm, med bidrag av
statsmedel avlönad anställningshavare inom landsantikvarieorganisationen,
bibliotekarie vid huvudbiblioteket i Tornedalen
samt till administrationspersonal hänförlig anställningshavare
vid Svenska institutet för kulturellt utbyte med
utlandet................................................

VIII. Kyrkoväsendet

a) * Lönegradsplacerad anställningshavare, å vilken prästlöneregle mentet

äger tillämpning ................................

b) ** Lönegradsplacerad anställningshavare, å vilken avlöningsregle mentet

för kyrkomusiker äger tillämpning (annan än skolkantor).
................................................

c) ** Direktor och sekreterare hos Svenska kyrkans diakonistyrelse,

föreståndaren för Svenska kyrkans lekmannaskola i Sigtuna,
direktor, sekreterare och missionär hos Svenska kyrkans
missionsstyrelse, sjömanspräst och sekreterare hos Svenska
kyrkans sjömans vårdsstyrelse, föreståndare för och biträdande
pastor vid sådan diakonianstalt inom svenska kyrkans
diakoniverksamhet, för vilken gälla av Kungl. Maj:t
fastställda stadgar, föreståndare för Stockholms stadsmission
samt predikant vid S:t Johanneskyrkan i Göteborg ......

IX. Jordbruk och skogsbruk m. m.

a) * Lönegradsplacerad anställningshavare hos hushållningssällskap

eller skogsvårdsstyrelse, å vilken statens allmänna avlöningsreglemente
äger tillämpning..............................

b) ** Annan anställningshavare hos hushållningssällskap i verksam het

till främjande av jordbruk med binäringar ävensom fiske
och hemslöjd............................................

c) ** Anställningshavare vid skogs- och lantbruksakademien, å vil ken

statens allmänna avlöningsreglemente icke äger tilllämpning,
anställningshavare vid hushållningssällskapens förbund,
lokal frökontrollanstalt, för vilken gälla av statlig
myndighet fastställda stadgar, statsunderstödd lokal lantbrukskemisk
kontrollstation, Sveriges utsädesförening, Svenska
jägareförbundet, Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter
och ägg, Sveriges fjäderfäavelsförening ävensom
förädlings- eller försöksledare vid statsunderstödd praktiskt
vetenskaplig verksamhet å Weibullsholm................

d) Skogsarbetare vid domänverkets skogsförvaltning ..........

e) ** Besiktnings veterinär med heltidstjänstgöring vid kontroll slakteri

................................................

X. Sjö/artsväsendet

** Fast anställd befattningshavare vid sjömanshus ............

XI. Försäkringsinspektionen

Generaldirektör............................................

5 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 saml. Nr 151

Tillämpliga särskilda
bestämmelser
i 17 § reglementet 3b,

3b, 3d

3a, 10c

3b, 3d

3b, 3d
9c

3b, 3d

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Förvaltningsområde, anställningsbavare

XII. Hälso- och sjukvården

a) ** Av Kungl. Maj :t utnämnd överläkare vid lasarett, sanatorium

eller epidemisjukhus, drivet av landstingskommun eller av
stad, som ej tillhör dylik kommun, eller vid kustsanatorium
eller vanlöreanstalt, av Kungl. Maj:t utnämnd lasarettstandläkare
eller läkare vid sjukstuga, av medicinalstyrelsen
förordnad läkare vid fristående centraldispensär samt med
bidrag av statsmedel avlönad extra provinsialläkare ......

b) ** Överläkare vid sanatorium tillhörigt Konung Oscar II:s jubi leumsfond

eller vid kuranstalt, ansluten till pensionsstyrelsen,
förste underläkare tillika biträdande överläkare vid
dylik kuranstalt, biträdande överläkare och förste underläkare
vid vanföreanstalten i Stockholm (Norrbackainstitutet),
biträdande överläkare och underläkare vid vanföreanstalterna
i Hälsingborg och Härnösand, överläkare vid
Eugeniahemmet samt vid den statsunderstödda folktandvården
på annat sätt än genom utnämning av Kungl.
Maj:t fast anställd tandläkare............................

c) ** Barnmorska och sjuksköterska anställd för sjuk- eller hälso vård

(förlossningsvård) inom statsunderstödd eller eljest av
kommun eller av allmännyttig sammanslutning eller stiftelse,
med särskilt tillstånd där sådant förekommer, driven verksamhet,
husmoder (föreståndarinna) vid sluten inrättning
för sådan vårdverksamhet, sjukgymnast anställd för nyss
nämnd vård inom kommunalt driven verksamhet, föreståndare
för statsunderstödd anstalt för vård av psykiskt efterblivna
eller av epileptiker, sjuksköterska med anställning
hos svensk utlandsförsamling, tandsköterska och tandtekniker
i statsunderstödd folktandvård, föreståndare och instruktionssköterska
(lärare) vid godkänd sjuksköterskeskola
samt föreståndarinna för godkänd byrå för arbetsförmedling
för sjuksköterskor ......................................

d) ** Till läkarpersonal ej hänförlig eller eljest ovan ej angiven an ställningshavare

vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Konung
Oscar II:s jubileumsfond tillhörigt sanatorium, till
pensionsstyrelsen ansluten kuranstalt, statsunderstött kustsanatorium,
statsunderstödd vanföreanstalt, Eugeniahemmet
eller Svenska röda korsets med bidrag från pensionsstyrelsen
drivna hem för barn med gomdefekter ..............

XIII. Polisväsendet m. m.

a) Anställningshavare vid Norrbottens statliga poliskår, å vilken

polislönereglementet äger tillämpning ....................

b) ** Lönegradsplacerad polisman, å vilken polislönereglementet

äger tillämpning, med anställning hos polisdistrikt, bestående
helt eller delvis av annan kommun än stad eller köping

c) ** Anställningshavare hos Sveriges civilförsvarsförbund........

XIV. De kungl. teatrarna

** Personal med heltidsanställning:

Teaterchef ..............................................

Solist (operasångare), skådespelare och regissör............

Dansör.................................................

Annan anställningshavare................................

XV. De statsunderstödda stadsteatrarna i Göteborg, Malmö, Hälsingborg,
Norrköping-Linköping och Uppsala samt Göteborgs lyriska teater

** Solist, skådespelare och regissör............................

** Dansör...................................................

** Annan anställningshavare..................................

XVI. De statsunderstödda symfoniorkestrarna i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Hälsingborg, Norrköping och Gävle

** Kapellmästare och annan musiker..........................

Tillämpliga särskilda
bestämmelser
i 17 § reglementet -

3b, 3d

4c, 11c

3b, 3d

3d, 9a, Hd
3d, 3e, 9b, Hd
3d, 9b, Hd

3b, 3c, 3d, 9a, Hd
3b, 3c, 3d, 3e, 9b,
Hd

3b, 3c, 3d, 9b, Hd

3b, 3c, 3d, 9b

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 195!)

Bilaga B

Förslag

till

kungörelse om avgifter m. in. beträffande vissa i statens allmänna
tjänstepensionsreglemente avsedda icke-statliga anställningar

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Bestämmelserna i denna kungörelse skola gälla i fråga om sådan i statens
allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR) avsedd icke-statlig anställning,
beträffande vilken enligt vad i bilaga till reglementet angives avgift skall
erläggas av huvudmannen.

2 §.

1 mom. Huvudman har att beträffande i kungörelsen avsedd anställning
erlägga fortlöpande avgift för tid, varunder den som innehar eller med vikariatslöneförordnande
uppehåller anställningen, är underkastad SPR. Avgift
skall dock ej erläggas för tid som skall, såvitt på denna anställning beror,
avdragas vid beräkning av tjänstår eller för tid, under vilken anställningshavaren
varit tjänstledig för offentligt uppdrag eller militärtjänstgöring
eller för att innehava eller uppehålla statlig anställning eller sådan annan
anställning, som avses i SPR men beträffande vilken kungörelsens bestämmelser
ej äro tillämpliga. Beträffande den, som med frånträdande av
utövningen av i kungörelsen avsedd anställning innehar eller med vikariatslöneförordnande
uppehåller annan i kungörelsen avsedd anställning, skall
avgiftsskyldighet föreligga endast i den mån detta följer av de beträffande
sistnämnda anställning^gällande bestämmelserna.

Vid tillämpning härav skall med vikariatslöneförordnande likställas därmed
jämförligt förordnande inom icke-statlig verksamhet, i den mån detta
följer av särskilda av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser.

2 mom. Den fortlöpande avgiften skall tills vidare, i den mån ej annat särskilt
stadgas, för månad räknat utgöra 7 1/2 procent av anställningshavarens
pensionslön, dock med iakttagande

att ortsgrupperad pensionslön härvid skall beaktas med lägst beloppet för
ortsgrupp 3,

att pensionslönen beträffande den som innehar anställning med avkortad
tjänstgöring skall beaktas med ett i förhallande till avkortningen nedsatt
belopp och att vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning med avseende
å anställningstid, som avses i punkt 10 c av de i 17 § SPR meddelade
särskilda bestämmelserna,

samt att avgiften för skolkantor skall minskas med det avgiftsbelopp,
som enligt angivna grunder beräknas med hänsyn till pensionslönen för den
enligt avlöningsregleincntet för folkskolan gällande lönegraden.

3 mom. Där ej Kungl. Maj :t annat förordnar, skall fortlöpande avgift inbetalas
till statens pensionsanstalt på den tid och i den ordning anstalten
bestämmer.

3 §•

/ mom. Vid tjänstårsberäkning enligt SPR skola tills vidare gälla nedan i
2—4 mom. meddelade särskilda bestämmelser, dock med iakttagande, dels

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

att tjänst som skolkantor skall likställas med anställning av annat slag än

1 kungörelsen avses, dels att vad enligt 4 mom. gäller beträffande anställning,
som avses i kungörelsen, icke skall tillämpas i fråga om medelst förordnande
för viss tid tillsatt tjänst eller sådan anställning, beträffande vilken
punkt 9 a av de i 17 § SPR meddelade bestämmelserna äger tillämpning,
dels ock att enligt SPA-reglementet eller enligt 4 mom. här nedan
ifrågakommande nedräkning av tjänstår icke skall tillämpas för den som
vid avgången innehar sådan i SPR avsedd anställning, å vilken kungörelsen
icke äger tillämpning, såvitt angår tid, för vilken tjänstårsberäkning sker
på grund av dylik anställning.

2 mom. Med tjänstår enligt 10 § 1 mom. b) SPR avses, såvitt angår anställningshavare,
som varit underkastad SPA-reglementet, tjänstår till det
antal som anställningshavaren äger tillgodoräkna för pension efter den
pensionsklass, som för honom varit senast tillämplig.

I den mån huvudman kunnat mot erläggande av engångsavgift enligt
SPA-reglementet bereda anställningshavaren ytterligare tjänstår för pension
enligt nämnda pensionsklass, skall likväl så kunna ske utan hinder
av att anställningshavaren är underkastad SPR. Vid beräkning av avgift enligt
SPA-reglementet skall härvid basbelopp enligt för äldre pensioner gällande
grunder anses motsvara grundbelopp jämte rörligt tillägg.

Engångsavgifter, om vilka i 3 och 4 mom. förmäles, må ej erläggas med
mindre för anställningshavaren enligt SPA-reglementet för tid efter 1949
års utgång ifrågakommande engångsavgift blivit helt erlagd.

3 mom. Sådan i 10 § 1 mom. c) SPR omförmäld tid, varunder anställningshavare
innehaft i kungörelsen avsedd anställning, må, där ej annat följer av

2 mom. tredje stycket, tillgodoräknas i den mån huvudmannen erlägger mot
tiden svarande engångsavgift enligt 5 mom. här nedan. Detta må ske, om
och i den utsträckning så erfordras för uppnående av för hel pensionsförmån
föreskrivet lägsta antal tjänstår, dock med iakttagande, i fråga om
anställning som ej är jämförlig med ordinarie eller extra ordinarie tjänst, av
i nämnda författningsrum stadgad begränsning samt, i fråga om anställning
som avsett avkortad tjänstgöring, att tillgodoräkning ej må ske med
avseende å före den 1 juli 1959 förfluten tid. Beträffande tid före 1950 års
ingång skall, såframt engångsavgift, varom här är fråga, erlägges till minst
sådan del som kan hänföras till senare tid, vad i 13 och 17 punkterna övergångsbestämmelserna
till SPA-reglementet sägs äga motsvarande tillämpning.

i mom. Blir för anställningshavare på grund av anställning, som avses i
kungörelsen, i samband med ikraftträdandet av SPR eller därefter tillämplig
högre lönegrad eller pensionslöneklass än den som för honom närmast
dessförinnan varit tillämplig på grund av sådan anställning, och blir i följd
härav det enligt SPR med övergångsbestämmelser beräknade pensionsunderlaget
(A-underlnaet) högre än motsvarande utan beaktande av höjningen
beräknade pensionsunderlag (B-underlnaet). skola för föregående tid tillgodoräknade
tjänstår nedräknas med så stor del, som svarar mot förhållandet
mellan skillnaden i underlag och det högre av underlagen.

Kan anställningshavaren till följd härav icke erhålla ålderspension av eljest
möjlig storlek vid pensioneringsperiodens nedre gräns eller, om denna
gräns redan uppnåtts, vid den senare tidpunkt till vilken anställningen avses
skola fortgå, skall likväl huvudmannen — där ej annat följer av 2 mom.
tredje stycket — äga att genom erläggande av engångsavgift bereda anställningshavaren
rätt att helt eller delvis tillgodoräkna jämväl den mot nedrakningen
svarande tiden, dock ej i vidare mån än som erfordras för uppnående
av det för hel pensionsförmån föreskrivna lägsta antalet tjänstår.

Kungi. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Vid tillgodoräkning av tjänstår genom återställande av nedräknad tid skall
vad i 13 och 17 punkterna övergångsbestämmelserna till SPA-reglementet
sägs äga motsvarande tillämpning.

Vid tillämpning av första stycket här ovan skall iakttagas,
dels, med avseende å lönegrad eller pensionslöneklass före den 1 juli 1959,
att sådan pensionsklass enligt äldre bestämmelser, för vilken det för anställningshavare
i allmänhet gällande begynnelseunderlaget finnes angivet i
bilaga till denna kungörelse, skall anses svara mot i bilagan angiven lönegrad
eller pensionslöneklass, samt att den pensionslön enligt statens pensionslöneförordning,
av vilken B-underlaget är beroende, skall bestämmas
efter denna lönegrad eller pensionslöneklass eller i förekommande fall genom
interpolering mellan närmast lägre och högre pensionslöner,

dels, med avseende å tid, för vilken tjänstår sberäkning sker på grund av
annan anställning än som avses i kungörelsen, att samma lönegrad eller
pensionslöneklass anses därunder hava varit gällande som är för anställningshavaren
tillämplig i fråga om närmast därefter innehavd anställning av
i kungörelsen avsett slag,

dels ock att A- och B-underlagen skola beräknas under antagande att anställningen
icke upphör före pensioneringsperiodens nedre gräns samt, i
den mån de äro beroende av ortsgrupperad pensionslön enligt statens pensionslöneförordning,
bestämmas efter månadslön för ortsgrupp 3.

5 mom. Engångsavgift enligt 3 eller 4 mom. skall, i den mån ej annat
särskilt stadgas, motsvara 50 procent av kapitalvärdet, bestämt enligt av
Kungi. Maj :t fastställda försäkringstekniska grunder, av så stor del av för
anställningshavaren beräknelig ålderspension och däremot svarande familjepension,
som är hänförlig till det antal tjänstår avgiften avser.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1959.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Bilaga

Jämförelsetabell

i anslutning till 3 § 4 mom. kungörelsen

För pensionsklass enligt äldre be-stämmelser gällande begynnelse-underlag för anställningshavare i allmänhet, kronor	Pensionsklass med vidstående begyn-nelseunderlag skall vid tillämpning av 3 § 4 mom. kungörelsen anses svara mot nedan angiven
lönegrad	pensionslöneklass
2 520 eller därunder..............		A
2 640 ............................		Aa
2 772 ............................		Ab
2 904 ............................	A 1
3 048 ............................	A 2	B
3 204 ............................	A 3
3 372 ............................	A 4	C
3 528 ............................	A 5
3 696 ............................	A 6
4 008 ............................	A 7	D
4 152............................	A 8	E
4 476 ............................	A 9	F
4 644 ............................	A 10	G
4 860 ............................	A 11
5 412............................	A 12
5 712............................	A 13
6 024 ............................	A 14
6 360 ............................	A 15
6 744 ............................	A 16
7 128............................	A 17
7 536 ............................	A 18
7 944 ............................	A 19
8 364 ............................	A 20
8 772 ............................	A 21
9 168............................	A 22
9 912............................	A 23
10 248 ............................	A 24
10 584 ............................	A 25
11 256 ............................	A 26
12 264 ............................	B 1
12 408 ............................	B 1
12 816............................	B 3
13 608 ............................	B 4
14 412............................	B 5
15 216............................	B 6
15 612............................	B 7—10

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Bilaga C

Förslag

till

kungörelse med särskilda bestämmelser angående tillämpningen av statens
allmänna tjänstepensionsreglemente beträffande vissa ordinarie,
medelst förordnande för viss tid tillsatta tjänster m. fl.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Vid tillämpningen av statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR)
beträffande dels annan ordinarie, medelst förordnande för viss tid tillsatt
tjänst än tjänst såsom skoldirektör, biträdande skoldirektör, rektor eller
biträdande rektor eller såsom försöksledare vid statens försöksskola i Linköping,
dels tjänst såsom chef för bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen
eller försäkringsinspektionen, dels ock anställning såsom chef
för någon av de kungl. teatrarna, skola i fall, där Kungl. Maj :t härom förordnar,
gälla följande särskilda bestämmelser, här nedan upptagna med
angivande av de paragrafer i reglementet, i förhållande till vilka bestämmelserna
innefatta tillägg eller undantag.

Till 7 § SPR.

Föreligger beträffande den, som kommer i åtnjutande av egenpensionsförmån
för i denna kungörelse avsedd tjänst, sådant fall, som avses i 7 § 1 eller 2 mom.
reglementet, skall, oavsett vad som må följa av nämnda författningsrum, på Kungl.
Majrts prövning bero, om och i vad mån den i denna kungörelse avsedda egenpensionsförmånen
av sådan anledning skall minskas eller helt bortfalla.

Till 9 § SPR.

Vid bestämmande av pensionsunderlag för beräkning av egenpension för i denna
kungörelse avsedd tjänst skola föreskrifterna i 9 § 2 mom. tredje stycket reglementet
tillämpas jämväl där sådant fall ej föreligger, som avses i 5 § reglementet.

Till 11 § SPR.

1. I stället för vad i It § 1 mom. reglementet sägs skall följande gälla.

Tjänsteman, vilken avgår från tjänsten utan att i samband därmed övergå till
antingen annan med statlig pensionsrätt förenad anställning eller i 7 § 2 mom.
reglementet avsedd anställning, äger rätt att komma i åtnjutande av förordnandepension,
därest sådant fall är för handen, att vid tillämpning av It § 1 mom.
första och tredje styckena reglementet och i förekommande fall punkt 1 d av
de i 17 § reglementet meddelade särskilda bestämmelserna rätt till egenpension
skulle hava förelegat, eller i annat fall tjänsten av honom innehafts minst 12 år
i oavbruten följd.

Jämväl i annat fall än ovan sägs äger tjänsteman, vilken samtidigt med frånträdande
av tidigare innehavd tjänst av i denna kungörelse avsett slag tillträtt
och därefter i oavbruten följd innehaft annan sådan tjänst, vid avgång från den -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

na tjänst rätt att komma i åtnjutande av förordnandepension, under förutsättning
att han skulle hava varit berättigad till dylik pension för den tidigare tjänsten,
om han kvarstått i denna intill tidpunkten för avgången.

Tjänsteman, som vid avgång från tjänsten icke äger rätt till förordnandepension
enligt ovan meddelade föreskrifter, må kunna av Kungl. Maj:t under i It §
1 mom. andra stycket reglementet angivna förutsättningar förklaras berättigad att
komma i åtnjutande av dylik pension.

Därest tjänstemannen vid avgång från tjänsten ej kommer i åtnjutande av förordnandepension,
skall i fråga om rätt för honom att komma i åtnjutande av egenlivränta
gälla vad i reglementet stadgas.

2. Förordnandepension utgår från och med dagen efter den, då avgången från
tjänsten ägt rum.

Till 12 § SPR.

1. I stället för vad i 12 § 1 mom. reglementet sägs skola gälla nedan meddelade
bestämmelser.

2. Förordnandepensions belopp för månad skall

a) där tjänsten innehafts minst 12 år och sådant fall ej är för handen, som nedan
under b) sägs, utgöra 65 procent av tjänstemannens pensionsunderlag (hel
förordnandepension );

b) där tjänsteman, som innehaft tjänsten minst 12 men icke 18 år och ej uppnått
en levnadsålder av 55 år, på grund av därom av honom uttryckt önskan antingen
får förordnandet upphävt eller vid utlöpande av förordnandet icke får detsamma
förnyat, motsvara hel förordnandepension minskad med en sjättedel för
varje påbörjat antal av fem år, varmed levnadsåldern vid avgången understiger
55 år, dock med högst tre sjättedelar; samt

c) eljest motsvara hel förordnandepension minskad med 1/166 för varje full
fjärdedel av år, varmed den tid tjänsten innehafts understiger 12 år, dock med
högst 24/160 samt med iakttagande att i fall som avses i 5 § reglementet minskning
icke skall ske i vidare mån än som beräknas hava skett, därest tjänstemannen
kvarstått i tjänst intill pensioneringsperiodens övre gräns.

3. Egenlivräntas belopp för månad bestämmes med tillgodoräknande såsom
tjänstår enligt 10 § reglementet av endast tid, under vilken tjänstemannen i oavbruten
följd före avgången innehaft den tjänst, på vilken rätten till livräntan grundats,
och i övrigt med tillämpning av bestämmelserna i 12 § 1 mom. reglementet.

4. I fråga om den, som vid tillträdandet av i kungörelsen avsedd tjänst innehade
med statlig pensionsrätt förenad anställning, skall tillses, att beloppet av
egenpensionsförmån, vartill han efter oavbruten anställning må bliva berättigad
enligt denna kungörelse, icke understiger det belopp, vartill förmånen skulle hava
beräknats, om tjänstemannen intill tidpunkten för avgången kvarstått i nämnda
tidigare anställning och det pensionsunderlag, som i så fall skulle hava gällt, varit
ökat med hälften av det belopp, varmed detsamma må understiga för honom i senare
tillträdd tjänst gällande pensionsunderlag eller, under förutsättning av Kungl.
Maj:ts medgivande, hela detta belopp. Härvid skola beaktas de pensionsbestämmelser,
som gälla vid avgången från den senast innehavda tjänsten, varjämte i
fråga om tidigare innehavd anställning av annat slag än som avses i denna kungörelse
pensioneringsperioden skall, där tjänstemannen avgått med förordnandepension
i annat fall än i 5 § reglementet avses, anses hava inträtt vid tidpunkten
för avgången.

5. Där rätten till förordnandepension är grundad på den ovan i anslutning till
It § reglementet under punkten 1 tredje stycket intagna föreskriften, skall pensionens
belopp beräknas som om tjänstemannen intill tidpunkten för avgången
kvarstått i den tidigare tjänst, som där avses.

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1959

6. För anställningshavare, vilken på grund av förordnande under minst 12 år
i en följd innehaft tjänst eller tjänster av i denna kungörelse avsett slag och icke
åtnjuter förordnandepension för dylik tjänst, skall egenpensionsförmån enligt
reglementet för senare tillträdd annan anställning icke understiga vad som skulle
hava tillkommit honom, om han vid ifrågavarande förordnandes upphörande avgått
med förordnandepension.

Till 14 § SPR.

1. Vid tillämpning av vad i 14 § 1 mom. reglementet sägs skola iakttagas nedan
meddelade föreskrifter.

2. Familjepensionsförmåns normalbelopp bestämmes på grundval av den egenpensionsförmån,
som skulle hava ifrågakommit vid direkt tillämpning av reglementet.
Härvid skall sådan rätt till förordnandepension, som inträtt utan att
förutsättningar för rätt till pension enligt 11 § 1 mom. första eller tredje stycket
reglementet förelegat, anses förvärvad jämlikt sistnämnda stycke.

3. I fråga om den som vid tjänstens tillträdande innehade annan med statlig
pensionsrätt förenad anställning skall tillses, att familjepensionsförmåns normalbelopp
ej må understiga det belopp, vartill förmånen skulle hava beräknats, om
tjänstemannen intill dödsfallet eller avgången från tjänsten kvarstått i den förra
anställningen. Härvid skola beaktas de pensionsbestämmelser, som gälla vid dödsfallet
eller avgången.

4. Där förordnandepension beviljats med stöd av den ovan i anslutning till 11 §
reglementet under punkten 1 tredje stycket intagna föreskriften, skall familjepensions
normalbelopp beräknas som om tjänstemannen intill avgången från
tjänsten kvarstått i den tidigare tjänst, som där avses.

Till 17 § SPR.

Vid tillämpning av stadgandet 4 b andra stycket i 17 § reglementet skall med
där avsedd egenpension likställas förordnandepension, vartill rätt inträtt i annat
fall än som avses i 5 § reglementet.

2 §•

Tjänsteman, å vilken denna kungörelse äger tillämpning, är skyldig underkasta
sig ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka i kungörelsen
förmäles.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1959.

tf liihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 151

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1959

Innehållsförteckning

Propositionen............................................................. 1

Förslag till statens pensionslöneförordning ............................... 2

Utdrag av statsrådsprotokollet den 10 april 1959 ............................ 7

I. Vissa pensionsregleringsfrågor.......................................... 7

Inledning ............................................................ 7

Det fortsatta pensionsregleringsarbetet ................................ 9

A. Frågan om pensionsreglering för SPA-området.................... 9

B. Frågan om förordnandepensionsrätt inom det nya pensionssystemet 12

C. Viss omläggning av systemet för förändring av äldre pensioner, m. m. 13

Specialmotivering till författningsförslagen............................. 15

1. Förslaget till statens pensionslöneförordning ...................... 15

2. Förslaget till vissa ändringar i statens allmänna tjänstepensions reglemente

...................................................... 18

3. Förslaget till kungörelse om avgifter m. m. beträffande vissa i statens

allmänna tjänstepensionsreglemente avsedda icke-statliga anställningar
.......................................................... 28

4. Förslaget till kungörelse med särskilda bestämmelser angående tilllämpningen
av statens allmänna tjänstepensionsreglemente beträffande
vissa ordinarie, medelst förordnande för viss tid tillsatta tjänster m. fl. 31

Departementschefen .................................................. 32

Hemställan .......................................................... 37

II. Frågor rörande gemensam utbetalning av personalpensionsförmåner och

folkpension, m. m.................................................... 38

III. Vissa särskilda pensionsfrågor m. m................................... 42

Särskilda förmåner åt viss personal.................................... 42

1. Postbiträden vid statens järnvägar .............................. 42

2. Förre djurskötaren vid Gudhems remontdepå S. H. Billman m. m. 42

Förbättrade förmåner åt vissa personer................................ 44

1. Vissa fast anställda tandläkare inom folktandvården.............. 44

2. Vissa förutvarande rådhusrättsledamöter.......................... 45

3. F.d. justitierådet S. J. K. W. Lawski.............................. 46

4. F.d. överdirektören och souschefen vid statens vattenfallsverk S. H.

Ekefalk......................................................... 47

Emeritilön åt amiralitetspastorn G. A. Brandt ........................ 50

Inräknande i övningslärartjänst av viss tjänstgöring .................. 52

Hemställan .......................................................... 54

Bilagor................................................................... 55

590604 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag