Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
1
Nr 110
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående
vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens
fjärde huvudtitel för budgetåret 1959/60 m. m.;
given Stockholms slott den 6 mars 1959.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Sven Andersson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande vissa
anslag under fjärde huvudtiteln, som i förslaget till riksstat upptagits med
allenast beräknade belopp.
Förslag framlägges rörande personalvården inom försvaret, innefattande
bl. a. viss förstärkning av personalvårdsorganisationen.
1—in r.n Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr Ilo
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 6 mars 1959.
Närvarande
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijer
STAM.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
samt såvitt avser punkten 5 med chefen för inrikesdepartementet
anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, följande.
I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid
anmälan av fjärde huvudtiteln har vissa anslag upptagits med allenast
beräknade belopp. Slutliga anslagsberäkningar har sedermera framlagts
beträffande några av dessa anslag. Jag får nu anmäla flertalet av de övriga
anslag, som återstår att slutligt äska. I sammanhang härmed upptager
jag till behandling vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse
eller mera allmän räckvidd.
I det följande anmäles vissa frågor rörande ändrad fredsorganisation vid
marinen, sammanhängande med principbeslut vid 1958 års B-riksdag. Dessa
ändringar avses i huvudsak skola genomföras under budgetåret 1959/60.
Vissa organisationsförändringar är aktuella jämväl vid armén och flygvapnet.
Dessa organisationsförändringar beräknas inte ske förrän tidigast
under budgetåret 1960/61. Jag avser att anmäla dessa spörsmål i sådan
tid att proposition med principförslag kan framläggas för innevarande
års riksdag under dess vårsession.
Frågan om reglering av löne- och prisstegringar å försvarshuvudtiteln
och om slutligt medelsäskande för budgetåret 1959/60 beträffande det i
årets statsverksproposition preliminärt beräknade anslaget till reglering
av prisstegringar avser jag likaledes att anmäla framdeles.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
3
[1] Personalvårdsorganisationen inom försvaret
Med skrivelse den 2 oktober 1957 överlämnade överbefälhavaren ett
inom försvarsstaben under medverkan av försvarsgrenscheferna utarbetat
förslag till personalvårdsorganisation inom försvaret. En kortfattad redogörelse
för detta förslag lämnades till 1958 års statsverksproposition (bil. 6,
s. 161—164). Då tveksamhet rådde huruvida organisationsfrågorna borde
lösas efter riktlinjerna i det framlagda förslaget, syntes emellertid frågan
böra övervägas ytterligare.
Enligt vad som anmälts till årets statsverksproposition (bil. 6, s. 147)
har byrådirektören vid försvarsstaben U. S. Rosenblad (försvarets personalvårdsutredning
1958), som jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 28
juli 1958 tillkallats för att såsom sakkunnig verkställa viss översyn av
försvarets personalvårdsorganisation, med skrivelse den 1 december 1958
framlagt betänkande (stencilerat) med principförslag till ny personalvårdsorganisation
inom krigsmakten. I betänkandet behandlas ej frågan om
själavårds- och bibliotekspersonalens ställning i organisationen. Det nu
framlagda förslaget har remissbehandlats, varvid följande myndigheter
och sammanslutningar yttrat sig, nämligen överbefälhavaren, försvarets
civilförvaltning, försvarets socialbyrå, militärpsykologiska institutet, försvarets
upplysnings- och personalvårdsnämnd, statskontoret, skolöverstyrelsen,
riksdagens militieombudsman, ärkebiskopen, 1954 års befälsutredning,
svenska officersförbundet, svenska underofficersförbundet, försvarsväsendets
underbefälsförbund, försvarets civila tjänstemannaförbund, försvarsverkens
civila personals förbund, högerns ungdomsförbund, folkpartiets
ungdomsförbund, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, Sveriges
storloge av I.O.G.T., Sveriges förenade studentkårer, landsorganisationen
i Sverige, svenska arbetsgivareföreningen, tjänstemännens centralorganisation
och Sveriges akademikers centralorganisation.
Jag torde i det följande få lämna en kortfattad redogörelse av nuvarande
personalvårdsorganisation, utredningsmannens förslag och i ärendet
avgivna yttranden.
Nuvarande organisation
Den personalvårdande verksamheten inom krigsmakten ankommer ——
förutom på varje chef samt vissa myndigheter in. in. inom och utom krigsmakten
— på en särskild personalvårdsorganisation. För denna disponeras
i fred för närvarande särskilt avlönad personal i central och lokal instans.
Regional organisation saknas i princip. För den centrala handläggningen
av personalvårdsärenden finnes eu för krigsmakten gemensam personalvårdsavdelning,
som ingår i försvarsstabens sektion III. För central rådgivning
in. in. finnes dessutom försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd,
som är direkt underställd Kungl. Maj:t. I lokal instans biträdes
4
Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
förbandschef främst av personalvårdsofficer, personalvårdsassistent och
militärpastor. Personalvårdsofficer utses av förbandschef. Personalvårdsofficer
har tillika annan befattning vid förbandet. Personalvårdsassistent
förordnas av chefen för försvarsstaben. För närvarande finnes sammanlagt
20 heltids- och 45 deltidstjänstgörande personalvårdsassistenter, varav
16 heltids- och 23 deltidstjänstgörande vid armén, 4 heltids- och 4 deltidstjänstgörande
vid marinen samt 18 deltidstjänstgörande vid flygvapnet.
Av de 20 tjänsterna för heltidstjänstgörande personalvårdsassistenter är
4 placerade i Ae 12, 8 i Ae 13, 3 i Ae 15 och 5 i Ae 17. I krigsorganisationen
utgöres huvuddelen av personalen av värnpliktiga. Ytterligare upplysningar
om omfattningen av krigsorganisationen torde få inhämtas av de handlingar,
som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Utredningens förslag
Utredningen har utförligt redogjort för de arbetsuppgifter, som enligt
dess mening bör handhas av personalvårdsorganisationen. Målet för personalvårdsverksamheten
inom försvaret anges vara att stärka och vidmakthålla
en god anda inom krigsmakten. Samtidigt skall organisationen företräda
allmänna andliga, kulturella, rättsliga och sociala värden. Verksamheten
bör enligt utredningen omfatta allmän personalvård, själavård, socialtjänst,
bildnings- och informationsverksamhet samt förströelse och annan
trivselfrämjande verksamhet m. in. Personalvården inom krigsmakten bör
gälla all personal — alltså även den fast anställda militära, civilmilitära
och civila personalen.
Enligt utredningen är den nuvarande personalvårdsorganisationen underdimensionerad.
Sålunda kan verksamheten vid förhanden icke bedrivas i
den utsträckning som anses önskvärd och varom önskemål framställes
från förbanden. Resurserna för handläggning och i förekommande fall
samordning av ekonomiska och sociala frågor eller frågor rörande tjänsteförhållanden
är alltför begränsade. Resurserna anses ej heller medgiva
erforderlig serviceverksamhet. För krigsplanläggnings- och krigsorganisationsuppgifterna
har enligt utredningen personalvården ej tilldelats medel
sedan andra världskrigets slut.
Utredningens förslag innebär i sina huvuddrag följande. De centrala
och lokala organen förstärkes. En regional instans föreslås tillkomma i
organisationen. I den lokala instansen utgår de deltidstjänstgörande personalvårdsassistenterna.
I stället föreslås, att särskilt uttagna värnpliktiga
skall ingå i organisationen. De värnpliktiga förutsättes vid förbanden
handha vissa personalvårdsuppgifter av enklare beskaffenhet. Fredsorganisationen
uppbygges så, att den med så små principiella ändringar som
möjligt kan övergå i krigsorganisationen.
Den centrala organisationen bör enligt utredningen utgöras av en direkt
under chefen för försvarsstaben lydande personalvårdsbyrå. Den förut
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
5
sättes få samma ställning som försvarsstabens sektioner. De byrån åvilande
uppgifterna fördelas under byråchefen på en centralavdelning (organisations-,
utbildnings-, personal- och själavårdsärenden), en socialtjänstavdelning
(utrednings- och informationsverksamhet in. in.), en undervisningsavdelning
(bildnings- och förströelseverksamhet in. m.) samt en expedition.
En särskild bostadsdetalj förutsättes skola ingå i socialtjänstavdelningen.
Föreslagna förändringar i förhållande till den nuvarande personalvårdsavdelningens
organisation och personaluppsättning framgår av följande
sammanställning.
Nuvarande organisation
Personalvårdsavdelning
Chef: byrådirektör Ae 24
Organisationsdetalj
kapten År 21
kapten A 21 kommenderad
personalvårdsassistent Ae 12
ryttmästare A 21, vakant lön
Sj älavårdsdetalj
fältprost, arvode 1 200
Socialdetalj
förste byråsekreterare Ae 21
fänrik, vakant lön
byråassistent Ae 19
Bostadsdetalj
kapten A 21, vakant lön
biträde för skriv- och kontorsgöromål
Bildningsdetalj
studierektor Ae 23
bibliotekskonsulent Ae 21
Föreslagen organisation
Personalvårdsbyrå
1. Chef : byråchef Bo 1
Centralavdelning
2. regementsofficer Ao 23/26
3. kapten År 21
4. stabskonsulent Ae 21
5. konsulent Ae 17
6. förvaltare Ao 15
7. fältprost, arvode 1 200
8. stabspastor Ae 19 (kyrko
fonden)
Socialtjänstavdelning
9.
byrådirektör Ao 24
10. major, arvode A: 25
11. kapten År 21
12. stabskonsulent Ae 21
Bostadsdetalj
13. byråintendent Ae 21
14. fanjunkare, arvode A: 16
15. kanslibiträde Ae 7
Undervisningsavdelning
16. studierektor Ao 24
17. major, arvode A: 25
18. stabskonsulent Ae 21
19. bibliotekskonsulent Ae 21
20. inspektören för militärmusiken
Ao 23
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
Expedition
kontorist Ae 9
kontorsbiträde Ao 5
biträde för skriv- och kontors
-
Expedition
21. kontorist Ao 9
22. kanslibiträde Ao 7
23. 2 biträden för skriv- och kon torsgöromål -
göromål
Personalen i nuvarande organisation avlönas i huvudsak från försvarsstabens
avlöningsanslag och i några fall från arméns och marinens allmänna
avlöningsanslag.
Rörande motiven för föreslagna tjänster i den nya organisationen må
följande anföras.
1. Chefen för byrån leder under chefen för försvarsstaben personalvårdsverksamheten
inom försvaret. Han förutsättes i avsevärd utsträckning
självständigt skola avgöra och besluta i ett stort antal ärenden. Överbefälhavaren
upptog i sitt förslag år 1957 chefsbefattningen i Bo 1 med tjänstebeteckningen
byråchef. Utredningen har icke ansett sig böra ingå på någon
prövning av chefstjänsten men har vid kostnadsberäkningarna utgått från
nyssnämnda förslag.
2. Chefen för centralavdelningen skall jämväl vara souschef för byrån
och företräda erforderlig militär sakkunskap och erfarenhet. Med hänsyn
till dels angelägenheten av att här disponera en officer med långvarig och
kvalificerad erfarenhet, dels arbetets art och omfattning bör vederbörande
vara regementsofficer.
3 och 5. Kaptenen i År 21 bör i första hand organisera kurser för utbildning
av bland annat värnpliktiga assistenter, i andra hand utarbeta
anvisningar för regional utbildning in. in. Konsulenten i Ae 17 avses närmast
handha förberedelser och tekniskt genomförande av övrig kursverksamhet.
4. För handläggning av fredsorganisatoriska frågor avses i första hand
en stabskonsulent i Ae21. Denne bör ha ingående kännedom om personalvårdsverksamheten
i regional och lokal instans.
6. En förvaltare (personalregistrator) med erfarenhet av verksamhet
vid truppregister in. in. avses främst för registrering av personal i fredsoch
krigsorganisationen.
8. I anledning av väckt motion har kyrkomötet i skrivelse den 19 september
1958 hemställt, att en präst måtte från och med den 1 januari 1959
anställas vid försvarsstabens personalvårdsavdelning samt att medel till
hans avlöning måtte anvisas ur kyrkofonden. Befattningshavaren skulle
knytas till försvarsstaben såsom fältprostens assistent vid ledning av den
militära själavården i fred och förberedande av själavården i krig. Statskontoret,
som yttrat sig över framställningen, har intet att erinra mot
inrättandet av en dylik tjänst men anser, att kostnaderna för avlöning bör
bestridas från anslag under fjärde huvudtiteln. Utredningen förordar att
en tjänst för stabspastor tillkommer i den centrala instansen. Kostnaderna
för avlöningen föreslås skola bestridas av medel ur allmänna kyrkofonden.
9. Chefen för socialtjänstavdelningen skall svara för den vid avdelningen
bedrivna utredningsverksamheten m. m. samt leda och planlägga
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
7
socialtjänsten, rättsvården in. in. För tjänsten bör avses en juridiskt och
helst även socialt utbildad tjänsteman med goda erfarenheter av administrativ
verksamhet inom den statliga förvaltningen.
10, It och 12. Förutom avdelningschefen beräknar utredningen personalbehovet
för socialtjänstavdelningen (utom hostadsdetaljen) till minst
tre tjänstemän, en kapten i År 21, en stabskonsulent i Ae 21 och en regementsofficer
i arvodesbefattning (A: 25). För kaptensbeställningen (11)
föreslås intendenturutbildad officer. Stabskonsulenten (12) förutsättes
främst handha den avdelningen åliggande informationsverksamheten in. m.
Arvodesofficeren (10) slutligen avses för handläggning av mera allmänna
personalvårdsärenden.
13, 14 och 15. På försök ingår sedan sju år i försvarsstabens personalvårdsavdelning
en särskild bostadsdetalj. Som framgått av det föregående
räknar utredningen med att denna även i fortsättningen skall bibehållas.
Verksamheten bör omfatta anskaffning av bostäder åt försvarets personal
på alla garnisonsorter, våningsbyten, främst mellan garnisonsorter, och
rumsanskaffning i Stockholm. För ledning av detaljens verksamhet erfordras
en kvalificerad befattningshavare med utbildning i förvaltnings- och
byggnadsfrågor, byråintendent i Ae 21. I övrigt erfordras enligt utredningen
för detaljens verksamhet en fanjunkare i arvodesbefattning (A: 16) och
ett kanslibiträde.
16. Chef för undervisningsavdelningen bör vara en akademiskt utbildad
tjänsteman med grundlig pedagogisk och administrativ erfarenhet.
17. En regementsofficer i arvodesbefattning avses för att bland annat
handha vissa på avdelningen ankommande krigsplanläggningsfrågor och
för att biträda med vissa frågor rörande medborgarundervisning. Befattningshavaren
bör även kunna tagas i anspråk för expeditionella uppgifter.
18. För att leda och planlägga förströelseverksamhet och andra trivselfrämjande
åtgärder beräknas en stabskonsulent i Ae 21.
20. För närvarande ingår inspektören för militärmusiken organisatoriskt
i arméledningen och lyder omedelbart under chefen för armén. I
skrivelse den 13 januari 1959 har organisationsnämnden för militärmusiken
föreslagit, att inspektören för militärmusiken överföres till försvarsstaben
och där knytes till det centrala personalvårdsorganet. Som skäl härför anföres
främst, att en ingående samordning bör komma till stånd mellan den
militärmusikaliska verksamheten och annan kulturell verksamhet och förströelseverksamhet
inom försvaret. Utredningen har i sitt förslag räknat
med den omorganisation, som organisationsnämnden sålunda föreslagit.
Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd bör enligt utredningen
bibehållas, men viss ändring av nämndens sammansättning bör övervägas.
Nämnden bör enligt utredningen huvudsakligen behandla mera principiella
spörsmål. Utredningen avser att framdeles återkomma till dessa frågor.
Den regionnia organisationen bör enligt utredningen utbyggas med hänsyn
till främst utbildnings- och krigsplanläggningsfrågor. En ny kategori
av heltidsanställda befattningshavare, stabskonsulenter, föreslås tillkomma.
Sammanlagt 10 sådana tjänster anses böra inrättas, samtliga placerade i
lönegrad Ae21. Slabskonsulenttjänster beräknas för envar av militärbefälsstaberna
och marinkommandostaberna Ost och Syd. För kurativ verksam
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
het för tjänstemän vid högre staber, utbildningsanstalter och centrala förvaltningar
m. in. i Stockholm har slutligen beräknats en tjänst för stabskonsulent
i Ae21. Stabskonsulent förutsättes skola ingå i militärbefälsstabs
sektion III respektive i marinkommandostabs centralavdelning. Vid
de regionala staber, som icke erhåller egna stabskonsulenter, handhas personalvårdsverksamheten
liksom hittills främst av personalvårdspersonal
vid närbeläget förband, dock att respektive stabskonsulent bör biträda med
krigsplanläggningsuppgifter m. m. Som tidigare sagts avses stabskonsulenternas
huvuduppgift vara krigsplanläggnings- och utbildningsfrågor. Härjämte
skall stabskonsulenterna enligt utredningen i viss utsträckning
handhava ledning, övervakning och samordning av personalvården, fördela
befintliga resurser i personellt och materiellt avseende, bistå personalvårdspersonalen
vid förbanden samt i vissa fall tjänstgöra jämväl i den lokala
organisationen. Utredningen anför att »stabskonsulenterna skall ha preciserade,
omfattande men avgränsade arbetsuppgifter, som icke avser att
införa någon ny mer formell mellaninstans mellan förbanden och det centrala
ledningsorganet utan avser områden som icke lämpligen kan lösas
centralt eller lokalt».
Vad angår den lokala organisationen förutsätter utredningen i huvudsak
icke någon ändring beträffande personalvårdsofficerens ställning och arbetsuppgifter.
Personalvårdsofficeren skall sålunda — vid sidan av annan
tjänst — leda personalvårdsverksamheten för hela förbandet, svara för
erforderlig kontinuitet och samverkan i personalvårdsfrågor, förvalta anslag
för personalvården in. m. Personalvårdsofficeren anses dock ej ensam
kunna sköta verksamheten. Utredningen förutsätter, att personalvårdsofficeren
skall biträdas dels av fackutbildad konsulent, förbandskonsulent,
dels av värnpliktig personalvårdsassistent.
Förbandskonsulent anses kunna betjäna flera förband. Förbandskonsulenten
bör svara för den närmare handledningen och vidareutbildningen
av värnpliktig personalvårdsassistent, omhänderha krigsplanläggningsfrågor
in. in. inom personalvårdsområdet samt ärenden, som kräver mångårig
vana och kontakter med lokala myndigheter och organisationer. Utredningen
föreslår, att sammanlagt 22 tjänster för förbandskonsulenter tillkommer.
Utredningen har lämnat detaljerat förslag om hur dessa olika
tjänster bör fördelas på de olika förbanden (betänkandet s. 10: 2ff.). En
tjänst för förbandskonsulent avses för kurativ verksamhet vid högre staber,
militära skolor och förvaltningar m. m. i Stockholm. Samtliga tjänster för
förbandskonsulent föreslås placerade i lönegrad Ae 17.
För den lokala organisationen beräknas 79 värnpliktiga personalvårdsassistenter,
en vid varje förband. Värnpliktig som skall utbildas till personalvårdsassistent
skall enligt förslaget uttagas antingen för underofficersutbildning
eller för utbildning i specialtjänst. Utbildningen bör i första
hand syfta till att göra vederbörande användbar i personalvårdsbefattning
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
9
i krigsorganisationen. Värnpliktig personalvårdsassistent, som bör ha lämplig
civil utbildning, föreslås därför skola genomgå militär utbildning, omfattande
grundläggande utbildning, befälsutbildning och fackutbildning.
Fackutbildningen bör ske dels centralt, dels vid förband. Under den senare
delen — omkring 10 månader -— bör personalvårdsassistenten enligt utredningens
mening kunna handhava ett stort antal rutinärenden. Det anses
härigenom bli möjligt att nedbringa antalet förbandskonsulenter till det
av utredningen föreslagna.
Den nu föreslagna organisationen beräknas enligt förslaget fullt utbyggd
draga en årlig kostnad av omkring 1 231 000 kronor under fjärde huvudtiteln
(vartill kommer 21 000 kronor ur kyrkofonden). Jämfört med nuvarande
kostnader innebär detta en ökning med omkring 493 000 kronor.
Enligt förslaget bör medel för avlöningskostnaderna för personalvårdsorganisationen
anvisas under ett särskilt anslag, Försvarets personalvård:
Avlöningar. Kostnaderna för de värnpliktiga personalvårdsassistenterna
förutsättes emellertid skola belasta försvarsgrenarnas anslag.
Utredningen räknar med att de centrala och regionala organen tillkommer
i enlighet med utredningens förslag från och med budgetåret 1959/60.
Vad gäller de lokala organen kan de första värnpliktiga personalvårdsassistenterna
börja utbildas 1960. Först 1965 kan systemet med värnpliktiga
personalvårdsassistenter fungera i full utsträckning. Dessförinnan bör
försöksverksamhet för erhållande av erfarenheter för utbildning in. in.
kunna påbörjas inom enstaka förbandsgrupper. Under de närmaste 5—6
åren måste därför en provisorisk organisation tillämpas, vad gäller den
lokala instansen. I utredningen lämnas detaljerat förslag till en sådan
övergångsorganisation (betänkandet s. 12: 1 ff.). Denna torde i sina huvuddrag
åskådliggöras av följande sammanställning.
Milo |
I nuvarande organisation bibehålies |
För nya organisationen |
|
Heltidsanställd personalvårdsassistent |
Deltidsanställd personalvårdsassistent |
||
I. |
7 |
5 |
|
II. |
— |
3 |
3 |
III. |
— |
5 |
4 |
IV. |
1 |
10 |
7 |
V. |
— |
2 |
1 |
VI. |
— |
3 |
2 |
VII. |
— |
1 |
— |
1 |
31 |
22 |
De för nästa budgetår föreslagna förändringarna i förhållande till den
nuvarande lokala organisationen innebär, att antalet heltidstjänstgörande
tjänstemän ökar från 20 till 23 och att antalet deltidstjänstgörande minskar
från 45 till 31.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
Den föreslagna övergångsorganisationen beräknas enligt utredningen
för budgetåret 1959/60 draga en kostnad av 1 195 000 kronor under fjärde
huvudtiteln, varvid förutsatts en ökning med 22 000 kronor av medel för
anställande av medhjälpare till personalvårdsassistent. Jämfört med nuvarande
kostnader innebär detta en ökning med omkring 455 000 kronor.
Yttranden
De myndigheter och sammanslutningar, som yttrat sig över förslaget till
ny personalvårdsorganisation inom försvaret, har i de flesta fall ställt sig
positiva till detta eller lämnat det utan erinringar. Sålunda finner högerns
ungdomsförbund angeläget, att utredningens betänkande så snart ske kan
resulterar i praktiska beslut av statsmakterna. Merkostnaderna synas förbundet
ej avskräckande om man tar i betraktande den avsevärda effektivitetsökningen.
Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund tillstyrker
förslaget som en acceptabel anvisning om riktlinjerna för den nya organisationen.
Landsorganisationen i Sverige understryker, att det föreligger ett
påtagligt behov av en utbyggd och effektiviserad personalvårdsorganisation.
Svenska arbetsgivareföreningen finner det uppenbart, att de personalvårdande
uppgifterna kräver en upprustning av nuvarande organisation.
Beträffande remissinstansernas erinringar mot förslaget må följande anföras.
Försvarets civilförvaltning och statskontoret framhåller vikten av en
klar gränsdragning mellan den särskilda personalvårdsorganisationens och
andra myndigheters arbetsuppgifter. Med hänsyn härtill är statskontoret
nu icke berett tillstyrka en så omfattande utbyggnad av den centrala
organisationen, som utredningen föreslagit. Sålunda anser ämbetsverket,
att chefen för den nuvarande personalvårdsavdelningen tills vidare bör
bibehållas i innehavande lönegrad. Ämbetsverket kan ej finna skäl för att
en regementsofficer, i varje fall ej regementsofficer i alternativt 26 lönegraden,
avses för befattningen som chef för centralavdelningen. Den föreslagna
beställningen för förvaltare anser statskontoret kunna utbytas mot
en arvodesbefattning för fanjunkare. Vidare kan statskontoret ej tillstyrka,
att det vid centralavdelningen inrättas en tjänst för stabskonsulent i Ae 21.
Beträffande socialtjänstavdelningen anser ämbetsverket att med inrättandet
av en byrådirektörstjänst i Ao 24, avsedd för chefen för avdelningen,
tills vidare bör anstå. Den till avdelningen hänförda bostadsdetaljen föreslås
utgå ur organisationen. Vad slutligen gäller undervisningsavdelningen
betraktar statskontoret frågan om löneställning för studierektorn som en
B-fråga. Försvarets civilförvaltning föreslår likaså vad gäller det centrala
organet vissa ändringar i den av utredningen föreslagna personaluppsättningen.
Beträffande centralavdelningen föreslår civilförvaltningen sålunda
att den i förslaget upptagna beställningen för kapten i År 21 utgår och att
eu tjänst för assistent i Ae 12 tillkommer. Vad gäller socialtjänstavdel
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
ningen föreslår civilförvaltningen att den i förslaget upptagna beställningen
för kapten i År 21 och arvodesbefattningen utgår och att en tjänst för
amanuens tillkommer.
Vad gäller utredningens förslag om tillskapande av en fast regional
organisation anser statskontoret, att en sådan icke nu bör ifrågakomma.
Militärpsykologiska institutet är av den uppfattningen, att en regional personalvårdsorganisation
för närvarande ej bör uppbyggas i avvaktan på
att frågan om en regional psykologorganisation inom krigsmakten och
dess samordning med personalvårdsorganisationen undersökes. Försvarets
socialbyrå ställer sig tveksam till den regionala organisationen, i vad avser
vissa av de där inom engagerade befattningshavarnas föreslagna arbetsuppgifter.
Beträffande den lokala organisationens utformning ställer sig försvarets
socialbyrå och militär psykologiska institutet avvisande till utredningens
förslag och förordar i stort en fredsorganisation med heltids- och deltidsanställda
befattningshavare i enlighet med överbefälhavarens förslag av
år 1957. Överbefälhavaren anser, att den föreslagna organisationen är väl
knappt tilltagen, men tillstyrker likväl förslaget då det synes möjligt att
utan större kostnadsökningar kunna bibehålla några deltidsanställda personalvårdsassistenter,
därest organisationen skulle visa sig otillräcklig.
Försvarsväsendets underbefälsförbund, folkpartiets ungdomsförbund och
tjänstemännens centralorganisation uttalar likaledes viss tveksamhet huruvida
antalet heltidstjänstgörande befattningshavare i den föreslagna lokala
organisationen är tillräckligt. Frågan om lönesättningen för befattningshavarna
i den lokala organisationen anser statskontoret ej böra lösas förrän
säkrare underlag erhållits för bedömning av arbetsuppgifternas art och
omfattning. Med hänsyn härtill anses det kunna övervägas att upptaga
frågan om ändrad lönegradsplacering först efter övergångsperiodens slut.
Militärpsykologiska institutet ifrågasätter om icke en lönesättning innebärande
reglerad befordringsgång från lönegrad Ae 12 till Ae 17 ur vissa
synpunkter vore att föredraga framför den av utredningen föreslagna.
Departementschefen
I det föregående har redogjorts för nuvarande personalvårdsorganisation
inom försvaret och för framlagt förslag till ny organisation. Förslaget innebär
en väsentlig utbyggnad av organisationen. Ett flertal nya tjänster föreslås
tillkomma. Sålunda förstärkes det centrala organet, vilket organiseras
som en direkt under chefen för försvarsstaben lydande personalvårdsbyrå.
Vidare föreslås en regional instans tillkomma främst med hänsyn till utbildnings-
och krigsplanläggningsfrågor. För regionala organ beräknas 10
tjänster för stabskonsulent i Ae21. Beträffande de lokala organen slutligen
föreslås, att nuvarande befattningar för deltidstjänstgörande personalvårdsassistenter
utgår. I stället avses särskilt utbildade värnpliktiga skola tjänst
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
göra på förbanden. Dessa värnpliktiga förutsättes skola handha vissa uppgifter
av enklare beskaffenhet. Heltidsanställd befattningshavare, förbandskonsulent,
som avses skola betjäna flera förband, förutsättes svara för de
mera kvalificerade personalvårdsuppgifterna vid förbanden. Utredningen
räknar med att 22 sådana tjänster inrättas, samtliga placerade i Ae 17.
För egen del vill jag understryka betydelsen av den personalvårdandc
verksamheten inom försvaret. Jag ser en viss utbyggnad av denna verksamhet
som ett naturligt led i utvecklingen av ett mera modernt och effektivt
försvar. Organisationen av ifrågavarande verksamhet måste utformas på
ett sådant sätt, att den kan fungera effektivt och rationellt. Bristerna i
nuvarande organisation torde främst återfinnas hos de lokala organen.
Jag har därför kommit till den uppfattningen att dessa i första hand bör
upprustas i personellt hänseende. Såsom för närvarande bör en officer,
personalvårdsofficeren, jämte annan tjänst svara för personalvården vid
förbanden. Officeren bör i princip biträdas av heltidsanställd befattningshavare,
konsulent, som förutsättes kunna tjänstgöra vid flera förband,
samt efter hand av värnpliktiga, som erhållit särskild utbildning av den
art utredningsmannen föreslagit. Jag förutsätter att redan innevarande år
de första värnpliktiga uttages för utbildning till tjänstgöring i personalvårdsbefattning.
Genom denna utbildning av värnpliktiga erhålles också
underlag för en kvalitativt bättre rekrytering av personalvårdsbefattningarna
i krigsorganisationen.
Jag biträder utredningens förslag, att den nuvarande personalvårdsavdelningen
vid försvarsstaben omvandlas till en särskild personalvårdsbyrå,
direkt underställd chefen för försvarsstaben. Det torde ankomma på Kungl.
Maj:t att besluta om byråns indelning och arbetsuppgifter i detalj. I detta
sammanhang anser jag mig böra räkna med att utredningens förslag i dessa
hänseenden i huvudsak följes. Byrån bör i personellt hänseende förstärkas
i jämförelse med den nuvarande personalvårdsavdelningen. Jag kan emellertid
icke tillstyrka en så omfattande utbyggnad, som utredningen föreslagit.
För egen del räknar jag med att byrån från och med budgetåret
1959/60 får följande sammansättning. För chef för byrån inrättas en byråchefstjänst
i Bo 1. I övrigt räknar jag med en beställning för kapten i År 21
samt tjänster för en förste byråsekreterare i Ae 23, en studierektor i Ae 23,
en bibliotekskonsulent i Ae21, en byråintendent i Ae 21, en byråassistent i
Ae 19, två stabskonsulenter i Ae 19, en konsulent i Ae 17, en assistent i
Ae 15, en kontorist i Ae 9, två kanslibiträden i Ae 7 samt två biträden för
skriv- och kontorsgöromål ävensom en arvodesbefattning för pensionerad
officer i A: 24. I byrån bör vidare ingå fältprosten vars arvode bör utgå med
oförändrat belopp, 1 200 kronor. För biträde åt denne bör avses en tjänst
för stabspastor i Ae 19 med halvtidstjänstgöring, varvid avlöning torde utgå
från anslag under fjärde huvudtiteln. Slutligen bör en kapten ur truppförband
(motsvarande) i mån av behov kunna kommenderas för tjänstgöring
inom byrån.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
13
Det av organisationsnämnden för militärmusiken och av utredningen
framförda förslaget att inspektören för militärmusiken organisatoriskt skall
inordnas i det centrala personalvårdsorganet kan jag icke biträda.
Jag kan icke biträda förslaget att inrätta särskilda tjänster för regionala
personalvårdsorgan.
Beträffande de lokala organen räknar jag med att värnpliktiga personalvårdsassistenter
efter hand skall tillföras flertalet förband. För mera kvalificerade
personalvårdsuppgifter beräknar jag — med hänsyn bland annat
till att några tjänster i regionala organ icke tillkommer — 30 tjänster för
konsulent, samtliga med heltidstjänstgöring. Av konsulenttjänsterna bör sju
placeras i Ae 19 med tjänstebenämningen stabskonsulent, sex i Ae 17, sju i
Ae 15 och 10 i Ae 13. Stabskonsulent bör, vid sidan av verksamhet vid förband,
bland annat ha att övervaka och leda utbildning av värnpliktiga personalvårdsassistenter
samt biträda vid vissa regionala staber eller dylikt.
Konsulenttjänsterna bör tillkomma från och med nästa budgetår. För budgetåret
1959/60 beräknar jag vidare sammanlagt 29 deltidsanställda personalvårdsassistenter
för förband, där heltidstjänstgörande konsulent inte
finnes anställd. Frågan om avveckling av befattningarna för deltidstjänstgörande
nersonalvårdsassistent torde framdeles få prövas efter hand som
värnpliktiga personalvårdsassistenter utbildas.
För närvarande må belopp om sammanlagt 38 000 kronor tagas i anspråk
för anställande av medhjälpare åt personalvårdsassistenter. För budgetåret
1959/60 beräknar jag för ändamålet ett belopp av 60 000 kronor.
Utredningen anser, att konsulenter bör finnas tillgängliga för kurativ
verksamhet för personal vid staber och förvaltningar in. in. i Stockholm.
Dylika konsulenter bör emellertid enligt min uppfattning inte anknytas
till personalvårdsorganisationen inom försvaret på sätt utredningen föreslagit.
Jag anser mig därför icke kunna biträda förslaget att inrätta tjänster
för dylik verksamhet.
De årliga avlöningskostnaderna för den nuvarande personalvårdsorganisationen
inom försvaret uppgår för närvarande till omkring 738 000 kronor.
Motsvarande kostnader för den av utredningen föreslagna organisationen
beräknas för nästa budgetår uppgå till omkring 1 195 000 kronor. Den av
mig föreslagna organisationen torde förbudgetåret 1959/60 komma att draga
en kostnad av 980 000 kronor.
Medel för avlöningskostnaderna för personalvårdsorganisationen bör
från och med budgetåret 1959/60 anvisas under ett särskilt anslag, benämnt
Försvarets personalvård: Avlöningar. Anslaget synes i huvudtiteln böra
upptagas under D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål. Kostnaderna
för de värnpliktiga personalvårdsassistenterna bör emellertid belasta försvarsgrenarnas
anslag.
I samband med alt ett särskilt avlöningsanslag tillkommer för personalvårdsorganisationen
torde följande tjänster utgå från försvarsstabens, ar
-
14
Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
méns och marinens personalförteckningar, nämligen vid försvarsstaben
en beställning för kapten i År 21 och tjänster för en byrådirektör i Ae 24, en
studierektor i Ae 23, en förste byråsekreterare i Ae 21 och en bibliotekskonsulent
i Ae 21, vid armén tjänster för fyra personalvårdsassistenter i Ae 17,
två i Ae 15, sju i Ae 13 och tre i Ae 12 och vid marinen tjänster för en personalvårdsassistent
i Ae 17, en i Ae 15, en i Ae 13 och en i Ae 12. De totala
kostnadsminskningarna å försvarsstabens respektive försvarsgrenarnas avlöningsanslag
genom överföringen torde uppgå till för försvarsstaben omkring
178 000 kronor, för armén omkring 367 000 kronor, för marinen omkring
120 000 kronor och för flygvapnet omkring 50 000 kronor.
Anslaget Försvarets personalvård: Avlöningar beräknar jag för budgetåret
1959/60 till 980 000 kronor med fördelning enligt följande.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän 51 300 kronor;
Arvode till pensionerad personal i arvodesbefattning
9 700 kronor;
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, 150 000 kronor. Från denna anslagspost bör bestridas kostnaderna
för ersättning till fältprosten, 1 200 kronor, deltidsanställda personalvårdsassistenter,
88 800 kronor och medhjälpare till dessa, 60 000 kronor.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 651 000 kronor;
Rörligt tillägg 113 000 kronor;
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter 5 000 kronor.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att
a) fastställa följande personalförteckning för försvarets
personalvård, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Personalförteckning
Tjänstemän å ordinarie stat
1 byråchef
1 kapten
Lönegrad
Bo 1
År 21
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19
1 förste byråsekreterare .................................... Ae 23
1 studierektor ................................................. Ae 23
1 bibliotekskonsulent ....................................... Ae 21
1 byråintendent ............................................. Ae 21
b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets personalvård,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959 15
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 51 300
2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefatt
ning,
förslagsvis .......................................... 9 700
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t ................................................ 150 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 651 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 113 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................................... 5 000
Summa kronor 980 000
c) till Försvarets personalvård: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 980 000 kronor.
]2] Vissa frågor rörande ekonomiska förmåner till övertalig personal vid
försvaret
I samband med rationaliseringsåtgärder av skilda slag inom försvaret
har under de senaste åren aktualiserats frågor om behandlingen av personal
som blir övertalig i samband med organisationsförändringar. I syfte
att genomföra organisationsförändringar så smidigt som möjligt under
hänsynstagande till personella och sociala synpunkter har statsmakterna i
olika sammanhang vidtagit särskilda åtgärder för att underlätta omplacering
av personal eller bereda övertalig personal ekonomisk gottgörelse.
I korthet torde här få redogöras för innebörden av dylika åtgärder
under de senaste åren.
Till en början må här erinras om de bestämmelser, som plägar intagas
i de årliga regleringsbreven för IV. huvudtiteln, av innehåll att nytillkomna
och ledigblivna tjänster bör erbjudas övertalig personal samt att dylik
personal vid lika lämplighet i övrigt skall lämnas företräde till tjänst
framför annan sökande. Dessutom föreskrives vidgad rätt till ersättning
för flyttningskostnader för övertalig personal.
Kungl. Maj :t plägar årligen utverka riksdagens bemyndigande att dels
vidtaga de jämkningar i fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga
med anledning av beslut om organisationsändring, dock icke såvitt
avser personalstaterna för ordinarie personal, dels bereda särskild ersättning
åt personal, som med bibehållen löneställning bostrider göromål,
vilka vid ny organisation ankommer på innehavare av högre tjänst. Ifrågavarande
årligen återkommande bemyndiganden synes inte — åtminstone
inte i första hand — taga sikte på att öppna möjligheter att genom övergångsanordningar
mildra övertalighetsproblem. I samband med organisationsändringar
vidtages likväl ofta övergångsanordningar, exempelvis av
innebörd, att innehavare av tjänst, som utgår ur organisationen, med bibe
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
hållen löneställning får kvarstå mot att lägre nyinrättad tjänst hålles vakant,
eller att befattningshavare får kvarstå övergångsvis utöver organisationen
utan något kompenserande vakanthållande, i vilket senare fall
understundom allt efter omständigheterna meddelas föreskrifter om förbud
mot nyanställning inom vissa personalkategorier för tid, under vilken
övertalig befattningshavare kvarstår i tjänst.
Övergångsbestämmelser av nu berört slag har meddelats inte endast
vid organisationsändringar, som föranletts av undersökningar genom
statens organisationsnämnds försorg och i anslutning därtill av försvarsgrenschef
ingivna förslag, utan exempelvis även vid indragningen av Upplands
regemente och i samband därmed stående organisationsförändringar,
den kraftiga minskningen av kavalleriets organisation jämte nedläggandet
av remontdepåerna m. in. I dessa och flera andra fall har i samband med
principbeslut i organisationsfrågan statsutskottet särskilt understrukit
vikten av att tillbörlig hänsyn visas den berörda personalen.
I vissa fall har Kungl. Maj:t utverkat särskilt bemyndigande av riksdagen
att vidtaga övergångsanordningar. Så har skett exempelvis i samband
med 1954 års förvaltningsreform (prop. 1954: 109), då bemyndigandet
ifråga innefattade även befogenhet att föra befattningshavare å övergångsstat.
Motsvarande bemyndigande har i olika sammanhang utverkats i
samband med översynen av den centrala försvarsförvaltningen. Andra
exempel hänför sig till omorganisationen av försvarets regionala och lokala
fastighetsförvaltning (prop. 1956: 110, s. 47) samt fortifikationsförvaltningens
omorganisation (prop. 1958: 110, s. 202). Gränserna för här ifrågavarande
benryndiganden torde få anses förhållandevis flytande. I den
mån Kungl. Maj:t medgivit att befattningshavare vid exempelvis den
centrala försvarsförvaltningen får kvarstå utöver organisationen, har sådant
medgivande som regel gjorts tidsbegränsat.
I vissa fall har bestämmelser meddelats om särskilda ekonomiska förmåner
till övertalig personal vid försvaret. Dessa bestämmelser har alltid
grundat sig på bemyndigande av riksdagen. Numera inte aktuella bestämmelser
av detta slag har tidigare utfärdats för personal inom den centrala
försvarsförvaltningen i samband med genomförandet av 1954 års förvaltningsreform
samt för viss övertalig personal vid Stockholms tygstation i
samband med att dess organisation reducerades år 1956.
År 1956 (prop. 110, s. 76—80) utverkade Kungl. Maj :t ett vidsträckt
bemyndigande av riksdagen att utfärda mera generella föreskrifter om
ekonomiska förmåner för övertalig personal. Bestämmelserna härom, som
framhölls skola få ett väsentligt vidsträcktare tillämpningsområde än de
tidigare meddelade, angavs tills vidare böra — i den utsträckning Kungl.
Maj :t prövade skäligt — avse civila anställningshavare inom försvaret,
vilka under tiden fram till den 1 juli 1959 blev övertaliga på grund av
organisationsförändringar. Det förutsattes att, i analogi med vad som tidi
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
17
gare skett, beslutanderätten i ärenden angående ekonomisk gottgörelse av
här ifrågavarande slag borde utövas av försvarets personalnämnd, som
inrättades i detta sammanhang och vars uppgift bl. a. skulle vara att förskaffa
sig en samlad överblick av personalläget. Med stöd av ifrågavarande
bemyndigande meddelade Kungl. Maj :t genom brev den 29 juni 1956
föreskrifter om särskilda förmåner för viss övertalig personal vid försvaret.
Nämnda föreskrifter skulle — där Kungl. Maj :t ej för visst fall
annorlunda beslutade — räknat från och med den 1 juli 1956 tills vidare
äga tillämpning å vissa angivna personalkategorier m. m., nämligen i huvudsak
civila ersättare för ekonomivärnpliktiga, civila anställningshavare,
som blev övertaliga genom omorganisationen av försvarets regionala och
lokala fastighetsförvaltning, vissa angivna förband jämte remontdepåerna
och ridskolan, ävensom civila anställningshavare, som kunde bli övertaliga
genom de ändringar av stabs- och förvaltningsorganisationen vid arméns
truppförband, om vilka Kungl. Maj :t fattat eller kunde komma att fatta
beslut i anslutning till brev i ämnet den 18 november 1955.
Sedermera gjordes bestämmelserna i förenämnda brev den 29 juni 1956
genom Kungl. Maj :ts beslut den 23 november 1956 tillämpliga på civil anställningshavare,
som blev övertalig genom omorganisationen av stabs- och
förvaltningstjänsten m. m. vid Karlskrona försvarsområde och Blekinge
kustartilleriförsvar.
Kungl. Maj:t har vidare år 1958 (prop. 101) erhållit bemyndigande att
i anslutning till nyssnämnda föreskrifter meddela bestämmelser om särskilda
ersättningar in. m. till övertalig personal vid örlogsvarven och försvarets
fabriksverk. Nämnda bemyndigande innefattade även befogenhet
att bevilja kollektivavtalsanställda förtidspension. De med stöd av ifrågavarande
bemyndigande i brev den 9 maj 1958 utfärdade bestämmelserna
har delvis erhållit en annan och i vissa avseenden strängare utformning
än bestämmelserna i brevet den 29 juni 1956.
Slutligen har Kungl. Maj:t (prop. 1958:110, s. 107) bemyndigats att
besluta om ekonomisk gottgörelse jämväl till personal, som blir övertalig
1 anledning av genomförandet av den utav 1958 års B-riksdag beslutade
omorganisationen av försvaret, varvid bemyndigandet är knutet till personal
vid sådana förband in. in., som enligt beslutet skall indragas. Bestämmelserna
förutsättes böra utformas i huvudsaklig överensstämmelse med
föreskrifterna angående förmåner för övertalig personal vid örlogsvarven
och fabriksverket. Även i detta fall förutsättes beslutanderätten skola ankomma
på personalnämnden.
I 1959 års statsverksproposition (bil. 6, s. 205) har Kungl. Maj:t hemställt
om bemyndigande att besluta om särskilda förmåner till personal
vid marinkommandonas och kustartilleriförsvarens intendenturavdelningar,
som entledigas till följd av rationaliseringsåtgärder i samband med
marinens anpassning till 1958 års försvarsbeslut. Även i dessa fall förut
2
_9ir>n H i ha itp till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 110
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
sättes anknytning till föreskrifterna angående förmåner för övertalig personal
vid örlogsvarven och fabriksverket.
Här må erinras om att förtidspension för kollektivavtalsanställda ingår
i pensionssystemet från och med den 1 juli 1959.
I en den 24 februari 1959 överlämnad promemoria har försvarets personalnämnd
till behandling upptagit vissa frågor rörande ekonomisk ersättning
till övertalig personal, bland annat om gottgörelse bör ifrågakomma
till sådan innehavare av arvodesbefattning som icke är pensionsavgången.
Departementschefen
Under senare år har Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens bemyndigande
utfärdat bestämmelser om ekonomiska förmåner till viss övertalig
personal inom försvaret. Bemyndigande att meddela dylika bestämmelser
har bland annat utverkats i fråga om personal, som blivit övertalig vid
de centrala försvarsförvaltningarna (prop. 1954: 109), vid Stockholms
tygstation (prop. 1955: 186), vid omorganisation av vissa förband i Mälardalen,
indragningen av remontdepåerna m. m. (prop. 1956:110), vid örlogsvarven
och försvarets fabriksverk (prop. 1958: 101) och vid den av
1958 års B-riksdag beslutade omorganisationen av försvaret (prop.
1958:110). övertalig personal som omfattas av de av Kungl. Maj:t med
stöd av utverkade bemyndiganden utfärdade bestämmelserna äger komma
i åtnjutande av årlig ersättning under vissa förutsättningar i fråga om levnadsålder
och anställningstid och eljest avskedsersättning, som är en ersättning
av engångsnatur. Beslutanderätten i frågor rörande nu avsedda
förmåner utövas av försvarets personalnämnd.
Under senare år har jämväl vissa omorganisationer beslutats utan att
några bestämmelser om ekonomisk gottgörelse till övertalig personal utfärdats
av Kungl. Maj :t. Detta gäller exempelvis sammanslagningen av
Göteborgs och Bohus försvarsområde med Göteborgs kustartilleriförsvar,
omorganisationen av den centrala fortifikationsförvaltningen samt vissa
organisationsändringar, som kommit till stånd på föranstaltande av de
centrala försvarsförvaltningsmyndigheterna. I sistnämnda hänseende är i
första hand att nämna den väsentliga reduktion, som under senare år
ägt rum beträffande personalen inom tygreparationstjänsten vid armén. I
vissa fall har frågor om ekonomisk gottgörelse till övertaliga anställningshavare,
på vilka några ersättningsbestämmelser icke varit tillämpliga, underställts
Kungl. Maj :t för prövning, i några fall genom personalnämndens
försorg.
I och med att det år 1956 meddelade bemyndigandet utlöper med juni
1959, kvarstår endast de år 1958 meddelade bemyndigandena rörande
örlogsvarvens och fabriksverkets personal samt personal, som blir övertalig
genom de beslutade förbandsindragningarna. Det bemyndigande av
-
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
seende personal vid vissa av marinens intendenturförvaltningar, varom
hemställts i 1959 års statsverksproposition, har förutsatts gälla intill den
1 juli 1960. Emellertid får behov anses föreligga av bestämmelser av här
ifrågavarande slag även inom andra områden. Sålunda har de rationaliseringsåtgärder
som åsyftades i propositionen 1956: 110 ännu ej helt hunnit
genomföras. Sammanslagningen av stabs- och förvaltningstjänsten vid
Västerbottens regemente och Norrlands dragoner skall enligt Kungl. Maj :ts
beslut den 7 februari 1958 provisoriskt genomföras under budgetåret
1958/59. Kompletterande organisationsundersökningar pågår i anslutning
härtill. Ytterligare övertalighetsproblem kan aktualiseras härigenom. Vidare
pågår alltjämt omläggning av driften vid arméns tygverkstäder. I
nu nämnda fall kan intill den 1 juli 1959 ekonomisk gottgörelse medgivas
med stöd av det år 1956 utverkade bemyndigandet. Även i andra fall kan
det inträffa att möjlighet föreligger att medgiva ekonomisk gottgörelse med
stöd av nämnda bemyndigande, därest frågan aktualiseras före den 1 juli
innevarande år. Det synes lämpligt att Kungl. Maj :t erhåller befogenhet
att bereda ekonomisk gottgörelse i dylika fall även om de blir aktuella
först efter den 1 juli 1959.
Det är emellertid aktuellt med ytterligare omorganisationer berörande
vissa organ vid marinkommandona och kustartilleriförsvaren. Möjlighet
att medge särskilda förmåner till övertalig personal bör finnas även i dessa
fall.
Slutligen må nämnas att indragningen av vissa förband in. m. enligt
beslut av 1958 års B-riksdag kan medföra återverkningar på andra organ
inom försvaret. Det synes skäligt om personal som blir övertalig till följd
härav kan beredas ekonomisk gottgörelse.
Jag föreslår att Kungl. Maj :t utverkar riksdagens bemyndigande att, om
och i den mån så blir erforderligt, i förut angivna fall medgiva ekonomisk
gottgörelse åt personal som kan bli övertalig. Ifrågakommande bestämmelser
synes böra med de justeringar, som betingas av övergången till nytt
statligt pensionssystem, utformas i huvudsaklig överensstämmelse med nu
gällande föreskrifter beträffande övertalig personal vid örlogsvarven och
försvarets fabriksverk. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan
det nya statliga pensionssystemet slutligt utformats, pröva huruvida avgångsförmåner
skall kunna utgå till annan i militär arvodesbefattning
tjänstgörande anställningshavare än sådan, som har rätt till pension på
grund av tidigare innehav av militär eller civilmilitär beställning. Avgångsförmåner
bör i allmänhet icke ifrågakomma då det gäller tillfälligt anställd
personal eller personal tillhörande arbetsområde, inom vilket fortlöpande
behov av arbetskraft ej föreligger.
I likhet med vad som tidigare gällt synes beslutanderätten i ärenden
angående ekonomisk gottgörelse av här ifrågavarande slag böra utövas av
försvarets personalnämnd.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser om
särskild ersättning till övertalig personal inom försvaret i
enlighet med vad jag anfört i det föregående.
[3] Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar
inom försvaret
Liksom skett tidigare år torde i detta sammanhang böra lämnas en översikt
av det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet inom
försvaret, som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg.
Vid anmälan av propositionen 1958: 110 (s. 159) berördes den fortlöpande
översyn av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid arméns förband,
som verkställes av organisationsnämnden. Denna översyn har i
första hand till ändamål att klarlägga behovet av jämkningar — inom
ramen för fastställda personalstater — såväl i organisationen som beträffande
personal för olika berörda verksamhetsområden. Efter förslag,
som chefen för armén på grundval av en av nämnden gjord principutredning
avgivit i samråd med nämnden, har Kungl. Maj :t i brev den 18 november
1955 meddelat allmänna bestämmelser om ändringar i organisationen
av stabs- och förvaltningstjänsten m. in. vid arméns förband. Ändringarna
skall enligt dessa bestämmelser successivt genomföras vid de olika förbanden,
sedan organisationsnämnden verkställt kompletterande undersökningar
vid vederbörande förband.
I propositionen 1957: 110 (s. 96) samt i förut nämnda proposition 1958:
110 (s. 159) anmäldes att Kungl. Maj :t under 1956 och 1957 samt januari
1958, på grundval av förslag från chefen för armén i samråd med organisationsnämnden,
fastställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
vid vissa i propositionerna angivna förband m. m. Senare under
1958 har Kungl. Maj :t, efter det organisationsnämnden verkställt kompletterande
undersökningar och chefen för armén i samråd med nämnden
avgivit på undersökningarna grundade förslag, meddelat beslut i nämnda
hänseende beträffande följande förband och skolor in. in., nämligen Södermanlands
regemente med arméns motorskola, Norrbottens regemente med
Norrbottens pansarbataljon och Norrlands signalbataljon, Skaraborgs pansarregemente
med pansartruppskolan, Livregementets husarer och Signalbataljonen
i Skövde (förutvarande Upplands signalregementes kompani i
Skövde) samt Svea ingenjörregemente med arméns fältarbetsskola och
ingenjörtruppernas kadettskola, ävensom beträffande staberna för Kalmar
—Växjö försvarsområde, Gävle försvarsområde och Stockholms försvarsområde,
tillika kommendantsstab i Stockholm.
I propositionen 1958:110 (s. 298 f. och 372 ff.) lämnades redogörelse
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
21
för vissa personalförändringar i samband med organisation av Göteborgs
och Bohus samt Älvsborgs försvarsområden ävensom Göteborgs kustartilleriförsvar.
Såsom därvid anmäldes har Kungl. Maj:t i kungörelse den 30
november 1956 (nr 634) angående krigsmaktens indelning i fred och rikets
militärterritoriella indelning förordnat, bland annat, om ny indelning av
III. militärområdet i försvarsområden att gälla från och med den 1 juli
1958. Enligt vad sålunda förordnats har Göteborgs skärgårds försvarsområde
■— i anslutning till 1955 års riksdags principbeslut (prop. 110; rskr.
300) om sammanförande av vissa marina försvarsområden med angränsande
lantmilitära försvarsområden — sammanförts med delar av tidigare
Halmstads, Göteborgs och Uddevalla försvarsområden till ett försvarsområde,
Göteborgs och Bohus försvarsområde, under det återstående delar
av Göteborgs och Uddevalla försvarsområden sammanförts till Älvsborgs
försvarsområde. Återstående del av Halmstads försvarsområde bildar Hallands
försvarsområde. Hallands försvarsområde skall i fred hava försvarsområdesbefälhavare
jämte stab gemensam med Göteborgs och Bohus försvarsområde.
I nyssnämnda redogörelse omnämndes att överbefälhavaren, med anledning
av vad sålunda beslutats, i skrivelse den 30 januari 1957 avgivit ett efter
samråd med organisationsnämnden utarbetat förslag till provisorisk organisation
av berörda enheter. Kungl. Maj:t har sedermera den 18 juni 1958
dels meddelat övergångsbestämmelser i anledning av den ändrade försvarsområdesindelningen
inom III. militärområdet, dels ock utfärdat föreskrifter
beträffande organisation av staben för Älvsborgs försvarsområde. Vidare
har Kungl. Maj :t den 29 augusti 1958 meddelat beslut, dels om organisation
i fred av stabs- och förvaltningstjänsten vid Göteborgs och Bohus samt
Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar, dels om
provisorisk personalorganisation vid dessa enheter.
I propositionen 1958: 110 (s. 161) anmäldes vidare att ett av chefen för
marinen avgivet, på grundval av organisationsnämndens kompletterande
undersökningar uppgjort förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
vid Vaxholms försvarsområde och Stockholms kustartilleriförsvar
var under beredning inom försvarsdepartementet. Kungl. Maj :t har
numera genom beslut den 6 februari 1959 fastställt ändrad organisation
av Vaxholms försvarsområde och Stockholms kustartilleriförsvar samt i
anslutning därtill förordnat om vissa ändringar i vederbörliga personalförteckningar.
Ytterligare anmäldes i samma proposition att undersökningar genom
organisationsnämndens försorg pågick vid flottans skolor i Karlskrona, vid
flottans centrala personalorganisation för underofficerare, underbefäl och
meniga samt vid marinstaben, såvitt anginge expeditionstjänsten inom
staben, varjämte vissa kompletterande undersökningar, huvudsakligen berörande
förrådstjänsten, pågick vid intendentur- och sjukvårdsförvalt
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1959
ningen inom marinkommando Syd. Dessa undersökningar beräknades vara
slutförda före utgången av juni 1958. Sedan undersökningarna numera
slutförts, har chefen för marinen, på grundval av dem, ingivit förslag till
organisation av nämnda enheter. Förslagen är för närvarande under beredning
i försvarsdepartementet. Till förslaget rörande organisationen av
flottans centrala personalorganisation för underofficerare, underbefäl och
meniga återkommer jag i det följande vid anmälan av marinens allmänna
avlöningsanslag.
Undersökningar genom organisationsnämndens försorg pågår vid Gotlands
kustartilleriförsvar. Vid flygvapnet pågår undersökningar beträffande
flottiljorganisationen. Grundundersökningar jämte vissa försök är
huvudsakligen förlagda till Blekinge flygflottilj.
Den fortlöpande rationaliseringsverksamheten och andra organisationsförändringar
har — även med bortseende från de i propositionen 1958: 110
beräknade sammanlagda kostnadsminskningarna vid Älvsborgs försvarsområde
samt Göteborgs och Bohus försvarsområde jämte Göteborgs kustartilleriförsvar
— som resultat givit vissa besparingar av lönemedel.
1 detta sammanhang torde sålunda följande personalförändringar böra
redovisas, varvid uppdelning gjorts efter försvarsgrenstillhörighet. Inom
armén har extra ordinarie och extra tjänster kunnat indragas för 1 förrådsförman
i Ae 9, 1 kanslibiträde i Ae 7 och 1 vaktmästare i Ag 7, varjämte
5 heltidstjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, därav
3 extra ordinarie och 2 extra, omvandlats till halvtidstjänster. Vidare har
2 arvodesbefattningar för pensionerad personal kunnat indragas, nämligen
1 i A: 24 och 1 i A: 16. Den härav uppkomna besparingen i lönemedel
beräknas till ungefär 74 000 kronor. Vid uppkommande ledighet kan
tjänster för 1 kansliskrivare i Ao 10, 1 kontorist i Ao 9 och 2 förrådsförmän
i Ae 9 indragas. De uppkommande besparingarna av lönemedel beräknas
till cirka 44 000 kronor. Å andra sidan har det befunnits ofrånkomligt
att inrätta vissa nya tjänster, nämligen för 1 reparatör i Ae 8, 1
förrådsman i Ae 7, 1 eldare i Ag 7 och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål,
varav 1 med halvtidstjänstgöring. Vidare har 2 arvodesbefattningar
för pensionerad personal, varav 1 i A: 24 och 1 i A: 16, inrättats.
De sammanlagda avlöningskostnaderna härför beräknas till ungefär 60 000
kronor för år. —• Inom marinen har extra ordinarie och extra tjänster
kunnat indragas för 1 ingenjör i Ae 15, 1 förste kansliskrivare i Ae 12, 1
kontorist i Ae 9, 8 biträden för skriv- och kontorsgöromål samt 4 förrådsförmän
i Ag 9. Av arvodesbefattningar för pensionerad personal har 1 befattning
i A: 16 kunnat indragas. Besparingarna av lönemedel genom indragningen
av dessa tjänster in. m. beräknas till ungefär 170 000 kronor.
Tjänster för 1 assistent i Ae 15, 1 verkmästare i Ae 14, 2 biträdande ingenjörer
i Ae 13, 1 kontorsskrivare i Ae 13, 1 förrådsmästare i Ae 12 och 2
garageförmän, varav 1 i Ae 10 och 1 i Ae 9, kan indragas vid uppkom
-
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
mande ledighet. De härav följande besparingarna av lönemedel beräknas
till cirka 112 000 kronor. Det har emellertid befunnits ofrånkomligt att
inrätta vissa nya tjänster, nämligen bland den tekniska personalen för
2 biträdande ingenjörer i Ae 13 och 2 verkstadsförmän i Ae 12, bland kontorspersonalen
för 1 kontorsskrivare i Ae 13, 1 kansliskrivare i Ae 10, 1
kanslibiträde i Ae 7 och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål, varav
1 med halvtidstjänstgöring, bland förrådspersonalen för 5 förrådsförmän
i Ae 9 och 11 förrådsmän i Ae 7 samt i övrigt för 8 bilförare i Ae 7. De
sammanlagda avlöningskostnaderna härför beräknas uppgå till ungefär
365 000 kronor för år. De kostnadsökningar, som föranletts av att nya
tjänster sålunda uppförts på vederbörliga personalförteckningar, kompenseras
av att personal, som redovisats utöver personalförteckningarna,
kunnat frigöras. Avlöningskostnaderna för denna personal uppgår till
cirka 425 000 kronor.
Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpningunder
budgetåret 1959''eO beträffande de förband in. m., i fråga om vilka
förslag framdeles inkommer till Kungl. Maj:t, bör tillvaratagas. Jag förutsätter
därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår
-—- Kungl. Maj:t jämväl för budgetåret 1959/60 skall äga vidtaga de
jämkningar i fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga med
anledning av beslut om organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke
såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal, samt bereda särskild
ersättning åt personal, som med bibehållen löneställning bestrider göromål
vilka vid ny organisation ankommer på innehavare av högre tjänst.
[4] Vi&s personalförändring vid försvarets fabriksverk
I skrivelse den 26 september 1958 har försvarets fabriksstijrelse anfört,
bl. a., att styrelsen med hänsyn till tvätt- och reparationsverksamhetens
tillväxt ansett det nödvändigt att verkställa viss omorganisation av ledningen
för tvätt- och reparationsanstalterna. Från och med den 1 juli
1958 hade sålunda de driftledande funktionerna avseende nämnda verksamhet,
vilka dittills handlagts inom styrelsens tvätt- och beklädnadssektion,
skilts från fabriksstyrelsen och överförts till ett särskilt ledningsorgan,
tvätteriernas driftledning, som jämte tvätt- och reparationsanstalterna
i princip skulle utgöra en fristående driftenhet under styrelsen i
likhet med envar av de nytillverkande fabrikerna. Såsom chef för nämnda
ledningsorgan hade placerats förutvarande chefen för tvätt- och beklädnadssektionen,
byrådirektör i Ae 26. Med hänsyn till det ökade ansvar som
härigenom kommit att åvila vederbörande såsom chef för tvätteriernas
driftlcdning borde nämnde chef i lönehänseende jämställas med cheferna
för nämnda fabriker. Av skrivelsen inhämtas vidare att den i fabriksverkets
personalförteckning uppförda tjänsten för överingenjör, fabrikschef
i högst ABp 24, vilken ursprungligen avsetts för chef för tvätt- och
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1959
reparationsanstalten i Stockholm, beräknades bliva vakant vid utgången
av september 1958. Tjänsten erfordrades därefter ej vidare.
Under åberopande av det anförda har fabriksstyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att utbyta den i fabriksverkets personalförteckning
uppförda tjänsten för överingenjör, fabrikschef i högst
ABp 24 mot en sådan tjänst i högst Bp 3, avsedd för chefen för tvätteriernas
driftledning.
Statens lönenämnd, som den 21 februari 1959 avgivit utlåtande i ärendet,
har icke kunnat tillstyrka att befattningen som chef för tvätteriernas
driftledning placerades i högre lönegrad än Bp 1.
Departementschefen
Med anledning av fabriksstyrelsens framställning har Kungl. Maj :t genom
beslut denna dag medgivit att vid fabriksverket må från och med den
1 juli 1959 finnas inrättad en tjänst för överingenjör i högst Be 1, avsedd
för chef för tvätteriernas driftledning. I anslutning härtill bör den vid
fabriksverket inrättade tjänsten för överingenjör, fabrikschef i högst
ABp 24, vilken för närvarande är vakant, indragas från och med samma
tidpunkt.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att från och med den 1 juli 1959 ur personalförteckningen
för försvarets fabriksverk utesluta tjänsten för överingenjör,
fabrikschef i högst ABp 24.
[5] Försvarsstaben: Avlöningar
Anslag
1957/58 .............................. 13 547 000
1958/59 (statsliggaren s. 185) 15 800 000
1959/60 (förslag) ............... 16 140 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 29) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben:
Avlöningar för budgetåret 1959/60 beräkna ett förslagsanslag
av 16 430 000 kronor.
Den militära presstjänsten
I samband med behandlingen av förevarande anslag torde få anmälas
en av överbefälhavaren i samråd med försvarsgrenscheferna verkställd
översyn av den militära presstjänstens organisation m. m.
I sitt av riksdagen (rskr 1954: 253) godkända utlåtande (1954: 104) i
anledning av riksdagens revisorers berättelse för år 1953 uttalade statsutskottet,
att utskottet fann det påkallat, att vissa angivna frågor rörande
den militära presstjänsten upptogs till särskild prövning i lämpligt sammanhang.
Nettoutgift
14 694 534
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
25
I sin berättelse hade riksdagens revisorer bland annat uttalat, att ledningen
av den militära presstjänsten var splittrad på ett flertal myndigheter
och att verksamheten var betänkligt överorganiserad, vilket bland
annat tog sig uttryck i betydande dubbelarbete. Detta medförde enligt
revisorerna en onödig fördyring av administrationsapparaten. Enligt revisorernas
mening borde handläggningen av pressärendena i större utsträckning
än vad som skett kunna centraliseras till försvarsstaben. En ytterligare
kostnadsbesparing syntes revisorerna möjlig genom förenkling av
publikationstrycket. Behovet av objektivitet i den militära upplysningsverksamheten
syntes dessutom bättre kunna tillgodoses genom en samordning
av publikationerna.
Över revisorernas berättelse, såvitt här är i fråga, avgavs yttranden av,
bland andra, överbefälhavaren och försvarets civilförvaltning.
Statsutskottet anförde i sitt förut nämnda utlåtande, bland annat,
följande.
Såsom av överbefälhavarens remissutlåtande framgår, ha de bestämmelser
som ligga till grund för den militära presstjänsten i fred numera omarbetats.
Vissa av de olägenheter som påtalats av revisorerna, framför allt
den hittills rådande oklarheten i fråga om fördelningen av ansvaret mellan
de på förevarande område verksamma organen, torde därigenom kunna
undvikas för framtiden. Enligt utskottets mening borde emellertid en ytterligare
rationalisering av verksamheten vara möjlig. Såsom revisorerna med
instämmande av försvarets civilförvaltning framhållit, synes sålunda betydande
fördelar stå att vinna, om handläggningen av hithörande ärenden
centraliseras till försvarsstaben i större utsträckning än vad nu är fallet.
Härför tala icke minst ekonomiska skäl. Genom en närmare samordning
av det militära tidskriftstrycket torde ytterligare kostnadsbesparingar ligga
inom räckhåll. Utskottet finner det därför påkallat att nu berörda frågor
upptagas till särskild prövning i lämpligt sammanhang.
Med anledning av vad sålunda förevarit uppdrog Ivungl. Maj :t den 30
juni 1954 åt överbefälhavaren att i samråd med statens organisationsnämnd
verkställa en översyn av den militära presstjänstens organisation
in. m.
Med skrivelse den 10 oktober 1957 har överbefälhavaren redovisat resultatet
av den i samråd med försvarsgrenscheferna verkställda översynen.
Resultatet redovisas i en samtidigt framlagd utredningsberättelse över
vilken statens organisationsnamnet samt försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd
avgivit utlåtanden till överbefälhavaren. Efter remiss har
yttranden avgivits av försvarets civilförvaltning, statskontoret, skolöverstyrelsen,
statens lönenämnd, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar,
centralförbundet folk och försvar, svenska journalistförbundet, publicistklubben,
tidningarnas telegrambyrå aktiebolag samt Sveriges radio aktiebolag.
26
Kurtgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
Överbefälhavarens utredning
Den verkställda översynen har avsett huvudsakligen de högre stabernas
upplysningsorgan, som är de enda som har heltidstjänstgörande personal
i upplysningsbefattningar. Pressärendena handlägges för närvarande dels
vid försvarsstaben (press- och filmavdelningen), dels vid försvarsgrensstaberna
(arméstabens press- och adjutanturavdelning, marinens pressdetalj
och flygstabens pressektion). För upplysningsverksamheten gäller
vissa av överbefälhavaren fastställda föreskrifter.
Den centrala press- och upplysningstjänsten inom krigsmakten är för
närvarande organiserad enligt följande.
Försvarsstabens press- och filmavdelning, som ingår i stabens sektion
III, består av avdelningschef (tillika sektionschef), expedition, informationsdetalj,
redaktionsdetalj, upplysningsdetalj samt mobiliserings- och
filmdetalj. Avdelningschefen, en regementsofficer i Ao 26, biträdes av en
stabsredaktör (Ae21). Personalen utgöres i övrigt av, vid expeditionen
en kontorist, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål samt en eller två
värnpliktiga, vid informationsdetaljen en detaljchef (kapten) — försvarsstabens
pressofficer — samt en ställföreträdande pressofficer (generalstabsaspirant
eller motsvarande officer ur marinen eller flygvapnet), vid
redaktionsdetaljen två stabsredaktörer (Ae 21 och Ae 19) och en arkivföreståndare
(avlönad på vakant lön), vid upplysningsdetalj en en kapten
samt vid mobiliserings- och filmdetaljen en kapten i arvodesbefattning.
Arméstabens press- och adjutanturavdelning utgöres av avdelningschef,
pressdetalj samt upplysnings- och rekryteringsdetalj. Avdelningschefen är
major eller överstelöjtnant. Chef för pressdetaljen är en kommenderad
officer (kapten eller löjtnant) under det att upplysnings- och rekryteringsdetaljen
består av detaljchef (kapten) samt en generalstabsaspirant. Vid
avdelningen tjänstgör dessutom ett biträde för skriv- och kontorsgöromål
samt vissa tider av året en eller två värnpliktiga.
Den vid marinens pressdetalj bedrivna verksamheten är gemensam för
marinstaben och marinförvaltningen. Personalen utgöres av detaljchef
(kapten) — marinstabens pressofficer ■— en officer till förfogande (kapten),
en flaggunderofficer (ständigt tjänstgörande reservbefäl) med halvtidstjänstgöring,
två halvtidstjänstgörande biträden för skriv- och kontorsgöromål
samt tre värnpliktiga.
Presstjänsten vid flygstabens pressektion är gemensam för flygstaben
och flygförvaltningen. Personalen omfattar chef (kapten) — flygstabens
pressofficer — en stabsredaktör (Ae 19), ett biträde för skriv- och kontorsgöromål
samt en värnpliktig.
Arbetsfördelningen mellan de olika pressorganen är i huvudsak följande.
De pressärenden som faller inom försvarsgrenschefernas ansvarsområden
handlägges inom respektive försvarsgrensstaber. Dessa ärenden är
ofta av nyhetskaraktär, såsom pressbesök vid förbandens övningar, referat
av olyckshändelser, reportagetjänst vid tillkännagivandet av anskaffningar
av ny materiel m. in. De pressärenden som är av gemensam natur för hela
krigsmakten eller som berör mer än en försvarsgren liksom ärenden berörande
förhållandet till främmande makt är centraliserade till försvarsstaben
och handlägges där under försvarsstabschefens ledning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
27
Enligt utredningen torde oklarhet beträffande ansvarsfördelningen i
varje fall numera icke föreligga, sedan bestämmelserna för verksamheten
översetts och omarbetats, överensstämmelsen i fråga om arbetsuppgifter
mellan de olika stabernas pressorgan är enligt utredningen endast skenbar.
Uppgifterna anses nämligen omfatta helt skilda arbetsområden. En ytterligare
garanti mot oklarheter i ansvarsförhållandena och mot dubbelarbete
utgör enligt utredningen det förhållandet, att de fyra stabernas pressofficerare
regelmässigt sammanträder för planläggning två eller tre gånger i
månaden. En ytterligare centralisering av pressärendena till försvarsstaben
anses medföra avsevärda nackdelar, främst med hänsyn till kravet på
snabbhet och de i övrigt osmidiga arbetsformer som skulle skapas vid en
långt gående centralisering. Gentemot synpunkten, att försvarsgrensstabernas
pressorgan i stor utsträckning betraktat sig som propagandaorgan för
respektive försvarsgrenar, framhålles att åtminstone under senare tid icke
några osakliga överdrifter förmedlats genom pressorganen. I den mån
propaganda förekommit, torde den främst ha förts av enskilda personer
såsom militära medarbetare i tidningar eller som författare i övrigt till
artiklar eller böcker. En centraldirigerad upplysning anses slutligen enligt
utredningen kunna medföra, att försvarsgrenarna blir otillbörligt bundna,
vilket torde resultera i en mindre slagkraftig upplysning än vad fallet är,
när upplysningen bedrives på flera håll. Sammanfattningsvis uttalar överbefälhavaren,
att den organisation i stort som den militära presstjänsten
nu har synes vara den lämpligaste.
I utredningen framföres vissa förslag till personalförändringar vid de
centrala pressorganen. Förslagen överensstämmer i huvudsak med dem
som tidigare framförts eller för nästa budgetår framföres i samband med
anslagsäskandena. Redogörelse för förslagen torde därför icke behöva
lämnas i detta sammanhang.
Vidkommande frågan om krigsmaktens publikationer anföres i utredningen,
att i »Kontakt med krigsmakten» huvudinnehållet ägnas åt totalförsvarsfrågor,
utrikes- och allmänna försvarsfrågor, medan det huvudsakliga
syftet med försvarsgrenstidskrifterna — Arménytt, Marinnytt och
Underrättelser från flygledningen ■—■ anges vara att främja utbildningen
inom vederbörande försvarsgrenar. Sistnämnda tidskrifter behandlar därjämte
frågor rörande organisation, utrustning och taktik av allmänt intresse
inom egen försvarsgren. De fyra tidskrifternas ämnesområden är
sålunda enligt utredningen helt avskilda från varandra. Tidskrifterna vänder
sig också till olika kategorier av läsare. Kontakt med krigsmakten riktar
sig sålunda till det aktiva befälet inom alla försvarsgrenarna samt är kontaktorgan
mellan krigsmakten och samhället samt mellan krigsmakten
och de befälskategorier som icke ständigt är i tjänst. Försvarsgrenstidskrifterna
riktar sig enligt utredningen främst till respektive försvarsgrenars
aktiva befäl och beträffande Arménytt även till de inkallade värn
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
pliktiga. — Från och med år 1957 har tillkommit ytterligare en tidskrift
med speciell uppgift, nämligen den av flygledningen utgivna Vårdkasen,
som innehåller tjänstemeddelanden till luftbevakningens personal och
främst behandlar utbildningsfrågor. — I utredningen framhålles, att den
samordning av de militära tidskrifterna i fråga om ämnesfördelning och
uppdelning på läsarkategorier som sålunda skett har visat sig rationell.
Även andra former för samordning har övervägts under utredningsarbetet.
Teoretiskt är enligt utredningen två alternativ tänkbara. Det ena vore en
sammanslagning till en enda militär tidskrift. Härigenom anses dock
uppenbara nackdelar uppstå. Bland annat skulle många artiklar in. m.
komma att vara av mindre intresse för en stor del av läsarna. Det relativa
utbytet av kostnaderna skulle enligt utredningen då bli mindre än i det
nu tillämpade systemet. Det andra alternativet vore att Kontakt med krigsmakten
uppginge i försvarsgrenstidskrifterna. Även denna lösning anses
dock mindre rationell. Den skulle enligt utredningen innebära att i många
fall samma eller liknande artiklar trycktes på tre olika håll, varjämte alla
tre tidskrifternas upplagor skulle behöva ökas avsevärt. Artiklar berörande
totalförsvaret eller krigsmakten i dess helhet skulle även i detta fall av
lämplighetsskäl komma att utarbetas i försvarsstaben. Det anses ej heller,
att personalbesparing skulle bli möjlig genom tidskriftens nedläggande.
Under senare år har enligt överbefälhavaren vissa kostnadsbesparingar
gjorts beträffande tidskrifterna. Sålunda har årskostnaden för Arménytt,
som vid tidpunkten för revisorernas granskning utgjorde 71 200 kronor,
numera sjunkit till omkring 50 000 kronor. Detta har möjliggjorts genoin
rationaliseringar av olika slag, varjämte antalet sidor per nummer reducerats.
Beträffande övriga tidskrifter har en relativ kostnadsminskning
genomförts på grund av att de tilldelade medlen icke ökat trots stigande
tryckningskostnader, varvid antalet häften och innehållets omfång minskats.
Sammanfattningsvis framhåller överbefälhavaren, att samordningen
av det militära tidskriftstrycket bör lösas genom uppdelning av ämnesområdena
på tidskrifterna enligt de normer som för närvarande tillämpas.
Yttranden
Remissinstanserna har i huvudsak biträtt överbefälhavarens synpunkter
eller lämnat desamma utan erinringar. Vad gäller presstjänstens organisation
framhåller dock tidningarnas telegrambyrå aktiebolag, som delar överbefälhavarens
åsikt att en ytterligare centralisering av presstjänsten till
försvarsstaben icke bör ske, att organisationen ytligt sett förefaller överorganiserad,
varför det vore motiverat att undersöka om icke någon del
av verksamheten kunde överflyttas till de frivilliga försvarsorganisationerna,
t.ex. centralförbundet folk och försvar och Sveriges flotta. Vad gäller
krigsmaktens publikationer anser statens organisationsnämnd, att försvarsgrenarnas
tidskrifter bör bibehållas, men att utgivningen av Kontakt med
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
29
krigsmakten bör kunna begränsas beträffande antal nummer per år. Kostnaderna
för tidskriften skulle ytterligare kunna reduceras, om den betingade
ett visst pris. Nämnden framhåller dock, att det undandrar sig
dess bedömande om detta går att genomföra utan att den läsekrets för
vilken tidskriften främst är avsedd går förlorad. Försvarets civilförvaltning
ifrågasätter nödvändigheten av att Kontakt med krigsmakten bibehålies
och om icke upplysningen om totalförsvaret kan ges inom ramen för försvarsgrenarnas
tidskrifter. Statskontoret finner kostnaderna för publikationerna
fullt skäliga med nuvarande utstyrsel och omfång men framför
vissa detaljförslag i besparingssyfte, särskilt i vad avser Arménytt och
Marinnytt. Publicistklubben framhåller, att det för den intresserade allmänheten
vore en uppenbar fördel om för densamma avsedd information
kunde samlas i ett enda organ, förslagsvis benämnt Kontakt med krigsmakten,
varvid försvarsgrenarnas tidskrifter skulle kunna begränsas till
att innehålla intern information.
Anslagsäskande m. in.
Y rkande
Chefen för försvarsstaben (skr. 20/9 1958) hemställer att anslaget, såvitt
avser försvarsstaben, i den del varom här är fråga, höjes med 334 600
kronor.
1. Chefen för försvarsstaben
1 kontorist Ao 9 — kansliskrivare Ao 10
2. Adjutanturavdelningen
1 kontorist Ao 9 — kansliskrivare Ao 10
1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist Ae 9 ..
3. Förvaltningsofficeren
1 kontorist Ae 9 ................................
4. Kassaavdelningen
1 kamrerare Ao 21 ...................................................... 22 884
1 kontorist Ae 9 ............................................................ —
2 kontorsbiträden Ao 5 — kanslibiträden Ao 7 .................. 2 200
5. Sektion I: expeditionen
1 pensionerad underofficer A: 16 .................................... 7 698
6. Arméavdelningen
1 kanslibiträde Ae 7 ...................................................... 11 108
1 pensionerad underofficer A: 16 — kartassistent Ae 13 ...... 7 434
7. Flyg- och luftförsvarsavdelningen
1 aktuarie Ae 21 ......................................................... 22 884
8. Signaltjänstavdelningen
1 regementsofficer Ao 26 eller Ao 23 — Bo 1 eller Ao 26 ...... 6 792
1 konlorsbiträde Ao 5 — kanslibiträde Ao 7 ..................... 1 100
Ökning
654
654
1 212
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
9. Utrikesavdelningen ökning
1 kapten År 21 ............................................................ 22 884
1 kanslibiträde Ae 7 ...................................................... It 108
10. Försvarsattachéorganisationen
1 försvarsattaché Bo 1 eller Ao 26 eller Ao 23 ..................... 36 414
Särskilda förmåner för försvarsattachéer och biträdande för
svarsattachéer
......................................................... 5 300
11. Inrikesavdelningen
2 pensionerade officerare A: 24 — A: 25 ........................... 2 840
12. Fotoavdelningen
1 fotograf Ae 11 — Ae 13 ................................................ 1 476
1 fotograf Ae 9 — Ae 11 ................................................ 1 336
13. Press- och filmavdelningen
1 arkivföreståndare Ae 10 ............................................. 12 974
14. Planeringssektionen
2 regementsofficerare Ao 26 eller Ao 23 ........................... 59 244
1 pensionerad officer A: 24 ............................................. 11 292
1 kanslibiträde Ae 7 ...................................................... 11 108
15. Ordinariesättningar
1 byråingenjör Ae21, 1 byråassistent Ae 19, 2 portvakter Ae 8
och 3 kanslibiträden Ae 7 .......................................... —
16. Löneklassuppflyttningar ................................................ 31 000
17. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter ..................... 23 000
18. Omräkning .................................................................. 20 000
Summa 334 596
Avrundat 334 600
Motiv
I propositionen 1958: 110 (s. 260 f.) redovisades av chefen för försvarsstaben
framlagt förslag om inrättande vid staben av en planeringssektion
och en centralavdelning. I anslutning härtill har planeringssektionen inrättats
under innevarande budgetår. Förslaget om centralavdelningen bifölls
däremot inte (jfr nämnda prop. s. 266). Försvarsstabschefen hemställer
nu, att centralavdelningen inrättas från och med budgetåret 1959/60.
Vid avdelningen, som avses skola ingå i sektion I, skall handläggas
ärenden av gemensamt intresse ej endast för försvarsgrenarna utan för
totalförsvaret i dess helhet, såsom ärenden rörande administrativ beredskap,
samverkan mellan totalförsvarets olika grenar, personalresursernas
utnyttjande, instruktioner, övningar, mark- och byggnadsfrågor, kartärenden,
högkvarterets organisation. För att i möjligaste mån undvika per
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
31
sonalökningar räknar försvarsstabschefen med att avdelningens personalbehov
skall tillgodoses med redan befintlig personal.
1. Chefen för försvarsstaben hemställer ånyo om uppflyttning av den
för sekreteraren åt försvarsstabschefen avsedda tjänsten för kontorist i
Ao 9 till tjänst för kansliskrivare i Ao 10 (jfr prop. 1958: 110, s. 260).
2. Förslagen om inrättande vid adjutanturavdelningen av tjänster för
en kansliskrivare i Ao 10 och en kontorist i Ae 9 i utbyte mot tjänster för
en kontorist i Ao 9 respektive ett kanslibiträde i Ae 7 innebär en upprepning
av tidigare framförda förslag (se prop. 1958: 110, s. 257).
3. Förvaltningsofficeren vid försvarsstaben biträdes av en extra kontorist.
För ändamålet ianspråktages medel som anvisats för anställande
av personal för kassa- och förvaltningstjänsten vid staben (jfr prop.
1956: 1, bil. 6, s. 79). Försvarsstabschefen föreslår för nästa budgetår, att
för befattningen i fråga inrättas en tjänst för kontorist i Ae 9. Yrkandet
härom framfördes även i äskandena för budgetåret 1957/58 (prop. 1957: 1,
bil. 6, s. 44).
4. Chefen för försvarsstaben framlägger vissa förslag rörande kassaavdelningen
vid staben, vilka i huvudsak innebär en upprepning av tidigare
framförda förslag (jfr prop. 1957:1, bil. 6, s. 44). Sålunda föreslås
att för chefen för avdelningen inrättas en tjänst för kamrerare i Ao 21 i
utbyte mot en beställning för förvaltare i Ao 17 vid intendenturkåren. Med
anlitande av förenämnda medel för anställande av personal för kassa- och
förvaltningstjänsten har vid kassaavdelningen anställts en extra kontorist.
Befattningshavaren handlägger, bland annat, ärenden rörande personaloch
sjukredovisning. Försvarsstabschefen föreslår, att för befattningen
inrättas en tjänst för kontorist i Ae 9. Slutligen föreslås, att två tjänster
för kontorsbiträde i Ao 5 vid avdelningens avlöningsdetalj utbytes mot
tjänster för kanslibiträde i Ao 7.
5. Till stöd för förslaget om inrättande av en arvodesbefattning för
pensionerad underofficer i A: 16, avsedd för expeditionen vid sektion I,
anföres, bland annat, att expeditionen för närvarande inte kan ge erforderlig
service åt personalen på detaljerna och att risk föreligger att sekretesskraven
inte kan uppfyllas.
6. I äskandena för budgetåret 1957/58 föreslog försvarsstabschefen att
en extra ordinarie kanslibiträdestjänst skulle tillkomma vid arméavdelningen
(prop. 1957: 1, bil. 6, s. 45). Förslaget vann inte bifall och chefen
för försvarsstaben föreslår nu, att tjänsten inrättas från och med budgetåret
1959/60. Därvid framhålles, bland annat, alt arbetsbelastningen vid
avdelningen medfört ofta återkommande övertidsarbete för biträdespersonalen
samt täta avgångar bland denna personal.
Chefen för försvarsstaben upprepar det för innevarande budgetår framställda
yrkandet om utbyte av eu arvodesbefattning för pensionerad under
-
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
officer i A: 16 mot en tjänst för kartassistent i Ae 13 (jfr prop. 1958: 110,
s. 258).
7. Vid flyg- och luftförsvarsavdelningen utföres central granskning av
flygfotografier (jfr prop. 1957: 1, bil. 6, s. 45). Antalet dylika bilder har
under senare år ökat väsentligt och beräknas 1958 överstiga 200 000. Kontroll-
och granskningsverksamheten handhaves av en reservofficer och en
retuschör. Försvarsstabschefen anför, att en fastare organisation måste
skapas inom detta område, och föreslår i anslutning härtill, att för ändamålet
inrättas en tjänst för aktuarie i Ae 21.
8. Försvarsstabschefen upprepar det i äskandena för budgetåret 1957/58
(prop. 1957: 1, bil. 6, s. 46) framförda yrkandet om inrättande av en beställning
för regementsofficer i Bo 1 eller Ao 26, avsedd för chefen för
signaltjänstavdelningen, i utbyte mot en beställning för regementsofficer
i Ao 26 eller Ao 23. Till stöd härför åberopas, bland annat, avdelningschefens
beslutanderätt och ansvar i övrigt beträffande anslaget Vissa signalförbindelser
in. m.
Den föreslagna tjänsten för kanslibiträde i Ao 7 avses för ansvarstelefonist
vid försvarsstaben. Tjänsten föreslås tillkomma i utbyte mot en
tjänst för kontorsbiträde i Ao 5. Förslaget har framförts i tidigare medelsäskanden
(prop. 1958: 110, s. 258).
9. Beträffande de under denna punkt redovisade förslagen torde få hänvisas
till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande
utskott.
10. I äskandena för innevarande budgetår föreslog försvarsstabschefen
inrättande av en beställning för regementsofficer (försvarsattaché) i Bo 1
eller Ao 26 eller Ao 23, avsedd för marinattaché vid beskickningen i Bonn
(prop. 1958: 110, s. 258). Förslaget vann icke bifall och yrkandet upprepas
för budgetåret 1959/60. Chefen för försvarsstaben föreslår nu, efter samråd
med chefen för marinen, att beställningen tillkommer i utbyte mot en
beställning för kommendörkapten av 1. graden i Ao 26 vid flottan, vilken
tidigare avsetts för stabschefen hos chefen för flottans underofficerare,
underbefäl och meniga. Jämlikt beslut av Kungl. Maj :t är för närvarande
intill den 30 juni 1959 en regementsofficer ur flottan beordrad att tjänstgöra
såsom försvars-(marin-)attaché i Bonn. Samtliga avlöningskostnader
för beställningshavaren bestrides från anslaget Marinen: Fartygsbyggnader
in. m.
Chefen för försvarsstaben framhåller till stöd för yrkandet, bland annat,
att den västtyska upprustningen får militärpolitiskt sett allt större betydelse
samt att den västtyska marinen synes komma att få sin tyngdpunkt
förlagd till Östersjön.
Under anslagsposten Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och
biträdande försvarsattachéer har för innevarande budgetår anvisats 999 000
kronor. För nästa budgetår räknar försvarsstabschefen med en ökning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
33
ifrågavarande kostnader med 5 300 kronor. Å ena sidan ökar kostnaderna
med sammanlagt 39 450 kronor för marinattachén i Bonn, medan å andra
sidan kostnaderna i övrigt minskar med sammanlagt 34 150 kronor.
11. Beträffande försvarsstabschefens förslag om uppf lottning av två
arvodesbefattningar för pensionerade officerare vid inrikesavdelningen
torde få hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
12 och 13. Förslagen har framställts i tidigare medelsäskanden (jfr
prop. 1958: 110, s. 260).
14. För innevarande budgetår framlade försvarsstabschefen förslag om
inrättande av en planeringssektion vid försvarsstaben. Enligt förslaget
skulle sektionen uppbyggas successivt och budgetåret 1958/59 tillföras tre
beställningar för regementsofficer (jfr prop. 1958: 110, s. 262). Såsom
nämnts i det föregående har planeringssektionen inrättats. Förslaget om
inrättande av nya beställningar för sektionen vann emellertid icke bifall
(jfr nämnda prop. s. 266). Försvarsstabschefen återkommer nu till denna
fråga och föreslår för nästa budgetår, att två beställningar för regementsofficer
i Ao 26 eller Ao 23 inrättas för sektionen.
Vidare hemställer chefen för försvarsstaben, att för den nyinrättade
sektionen tillkommer en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24
(expeditionsofficer) samt en tjänst för kanslibiträde i Ae 7.
18. Av beloppet, 20 000 kronor, hänför sig 17 250 kronor till anslagsposten
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Uppräkningen av anslagsposten
anses erforderlig dels på grund av att ordinarie kontorsbiträden
förordnats i högre icke-ordinarie tjänster, varvid de ordinarie biträdestjänsterna
vakanthålles och ersättes med icke-ordinarie biträdestjänster
i reglerad befordringsgång, dels ock på grund av tillkomsten av
nya icke-ordinarie tjänster för vilka särskilda medel icke beräknats (jfr
prop. 1958:110, s. 266).
1 gällande personalförteckning för försvarsstaben finns uppförda beställningar
för dels tio regementsofficerare, varav tre militärassistenter, i Ao 26
eller Ao 23, dels ock fem majorer, varav fyra militärassistenter, i Ao 23.
En av regementsofficersbeställningarna må tills vidare icke utnyttjas. Av
militärassistenterna är för närvarande de vid telestyrelsen, rikets allmänna
kartverk och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap överstelöjtnanter.
Även övriga militärassistentbefattningar bör emellertid kunna besättas
med överstelöjtnanter. Försvarsstabschefen föreslår därför, att på
försvarsstabens stat alltjämt uppföres beställningar för tio rcgementsofficerare
i Ao 26 eller Ao 23, varav en tills vidare icke må utnyttjas, och fem
majorer i Ao 23 men alt därvid föreskrives alt av samtliga dessa beställningar
sju skall avses för militärassistenter. Förslaget framfördes redan
i äskandena för innevarande budgetår (prop. 1958: 110, s. 263).
3—91 bo Rihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 110
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1959
Slutligen hemställer försvarsstabschefen om en översyn av stabsarvodena
vid försvarsstaben. För närvarande disponeras vid staben 28 dylika arvoden,
medan antalet befattningshavare som borde vara berättigade till stabsarvoden
enligt försvarsstabschefen uppgår till 42.
Yttrande
Yttrande över försvarsstabschefens medelsäskande har avgivits av försvarets
civilförvaltning.
I anledning av förslaget om inrättande av en centralavdelning vid försvarsstaben
uttalar civilförvaltningen, att fördelar vinnes om tillgång finnes
till särskild personal för handläggning av de ärenden som angivits
för den föreslagna avdelningen. Huruvida denna personal bör sammanhållas
i en speciell avdelning eller ha annan organisatorisk anknytning bör
enligt ämbetsverkets mening bedömas i samband med utredningen angående
krigsmaktens högsta ledning. Vid sådant förhållande bör enligt civilförvaltningen
ställning icke nu tagas till ifrågavarande förslag.
Civilförvaltningens yttrande redovisas i fortsättningen punktvis i anslutning
till indelningen i det föregående under anslaget.
1. Civilförvaltningen erinrar om att ämbetsverket i sina äskanden för
nästa budgetår föreslagit uppflyttning av den för handsekreteraren hos
chefen för flygvapnet avsedda kontoristtjänsten till tjänst för kansliskrivare.
Då enligt ämbetsverket denna befattning är jämförbar med motsvarande
befattning hos chefen för försvarsstaben bör — vid bifall till förslaget
om uppflyttning av nämnda tjänst hos chefen för flygvapnet —
jämväl tjänsten för handsekreterare hos chefen för försvarsstaben uppflyttas.
2. Förslaget om inrättande av en kansliskrivartjänst i utbyte mot en
kontoristtjänst vid adj utan turavdelningen är civilförvaltningen icke beredd
att nu tillstyrka. Däremot har ämbetsverket intet att erinra mot förslaget
om uppflyttning av en kanslibiträdestjänst till kontoristtjänst vid avdelningen.
3. Verksamheten och personalbehovet hos förvaltningsofficeren bör enligt
civilförvaltningen särskilt överses. I avvaktan härpå är ämbetsverket
icke berett tillstyrka förslaget om inrättande av en extra ordinarie kontoristtjänst
hos förvaltningsofficeren.
4. Arbetet vid försvarsstabens kassa är enligt civilförvaltningen av speciell
natur och skiljer sig från arbetet vid andra kassor. Sålunda är kassan,
bland annat, avlöningsuträknare för alla försvarsattachéer, bataljonsläkare
vid fältläkarkåren och fältläkarstipendiater, bataljonsveterinärer
vid fältveterinärkåren samt flygläkare av 2. graden. För nämnda personalkategorier
gällande avlöningsbestämmelser tillämpas endast vid försvarsstabens
kassa. Beträffande försvarsattachéerna utför kassan vissa arbetsuppgifter
av speciell servicekaraktär. Till kassan är vidare centraliserad
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1959
35
sjukredovisningen för all vid försvarsstaben, arméstaben in. fl. myndigheter
tjänstgörande personal. Under åberopande av, bland annat, det nu
anförda föreslår civilförvaltningen, att för kassachefen inrättas en ordinarie
tjänst för kamrerare i 21 lönegraden. Vid bifall härtill bör ett nu till
kassachefen utgående arvode för merarbete, föranlett av den svenska FNbataljonen,
indragas.
Civilförvaltningen föreslår vidare, att för kassaavdelningen inrättas en
ordinarie kontoristtjänst. Innehavaren av den för ändamålet inrättade
extra tjänsten förenar med denna en ordinarie kontoristtjänst vid Västgöta
flygflottilj. Vid bifall till civilförvaltningens förslag kan sistnämnda
tjänst indragas, varvid en tjänst för kanslibiträde i Ae 7 bör inrättas vid
flottiljen.
Civilförvaltningen anser sig icke kunna tillstyrka förslaget om utbyte
av två ordinarie kontorsbiträdestjänster mot tjänster för kanslibiträde.
5. Förslaget om att inrätta en befattning för expeditionsunderofficer,
pensionerad underofficer, vid sektion I tillstyrkes av civilförvaltningen.
6. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget om inrättande av en kanslibiträdestjänst
i Ae 7 vid arméavdelningen.
Däremot anser sig ämbetsverket icke kunna tillstyrka, att arvodesbefattningen
för kartassistent utbytes mot civil tjänst. Skulle sådant utbyte
likväl komma till stånd, bör enligt ämbetsverket den civila tjänsten inte
placeras högre än i 10 lönegraden.
7. I anslutning till förslaget om inrättande av en tjänst för aktuarie i
Ae 21 vid flyg- och luftförsvarsavdelningen tillstyrker civilförvaltningen,
att en särskild tjänst inrättas för ändamålet. Ämbetsverket ifrågasätter
dock, om icke för göromålen med fördel skulle kunna avses en arvodesbefattning
för pensionerad officer. Vad löneställningen beträffar, anser
civilförvaltningen en inplacering i högst 19 lönegraden vara tillfyllest.
8. Frågan om signaltjänsten för totalförsvaret m. m. synes civilförvaltningen
vara av natur att böra komma under särskild prövning i samband
med utredningen angående krigsmaktens högsta ledning. Med hänsyn härtill
samt till pågående överväganden i övrigt rörande signaltjänstmateriel
m. m. anser civilförvaltningen att frågan om löneställningen för chefen för
signaltjänstavdelningen icke nu bör upptagas till särskild prövning.
Civilförvaltningen tillstyrker bifall till förslaget om uppflyttning av en
kontorsbiträdestjänst (telefonist) till tjänst för kanslibiträde.
9. Förslagen om inrättande av en kaptensbeställning och eu kanslibiträdestjänst
för utrikesavdelningen tillstyrkes av civilförvaltningen.
10. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget om inrättande av en beställning,
avsedd för försvarsattaché vid beskickningen i Bonn.
Ämbetsverket har intet alt erinra mot beräkningen av medelsbehovet
för särskilda förmåner för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer.
36
Kanal. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
11. Förslaget om uppflyttning av två befattningar för pensionerade officerare
vid inrikesavdelningen från A: 24 till A: 25 avstyrkes av civilförvaltningen.
12. De föreslagna uppflyttningarna av två fotograf tjänster vid fotoavdelningen
är civilförvaltningen icke beredd att förorda.
13. Civilförvaltningen föreslår, att vid press- och filmavdelningen inrättas
en tjänst för tekniker i Ae 9 i stället för den av försvarsstabschefen
föreslagna tjänsten för arkivföreståndare i Ae 10.
14. Förslaget om inrättande av två beställningar för regementsofficer i
Ao 26 eller Ao 23, avsedda för planeringssektionen, tillstyrkes av civilförvaltningen.
I anslutning till vad departementschefen anförde i propositionen
1958: 110 (s. 266) angående tillgodoseende av personalbehovet vid
sektionen förutsätter ämbetsverket, att i samband med tillkomsten av de
nya beställningarna föreskrift meddelas om vakantsättning av två beställningar
för regementsofficer vid försvarsgrenarna.
Av försvarsstabschefen framfört förslag om inrättande av en arvodesbefattning
för pensionerad officer (expeditionsofficer) vid planeringssektionen
tillstyrkes av civilförvaltningen.
Biträdespersonalen vid sektionen bör enligt civilförvaltningen utökas
med ett biträde för skriv- och kontorsgöromål i stället för — såsom försvarsstabschefen
föreslagit — ett kanslibiträde.
15. Civilförvaltningen anser sig icke böra tillstyrka bifall till framförda
förslag om ordinariesättning av tjänster.
Det av chefen för försvarsstaben ånyo framförda förslaget om ändrade
föreskrifter angående disponerandet av de på försvarsstabens personalförteckning
uppförda beställningarna för regementsofficerare tillstyrkes av
civilförvaltningen.
Civilförvaltningen tillstyrker förslaget om en översyn rörande behovet
av stabsarvoden vid försvarsstaben. Enligt ämbetsverket bör översynen
omfatta även vissa andra staber.
I anslutning till förslag av arméchefen föreslår civilförvaltningen i sina
ordinarie medelsäskanden för nästa budgetår inrättande av en beställning
för armédirektör av 2. graden i Ao 24, avsedd för biträdande försvarsattaché
vid beskickningen i Washington. Beställningen bör enligt ämbetsverket
uppföras på försvarsstabens personalförteckning. Jämlikt särskilt
medgivande av Kungl. Maj :t är sedan flera år en arméingenjör placerad
på ifrågavarande befattning. Avlöningskostnaderna för denne beställningshavare
bestrides från anslaget Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m.
Kiwgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
;s7
Departementschefen
Riksdagen anmälde år 1954 önskemål om en översyn av den militära
presstjänsten. Som framgått av den förut lämnade redogörelsen hade
önskemålet aktualiserats till följd av uttalanden från riksdagens revisorer,
vilka ansett att handläggningen av pressärendena i större utsträckning
borde koncentreras till försvarsstaben. Revisorerna hade vidare ansett, att
krigsmaktens publikationstryck borde förenklas.
I det föregående har redogjorts för resultatet av den översyn av den
militära presstjänsten som överbefälhavaren verkställt på Kungl. Maj:ts
uppdrag samt för innehållet i yttrandena över densamma. Den verkställda
översynen har enligt överbefälhavaren visat, att någon oklarhet beträffande
ansvarsfördelningen mellan försvarsstabens och försvarsgrenarnas pressorgan
numera inte föreligger. Ytterligare centralisering av pressärendena
till försvarsstaben bedömes medföra betydande nackdelar. Det saknas därför
enligt överbefälhavarens mening anledning att ifrågasätta någon principiell
ändring i presstjänstens organisation vid de centrala staberna. Samtliga
remissinstanser, som uttalat sig i ämnet, har delat överbefälhavarens
uppfattning i detta hänseende. Även jag anser, att den verkställda översynen
ger vid handen att någon ytterligare centralisering av pressärendena
till försvarsstaben icke för närvarande bör ifrågakomma. De förslag till
personalförändringar vid pressorganen i de centrala staberna som berörts
vid översynsarbetet torde få prövas i vanlig ordning i den män de aktualiseras
i de årliga medelsäskandena. Till vissa förslag som framförts för
nästa budgetår återkommer jag i det följande vid behandlingen av vederbörliga
anslag.
Beträffande krigsmaktens publikationer har såsom framgått av den föregående
redogörelsen gjorts vissa begränsningar under de senaste budgetåren.
För nästa budgetår har förslag framlagts i årets statsverksproposition
( bil. 6, s. 312—313), innebärande i huvudsak oförändrad medelsanvisning
i förhållande till innevarande budgetår. Samtidigt har kostnaderna för vissa
tidskrifter föreslagits överförda från förslagsanslag till reservationsanslag.
Den verkställda översynen ger mig ej härutöver anledning till särskilt
uttalande beträffande publikationernas omfattning och innehåll i framtiden,
då dessa frågor synes vara av natur att årligen böra prövas i budgetsammanhang.
Det kan härvid finnas anledning beakta vad som framkommit
vid översynsarbetet.
Härefter övergår jag till medelsbehovet under förevarande anslag
och för nästa budgetår framförda förslag till personalförändringar m. in.
Till förslaget om inrättande av eu centralavdelning vid försvarsstaben
är jag alltjämt inte beredd att taga ställning.
För biträde åt förvaltningsofficercn räknar jag med eu tjänst för kontorist
i Ac 9.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
Vid försvarsstabens kassaavdelning bör tillkomma en tjänst för kamrerare
i Ao 19 i utbyte mot en beställning för förvaltare i Ao 17 vid intendenturkåren.
Jag förutsätter därvid att till vederbörande befattningshavare
må även fortsättningsvis efter särskild prövning av Kungl. Maj :t utgå
ersättning för merarbete, som föranledes av den svenska FN-bataljonen.
Vid kassaavdelningen bör vidare tillkomma en tjänst för kontorist i Ao 9,
varvid en dylik tjänst vid Västgöta flygflottilj kan indragas.
Vid bifall till nu angivna förslag om inrättande av kontoristtjänster vid
kassaavdelningen samt hos förvaltningsofficeren erfordras ej längre särskild
medelsanvisning för provisorisk personalförstärkning för kassa- och
förvaltningstjänsten (jfr prop. 1956: 1, bil. 6, s. 79).
Jag biträder förslaget om uppflyttning av en tjänst för kanslibiträde i
Ae 7 till kontorist i Ae 9 vid adjutanturavdelningen. En arvodesbefattning
för pensionerad underofficer i A: 16 bör utbytas mot en tjänst för arkivassistent
i Ae 10 vid arméavdelningen. Utrikesavdelningen bör tillföras en
tjänst för kanslibiträde i Ae 7 samt press- och filmavdelningen en tjänst
för tekniker i Ae 9.
I anslutning till försvarsstabschefens yrkanden i övrigt om nya tjänster
för biträdespersonal föreslår jag, att tjänster inrättas för två biträden för
skriv- och kontorsgöromål.
Vidare anser jag mig böra biträda förslaget om sådan ändring av dispositionsföreskrifterna
för beställningarna för regementsofficer vid försvarsstaben,
att sju befattningar för militärassistent kan besättas med överstelöjtnanter.
Försvarsstabschefens övriga i det föregående redovisade förslag till personalförändringar
vid försvarsstaben kan jag icke tillstyrka. Icke heller
kan jag biträda civilförvaltningens förslag om inrättande av en beställning
för armédirektör av 2. graden, avsedd för biträdande försvarsattaché.
Försvarsstabschefen har hemställt om en översyn av stabsarvodena vid
försvarsstaben. Jag anser mig icke böra räkna med att en sådan översyn
nu verkställes.
På arméns personalförteckning för icke-ordinarie personal finnes under
arméintendenturförvaltningens anstalter uppförd en tjänst för faktor i
Ae 14. Tjänsten disponeras av försvarsstaben och jag föreslår därför att
den överföres till förevarande anslag.
I det föregående har jag framlagt förslag till ny personalvårdsorganisation
inom försvaret. Förslaget innebär beträffande försvarsstaben att följande
tjänster (beställningar) vid försvarsstaben utgår, nämligen för en kapten
i År 21, en byrådirektör i Ae 24, eu studierektor i Ae 23, en förste byråsekreterare
i Ae 21 och en bibliotekskonsulent i Ae 21, en byråassistent i
Ae 19 och en kontorist i Ae 9. Vidare kan antalet biträden för skriv- och
kontorsgöromål vid försvarsstaben minskas med tre, varav en med halvtidstjänstgöring.
Därvid kan för tillfälligt anställande av kontorspersonal
Kunijl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
39
in. in. vid försvarsstaben anvisade medel, 55 300 kronor, minskas med
10 300 kronor. Slutligen innebär förslaget såvitt nu är i fråga, att fältprostens
arvode överföres till annat anslag.
Kostnaderna för försvarsstabens avlöningar beräknar jag, med beaktande
av föreslagna personalförändringar, anslagsbelastningen, löneklassuppflyttningar
och kompensation för höjda folkpensionsavgifter in. m. till
5 232 000 kronor enligt följande.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän 2 260 000 (+ 24000)
kronor;
Arvoden till pensionerad personal i ar v odesbe fattningar
290 000 (+ 63 000) kronor;
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, 103 000 (—1 000) kronor;
Särskilda löneförmåner för förs v ar sattachéer och biträdande
försvarsattachéer 1 010 000 (+ 11 000) kronor, varav Ortstillägg
290 000 (±0) kronor, Barnbidrag 77 000 (+ 18 000) kronoi-,
Utomeuropeiskt tillägg 35 000 (±0) kronor, Bidrag till automobilresor
16 000 (±0) kronor, För f ly ttningsbidrag 42 000
(—7 000) kronor, Prisut j ämningstillägg 550 000 (±0) kronor;
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 995 000
(—55 000) kronor;
Rörligt tillägg 550 000 (— 12 000) kronor;
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter 24 000
(+ 24 000) kronor.
För försvarsstabens avlöningar föreslår jag alltså eu ökning i förhållande
till vad som anvisats för innevarande budgetår, 5 178 000 kronor, med
54 000 kronor.
Kostnaderna för försvarsväsendets radioanstalt och medel för viss ytterligare
verksamhet vid försvarsstaben har för budgetåret 1958/59 beräknats
till 10 622 000 kronor, såvitt avser under förevarande anslag redovisade
kostnader. På sätt framgår av en inom försvarsdepartementet upprättad
promemoria, som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott,
beräknar jag motsvarande kostnader för budgetåret 1959/60 till
10 908 000 kronor, vilket innebär en ökning med 286 000 kronor.
Förevarande anslag bör alltså uppföras med (5 232 000 + 10 908 000 =)
16 140 000 kronor. Anslagshöjningen utgör 340 000 kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, all Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:l att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för försvarsstaben som föranledes av vad
jag föreslagit i det föregående;
b) fastställa följande avlöningsstat för försvarsstaben, med
undantag av försvarsväsendets radioanstalt m. in., alt tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1959/60;
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 260 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,
förslagsvis ................................. 290 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 103 000
4. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och
biträdande försvarsattachéer
a) Ortstillägg ................................. 290 000
b) Barnbidrag, förslagsvis ............... 77 000
c) Utomeuropeiskt tillägg, förslagsvis... 35 000
d) Bidrag till automobilresor, förslagsvis 16 000
e) Förflyttningsbidrag, förslagsvis ...... 42 000
f) Prisutjämningstillägg, förslagsvis ... 550 000 1 010 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 995 000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 550 000
7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 24 000
Summa kronor 5 232 000
c) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 16 140 000 kronor.
[6] Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
Anslag Nettoutgift
1957/58 .............................. 204 250 000 228 733 647
1958/59 (statsliggaren s. 190) 232 100 000
1959/60 (förslag) ............... 239 500 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 34) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1959/60 beräkna ett
förslagsanslag av 239 600 000 kronor.
Till följd huvudsakligen av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara
fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet
redovisade personalstater varit fyllda. För att såvitt möjligt erhålla
överensstämmelse mellan anslag och belastning har anslagen för varje
budgetår beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen
på anslag för tidigare budgetår.
Kungl. Maj:ts proposition nr 11t) iir 1950
41
Yrkanden
Försvarets civilförvaltning (skr. lc/9 1958) föreslår i anslutning till
yrkanden av chefen för armén m. fl. myndigheter vissa personalförändringar
in. in. vid armén.
Anslagsförändringar vid bifall till
Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
1. Personalförändringar beträffande arméstaben
in. in.
1 överste Bo 1 ...........................
3 majorer Ao 23 vid generalstabskå
ren
— överstelöjtnanter eller majorer
Ao 26 eller Ao 23 ............
4 majorer Ao 23 vid generalstabskåren
....................................
1 kapten Ao 21 vid generalstabskå
ren
— överstelöjtnant eller major
Ao 26 eller Ao 23 (civilförvaltningen:
major Ao 23) .....................
2 pensionerade officerare A: 24 ...
1 expeditionsunderofficer A: 16 ...
2 expeditionsvakter Ae 7 ............
1 förrådsinan Ae 7 .....................
6 biträden för skriv- och kontors
göromäl
.................................
1 förste kansliskrivare Ae 12 .........
1 kanslibiträde Ag 7 — Ae 7 .........
1 förste kansliskrivare Ae 12 — Ao
12 ..........................................
1 förste byråsekreterare Ac 23 ......
3 kaptener År 21 ........................
1 assistent Ae 17 — Ae 19 ............
1 assistent Ae 15 — amanuens Ae 19
(civilförvaltningen: assistent Ae
17) .......................................
1 amanuens ..............................
1 kanslibiträde Ac 7 (civilförvaltningen:
biträde för skriv- och kon
torsgöromål)
...........................
1 överfurir Ao 9 ........................
1 förvaltare Ao 15 vid kavalleriet
överföres lill arméstaben ............
12 744
101 504
2 492
22 584
7 698
25 376
68 652
1 838
16 774
9 034
12 320
t 281 016
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
Anslagsförändringar vid bifall till
Arinécliefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
2. Personalförändringar i övrigt vid
militärbefälsstaberna
1 överste Bo 1 vid I. militärbefäls
staben
.................................... —
6 kaptener År 21 vid II., IV., V., VI.
och VII. militärbefälsstaberna ... 132 876
1 personalofficer A: 24 vid I. militär
befälsstaben
........................... 111156
3 (1) expeditionsunderofficerare A:
16 vid I. militärbefälsstaben ...... 6 154
1 expeditionsunderofficer A: 16 vid
II. militärbefälsstaben ............... 7 698
1 skjutfältsofficer A: 24 vid IV. militärbefälsstaben
........................ 11 292
1 skjutfältsunderofficer A: 16 vid
IV. militärbefälsstaben ............
2 (1) expeditionsunderofficerare A:
16 vid VI. militärbefälsstaben ... 7 698
1 expeditionsofficer A: 24 vid VII.
militärbefälsstaben .................. 9 956
7 säkerhetsofficerare A: 24 vid I.—
VII. militärbefälsstaberna ......... 73 700
7 signalunderofficerare A: 16 vid I.
—VII. militärbefälsstaberna ...... 47 710
2 överfurirer Ao 9 vid I. och IV. militärbefälsstaberna
.................. 23 276
1 överfurir Ao 9 vid VI. militärbe
fälsstaben
..............................
1 maskinist Ae It) vid VI. militärbefälsstaben
..............................
1 reparatör Ae 9 vid VI. militärbefälsstaben
..............................
1 vaktmästare Ae (Ag) 7 vid VI. mi -
litärbefälsstaben ..................... 11 108
1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid II. militärbefälsstaben ...
1 biträde för skriv- och kontorsgöro
mål
vid VI. militärbefälsstaben ... 9 034
+ 350 458
Kungl. Maj:is proposition nr 110 år 1959
43
Arméchefens m. fl. yrkanden
3. Vissa personalförändringar beträffande
försvarsområdesstaberna
3 majorer Ao 23 vid fo 11, fo 44 och
fo 51 .......................................
1 överstelöjtnant Ao 26 vid fo 32/31
1 major Ao 23 — överstelöjtnant Ao
26 vid fo 32/31 ........................
1 överfurir Ao 9 vid fo 43 ............
1 kapten År 21 vid fo 46 ...............
2 överfurirer Ao 9 vid fo 46 .........
2 överfurirer Ao 9 vid fo 63 .........
1 sergeant Ao 11 — fanjunkare Ao
13 vid fo 66/65 ........................
1 överfurir Ao 9 vid fo 66/65 .........
1 kansliskrivare Ae 10 — förste
kansliskrivare Ae 12 vid fo 66/65
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
73 344
22 146
23 248
24 640
1 476
12 320
1 406 + 158 580
4. Personalförändringar beträffande
vissa utbildningsanstalter
1 överste (souschef) Bo 1 vid krigshögskolan
..............................
1 överstelöjtnant eller major Ao 26
eller Ao 23 vid krigshögskolan ... 27 499
1 major eller kapten Ao 23 eller År
21 vid krigshögskolan — överstelöjtnant
eller major Ao 26 eller
Ao 23 .................................... 3 369
1 överfurir Ao 9 vid krigshögskolan 12 320
1 major Ao 23, chef för arméns
skyddsskola — överstelöjtnant eller
major Ao 26 eller Ao 23 .........
3 (1) majorer eller kaptener Ao 23
eller År 21 vid infantcriskjutskolan
— överstelöjtnanter eller ma
-
jorer Ao 26 eller Ao 23 ............... 3 494
1 kapten År 21 vid infanteriskjut
skolan
.................................... 21 408
1 arméingenjör av 1. graden Ao 23
(verkstadschef vid radar- och luftvärnsmckanikerskolan)
— armédirektör
av 2. graden Ao 24 .........
44
Kungl. Muj.ts proposition nr 110 är 1959
Arméchefens m. fl. yrkanden
1 arméingenjör x\e 19 (vapeningenjör
vid radar- och luftvärnsmekanikerskolan)
— arméingenjör Ao
21 ..........................................
1 tygverkmästare Ao 16 (civilförvaltningen:
förste tyghantverkare
Ao 14; radar- och luftvärnsmeka
nikerskolan)
...........................
1 hantverkare Ag 8 vid rid- och körskolan
— Ae 8 ........................
1 förrådsman Ag 7 vid rid- och körskolan
— Ae7 ........................
1 förste kansliskrivare Ae 12 vid
fältarbetsskolan ........................
1 tyghantverkare Ao 12 (fältarbetsskolan)
.................................
1 överstelöjtnant Ao 26 (chef för signalskolan)
— överste Bo 1 .........
1 kapten År 21 vid signalskolan ...
1 kapten eller löjtnant År 21 eller År
17/13 vid signalskolan ...............
2 kaptener (ryttmästare) År 21 vid
motorskolan ...........................
1 tygverkmästare Ao 16 vid motorskolan
(civilförvaltningen: förste
tyghantverkare Ao 14) ...............
1 överfurir Ao 9 vid motorskolan ...
1 arméingenjör Ao21 (motorskolan )
— arméingenjör av 1. graden Ao
23 ..........................................
1 överfurir Ao 9 vid tygförvaltnings
skolan
....................................
1 chef Ao 26 vid artilleri- och ingen
jörofficersskolan
— Bo 1 ............
1 major eller kapten Ao 23 eller År
21 vid artilleri- och ingenjöroffi
eersskolan
..............................
1 kapten (ryttmästare) eller löjtnant
År 21 eller År 17/13 vid krigsskolan—
kapten (ryttmästare) År 21
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
15 172
14 380
21 408
42 816
14 408
10 956
12 320
24 130
3 006
K ungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
45
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
23 984
23 984
21 912
22 884
19 878
17 678
15 938
14 380
98 560 + 485 884
5. Förändringar i övrigt beträffande
vissa personalstater
Ingen jäv trupperna
1 major Ao 23 — överstelöjtnant
Ao 26 ....................................
1 major Ao 23 ...........................
1 major eller kapten Ao 23 eller Ao
21 .......................................
4 (2) kaptener Ao 21 ..................
Signaltrupperna
2 överstelöjtnanter Ao 26 ............
1 överstelöjtnant eller major Ao 26
eller Ao 23 (civilförvaltningen:
major Ao 23) ........................
1 major Ao 23 ...........................
4 kaptener Ao 21 .....................
8 löjtnanter Ao 17/13 ..................
24 448
23 174
43 800
58 018
25 376
23 984
87 600
126 840
Arméchefens m. fl. yrkanden
1 adjunkt Ae 23 vid armens under
officersskola
...........................
1 chef Ao 23 vid fallskärmsjägarskolan
....................................
1 packningsförman Ae 10 vid fall
skärmsjägarskolan
— Ae 11.......
2 överfurirer Ao 9 vid fallskärms
jägarskolan
...........................
1 kapten (ryttmästare) År 21 (helikopterorganisationen)
...............
1 kapten (ryttmästare) eller löjtnant
År 21 eller År 17/13 (helikopterorganisationen)
........................
1 tygverkmästare Ao 16 (helikopterorganisationen)
........................
1 förste tyghantverkare Ao 14 (helikopterorganisationen)
...............
1 tyghantverkare Ao 12 (helikopterorganisationen)
........................
8 armétekniker Ao 9 (helikopterorganisationen)
........................
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
Anslagsförändringar vid bifall till
Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
1 sergeant Ao 11 — förvaltare Ao
15 ....................................... —
Trängtrupperna
5 majorer Ao 23 ........................ 73 344
4 kaptener Ao 21 ..................... 87 600
Fälttygkåren
2 majorer Ao 23 — överstelöjtnan -
ter Ao 26 .............................. —
1 major Ao 23 ........................... 25 376
1 kapten Ao 21 ........................ 22 884
1 fanjunkare Ao 13 .................. —
Arvode till vissa förvaltare ......... —
Tygtekniska kåren
1 armédirektör av 2. graden Ao 24
(bitr. försvarsattaché) ............ —
2 armédirektörer av 1. graden Ao
26 ....................................... —
1 arméingenjör av 1. graden Ao 23
4 arméingenjörer Ao 21 — arméingenjörer
av 1. graden Ao 23 ... —-
12 tyghantverkare Ao 12 ............... 160 368
16 tyghantverkare Ao 12 — förste
tyghantverkare eller tyghantverkare
Ao 14 eller Ao 12 ............ —
20 armétekniker Ao 9 — förste armétekniker
Ao 11 .................. —
20 biträdande armétekniker Ae 8/7
— armétekniker Ao 9 ............... —
Fortifikationskåren
2 överstelöjtnanter Ao 26 — överstar
Bo 1 ................................. —
2 majorer Ao 23 — överstelöjtnanter
Ao 26 ..............................
2 kaptener Ao 21 —■ majorer Ao 23
4 kaptener Ao 21 —
lntendenturkåren
7 pensionerade officerare A: 24 —
kaptener Ao 21 ........................ —
Kangl. Maj:ts proposition nr 110 tir 1959
47
Anslagsförändringar vid bifall till
Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag
ökning Minskning Summa
2 förvaltare Ao 17 ..................... 155 692
1 pensionerad underofficer A: 16
utgår .................................... 6 154
1 förvaltare Ao 17 ..................... — + 812 350
6. Vissa förändringar beträffande ar
méns
underbefälsorganisation
150 furirer Ao eller Ae 8/7 — rust
mästare
Ao 11 .....................
62 överfurirer Ao 9 .....................
90 furirer Ao eller Ae 8/7 — överfurirer
Ao 9 ........................
7. Förändringar beträffande sjukvårds
personal
1
översköterska Ae 9 vid Ing 1 —
Ae 10 ....................................
1 översköterska Ae 10 (halvtids
tjänstgörande)
vid P 2 ............
1 över sköter ska Ao 9 vid 112 ......
1 föreståndarinna Ae 13 vid 112 ...
1 översköterska Ae 10 vid I 12 ...
2 sjukvårdsbiträden Ae 2/3 vid 112
10 reservsjuksköterskor ...............
8. Vissa förändringar beträffande förråds-
och maskinpersonal
2 förrådsförmän Ae 9 vid I 14 resp.
A 3 — Ao 9 ...........................
2 eldare Ae 7 vid P 2 resp. A 6 ...... 19 768
2 maskinister Ae 9 vid A 9 resp. Lv 3
— Ae 10 .................................
2 eldare Ae 7 vid A 9 resp. Lv 3 —
reparatörer Ae 8 ..................... 1 028
3 reparatörer Ae (Ag) 8 vid I 1, 14
resp. Ing 2 .............................. 32 165
5 eldare Ag 7 vid I 2, I 18, Lv 2, Ing 3
och T 4 — reparatörer Ae (Ag) 8 2 720
5 reparatörer Ag 8 vid 112, TI, T 2
313 050
706 800
74 970 + 1 094 820
654
11 540
7 830
20 000 + 40 024
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
Arméchefens m. fl. yrkanden
1 eldare av 1. klass Ao 7 vid 119 —
reparatör Ao 9 ........................
2 reparatörer Ag 8 vid 119 — Ae 8
1 eldare Ag 7 vid 119 — reparatör
Ae (Ag) 8 ..............................
1 eldare Ag 7 vid 119 -—- Ae 7 ......
1 maskinist Ag 10 vid P 4 — reparatör
Ao (Ag) 9 ...........................
1 reparatör Ag 8 vid P4 — Ae 8 ...
1 maskinmästare Ao 12 vid Ing 1 —•
Ao 14 ....................................
1 maskinmästare Ag 12 vid Ing 1 —
maskinist Ae 10 ........................
1 reparatör Ag 9 vid Ing 1 — Ao 9
1 eldare Ag 7 vid Ing 1 — reparatör
Ae (Ag) 8 ..............................
2 eldare Ag 7 vid I 6 resp. 110 ......
1 reparatör Ae (Ag) 8 vid 17 .........
1 reparatör Ag 9 vid A 2 ...............
1 maskinmästare Ae 12 vid fo 51 —
Ae 14 ....................................
1 maskinmästare Ao 12 vid SI —
Ao 14 ....................................
1 maskinmästare Ag 12 vid arméns
underofficersskola — maskinist
Ae 10 vid SI ...........................
1 eldare av 1. klass Ao 7 vid arméns
underofficersskola -— reparatör Ao
9 vid S 1 .................................
2 eldare Ag 7 vid S 1 resp. arméns
underofficersskola indrages ......
9. Vissa förändringar beträffande kontorspersonal
4
kontorister Ao 9 vid I 10, 115, P 1
och SI — kanslibiträden Ae 7 ...
2 biträden för skriv- och kontorsgöromål
vid I 2 resp. 117 indrages
9 biträden för skriv- och kontorsgöromål
vid 13, 15, 16, 17, 112,
I 13, 115, I 16 och A 9 — biträden
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
ökning Minskning Summa
1 212
544
584
544
10 721
11 624
+ 79 742
4 288
17 816
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
49
Arméchefens m. fl. yrkanden |
Anslagsförändringar vid bifall till |
för skriv- och kontorsgöromål |
ökning Minskning Summa |
(halvtidstjänstgörande) ............ 5 kanslibiträden Ae 7 vid 15 och |
36 645 |
A 3 — Ao 7 ........................... |
— |
1 biträde för skriv- och kontors-göromål vid 17 ..................... 1 biträde för skriv- och kontors- |
— |
göromål (halvtidstjänstgörande) |
|
31 biträden för skriv- och kontors- |
|
göromål — kontorsbiträden Ao 5 |
— |
92 kontorsbiträden Ao 5 — biträden |
|
för skriv- och kontorsgöromål ... |
— — 58 749 |
Vissa personalförändringar vid Göte- |
|
borgs och Bohus samt Hallands |
|
5 förrådsförmän Ao 9 indrages ... |
57 000 |
1 kanslibiträde Ao 7 indrages ...... |
10 300 |
4 kontorsbiträden Ao 5 indrages ... |
37 080 |
1 intendent A: 24 indrages ......... 1 expeditionsunderofficer A: 16 in- |
9 554 |
dragés ................................. 1 föreståndare för förvaltningsex- |
6 161 |
peditionen A: 16 indrages ......... |
6 161 |
1 maskinist Ae 9 indrages ............ |
11 400 |
21 förrådsmän Ae 7 indrages ......... |
216 300 |
1 kanslibiträde Ae 7 indrages ...... 7 biträden för skriv- och kontors- |
10 300 |
göromål, varav 1 med halvtids-tjänstgöring, indrages ............ |
54 444 |
1 förrådsmästare Ag 12 vid III. mi- |
|
litärbefälsstaben indrages ......... |
13 364 —432 064 |
Övriga personalförändringar in. m. 1 biträdande köksföreståndare Ae 10 |
|
vid Al — Ao 10 ..................... |
— |
Assistenter för frivilligfrågor ......... överförande av tjänster från sakan- |
20 424 |
slag ....................................... |
553 354 |
4—91 59 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 110
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
Arméchefens m. fl. yrkanden
Rekryteringsstipendier till fänrikar
vid I 19 och A 8 ........................
Flygtillägg och flygtraktamenten till
personal i helikoptertjänst .........
Arvoden för tillsyn och bevakning
av byggnader m. ni...................
Avlöning åt indelt manskap .........
Arvoden till deltidstjänstgörande lärare
och föreläsare vid arméns
fasta utbildningsanstalter och skolor
.......................................
Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning
........................
Tillfälligt anställd personal ............
Arvoden till medhjälpare åt personalvårdsassistenter
..................
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
ökning Minskning Summa
142 700
2 000
23 000
100 000
20 000
58 000
5 000 + 874 478
12. Omräkning
Lönegradsuppflyttningar m. m. jäm -
likt prop. 1958:158 .................. 1 323 609
Tjänstetidsbefordran .................. 319 345
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
........................... 1 390 000
Avlöningar till viss personal i verk
stadsdrift
.............................. 140 000
Omräkning i övrigt ..................... 48 443
+ 3 221 397
Motiv
Chefen för armén anför i sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret
1959/60 bland annat följande rörande arméns personalbehov. En
preliminär beräkning av personalbehovet för en krigs- och fredsorganisation
enligt alternativ Adam har utförts. Beräkningen visar, att behovet av
beställningar för officerare och underbefäl understiger det i arméchefens
utredning angående befälsordningen vid armén redovisade behovet men
överstiger tillgången enligt nuvarande personalstater. Arméchefen har för
budgetåret 1959/60 framlagt förslag om nya beställningar endast därest
det icke bedömts möjligt att tillgodose behoven genom omdisponering av
befintliga beställningar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
51
I anslutning till förslag av försvarsgrenscheferna in. fl. myndigheter
om ordinariesättning och extraordinariesättning av tjänster hävdar civilförvaltningen
den principiella uppfattningen, att tjänster för stadigvarande
behov bör vara förenade med pensionsrätt enligt gällande tjänste- och
familjepensionsreglementen. Med hänsyn till pågående omorganisation av
försvaret och därav föranledda förbandsindragningar in. in. har emellertid
civilförvaltningen ansett sig icke för närvarande böra föreslå ändrade
anställningsformer annat än i vissa fall, då särskilda skäl talar härför. Av
samma orsak har civilförvaltningen i allmänhet icke heller kunnat tillstyrka
att nya tjänster för civil personal upptages annat än som extra.
1. Personalförändringar beträffande arméstaben m. m. Arméchefen
föreslog i militärorganisatoriska underlaget för budgetåret 1958/59, att
den övertaliga beställningen för regementschef vid K 4 skulle omändras
till beställning för överste i Bo 1 vid arméstaben och avses för biträdande
infanteriinspektör (prop. 1958: 110, s. 285). Förslaget vann inte bifall.
I stället beslöts, att beställningen skulle indragas vid uppkommande vakans
(nämnda prop. s. 318). Beställningen har numera indragits. Arméchefen
föreslår nu, att för ändamålet inrättas en överstebeställning i Bo 1.
Civilförvaltningen räknar med, att beställningen för regementschef skall
bibehållas i organisationen och avses för biträdande infanteriinspektör.
I anslutning till yrkande av arméchefen om inrättande av beställningar
för överstelöjtnant eller major för avdelningschefer vid försvars- och
arméstaberna och/eller för stabschefer vid vissa militärbefälsstaber har
innevarande budgetår en majorsbeställning vid generalstabskåren utbytts
mot beställning för överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 23 (prop.
1958: 110, s. 318). Arméchefen anger nu, att sju majorsbeställningar successivt
bör omvandlas till beställningar för överstelöjtnant eller major,
avsedda för nämnda avdelningschefer och stabschefer. För nästa budgetår
föreslår arméchefen, att utbytet skall omfatta tre beställningar vid generalstabskåren.
Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.
Arméchefen upprepar det för innevarande budgetår framställda yrkandet
om inrättande av fyra majorsbeställningar vid generalstabskåren, avsedda
för ställföreträdande avdelningschefer vid arméstaben (prop. 1958:
110, s. 285). Civilförvaltningen räknar med att beställningarna inrättas.
Arméchefen hemställer om inrättande av en beställning för överstelöjtnant
eller major vid generalstabskåren i utbyte mot en kaptensbeställning
vid kåren. Angående motiveringen för yrkandet torde få hänvisas
till de handlingar som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande
utskott. Civilförvaltningen räknar med att kaptensbeställningen utbytes
mot en beställning för major i Ao 23.
Arméchefen föreslår, alt vid arméstaben inrättas två arvodesbefattningar
för pensionerad officer i A: 24, avsedda för aktuarie vid personal
-
52
Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
avdelningen respektive biträdande pressofficer vid pressavdelningen. Vid
personalavdelningen handlägges ärenden rörande reservofficerare och reservunderofficerare,
personal i arvodesbefattning in. m. av en kommenderad
officer. Denne befattningshavare avgår med pension den 1 april
1959. Med hänsyn till erforderlig kontinuitet, bristen på truppbefäl m. m.
bör enligt arméchefen för uppgifterna avses en pensionsavgången officer.
— Sedan pressavdelningen inrättades år 1952 har omfattningen av pressärendena
ökat avsevärt, varför den i avdelningen ingående pressdetaljen
anses böra tillföras en ställföreträdande pressofficer. Som pressofficer
tjänstgör en kommenderad officer. — Civilförvaltningen biträder arméchefens
förslag.
Signalavdelningen vid arméstaben bör enligt arméchefen tillföras en arvodesbefattning
för expeditionsunderofficer i A: 16. Artilleri- och signalinspektionerna
har gemensam expedition med en officer i arvodesbefattning
som chef. Tillgängliga befattningar för expeditionsunderofficer medger
icke att sådan placeras vid den gemensamma expeditionen. Om befattningen
tillkommer, kan annan personal avlastas från mera rutinmässiga
personalärenden. Civilförvaltningen biträder förslaget.
Arméchefens förslag om inrättande av tjänster för två expeditionsvakter
i Ae 7, en förrådsman i Ae 7 samt sex biträden för skriv- och kontorsgöromål
innebär en upprepning av tidigare framställda förslag (prop.
1958: 110, s. 286; jfr s. 318). Ifrågavarande befattningar bestrides för närvarande
av personal, som jämlikt medgivande av civilförvaltningen anställts
såsom extra. Ämbetsverket räknar med tillkomsten av de yrkade
tjänsterna.
Med hänsyn till arten av de arbetsuppgifter, som åvilar en vid expeditionen
vid sektion I tjänstgörande kontorist, ävensom dennes personliga
kvalifikationer föreslår arméchefen, att för befattningshavaren i fråga inrättas
en personlig tjänst för förste kansliskrivare i Ae 12. Civilförvaltningen
är för närvarande icke beredd att tillstyrka förslaget.
Icke heller räknar civilförvaltningen med bifall till arméchefens förslag
om extraordinariesättning av en extra kanslibiträdestjänst samt om ordinariesättning
av en extra ordinarie tjänst för förste kansliskrivare.
Arméchefen föreslår ånyo, att för f. d. majoren i finska armén K. G.
Kavander inrättas en personlig tjänst för förste byråsekreterare i Ae 23
(prop. 1958: 110, s. 286). Kavander, som numera erhållit svenskt medborgarskap,
är sedan flera år jämlikt särskilt medgivande anställd såsom
sakkunnig vid arméstabens taktikavdelning. Civilförvaltningen tillstyrker
förslaget.
För innevarande budgetår framförda förslag om inrättande av två kaptensbeställningar
i År 21, avsedda för press- och adjutanturavdelningen
(säkerhetsofficer) respektive utbildningsavdelningen, framlägges ånyo
(prop. 1958: 110, s. 286 och 287). Civilförvaltningen räknar med att be
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
53
ställningarna inrättas. Ämbetsverket ifrågasätter emellertid om icke i
varje fall vissa av de med sistnämnda beställning förenade arbetsuppgifterna
bör åvila armétygförvaltningen och ämbetsverket är därför tveksamt
beträffande förslaget om inrättande av ifrågavarande beställning vid arméstaben.
Som chef för den i taktikavdelningen ingående bilddetaljen tjänstgör en
kommenderad officer. Chefen för armén föreslår, att för ändamålet inrättas
en beställning för kapten i År 21. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.
Däremot anser ämbetsverket sig icke kunna biträda arméchefens
förslag om uppflyttning av en för ateljéchef vid detaljen avsedd assistenttjänst
i Ae 17 till Ae 19.
Arméchefen upprepar det för innevarande budgetår framförda förslaget
om utbyte av en tjänst för assistent i Ae 15 vid taktikavdelningen mot en
tjänst för amanuens i Ae 19 (prop. 1958:110, s. 287). Civilförvaltningen
föreslår, att den befintliga tjänsten uppflyttas från Ae 15 till Ael7.
Innevarande budgetår har för taktikavdelningens underrättelsedetalj inrättats
en tjänst i Ae 17 (prop. 1958: 110, s. 318). Arméchefens då framförda
förslag i fråga om denna detalj avsåg därjämte tjänster för en amanuens
samt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål (nämnda prop. s.
287). För nästa budgetår föreslår arméchefen, att för ändamålet inrättas
tjänster för en amanuens samt ett kanslibiträde i Ae 7. Civilförvaltningen
tillstyrker förslaget såvitt avser amanuenstjänsten men föreslår inrättande
av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål i stället för den
yrkade kanslibiträdestjänsten.
Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens ånyo framförda förslag om
inrättande av en överfurirsbeställning i Ao 9, avsedd för taktikavdelningens
reglementsdetalj (prop. 1958: 110, s. 287).
Den 7 februari 1958 har Kungl. Maj :t meddelat provisoriska bestämmelser
om organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten in. in. vid
Västerbottens regemente med Norrlands dragoner och kavalleriets kadettskola.
Därvid har föreskrivits, att en förvaltare (Ao 15) må övergångsvis
kvarstå på stabsavdelningen vid Norrlands dragoner intill den 1 juli 1959
för att biträda vid planläggning och ledning av omorganisationsarbetet på
stabsavdelningen vid Norrlands dragoner. Arméchefen föreslår nu, att
ifrågavarande förvaltarbeställning i fortsättningen får övergångsvis — intill
dess beställningshavaren avgår med pension — disponeras vid arméstabens
infanteriinspektion för biträde med handläggning av frågor rörande
infanteriets och kavalleriets personalkårer. Arméchefen räknar med alt
beställningen framdeles skall avses för chefsinstruktör vid kavalleriet. 1
sitt förslag till befälsordning för armén bar arméchefen föreslagit inrättande
av särskilda befattningar för chefsinstruktörer. Civilförvaltningen
bär intet att erinra mot att beställningen övergångsvis utnyttjas på föreslaget
sätt.
54
Kungl. Maj.ts proposition nr 110 dr 1959
2. Personalförändringar i övrigt vid militärbefålsstaberna. Militärbefälsstabernas
fredsorganisation är i huvudsak grundad på 1942 års försvarsbeslut.
Med undantag för de personalförstärkningar, som genomförts från
och med den 1 juli 1957 i samband med beslut om den lokala och regionala
fastighetsförvaltningen, har endast mindre ändringar av personalstaterna
vid militärbefälsstaberna kommit till stånd. Arbetsuppgifterna har
sedan 1942 ökat avsevärt i omfattning. Sålunda har, bland annat, verksamheten
inom det totala försvaret ställt allt större krav på medverkan
från militärbefälsstabernas sida. Detta gäller framför allt samordningen
av de militära operationerna med de omfattande utrymnings- och undanförseltransporterna.
Vidare kommer en alltmer decentraliserad förrådsställning
av krigsförbanden att genomföras, vilket kräver en omfattande,
långsiktig byggnadsplanläggning och ekonomisk planläggning. Därjämte
har militärbefälhavarna i enlighet med en allmän strävan att till regional
instans delegera beslutanderätt m. m. sedan år 1953 ålagts ett betydligt
större ansvar för mobiliseringsförberedelser m. m. än som tidigare åvilade
dem. Mot bakgrunden av, bland annat, det nu anförda föreslår arméchefen,
att militärbefälsstabernas personal förstärkes från och med budgetåret
1959/60.
Arméchefen upprepar det för innevarande budgetår framförda förslaget
om inrättande av en överstebeställning i Bo 1, avsedd för stabschef vid
l. militärbefälsstaben (prop. 1958: 110, s. 283). Vid bifall till förslaget
frigöres en majorsbeställning vid generalstabskåren. Denna bör enligt
arméchefen utnyttjas för sektionschef vid militärbefälsstab. En därvid
friställd kaptensbeställning vid generalstabskåren bör enligt arméchefen
disponeras för chefen för den inom arméstabens planeringsavdelning inrättade
centraldetaljen. Civilförvaltningen ifrågasätter om icke behovet av
en överstebeställning vid I. militärbefälsstaben bör tillgodoses genom ianspråktagande
av en framdeles frigjord överstebeställning. I anledning härav
räknar ämbetsverket icke nu med någon ny beställning för ändamålet.
I militärorganisatoriska underlaget för budgetåret 1958/59 föreslog arméchefen,
att VI. och VII. militärbefälsstaberna skulle tillföras vardera eu
kaptensbeställning i År 21 (prop. 1958: 110, s. 284). Arméchefen upprepar
förslaget för nästa budgetår. — Vidare föreslår arméchefen, att beställningar
för kapten i År 21 inrättas, en vid vardera II. och V. militärbefälsstaben
samt två vid IV. militärbefälsstaben. Beställningen vid II. militärbefälsstaben
avses för chefen för avdelning II a och befattningshavaren
skall handlägga ärenden, som sammanhänger med transportplanläggning
m. in. — En av de yrkade beställningarna för IV. militärbefälsstaben avses
för chefen för avdelning I a. Arbetsuppgifterna vid denna avdelning
omfattar, bland annat, taktiskt och operativt krigsförbindelsearbete, krigsorganisation,
mobiliseringsplanläggning och beredskap, underrättelsetjänst,
samordning med civilförsvaret, främst beträffande utrymning och övriga
Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1959
55
operativa frågor. Arméchefen framhåller bland annat, att antalet fredsförband
och försvarsområden inom IV. militärområdet medför, att kontroll
och inspektion av mobiliseringsplanläggningen vid underlydande myndigheter
blir särskilt omfattande. Vidare är utrymnings- och inkvarteringsfrågor
samt andra operativa civilförsvarsåtgärder inom militärområdet
väsentligt mer omfattande och komplicerade än inom andra delar
av riket. — Den andra beställningen vid IV. militärbefälsstaben avses för
avdelning III e. Vid denna avdelning, som för närvarande består av en
kapten, handlägges alla utbildningsfrågor m. m. Det stora antalet fredsförband
inom militärområdet medför att utbildningsärendena blir av stor
omfattning. — Den för V. militärbefälsstaben yrkade beställningen avses
för chefen för sektion II vid staben. Denna befattning uppehälles provisoriskt
av en vid staben placerad adjutant. — Civilförvaltningen tillstyrker,
att för angivna ändamål inrättas sex beställningar för kapten i År 21.
Arméchefen föreslår, att vid I. militärbefälsstaben inrättas arvodesbefattningar
för en personalofficer i A: 24 och tre expeditionsunderofficerare
i A: 16. Till stöd för yrkandet om förstnämnda befattning åberopas,
bland annat, att personalärendena under de senaste åren ökat i antal och
betydelse, varför det i flertalet militärområden varit nödvändigt att avdela
officerare, avsedda såsom biträdande mobiliseringsofficerare, att såsom
huvudsaklig uppgift handlägga ärenden rörande personaltjänst. Militärbefälsstaberna
på fastlandet bör enligt arméchefen successivt tillföras vardera
en befattning för pensionerad officer, avsedd för ärenden rörande
personaltjänst. — Befattningarna för expeditionsunderofficer avses för
respektive sektion II, tygavdelningen och sektion VIII (fortifikationssektionen).
Arméchefen anför, bland annat, att expeditionstjänsten vid sektion
II blivit eftersatt på grund av brist på personal och att tjänsten måst
ombesörjas av övriga befattningshavare inom staben till men för deras
viktigare arbetsuppgifter. Vid tygavdelningen har enligt arméchefen arbetsuppgifterna
fått en allt större omfattning beroende på krigsorganisatoriska
förändringar, ändrade förrådsställningar in. in. I samband med
ökningen av arbetsuppgifterna har verksamheten vid tygexpeditionen utökats.
Avdelningen disponerar för expeditionsgöromål endast ett kontorsbiträde.
Vid fortifikationssektionen har expeditionstjänstens omfattning
ökat och väntas öka ytterligare till följd av pågående decentralisering av
fortifikationsförvaltningens verksamhet. — Civilförvaltningen tillstyrker
förslaget om inrättande vid I. militärbefälsstaben av eu befattning för personalofficer
och föreslår, att en arvodesbefattning för expeditionsunderofficer
inrättas vid staben.
Tidigare framfört förslag om inrättande av eu arvodesbefattning för
expeditionsunderofficer i A: 16 vid II. militärbefälsstaben upprepas för
nästa budgetår (prop. 1958:110, s. 298). Civilförvaltningen bar numera
intet att erinra mot bifall till förslaget.
56 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1959
Arméchefen föreslår, att vid IV. militärbefälsstaben inrättas arvodesbefattningar
för en skjutfältsofficer i A: 24 och en skjutfältsunderofficer
i A: 16. Sedan flera år fullgöres ifrågavarande arbetsuppgifter av en reservofficer
och en reservunderofficer, avlönade med anlitande av vakanta
beställningar. I anslutning till den omfattande utbyggnaden av de fasta
utbildningsanordningarna på övningsfält för förbanden har det enligt
arméchefen visat sig oundgängligen erforderligt att vid IV. militärbefälsstaben
disponera en skjutfältsofficer för handläggning av frågor om anläggning,
användning och underhåll av dessa utbildningsanordningar.
Uppgifterna gäller speciellt Järvafältet. Vidare erfordras eu särskild tillsynsman
för utbildningsanordningarna på Järvafältet. Denne kan enligt
arméchefen vara underofficer i arvodesbefattning. Civilförvaltningen räknar
endast med befattningen för skjutfältsofficer.
För VI. militärbefälsstaben föreslår arméchefen ånyo inrättande av två
arvodesbefattningar för expeditionsunderofficer i A: 16 (prop. 1958:110,
s. 298). Civilförvaltningen föreslår, att en befattning inrättas.
Civilförvaltningen anser sig numera böra tillstyrka arméchefens ånyo
framförda förslag om inrättande av en arvodesbefattning för expeditionsofficer
vid VII. militärbefälsstaben (prop. 1958: 110, s. 298).
Arméchefen föreslår i särskild ordning, att vid envar av militärbefälsstaberna
inrättas en arvodesbefattning för säkerhetsofficer i A: 24. I fråga
om den närmare motiveringen härför hänvisas till de handlingar, som
kommer att tillhandahållas vederbörande utskott. Här avsedd befattningshavare
bör enligt arméchefen försöksvis även biträda chefen för personalsektionen
vid handläggning av frivilligärenden (jfr prop. 1958: 110, s.
298). Civilförvaltningen biträder arméchefens förslag.
Civilförvaltningen biträder likaledes arméchefens upprepade förslag om
inrättande av sju arvodesbefattningar för signalunderofficer i A: 16, en
vid varje militärbefälsstab (prop. 1958: 110, s. 298).
För envar av I. och IV. militärbefälsstaberna föreslår arméchefen ånyo
inrättande av en överturirsbeställning i Ao 9, avsedd för garageförman
(prop. 1958: 110, s. 301). Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.
Däremot kan civilförvaltningen icke tillstyrka arméchefens åter framlagda
förslag om inrättande vid VI. militärbefälsstaben av en överfurirsbeställning
i Ao 9, avsedd för tryckeriföreståndare (prop. 1958: 110, s. 301).
Arméchefen föreslår inrättande av tjänster för eu maskinist i Ae 10
och en reparatör i Ae 9 vid VI. militärbefälsstaben. I fråga om förstnämnda
tjänst åberopas, bland annat, att förvaltningsobjekt samt övervakning av
mindre anläggningar har ökat i sådan utsträckning, att maskinmästaren
icke medhinner de till tjänsten hörande arbetsuppgifterna. Till stöd för
yrkandet om en reparatörstjänst anför arméchefen, att reparatör för, bland
annat, de fastigheter och rörnät som står under VI. militärbefälsstabens
direkta förvaltning saknas. Civilförvaltningen, som ifrågasätter huruvida
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
57
icke frågan om behovet av fortmaskinister borde närmare utredas, kan
icke tillstyrka någon utökning av stabens maskinpersonal.
Av arméchefen tidigare framfört förslag om inrättande av en tjänst för
vaktmästare i Ae 7 vid VI. militärbefälsstaben upprepas för nästa budgetår
(prop. 1958: 110, s. 303). Civilförvaltningen anser alltjämt, att för ändamålet
bör inrättas en extra tjänst.
II. och VI. militärbefälsstaberna bör enligt arméchefen tillföras vardera
en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Civilförvaltningen har
medgivit anställande av extra biträdespersonal vid staberna och behovet
av de äskade tjänsterna bedömes av arméchefen såsom stadigvarande.
Civilförvaltningen, som tillstyrkt i det föregående redovisade förslag om
inrättande av en befattning för expeditionsunderofficer vid II. militärbefälsstaben,
är icke beredd föreslå någon ytterligare utökning av stabens
expeditionspersonal. Däremot vill ämbetsverket icke motsätta sig, att vid
VI. militärbefälsstaben inrättas den av arméchefen föreslagna tjänsten.
3. Vissa personalförändringar beträffande försvarsområdesstaberna.
Chefen för armén upprepar tidigare framfört förslag om inrättande av
tre majorsbeställningar, avsedda för mobiliseringsofficerare vid respektive
Malmö, Stockholms och Örebro försvarsområdesstaber (prop. 1958: 110,
s. 296). Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt förslaget.
I propositionen 1958: 110 (s. 299) redovisades av arméchefen framlagda
förslag till personalförändringar vid den sedermera omorganiserade staben
för Göteborgs och Bohus försvarsområde. Arméchefens förslag omfattade,
bland annat, inrättande av beställningar för två överstelöjtnanter
i Ao 26, avsedda för stabschefen respektive chefen för utbildningsavdelningen,
varvid en befintlig majorsbeställning förutsattes skola utgå. Förslagen
vann inte bifall, men för att möjliggöra att befattningen som chef
för utbildningsavdelningen skulle kunna bestridas av en regementsofficer
beslöts att ett vikariatslöneförordnande för regementsofficer finge meddelas
(nämnda prop. s. 321). I militärorganisatoriska underlaget för nästa
budgetår upprepar arméchefen sitt tidigare förslag. Med hänsyn till att
statens organisationsnämnd avses skola utföra detaljundersökningar beträffande
stabens organisation anser sig civilförvaltningen icke för närvarande
böra räkna med de föreslagna personalförändringarna.
Arméchefen föreslår, att för befattningen som chef för förvaltningsexpeditionen
vid Strängnäs försvarsområdesstab inrättas en beställning för
överfurir i Ao 9. Civilförvaltningen kan icke tillstyrka förslaget.
Däremot tillstyrker civilförvaltningen arméchefens ånyo framförda förslag
om inrättande av beställningar för en kapten i År 21 och två överfurirer
i Ao 9 vid Vaxholms försvarsområdesstab (prop. 1958:110, s.
296 f.).
Vid Bodens försvarsområdesstab bör enligt arméchefen inrättas två beställningar
för överfurir i Ao 9, avsedda för brandförmän. Förslaget har
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
även framförts tidigare (prop. 1958: 110, s. 297). Civilförvaltningen anser
sig numera böra räkna med att beställningarna tillkommer.
Arméchefen föreslår, att vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab
inrättas dels eu beställning för fanjunkare i Ao 13 i utbyte mot en sergeantbeställning
i Ao 11, dels en beställning för överfurir i Ao 9, dels ock
en tjänst för förste kansliskrivare i Ae 12 i utbyte mot en tjänst för kansliskrivare
i Ae 10. Fanjunkarbeställningen avses för expeditionsunderofficer
vid förvaltningsexpeditionen (tygavdelningen). För ändamålet disponeras
för närvarande en sergeantsbeställning. Arbetsuppgifterna kräver
enligt arméchefen rutin beträffande såväl stabs- som förvaltningstjänst
och sådan anses regelmässigt icke kunna förvärvas av sergeanter, överfurirsbeställningen
avses för en radioutbildad befattningshavare med uppgift
att, bland annat, tjänstgöra som telegrafist. Dessa arbetsuppgifter
fullgöres för närvarande av ett biträde för skriv- och kontorsgöromål,
vilket medfört att skrivcentralen inte medhinner förekommande skrivarbete.
Den till uppflyttning föreslagna kansliskrivartjänsten är avsedd
för föreståndaren för förrådsbokföringskontoret. Civilförvaltningen tillstyrker
arméchefens förslag till personalförändringar vid Kiruna—Jokkmokks
försvarsområdesstab.
4. Personalförändringar beträffande vissa ntbildningsanstalter. Arméchefen
föreslår ånyo inrättande av en beställning för överste i Bo 1, avsedd
för souschef vid krigshögskolan (prop. 1958: 110, s. 287). Civilförvaltningen
ifrågasätter om icke behovet framdeles kan tillgodoses genom
omplacering av övertalig överstebeställning.
Civilförvaltningen tillstyrker ett av arméchefen upprepat förslag om
inrättande av en beställning för överstelöjtnant eller major, avsedd för
lärare i mekanik och matematik vid krigshögskolan (prop. 1958: 110,
s. 287).
Vid krigshögskolan finns inrättade tre beställningar för överstelöjtnant
eller major i Ao 26 eller Ao 23. För erhållande av erforderlig kontinuitet
m. m. i fråga om befattningarna för lärare i taktik, teknik, strategi och
krigshistoria bör enligt arméchefen ytterligare två beställningar för överstelöjtnant
eller major tillkomma. För nästa budgetår föreslår arméchefen
inrättande av en sådan alternativ beställning, avsedd för lärare i krigshistoria,
i utbyte mot en beställning för major eller kapten. Civilförvaltningen
tillstyrker förslaget.
Civilförvaltningen tillstyrker likaledes förslag av arméchefen om inrättande
av en beställning för överfurir i Ao 9, avsedd för chef för vaktmästaravdelningen
vid krigshögskolan.
Följande av arinéchefen nu framlagda förslag till personalförändringar
vid infanteriskjutskolan innebär en upprepning av för innevarande
budgetår framställda yrkanden (prop. 1958: 110, s. 288 f.), nämligen dels
utbyte av den för chefen för skvddsskolan avsedda inajorsbeställningen
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
59
mot beställning för överstelöjtnant eller major, dels utbyte av tre beställningar
för major eller kapten, avsedda för chefer för utbildningsavdelningar
och förste lärare, mot beställningar för överstelöjtnant eller major,
dels ock inrättande av en beställning för kapten i År 21, avsedd för lärare
i atomtjänst vid skyddsskolan. Civilförvaltningen är alltjämt icke beredd
att tillstyrka förslaget om uppflyttning av den för chefen för skyddsskolan
avsedda majorsbeställningen. Ämbetsverket har i och för sig intet
att erinra mot uppflyttningen av de tre beställningarna för förste lärare
m. m. men ifrågasätter likväl, om det icke kan vara tillfyllest att nu räkna
allenast med utbyte av en sådan beställning. Förslaget om inrättande av
en ny kaptensbeställning, avsedd för skyddsskolan, tillstyrkes av civilförvaltningen.
Enligt 1958 års beslut rörande de militära och civilmilitära personalkårerna
för tygförvaltningstjänsten inom armén har för arméns radaroch
luft vä ms mekanikerskola beräknats, bland annat, två för vapeningenjörer
avsedda beställningar för arméingenjör av 1. graden i Ao 23
respektive arméingenjör i Ae 19 (prop. 1958:110, s. 140). Arméchefen
hemställer nu, att ifrågavarande beställningar utbytes mot beställningar
för armédirektör av 2. graden i Ao 24 respektive arméingenjör i Ao 21.
Därvid åberopas, bland annat, att vid ifrågavarande utbildningsanstalt bedrives
kvalificerad utbildning med elever, vilka i regel är civil- eller läroverksingenjörer.
Civilförvaltningen har inhämtat, att frågan om ändrad
löneställning för berörda beställningar liksom för vissa andra högre ingenjörsbeställningar
upptagits på den s. k. B-listan. Vid sådant förhållande
har civilförvaltningen icke tagit ställning till arméchefens förslag.
Arméchefen hemställer ånyo om inrättande av en beställning vid tygtekniska
kåren för tygverkmästare i Ao 16, avsedd för yrkeslärare vid
radar- och luftvärnsmekanikerskolan (prop. 1958: 110, s. 289). Civilförvaltningen
räknar alltjämt med att för ändamålet inrättas en beställning
för förste tyghantverkare i Ao 14.
Civilförvaltningen kan icke tillstyrka förslag av arméchefen om extraordinariesättning
av tjänster för en hantverkare i Ag 8 och en förrådsman
i Ag 7 vid arméns rid- och körskola.
Däremot tillstyrker civilförvaltningen arméchefens ånyo (jfr prop. 1958:
110, s. 289) framförda förslag om inrättande vid fältarbetsskolan av
eu för G. Nygell avsedd personlig tjänst för förste kansliskrivare i Ae 12.
Vid fältarbetsskolan bedrives omfattande försöksverksamhet. Försöken
är dels av teknisk natur, dels s. k. metodförsök. Vid skolan erfordras enligt
arméchefen en särskild befattningshavare med maskinteknisk utbildning
såsom biträde åt försöksofficeren. Arméchefen hemställer därför,
att för ändamålet inrättas en beställning för tyghantverkare i Ao 12 vid
tygtekniska kåren. Civilförvaltningen bar intet att erinra mot förslaget.
En beställning för överstelöjtnant i Ao 26 vid signaltrupperna avses
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
för chef för signalskolan. Arméchefen föreslår att beställningen utbytes
mot beställning för överste i Bol. Därvid åberopas, bland annat,
det ökade ansvar och de vidgade arbetsuppgifter, som kommer att åvila
skolchefen i samband med skolans pågående utbyggnad. Civilförvaltningen
är icke beredd att nu taga ställning till förslaget.
Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt arméchefens ånyo framförda förslag
om inrättande av en beställning för kapten i År 21 (adjutant och
lärare) vid signalskolan (prop. 1958: 110, s. 289).
Behovet av lärare i truppsambandstjänst vid signalskolan tillgodoses
för närvarande genom anlitande av deltidstjänstgörande lärare, vilket medför
bristande kontinuitet. Arméchefen föreslår, att för ändamålet inrättas
en beställning för kapten eller löjtnant i År 21 eller År 17/13. Civilförvaltningen
räknar inte med att beställningen inrättas.
Arméchefen återkommer till frågan om lärarbehovet vid arméns
motorskola och föreslår — i huvudsaklig överensstämmelse med för
innevarande budgetår framlagda förslag — inrättande av två beställningar
för kapten (ryttmästare) i År 21 vid skolan samt en beställning för tygverkmästare
i Ao 16 vid tygtekniska kåren (prop. 1958: 110, s. 289). Därjämte
hemställer arméchefen, att vid skolan inrättas en beställning för
överfurir i Ao 9, avsedd för instruktör i körning, samt att den för inotoringenjör
vid skolan avsedda beställningen för arméingenjör i Ao 21 uppflyttas
till beställning för arméingenjör av 1. graden i Ao 23 (jfr prop.
1958: 110, s. 140). Civilförvaltningen räknar med inrättandet av nämnda
kaptens- och överfurirsbeställningar. I anledning av arméchefens yrkande
om en tygverkmästarbeställning föreslår civilförvaltningen, att för ändamålet
inrättas en beställning för förste tyghantverkare i Ao 14 vid tygtekniska
kåren. Under hänvisning till vad ämbetsverket anfört i fråga om
vissa arméingenjörsbeställningar vid radar- och luftvärnsmekanikerskolan
tar ämbetsverket inte ställning till förslaget om uppflyttning av en dylik
beställning för motoringenjör vid motorskolan.
Befattningshavare för skötsel av utbildningsanordningarna vid tygförvaltningsskolan
saknas. Skolan har, anför arméchefen, tillförts
stora mängder modern utbildningsmateriel. Annéchefen hemställer, att för
ändamålet inrättas en beställning för överfurir i Ao 9 vid skolan. Civilförvaltningen
har intet att erinra mot bifall till förslaget.
För innevarande budgetår föreslog arméchefen, att beställningen för
chef i Ao 26 vid artilleri- och ingenjörofficersskolan skulle uppflyttas
till Bo 1 (prop. 1958: 110, s. 287). Yrkandet upprepas för nästa
budgetår. Civilförvaltningen är icke nu beredd att taga ställning till förslaget.
I militärorganisatoriska underlaget för innevarande budgetår föreslog
arméchefen, att vid signaltrupperna skulle inrättas en beställning för major
eller kapten, avsedd för lärare i sambandstjänst vid artilleri- och ingenjör
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
Öl
officersskolan (prop. 1958: 110, s. 291). Arméchefen föreslår nu, att här
avsedd beställning inrättas vid skolan. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.
Vid krigsskolan finnes inrättad en beställning för kapten, ryttmästare
eller löjtnant i År 21 eller År 17/13, avsedd för lärare i fysisk träning, tilllika
chef för gymnastik- och idrottsskolan. Med hänsyn till arbetets omfattning
och det ansvar, som åvilar chefen för sistnämnda skola, hemställer
arméchefen, att beställningen omändras till beställning för kapten
eller ryttmästare i År 21. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.
Vid arméns underofficersskola bedrives sedan år 1957 försöksvis
utbildning av värnpliktiga tolkar. Såsom språklärare tjänstgör en arvodesanställd,
civil lärare. Erfarenheterna av den hittillsvarande verksamheten
är enligt arméchefen goda. Då behovet av utbildningen beräknas
bli konstant, föreslår arméchefen att för språklärare inrättas en tjänst
för adjunkt i Ae 23. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.
Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens ånyo framförda förslag om
inrättande av en skolchefsbeställning med majors löneställning vid arméns
fallskärmsjägarskola (prop. 1958:110, s. 290).
Vidare hemställer arméchefen, att vid fallskärmsjägarskolan inrättas
två beställningar för överfurir i Ao 9 samt att en tjänst för packningsförman
i Ae 10 vid skolan uppflyttas till Ae 11. överfurirsbeställningarna avses,
den ena för kompanikvartermästare, tillika materielredogörare för
fordon och chef för ekonomivärnpliktiga, samt den andra för chef för övningsmateriel
och utbildningsanordningar, tillika chef för ammunitionsförråd
och materielredogörare för tygmateriel. Till stöd för yrkandet om
uppflyttning av en tjänst för paekningsförman anföres, att för chefen
för fallskärinsavdelningen (driftingenjör) erfordras en kvalificerad ersättare.
Härför bör enligt arméchefen avses en av packningsförmännen.
Civilförvaltningen tillstyrker förslaget om inrättande av nämnda två överfurirsbeställningar
men anser, att frågan om löneställningen för packningsförmannen
bör prövas i samband med översynen av förrådspersonalens
löner.
För innevarande budgetår har under arméns övningsanslag medel beräknats
för att påbörja helikopterutbildning (prop. 1958:110, s.
353 f.). Till den närmare utformningen av den helikopterorganisation, som
föreslagits av arméchefen, togs emellertid icke ställning. För ändamålet inrättades
tre beställningar för fanjunkare eller sergeant vid 119 men personalbehovet
i övrigt ansågs under budgetåret 1958/59 böra tillgodoses
inom befintliga personalstater. Den fortsatta utbyggnaden av personalorganisationen
förutsattes få äga rum genom omdisposition av befintliga
beställningar och tjänster. Vidare underströks vikten av alt frågan om
samordning av helikopterverksamheten inom försvaret snarast löses.
I sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår föreslår armé -
62 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 19ö9
chefen, att för arméns helikopterorganisation inrättas beställningar för en
kapten eller ryttinästare i År 21, en kapten eller ryttmästare eller löjtnant
i År 21 eller År 17/13, en tygverkmästare i Ao 16, en förste tyghantverkare
i Ao 14, en tyghantverkare i Ao 12 och åtta armétekniker i Ao 9.
Beställningarna för mekanikerpersonal avses skola uppföras på staten för
tygtekniska kåren. Övriga beställningar liksom de nu vid 119 redovisade
beställningarna för tre fanjunkare eller sergeanter avses skola uppföras
på särskild helikopterstat (HkpS).
I anslutning till nu angivna yrkanden anför arméchefen följande:
Det är angeläget, att arméns helikopterverksamhet från början kan
organiseras efter fasta normer. Ett villkor härför är, att den personal,
som i inledningsskedet avses för planläggning och ledning av verksamheten
tidigt kan uttagas och inriktas på sina kommande uppgifter. För
att detta skall vara möjligt, böra ytterligare beställningar tillkomma, avsedda
speciellt för helikopterverksamheten. Organisationen bör utbyggas
successivt. Möjligheter att omdisponera beställningar och tjänster i samband
med avsedda fredsorganisatoriska förändringar inom försvaret böra
tillvaratagas, om så framdeles visar sig kunna ske. Då behovet av beställningar
för officerare inom armén i en krigs- och fredsorganisation i
huvudsak enligt alternativ Adam överstiger för närvarande gällande personalramar,
kunna sådana omdisponeringar icke ske inom armén utan
att brist på beställningar uppstår på annat håll inom organisationen. Med
hänsyn till den planläggning och den förberedelse av verksamheten beträffande
arméns helikopterorganisation, som erfordras, böra därför vissa
i första hand erforderliga beställningar tillkomma redan från och med
budgetåret 1959/60. Möjligheterna att för den fortsatta utbyggnaden av
helikopterverksamheten utnyttja inom krigsmakten befintliga beställningar
och tjänster torde framdeles få övervägas, då föreslagna organisatoriska
förändringar skola genomföras.
Då mekanikerpersonal för helikopterförband enklast kan komma att
disponeras genom omskolning av nuvarande personal inom andra yrkesgrenar
och med hänsyn till att denna omskolning tar 1/2—1 år har chefen
för armén tvingats att tills vidare ianspråktaga 3 beställningar för tyghantverkare
inom andra yrkesgrenar för helikoptertjänsten. Med hänsyn
till bristen på mekanikerbeställningar kunna befintliga sådana icke avses
för helikoptermekaniker. Nya beställningar för detta ändamål böra därför
tillkomma från och med budgetåret 1959/60.
Under förutsättning, att ifrågavarande personalbehov icke kan täckas
genom beställningar, som frigöres på annat håll, har civilförvaltningen
intet att erinra mot att beställningar inrättas i enlighet med förslaget.
5. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstater. Arméchefen
framhåller ånyo (jfr prop. 1958: 110, s. 290), att en utbyggnad av utbildningsorganisationen
vid ingenjörtrupperna är oundviklig på grund
av den fortlöpande utökningen av den värnpliktskontingent, som tilldelas
ingenjörtrupperna. Kontingenten beräknas under 1958/59 uppgå till 1 550
man och öka till 1 950 man under 1962/63—1964/65. Huvuddelen av ökningen
faller på Ing 1. Ingenjörtruppernas befälskader är beräknad för en
väsentligt mindre värnpliktskontingent och den hittillsvarande ökningen
har endast kunnat bemästras med stora svårigheter.
Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
63
Det närmast föreliggande behovet av beställningar för regementsofficerare
vid ingenjörtrupperna avser en överstelöjtnant (chef för fältarbetsskolan),
tre majorer (miloingenjörofficerare vid I., IV. och VI. militärbefälsstaberna)
samt två majorer eller kaptener (chef för mobiliseringsavdelningen
vid Ing 1 respektive lärax-e i fältarbetslära vid krigshögskolan).
I anslutning härtill föreslår arméchefen för nästa budgetår, att den för
chefen för fältarbetsskolan avsedda överstelöjtnantsbeställningen tillkommer
i utbyte mot en maj or sbeställning samt att beställningar inrättas för
en major och en major eller kapten. Förslagen innebär delvis en upprepning
av för innevarande budgetår framställda förslag (prop. 1958: 110, s.
290 f.). Civilförvaltningen är icke beredd tillstyrka förslaget om utbyte av
en majorsbeställning mot överstelöjtnantsbeställning men tillstyrker, att
nya beställningar tillkommer för en major och eu major eller kapten.
Behovet av kompaniofficerare, främst kaptener, vid ingenjörtrupperna
har enligt arméchefen ökat väsentligt. Detta sammanhänger bland annat
med att det antal dylika officerare, som beordrats till tjänstgöring utom
truppslaget, ökat sedan gällande personalstat fastställdes. För nästa budgetår
räknar arméchefen med att fyra nya kaptensbeställningar tillkommer
vid truppslaget (jfr prop. 1958: 110, s. 290). Civilförvaltningen anser
skäl i och för sig tala för att den föreslagna utökningen kommer till stånd,
men ifrågasätter om det icke kan vara tillfyllest att för nästa budgetår
räkna med två nya kaptensbeställningar.
Arméchefen framhåller ånyo behovet av personalutökning vid signaltrupperna
(jfr prop. 1958: 110, s. 291). Nuvarande personal är, anför
arméchefen, alltför fåtalig för att tillgodose de på grund av utvecklingen
på stridstaktikens och teleteknikens område starkt ökade behoven. Signaltruppernas
värnpliktskontingent har ökats. Nya former av sambandstjänsten
har utvecklats. Detta har medfört, att befälets arbetsomfång har
blivit allt för stort.
I överensstämmelse med tidigare framförda förslag (prop. 1958: 110,
s. 291) hemställer arméchefen om inrättande av beställningar för två
överstelöjtnanter (chef för S2 respektive S3), en överstelöjtnant eller
major (lärare i sambandstjänst vid krigshögskolan), en major (bataljonschef
vid SI) samt fyra kaptener och åtta löjtnanter. Likaledes innebär
ett av arméchefen framfört förslag om utbyte av en sergeantsbeställning
mot beställning för förvaltare i Ao 15 en upprepning av tidigare framfört
förslag (nämnda prop. s. 292). Civilförvaltningen tillstyrker, att signaltrupperna
tillföres erforderligt antal nya beställningar, och anser sig böra
räkna med att föreslagna nya beställningar tillkommer; dock bör enligt
ämbetsverket för nämnda lärarbcfattning i sambandstjänst tills vidare avses
en majorsbeställning. I avvaktan på resultatet av befälsutredningens
arbete är civilförvaltningen icke beredd att nu tillstyrka förslaget om utbyte
av en sergeantsbeställning mot eu förvaltarbeställning.
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
För trängtruppernas del föreslår arinéchefen en utökning med tre
majorsbeställningar och fyra kaptensbeställningar. Förslagen har framförts
tidigare (prop. 1958: 110, s. 292). Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.
Arméchefen föreslår, att två majorsbeställningar vid fälttygkåren
utbytes mot beställningar för överstelöjtnant. Arméchefen erinrar därvid
om att 1954 års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret
föreslagit, att för stabstygofficerare skulle beräknas beställningar för tre
överstelöjtnanter och fyra majorer samt att för tygmästare skulle avses
beställningar för två överstelöjtnanter och fyra majorer. För ifrågavarande
befattningar har emellertid efter förslag i proposition 1958: 110
(s. 156) avsetts sammanlagt tre överstelöjtnants- och tio majorsbeställningar.
Då frågan om fälttygkårens organisation nyligen prövats av statsmakterna
anser sig civilförvaltningen icke kunna tillstyrka förslaget.
Vid fälttygkåren bör enligt av arméchefen ånyo framlagt förslag tillkomma
en beställning för major, teknisk stabsofficer, avsedd för teknisk
dokumentationstjänst vid armétygförvaltningen (prop. 1958: 110, s. 292).
Förslaget har anmälts i 1959 års statsverksproposition (bil. 6, s. 78) men
slutlig ställning har inte tagits till detsamma (nämnda prop. s. 88). Civilförvaltningen
biträder förslaget.
För arméstabens utrustningsavdelning räknar arméchefen med en ny
beställning för kapten vid fälttygkåren. Beställningshavaren avses för handläggning
av robotärenden (jfr prop. 1958: 110, s. 284). Inom civilförvaltningen
har ifrågasatts, huruvida icke ställningstagandet till frågan om att
tillföra arméstaben en särskild beställningshavare för ifrågavarande ändamål
bör anstå. Från arméstabens sida har emellertid behovet av beställningen
starkt understrukits. Vid sådant förhållande anser sig civilförvaltningen
böra beräkna medel för den föreslagna beställningen.
För innevarande budgetår hemställde arméchefen om inrättande vid
tygstaten av en beställning för tygskrivare i Ao 13, avsedd för kamerala
uppgifter m. in. vid Norrlands tygstation (prop. 1958: 110, s. 294). Förslaget
vann inte bifall. Beställningarna för tygskrivare vid tygstaten har
i samband med den 1958 beslutade ändringen av organisationen av de
militära och civilmilitära personalkårerna inom arméns tygförvaltningstjänst
utbytts mot beställningar för fanjunkare vid fälttygkåren. Arméchefen
föreslår nu, att för ifrågavarande befattning vid tygstationen inrättas
en beställning för fanjunkare. Civilförvaltningen kan icke biträda förslaget.
Till förvaltare vid fälttygkåren, som är placerad i befattning såsom
föreståndare för centralförråd för tygmateriel vid tygstation utgår särskilt
arvode med 840 kronor för år (prop. 1958: 158). Med hänsyn till
det ökade ansvar som ålagts förvaltare vid fälttygkåren, vilka tjänstgör
såsom uppbördsmän för tygmateriel vid vissa angivna förband och försvarsområdesstaber,
föreslår arméchefen att även till dessa befattnings
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
65
havare skall utgå särskilt arvode med 840 kronor för år. Civilförvaltningen
förutsätter, att förslaget kommer att behandlas i annan ordning och
anser sig icke böra taga ställning till detsamma.
Arméchefen framlägger vissa förslag om inrättande av nya beställningar
vid tygtekniska kåren. Därvid anför arméchefen, bland annat,
att nuvarande stater icke på långt när täcker behovet av kvalificerad
mekanikerpersonal. Detta sammanhänger med den fortgående mekaniseringen
inom armén och den tekniska utvecklingen över huvud taget ävensom
mekanikerpersonalens ianspråktagande såsom lärare och instruktörer.
Härtill kommer arbetsuppgifter inom nytillkommande arbetsområden, mekanikertjänst
för helikopterförband m. m.
En beställning för armédirektör av 2. graden i Ao 24, avsedd för biträdande
för svar sattaché vid beskickningen i Washington, bör enligt förslag
av arméchefen inrättas vid tygtekniska kåren. Civilförvaltningen räknar
med att beställningen tillkommer men föreslår, att den uppföres på försvarsstabens
personalförteckning (jfr behandlingen i det föregående av
försvarsstabens avlöningsanslag).
Arméchefen hemställer, att två tjänster för byrådirektör i A 26 respektive
A 24 vid armétygförvaltningen ersättes med beställningar för armédirektör
av 1. graden i Ao 26 vid tygtekniska kåren. Förslaget har anmälts
i 1959 års statsverksproposition (bil. 6, s. 78) och därvid icke föranlett
någon åtgärd.
Civilförvaltningen tager icke nu ställning till arméchefens i särskild
ordning framlagda förslag om inrättande vid tygtekniska kåren av en ny
beställning för arméingenjör av 1. graden i Ao 23. Beträffande förslaget
torde få hänvisas till de handlingar som kommer att tillhandahållas vederbörande
utskott.
Förenämnda utredning angående vissa personalkårer inom försvaret
föreslog, att vid tygtekniska kåren skulle beräknas beställningar för arméingenjör
av 1. graden i Ao 23 för, bland annat, motoringenjörer vid P 2
och P 4 samt vapeningenjörer vid Lv 1 och Lv 3. Efter förslag i proposition
1958: 110 har emellertid för ändamålet avsetts beställningar för arméingenjör
i Ao 21. Arméchefen hemställer nu, att de av personalkårutredningen
föreslagna beställningarna inrättas i utbyte mot nuvarande beställningar
i Ao 21. Civilförvaltningen tager icke ställning till förslaget.
Arméchefen föreslår, att tygtekniska kåren tillföres 12 beställningar
för tyghantverkare i Ao 12, avsedda för arbetsstudiemän. Civilförvaltningen
har från arméöverdirektören inhämtat närmare uppgifter rörande
ifrågavarande personalbehov. Arméöverdirektören har därvid anfört, bland
annat, följande:
Tygstaten är uppbyggd i huvudsak med tanke på denna kårs arbetsuppgifter
i händelse av krig. Det är dock av största vikt att ifrågavarande
personal utnyttjas på ett rationellt sätt även under fredstid. Den huvud5—91
5!) llihang till riksdagens protokoll 1959. 1 sand. Nr 110
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
sakliga användningen hitintills har varit såsom arbetsledare vid tygverkstäder
av olika kategorier samt såsom lärare och instruktörer vid utbildningsverkstäder
och skolor. En av möjligheterna att höja denna personalkategoris
kvalifikationer är att utbilda den och praktiskt använda den
inom arbetsstudieverksamheten. Ett försök i denna riktning har gjorts
inom ATP med ett mycket gott resultat. Sålunda uttogs under hösten
1956 ett antal av 8 st. thv för arbetsstudieutbildning och genomgick de
denna utbildning å ATF under år 1957.
Avsikten är att sedan personalen tjänstgjort som arbetsstudiemän under
en tid av cirka 4 år den skall placeras i arbetsledarbefattningar vid
tygverkstäderna. Arbetsstudieutbildningen och den därå följande tjänstgöringen
som arbetsstudiemän vid tygverkstäderna är sålunda avsedd som
övergångsverksamhet för att vederbörande därigenom skall bli bättre
skickad att funktionera såsom arbetsledare.
Som utbildningen upplagts har avsikten varit att årligen utbilda cirka
5 man varför antalet erforderliga beställningar skulle bli följande:
Arbetsstudieutbildning ........................ 5 st.
Tjänstgöring som arbetsstudiemän 4 x 5 = 20 »
Summa 25 st.
Då det visat sig att de hitintills utbildade befattningshavarna tillgodogjort
sig meddelad utbildning synnerligen väl kan det med bestämdhet
påstås att deras kvalifikationer såsom arbetsledare höjts i mycket hög grad.
Samtidigt må framhållas att denna personals medverkan i rationaliseringsarbetet
i icke oväsentlig grad medverkat till höjande av rationaliseringsresultaten.
Då de äskade 12 st. beställningarna avse ett första behov för att kunna
fortsätta den påbörjade utbildningslinjen samtidigt som de ge tygstatspersonalen
ökade kvalifikationer som arbetsledare och medverka till en effektivare
rationaliseringsverksamhet framstår som ett klart önskemål att tygstaten
tillföres dessa befattningar.
På grund av det anförda anser sig civilförvaltningen böra tillstyrka förslaget.
Med hänsyn till att befordringsläget inom vissa yrkesgrenar för tyghantverkare
är ogynnsamt föreslår arméchefen, att 16 beställningar för
tyghantverkare i Ao 12 utbytes mot beställningar för förste tyghantverkare
eller tyghantverkare i Ao 14 eller Ao 12. Civilförvaltningen har erfarit,
att ifrågavarande uppflyttningar upptagits på den s. k. B-listan, och
förutsätter därför, att frågan löses i särskild ordning.
Arméchefen återkommer till frågan om inrättande av beställningar för
förste armétekniker i Ao 11 och föreslår, att 20 dylika beställningar tillkommer
i utbyte mot samma antal beställningar för armétekniker i Ao 9
(jfr prop. 1958: 110, s. 294). Vidare hemställer arméchefen om utbyte av
20 beställningar för biträdande armétekniker i Ae 8/7 mot beställningar för
armétekniker i Ao 9. Civilförvaltningen anser dessa frågor vara av natur
att böra prövas i annan ordning och anser sig därför icke böra taga ställning
till förslaget.
67
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
Det torde få erinras om att i det föregående under punkten 4 redovisats
vissa framlagda förslag om utökning av tygtekniska kåren.
Frågan om fortifikationskårens organisation upptogs till behandling
i propositionen 1958: 110 (s. 183 f. samt 202) i anledning av ett av
fortifikationsförvaltningen framlagt förslag rörande förvaltningens och
kårens organisation. Inberäknat de beställningar som avsågs skola uppföras
på förvaltningens personalförteckning, innebar fortifikationsförvaltningens
förslag, bland annat, en utökning med tio fortifikationsofficerare.
Efter beslut av 1958 års B-riksdag har emellertid antalet officersbeställningar
vid fortifikationskåren utökats med endast tre, varav en för överstelöjtnant
och två för kapten.
För nästa budgetår framlägger arméchefen vissa förslag till förändringar
beträffande fortifikationskåren. Förändringarna sammanhänger enligt
arméchefen främst med de senaste decenniernas snabba utveckling
på vapenteknikens område, vilken ökat betydelsen av befästningsverksamheten
och kraven på fortifikationskårens personal. De befästningsproblem
som sammanhänger med utvecklingen av robot- och atomvapen anses icke
kunna lösas tillfredsställande utan förstärkning i fråga om militärt utbildade
befästningsspecialister.
I anslutning till det nu anförda hemställer arméchefen, att vid fortifikationskåren
inrättas beställningar för dels två överstar i Bo 1 i utbyte mot
två överstelöjtnantsbeställningar (chefer för fortifikationssektionerna vid I.
och VI. militärbefälsstaberna), dels två överstelöjtnanter i utbyte mot två
majorsbeställningar (chefer för fortifikationssektionerna vid II. och III.
militärbefälsstaberna), dels två majorer i utbyte mot två kaptensbeställningar
(ställföreträdande fortifikationsofficer vid I. militärbefälsstaben
respektive fortifikationsbefälhavare vid Hemsö kustartilleriförsvar), dels
ock fyra kaptener (två för biträdande fortifikationsofficerare vid I. och
IV. militärbefälsstaberna samt två för tjänstgöring vid försvarsstabens
planeringssektion och för tillfälliga arbetsuppgifter).
Då frågan om fortifikationskårens sammansättning nyligen varit föremål
för statsmakternas ställningstagande, räknar civilförvaltningen icke
för närvarande med några personalförändringar i denna del.
I huvudsaklig överensstämmelse med för innevarande budgetår framförda
förslag (prop. 1958: 110, s. 295) föreslår arméchefen, att vid intendenturkåren
inrättas sju beställningar för kapten i Ao 21 i utbyte mot
arvodesbefattningar i A: 24 för intendent (biträdande intendent) vid Karlskrona,
Gävle, Östersunds, Härnösands, Strängnäs, Karlstads och Umeå—
Storumans försvarsområdesstaber. I avvaktan på resultat av personalkårutredningens
arbete räknar civilförvaltningen icke med genomförande av
arméchefens förslag.
Arméchefen hemställer ånyo (jfr prop. 1958: 110, s. 295) om inrättande
av två beställningar för förvaltare i Ao 17 i intendenturförrådstjänst, av
-
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
sedda för Malmö respektive Stockholms försvarsområdesstaber. Vid bifall
till förslaget kan en arvodesbefattning för pensionerad underofficer indragas.
Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens förslag.
För uppbörden vid Kalmar—Växjö försvarsområde disponeras övergångsvis
en övertalig beställning för förvaltare i Ao 17 i intendenturförrådstjänst
(jtr prop. 1957:110, s. 124 och 139). Beställningen skall indragas
vid vakans. Chefen för armén föreslår nu, att för ändamålet permanent
avses en beställning för förvaltare i Ao 17. Behovet har bestyrkts
vid undersökningar, som utförts av statens organisationsnämnd. Civilförvaltningen
räknar med att en beställning inrättas för ändamålet.
6. Vissa förändringar beträffande arméns underbefälsorganisation. Arméchefen
framlägger förslag till fortsatt utbyggnad m. m. av underbefälsorganisationen
och anför därvid, bland annat, följande:
Behovet av underbefäl i fredsorganisationen har varit föremål för ett
flertal utredningar — 1951 års underbefälsutredning, arméchefens befälsordningsförslag
samt arméutredningen 1954. Beräkningar av underbefälsbehovet
i en framtida fredsorganisation inom armén enligt i proposition
1958: 110 redovisade grunder ha utförts. I samtliga dessa utredningar har
konstaterats, att utökning av underbefälskadern erfordras samt att antalet
beställningar för äldre underbefäl måste ökas avsevärt, medan furirsbeställningarna
kunna minskas.
Enligt gällande grunder för befordran bör härför lämpad furir utnämnas
till överfurir efter 4 års tjänst som furir. Rustmästarebeställning bör
erhållas av härför lämpade överfurirer efter minst 12 års tjänst som överfurir.
Rustmästare beräknas avgå med pension efter högst 18 års tjänst
i sådan beställning. Utbyggnaden av underbefälskadern bör ske så, att
befordran kan ske enligt förutsatt ordning. Både rustmästare- och överfurirsbeställningar
måste därför tillföras organisationen. De förstnämnda
böra därför tillkomma i utbyte mot furirsbeställningar, så länge dessa
kunna reduceras.
I anslutning härtill föreslår arméchefen, att 150 beställningar för rustmästare
i Ao 11 tillkommer i utbyte mot samma antal ordinarie och extra
ordinarie furirsbeställningar. Med hänsyn till åldersläget borde enligt
arméchefen under nästa budgetår tillkomma 250 rustmästarbeställningar
men av ekonomiska skäl föreslås en begränsning till 150 dylika beställningar.
Fördelningen av beställningarna på förband in. in. förutsättes skola
ske i samband med fastställandet av personalförteckningar för budgetåret
1959/60, då aktuella uppgifter om underbefälsläget föreligger.
Vidare hemställer arméchefen om inrättande av 62 nya beställningar
för överfurir i Ao 9, avsedda för vaktchefer och fördelade med fyra vid
ett vart av följande förband in. in., nämligen III. militärbefälsstaben, I 2,
17, 111, 113, 118, 119, 121, K 4, P 1, P 4, Al och Lv 3, två vid Stockholms
försvarsområdesstab samt åtta vid Ing 1.
I fråga om överfurirskadern föreslår arméchefen därjämte, att 90 beställningar
för överfurir i Ao 9, avsedda för instruktörer, tillkommer i utbyte
mot ordinarie och extra ordinarie furirsbeställningar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
69
I detta sammanhang torde få erinras om att i det föregående under
punkterna 1—4 redovisats vissa förslag om inrättande av nya överfurirsbeställningar.
Antalet beställningar för instruktörsaspirant (teknikeraspirant) beräknar
arméchefen för nästa budgetår till oförändrat 700.
Civilförvaltningen erinrar om sitt tidigare uttalande (prop. 1958: 110,
s. 301) att definitiv ställning till underbefälskaderns sammansättning icke
bör tagas, förrän resultatet av befälsutredningens arbete föreligger. Ämbetsverket
anser emellertid att — i avvaktan på nämnda resultat — en
viss utbyggnad av underbefälsorganisationen bör ske, bland annat med
hänsyn till rekryteringsläget. I anslutning härtill räknar civilförvaltningen
med bifall till arméchefens under denna punkt redovisade förslag.
7. Förändringar beträffande sjukvårdspersonal. Civilförvaltningen tillstyrker
av försvarets sjukvårdsstyrelse framlagt förslag om uppflyttning
av en tjänst för översköterska i Ae 9 vid Ing 1 till Ae 10. Förslaget har
framställts tidigare (prop. 1958: 110, s. 303).
Arméchefen och sjukvårdsstyrelsen föreslår, att vid P 2 inrättas en
tjänst för halvtidstjänstgörande översköterska. P2:s sjukhus är garnisonssjukkvarter.
Garnisonens storlek har under 1958 ökat, bland annat
beroende på att till T 4 knutits ytterligare två kompanier. Belastningen på
garnisonssjukkvarteret har därför, anför arméchefen, ökat avsevärt. Civilförvaltningen
utgår från att en tjänst för översköterska i Ae 10 inrättas
vid P 2.
Enligt uppgifter av sjukvårdsstyrelsen beräknas den slutna förbandssjukvården
vid garnisonen i Eksjö bli förlagd till I 12, sedan garnisonssjukhuset
i Eksjö nedlagts vid utgången av år 1958. Viss del av garnisonssjukhuset
har varit avsett som centralt förbandssjukhus. Sjukvårdsstyrelsen
har redovisat erforderliga personalförändringar med anledning av
nämnda omorganisation. I detta sammanhang torde få anmälas, att Kungl.
Maj:t den 15 augusti 1958 medgivit, att vid nämnda garnisonssjukhus inrättade
tjänster för en översköterska i Ao 9 och en föreståndarinna i Ae 13,
vilka båda innehaves av Aina Lindsten, finge bibehållas jämväl efter den
31 december 1958 och att Aina Lindsten finge tagas i anspråk för truppförbandssjukvården.
I anslutning till det som nu anförts rörande sjukvårdspersonal i Eksjö
garnison, föreslår civilförvaltningen dels att på vederbörlig personalförteckning
för 112 uppföres en tjänst för översköterska i Ao 9 med föreskrift
att tjänsten skall indragas vid innehavarens avgång och att vikariatsförordnande
icke må meddelas å Ijänsten, dels att på personalförteckning
för sjukvårdsväsendet uppföres tjänster för en föreståndarinna i Ae 13
med föreskrift att tjänsten skall indragas vid innehavarens avgång, eu
översköterska i Ae 10 med föreskrift att tjänsten skall hållas vakant så
länge förenämnda föreståndarinnetjänst är besatt samt två sjukvårdsbi
-
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
träden i Ae 2/3, dels ock att föreskrifter meddelas att en tjänst för undersköterska
i Ae 4, avsedd för Ing 2, skall indragas vid uppkommande vakans
och att en tjänst för sjukvårdsbiträde i Ae 2/3, likaledes avsedd för
Ing 2, skall hållas vakant så länge nämnda underskötersketjänst är besatt.
Sjukvårdsstyrelsen hemställer om en ökning av antalet reservsjuksköterskor
med 10 och anför därvid följande:
Genom kungl. brev den 15 juni 1951 bemyndigades försvarets sjukvårdsstyrelse
att anställa intill 20 sjuksköterskor i försvarets reservsjuksköterskekår.
En utökning av antalet föreslogs i anslagsäskandena för budgetåret
1954/55. Statsmakterna biföllo förslaget, varigenom antalet från
och med den 1 juli 1954 utökades med 10 nya tjänster.
Det råder stor brist på sjuksköterskor för tjänstgöring speciellt av mera
tillfällig natur såsom under militära övningar eller vid ökad sjuklighet.
Under epidemien av influensakaraktär, den s. k. asiaten hösten—vintern
1957/58 skulle extra personal icke ha kunnat anskaffas i tillräcklig utsträckning
utan tillgång till reservsjuksköterskekåren. Icke minst på
grund av och med hänsyn till angelägenheten ur beredskapssynpunkt att
så många sjuksköterskor som möjligt bleve förtrogna med de speciella
förhållanden under vilka den militära sjukvården bedrives är reservsjuksköterskekåren
av mycket stort värde. Det nuvarande antalet är emellertid
ej tillräckligt. En ytterligare utökning av antalet reservsjuksköterskor
med 10 tjänster föreslås därför. Rekryteringen till kåren har varit relativt
god även om de ekonomiska förmånerna, i jämförelse med andra liknande
kårer, såsom läkare och tandläkare, är avsevärt sämre.
Civilförvaltningen tillstyrker, att medgivande lämnas sjukvårdsstyrelsen
att från och med nästa budgetår anställa ytterligare 10 reservsjuksköterskor.
8. Vissa förändringar beträffande förråds- och maskinpersonal. Chefen
för armén föreslår ånyo (jfr prop. 1958: 110, s. 303), att en tjänst för
förrådsförman i Ae 9 vid I 14 ordinariesättes. Därjämte hemställer arméchefen
om ordinariesättning av en motsvarande tjänst vid A 3. Civilförvaltningen
är icke beredd tillstyrka förslagen.
För vartdera av P 2 och A 6 yrkar arméchefen en ny tjänst för eldare
i Ae 7. Den för P 2 föreslagna tjänsten avses för värme-, sanitets- och
elektriska arbeten i regementets byggnader på Ravlunda skjutfält. Han
skall dessutom biträda med mindre reparationer och tillsyn, för vilket
personal saknas. Den för A 6 föreslagna tjänsten avses för skjutfältet i
Skillingaryd. Enligt gällande bestämmelser skall förband, som använder
fältet, även tillhandahålla erforderlig handräckning för skötsel av kökets
och badhusets pannrum. Denna tillfälligt kommenderade personal är, anför
arméchefen, nästan undantagslöst främmande för dylikt arbete. Förslagen
lillstyrkes av civil- och fortifikationsförvaltningarna.
Arméchefen hemställer om uppflyttning av en maskinisttjänst i Ae 9
vid vardera A 9 och Lv 3 till Ae 10. Tjänsterna är avsedda för artilleriskjutskolan
respektive luftvärnsskjutskolan. Vidare föreslår fortifikations
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
71
förvaltningen, att två vid A 9 respektive Lv 3 inrättade tjänster för eldare
i Ae 7 utbytes mot tjänster för reparatör i Ae 8, avsedda för sistnämnda
skolor. Civilförvaltningen erinrar om den aktuella utredningen om klassificering
av försvarets fasta maskinanläggningar och förutsätter, att frågan
om löneställningen för ansvarsmännen vid ifrågavarande maskinanläggningar
kommer att lösas i nämnda sammanhang. Ämbetsverket har
intet att erinra mot det föreslagna utbytet av två tjänster för eldare mot
reparatörst j änster.
I skrivelse den 9 maj 1958 till civilförvaltningen har fortifikationsförvaltningen
framlagt förslag till förändringar i fråga om maskinpersonalen
vid flera av försvarets anläggningar. Förslaget innebär, bland annat, en
utökning av antalet reparatörs- och eldartjänster ävensom omreglering av
vissa tjänster.
I fråga om reparatör stjänsterna anför fortifikationsförvaltningen följande:
I
skrivelse till Eder den 8 juni 1957 framhöll kungl. fortifikationsförvaltningen
nödvändigheten av att antalet reparatörstjänster vid försvarets
fasta maskinanläggningar utökades. Att så är fallet beror dels på att svårigheter
att behålla de reparationskunniga eldarna uppkommit bland annat
på grund av att befordringsmöjligheterna till reparatörstjänst äro små,
dels ock att en allmän ökning av reparationsarbetena skett. Den förskjutning
mot ökad reparationstjänst som pågått under ett flertal år är beroende
på att rationaliseringar av maskinanläggningarna skett vid flera förband
(övergång till oljeeldning), medan vid andra förband reparationerna
ökat till följd av nedsliten materiel i anläggningarna. Av reparationskorten
för maskinanläggningarna framgår sålunda, att reparatörspersonalen
i vissa fall är otillräcklig. Denna brist har i stor utsträckning avhjälpts
genom tilldelning av arbetsmånader. Då det emellertid icke är
tillfredsställande att fylla ett permanent personalbehov på detta sätt, anser
FortF, att reparatörstj änster i stället böra inrättas.
I anslutning härtill föreslår fortifikationsförvaltningen, såvitt angår
armén, följande förändringar. En reparatörstjänst i Ae 8 inrättas vid vardera
I 1, I 4 och Ing 2. Vidare tillkommer en reparatörstjänst i Ae 8 i utbyte
mot extra eller extra ordinarie eldartjänst i 7 lönegraden vid ett
vart av 12, 118, Lv 2, Ing 3 samt T 4. Tjänster för reparatör i Ag 8, en
vid vardera I 12, TI och T 2 samt två vid A 8, extraordinariesättes. Vid
119 inrättade tjänster för en eldare av 1. klass i Ao 7, två reparatörer i
Ag8 och två eldare i Ag 7 ulbytes mot tjänster för en reparatör i Ao 9,
tre reparatörer i Ae 8 och eu eldare i Ae 7.
I förevarande sammanhang framlägger fortifikationsförvaltningen även
vissa förslag, betingade av genomförda omorganisationer in. m. av K 3 och
Ingl. Sedan förvaltningen av K 3 kasernetablissement övertagits av P 4,
finns vid P 4 två tjänster för maskinist i Ae 10 respektive Ag 10. Den extra
maskinisttjänsten bör enligt fortifikationsförvaltningen utbytas mot tjänst
för reparatör i Ao 9, avsedd för underhåll av K 3 kaserner. Vidare bör
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
enligt ämbetsverket inrättas en tjänst för reparatör i Ae 8 vid P 4, varvid
en extra dylik tjänst kan indragas. — Sedan S 1 flyttats till Uppsala och
Ing 1 övertagit signalregementets förra område med byggnader, finns vid
Ing 1 två tjänster för maskinmästare i Ao 12 respektive Ag 12. Fortifikationsförvaltningen
föreslår, att dessa tjänster utbytes mot en maskinmästartjänst
i Ao 14 och en maskinisttjänst i Ae 10. Vidare föreslås ordinariesättning
av en tjänst för reparatör i Ag 9 och utbyte av en tjänst för
eldare i Ag 7 mot en reparatörstjänst i Ae 8, samtliga vid Ing 1.
Vidkommande eldarpersonalen har även denna — uttalar fortifikationsförvaltningen
i förenämnda skrivelse — vid vissa förband visat sig otillräcklig,
vilket medfört att personalen i mycket stor utsträckning fått åläggas
övertidstjänstgöring. Bristen har dock i viss utsträckning kunnat avhjälpas
genom tilldelning av arbetsmånader. Vid de förband, som regelmässigt
tilldelats arbetsmånader, bör enligt fortifikationsförvaltningen inrättas
eldartjänster. Sålunda föreslår ämbetsverket, såvitt avser armén,
att en eldartjänst i Ag 7 inrättas vid vardera I 6 och I 10.
Fortifikationsförvaltningen anför vidare i angivna skrivelse, att reparatörspersonalen
vid anläggningarna på Revingehed är otillräcklig, beroende
på att regementets VVS- och eltekniska anläggningar utökats väsentligt
under de senaste åren. Nämnda personalbrist bedömes bli än större.
På grund härav föreslår ämbetsverket, att vid I 7 inrättas en tjänst för
reparatör i Ae 8.
I särskild ordning har fortifikationsförvaltningen föreslagit inrättande
av en tjänst för reparatör i Ag 9 vid A 2.
I anledning av vad fortifikationsförvaltningen sålunda föreslagit uttalar
civilförvaltningen, att ämbetsverket icke nu är berett tillstyrka ordinarieeller
extraordinariesättning av här berörda tjänster men att ämbetsverket
räknar med inrättande av följande tjänster, nämligen för en reparatör i
Ao 9 vid I 19, en reparatör i Ag 9 vid vardera P 4 och A 2 samt en reparatör
i Ag 8 vid ettvart av I 1, 12, 14, 17, I 18, I 19, Lv 2, Ing 1, Ing 2, Ing 3
och T 4. I anslutning härtill föreslås följande tjänster skola utgå, nämligen
för en maskinist i Ag 10 vid P 4, en eldare av 1. klass i Ao 7 vid
I 19 samt en eldare i Ag 7 vid ettvart av 12, I 18, I 19, Lv 2, Ing 1, Ing 3
och T 4. Frågan om ändrad löneställning för maskinisttjänsterna vid Ing 1
bör enligt civilförvaltningen lösas i större sammanhang.
I skrivelse den 21 november 1958 har civilförvaltningen redovisat vissa
ytterligare förslag av fortifikationsförvaltningen i fråga om maskinpersonal.
Sålunda föreslår fortifikationsförvaltningen, att en tjänst för maskinmästare
i Ae 12 vid Örebro försvarsområdesstab uppflyttas till Ae 14. Befattningshavaren,
som nu är placerad vid viss bergrumsanläggning, anses
böra åläggas tillsyn och inspektion jämväl av andra anläggningar inom
försvarsområdet. Därvid skulle vissa närmare angivna anläggningar bilda
73
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
försvarsområdets fasta maskinanläggning. Med hänsyn till ökningen av
maskinmästarens arbetsuppgifter bör enligt fortifikationsförvaltningen
tjänsten hänföras till 14 lönegraden. Vid bifall till förslaget kan visst
övervakningsarvode, som nu utgår till maskinmästaren vid A 9, indragas.
Civilförvaltningen anser, att frågan om löneställningen för ifrågavarande
maskinmästartjänst bör avgöras först sedan den nya maskinanläggningen
klassificerats. Ämbetsverket erinrar om att ett förslag till nya klassificeringsgrunder
för statens fasta maskinanläggningar är föremål för Kungl.
Maj :ts prövning och att frågan om lönegradsplaceringen av s. k. ansvarsmän
och biträdande ansvarsmän vid dessa anläggningar anmälts till årets
B-listeförhandlingar.
Maskinanläggningen vid arméns underofficersskola har nyligen anslutits
till värmecentralen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Detta medför
enligt fortifikationsförvaltningen, att vissa tjänsteförändringar erfordras
vid skolan. Ämbetsverket föreslår i anslutning härtill att en tjänst för
maskinmästare i Ag 12 ersättes med tjänst för maskinist i Ae 10, att en
tjänst för eldare av 1. klass i Ao 7 utbytes mot tjänst för reparatör i Ao 9
samt att en tjänst för eldare i Ag 7 indrages. I fråga om kasernvårdsärenden
vid skolan är chefen för S 1 lokal förvaltningsmyndighet. Med
hänsyn härtill bör enligt fortifikationsförvaltningen maskinanläggningarna
vid skolan och S 1 sammanslås till en anläggning och tjänsterna för
maskinpersonal vid skolan i personalförteckningarna redovisas vid SI.
Med hänsyn till samordningen av skötseln av värmeanläggningarna föreslår
fortifikationsförvaltningen, att nuvarande tjänst för maskinmästare
i Ao 12 vid S 1 uppflyttas till Ao 14. Vidare föreslår ämbetsverket indragning
av en eldartjänst i Ag 7 vid regementet. Civilförvaltningen anser,
att frågan om lönegradsplaceringen av tjänsterna för maskinmästare och
maskinist vid den gemensamma anläggningen bör avgöras först sedan
anläggningen klassificerats och förenämnda B-listeförhandlingar slutförts.
Ämbetsverket räknar emellertid nu med att förenämnda maskinmästartjänst
i Ag 12 ersältes med extra ordinarie tjänst för maskinist. Fortifikationsförvaltningens
övriga förslag i fråga om maskinpersonalen vid S 1
och arméns underofficersskola tillstyrkes av civilförvaltningen. Därjämte
anser ämbetsverket — med hänsyn till svårigheten att redan nu bedöma
behovet av eldarpersonal vid anläggningen — att för denna avsedda eldartjänster
tills vidare icke hör få återbesättas annat än som extra.
Civilförvaltningen anför, att vad som sålunda föreslagits i fråga om
maskinpersonal vid Örebro försvarsområdesstab samt S 1 och arméns
underofficersskola icke torde behöva inverka på beräkningen av anslaget.
9. Vissa förändringar beträffande kontorspersonal. Vissa tjänster för
kontorist i kassatjänst har de senare åren utbytts mot kanslibiträdestjänstcr
vid förband med centraliserad avlöningsuträkning och avlöningsutbetalning
(jfr prop. 1958:110, s. 305). Civilförvaltningen räknar för
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
nästa budgetår med ytterligare ett antal dylika utbyten. Sålunda föreslås,
att fyra kontoristtjänster i Ao 9 vid respektive 110, 115, P 1 och S 1 ersättes
med tjänster för kanslibiträde i Ae 7.
Kungl. Maj :t har den 13 juni 1958 meddelat beslut om vakanthållande
under budgetåret 1958/59 av biträdestjänster vid vissa kassaavdelningar
in. m. Åtgärderna, som sammanhänger med centraliseringen av kassaverksamheten,
har icke föranlett ändringar i vederbörliga personalförteckningar.
Civilförvaltningen anför, att personalminskningarna bör avspeglas
i nämnda förteckningar för nästa budgetår. I enlighet härmed utgår civilförvaltningen
från att två tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid I 2 respektive 117 indrages samt att föreskrifter meddelas, att
nio dylika tjänster vid respektive 13, 15, 16, 17, I 12, I 13, I 15, I 16 och
A 9 får utnyttjas endast för halvtidstjänstgörande befattningshavare.
Civilförvaltningen räknar icke med bifall till ett av arméchefen framfört
förslag om ordinariesättning av fem tjänster för kanslibiträde i Ae 7,
varav fyra vid A 3 och en vid I 5.
Med hänsyn till omfattningen av skrivarbetet vid kasernavdelningen
vid I 7 hemställer arméchefen, att vid förbandet tillkommer en extra tjänst
för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Civilförvaltningen kan icke biträda
förslaget.
Icke heller är civilförvaltningen beredd tillstyrka arméchefens ånyo
(jfr prop. 1958: 110, s. 306) framförda förslag om inrättande av en tjänst
för biträde för skriv- och kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring vid vägoch
vattenbyggnadskårens expedition.
I skrivelse den 3 oktober 1958 anmäler civilförvaltningen, att av ämbetsverket
intordrade uppgifter utvisar att vid tillämpning av principerna
för reglerad befordringsgång för biträdespersonal erfordras 31 nya kontorsbiträdestjänster
i Ao 5 vid armén medan 92 dylika tjänster beräknas
icke vara besatta. Civilförvaltningen föreslår, att 31 tjänster för kontorsbiträde
i Ao 5 inrättas i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för
skriv- och kontorsgöromål. Med hänsyn till de olägenheter i administrativt
avseende, som följer av att personalförteckningarna icke så långt möjligt
avspeglar den rätta fördelningen mellan ordinarie och icke-ordinarie
biträdestjänster vid förbanden (motsvarande) föreslår civilförvaltningen
därjämte, att samtliga övertaliga kontorsbiträdestjänster vid försvarsgrenarna
utbytes mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål och
räknar i anslutning härtill med att förenämnda 92 ordinarie kontorsbiträdestjänster
utbytes mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.
För upplysningar om hur ifrågavarande tjänster för biträdespersonal
fördelas på olika förband (motsvarande) torde få hänvisas till civilförvaltningens
skrivelse.
10. Vissa personalförändringar vid Göteborgs och Bohus samt Hallands
försvarsområdesstab m. m. Kungl. Maj :t har den 29 augusti 1958 fast
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
75
ställt provisorisk personalorganisation för stabs- och förvaltningstjänsten
vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs
kustartilleriförsvar. I skrivelse den 17 oktober 1958 har civilförvaltningen
redovisat vissa i anledning härav föranledda förändringar i fråga om arméns
och marinens personalförteckningar m. m. I fråga om armén räknar
ämbetsverket därvid med att tjänster, motsvarande en kostnad av
cirka 432 000 kronor, indragits. Tjänsterna har specificerats i sammanställningen
i det föregående. Till frågan om förekommande förändringar
beträffande marinen återkommer jag vid behandlingen i fortsättningen av
marinens avlöningsanslag.
11. Övriga personalförändringar m.m. Civilförvaltningen räknar icke
med bifall till ett av arméchefen ånyo (jfr prop. 1958: 110, s. 308) framfört
förslag om ordinariesättning av en tjänst för biträdande köksföreståndare
i Ae 10 vid A 1.
Innevarande budgetår har vid armén tillkommit 26 tjänster för assistent
för frivilligfrågor i Ag 7 (prop. 1958: 110, s. 323). Tjänsterna får utnyttjas
under en sammanlagd tid av 200 månader för år, semestrar icke
inräknade. Chefen för armén föreslår för nästa budgetår inrättande av
ytterligare fyra dylika tjänster i Ag 7, avsedda att utnyttjas under tre månader
vid vardera arméstabens utbildningsavdelning och Örebro försvarsområdesstab,
under 6 månader vid Vaxholms försvarsområdesstab och
under 12 månader vid Göteborgs och Bohus försvarsområdesstab (jfr
prop. 1958: 110, s. 308). Vidare föreslår arméchefen, att tjänstgöringstiden
för assistenten vid Älvsborgs försvarsområdesstab utökas med tre
månader. Civilförvaltningen, som inhämtat att medel för bestridande för
3 1/2 av de för Vaxholms försvarsområdesstab avsedda sex tjänstgöringsmånaderna
redan nu beräknas under marinens avlöningsanslag, räknar
med att fyra nya tjänster inrättas och att antalet tjänstgöringsmånader
för samtliga assistenter därvid ökas från 200 till 223 1/2.
Genom beslut den 27 juni 1957 uppdrog Kungl. Maj :t åt vederbörande
myndigheter att utreda förutsättningarna för att från sakanslag till avlöningsanslag
överföra avlöningskostnaderna för förråds-, vakt- och kontorspersonal,
dock icke personal vid verkstads- och därmed jämförliga
förråd. I anledning härav har arméintendenturförvaltningen föreslagit, att
i särskild skrivelse redovisade 43 tjänster på sakanslag överföres till förevarande
anslag. Förslaget har behandlats i 1959 års statsverksproposition
(bil. 6, s. 100; jfr s. 94). Därvid har förslag förelagts riksdagen, att
ifrågavarande tjänster i stället skall redovisas under ett särskilt avlöningsanslag,
benämnt Arméintendenturförvaltningen: Arméintendenturförvaltningens
anstalter: Avlöningar.
Arméchefen föreslår ånyo (jfr prop. 1958: 110, s. 309) eu höjning av
de till fänrikarna vid I 19 och A 8 utgående rekryteringsstipendierna. Civilförvaltningen
är alltjämt icke beredd tillstyrka förslaget.
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
I anslutning till förslag av arméchefen om flygtillägg jämlikt 35 § 3
mom. statens allmänna avlöningsreglemente och om flygtraktamenten till
personal i helikoptertjänst räknar civilförvaltningen för ändamålet med
sammanlagt 142 700 kronor.
Kostnaderna för arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält,
förråd m. in. vid militärområdena samt för civil vakthållning vid vissa utbildningsanstalter
har för innevarande budgetår beräknats 569 500 kronor.
Arméchefen och civilförvaltningen räknar för nästa budgetår med
en minskning av medelsbehovet med 2 000 kronor.
Kostnaderna för avlöning åt indelt manskap under nästa budgetår beräknar
civilförvaltningen till cirka 67 000 kronor, innebärande en minskning
med 23 000 kronor i förhållande till vad som beräknats för innevarande
budgetår. Antalet kvarstående indelta har av arméchefen uppgivits
till två korpraler samt 23 vicekorpraler och meniga, varav åtta i ständig
tjänstgöring.
Medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden till deltidstjänstgörande
lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och
skolor beräknar civilförvaltningen till 800 000 kronor eller 100 000 kronor
mera än som anvisats för innevarande budgetår, ökningen av medelsbehovet
anges vara betingad dels av den senaste höjningen av timlärararvodena,
dels ock av ökad omfattning av undervisningen.
Under anslaget uppförd delpost Civila lärare för underbefälsutbildning
är för innevarande budgetår upptagen med 380 000 kronor. Arméchefen
och civilförvaltningen beräknar motsvarande medelsbehov för nästa budgetår
till 400 000 kronor.
Arméchefen anmäler, att behovet av tillfälligt anställd biträdespersonal
under nästa budgetår beräknas öka på grund av större krigsorganisatoriska
förändringar. Ökningen beräknas motsvara 75 arbetsmånader. I anledning
härav räknar civilförvaltningen med en kostnadsökning för ändamålet
av cirka 58 000 kronor.
I anslutning till förslag av arméchefen räknar civilförvaltningen med
en ökning av medelsbehovet för anställande av medhjälpare åt personalvårdsassistenter
med 5 000 kronor. Under innevarande budgetår får för
ifrågavarande ändamål disponeras högst 30 000 kronor.
Arméchefen beräknar antalet musikelever och musikaspiranter under
nästa budgetär till 15 respektive 20. Med utgångspunkt i fastställd organisation
för militärmusiken anser emellertid civilförvaltningen, att ifrågavarande
personalkategorier bör upptagas med oförändrat 58 musikaspiranter
och 39 musikelever.
12. Omräkning. Efter förslag i propositionen 1958: 158 har 1958 års
B-riksdag beslutat om vissa vikariatslöneförordnanden för militär personal
samt om ändrad lönegradsplacering av vissa tjänster och beställningar.
Härav föranledda kostnadsökningar beräknar civilförvaltningen till sammanlagt
cirka 1 324 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
77
I propositionen 1958: 110 (s. 313) redovisades ett förslag av arméchefen
om ändrad löneställning för majorer. Förslaget innebar en
uppflyttning av majorsbeställningarna från Ao 23 till Ao 24. Förslaget
upprepas i arméchefens militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår.
Civilförvaltningen anser, att frågan är av sådan art att den bör lösas i den
ordning, som gäller för s. k. B-frågor. Med hänsyn härtill föranleder förslaget
icke något särskilt uttalande av civilförvaltningen.
Departementschefen
1. I anslutning till yrkande av arméchefen föreslår jag, att en majorsbeställning
vid generalstabskåren utbytes mot en beställning för överstelöjtnant
eller major i Ao 26 eller Ao 23, avsedd för avdelningschef vid central
stab eller för stabschef vid militärbefälsstab.
Vidare föreslår jag, att för ställföreträdande avdelningschefer vid arméstaben
inrättas två beställningar för major eller kapten i Ao 23 eller Ao 21
vid generalstabskåren i utbyte mot två kaptensbeställningar i Ao 21 vid
kåren.
Arméchefens förslag om inrättande av tjänster vid arméstaben för två
expeditionsvakter i Ae 7, en förrådsman i Ae 7 samt sex biträden för skrivoch
kontorsgöromål anser jag mig böra tillstyrka.
För f. d. majoren i finska armén K. G. Kavander bör vid arméstaben inrättas
en personlig tjänst för förste byråsekreterare i Ae 23.
Den vid K 4 övertaliga beställningen för förvaltare i Ao 15 bör övergångsvis
få utnyttjas i annan befattning, lämpligen vid arméstabens infanteriinspektion.
Vid beställningshavarens avgång bör frågan om beställningens
bibehållande upptagas till prövning.
I övrigt räknar jag icke med några personalförändringar med anledning
av arméchefens under förevarande punkt anmälda förslag.
2. Med hänsyn till de ökade arbetsuppgifterna m. m. vid militärbefälsstaberna
anser jag det nödvändigt med viss personalförstärkning vid dessa.
Jag föreslår sålunda, att militärbefälsstaberna tillföres sammanlagt tio
arvodesbefattningar för pensionerad officer i A: 24. Av dessa bör sju, en
vid varje militärbefälsstab, avses bland annat för säkerhetsärenden. Fördelningen
av de återstående tre arvodesbefattningarna torde få ankomma på
Kungl. Maj :t efter närmare överväganden rörande de mest angelägna behoven.
Vidare räknar jag med inrättande av fyra arvodesbefattningar för signalunderofficer
i A: 16. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta
om fördelningen på militärbefälsstaber jämväl av dessa befattningar.
Vid VI. militärbefälsstaben bör inrättas en tjänst för biträde för skrivocb
kontorsgöromål.
Annéchefens övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke
tillstyrka.
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
3. Arméchefens under förevarande punkt anmälda förslag kan jag endast
tillstyrka såvitt avser inrättande vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab
av dels en beställning för fanjunkare i Ao 13 i utbyte mot en
sergeantsbeställning, dels ock en tjänst för förste kansliskrivare i Ae 12
i utbyte mot en tjänst för kansliskrivare i Ae 10.
Kungl. Maj:t har den 6 februari 1959 fastställt ändrad organisation av
stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i fred vid Vaxholms försvarsområde
och Stockholms kustartilleriförsvar. Därvid har föreskrivits, att biträdande
intendenter vid staben skall vara dels en kapten ur marinen, dels ock
en officer i arvodesbefattning ur armén. I anslutning härtill kan en vid
armén inrättad beställning för kapten i År 21, avsedd för biträdande intendent
vid staben, indragas.
4. Förslaget om inrättande vid infanteriskjutskolan av en beställning
för kapten i År 21, avsedd för lärare i atomtjänst vid skyddsskolan, anser
jag mig böra biträda.
Radar- och luftvärnsmekanikerskolan samt arméns motorskola bör tillföras
vardera en tjänst för yrkeslärare i Ae 15/16.
För innevarande budgetår har medel beräknats för påbörjande av helikopterutbildning
inom armén. För ändamålet har inrättats tre beställningar
för fanjunkare eller sergeant. Jag föreslår nu, att för verksamheten
inrättas beställningar för en kapten eller ryttmästare i År 21, en kapten,
ryttmästare eller löjtnant i År 21 eller År 17;13 samt en tygverkmästare
i Ao 16. Sistnämnda beställning bör uppföras på staten för tygtekniska
kåren, medan övriga beställningar bör redovisas vid I 19.
Övriga förslag under denna punkt kan jag icke tillstyrka.
En övertalig, vakant tjänst för kanslibiträde i Ao 7 vid arméns rid- och
körskola kan indragas.
5. I fråga om ingenjörtrupperna, signaltrupperna, trängtrupperna och
fortifikationskåren är jag icke beredd att föreslå några förändringar.
I årets statsverksproposition (bil. 6) har under armétygförvaltningens avlöningsanslag
framlagts vissa förslag i fråga om fälttygkåren. Förslagen
innebär, att vid kåren tillkommer beställningar för en överstelöjtnant i
Ao 26 och en kapten (teknisk stabsofficer) i Ao 21 samt att beställningar
vid kåren för en major i Ao 23, en kapten i Ao 21, sex förste tygförvaltare
i Ao 17 och två tygförvaltare i Ao 17 utgår. Den till indragning föreslagna
kaptensbeställningen skall bibehållas intill den 1 oktober 1959. I övrigt
räknar jag icke för nästa budgetår med några förändringar i fråga om
fälttygkåren.
I anslutning till arméchefens yrkande föreslår jag, att vid tygtekniska
kåren inrättas beställningar för 12 tyghantverkare i Ao 12 och 10 armétekniker
i Ao 9. Beställningarna bör tillkomma i utbyte mot 22 beställningar
för biträdande armétekniker i Ae 8 eller Ae 7. I det föregående har
jag föreslagit inrättande av en beställning för tygverkmästare i Ao 16 vid
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
79
tygtekniska kåren. Övriga av arméchefen framförda förslag rörande denna
kår är jag icke beredd att tillstyrka. Två vakanta beställningar för tygverkmästare
av 1. klass i Ao 15 vid försvarets fabriksverk kan indragas.
Vid intendenturkåren bör inrättas två beställningar för förvaltare i Ao 17
i intendenturförrådstjänst, avsedda för Malmö respektive Stockholms försvarsområdesstaber.
Därvid kan en arvodesbefattning för pensionerad
underofficer i A: 16 vid förstnämnda försvarsområdesstab indragas. Under
hänvisning till vad som anförts i det föregående under försvarsstabens avlöningsanslag
föreslår jag, att en beställning för förvaltare i Ao 17 i kassatjänst
indrages. I övrigt är jag icke nu beredd att föreslå några förändringar
i fråga om intendenturkåren.
6. Beträffande underbefälsorganisationen föreslår jag, att 150 beställningar
för rustmästare i Ao 11 tillkommer i utbyte mot 50 ordinarie och
100 extra ordinarie furirsbeställningar.
Jag räknar icke för nästa budgetår med inrättande av ytterligare överfurirsbeställningar.
Antalet beställningar för instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter) beräknar
jag i likhet med arméchefen till oförändrat 700.
Utgående från vad jag sålunda anfört föreslår jag, att kadern av underbefäl
och instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter), med undantag av
musikpersonal, för nästa budgetår fastställes på sätt framgår av följande
sammanställning.
Budgetår |
||
1958/59 |
1959/60 |
|
Rustmästare........................... |
250 |
400 |
Överfurirer............................ |
2 013 |
2 013 |
Furirer ............................... |
1 965 |
1 815 |
Instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter) . . |
700 |
700 |
Summa |
4 928 |
4 928 |
7. En tjänst för översköterska i Ae 9 vid Ing 1 bör uppflyttas till Ae 10.
Vid P 2 bör tillkomma en tjänst för halvtidstjänstgörande översköterska
i Ag 10.
Vad civilförvaltningen föreslagit beträffande sjukvårdspersonalen vid
I 12 och Ing 2 anser jag mig böra tillstyrka.
Vidare tillstyrker jag sjukvårdsstyrelsens förslag om en utökning av
antalet reservsjuksköterskor med 10.
8. Förslaget om ordinariesättning av två tjänster för förrådsförmän i
Ae 9 vid 114 respektive A 3 kan jag icke tillstyrka.
Däremot anser jag mig i allt väsentligt böra biträda de redovisade förslagen
beträffande maskinpersonal. Jag har sålunda i och för sig intet att
erinra mot de framförda förslagen om uppflyttning av vissa maskin
-
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
mästar- och maskinisttjänster samt om utbyte av vissa maskinmästartjänster
mot maskinisttjänster. Till frågan om lönegradsplaceringen av
ifrågavarande tjänster tar jag emellertid inte ställning i detta sammanhang.
Beträffande reparatörs- och eldarpersonalen föreslår jag att tjänster inrättas
enligt följande:
en reparatör i Ao 9 vid I 19 i utbyte mot en tjänst för eldare av 1. klass
i Ao 7,
tre reparatörer i Ae 9 vid respektive P 4, Ing 1 och S 1 i utbyte mot
tjänster för en maskinist i Ag 10 vid P 4, en reparatör i Ag 9 vid Ing 1
samt en eldare av 1. klass i Ao 7 vid arméns underofficersskola,
en reparatör i Ag 9 vid A 2,
20 reparatörer i Ae 8, varav en vid vardera A 9 och Lv 3 i utbyte mot
två eldartjänster i Ae 7, en vid vardera II, 14, 17 och Ing 2, en vid vardera
12, 118, 119, Ing 1, Ing 3 och T 4 i utbyte mot sex eldartjänster i
Ag 7, en vid vardera 112, TI,T 2, P4 och två vid vardera I 19 och A 8 i utbyte
mot åtta tjänster för reparatör i Ag 8 samt
tre eldare i Ae 7, varav en vid vardera P 2 och A 6 samt en vid I 19, den
senare i utbyte mot en eldartjänst i Ag 7.
Vidare räknar jag med att en tjänst för eldare i Ag 7 vid vardera S 1
och arméns underofficersskola indrages.
Såsom föreslagits bör tjänsterna för maskinpersonal vid underofficersskolan
i fortsättningen redovisas vid SI.
9. I fråga om kontorspersonal i kassatjänst bör i enlighet med civilförvaltningens
förslag följande ändringar vidtagas i vederbörliga personalförteckningar,
nämligen dels fyra kontoristtjänster i Ao 9 vid respektive I 10,
I 15, P 1 och S 1 utbytas mot kanslibiträdestjänster i Ae 7, dels en tjänst
för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid vardera I 2 och 117 indragas,
dels ock föreskrift meddelas att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid vardera I 3, I 5, I 6, I 7, I 12, I 13, I 15, I 16 och A 9 får utnyttjas
endast för halvtidstjänstgörande befattningshavare.
Framförda förslag om ordinariesättning av kanslibiträdestjänster vid
I 5 och A 3 samt om nya biträdestjänster vid I 7 samt väg- och vattenbyggnadskårens
expedition kan jag icke tillstyrka.
Jag räknar med att 31 tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 tillkommer inom
armén i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.
Vidare tillstyrker jag civilförvaltningens förslag att samtliga kontorsbiträdestjänster
i Ao 5, som icke beräknas kunna besättas med formellt
kompetenta innehavare, ersättes med tjänster för biträde för skriv- och
kontorsgöromål. Enligt uppgift under hand från civilförvaltningen bör för
nästa budgetår 91 dylika utbyten komma till stånd inom armén.
10. Vid beräkningen av förevarande anslag torde hänsyn tagas till under
denna punkt redovisade personalförändringar, som blivit en följd av Kungl.
Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
81
Maj:ts beslut den 29 augusti 1958 rörande organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten
vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområdesstab
m. m.
11. Förslaget om ordinariesättning av en tjänst för biträdande köksföreståndare
i Ae 10 vid A 1 kan jag icke biträda.
Antalet tjänstgöringsmånader för assistenter för frivilligfrågor beräknar
jag för nästa budgetår i enlighet med civilförvaltningens förslag till
sammanlagt 223 V2. Antalet tjänster för dylik personal torde få bestämmas
i samband med fastställande av personalförteckningar för nästa budgetår.
I anledning av arméchefens ånyo framförda förslag om höjning av de
till fänrikar vid I 19 och A 8 utgående rekryteringsstipendierna föreslår jag,
alt stipendiebeloppet höjes från 2 000 kronor till 3 000 kronor.
Arméchefen har föreslagit, att personal i helikoptertjänst skall äga uppbära
flygtillägg enligt bestämmelserna i statens allmänna avlöningsreglemente.
Jag är icke nu beredd att framlägga förslag i fråga om förmåner
åt personal ur armén och marinen i flygtjänstgöring. Jag har för avsikt
att föranstalta om en särskild utredning i ämnet. I avvaktan på resultatet
av denna torde Kungl. Maj:t liksom hittills få besluta om särskild ersättning
till dylik personal.
Mot civilförvaltningens beräkning av medelsbehovet för tillsyn och bevakning
av byggnader m. in., för avlöning åt indelt manskap, för lärararvoden
samt för tillfälligt anställd biträdespersonal har jag intet att erinra.
I anledning av det under denna punkt redovisade förslaget om ökning
av medelsanvisningen för anställande av medhjälpare åt personalvårdsassistenter
torde få erinras om att medel för ifrågavarande ändamål icke
längre avses skola anvisas under förevarande anslag (se avsnittet Personalvårdsorganisationen
inom försvaret).
Antalet musikelever och musikaspiranter bör beräknas till oförändrat
39 respektive 58.
I det föregående under försvarsstabens avlöningsanslag har jag föreslagit,
att en tjänst för faktor i Ae 14 överföres till nämnda anslag från förevarande
anslag.
Till förslaget om ändrad lönegradsplacering för majorsbeställningarna
tar jag icke ställning i förevarande sammanhang.
I anslutning till mitt förslag i det föregående om ny personalvårdsorganisation
inom försvaret räknar jag med att samtliga tjänster för pcrsonalvårdsassistenter
utgår ur arméns personalförteckning samt att medel icke
längre anvisas under förevarandc anslag för deltidsanställda personalvårdsassistenter
och medhjälpare åt personalvårdsassistenter.
6—01 59 liihang till riksdagens protokoll 1959. i samt. Nr 110
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
I årets statsverksproposition (bil. 6) framlägges på grundval av en av
personalkårutredningen verkställd utredning förslag till ändrad organisation
av det militära veterinärväsendet m. m. Jag har därvid tillstyrkt personalkårutredningens
förslag såvitt avser minskning av fältveterinärkåren
med sex beställningar, varav fyra för regementsveterinär i Ao 23 och två
för bataljonsveterinär i Ao 19. Vidare har jag biträtt utredningens förslag
om avveckling av kategorien bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.
Personalkårutredningen hade därjämte föreslagit indragning av fyra
beställningar för fältveterinär i Ao 24 samt ökning med en bataljonsveterinär
i Ao 21. Till dessa frågor har inte tagits ställning i propositionen. Jagförklarade
att en indragning av fältveterinärbeställningarna, vilka är placerade
vid militärbefälsstaber, borde ses i samband med personalbehovet i
övrigt vid militärbefälsstaberna. I det föregående har jag föreslagit viss
personalförstärkning vid militärbefälsstaberna. Jag föreslår nu att nämnda
fältveterinärbeställningar indrages. Jag kan icke tillstyrka personalkårutredningens
förslag om inrättande av en ny beställning för batalj onsveterinär
i Ao 21. Såsom anföres i statsverkspropositionen bör Kungl. Maj:t äga
besluta om eventuellt erforderliga övergångsanordningar för den nya veterinärorganisationens
genomförande.
På arméns personalförteckningar för innevarande budgetår finnes uppförda
vissa tjänster m. m. för förutvarande Gudhems remontdepå. Angående
bakgrunden härtill hänvisas till vad som i propositionen 1957: 98 anförts
rörande anläggande av en vårdanstalt för alkoholmissbrukare vid Gudhem
(jfr även prop. 1958: 110, s. 324). Såsom anförts i årets statsverksproposition
(bil. 7, s. 78) kan försvarets personalstater för personal vid förutvarande
remontdepån avvecklas från och med nästa budgetår. Åtgärden
innebär, bland annat, att en tjänst för kontorsbiträde i Ao 5 utgår ur arméns
personalförteckning för ordinarie tjänstemän.
I anslutning till beslut av 1958 års B-riksdag (skr. nr B 56) har Kungl.
Maj :t den 12 december 1958 uppdragit åt en särskild sakkunnig att verkställa
översyn av arvodena till lärare vid vissa militära skolor och därmed
sammanhängande spörsmål. Slutliga förslag i anledning av översynen torde
tidigast kunna underställas riksdagen under år 1960. Det är emellertid angeläget
att vissa provisoriska ändringar kan ske redan under innevarande
och nästa budgetår. Det torde därför få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
provisoriska bestämmelser i fråga om arvoden till lärare vid militära
skolor. Jag avser här endast särskilt angelägna ändringar, som ej kan anses
väsentligt strida mot av riksdagen godkända huvudregler på förevarande
område.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
83
Genom beslut av 1957 års riksdag (prop. 1957: 110, s. 142) uppflyttades
ijänsten för verkstadschef i högst Ae 23 vid Bodens tygstations tygverkstad
till högst Ae 26. Tjänsten i högst Ae 23 innehades av A. Troselius, som var
placerad i Ae 23. Det torde få anmälas att Kungl. Maj :t i samband med
tillsättandet av tjänsten i Ae 26 den 18 juni 1958 medgivit, att Troselius
får tills vidare under budgetåret 1958/59 bibehållas i anställning vid Bodens
tygstations tygverkstad såsom tjänsteman i Ae 23 med tjänstebenämningen
förste driftingenjör, varvid en tjänst för driftingenjör i Ag 21 vid tygstationen
skall hållas vakant. Från och med budgetåret 1959/60 torde för
Troselius få inrättas en personlig tjänst för förste driftingenjör i Ae 23
vid Bodens tygstations tygverkstad. Så länge tjänsten är tillsatt torde en
beställning för arméingenjör i Ae 21 — som från och med innevarande budgetår
inrättats i utbyte mot förenämnda tjänst i Ag 21 — hållas vakant.
I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 152) har föreslagits att kostnaderna
för ekiperingsersättningar i fortsättningen skall bestridas från vederbörliga
avlöningsanslag. Härav föranledda kostnader under förevarande
anslag beräknar jag till 2 400 000 kronor för nästa budgetår. I statsverkspropositionen
(bil. 6, punkterna 15, 19, 20 och 22) har vidare förutsatts
att vissa avlöningskostnader skall överföras från förevarande till andra anslag.
Med beaktande av vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar
in. m. vid armén samt med ledning av belastningen på arméns avlöningsanslag
under förfluten del av innevarande budgetår och med hänsyn till
kostnaderna för kompensation för höjda folkpensionsavgifter beräknar jag
nämnda anslag för budgetåret 1959/60 sålunda:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän 136 800 000 (+4 100 000)
kronor;
Arvoden till pensionerad personal i ar vodes befattningar
7 500 000 (— 330 000) kronor;
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, 1 700 000 (+ 10 000) kronor;
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 62 850 000
(+ 1 510 000) kronor;
Rörligt li 11 ägg 31 800 000 (+ 570 000) kronor;
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter 1 400 000
(+ 1 400 000) kronor;
Avlöningar till viss personal i ver k s t a d s d r if t 2 400 000
(— 140 000) kronor;
Bidrag till täckande av vissa kostnader för arméns rid- och
k ör skola 150 000 (±0) kronor.
Anslaget bör alltså upptagas till 239 500 000 (+ 7 400 000) kronor.
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i vederbörliga
personalförteckningar för armén samt de övriga åtgärder,
som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj:ts brev den 15 augusti 1958
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns
personalförteckningar för budgetåret 1958/59;
c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
U t gifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ................................................... 136 800 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis .............................. 7 500 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 1 700 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................ 62 850 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 31 800 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 1 400 000
Summa kronor 242 050 000
Särskilda uppbördsmedel
1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 400 000
2. Bidrag till täckande av vissa kostnader för arméns
rid- och körskola .............................. 150 000
Nettoutgift kronor 239 500 000
d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 239 500 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
85
[6] Marinen: Avlöningar till |
aktiv personal m. fl. |
|
Anslag |
Nettoutgift |
|
1957/58 ................... |
........... 77 600 000 |
85 270 660 |
1958/59 (statsliggaren |
s. 255) 86 800 000 |
|
1959/60 (förslag) .... |
........... 90 650 000 |
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 68) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
Avlöningar till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1959/60 beräkna ett
förslagsanslag av 90 000 000 kronor.
Beträffande de grunder som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag får jag hänvisa till vad jag anfört därom
i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.
I samband med behandlingen av förevarande anslag torde jag få redogöra
för vissa organisationsförändringar vid marinen, som föranledes av
beslut vid 1958 års B-riksdag.
Vissa organisationsförändringar inom marinen
Efter förslag av Kungl. Maj :t (prop. 1958:110, s. 106, prop. 1958:B 1,
bil. 6) har 1958 års B-riksdag, såvitt avser marinen, fattat principbeslut
om indragning av dels flottans kaserner på Skeppsholmen, dels ock flottans
skolor i Göteborg (Göteborgsskolorna). Med skrivelse den 23 januari 1959
har chefen för marinen lagt fram förslag rörande indragning av angivna
förband.
Till propositionen 1958:110 anmäldes jämväl ett av chefen för marinen
framlagt förslag till indragning av Härnösands kustartillerikår (KA 5).
Förslaget, som avstyrktes av överbefälhavaren, ansåg sig föredragande departementschefen
ej kunna biträda. Departementschefen fann att det borde
närmare undersökas, hur kostnaderna för bibehållande av KA 5 skulle
täckas genom administrationsminskningar och ytterligare rationaliseringar
på annat håll. Ett alternativ som borde undersökas skulle vara att reducera
Älvsborgs kustarlilleriregemente till ett skolförband, underställt befälhavaren
över Göteborgs och Bobus samt Hallands försvarsområden. Riksdagen
(SU 1958: B 98; rskr 1958: B 125) gjorde icke någon erinran mot vad departementschefen
sålunda anfört. Med skrivelse den 22 januari 1959 har
chefen för marinen överlämnat en inom marinledningen på Kungl. Maj :ts
uppdrag verkställd utredning rörande ändringar i kustartilleriets frcdsorganisation.
över ifrågavarande förslag har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren
och lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet.
86, Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1959
Marinchefens förslag
Indragning av flottans kaserner på Skeppsholmen. Förbandet flottans
kaserner på Skeppsholmen inrättades år 1956. Det skulle handhava avvecklingsuppgifter
intill dess den av riksdagen år 1953 (prop. 200) beslutade
utflyttningen av Stockholms örlogsbas till Berga och Muskö genomförts.
Flottans kaserner på Skeppsholmen svarar för närvarande för förläggning,
militär utbildning m.m. beträffande militär personal ur flottan, som
tjänstgör i Stockholm. Den personal, som administreras av förbandet, omfattar
pcrsonaldepå (cirka 80 man), personal tjänstgörande vid Stockholms
örlogsvarvs anläggningar i Stockholm eller på fartyg som överses eller utrustas
på varvet (i medeltal 200 man) samt personal tjänstgörande vid staber
och dylikt i Stockholm (omkring 70 man). Till förbandet är vidare
förlagda elever (cirka 40 man) vid flottans teleskola, vilken tillhör Bergaskolorna
men kvarligger på Beckholmen i avbidan på att lokaler tillkommer
på Berga. Slutligen ingår marinens musikkår i Stockholm i flottans
kaserner på Skeppsholmen. Förläggningsutrymmen erfordras i nuläget för
omkring 350 man.
Av den till Skeppsholmen för närvarande förlagda personalen avses huvuddelen
skola förflyttas till Berga eller Muskö. Undantag gäller dock beträffande
personal tjänstgörande vid staber och dylikt i Stockholm. Att förlägga
denna personal till Berga anses icke lämpligt med hänsyn till avståndet
till Stockholm, där tjänstgöringsplatserna är belägna. Behovet att
förlägga övrig personal till Skeppsholmen kommer fortlöpande att minska.
Tidpunkten när bortflyttning kan ske blir enligt marinchefen helt beroende
på den takt i vilken reparationsvarvet på Muskö och anläggningarna på
Berga utbygges. I avsaknad av kännedom om när och i vilken utsträckning
medel kan ställas till förfogande för en sådan utflyttning anser chefen
för marinen det för närvarande icke möjligt att uppgöra någon tidsplan
för Skeppsholmens utrymning. Möjligt är också att lokaliseringsutredningens
verksamhet kan inverka.
Enligt marinchefen är det uppenbart, att flottan för lång tid kommer att
ha organ förlagda till Skeppsholmen och Stockholm i övrigt. Då förbandet
flottans kaserner på Skeppsholmen skall indragas, bör de av förbandets uppgifter
som alltjämt måste fullgöras i Stockholm överföras till andra organ.
Marinchefen föreslår därför, att flottans kaserner på Skeppsholmen utgår
som förband med den 30 juni 1959 samt att huvuddelen av förbandets uppgifter
överföres till Stockholms örlogsvarv. I samband härmed bör en
kasernsektion tillkomma inom vapenavdelningen. Chefen för ekipagesektionen
bör tillika vara chef för kasernsektionen. Sjukvårdstjänsten samordnas
med sjukvårdsförvaltningen vid marinkommando Ost.
I samband med organisationsförändringarna kan vissa personalbesparingar
göras till följd av minskning av administrationspersonalen. Besparingarna
är dock av liten omfattning. Sålunda anses endast en arvodes
-
Kungl. Muj:ts proposition nr 110 år 1959
87
befattning för pensionerad underofficer i A:16 samt tjänster för en undersköterska
i Ae 4 och ett sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 kunna indragas. Återstående
arvodesbefattningar och civila tjänster på personalförteckning för flottans
kaserner föreslås skola överföras till Stockholms örlogsvarv eller marinkommando
Ost, medan en arvodesbefattning i A:l(i beräknas för CUM
(jfr anslagsäskandena, punkt 1). Militär och civilmilitär personal på aktiv
stat, som frigöres, anses böra få disponeras för annan verksamhet enligt
chefens för marinen bestämmande i avvaktan på resultatet av pågående
utredningar rörande marinens framtida utformning och personalbehov.
Indragning av Göteborgsskolorna. Förbandet Göteborgsskolorna tillkom
år 1956 i anslutning till att verksamheten vid Göteborgs örlogsstation upphörde
vid omläggning av flottans personalredovisning.
Vid Göteborgsskolorna meddelas yrkesutbildning av stampersonal och
värnpliktiga inom mintjänsten, rekryt- och yrkesutbildning av värnpliktigt
sjöbefäl samt viss rekrytutbildning av övriga värnpliktiga. Utbildningskontingenten
varierar mellan 40 och 180 man. Förutom utbildningskontingenten
är till Göteborgsskolorna förlagda dels personaldepå in. m. (cirka
15 värnpliktiga), dels personal tjänstgörande vid Göteborgs örlogsvarv (omkring
110 man) eller på fartyg, som överses eller utrustas vid varvet, dels
ock personal vid marinkommando Väst stab m.m. (12 man). Personalen är
förlagd dels till örlogsvarvets kasern (63 man), dels till Göteborgsskolornas
kaserner (110—250 man).
Marinchefen räknar med att flertalet utbildningskurser flyttas till Karlskrona.
Detta kan ske omgående. Min- och sveputbildningen avses skola
överföras till Berga. Tidpunkten härför blir emellertid beroende på Bergaskolornas
utbyggnad. Marinchefen har undersökt möjligheterna att flytta
nämnda utbildning till Karlskrona. Detta anses emellertid ej kunna ske
omgående. Marinchefen räknar därför med att min- och sveputbildningen
tills vidare kvarligger i Göteborg i avvaktan på utbyggnad av Bergaskolorna
eller omdisposition av lokaler i Karlskrona.
Även då all utbildningsverksamhet flyttats från Göteborg erfordras enligt
marinchefen att förläggningsutrymmen vid Göteborgsskolornas kaserner
tas i anspråk för personal tjänstgörande vid varvet, marinkommando
Väst in. in. Verksamheten måste då överföras till andra organ. Chefen för
marinen föreslår därför, att Göteborgsskolorna utgår som förband den
30 juni 1959 och att i samband härmed en kasernsektion inrättas inom
vapenavdelningen vid Göteborgs örlogsvarv. Chefen för ekipagesektionen
anses tillika böra vara chef för kasernsektionen.
I samband med indragningen kan vissa personalbesparingar göras, om
än av liten omfattning. Sålunda föreslås, att en arvodesbefattning för pensionerad
underofficer i A:16 samt tjänster för två kontorsbiträdcn i Ao 5
och ett sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 utgår. Militär personal på aktiv stat, som
88
Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1959
frigöres bör —- i likhet med motsvarande personal vid flottans kaserner på
Skeppsholmen — få utnyttjas för annan verksamhet i avbidan på resultatet
av pågående utredningar.
Kustartilleriets utbildningsorganisation. Den av Kungl Maj :t anbefallda
utredningen rörande rationaliseringar inom kustartilleriet som utförts
inom kustartilleriinspektionen, har inriktats på en översyn av kustartilleriets
utbildningsorganisation i fred i dess helhet. Vid översynsarbetet har
behovet av militär personal särskilt undersökts.
Vid utredningsarbetet har eftersträvats att tillgodose beredskapskravet
genom att närmare ansluta utbildningsorganisationen till krigsorganisationen
och i största möjliga utsträckning koncentrera utbildningen till de
områden, där personalen avses bli krigsplacerad. Man har vidare sökt åstadkomma
utbildningsenheter av lämplig storlek och en förbandsindelning,
som så effektivt som möjligt tillvaratar befälsresurserna. Utredningsarbetet
har givit vid handen, att Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4) av bland
annat beredskapsskäl inte kan omorganiseras till ett rent skolförband. Viss
reduktion anses dock kunna ske genom överflyttning av vissa enheter till
andra förband. Å andra sidan anses kustartilleriets sjuk vårdsskola, vilken
preliminärt förlagts till Vaxholms kustartilleriregemente, böra överflyttas
till KA 4, som förfogar över erforderliga utbildningslokaler och har tillgång
till sjukhus. KA 4 anses trots reduceringarna fortfarande bli av sådan storlek
att det icke kan underställas befälhavaren över Göteborgs och Bohus
samt Hallands försvarsområden. Av övriga kustartilleriförband kan även
Gotlands kustartillerikår och Härnösands kustartillerikår i viss mån reduceras.
Vissa av de genom dessa reduceringar friställda befattningshavarna
måste emellertid tagas i anspråk inom andra verksamhetsområden. Sålunda
erfordras ytterligare utbildningspersonal för den hittills försöksvis bedrivna
utbildningen av kustjägare, vilken utbildning nu lämnat försöksstadiet och
därför bör infogas i kustartilleriets ordinarie fredsutbildning. Vidare anses
i likhet med vad som skett inom armén och flottan en vapenofficersskola
böra inrättas vid kustartilleriet. Som skäl härför anföres den militärtekniska
utvecklingen och därmed sammanhängande krav på vidareutbildning
av officerare. Utredningen räknar med att i jämförelse med för budgetåret
1958/59 fastställda personalstater vissa nya beställningar erfordras
vid kustartilleriet, nämligen en för överste i Bo 4, avsedd för befälhavaren
över Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden, tillika chef för
Göteborgs kustartilleriförsvar, en för major (chef för kustartilleriets mekanikerskola),
sex för kaptener, två för löjtnanter och sex för förvaltare,
varav fyra i Ao 15 i utbyte mot beställningar för flaggunderofficer. 131
furirsbeställningar anses böra ersättas med beställningar för flaggfurir
eller överfurir. I jämförelse med de behov som tidigare beräknats föreligga
(jfr prop. 1955: 110, s. 122—123) har emellertid vissa begränsningar gjorts.
Dessa beräknas motsvara ett belopp av 140 000 kronor för år.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
89
Chefen för marinen ansluter sig till de i utredningen framförda synpunkterna
och förslagen. Särskilt angeläget anser marinchefen vara att
kustjägarutbildningen snarast får en fast organisation och att, inom ramen
för tillgängliga stater, en särskild vapenofficersskola inrättas vid kustartilleriet.
Marinchefen förklarar sig ha för avsikt att undersöka möjligheterna
att utöka kustartilleriets sjukvårdsskola till en för marinen gemensam
sjukvårdsskola.
Yttranden
Överbefälhavaren har i huvudsak intet att erinra mot förslaget om indragning
av Flottans kaserner på Skeppsholmen och inrättandet av en kasernsektion
vid örlogsvarvet i Stockholm. På längre sikt bör dock enligt
överbefälhavaren planläggningen inriktas på att samtliga delar av den nuvarande
awecklingsorganisationen och den föreslagna kasernsektionen
överföres till andra förband eller helt utgår i den takt som örlogsvarvets i
Stockholm utflyttning till Muskö och utbyggnaden av Bergaskolorna möjliggör.
Beträffande Göteborgsskolorna finner överbefälhavaren det angeläget
att pågående utredningar bedrives i sådan takt att överföring av all utbildningsverksamhet
till Karlskrona- eller Bergaskolorna kan vara genomförd
under budgetåret 1959/60. Om viss utbildning på grund av utrymmesbrist
icke kan överföras till Bergaskolorna, bör enligt överbefälhavaren i
stället tillgängliga kasernutrymmen i Karlskrona utnyttjas. En begränsad
kasernsektion vid Göteborgs örlogsvarv torde dock erfordras.
Förslaget till ny fredsorganisation av kustartilleriets truppförband tillslyrkes.
överbefälhavaren förutsätter att möjligheterna till besparingar genom
minskning av kostnaderna för civilanställd personal klarlägges genom statens
organisationsnämnds under innevarande år fortsatta organisationsundersökningar
vid bl. a. Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden
jämte Göteborgs kustartilleriförsvar samt Älvsborgs kustartilleriregemente.
Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet finner det vara en
fördel om de marina administrationsorganen helt kan flytta bort från
Skeppsholmen och Stockholms-området överhuvud. En överföring av utbildningskurser
från Göteborg eller Karlskrona till Stockholms-området bör
också undvikas. En ökad koncentration av utbildningskurser till Berga
finner utredningen ej nödvändig. I stället bör undersökas möjligheterna att
genom en ökad förläggning av utbildning till Karlskrona eliminera eller i
vart fall minska kraven på utbyggnad av Berga-anläggningarna.
Försvarets civilförvaltning, som med skrivelse den 20 februari 1959
överlämnat av chefen för marinen i anslutning till utredningen rörande
kustartilleriets fredsorganisation framförda förslag till personalförändringar
vid kustartilleriet, är inte beredd tillstyrka några utökningar av
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
kustartilleriets personalkårer. Ämbetsverket hävdar, att föreliggande behov
av personalförstärkningar inom skilda områden tills vidare bör tillgodoses
inom ramen för befintliga stater.
Försvarets civilförvaltnings anslagsäskanden
Yrkanden
Försvarets civilförvaltning (skr. 16/», 3/io och 17/to 1958) föreslår i anslutning
till yrkanden av chefen för marinen in. fl. vissa personalförändringar
m. in. vid marinen.
1. Personalförändringar beträffande
marinledningen
a) marinstaben
1 kansliskrivare Ao 10 — förste
kansliskrivare Ao 12 ..................
b) marinförvaltningen
1 marindirektör av 2. graden Ao 24,
1 mariningenjör av 2. graden Ao
21, 1 marindirektör av 2. graden
Ao 24 — marindirektör av 1. gra
-
c) chefen för flottans underofficerare,
underbefäl och meniga
1 kommendör Bo 3 — Bo 4, 1 maskintekniker
Ae 13, 1 hålkortstekniker
Ae 10, 1 kontorist Ae 9, 1
kanslibiträde Ae 7, 1 kanslibiträde
Ag 7 — Ae 7, 1 biträde för skrivoch
kontorsgöroinål extraordina
riesättes
................................. 51 534
1 expeditionsunderofficer A: 16 överföres
från flottans kaserner på
Skeppsholmen ........................ —
3 biträden för skriv- och kontors
göromål
(extra) utgår ............... 27 102 + 27 336
2. Förändringar i övrigt beträffande
militär personal
a) sjökrigshögskolan
1 kommendörkapten av 2. graslen/
major Ao 23 eller kapten Ao 21
Marinchefens m. fl. yrkanden
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
ökning Minskning Summa
den Ao 26
2 904
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
91
Marinchefens m. fl. yrkanden
— kommendörkapten av 1. graden/överstelöjtnant
Ao 26 eller
kommendörkapten av 2. graden/
major Ao 23 ........................
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
ökning Minskning Summa
3 369
b) flottan
1 kommendörkapten av 1. graden
Ao 26 överföres till försvarsstaben
................................. 29 622
1 förvaltare Ao 15 -—■ Ao 17 ...... —
1 flaggunderofficer Ao 13 med vikariatslön
i Ao 15 — förvaltare
Ao 15 .................................
Arvoden till vissa förvaltare ...... —
6 underofficerare av 2. graden Ao
11 (civilförvaltningen: flaggun
-
derofficerare Ao 13) utgår ...... 86 280
4 (3) underofficerare av 2. graden
Ao 11 vakanthålles ............... 38 712
2 underofficerare på särskild stat
Ao 13/11 — högbåtsmän Ao 9... 4 036
123 högbåtsmän Ao 9 — förste högbåtsmän
Ao 11 ..................... 157 440
c) kustartilleriet
1 underofficer av 2. graden Ao 11
vakanthålles ........................
10 överfurirer Ao 9 — flaggfurirer
Ao 11 .................................
8 överfurirer Ao 9 ..................
Arvoden till vissa förvaltare ......
12 602
12 460
90 848
d) marinintendenturkåren
1 kapten Ao 21 med vikariatslön
i Ao 23 — kommendörkapten av
2. graden Ao 23 ..................... — + 92 865 3 *
3. Förändringar i övrigt beträffande
mariningenjörkåren
1 marindirektör av 2. graden Ao 24
— marindirektör av 1. graden Ao
26 .......................................... —■
92
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
Marinchefens m. fl. yrkanden
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
ökning Minskning Summa
6 mariningenjörer Ao 19 ...............
4 mariningenjörer i reglerad beford -
119 268
ringsgäng
51 616
+ 170 884
4. Ändrad organisation av stabs- och
förvaltningstjänsten vid Göteborgs
och Bohus samt Hallands försvarsområden
jämte Göteborgs kustartilleriförsvar
5
förrådsförmän Ao 9, 1 kanslibiträde
Ao 7, 4 kontorsbiträden Ao 5, 3
driftingenjörer Ae 19, 1 ingenjör
Ael7, 1 ingenjör Ag 17, 1 verkmästare
Ae 14, 2 båtbefälhavare
Ae 12, 1 förrådsmästare Ae 12, 1
förste montör Ag 12, 3 ingenjörbiträden
Ae 12, 1 ingenjörbiträde Ag
12, 1 linjeförman Ag 12, 2 verkstadsförmän
Ae 12, 2 båtmaskinister
Ae 10, 1 linjereparatör Ae 10,
8 förrådsförmän Ae 9, 2 kontorister
Ae 9, 1 maskinist Ae 9, 25 förrådsmän
Ae 7, 3 kanslibiträden
Ae 7 och 9 biträden för skrivoch
kontorsgöromål (varav 1 med
halvtidstjänstgöring) tillkommer;
1 expeditionsofficer A; 24, 1 besiktningsunderofficer
A: 16, 3 expeditionsunderofficerare
A: 16, 1
biträdande ingenjör Ae 13, 1 förman
Ae 9, 1 förrådsförmän Ag 9,
1 expeditionsvakt Ae 7 och 2 kanslibiträden
Ag 7 utgår ............... 776 421 + 776 421 5
5. Personalförändringar i övrigt vid
marinkommandostaber in. m.
Marinko mm ando Nord
Härnösands kustartillerikår
1 eldare Ae 7 — reparatör Ae 8 ... 542
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1959
93
Anslagsförändringar vid bifall till
Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag
ökning Minskning Summa
Hemsö kustartilleriförsvar
1 kontorist Ao 9 — kanslibiträde
Ae 7 .................................... 1114
Marinkommando Ost
Marinkommandos tab
1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist
Ae 9 .................................... —
Bergaskolorna
1 förrådsman Ae 7 — förrådsför
tnan
Ae 9 .............................. —
Stockholms örlogsvarv
1 skogvaktare Ae 13 •— Ao 13 ...... —
Stockholms kustartilleriförsvar
1 kanslibiträde Ae 7 — Ao 7 ......... —
3 maskinister Ae 10 (Ag 10) ...... 36 792
3 båtbefälhavare Ag 12 utgår ...... 40 842
Gotlands kustartilleriförsvar
m. m.
1 kontorist Ao 9 —- kanslibiträde
Ae 7 .................................... 1 072
Marinkommando Syd
Marinkommandostab
1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist
Ae 9 ....................................
Karls kronaskolorna
1 driftingenjör Ae 19 — Ae 21 ......
Marinkommando Väst
Marinkommandostab m. m.
1 kanslibiträde Ae 7 —- kontorist
Ae 9 ....................................
1 kanslibiträde Ae 7 — Ao 7 .........
9 biträden för skriv- och kontorsgöromål
— kontorsbiträden Ao 5
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
Marinchefens m. fl. yrkanden
10 kontorsbiträden Ao 5 — biträden
för skriv- och kontorsgöromål ...
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
— 5 694
6. Överföringar från sakanslag m. in.
1 kanslibiträde Ae7 vid Hemsö kust
artilleriförsvar
........................ 10 510
5 kontorister Ae 9 och 1 biträde för
skriv- och kontorsgöromål vid
Stockholms örlogsvarv ............... 70 634
1 kontorsskrivare Ae 12, 4 kontorister
Ae 9 och 2 biträden för skrivoch
kontorsgöromål vid Karlskrona
örlogsvarv ........................... 72 750
+ 153 894
7. Övriga personalförändringar m. in.
Fänrikar .................................... 90 328
Tillsynsmän vid befästningar ......... 900
Marinens kustbevakning ............... 3 650
Höjning av 2 arvoden till speciallärare
vid teknisk högskola ......... 600
Timarvoden till lärare och föreläsare
vid marinens fasta utbildningsan
stalter
och skolor .....................
Civila timlärare för underbefälsut -
bildning ................................. 80 000
Tjänstetidsbefordran .................. 92 318
Vikariatslöneförordnanden för löjtnanter
m. fl............................ 270 242
Ändrad lönegradsplacering ............ 172 111
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
........................... 531 900
Avlöningar till viss personal i verk
stadsdrift
.............................. 2 000
Ersättning för avlöningskostnader
på statens isbrytarfartyg ............ 260 000
+ 978 249
Motiv
Chefen för marinen erinrar om att inom marinledningen pågår utredningsarbete
i syfte att möjliggöra att förslag till nya materielplaner för
marinen kan föreläggas 1960 års riksdag (jfr prop. 1958: 110, s. 73 och
Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo år 1959
95
98). I anslutning till materielplanerna avser chefen för marinen att avge
förslag till personalplan rörande marinens militära och civilmilitära personal.
Med hänsyn härtill och ett flertal pågående utredningar (bland
annat angående örlogsvarvens organisation och angående vissa personalkårer
inom försvaret) anses det för närvarande icke vara möjligt att i
detalj ange det framtida personalbehovet vid marinen. Marinchefen anser
det icke heller vara möjligt att, inom för budgetåret 1959/60 fastlagd
kostnadsram, inrymma de personalförstärkningar och löneförbättringar
som han bedömer erforderliga. Yrkandena har därför inskränkts till att
avse endast de mest angelägna behoven av personalförstärkningar och lönegradsuppflyttningar.
Härutöver anmäles vissa önskemål om förändringar,
som icke anses kunna rymmas inom den fastställda kostnadsramen. I det
följande redogöres endast för av marinchefen framförda yrkanden om personalförändringar.
Chefen för marinen uttalar, att behovet av militär och civilmilitär personal
på aktiv stat vid marinen framgent icke bedömes komma att underskrida
dagens behov samt att några nämnvärda nedskärningar av marinens
aktiva personalkårer följaktligen icke anses bli möjliga. Marinchefen
hävdar, att kvalitetsförbättringen i den nya försvarsorganisationen i lika
hög grad måste läggas på den personella som på den materiella sidan. I
marinens krigsorganisation utgöres bemanningen på stridsfartygen för
närvarande till icke oväsentlig del av reservpersonal och värnpliktiga. Då
fartygen blir allt mer tekniskt komplicerade, är det enligt marinchefen
nödvändigt att fartygsbesättningarna till större del än tidigare består av
fast anställd personal. Även övergången till lättare fartyg verkar i samma
riktning. Om marinens fartyg till större del än förut bemannas med fast
anställd personal, kommer detta att öka marinens beredskap genom att
tiden för fartygens iordningställande för stridsberedskap förkortas.
1. Personalförändringar beträffande marinledningen, a) Marinstaben.
Civilförvaltningen avstyrker förslag från chefen för marinen om uppflyttning
av en tjänst för kansliskrivare i Ao 10, avsedd för registrator vid
kryptodetaljen inom marinstabens signaltjänstavdelning, till förste kansliskrivare
i Ao 12.
b) Marinförvaltningen. För dessa förslag har redogjorts till årets stalsverksproposition
vid behandlingen av marinförvaltningens avlöningsanslag
(bil. 6, s. 102 tf.).
c) Chefen för flottans underofficerare, underbefäl och meniga (CUM).
Med skrivelse den 23 maj 1958 har statens organisationsnämnd avgivit
rapport rörande undersökningar av personalredovisningen vid flottan, innefattande
förslag till personalorganisation för CUM. Enligt förslaget skall
CUM organiseras på följande sätt.
Chefen för flottans underofficerare, underbefäl och meniga förutsättes
vara kommendör i Bo 4. Staben hos nämnde chef förutsättes skola bestå
96
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
av: officer till förfogande tillika CUM:s adjutant; expedition under en
expeditionsföreståndare, förvaltare i Ao 15; en underofficersavdelning under
en kommendörkapten av 2. graden för anställnings- och befordringsfrågor
m. m. samt ärenden rörande fredskommenderingar och krigsplaceringar;
en sjömansavdelning under en kommendörkapten av 2. graden för
anställnings-, befordrings- och rekryteringsfrågor samt ärenden rörande
fredskommenderingar och krigsplaceringar av underbefäl; ett truppregister
under en kommendörkapten av 2. graden för registrering av flottans
personal samt sådan för marinen gemensam personal som är krigsplacerad
vid flottan. Personalen hos CUM omfattar enligt organisationsnämndens
förslag: en kommendör i Bo 4, tre kommendörkaptener av 2. graden
i Ao 23, två kaptener i Ao 21, fem förvaltare i Ao 17 och två i Ao 15, åtta
andra underofficerare på aktiv stat, en pensionerad underofficer i A: 16,
en maskintekniker i Ae 13, en hålkortstekniker i Ae 10, nio högbåtsmän
eller förste högbåtsmän i Ao 9 eller Ao 11, en kontorist i Ae 9, ett kanslibiträde
i Ao 7 och fem kanslibiträden i Ae 7, sexton kontorsbiträden eller
biträden för skriv- och kontorsgöromål samt åtta värnpliktiga. All militär
personal förutsättes tillhöra flottan. Organisationsnämnden anför, att
den planerade minskningen av flottans värnpliktskontingent och fredsorganisation
kommer att medföra en fortlöpande minskning av antalet truppregistrerade
och antalet ärenden hänförliga till fredstjänstgöringen. Organisationsnämnden
anser med hänsyn härtill, att antalet högbåtsmän vid
sjömansavdelningen och truppregistret samt behovet av biträdespersonal
bör omprövas efter utgången av budgetåret 1959/60.
Chefen för marinen, som tillstyrker en organisation enligt nämndens
förslag med den ändringen att benämningen »sjömansavdelning» föreslås
utbytt mot »underbefälsavdelning», upptager i sitt militärorganisatoriska
underlag förslag till de personalförändringar som betingas av den föreslagna
organisationen. I enlighet härmed föreslår marinchefen, att från
och med budgetåret 1959/60 en beställning för kommendör vid flottan,
avsedd för chefen för flottans underofficerare, underbefäl och meniga,
uppflyttas från lönegrad Bo 3 till Bo 4, att tjänster för en maskintekniker
i Ae 13, en hålkortstekniker i Ae 10, en kontorist i Ae 9 och två
kanslibiträden i Ae 7 och ett extra ordinarie biträde för skriv- och kontorsgöromål
tillkommer samt att tjänster för ett extra kanslibiträde och
fyra extra biträden för skriv- och kontorsgöromål, vilka nu redovisas i
personalförteckningen för CUM, ävensom för en hålkortstekniker i Ag 10,
avlönad från centrala värnpliktsbyråns avlöningsanslag, utgår. Härutöver
förutsättes, att tjänster utgår för en maskintekniker i Ag 12 och ett kanslibiträde
i Ag 7, som anställts efter civilförvaltningens medgivande. (Enligt
organisationsnämndens rapport disponeras för närvarande två tjänster för
kontorsbiträde vid centrala värnpliktsbyrån såsom stansoperatriser hos
CUM. Dessa tjänster behöver enligt nämndens mening ej längre användas
97
Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
för CUM.) Civilförvaltningen, som vid behandlingen av centrala värnpliktsbyråns
avlöningsanslag (jfr prop. 1959: 1, bil. 6, p. 150) räknat
med förenämnda minskning av en tjänst för hålkortstekniker i Ag 10, tillstyrker
marinchefens förslag utom i vad avser löneställningen för chefen
för flottans underofficerare, underbefäl och meniga. Sistnämnda fråga
bör enligt civilförvaltningens mening bli föremål för prövning i ett större
sammanhang.
Organisationsnämndens undersökningar har icke omfattat de för närvarande
försöksvis organiserade kontaktorgan till det centrala organet som
finnes inom marinkommando Syd och marinkommando Väst. För dessa
kontaktorgan disponeras för närvarande vid marinkommando Syd en förvaltare
i Ao 17, en högbåtsman i Ao 9 och ett kontorsbiträde i Ao 5 samt
vid marinkommando Väst en förvaltare i Ao 15, en högbåtsman i Ao 9
och ett kontorsbiträde i Ao 5. Kontaktorganen vid marinkommandona Syd
och Väst synes enligt marinchefen vara ändamålsenliga. De bör därför
även i fortsättningen fungera på samma sätt som under de nu avslutade
försöken. Chefen för marinen hemställer därför (skr. 6/n 1958) om medgivande
att den personal som för närvarande disponeras vid kontaktorganen
vid marinkommando Syd och Väst alltjämt får avses för ifrågavarande
verksamhet.
2. Förändringar i övrigt beträffande militär personal, a) Sjökrigshögskolan.
Chefen för marinen har upprepat tidigare framfört förslag (jfr
prop. 1958: 110, s. 375) att utbyta en beställning för kommendörkapten
av 2. graden/major i Ao 23 eller kapten i Ao 21, avsedd för lärare i stabstjänst,
mot beställning för kommendörkapten av 1. graden/överstelöjtnant
i Ao 26 eller kommendörkapten av 2. graden/major i Ao 23. Civilförvaltningen
tillstyrker förslaget.
b) Flottan. Om CUM organiseras i enlighet med marinchefens i det
föregående redovisade förslag, blir utöver förut angivna förändringar en
kommendörkapten av 1. graden vid flottan icke vidare erforderlig i CUM:s
organisation. Marinchefen föreslår efter samråd med cheferna för försvarsstaben
och flygvapnet, att nämnda kommendörkaptensbeställning
överföres till försvarsstabens stat och där avses för försvarsattaché (marinattaché)
vid beskickningen i Bonn. För inhämtande av närmare upplysningar
rörande innebörden av förslaget torde få hänvisas till den redogörelse
som lämnats i det föregående i samband med behandlingen av försvarsstabens
avlöningsanslag.
Civilförvaltningen föreslår, att en särskild beställning, avsedd för försvarsattaché
(marinattaché) vid beskickningen i Bonn inrättas vid försvarsstaben,
och räknar därför i enlighet med marinchefens förslag med
en minskning av sjöofficerskårens stat med eu beställning för kommendörkapten
av 1. graden i Ao 26.
Chefen för marinen föreslår, att en förvaltare i Ao 15 vid flottan, av7—9159
Iiihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 110
98
Kunql. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
sedd för allmänna material- och drivmedelsförrådet vid Göteborgs örlogsvarv,
uppflyttas till lönegrad Ao 17. Civilförvaltningen, som erfarit att
frågan om löneställningen för denna beställning avses skola aktualiseras
vid blivande B-listeförhandlingar, tager inte ställning till förslaget.
Genom beslut den 18 januari 1957 har Kungl. Maj :t medgivit, att en
övergångsvis kvarstående beställning för förvaltare i Ao 15 tills vidare må
avses för fartygschef på tender. Beställningen må dock endast tillsättas
på förordnande. Marinchefen upprepar tidigare framfört förslag att sistnämnda
föreskrift skall upphävas. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget
fjfr prop. 1958:110, s. 376).
Ett av chefen för marinen framlagt förslag att inrätta särskilda arvoden
om 840 kronor per år för förvaltare ur flottan tjänstgörande vid marinstabens
organisationsavdelning samt uppbördsmaskinist på isbrytarfartyget
Oden anser civilförvaltningen böra behandlas i annan ordning.
I anslutning till förslag om fortsatt utbyggnad av mariningenjörkåren
med den av 1955 års riksdag beslutade nya mariningenjörkategorien (jfr
p. 3 i det följande) föreslår marinchefen, att sex beställningar för underofficer
av 2. graden i Ao 11 utgår från och med budgetåret 1959/60 samt
att ytterligare fyra dylika beställningar vakanthålles.
Civilförvaltningen har erfarit att av de tio underofficerare, som hösten
1959 beräknas bli utexaminerade efter avslutad utbildning vid sjökrigsskolan,
sex är flaggunderofficerare vid flottan i lönegrad Ao 13, tre underofficerare
av 2. graden vid flottan i Ao 11 och en underofficer av 2. graden
vid kustartilleriet i Ao 11. Vid sådant förhållande anser sig civilförvaltningen,
som hänvisar till i propositionen 1958: 110, s. 388, gjort uttalande
angående indragning och vakanthållandc av underofficersbeställningar
i samband med tillkomst av beställningar för ifrågavarande mariningen
jörskategori, böra räkna med att vid tillkomst av föreslagna
beställningar för mariningenjörer sex beställningar i lönegrad Ao 13 för
flaggunderofficer vid flottan indrages och att fyra beställningar för underofficer
av 2. graden i lönegrad Ao 11, av vilka tre vid flottan och en vid
kustartilleriet, vakanthålles.
Då antalet beställningar för underofficerare på särskild stat under budgetåret
1959/60 beräknas nedgå med två till 137, räknar civilförvaltningen
i anslutning till förslag av chefen för marinen med en minskning av två
underofficersbeställningar, varvid motsvarande antal beställningar för högbåtsman
i Ao 9 förutsättes tillkomma.
Från och med budgetåret 1958/59 har tillkommit sammanlagt 70 beställningar
för förste högbåtsman i lönegrad Ao 11 (prop. 1958: 158). För
budgetåret 1959/60 beräknar marinchefen behovet av dylika beställningar
i Ao 11 till 193. I enlighet härmed föreslås 123 dylika beställningar tillkomma
i utbyte mot samma antal beställningar för högbåtsman i Ao 9.
Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget.
99
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
c) Kustartilleriet. Med hänsyn till pågående utredningar rörande effektivisering
av utbildningsorganisationen inom kustartilleriet in. in. har chefen
för marinen i sitt militärorganisatoriska underlag inskränkt sig till
att föreslå vissa förändringar beträffande kustartilleriets underbefäl. Marinchefen
framhåller, att den framtida organisationen för närvarande icke
i detalj är utformad och att underbefälskåren ännu inte är helt utbyggd.
Bland annat på grund härav föreslås endast tio beställningar för flaggfurir
i Ao 11 tillkomma i utbyte mot beställningar för överfurir i Ao 9.
För den fortsatta utbyggnaden av kustartilleriets underbefälskår föreslås
samtidigt, att antalet beställningar för överfurir i Ao 9 ökas med åtta.
Motsvarande minskning av antalet furirsbeställningar anses däremot icke
möjlig med hänsyn till den minskning av dylika beställningar som skett
från och med innevarande budgetår (jfr prop. 1958: 110, s. 388).
Civilförvaltningen tillstyrker marinchefens förslag och räknar sålunda
med att tio beställningar för flaggfurir i Ao 11 tillkommer i utbyte mot
samma antal beställningar för överfurir samt att åtta beställningar för
överfurir i Ao 9 tillkommer.
Ämbetsverket föreslår härutöver, såsom framgått av det föregående, att
en beställning för underofficer av 2. graden i Ao 11 vakanthålles.
Av chefen för marinen framfört förslag om inrättande av särskilda arvoden
till fem förvaltare vid kustartilleriet, nämligen förvaltarna vid förrådsgrupperna
1 vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar, förvaltarna
vid teleservicegrupperna vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar
samt kassachefen vid Stockholms kustartilleriförsvar, anser civilförvaltningen
böra upptagas i annan ordning.
d) Marinintendenturkåren. Chefen för marinen föreslår, att en beställning
för kommendörkapten av 2. graden i Ao 23 skall tillkomma vid marinintendenturkåren
i utbyte mot en beställning för kapten i Ao 21 med
vikariatslöneförordnande i lönegrad Ao 23. Beställningen är avsedd för
chefen för drivmedelssektionen inom marinförvaltningens intendenturavdelning.
Marinchefen framhåller, att intendenturavdelningens organisation
varit föremål för översyn av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga.
Civilförvaltningen erinrar om att den av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
verkställda översynen av marinförvaltningens intendenturavdelnings
organisation icke föranledde förslag till ändring av löneställningen
för chefen för drivmedelssektionen. Civilförvaltningen, som tillstyrker
marinchefens förslag, räknar med att marinintendenturkåren från
och med budgetåret 1959/60 skall tillföras en beställning för kommendörkapten
av 2. graden i Ao 23 i utbyte mot eu beställning för kapten vid
kåren.
3. Förändringar i övrigt beträffande mariningenjörkåren. Sedan år 1953
finnes vid Stockholms örlogsvarv inrättad eu minexperimentavdelning.
Verksamheten vid avdelningen ledes för närvarande av en marindirektör
100
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1959
av 2. graden i Ao 24. Befattningens betydelse anses emellertid motivera alt
en beställningshavare i lönegrad Ao 26 avses för ändamålet. Marinchefen
föreslår därlör, att från och med budgetåret 1959/60 en beställning för
marindirektör av 1. graden i Ao 26 tillkommer i utbyte mot beställning
för marindirektör av 2. graden i Ao 24. Civilförvaltningen, som inhämtat
att förevarande lönegradsfråga avses skola anmälas såsom B-fråga, har
icke ansett sig böra taga ställning till förslaget.
Såsom tidigare angivits beräknas ytterligare tio icke högskoleutbildade
mariningenjörer komma att utexamineras från sjökrigsskolan under hösten
1959. Chefen för marinen räknar med att sex av dessa bör erhålla beställningar
i Ao 19 medan de övriga fyra bör anställas såsom mariningenjör
i befordringsgång. I enlighet härmed föreslås, att från och med budgetåret
1959/60 sex beställningar för mariningenjör i Ao 19 samt fyra beställningar
för mariningenjör i reglerad befordringsgång skall tillkomma.
Civilförvaltningen utgår från bifall till förslaget.
4. Ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Göteborgs
och Dohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar.
Kungl. Maj:t har den 29 augusti 1958 fastställt provisorisk personalorganisation
för stabs- och förvaltningstjänsten vid Göteborgs och
Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar
afl tillämpas med början den 1 oktober 1958. I skrivelse den 17
oktober 1958 har civilförvaltningen anmält de förändringar som genom
omorganisationen aktualiserats i fråga om anslagsäskandena för budgetåret
1959/60 i vad avser bland annat marinens anslag till avlöningar till
aktiv personal in. fl. I sammanställningen har upptagits förändringar beträffande
tjänster som avlönas under förevarande anslag och härav föranledda
kostnadsförändringar.
5. Personalförändringar i övrigt vid marinkommandostaber in. in. Marinkommando
Nord. Fortifikationsförvaltningen har upprepat tidigare
framfört förslag att utbyta eu eldartjänst i Ae 7 vid Härnösands kustartillerikår
mot tjänst för reparatör i Ae 8 (jfr prop. 1958: 110, s. 385). Civilförvaltningen
tillstyrker alltjämt förslaget.
Med ledning av infordrade uppgifter angående befintlig personal i kassatjänst
vid de marinlörband, där centraliserad avlöningsuträkning och avlöningsutbetalning
hittills genomförts, har civilförvaltningen konstaterat,
att fortsatt utbyte av kontoristtjänster mot kanslibiträdestjänster kan ske
under budgetåret 1959/60. Civilförvaltningen föreslår i enlighet härmed, att
två tjänster för kontorist i Ao 9, den ena vid Hemsö kustartilleriförsvar
och den andra vid Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår,
ersättes med tjänster för kanslibiträde i Ae 7.
Marinkommando Ost. Marinchefen har ånyo framfört förslag, att
en kanslibiträdestjänst i lönegrad Ae 7 vid envar av marinkommandostabcrna
Ost, Syd och Väst, avsedd för respektive stabs kryptotekniker, skall
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 195!)
101
uppflyttas till tjänst för kontorist i lönegrad Ae 9. Civilförvaltningen tar
inte ställning till dessa förslag, då löneställningen för berörda tjänster anmälts
såsom B-fråga (jfr prop. 1958: 110, s. 381 och 382).
Civilförvaltningen räknar icke med bifall till ett av chefen för marinen
framlagt förslag att utbyta en tjänst för förrådsman i Ae 7 vid Bergaskolorna
mot tjänst för förrådsförman i Ae 9, enär frågan om förrådspersonalens
löneställning för närvarande är föremål för översyn inom civildepartementet.
Fortifikationsförvaltningen har upprepat tidigare framfört förslag om
ordinariesättning av en tjänst för skogvaktare i Ael3 vid Stockholms örlogsvarv
(jfr prop. 1958: 110, s. 383). Civilförvaltningen avstyrker förslaget.
Ett av chefen för marinen framfört förslag om ordinariesättning av en
kanslibiträdestjänst i Ae 7 vid Stockholms kustartilleriförsvar, avsedd för
föreståndare för skrivcentralen inom chefsexpeditionen, avstyrkes av civilförvaltningen.
Fortifikationsförvaltningen har i särskild skrivelse föreslagit,
att tre tjänster för maskinist i lönegrad Ae 10, avsedda för vissa
fristående anläggningar tillhörande Stockholms kustartilleriförsvar, skall
tillkomma frän och med budgetåret 1959/60. Civilförvaltningen tillstyrker
inrättandet av tre tjänster för maskinist i Ag 10. Med förmälan att vägförvaltningen
i Stockholms län till budgetåret 1959/60 beräknas ha övertagit
färjtrafiken i Vaxholmssunden, föreslår chefen för marinen att tre
tjänster i Ag 12 för båtbefälhavare vid Stockholms kustartilleriförsvar skall
utgå. Civilförvaltningen räknar i enlighet härmed med en minskning av
tre dylika tjänster.
Marinkommando Syd. Chefen för marinen har återkommit med
förslag om att en tjänst för driftingenjör i Ae 19 vid Karlskronaskolorna
skall uppflyttas till Ae 21 (jfr prop. 1958: 110, s. 384). Civilförvaltningen
förutsätter, att den sålunda ifrågasatta uppflyttningen av ifrågavarande
tjänst prövas i annan ordning.
Marinkommando Väst. Chefen för marinen har föreslagit, att en
kanslibiträdestjänst i Ae 7 vid intendenturförvaltningen skall ordinariesättas.
Civilförvaltningen avstyrker förslaget.
I skrivelse den 3 oktober 1958 (jfr arméns avlöningsanslag, p. 9) föreslår
civilförvaltningen, att i enlighet med principerna för den reglerade
befordringsgången för biträdespersonal nio ordinarie kontorsbiträdestjänster
tillkommer i utbyte mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål,
nämligen
vid chefens för flottans underofficerare, underbefäl och meniga stab
två tjänster;
vid marinkommando Syd (marinkommandostab och gemensamma förvaltningsorgan)
fem tjänster;
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
vid marinkommando Nord en tjänst; ävensom
vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs
kustartilleriförsvar en tjänst.
I anslutning härtill bör enligt civilförvaltningen tillkomma tio biträdestjänster
i befordringsgång i utbyte mot samma antal ordinarie tjänster i
Ao 5, nämligen
vid marinstaben två tjänster;
vid marinkommando Ost fyra tjänster;
vid Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår två
tjänster;
vid sjökrigshögskolan en tjänst; ävensom
vid marinens skolor på Berga en tjänst.
6. överföringar från sakanslag m.m. Med anledning av Kungl. Maj:ts
den 27 juni 1957 lämnade uppdrag (jfr prop. 1959: 1, bil. 6, p. 19) har
fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 9 augusti 1958 föreslagit, att
de i sammanställningen upptagna tjänsterna skall överföras från sakanslag
till avlöningsanslag. Civilförvaltningen räknar med att överföringen kommer
till stånd.
7. Övriga personalförändringar m. m. Antalet fänrikar beräknas av
civilförvaltningen i enlighet med uppgifter från chefen för marinen till
64, vilket innebär en ökning med 7 fänrikar i förhållande till innevarande
budgetår.
I enlighet med uppgifter från chefen för marinen beräknar civilförvaltningen
medelsbehovet för arvoden till tillsynsmän vid befästningar m. m.
vid kustartilleriförsvaren till 313 850 kronor för budgetåret 1959/60, innebärande
en minskning med 900 kronor i jämförelse med för motsvarande
ändamål för innevarande budgetår anvisade medel.
Chefen för marinen föreslår, att de medel som beräknas för arvoden
för tillsynsmän för marinens kustbevakning in. in. för nästa budgetår uppräknas
med tillhopa 3 650 kronor, ökningen föranledes av den fortgående
spridningen av materielen. Civilförvaltningen tillstyrker marinchefens
förslag.
Under innevarande budgetår utgår två arvoden om 1 200 kronor vartdera
till ledare för specialkurs i krigsfartygskonstruktion vid teknisk högskola.
Marinchefen föreslår med tillstyrkan av civilförvaltningen, att ifrågavarande
arvoden höjes till 1 500 kronor vartdera.
Medelsbehovet för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare
vid marinens fasta utbildningsanstalter och skolor beräknas av marinchefen
för nästa budgetår till i avrundat tal 484 000 kronor. Medelsbehovet
har beräknats på grundval av den från och med den 1 januari
1958 gällande timtaxan. Med hänsyn till anslagsbelastningen under budgetåret
1957/58 föreslår civilförvaltningen, att medelsbehovet beräknas till
oförändrat 450 000 kronor. En av chefen för marinen väckt fråga rörande
103
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ar 1950
timarvodet för undervisning i teoretiskt läroämne vid kustartilleriets instruktörsskola
anser civilförvaltningen icke böra tagas upp i förevarande
sammanhang utan lämpligen i samband med pågående översyn av timlärarkungörelsen.
Medelsbehovet till civila lärare för underbefälsutbildning beräknas av
marinchefen för nästa budgetår i avrundat tal till 279 000 kronor, innebärande
en ökning med 84 000 kronor. Medelsbehovet har beräknats på grundval
av den från och med den 1 januari 1958 gällande timtaxan. ökningen
betingas enligt marinchefen av höjda timarvoden, ökat antal läsavdelningar
vid Karlskronaskolorna, tillkomsten av särskild utbildning för sjukvårdare,
omläggning av stampersonalens vid kustartilleriet utbildning samt
av ökat antal elever i instruktörsskolorna. Civilförvaltningen beräknar för
ifrågavarande ändamål ett belopp av 275 000 kronor, innebärande en ökning
med 80 000 kronor.
Enligt särskilda specifikationer beräknar civilförvaltningen dels merkostnaderna
för tjänstetidsbefordran under budgetåret 1959/60 till 92 318
kronor, dels merkostnaderna under samma budgetår till följd av de vikariatslöner
för löjtnanter m. fl. som tillkommit efter förslag av Kungl. Maj:t
i propositionen 1958: 158 till 270 242 kronor, dels ock merkostnaderna för
andra lönegradsförändringar som ägt rum efter förslag i samma proposition
till 172 111 kronor.
Ersättningarna för avlöningskostnader på statens isbrytarfartyg beräknas
av civilförvaltningen för budgetåret 1959/60 till 760 000 kronor, innebärande
en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 260 000
kronor.
Genom beslut den 14 juni 1957 föreskrev Kungl. Maj :t, att chefen för
Gotlands kustartilleriförsvar skulle ha att svara för de marina be v åkning
suppgift er na på Gotland. Samtidigt medgav Kungl. Maj:t, afl
den beställning för kommendörkapten av 2. graden vid flottan vilken enligt
tidigare organisation varit avsedd för Gotlands marindistriktsstab tills
vidare finge tas i anspråk för att under kustartilleriförsvarschefen handlägga
marina bevakningsuppgifter på Gotland. Ifrågavarande officer biträdes
av en pensionerad underofficer i A: 16, uppförd på personalförteckning
för Gotlands kustartilleriförsvar. Båda dessa befattningshavare må
tills vidare vara stationerade i Visby. Kungl. Maj:t har uppdragit åt chefen
för marinen att i militärorganisatoriskt underlag för budgetåret 1959/60
avgiva slutligt förslag rörande de marina bevakningsuppgifterna på Gotland.
I särskild skrivelse den 12 juni 1958 har chefen för marinen föreslagit,
att nuvarande provisoriska organisation alltjämt skall förbli gällande.
Över marinchefens förslag bär försvarets civilförvaltning och statens organisationsnämnd
avgivit yttranden. Statens organisationsnämnd, som påbörjat
organisationsundersökningar vid Gotlands kuslartilleriförsvar och
104
Kungl. \Iaj:ts proposition nr i 10 år 195!)
ännu icke är beredd att avge sina slutliga synpunkter på ifrågavarande
organisation, finner det naturligt, att den sjöofficer vars främsta uppgift
är att biträda kustartilleriförsvarschefen inom bevakningsorganisationen
är placerad i Fårösund. Organisationsnämnden delar den av civilförvaltningen
framförda synpunkten, att underofficerens arbetsuppgifter bör
kunna omhändertagas av personal vid kustartilleriförsvarets stabs- och förvaltningsorgan.
Departementschefen
Till en början upptar jag till behandling frågan om ändringar i marinens
f redsorganisation.
Flottans utbildning i land bedrives för närvarande — förutom vid sjökrigshögskolan
och sjökrigsskolan -— vid marinens skolor på Berga
(Bergaskolorna), Flottans skolor i Karlskrona (Karlskronaskolorna) och
Flottans skolor i Göteborg (Göteborgsskolorna). För vissa avvecklingsuppgifter
finns vidare i Stockholm flottans kaserner på Skeppsholmen.
Enligt principbeslut vid 1958 års B-riksdag skall flottans kaserner på
Skeppsholmen och Göteborgsskolorna indragas från och med budgetåret
1959/60.
I det föregående har redovisats marinchefens förslag rörande verkställandet
av de beslutade indragningarna. I korthet innebär förslagen följande.
Huvuddelen av verksamheten vid flottans kaserner förutsättes i enlighet
med tidigare planer efterhand skola överföras till Bergaskolorna och till
det projekterade örlogsvarvet på Muskö. Någon tidsplan för utflyttningarna
anser sig chefen för marinen ej kunna lämna. Verksamheten vid flottans
kaserner föreslås därför skola överföras till Stockholms örlogsvarv, där en
kasernsektion tillkommer. I samband härmed kan smärre besparingar
göras beträffande annan personal än militär och civilmilitär personal på
aktiv stat. Flertalet utbildningskurser vid Göteborgsskolorna föreslås omgående
skola flyttas till Karlskrona. Undantag göres endast för min- och
sveputbildningen som avses framdeles skola överföras till Berga eller
eventuellt till Karlskrona. Tills vidare förutsättes denna utbildningsgren
kvarligga i Göteborg. Även sedan all utbildningsverksamhet flyttats från
Göteborg erfordras enligt marinchefen förläggningsutrynnne in. in. vid
Göteborgsskolornas kaserner för bland annat personal tjänstgörande vid
Göteborgs örlogsvarv. Chefen för marinen föreslår, att i samband med
Göteborgsskolornas indragning en kasernsektion inrättas vid Göteborgs
örlogsvarv. I samband med indragningen kan vissa mindre besparingar
beträffande civil personal göras.
För egen del har jag funnit det angeläget att verksamheten vid flottans
kaserner i Stockholm liksom vid Göteborgsskolorna så snart som möjligt
överföres till andra utbildningsanstalter. Behov av utbyggnad av anläggningarna
vid Berga har anmälts. Lokaltillgången på Berga medger således
inte att ytterligare verksamhet förlägges dit utan ytterligare investeringar.
105
Kunr/I. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
Jag har därför under hand uppdragit åt chefen för marinen att pröva
möjligheterna att lokalisera ytterligare verksamhet till Karlskrona i syfte
att dels påskynda bortflyttningen av verksamheten från Skeppsholmen och
Göteborg dels minska behovet av investeringar på Berga. Marinchefen har
meddelat att dessa undersökningar visar att möjligheter finns att under
budgetåret 1959/60 dels flytta de delar av furirskolan som nu är förlagda
till Berga till Karlskrona dels överföra min- och sveputbildningen från
Göteborg till Karlskrona och, till en mindre del, till Berga. Furirsutbildningen
blir härvid i sin helhet förlagd till Karlskrona. De angivna omflyttningarna
gör det möjligt att under budgetåret 1959/60 helt upphöra med
utbildningsverksamheten vid Göteborgsskolorna. Jag förutsätter att så
sker. Vidare friställes vissa lokaler på Berga. Detta bör göra det möjligt
att till Berga överföra en del av verksamheten från Skeppsholmen. Marinchefen
har slutligen övervägt möjligheterna att flytta underofficersskolan
från Berga till Karlskrona. Undersökningarna har visat, att vissa förutsättningar
föreligger för att förflytta i varje fall huvuddelen av underofficersskolan
till Karlskrona. Chefen för marinen har emellertid förklarat
sig icke vara beredd att ta ställning i fråga om underofficersskolans förflyttning
i avbidan på färdigställandet av förslag till materielplaner för
marinen och lösandet av därmed sammanhängande organisationsfrågor.
Då teleskolan, som redan nu organisatoriskt ingår i Bergaskolorna, icke
lämpligen synes böra förläggas till annan plats än Berga och en bortflyttning
av underofficersskolan medför att undervisnings- och förläggningslokaler
friställes på Berga i sådan omfattning att teleskolan synes kunna
förläggas dit utan nybyggnad, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt möjligheterna
att flytta underofficersskolan. Jag förutsätter, att marinchefen
låter ytterligare utreda denna fråga.
Behovet att utnyttja Skeppsholmen sammanhänger i betydande omfattning
med verksamheten vid Stockholms örlogsvarv. I årets statsverksproposition
har jag framlagt förslag rörande utbyggnad av örlogsvarvet på
Muskö under en sexårsperiod, omfattande budgetåren 1959/65.
Av vad jag nu anfört framgår att viss personal åtminstone under de
närmaste åren kommer att vara förlagd till Skeppsholmen. Även Göteborgsskolornas
kaserner torde i viss omfattning behöva tas i anspråk som
förläggning framgent. Då förbanden flottans kaserner på Skeppsholmen
och Göteborgsskolorna enligt riksdagens beslut skall utgå från och med
budgetåret 1959/60, måste kvarvarande personal in. in. administreras i
annan ordning. Chefen för marinen har föreslagit att detta skall ske genom
inrättande av kasernsektioner vid Stockholms och Göteborgs örlogsvarv.
Del torde ankomma på Kungl. Maj:t att pröva denna fråga liksom frågan
om personalbehovet för dylika administrationsorgan. Vid anslagsberäkningarna
för nästa budgetår utgår jag från att personalindragningar skall
kunna ske åtminstone i den omfattning chefen för marinen angivit. Jag för
-
106
Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
utsätter, att Kimgl. Maj:t skall äga befogenhet att vidtaga erforderliga
ändringar i marinens personalförteckningar i anslutning till indragningen
av ifrågavarande förband.
Frågan om utnyttjandet av friställda lokaler torde få övervägas ytterligare.
Jag vill erinra om att föredragande departementschefen vid anmälan
av propositionen 1953: 200 räknat med att en särskild kommitté skall
tillsättas för att pröva frågan om utnyttjande av lokaler som friställes i
samband med utflyttningen av Stockholms örlogsbas.
I det föregående har jämväl redovisats resultaten av den utredning som
på Kungl. Maj :ts uppdrag utförts rörande begränsningar och rationaliseringar
i administrationen inom kustartilleriets fredsorganisation. Syftet
med denna utredning borde, enligt vad jag uttalade till propositionen
1958: DO, vara att genom dylika begränsningar uppväga merkostnaderna
för bibehållande av Härnösands kustartillerikår, som ifrågasatts till indragning.
Särskilt borde prövas möjligheterna att reducera Älvsborgs kustartilleriregemente
till skolförband. Den verkställda utredningen har visat
att en dylik reduktion bland annat av beredskapsskäl inte bör ske. Utredningen
har i stället inriktats på att genom vissa jämkningar i utbildningsorganisationen
åstadkomma effektivaste möjliga utnyttjande av den militära
personalen. I anslutning härtill föreslås ny indelning av kustartilleriets
fredsförbund. Till dessa förslag tar jag inte ställning i detta sammanhang.
Vidare har framlagts personalplaner för kustartilleriet. Enligt
dessa föreligger visst behov av militär personal utöver befintliga stater,
ehuru viss minskning av behovet redovisas i jämförelse med tidigare beräknat
behov. Med undantag för enstaka jämkningar i underofficers- och
underbefälsstaterna, till vilka jag återkommer, är jag emellertid ej beredd
föreslå några ändringar beträffande kustartilleriets militära personal.
Frågan om begränsningar och rationaliseringar av administrationspersonalen
vid kustartilleriets förband torde ägnas fortsatt uppmärksamhet vid
organisationsundersökningar. Jag vill erinra om att dylika undersökningar
för närvarande pågår beträffande Gotlands kustartilleriförsvar.
Jag övergår härefter till de i civilförvaltningens anslagsäskanden
redovisade förslagen.
Beträffande marinen är osäkerheten rörande den framtida organisationens
inverkan på personalbehovet påfallande. Jag anser därför att för
nästa budgetår stor försiktighet måste iakttagas i fråga om förändringar
i personalstaterna. De förändringar jag det oaktat anser mig böra föreslå
sammanhänger i allmänhet med rationaliseringsåtgärder eller tidigare
beslutade omläggningar.
1. Några personalförändringar beträffande marinstaben kan jag inte
tillstyrka. Till förslagen beträffande,- marinförvaltningen har jag tagit
ställning vid anmälan av ämbetsverkets avlöningsanslag i årets statsverks
-
Kungl. \Iaj:ts proposition nr 110 år 1959 107
proposition. I enlighet med vad där förutsatts torde en kapten i Ao 21 vid
flottan utgå.
Framlagda förslag rörande organisationen av personalredovisningen
vid flottan och personalorganisationen vid CUM kan jag i huvudsak
biträda. Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut rörande organisationens
närmare utformning. I detta sammanhang räknar jag med att
t jänster inrättas för två kontorsbiträden i Ao 5, en maskintekniker i Ae 12,
en liålkortstekniker i Ac 10, en kontorist i Ae 9 och två kanslibiträden i
Ae 7. Av tjänster, uppförda på personalförteckning, bör utgå en för kanslibiträde
i Ag 7 och fyra extra tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.
För CUM bör vidare få ianspråktagas två förvaltarbeställningar
i Ao 17, som enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 februari 1958 icke må återbesättas
vid uppkommande ledighet. I anslutning härtill torde två flaggunderofficersbeställningar
i Ao 13 vid flottan, som för närvarande utnyttjas
vid CUM, indragas från och med nästa budgetår. Förslaget om överföring
av en arvodesbefattning för underofficer föranleder ingen erinran från
min sida. Däremot kan jag inte tillstyrka den föreslagna uppflyttningen av
en kommendörsbeställning från Bo 3 till Bo 4.
2. Marinchefens förslag att utnyttja en beställning för kommendörkapten
av 1. graden för marinattaché i Bonn kan jag, såsom framgår avvad
jag anfört vid anmälan av försvarsstabens avlöningsanslag, inte biträda.
Beställningen, som tills vidare bör bibehållas på personalförteckning för
flottan, torde i stället få utnyttjas för försvarsstabens planeringssektion.
I anslutning till att vissa beställningar för mariningenjör tillkommer
torde — i enlighet med vad som förutsatts i propositionen 1955: 110, s. 42
— fem flaggunderofficersbeställningar i Ao 13 vid flottan indragas samt
fyra beställningar för underofficer av 2. graden i Ao 11, varav tre vid
flottan och en vid kustartilleriet, vakanthållas.
Tre beställningar för övertaliga underofficerare i Ao 13/11 torde planenligt
utgå från och med nästa budgetår. Däremot är jag, i avbidan på
underlag för bedömande av flottans personalbehov på längre sikt, icke
beredd föreslå inrättande av motsvarande antal beställningar för högbåtsman.
Beträffande underbefälsbeställningar i Ao 11 föreslår jag för nästa
budgetår inrättande av 30 dylika beställningar vid flottan och 10 vid kuslartilleriet
i utbyte mot samma antal beställningar för högbåtsman i Ao 9
och överfurir i Ao 9.
Slutligen tillstyrker jag, att vid marinintendenturkåren en beställning
för kapten i Ao 21 ntbytes mot beställning för kommendörkapten av
2. graden i Ao 23.
Härutöver kan jag icke tillstyrka några personalförändringar med anledning
av de under denna punkt redovisade yrkandena.
3. Med anledning av under denna punkt redovisade yrkanden är jag
108
Kungl. Mai:ts proposition nr 110 år 195!)
icke beredd föreslå några förändringar i vidare mån än att jag — under
hänvisning till vad jag anfört i det föregående — tillstyrker inrättandet
av fem beställningar för mariningenjör i Ao 19 och fyra beställningar för
mariningenjör i reglerad befordringsgång. Under hand har jag inhämtat,
att en underofficer för vilken beräknats mariningenjörsbeställning tills
vidare avbrutit utbildningen.
4. Vid beräkningen av förevarande anslag torde hänsyn tagas till under
denna punkt redovisade personalförändringar, som blivit eu följd av den
beslutade provisoriska organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten
vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs
kustartilleriförsvar.
5. Jag anser mig numera kunna tillstyrka att en cldartjänst i Ae 7 vid
KA 5 utbytes mot en tjänst för reparatör i Ae 8.
Förslaget att inrätta tre extra ordinarie tjänster för maskinist vid
Stockholms kustartilleriförsvar kan jag biträda; i förevarande sammanhang
tar jag emellertid inte slutlig ställning till tjänsternas lönegradsplacering.
I fråga om Stockholms kustartilleriförsvar räknar jag vidare
med föreslagen indragning av tre båtbefälhavartjänster i Ag 12.
I enlighet med civilförvaltningens förslag räknar jag med utbyte av två
kontoristtjänster i Ao 9, en vid Hemsö och en vid Gotlands kustartilleriförsvar,
mot kanslibiträdestjänster i Ae 7.
Beträffande förändringar i fråga om tjänster för kontorsbiträde i Ao 5
och tjänster i reglerad befordringsgång för biträdespersonal har jag inte
funnit anledning till erinran mot civilförvaltningens förslag.
I övrigt räknar jag inte med några förändringar under denna punkt.
6. Mot föreslagna överföringar från sakanslag till förevarande anslag
har jag icke någon erinran.
7. Medelsbehovet för tillsynsmän vid befästningar, arvoden för marinens
kustbevakning och timarvoden till lärare och föreläsare vid marinens
fasta utbildningsanstalter och skolor beräknar jag i överensstämmelse med
vad civilförvaltningen föreslagit. För civila timlärare för underbefälsutbildning
och avlöningar till fänrikar räknar jag med ökade medelsbehov
om 50 000 kronor respektive 155 000 kronor.
Föreslagen höjning av arvoden till specialföreläsare vid teknisk högskola
kan jag inte tillstyrka.
Vid anslagsberäkningarna beaktar jag övriga av civilförvaltningen under
denna punkt anmälda kostnadsförändringar i den mån dessa inte kan
antas ha påverkat belastningen redan under förfluten del av innevarande
budgetår.
Övervägande skäl talar enligt min mening för att den sjöofficer, som
biträder chefen för Gotlands kustartilleriförsvar med marina bevakningsuppgifter
på Gotland, skall vara placerad i Fårösund. I detta sammanhang
räknar jag med att en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i
A: 16 vid Gotlands kustartilleriförsvar indrages,
Kuiifll. Muj:ts proposition nr Ilo år 1959
109
I detta sammanhang torde slutligen få anmälas en fråga rörande beställningen
som chef för Stockholms örlogsvarv. Denna beställning är för
närvarande uppförd på personalförteckning för flottan och redovisad som
militär beställning. Vid anmälan av frågan om örlogsvarvens organisation
i propositionen 1944: 160 förutsatte emellertid föredragande departementschefen
att befattning som chef för örlogsvarv skulle kunna besättas med
såväl militär som civilmilitär eller civil innehavare. Då numera civilmilitär
person förordnats som chef för Stockholms örlogsvarv bör beställningen
för varvschef med oförändrad lönegradsplacering överföras från flottans
personalförteckning till personalförteckning för varvet och avses för militär,
civilmilitär eller civil innehavare i enlighet med vad som förutsatts
i förenämnda proposition.
För budgetåren 1954/59 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att
— såvitt nu är i fråga — i avseende å de under marinens allmänna avlöningsanslag
redovisade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie
personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom
meddelande av vikariatslöneförordnanden, vakantsättningar in. in. — som
betingas av övergången till den nya organisationen av försvarets centrala
tyg-, intendentur- och civilförvaltning (prop. 1954: 110; SU 1954: 134; rskr.
1954:320). Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att under
budgetåret 1959/60 vidtaga motsvarande åtgärder, såvitt rör personal som
avlönas från förevarande anslag.
1 enlighet med vad jag föreslagit i årets statsverksproposition (bil. 6,
p. 34) torde under förevarande anslag beräknas medel för ekiperingsersättningar
till personal som avlönas under anslaget. Vid anmälan av frågan
om försvarets personalvårdsorganisation i del föregående har jag vidare
räknat med en minskning av 120 000 kronor under förevarande anslag i
anslutning till att kostnaderna för tjänster in. in. avsedda för personalvårdsorganisationen
överföres till särskilt anslag.
Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar
in. in. vid marinen samt med ledning av belastningen på
marinens avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår
beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1959/60 sålunda:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän 54 900 000 (+ 1 400 000)
kronor;
Arvoden till pensionerad personal i arvodesbef att ningar
690 000 (+ 20 000) kronor;
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj: t, 725 000 (+ 5 000) kronor;
Avlöningar till övrig icke-ordinaric personal 22 600 000
(+ 1 600 000) kronor;
Rörligt tillägg 11 910 000 (+ 400 000) kronor;
Ilo
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter 525 000
(+ 525 000) kronor;
Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 100 000 (±0)
kronor;
Ersättning för avlöningskostnader på statens isbrytarfartyg
600 000 (+ 100 000) kronor.
Anslaget bör alltså upptagas till 90 650 000 (+ 3 850 000) kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i vederbörliga
personalförteckningar för marinen, som föranledes av
vad jag i det föregående föreslagit;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,
som genom Kungl. Maj:ts brev den 15 augusti
1958 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen
av marinens personalförteckningar för budgetåret 1958/59;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å staterna för
militära och civilmilitära kårer vid marinen vidtaga provisoriska
åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående förordat;
d)
godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1959/60:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 54 900 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis .............................. 690 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 725 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................. 22 600 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................. 11 910 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................. 525 000
Summa kronor 91 350 000
Särskilda uppbördsmedel
Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ...... 100 000
Ersättning för avlöningskostnader på statens is
brytarfartyg
............................................... 600 000
Nettoutgift kronor 90 650 000
Kungl. Maj:is proposition nr 110 dr 1959
111
e) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 90 650 000
kronor.
[8] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl.
Anslag Nettoutgift
1957/58 .............................. 90 300 000 104 335 352
1958/59 (statsliggaren s. 258) 108 200 000
1959/60 (förslag) .................. 113 000 000
1 årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 95) har Kungl. Maj:t föreslagit
att riksdagen, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1959/60 beräkna
ett förslagsanslag av 112 000 000 kronor.
Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag anfört därom
i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.
Yrkand e n
Försvarets civilförvaltning (skr. ie/o och 3/io 1958) föreslår i anslutning
till yrkanden av chefen för flygvapnet in. fl. vissa personalförändringar
in. in. vid flygvapnet.
Anslagsförändringar vid bifall till
Chefens för flygvapnet m. 11. yrkanden civilförvaltningens förslag
ökning Minskning Summa
1. Förändringar beträffande 1''lygstaben
Chefen för flygstaben Bo 4 med avlöningsförstärkning
— Bo 5 .........
Operationsavdelningen
1 kapten Ao 21 ........................... 22 884
Underrättelseavdelningen
1 överstelöjtnant eller major Ao 26/
23 .......................................... 27 499
2 kaptener Ao 21 ........................ 45 768
1 pensionerad officer A: 24 ......... 11 292
1 tolk Ae 19 .............................. 20 644
T e 1 e a v d e 1 n i n g e n
1 kapten Ao 21 ........................... 22 884
1 fanjunkare Ao 13 .....................
1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
kanslibiträde Ae 7 .........
112
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 iir 1959
Chetens för flygvapnet m. fl. yrkanden Organisationsavdelningen |
Anslagsförändringar vid bifall till Ökning Minskning Summa |
1 major eller kapten Ao 23/21 ...... |
24 130 |
1 personalassistent Ae 13 — Ae 19 förordnande i 15 lönegraden) ...... 1 kansliskrivare Ao 10 .................. |
1 042 |
Utbildningsavdelningen 1 gymnastikdirektör Ae 19 ............ |
20 644 |
Personalavdelningen 1 pensionerad officer A: 24 ......... |
11 292 |
1 förvaltare Ao 17 ........................ |
18 612 |
Flygsäkerhetsavdelningen 1 förste bvråsekreterare Ae 21 ...... 1 kanslibiträde Ao 7 — kontorist |
22 884 |
Ao 9 ....................................... |
1 212 |
Pressdetaljen 1 kapten Ao 21 — major Ao 23 ...... 1 redaktör Ae 19 — Ae 21 ............ |
2 492 |
Expeditionen m. in. 1 säkerhetsinspektör Ao 23 (civilför-valtningen: Ae21) .................. 1 kontorist Ao 9 — kontorsskrivare |
22 884 |
Ao 13 (civilförvaltningen: kansli- skrivare Ao 10) ........................ 1 kontorist Ae 9 ........................ 1 kansliskrivare Ao 10 — förste kansliskrivare Ao 12 .................. 1 vaktmästare Ao 7 — portvakt Ao 9 7 extra biträden för skriv- och kon-torsgöromål extraordinariesättes... |
654 12 320 |
1 förste flygläkare Ao 23 — Ao 25... 1 sjuksköterska Ae 10 (civilförvalt- ningen: Ae9) ........................... 1 kontorsbiträde Ao 5 — kontorist |
12 320 |
Ae 9 (civilförvaltningen: kanslibi-träde Ae 7) .............................. |
1 100 + 303 15 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
113
Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden 2. Förändringar beträffande flygförvalt- |
Anslagsförändringar vid bifall Ull ökning Minskning Summa |
ningen .................................... |
173 152 + 173 152 |
3. Förändringar beträffande eskader-staber 4 eskaderchefer Bo 4 — Bo 5 ......... 2 ställföreträdande eskaderchefer Bo 3 ....................................... 1 ställföreträdande eskaderchef Bo |
78 036 |
1/Ao 26 ................................. |
32 531 |
3 befattningar för pensionerad offi-cer B: 3 utgår ........................ 4 löjtnanter (i intendenturbefatt- |
47 884 |
ning) Ao 17/13 — kaptener Ao 21 3 flygdirektörer av 2. graden Ao 24 |
24 224 |
av 1. graden Ao 23) .................. 1 major eller kapten Ao 23/21 ...... 1 kapten Ao 21 ........................... 4 driftingenjörer Ae 19 ............... 1 fältmästare Ae 16 ..................... |
72 786 22 983 21 704 77 704 16 444 |
1 biträde för skriv- och kontorsgöro-mål med halvtidstjänstgöring ...... |
4 119 + 302 647 |
4. Utbyggnad av signalorganisationen in. m. 1 förvaltare Ao 15 ........................ |
16 774 |
1 kapten Ao 21 ........................... |
21 704 |
1 kapten Ao 21 ........................... 3 fanjunkare Ao 13 ..................... 1 teleingenjör Ae 19 ..................... 3 överfurirer Ao 9 ..................... |
21 704 41 730 19 426 33 666 + 155 004 |
5. Luftbevakningens organisation in. m. Inspektionen för luftbevak-ningen 1 assistent Ae 15 — Ae 17 ............ |
1 838 |
8—9159 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 110
114 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
Anslagsförändringar vid bifall till
Chefens för flygvapnet m.fl. yrkanden civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist
Ae 9 .................................... —
Förband och skolor
9 befattningar för pensionerad officer
A: 24 .............................. 91 998
5 överfurirer Ao 9 ..................... 56 110
5 förste mästare Ao 14 ............... 73 570
11 vaktmän Ag 8 ........................ 117 260
3 kaptener Ao 21 ..................... 65 112
3 fanjunkare Ao 13 .................. 41 730
1 verkmästare Ao 16 .................. 16 444
4 tekniska biträden Ag 7 — Ae 7 ...
52 tekniska biträden Ag 5 — Ae 5 ...
8 tekniska biträden Ag 7 ............ 81 072
40 tekniska biträden Ag 5 ............ 365 040
20 fanjunkare Ao 13 .................. 278 200
10 sergeanter Ao 11...................... 124 540
6. Personal för markstridsutbildningen
1 kapten Ao 21 ........................ 22 884
19 överfurirer Ao 9 ..................... 213 218
19 furirer Ae 7/8 ........................ 170 297 7
+ 1 312 914
+ 406 399
7. Personalförändringar vid krigsflygskolan
(F 5)
1 kapten Ao 21 ........................... 21 704
1 fanjunkare Ao 13 — förste verkmästare
Ao 17 ........................ 3 476
3 flygtekniker Ao 10 -— förste mästare
Ao 14 .............................. 8 652
2 flvgtekniker Ao 10 — mästare Ao
12 .......................................... 2 664
1 förrådsman Ae 7 (civilförvaltningen:
Ag 7) .............................. 10 134
1 flygingenjör av 1. graden Ao 23 ... 24 262
1 driftingenjör Ae 19 .................. 19 426
4 flygläkare av 2. graden Ao 17/13...
1 sjukvårdsbiträde Ae 2/3 ............ 8 031
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1959
115
Chefens för flygvapnet m. 0. yrkanden |
Anslagsförändringar vid bifall till Ökning Minskning Summa |
1 reparatör Ae 8 (civilförvaltningen: Ag8) .................................... 2 förrådsmän Ag 7 — Ae 7 ............ |
10 660 — + 109 009 |
8. Personalförändringar vid Norrbot-tens flygbaskår (F21) 1 major Ao 23 — överstelöjtnant el-ler major Ao 26/23 .................. |
2 123 |
1 kapten Ao 21 — major Ao 23 ...... 1 kapten Ao 21 ........................... 3 överfurirer Ao 9 ..................... |
2 492 22 884 36 960 |
1 fanjunkare Ao 13 ..................... 1 förste mästare Ao 14 ............... 1 ekonomibiträde Ae 2/3 med halv- |
15 132 15 938 |
tidstjänstgöring ........................ 2 överfurirer Ao 9 ........................ |
4 402 24 640 |
1 flygläkare av 1. graden Ao 21 ...... 1 sjukvårdsbiträde Ae 2/3 ............ |
8 804 |
1 förrådsförman Ae 9 (civilförvalt-ningen: förrådsmän Ag 7) ......... |
11 108 |
1 flygingenjör av 1. graden Ao 23 ... 1 verkmästare Ao 16 .................. |
17 678 |
1 pensionerad underofficer A: 16 ... 1 biträde för skriv- och kontorsgöro-mål (extra) .............................. |
9 034 |
1 reparatör Ag 8 — Ae 8 ............... 1 eldare Ag 7 — Ae 7 .................. 1 förrådsmän Ag 7 — Ae 7 ............ |
+ 171 195 |
9. Förändringar i övrigt beträffande 1 major Ao 23 vid F 20 ............... |
24 262 |
2 majorer Ao 23 vid F 11 och F 12 48 524
1 överstelöjtnant eller major Ao 26/
28 vid FKHS ........................ 27 41)9
116
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
Anslagsförändringar vid bifall till
Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
2 löjtnanter (i intendenturbefatt
ning)
Ao 17/13 vid FF och F 7 ... —
19 förvaltare (intendenturförråds
tjänst)
Ao 15 — Ao 17 ............ — 12
20 förvaltare (signaltjänst) Ao 15—-Ao 17 ....................................
19 överfurirer Ao 9 -—• rustmästare Ao 11 (trupputbildare) ............ 19 överfurirer Ao 9 — rustmästare |
23 408 23 408 |
+ 147101 |
10. Förändringar beträffande personal 1 stabsmeteorolog Ao 23 ............ 3 meteorologassistenter Ae 11 ...... 1 väderlekstekniker Ae 10 ......... 4 förste stabsmeteorologer Ao 24 — Ao 26 .................................... |
25 376 40 968 12 974 |
|
4 meteorologer i reglerad beford-ringsgång — eskadermeteorologer Ao 23 .................................... |
34 856 |
|
20 meteorologer Ae 19 — Ao 19 ...... |
— |
|
1 meteorologassistent Ae 11 ......... 2 tekniska biträden Ag 7 ............ |
12 454 20 268 |
+ 120 948 |
11. Förändringar beträffande flottiljpo-lispersonal 7 flottilj poliser Ao 11 (civilförvalt-ningen: 2 i Ao 11 och 5 i Ao 9) ... |
81 018 |
4- 81 018 |
12. Förändringar i övrigt beträffande
teknisk personal
3 verkstadsöveringenjörer ABp 26
— Bp 1 ..............................
3 mästare Ao 12 — verkmästare
Ao 16 (civilförvaltningen: utbyte
av 1 beställning) .................. 3 282
3 förste mästare Ao 14 (civilförvaltningen:
1 förste mästare
Ao 14) ................................. 14 714
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
117
Anslagsförändringar vid bifall till
Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag
ökning Minskning Summa
1 flygdirektör av 2. graden Ao 24 —
1 verkmästare Ao 16 ...............
3 flygingenjörer av 1. eller 2. graden
Ao 23/21 (civilförvaltningen:
1 flygingenjör Ao 23/21) ... 22 983
18 flygdirektörer av 2. graden Ao
24 — flygdirektörer av 1. graden
Ao 26 ................................. —
250 flygtekniker Ao 10 — förste
flygtekniker Ao 12 ...............
13. Förändringar beträffande trafikle
darpersonal
Samtliga
trafikledare överföres till
civilmilitär anställningsform ... —
6 stabstrafikledare Ae 23 -— Ao 23
19 förste trafikledare Ae 21 — Ao 21 —
1 förste stabstrafikledare Ao 26 (civilförvaltningen
: Ae 24) ......... 26 712
2 trafikledare Ae 17 vid F 4 och
F 10 .................................... 34 772
18 trafikledare Ael7 — Ae 19 ......
1 trafikledare Ael7 vid CVA ...... 17 386
2 förste trafikledare Ae 21 ......... 43 408
4 trafikledare Ae 17 .................. 69 544
14. Förändringar i övrigt beträffande
viss personal vid förbanden in. in.
Förrådspersonal
18 förrådsmästare Ae 12 — Ae 13
(drivmedelsförråd) ..................
18 förrådsförmän Ae 9 — Ae 11
(flygsäkerhetsmaterielförråd) ...
1 förrådsman Ae 7 vid F 4 (civilförvaltningen:
Ag 7) ............... 10 134
1 förrådsman Ae 7 vid F 7 (civilförvaltningen:
Ag 7) ............... 10 134
+ 40 979
+ 191 822
118
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden |
Anslagsförändringar vid bifall till |
Maskin- och vaktpersonal |
Ökning Minskning Summa |
3 reparatörer Ae 8 vid F 3, F 4 och 1 eldare Ae 7 — reparatör Ae 8 vid |
31 980 |
F 1 ....................................... 1 eldare Ae 7 vid F 7 .................. 1 reparatör Ag 8 — Ae 8 vid F 9 ... 1 reparatör Ag 8 — Ae 8 vid F 3 ... 1 eldare Ag 7 — Ae 7 vid F 9 ...... 9 vaktmän Ag 8 — Ae 8 vid F 9, F10 och F 13 ........................ |
526 r |
Kontorspersonal 1 kontorsbiträde Ao 5 — kanslibi-träde Ae 7 vid F 20 .................. 1 biträde för skriv- och kontors- |
976 |
göromål (extra) vid F 2 ......... 1 expeditionsföreståndare Ag 10 — kansliskrivare Ae 10 vid F 7 ...... 1 biträde för skriv- och kontors- |
8 238 |
göromål med halvtidstjänstgöring vid F 2 ................................. 1 kontorist Ao 9 — kanslibiträde |
4 119 |
Ae 7 vid F 16 ........................ 1 biträde för skriv- och kontors- |
1 088 |
göromål med halvtidstjänstgöring |
4 119 |
4 biträden för skriv- och kontors-göromål — kontorsbiträden Ao 5 21 kontorsbiträden Ao 5 — biträden Ekonomipersonal 1 ekonomibiträde Ae 2/3 vid F 12... |
8 031 |
2 ekonomibiträden Ag 5 vid F 13 och F18 .............................. 2 ekonomibiträden Ae 2/3 vid F 13 |
18 252 |
och F18 .............................. |
16 062 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
119
Anslagsförändringar vid bifall till
Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
2 ekonomibiträden Ae 2/3 med
halvtidstjänstgöring vid F 9 och
F 13 .................................... 8 031
Övrig personal
1 driftingenjör Ae 19 vid F 11 ...... 19 426
1 lärare i gymnastik och idrott Ae
18 — Ae 19 vid F 20 ............... 1 046
19 sjukvårdsförmån Ae 9 — Ae 11
19 hundgårdsförmän Ae 8 — Ae 9
+ 131 748
15. Förändringar i övrigt
Arvoden till deltidstjänstgörande lärare
och föreläsare vid fasta ut
bildningsanstalter
och skolor ...... 45 000
Arvoden till civila lärare för under
befälsutbildning
........................ 37 000
Ändrad förberedande utbildning för
fältflygarelever ........................ 145 000
Arvoden till observationspersonal i
väderlekstjänst ........................ 11 000
Flygtilläggg m. m...................... 220 000
+ 458 000
16. Omräkning
Omräkning med hänsyn till ändrad
lönegradsplacering enligt proposition
1958:158 ........................ 164 298
Tjänstetidsbefordran .................. 97 205
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
........................... 690 000
Avlöningar till viss personal i verk
stadsdrift
..............................
Omräkning i övrigt .....................
30 000
36 596
+ 884 907
Motiv
Chefen för flygvapnet framhåller att flygvapnets personalorganisation,
vilken huvudsakligen är grundad på 1948 års försvarsbeslut, endast i ringa
utsträckning fått anpassas till den snabba tekniska utvecklingen under
den senast förflutna tioårsperioden. Till följd härav har ackumulerade
120
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
personalbrister uppkommit, vilka är särskilt framträdande beträffande
flygstaben samt luftbevaknings-, stridslednings-, flygsäkerhets-, tele- och
markstridsutbildningsorganisationerna.
Flygvapenchefen erinrar vidare om att den försvarsorganisation (alternativ
Adam enligt överbefälhavarens förslag), som i huvudsak ligger till
grund för 1958 års försvarsbeslut, förutsätter utökade personalstater. Med
hänsyn till den tekniska utvecklingen erfordras mer personal vid flygvapnet.
För att tillgodose dessa krav har flygvapenchefen funnit det nödvändigt
att inom den av överbefälhavaren angivna kostnadsramen för flygvapnet
göra en förskjutning från materielanslag till bland annat avlöningsanslag.
Avvägningen av avlöningskostnaderna mot övriga kostnader har
gjorts med utgångspunkt i de personalplaner, som redovisats i de senaste
årens militärorganisatoriska underlag, varvid dock föreliggande rekryteringsmöjligheter
beaktats.
För nästa budgetår har chefens för flygvapnet yrkanden — i avvaktan
på resultaten av dels pågående långsiktsplanering, vari även innefattas
utarbetande av en personalplan, dels ock statens organisationsnämnds nyligen
påbörjade undersökningar av stabs- och förvaltningstjänsten vid flygvapnets
förband — enligt flygvapenchefen inskränkts att avse endast de
mest angelägna av de personalförändringar, som även framdeles bedömes
erforderliga.
1. Förändringar beträffande flygstaben. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 29 juli 1957 prövas sedan den 1 oktober 1957 försöksvis
en ny organisation för flygledningen. Den nya organisation, som bland
annat har till syfte att så långt möjligt minska behovet av personalökningar
inom flygstaben, innebär i huvudsak, att luftbevakningsinspektionens stab
upplösts och personalen överförts till olika avdelningar inom staben, att
en planeringsavdelning och en underrättelseavdelning tillkommit samt att
inspektören för luftbevakningen erhållit utökade arbetsuppgifter.
I äskandena för nästa budgetår återkommer flygvapenchefen till ett flertal
av de förslag beträffande flygstaben som framförts tidigare men icke
vunnit bifall (jfr senast prop. 1958: 110, s. 432—437 och 467) samt föreslår
härutöver vissa andra personalförändringar.
Chefen för flygvapnet upptager ånyo frågan om löneställningen för chefen
för flygstaben och föreslår därvid, att beställningen för flygstabschef
placeras i Bo 5, vilken lönegrad jämväl föreslås för eskadercheferna (jfr
punkt 3). Civilförvaltningen, som liksom föregående år anser att denna
fråga icke kan bedömas annat än i samband med en allmän översyn av
löneställningen för högre chefstjänster, räknar icke med bifall till förslaget.
Flygvapenchefen föreslår ånyo att för operationsavdelningen inrättas
en kaptensbeställning i Ao 21. Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt
förslaget.
Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
121
För den försöksvis organiserade underrättelseavdelningen har
genom beslut av 1958 års B-riksdag inrättats en tjänst för assistent i Ae 17.
Chefen för flygvapnet framhåller nu, att erfarenheterna av försöksorganisationen
visar, att personalen vid ifrågavarande avdelning icke är tillräcklig.
Med hänsyn till underrättelsetjänstens stora betydelse är det angeläget,
att det nuvarande provisoriet upphör och att en underrättelseavdelning
tillkommer vid flygstaben. För avdelningen bör från och med nästa
budgetår tillkomma följande nya beställningar och tjänster, vilka jämväl
äskades för budgetåret 1958/59, nämligen för en överstelöjtnant eller major
i Ao 26 eller Ao 23, två kaptener i Ao 21, en officer i arvodesbefattning i
A: 24 samt en tolk i Ae 19. Civilförvaltningen räknar med den föreslagna
utbyggnaden av personaluppsättningen för underrättelsetjänsten.
Flygvapenchefen föreslår ånyo, att en beställning för kapten i Ao 21
tillkommer vid telea v del ningen (tidigare signalavdelningen). Liksom
föregående år biträder civilförvaltningen förslaget. Däremot räknar ämbetsverket
alltjämt icke med det av chefen för flygvapnet upprepade förslaget
att inrätta ytterligare en fanjunkarbeställning i Ao 13, avsedd för vaktchef
vid teleavdelningens teleprintercentral.
Vidare föreslår flygvapenchefen beträffande förevarande avdelning att
en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, som enligt beslut av
1958 års B-riksdag tillförts flygstaben och placerats på teleavdelningen, omvandlas
till kanslibiträdestjänst i Ae 7. Det föreslagna utbytet anser civilförvaltningen
sig icke kunna tillstyrka.
Beträffande organisationsa v delningen upprepar flygvapenchefen
förslaget om att för chef för avdelningens byggnadsdetalj inrätta en beställning
för alternativt major eller kapten i Ao 23 eller Ao 21. Civilförvaltningen
tillstyrker liksom föregående år förslaget.
Vid förevarande avdelning finns en tjänst för personalassistent i Ae 13, vars
innehavare biträder med handläggning av rekryterings-, utbildnings- och
krigsplaceringsärenden rörande flyglottor. Vid envar av armé- och marinstaberna
finns för i stort sett motsvarande arbetsuppgifter en personalassistent
i samma lönegrad. I likhet med föregående år föreslår flygvapenchefen,
att tjänsten för personalassistent uppflyttas till Ae 19. — Civilförvaltningen,
som införskaffat närmare upplysningar om arbetsuppgifterna för
de ifrågavarande tre personalassistenterna, framhåller att den nuvarande
assistenten vid flygstaben med den arbetsfördelning som för närvarande
tillämpas vid denna stab beträffande hithörande ärenden får anses ha en
mera självständig och ansvarsfull ställning än personalassistenterna vid de
andra staberna. Vid sådant förhållande och i betraktande av att den pågående
utbyggnaden av luftbevakningsorganisationen med dess behov av
specialutbildade lottor måste ställa särskilda krav på här avsedd befattningshavare,
föreslår civilförvaltningen, att den nuvarande personalassistenten
vid flygstaben meddelas förordnande att mot vikariatslön bestrida
göromål som eljest ankommer på tjänsteman i 15 lönegraden.
122
Knngl. Maj:ts proposition nr 110 nr 1959
Flygvapenchefen föreslår ånyo, att en tjänst för kansliskrivare i Ao 10
tillkommer vid organisationsavdelningen för vissa serviceuppgifter i fråga
om den ekonomiska förvaltningen in.in. — Civilförvaltningen föreslog föregående
år, att såväl vicevärdskapet vid flygvapnets ämbetsbyggnad, för vilket
flygvapenchefen då föreslog inrättande av en arvodesbefattning, som förenämnda
serviceuppgifter skulle åläggas en befattningshavare, assistent i
Ae 15. Civilförvaltningen anser alltjämt en sådan lösning lämplig. Emellertid
erinrar ämbetsverket om att flygvapenchefen i annat sammanhang
framhållit behovet av en särskild företrädare för driftvärnscentralen inom
flygvapnet och att ämbetsverket därvid framkastat tanken på en undersökning
rörande möjligheterna att ålägga driftvärnschefen jämväl vicevärdskapet
för flygvapnets ämbetsbyggnad. I avvaktan på resultatet av en sådan
undersökning är civilförvaltningen icke beredd förorda någon personalförstärkning
vid organisationsavdelningen för angivna serviceuppgifter. — 1956
års försvarsförvaltningssakkunniga har i tredje delen av sitt betänkande
tagit upp frågan om arbetskraft vid flygstaben för nyssnämnda serviceuppgifter
och därvid föreslagit, att en arvodesbefattning för pensionerad
underofficer i A: 16 tillkommer vid flygstaben för detta ändamål. Serviceuppgifterna
bör enligt de sakkunniga icke sammanföras med arbetsuppgifter
som vicevärd. De sistnämnda arbetsuppgifterna synes i stället lämpligen
kunna samordnas med andra åligganden.
Civilförvaltningen vill alltjämt icke motsätta sig flygvapenchefens ånyo
framförda förslag att inrätta en tjänst för gymnastikdirektör i 19 lönegraden
vid utbildningsavdelningen.
Chefen för flygvapnet upprepar tidigare framlagda förslag att utöka
personalavdelningen med en pensionerad officer i arvodesbefattning
i A:24 och en förvaltare i Ao 17. Civilförvaltningen biträder alltjämt förslagen.
Civilförvaltningen tillstyrker i likhet med föregående år de av flygvapenchefen
ånyo framförda förslagen att vid flygsäkerhetsavdelningen
inrätta en tjänst för förste byråsekreterare i Ae 21 samt utbyta en kanslibiträdestjänst
i Ao 7 mot en tjänst för kontorist i Ao 9.
Beträffande pressdetaljen återkommer chefen för flygvapnet till
förut framförda förslag om att utbyta den för chef för detaljen avsedda
kaptensbeställningen i Ao 21 mot en beställning för major i Ao 23 samt att
uppflytta stabsredaktörstjänsten i Ae 19 till 21 lönegraden. Vidare hemställer
flygvapenchefen i likhet med föregående år att pressdetaljen ombildas
till avdelning. Flygvapenchefens förslag avseende pressdetaljen överensstämmer
med vad överbefälhavaren förordat i sin utredning rörande den
militära presstjänstens organisation, för vilken redogjorts vid behandlingen
av försvarsstabens avlöningsanslag i det föregående. — I yttrande över överbefälhavarens
förenämnda utredning tillstyrkte civilförvaltningen, att den
för chef för pressdetaljen avsedda kaptensbeställningen omvandlades till
K un fi 1. Maj:ts proposition nr 110 är 195!)
123
majorsbeställning samt uttalade att frågan om samtliga vid försvaret anställda
stabsredaktörers löneställning borde prövas i ett sammanhang. Förslaget
att ombilda flygstabens pressdetalj till en avdelning ansåg civilförvaltningen
böra upptagas först i samband med slutligt ställningstagande
till blivande organisation av flygstaben. Ämbetsverket vidhåller sin sålunda
uttalade uppfattning och tillstyrker, att en majorsbeställning för pressdetaljen
tillkommer i utbyte mot en beställning för kapten.
Flygvapenchefen föreslår ånyo, att en tjänst i Ao 23 tillkommer vid flygstabens
expedition, avsedd för en direkt under chefen för flygstaben
lydande säkerhetsinspektör. Liksom föregående år tillstyrker civilförvaltningen,
att en dylik tjänst i Ae 21 inrättas.
Chefen för flygvapnet upprepar förslaget att en kontoristtjänst, avsedd
för sekreterare åt flygvapenchefen, utbytes mot tjänst för kontorsskrivare.
I medelsäskandena för innevarande budgetår ifrågasatte civilförvaltningen
om icke innehavaren av förevarande tjänst — därest icke resultatet
av en av civilförvaltningen tidigare förordad översyn av löneställningen
för handsekreterartjänster vid de högre militära staberna kunde komma
under behandling av 1958 års riksdag — borde kunna förordnas att mot
vikariatslön bestrida göromål, som eljest ankommer på tjänsteman i 10 lönegraden.
Civilförvaltningen erinrar om att försvarsförvaltningssakkunniga
vid sin översyn av de centrala förvaltningarna icke funnit anledning ifrågasätta
ändrad löneställning för de kontorister, som bestrider handsekreterargöromål
åt cheferna för dessa förvaltningar. Ämbetsverket framhåller emellertid
att det — bl.a. med hänsyn till att adjutant icke är placerad hos chefen
för flygvapnet — åligger flygvapenchefens handsekreterare att utöver
sedvanliga handsekreterarsysslor jämväl förbereda utlandsresor, ordna besök
och sammanträden samt biträda vid upprätthållande av kontakt med
utländska försvarsattachéer. Med hänsyn härtill anser civilförvaltningen att
ifrågavarande tjänst bör ges ett försteg i lönehänseende framför andra liknande
tjänster och föreslår därför, att tjänsten uppflyttas från Ao 9 til!
Ao 10.
Då biträdespersonal vid flygstabens avdelningar endast tillfälligt kunnat
lösgöras från sina ordinarie arbetsuppgifter för placering som handsekreterare
åt flygstabschefen, föreslår chefen för flygvapnet att en tjänst för
kontorist i Ae 9 tillkommer för ifrågavarande ändamål. Civilförvaltningen,
som medgivit att en extra kontorist i Ag 9, avsedd för handsekreterare åt
chefen för flygstaben, får finnas anställd under innevarande budgetår, bär
intet att erinra mot förslaget.
Civilförvaltningen kan alltjämt icke biträda flygvapenchefens upprepade
förslag att utbyta den vid flygstabens expedition befintliga tjänsten för
kansliskrivare (registrator) i Ao It) mot eu tjänst för förste kansliskrivare
i Ao 12.
Vid flygstaben finns tre tjänster för vaktmästare i 7 lönegraden, av vilka
124
Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1959
en före den år 1957 genomförda löneplansrevisionen var placerad i Ca 11 och
de övriga två i Ce 10. Med hänsyn till att en av vaktmästarna fortfarande
innehar förmansställning föreslår flygvapenchefen att en tjänst för vaktmästare
i Ao 7 utbytes mot en tjänst för portvakt i Ao 9. Civilförvaltningen
anser sig ej böra biträda förslaget.
Civilförvaltningen tillstyrker däremot av flygvapenchefen framlagt förslag
om extraordinariesättning av sju extra tjänster för biträde för skrivoch
kontorsgöromål i reglerad befordringsgång.
För tjänstgöring som assistent åt flygöverläkaren har en förste flygläkare
i Ao 23 placerats vid flygledningen. Då assistenten i takt med flygmedicinens
ökade betydelse erhållit mera kvalificerade och ansvarsfyllda arbetsuppgifter,
bör hans löneställning enligt flygvapenchefen omprövas. Flygvapenchefen,
som i sammanhanget erinrar om att genom beslut av 1958 års B-riksdag
fyra beställningar för flygläkare av 1. graden (flottiljläkare) omändrats till
beställningar för förste flygläkare i Ao 23 och fältläkarna vid militärbefälsstaberna
placerats i Ao 25, föreslår att ifrågavarande beställning uppflyttas
från Ao 23 till Ao 25. I avvaktan på slutligt ställningstagande till försvarssjukvårdens
framtida organisation kan civilförvaltningen icke nu biträda
förslaget.
Flygvapenchefen upprepar vidare tidigare framfört förslag om att inrätta
en tjänst för sjuksköterska i Ae 10 vid flygstaben, avsedd för den till staben
knutna medicinska undersökningscentralen (jfr prop. 1958: 110, s. 456).
Liksom föregående år tillstyrker civilförvaltningen, att en dylik tjänst i
Ae 9 tillkommer.
Vid flygöverläkarens expedition tjänstgör ett kontorsbiträde. Flygvapenchefen
framhåller att den flygmedicinska verksamhetens ökade omfattning
och betydelse medfört, att högre krav måste ställas på kontorspersonalen
hos flygöverläkaren. En tjänst för kontorist i Ae 9 föreslås därför tillkomma
i utbyte mot ifrågavarande kontorsbiträdestjänst i Ao 5. Civilförvaltningen
anser att kontorsbiträdestjänsten vid flygöverläkarens expedition
bör utbytas mot en kanslibiträdestjänst i Ae 7.
2. Förändringar beträffande flygförvaltningen. De av flygvapenchefen
framförda förslagen avseende personal vid flygförvaltningen med avlöning
från förevarande anslag har redovisats i innevarande års statsverksproposition
vid anmälan av flygförvaltningens avlöningsanslag (bil. 6,
s.129—130).
3. Förändringar beträffande eskaderstaber. Vid 1956 års riksdag fattades
beslut om ny regional ledningsorganisation för flygvapnet. Den nya
organisationen, som helt genomförts från och med den 1 oktober 1957,
innebär i huvudsak, att eskadercheferna ålagts ansvaret för såväl flygoperationer
som bas- och underhållstjänst, jakteskaderchef jämväl för jaktstridsledning
och luftbevakning, samt att eskader- och flvgbasområdesstaber
sammanslagits (jfr prop. 1956:110, s. 6—13).
Kungl. Mcijits proposition nr 110 år 1959
125
I de militärorganisatoriska underlagen för budgetåren 1956/59 bär flygvapenchefen
föreslagit vissa personalförändringar avseende den nya ledningsorganisationen.
Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionerna
1956: 110 (s. 191), 1957: 110 (s. 213) och 1958:110 (s. 468) har riksdagen
godkänt vissa av de av flygvapenchefen föreslagna förändringarna. Flygvapenchefen
återkommer nu till de tidigare framförda förslag, som icke
vunnit bifall, samt föreslår härutöver att ytterligare en tjänst tillkommer.
Chefen för flygvapnet föreslår sålunda ånyo att de fyra beställningarna
för eskaderchef i lönegrad Bo 4 uppflyttas till Bo 5. I anslutning till vad
civilförvaltningen enligt det föregående (jfr punkt 1) anfört beträffande
löneställningen för högre chefstjänster, är ämbetsverket alltjämt icke berett
biträda den föreslagna förändringen i löneställningen för eskadercheferna.
Flygvapenchefens ånyo framförda förslag att — i utbyte mot tre befattningar
för pensionerad officer i B:3 — inrätta tre beställningar för ställföreträdande
eskaderchefer, av vilka två i Bo 3 och en i Bo 1 eller Ao 26,
tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen. — Enligt beslutad organisation
(jfr. prop. 1956:110, s. 6—13) skall chefen för Norrbottens flygbaskår
(F 21) tillika vara ställföreträdande eskaderchef vid fjärde flygeskadern,
övergångsvis har emellertid innehavaren av den arvodesbefattning i B:3,
som tidigare avsetts för chef för det numera indragna norra flygbasområdet,
tjänstgjort som ställföreträdande eskaderchef vid ifrågavarande flygeskader.
I skrivelse den 8 november 1958 framhåller flygvapenchefen bl.a., att erfarenheterna
hittills visat, att befattningarna för ställföreträdande eskaderchef
och chef för F 21 icke kan kombineras. Flygvapenchefen, som avser
återkomma till denna fråga i samband med att förslag till personalplan
för flygvapnet framlägges, framhåller nu, att förenämnda arvodesbefattning
tills vidare bör bibehållas. Civilförvaltningen har intet att erinra häremot.
Chefen för flygvapnet upprepar tidigare framförda förslag om att utbyta
fyra beställningar för löjtnant i intendenturbefattning mot kaptensbeställningar
i Ao 21 samt att inrätta tre beställningar för flygdirektör av 2. graden
i Ao 24 för tjänstgöring, en vid envar av andra, tredje och fjärde eskaderstaberna.
— Civilförvaltningen anser det alltjämt befogat att för intendenturbefattningarna
vid eskaderstaberna avse kaptener och räknar därför
med bifall till detta förslag. Vad beträffar de föreslagna ingenjörbcställningarna
tillstyrker ämbetsverket inrättande av tre beställningar för flygingenjör
av 1. graden i Ao 23.
För budgetåret 1957/58 föreslog chefen för flygvapnet, alt tre beställningar
för alternativt major eller kapten i Ao 23 eller Ao 21, avsedda för cheferna
för signalavdelningarna vid andra, tredje och fjärde eskaderstaberna,
skulle tillkomma. Två av dessa beställningar har hittills inrättats. Flygvapenchefen
föreslår nu, all den återstående beställningen för signalav
-
126
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
delningschef vid eskaderstab tillkommer från och med nästa budgetår.
Vidare upprepar flygvapenchefen förslaget om inrättande av en kaptensbeställning
i Ao 21, avsedd för signalofficer vid eskaderstab. Civilförvaltningen
tillstyrker förslagen.
För eskaderstaberna (förut flygbasområdesstaberna) finns fem tjänster
för driftingenjör i Ag 19 med avlöning från sakanslag. Flygvapenchefen
föreslår ånyo, att fyra av dessa tjänster överföres till förevarande anslag
och extraordinariesättes samt att den återstående tjänsten indrages. Vidare
upprepas förslaget att inrätta en tjänst för fältmästare i Ae 16. Civilförvaltningen
biträder förslagen.
Flygvapenchefen föreslår slutligen, att ett biträde för skriv- och kontorsgöromål
i reglerad befordringsgång med halvtidstjänstgöring från och med
nästa budgetår tillkommer vid första eskaderstaben. Biträdet erfordras för
telefonväxeln sedan staben för Göteborg—Halmstads försvarsområde, med
vilken eskaderstaben tidigare haft gemensam telefonväxel, flyttats till andra
lokaler. — Civilförvaltningen biträder förslaget och anmäler, att ämbetsverket
medgivit, att ett extra halvtidstjänstgörande biträde för skriv- och kontorsgöromål
får finnas anställt under innevarande budgetår för ifrågavarande
arbetsuppgifter.
4. Utbyggnad av signalorganisationen m.m. Flygvapenchefen föreslåratt
följande personal tillkommer från och med nästa budgetår, nämligen en förvaltare
i Ao 15, avsedd för flygstaben, en kapten i Ao 21, avsedd för attack -eskaderstaben, samt en kapten i Ao 21, tre fanjunkare i Ao 13, en teleingenjör
i Ae 19 och tre överfurirer i Ao 9, avsedda för sektorflottilj stab. Ifrågavarande
personal, med undantag för överfurirerna, begärdes jämväl föregående
år. Civilförvaltningen tillstyrker samtliga förslag.
5. Luftbevakningens organisation in. m. Chefen för flygvapnet föreslår
ånyo att en tjänst för assistent i Ae 15 vid inspektionen för luftbevakningen
uppflyttas till Ae 17 (prop. 1958:110, s. 441). Arbetsuppgifterna
för ifrågavarande assistent har efter hand utvecklats och torde nu
enligt flygvapenchefen i viss utsträckning kunna jämföras med stabsofficerares.
Under pågående försök med ändrad organisation av flygledningen
(jfr punkt 1) är assistenten placerad vid flygstabens utbildningsavdelning.
Hans nuvarande arbetsuppgifter kommer att kvarstå oberoende av vilken
organisation som än väljes för flygstaben. Civilförvaltningen biträder förslaget.
Flygvapenchefen upprepar vidare sitt tidigare förslag att utbyta en kanslibiträdestjänst
i Ae 7 vid luftbevakningsinspektionen mot tjänst för
kontorist i Ae 9 (prop. 1958: 110, s. 441). Kanslibiträdet, som i försöksorganisationen
för flygstaben tjänstgör på planeringsavdelningen, handhar numera
jämväl diariet för vissa hemliga handlingar. Civilförvaltningen
anser att löneställningen för ifrågavarande tjänst bör prövas i samband med
att ställning tages till den framtida organisationen av flygstaben.
Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1959
127
I fråga om förband och skolor är det enligt flygvapenchefen angeläget
att en fortsatt utbyggnad av personalorganisationen kommer till
stånd (jfr prop. 1958:110, s. 441). För budgetåret 1959/60 föreslås, att nio
arvodesbefattningar för pensionerad officer i A: 24 tillkommer för den
optiska luftbevakningen samt att beställningar (tjänster) inrättas för fem
överfurirer i Ao 9, avsedda för chefsobservatörer vid radarstationer, fem
förste mästare i Ao 14, avsedda för materielmästare vid luftförsvarssektorer,
samt 11 vaktmän i Ag 8 (för luftförsvarsanläggningar). Vidare föreslås
att beställningar för tre kaptener i Ao 21, tre fanjunkare i Ao 13 och
en verkmästare i Ao 16 tillkommer för vissa radarstationer. Civilförvaltningen
biträder förslagen.
För luftbevakningen finns i gällande personalförteckning upptagna sammanlagt
57 tjänster för tekniska biträden (4 i Ae 7, 4 i Ag 7, 25 i Ae 5 och
24 i Ag 5). Härutöver bär Kungl. Maj :t medgivit att ytterligare 28 biträden
får finnas anställda med avlöning från flygvapnets avlöningsanslag. Då behovet
av all denna personal kommer att bli bestående för framtiden, föreslår
flygvapenchefen, att de återstående extra tjänsterna, fyra i Ag 7 och 52 i
Ag 5, extraordiariesättes. Vidare föreslås att ytterligare 48 tjänster för tekniska
biträden, varav åtta i Ag 7 och 40 i Ag 5, tillkommer från och med
nästa budgetår. Civilförvaltningen tillstyrker de föreslagna personalförändringarna.
Flygvapenchefen återkommer vidare till frågan om inrättande av beställningar
för underofficerare, avsedda som radarjaktledare (jfr prop.
1958:110, s. 447). För budgetåret 1959/60 föreslås att för detta ändamål tillkommer
beställningar för 20 fanjunkare i Ao 13 och 10 sergeanter i Ao 11.
Civilförvaltningen biträder jämväl detta förslag.
6. Personal för markstridsutbildningen. För effektivisering av markstridsutbildningen
inom flygvapnet föreslår flygvapenchefen ånyo (jfr prop.
1958:110, s. 442) att en kaptensbeställning i Ao 21, avsedd för officer ur
armén, tillkommer vid flygstaben. Civilförvaltningen biträder alltjämt förslaget.
Genom beslut vid 1958 års B-riksdag tillkom 19 beställningar för rustmästare
i Ao 11, avsedda för specialinstruktörer i spräng- och mintjänst. I
sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret 1959/60 återkommer
flygvapenchefen till frågan om utökning av antalet trupputbildare vid flygvapnet
(jfr proj). 1958:110, s. 442). För nästa budgetår föreslås, alt beställningar
för 19 överfurirer i Ao 9 och 19 furirer i Ae 7/8 tillkommer. Civilförvaltningen
biträder jämväl dessa förslag.
7. Personalförändringar nid krigsflggskolan (F 5). Föregående år hemställde
chefen för flygvapnet, att två kaptensbeställningar skulle tillkomma
för F 5, avsedda för lärare i markutbildning (prop. 1958:110, s. 443). Förslaget
vann ej bifall. Flygvapenchefen föreslår nu, att eu av förenämnda
kaptensbeställningar inrättas från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen
tillstyrker förslaget.
128
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
För att omhänderha skötseln av de flygplan, soin erfordras för flygutbildningen
vid de båda flygskolorna vid F 5, finns två stationsdivisioner med
i princip samma uppbyggnad som markstyrkorna vid flottiljernas divisioner.
Den stationsavdelning som handhar flygplanen vid flygskola II (reaflygplan),
betjänar omkring 90 flygplan medan flygplanantalet vid flottiljernas
divisioner endast är omkring 20. I syfte att möjliggöra en rationell
verksamhet vid ifrågavarande stationsdivision har den sedan hösten 1957
försöksvis varit uppdelad på två avdelningar. Då denna organisationsform
visat sig lämplig, anser flygvapenchefen, att den bör bibehållas. Uppdelningen
av stationsdivisionen på två avdelningar medförde emellertid att
vissa arbetsledarbefattningar för teknisk personal måste dubbleras. På
grund härav föreslås, att beställningar för en förste verkmästare i Ao 17,
tre förste mästare i Ao 14 och två mästare i Ao 12 tillkommer i utbyte mot
beställningar för en fanjunkare i Ao 13 och fem flygtekniker i Ao 10. Härutöver
föreslås, att en tjänst för förrådsman i Ae 7 inrättas.
Civilförvaltningen, som medgivit att vikariatsersättning må utgå till förenämnda
tekniska personal då försöksorganisationen tillämpas, tillstyrker
att de föreslagna teknikerbeställningarna inrättas i utbyte mot angivna
beställningar i lägre lönegrader. Ämbetsverket har ej heller något att invända
mot att en ny tjänst för förrådsman tillkommer men föreslår, att densamma
tills vidare upptages såsom extra.
Särskild lärarpersonal för undervisning i tekniska ämnen finns för närvarande
icke vid F 5, utan denna undervisning handhas av ingenjörspersonalen
vid skolans materielavdelning. Under de senare åren har behovet av
teknisk utbildning vid skolan ökat. Flygtidsuttaget har emellertid också
vuxit. Dessa förhållanden tillsammans gör det enligt flygvapenchefen nödvändigt
att tillföra F 5 särskild teknisk personal för utbildningsverksamheten.
Flygvapenchefen föreslår därför, att en beställning för flygingenjör
av 1. graden i Ao 23 och en tjänst för driftingenjör i Ae 19 tillkommer för
lärare i respektive aerodynamik och flygmaterielkännedom. — Civilförvaltningen
tillstyrker förslagen.
Med hänsyn till omfattningen av den flygande personalen vid F 5 föreslår
flygvapenchefen, att fyra beställningar för flygläkare av 2. graden i
^.o 17/13 tillkommer. Vidare föreslås med hänsyn till arbetsbelastningen
vid F 5:s sjukhus att ytterligare en tjänst för sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 tillkommer.
I avvaktan på slutligt ställningstagande till försvarssjukvårdens organisation
är civilförvaltningen icke beredd tillstyrka att de föreslagna läkarbeställningarna
tillkommer. Däremot tillstyrker ämbetsverket, som medgivit
anställande vid F 5 under viss tid budgetåren 1957/59 av ett extra sjukvårdsbiträde
med halvtidstjänstgöring, att en tjänst för sjukvårdsbiträde i
Ae 2/3 inrättas.
I anslutning till förslag från fortifikationsförvaltningen (jfr i det före -
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
129
gående under arméns avlöningsanslag, punkt 8) föreslår flygvapenchefen,
att en tjänst för reparatör i Ae 8 tillkommer vid F 5. Vid bifall härtill
beräknas antalet kollektivavtalsanställda arbetare kunna minskas med en.
Civilförvaltningen kan endast tillstyrka att tjänsten tillkommer såsom extra.
Flygvapenchefens förslag att extraordinariesätta två tjänster för förrådsman
i Ag 7, avsedda för drivmedelsförrådet vid F 5, kan civilförvaltningen
icke biträda.
8. Personalförändringar vid Norrbottens flygbaskår (F21). Chefen för
flygvapnet föreslår ånyo, att en majorsbeställning i Ao 23 vid F 21 utbytes
mot beställning för överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 23 (jfr. prop.
1958:110, s. 443). — Civilförvaltningen har, sedan numera den regionala
ledningsorganisationen vid flygvapnet genomförts, intet att erinra mot förslaget.
Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt flygvapenchefens upprepade förslag
att utbyta en kaptensbeställning, avsedd för chef för basbataljonen,
mot beställning för major i Ao 23 (jfr prop. 1958: 110, s. 444).
Flygvapenchefen återkommer till frågan om inrättande av kaptensbeställningar
för baskompanichefer (prop. 1958: 110, s. 444). Föregående år
föreslogs, att två dylika beställningar skulle tillkomma, men förslaget bifölls
icke. Med hänsyn till den för flygvapnet angivna kostnadsramen föreslår
flygvapenchefen nu att en kaptensbeställning i Ao 21 inrättas för
ifrågavarande ändamål från och med budgetåret 1959/60. I detta sammanhang
hemställer flygvapenchefen, som tidigare föreslagit viss personalförstärkning
för basbataljonen vid F 21 (jfr senast prop. 1958: 110, s. 445),
att beställningar tillkommer för tre överfurirer i Ao 9, av vilka två trupputbildare
och en sjukvårdare. Civilförvaltningen tillstyrker förslagen.
F 21 ansvarar för stridsledning och luftbevakning inom ett område, som
omfattar cirka två femtedelar av landets yta. De stora avstånden medför
svårigheter att genomföra utbildningen av främst luftbevakningspersonalen
och försvårar också tillsynen av den tekniska materielen i stridsledningsoch
luftbevakningsorganisationen. Med nuvarande personaltillgång kan
enligt flygvapenchefen nödvändig utbildning och materielvård icke genomföras.
Beställningar för en fanjunkare i Ao 13 och en förste mästare i Ao 14
anses härför böra tillkomma. Civilförvaltningen biträder förslaget.
Flygvapenchefen upprepar tidigare förslag att inrätta en tjänst för
ekonomibiträde i Ae 2/3 med halvtidstjänstgöring, avsett för viss luftbevakningsanläggning
(prop. 1958: 110, s. 456). Civilförvaltningen, som för innevarande
budgetår medgivit att ett halvtidstjänstgörande ekonomibiträde i
Ag 2/3 får finnas anställt vid förbandet, tillstyrker att en tjänst för dylikt
biträde från och med nästa budgetår uppföres på vederbörlig personalförteckning.
Flygvapenchefen upprepar vidare förslaget att inrätta beställningar för
två överfurirer i Ao 9, avsedda för signalister vid pejlstation (jfr prop.
9—Öl 59 It i haag till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 110
130
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
1958: 110, s. 444—445). Civilförvaltningen, som föregående år ifrågasatte
om icke förevarande personalbehov alltfort kunde tillgodoses genom tillfälligt
kommenderad personal, anser sig nu böra biträda detsamma.
Med hänsyn till dels den ökade baseringen till övre Norrland av flygförband
från övriga delar av landet, dels ock luftbevakningens utbyggnad har
det visat sig vara otillräckligt med en kårläkare vid F 21. Flygvapenchefen
hemställer därför att en beställning för flygläkare av 1. graden i Ao 21 tillkommer.
Av samma anledning upprepas vidare förslaget att vid F 21 inrätta
en tjänst för sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 (prop. 1958: 110, s. 445). Förslaget
att inrätta läkarbeställningen kan civilförvaltningen icke tillstyrka. Däremot
har ämbetsverket, som för viss tid under innevarande budgetår medgivit
anställande av ett sjukvårdsbiträde i Ag 2/3 vid flygbaskåren, icke någon
erinran mot förslaget att inrätta en extra ordinarie tjänst för dylikt biträde.
Med anledning av flygvapenchefens ånyo framförda förslag om inrättande
av en tjänst för förrådsförman i Ae 9, avsedd för intendenturmaterieltjänsten,
(jfr prop. 1958: 110, s. 445) är civilförvaltningen endast beredd
tillstyrka, att en tjänst för förrådsman i Ag 7 tillkommer.
Chefen för flygvapnet har ånyo föreslagit, att beställningar inrättas för
en flygingenjör av 1. graden i Ao 23 och en verkmästare i Ao 16 (jfr prop.
1958: 110, s. 444). Civilförvaltningen anser sig alltjämt, i avvaktan på resultatet
av 1954 års personalkårutredning, icke böra räkna med förslaget att
inrätta flygingenjörsbeställningen. Däremot tillstyrker ämbetsverket i likhet
med föregående år att den föreslagna verkmästarbeställningen tillkommer.
Antalet mobiliseringsenheter, för vilka F 21 är truppregistrerings- och
mobiliseringsmyndighet, är väsentligt större än vid flottiljerna. Erfarenheterna
har enligt chefen för flygvapnet visat, att personalförstärkning är
erforderlig vid flygbaskårens mobiliseringsavdelning. Flygvapenchefen föreslår
därför att en befattning för pensionerad underofficer i A: 16 tillkommer.
I avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar vid
flygvapnets förband avstyrker civilförvaltningen förslaget.
För vissa arbetsuppgifter för den vid F 21 nyinrättade fjärrskriftscentralen
föreslår flygvapenchefen, att en extra tjänst för biträde för skrivoch
kontorsgöromål tillkommer. Civilförvaltningen, som för innevarande
budgetår medgivit att ett extra biträde för skriv- och kontorsgöromål får
finnas anställt för ifrågavarande arbetsuppgifter, har icke något att erinra
mot att en extra tjänst för dylikt biträde från och med budgetåret 1959/60
uppföres på flygvapnets personalförteckning för icke-ordinarie personal.
Civilförvaltningen räknar icke med bifall till flygvapenchefens förslag
om extraordinariesättning av tjänster för en reparatör i Ag 8, en eldare i
Ag 7 och en förrådsman i Ag 7.
9. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Chefen för flygvapnet
föreslår ånyo, att en majorsbeställning i Ao 23 tillkommer vid
vardera flygkadettskolan (F 20) och Södermanlands flygflottilj (Fil),
Kurtgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
131
avsedda för regementsofficer till förfogande hos chefen för F 20 respektive
tredje regementsofficer vid F 11 (jfr prop. 1958: 110, s. 445—446). Härjämte
hemställer flygvapenchefen att även Kalmar flygflottilj (F 12), som
innevarande budgetår omvandlas till nattjaktflottilj, i likhet med den nuvarande
nattjaktflottiljen (Fl) tillföres ytterligare en majorsbeställning,
avsedd för tredje regementsofficer (jfr prop. 1956: 110, s. 179). Civilförvaltningen
tillstyrker förslagen.
Vid flygkrigshögskolan (FKHS) har undervisning i strategi hittills som
regel meddelats av deltidstjänstgörande lärare. Vid de övriga försvarsgrenshögskolorna
finns däremot heltidstjänstgörande strategilärare (regementsofficerare).
I en till överbefälhavaren den 5 juni 1958 överlämnad skrift
har försvarets högskoleutredning 1958 föreslagit att, i avvaktan på utredningens
slutliga förslag, vissa åtgärder redan nu vidtages för att skapa en
enhetlig militär grundsyn på försvarsproblemen. Enligt utredningen är den
väsentligaste åtgärden härför en utökad och samordnad undervisning i
strategi. Beträffande frågan om lärare vid högskolorna framhålles att det
synes oundgängligen nödvändigt att en av de deltidstjänstgörande lärarna
i strategi vid FKHS utbytes mot heltidstjänstgörande lärare ur flygvapnet.
Överbefälhavaren har överlämnat utredningens skrift till flygvapenchefen
och anmodat denne att vidtaga åtgärder för att genomföra utredningens
förslag. Flygvapenchefen föreslår med hänvisning till vad sålunda anförts,
att en särskild beställning tillkommer för lärare i strategi vid FKHS. Med
hänsyn till de krav, som måste ställas på ifrågavarande lärare, bör beställningen
enligt flygvapenchefen avses för alternativt överstelöjtnant eller major
i Ao 26 eller Ao 23. Civilförvaltningen anser sig böra biträda förslaget.
Flygvapenchefen föreslår ånyo, att två beställningar för löjtnant i intendenturbefattning
tillkommer, avsedda den ena för biträdande intendent vid
Skaraborgs flygflottilj (F 7) och den andra såsom rekryteringstjänst (jfr
prop. 1958: 110, s. 447). Civilförvaltningen anser sig i avvaktan på resultatet
av personalkårutredningens arbete samt, vad avser intendenten vid F 7,
jämväl statens organisationsnäinnds undersökningar av stabs- och förvaltningstjänsten
vid flygvapnets förband icke nu böra räkna med att de föreslagna
beställningarna inrättas.
Chefen för flygvapnet återkommer till frågan om ändrad löneställning
för förvaltare i intendenturförrådstjänst och signaltjänst (jfr prop.
1958: 110, s. 447) och föreslår, alt 19 respektive 20 förvaltarbeställningar
uppflyttas från Ao 15 till Ao 17. Civilförvaltningen anser alltjämt, att frågan
om ändrad löneställning för ifrågavarande personal bör upptagas i annat
sammanhang.
Från och med budgetåret 1958/59 har 19 beställningar för rustmästare
i Ao 11 tillkommit vid flygvapnet (prop. 1958: 158). Flygvapenchefen upprepar
nu vissa tidigare framförda förslag om alt utbyta överfurirsbeställningar
i Ao i) mot beställningar i Ao 11 (jfr prop. 1958: 110, s. 448). Sålun
-
132
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
da föreslås för nästa budgetår, beträffande kategorien trupputbildare,
att 19 beställningar för överfurir i Ao 9, avsedda för biträdande stabsunderofficerare
vid specialdivision, utbytes mot beställningar för rustmästare i
Ao 11 samt, beträffande kategorien signalister, att likaledes 19 överfurirsbeställningar
i Ao 9, avsedda för radartroppchefer, utbytes mot beställningar
för rustmästare i Ao 11. Civilförvaltningen räknar med bifall till
förslagen.
10. Förändringar beträffande personal för den militära väderlekstjänsten.
Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att flygstabens väderleksavdelning
tillföres en stabsmeteorolog i Ao 23 och tre meteorologassistenter i Ae 11
samt att i samband härmed en tjänst för väderlekstekniker i Ae 10 indrages
(jfr prop. 1958: 110, s. 450). Civilförvaltningen biträder alltjämt förslagen.
Vid flygstabens väderleksavdelning finns fyra förste stabsmeteorologer i
Ao 24. Dessa tjänstgör som detaljchefer och är i denna egenskap företrädare
för olika grenar av militärmeteorologien. Flygvapenchefen föreslår att
ifrågavarande fyra beställningar för förste stabsmeteorolog uppflyttas
till 26 lönegraden. Civilförvaltningen, som anser att förevarande fråga bör
lösas i annat sammanhang, räknar icke med någon förändring beträffande
ifrågavarade meteorologers lönegradsplacering.
I flygvapnets krigsorganisation finns befattningar för eskadermeteorologer,
vilkas huvudsakliga arbetsuppgifter är att under chefen för
den militära väderlekscentralen leda och samordna tjänsten vid eskaderns
väderleksorgan samt biträda med meteorologiskt underlag för det operativa
planläggningsarbetet inom eskaderstaben. Till följd av ökad övningsverksamhet,
skärpta krav på hög beredskap samt tillkomst av alltmer komplicerad
utrustning har enligt flygvapenchefen behovet av eskadermeteorologer
i fredsorganisationen blivit allt större. Vidare har ökningen av antalet flygbaser
föranlett ökat behov av krigsplanläggning i regional instans beträffande
väderlekstjänsten. Med hänsyn dels till svårigheterna att rekrytera meteorologpersonal,
dels ock till att eskaderineteorologerna även bör utföra
viss prognostjänst vid flottiljerna bedömer flygvapenchefen det tills vidare
vara möjligt, att befattningar för eskadermeteorolog skall kunna tillkomma
utan att nuvarande antal meteorologbeställningar ökas. Då eskadermeteorologerna
med hänsyn till arbetsuppgifternas art bör placeras i 23 lönegraden,
föreslår flygvapenchefen, att fyra beställningar för meteorolog i reglerad
befordringsgång utbytes mot beställningar för eskadermeteorolog i Ao 23.
Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.
Flygvapenchefen föreslår ånyo, att 20 beställningar för meteorolog i
Ae 19 ordinariesättes (jfr prop. 1958: 110, s. 450). Förslaget biträdes alltjämt
av civilförvaltningen.
Tjänster för en meteorologassistent i Ae 11 och två tekniska biträden i
Ag 7 föreslås tillkomma för flygförvaltningens försöksplats i övre Norrland.
Förslaget har anmälts i årets statsverksproposition (bil. 6) vid
behandlingen av flygförvaltningens avlöningsanslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
133
11. Förändringar beträffande flottiljpolispersonal. Flygvapenchefen
framhåller, att flottiljpolisbeställningar motsvarande behovet vid ett förband
erfordras för att en flottilj polisorganisation av den omfattning, som
förutsattes enligt beslut av 1948 års riksdag (jfr prop. 1948: 206, s. 455)
skall vara helt genomförd. Vidare erinrar flygvapenchefen om att han tidigare
föreslagit, att ytterligare flottilj poliser skulle tillkomma för Västmanlands
flygflottilj (F 1), som omvandlats till nattjaktflottilj, samt Roslagens
flygkår (F 2) och Norrbottens flygbaskår (F21), vid vilka verksamheten
fått större omfattning än vad som tidigare förutsatts (jfr prop. 1958: 110,
s. 443, 445 och 451). Slutligen framhålles att ytterligare flottilj poliser nu
även erfordras vid Kalmar flygflottilj (F 12), vilken under innevarande år
omvandlas till nattjaktflottilj. I avvaktan på resultatet av pågående överväganden
rörande den framtida verksamheten vid bland annat Svea (F 8) och
Hallands (F 14) flygflottiljer föreslår flygvapenchefen emellertid icke nu
att flottiljpolisbeställningar tillkommer för här angivna ändamål.
Däremot föreslår flygvapenchefen, som i princip anser eu generell förstärkning
av flottilj polispersonalen vid förbanden nödvändig, att sju beställningar
för flottiljpolis i Ao 11 inrättas vid förband där belastningen på
flottiljpolisorganisationen visat sig vara störst. Beträffande den erforderliga
utökningen av förbandens flottilj polispersonal framhåller flygvapenchefen
att de passtjänstgörande flottilj poliserna erhållit en mer omfattande tjänstgöring
än som ursprungligen avsetts genom att det visat sig nödvändigt att
helt avse en flottiljpolis för tillsyn och vård av flottiljernas brandmateriel
och räddningsutrustning. Flygvapenchefen anser därför att ytterligare en
flottilj polis, avsedd som brandmästare, bör tillkomma vid varje förband.
Med hänsyn till det ansvar som åvilar brandmästaren bör ifrågavarande
flottiljpolis placeras i lönegrad Ao It.
Civilförvaltningen har intet att erinra mot en fortsatt utbyggnad av
flottilj polisorganisationen i syfte att förbättra tjänstgöringsvillkoren för
ifrågavarande personal och tillstyrker därför att sju flottiljpolisbeställningar
tillkommer. Då det enligt civilförvaltningen icke är klarlagt var eller
för vilka ändamål de nya beställningarna skall disponeras, är civilförvaltningen
icke benägen tillstyrka att samtliga placeras i It lönegraden. Civilförvaltningen,
som anser att den nu föreslagna successiva utbyggnaden av
flottiljpolisorganisationen bör genomföras utan att därvid proportionen
mellan antalet tjänster i It och 9 lönegraderna rubbas, räknar med att två
beställningar placeras i It och övriga fem i 9 lönegraden.
12. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal. Chefen för flygvapnet
föreslår ånyo att verkstadsöveringenjörerna vid de tre centrala flygverkstäderna
uppflyttas från lönegrad ABp 26 till Bp 1 (jfr prop. 1958: 110,
s. 452). Civilförvaltningen förutsätter alltjämt alt denna fråga behandlas
i annat sammanhang.
Med hänsyn till leveranstakten för flygmateriel med komplicerad tele -
134
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
teknisk utrustning föreslår flygvapenchefen, att ytterligare tre beställningar
för verkmästare i Ao 16 tillkommer i utbyte mot tre beställningar
för mästare i Ao 12 (jfr prop. 1958: 110, s. 451—452). Civilförvaltningen anser
sig kunna tillstyrka, att en mästarbeställning utbytes mot beställning
för verkmästare i Ao 16.
Med anledning av att ny vapenmateriel tillföres förbanden föreslår flygvapenchefen,
att ytterligare tre beställningar för förste mästare i Ao 14,
avsedda för vapenverkstäderna vid flottiljernas materielavdelning, tillkommer
(jfr prop. 1958: 110, s. 452). Civilförvaltningen tillstyrker, att en av de
föreslagna beställningarna tillkommer från och med nästa budgetår.
Civilförvaltningen räknar alltjämt icke med bifall till flygvapenchefens
ånyo framförda förslag om inrättande av beställningar för en flygdirektör
av 2. graden i Ao 24 och en verkmästare i Ao 16, avsedda för inspektionen
för den tekniska tjänsten (prop. 1958: 110, s. 452).
Flygvapenchefen föreslår i likhet med föregående år att tre beställningar
inrättas för flygingenjör av 1. eller 2. graden i Ao 23 eller Ao 21, avsedda
för teleingenjör vid F 9, F 17 och F 21 (prop. 1958:110, s. 452). Civilförvaltningen
tillstyrker, att en av de föreslagna beställningarna inrättas.
Flygvapenchefen återkommer till förslaget att utbyta 18 beställningar
för flygdirektör av 2. graden i Ao 24 (flottiljingenjörer) mot beställningar
för flygdirektör av 1. graden i Ao 26 (jfr prop. 1958: 110, s. 452—453). Civilförvaltningen
anser alltjämt att förevarande löneställningsfråga bör upptagas
i annat sammanhang.
I sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår föreslog
chefen för flygvapnet, att 823 flygteknikerbeställningar i Ao 10 skulle
utbytas mot beställningar för förste flygtekniker i Ao 12 (jfr prop. 1958: 110,
s. 453). Flygvapenchefen upprepar i princip förslaget om införande av
förstetjänster för flygtekniker och föreslår för nästa budgetår att 250 beställningar
för förste flygtekniker i Ao 12 tillkommer i utbyte mot beställningar
för flygtekniker i Ao 10. Då tveksamhet synes ha rått om lämpligheten
av att införa förstetjänster för flygtekniker med hänsyn till att dessa
kan befordras till högre beställningar, framhåller flygvapenchefen nu
följande.
Av flygteknikerna kan endast ett mindre antal ifrågakomma för mästarebefordran.
Uttagning till mästarutbildning sker normalt efter fyra-fem års
flygteknikeranställning och befordran till mästare sker som regel vid 30—32
års ålder.
Nu gällande bestämmelser för befordran till rustmästare vid armén innebär
i praktiken att en viss minimiålder för denna befordran fastställts.
Under förutsättning att motsvarande bestämmelser införes för befordran
av flygtekniker till »förste flygtekniker» och fordringarna beträffande
tjänsteår (motsv) därvid avpassas på ett lämpligt sätt, kan befordran av
»förste flygtekniker» till mästare inte komma ifråga.
Hinder för införandet av förstetjänster för flygtekniker med hänsyn till
den hypotetiska möjligheten att dessa först skulle kunna befordras till
»förste flygtekniker» och därefter till mästare föreligger sålunda icke.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
135
Civilförvaltningen, som anser att frågan om införande i organisationen
av nya s. k. förstetjänster för underbefäl bör behandlas som B-fråga, räknar
icke här med några förändringar på grund av flygvapenchefens förslag.
13. Förändringar beträffande trafikledar personal. Chefen för flygvapnet
upprepar tidigare framförda förslag rörande överföring av trafikledarna till
civilmilitär anställningsform samt ordinariesättning av tjänster för sex
stabstrafikledare i Ae 23 och 19 förste trafikledare i Ae 21 (jfr senast prop.
1958: 110, s. 449). -— Civilförvaltningen anser alltjämt att frågan om trafikledarnas
hänförande till kategorien civilmilitär personal bör prövas av
den av försvarets civila tjänstemannaförbund begärda, av civilförvaltningen
tillstyrkta utredningen om trafikledarnas arbetsförhållanden. Ämbetsverket
framhåller härutöver att en sådan utredning synes än mer påkallad sedan
numera ett stort antal militära flygfält upplåtits även för civil flygtrafik
med därmed följande ändrade tjänstgöringsförhållanden för bland annat
trafikledare. I avvaktan på att frågan om trafikledarpersonalens status
löses bör enligt civilförvaltningens mening ställning icke nu tagas till förslagen
om ordinariesättning.
Flygvapenchefen föreslår ånyo att en tjänst för förste stabstrafikledare
i Ao 26 tillkommer, avsedd för flygstabens flygsäkerhetsavdelning (prop.
1958: 110, s. 450). Civilförvaltningen tillstyrker i likhet med föregående
år att en tjänst för förste stabstrafikledare i Ae 24 inrättas.
Då behov av fyra trafikledare anses föreligga vid samtliga förband utom
F 2, föreslog chefen för flygvapnet föregående år att fyra tjänster för trafikledare
i Ae 17 skulle tillkomma (jfr prop. 1958: 110, s. 448). Förslaget
vann emellertid icke bifall. Av förenämnda fyra tjänster föreslås nu två,
avsedda för F4 och F 10, tillkomma från och med budgetåret 1959/60.
Civilförvaltningen tillstyrker förslaget. Ämbetsverket framhåller, att trafikledare,
som möjligen blir övertaliga i samband med förbandsindragning,
enligt uppgift utan omskolning kan överföras till den under uppbyggnad
varande regionala och lokala radarövervakningsorgajiisationen.
Flygvapenchefen föreslår ånyo att 18 tjänster för trafikledare i Ae 17
skall utbytas mot tjänster i Ae 19 (jfr prop. 1958: 110, s. 449). Civilförvaltningen,
som alltjämt anser denna fråga vara av natur att böra upptagas i
annan ordning, framlägger icke något förslag i ämnet.
Trafikledartjänsten vid centrala flygverkstaden i Arboga (CVA) har hittills
skötts av en biträdande ingenjör vid flygverkstaden. Sedan en ny landningsbana
numera färdigställts kommer flygverksamheten att öka. Flygvapenchefen
anser att eu tjänst för uteslutande trafikledaruppgifter nu
erfordras och föreslår därför, att en trafiklcdartjänst i Ac 17 tillkommer.
Civilförvaltningen anser sig böra tillstyrka förslaget.
I sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår anmälde
flygvapenchefen, att en inom flygledningen och luftfartsstyrelsen pågående
utredning rörande behovet av radarövervakning för flygsäkerhetsändamål
136
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
kommit fram till att en regional och lokal radarövervakning av flygverksamheten
var erforderlig. Då det bedömdes nödvändigt att omedelbart igångsätta
övervakningen inom vissa områden, begärde flygvapenchefen att fem
trafikledartjänster skulle tillkomma för ändamålet från och med budgetåret
1958/59 (jfr prop. 1958: 110, s. 449—450). Genom beslut av 1958 års
B-riksdag tillkom tre av de föreslagna tjänsterna.
Flygvapenchefen anmäler nu, att utredningen om behovet av radarövervakning
i huvudsak slutförts och att därvid konstaterats, att kollisionsriskerna
mellan flygplan tilltagit på grund av den starkt ökade civila och
militära flygverksamheten. Den enda framkomliga vägen att minska kollisionsriskerna
har bedömts vara att införa trafikövervakning med radar.
Utredningen har funnit att en gemensam militär och civil radarövervakning
är den lämpligaste formen härför. Övervakningen bör, såsom framhölls
redan föregående år, uppdelas i en lokal och en regional radarövervakning.
Den regionala radarövervakningen anses böra i stort ansluta
till Stockholms, Göteborgs och Malmö flyginformationsområden och ledas
från lämpligt belägna militära luftförsvarscentraler. Antalet trafikledare
ur flygvapnet för denna verksamhet beräknas vid fullt utbyggd organisation
preliminärt till 21 (sju per luftförsvarscentral), varav tre förste trafikledare
i Ae 21 och 18 trafikledare i Ae 17.
Med hänsyn till den beräknade omfattningen av den civila flygtrafiken
på här aktuella höjder under åren 1959 och 1960 bedömer flygvapenchefen
det möjligt att under budgetåret 1959/60 tills vidare uppskjuta utbyggnaden
av radarövervakningen för Göteborgs flyginformationsområde. Den
regionala radarövervakningen för Stockholms och Malmö flyginformationsområden
anses vidare till en början kunna utbyggas i begränsad omfattning.
Härigenom utgör enligt flygvapenchefen det omedelbara behovet av trafikledare
ur flygvapnet två förste trafikledare i Ae 21 (chefer för övervakningen
inom respektive område) och två trafikledare i Ae 17, vilka bör
tillkomma från och med budgetåret 1959/60.
Den lokala radarövervakningen avses omfatta vissa civila inflygningsområden
samt luftrummet kring de militära flygplatserna. Det totala
behovet av trafikledare ur flygvapnet vid fullt utbyggd lokal övervakningsorganisation
beräknas till 27 tjänster. Av dessa har tre redan tillkommit.
Med hänsyn till rekryterings- och utbildningssvårigheter föreslår flygvapenchefen,
att tills vidare den lokala radarövervakningen utbygges endast
inom sådana områden, där trängseln i luftrummet utgör en fara för den
militära och civila trafiken och där hänsynstagande till den civila trafiken
nu avsevärt begränsar de militära flygplanens rörelsefrihet. För lokal radarövervakning
inom Stockholmsområdet erfordras enligt flygvapenchefen
minst tre trafikledare ur flygvapnet. För Göteborgsområdet föreligger på
något längre sikt samma minimibehov. Inom Skåneområdet erfordras minst
två militära trafikledare för den lokala radarövervakningen. Behovet för
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1959
137
flygflottiljerna i Västerås (Fl), Nyköping (F 11) och Uppsala (F16),
vilka är så belägna att deras ytterzoner korsas av civila luftleder, beräknas
på längre sikt utgöra en trafikledare per flottilj. För den lokala radarövervakningen
inom Stockholms- och Skåneområdena har under innevarande
år tillkommit två respektive en trafikledartjänst. För nästa budgetår föreslår
flygvapenchefen, att två tjänster för trafikledare i Ae 17 tillkommer,
avsedda för samma områden.
Civilförvaltningen tillstyrker, att av flygvapenchefen föreslagen personal
för radarövervakningsorganisationen, två förste trafikledare i Ae 21 och
fyra trafikledare i Ae 17, tillkommer från och med nästa budgetår.
14. Förändringar i övrigt beträffande viss personal vid förbanden m.m.
Såvitt avser förrådspersonal återkommer chefen för flygvapnet ånyo
till förslaget att uppflytta 18 för förbandens drivmedelsanläggningar avsedda
förrådsmästartjänster från Ae 12 till Ae 13 (jfr senast prop.
1958: 110, s. 453). Då civilförvaltningen alltjämt utgår från att denna löneställningsfråga
kommer att behandlas i annan ordning, har ämbetsverket
ansett sig sakna anledning att framlägga något förslag i ämnet. Av samma
anledning räknar civilförvaltningen ej heller med den av flygvapenchefen
ånyo föreslagna höjda löneställningen för 18 förrådsförmän för flygsäkerhetsmateriel
(jfr prop. 1958: 110, s. 453).
I likhet med föregående år (jfr prop. 1958: 110, s. 454) föreslår flygvapenchefen
att en tjänst för förrådsman i Ae 7 tillkommer vid vardera F 4
(materielavdelningens förråd) och F 7 (byggnadsavdelningens materielförråd).
I avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar vid
flygflottiljerna tillstyrker civilförvaltningen, att de föreslagna tjänsterna
tillkommer såsom extra.
I fråga om maskin- och vaktpersonal föreslår flygvapenchefen i
anslutning till vissa av fortifikationsförvaltningen framlagda förslag — för
vilka redogörelse lämnats i det föregående under arméns avlöningsanslag,
punkten 8 — beträffande personalförändringar vid försvarets fasta maskinanläggningar
att en reparatör i Ae 8 tillkommer vid envar av F 3, F 4 och
F 9, att en eldare i Ae 7 vid F 1 utbytes mot reparatör i Ae 8, att en eldare
i Ae 7 tillkommer vid F 7 samt att en reparatör i Ag 8 vid F 9 extraordinariesättes.
Vid bifall till förslaget beräknas antalet kollektivavtalsanställda
arbetare i eldningstjänst kunna minskas med cirka fyra. — Civilförvaltningen,
som icke är beredd biträda förslaget om extraordinariesättning av
ifrågavarande personal, tillstyrker, att en reparatör stjänst i Ag 8 inrättas
vid envar av F 3, F 4 och F 9 samt att en tjänst för reparatör i Ae 8 tillkommer
vid F 1 i utbyte mot en cldartjänst i Ae 7. Såvitt avser här ifrågavarande
personal föreslår flygvapenchefen vidare att följande tjänster
extraordinariesättes, nämligen tjänster för en reparatör i Ag 8 vid F 3, en
eldare i Ag 7 vid F9 samt nio vaktmän i Ag 8 vid F 9, F 10 och F 13.
Civilförvaltningen anser sig icke kunna biträda förslaget.
138
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
I fråga om kontorspersonal föreslår flygvapenchefen ånyo att en
kontorsbiträdestjänst i Ao 5 vid F 20 (förbandschefens sekreterare) utbytes
mot tjänst för kanslibiträde (jfr prop. 1958: 110, s. 454). Numera föreslås
att kanslibi trädest jänsten skall vara placerad i Ae 7. Civilförvaltningen, som
tidigare avstyrkt förslaget, anser sig nu böra biträda detsamma.
Till följd av viss omläggning av flygvapnets mobiliseringsplanläggning,
som numera genomförts, har F 2 blivit truppregistreringsmyndighet för
avsevärt mer personal än tidigare. Härigenom har arbetsvolymen vid flygkårens
mobiliseringsavdelning ökat. Flygvapenchefen föreslår på grund
härav, att en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål tillkommer
vid F 2. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.
Flygvapenchefen föreslår, att en tjänst för expeditionsföreståndare i
Ag 10 vid F 7, vilken bedömes erforderlig även för framtiden, omvandlas
till tjänst för kansliskrivare i Ae 10. Civilförvaltningen, som finner den föreslagna
förändringen i och för sig skälig, anser att tjänsten bör bibehållas
såsom extra i avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar
vid flygflottiljerna.
Vid F 2 skall från och med innevarande budgetår en för kassaavdelningen
inrättad tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål avses endast
för halvtidstjänstgörande befattningshavare (jfr prop. 1958: 110, s. 455
och 469). Civilförvaltningen, som vid företagen undersökning konstaterat,
att arbetsbelastningen vid flygkårens kassaavdelning ökat, föreslår att ifrågavarande
halvtidstjänstgörande biträde från och med nästa budgetår får
utnyttjas i heltidstjänst.
Med ledning av infordrade uppgifter angående befintlig personal i kassatjänst
vid de förband, där centraliserad avlöningsuträkning och avlöningsutbetalning
hittills genomförts, föreslår civilförvaltningen att en kontoristtjänst
i Ao 9 vid F 16 från och med budgetåret 1959/60 utbytes mot tjänst
för kanslibiträde i Ae 7.
Kungl. Maj :t har den 13 juni 1958 meddelat beslut om vakanthållande
under innevarande budgetår av biträdestjänster vid vissa kassaavdelningar
m. m. (jfr i det föregående under arméns motsvarande anslag, punkt 9).
Då förevarande personalminskningar enligt civilförvaltningen bör avspeglas
i vederbörliga personalförteckningar, utgår ämbetsverket, såvitt avser
flygvapnet, från att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
med halvtidstjänstgöring vid F 12 indrages.
Såvitt avser frågan om behovet vid flygvapnet av kontorsbiträdestjänster
i Ao 5 i enlighet med principerna om reglerad befordringsgång för biträdespersonal
(jfr i det föregående under arméns motsvarande anslag) föreslår
civilförvaltningen (skr 3/io 1958) att fyra tjänster för kontorsbiträde i Ao 5
inrättas i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål
samt att 21 kontorsbiträdestjänster i Ao 5 utbytes mot tjänster
för biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång. För
Kitrtgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
139
upplysning om hur ifrågavarande tjänster för biträdespersonal fördelas
på olika förband in. in. torde få hänvisas till civilförvaltningens skrivelse.
Flygvapenchefen föreslår utökning av ekonomipersonalen vid vissa
förband. Sålunda upprepas förslaget att tillföra F 12 ytterligare ett ekonomibiträde
i Ae 2/3, avsedd för målplatsen Sandbyn på Öland (jfr prop.
1958: 110, s. 456). Vidare föreslås att ytterligare tjänster för ekonomipersonal
tillkommer för nyligen färdigställda luftbevakningsanläggningar (vid
F 9, F 13 och F 18). Behovet anges till 2 ekonomibiträden i Ag 5 och fyra
ekonomibiträden i Ae 2/3, varav två med halvtidstjänstgöring. — Civilförvaltningen
tillstyrker den föreslagna utökningen av ekonomipersonalen.
Beträffande övrig personal vid flygvapnets förband föreslår flygvapenchefen
ånyo att en tjänst för driftingenjör i Ae 19, avsedd för fotoingenjör
vid F 11, tillkommer. Liksom tidigare tillstyrker civilförvaltningen,
att den föreslagna tjänsten uppföres på flygvapnets personalförteckning
under förutsättning att en extra, på sakanslag inrättad tjänst för driftingenjör
vid F 11 samtidigt indrages (prop. 1958: 110, s. 455).
Civilförvaltningen biträder alltjämt flygvapenchefens upprepade förslag
att uppflytta tjänsten för gymnastiklärare vid F 20 till Ae 19 (jfr prop.
1958: 110, s. 455).
Flygvapenchefen föreslår slutligen ånyo att 19 tjänster för sjukvårdsförmån
i Ae 9 och 19 tjänster för hundgårdsförmän i Ae 8 uppflyttas till
Ae 11 respektive Ae 9 (jfr prop. 1958:110, s. 456). — Civilförvaltningen
anser alltjämt att dessa frågor bör upptagas i annat sammanhang och framlägger
därför icke något förslag i ämnet.
15. Förändringar i övrigt. Medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden
till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid de fasta utbildningsanstalterna
och skolorna beräknar civilförvaltningen i enlighet med
förslag från flygvapenchefen till 370 000 kronor eller 45 000 kronor mer än
vad som anvisats under innevarande budgetår, ökningen av medelsbehovet
anges vara betingad av ökad omfattning av undervisningen vid flygvapnets
tekniska skola (FTS).
Medelsbehovet för timarvoden till civila timlärare för underbefälsutbildning
beräknas enligt civilförvaltningen öka med i runt tal 37 000 kronor vid
i stort sett oförändrad undervisningsverksamhet.
Med skrivelse den 31 oktober 1957 framlade chefen för flygvapnet förslag
till ändrad utbildnings- och befordringsgång för fältflggarc och fhjgnavigatörer.
Förslagen, som redovisades i propositionen 1958: 110 (s. 457—
467), innehar hl. a. en förbättrad befordringsgång för ifrågavarande personal
och eu förlängning av den allmänbildande undervisningen för fältflygarelever
med folkskola som grund från ett till tre år samt införande av
en ettårig dylik utbildning för elever med realexamen (motsvarande'').
Undervisningen skulle enligt förslagen flyttas från den nuvarande för
-
140
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
beredande fältflygarskolan (FÖFS) vid Roslagens flygkår (F 2) till en ny
utbildningsanstalt (flygvapnets läroverk) vid Herrevadskloster. På förslag
av Kungl. Maj:t (jfr prop. 1958:110, s. 470—471) fattade 1958 års Ilriksdag
beslut om viss förbättring av befordringsgången för fältflygare och
flygnavigatörer.
f skrivelse den 8 november 1958 anmäler chefen för flygvapnet att förevarande
spörsmål ånyo upptagits i samband med inom flygvapnet företagna
utredningar om den framtida utbildningsverksamheten och dess lokalisering.
Flygvapenchefen har därvid utgått från delvis ändrade förutsättningar
som sammanhänger med den för flygvapnet angivna kostnadsramen
samt friställandet av vissa etablissement. Företagna utredningar visar enligt
flygvapenchefen att det blir väsentligt billigare att förlägga FÖFS till Halmstad,
där Hallands flygflottilj (F 14) enligt principbeslut av 1958 års
B-riksdag skall indragas, än till Herrevadskloster. Trots detta anses det
med hänsyn till flygvapnets kostnadsram icke möjligt att f. n. utöka den
förberedande fältflygarutbildningen i den omfattning som tidigare föreslagits.
Tidigare förslag rörande fältflygar- och flygnavigatörsorganisationen
samt den grundläggande fältflygar- och flygnavigatörsutbildningen har
därför överarbetats. Chefen för flygvapnet anmäler sin avsikt att i samband
med anslagsäskanden för budgetåret 1960/61 återkomma med förslag beträffande
befordringsgången för fältflygare och flygnavigatörer samt hemställer
om beslut om förlängning av den grundläggande fältflygar- och flygnavigatörsutbildningen
i enlighet med det överarbetade förslaget. I detta
sammanhang torde få redogöras för sistnämnda förslag och däröver avgivna
yttranden.
En redogörelse för undervisningens nuvarande organisation och omfattningen
av den grundläggande allmänbildande undervisningen för fältflygare
och flygnavigatörer lämnades i propositionen 1958: 110 (s. 458), där även
flygvapenchefens motiv för utökning av den allmänbildande undervisningen
för ifrågavarande personal redovisades.
Flygvapenchefen föreslår nu, att undervisningen vid FÖFS utökas till att
omfatta två års studier för elever med folkskoleunderbyggnad och att en
ettårig utbildning för elever med realexamen (motsvarande) införes. Den
utökade allmänbrldande undervisningen avses bl. a. ge eleverna nödvändig
grund för vidareutbildning. De erforderliga grundkunskaperna anses
i stort sett motsvara utbildningen i matematik, fysik, kemi och engelska
till och med näst högsta klassen (klass 3 Sn) vid försvarets läroverk. För
elever som genomgått folkskola beräknas dessa krav kunna uppfyllas genom
att undervisningen koncentreras till nämnda ämnen. Utbildningen för elever
med realexamen föreslås däremot omfatta alla i klass 3 Sn vid försvarets
läroverk ingående obligatoriska ämnen. Under utbildningen avses eleverna
skola deltaga i flygning och givas fortlöpande orientering om sitt blivande
yrke. Viss militärutbildning förutsättes även skola förekomma. — I fråga
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
141
om den allmänbildande undervisningen under den grundläggande flygutbildningen
föreslår flygvapenchefen en mindre ökning av timantalet.
Liksom föregående år föreslås att anställningsåldern för fältflygarelevcr
sänkes från 17 till 16 år och att flygnavigatörer uteslutande rekryteras bland
fältflygare, som icke kunnat tillgodogöra sig flygutbildningen. Under utbildningen
vid FÖFS, där såsom nämnts viss militärutbildning skall förekomma,
anses eleverna böra ha militär anställningsform. Under denna utbildning,
som förutsättes ligga utanför kontraktstiden, föreslås löneförmånerna bli
desamma som för kontraktsanställda meniga i Eh 1. Efter genomgång av
FÖFS avses eleverna samt de sökande som redan har motsvarande kunskaper
antagas som kontraktsanställda fältflygare. Kontraktstiden föreslås
omfatta sex år.
Flygvapenchefen föreslår vidare att FÖFS flyttas från F 2 till F 14.
Det framhålles, att tidpunkten, då den nya utbildningsgången kan börja
genomföras, f. n. icke närmare kan anges. För det fortsatta arbetet med
den aktuella omorganisationen av flygvapnet och omläggningen av utbildningen
vid FÖFS är det enligt flygvapenchefen angeläget att beslut om ökad
förberedande utbildning för fältflygare och flygnavigatörer samt flyttning av
FÖFS från F 2 till F 14 fattas vid 1959 års riksdag.
Över flygvapenchefens förslag rörande utökning av den grundläggande
allmänbildande undervisningen för fältflygare och flygnavigatörer m. in.
har överbefälhavaren, militärpsykologiska institutet och försvarets skolnämnd
yttrat sig. Remissmyndigheterna tillstyrker eller har i huvudsak
intet att erinra mot förslagen. Militärpsykologiska institutet ifrågasätter
dock bl. a. lämpligheten av att rekrytera flygnavigatörer bland underkända
fältflygarelever. Skolnämnden bar i sitt yttrande understrukit värdet av en
snabbutredning rörande utbildningens inverkan på försvarets läroverk ävensom
betydelsen av en på grund av det ekonomiska läget eventuellt snabbt
utbyggd försöksverksamhet avseende obligatorisk nioårig enhetsskola.
I skrivelse den 15 januari 1959 framhåller försvarsväsendets underbefälsförbund
att det ■—• då förutbildningen nu ansetts kunna sänkas med ett år
i förhållande till tidigare förslag — synes naturligast att någon sänkning
av antagningsåldern icke kommer i fråga. Om en sänkning av antagningsåldern
bedömes absolut ofrånkomlig, bör enligt förbundet anställningsformen
för fältflygareleverna vara civil under det första anställningsåret.
I anslutning till sitt förenämnda förslag föreslår chefen för flygvapnet
att en frivillig allmänbildande undervisning under ett år skall få meddelas
för cirka 40 fältflygarelever med realexamen, varvid cirka 20 elever avses
börja den 15 augusti 1959 och övriga den 15 mars 1960. Civilförvaltningen
tillstyrker, att den av flygvapenchefen föreslagna utbildningsverksamheten
kommer till stånd. Ämbetsverket beräknar kostnaderna härför under före
-
142
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
varande anslag för budgetåret 1959/60 till sammanlagt 145 000 kronor, varav
43 000 kronor för timarvoden till civila timlärare för underbefälsutbildning
och återstoden för avlöning till ifrågavarande elever, som avses erhålla beställningar
i lönegrad Eh 1, avdelning A.
I enlighet med förslag av flygvapenchefen räknar civilförvaltningen med
en ökning av medelsbehovet för arvoden till observationspersonal i väderlekstjänst
med 11 000 kronor.
Kostnaderna för flygtillägg m. m. för nästa budgetår uppskattar civilförvaltningen
till 10 000 000 kronor, vilket innebär en ökning med 220 000
kronor i förhållande till innevarande budgetår.
16. Omräkning. Efter förslag i propositionen 1958: 158 har 1958 års
B-riksdag beslutat om vissa vikariatslöneförordnanden för militär personal
samt om ändrad lönegradsplacering av vissa tjänster och beställningar. Härav
föranledda kostnadsökningar beräknar civilförvaltningen till sammanlagt
cirka 165 000 kronor.
I propositionen 1958: 110 (s. 456) redovisades ett förslag av flygvapenchefen
om ändrad löneställning för majorer. Förslaget, som innebar
uppflyttning av majorsbeställningarna från Ao 23 till Ao 24, upprepas nu
för nästa budgetår. Civilförvaltningen anser, att frågan är av sådan art
att den bör lösas i den ordning, som gäller för B-frågor. Med hänsyn härtill
föranleder förslaget icke något särskilt uttalande av civilförvaltningen
(jfr i det föregående under arméns avlöningsanslag).
I särskild skrivelse den 11 februari 1959 har chefen för flygvapnet ånyo
upptagit frågan om höjd löneställning för chefen för F2 (jfr prop. 1958:
110, s. 443). Med hänsyn till att arbetsförhållandena avsevärt ändrats vid
F 2 under de senaste åren föreslår flygvapenchefen i likhet med föregående
år att en för chef för flygkåren avsedd överstebeställning i Bo 1 tillkommer
från och med nästa budgetår i utbyte mot en beställning för överstelöjtnant
i Ao 26. Alternativt yrkar flygvapenchefen att chefen för F 2 erhåller
förordnande att bestrida göromål som eljest ankommer på beställningshavare
i lönegrad B 1.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande över 1955 års statsrevisorers berättelse
förordade statsutskottet bland annat att frågan om ersättning till
sekreterare i flygvapnets haverikommission skulle omprövas (jfr
SU 1956: 94, punkt 5).
Uppdraget som sekreterare i flygvapnets haverikommission uppehälles
— sedan befattningen för juridiskt biträde vid flygstaben indragits — av
det tidigare juridiska biträdet, advokaten G. Bossander, vilken härför åtnjuter
ersättning enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser.
Genom beslut den 29 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt 1956 års för -
Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1959
143
svarsförvaltningssakkunniga att pröva frågan om ersättning för förenämnda
sekreteraruppdrag. De sakkunniga har redovisat resultatet av sin prövning
av denna fråga i tredje delen av sitt betänkande och därvid uttalat
följande.
Vid övervägandet av de olika synpunkter som framförts beträffande
frågan om sekreterare i flygvapnets haverikommissioner har de sakkunniga
stannat vid den uppfattningen att inga bärande skäl kan åberopas
för en ändring av nuvarande ordning, i allt fall inte så länge uppdraget
innehas av Rossander. Vid dennes avgång bör frågan underställas Kungl.
Maj:t för prövning. Kan lämplig befattningshavare vid försvarets civilförvaltning
eller flygförvaltningen med erforderliga juridiska kvalifikationer
disponeras för ändamålet, är det givetvis förtjänt att övervägas att
ålägga vederbörande uppdraget såsom ett tjänsteuppdrag, måhända mot
viss mindre ersättning för varje haveriutredning, där vederbörande fungerar
som sekreterare och uppdraget ej kan fullgöras på ordinarie arbetstid.
En förutsättning bör dock vara att så kan ske utan personalökning.
De sakkunniga har svårt att föreställa sig att detta skulle låta sig göra
i dagens läge. Med hänsyn till att det sätt, på vilket uppdraget handhas,
har indirekta återverkningar på flygsäkerheten och förtroendet för flygvapnet,
är enligt de sakkunnigas mening valet av lämplig person det väsentliga.
De särskilda kostnader, som föranledes av att annan än statstjänsteman
innehar uppdraget, är inte av den storleksordning att de bör tillmätas
någon avgörande betydelse mot bakgrunden av de värden, verksamheten
direkt eller indirekt berör. Det torde kunna göras gällande att anordningen
med en i förhållande till försvaret helt fristående jurist som
sekreterare i haverikommission är förenad med vissa psykologiska fördelar
och bland annat ägnad att hos såväl åklagare som allmänheten (inte
minst anhöriga till förolyckad och skadad personal) stärka förtroendet
till kommissionernas utredningar. De sakkunniga, som för sin del lämnar
detta vanskliga spörsmål därhän, vill understryka, att hur problemet än
löses i framtiden, något avkall in le bör göras på kraven i fråga om personlig
lämplighet och juridisk kompetens ävensom att stor betydelse måste
tillmätas kontinuiteten i verksamheten.
I skrivelse den 25 november 1958 bär riksdagens militieombudsman upptagit
frågan om lämpligheten av den ordning som för närvarande tillämpas
vid utredning av haverier inom flygvapnet och därvid föreslagit vissa riktlinjer
för omläggning av utredningsförfarandet (jfr MO:s ämbetsberättelse
år 1959, s. 219—242).
Departementschefen
1. I likhet med 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga anser jag att
en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A: 16 bör tillkomma
vid flygstaben för vissa serviceuppgifter m. m. av ekonomisk natur. Beträffande
personalavdelningen kan jag tillstyrka, att en för avdelningen avsedd
fanjunkarbeställning utbytes mot beställning för förvaltare i Ao 15.
Jag anser mig vidare kunna tillstyrka att en särskild tjänst för säkerhetsinspektör
inrättas. Tjänsten bör dock enligt min mening placeras i Ae 19
med tjänstebenämningen byråinspektör. För handsekreterare åt flygstabs
-
144
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
chefen bör inrättas en kanslibiträdestjänst i Ae 7. Slutligen förslår jag att
en tjänst för kanslibiträde i Ae 7, avsedd för flygöverläkarens expedition,
tillkommer samt att anställningsformen för sju extra tjänster för biträde
för skriv- och kontorsgöromål ändras så att bestämmelserna om reglerad
befordringsgång för biträdespersonal tillämpas på vederbörande. Jag förutsätter
härvid att en för flygöverläkarens expedition avsedd kontorsbiträdestjänst
icke utnyttjas.
Några ytterligare förändringar kan jag icke tillstyrka under denna
punkt.
2. I anslutning till vad jag anfört i innevarande års statsverksproposition
vid behandlingen av flygförvaltningens avlöningsanslag föreslår jag
beträffande personal vid flygförvaltningen, som avlönas från förevarande
anslag, att en beställning för flygdirektör av 2. graden i Ao 24 tillkommer
för vapenbyråns bomb- och raketsektion. Till frågan om viss förstärkning
av personalen vid robotbyråns försöksplats i övre Norrland återkommer
jag i det följande under punkten 10.
3. Med anledning av framförda förslag beträffande personalförändringar
vid eskaderstaberna tillstyrker jag att en beställning för major eller kapten
i Ao 23/21, avsedd för chef för signalavdelning i eskaderstab, samt
tjänster för fyra driftingenjörer i Ae 19, en fältmästare i Ae 16 och ett biträde
för skriv- och kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring inrättas. I
samband härmed kan fem tjänster för driftingenjör i Ag 19, som för närvarande
finnes inrättade på sakanslag, utgå.
Chefen för flygvapnet har vidare äskat ett antal civilmilitära beställningar
för eskaderingenjör. Till detta förslag är jag — i avbidan på resultatet
av personalkårutredningens arbete —• inte beredd att ta ställning.
4. Förslagen i fråga om utbyggnad av signalorganisationen m. m. kan
jag tillstyrka såtillvida att jag föreslår, att beställningar inrättas för en
kapten i Ao 21 — varvid en löjtnantsbeställning bör indragas •— en fanjunkare
i Ao 13 och en överfurir i Ao 9.
5. I anslutning till föreslagna personalförändringar beträffande luftbevaknings-
och stridsledningsorganisationen tillstyrker jag, att beställningar
inrättas för en verkmästare i Ao 16, två överfurirer i Ao 9 (chefsobservatörer)
samt — i utbyte mot beställningar för flygtekniker i Ao 10 — två
förste mästare i Ao 14 (materielmästare). Vidare kan jag tillstyrka att 15
tjänster för tekniska biträden, varav tre i Ag 7 och 12 i Ag 5, tillkommer
samt att tjänster för 48 dylika biträden (4 i Ag 7 och 44 i Ag 5) extraordinariesättes.
Slutligen tillstyrker jag att beställningar för sex fanjunkare
i Ao 13 och fyra sergeanter i Ao 11 tillkommer för radarj aktledare.
6. Förslagen under denna punkt kan jag icke biträda.
7. För att möjliggöra en uppdelning på två avdelningar av den ena av
de båda stationsdivisionerna vid F 5 bör i enlighet med flygvapenchefens
förslag beställningar för en förste verkmästare i Ao 17, tre förste mästare
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1959
145
i Ao 14 och två mästare i Ao 12 samt en tjänst för förrådsman i Ae 7 inrättas,
beställningarna i utbyte mot en fanjunkarbeställning i Ao 13 och
fem flygteknikerbeställningar i Ao 10. Beträffande F 5 kan jag vidare i
övrigt tillstyrka att tjänster för ett sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 och en reparatör
i Ae 8 tillkommer samt att två tjänster för förrådsman i Ag 7 extraordinariesättes.
8. Jag anser mig kunna biträda förslaget att omvandla en för chef för
basbataljonen vid F 21 avsedd kaptensbeställning till beställning för major
i Ao 23. För tillsyn av främst luftbevaknings- och stridsledningsmateriel
bör vidare en beställning för mästare i Ao 12 tillkomma i utbyte mot en
flygteknikerbeställning i Ao 10. I övrigt anser jag mig under förevarande
punkt kunna föreslå, att en beställning för verkmästare i Ao 16, avsedd
för materielavdelningen vid F 21, samt tjänster för ett sjukvårdsbiträde i
Ae 2/3 och ett ekonomibiträde i Ag 2/3 med halvtidstjänstgöring inrättas
samt att tjänster för en reparatör i Ag 8, en eldare i Ag 7 och en förrådsman
i Ag 7 exlraordinariesättes.
9. Jag anser mig böra tillstyrka att en för lärare i strategi vid flygkrigshögskolan
avsedd beställning för överstelöjtnant eller major i Ao 26/23 tillkommer.
I övrigt kan jag under förevarande punkt endast tillstyrka, att
19 överfurirsbeställningar i Ao 9 tillhörande kategorien signalister utbytes
mot beställningar för rustmästare i Ao 11.
10. I anslutning till vad jag anfört i årets statsverksproposition vid anmälan
av flygförvaltningens avlöningsanslag föreslår jag, att under förevarande
anslag tillkommer en tjänst för meteorologassistent i Ae 11, avsedd
för flygförvaltningens försöksplats i övre Norrland. De två tjänster
för tekniska biträden, som flygvapenchefen äskat, har i förenämnda proposition
föreslagits skola tillkomma under flygförvaltningens avlöningsanslag.
Övriga förslag under denna punkt är jag icke beredd biträda.
11. Flottiljpolisorganisationen vid flygvapnet får enligt min mening —
med hänsyn till att beslut fattats om indragning av två flottiljer — anses
vara utbyggd till den omfattning, som förutsattes enligt 1948 års principbeslut.
Flygvapenchefen har nu dels erinrat om tidigare förslag att utöka
antalet flottilj poliser vid vissa förband, dels ock i princip föreslagit en
generell förstärkning av flottiljpolispersonalen vid förbanden. Jag är emellertid
icke beredd att utan ytterligare överväganden taga ställning till frågan
om utbyggnad av flottilj polisorganisationen och avstyrker alltså förslaget
att för nästa budgetår inrätta sju beställningar för flottiljpolis.
12. Med anledning av flygvapenchefens förslag föreslår jag att beställningar
för eu verkmästare i Ao 16 och eu förste mästare i Ao 14 tillkommer
i utbyte mot beställningar för respektive förste mästare i Ao 14 och
flygtekniker i Ao It).
10—91 59 It i haag till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 110
146
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1959
Några förändringar i övrigt är jag under denna punkt icke beredd förorda.
Behovet av civilmilitära ingenjörbeställningar för regionala televerkstäder
anser jag i första hand böra prövas av personalkårutredningen i anslutning
till pågående översyn rörande flygvapnets tekniska personal.
13. I enlighet med flygvapenchefens förslag tillstyrker jag att tjänster
inrättas för två förste trafikledare i Ae 21 och fyra trafikledare i Ae 17,
avsedda för den gemensamma civila och militära radarövervakningen.
Övriga förslag är jag icke beredd biträda.
14. Förslaget att inrätta en tjänst för förrådsman i Ae 7 vid F 4 kan
jag biträda.
I enlighet med framförda förslag föreslår jag, att tjänster inrättas för
fyra reparatörer i Ae 8 (vid F 1, F 3, F 4 och F 9), den förstnämnda i utbyte
mot en eldartjänst i Ae 7, och en eldare i Ae 7 (vid F 7) samt att tjänster för
två reparatörer i Ag 8 (vid F 3 och F 9) och en eldare i Ag 7 (vid F 9)
extraordinariesättes. Jag anser mig vidare kunna tillstyrka att 5 tjänster
för vaktmän i Ag 8 extraordinariesättes. Sistnämnda tjänster bör i första
hand avses för tidigare extraordinarieanställd personal, som blivit övertalig
till följd av organisatoriska åtgärder inom försvaret.
Förslaget att utbyta en kontorsbiträdestjänst vid F 20 mot kanslibiträdestjänst
i Ae 7 kan jag biträda, liksom det föreslagna utbytet av en
tjänst för expeditionsföreståndare i Ag 10 vid F 7 mot tjänst för kansliskrivare
i Ae 10. Vidare kan jag tillstyrka civilförvaltningens förslag att
utbyta en kontoristtjänst i Ao 9 vid F 16 mot tjänst för kanslibiträde i
Ae 7 samt indraga en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål med
halvtidstjänstgöring vid F 12. I enlighet med civilförvaltningens förslag
räknar jag vidare med att fyra kontorsbiträdestjänster i Ao 5 inrättas i
utbyte mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål samt att 21
kontorsbiträdestjänster i Ao 5 indrages och ersättes med tjänster för biträde
för skriv- och kontorsgöromål.
I anslutning till vad som föreslagits vid anmälan av försvarsstabens avlöningsanslag
(punkt 4) torde vid F 6 en kontoristtjänst i Ao 9 utbytas mot
kanslibiträdestjänst i Ae 7.
I anslutning till flygvapenchefens förslag räknar jag med att tjänster
tillkommer för två ekonomibiträden i Ag 5 (vid F 13 och F 18), tre ekonomibiträden
i Ae 2/3 (vid F 12, F 13 och F 18) samt två ekonomibiträden
i Ag 2/3 med halvtidstjänstgöring (vid F9 och F 13).
Jag tillstyrker slutligen att en på sakanslag inrättad tjänst för driftingenjör
i Ag 19 vid F 11 överföres till förevarande anslag och i samband
därmed extraordinariesättes.
I övrigt kan jag icke tillstyrka några personalförändringar under denna
punkt.
15. För arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid fasta
utbildningsanstalter och skolor, arvoden till civila lärare för underbefäls
-
Kangl. Muj:ts proposition nr 110 år 1959
147
utbildning och arvoden till observationspersonal räknar jag vid beräkningen
av anslaget med en höjning av i runt tal 100 000 kronor.
Flygvapenchefen har föreslagit att den allmänbildande undervisningen
för fältflygarelever utökas samt att FÖFS flyttas från F 2 till F 14. Av
vad flygvapenchefen anfört har jag icke blivit övertygad om alt behov föreligger
att bibringa fältflygare allmänbildning utöver realexamens nivå. Med
hänsyn till de ökade ungdomskullarna bör enligt min mening möjligheterna
att tillgodose en ur kvalitetssynpunkt godtagbar rekrytering av fältflygare
komma alt förbättras under de närmaste åren. Jag anser mig
alltså icke kunna tillstyrka någon förändring beträffande nuvarande utbildningsordning
för fältflygare och flygnavigatörer. På grund härav kan
jag icke heller tillstyrka flygvapenchefens förslag att frivillig allmänbildande
undervisning under nästa budgetår skall få meddelas cirka 40 fältflygarelever
med realexamen. Till frågan om FÖFS förläggning avser jag
återkomma i samband med att principförslag senare denna vår framlägges
rörande vissa organisationsförändringar inom flygvapnet.
För nytillkommande personal räknar jag för nästa budgetår med en uppräkning
av anslaget med 30 000 kronor för flygtillägg.
Jag är, såsom framgått av det föregående, icke beredd att i förevarande
sammanhang taga ställning till frågan om en reglering av löneställningen
för majorer.
Med hänsyn till vad flygvapenchefen anfört beträffande arbetsuppgifterna
för chefen för F 2 anser jag mig böra föreslå, att denne tills vidare
— i avvaktan på att slutlig ställning tages till organisationen m. m. av
flygvapnets markskolor — meddelas vikariatslöneförordnande såsom kårchef
i Bo 1.
Den av riksdagens revisorer väckta frågan om ersättning till sekreterare
i flygvapnets haverikommission har kommit i ett nytt läge till följd av
militieombudsmannens förslag rörande undersökningar av militära luftfartsolyckor.
Med anledning av militieombudsmannens förslag har Kungl.
Maj:t den 27 februari 1959 utfärdat kungörelse rörande undersökning av
militära luftfartsolyckor gällande från den 1 juli 1959 och därvid bland
annat förordnat att vid haveri, som inträffar vid nyttjande av svenskt militärt
luftfartyg, undersökning skall verkställas av flygvapnets haverikommission,
haverinämnd eller haveriutredare. Enligt kungörelsen skall flygvapnets
haverikommission, i vilken erforderlig teknisk och juridisk sakkunskap
skall vara företrädd, bestå av ordförande, sekreterare och ytterligare
minst tre ledamöter. Ordförande och sekreterare skall förordnas av
Kungl. Maj:t för viss tid medan övriga ledamöter som regel utses av chefen
för flygvapnet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t alt besluta om
148
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 19Ö9
arvoden till ordförande och sekreterare i flygvapnets haverikommission.
Någon uppräkning av förevarande anslag för detta ändamål synes icke
erforderlig.
I anslutning till mitt förslag i del föregående om ny personalvårdsorganisation
inom försvaret räknar jag med att medel icke längre anvisas under
förevarande anslag för deltidsanställda personalvårdsassistenter.
I årets statsverksproposition (hil. 6, s. 152) har jag föreslagit att kostnaderna
för ekiperingsersättningar i fortsättningen skall bestridas från
vederbörliga avlöningsanslag''. Härav föranledda kostnader under förevarande
anslag beräknas för nästa budgetår till 1 200 000 kronor.
Riksdagen har för budgetåren 1954/59 bemyndigat Kungl. Maj :t att i
avseende å de under marinens allmänna avlöningsanslag redovisade militära
och civil militära kårerna samt den ordinarie personalen vid flygvapnet
vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av vikariatslöneförordnanden,
vakantsättningar m. m. — som betingas av övergången till den
nya förvaltningsorganisationen. Kungl. Maj :t bör inhämta riksdagens bemyndigande
att under budgetåret 1959/60 vidtaga motsvarande provisoriska
åtgärder beträffande flygvapnet.
Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar
m. in. vid flygvapnet samt med ledning av belastningen
på flygvapnets avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår
och med hänsyn till kostnaderna för kompensation för höjda folkpensionsavgifter
beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1959/60 sålunda:
Avlöningar
till ordinarie tjänstemän 66 100 000 (+ 2 000 000)
kronor;
Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
1 300 000 (— 60 000) kronor;
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, 800 000 (+ 180 000) kronor;
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 32 230 000
(+ 1 930 000) kronor;
Rörligt tillägg 13 600 000 (+ 80 000) kronor;
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter 670 000
(+ 670 000) kronor;
Avlöningar till viss personal i verkstad sdrift 1 700 000 (±0)
kronor.
Anslaget bör alltså upptagas till 113 000 000 (+ 4 800 000) kronor.
Kiuujl. M(ij:ts proposition nr 110 år 1959
149
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i vederbörliga
personalförteckningar för flygvapnet, som föranledes
av vad jag i det föregående föreslagit;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,
som genom Kungl. Maj:ts brev den 15 augusti
1958 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen
av flygvapnets personalförteckningar för budgetåret 1958/59;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å ordinarie personal
vid flygvapnet vidtaga provisoriska åtgärder i enlighet
med vad jag i det föregående förordat;
d) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under
budgetåret 1959/60:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis ......................................................... 66 100 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,
förslagsvis .............................. 1 300 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 800 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................................. 32 230 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ 13 600 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ............................................. 670 000
Summa kronor 114 700 000
Särskilda uppbördsmedel
Avlöningar till viss personal i verkstadsdrifl ...... 1 700 000
Nettoutgift kronor 113 000 000
e) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl.
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 113 000 000
kronor.
150
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1959
[9] Flygvapnet: Luftförsvarsrobot
Anslag Nettoutgift Behållning
1957/58 .............................. 5 000 000 5 028 493 30 783
1958/59 (statsliggaren s. 270) 24 200 000
1959/60 (förslag) ............... 61 000 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 113) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Luftförsvarsrobot för budgetåret 1959/60 beräkna ett reservationsanslag
av 65 000 000 kronor.
Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1955—1957 års statsverkspropositioner
samt statsverkspropositionen B 1958 har riksdagen dels bemyndigat Kungl.
Maj :t att medgiva utläggandet av beställningar för utveckling och anskaffning
av luftförsvarsrobotar m. m. inom en kostnadsram av sammanlagt 73
miljoner kronor, dels ock anvisat 37,2 miljoner kronor i betalningsmedel.
Enligt sålunda meddelade beslut kommer alltså den 30 juni 1959 beställningsbemvndiganden
till ett belopp av (73 — 37,2 =) 35,8 miljoner kronor
att sakna täckning av betalningsmedel.
Den 20 februari 1959 var beställningsbemyndiganden till ett belopp av
i runt tal 23 miljoner kronor icke utnyttjade.
För nästa budgetår hemställer flygförvaltningen (skr. 15/» 1958) för fortsatt
utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar om ett beställningsbemyndigande
av 115 miljoner kronor och ett betalningsanslag av 80 miljoner
kronor, allt räknat i prisläget den 1 april 1958. Av beställningsbemyndigandet
avses i enlighet med direktiv av överbefälhavaren cirka 98
miljoner kronor för anskaffning och utveckling m. m. av luftförsvarsrobotar
samt cirka 17 miljoner kronor för allmän grundforskning och utvecklingsarbeten
på längre sikt inom robotområdet. För ytterligare upplysningar
torde få hänvisas till de handlingar, som i vanlig ordning kommer
att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
I detta sammanhang torde få anmälas, att Kungl. Maj :t den 6 februari
1959 medgivit att det för innevarande budgetår under förevarande anslag
lämnade beställningsbemyndigandet bland annat får utnyttjas för vissa
byggnadsåtgärder in. m. i samband med uppsättning och organiserande av
försöksförband av luftförsvarsrobotar, typ Bloodhound, vilka beställts av
flygförvaltningen och som kommer att levereras under år 1960.
Departementsch ef en
Anskaffning av robotar tillmättes stor betydelse vid 1958 års försvarsbeslut
och jag anser det angeläget att flygförvaltningen ges ökade resurser
Kungl. Maj:ls proposition nr 110 är 1959
151
för utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobolar. Anslaget för budgetåret
1959/60 har i årets statsverksproposition beräknats till 65 miljoner
kronor. Jag finner det emellertid numera icke möjligt att inom den ram,
som bestämts för försvarsutgifterna under nästa budgetår, avse mer än 61
miljoner kronor i betalningsmedel för ifrågavarande ändamål. Nya beställningar
bör få utläggas inom ramen för ett belopp av 86 miljoner kronor.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga närmare
föreskrifter rörande utnyttjandet av ifrågavarande beställningsbemyndiganden.
Då verksamheten inom robotområdet har karaktären av försök är det
förenat med svårigheter att i förväg vid äskande av medel i detalj avgöra
vilka dispositioner som kan bli erforderliga. Behov av byggnadstekniska åtgärder
m. m., liknande dem som avses med Kungl. Maj :ts förenämnda beslut
den 6 februari 1959, kan uppkomma. Jag förutsätter att Kungl. Maj:t
skall äga möjlighet att utnyttja beställningsbemyndiganden under förevarande
anslag därest framdeles behov av liknande åtgärder m. m. uppkommer
i samband med försöksverksamheten med luftförsvarsrobotar.
Vid bifall till mina förslag kommer den 30 juni 1960 beställningsbemyndiganden
till ett belopp av (35,8 + 86 — 61 =) 60,8 miljoner kronor att
sakna täckning av betalningsmedel. Verksamheten under förevarande anslag
bör planeras så att betalningsutfallet å tidigare lämnade beställningsbemyndiganden
under budgetåret 1960/61 icke kommer att överstiga det
belopp, varmed anslaget föreslås skola uppföras för nästa budgetår.
Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om att anslaget
höjes med 36,8 miljoner kronor — att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar
för anskaffning av luftförsvarsrobotar m. in. inom
en kostnadsram av 86 000 000 kronor;
b) till Flygvapnet: Luftförsvarsrobot för budgetåret 1959/60
anvisa ett reservationsanslag av 61 000 000 kronor. 10
Av reservationsbeliållningcn var vid utgången av budgetåret 1957/58 i
runt tal 40 000 kronor bundna.
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 159) liar Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Personalvårdsverksamhet
in. in. för budgetåret 1959/60 beräkna ett reservationsanslag
av 346 000 kronor.
[10] Personalvårdsverksamhet in.in
1957/58 ..............................
1958/59 (statsliggarcn s. 297)
1959/60 (förslag) ...............
Anslag Nettoutgifl Behållning
327 000 294 051 79 453
327 000
346 000
152
Kungl. Muj:ts proposition lir 110 år 1959
Yrkande
Cliefen för försvarsstaben (skr. 20/9 1958) hemställer, med anledning av
förslag av försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd, att anslaget
höjes med 39 000 kronor.
ökning
1. Utbildning i personalvård och medborgarkunskap ............ 5 000
2. Handböcker för social rådgivning och prenumeration på vissa
tidskrifter in.in............................................................. 4 000
3. Kostnader för elevbibliotek vid vissa av krigsmaktens skolor 5 000
4. Lån och bidrag till värnpliktiga i brådskande fall ............... 10 000
5. Materiel man. för krigsorganisationen .............................. 15 000
39 000
M o t i v
1. Ökningen föranledes dels av en nödvändig decentralisering av kursverksamheten,
dels av höjda föreläsar- och instruktörsarvoden samt höjda
biljettpriser.
2. På grund av ökade tryckningskostnader man. erfordras ytterligare medel
för att medge en oförändrad verksamhet. Vidare understrykes, att den
deltidsanställda personalvårdspersonalens behov av informationsmaterial i
något ökad utsträckning bör tillgodoses.
3. Kostnaderna för ifrågavarande verksamhet föreslås bli beräknade enligt
enahanda grunder som numera tillämpas beträffande bibliotek av likartad
karaktär vid statliga och kommunala skolor och vid fångvårdsinrättningar,
där dylika kostnader beräknas efter 10 kronor för elev och år. Utifrån en
sådan beräkningsgrund bör 20 000 kronor anvisas för ändamålet, vilket
innebär en ökning med 5 000 kronor.
4. För innevarande budgetår har anslagsposten med hänsyn till föreliggande
reservationer minskats med 5 000 kronor (prop. 1958: 1, bil. 6, s. 163 f.).
För nästa budgetår föreslår försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd,
att för ändamålet anvisas 20 000 kronor, vilket innebär en ökning
med 15 000 kronor. Nämnden föreslår, att ifrågavarande medel även skall
kunna disponeras för tillfällig hjälpverksamhet till den fast anställda personalen.
Chefen för försvarsstaben hemställer, att anslagsposten höjes med
10 000 kronor.
5. En effektivisering av krigsplanläggningsarbetet inom personalvården
har påbörjats. För produktionsundersökningar och provmaterielanskaffningar
in.in. och för att kunna lämna ersättning till de specialister utom
krigsmakten som måste tagas i anspråk för att medverka i dessa sammanhand
föreslås en ökning av medelsanvisningen med 15 000 kronor.
Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd har vidare föreslagit
att chefen för försvarsstaben och nämnden bemyndigas fortsättningsvis
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
153
fatta beslut i fråga om användningen av de medel till Kungl. Maj :ts disposition,
som är upptagna under anslaget.
Yttrande
Försvarets civilförvaltning anser sig av principiella skäl icke kunna tillstyrka
försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnds förslag att de medel,
som för närvarande anvisas under anslagsposten Lån och bidrag till
värnpliktiga i brådskande fall, jämväl skall få tagas i anspråk för tillfällig
hjälpverksamhet för den fast anställda personalen. Ämbetsverket ifrågasätter
om icke jämväl för budgetåret 1959/60 medelsanvisningen borde kunna
begränsas till 5 000 kronor. Försvarsstabschefens medelsäskanden i vad
avser övriga anslagsposter föranleder ingen erinran från civilförvaltningens
sida. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnds förslag, att nämnden
och chefen för försvarsstaben skulle bemyndigas att framdeles besluta
om användningen av det belopp, som under anslaget hittills stått till Kungl.
Maj :ts disposition, kan ämbetsverket icke biträda.
Departementschefen
Jag är icke beredd att för nästa budgetår föreslå någon ändring beträffande
redovisningen av de utgifter, som hänför sig till det nuvarande
anslaget till personalvårdsverksamhet man. I samband med medelsäskandena
för budgetåret 1960/61 bör emellertid prövas huruvida icke vissa utgifter,
som f.n. bestrides från förevarande anslag, i stället bör anvisas under
ett särskilt omkostnadsanslag för försvarets personalvårdsorganisation.
Jag kan icke biträda förslaget att de medel, som anvisas för lån och bidrag
till värnpliktiga i brådskande fall, även skall få tagas i anspråk för
tillfällig hjälpverksamhet för den fast anställda personalen. Jag kan för
nästa budgetår endast tillstyrka en med 5 000 kronor ökad medelsanvisning
för ändamålet.
Någon ökad medelsanvisning till materiel m.m. för krigsorganisationen
kan jag icke tillstyrka.
Då jag i övrigt icke funnit anledning till erinran mot vad chefen för försvarsstaben
föreslagit, föreslår jag att anslaget uppräknas med tillhopa
19 000 kronor.
I enlighet med vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
att till Personalvårdsverksamhet m.m. för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 346 000 kronor.
154
Kungl. Maj:ts proposition nr i 10 år 1959
Sammanställning
över å ena sidan dels de i det föregående slutligt äskade anslagen, dels ock
de anslag under fjärde huvudtiteln, om vilka slutliga äskanden framlagts
i den i annat sammanhang anmälda propositionen angående stat för försvarets
fastighetsfond för budgetåret 1959/60 samt å andra sidan de i årets
statsverksproposition (bil. 6) under riksstatens fjärde huvudtitel för motsvarande
anslag beräknade beloppen.
I statsverks-propositionen |
Slutligt |
||||
upptaget belopp |
belopp |
||||
Försvarsstaben: Avlöningar ............... |
16 |
430 000 |
16 |
140 |
000 |
Armén: Avlöningar till aktiv personal |
|||||
in. fl........................................... |
239 |
600 000 |
239 |
500 |
000 |
Armén: Ersättning till försvarets fastig- |
|||||
lietsfond: Arméns delfond ............... |
40 |
569 000 |
41 |
174 |
000 |
Marinen: Avlöningar till aktiv personal |
|||||
m. fl........................................... |
90 |
000 000 |
90 |
650 |
000 |
Marinen: Ersättning till försvarets fastig- |
|||||
lietsfond: Marinens delfond ............ |
13 |
211 000 |
13 |
476 |
000 |
Flygvapnet: Avlöningar till aktiv perso- |
|||||
nal m. fl..................................... |
112 |
000 000 |
113 |
000 |
000 |
Flygvapnet: Luftförsvarsrobot ............ |
65 |
000 000 |
61 |
000 |
000 |
Flygvapnet: Ersättning till försvarets |
|||||
fastighetsfond: Flygvapnets delfond |
26 |
955 000 |
27 |
565 |
000 |
Försvarets personalvård: Avlöningar ... |
— |
980 |
000 |
||
Personalvårdsverksamhet m. m.......... |
346 000 |
346 |
000 |
||
Ersättning till försvarets fastighetsfond: |
|||||
Befästningars delfond .................. |
23 |
267 000 |
23 |
472 |
000 |
Summa kronor |
627 |
378 000 |
627 |
303 |
000 |
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
A. Broberg
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959
155
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid.
1. Personalvårdsorganisationen inom försvaret ........................... 3
Departementschefen ............................................................ It
2. Vissa frågor rörande ekonomiska förmåner till övertalig personal
vid försvaret ..................................................................... 15
Departementschefen ............................................................ 18
3. Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar
inom försvaret .................................................................. 20
4. Viss personalförändring vid försvarets fabriksverk .................. 23
5. Försvarsstaben: Avlöningar ................................................ 24
Departementschefen ............................................................ 37
6. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................ 40
Departementschefen ............................................................ 77
7. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl......................... 85
Departementschefen ............................................................ 104
8. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl...................... 111
Departementschefen ............................................................ 143
9. Flygvapnet: Luftförsvarsrobot ............................................. 150
10. Personalvårdsverksamhet m. m........................................... 151