Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1959

1

Nr 111

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av
en biblioteksdepå; given Stockholms slott den 13
mars 1959.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås inrättande av en biblioteksdepå, avsedd främst
för de statliga biblioteken i Stockholm, riksdagens verk och Uppsala universitetsbibliotek.
Till nybyggnad för biblioteksdepån begäres för budgetåret
1959/60 ett investeringsanslag av 800 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 111

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1959

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
13 mars 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman,
fråga angående inrättande av en biblioteksdepå och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition (bil. 29, kapitalbudgeten, punkten 2) har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, till Nybyggnad för biblioteksdepå för budgetåret 1959/60 beräkna
ett investeringsanslag av 800 000 kronor.

Sedan beredningen av denna anslagsfråga numera avslutats, får jag ånyo
anmäla densamma. Därvid torde jag även få beröra vissa andra frågor, som
har samband med inrättande av en biblioteksdepå.

1. Inledning

Den 10 november 1954 beslöt delegerade för riksdagens verk att för
verkställande av utredning rörande riksdagsbibliotekets uppgifter och ställning
inom det statliga biblioteksväsendet tillsätta en kommitté, bestående
av talmannen i riksdagens andra kammare, numera landshövdingen Gustaf
V. Nilsson, ordförande, samt numera landshövdingen, ledamoten av riksdagens
andra kammare Elis Håstad, numera generaldirektören Gösta Renlund,
riksgäldsdirektören Sten Widlund och riksbibliotekarien Uno Willers.

Efter slutfört utredningsarbete avgav kommittén sitt betänkande den 17
oktober 1956.

I betänkandet framhöll kommittén bland annat, att anordnande av en
biblioteksdepå borde kunna vara en lämplig lösning av utrymmesfrågan för
riksdagsbiblioteket och vissa andra bibliotek, samt föreslog inrättande av en
dylik depå. Till stöd för förslaget anförde kommittén bland annat följande.

Kommittén har trott sig finna en i olika hänseenden tillfredsställande
utväg ur lokalsvårigheterna för riksdagsbiblioteket i en uppdelning av bibliotekets
samlingar, innebärande att huvuddelen bibehålies i nuvarande
lokaler men att sådana partier, som endast sällan efterfrågas, överförs — i

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1959

den mån de anses icke kunna utgallras — till en depå, vilken utan olägenhet
kan och av ekonomiska skäl följaktligen bör förläggas utom Stockholm.
Till depån överförda böcker bör kunna beställas i biblioteksexpeditionen i
riksdagshuset och där tillhandahållas beställaren. Förslaget innebär en viss
sänkning av den mycket höga beredskap, som riksdagsbiblioteket för närvarande
håller. Expedieringstidens förlängning torde emellertid bli ganska
obetydlig, omkring ett dygn. Den antydda ordningen synes därför icke behöva
medföra nämnvärt men för bibliotekets kundkrets, särskilt som ju till
depåförvaring skulle utväljas sådana verk, som erfarenhetsmässigt endast
undantagsvis efterfrågas. Kommittén har dock ansett sig böra utgå från att
tillfälle i enstaka fall skall kunna beredas forskare att i depån begagna där
förvarade böcker, exempelvis då fråga är om en större serie parlamentstryck
e. dyl.

Då kommittén ansett, att anordnandet av en depå borde kunna vara en
lämplig lösning av utrvmmesfrågan även för andra bibliotek än riksdagsbiblioteket,
har kommittén hos Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd
hemställt om en undersökning, huruvida övriga i nämnden representerade
bibliotek skulle ha intresse av att en gemensam depåbyggnad komme till
stånd. Därigenom skulle uppenbarligen betydande ekonomiska fördelar stå
att vinna, liksom även genom en samordning av transporterna till och från
depån. Samarbetsnämnden har i skrivelse till kommittén den 29 juni 1955
meddelat att nio av de tillfrågade, till nämnden anslutna 21 statliga biblioteken
anmält ett positivt intresse för planen, och från vissa av dem hade
med bestämdhet understrukits att frågan om ett depåbibliotek kunde på ett
väsentligt sätt påverka deras planer på nya magasinsutrymmen och på så
sätt reducera deras framtida expansionsbehov på innerstadens dyrbara
tomtmark. För andra bibliotek åter skulle depåbiblioteket i just detta avseende
kunna innebära en provisorisk lösning i avvaktan på en slutgiltig
lösning av deras byggnadsfråga. De ifrågavarande nio biblioteken hade angivit
ett sammanlagt utrymmesbehov av omkring 9 000 hyllmeter i ett depåbibliotek.
Slutsiffran borde utökas med en expansionsmarginal på cirka 100
procent. I byggnaden borde alltså beredas plats för cirka 18 000 hyllmeter.
Lokalen borde komma till utförande norr om Stockholm, detta dels för att
undvika trafikstockningarna vid Stockholms södra infarter och Slussen, dels
för att kungl. bibliotekets tidningsdepå skulle kunna i viss utsträckning
betjäna även Uppsala universitetsbibliotek, vars ledning anmält sitt intresse
för projektet. Lokalen borde vara belägen på en ur skyddssynpunkt lämplig
plats, alltså icke centralt i tätort, icke direkt vid järnvägslinje, men dock i
grannskapet av järnvägsstation och i omedelbar anslutning till goda kommunikationer.
Tomtmarken borde disponeras i den utsträckning att byggnaden
senare skulle kunna successivt utbyggas; hänsyn därtill borde även
tagas vid byggnadsritningarnas utformning. Lokalen borde inrymma tjänstebostäder
för två expeditionsvakter, garage för två bilar samt vidare ett
forskarrnm med plats för ett par besökande. Den dagliga framtagningen och
bilservicen med Stockholm borde vara centralt organiserad, förslagsvis genom
kungl. bibliotekets försorg.

Med redogörelse för de av samarbetsnämnden angivna förut sättningarna
för depåns anordnande har kommittén hos byggnadsstyrelsen hemställt, att
styrelsen ville närmare undersöka projektet med avseende å plats för uppförande
av en depåbyggnad, dennas utförande samt uppkommande kostnader
in. in.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1959

I sitt svar har styrelsen erinrat om att 1940 års arkivsakkunniga föreslagit
en liknande depåbyggnad för riksarkivet omfattande cirka 25 000 hyllmeter.
Med hänsyn bland annat till påräkneliga besparingar i anläggnings- och
driftkostnader vid en gemensam lösning av de båda byggnadsfrågorna har
styrelsen i förevarande sammanhang även utrett förslaget om en arkivdepå.
För den gemensamma anläggningen lämplig tomt har utsetts å staten tillhörig
mark cirka 400 m öster om Rosersbergs järnvägsstation. Efter alternativa
kostnadsberäkningar avseende fast respektive rörlig hyllinredning
förordar styrelsen att fasta hyllor anordnas. De båda tjänstebostäder^ för
expeditions vakter anses böra utföras som villabyggnader. Kostnaderna enligt
prisläget våren 1956 uppskattades — med reservation för eventuella
merkostnader på grund av onormalt dåliga grundförhållanden —— till 1,5
miljon kronor för biblioteksdepån och 0,13 miljon kronor för vaktmästarbostäderna.
Om arkivdepån anslutes vid en senare tidpunkt, uppskattas
kostnaden härför till 1,5 miljon kronor; uppföres däremot hela anläggningen
i ett sammanhang, beräknas kostnaden för själva depåbyggnaden understiga
3 miljoner kronor.

Efter övervägande av de utredningar, som sålunda verkställts av Stockholmsbibliotekens
samarbetsnämnd och byggnadsstyrelsen, har kommittén
styrkts i sin uppfattning att anordnandet av en biblioteksdepå skulle vara
en rationell lösning av riksdagsbibliotekets lokalfråga, samtidigt som det
skulle vara till fördel för åskilliga andra statliga institutioner med liknande
problem. Mot de riktlinjer för depåprojektets genomförande, som framkommit,
har kommittén för sin del intet att erinra. Kommittén vill emellertid
som sin mening uttala, att i depån bör beredas utrymme även åt andra riksdagens
verk än riksdagsbiblioteket: främst blir det för dessa verk fråga om
utrymmen för arkivalier. Vad angår kostnaderna för uppförande och drift
av en biblioteksdepå, vill kommittén framhålla, att det måste anses i hög
grad oekonomiskt att utnyttja så dyrbara utrymmen som riksdagshusets
— eller över huvud taget lokaler i huvudstadens centrala delar — till förvaring
av endast undantagsvis efterfrågad litteratur. Det skulle därför
enligt kommitténs mening vara motiverat att övergå till förvaring av dylik
litteratur under arkivmässiga förhållanden, även om detta icke nödvändiggjordes
av en akut lokalbrist.

Då de i depåbyggnaden inrymda samlingarna främst torde komma att
utnyttjas genom kungl. biblioteket, synes lämpligt att, såsom Stockholmsbibliotekens
samarbetsnämnd föreslagit, driften av depån anförtros åt detta
bibliotek. Kungl. bibliotekets byggnad är — liksom flertalet statliga förvaltnings-
och institutionsbyggnader — redovisad under byggnadsstyrelsens
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Även depäbyggnaden bör — om
den kommer till utförande — redovisas på denna delfond. Byggnadsstyrelsen
kommer därigenom att svara för underhållet av byggnaden. Till den del
byggnaden tages i anspråk av riksdagsbiblioteket och eventuellt andra riksdagens
verk kommer ersättningen härför att enligt de för fastighetsfonden
gällande bestämmelserna regleras över anslaget till Ersättning till statens
allmänna fastighetsfond under fjortonde huvudtiteln. Medel till depåbyggnadens
uppförande bör anvisas såsom investeringsanslag under nämnda delfond
av fastighetsfonden.

I de remissyttranden, som behandlade frågan om biblioteksdepån, tillstyrktes
kommitténs förslag. Styrelsen för riksdagsbiblioteket fann sålunda
att bibliotekets lokalfråga härigenom skulle för avsevärd tid framåt ratio -

5

Kangl. Maj:ts proposition nr 111 år 1959

nellt lösas och uttalade att förslaget snarast måtte komma till avgörande.
Fullmäktige i riksgäldskontoret ansåg kommitténs förslag innebära en ur
olika synpunkter lämplig anordning, och den borde därför enligt fullmäktiges
mening komma till utförande; den föreslagna biblioteksdepån skulle även
kunna lösa riksgäldskontorets arkivfråga på längre sikt och indirekt medföra
lättnad i fråga om möjligheterna att framdeles tillgodose lokalanspråken
inom riksdagshuset. Riksarkivet, som endast tog ställning till frågan i
vad den rörde en eventuell samordning av biblioteksdepåprojektet med en
depåbyggnad för arkivets egen räkning, erinrade om att hela dess byggnadsfråga
då ännu var olöst; tidigast i samband med huvudbyggnadens färdigställande
skulle frågan om en depåbyggnad för dess del bli aktuell. Stoekholmsbibliotekens
samarbetsnämnd underströk, att ett realiserande av depåbiblioteksförslaget
skulle innebära en synnerligen viktig och med all säkerhet
i hög grad ekonomiskt bärkraftig rationalisering av Stockholmsbibliotekens
lokalproblem vad rörde magasinsutrymmen. Uppsala universitetsbibliotek
framhöll, att det skulle vara av stort värde om i den planerade
depålokalen utrymme kunde ställas till dess förfogande tillräckligt för magasinering
av sammanlagt 4 000 meter tidningar jämte förslagsvis 50 procent
accessionsutrymme.

Delegerade för riksdagens verk uttalade, att den föreslagna anordningen
med en biblioteksdepå enligt delegerades mening var den bästa lösning av
riksdagsbibliotekets lokalfråga som under nuvarande omständigheter stod
att finna, och delegerade hade icke någon erinran mot vad kommittén i
denna del anfört. Delegerade framhöll, att riksdagen — därest den biträdde
kommitténs mening på denna punkt — med hänsyn till att depåfrågan till
övervägande del berörde institutioner inom den Kungl. Maj:t underställda
statsförvaltningen borde i skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla sin uppfattning
och därvid hemställa om närmare förslag i ämnet.

Bankoutskottet uttalade i sitt utlåtande 1957:35 bland annat, att då
depåfrågan till övervägande del berörde institutioner inom den Kungl.
Maj:t underställda statsförvaltningen, torde riksdagen på sätt delegerade
för riksdagens verk föreslagit i skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla sin uppfattning
i ämnet och därvid hemställa om närmare förslag i detta avseende.
Utskottet fann att genom tillkomsten av en biblioteksdepå skulle
riksdagsbibliotekets lokalfråga erhålla en tillfredsställande och rationell
lösning. Utskottet kunde således biträda delegerades förslag härom. Utskottet
förutsatte att vid den fortsatta utredningen komme att tagas under
övervägande huruvida kostnadsbesparingar vore att påräkna genom användande
av det s. k. compactussystemet. Utskottet underströk att frågan
var av brådskande natur och att förslag i ämnet om möjligt borde föreläggas
1959 års riksdag. Utskottet framhöll därjämte angelägenheten av att styrelsen
för riksdagsbiblioteket övervägde att genomföra systematiska gallringar
inom biblioteket, varigenom ökat utrymme kunde vinnas.

I skrivelse den 13 december 1957, nr 392, anhöll riksdagen om förslag till

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1959

inrättande av en biblioteksdepå med beaktande av vad som anförts i bankoutskottets
utlåtande nr 35.

Genom beslut den 28 juli 1958 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla en sakkunnig för att inom departementet
verkställa den ytterligare utredning av frågan om inrättande av en
biblioteksdepå, som kunde erfordras med anledning av riksdagens förevarande
framställning. Departementschefen tillkallade samma dag budgetsekreteraren
i ecklesiastikdepartementet C. A. Bruno som utredningsman.

Med skrivelse den 5 mars 1959 har utredningsmannen avgivit en promemoria
med utredning och förslag i ämnet.

2. Utredning och förslag

Såsom inledningsvis anförts verkställde Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd
åt kommittén viss utredning angående behovet av en gemensam
depåbyggnad för de till nämnden anslutna biblioteken. Utredningen redovisades
av nämnden i en skrivelse till kommittén den 29 juni 1955.1 utredningen
angavs bland annat de bibliotek, som hade positivt intresse av en
biblioteksdepå, samt för varje sådant bibliotek önskat antal hyllmeter i
depån. Med hänsyn till den tid som förflutit sedan utredningen gjordes har
en komplettering av denna ansetts nödvändig. Kompletteringen har verkställts
av riksbibliotekarien genom en förnyad rundfråga, som utgått till
samtliga till samarbetsnämnden anslutna bibliotek. Resultatet framgår av
följande sammanställning.

Önskat antal hyllmeter

1955 1958

Kungl. biblioteket................................ 6 000 6 000

Farmaceutiska inst:s bibi.......................... 105 105

Flygledningens bibi............................... — 100

Handelshögskolans bibi. (inkl. Ibero-amerikanska inst:s

bibi.) ......................................... — 305

Järnvägsstyrelsens bibi............................ 60 60

Karolinska instrs bibi.............................. — 800

Lantbruksakademiens bibi......................... 50 150

Musikaliska akademiens bibi....................... 650 650

Patentverkets bibi................................ — 250

Pedagogiska bibi.................................. — 175

Riksdagsbibl..................................... 1 475 3 000

Statistiska centralbyråns bibi....................... 100 150

Tekniska högskolans bibi.......................... 600 600

Utrikesdepartementets bibi......................... — 150

Vetenskapsakademiens bibi........................ — 3 000

Veterinärhögskolans bibi........................... 30 60

Summa 9 070 15 555

Anm. De av riksbibliotekarien lämnade siffrorna för 1958 inrymmer en expansionsmarginal av
omkring 20 procent.

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1959

För Uppsala universitetsbibliotek har, liksom i dess remissyttrande över
kommitténs förslag, anmälts behov av utrymme för magasinering av 4 000
hyllmeter tidningar, vartill borde komma förslagsvis 50 procent accessionsutrymme.
Överbibliotekarien erinrar om att genom byggnadsstyrelsens försorg
utarbetade utredningsskisser för en tillbyggnad av universitetsbiblioteket
nu föreligger. Å dessa har den ojämförligt största delen av det utrymme,
som nu upptages av de inom biblioteket förvarade tidningarna,
disponerats för ett medicinskt-naturvetenskapligt tidskriftsmagasin, läsesal
in. m. En tillbyggnad kommer därför inte, understryker överbibliotekarien,
att minska bibliotekets behov av utrymme i den planerade biblioteksdepån.

I sitt betänkande förutsatte kommittén, att i depån borde beredas utrymme
även för andra riksdagens verk än riksdagsbiblioteket; främst skulle
det för dessa verk bli fråga om utrymmen för arkivalier. En rundskrivelse
till justitie- och militieombudsmansexpeditionerna, riksbanken och riksgäldskontoret
angående behovet av utrymme för böcker och arkivalier i
depån har givit vid handen, att behov av dylikt utrymme för närvarande
endast föreligger för riksgäldskontoret, som anmält ett utrymmesbehov av
omkring 460 hyllmeter.

Den av kommittén preliminärt föreslagna biblioteksdepåbyggnaden var
(inklusive expansionsutrymme) beräknad för omkring 18 000 hyllmeter.
Med hänsyn till de önskemål, som nu från olika biblioteks sida framställts
om anslutning till depån, har utredningsmannen ansett att i depån bör beredas
plats (inklusive expansionsutrymme) för omkring 25 000—30 000 hyllmeter
huvudsakligen böcker och tidningar. Med uppgift härom har han
under hand hos byggnadsstyrelsen begärt förnyad utredning av byggnadsfrågan.
Resultatet av utredningen har byggnadsstyrelsen redovisat i skrivelse
den 24 februari 1959. Byggnadsstyrelsen har anfört i huvudsak
följande.

Vid den tidigare behandlingen av byggnadsfrågan föreslog byggnadsstyrelsen
efter samråd med fortifikationsförvaltningen, chefen för armén,
chefen för IV militärområdet samt chefen för infanteriskjutskolan i Rosersberg,
att byggnaden skulle förläggas på staten tillhörig mark i anslutning
till Rosersbergs villastad. Som följd av storflygplatsens förläggning till
Halmsjön ligger emellertid denna tomt numera inom ett område, där man
har att räkna med dels större risk för krigshandlingar och dels tilltagande
tätbebyggelse (jfr länsstyrelsens i Stockholms län skrivelse den 18 december
1958 till Kungl. Maj:t, i vilken framställning gjorts om återinförande av
skyddsrumsskyldighet för bland annat Rosersbergs samhälle). Dessa förhållanden
motiverar en förflyttning av depån till säkrare och billigare mark.
Inom den korta tidrymd, som stått till buds, har det icke varit möjligt, att
slutligt föreslå bestämd annan tomtplats. Efter undersökningar och samråd
under hand med representanter för domänstyrelsen och civilförsvarsstyrelsen,
bedömer byggnadsstyrelsen emellertid utsikterna att finna lämpligt

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1959

belägen tomt på staten tillhörig mark såsom goda. Sålunda avser styrelsen
att närmare undersöka ett område öster om riksvägen cirka 7 km norr om
Bålsta järnvägsstation.

Vid tidigare utredning av byggnadsfrågan lät byggnadsstyrelsen utarbeta
och kostnadsberäkna alternativa lösningar med dels traditionell fast hyllinredning
samt dels olika system för tätpackning av arkivalierna. Systemet
med fasta hyllor innebar givetvis en större byggnadsvolym än systemen
med tätpackning. Resultatet av denna undersökning visade emellertid, att
de totala kostnaderna per hyllmeter i en enkelt beskaffad byggnad rymmande
cirka 40 000 hyllmeter blir lägre för alternativet med fasta hyllställningar
än för alternativen med rörliga. Vid en uppräkning till dagspriser som
företogs hösten 1958 kvarstod denna prisskillnad. Mot bakgrund av dessa
erfarenheter och som följd av att biblioteksdepåns lokalbehov ökats, har
byggnadsstyrelsen låtit upprätta och kostnadsberäkna två ritningar, daterade
28 januari 1959. Förutom den å dessa ritningar redovisade biblioteksdepån
föreslår byggnadsstyrelsen, att tjänstebostäder för två familjer uppföres
i enlighet med av bostadsstyrelsen upprättade typritningar.

Med den föreslagna utformningen av depån följer emellertid, att möjligheter
skapas för inredning med alternativa hylltyper. Detta innebär dels att
hylldjup och gångbredder kan varieras med hänsyn till olika bokformat,
dels att systemet lämnar möjligheter öppna att genom anbudsförfarande
definitivt välja det mest ekonomiska hyllsystemet.

Den vertikala kommunikationen i byggnaden sker via trapphall jämte
hiss i byggnadens ena ända. Med anslutning till denna trapphall, kan successiva
utbyggnader ske åt sidan och bakåt, utan att verksamheten i den nu
planerade byggnadsetappen störes. Härvid förutsättes, att panncentral,
expeditionslokaler, hiss, trapphus med flera utrymmen, som ingår i första
byggnadsetappen, även utnyttjas för de framtida utbyggnaderna. Detta
innebär även att kostnaden per kubikmeter byggnad är högre för första
etappen än för de framtida tillbyggnaderna.

Ritningarna redovisar en femvåningsbyggnad, som genom pelardelningen
kan sägas innehålla sju enheter å cirka fyra meter. Denna byggnadsvolym
motsvarar ungefär det behov, som utredningsmannen i samråd med riksbibliotekarien
redovisat. En utökning av byggnadens längd till åtta enheter
skulle för en relativt sett ringa merkostnad utöka depåns kapacitet med
cirka 4 000 hyllmeter handlingar i A 4-format. Byggnadsstyrelsen rekommenderar
för sin del denna utökning.

Kostnaderna för byggnadsföretaget beräknas av byggnadsstyrelsen till
följande belopp enligt prisläget 1 juli 1958.

Byggnad ä sju enheter.......................... ca 1 650 000

2 tjänstebostäder............................... » 150 000

Yttre arbeten.................................. » 150 000

Summa ca 1 950 000 kronor

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1959

Byggnad å åtta enheter......................... ca 1 800 000

2 tjänstebostäder............................... » 150 000

Yttre arbeten.................................. » 150 000

Summa ca 2 100 000 kronor

Beräkningarna förutsätter normal grundläggning samt en med Rosersbergstomten
likvärdig tomt med ungefär samma belägenhet.

Kostnaderna för hyllinredning ingår icke i de beräknade byggnadskostnaderna
och kan, fortsätter byggnadsstyrelsen, för närvarande icke beräknas
definitivt, då fördelningen mellan hyllor för tidningar, foliohandlingar, A 4-handlingar samt böcker icke kan helt överblickas. Med den hyllinredning
som redovisats i tabell på planritningen kan emellertid hyllkostnaderna för
alternativet enligt ritningarna (7 enheter) beräknas till följande ungefärliga
belopp.

Fasta hyllställningar Fasta + rörliga hyllställningar

Antal hyllor i höjd

hyllmeter

kostnad

kr

hyllmeter

kostnad

kr

Folio, 5 hyllor.....

. 18 600

320 000

21 700

690 000

A 4, 6 hyllor.......

. 22 300

350 000

26 000

730 000

Böcker, 7 hyllor . . . .

. 26 000

375 000

30 000

760 000

Utredningsmannen anför för egen del följande.

Med hänsyn till de framkomna önskemålen om anslutning till den planerade
biblioteksdepån bör denna i första hand avses för de statliga biblioteken
i Stockholm, riksdagens verk och Uppsala universitetsbibliotek. I andra
hand och i mån av utrymme bör även icke statliga bibliotek mot skälig
ersättning kunna få använda sig av depåbyggnaden och den därtill anslutna
servicen.

Såsom kommittén förutsatt bör ledningen och verksamheten vid depån
uppdragas åt kungl. biblioteket som ett ämbetsåliggande, varvid det bör
ankomma på riksbibliotekarien att meddela erforderliga bestämmelser för
verksamheten.

Av byggnadsstyrelsens utredning framgår, att depåns förläggning till
Rosersberg numera får anses utesluten. Den av byggnadsstyrelsen föreslagna
nya förläggningen av depån till ett område sju kilometer norr om
Bålsta järnvägsstation (en kilometer öster Övergrans kyrka) synes lämplig.
Skulle mot förmodan detta område icke kunna tagas i anspråk för ändamålet,
torde ny plats för depån få bestämmas av Kungl. Maj:t efter förslag
av byggnadsstyrelsen och riksbibliotekarien.

Depåbyggnaden bör utföras enligt det av byggnadsstyrelsen rekommenderade
större alternativet (8 enheter). Byggnadskostnaderna torde i enlighet
med byggnadsstyrelsens förslag böra beräknas till totalt 2 100 000 kronor,
varav 1 800 000 kronor för själva byggnaden, 150 000 kronor för två perso -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1959

nalbostäder och 150 000 kronor för yttre arbeten. Erforderliga medel för
byggnadsarbetena bör anvisas som investeringsanslag under statens allmänna
fastighetsfond, varav för budgetåret 1959/60 800 000 kronor och
för budgetåret 1960/61 1 300 000 kronor. Byggnadsarbetena kan, om intet
oförutsett inträffar, beräknas vara färdiga i slutet av år 1961. Under förutsättning
att anslutningen till depån blir av ungefär den omfattning, som
framkommit under utredningen, och med hänsyn tagen till nuvarande
expansionssiffror torde man kunna räkna med att depåns utrymme kommer
att förslå åtminstone för de närmaste 20 åren.

I fråga om hyllinredningen föreslås i första hand inredning med enbart
fasta hyllställningar. Kostnaderna för en dylik inredning ä 30 000 hyllmeter
torde med ledning av de av byggnadsstyrelsen anförda siffrorna kunna beräknas
till högst 450 000 kronor. Först efter anbudsförfarande torde det
emellertid vara möjligt att avgöra vilket hyllsystem som är mest ekonomiskt.
Övriga engångskostnader för depån beräknas till omkring 25 000
kronor, varav 15 000 kronor för inköp av en transportbil och 10 000 kronor
för anskaffning av möbler, transportvagnar och viss kontorsutrustning
m. m. Medel till bestridande av hyllinredningskostnader och övriga engångskostnader
bör anvisas som särskilt reservationsanslag för budgetåret
1961/62.

Det torde vara uppenbart, att kungl. biblioteket inte utan viss personalförstärkning
kan bemästra alla de arbetsuppgifter som biblioteksdepån
kommer att medföra. Sålunda erfordras en tjänsteman, som förestår depån
och svarar för verksamheten där, samt vidare för transporterna mellan depån
och de anslutna biblioteken en chaufför, som tillika bör kunna användas
för expeditionsvaktsgöromål. Som lämpliga lönegradsplaceringar föreslås A 9
för föreståndartjänsten och A 7 för chaufförstjänsten. Båda dessa tjänstemän
bör vara bosatta i tjänstebostäder vid depån. Avlöningskostnaderna
(3-ort) uppgår till ungefär 21 000 kronor per år.

Depåns inrättande kommer även att medföra en ökning av kungl. bibliotekets
årliga expensutgifter. Sålunda torde böra beräknas ökning under delposten
till bränsle, lyse och vatten med omkring 16 000 kronor och under
delposten till övriga expenser med 8 000 kronor, varav större delen avser
driftkostnader för transportbilen.

De årliga medelsanvisningarna till avlöningar och expenser torde erfordras
från och med budgetåret 1961/62.

Sammanfattningsvis innebär utredningsmannens förslag engångsutgifter
med 2 575 000 kronor och årliga utgifter med 45 000 kronor.

Utredningsmannen hemställer, att medel för en biblioteksdepå anvisas i
huvudsaklig överensstämmelse med vad han sålunda föreslagit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1959

11

3. Departementschefen

Den ständigt ökande bokproduktionen och den därmed sammanhängande
ökningen av bibliotekens bokförvärv har ställt biblioteken inför många
gånger svårbemästrade lokalproblem. Den förutnämnda riksdagsbibliotekskommittén
rekommenderade som en utväg ur lokalsvårigheterna för riksdagsbibliotekets
del en uppdelning av bibliotekets samlingar, innebärande
att huvuddelen skulle bibehållas i nuvarande lokaler men att sådana partier,
som endast sällan efterfrågades, skulle överföras — i den mån de icke kunde
utgallras — till en depå, vilken utan olägenhet kunde och följaktligen borde
förläggas utom Stockholm. Kommittén ansåg det nämligen i hög grad
oekonomiskt att utnyttja så dyrbara utrymmen som riksdagshusets — eller
över huvud taget lokaler i huvudstadens centrala delar — till förvaring av
endast undantagsvis efterfrågad litteratur. Anordnandet av en biblioteksdepå
skulle enligt kommitténs uppfattning utgöra en rationell lösning av
riksdagsbibliotekets lokalfråga, samtidigt som det skulle vara till fördel för
åtskilliga andra statliga institutioner. Jag anser mig helt kunna dela kommitténs
uppfattning, och vad jag i det följande kommer att förorda får ses
som ett försök att i någon mån råda bot främst för de lokalsvårigheter som
riksdagsbiblioteket och andra statliga bibliotek i huvudstaden har att
kämpa med. Jag övergår nu till att redovisa mitt ställningstagande i olika
hänseenden till det föreliggande utredningsförslaget.

Vad först beträffar anslutningen till depån anser jag mig kunna biträda
utredningsmannens förslag. Depån bör sålunda i första hand avses för de
statliga biblioteken i Stockholm, riksdagens verk och Uppsala universitetsbibliotek.
I andra hand och i mån av utrymme bör även icke statliga bibliotek
mot skälig ersättning kunna få använda sig av depåbyggnaden och den
därtill anslutna servicen. Ledningen av och verksamheten vid depån bör
uppdragas åt kungl. biblioteket som ett ämbetsåliggande.

Vid den tidigare behandlingen av byggnadsfrågan för depån föreslog
byggnadsstyrelsen, att depåbyggnaden skulle förläggas till tomtplats på
staten tillhörig mark i anslutning till Rosersbergs villasamhälle. I den nu
framlagda utredningen har byggnadsstyrelsen framhållit, att som följd av
storflygplatsens förläggning till Halmsjön nämnda tomtplats numera ligger
inom ett område, där man har att räkna med dels större risk för krigshandlingar
och dels tilltagande tätbebyggelse. Dessa förhållanden motiverar
enligt byggnadsstyrelsen en förläggning av depån till annan plats än den av
byggnadsstyrelsen från början föreslagna. Byggnadsstyrelsen har ännu inte
hunnit föreslå, bestämd annan tomtplats men bedömer utsikterna att finna
lämpligt belägen sådan på staten tillhörig mark såsom goda. Styrelsen undersöker
för närvarande förläggningsmöjligheterna inom ett område öster

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1959

om riksväg 12 norr om B ålst a järnvägsstation. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen
anfört anser jag, att någon förläggning av depån till Rosersberg
inte bör ifrågakomma. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att
sedermera efter förslag av byggnadsstyrelsen bestämma plats för depån. Jag
vill emellertid redan i detta sammanhang framhålla angelägenheten av att
en sådan förläggning kommer till stånd, att någon statlig tjänstebostad med
därav följande tjänstebostadstvång icke skall komma i fråga.

I fråga om depåbyggnadens utformning föreslår jag, att byggnaden utföres
enligt det av byggnadsstyrelsen rekommenderade större alternativet
(8 enheter). Jag finner, att merkostnaderna för detta alternativ jämfört med
det av byggnadsstyrelsen framlagda mindre alternativet (7 enheter) är förhållandevis
små med tanke på den väsentligt ökade utrymmeskapacitet,
som vinnes vid det större alternativet. Vad beträffar byggnadskostnaderna
för det av mig sålunda förordade alternativet är jag icke beredd att nu ta
definitiv ställning till kostnadsramen; med hänsyn till vad jag nyss anfört
räknar jag icke heller med anordnande av någon tjänstebostad. Jag vill
vidare med skärpa understryka den synnerliga vikten av att verkligt allvarliga
ansträngningar göres för att hålla nere kostnaderna för byggnadsföretaget
och att i detta syfte alla till buds stående möjligheter att genom
förenklingar, rationellare planlösningar och liknande åtgärder förbilliga
byggnadsverksamheten på effektivaste sätt utnyttjas. Till byggnadsföretaget
torde för nästa budgetår under förut angiven rubrik böra anvisas ett
investeringsanslag av 800 000 kronor.

Utredningsmannen har beräknat engångskostnaderna för hyllinredning
ä 30 000 hyllmeter av depån till högst 450 000 kronor, under förutsättning
att endast fasta hyllställningar användes, men samtidigt framhållit, att det
först efter anbudsförfarande torde vara möjligt att avgöra vilket hyllsystem
som är mest ekonomiskt. Övriga engångskostnader, däribland kostnader för
inköp av en transportbil, har utredningsmannen beräknat till sammanlagt
25 000 kronor. Vidare har till årliga expensutgifter beräknats 24 000 kronor,
varav 16 000 kronor till bränsle, lyse och vatten och 8 000 kronor till övriga
expenser. Den vid kungl. biblioteket erforderliga personalförstärkningen för
depåverksamheten har utredningsmannen uppskattat till en föreståndare
för depån i A 9 och en chaufför i A 7 för transporterna mellan depån och de
anslutna institutionerna. Utredningsmannens ifrågavarande beräkningar
anser jag mig i huvudsak kunna godtaga, dock är jag icke beredd att tillstyrka
inrättande av en särskild befattning som chaufför. Det torde böra ankomma
på riksbibliotekarien att i sinom tid begära medel till bestridande
av ifrågavarande utgifter, varefter definitiv ställning får tagas till de för
olika ändamål erforderliga medelsanvisningarna.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1959

a) godkänna vad jag i det föregående förordat om inrättande
av en biblioteksdepå;

b) till Nybyggnad för biblioteksdepå för budgetåret
1959/60 under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett
investeringsanslag av 800 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sanfrid Feng er