Kungl. Maj:is proposition nr 133 år 1959

1

Nr 133

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av överenskommelse med Schweiz rörande tullmedgivanden,
777 . 777.; given Stockholms slott den 3 april
1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogat förslag till förordning om ändring i ti7lltaxan den
12 september 1958 (nr 475);

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I samband med Schweiz’ provisoriska anslutning till det allmänna tulloch
handelsavtalet (GATT) har under 1958 tullförhandlingar ägt rum mellan
Sverige och Schweiz. Förhandlingarna har lett till en överenskommelse
om vissa ömsesidiga tullmedgivanden.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner överenskommelsen. Vidare
framläggs i anledning av överenskommelsen förslag om att den i gällande
tulltaxa till 11 procent av värdet upptagna tullen å siktduk nedsättes
iill 8 procent.

Därjämte föreslås i anledning av särskilda framställningar att från och
med den 1 juni 1959 packningar och lätningar av asbest, som för närvarande
är tullfria, beläggs med en tull av 5 procent av värdet samt att tullfrihet
medges för tiden från och med den 1 juni 1959 till och med den 30 juni 1961
för plattor av visst plastmaterial för tillverkning av lamellglas.

1 fiihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 133

2

Kungl. Maj:is proposition nr 133 år 1959

Förslag

till

förordning om ändring i tulltaxan den 12 september
1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna
delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft, såvitt avser tulltaxenr 59.17, å dag som
Konungen bestämmer och i övrigt den 1 juni 1959.

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1959

3

Bilaga

Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och
andra plaster) samt varor därav

39.02 Polymerisationsprodukter, sampolymerisat härunder inbegripna
(t. ex. polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten,
polystyren, polyvinylklorid, polyvinylacetat, polyvinylkloracetat
och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och polymetakrylsyraderivat,
kumaronindenhartser):

B. andra slag:

3. andra:

a. avsedda att användas uteslutande för tillverkning

av laminerade säkerhetsrutor av glas............ 115 %

b. andra ...................................... 15 %

Kap. 59. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn; tågvirke och linor
samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med
impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

59.17 Andra textilvaror för tekniskt bruk:

A. siktduk............................................ 8 %

B. andra slag.......................................... 11 %

Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande

material

68.13 Bearbetad asbest och varor av asbest (plattor, garn, vävnader,
kläder, huvudbonader, skodon o. d.), även armerade, ej
hänförliga till nr 68.14; blandningar på basis av asbest eller
asbest och magnesiuinkarbonat samt varor av dylika bland -

ningar:

A. packningar och tätningar, även i längder.............. 5 %

B. andra slag ........................................ fri

1 T. o. m. den 30 juni 1901 ............................................................fri

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1959

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 april 1959.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena och tillförordnade chefen
för handelsdepartementet, statsrådet Kling, fråga om godkännande av
överenskommelse med Schweiz rörande tullmedgivanden ävensom vissa ändringar
i gällande tulltaxa samt anför därvid följande.

Inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) har Sverige
deltagit i tullförhandlingskonferenser i Annecy år 1949, i Torquay vintern
1950—1951 och i Geneve 1956. Tullförhandlingar har vidare förts under
år 1955 med Japan och Amerikas förenta stater i samband med Japans
inträde såsom avtalsslutande part i GATT ävensom med Förbundsrepubliken
Tyskland. Resultaten av ifrågavarande förhandlingar har i vederbörlig
ordning anmälts för riksdagen (prop. nr 52 och 53, rskr nr 88 och 103 år
1950, prop. nr 209 och 210, rskr nr 288 och 289 år 1951, prop. nr 212, rskr
nr 379 år 1955 och prop. nr 191, rskr nr 414 år 1956).

Under 1958 har tullförhandlingar ägt rum med Schweiz i syfte att möjliggöra
för Schweiz att vinna en till en början provisorisk anslutning till
GATT. De vid förhandlingarna överenskomna ömsesidiga tullmedgivandena
är avsedda att ingå i respektive deltagande länders åtaganden inom GATT
och att sålunda få samma karaktär som vid tidigare tullförhandlingar lämnade
koncessioner. Frågan om godkännande av den mellan Sverige och
Schweiz efter nämnda förhandlingar träffade överenskommelsen om vissa
ömsesidiga tullmedgivanden ävensom därav föranledd ändring i gällande
tulltaxa torde nu böra anmälas för riksdagen.

Samtidigt med att nyssnämnda fråga föreläggs riksdagen torde jämväl
böra upptagas fråga om vissa andra ändringar i tulltaxan. I anledning av
den nya tulltaxans ikraftträdande den 1 januari 1959 har ett antal framställningar
gjorts om omprövning av det i taxan fastställda tullskyddet. Jag
avser att i det följande redovisa två framställningar, den ena rörande införande
av tull för packningar och tätningar av asbest och den andra angående
tullfrihet för visst plastmaterial för tillverkning av splitterfritt lamellglas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1959

5

Överenskommelsen med Schweiz

Vid GATT:s avtalsslutande parters elfte årsmöte, hösten 1956, godkändes
en framställning från den schweiziska regeringen att få inleda tullförhandlingar
för att vinna anslutning till avtalet. Anslutningen skulle till en början
få provisorisk karaktär med hänsyn till vissa av Schweiz gjorda förbehåll
beträffande tillämpningen av GATT:s artikel XI (Allmänt avskaffande
av kvantitativa restriktioner) och artikel XV (Anordningar på valutaområdet).
Det beslöts också bl. a. att tullförhandlingarna skulle baseras på det
förslag till ny tulltaxa som den schweiziska regeringen avsåg att framlägga.

Med anledning av det vid elfte årsmötet sålunda fattade beslutet genomfördes
med början i maj månad 1958 en rad tullförhandlingar mellan å
ena sidan Schweiz och å andra sidan den belgisk-luxemburgska unionen
och Nederländerna (Benelux), Canada, Danmark, Finland, Frankrike, Förbundsrepubliken
Tyskland, Italien, Norge, Storbritannien, Österrike samt
Sverige.

Tullförhandlingarna mellan Sverige och Schweiz avslutades den 21 november
1958. Förhandlingsresultatet upptogs i en överenskommelse, som —
med förbehåll för riksdagens godkännande — undertecknades samma dag.
Till överenskommelsen har fogats listor över de tullmedgivanden, som från
ömse håll lämnats. Resultatet av förhandlingarna i fråga om svenska tullkoncessioner
framgår av en särskild sammanställning, vilken såsom bilaga
torde få fogas vid detta protokoll.

Vad angår de nyssnämnda svenska tullkoncessionerna må
anmärkas, att i bilagan jämväl angivits nu gällande tullar för respektive varuslag
ävensom huruvida tullarna tidigare varit GATT-bundna. För ett varuslag,
siktduk (ur 59.17), innebär överenskommelsen sänkning av nu gällande
tull samt bindning på den nya nivån. För övriga varuslag har bindning skett
av nuvarande tullar.

Fem av de tio från svensk sida lämnade koncessionerna avser sådana
varupositioner som tidigare icke varit bundna i GATT. Dessa omfattar ett
totalt importvärde år 1957 av 4,6 milj. kronor, varav 1,0'' milj. kronor kommer
på den vara för vilken tullsänkning medgivits och 3,6 milj. kronor på
varor för vilka nuvarande tullar bundits. De fem återstående medgivandena
avser bindningar vid tidigare inom ramen för GATT bunden nivå och omfattar
ett importvärde under nämnda år av 17,8 milj. kronor. De gjorda
åtagandena som således sammanlagt omfattar ett importvärde av 22,4 milj.
kronor har beräknats medföra en med högst 30 000 kronor minskad tullintäkt
per år. Importen från Schweiz av de tio berörda varuslagen uppgick
år 1957 till sammanlagt ca 5 milj. kronor.

Vad därefter angår de från s c li w e i z i s k sida till Sverige 1 ä mnade
t ull koncessioner na omfattar dessa tjugonio varupositioner
och innebär följande åtaganden, redovisade med utgångspunkt från det
schweiziska tulllaxeförslaget som enligt vad förut sagts låg till grund för
förhandlingarna (tullsatserna avser schweiziska francs per 100 kg).

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1959

Nedsätlningar har överenskominits i fråga om torrmjölk (75—50), knäckebröd
(40—35), block av svart granit över 18 cm tjocklek (0,50—0,30),
rullgardinskäppar (70—60), viskosmassa avsedd för tillverkning av konstgjorda
fibrer (8—3), klosettstolar (40—35), bultar och muttrar, metallgängade,
av rostfritt stål (25 å 60—20 å 45), oemaljerade badkar (60—15),
lilar och raspar av mellan 16 och 35 cm längd (90—65), metallborrar (90 å
350—60 å 180), verktyg med liårdmetallskär (200 å 350—120 å 180), bergborrar
inkl. utbytbara skär (40 å 70—40 å 50), elektroder för elektrisk
svetsning (25—20), skruvpumpar (35 å 80—30 å 50), luftkompressorer
(45 å 80—30 å 50), luftkonditioneringsapparater (35 å 80—20 å 50), värmeväxlare
för vätskor (45 å 130—40 å 110), industricentrifuger (35 ä 80—30 å
50), räknemaskiner (900—600 ä 800), kul- och rullager (60 å 650—50 å
650), lagerhus (50 å 80—40 å 50), oljetätningsringar (80—60), andra delar
till elektriska ackumulatorer än plåtar och glaskärl (40—30), elektriska
dammsugare och golvbonare (100—80) och axelboxar (25—20).

Bindning vid oförändrad nivå har överenskommits i fråga om rökt lax
i förpackningar över 3 kg (2), dekorativa plastlaminatplattor (30), hårdmetallskär
(600) och kylskåp (110).

De här nämnda direkt till Sverige lämnade medgivandena representerade
år 1957 en svensk export till Schweiz om ca 37 milj. kronor.

Vid bedömande av överenskommelsens värde för den svenska exporten
får hänsyn tas icke blott till nyss nämnda direkta koncessioner utan även
till de indirekta koncessioner vilka följer av de överenskommelser som träffats
mellan Schweiz och andra i förhandlingarna deltagande länder. På
grund av GATT:s konstruktion kommer nämligen även de indirekta tullmedgivandena
svensk export tillgodo. Att ge en fullständig bild av de indirekta
koncessionerna eller att ange deras värdemässiga omfattning möter
vissa svårigheter. Antalet varupositioner av intresse för export från Sverige
är nämligen relativt stort, och medgivandena är förtecknade enligt vederbörande
koncessionsgivande lands tulltaxenomenklatur. Härtill kommer att
handelsstatistiken i många fall är ofullständig. Beträffande de indirekta
medgivandena lämnas därför här endast några exempel på varuslag av intresse
för svenskt vidkommande. I fråga om Schweiz göres även här jämförelse
mellan överenskomna bindningar och det schweiziska tulltaxeförslaget.

Schweiz (tullsatserna avser schweiziska francs per 100 kg). Nedsättning
har överenskommits i fråga om däck och slangar av gummi (40 å 50—20),
vissa slag av kraftpapper (25—22), dam- och flickkonfektion av bomull (650
å 1000—500 å 700), vissa artiklar av annat keramiskt material än porslin
(18 å 70—15 å 50), rakblad (500—250), mjölkningsmaskiner (30—25),
valsverk, metalibearbetningsmaskiner och träbearbetningsmaskiner (3 å
60—2 å 50) samt kassakontrollapparater (150—80). Bindning har överenskommits
i fråga om ägg (15).

Benelux. Gällande tullsats har bundits för rör och rördelar av smidbart
gjutgods (8 %) och ångmaskiner inkl. ångturbiner (6 %).

Förbundsrepubliken Tyskland. Tullbindningar har överenskommits i fråga
om fanér (4 %), bandsågblad (t. o. m. 1961 10 %), metalibearbetningsmaskiner
(4 %, t. o. m. 1961 fri) samt kul- och rullager (t. o. in. 1961 11 %).

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1959

Italien. Utgående tull för kiselkarbid (15%) har bundits. Tullsänkning
t. o. in. 1961 bär överenskommits i fråga om matrispapp (9 %—6 %) samt
därefter bindning till 10 %.

Storbritannien. Nu gällande tull har bundits beträffande vissa bultar,
skruvar och muttrar av järn, med metallgängning (15 % eller £ 3.4 s. per
cwt) och snöslungor (10 %).

Österrike. Tullen har nedsatts för läkemedel (ej penicillin): icke i detaljhandelsförpackningar
(13 %—12 %), andra (18 %—16 %).

Övriga länder. Erbjudna indirekta koncessioner synes icke vara av större
intresse ur svensk synpunkt.

Framställningar om ändringar i tulltaxan

Asbestpackningar m. m. (ur 68.13)

Enligt gällande tulltaxa är packningar och tätningar av asbest, vilka i allmänhet
är hänförliga till tulltaxenr 68.13, tullfria. Den sålunda beslutade
tullfriheten överensstämmer med det förslag som härvidlag framlades av 1952
års tulltaxekommitté. I den före den 1 januari 1959 gällande tulltaxan var
packningar och tätningar av asbest upptagna under tulltaxenr 663 med en
tull av 25 kr. för 100 kg. Denna specifika tull är bunden i allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT) med rätt för Sverige att vid övergång till värdetull
tillämpa en tull av högst 5 procent av värdet.

I en den 18 december 1958 dagtecknad framställning har Aktiebolaget
Packningsindustri i Hälsingborg anmält att bolaget ej tidigare observerat
tulltaxekommitténs förslag om tullfrihet och det sedermera av 1958 års Briksdag
fattade beslutet. Bolaget framhåller att bolaget är ensam tillverkare
i landet av asbestpackningar och att dess tillverkning (motsvarande ett
värde av ca 250 000 kronor per år) täcker 25 å 50 procent av förbrukningen
av hithörande artiklar. Enligt bolaget har den utländska konkurrensen under
det senaste året blivit allt hårdare och genom bortfallet av den specifika
tullen — som för bolagets produkter motsvarar ca 4 procent av värdet —
blir tillverkningen direkt förlustbringande. Skulle ingen ändring ske i tullskyddet
nödgas bolaget upphöra med tillverkningen av dessa varuslag med
påföljd att bolaget kunde tvingas permittera de anställda, tillhopa 25 man.
Under erinran om att det nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslagit
en tull av 8 procent av värdet för berörda varuslag, hemställer bolaget att
denna tull faslställes för angivna produkter eller att, därest hinder skulle
föreligga däremot, den tidigare tullen av kr. 0: 25 per kg omedelbart återinföres
såsom ett provisorium.

över framställningen har kommerskollegium den 13 mars 1959 och generaltullstyrelsen
den 23 mars 1959 avgivit infordrade utlåtanden.

Kommerskollegium, som i huvudsak vitsordar bolagets uppgifter rörande
produktion och import av berörda varuslag, framhåller att såvitt kollegium
kunnat finna den tidigare gällande specifika tullen icke kan ha varit av
större betydelse för de dyrare kvaliteterna. Med hänsyn endast till dessa
kvaliteter och till del förhållandet alt import till icke oväsentlig del före -

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1959

kommer av asbestpackningar, som icke tillverkas i landet, synes enligt kollegium
mycket tala för ett bibehållande av tullfriheten. Kollegium understryker
emellertid att den tidigare tullen dock otvivelaktigt för de billigare
kvaliteterna, som tillverkas här i landet, inneburit ett icke oväsentligt manufaktureringsskydd.
Kollegium framhåller slutligen, att en ändring redan nu
av den nya tulltaxan bör ifrågakomma endast på mycket starka skäl samt att
det kan anses tveksamt huruvida sådana skäl föreligger i detta fall. Kollegium
vill dock icke motsätta sig ett tullskydd för asbestpackningar och tätningar
motsvarande tidigare utgående tull, 25 öre per kg, eller en tull på 5
procent av värdet, därest det av principiella skäl anses önskvärt med övergång
till värdetull.

I sitt utlåtande över framställningen redogör generaltullstijrelsen för behandlingen
i tidigare sammanhang i tullhänseende av berörda produkter
samt understryker bl. a. att någon erinran mot 1952 års tulltaxekommittés
förslag om tullfrihet icke synes ha framkommit från remissinstansernas
sida och att frågan icke heller berörts vid tulltaxepropositionens behandling
i riksdagen. I likhet med kommerskollegium ifrågasätter styrelsen huruvida
i detta fall tillräckliga skäl kan anses föreligga att redan nu vidtaga ändringar
i den nya tulltaxan. För den händelse tull skulle komma att återinföras
på packningar och tätningar av asbest, bör enligt styrelsen dessa varuslag
upptagas i en särskild underposition under tulltaxenr 68.13. Beträffande tullens
storlek ifrågasättes huruvida icke med hänsyn bl. a. till föreliggande
GATT-bindning den för bromsband av asbest fastställda tullsatsen, 5 procent
av värdet, skulle innebära en lämpligt avvägd tull för packningar och
tätningar.

Plattor av polyvimjlbutyral för tillverkning av lamellglas (ur 39.02)

Enligt gällande tulltaxa är plattor av polyvinylbutyral, vilka är hänförliga
till tulltaxenr 39.02 B3, belagda med en tull av 15 procent av värdet. I den
före den 1 januari 1959 gällande tulltaxan var dessa varor upptagna likaledes
med en tull av 15 procent av värdet. Ifrågavarande plattor användes för
tillverkning av splitterfritt lamellglas. Dylikt glas belägges enligt gällande
tulltaxa med en tull av 15 procent av värdet. Enligt den före den 1 januari
1959 gällande tulltaxan utgick för sådant glas en tull av 70 kr. för 100 kg.
Denna specifika tull torde med gällande importpris ha motsvarat drygt 30
procent av värdet.

I en den 27 november 1958 inkommen framställning har Aktiebolaget

Gemax-Glas i Solna — med förmälan att polyvinylbutyral icke tillverkas i
Sverige -— anhållit att tullfritt få införa denna vara att användas som bindeskikt
vid bolagets tillverkning av splitterfritt lamellglas. Bolaget framhåller
att genom ändringarna i den nya tulltaxan tullskyddet för det importerade
splitterfria lamellglaset från och med den 1 januari 1959 sjunker
från ca kr. 10:— per mI 2 till ca kr. 4: 50 per m2, vilket nödvändiggör ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1959 9

lägre pris för bolagets produkter och krav på ytterligare kostnadssänkningar.

Över framställningen har kommerskollegium den 19 mars 1959 och generaltullstyrelsen
den 23 mars 1959 avgivit infordrade utlåtanden.

Kommerskollegium, som i ärendet begärt yttranden från Sveriges Kemiska
Industrikontor och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, framhåller
bl. a. att enligt kemikontoret polyvinylbutyral för närvarande icke
tillverkas i Sverige. Utgångsmaterialet för framställning av denna plast,
polyvinylacetat med en tullsats av 10 procent, har emellertid nyligen börjat
tillverkas i Sverige. Under hänvisning till bl. a. att det är svårt att bedöma
förutsättningarna för att längre fram i Sverige upptaga produktion
även av polyvinylbutyral hade kemikontoret dock avstyrkt införandet av
tullfrihet. Kollegium åberopar vidare att riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
däremot förklarat sig anse att med hänsyn till vissa förhållanden
möjligheten för tullättnader för polyvinylbutyral borde prövas. För
egen del framhåller kollegium att en omprövning av tullskyddet redan nu
bör ske endast på mycket starka skäl. I föreliggande fall innefattar de nuvarande
tullarna ett manufaktureringsskydd motsvarande vad som gäller
industriell verksamhet i allmänhet. Uppenbart är emellertid att en kraftig
sänkning av det tidigare höga tullskyddet för lamellglas ställt företaget inför
betydande anpassningsproblem med nedbringandet av olika kostnadsposter
som en central fråga samt att det ställer sig svårt att bedöma i vad
mån företaget har möjlighet att med egna åtgärder möta de nya konkurrensförhållandena
utan ytterligare skydd. Kollegium understryker dock att
det stöd som eventuellt skulle kunna erhållas genom den begärda tullfriheten
är av jämförelsevis begränsad omfattning. Enligt kollegii mening synes en
omprövning av frågan om neltotullskyddet för ifrågavarande produkt böra
anstå tills ytterligare erfarenhet vunnits rörande verkningarna av den nya
tulltaxan.

I sitt utlåtande över framställningen framhåller generaltullstijrelsen —
som i första hand hemställer att framställningen icke måtte föranleda någon
Kungl. Maj:ts åtgärd — att, för den händelse en ökning av tullskyddet
skulle komma i fråga, denna bör med hänsyn till de skäl som 1952 års tulltaxekommitté
anfört mot en differentiering av tullen på plastvaror i princip
ske genom en höjning av tullen på det färdiga lamellglaset. Därest endast
åtgärder i syfte att mildra övergångssvårigheterna för sökanden skulle
befinnas påkallade, synes emellertid enligt styrelsen övervägande skäl tala
för att detta sker genom tillfälligt borttagande av tullen på ifrågavarande
halvfabrikat. Tullfriheten torde i sådant fall icke böra avse visst slag av
plast utan knytas till varans användning för tillverkning av lamellglas. Enär
det huvudsakligen torde vara plaster hänförliga till tulltaxenr 39.02 som
finner användning för detta ändamål torde det vara tillräckligt att införa
en bestämmelse av sådan innebörd under nämnda nummer.

10

Kungl. Maj.is proposition nr 133 år 1959

Departementschefen

Verksamheten inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT) har på tullområdet under senare tid främst präglats av strävanden
att bevara under tidigare tullkonferenser uppnådda resultat och att säkra
fortsatt stabilitet. Ur allmän synpunkt är det emellertid angeläget att hålla
tanken på internationella tullsänkningar levande och att stärka GATT:s
ställning som världshandelsorganisation. Anslutning av ytterligare stater är
därför att hälsa med tillfredsställelse.

Enligt GATT:s regler vinnes anslutning till avtalet bl. a. genom tullförhandlingar
med redan deltagande länder. Detta har också gällt för den provisoriska
anslutning som nu är i fråga för Schweiz. Beträffande innebörden
av denna har i det föregående i korthet redogjorts.

Vad angår Sveriges tullförhandlingar med Schweiz innebär de vid förhandlingarna
lämnade svenska medgivandena till övervägande del bindning
av gällande tullar och upprepning av tidigare i GATT gjorda bindningar. Endast
för en vara, siktduk, har sänkning av den nu utgående svenska tullen —
från 11 till 8 procent — preliminärt överenskommits. Från schweizisk sida
har koncessioner lämnats för ett antal varor av i många fall betydande intresse
för svensk export. Vidare bör beaktas de medgivanden som övriga förhandlingsparter
lämnat till och erhållit av Schweiz. Dessa medgivanden kommer
nämligen även Sverige till godo. Det ingångna avtalet innebär därjämte
ett bekräftande av mest-gynnad-nationsprincipen såsom grundval för handelsförbindelserna
mellan Sverige och Schweiz.

Den sålunda träffade överenskommelsen mellan Sverige och Schweiz torde
böra underställas riksdagen för godkännande. Liksom skett i tidigare liknande
sammanhang synes det därvid lämpligt att Kungl. Maj:t erhåller bemyndigande
att bestämma dag för ikraftträdandet av den av överenskommelsen
föranledda ändringen i tulltaxan avseende siktduk. Vidare bör Kungl.
Maj :t erhålla bemyndigande att, därest omständigheterna det påkallar och
bestämmelserna i GATT eller därtill anslutna överenskommelser det medger,
helt eller delvis återställa ifrågavarande sänkta tull till nuvarande höjd;
självfallet kan ett sådant återställande ske endast i den mån andra avtal
icke lägger hinder i vägen därför.

Vad beträffar de i det föregående omnämnda framställningarna rörande
ändringar i tulltaxan avseende asbestpackningar samt plattor av polyvinylbutyral
må framhållas följande.

Såsom särskilt understrukits av kommerskollegium och generaltullslyrelsen
i deras utlåtanden över framställningen om återinförande av tull för
packningar och tätningar av asbest bör en omprövning av det förra året
fastställda tullskyddet ske endast om speciella förhållanden föreligger.
Även om det synts de båda remissinstanserna tveksamt huruvida tillräckliga
skäl sålunda skulle kunna göras gällande i fråga om nyssnämnda varuslag,
har de ej velat motsätta sig en omprövning av tullskyddet för desamma
samt, därest de skulle beläggas med värdetull, förordat en tullsats av 5 pro -

Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1959

11

cent, d. v. s. samma tull som utgår för bromsband av asbest. Jämväl enligt
min mening synes sistnämnda tullsats — vilken för övrigt är bunden i
GATT -— innebära en lämplig avvägning av tullen för packningar och tätningar
av asbest. Med hänsyn till föreliggande konkurrensförhållanden
ävensom omständigheterna i övrigt vill jag därför tillstyrka att ifrågavarande
varuslag beläggs med angiven tull från och med den 1 juni 1959.

Även i fråga om den begärda tullfriheten för det plastmaterial, polyvinylbutyral,
som används för tillverkning av splitterfritt lamellglas, har de
båda remissinstanserna kommerskollegium och generaltullstyrelsen uttalat
viss tveksamhet. Sveriges Kemiska Industrikontor har — ehuru kontoret
vitsordar att materialet f. n. ej tillverkas i Sverige — avstyrkt framställningen
om tullfrihet, medan riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
ställt sig positiv. Under remissbehandlingen har framkommit att med hänsyn
till de principiella betänkligheter som föreligger mot en särbehandling av
speciella slag av plaster behovet av ett ökat nettotullskydd för den ifrågavarande
inhemska tillverkningen av lamellglas närmast borde tillgodoses genom
en höjning av tullen på det färdiga lamellglaset. Enligt min mening bör
ej ifrågakomma en omprövning av sistnämnda tull, vilken innefattar samma
manufaktureringsskydd som gäller för industriell verksamhet i allmänhet.
De från och med den 1 januari 1959 ändrade tullförhållandena har
emellertid otvivelaktigt medfört betydande anpassningsproblem för den inhemska
tillverkningen av splitterfritt lamellglas, och åtgärder för att mildra
övergångssvårigheterna synes därför böra övervägas. Med hänsyn till vad
som upplysts i ärendet vill jag tillstyrka att, på sätt angivits i generaltullstyrelsens
utlåtande, tullfrihet medges temporärt för sådant plastmaterial
som används för tillverkning av lamellglas. Jag föreslår att tullfriheten skall
gälla för tiden från och med den 1 juni 1959 till och med den 30 juni 1961.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels för sin del godkänna överenskommelsen mellan Sverige
och Schweiz den 21 november 1958 rörande tullmedgivanden; dels

antaga ett inom finansdepartementet utarbetat förslag
till förordninq om ändrinq i tulltaxan den 12 september
1958 (nr 475);

dels ock besluta, att Kungl. Maj :t, vad angår den i nyssnämnda
förslag upptagna sänkta tullen å siktduk, skall äga
att, därest omständigheterna det påkallar och bestämmelserna
i förevarande överenskommelser det medger, helt eller
delvis återställa tullen till nuvarande höjd, i den mån icke
andra avtal lägger hinder i vägen därför.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1959

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Göran Waldau

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1959

13

Bilaga

Förteckning över med Schweiz preliminärt överenskomna svenska
tullkoncessioner inom ramen för GATT

Tull taxenr -

Varuslag

Gällande
tullsatser
och bindningar1 -

Prelimi närt överens komna konces sioner -

ur 13.03

Växtsafter och växtextrakter; pektin, agar-agar samt annat
växtslem och andra naturliga förtjockningsmedel, extraherade
ur vegetabiliska ämnen:

pektin i pulverform................................ ad val.

12 %

12 %

ur 30.05

Andra farmaceutiska produkter och artiklar:
tandcement och andra tandfyllningsmedel

ad val.

12 %

12 %

ur 55.05

Garn av bomull, ej i detaljhandelsuppläggningar:
annat än sytråd:

över nr 89 engelsk numrering............................

Koncessionen avser icke bomullsgarn med inblandning av
annat textilmaterial än högst 10 % korta syntetiska eller
konstgjorda textilfibrer.

fri

ur 56.05

Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller av
avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer), ej i detaljhandelsuppläggningar:

annat än sytråd:

över nr 89 engelsk bomullsnumrering....................

Koncessionen avser icke garn innehållande natursilke eller
ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer.

fri

ur 59.17

Andra textilvaror för tekniskt bruk:
siktduk..........................

ad val.

11 %

ur 84.62

Kul- och rullager:

kullager vägande högst 2 g per st,

ad val.

10 %

ur 85.19

Apparater och andra artiklar för brytning, slutning, avgrening,
förbindning eller skyddande av elektriska strömkretsar, såsom
strömställare, reläer, säkerhets- och överspänningsapparater,
vägguttag, kopplingsdosor och glödlampshållare; motstånd (andra
än värmemotstånd), fasta eller variabla, potentiometrar härunder
inbegripna; automatiska spänningsregulatorcr av motstånds-,
transduktor- eller konttakttyp eller motormanövrerade;
manövercentraler, såsom manöverpulpeter, manövertavlor o. d.: |
strömställare (andra än handmanövrerade), vägande per st. mer
än 500 g, för driftspänning över 600 V ............ ad val. j 10 %

fri

fri

8 %
10 %

10 %

1 Tullsatser som hittills helt eller delvis varit bundna inom ramen för GATT utmärkes
genom kursivering.

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1959

Tull-

taxenr

Varuslag

Gällande
tullsatser
och bind-ningar

Prelimi-

närt

överens-

komna

konces-

sioner

ur 90.19

Ortopediska artiklar, härunder inbegripet medicinsk-kirurgiska
gördlar, brockband o. d.; konstgjorda lemmar, tänder och ögon
samt andra proteser; hörapparater för lomhörda; spjälor och lik-nande artiklar för behandling av frakturer:

konstgjorda tänder av akrylplaster ........................

fri

fri

ur 90.26

Gas-, vätske- och elektricitetsmätare:

elektricitetsmätare ................................ ad val.

1minimitullsats per st.

10 %
2.50

10 %

ur 90.29

Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvud-sakligen avsedda för en eller flera till nr 90.23, 90.24 eller 90.26
—90.28 hänförliga artiklar:

till elektricitetsmätare hänförliga till nr 90.26 ...... ad val.

10 %

10 %

1 Gällande tulltaxa innefattar icke någon minimitullsats.

590603 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag