Kungl. Mctj:ls proposition nr ViO år 1959

1

Nr 140

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående efterskänkande
av staten tilldömd ersättning för släckningskostnad vid
skogsbrand; given Stockholms slott den 3 april 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Rune B. Johansson

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 april

1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, av Geijerstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, fråga om efterskänkande
av staten tilldömd ersättning för släckningskostnad vid skogsbrand
samt anför.

Föreliggande framställning m. m.

Genom en den 28 augusti 1951 av Tveta, Vista och Mo domsagas häradsrätt
meddelad dom, vilken sedermera vunnit laga kraft, fälldes musikern
Kurt Max Lewin och kapellmästaren Jules Jacques Henrik de Vries till anBihang
till riksdagens protokoll 1959. 1 saml. Nr HO

2

Kungl. Maj.ts proposition nr lbO ur 1959

svar för allmänfarlig vårdslöshet resp. anstiftan därtill, enär de gjort sig
skyldiga till ovarsamhet med eld och därigenom vållat skogsbrand. De åtalade
förpliktades därjämte att solidariskt ersätta statsverket kostnaden för
släckning av skogsbranden med 3 306 kronor 40 öre.

I skrivelse den 18 februari 1959 har Lewin och de Vries anhållit att bliva
befriade från nämnda ersättningsskyldighet. Såsom skäl för sin anhållan
har de åberopat, att högsta domstolen genom dom den 19 december 1950
(NJA 1950 s. 610) befriat en jordbruksarbetare från honom av underrätt
ålagd skyldighet att ersätta kostnader för släckning av skogsbrand, som han
vållat. I sistnämnda dom uttalade högsta domstolen, att statens och kommunernas
skyldighet att ansvara för brandsläckning måste anses vara av sådan
natur, att kostnaden för dess fullgörande icke utan stöd av lag kunde återkrävas
av den som vållat branden. Sökandena har vidare erinrat om den av
riksdagen godkända propositionen nr 49/1952, i vilken tre personer i ett
likartat fall föreslagits erhålla befrielse från enahanda ersättningsskyldighet
under åberopande av högsta domstolens förenämnda dom.

Yttranden

Länsstyrelsen i Jönköpings län, riksbrandinspeklören, justitiekanslersämbetet
och statskontoret tillstyrker samtliga den gjorda framställningen.

Länsstyrelsen i Jönköpings län upplyser, att de i ansökningen omförmälda
kostnaderna 3 306 kronor 40 öre avser ersättning, som länsstyrelsen utbetalat
till dels brandstyrelsen i Gränna dels ett antal enskilda personer för
deltagande i släckningsarbetet.

De partemen tschefen

Med hänsyn till innehållet i högsta domstolens omförmälda dom och enär
riksdagen år 1952 medgivit befrielse från ersättningsskyldighet i ett med
föreliggande ärende helt överensstämmande fall, anser jag i likhet med de
hörda remissmyndigheterna, att det ersättningsbelopp sökandena ålagts att
utbetala till statsverket men ännu icke till någon del erlagt bör efterskänkas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att den staten genom Tveta, Vista och Mo domsagas häradsrätts
dom den 28 augusti 1951 tilldömda ersättningen
för eldsläckningskostnad om 3 306 kronor 40 öre efterskänkes.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t
Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 59

904290

Ur protokollet:
Å. Andrén