Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1959
1
Nr 115
Kungl. Maj.ts proposition angående vissa markförvärv
för försvaret; given Stockholms slott den 13
mars 1959.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Sven Andersson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa markförvärv under försvarets fastighetsfond.
Bland annat föreslås anskaffning av övnings- och skjutfält för infanteriskjutskolan.
Anskaffningen nödvändiggöres av flygverksamheten på storflygplalsen
Arlanda, som medför att all skjutverksamhet måste flyttas
från nuvarande övningsfält vid Rosersberg 1900 eller senast 1961. Den
föreslagna anskaffningen avser utvidgning av Prästtomta skjutfält — i
Östergötlands län — med omkring 5 200 hektar, varav hälften mark i
enskild ägo och hälften ingående i Gullbergs kronopark. Omkring 250 personer
fördelade på 75 hushåll anses behöva flytta. Kostnaderna för markförvärv,
iordningställande av fältet, uppförande av vissa byggnader in. in.
beräknas till omkring 20 miljoner kronor, fördelade på fyra budgetår.
1—360 c» Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 115
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 dr 1959
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 13 mars 1959.
N ärvar ande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga angående
vissa markförvärv för försvaret och anför därvid följande.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, för vissa markförvärv under
arméns, marinens, flygvapnets och befästningars delfond av försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1959/60 beräkna investeringsanslag av respektive
5 200 000 kronor, 1 700 000 kronor, 3 200 000 kronor och 1 200 000 kronor.
Vid anmälan av dessa anslagsfrågor anförde jag, att ytterligare utredningar
var erforderliga innan slutlig ställning kunde tagas till vissa föreslagna
markförvärv och att jag hade för avsikt att senare under riksdagen anmäla
dessa ärenden.
Sedan utredningarna numera slutförts, upptager jag i det följande frågor
om anslag till markförvärv för försvaret.
Medelsbehovet för nästa budgetår för de markförvärv som här anmäles
uppgår till sammanlagt 11 300 000 kronor.
Några detaljerade kostnadsberäkningar för de olika förvärven har jag
i det följande icke angivit. Närmare upplysningar i fråga om kostnaderna
torde få inhämtas genom de handlingar som kommer att tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.
Försvarets fastighetsfond
Arméns delfond
[1] Vissa markförvärv för armén. Såsom förut anförts har Kungl. Maj :t
i årets statsverksproposition (bil. 25, punkt 10) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa markförvärv för armén
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1959
3
beräkna ett investeringsanslag av 5 200 000 kronor. Jag anmäler nu det
slutliga medelsbehovet i detta hänseende.
Övnings- och skjutfält för infanteriskjutskolan m. m.
Frågan om förflyttning av infanteriskjutskolan (InfSS) från Rosersberg
har sedan flera år varit aktuell främst med hänsyn till den planerade förläggningen
av en storflygplats till Halmsjön (Arlanda).
Inf SS disponerar för närvarande ett övnings- och skjutfält vid Rosersberg
med en areal av cirka 1 300 hektar. Vid stridsskjutningar måste utanför
fältet belägna delar av Mälaren regelmässigt utnyttjas och vid större
övningar måste dessutom ytterligare avspärrningar vidtagas. Sammanlagt
utnyttjas därför en yta för stridsskjutningar av inemot 3 000 hektar. Trots
detta har skolans utbildning i stridsskjutning icke kunnat bedrivas på önskvärt
sätt. Skolans ordinarie övningsfält har icke heller räckt till för att
tillgodose terrängbehoven vid truppföringsövningar. Detta har medfört att
tillämpade övningar i kompani och bataljon regelmässigt måst bedrivas
inom området Rosersberg—Halmsjön på ett djup av omkring 12 kilometer,
eller på Järvafältet.
Efter förslag i propositionen 1957: 185 fattade riksdagen beslut om fortsatt
utbyggnad av flygfältet vid Halmsjön till storflygplats. I propositionen
förutsattes, att frågan huruvida InfSS genom flygverksamheten vid
Halmsjön måste flytta skulle närmare undersökas genom luftfartsstyrelsen
i samråd med berörda militära myndigheter.
I skrivelse den 28 februari 1958 har chefen för armén föreslagit dels
att InfSS flyttas till Linköping och anslutes till Livgrenadjärregementet
(14), dels att ett övnings- och skjutfält anskaffas i Linköpingstrakten.
I anslutning till vad som förutsatts i propositionen 1957: 185 har luftfartsstyrelsen
och chefen för armén i samråd med chefen för flygvapnet,
efter verkställd utredning rörande möjligheterna att bedriva övnings- och
stridsskjutningar vid InfSS sedan flygverksamheten vid Halmsjön igångsatts,
den 1 mars 1958 avgivit utlåtande och därvid uttalat att en stor del
av flygtrafiken till och från Halmsjön icke kan undgå att överflyga Rosersbergsfältet
på höjder ned till 150—200 meter samt att störningarna av
verksamheten vid Rosersberg i samband med överflygningarna blir så allvarliga
att flyttning av all skjutverksamhet bör komma till stånd under
1960, om möjligt under förra delen av året.
Vid anmälan av denna fråga i propositionen 1958: 110 uttalade departementschefen
bland annat att det stode klart, att InfSS på grund av den
beslutade utbyggnaden av storflygplatsen vid Halmsjön måste flyttas under
år 1960 eller senast 1961. Med hänsyn härtill och till del förhållandet, att
ett nytt övnings- och skjutfält icke kan börja användas förrän 2—3 år
efter det riksdagen fattat beslut om dess anskaffande, vore det nödvän
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1959
digt att frågorna om InfSS förläggning och om anskaffande av övningsoch
skjutfält åt skolan så snart som möjligt bringades till en lösning.
Den 14 mars 1958 uppdrog Kungl. Maj:t åt försvarets fastighetsnämnd
att efter erforderlig utredning inkomma med förslag rörande nytt övningsoch
skjutfält för InfSS.
I ett den 26 juni 1958 avgivet betänkande har fastighetsnämnden föreslagit,
att ett nytt övnings- och skjutfält för IV. militärområdet, tillika övnings-
och skjutfält för InfSS, skall anordnas inom ett område om cirka
17 000 hektar å och i anslutning till Gullbergs kronopark i Östergötlands
län för en beräknad kostnad av i runt tal 40 miljoner kronor.
Fortifikationsförvaltningen har i skrivelse den 28 augusti 1958 hemställt,
att under investeringsanslaget till Vissa markförvärv för armén för
nästa budgetår måtte beräknas ett belopp av 10 miljoner kronor till förvärv
av övnings- och skjutfält för IV. militärområdet samt för InfSS.
Sedermera anmodade chefen för försvarsdepartementet den 21 november
1958 fastighetsnämnden att — under den förutsättningen att ett övningsoch
skjutfält på Gullbergsområdet i anslutning till Prästtomta skjutfält
skulle tillgodose endast de för närvarande till Linköping och Norrköping
förlagda förbandens samt InfSS behov — i samråd med chefen för armén
närmare utreda erforderlig storlek och lämplig avgränsning av ett dylikt
övnings- och skjutfält.
Vidare anmodade chefen för försvarsdepartementet den 19 december
1958 fastighetsnämnden att vid fullgörandet av det sålunda givna uppdraget
— för det fall utredningen skulle giva vid handen att ett för de
avsedda ändamålen erforderligt fält skulle komma att till avsevärd del omfatta
mark öster om väg nr 1120 (Tjällmo—Ljung) — tillika, i samråd
med chefen för armén, utreda lämplig avgränsning av ett för ifrågavarande
förband och skola avsett, i huvudsak mellan nämnda väg och väg nr 211
(Tjällmo—Borensberg) beläget övnings- och skjutfält samt att därvid redogöra
för i vilken omfattning erforderlig övningsverksamhet skulle kunna
bedrivas på ett dylikt fält.
I skrivelse den 21 januari 1959 har fastighetsnämnden i samråd med chefen
för armén framlagt förslag till anordnande av ett för nämnda förband och
skola avsett övnings- och skjutfält inom ett område om cirka 10 500 hektar
å och i anslutning till Gullbergs kronopark för en beräknad kostnad av i
runt tal 26 miljoner kronor. I samma skrivelse har fastighetsnämnden,
likaledes i samråd med chefen för armén, redovisat i vilken omfattning
erforderlig övningsverksamhet för ifrågavarande förband och skola skulle
kunna bedrivas på ett i enlighet med uppdraget den 19 december 1958
begränsat område. Kostnaderna för förvärv av detta område, som omfattar
cirka 7 500 hektar, beräknas av nämnden till cirka 23,7 miljoner
kronor.
över fastighetsnämndens förslag den 26 juni 1958 och den 21 januari
Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1959
5
1959 har yttranden avgivits av överbefälhavaren, chefen för armén, chefen
för flygvapnet, fortifikationsförvaltningen, arbetsmarknadsstyrelsen, vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, domänstyrelsen, länsstyrelsen
i Östergötlands län, Borensbergs, Vreta Klosters, Tjällmo och Hällestads
kommuner samt Linköpings stad.
Över nämndens förslag den 26 juni 1958 har yttranden avgivits jämväl
av riksantikvarieämbetet, luftfartsstyrelsen, lokaliseringsutredningen rörande
statlig verksamhet, Samfundet för hembygdsvård och Svenska naturskyddsföreningen.
Fasti g hets nämndens förslag den 26 juni 1958
I sitt den 26 juni 1958 avgivna betänkande har fastighetsnämnden föreslagit,
att ett nytt övnings- och skjutfält för IV. militärområdet, tillika
övnings- och skjutfält för InfSS, skall anordnas inom ett område om cirka
17 000 hektar å och i anslutning till Gullbergs kronopark för en beräknad
kostnad av i runt tal 40 miljoner kronor. Avgränsningen av fältet framgår
av en härvid fogad bilaga.
Nämnden har uttalat den principiella uppfattningen, att den militära
övningsverksamheten — bortsett från den grundläggande utbildningen —
i görligaste mån bör koncentreras till större sammanhängande områden.
Härigenom vinnes avsevärda fördelar ur utbildningssynpunkt, varjämte
övningsmarken kan utnyttjas i högre grad än vid uppdelning av densamma
på ett flertal mindre övningsfält. Olägenheterna ur civil synpunkt torde
totalt bli avsevärt mindre liksom kostnaderna för kronan. I anslutning härtill
förklarar nämnden, att den inriktat sig på att finna ett område med
relativt gles bebyggelse och svagt utvecklat näringsliv samt om möjligt beläget
å mark i kronans ägo.
Vid sin utredning har nämnden granskat av militära myndigheter i olika
sammanhang sedan 1930-talet verkställda undersökningar rörande möjligheterna
att förlägga större övnings- och skjutfält till bland annat mellersta
och södra Sverige. Dessa granskningar, som omfattat ett 40-tal skilda områden,
hade givit vid handen alt fem av områdena borde ytterligare undersökas,
nämligen Tämnareområdet öster och söder om sjön Tämnaren i
Uppsala län, Mackmyraområdct, omfattande Mackmyra kronopark jämte
viss angränsande mark söder om Gävle i Gävleborgs län, Klotenområdet,
beläget inom Klotens kronopark i Örebro, Kopparbergs och Västmanlands
län, Villingsbergsområdet, omfattande Villingsbergs skjutfält jämte viss
angränsande mark i Örebro län, samt Gullbergsområdet, omfattande Gullbergs
kronopark jämte viss angränsande mark i Östergötlands län. Sedan
dessa undersökningar slutförts, har nämnden ansett sig kunna konstatera
att endast på Gullbergsområdet finnes förutsättningar för anordnande av
ett övnings- och skjutfält, som tillgodoser behovet av såväl skjutfält för
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1959
A 1 som övnings- och skjutfält för Inf SS och i viss utsträckning fält för
övningar i större förband. Enbart skjutfält för A 1 skulle kunna erhållas
på antingen Klotenområdet eller Villingsbergsområdet. Samtliga övriga
granskade och undersökta områden anser nämnden antingen olämpliga ur
militär synpunkt eller ur civil synpunkt avgjort ofördelaktigare än de
förut nämnda. En samlad lösning av de aktuella militära markproblemen
anses sålunda möjlig endast genom ianspråktagande av Gullbergsområdet.
Anordnande av ett övnings- och skjutfält inom detta område skulle vidare
tillgodose ett annat aktuellt militärt markbehov, nämligen utvidgning av
det inom området belägna, för Linköpings garnison avsedda Prästtomta
skjutfält. Detta omfattar för närvarande omkring 800 hektar, varav cirka
500 hektar tillhör försvaret medan återstoden ingår i Gullbergs kronopark.
Erforderlig utvidgning av detta skjutfält har bedömts böra omfatta cirka
1 500 hektar.
Det av nämnden undersökta området är beläget nordväst om sjön Roxen
inom norra Östergötlands skogsbygd. Det fält, som för ändamålet avgränsats,
omfattar cirka 17 000 hektar, i vilken areal Gullbergs kronopark
ingår med cirka 10 500 hektar och försvaret tillhörig del av Prästtomta
skjutfält med cirka 500 hektar. Återstoden, cirka 6 000 hektar, utgöres
av mark i enskild ägo. Fältet är beläget inom Borensbergs, Vreta Klosters,
Tjällmo och Hällestads kommuner. Den fast bosatta befolkningen inom
fältet fördelar sig på cirka 185 hushåll, omfattande i runt tal 625 personer,
varav cirka 350 personer inom kronoparken samt 275 personer inom
de delar, som är i enskild ägo. Samtliga dessa personer behöver dock ej
flytta från fältet utan det har beräknats, att cirka 100 personer kan kvarbo
även efter fältets ianspråktagande för militärt ändamål. Inom fältet finnes
ingen industri och inga samhällsbildningar eller annan tätare bebyggelse.
Verkningarna för näringslivet hänför sig främst till skogs- och jordbruket.
Rationellt skogsbruk kan endast bedrivas i utkanterna av fältet.
Avverkning av den mogna skogen inom de inre delarna bör i möjligaste
mån ske innan fältet tages i bruk. De jordbruk, som måste nedläggas, är
till övervägande delen ofullständiga. Avstängning helt eller temporärt av
vissa vägar genom fältet måste ske. För flertalet trafikanter finnes tillfredsställande
möjligheter att använda andra vägar. Det har dock bedömts
nödvändigt att anlägga en ersättningsväg öster om fältet. Två större kraftledningar,
som korsar fältet, måste flyttas. För fältets utnyttjande för
militärt ändamål måste viss komplettering av vägnätet ske. Vidare erfordras
vissa utbildningsanordningar och förläggningar (läger). De sammanlagda
kostnaderna för förvärv och iordningställande av Gullbergsfältet
beräknar nämnden till i runt tal 40 miljoner kronor, enligt följande sammanställning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1959 7
Kronor
Förvärv av mark och byggnader i enskild ägo, däri inbegripet
ersättningar till arrendatorer, intrångsersättningar in. m. ... 25 000 000
Anordnande av allmän väg ............................................. 2 000 000
Omläggning av större kraftledningar ................................. 5 600 000
Inlösen av distributionsnät m. in........................................ 600 000
Vägar m. m. inom fältet ................................................... 1 800 000
Anordnande av läger m. m.............................................. 3 000 000
Uppförande av bostäder för skogvaktare in. fl...................... 400 000
Utbildningsanordningar m. in........................................... 2 000 000
Summa 40 400 000
För genomförande av ifrågavarande markförvärv bör enligt nämndens
mening en särskild kommitté tillsättas. På denna kommitté bör även ankomma
att, i samråd med länsstyrelsen, lantbruksnämnden, domänstyrelsen,
arbetsmarknadsorgan m. fl., vidtaga åtgärder för underlättande av omplaceringen
av de personer, som måste flytta från fältet. Kommittén bör
även vara ett sammanhållande och samordnande organ för frågor rörande
skjutfältets iordningställande för avsett ändamål.
Vid bedömandet av frågan om anvisande av medel för det föreslagna
övnings- och skjutfältet anser nämnden hänsyn böra tagas till dels vissa
redan verkställda försäljningar av mark från Järvafältet, dels beslutade
men ännu icke verkställda sådana försäljningar, dels ock möjliga försäljningar
av mark från Järvafältet ävensom av annan av Stockholms garnison
hittills disponerad mark. Försäljningar av mark från Järvafältet sedan
år 1948 har tillfört statsverket inkomster om tillhopa i runt tal 2,4 miljoner
kronor. Efter en överslagsmässig uppskattning av värdet å de markområden,
som bedömts kunna komma att försäljas, anser sig nämnden
kunna räkna med att det sammanlagda saluvärdet å dessa områden jämte
det belopp, som redan influtit av försäljningar från Järvafältet, i stort sett
motsvarar de beräknade kostnaderna för förvärv av den i det föreslagna
övnings- och skjutfältet ingående marken i enskild ägo, däri inbegripet
jämväl ersättningar för avlösen av arrenden m. in. både inom den enskilda
marken och inom (iullbergs kronopark.
Yttranden
Överbefälhavaren, chefen för armén, chefen för flygvapnet och fortifikationsförvaltningen
tillstyrker eller har intet att erinra mot det av fastighetsnämnden
föreslagna övnings- och skjutfältet vid Gullberg.
Länsstyrelsen i Östergötlands län, som inhämtat yttranden från olika
länsmyndigheter samt från intressesammanslutningar inom länet m. fl.,
avstyrker fastigbetsnämndens förslag till förläggande av ett övnings- och
skjutfält till Gullbergsområdet.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr it5 år 1959
Länsstyrelsen anför till en början att Gullbergsfältet uppenbarligen icke
tillgodoser de önskemål på ett övningsfält, som uppställts ur militär synpunkt.
Fältets areal understiger sålunda väsentligt de ursprungligen uppställda
kraven. Detta förhållande ger anledning antaga att en utvidgning
inom någon tid kommer att visa sig nödvändig, för vilket ändamål ytterligare
markområden skulle behöva tagas i anspråk.
Även om området begränsas i enlighet med fastighetsnämndens förslag
kommer förläggandet av ett skjutfält till Gullbergsområdet enligt länsstyrelsens
mening att medföra avsevärda olägenheter. Den redogörelse, som
fastighetsnämnden i sitt betänkande lämnat angående konsekvenserna för
befolkning och näringsliv m. in., anser länsstyrelsen vara alltför knapphändig.
Sålunda har hänsyn icke tagits till att även utom fältets område bosatta
personer kommer att få känning av flyttningen från fältet. Icke
heller framgår det av utredningen hur skatteunderlaget i kommunerna
kommer att påverkas av förflyttningen av befolkningen från området. De
direkt eller indirekt berörda kommunerna utgör den del av länet, där
redan nu försörjningsmöjligheterna icke är tillfredsställande. Vid ett genomförande
av skjutfältsprojektet skärpes den svåra situationen för dessa kommuner
dels genom försämrade möjligheter för befolkningen att få arbete
och försörjning, dels genom den ökade isolering i förhållande till länets
centrala delar som ett genomförande av förslaget skulle medföra. Denna
isolering skulle bli katastrofal därest fältet måste utökas till de mått, som
erfordras för att det skall fylla de militära behoven. För kommunikationerna
inom ifrågavarande del av länet kommer Gullbergsfältet att medföra
betydande svårigheter, vilka kommer att bli avsevärt större än fastighetsnämnden
angivit. Jämväl för jord- och skogsbruket samt för massa-, sågverks-
och trävaruindustrien inom länet kommer avsevärda olägenheter
att uppstå. Betydande problem av arbetsmarknadskaraktär är vidare förknippade
med genomförande av skjutfältsförslaget även om den berörda
befolkningens numerär — av länsarbetsnämnden beräknad till 579 personer,
varav 184 yrkesverksamma inom de produktiva åldrarna — kan synas
relativt begränsad. För friluftsverksamheten inom länet samt för skolväsendet
inom de berörda kommunerna kommer tillkomsten av skjutfältet
likaledes att medföra avsevärda olägenheter.
Anläggandet av ett övnings- och skjutfält på Gullbergsområdet kommer
att medföra större olägenheter än nödigt och bör därför enligt länsstyrelsens
mening icke komma till stånd. Länsstyrelsen anser, att frågan om försvarets
behov av övnings- och skjutfält och dessas förläggning bör bli föremål
för förutsättningslös utredning i ett sammanhang.
Borensbergs, Vreta Klosters, Tjällmo och Hällestads kommuner avstyrker
förläggandet av fältet till Gullbergsområdet och hemställer, att förnyad utredning
verkställes rörande förläggande av fältet till annan plats.
Linköpings stad hemställer att en ny och mera realistisk utredning av
Kungl. Maj:ls proposition nr ilo år 1959
9
skjutfältsfrågan företages och att i samband därmed klarlägges de med
skjutfältsförslaget förknippade militärorganisatoriska förändringar, vilka
i olika avseenden har avsevärd betydelse för Linköping.
Arbetsmarknadsstyrelsen, som inhämtat yttrande från länsarbetsnämnden
i Östergötlands län, framhåller att allvarliga olägenheter är förknippade
med det planerade skjutfältets förläggning till Gullbergsområdet bland
annat med hänsyn till att kommunikationerna mellan norra och södra
delen av länet försvåras, råvarubasen för skogsindustrierna i länet minskas
och svårigheter uppstår att omplacera den befolkning som måste flytta
från området. De mycket omfattande investeringar som måste göras innebär
att man binder sig för en lokalisering, vars framtida konsekvenser är
mycket svåra att överblicka. Styrelsen anser därför, att ytterligare utredningar
bör göras i syfte att finna ett område för militärt övnings- och
skjutfält, som innebär mindre civila nackdelar än som kan befaras i fråga
om Gullbergsområdet.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarar, att styrelsen icke vill motsätta
sig förslaget till förläggning av ett övnings- och skjutfält å och i anslutning
till Gullbergs kronopark men förutsätter att medel för erforderliga
vägarbeten kommer att anvisas i särskild ordning.
Vattenfallsstyrelsen framhåller, att anordnandet av ifrågavarande skjutfält
kommer att inverka på möjligheterna för elkraftöverföringen inom
Östergötland dels genom att befintliga ledningar inom det tilltänkta området
måste flyttas, dels genom att framdragande av ledningar för den framtida
elkraftförsörjningen av stora delar inom Östergötland försvåras.
Riksantikvarieämbetet, som inhämtat yttrande från landsantikvarien i
Linköping, anser sig icke ha skäl att ur sina synpunkter avstyrka fastighetsnämndens
förslag till övnings- och skjutfält. I händelse av bifall till
förslaget bör dock innan området utrymmes vissa undersökningar och
inventeringar utföras, för vilka arbeten särskilt anslag erfordras.
Domänstyrelsen anser, att det bör närmare undersökas, huruvida icke det
föreslagna skjutfältet kan förläggas till mindre ömtåliga områden längre
norrut, exempelvis i Värmland, Dalarna eller Gästrikland, där olägenheterna
skulle bli av mindre betydelse. Med hänsyn till de stora värden, som skulle
förstöras vid genomförande av förslaget, anser domänstyrelsen att, därest
ett skjutfält av denna storleksordning anses oundgängligen nödvändigt,
ärendet bör bli föremål för vidare utredning.
Luftfartsstyrelsen förklarar, att ur de synpunkter styrelsen har att beakta
intet finnes att erinra mot att ifrågavarande övnings- och skjutfält förlägges
till den av fastighetsnämnden föreslagna platsen.
Lokalisering slitredningen rörande statlig verksamhet tillstyrker att åtgärder
vidtagas, som är ägnade att möjliggöra utflyttning av A 1 och InfSS
från Stockholmsområdet. Utredningen anser, att vissa ekonomiska skäl i och
för sig talar för en förläggning till Linköping. Å andra sidan framhålles
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1959
att den föreslagna placeringen jämte det därav följande kravet på ett övnings-
och skjutfält i närheten av ett expansivt industriområde kan bli ett
hinder för en rationell utveckling inom detta område. Ur allmän lokaliseringssynpunkt
måste det vara angeläget, att ett övnings- och skjutfält förlägges
till ett område, där produktionen och den ekonomiska utvecklingen
icke försvåras därav.
Samfundet för hembygdsvård och Svenska naturskyddsföreningen hemställer,
att frågan om förläggning av ifrågavarande övnings- och skjutfält
göres till föremål för ytterligare utredning. Naturskyddsföreningen föreslår
att, därest fältet likväl kommer till stånd inom Gullbergsområdet, medel
anslås för en naturvetenskaplig inventering av området samt att en särskild
landskaps- och naturvårdande nämnd tillsättes för fältet.
Fastighetsnämndens förslag den 21 januari 1959
I skrivelse den 21 januari 1959 har fastighetsnämnden i samråd med
chefen för armén framlagt förslag till anordnande i enlighet med förenämnda
uppdrag den 21 november 1958 av ett för de till Linköping och
Norrköping förlagda förbanden samt Inf SS avsett övnings- och skjutfält
inom ett område om cirka 10 500 hektar å och i anslutning till Gullbergs
kronopark för en beräknad kostnad av i runt tal 26 miljoner kronor. I
samma skrivelse har fastighetsnämnden, likaledes i samråd med chefen
för armén, redovisat i vilken omfattning erforderlig övningsverksamhet
för ifrågavarande förband och skolor skulle kunna bedrivas på ett i enlighet
med förenämnda uppdrag den 19 december 1958 begränsat område.
Kostnaderna för förvärv av detta område, som omfattar cirka 7 500 hektar,
beräknas av nämnden till cirka 23,7 miljoner kronor. Avgränsningen av de
olika alternativen till övnings- och skjutfält framgår av en härvid fogad
bilaga.
Beträffande den utredning, som fastighetsnämnden utfört med anledning
av förenämnda uppdrag den 21 november 1958, anför nämnden bland
annat följande.
På anmodan av nämnden har chefen för armén låtit verkställa utredning
rörande erforderligt område för de i förenämnda uppdrag angivna ändamålen.
I en till nämnden överlämnad promemoria har chefen för armén
därefter redovisat resultatet av utredningen. Enligt denna utredning erfordras
för att inom Gullbergsområdet kunna tillgodose InfSS och de nuvarande
till Linköping och Norrköping förlagda förbandens väsentligaste
behov av terräng för stridsskjutningar och truppföringsövningar ständig tillgång
till i huvudsak den del av det av fastighetsnämnden i förenämnda
betänkande den 26 juni 1958 avgränsade området, som ligger väster om
väg nr 212 (Ljungsbro—Hällestad).
Vid den närmare avgränsningen av detta område, vilken skett i samråd
med chefen för armén, har det konstaterats att den sydvästligaste delen av
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1959
11
Gullbergs kronopark (nordöst om Borensbergs samhälle) endast tillfälligtvis
kommer att behöva utnyttjas för övningsändamål. Nämnden har därför
ansett, att denna mark icke behöver ingå i ett eventuellt blivande skjutfält.
Det har vidare med hänsyn till fältets planerade användning befunnits
möjligt att i områdets östra och nordöstra delar undantaga ett mindre antal
fastigheter i enskild ägo. I övrigt har det icke ansetts möjligt att göra
någon ändring i de av nämnden tidigare föreslagna gränserna.
Det område, som sålunda bedömts erforderligt för ifrågavarande ändamål,
omfattar en landareal av cirka 10 500 hektar, varav cirka 800 hektar
redan disponeras av försvaret för Prästtomta skjutfält. Cirka 6 800 hektar
ingår i Gullbergs kronopark, cirka 500 hektar utgöres av försvaret tillhörig
del av Prästtomta skjutfält och återstoden, cirka 3 200 hektar, utgöres av
mark i enskild ägo. Härtill kommer vattenområden om tillhopa cirka 400
hektar.
Större delen av kronoparken samt den enskilda marken i områdets södra
delar, tillsammans omfattande cirka hälften av området, är belägna inom
Vreta Klosters kommun. Västra och nordvästra delarna ligger inom Borensbergs
kommun. Norra delen av området är till större delen belägen inom
Tjällmo kommun samt till en mindre del inom Hällestads kommun.
Saluvärdet å de i området ingående delarna av Gullbergs kronopark har
på basis av en av domänstyrelsen gjord beräkning av saluvärdet å hela kronoparken
uppskattats till cirka 15 miljoner kronor. Inom dessa delar finnes
tre jordbruksdomäner, cirka 50 skogsjordbruk samt ett mindre antal hyreslägenheter
och i innehavarnas ägo befintliga bostadsbyggnader.
Inom den del av området, som är i enskild ägo och varav cirka 2 200
hektar utgöres av produktiv skogsmark, 800 hektar av inägojord och 200
hektar av övrig mark, finnes cirka 55 hela såsom jordbruks- och skogsfastigheter
redovisade registerfastigheter, fördelade på i runt tal 40 brukningsenheter.
Härjämte finnes cirka 5 andra fastigheter ävensom cirka 20
delar av registerfastigheter. På grundval av den värdering, som tidigare
verkställts rörande den enskilda marken inom det av nämnden tidigare
föreslagna Gullbergsfältet, har nämnden uppskattat kostnaderna för förvärv
av marken i enskild ägo inom det nu ifrågavarande området, däri inbegripet
ersättningar för avlösen av arrenden, servitut in. in. samt för intrång
och dylikt, till i runt tal 16 miljoner kronor. I detta belopp har jämväl inräknats
beräknade kostnader för avlösen av arrenden in. in. inom kronoparken.
Därvid har nämnden liksom tidigare utgått från att ersättningarna
i vissa fall bör beräknas med hänsynstagande icke blott till vad vederbörande
ur juridisk synpunkt kan vara berättigad till utan även till vad
som ur skälighetssynpunkt kan synas befogat.
Omfattningen av den i det nu ifrågavarande området ingående marken i
enskild ägo synes nämnden motivera att — i likhet med vad som föreslagits
i nämndens den 26 juni 1958 avgivna betänkande — en särskild kommitté
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1959
tillsattes med uppgift att bland annat ombesörja erforderliga markförvärv.
Kommittén bör även svara för att särskilda åtgärder vidtages för att mildra
de olägenheter, som uppstår för befolkningen inom området.
Den fast bosatta befolkningen inom området fördelar sig på cirka 135
hushåll, omfattande i runt tal 440 personer, därav cirka 180 personer inom
de delar, som är i enskild ägo, samt 260 personer inom kronoparken. Cirka
240 personer tillhör Vreta Kloster, 165 personer Borensberg, 30 personer
Tjällmo och 5 personer Hällestad. Områdets ianspråktagande för militärt
ändamål kommer att nödvändiggöra att huvuddelen av befolkningen förflyttas.
Verkningarna för näringslivet hänför sig främst till skogs- och jordbruket.
Rationellt skogsbruk kommer endast att kunna bedrivas i mycket
begränsad omfattning och företrädesvis i utkanterna av området. De jordbruk,
som måste nedläggas, är till övervägande delen ofullständiga.
Ett övnings- och skjutfält inom ifrågavarande område kommer att medföra,
att väg nr 1120 (Tjällmo—Ljung) helt måste avstängas från reguljär
allmän trafik. Genomgångstrafiken på denna väg torde dock utan större
olägenheter kunna överflyttas till väg nr 211 (Tjällmo—Borensberg).
Två större kraftledningar, som genomkorsar området, måste flyttas för
en beräknad kostnad av — inklusive förlustökning i ledningarna m. m.
-— cirka 3,3 miljoner kronor. För elektriska distributionsledningar inom
området, som skulle bliva onyttiga, beräknas ersättning böra utgå med i
runt tal 500 000 kronor.
Kostnaderna för anläggandet av vägar och broar m. in. inom det blivande
övningsfältet samt för erforderliga gränsmarkeringar och avstängningsanordningar
har beräknats uppgå till i runt tal 1,5 miljon kronor.
För att undvika värdeförstöring bör — i den mån så kan ske med
hänsyn till de militära övningssynpunkterna — den mogna skogen inom
området i största möjliga utsträckning avverkas innan detsamma tages i
anspråk av försvaret.
För att området skall kunna effektivt utnyttjas och för undvikande av
tidsödande och dyrbara transporter av personal och materiel till och från
området erfordras anordnande av ett läger främst avsett för InfSS. Kostnaderna
för detta läger har uppskattats till i runt tal 3 miljoner kronor.
Nämnden har utgått från att den personal, som måste stationeras vid
övningsfältet för att oinhänderha den rent militära skötseln av detta, skall
kunna erhålla bostäder i utanför fältet befintliga samhällen, exempelvis
Borensberg. Några kostnader för försvaret i detta hänseende har därför icke
ansetts behöva beräknas.
Oberoende av huruvida försvaret eller domänstyrelsen slutligen kommer
att omhänderha förvaltningen av området blir det erforderligt att uppföra
bostäder för skogvaktare (kronojägare) och skogsarbetare för att ersätta
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1959
13
sådana bostäder, som nu är så belägna att de måste utrymmas. Kostnaderna
härför har uppskattats till i runt tal 350 000 kronor.
För de militära övningarna erfordras vissa utbildningsanordningar. Kostnaderna
för sådana anordningar, som i första hand bör komma till utförande,
har av chefen för armén beräknats till cirka 1,5 miljon kronor.
För de ytterligare anordningar, som kan komma att visa sig erforderliga,
har kostnaderna beräknats kunna bestridas från ordinarie övningsanslag.
De sammanlagda kostnaderna för förvärv och iordningställande av nu
ifrågavarande område till övnings- och skjutfält uppgår sålunda till 26,15
miljoner kronor enligt följande sammanställning:
Kronor
Förvärv av mark och byggnader i enskild ägo, däri inbegripet
ersättningar till arrendatorer, intrångsersättningar in. in. ... 16 000 000
Omläggning av större kraftledningar ................................. 3 300 000
Inlösen av distributionsnät ................................................ 500 000
Vägar in. in. inom fältet ................................................... 1 500 000
Anordnande av läger in. m................................................. 3 000 000
Uppförande av bostäder för skogvaktare in. fl...................... 350 000
Utbildningsanordningar in. m............................................. 1 500 000
Summa 26 150 000
Vad härefter angår den av chefen för försvarsdepartementet genom uppdraget
den 19 december 1958 begärda utredningen anför fastighetsnämnden
bland annat följande.
En av chefen för armén på nämndens anmodan genomförd undersökning
rörande ett övningsfält inom de i uppdraget den 19 december 1958
angivna gränserna, vilken upplagts på så sätt, att var för sig redovisats
behovet av dels stridsskjutningsterräng, dels truppföringsterräng, visade,
att inte ens behovet av stridsskjutningsterräng skulle kunna tillgodoses
inom ett område mellan väg nr 1120 och väg nr 211. Då relativt gynnsamma
förutsättningar ansågs föreligga att genom omläggning av väg nr 1120
erhålla så stort område, att erforderligt antal stridsskjutningsområden
skulle kunna anordnas, samtidigt som den direkta vägförbindelsen mellan
Tjällmo och Ljung skulle kunna bibehållas, förordade fastighetsnämnden,
alt arméchefens utredning skulle avse jämväl ett område begränsat av väg
nr 211 i väster och väg nr 1120 i delvis ny sträckning i öster. Den genom
arméchefen verkställda utredningen omfattar följaktligen tvenne alternativa
områden i Gullbergsområdets västra del, det ena med väg nr 1120 i
dess nuvarande sträckning såsom gräns i öster och det andra med samma
väg i till större delen omlagt skick såsom östlig gräns.
Av den av chefen för armén verkställda utredningen framgår all inom
ett övnings- och skjutfält, vars östra gräns skulle utgöras av väg nr 1120
i dess nuvarande sträckning, skulle kunna bedrivas stridsskjutningar med
14
Kangl. Maj:ts proposition nr 115 år 1959
eldhandvapen till mindre än två tredjedelar av erforderlig omfattning.
Stridsskjutning med stridsvagnspjäser skulle icke kunna bedrivas. Inom
ett sådant område skulle icke heller finnas utrymme för truppföringsövningar.
Det andra av chefen för armén undersökta alternativet innebär i första
hand en utvidgning av området österut genom omläggning av väg nr 1120.
Denna omläggning skulle innebära att vägen gavs en delvis ny sträckning
genom dels förbättring och breddning av vissa enskilda vägar, dels viss
nyanläggning. Genom en sådan omläggning, som endast innebär en obetydlig
förlängning av vägen ifråga, skulle den närmaste landsvägsförbindelsen
mellan Tjällmotrakten och Linköping kunna bibehållas. Beträffande
lämplig avgränsning i övrigt av området framgår det av arméchefens utredning,
att det för tillgodoseende av de väsentligaste behoven av stridsskjutningsterräng
är erforderligt att i väster, nordväst och norr förvärva
viss mark utanför det av fastighetsnämnden tidigare föreslagna fältet.
Utvidgningen i väster blir av obetydlig omfattning och kommer huvudsakligen
att omfatta en mindre jordbruksfastighet, medan utvidgningen i norr
och nordväst skulle komma att omfatta i huvudsak tre brukningsenheter,
därav två relativt stora och en mindre, samt därutöver ett par mindre delar
av fastigheter, omfattande huvudsakligen skogsmark. Beträffande avgränsningen
i övrigt kan vid detta alternativ i likhet med vad som förutsatts
vid nämndens nyss redovisade förslag större delen av kronoparken inom
Borensbergs kommun nordost om Borensbergs samhälle avstås.
Såsom framgår av arméchefens utredning tillgodoser ett sålunda avgränsat
fält de väsentligaste behoven av terräng för stridsskjutning med
6,5 mm ammunition. Stridsskjutningar med deltagande stridsvagnsförband
kan endast förekomma i begränsad utsträckning och med små möjligheter
till variation av övningarna. Behovet av truppföringsterräng blir endast
till en mindre del tillgodosett. Därest övningsfältet avgränsas på här angivet
sätt, blir det enligt arméchefen nödvändigt att för huvuddelen av
truppföringsövningarna utnyttja mark utanför den ifrågasatta fältgränsen.
Därvid ifrågakommer i första hand den del av Gullbergs kronopark, som
är belägen mellan ifrågavarande område och väg nr 212. Skulle sådant
utnyttjande ske, måste ersättning utgå för skador, som uppstår för arrendatorer
in. fl.
Det ifrågavarande områdets landareal uppgår till i runt tal 7 500 hektar,
varav cirka 800 hektar redan disponeras av försvaret för Prästtomta skjutfält.
Cirka 3 800 hektar ingår i Gullbergs kronopark, cirka 500 hektar
utgöres av försvaret tillhörig del av nämnda skjutfält och återstoden, cirka
3 200 hektar, utgöres av mark i enskild ägo. Härtill kommer vattenområden
om tillhopa cirka 300 hektar.
Större delen av den i området ingående kronoparken, omfattande områdets
östra och södra delar, är belägen inom Vreta Klosters kommun.
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 dr 1959 15
Västra och nordvästra delarna ligger inom Borensbergs kommun. Norra
delen är belägen inom Tjällmo kommun.
Saluvärdet å de i området ingående delarna av Gullbergs kronopark har
uppskattats till cirka 9 miljoner kronor. Inom dessa delar finnes tre jordbruksdomäner,
cirka 40 skogsjordbruk samt ett mindre antal hyreslägenheter
och i innehavarnas ägo befintliga bostadsbyggnader.
Inom marken i enskild ägo, som fördelar sig på cirka 2 000 hektar
produktiv skogsmark, 1 000 hektar inägojord samt 200 hektar övrig mark,
finnes cirka 40 hela såsom jordbruks- och skogsfastigheter redovisade
registerfastigheter, fördelade på i runt tal 30 brukningsenheter. Härjämte
finnes cirka 5 andra fastigheter samt cirka 10 delar av registerfastigheter.
På grundval av tidigare verkställda värderingar av marken i enskild ägo
inom Gullbergsområdet har nämnden uppskattat kostnaderna för förvärv
av marken i enskild ägo inom det nu ifrågavarande området, däri inbegripet
ersättningar för avlösen av arrenden, servitut in. in. samt för intrång
och dylikt till i runt tal 15 miljoner kronor. I detta belopp har jämväl
inräknats beräknade kostnader för avlösen av arrenden in. in. inom kronoparken.
Ersättningarna har beräknats enligt förut angivna grunder.
Den fast bosatta befolkningen inom området fördelar sig på cirka 125
hushåll, omfattande i runt tal 415 personer, därav cirka 205 personer inom
de delar, som är i enskild ägo, samt 210 personer inom kronoparken. Cirka
180 personer tillhör Vreta Kloster, 190 personer Borensberg och 45 personer
Tjällmo. Huvuddelen av befolkningen måste flytta vid områdets ianspråktagande
för militärt ändamål.
Möjligheterna att bedriva rationellt skogsbruk inom området kommer
att bliva starkt beskurna. Då så gott som hela området kommer att ligga
inom riskområdena vid stridsskjutningar, kommer rationellt skogsbruk att
kunna bedrivas endast i vissa delar av områdets utkanter. Av de jordbruk,
som måste nedläggas, är flertalet ofullständiga.
Vad beträffar landsvägstrafiken innebär den nu ifrågavarande avgränsningen
av området med föreslagen omläggning av väg nr 1120, att trafiken
mellan Tjällmoområdet och Ljung kommer att kunna löpa i oinskränkt
omfattning. Väg nr 1117 (Labbetorp—Älgmyra) kan dock komma att vid
vissa tillfällen behöva avstängas. Kostnaderna för omläggningen av väg nr
1120, som i sin nya sträckning förutsättes få samma bredd som nuvarande
väg, d. v. s. fyra meter, bar beräknats till i runt tal 800 000 kronor.
Två större kraftledningar måste flyttas för en beräknad kostnad av —
inklusive förlustökning i ledningarna m. in. — cirka 1,6 miljon kronor.
För elektriska distributionsledningar inom området, som skulle bliva
onyttiga, beräknas ersättning behöva utgå med i runt tal 500 000 kronor.
Kostnaderna för anläggandet av sådana vägar och broar inom området,
som icke kan utföras av övningstrupp, samt för erforderliga gränsmarkeringar
och avstängningsanordningar bar beräknats uppgå till i runt tal
1 miljon kronor.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1959
För anordnande av läger främst avsett för InfSS beräknas kostnaderna
till i runt tal 3 miljoner kronor.
För uppförande av bostäder för skogvaktare (kronojägare) och skogsarbetare
såsom ersättning för sådana bostäder, som vid områdets ianspråktagande
måste utrymmas, har beräknats uppkomma kostnader om i runt
tal 300 000 kronor.
Kostnaderna för erforderliga utbildningsanordningar har uppskattats
till i runt tal 1,5 miljon kronor.
De sammanlagda kostnaderna för förvärv och iordningställande av
ifrågavarande område till övnings- och skjutfält uppgår sålunda till 23,7
miljoner kronor enligt följande sammanställning:
Förvärv av mark och byggnader i enskild ägo, däri inbegripet
ersättningar till arrendatorer, intrångsersättningar in. m. ...
Omläggning av allmän väg .............................................
Omläggning av större kraftledningar .................................
Inlösen av distributionsnät .............................................
Vägar in. in. inom fältet ................................................
Anordnande av läger m. m..............................................
Uppförande av bostäder för skogvaktare in. fl......................
Utbildningsanordningar m. m...........................................
Summa 23 700 000
Kronor
15 000 000
800 000
1 600 000
500 000
1 000 000
3 000 000
300 000
1 500 000
Yttranden
Överbefälhavaren, chefen för armén och fortifikationsförvaltningen tillstyrker
fastighetsnämndens förslag om anskaffning av ett övnings- och
skjutfält om cirka 10 500 hektar å och i anslutning till Gullbergs kronopark
samt understryker angelägenheten av en snar lösning av frågan.
Chefen för flygvapnet förordar ett övnings- och skjutfält, vars storlek
icke understiger det av fastighetsnämnden redovisade fältet med en areal
av cirka 7 500 hektar.
Länsstyrelsen i Östergötlands län avstyrker fastighetsnämndens förslag
om ett övnings- och skjutfält om cirka 10 500 hektar samt kan icke heller
utan kraftig ytterligare begränsning godtaga det av nämnden redovisade
fältet om cirka 7 500 hektar.
Länsstyrelsen anför, att det torde få anses uppenbart att ett företag av
den räckvidd, varom här är fråga, icke bör avgöras enbart av militära skäl
utan att det är nödvändigt att även beakta lokaliseringsfrågan på annat
sätt än hittills skett. En ytterligare utredning i angivna hänseende är därför
oundgängligen nödvändig innan beslut fattas om att InfSS skall förläggas
till Linköping. I detta sammanhang påpekar länsstyrelsen att önskemål
framkommit från ort i Norrland att få InfSS förlagd dit. Därest InfSS icke
förlägges till Linköping erfordras endast en utvidgning av Prästtomta
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1959
17
skjutfält med cirka 1 500 hektar. Mot en så begränsad utvidgning torde
erinringar icke kunna göras.
Beträffande fastighetsnämndens förslag till ett övnings- och skjutfält
om cirka 10 500 hektar framhåller länsstyrelsen att konsekvenserna för
befolkning och näringsliv föga avviker från vad länsstyrelsen tidigare anfört
i sitt yttrande över nämndens förslag till ett fält om cirka 17 000
hektar, dock med undantag för vad däri anförts angående kommunikationerna.
Konsekvenserna för jord- och skogsbruket samt för berörda industrier
blir likaledes i stort sett desamma. Även ur arbetskraftssynpunkter
uppstår motsvarande svårigheter som enligt det tidigare förslaget.
Vad angår de två andra alternativ till övnings- och skjutfält, som av
fastighetsnämnden redovisats, förordar länsstyrelsen det alternativ som
nödvändiggör en flyttning österut av väg nr 1120. Med hänsyn till att behovet
av truppföringsterräng vid denna avgränsning av fältet endast till
en mindre del blir tillgodosett inom fältet, måste för huvuddelen av truppföringsövningarna
den del av Gullbergs kronopark, som är belägen närmast
öster om ifrågavarande område, utnyttjas. På grund härav uppstår i huvudsak
samma olägenheter för befolkning och näringsliv som vid det större
fältet. Vid granskningen av nu ifrågavarande alternativ till övningsfält har
länsstyrelsen funnit, att en ytterligare begränsning av området bör kunna
ske bland annat med hänsyn till att principbeslut om indragning av Lv 2
fattats av riksdagen men ställning ännu icke tagits till Al:s förläggning
till Linköping. Med hänsyn härtill synes anledning saknas att för närvarande
räkna med ifrågavarande förbands behov av stridsskjutningsområden.
Vad angår den av fastighetsnämnden föreslagna omläggningen av
väg nr 1120, anser länsstyrelsen att denna väg bör givas större bredd och
i viss mån annan sträckning än den nämnden föreslagit. Kostnaderna för
vägbyggnaden torde komma att uppgå till 1,5 å 2,o miljoner kronor mot av
nämnden angiven kostnad av 0,8 miljon kronor.
Borensbergs kommun förklarar att kommunen är villig att positivt
diskutera en utvidgning av Prästtomta skjutfält till högst 3 000 hektar
men motsätter sig att ett övnings- och skjutfält enligt något av de alternativ,
som redovisats av fastighetsnämnden, förlägges till Gullbergsområdet.
Därest fältet likväl kommer till stånd vill kommunen, hland annat,
att vederbörande statliga myndigheter åtager sig allt ansvar för de ekonomiska
och sociala konsekvenser, som uppstår i samband med befolkningens
bortflyttande från området.
Jämväl Vreta Klosters, Tjällmo och Hällestads kommuner avstyrker de
av fastighetsnämnden framlagda alternativen till ett övnings- och skjutfält
inom Gullbergsområdet.
Linköpings stad konstaterar, att fastighetsnämndens förslag icke i något
avseende motsvarar de förväntningar staden haft på en ny och realistisk
2—366 59 Bihanq till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 115
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1959
utredning och icke heller åstadkommit det efterlysta klarläggandet rörande
de med skjutfältsförslaget förknippade militärorganisatoriska frågorna,
vilka har synnerlig betydelse för staden.
Arbetsmarknadsstyrelsen, som inhämtat yttrande från länsarbetsnämnden
i Östergötlands län, framhåller att de nu framlagda förslagen till skjutfält
i Gullbergsområdet är förenade med betydande olägenheter, även om
dessa reducerats i förhållande till det tidigare framlagda förslaget. Styrelsen
hyser fortfarande den uppfattningen, att ytterligare utredningar bör
göras för att finna ett område, som innebär mindre nackdelar än som kan
befaras i fråga om Gullbergsfältet. Styrelsen anser vidare att den pågående
utredningen angående förläggning av skjutfält för A 1 bör slutföras innan
ställning tages till förläggningen av skjutfältet för här ifrågavarande
ändamål.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anför, att styrelsen med hänsyn till
det berörda vägnätet inte funnit skäl motsätta sig anordnandet av ett
övnings- och skjutfält enligt ettdera av de av fastighetsnämnden redovisade
alternativen.
Vattenfallsstyrelsen anför, att de av fastighetsnämnden angivna kostnaderna
för flyttning av kraftledningar beräknats av styrelsen samt att dessa
kostnader bundits vid de gränser för skjutfältet, som i de olika alternativen
angivits av fastighetsnämnden. Därest ledningarna icke utan risk
kan framdragas i omedelbar närhet av de angivna gränserna, kan kostnaderna
för flyttning bli högre än de angivna.
Domänstyrelsen vidhåller sitt tidigare uttalande att ärendet bör bli föremål
för ny utredning för utarbetande av förslag, som tillgodoser behovet
av skjutfält för Al, övnings- och skjutfält för InfSS, samövningsfält —
därest sådant erfordras — samt övningsfält för förbanden i Linköping och
Norrköping. Härvid bör särskild uppmärksamhet ägnas åt möjligheterna
att förlägga fältet inom mindre ömtåligt område norr om de hittills övervägda.
Fråga om förläggning av InfSS till V ilhelminab y g d en
Vilhelmina köping och Vilhelmina kommun har i särskilda skrivelser
den 21 januari och den 9 februari 1959 hemställt om utredning rörande
möjligheterna att förlägga InfSS till Vilhelminabygden. I skrivelserna har
framhållits, bland annat, att köpingen kunde erbjuda ett avsevärt antal
bostäder samt även i övrigt den service i fråga om skolor, sjukvård etc.,
som kunde begäras av en tätort i denna storleksklass. För befolkningen
skulle en förläggning av skolan till Vilhelminabygden medföra värdefulla
sysselsättningsmöjligheter i samband med erforderliga anläggningsarbeten
för skolan samt även på längre sikt bidraga till bygdens försörjning i olika
avseenden.
Fastighetsnämnden har yttrat sig i ärendet och därvid anfört följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1959
19
Fastighetsnämnden har ansett det angeläget att i första hand få förutsättningarna
ur militär synpunkt för en förläggning av InfSS till Vilhelmina
klarlagda och har därför anmodat chefen för armén att yttra sig
härom. I sitt yttrande har arméchefen bestämt avstyrkt den ifrågasatta
förläggningen. Sammanfattningsvis har arméchefen anfört följande. Ett
övnings- och skjutfält för InfSS vid Vilhelmina skulle icke tillgodose de
krav, som måste ställas på skolans utbildningsbetingelser med hänsyn till
terrängförhållandena inom sannolika operationsområden, den ökade betydelsen
av samverkan mellan infanteri och pansar samt den omfattande,
under året jämnt fördelade kursverksamheten. Möjligheterna till utbildning
i såväl stridsskjutning som trupputbildning skulle bli starkt beskurna.
Ett nytt etablissement måste uppföras för skolan. Kostnaderna på
kapitalbudgeten har uppskattats till 30 miljoner kronor. Härtill kommer
kostnader för markförvärv, skjutfält m. in. Tidigare gjorda överväganden
angående InfSS förläggning har visat, att skolan bör ligga i mellersta
Sverige. De i yttrandet redovisade konsekvenserna av en eventuell förläggning
till Vilhelmina bestyrker detta. Härtill kommer i dagens läge, att InfSS
måste flyttas senast våren 1961 med hänsyn till flygtrafiken på Arlanda.
Skulle skolan förläggas till Vilhelmina, beräknas detta icke kunna ske
förrän tidigast 1964. Ett övnings- och skjutfält för InfSS vid Vilhelmina
innebär således en otillfredsställande lösning av skolans skjutfältsfråga.
Skolans utbildningsverksamhet skulle icke kunna genomföras.
Med hänsyn till vad chefen för armén i sitt yttrande anfört finner fastighetsnämnden
klarlagt, att eu förläggning av InfSS till Vilhelminabygden
icke kan ifrågakomma. På grund härav har nämnden icke ansett skäl
föreligga att företaga närmare undersökningar rörande de lokala förutsättningarna
för samt konsekvenserna av en förläggning av InfSS till Vilhelminabygden.
Förvärv av mark för försvarets forskningsanstalt
I skrivelse den 17 februari 1959 föreslår fortifikationsförvaltningen med
anledning av framställning från försvarets forskningsanstalt, att det markområde,
som anstaltens försöksstation för närvarande disponerar å Södertörn,
utökas genom förvärv av två jordbruksfastigheter om tillhopa cirka 444
hektar. Härav utgöres cirka 131 hektar av åkermark, 250 hektar av skogsmark
och 63 hektar av övrig mark. Antalet å fastigheterna mantalsskrivna
personer uppgår till 11 vuxna och 11 barn. Fortifikationsförvaltningen hemställer,
atl medel beräknas under förevarande anslag för att genomföra ifrågavarande
markförvärv.
Försvarets fastighetsnämnd, som tillstyrker den föreslagna utvidgningen,
anför bland annat följande. Det av försöksstationen disponerade området
är beläget i en trakt med ringa bebyggelse och på relativt stort avstånd från
större trafikleder. I regionplanen för Stockholmstrakten har området och
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1959
trakten däromkring avsetts för jordbruksändamål. Något hinder för den
föreslagna utvidgningen av försöksområdet med hänsyn till den framtida
bebyggelseplaneringen föreligger därför icke. Några sociala olägenheter av
betydelse genom den planerade utvidgningen synes icke heller behöva befaras.
Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma icke
bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få inhämtas
genom de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
Oförutsedda utgifter
Under senare år har som regel särskilda medel beräknats för att möta
oförutsedda utgifter i samband med markförvärv. I de fall där expropriation
måste tillgripas kan det inträffa att den fastställda expropriationsersättningen
överstiger det vid anslagsberäkningen uppskattade värdet
av expropriationsföremålet. Dessutom kan prisstegringar inträffa under
den ofta ganska långa tid som förflyter innan förvärvet kan genomföras.
Genom att särskilda medel anvisats för att möta oförutsedda utgifter har
det i många fall blivit möjligt att undvika särskilda framställningar till
riksdagen för att täcka sådana kostnadsökningar.
De för oförutsedda utgifter anvisade medlen har vidare utnyttjats för att
bestrida kostnader för smärre kompletteringar av fastighetsbeståndet. Denna
anordning har visat sig mycket värdefull. Bland annat har det varit
möjligt att genomföra önskvärda mindre markförvärv vid tillfällen, då ett
snabbt beslut kunnat medföra ekonomiskt fördelaktiga inköp, t.ex. då en
fastighet utbjudits till försäljning genom mäklare eller på auktion..
Det förekommer numera ofta att städer och andra tätorter, som har
svårt att erhålla lämplig mark för sin expansion, ställer krav på att få
förvärva mark från militära övningsfält och kasernområden för bostadsbebyggelse
eller annat ändamål. För att kunna tillgodose dylika önskemål
är det i allmänhet erforderligt att annan mark inköpes som kompensation
för den mark som måste avstås. För att utan tidsutdräkt kunna genomföra
dylika kompensationsförvärv bör särskilda medel stå till förfogande
(jfr prop. 1955:185, s. 4; SU 130; rskr. 302).
Fortifikationsförvaltningen hemställer i skrivelse den 28 augusti 1958
att även för nästa budgetår medel för att möta oförutsedda utgifter av här
angivet slag beräknas under anslagen till markförvärv under arméns, marinens,
flygvapnets och befästningars delfonder.
Departementschefen
Jag upptager till en början frågan om anskaffning av ett övnings- och
skjut fält för Inf SS in. m.
InfSS disponerar för närvarande vid Rosersberg ett övnings- och skjut -
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1959
21
fält med en areal av cirka 1 300 hektar. Vid stridsskjutningar måste avsevärda
områden utanför fältet avspärras, varigenom sammanlagt en yta
av cirka 3 000 hektar utnyttjas för skjutändamål. Trots detta har skolans
utbildning i stridsskjutning under senare tid icke kunnat bedrivas på tillfredsställande
sätt. Icke heller har skolans behov av terräng för truppövningar
kunnat tillgodoses inom det ordinarie övningsfältet, vilket medfört
att tillämpade övningar i kompani och bataljon måste bedrivas inom
området Halmsjön—Rosersberg och på Järvafältet.
Av det anförda framgår att InfSS nuvarande övnings- och skjutfält icke
motsvarar de fordringar, som ur militär synpunkt måste uppställas på ett
dylikt fält. Härtill kommer att den av 1957 års riksdag beslutade utbyggnaden
av en storflygplats vid Arlanda (tidigare Halmsjön) enligt en av
luftfartsstvrelsen och chefen för armén i samråd med chefen för flygvapnet
gjord undersökning medför, att störningarna av verksamheten vid Rosersberg
i samband med överflygningarna från Arlandafältet blir så stora, att
flyttning av all skjutverksamhet bör komma till stånd under år 1960, om
möjligt under förra delen av året.
I detta sammanhang vill jag erinra om att chefen för armén i februari
1958 framlade förslag till flyttning av InfSS till Linköping samt till anskaffning
av ett övnings- och skjutfält i Linköpingstrakten. Beträffande
denna fråga uttalade jag vid anmälan i propositionen 1958: 110, bland
annat, att möjligheterna att förflytta InfSS var beroende av om lämpligt
övnings- och skjutfält kunde anskaffas samt att frågan om anskaffning
av ett dylikt fält vore föremål för utredning av fastighetsnämnden. Denna
utredning hade emellertid icke fortskridit så långt att ställning då kunde
tagas till berörda markfråga.
Sedermera föreslog fastighetsnämnden i sitt i juni 1958 avgivna betänkande
att ett för InfSS och IV. militärområdet gemensamt övnings- och
skjutfält, som bl. a. avsågs för A 1, skulle anordnas å och i anslutning till
Gullbergs kronopark i Östergötlands län. Inom det föreslagna fältet, som
omfattade cirka 17 000 hektar, finnes en bofast befolkning av cirka 625
personer, fördelade på cirka 185 hushåll. De sammanlagda kostnaderna för
förvärv och iordningställande av fältet beräknades av nämnden till cirka
40 miljoner kronor, värdet av Gullbergs kronopark icke inräknat.
I yttranden över förslaget tillstyrkte de militära myndigheterna nämndens
förslag medan flertalet av de civila myndigheterna samt de berörda
kommunerna avstyrkte förslaget och påyrkade en förnyad utredning rörande
förläggningen av ifrågavarande övnings- och skjutfält.
Önskemålen om förnyad utredning har jag sökt tillgodose på två sätt.
Med hänsyn till angelägenheten av att frågan om ett nytt övnings- och
skjutfält för InfSS bringades till en snar lösning uppdrog jag åt fastighetsnämnden
att — under den förutsättningen att ett övnings- och skjutfält
på Gullbergsområdct i anslutning till Prästtomta skjutfält skulle tillgodose
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 dr 1959
endast de för närvarande till Linköping och Norrköping förlagda förbandens
samt InfSS behov — i samråd med chefen för armén utreda frågan
om storlek och avgränsning av ett dylikt fält. Frågan om anskaffning av
skjut- och övningsfält för A 1 samt behovet av och förutsättningarna för
anskaffning av samövningsfält för mellersta och södra Sverige ansåg jag
mig däremot böra hänskjuta till utredning genom särskilda sakkunniga,
bland vilka samtliga fyra demokratiska partier är representerade.
Fastighetsnämnden framlade härefter i januari 1959 förslag till anordnande
av ett fält, avsett för InfSS och de till Linköping och Norrköping
förlagda förbanden, om cirka 10 500 hektar, varav cirka 800 hektar redan
ingår i Prästtomta skjutfält. Nämnden redovisade jämväl på min anmodan
ett till 7 500 hektar begränsat fält, i vilket Prästtomta skjutfält likaledes
ingår med cirka 800 hektar. Inom det större fältet finnes en bofast
befolkning av cirka 440 personer, fördelade på cirka 135 hushåll, och inom
det mindre fältet cirka 415 personer, fördelade på cirka 125 hushåll. Kostnaderna
för anordnande av det större fältet beräknades av nämnden till
cirka 26,i miljoner kronor och för det mindre till cirka 23,7 miljoner kronor.
I intetdera fallet har inräknats värdet för i respektive fält ingående
delar av Gullbergs kronopark.
Vad först angår valet av plats för det föreslagna övnings- och skjutfältet
för InfSS anser jag i likhet med fastighetsnämnden och de militära
myndigheterna att fältet bör förläggas till mellersta eller södra Sverige.
En förläggning av fältet till Norrland skulle med hänsyn främst till terrängoch
klimatförhållandena starkt beskära utbildningsmöjligheterna vid InfSS.
Härtill kommer att ett nytt etablissement för skolan sannolikt skulle erfordras.
Kostnaderna härför kan, enligt uppgift från chefen för armén, uppskattas
till omkring 30 miljoner kronor. Ett nytt etablissement skulle för
övrigt inte kunna färdigställas tillräckligt snabbt. Vidare skulle tillkomma
kostnaderna för markförvärv, iordningställande av skjutfält in. in.
De av fastighetsnämnden gjorda undersökningarna har visat svårigheterna
att i mellersta och södra Sverige anskaffa ett för InfSS lämpligt
fält. Jag anser emellertid att det område i norra Östergötland, som nämnden
föreslagit, ur olika synpunkter är lämpligt för ändamålet. Området,
som till övervägande del utgöres av skogsmark, är beläget i eu relativt
glesbebyggd trakt utan samhällsbildningar och industrier. De vägar, som
berör området, har förhållandevis ringa trafik och goda möjligheter finnes
att anordna ersättningsvägar. Huvuddelen av den mark, som behöver tagas
i anspråk, är redan i kronans ägo. Området är välbeläget i förhållande till
Linköpings garnison och erbjuder goda möjligheter till stridsskjutning med
infanteriförband. I norra delen av området kan övningar med bataljonsförband
med deltagande av stridsvagnsförband äga rum. Med hänsyn till
det anförda föreslår jag, att ifrågavarande övnings- och skjutfält åstadkommes
genom en utvidgning av Prästtomta skjutfält.
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 är 1959
23
Ur samhällsekonomiska och sociala synpunkter är emellertid olägenheterna
av att förlägga ett skjutfält till ifrågavarande område betydande.
Detta gäller även det av fastighetsnämnden redovisade mindre alternativet
om cirka 7 500 hektar, i vilket Prästtomta skjutfält ingår med cirka 800
hektar. Redan en dylik lösning skulle innebära en kompromiss, då avkall
måst göras både på militära och civila önskemål. Inom detta område bor
emellertid, som jag tidigare anfört, cirka 415 personer, fördelade på cirka
125 hushåll. Jag har därför, för att i än högre grad tillmötesgå den lokala
opinionen, ytterligare prövat möjligheterna att begränsa det område som
måste tas i anspråk. Härvid har jag funnit, att de av arméchefen uppställda
önskemålen beträffande terräng för utbildning i stridsskjutning i huvudsak
kan tillgodoses även om viss mark i ytterområdena uteslutes ur det av
fastighetsnämnden redovisade området om 7 500 hektar. Jag räknar med
att härigenom kunna minska området för fältet med cirka 1 500 hektar.
Den mark utöver Prästtomta skjutfält som måste ingå i fältet blir således
begränsad till cirka 5 200 hektar, varav cirka 2 600 hektar ingår i Gullbergs
kronopark och cirka 2 600 hektar utgöres av mark i enskild ägo. De områden,
som sålunda uteslutes, utgöres dels av mark, som är belägen söder
respektive öster om två genom berörda del av kronoparken dragna kraftledningar,
varvid dock gränsen i söder dragés så att några skogsjordbruk
norr om kraftledningen undantages, dels av bland annat de i enskild ägo
varande fastigheterna Älgmyra och Bohyttan, belägna i fältets nordvästra
respektive nordöstra del. Genom denna begränsning av fältets storlek har
åstadkommits, att antalet personer, som är bosatta inom fältet, minskas
från cirka 415 till cirka 290 personer — varav cirka 80 är under 16 år —
fördelade på cirka 85 hushåll. Av dessa 290 personer kan 30—40 kvarbo
å fastigheten Kvarn, varvid ett 10-tal familjeförsörjare torde kunna beredas
varaktig sysselsättning med arbeten å fältet. Antalet personer som måste
flytta begränsas härigenom till omkring 250. Jag anser, att jag härigenom
i så stor utsträckning det över huvud taget varit möjligt tillmötesgått av
länsstyrelsen och berörda kommuner framställda önskemål om minskning
av fältets storlek, utan att de uppställda utbildningskraven — ifråga om
stridsskjutningen — åsidosatts.
Beträffande slutligen de sociala olägenheter, som berörts av olika remissmyndigheter,
vill jag framhålla, att dessa ytterligare bör kunna begränsas
genom de möjligheter till sysselsättning, som skötseln av fältet
och verksamheten i övrigt framdeles kommer att medföra. Sålunda torde
ett antal personer kunna beredas arbete vid det läger och de förråd, som
avses anordnas inom fältet, främst i anslutning till Kvarn i fältets nordvästra
del, samt för skötsel av vägar och målanordningar in. in. Vidare
erfordras ett icke obetydligt antal personer för huggningar och skötsel av
den skog, som alltjämt kommer att finnas inom området. Det kan i detta
sammanhang nämnas, att, enligt vad jag under hand erfarit, det över
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1959
vägande flertalet av de berörda enskilda fastighetsägarna förklarat, att de
icke har något att erinra mot försäljning av sina gårdar till kronan. Med
hänsyn till den tidsperiod på 2—3 år som kommer att förflyta innan fältet
kan tagas i bruk i full omfattning, torde även omplaceringen av övriga
berörda personer kunna ske utan alltför stora svårigheter.
Kostnaderna för anordnande av ett fält med den av mig föreslagna omfattningen
kan beräknas till cirka 20 miljoner kronor eller cirka 3,7 miljoner
kronor mindre än vad fastighetsnämnden angivit för det minsta redovisade
alternativet. Anskaffningskostnaderna för ifrågavarande fält bör
fördelas på fvia budgetår.
För genomförande av ifrågavarande markförvärv bör i enlighet med
fastighetsnämndens förslag en särskild kommitté tillsättas. På denna kommitté
bör även ankomma att, i samråd med länsstyrelsen, lantbruksnämnden,
domänstyrelsen, arbetsmarknadsorgan m. fl., vidtaga åtgärder för
underlättande av omplaceringen av de personer, som måste flytta från
fältet. Kommittén bör även vara ett sammanhållande och samordnande
organ för frågor rörande skjutfältets iordningställande för avsett ändamål.
Jag förutsätter, att kostnaderna för ifrågavarande kommitté får bestridas
av de medel, som anvisas för förvärv av fältet.
I annat sammanhang denna dag föreslår jag, att beslut fattas att InfSS
flyttas till Linköping och anslutes till Livgrenadjärregementet (14).
Vidkommande frågan om förvärv av mark för försvarets forskningsanstalt
biträder jag på de skäl fortifikationsförvaltningen och fastighetsnämnden
anfört det framlagda förslaget till utökning av det av anstaltens
försöksstation å Södertörn disponerade markområdet genom förvärv av två
jordbruksfastigheter om tillhopa cirka 444 hektar.
Jag räknar med att ett belopp av 5 200 000 kronor skall förslå för att
genomföra en första etapp av anskaffningen av övnings- och skjutfält för
InfSS m. in. ävensom för förvärv av mark för försvarets forskningsanstalt
samt för oförutsedda utgifter för markförvärv för armén.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa markförvärv för armén för budgetåret 1959/60
anvisa ett investeringsanslag av 5 200 000 kronor.
MARINENS DELFOND
[2] Vissa markförvärv för marinen. Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition
(bil. 25, p. 16) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Vissa markförvärv för marinen för budgetåret
1959/60 beräkna ett investeringsanslag av 1 700 000 kronor. Jag anmäler
nu det slutliga medelsbehovet för detta ändamål.
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1959
25
Förvärv av mark för övningsbasen vid Gullmarsfjorden
I skrivelse den 18 oktober 1958 har fortifikationsförvaltningen framlagt
förslag till anskaffande av mark vid Gullmarsfjorden för utvidgning av
ett kronan redan tillhörigt, av marinen såsom övningsbas utnyttjat område.
Enligt förslaget skall ett område om cirka 515 hektar förvärvas, varav cirka
90 hektar odlad jord, 230 hektar produktiv skogsmark och 195 hektar
övrig mark. Arealen är fördelad på tre fastigheter, varav en större omfattande
cirka 430 hektar. Inom området finnes 14 avstyckade bostadsfastigheter
och 26 sommarbostäder på ofri grund. Något omedelbart behov
att förvärva ifrågavarande bostadsfastigheter och sommarbostäder föreligger
icke utan förvärv av dessa objekt bör ske först när de blir till hinder
för markens planmässiga utnyttjande för försvarets räkning eller utbjudes
till försäljning på för kronan godtagbara villkor. Fortifikationsförvaltningen
hemställer att medel beräknas under förevarande anslag för att
genomföra ifrågavarande markförvärv.
Försvarets fastighetsnämnd, som avgivit yttrande i ärendet, anför att
nämnden funnit det till förvärv föreslagna området lämpligt för avsedda
ändamål. De genom det föreslagna förvärvet uppkommande olägenheterna
för befolkningen inom området anser nämnden bli av ringa omfattning.
Endast tre familjer med sammanlagt tolv personer blir direkt berörda av
förvärvet. Dessa personer kan dock, därest de så önskar, tills vidare kvarbo,
varvid fastigheterna kan upplåtas till säljarna på arrende.
Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma
icke bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få
inhämtas genom de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
Oförutsedda utgifter
Såsom förut anförts (jfr s. 20) hemställer fortifikationsförvaltningen att
under anslaget beräknas medel även för oförutsedda utgifter.
Departementschefen
Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag att kronan förvärvar
ifrågavarande mark vid Gullmarsfjorden för utvidgning av ett kronan redan
tillhörigt, såsom övningsbas utnyttjat område. Jag föreslår att tillhopa
1 700 000 kronor beräknas under förevarande anslag för att genomföra
ifrågavarande förvärv samt för oförutsedda utgifter för markförvärv för
marinen.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa markförvärv för marinen för budgetåret
1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 1 700 000 kronor.
3—360 59 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 115
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1959
FLYGVAPNETS DELFOND
[3] Vissa markförvärv för flygvapnet. Kungl. Maj :t har i årets statsverksproposition
(bil. 25, punkt 22) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Vissa markförvärv för flygvapnet för budgetåret
1959/60 beräkna ett investeringsanslag av 3 200 000 kronor.
Markförvärv för flvgfältsarbeten m. m.
I skrivelse den 18 augusti 1958 har flygförvaltningen för nästa budgetår
anmält ett medelsbehov av 4 300 000 kronor för markförvärv för flygfältsarbeten
och 200 000 kronor för markförvärv för bomb- och skjutplatser
eller tillhopa 4 500 000 kronor.
Oförutsedda utgifter
Såsom förut anförts (jfr s. 20) hemställer fortifikationsförvaltningen
att under anslaget beräknas medel även för oförutsedda utgifter.
Departementschefen
Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med 3 200 000
kronor. Huvuddelen av dessa medel bör avses för markförvärv för flygfältsarbeten.
Jag räknar sålunda med att anslaget kommer att utnyttjas
för utvidgning av tre befintliga flygfält samt för anläggande av tre nya
flygbaser och ett mindre gräsfält för huvudsakligen sambandsflyg. Medel
erfordras vidare för markförvärv för anordnande av spridda uppställningsplatser
samt för utvidgning av två befintliga bombfällnings- och skjutplatser
och förvärv av en tidigare arrenderad målplats. Slutligen erfordras
medel för oförutsedda utgifter för markförvärv för flygvapnet.
Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om hur
anslagsmedlen närmare skall disponeras.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa markförvärv för flygvapnet för budgetåret
1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 3 200 000 kronor.
BEFÄSTNINGARS DELFOND
[4] Vissa markförvärv för befästningar. Kungl. Maj: t har i årets statsverksproposition
(bil. 25, punkt 37) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Vissa markförvärv för befästningar för
budgetåret 1959/60 beräkna ett investeringsanslag av 1 200 000 kronor.
Markförvärv för vissa till utförande föreslagna befästningsanläggningar
I skrivelse den 28 augusti 1958 föreslår fortifikationsförvaltningen att
1 000 000 kronor anvisas för markförvärv för vissa till utförande föreslagna
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1959 27
befästningsanläggningar. I anslutning härtill anför ämbetsverket bland
annat följande.
Sedan åtskilliga år tillbaka har de medel, som erfordrats för markförvärv
å arméns, marinens och flygvapnets delfonder av försvarets fastighetsfond,
anvisats under särskilda investeringsanslag, ett för varje delfond. Medel
för förvärv av erforderlig mark för befästningar bar däremot som regel beräknats
under vederbörligt byggnadsanslag. Sedan denna anordning visat sig
otillfredsställande dels beträffande mera omfattande eller eljest kostnadskrävande
markförvärv och dels beträffande oförutsedda medelsbehov, har
sedan budgetåret 1956/57 å riksstaten funnits uppfört ett särskilt investeringsanslag
för markanskaffning även å befästningars delfond. Under detta
anslag har emellertid anvisats medel enbart för mera omfattande markanskaffningar
och för oförutsedda utgifter. Den normala markanskaffningen
har däremot skett med anlitande av byggnadsanslagen. Ur redovisningsteknisk
synpunkt har det emellertid ansetts angeläget att fortsättningsvis
medel för befästningsmark i princip äskades i samma ordning som
medel för mark till anläggningar under försvarsgrenarnas delfonder. För
nästa budgetår behöver mark förvärvas med äganderätt för ett 15-tal befästningsanläggningar.
För en del av dessa anläggningar är platsen ännu icke
bestämd. Bland annat till följd härav kan i vissa fall storleken av de olika
områdena endast ungefärligt beräknas. De erforderliga områdena är emellertid
av förhållandevis liten omfattning och arealen beräknas som regel
icke överstiga 30 hektar. Det sammanlagda medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål har för nästa budgetår beräknats till i runt tal 1 000 000 kronor.
Oförutsedda utgifter
Såsom förut anförts (jfr s. 20) hemställer fortifikationsförvaltningen att
under anslaget beräknas medel även för oförutsedda utgifter.
Departementschefen
Under förevarande anslag har hittills anvisats medel enbart för mera
omfattande markanskaffningar samt för oförutsedda utgifter. I likhet med
fortifikationsförvaltningen anser jag att från och med nästa budgetår under
anslaget jämväl bör anvisas medel för den markanskaffning, som hittills
skett med anlitande av medel under respektive byggnadsanslag. Jag föreslår
att anslaget för nästa budgetår uppföres med 1 200 000 kronor. Anslaget
bör utnyttjas för de ändamål som i det föregående angivits. Det bör dock
få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om hur anslagsmedlen närmare
skall disponeras.
.lag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
åt! till Vissa markförvärv för befästningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 1 200 000 kronor.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1959
övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj:t
Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Jan Nilsson
Bilaga.
Till TjäUmo,
Till Tjällnu
Borensl
Norrby sjön
Till Vreta''-
Ljimgsbro\
Roxen
kloster,
GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT
Gräns för föreslaget övningsfält
17 000 hektar
... 10500 "
..... 7 500 ”
wMzrn G ullbergs kronopark
Prästtomta skjutfält
''Till Hällestad
Anm. Det av fastighetsnämnden redovisade alternativet till övningsfält om cirka
7 500 hektar har enligt departementschefens förslag minskats med cirka 1 500 hektar
till cirka 6 000 hektar, varav 800 hektar utgöres av Prästtomta skjutfält. De områden
av Gullbergs kronopark, som uteslutits, utgöres av mark söder om en i fältets sydöstra
del dragen kraftledning samt öster om en kraftledning, som sträcker sig mellan väg
1120 och den prickade östra linjen. Av mark i enskild ägo har uteslutits fastigheten
Älgmyra, belägen i fältets nordvästra del mellan den prickade och den heldragna linjen,
samt fastigheten Bohyttan, belägen i fältets nordöstra del mellan den prickade linjen
och Prästtomta skjutfält.
Sthlm 1959. K. L. Beckmans Boktr.