Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
1
Nr 8
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1959/60 under åttonde
huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner m. m.
(2:a avd.)
Ecklesiastikdepartementet
l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari
1959) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tilllämpning
tills vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga av departementschefen
angiven ändring av personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för ecklesiastikdepartementet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60, dels ock till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 825 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sundelin (I: 236)
och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl m.fl. (II: 297), i vilka
hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen vid sin behandling av
förevarande punkt till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1959/60 måtte anvisa ett förslagsanslag av 1 861 000 kronor.
Beträffande motiveringen för det motions vis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 297.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag avser — förutom
automatiska utgiftsändringar — inrättande av ytterligare en tjänst
som budgetsekreterare i ABr 25. Samtidigt beräknas en nedräkning av anslagsposten
till ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft med 36 000
kronor med hänsyn till ett under punkten 3 i det följande redovisat förslag
om inrättande av en utrustningsnämnd för universitet och högskolor. Sam
1
— liihang till riksdagens protokoll 1959. G saml. Nr 8
2
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
manlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag beträffande ifrågavarande avlöningsanslag
en höjning med 21 000 kronor.
Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet under punkten 3 i det
följande anför avstyrker utskottet bifall till det i motionerna I: 236 och
II: 297 framställda yrkandet. Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 236 och II: 297, såvitt nu
är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen......... 47 200
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 860100
3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t........ 1 600
4. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis....................... 154 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 525 800
6. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 226 600
7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis......................... 9 700
Summa kronor 1 825 000
c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 825 000
kronor.
2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 2, s. 2 och 3) föreslagit riksdagen att till Ecklesiastikdepartementet:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 100 500
kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 115 500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sundelin (I: 237)
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
3
och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl m.jl. (II: 298), i vilka
hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen under förevarande punkt
måtte anvisa ett förslagsanslag av 90 500 kronor.
Beträffande motiveringen för förslaget hänvisa motionärerna till motionen
II: 248.
Utskottet. Med anledning av motionerna, i vilka yrkas en generell nedskärning
med 10 procent av vissa av Kungl. Maj:t föreslagna omkostnadsanslag
under åttonde huvudtiteln, vill utskottet erinra om att frågan om
att begränsa statsutgifterna för närvarande är föremål för en förutsättningslös
prövning av besparingsutredningen. Enligt utskottets mening bör en
diskussion om möjliga besparingsåtgärder lämpligen anknytas till utredningens
kommande förslag. I varje fall synes riksdagen icke nu böra binda
sig för någon generell besparingsmetod i enlighet med motionärernas förslag,
vars effekt för övrigt med hänsyn till bland annat omkostnadsanslagens
karaktär av förslagsanslag torde vara starkt begränsad.
Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 237 och II: 298, såvitt nu
är i fråga, till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 100 500
kronor.
3:o) Utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Kungl.
Maj:t har (punkt 3, s. 3—5) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1959/60,
fastställa personalförteckning för utrustningsnämnden för universitet och
högskolor i enlighet med vad departementschefen förordat, dels godkänna
av departementschefen angiven stat för utrustningsnämnden för universitet
och högskolor, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60,
dels ock till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sundelin (I: 236)
och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl m.jl. (II: 297), i vilka
hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen vid sin behandling av
förevarande punkt måtte besluta, dels att den redovisade utrustningsnämnden
för universitet och högskolor icke inrättas, dels ock att det under punkten
uppförda förslagsanslaget av 90 000 kronor icke skall utgå.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 297.
4
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
Departementschefen har under förevarande rubrik, som tidigare icke funnits
uppförd på riksstaten, anfört bland annat följande.
Frågan om inredning och utrustning av vetenskapliga undervisnings- och
forskningsinstitutioner får självfallet allt större betydelse och dimension
efter hand som universitet och högskolor expanderar. Metoden att för
utrustningsfrågornas lösning vid en högskola eller grupp av högskolor tillsätta
en särskild utrustningskommitté prövades första gången 1946, då en
sådan kommitté utsågs för tandläkarhögskolorna. Under 1950-talet har
utrustningsfrågor i större omfattning aktualiserats vid samtliga universitet
och högskolor och nya utrustningskommittéer tillsatts efter hand. Det har
därvid befunnits lämpligt att koncentrera utrustningsfrågorna till ett
mindre antal arbetsgrupper. För närvarande finnes sålunda inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde fyra med stöd av Kungl. Maj:ts
bemyndiganden tillsatta kommittéer, nämligen: 1) den nyssnämnda utrustningskommittén
för tandläkarhögskolorna; 2) 1954 ars utrustningskommitté
(utrustningsfrågor för Lunds universitet, karolinska institutet, medicinska
högskolan i Umeå, Stockholms högskola och farmaceutiska institutet
in. in.); 3) utrustningskommittén. för Uppsala universitet; 4) utrustningskommittén
för Göteborgs universitet. Frågan om en ytterligare koncentration
av kommittéernas antal bör enligt min mening övervägas. Jag vill
framhålla, att summan av de anslag till inredning och utrustning vid universitet
och högskolor, som är anvisade under åttonde huvudtiteln för innevarande
budgetår, utgör närmare 8 500 000 kronor och att den summan
kan beräknas öka icke obetydligt under den närmaste tioårsperioden.
En utrustningskommittés uppgift är tvåfaldig. Den ena huvuduppgiften
avser granskning av utrustningsförslag och prövning av vederbörande institutions
utrustningsbehov. Då det gäller utrustning och inredning av nybyggnad
eller mera omfattande ombyggnad, är det angeläget att utrustningskommittén
och dess expertis inkopplas helst redan vid byggnadsföretagets
projektering. Fortlöpande samrad med forskningsråden är också
nödvändigt i fråga om gränsdragningen mellan olika utrustningsbehov. Den
andra huvuduppgiften gäller den inköpsverksamhet, som utrustningskommittén
har att bedriva med anlitande av för ändamålet anvisade anslagsmedel.
Till en del inköpes utrustning över centrala statliga avropsavtal
eller genom sedvanligt upphandlingsförfarande. För speciell forskningsapparatur
o. dyl. sker en mycket betydelsefull samverkan mellan de olika
kommittéerna för kvantitetsköp i största möjliga omfattning efter särskilda
förhandlingar.
Samordningen mellan de olika utrustningskommittéernas verksamhet
sker, förutom helt naturligt genom gemensamma överläggningar o. dyl.,
genom det för kommittéerna upprättade gemensamma kansliet. Kostnaderna
för detta bestrides nu delvis från den i departementets avlöningsstat
upptagna anslagsposten till expertis och tillfällig arbetskraft, delsvis från
åttonde huvudtitelns kommittéanslag. Kansliet ledes av en arvodesanställd
befattningshavare i byråchefs ställning, vilken tillika är ledamot av samtliga
utrustningskommittéerna. Vid kansliet finnes därjämte viss annan mot
arvode heltidsanställd personal för olika uppgifter.
För att konsolidera och ytterligare effektivisera arbetet med utrustningsfrågorna
och vad därmed äger samband är det enligt min mening nödvändigt
att åtminstone successivt bereda den vid kansliet heltidsanställda
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
5
personalen extra ordinarie anställning. Med hänsyn till nödvändigheten
av att allt framgent fortsätta med ifrågavarande verksamhet och göra den
ännu rationellare samt med tanke på att det kan komma att visa sig ändamålsenligt
att utvidga verksamhetsområdet till att omfatta centralinköp
även av annan utrustning och apparatur än den, som bekostas ur universitetens
och högskolornas anslag för ändamålet, synes ingen invändning
kunna resas mot en fastare organisationsform för utrustningskommittéernas
kansli; tvärtom utgör en sådan form förutsättningen för ett ännu effektivare
arbete. Vid valet av organisationsform bör beaktas att kansliet icke
lämpligen bör knytas till universitetsförvaltningen utan bör vara direkt
underställt Kungl. Maj:t. Som jag redan framhållit bör en ytterligare koncentration
av utrustningskommittéernas antal övervägas. Till denna fråga
torde jag få återkomma i annat sammanhang. Det synes mig emellertid
redan nu lämpligt att en fristående utrustningsnämnd för universitet och
högskolor inrättas. I avvaktan på ett ställningstagande till nyssnämnda
koncentrationsfråga bör denna nämnd utgöras av de nuvarande utrustningskommittéerna,
var för sitt område. Till nämnden bör knytas ett kansli med
fastare organisation än nu är fallet. För kansliet bör särskild instruktion
fastställas av Kungl. Maj:t. Kommittéerna bör tills vidare vara verksamma
enligt sina hittillsvarande arbetsföreskrifter.
I anslutning härtill föreslår jag, att följande extra ordinarie tjänster
inrättas vid nämnden från och med nästa budgetår, nämligen en tjänst
som byråchef i Be 1, en tjänst som kontorsskrivare i Ae 13 och en tjänst
som kontorist i Ae 9.
Utskottet. Syftet med det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget om en
fastare organisationsform för utrustningskommittéernas kansli är — såsom
av den lämnade redogörelsen framgår — att konsolidera och effektivisera
arbetet med utrustningsfrågorna samt att rationalisera verksamheten på
ifrågavarande område. Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag och
avstyrker bifall till motionerna I: 236 och II: 297, i vad de avse förevarande
anslag, vill i anslutning till vad departementschefen därom anfört understryka
önskvärdheten av att en ytterligare koncentration av utrustningskommittéernas
antal kommer till stånd.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 236 och II: 297, såvitt nu
är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1959/60, fastställa personalförteckning
för utrustningsnämnden för universitet och
högskolor i enlighet med vad departementschefen förordat;
b) godkänna följande stat för utrustningsnämnden för
universitet och högskolor, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1959/60:
6
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
Stat
Avlöningar
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal 60 200
2. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... 9 400
3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis................ 400 70 000
Omkostnader
1. Sjukvård m. m., förslagsvis......... 200
2. Reseersättningar, förslagsvis........ 6 000
3. Expenser, förslagsvis .............. 13 800 20 000
Summa kronor 90 000
c) till Utrustning snämnden för universitet och högskolor
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 90 000
kronor.
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
4:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 66, s. 106—110) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1959/60,
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för universitetskanslersämbetet,
som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna av
departementschefen angiven avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till
Universitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett
förslagsanslag av 419 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 123 000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.
För att sätta ämbetet i stånd att fullgöra sina alltjämt ökande och svårbemästrade
uppgifter har kanslern för rikets universitet föreslagit en ökning
av personalen med fem nya tjänstemän, nämligen två byrådirektörer i
Ao 26, en förste byråsekreterare i Ao 23, en kansliskrivare i Ao 10 och en
kontorist i Ao 9, samt anvisande av särskilda medel till experter och tillfällig
personal m. m. Därjämte har föreslagits förändring av tjänsten som kanslerssekreterare
i Bo 1 till tjänst som överdirektör (alternativt universitetsråd)
i Bo 4 samt ordinariesättning i Ao 5 av en kontorsbiträdestjänst i
reglerad befordringsgång.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
7
En förstärkning av kanslersämbetets personella resurser är enligt departementschefens
mening ofrånkomlig. I avvaktan på att vissa utredningar,
bland andra 1955 års universitetsutrednings rörande universitetsväsendets
framtida dimensionering, skall avslutas, är departementschefen dock icke
beredd att tillstyrka kanslerns förslag till alla delar.
Kanslerns förslag angående förändring av kanslerssekreterartjänsten till
en tjänst i Bo 4 anser sig departementschefen böra tillstyrka, dock att innehavaren
av den nya tjänsten bör benämnas kanslichef. Departementschefen
tillstyrker vidare inrättande av en byrådirektörstjänst. Denna bör tills
vidare placeras i Ag26. I fråga om den vid kanslersämbetet nu befintliga
byrådirektörstjänsten i Ao 26 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att kanslern
må, i den utsträckning så kan anses lämpligt, uppdraga åt tjänsteinnehavaren
att fatta beslut på kanslersämbetets vägnar. Departementschefen förutsätter,
att enahanda föreskrift kommer att tillämpas i fråga om den nya
tjänsten som byrådirektör.
I fråga om biträdespersonal tillstyrker departementschefen inrättande av
en tjänst som kontorist i Ae 9. Innehavaren av tjänsten bör, anser departementschefen,
vara språkkunnig samt främst avdelas för arbetsuppgifter
som kanslerns handsekreterare och förare av ämbetets sakregister. Härigenom
bör amanuensen vid ämbetet, som nu bland annat handhar sakregistret,
kunna frigöras för mera kvalificerade göromål. En kontorsbiträdestjänst i
reglerad befordringsgång bör enligt departementschefen såsom kanslern föreslagit
ordinariesättas i Ao 5.
I likhet med kanslern anser departementschefen, att en särskild förslagsvis
betecknad anslagspost till Arvoden till experter och tillfällig personal
m. in. bör uppföras i ämbetets avlöningsstat. Kanslern har beräknat medelsbehovet
under posten till 25 000 kronor. Då departementschefen inte anser
sig kunna tillstyrka inrättande av flera nya tjänster vid ämbetet än vad i
det föregående föreslagits, torde medelsbehovet, framhåller departementschefen,
böra beräknas till ett högre belopp, vilket han anser böra sättas till
70 000 kronor. Enligt departementschefen bör anslagsposten icke få överskridas
utan Kungl. Maj:ts medgivande.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits torde enligt departementschefen
kanslerns under avlöningsanslaget framförda äskanden om förstärkning av
ämbetet få anses i allt väsentligt tillgodosedda.
I övrigt ifrågasätter departementschefen beträffande detta anslag inga
andra ändringar än sådana, som är av automatisk natur.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
angivit, att innehavaren av den föreslagna kontoristbefattningen i Ac 9
borde vara språkkunnig samt främst avdelas för arbetsuppgifter som kanslerns
handsekreterare och förare av ämbetets sakregister; amanuensen vid
8
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
ämbetet, som nu bland annat handhade sakregistret kunde härigenom frigöras
för mera kvalificerade göromål. Med understrykande av sistnämnda
förhållande anser utskottet för sin del, att man vid tillsättandet av tjänsten
bör fästa mindre avseende vid att innehavaren av densamma besitter språkkunskaper
än vid att vederbörande har nödiga kvalifikationer för de med
förandet av sakregistret förenade göromålen.
Med hänsyn till den starka arbetsbelastningen vid ämbetet torde enligt
utskottets mening böra övervägas om icke ytterligare grupper av ärenden
kunna decentraliseras från kanslersämbetet och överföras till de lokala
universitets- och högskolemyndigheterna.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för universitetskanslersämbetet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1959/60:
Avlöningsstat
1. Arvode till universitetskanslern............ 45 144
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 165 000
3. Arvoden till experter och tillfällig personal
m. m., förslagsvis........................ 70 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 97 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 39 656
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ............... 2 200
Summa kronor 419 000
c) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 419 000
kronor.
5:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 67, s. 111) föreslagit riksdagen att till Universitetskanslersämbetet:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 44 000
kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 35 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sundelin (I: 237) och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
9
m. fl. (II: 298), har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte
under förevarande punkt för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 39 600 kronor.
Beträffande motiveringen för förslaget hänvisa motionärerna till motionen
II: 248.
Utskottet. Under åberopande av vad utskottet ovan under punkten 2,
Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader, anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 237 och II: 298, såvitt
nu är i fråga, till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
44 000 kronor.
6:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 70, s. 138 och 139), vilket innebär en anslagshöjning
med 267 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
1 427 000 kronor.
7:o) Uppsala universitet: Nyanskaffning av apparater m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 139 och 140), vilket innebär
en anslagsminskning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Nyanskaffning
av apparater m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kronor.
8:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 140 och
141), vilket innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
9:o) Uppsala universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 141—149), vilket
innebär en anslagsminskning med 393 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att inredning och utrustning för zoofysiologiska
institutionen vid Uppsala universitet må beställas
10
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
till ett värde av högst 600 000 kronor, att gäldas tidigast
under budgetåret 1960/61;
b) till Uppsala universitet: Inredning och utrustning av
nya lokaler för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 1 357 000 kronor.
10:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 76, s. 165 och 166), vilket innebär en anslagshöjning med
71 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 959 000
kronor.
ll:o) Lunds universitet: Nyanskaffning av apparater m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, s. 166 och 167), vilket innebär
en anslagshöjning med 135 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Nyanskaffning
av apparater m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 660 000 kronor.
12:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, s. 167
och 168), vilket innebär en anslagsminskning med 30 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 485 000 kronor.
13:o) Lunds universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, s. 168—176), vilket
innebär en anslagsminskning med 49 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att inredning och utrustning för nybyggnaden
för humanistiska fakulteten vid Lunds universitet må
beställas till ett värde av högst 300 000 kronor, att gäldas
tidigast under budgetåret 1960/61;
b) medgiva, att inredning och utrustning för nybyggnaden
för de patologiska och rättsmedicinska institutionerna
samt rättsläkarstationen i Lund må beställas till ett
värde av högst 200 000 kronor, att gäldas tidigast under
budgetåret 1960/61;
c) till Lunds universitet: Inredning och utrustning av
nya lokaler för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 681 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
11
14:o) Göteborgs universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 82, s. 192 och 193), vilket innebär en anslagshöjning
med 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Göteborgs universitet: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
598 000 kronor.
15:o) Göteborgs universitet: Nyanskaffning av apparater m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s. 194), vilket innebär en
anslagshöjning med 7 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Göteborgs universitet: Nyanskaffning
av apparater m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett
reservationsanslag av 207 200 kronor.
16:o) Göteborgs universitet: Bokinköp och bokbindning för medicinska
fakultetens bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 85, s. 195), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Göteborgs universitet: Bokinköp
och bokbindning för medicinska fakultetens bibliotek för
budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av
110 000 kronor.
17:o) Göteborgs universitet: Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten
vid medicinska fakultetens bibliotek. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 86, s. 195—197), vilket innebär en anslagshöjning
med 22 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Göteborgs universitet: Bidrag till
Göteborgs stad för verksamheten vid medicinska fakidtetens
bibliotek för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 182 400 kronor.
18:o) Göteborgs universitet: Inredning och utrustning av nya
lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 198—209),
vilket innebär en anslagshöjning med 166 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att inredning och utrustning för institutionerna
för farmakologi, medicinsk kemi, fysiologi och
medicinsk fysik samt de mikrobiologiska institutionerna
må beställas till ett värde av högst 2 000 000 kronor, att
gäldas tidigast under budgetåret 1960/61;
12
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
b) till Göteborgs universitet: Inredning och utrustning
av nya lokaler för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 4 366 000 kronor.
19:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89, s. 221 och 222), vilket innebär
en anslagshöjning med 70 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 644 500 kronor.
20:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Nyanskaffning av
apparater m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91, s. 223),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Nya?iskaffning av apparater m. m. för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
21:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning
för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
92, s. 223 och 224), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 95 000
kronor.
22:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning
av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
93, s. 224—227), vilket innebär en anslagshöjning med 600 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att utrustning till institutionen för teoretisk
alkoholforskning vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
må beställas till ett värde av högst 200 000 kronor, att
gäldas tidigast under budgetåret 1960/61;
b) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1959/60
anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000 kronor.
23:o) Medicinska högskolan i Umeå: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 94, s. 227—232) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1959/60,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
13
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för medicinska högskolan i
Umeå, som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna av
departementschefen angiven avlöningsstat för medicinska högskolan i
Umeå, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock
till Medicinska högskolan i Umeå: Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa
ett förslagsanslag av 1 648 000 kronor.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär beträffande
personalorganisationen m. m. huvudsakligen följande.
Klinisk kemi
1) beräknande av medel för den nu vakanthållna laboratorstjänsten och
samtidigt indragning av arvode till biträdande lärare om 600 kronor
2) klinisk amanuens
3) kanslibiträde i Ae 7
4) laboratoriesköterska i Ae 9
Klinisk jysiologi
5) institutionsvaktmästare i Ae 8 från och med 1/1 1960
Medicin
6) ökning av medelsanvisningen till biträdande lärare från 11 850 till
23 700 kronor
Kirurgi
7) biträdande lärare (kostnad 12 600 kronor)
8) klinisk amanuens
Radioterapi med tumördiagnostik
9) biträdande lärare (kostnad 1 140 kronor)
Pediatrik
10) professor från och med 1/6 1960
11) lärare i Ae 24 från och med 1/6 1960
12) klinisk amanuens från och med 1/6 1960
13) kanslibiträde i Ae 7 från och med 1/6 1960
14) laboratoriebiträde i högst Ae 9 från och med 1/6 1960
Psykiatri
15) professor från och med 1/4 1960
16) lärare i Ae 24 från och med 1/4 1960
17) klinisk amanuens från och med 1/4 1960
18) kanslibiträde i Ae 7 från och med 1/4 1960
19) laboratoriebiträde i högst Ae 9 från och med 1/4 1960
Dermato-venereologi
20) professor från och med 1/10 1959
21) lärare i Ae 24 från och med 1/10 1959
22) kanslibiträde i Ae 7 från och med 1/10 1959
Klinisk epidemiologi
23) lärare (kostnad 3 060 kronor)
24) klinisk amanuens från och med 1/12 1959
Ftisiologi
25) lärare (kostnad 2 400 kronor)
14
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
Neurokirurgi
26) lärare (kostnad 720 kronor)
Neurologi
27) professor från och med 1/4 1960
28) lärare i Ae 24 från och med 1/4 1960
29) kanslibiträde i Ae 7 från och med 1/4 1960
Obstetrik och gynekologi
30) professor från och med 1/12 1959
31) lärare i Ae 24 från och med 1/12 1959
32) kanslibiträde i Ae 7 från och med 1/12 1959
33) laboratoriebiträde i högst Ae 9 från och med 1/12 1959
Oftalmiatrik
34) professor från och med 1/10 1959
35) lärare i Ae 24 från och med 1/10 1959
36) kanslibiträde i Ae 7 från och med 1/10 1959
Oto-rhino-laryngologi
37) professor från och med 1/12 1959
38) lärare i Ae 24 från och med 1/12 1959
39) kanslibiträde i Ae 7 från och med 1/12 1959
Hygien
40) professor från och med 1/10 1959
41) assistent från och med 1/10 1959
42) halvtidsanställd förste amanuens från och med 1/10 1959
43) kanslibiträde i Ae 7 från och med 1/10 1959
44) laboratoriebiträde i högst Ae 9 från och med 1/10 1959
45) vaktmästare i Ae 7 från och med 1/10 1959
S ocialmedicin
46) professor från och med 1/6 1960
47) klinisk amanuens från och med 1/6 1960
48) kurator i Ae 12 från och med 1/6 1960
49) statistiker med arvode av 1 000 kronor för månad från och med 1/6
1960
50) kanslibiträde i Ae 7 från och med 1/6 1960
Rättsmedicin
51) lärare (kostnad 2 160 kronor)
Krigsmedicin
52) lärare (kostnad 2 580 kronor)
53) kursamanuens (kostnad 480 kronor)
Medicinens historia
54) lärare (kostnad 600 kronor)
Biblioteket
55) ökning av medelsanvisningen till extra arbetskraft från 9 000 till 12 000
kronor
15
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
A dministrationen
56) medel till en extra tjänst (Kungl. Maj:t torde framdeles få meddela
beslut om lönegradsplacering och tjänstebenämning)
57) expeditionsvakt i Ae 7 och samtidigt indragning av ett för extra arbetskraft
beräknat belopp av 6 000 kronor
58) kontorsbiträde i Af 1—Ae 5
Gemensamt
59) ersättningar till ordförande, ledamöter och experter i organisationskommittén
(kostnad 30 000 kronor)
60) docent (befattning med företräde för kliniskt ämne)
61) särskild kursundervisning (kostnad 20 000 kronor)
62) förste instrumentmakare i Ae 12
63) instrumentmakare i Ae 9
64) djurvårdare i Ae 7
Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med
1 102 000 kronor.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för medicinska högskolan i
Umeå, som föranledes av vad departementschefen förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för medicinska högskolan
i Umeå, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ............................... 427 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 33 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Avlöningar till biträdande lärare, assistenter,
amanuenser m. m., förslagsvis . . 365 000
b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal,
förslagsvis.................... 684 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 230 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis......................... 10 400
Summa kronor 1 750 300
16
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
Särskilda uppbördsmedel
Bidrag från Västerbottens läns landsting till
avlönande av kliniska amanuenser ....... 102 300
Nettoutgift kronor 1 648 000
c) till Medicinska högskolan i Umeå: Avlöningar för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 648 000
kronor.
24:o) Medicinska högskolan i Umeå: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95, s. 232—234), vilket innebär en anslagshöjning
med 117 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Medicinska högskolan i Umeå: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 162 000 kronor.
25:o) Medicinska högskolan i Umeå: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, s. 234), vilket innebär en anslagshöjning
med 150 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Medicinska högskolan i Umeå:
Materiel m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 260 000 kronor.
26:o) Medicinska högskolan i Umeå: Nyanskaffning av apparater
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 97, s. 234 och 235),
vilket innebär anvisande under förenämnda rubrik av ett nytt reservationsanslag
av 70 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Medicinska högskolan i Umeå: Nyanskaffning
av apparater m.m. för budgetåret 1959/60
anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.
27:o) Medicinska högskolan i Umeå: Bokinköp och bokbindning
för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98, s. 235 och
236), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Medicinska högskolan i Umeå: Bokinköp
och bokbindning för biblioteket för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 145 000 kronor.
28:o) Medicinska högskolan i Umeå: Inredning och utrustning
av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99, s. 236—
239), vilket, jämte en anslagshöjning med 1 200 000 kronor, innebär ett
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
17
bemyndigande för 1954 års utrustningskommitté att beställa inredning och
utrustning för högskolan till ett belopp av högst 1 000 000 kronor, att gäldas
tidigast under budgetåret 1960/61, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att inredning och utrustning för medicinska
högskolan i Umeå må beställas till ett belopp av högst
1 000 000 kronor, att gäldas tidigast under budgetåret
1960/61;
b) till Medicinska högskolan i Umeå: Inredning och utrustning
av nya lokaler för budgetåret 1959/60 anvisa ett
reservationsanslag av 1 500 000 kronor.
29:o) Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna lokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, s. 240), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för vissa till Stockholms
högskola upplåtna lokaler för budgetåret 1959/60 anvisa
ett förslagsanslag av 72 000 kronor.
30:o) Ersättning för viss tomträttsavgäld till Stockholms stad. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 240), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för viss tomträttsavgäld
till Stockholms stad för budgetåret 1959/60 anvisa ett
förslagsanslag av 113 000 kronor.
31 :o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 104, s. 240—244) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för tandläkarhögskolan i Stockholm,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels till
Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 5 181 000 kronor.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär beträffande
personalorganisationen m.m. huvudsakligen följande.
Vissa befattningar vid tandläkarhögskolan
i Stockholm:
1—5) en assistent med två tredjedelar av full assistentlön vid envar av avdelningarna
för karieslära, pulpa- och rolbehandling, proteslära, tandkirurgi
samt odontologisk ortopedi,
6) tandsköterska i Ae 7 vid avdelningen för dental röntgendiagnostik,
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. G saml. Nr 8
18 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
7) laboratoriebiträde i Ae 7 (heltid) i stället för ett i Ag 7 (halvtid) vid
allmänna avdelningen,
8) förste amanuens vid laboratoriet för speciell bakteriologi,
9) kontrollbiträde i Ae 7 vid mottagningsavdelningen,
10) arvoden för undervisning i allmän kirurgi och i rättsodontologi.
T a n d 1 ä k a r i n s t i t u t e t i Umeå:
11) kursamanuens vid undervisningen i tandhistopatologi,
12) arvode för undervisning i rättsodontologi.
Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med
288 000 kronor, varav i runt tal 176 000 kronor är av i huvudsak automatisk
karaktär.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...............................
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis..........
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Avlöningar till biträdande lärare,
assistenter, amanuenser
m. m., förslagsvis.......... 1 160 300
b. Avlöningar till annan ickeordinarie
personal, förslagsvis 2 435 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis...............
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .........................
Summa kronor
891 000
12 200
3 595 300
651 000
31 500
5 181 000
b) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 5 181 000
kronor.
32:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, s. 244—246), vilket innebär en
anslagsminskning med 142 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 835 300 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
19
33:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107, s. 247), vilket
innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning m.m. för budgetåret 1959/60
anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
34:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning och underhåll
av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108,
s. 247 och 248), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 190 000 kronor.
35:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, s. 251 och 252), vilket innebär en anslagsminskning
med 12 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 602 000 kronor.
36:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp och bokbindning
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 253), vilket innebär
en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp
och bokbindning m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa
ett reservationsanslag av 18 000 kronor.
37:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning och underhåll
av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s. 253
och 254), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning
och underhåll av utrustning för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 130 000 kronor.
38 :o) Tandläkarliögskolorna: Lä rarkliniker. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 114, s. 254), vilket innebär en anslagshöjning med
70 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till T andläkar hög skolorna: Lär arkliniker
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
120 000 kronor.
20
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
39 :o) Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, s. 254 och 255),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anordnande av utbildning för tandtekniker
och tandsköterskor för budgetåret 1959/60 anvisa
ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
40:o) Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116, s. 255 och 256),
vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande av ograduerade forskares
vetenskapliga verksamhet för budgetåret 1959/60 anvisa
ett reservationsanslag av 2 650 000 kronor.
41:o) Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier
vid rikets universitet och högskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 117, s. 256 och 257), vilket innebär en anslagshöjning med
393 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier för främjande av högre
vetenskapliga studier vid rikets universitet och högskolor
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av
780 500 kronor.
42 :o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa
opponenter vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 118, s. 257), vilket innebär en anslagshöjning med 8 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.
43:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning
av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
119, s. 258), vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.
44:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande
av högre vetenskapliga studier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 120, s. 258—261), vilket innebär en anslagshöjning med
1 000 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
21
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av
4 444 000 kronor.
45:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie
lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121,
s. 261), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.
46:o) Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 261 och 262), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Gästföreläsningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 70 000 kronor.
47:o) Gemensamma universitetsändamål: Vidareutbildning av
läkare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124, s. 262), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Vidareutbildning av läkare för budgetåret 1959/60 anvisa
ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
48:o) Gemensamma universitetsändamål: Ämnes- och fakultetskonferenser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125, s. 262 och
263), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ämnes- och fakidtetslconferenser för budgetåret 1959/60
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
49:o) Gemensamma universitetsändamål: Extra utgifter. Kungl.
Maj:t har (punkt 126, s. 263—265) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 680 000
kronor, innebärande en anslagshöjning med 380 000 kronor.
22
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
Kungl. Maj ds förslag innebär bland annat i enlighet med universitetskanslerns
därom gjorda framställning en höjning av det under förevarande
anslag till kanslerns disposition upptagna beloppet med 60 000 kronor
till 120 000 kronor. Av kanslerns motivering för höjningen inhämtas enligt
statsrådsprotokollet i huvudsak följande.
Erfarenheterna visar, att vid omläggningar av studierna anslagsbehov
icke sällan uppstår, vilka omöjligt kunnat förutses, då beslut om respektive
reformer fattades. I dylika fall liksom i åtskilliga andra fall, då medel ur
anslaget för extra utgifter utgått, har det gällt att genom en tillfällig anslagsförstärkning
möjliggöra en effektivisering av undervisningen inom ett
visst område. Härtill kommer att de oförutsebara medelsbehoven — vilka
skall tillgodoses ur bland annat förevarande anslag — på grund av det stigande
studentantalet, tillkomsten av nya examensämnen o. s. v. successivt
har ökat. Såsom exempel på medelsbehov, som uppstått och lämpligen
bort tillfälligtvis bestridas ur förevarande anslag, nämner kanslern, att ett
ändamålsenligt anordnande av undervisningen i ämnet krigsmedicin enligt
den nya studieordningen visat sig medföra kostnader, till vilkas bestridande
de anvisade medlen icke helt förslår. Då det i detta fall — liksom ofta i
andra liknande fall, då behov av extra medelsanvisning uppstår — är fråga
om att täcka kostnaderna för ett angeläget och ur utbildningssynpunkt väl
motiverat men hittills oprövat ändamål, har kanslern icke ansett det lämpligt,
att redan från och med nästa budgetår äska härför erforderliga medel
under respektive avlöningsanslag. Under något läsår, intill dess närmare
erfarenheter vunnits av bland annat de verkliga kostnaderna, bör medel i
ett sådant fall i stället kunna anvisas från anslaget till extra utgifter. Utan
en väsentlig höjning av den till kanslerns disposition fördelade posten är
detta dock icke möjligt.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj ds ifrågavarande förslag. I
detta sammanhang får utskottet framhålla, att det synes utskottet skäligt,
att kanslern må i förekommande särskilda fall jämväl tillgodose universitetets
i Uppsala behov med bidrag ur det belopp av ytterligare 60 000
kronor, som för nästa budgetår kommer att stå till kanslerns disposition.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Extra utgijter för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 680 000 kronor.
50 :o) Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents verksamhet.
I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 127, s. 265), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Stockholms högskolors
rektorskonvents verksamhet för budgetåret 1959/60 anvisa
ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
23
51 :o) Farmacevtiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 128, s. 265—274), vilket innebär en anslagshöjning
med 374 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för farmacevtiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 160 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... 2 520
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a) Avlöningar till biträdande lärare, assistenter,
amanuenser m. in., förslagsvis . . 354 300
b) Avlöningar till annan icke-ordinarie
personal ........................... 441 280
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 117 500
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis........... 6 600
Summa kronor 1 082 200
Särskilda uppbördsmedel
Avkastning av donationsfond .............. 7 000
Nettoutgift kronor 1 075 200
b) till Farmacevtiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 075 200 kronor.
52:o) Farmacevtiska institutet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 275), vilket innebär en anslagshöjning
med 35 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
115 700 kronor.
53:o) Farmacevtiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, s. 275 och 276), vilket innebär en anslagshöjning
med 108 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Materiel
m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 218 000 kronor.
24
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
54:o) Farmacevtiska institutet: Nyanskaffning av apparater
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, s. 276) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Nyanskaffning
av apparater m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa
ett reservationsanslag av 20 000 kronor.
55:o) Farmacevtiska institutet: Inredning och utrustning av nya
lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, s. 276—278),
vilket innebär en anslagshöjning med 180 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1959/60 anvisa
ett reservationsanslag av 240 000 kronor.
56:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 133, s. 278 och 279), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänsteman, förslagsvis
................................ 8 700
2 Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ........................ 4 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 129 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 22 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ............... 1 000
Summa kronor 165 600
b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 165 600 kronor.
57:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 134, s. 279), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
18 900 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
25
58:o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av
vetenskapligt material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
135, s. 279), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling
och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 41 000 kronor.
59 :o) Bidrag till institutet för ortnamns- och dialektforskning i
Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, s. 279 och
280), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till institutet för ortnamnsoch
dialektforskning i Göteborg för budgetåret 1959/60
anvisa ett anslag av 12 000 kronor.
60:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 137, s. 280 och 281), vilket innebär en anslagshöjning med
3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 325 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 51 400
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ............... 2 300
Summa kronor 379 100
b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 379 100 kronor.
61 :o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 138, s. 28f och 282), vilket innebär en anslagshöjning med
1 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 22 000
kronor.
26
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
62 :o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139,
s. 282), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och
bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 81 000 kronor.
63:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning i Göteborg.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140, s. 282 och 283), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till institutet för folkminnesforskning
i Göteborg för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag
av 28 900 kronor.
64 :o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 141, s. 283),
vilket innebär en anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid universiteten m. m. för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
65:o) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142,
s. 283—285), vilket innebär en anslagshöjning med 22 200 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till instituten för socialpolitisk
och kommunal utbildning och forskning för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 879 200 kronor.
66 :o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal
och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
143, s. 285 och 286), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av
befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 46 000
kronor. ,
67:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144, s. 286), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
27
att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser
för läkare för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.
68:o) Garantilånenämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 145, s. 287 och 288), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för garantilånenämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 14 200
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 51 600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 8 100
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................400
Summa kronor 74 300
b) till Garantilånenämnden: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 74 300 kronor.
69:o) Garantilånenämnden: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
146, s. 288) föreslagit riksdagen att till Garantilånenämnden: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor, innebärande
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sundelin (I: 237)
och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl m.fl. (II: 298), i vilka
hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen under förevarande punkt
måtte anvisa ett förslagsanslag av 18 000 kronor.
Beträffande motiveringen för förslaget hänvisa motionärerna till motionen
II: 248.
Utskottet. Under åberopande av vad utskottet ovan under punkten 2,
Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader, anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 237 och IT: 298, såvitt nu
är i fråga, till Garantilånenämnden: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.
28
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
70:o) Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter.
Kungl. Maj:t har (punkt 147, s. 288—296) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 11 450 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Åman och fru
Segerstedt-Wiberg (I: 130) och den andra inom andra kammaren av herrar
Kellgren och Hammar (II: 299), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
under förevarande punkt dels för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 11 647 800 kronor, dels ock besluta, ej mindre att naturastipendium
må kunna åtnjutas under högst 10 månader per läsår, än även
att de studerande vid farmacevtiska institutets apotekarlinje må kunna
åtnjuta naturastipendium under två läsår.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa till
motionen 1:130.
Här ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med
9 515 000 kronor under rubriken Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier
åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter.
Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.
Efter beslut av 1953 års riksdag omfattar naturastipendieringen samtliga
akademiska utbildningsanstalter under åttonde och tionde huvudtitlarna.
Stipendietidens längd per läsår ökades samtidigt från högst åtta till högst
nio månader.
Det av studentsociala utredningen uppställda målet — stipendiering av
obemedlade och mindre bemedlade studenter vilka uppvisar god studielämplighet
— skulle enligt utredningen nås, om stipendieringen utsträcktes
till att omfatta 26 procent av totalantalet nyinskrivna vid universitet och
högskolor. Genom beslut av 1957 års riksdag anvisades till naturastipendier
det belopp, som för budgetåret 1957/58 beräknades erforderligt för utdelning
av dels fortsatta stipendier till alla därtill berättigade, dels nya stipendier
motsvarande en 26-procentig stipendiering av den aktuella årgången
nyinskrivna studerande. För innevarande budgetår har anvisats det belopp,
som beräknades erforderligt för ett bibehållande av en stipendieringsfrekvens
av nyssnämnda omfattning.
Naturastipendium får ej innehas under längre sammanlagd tid än tre läsår
vid universiteten och karolinska institutet samt Stockholms högskola,
två och ett halvt läsår vid tandläkarhögskolorna, två läsår vid tekniska
högskolorna, ett och ett halvt läsår vid handelshögskolorna och farmacevtiska
institutet, ett läsår vid gymnastiska centralinstitutet samt två
terminer vid socialinstituten. Denna maximitid för innehav av stipendium
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
29
må begränsas, om så erfordras för att antalet ledigblivna stipendier skall
kunna hållas i möjligaste mån konstant från ett år till ett annat.
Av innevarande budgetårs anslag å 9 515 000 kronor har beräknats
9 370 000 kronor till naturastipendier, 9 700 kronor till bokstipendier,
130 000 kronor till statsstipendienämndernas förvaltningskostnader och
5 300 till Kungl. Maj:ts disposition.
Garantilånenämnden föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med
1 935 000 kronor till 11 450 000 kronor. Därvid beräknar nämnden en ökning
av anslagsmedlen till naturastipendier med 1 910 000 kronor till
11 280 000 kronor.
Vad beträffar fortsatta stipendier erinrar garantilånenämnden bland
annat om att fortsatt stipendium beviljas med förtursrätt framför utseende
av nya stipendiater. På grundval av uppgifter från statsstipendienämnderna
beräknar garantilånenämnden behovet av fortsatta stipendier — hela
eller delade — under budgetåret 1959/60 till motsvarande sammanlagt
2 870 hela stipendier.
Beträffande nya stipendier anser sig garantilånenämnden böra begränsa
sig till att beräkna anslagsmedel för budgetåret 1959/60 till en stipendiering
av samma omfattning som gällt de båda senaste budgetåren.
I fråga om utvecklingen av antalet nya stipendier vid universitet och
högskolor under de senaste fem åren hänvisar nämnden till följande tablå.
År |
Antal student- examina |
Nyinskrivna |
Utdelade stipendier |
||
Antal |
% av student-examina |
Antal |
% av nyin-skrivna |
||
1954 |
5 289 |
4 220 |
79,8 |
548 |
13 |
1955 |
5 886 |
4 468 |
76,0 |
690 |
15 |
1956 |
6 502 |
4 722 |
72,6 |
1081 |
23 |
1957 |
7 251 |
5 605 |
77,3 |
1 602 |
28 |
1958 |
8 050 |
6 150 |
76,4 |
1 710 |
28 |
1959 |
8 350 |
6 380 |
76,4 |
1785 |
28 |
Garantilånenämnden uppskattar med inräknande av socialinstitutens
stipendiebehov det totala antalet erforderliga nya stipendier för nästa budgetår
till (1 785 -f- 45 =) 1 830, innebärande en ökning med 75 stipendier
orsakad av studentantalets ökning.
Sveriges förenade studentkårer (SFS) hemställer i skrivelse till Kungl.
Maj:t den 3 oktober 1958, att anslagsmedlen till naturastipendier i enlighet
med studentsociala utredningens förslag avpassas så, att stipendier kan tilldelas
de mindre bemedlade studenter, som styrkt sin studielämplighet,
samt att för nästa budgetår beräknas till naturastipendier ett anslag av
23 840 000 kronor. Vidare föreslår SFS, att en särskild delpost av 2 080 000
kronor beräknas till kontanttillägg åt speciellt behövande stipendiater. I
30
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
skrivelsen föreslås härjämte att stipendietidens längd per läsår utökas till
högst tio månader; att stipendium bör kunna beviljas för första gången
även under senare delen av studietiden samt att studerande vid farmaceutiska
institutets apotekarlinje medgives rätt att inneha stipendium under
ytterligare ett halvt läsår, d. v. s. under sammanlagt två läsår. Mot bakgrunden
av de sålunda framförda förslagen och under antagande att naturastipendier
bör stå till förfogande för en 49-procentig stipendiering beräknar
SFS det erforderliga antalet stipendier till 6 932.
Departementschefen har ansett sig böra godtaga de av garantilånenämnden
angivna beräkningsgrunderna för naturastipendier.
De i motionerna 1:130 och II: 299 i det föregående redovisade yrkandena
sammanfaller, såvitt gäller stipendietidens längd, både i fråga om maximitiden
för innehav av stipendium och i fråga om stipendietidens längd per
läsår, med SFS:s ovan angivna framställning.
I motionerna har anförts bland annat följande.
Såsom SFS påpekat i sin framställning, är läsåret vid många lärosäten
längre än nio månader, t. ex. vid universiteten, Stockholms högskola och
karolinska institutet. Naturastipendium kan utgå under högst nio månader,
och de flesta studerande tillbringar förmodligen inte längre tid vid lärosätet.
Vissa kategorier måste dock i enlighet med de fastställda kursplanerna
bedriva studier i tio månader per läsår. Det är rimligt, att stipendium
utgår under hela den verkliga studietiden. Den andel studerande, för vilka
läsåret uppgår till tio månader, har av SFS beräknats till 15 procent av
samtliga studerande. Detta innebär en kostnad av 177 440 kronor för budgetåret
1959/60. Därvid fordras även en ändring av gällande reglemente för
utdelning av statsstipendier vid universiteten m. fl. läroanstalter, så att den
sammanlagda tiden per läsår, under vilken stipendium kan uppbäras, maximeras
till tio månader.
För stipendietidens längd är den grundläggande principen enligt studentsociala
utredningen att stipendium skall utgå under halva den genomsnittliga
studietiden för avsedd lägre akademisk examen. Särskilt iackhögskolorna
visar betydande avvikelser mellan den fastställda maximitiden för
innehav av stipendium och den verkliga studietiden. Den största avvikelsen
redovisar farmaceutiska institutets apotekarlinje, för vilken fastställda
maximitiden nu är 1 % år. Institutets studentkår har visat, att studietiden
där överstiger 4 74 år, och farmaceututbildningskommittén framhåller i
sitt första betänkande, att medianvärdet för studietiden uppgår till 4 år
och 7 månader. Stipendietiden för de studerande vid farmaceutiska institutets
apotekarlinje torde därför böra utsträckas till två år. För läsåret
1959/60 beräknas 17 stipendiater vara berättigade att söka dylikt förlängt
stipendium. Kostnaden beräknas till 17 X 1 200 = 20 400 kronor.
Utskottet. Departementschefens förslag innebär, att det statliga naturastipendiesystemet
vid ett bifall till vad han — i överensstämmelse med
garantilånenämndens äskanden — förordat för budgetåret 1959/60 skulle få
samma omfattning som under de båda senaste budgetåren. Stipendierings
-
31
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
frekvensen skulle sålunda bli cirka 26 procent av antalet nyinskrivna i
likhet med vad som föreslagits av studentsociala utredningen och i princip
beslutats av 1950 års riksdag.
I anslutning till vissa delar av det tidigare redovisade äskandet från SFS
har i motionerna I: 130 och II: 299 yrkats att anslaget måtte uppräknas
med ett belopp, som med 197 800 kronor överstiger vad Kungl. Maj:t
föreslagit.
Med anledning av motionerna får utskottet erinra därom, att 1957 års
riksdag — med godkännande av statsutskottets utlåtande nr 180 — i skrivelse
till Kungl. Maj:t (nr 398) anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa
utredning, avseende en översyn av och en avvägning mellan olika
studiesociala åtgärder — i första hand lån och stipendier — för de grupper
studerande, som icke blivit föremål för bedömande av 1954 års familjeutredning
och 1956 års familjeberedning. Vidare pågår inom farmacevtutbildningskommittén
en granskning av de vid farmacevtiska institutet tillämpade
studieplanerna i syfte att nedbringa den reella studietiden, vilken i
förhållande till den nominella visat sig vara alltför lång. Utskottet förutsätter,
att ovannämnda, av riksdagen begärda utredning snarast kommer till
stånd.
Vid sålunda angivna förhållanden finner utskottet sig icke böra tillstyrka
bifall till motionerna I: 130 och II: 299. Utskottet, som ansluter sig till
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 130 och II: 299, till Naturastipendier
åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 11 450 000 kronor.
71 :o) Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 296 och
297), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för avskrivning av vissa
studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
72:o) Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska utbildningskurser
för blivande läroverkslärare m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 149, s. 297 och 298), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av praktiskpedagogiska
utbildning skurser för blivande läroverkslärare
m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 42 000
kronor.
32 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
Tekniska högskolor
73:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150, s. 299 och 300), vilket innebär
en anslagshöjning med 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
de tekniska högskolorna, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 31400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.......................... 18 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 27 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 9 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ............................... 400
Summa kronor 86 100
b) till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
86 100 kronor.
74:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader.
Kungl. Maj:t har (punkt 151, s. 300) föreslagit riksdagen att till Överstyrelsen
för de tekniska högskolorna: Omkostnader för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 14 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 13 400 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sundelin (I: 237) och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl
m. fl. (II: 298), har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen
måtte under förevarande punkt för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 12 600 kronor.
Beträffande motiveringen för förslaget hänvisa motionärerna till motionen
II: 248.
Utskottet. Under åberopande av vad utskottet ovan under punkten 2,
Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader, anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 237 och II: 298, såvitt nu
är i fråga, till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 14 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
33
75:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 324—326), vilket innebär en
anslagshöjning med 301 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 2 006 800 kronor.
76:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Nyanskaffning av apparater
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 326 och 327),
vilket innebär en anslagsminskning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Nyanskaffning av apparater m.m. för budgetåret 1959/60
anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.
77:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 156, s. 327 och 328), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för
budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av
140 000 kronor.
78:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Resebidrag till studerande.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 328), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Resebidrag till studerande för budgetåret 1959/60 anvisa
ett anslag av 61 000 kronor.
79:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 343—345), vilket innebär en anslagshöjning
med 169 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 834 500 kronor.
80:o) Chalmers tekniska högskola: Nyanskaffning av apparater
m.m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, s. 345 och 346),
vilket innebär en anslagsminskning med 300 000 kronor, hemställer utskottet,
— Bihan g till riksdagens protokoll li) 50. G samt. Nr 8
34
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Nyanskaffning
av apparater m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.
81 :o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för
högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Majts förslag (punkt 163,
s. 346), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp
och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 140 000
kronor.
82:o) Chalmers tekniska högskola: Resebidrag till studerande.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164, s. 347), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Resebidrag
till studerande för budgetåret 1959/60 anvisa ett
anslag av 25 000 kronor.
83:o) Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av
nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, s. 347),
vilket innebär anvisande endast av ett nominellt belopp av 1 000 kronor
och därmed en anslagsminskning med 1 799 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1959/60
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kronor.
84:o) Chalmers tekniska högskola: Bidrag till Göteborgs stad
för ombyggnadsarbeten i kvarteret Kronoberg. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 166, s. 347 och 348), vilket innebär anvisande av ett
nytt reservationsanslag av 400 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bidrag
till Göteborgs stad för ombyggnadsarbeten i kvarteret Kronoberg
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
85:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre vetenskapliga studier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, s. 348—350), vilket innebär dels ändrad
anslagsrubrik, dels en anslagshöjning med 49 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959 35
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 323 500 kronor.
86:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag
till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 168, s. 350), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
25 000 kronor.
87:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning
åt sakkunniga i befordringsärenden m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, s. 350 och 351), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 60 000 kronor.
88:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier
åt lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
170, s. 351), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Resestipendier åt lärare m. fl. för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 70 000
kronor.
Skolöverstyrelsen, anstalter för
lärarutbildning m. m.
89:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 171,
s. 352—358) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att,
med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1959/60 vidtaga de
ändringar i personalförteckningen för skolöverstyrelsen, som föranledes av
vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och
36
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
med budgetåret 1959/60, dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 5 554 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sundelin (I: 236)
och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl m. fl. (II: 297), i vilka
hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen under förevarande punkt
för budgetåret 1959/60 måtte anvisa ett förslagsanslag av 5 527 000 kronor.
Beträffande motiveringen till det motionsvis gjorda yrkandet, vilket betingas
av förslag om indragning av en byrådirektörstjänst i Ae 24 pa försöksavdelningen,
får utskottet hänvisa till motionen II: 297.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag — innebärande
en anslagshöjning med 74 000 kronor — avser, förutom vissa automatiska
utgiftsändringar, huvudsakligen följande ändringar av överstyrelsens
personalorganisation m. m.:
1) anvisande av medel för ytterligare en arvodesanställd ämneskonsulent,
2) inrättande av en tjänst som kontorist i Ae 9 (undervisningsavdelningen),
3) inrättande av en tjänst som konsulent för skolmåltider i Ae 21 (under -visningsavdelningen),
4) fortsatt dubblering av en undervisningsrådstjänst (organisationsavdelningen),
5) utbyte av två kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång mot
två kanslibiträdestjänster i Ae 7 (organisationsavdelningen),
6) fortsatt dubblering av en undervisningsrådstjänst (planerings- och
byggnadsroteln),
7) utbyte av en kontoristtjänst i Ae 9 mot en kansliskrivartjänst i Ae 10
(planerings- och byggnadsroteln),
8) indragning av två amanuensbefattningar i reglerad befordringsgång
(administrativa avdelningen),
9) indragning av en befattning som inspektör för blindundervisningen
(skolsociala roteln),
10) ändring av tjänstetiteln förste konsulent till byrådirektör för två
befattningshavare (undervisningsavdelningen).
Skolöverstyrelsen har härutöver bland annat framlagt förslag om indragning
av en byrådirektörstjänst i Ae 24 på försöksavdelningen och samtidigt
utbyte av en förste byråsekreterartjänst i Ao 23 mot en byrådirektörstjänst
i Ao 24 på organisationsavdelningen. Departementschefen finner de av överstyrelsen
anförda skälen för ifrågavarande utbyte av en förste byrasekreterartjänst
mot en byrådirektörstjänst icke tillräckligt bärande och anser
sig icke nu böra taga ställning till förslaget om indragning av en byradirektörstjänst.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
37
Utskottet är icke berett att på ovannämnda, motionsvis gjorda yrkande
förorda indragning av omförmälda byrådirektörstjänst inom skolöverstyrelsen.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda
förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 236 och II: 297, såvitt
nu är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1959/60 vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för skolöverstyrelsen, som
föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 2 008 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 470 000
3. Arvoden till experter och tillfällig personal
m. in., förslagsvis ...................... 110 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 252 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 683 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ......................... 31 000
Summa kronor 5 554 000
c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 5 554 000 kronor.
90:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 172,
s. 359—361) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 891 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 800 000 kronor. Kungl. Maj:ts
förslag innebär uppräkning av anslagsposten till sjukvård och reseersättningar
med vardera 10 000 kronor och till tjänstgöringstraktamenten åt
vikarierande undervisningsråd med 26 000 kronor. Därutöver har förordats
en uppräkning dels till övriga expenser med 40 000 kronor, varav 10 000
kronor som en engångsanvisning för inköp av skrivmaskiner och mattor,
dels till publikations tryck med 5 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sundelin (I: 237)
och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl m.fl. (II: 298), i vilka
38
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen vid behandling av förevarande
punkt för budgetåret 1959/60 måtte anvisa ett förslagsanslag av
801 900 kronor.
Beträffande motiveringen för förslaget hänvisa motionärerna till motionen
II: 248.
Utskottet. Under åberopande av vad utskottet under punkten 2, Ecklesiastikdepartementet:
Omkostnader, anfört får utskottet med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 237 och II: 298, såvitt
nu är i fråga, till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 891 000 kronor.
91 :o) Statens försöksskola i Linköping: Utrustning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175, s. 374 och 375), vilket innebär dels
ändrad anslagsrubrik, dels ock en anslagshöjning med 33 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens försöksskola i Linköping:
Utrustning för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 34 000 kronor.
92:o) Länsskolnämnderna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 176, s. 376 och 377), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för länsskolnämnderna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 2 597 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 258 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar till ex
perter
och tillfällig personal m. m., förslagsvis
................................... 314 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 220 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 450 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis........... 20 000
Summa kronor 3 859 000
b) till Länsskolnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 3 859 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr S år 1959
39
93:o) Länsskolnämnderna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
177, s. 377 och 378) föreslagit riksdagen att till Länsskolnämnderna: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 039 000
kronor, innebärande en anslagsminskning med 82 000 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sundelin (I: 237)
och den andra inom andra kammaren av herr Stålil m.fl. (II: 298), i vilka
hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen under förevarande punkt
måtte anvisa ett förslagsanslag av 935 100 kronor.
Beträffande motiveringen för förslaget hänvisar motionärerna till motionen
II: 248.
Utskottet. Under åberopande av vad utskottet ovan under punkten 2,
Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader, anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 237 och II: 298, såvitt nu
är i fråga, till Länsskolnämnderna: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 039 000
kronor.
94:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 178, s. 378—380) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1959/60,
vidtaga den ändring i personalförteckningen för lärarhögskolan i Stockholm
som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för lärarhögskolan i Stockholm, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till
Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett
förslagsanslag av 5 552 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Helén väckt motion (II: 104), i vilken hemställts, att
riksdagen måtte besluta uppföra en tjänst som extra ordinarie skolpsykolog
i lönegrad Ae 24 vid lärarhögskolan i Stockholm på åttonde huvudtiteln
under punkt 178 samt göra motsvarande uppräkning av berörda avlöningsanslag.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebiir en anslagshöjning med 150 000 kronor och
avser enbart automatiska utgiftsökningar. Ett förslag av styrelsen för lärarhögskolan
om inrättande av en extra ordinarie skolpsykologtjänst i lönegrad
Ae 24 vid lärarhögskolan har icke biträtts av departementschefen.
40
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
har icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 104 gjorda yrkandet.
I detta sammanhang får utskottet erinra därom, att skolöverstyrelsen förordnat
en halvtidsanställd skolpsykolog att mot arvode tjänstgöra vid lärarhögskolan
under tiden den 1 juli 1958—den 30 juni 1959. Arvodet till denna
befattningshavare utgår ur anslaget till Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet
m. m. Utskottet finner det önskvärt, att dylik skolpsykologisk sakkunskap
kommer att jämväl under nästa budgetår stå till högskolans förfogande
och har icke något att erinra mot att nyssnämnda anslag fortfarande
anlitas för bestridande av de härmed förenade kostnaderna. Utskottet
hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 104,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för lärarhögskolan i Stockholm,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 1 917 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 380 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 2 512 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 712 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ..........................31 000
Summa kronor 5 552 000
c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 5 552 000
kronor.
95:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179, s. 380 och 381), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 411 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
41
96:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, s. 381 och 382), vilket innebär
en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 90 000 kronor.
97:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
181, s. 382—403) föreslagit riksdagen att dels besluta att Brännans folkskoleseminarium
i Härnösand skall, i enlighet med vad departementschefen
förordat, från och med budgetåret 1959/60 samordnas med södra folkskoleseminariet
i Härnösand, dels besluta att norra folkskoleseminariet i Växjö
skall, i enlighet med vad departementschefen förordat, från och med budgetåret
1959/60 samordnas med västra folkskoleseminariet i Växjö, dels godkänna
av departementschefen förordade grunder för anordnande av externa
övningsskoleklasser, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för folkskoleseminarierna, som föranledes av vad departementschefen
förordat, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för folkskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1959/60, dels ock till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 24 407 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag beträffande seminarieorganisationen innebär, att
intagningen på folkskollärarlinjerna och den 3-åriga småskollärarlinjen är
oförändrad, medan intagningen på den 2-åriga småskollärarlinjen ökas med
4 klasser.
Beträffande personalorganisationen m.m. innebär Kungl. Maj:ts förslag
följande:
1) ordinariesättning av 8 övningslärartjänster,
2) indragning av en rektorstjänst i Bp 1, 4 ordinarie och 4 extra ordinarie
lektorstjänster, 6 extra ordinarie övningsskollärartjänster vid folkskola, en
extra ordinarie vaktmästartjänst i Ae 7 och en extra vaktmästartjänst i Ag 7
vid folkskoleseminariet för kvinnliga elever i Linköping.
Under punkten har vidare framlagts förslag på grundval av seminarieutredningens
betänkande »Seminarieorganisationen II» i vad detta betänkande
avser externa övningsskoleklasser. Förslaget innebär uppdragande av
vissa riktlinjer som grundval för bestämmelser rörande dylika övningsskoleklasser.
Beträffande departementschefens redogörelse för seminarieutredningens
betänkande »Seminarieorganisationen II» i vad detta avser externa övningsskoleklasser
jämte däröver avgivna remissyttranden får utskottet — i den
42
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
mån redogörelse härför icke lämnas här nedan — hänvisa till statsrådsprotokollet
s. 390—399. Av protokollet i denna del inhämtas i huvudsak
följande.
Utredningen framhåller, att några bestämmelser angående de externa
övningsskoleavdelningarna hittills inte funnits. Uppkommande frågor har
emellertid lösts i samarbetets tecken mellan seminariets rektor och den
kommunale skolledaren. Även med den bästa samarbetsvilja har det dock
inte kunnat undgås, säger utredningen, att den dubbla administrationen —
dels kommunal, dels statlig — försvårat ett fullt planmässigt arbete och
även verkat besvärande för lärarna. Det enda man haft att utgå från, är
vissa uttalanden av departementschefen vid 1947 års riksdag angående
anställande av övningsskollärare vid seminarieortens folkskolor. Enligt
utredningens bestämda uppfattning skulle hela systemet med externa
övningsskoleklasser erhålla en betydligt fastare form, om det fanns föreskrifter,
som på väsentliga punkter reglerade rektors och den kommunale
skolledarens arbetsuppgifter och befogenheter. Vid utarbetandet av sitt förslag
till kungörelse rörande dessa frågor har utredningen i huvudsak följt
förslagen till 1947 års riksdag samt det betänkande av 1945 års seminariesakkunniga,
som legat till grund för departementschefens uttalanden på
denna punkt. Vidare har den praxis, som utvecklats angående de externa
övningsskoleavdelningarna, uppmärksammats. Förslaget innebär därför i
allt väsentligt endast en kodifiering av vad som nu tillämpas. Då enligt
förslaget seminariekommunerna skulle åläggas vissa förpliktelser, torde
det enligt utredningens mening böra underställas riksdagen.
Ehuru utredningens kungörelseförslag innehåller åtskilliga detaljbestämmelser,
vilka inte är av den art att de bör underställas riksdagen, redovisas
för sammanhangets skull förslaget i dess helhet. Om ändringar i dylika
bestämmelser framdeles skulle visa sig erforderliga, torde det inte vara
nödvändigt att underställa fråga därom riksdagens prövning.
Utredningens förslag till kungörelse angående externa övningsskoleklasser
jämte kommentarer till vissa paragrafer i kungörelseförslaget är intaget å
s. 392—395 i ovannämnda statsrådsprotokoll.
Över utredningens förslag om externa övningsskoleklasser har skolöverstyrelsen
inhämtat yttranden från rektorer och kollegier vid folkskoleseminarierna
och från statens folkskolinspeJdörer. I dessa yttranden bestyrkes behovet
av föreskrifter rörande externa övningsskoleklasser. I vissa yttranden
förekommer kritik beträffande detaljer i utredningens kungörelseförslag.
Skolöverstyrelsen tillstyrker, att en särskild författning rörande externa
övningsskoleklasser utfärdas. Ur överstyrelsens utlåtande torde följande här
få återges.
(8 §) Den nya seminariestadgan innehåller inga bestämmelser om elevantalet
i interna övningsskoleklasser. Ej heller tidigare gällande stadgor
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
43
innehöll sådana föreskrifter. Lydelsen av 1 mom. bör därför ändras, förslagsvis
på följande sätt: »Beträffande elevantalet i externa övningsskoleklasser
skall gälla vad skolöverstyrelsen därom föreskriver med beaktande
av rådande förhållanden inom interna övningsskoleklasser.»
Svenska stadsförbundets styrelse understryker värdet av att en författning
kommer till stånd för att reglera seminarieledningens respektive den
kommunala skolledningens uppgifter och befogenheter i fråga om de externa
övningsskoleklasserna. Styrelsen anför vidare följande.
Med den kungörelse som i detta syfte nu föreslås blir seminariekommunerna
emellertid genom ett uttryckligt författningsstadgande ålagda att
ställa »erforderligt antal» folkskoleklasser till förfogande som externa
övningsskoleklasser och att härför upplåta lokaler, tillhandahålla utrustning
m. in. Denna författningsmässiga skyldighet skulle i och för sig kanske
inte behöva föranleda någon allvarligare erinran, om det inte vore så att
den enligt styrelsens mening fått en väl kategorisk utformning. Kommunen
får nämligen enligt förslaget ingen som helst medbestämmanderätt vid
fixeringen av det antal övningsskoleklasser, som skall förläggas till folkskolan.
Då elevantalet i dessa klasser emellertid har bestämts så, att det
väsentligt understiger det genomsnittliga elevantalet i vanliga folkskoleklasser,
kan givetvis förläggandet av övningsskoleklasser — i varje fall om
det blir fråga om ett större antal — till en folkskola medföra en sådan
ytterligare belastning rent numerärt på de övriga klasserna i skolan, att
betydande praktiska besvärligheter kan komma att uppstå. Därför synes
bestämmelserna böra utformas så, att seminariekommunen åtminstone inte
helt lämnas utan inflytande i berört avseende. Enligt kungörelseförslagets
lydelse behöver inte ens samråd med skolstyrelsen ske i dessa ting, liksom
heller inte i en del andra sammanhang, där det blott heter att samråd
»bör» ske. Detta förefaller att vara en orimlig ordning med hänsyn till
att det ändå är kommunen som ålägges ansvaret för lokaler, renhållning,
barnbespisning, skolmateriel m. m. även i fråga om de externa övningsskoleklasserna.
Styrelsen för svenska seminarielärarföreningen finner det angeläget, att
en kungörelse i ämnet utfärdas utan dröjsmål. Utredningens förslag vinner
i huvudsak styrelsens gillande.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
I huvudsaklig överensstämmelse med vad seminarieutredningen föreslagit,
vill jag förorda följande riktlinjer som grundval för bestämmelser
rörande externa övningsskoleklasser.
För kommun, där folkskoleseminarium är beläget, föreskrives skyldighet
att, i den mån så erfordras för att åstadkomma en ändamålsenlig organisation
av övningsskolan vid seminariet, medverka till anordnandet av
externa övningsskoleklasser enligt de grunder och i den ordning, som i författningen
kommer att stadgas. Sådana övningsskoleklasser skall inrättas
vid det obligatoriska skolväsendet i seminariekommunen. Fördelningen av
elever på olika åldersstadier skall ske med hänsyn till den praktiska lärarutbildningens
behov. All undervisning i de här avsedda klasserna skall ombesörjas
av seminariet, vilket innebär, att kostnaderna för lärarpersonal
44
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
faller på staten. Å andra sidan skall det ankomma på kommunen att i samma
utsträckning som för det obligatoriska skolväsendet i övrigt tillhandahålla
bland annat lokaler och undervisningsmateriel ävensom att bekosta
och genom sina organ ombesörja hälsovård och skolsocial verksamhet. För
de externa övningsskoleklasserna bör samma regler bli tillämpliga som för
den interna övningsskolan, i vad avser beslut om införande av nya läroböcker.
Beträffande elevantalet i externa övningsskoleklasser bör gälla detsamma
som i fråga om interna övningsskoleklasser, vilket innebär att antalet blir
lägre än vad som är normalt inom det obligatoriska skolväsendet i övrigt.
Vid beräkningen av antalet klasser inom det obligatoriska skolväsendet i
seminariekommunen bör hänsyn tagas härtill.
När det gäller förfarandet vid uttagning och anordnande av externa övningsskoleklasser
synes lämpligen den ordningen böra tillämpas att, sedan
från seminariets sida behovet av sådana klasser utretts, skolöverstyrelsen
eller efter överstyrelsens bemyndigande seminariets rektor träffar erforderliga
överenskommelser med kommunen. Om enighet i något fall ej kan
nås, bör frågan hänskjutas till Kungl. Maj:ts prövning. I detta sammanhang
vill jag erinra om att det totala antalet övningsskoleklasser, såväl
interna som externa, kommer att liksom hittills ytterst regleras genom riksdagens
för varje år meddelade beslut om medelsanvisning till bland annat
övningsskollärartjänster av olika slag.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att enligt de riktlinjer, som här
uppdragits, utfärda närmare bestämmelser i ämnet. Därvid torde böra
särskilt beaktas de av stadsförbundets styrelse i dess remissyttrande framförda
synpunkterna.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot de av departementschefen
förordade grunderna för anordnande av externa övningsskoleklasser. I detta
sammanhang vill utskottet framhålla, att — såvitt utskottet kunnat finna
— departementschefens uttalande angående beräkningen av antalet klasser
inom det obligatoriska skolväsendet i seminariekommuner innebär, att förekomsten
av externa övningsskoleklasser icke kommer att inverka i höjande
riktning på elevantalet i övriga klasser.
Utskottet biträder vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om seminarieorganisationen
och får — under åberopande av vad sålunda anförts — hemställa,
att riksdagen må
a) besluta att Brännans folkskoleseminarium i Härnösand
skall, i enlighet med vad departementschefen förordat, från
och med budgetåret 1959/60 samordnas med södra folkskoleseminariet
i Härnösand;
b) besluta att norra folkskoleseminariet i Växjö skall, i
enlighet med vad departementschefen förordat, från och
med budgetåret 1959/60 samordnas med västra folkskoleseminariet
i Växjö;
c) godkänna av departementschefen förordade grunder
för anordnande av externa övningsskoleklasser;
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
45
d) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för folkskoleseminarierna,
som föranledes av vad departementschefen förordat;
e) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ............................. 10 755 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis..... 377 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis........................ 10 258 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 2 870 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ........................ 147 000
Summa kronor 24 407 000
f) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 24 407 000 kronor.
98:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 182, s. 404 och 405), vilket innebär en anslagshöjning
med 14 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
2 064 000 kronor.
99:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, s. 406 och 407), vilket innebär en anslagsminskning
med 58 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
100:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 184, s. 407 och 408), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Utrustning
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av
550 000 kronor.
46
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
101 :o) Vidareutbildning av folkskollärare. Kungl. Maj:t har (punkt
185, s. 408—411) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar Bergh
(I: 125) och den andra inom andra kammaren av herrar Bengtsson i Göteborg
och Darlin (II: 163), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
vid behandlingen av förevarande punkt måtte till vidareutbildning
av folkskollärare för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av
700 000 kronor.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen I: 125.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor.
Från och med nästa budgetår skall därvid medel till Hermods s. k. ettbetygskurser
i sin helhet anvisas under nu förevarande anslag.
Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.
Till nu förevarande anslag har överförts en vid utgången av budgetåret
1957/58 förefintlig reservation av 462 526 kronor på reservationsanslaget till
Befordringskurser för folkskollärare, vilket sistnämnda anslag ej längre är
upptaget på riksstaten.
På grundval av förslag i propositionen 108 till 1958 års riksdag
beslöts — med sikte på förhållandena under de närmaste åren — vissa nya
grunder för vidareutbildning av folkskollärare och för inrättande av folkskollärartjänster
i lönegrad Ao 19 på enhetsskolans högstadium m. m. (SU
86, Rskr 211). Riksdagens beslut innebar en avveckling av dittillsvarande
system med befordringskurser för folkskollärare och folkskollärartjänster i
lönegrad A 17. I vad avser utbildningsverksamheten skulle den nya ordningen
träda i tillämpning från och med budgetåret 1958/59, i fråga om
tjänster däremot först från och med den 1 juli 1959.
Med vidareutbildning avses fortsatt utbildning av folkskollärare för vinnande
av behörighet till folkskollärartjänst i lönegrad A 19. Vidareutbildning
sker på två vägar, nämligen antingen genom en huvudsakligen akademisk
utbildningsväg, innefattande dels förvärv av minst två betygsenheter
för filosofisk ämbetsexamen i ett eller flera ämnen, dels genomgång
av biämneskurs, dels genomgång av kurs i psykologi och pedagogik, eller
genom särskilda vidareutbildningskurser.
Vidareutbildningskurser förekommer av följande slag: egentlig vidareutbildningskurs,
vidareutbildningskurs i merkantila ämnen och vidareutbildningskurs
för hjälpklasslärare. Kurserna anordnas av skolöverstyrelsen. Beträffande
egentliga vidareutbildningskurser skall i fråga om bland annat
antalet kurser och i dessa ingående ämnen samråd äga rum med universi
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
47
tetskanslern. Vid prövning av här avsedda frågor skall särskilt beaktas den
förutsebara tillgången på lärare i olika ämneskombinationer.
Egentlig vidareutbildningskurs omfattar dels två terminskurser, vilka kan
anordnas i ämnena modersmålet (två terminer), historia, samhällskunskap,
geografi, matematik, biologi (två terminer), fysik och kemi, dels en biämneskurs
av omkring tre veckors längd, avseende läroämne — dock ej främmande
språk — som skolöverstyrelsen bestämmer, dels en kurs i psykologi och
pedagogik av omkring tre veckors längd.
Vidareutbildningskurs i merkantila ämnen omfattar två terminer, varjämte
före eller i anslutning till kursen skall fullgöras viss praktiktjänstgöring.
Vidareutbildningskurs för hjälpklasslärare omfattar en eller två terminer,
beroende på om vederbörande redan genomgått viss hjälpklasslärarutbildning
eller ej. För tillträde till kursen fordras viss föregående lärartjänstgöring.
Skolöverstyrelsen redovisar i sin anslagsframställning beträffande förevarande
anslag, att till de för läsåret 1958/59 utannonserade vidareutbildningskurserna
anmälde sig 409 sökande. Kursverksamhetens omfattning
under innevarande budgetår framgår av följande sammanställning, som
dock ej upptar biämneskurser och kurser i psykologi och pedagogik.
Antal deltagare
Ämnen och kursorter vid början av
höstterminen 1958
Matematik och fysik i Göteborg ........................ 19
Matematik och fysik i Jönköping ....................... 24
Matematik och fysik i Skellefteå ........................ 18
Matematik och fysik i Stockholm ....................... 20
Matematik och kemi i Linköping........................ 17
Matematik och kemi i Lund............................ 12
Modersmålet i Jönköping ............................... 20
Modersmålet i Lund ................................... 20
Modersmålet i Umeå................................... 24
Historia och samhällslära i Linköping.................... 23
Historia och samhällslära i Stockholm ................... 26
Merkantila ämnen i Stockholm.......................... 12
Hjälpklasslärarkurs i Stockholm (läsåret) ................. 20
Hjälpklasslärarkurs i Göteborg (höstterminen) ............ 20
Summa 275
Överstyrelsen föreslår, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår höjes
med 300 000 kronor till 900 000 kronor.
I fråga om beräkningen av kursverksamhetens omfattning och av medelsbehovet
för budgetåret 1959/60 inhämtas av överstyrelsens framställning
bland annat följande.
Under budgetåret 1959/60 torde enligt överstyrelsens mening vidareutbildningskurser
böra anordnas i ungefär samma omfattning som inneva
-
48
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
rande budgetår. Viss ändring kan dock komma att visa sig önskvärd beträffande
ämnen på den humanistiska utbildningsvägen. Vidare är det önskvärt
att anordna ytterligare kurser i matematik och fysik eller kemi. Vidare
anser överstyrelsen att utbildning av yrkesvalslärare bör upptas som ett
led i vidareutbildningskurserna, på samma sätt som enligt det tidigare tilllämpade
systemet kunde anordnas befordringskurs för yrkesvalslärare, nämligen
i form av en terminskurs. Denna terminskurs skulle drivas parallellt
och i huvudsak gemensamt med en av medel från försöksanslaget bekostad,
för vissa andra lärarkategorier avsedd kurs i yrkesvägledning m. m., ingående
såsom ett led i den nu försöksvis prövade anordningen med studierektorer
för yrkesvägledning och praktiska ämnen pa enhetsskolans högstadium.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Tillströmningen av sökande till de under innevarande budgetår för första
gången anordnade vidareutbildningskurserna visar, att stort intresse finns
för denna utbildningsform. Att särskilt notera är de av skolöverstyrelsen
redovisade uppgifterna om antalet kursdeltagare med ämneskombinationerna
matematik och fysik respektive matematik och kemi. En jämförelse
med den förutvarande närmast motsvarande utbildningsverksamheten,
d. v. s. befordringskurserna för folkskollärare, ger vid handen att man vid
de sistnämnda kurserna i fråga om ämnena matematik, fysik och kemi uppnådde
ett deltagarantal, som i genomsnitt per läsår utgjorde knappt en
tredjedel av deltagarantalet vid vidareutbildningskurserna inom samma
ämnesområde.
I fråga om kursverksamheten under nästa budgetår räknar överstyrelsen
med i stort sett oförändrad omfattning. Anordnande av ytterligare kurser
i matematik och fysik eller kemi anses dock önskvärt. I likhet med överstyrelsen
anser jag, att kursverksamheten under nästa budgetår bör beräknas
få ungefär samma volym som för närvarande. Formerna för anordnande
av utbildning med inriktning på yrkesvalsfrågor torde senare få
upptas till närmare prövning av Kungl. Maj:t.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
Med anledning av det i motionerna I: 125 och IT: 163 framställda yrkandet
får utskottet erinra därom, att enligt gällande bestämmelser samråd
skall äga rum mellan universitetskanslern och skolöverstyrelsen beträffande
antalet kurser och i dessa ingående ämnen, varvid särskilt skall beaktas den
förutsebara tillgången på lärare i olika ämneskombinationer. Härigenom
synes enligt utskottets mening viss garanti ha skapats för att kurser icke
anordnas i sådana ämnen, där överskott på lärare kan förväntas.
Under nästa budgetår räknar skolöverstyrelsen och departementschefen
med en kursverksamhet av ungefär samma omfattning som för innevarande
budgetår, varvid det dock befunnits önskvärt att anordna ytterligare kurser
i matematik och fysik eller kemi. Utskottet ansluter sig till nämnda uppfattning
rörande kursverksamhetens volym. På grund av vad sålunda anförts
avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 125 och II: 163, såvitt här
är i fråga.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
49
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 125 och II: 163, såvitt nu
är i fråga, till Vidareutbildning av folkskollärare för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000
kronor.
102:o) Resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, s. 411), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 10 500 kronor.
103:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarut
bildning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189, s. 413), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till August Abrahamsons
stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1959/60
anvisa ett anslag av 110 000 kronor.
104:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 190, s. 413—417), vilket innebär en anslagshöjning med 3 100
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 149 300 kronor.
105:o) Kurser för lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 191, s. 417 och 418), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för lärare m. fl. för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 1 393 900
kronor.
106:o) Lärarutbildningskurser för läroverksingenjörer. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 192, s. 418—421), vilket innebär en
anslagshöjning med 60 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarutbildningskurser för läroverksingenjörer
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 380 000 kronor.
4 — Hi han g till riksdagens protokoll 1959. 0 samt. Nr 8
50 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
Folkskoleväsendet m. m.
Vissa för skolväsendet gemensamma ändamål
107:o) Bidrag till skolbibliotek. Kungl. Maj:t har (punkt 211, s. 486)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till skolbibliotek för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 4 091 000 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 73 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sveningsson
(I: 134) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund (II: 168), i
vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte dels besluta
att ändra grunderna för bidrag till skolbibliotek i enlighet med vad i motionerna
föreslagits, dels ock till Bidrag till skolbibliotek för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 3 591 000 kronor.
Beträffande motiveringen för dessa yrkanden får utskottet hänvisa till
motionen II: 168.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat, dels att bidraget för
rubricerade ändamål för närvarande utgår från en särskild post under anslaget
till Bidrag till folk- och skolbibliotek, dels ock att ökningen av anslaget
är automatisk till följd av ökade lokala tillskott till verksamheten.
Utskottet. Utvecklingen på skolbibliotekens område har enligt utskottets
mening under senare år varit glädjande med allt större lokala bidrag, som
till viss maximigräns motsvarats av statsbidrag. Härigenom har en upprustning
av skolbiblioteken kommit till stånd. Den i motionerna föreslagna
ändringen av grunderna för statsbidraget till skolbiblioteksverksamheten
skulle antingen, med bibehållande av den uppnådda standarden, innebära
att en större del av utgifterna för detta ändamål överflyttades från staten
till kommunerna, eller medföra, att medel i mindre omfattning än tidigare
ställdes till bibliotekens förfogande för bokinköp. Utskottet, som icke finner
en sådan ändring önskvärd, avstyrker bifall till motionerna I: 134 och
11:168 och biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda
förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 134 och II: 168, såvitt nu
är i fråga, till Bidrag till skolbibliotek för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 4 091 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
51
108:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har
(punkt 212, s. 487—490) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad förlängning av giltighetstiden för övergångsbestämmelserna
till gällande kungörelse om statsbidrag till anordnande av skolmåltider,
dels godkänna av departementschefen förordade grunder för utformningen
av tillsynen vid skolmåltider, dels ock till Bidrag till anordnande av
skolmåltider för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 21 000 000
kronor, innebärande en anslagsminskning med 5 200 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ragnar Bergh (I: 125) och den andra inom andra kammaren av herrar
Bengtsson i Göteborg och Darlin (II: 163), vari hemställts — såvitt nu är i
fråga — att riksdagen vid behandling av förevarande punkt måtte dels
besluta att från och med redovisningsåret 1959/60 statsbidrag till anordnande
av skolmåltider inte längre skall utgå, dels uttala, att kommun som
tillhandahåller skolmåltid må för i måltid deltagande barn uttaga avgift
motsvarande kommunens verkliga kostnader, dels ock till Bidrag till anordnande
av skolmåltider för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
15 000 000 kronor;
dels ock en inom andra kammaren av fröken Karlsson m. jl. väckt motion
(II: 184), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
uttala, att där så visar sig möjligt i första hand annan personal än lärare
engageras att utöva tillsyn vid skolmåltider.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa till
motionerna I: 125 och II: 184.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Bestämmelser angående detta statsbidrag är meddelade i kungörelsen
1946: 553 (ändr. 1950: 393, 1951: 518, 1952: 595, 1954: 413 och 822). Kungörelsen
avser folk- och fortsättningsskolor, seminariernas övningsskolor,
allmänna och kommunala läroverk, tekniska läroverk, vissa läroanstalter
för yrkesutbildning, vissa enskilda läroanstalter m. fl.
Statsbidraget utgår med viss procent av ett bidragsunderlag. Procentsatsen
utgör 0,2 procent för varje tiotal skatteören, varmed kommunens
skatteunderlag för redovisningsåret understiger 50 skattekronor per invånare
(där synnerliga skäl föreligger, må Kungl. Maj:t fastställa högre
procentsats). B i dragsunderlaget utgör 70 öre för varje utspisad
måltid; vid bespisningsenhet med högst två läraravdelningar utgör dock
bidragsunderlaget 90 öre per måltid. Kungl. Maj:t må, då synnerliga skäl
diirtill är, fastställa högre bidragsunderlag. För måltid utspisad till lärjunge,
som tillhör annan kommun, utgår statsbidraget med belopp motsvarande
kommunens kostnad för måltiden, dock med högst 85 öre.
52
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
Enligt gällande övergångsbestämmelser (1954: 413) må intill utgången
av budgetåret 1959/60 eller den senare tidpunkt, som Kungl. Maj:t i särskilt
fall kan medgiva, kommun åtnjuta statsbidrag för måltid av viss
enklare typ, nämligen för a) oslofrukost eller b) gröt eller välling. Bidragsunderlaget
liksom statsbidraget för »främmande» lärjunge utgör därvid
för a) 35 öre och för b) 20 öre. Enligt övergångsbestämmelserna äger kommun
vidare under samma tid begränsa skolmåltiderna till vissa kategorier
av elever.
Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår sänkes med
4 200 000 kronor.
Skolöverstyrelsen hemställer tillika om förlängd giltighet av de ovannämnda
övergångsbestämmelserna intill utgången av juni 1962. Överstyrelsen
anför därom följande.
Giltigheten för dessa övergångsbestämmelser upphör visserligen icke förr
än vid slutet av anslagsåret 1959/60. Överstyrelsen anser dock, att det vore
av värde för de skoldistrikt, som vid anordnande av skolmåltider måste utnyttja
dessa bestämmelser, att de, innan dessa upphör att gälla, finge uppgift
om eventuell fortsatt giltighet. Det antal skoldistrikt eller kommuner,
som serverar oslofrukost eller gröt—vällingfrukost, och det antal skoldistrikt,
som icke kan bereda alla lärjungar möjlighet att deltaga i skolmåltiderna,
är visserligen jämförelsevis lågt men dessa skoldistrikt eller kommuner
är dock och torde de närmaste åren bliva så många, att det skulle
innebära en onödig arbetsbelastning att i varje särskilt fall medge undantag
från huvudbestämmelserna. Överstyrelsen får sålunda föreslå, att i samband
med att beslut fattas om ifrågavarande anslag för anslagsåret 1959/60
beslut även fattas om att övergångsbestämmelserna må äga giltighet till
och med den 30 juni 1962.
Statskontoret finner med hänsyn till belastningen budgetåret 1957/58
samt i betraktande av den för år 1957 inträdda stegringen av skatteunderlaget
(omkring 6,5 procent) icke något vara att erinra mot att anslaget i
enlighet med skolöverstyrelsens förslag uppföres med ett till 22 000 000
kronor minskat belopp. Ej heller har statskontoret funnit anledning till
erinran mot förslaget om förlängd giltighet av övergångsbestämmelserna.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
I detta sammanhang vill jag till närmare behandling upptaga frågan om
tillsynen vid skolmåltiderna. Jag får då först erinra om att enligt uttalande
av 1946 års riksdag (jfr riksdagens skrivelse 1946: 528) tillsynen vid skolmåltiderna
i princip borde utgöra ett åliggande för vederbörande lärare.
I statsverkspropositionen 1954 (VIII ht, s. 373) gjorde dåvarande departementschefen
vissa principiella uttalanden om tjänstgöringsskyldigheten
och särskild ersättning för tillsynen vid skolmåltiderna, för att tillfälle
därigenom skulle lämnas riksdagen att yttra sig beträffande då tilllämpade
grunder i dessa hänseenden, till vilken redogörelse här torde få
hänvisas.
I anledning härav uttalade statsutskottet bland annat, att det syntes
utskottet motiverat, att en översyn verkställdes beträffande tillsynsskyl
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
53
dighetens närmare utformning och huru denna skyldighet lämpligen borde
uttagas med beaktande av bland annat lärarnas behöriga intresse av viss
avkoppling under skoldagens arbete. Sedan resultatet av denna översyn
förelåge och i anslutning därtill erforderliga förhandlingar med lärarorganisationerna
ägt rum, syntes de berörda frågorna jämte de förslag i ämnet,
vartill Kungl. Maj:t kunde finna anledning, böra i lämpligt sammanhang
underställas riksdagens prövning. Utskottet förutsatte vidare att spörsmålet
om en av departementschefen ifrågasatt omreglering av ersättningarnas
storlek bleve föremål för vederbörliga förhandlingar innan nya grunder
för ersättningarnas storlek fastställdes av Kungl. Maj:t. Riksdagen anslöt
sig till utskottets uttalande.
För att verkställa den sålunda av riksdagen begärda översynen beträffande
tillsynsskyldighetens utformning tillkallades jämlikt nådigt bemyndigande
den 29 oktober 1954 en utredning, som den 7 april 1955 avgav betänkande,
vilket varit föremål för vederbörlig remissbehandling.
Sedermera har överläggningar i hithörande frågor förts mellan företrädare
för civil- och ecklesiastikdepartementen, å ena sidan, samt för
Sveriges akademikers centralorganisation och tjänstemännens centralorganisations
statstjänstemannasektion, å andra sidan. Personalorganisationerna
har därvid förklarat sig — under förhandenvarande betingelser —
ej ha något att erinra mot att de i kungörelsen den 22 juni 1951 (nr 518)
om ändring i kungörelsen den 28 juni 1946 (nr 553) angående statsbidrag
till anordnande av skolmåltider intagna anvisningarna skulle utgå och
ersättas med anvisningar av i sak följande innehåll.
1. Tillsynen vid skolmåltiderna bör vid varje skola anordnas i de former
och på det sätt, som är lämpligast för skolan. Tillsynens omfattning bör avpassas
efter det vid skilda skolor med hänsyn till exempelvis skolanläggningens
och måltidslokalernas belägenhet, storlek och utformning, antalet
samtidigt utspisade lärjungar samt lärjungarnas ålder och mognad växlande
behovet av uppsikt under måltiderna.
2. Om lärare anlitas för tillsynen, bör samråd mellan skolans ledning
och lärarpersonalen regelmässigt föregå beslutet om tillsynsuppgifternas
handhavande. I första hand bör därvid eftersträvas frivilliga åtaganden
från enskilda lärares sida. För att bereda tillsynsutövande lärare tillfälle till
avkoppling under skoldagens arbete bör tillsynen om möjligt anordnas så
att läraren under måltidsrasten kommer i åtnjutande av en halv timmes
sammanhängande fritid.
Under angivna förutsättningar har — under förbehåll för Kungl. Maj:ts
och riksdagens godkännande — överenskommelse träffats om ersättningsfrågans
reglering genom ändring av det under 2 § 6) förenämnda statsbidragskungörelse
intagna villkoret till i sak följande innebörd.
Såsom villkor för .statsbidrag skall gälla, att, om tillsynen vid skolmåltid
utövas av lärare, kommunen icke — utöver fri måltid — utgiver ersättning
härför i andra fall än då lärarens tillsynsuppgift avser i genomsnitt minst
två klasser eller däremot svarande antal lärjungar per dag.
Ersättning, som här avses, må utgå med högst två kronor 50 öre per
dag eller, om tillsynen avser i genomsnitt minst fyra klasser eller däremot
svarande lärjungeantal, högst fyra kronor per dag.
Till ledning vid handläggning av frågor om tillsynen vid skolmåltiderna
skall tjäna de vid denna kungörelse fogade anvisningarna.
hör egen del bär jag eller samråd med chefen för civildepartementet och
efter prövning av alla på frågan inverkande omständigheter ansett mig böra
54
Statsutskottets utlåtande nr S år 1959
förorda, att från och med den 1 juli 195!) tillsynen vid skolmåltiderna utformas
samt ersättningen regleras i överensstämmelse med vad här angivits.
Det bör sålunda enligt min mening stå kommunerna fullt fritt att för
dessa uppgifter anlita den personal, de kan finna för gott. Jag vill framhålla
att en sådan anordning ligger helt i linje med skolstyrelsereformen, som ju
i flera avseenden innebär vidgade befogenheter för de kommunala huvudmännen
med avseende på skolväsendet. Samtidigt vill jag erinra om att
vad som i förevarande sammanhang föreslagits icke innebär någon ändring
i nu gällande principiella tjänstgöringsskyldighet för lärarpersonalen i avseende
å tillsynen vid skolmåltiderna.
Jag förordar sålunda, att riksdagens godkännande inhämtas för en reglering
av tillsynen vid skolmåltiderna i överensstämmelse med vad nyss anförts.
I motionerna 1:125 och II: 163 har anförts bland annat följande.
Reglerna för detta statsbidrag är så utformade, att en mycket betydande
del av landets kommuner icke får något statsbidrag alls, medan för andra
kommuner statsbidraget har mycket ringa betydelse. För kommunernas
ekonomi vore det därför mer gynnsamt om de finge rätt att uttaga avgift
för de i skolmåltidsverksamheten deltagande eleverna. Denna avgift bör då
beräknas så att den motsvarar självkostnaden för skolmåltiden.
Eftersom för familjer med många barn och svag ekonomi besvärande
kostnadsökningar härvid kan uppkomma, bör kommunerna ha möjlighet att
medgiva nedsättning av eller i ömmande fall befrielse från avgift. Detta
skulle alltså innebära en övergång från generell avgiftsbefrielse till behovsprövad
sådan.
Då detta statsbidrag utgår i efterskott, kan ett borttagande av statsbidraget
inte slå fullt igenom förrän budgetåret 1960/61, utom i vad beträffar de
beräknade förskottsutbetalningarna. Vi har uppskattat dessa till 6 miljoner
kronor, med vilket belopp vi föreslår det av departementschefen äskade anslaget
minskat, samtidigt som vi föreslår, att intet statsbidrag skall utgå till
anordnande av skolmåltider från och med redovisningsåret 1959/60.
Till stöd för det i motionen II: 18J+ gjorda yrkandet har anförts bland
annat följande.
Om denna tjänstgöringsskyldighet har det länge stått strid. Inga delade
meningar torde däremot råda om att vakthållningen vid måltiderna för lärarna
i de flesta fall är mycket ansträngande. Den avkoppling, som läraren
för sitt fortsatta skolarbete så väl behöver under frukostrasten, går han sålunda
miste om. Visserligen föreskrives det att »för att bereda tillsynsutövande
lärare tillfälle till avkoppling under skoldagens arbete bör tillsynen
om möjligt anordnas så att läraren under måltidsrasten kommer i åtnjutande
av en halv timmes sammanhängande fritid». Enligt vår mening är
denna fritid — om den över huvud taget går att ordna — inte tillräcklig för
att bereda läraren den avkoppling och samling för eftermiddagens lektioner
som han så väl behöver för att kunna fullgöra sin uppgift på ett tillfredsställande
sätt. Lärarens viktigaste uppgift är dock att under sin arbetstid i
klassen fylla sin lärargärning, den undervisande och fostrande. Med det
stora antalet barn i klasserna och de påtagligt försvårade disciplinförhållandena
är den alltmer krävande och fordrar att läraren helt ägnar sig åt denna
sin uppgift.
Vi vill därför föreslå, att en lärare i princip ej bör utöva tillsyn vid skolmåltid.
I de fall där en lärare ej har någon undervisning efter frukostrasten
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
55
torde det däremot med hänsyn till vad ovan anförts ej möta något hinder
att han vaktar vid skolmåltider. Tillsynsskyldighet bör måhända i sådana
fall knnna åläggas honom om inte annan åtager sig vaktuppgiften.
Om lärarna i princip ej skall vara skyldiga att utöva tillsyn vid skolmåltiderna
måste vakthållningsfrågan ordnas på annat sätt. Enligt vår mening
torde denna fråga kunna lösas så att barnens föräldrar beredes möjlighet
att vakta vid måltiderna. Visserligen kan det kanske stöta på vissa svårigheter
att få tillräckligt antal frivilliga krafter, men med det ofta omvittnade
intresset från målsmännens sida är vi förvissade om att dessa svårigheter
kan övervinnas genom samverkan mellan skolan och målsmännens organisationer.
Genom en sådan anordning vinner man inte endast den fördelen
att lärarna får en nödvändig avkoppling under frukostrasten utan även
att föräldrarna får en större inblick i förhållandena vid en skola än vad nu
är fallet. Förståelsen för de problem — bland annat disciplinsvårigheterna
— som en lärare har att brottas med skulle säkerligen härigenom öka.
Ersättningen till dem som utövar tillsynen bör bestämmas till samma belopp
som nu föreslagits utgå till lärare.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
framställda förslag, vilket innebär en anslagsminskning med 5 200 000 kronor.
I motionerna I: 125 och II: 163 har yrkats att kommun, som tillhandahåller
skolmåltid, skulle för i måltid deltagande barn få uttaga avgift motsvarande
högst kommunens verkliga kostnader med möjlighet för kommunen
att i vissa fall medgiva nedsättning eller befrielse från avgifterna. Med
anledning härav får utskottet framhålla, att utskottet under de sistförflutna
åren haft det i nämnda motioner berörda spörsmålet under bedömande och
senast i sitt av 1958 års A-riksdag godkända utlåtande nr 70 (punkten 1),
avstyrkt bifall till motionsvis gjorda yrkanden av samma innebörd som de
nu föreliggande. Utskottet har intagit denna ståndpunkt dels av familjepolitiska
skäl, dels ock under hänvisning till de betydande praktiska olägenheter
och för skolarbetet hindrande uppbörds- och kontrollanordningar, som
skulle vara förenade med det ifrågasatta avgiftssystemet. Utskottet anser
sig icke böra frångå den uppfattning som utskottet sålunda vid upprepade
tillfällen givit uttryck åt. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att
de sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag på skolväsendets område
avgivit betänkande rörande statsbidrag till anordnande av skolmåltider.
Utskottet förväntar, att förslag i frågan kommer att föreläggas nästa års
riksdag.
Under åberopande av vad sålunda anförts avstyrker utskottet bifall till
motionerna I: 125 och II: 163, såvitt här är i fråga.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
under förevarande punkt förordat vissa grunder för utformningen av tillsynen
vid skolmåltider och regleringen av ersättningen härför. Enligt departementschefens
mening bör det sålunda stå kommunerna fullt fritt att för
ifrågavarande uppgifter anlita den personal de kan finna för gott. Vad departementschefen
föreslagit innebär dock icke någon ändring i den nu gäl
-
56
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
lande principiella tjänstgöringsskyldigheten för lärarpersonalen i avseende
å tillsynen vid skolmåltiderna. Departementschefen har vidare upplyst om
att samförstånd uppnåtts med vederbörande personalorganisationer rörande
innehållet i de nya anvisningar, som avses skola ersätta nuvarande anvisningar
till kungörelsen den 28 juni 1946 (nr 553) angående statsbidrag till
anordnande av skolmåltider. Vid sålunda angivna förhållanden anser sig
utskottet icke böra tillstyrka bifall till det i motionen II: 184 framställda
yrkandet.
Utskottet hemställer alltså,
I. att motionen II: 184 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
II. att motionerna I: 125 och II: 163, såvitt de avse avskaffande
av statsbidrag till skolmåltider och medgivande
för kommunerna att uttaga avgift för skolmåltid, icke må
av riksdagen bifallas;
III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 125 och II: 163, såvitt
de avse medelsanvisning för budgetåret 1959/60,
a) godkänna av departementschefen förordad förlängning
av giltighetstiden för övergångsbestämmelserna till gällande
kungörelse om statsbidrag till anordnande av skolmåltider;
b) godkänna av departementschefen förordade grunder
för utformningen av tillsynen vid skolmåltider;
c) till Bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 21 000 000 kronor.
109:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213, s. 491), vilket innebär en
anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av inventarier
för skolmåltider för budgetåret 1959/60 anvisa ett
förslagsanslag av 350 000 kronor.
110:o) Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna skolväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215, s. 492), vilket
innebär en anslagshöjning med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att Kungl. Maj:t må för budgetåret 1959/60
bevilja statsbidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna
skolväsendet med ett sammanlagt belopp av högst
4 000 000 kronor;
b) till Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna
skolväsendet för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 4 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959 57
Folkskoleväsendet
lll:o) Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217, s. 505 och 506), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m.m.: Försökskostnadsbidrag
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
3 540 000 kronor.
112:o) Folkskolor m.m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare
vid folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
218, s. 506 och 507), vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor in. ra.: Resekostnadsersättningar
åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.
113:o) Folkskolor m.m.: Bidrag till avlöning åt lärare m.m. vid
vissa sjukvårdsanstalter och barnhem. Kungl. Maj:t har föreslagit, att
förevarande anslag uppföres med ett belopp av 670 000 kronor (punkt 219,
s. 507), innebärande en anslagsminskning med 30 000 kronor.
Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet i det följande under punkten
136 anför förordar utskottet att förevarande anslag minskas med ytterligare
16 000 kronor till 654 000 kronor.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Folkskolor ra. in.: Bidrag till avlöning åt lärare ra. ra .
vid vissa sjukvårdsanstalter och barnhem för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 654 000 kronor.
114:o) Folkskolor m.m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i
elevhem eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
221, s. 508 och 509), vilket innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Bidrag till inackordering
av skolbarn i elevhem eller enskilda hem för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000
kronor.
115:o) Folkskolor m.m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn m.m. Kungl. Maj:t har (punkt 222, s. 509—512)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett
förslagsanslag av 45 000 000 kronor.
58
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar
Bergh (I: 125) och den andra inom andra kammaren av herrar Bengtsson i
Göteborg och Darlin (II: 163), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen vid behandlingen av förevarande punkt måtte dels besluta, att
statsbidrag till anordnande av skolskjutsar skall utgå med 70 procent av de
verkliga kostnaderna från och med budgetåret 1959/60, dels ock att till
Folkskolor in. in.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga
barn m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 39 500 000
kronor.
Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena får
utskottet hänvisa till motionen I: 125.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Från och med den 1 juli 1958 gäller de nya bestämmelser om statsbidrag
till kostnaderna för skolskjutsar och inackordering, som meddelats i kungörelsen
1958: 380. Enligt denna kungörelse kommer statsbidrag till skolskjuts-
och inackorderingsanordningar för fortsättningsskolpliktiga elever,
till vilka anordningar bidrag tidigare utgått enligt särskilda bestämmelser i
kungörelserna 1932: 589 och 1946: 295, att utgå efter samma grunder som
för folkskolans elever. Såsom under föregående anslag anmärkts, har i samband
med denna omläggning från och med budgetåret 1958/59 anslaget till
Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet
utgått ur riksstaten. Under budgetåret 1958/59 avföres ifrågakommande
utgifter för statsbidrag till såväl skolskjuts- som inackorderingsanordningar
under redovisningsåret 1957/58 enligt kungörelserna 1932: 589 och 1946: 295
från förevarande skolskjutsanslag. Från och med budgetåret 1959/60 bör
emellertid bidragen till fortsättningsskolans ifrågavarande anordningar efter
sin art avföras från skolskjuts- respektive inackorderingsanslaget.
Skolöverstyrelsen finner i sina äskanden beträffande förevarande anslag
på grundval av uppgifter, som infordrats från dåvarande statens folkskolinspektörer,
och med erfarenhet av den verkliga belastningen å anslaget
under senare år, att anslaget bör uppföras med 45 000 000 kronor nästkommande
budgetår.
Överstyrelsen har vidare gjort framställning om sådan ändring av kungörelsen
1958: 380, att denna göres tillämplig jämväl å elever, som efter
skolpliktens upphörande genomgår i kommunen anordnade obligatoriska årskurser,
ävensom å eleverna i folkskolans högre avdelning. Någon nämnvärd
kostnadsökning torde förstnämnda elever ej förorsaka, då de i regel medföljer
skjutsar, som ändå måste anordnas, och med det fåtal av dem, som kan
ifrågakomma till inackordering, kan statsbidragen för detta ändamål antagas
komma att röra sig om oväsentliga belopp. Även eleverna i folkskolans
högre avdelning beräknas medföra obetydliga merkostnader.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
59
Statskontoret finner icke något vara att erinra mot det av skolöverstyrelsen
beräknade medelsbehovet och anser, att en utvidgning av statsbidragsgivningen
till att omfatta jämväl eleverna i folkskolans högre avdelning
med hänsyn till den av överstyrelsen förebragta utredningen knappast
bör ingiva några betänkligheter. En dylik vidgad bidragsrätt bör, såsom
överstyrelsen förutsatt, även omfatta de elever i obligatorisk skola, vilka
efter skolpliktens upphörande genomgår obligatoriska skolkurser.
Departementschefen har godtagit skolöverstyrelsens anslagsberäkningar
och tillstyrker en höjning av anslaget med 4 000 000 kronor. Jämväl förslaget
om utvidgning av statsbidragsgivningen har tillstyrkts av departementschefen.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och har alltså icke funnit sig
böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 125 och II: 163, såvitt nu är i
fråga, framställda yrkandet.
I detta sammanhang vill utskottet beröra spörsmålet om elevernas väntetider.
Utskottet har uppmärksammat de svårigheter som uppstå i skolskjutskommunerna
till följd av att eleverna ha olika lästider i olika klasser.
Med det begränsade antal extra återskjutsar per vecka (högst två) som kan
medgivas enligt gällande anvisningar till skolskjutskungörelsen, blir följden,
att många elever få mycket långa väntetider före hemfärden. Enligt utskottets
mening torde det böra övervägas huruvida icke möjligheter föreligga
för medgivande av ytterligare extra återskjutsar, när särskilda förhållanden
göra detta påkallat. Utskottet har under hand inhämtat att skolöverstyrelsen
vid utarbetandet av anvisningar till kungörelsen om statsbidrag till
kostnaderna för skolskjutsar och inackordering har sin uppmärksamhet
riktad på detta problem.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 125 och II: 163, såvitt nu
är i fråga, till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av
skolskjutsar för skolplikt^ a barn m. m . för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 000 kronor.
116:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, s. 512 och 513),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m.m.: Bidrag till vissa
fullbordade byggnadsarbeten för budgetåret 1959/60 anvisa
ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.
60 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
117:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224, s. 513),
vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag
för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.
118:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225, s. 513—515), vilket innebär
en anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag
till tjänstebostäder för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 000 kronor.
119:o) Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226, s. 515), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Övergångsbidrag
till tjänstebostäder för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 160 000 kronor.
120:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227, s. 515 och 516), vilket
innebär en anslagshöjning med 1 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska
skolan i Tärna för budgetåret 1959/60 anvisa ett
förslagsanslag av 51 900 kronor.
121:o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-
och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 228, s. 516 och 517), vilket innebär en anslagsminskning med
150 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Anordnande av
kombinerad korrespondens- och radioundervisning för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 540 000
kronor.
122:o) Resestipendier åt lärare vid folk- och fortsättningsskolor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229, s. 517), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
61
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid folkoch
fortsättning sskolor för budgetåret 1959/60 anvisa ett
reservationsanslag av 63 000 kronor.
123:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet
att undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
230, s. 518), vilket innebär en anslagsminskning med 80 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande
av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.
124:o) Bidrag till vissa särskilda skoländamål. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231, s. 518—521), vilket innebär en anslagshöjning
med 30 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa särskilda skoländamål
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 350 000 kronor.
125:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 232, s. 521—524), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för nomadskolorna, som föranledes
av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 520 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 10 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 572 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 131 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis........... 7 000
Summa kronor 1 240 000
62 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
Särskilda uppbördsmedel
Ersättning från byggnadsstyrelsens delfond av
statens allmänna fastighetsfond............ 17 000
Nettoutgift kronor 1 223 000
c) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 1 223 000 kronor.
126:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 233, s. 524—526), vilket innebär en anslagshöjning med
90 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 638 400
kronor.
127:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234, s. 526 och 527),
vilket innebär en anslagshöjning med 5 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning
jör nomadbarn för budgetåret 1959/60 anvisa
ett förslagsanslag av 70 700 kronor.
Folkhögskolor
128:o) Folkhögskolor: Bidrag till driften av folkhögskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235, s. 527—529), vilket innebär
en anslagshöjning med 470 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till driften av
folkhögskolor för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 15 793 000 kronor.
129:o) Folkhögskolor: Byggnadsbidrag. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 236, s. 529), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Byggnadsbidrag för
budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av
2 500 000 kronor.
130:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237, s. 529—531), vilket innebär en
anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
63
att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 40 000 kronor.
131:o) Folkhögskolor: Utbildning av lärare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 238, s. 531 och 532), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Utbildning av lärare
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av
46 000 kronor.
Specialskolor m. m.
132:o) Skolor för blinda: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 239, s. 532—535), vilket avser sammanförande till ett förslagsanslag
av de för innevarande budgetår å riksstaten uppförda två förslagsanslagen
Läroanstalter för blinda: Avlöningar och Vårdanstalten i
Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar samt i anslagshänseende
innebär en anslagshöjning med 154 100 kronor i jämförelse med den sammanlagda
medelsanvisningen under nämnda två anslag för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för skolorna för
blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 825 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 26 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis............................. 1 374 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 319 300
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ......................... 15 400
Summa kronor 2 560 800
b) till Skolor för blinda: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 2 560 800 kronor.
64 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
133:o) Skolor för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 240, s. 535—539), vilket avser sammanförande till ett förslagsanslag
av de för innevarande budgetår å riksstaten uppförda två förslagsanslagen
Läroanstalter för blinda: Omkostnader och Vårdanstalten i
Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader samt i anslagshänseende
innebär en anslagshöjning med 141 600 kronor i jämförelse med den
sammanlagda medelsanvisningen under nämnda två anslag för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skolor för blinda: Omkostnader för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 805 400
kronor.
134:o) Skolor för blinda: Skrivmaskiner åt avgående elever. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 241, s. 539), vilket innebär dels
ändrad anslagsrubrik, dels ock en anslagshöjning med 5 800 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Skolor för blinda: Skrivmaskiner åt
avgående elever för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 49 400 kronor.
135:o) Bidrag till framställning av blindskrifter och talböcker för
blinda. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242, s. 540), vilket
avser sammanförande till ett reservationsanslag av de för innevarande
budgetår å riksstaten uppförda två reservationsanslagen Tryckning av
blindskrifter och Bidrag till anskaffande av böcker åt blinda samt i anslagshänseende
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till framställning av blindskrifter
och talböcker för blinda för budgetåret 1959/60
anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.
136:o) Skolor för döva: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 243,
s. 540—545) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med
tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga den
ändring i personalförteckningen för skolorna för döva, som föranledes av
vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för skolorna för döva, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1959/60, dels ock till Skolor för döva: Avlöningar för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 4 800 400 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Kaijser
och fru Wallentheim (I: 135) och den andra inom andra kammaren av herr
65
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
Håstad och fröken Olsson (II: 180), i vilka hemställts att riksdagen — för
att de döva och hörselskadade barnen med cerebral pares icke må bli
ställda utan undervisning — i samband med att propositionen om anslag
till skolorna för döva behandlas måtte besluta att anslå medel till minst en
extra ordinarie tjänst som lärare i kunskapsämne vid skola för döva med
placering tills vidare vid Eugeniahemmet i Stockholm, varvid den nuvarande
timlärartjänsten förutsättes bortfalla.
Beträffande motiveringen för det motions vis gjorda yrkandet hänvisas
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — till motionen
I: 135.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 41 100 kronor. I
fråga om personalorganisationen m. m. innebär Kungl. Maj:ts förslag i
huvudsak följande.
1) Inrättande av en extra ordinarie lärartjänst i kunskapsämne för fortsättningsskolorna
och överflyttning av den ordinarie lärartjänsten vid lantbruksskolan
å Broby till dessa skolor.
2) Inrättande av en biträdande husmoderstjänst i Ae 9 vid skolan i Vänersborg
och överflyttning av husmodern vid Broby till sagda tjänst.
3) Inrättande av en kontoristtjänst i Ae 9 (Örebro).
4) Förändring av en extra vaktmästartjänst i Ag 7 till extra ordinarie i
Ae 7 (Boden).
5) Inrättande av två vårdarinnetjänster i Ae 6 (Vänersborg).
6) Indragning av lantbruksskolan å Broby.
Vidare innebär Kungl. Maj:ts förslag vissa arvodeshöjningar och tillkomst
av nya arvoden samt genomförande av utvidgad teoretisk undervisning
vid fortsättningsskolorna.
Skolöverstyrelsen har i anslutning till en inom överstyrelsen verkställd
utredning rörande diagnostisering, placering och behandling av hjärnskadade
döva barn föreslagit, att den lärartjänst, som nu är knuten till
Eugeniahemmet för undervisning av döva barn med cerebral pares, från
och med budgetåret 1959/60 överflyttas till förevarande anslag med skyldighet
för innehavaren att tills vidare tjänstgöra vid Eugeniahemmet samt
att ytterligare en tjänst av samma slag inrättas. Departementschefen har
förklarat sig icke vara beredd att nu framlägga förslag med avseende å
lärartjänster vid Eugeniahemmet, då han ännu icke fått del av den av
överstyrelsen åberopade utredningen.
I motionerna 1:135 och II: ISO har anförts bland annat följande.
Döva och hörselskadade barn med cerebral pares (tidigare kallade spastiska)
har från samhällets sida liinge varit starkt försummade. Först i och
med att en specialavdelning inrättades läsåret 1956/57 vid Eugeniahemmet,
har de kunnat erhålla en skolundervisning, som iir anpassad efter deras svåra
5 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1060. G samt. Nr 8
66
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
handikapp. Erfarenheterna av denna verksamhet är ytterligt positiva. För
föräldrarna till dessa hårt drabbade barn har den inneburit en länge efterlängtad
lösning av skolproblemet.
På särskild framställning från skolöverstyrelsen har medel till specialundervisningen
vid Eugeniahemmet beviljats under läsåret 1956/57 för 15
veckotimmar, kungl. brev 28 september 1956, och under läsåren 1957/58 och
1958/59 för 30 veckotimmar, kungl. brev 30 augusti 1957 och 13 juni 1958.
Medlen har utgått ur förslagsanslaget Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare m. in. vid vissa sjuk vårdsanstalter och barnhem. En lärare har
varit anställd som timlärare. Han har haft utbildning såsom lärare i kunskapsämne
i skola för döva, en kompetens som är nödvändig för denna
undervisning.
Lärare i kunskapsämne vid skola för döva har efter folkskollärarexamen
2 års särskild utbildning vid dövlärarseminariet. I många fall har läraren
före specialutbildningen innehaft ordinarie eller extra ordinarie tjänst inom
folkskolan. Det är naturligt, om man efter en sådan utbildning också gör
anspråk på rimliga anställningsförhållanden, särskilt om det gäller tjänstgöring
under de mycket svåra och särartade förhållanden, som det här rör
sig om. Den nuvarande anställningsformen såsom timlärare är synnerligen
oförmånlig.
Den lärare, som nu tjänstgör vid undervisningsavdelningen, är den tredje
i ordningen på mindre än tre år. Han har meddelat, att han icke kommer att
kvarstå i tjänsten, om denna icke ges fastare karaktär. Det måste betraktas
som i hög grad olämpligt med så täta lärarbyten för en undervisning med så
speciella krav, som det här är fråga om. Det är också mycket tveksamt, om
man med nuvarande anställningsförhållanden kan få någon annan sökande
till befattningen.
Skolöverstyrelsens utredning om de hjärnskadade döva barnen innefattar
frågan om döva och hörselskadade barn med cerebral pares. Departementschefen
anför i bil. 10 till statsverkspropositionen år 1959, punkt 243/33,
s. 544, att han icke nu är beredd att framlägga förslag med avseende på de
av skolöverstyrelsen begärda lärartjänsterna vid Eugeniahemmet, då han
icke fått del av den av överstyrelsen åberopade utredningen.
I och för sig är denna motivering helt förklarlig, men den innebär, att
skolfrågan för en grupp allvarligt handikappade barn löper risk att över
huvud taget icke kunna lösas. Oavsett hur skolöverstyrelsens utredning i
övrigt kommer att behandlas, är det nödvändigt att döva och hörselskadade
barn med cerebral pares beredes specialundervisning. Skolöverstyrelsens
förslag att organisatoriskt överföra ifrågavarande undervisning till dövundervisningen
med anknytning till distriktsskolan för döva å Manilla utgör
en naturlig och smidig lösning av organisationsproblemet, som garanterar
att dövlärare i framtiden kan rekryteras till denna undervisningsform.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har skolöverstyrelsen
i sina anslagsäskanden för budgetåret 1959/60 bland annat hemställt
om inrättande av två extra ordinarie tjänster som lärare i kunskapsämnen
vid Eugeniahemmet. Departementschefen har icke biträtt detta förslag.
I motionerna I: 135 och II: 180 har yrkats att medel måtte anslås till
minst en extra ordinarie lärartjänst med placering vid Eugeniahemmet.
Utskottet har inhämtat, att den utredning rörande diagnostisering, placering
och behandling av hjärnskadade döva barn, varpå skolöverstyrelsen
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959 67
byggt sina anslagsäskanden i förevarande avseende, numera med överstyrelsens
yttrande överlämnats till Kungl. Maj:t.
Utskottet finner det angeläget, att för undvikande av täta lärarbyten
nuvarande anordning med timlärare för undervisning av de döva barnen
med cerebral pares vid Eugeniahemmet så snart som möjligt ersättes med
en fastare anställningsform för lärare med denna undervisning. Utskottet
tillstyrker därför med anledning av utredningen samt motionerna 1:135 och
II: 180, att för ifrågavarande ändamål från och med nästa budgetår inrättas
en extra ordinarie tjänst för lärare i kunskapsämne i Ae 17.
Vid sådant förhållande bör de i avlöningsstaten för skolorna för döva ingående
anslagsposterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och
och till rörligt tillägg höjas med i avrundade tal 16 000 kronor och 2 600
kronor samt avlöningsanslagets slutsumma ökas med 18 600 kronor.
Utskottet förutsätter, att samtidigt med inrättandet av den extra ordinarie
tjänsten den nuvarande timlärartjänsten bortfaller. Kostnaderna för
denna har bestritts ur anslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning av
lärare m. m. vid vissa sjukvårdsanstalter och barnhem. Utskottet har i det
föregående föreslagit att nyssnämnda anslag av denna anledning för nästa
budgetår minskas med i runt tal 16 000 kronor.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit har icke
givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 135 och II: 180,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för skolorna för döva, som föranledes
av vad departementschefen anfört,
b) godkänna följande avlöningsstat för skolorna för döva,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 2 027 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 73 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis............................. 2 057 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 631 300
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ..........................28 500
Summa kronor 4 819 000
68
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
c) till Skolor för döva: Avlöningar för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 4 819 000 kronor.
137:o) Skolor för döva: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 244, s. 546 och 547), vilket avser sammanförande till ett
anslag av de för innevarande år å riksstaten uppförda två förslagsanslagen
Skolor för döva: Omkostnader och Skolor för döva: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
döva m. fl. samt i anslagshänseende innebär en anslagshöjning
med 70 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skolor för döva: Omkostnader för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 684 200
kronor.
138:o) Skolor för döva: Engångsanskaffning av utrustning m. m.
1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, s. 547—549), vilket innebär
en anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skolor för döva: Engångsanskaffning
av utrustning m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 170 000 kronor.
139:o) Bidrag till vissa skolor och skolhem för döva barn. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246, s. 549—552), vilket innebär dels
ändrad anslagsrubrik, dels ock en anslagshöjning med 149 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa skolor och skolhem
för döva barn för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 529 000 kronor.
140:o) Bidrag till kulturell verksamhet bland döva. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247, s. 552 och 553), vilket avser sammanförande
till ett anslag av de för innevarande budgetår å riksstaten uppförda
två obetecknade anslagen Bidrag till bildningsverksamhet bland döva och
Bidrag till tidning för döva samt i anslagshänseende innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kulturell verksamhet
bland döva för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av
10 000 kronor.
141 :o) Bidrag till hörselfrämjandet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 248, s. 553 och 554), vilket innebär en anslagshöjning med
2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till hörselfrämjandet för
budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 64 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
69
142:o) Resor för blind- och dövskolelever jämte ledsagare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249, s. 554 och 555), vilket avser
sammanförande till ett förslagsanslag av de för innevarande budgetår i riksstaten
uppförda två förslagsanslagen Resor för blindskolelever jämte åtföljande
vårdare och Skolor för döva: Resor för elever jämte åtföljande vårdare
samt i anslagshänseende innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resor för blind- och dövskolelever
jämte ledsagare för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 160 000 kronor.
143:o) Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s. 556—558), vilket avser sammanförande
av de för innevarande budgetår å riksstaten uppförda två förslagsanslagen
Arvoden åt blivande blindlärare och Skolor för döva: Arvoden åt
blivande lärare för döva samt i anslagshänseende innebär en anslagsminskning
med 37 400 kronor i jämförelse med den sammanlagda medelsanvisningen
under nämnda två anslag för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arvoden åt blivande lärare för
blinda och döva för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 130 000 kronor.
144:o) Kurser för personal m. fl. vid skolor för blinda och döva.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251, s. 558 och 559), vilket
innebär dels ändrad anslagsrubrik, dels ock en anslagshöjning med 1 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för ''personal in. fl. vid skolor
för blinda och döva för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 7 000 kronor.
Yrkesundervisningen
145:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252, s. 560—565), vilket innebär en
anslagshöjning med 248 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för överstyrelsen för yrkesutbildning,
som föranledes av vad departementschefen förordat;
-
70
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 827 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 11 000
3. Arvoden till experter och tillfällig personal
m. m., förslagsvis ...................... 332 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 068 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 303 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis......................... 18 000
Summa kronor 2 559 000
c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 2 559 000
kronor.
146:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. Kungl.
Maj:t har (punkt 253, s. 566—568) föreslagit riksdagen att till Överstyrelsen
för yrkesutbildning: Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 535 200 kronor, innebärande en anslagshöjning med 247 000
kronor.
Av den föreslagna anslagshöjningen belöper 200 000 kronor på en ny
anslagspost, avsedd för kostnader i samband med överstyrelsens flyttning
till nya tjänstelokaler.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sundelin (I: 237) och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl
m. fl. (II: 298), har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte
under förevarande punkt för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 481 700 kronor.
Beträffande motiveringen för förslaget hänvisa motionärerna till motionen
II: 248.
Utskottet. Under åberopande av vad utskottet ovan under punkten 2,
Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader, anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 237 och II: 298, såvitt
nu är i fråga, till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 535 200 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
71
147:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Yrkespedagogisk reformverksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254, s.
568), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Yrkespedagogisk reformverksamhet för budgetåret 1959/60
anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.
148:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 255, s. 568—584) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i Östersund,
Uppsala och Skövde skall, beträffande Östersund och Uppsala från
och med budgetåret 1959/60 och beträffande Skövde från och med budgetåret
1960/61 eller de senare tidpunkter, Kungl. Maj:t bestämmer, successivt
upprättas högre tekniska läroverk under villkor att städerna åtager sig
att tillhandahålla för läroverken erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande kontant
ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal eller, efter
Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall, motsvarande kontant ersättning,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från
och med budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för de högre tekniska läroverken, som föranledes av vad departementschefen
förordat, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de
högre tekniska läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60, dels ock till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 14 097 000 kronor.
Kungl. Maj:t föreslår, att beslut vid innevarande års riksdag fattas om
inrättande från och med budgetåret 1959/60, eller den senare tidpunkt
Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, av ett högre tekniskt läroverk i
vardera Östersund och Uppsala samt från och med budgetåret 1960/61, eller
den senare tidpunkt Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, i Skövde. I
enlighet med överstyrelsens förslag föreslås läroverken i Östersund och
Uppsala omfatta gymnasium med en byggnadsteknisk och en maskinteknisk
linje samt läroverket i Östersund tills vidare två avdelningar av varje årskurs
och läroverket i Uppsala tre avdelningar av varje årskurs. Beslutet
rörande inrättandet av ett högre tekniskt läroverk i Skövde föreslås avse ett
läroverk omfattande gymnasium med tills vidare två avdelningar av varje
årskurs samt fackskola med en avdelning av varje årskurs. Sammanlagt
föreslås antalet intagningsavdelningar för nästa budgetår öka med sju, vartill
kommer tre avdelningar vid det vid föregående års riksdag beslutade
högre tekniska läroverket i Trollhättan. I fråga om antalet klassavdelningar
vid befintliga läroverk förordas härutöver en automatisk ökning med 19 till
följd av tidigare fattade beslut om utbyggnad av de högre tekniska läroverkens
organisation. Vidare föreslås att principbeslut fattas om att staten
72
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
från och med budgetåret 1961/62 skall övertaga ansvaret för den för närvarande
av Svenska gruvföreningen bekostade gruvtekniska linjen vid
läroverket i Skellefteå. Den likaledes med enskilda medel bekostade skeppsbyggnadslinjen
vid läroverket i Malmö bör enligt Kungl. Maj:ts förslag
nedläggas med utgången av innevarande budgetår. Beträffande den textiltekniska
linjen vid läroverket i Norrköping bör enligt förslaget med hänsyn
till den synnerligen ringa tillströmningen av elever överstyrelsen tilläggas
rätt att besluta, huruvida undervisning skall få anordnas om mindre än fem
elever anmält sig för att påbörja studier vid denna linje.
I övrigt avser Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med
2 241 000 kronor, förutom automatiska utgiftsökningar, i huvudsak inrättande
av en rektorstjänst vid högre tekniska läroverket i Trollhättan, inrättande
av 24 ordinarie lektorstjänster och 22 adjunktstjänster i Ae 23,
ordinariesättning av en adjunktstjänst i Ae 23, inrättande vid läroverket
i Trollhättan av en vaktmästartjänst i Ao 7 och en tjänst som laboratorievaktmästare
i Ae 7, indragning av en värmeskötartjänst vid läroverket
i Örebro, anvisande av ett särskilt arvode för biträdeshjälp vid läroverket
i Stockholm ävensom anvisande av ökade medel till vaktmästargöromål,
till biträdeshjälp å rektorsexpeditionerna, till särskilda påbyggnadskurser
m. m. och till privatistexamen. Slutligen beräknas avlöningskostnaderna
för nya läroverk i Östersund och Uppsala för nästa budgetår till
respektive 160 000 och 205 000 kronor.
Utskottet, som tillstyrker bifall till vad Kungl. Maj:t under förevarande
punkt föreslagit, hemställer alltså,
att riksdagen må
a) besluta, att i Östersund, Uppsala och Skövde skall,
beträffande Östersund och Uppsala från och med budgetåret
1959/60 och beträffande Skövde från och med budgetåret
1960/61 eller de senare tidpunkter, Kungl. Maj:t bestämmer,
successivt upprättas högre tekniska läroverk under
villkor att städerna åtager sig att tillhandahålla för läroverken
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal
eller, efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje
särskilt fall, motsvarande kontant ersättning;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1959/60, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,
som föranledes av vad departementschefen förordat;
c) godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
73
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..............................
2. Avlöningar och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt skolläkare m. m.,
förslagsvis ................. 60 000
b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis
.................... 23 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis........................
4. Rörligt tillägg, förslagsvis..............
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis........................
Summa kronor
6 733 000
83 000
5 638 000
1 716 000
87 000
14 257 000
Särskilda ujppbördsmedel
Hyror och hyresersättningar m. m.......... 160 000
Nettoutgift kronor 14 097 000
d) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 14 097 000 kronor.
149:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256, s. 584—587), vilket innebär en anslagshöjning
med 345 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
1 643 000 kronor.
150:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257, s. 587—589), vilket innebär en
anslagshöjning med 560 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 2 095 000 kronor.
151:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 258, s. 589), vilket
innebär anvisande endast av ett nominellt belopp av 1 000 kronor och därmed
en anslagsminskning med 61 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar
och fortbildningskurser för budgetåret 1959/60 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 kronor.
74
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
152:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 259, s. 590—591), vilket innebär en anslagshöjning med
12 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 529 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 36 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 841 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 159 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis........... 9 000
Summa kronor 1 574 300
Särskilda uppbördsmedel
1. Elevavgifter, förslagsvis........ 22 000
2. Avkastning av Sjöstedtska fonden 2 880
3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis
...................... 236 920 261 800
Nettoutgift kronor 1 312 500
b) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 312 500 kronor.
153:o) Konstfackskolan: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
260, s. 591 och 592) föreslagit riksdagen att till Konstfackskolan: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor
eller samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
I detta sammanhang får utskottet erinra om att utskottets vederbörande
avdelning avlagt besök vid nybyggnaden för konstfackskolan. Med anledning
av därvid gjorda iakttagelser har utskottet funnit sig böra ifrågasätta
ändamålsenligheten av den inredning som kommit till stånd, framför allt
vägginredningen med opreparerat furuvirke i skollokalerna. Till följd av inredningens
utformning torde enligt utskottets uppfattning finnas grundad
anledning räkna med avsevärda olägenheter icke minst med avseende på
rengöring och städning samt ökade underhållskostnader. Utskottet har
funnit sig böra rikta uppmärksamheten på nu angivna förhållanden.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
75
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 250 000
kronor.
154:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261, s. 592—595), vilket innebär en
anslagsminskning med 99 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel
m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 276 000 kronor.
155:o) Understöd åt handelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 262, s. 595—598), vilket innebär en anslagshöjning med
431 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt handelsgymnasier för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 3 037 000
kronor.
156:o) Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 263, s. 598), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 35 000 kronor.
157:o) Bidrag till bergsskolan i Filipstad m.m. Kungl. Maj:t har
(punkt 264, s. 599—601) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 92 300 kronor eller samma belopp
som för innevarande budgetår.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Källqvist m. fl.
(I: 136) och den andra inom andra kammaren av herr Cassel m. fl. (II: 167),
i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta att statsbidraget för upprätthållande
av bergsskolan i Filipstad måtte för nästa budgetår utgå med
sammanlagt 197 510 kronor.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande får utskottet — i
den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa till
motionen II: 167.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Anslaget disponeras för innevarande budgetår på följande sätt.
76 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
1. Bidrag till uppehållande av verksamheten vid bergsskolan i
Filipstad .............................................. 90 680
2. Bidrag till kostnaden för pension åt f. d. vaktmästaren vid
bergsskolan i Falun Fredrik Edvard Skoog .................. 1 620
Summa kronor 92 300
Den nuvarande 2-åriga bergsskolan i Filipstad är närmast jämförbar med
teknisk fackskola vid högre tekniskt läroverk. Båda skolformerna (teknisk
fackskola med heltidsundervisning) ger en 2-årig, inom ett visst tekniskt
område specialiserad utbildning. Inträdesfordringarna är i stort sett desamma.
En stor skillnad föreligger emellertid ifråga om språkundervisningen.
Vid bergsskolan förekommer sålunda för närvarande icke någon undervisning
i svenska, engelska och tyska. Vid teknisk fackskola omfattar i allmänhet
undervisningen i ett vart av dessa ämnen fyra veckotimmar eller cirka
150 timmar.
I underdånig framställning har Jernkontoret anhållit om att statsbidrag
enligt för bergsskolan förmånligare grunder måtte utgå för budgetåret
1959/60 med dels 212 294 kronor för ändamål under punkt 1 ovan dels ock
1 620 kronor för ändamål under punkt 2. Samtidigt framlägger Jernkontoret
en plan för omorganisation av undervisningen vid skolan. Omorganisationen
går i huvudsak ut på följande.
Lärotiden, som nu är fyra terminer, utökas till fem terminer. Mellan
fjärde och femte lästerminerna inlägges en obligatorisk praktiktermin (den
tredje höstterminen). Hela utbildningstiden blir härigenom tre år. Inträdesfordringarna
blir i stort sett oförändrade. Intagningskapaciteten ökas från
25 till 35 elever. Då under de senaste 20 åren någon kvarsittning icke förekommit
och praktiskt taget alla de intagna erhållit examen, kommer examinationen
att öka i motsvarande grad. Av den utökade lästiden faller cirka
75 procent på de nya ämnena svenska, engelska, tyska och samhällslära.
Återstoden faller i huvudsak på de grundläggande ämnena matematik, fysik
och kemi. Indelningen på tre linjer, metallurgiska, bergskemiska och gruvtekniska
bibehålies. Differentieringen skall, liksom nu är fallet, börja från
och med den andra terminen i klass I.
Överstyrelsen för yrkesutbildning uttalar beträffande denna omorganisation,
som är avsedd att genomföras successivt från och med läsåret 1959/60,
bland annat följande.
Det är onekligen en stor brist i bergsskolans utbildning att någon undervisning
icke förekommer i svenska och främmande språk. Överstyrelsen hälsar
därför med största tillfredsställelse förslaget om anordnande av språkundervisning
vid bergsskolan, även om antalet timmar med nödvändighet måste
bli knappt tilltaget. Föreslaget antal timmar i språk blir dock praktiskt
taget detsamma som vid de tekniska fackskolorna. Från utbildningssynpunkt
innebär en växelutbildning stora fördelar.
Rörande den av Jernkontoret begärda ändringen av nu tillämpade grunder
för statsbidragsgivningen anför överstyrelsen bland annat följande.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
77
Några föreskrifter om hur statsbidrag skall utgå till bergsskolan i Filipstad
finnes icke. I kungl. brevet den 21 maj 1954 anges endast de villkor,
som måste vara iakttagna för att beviljat statsbidrag skall utgå. Under
senare år har en viss praxis tillämpats för statsbidraget. Sålunda har för
lönekostnaderna för rektor, tre lektorer, en adjunkt, en extra lärare och en
vaktmästare bidrag i allmänhet kommit att utgå med 40 procent av de
verkliga kostnaderna. För övriga kostnader har bidraget bestämts till ett
visst belopp, som understigit 40 procent av de verkliga kostnaderna. Såsom
framgår av den på sidan 12 i Jernkontorets underdåniga ansökan intagna
uppställningen har under senare år statsbidraget täckt cirka 35 procent av
de verkliga kostnaderna. Den andel av de verkliga kostnaderna, som täckts
av statsbidrag, har sålunda från det statsbidrag första gången beviljades på
1870-talet sjunkit från 75 procent till 35 procent.
Bergsskolan är den enda tekniska skola här i landet, som utbildar ingenjörer
på läroverksstadiet inom alla de tre områdena metallurgi, bergskemi
och gruvteknik. Den vid högre tekniska läroverket i Skellefteå inrättade
gruvtekniska gymnasielinjen är icke differentierad. För övrigt kan denna
linje långt ifrån fylla behovet av gruvtekniska ingenjörer. Hade bergsskolan
icke funnits, skulle otvivelaktigt vid de tekniska läroverken ha framtvungits
facklinjer med inriktning på såväl metallurgi och bergskemi som gruvteknik.
Överstyrelsen finner det därför både rimligt och skäligt, att staten på
helt annat sätt än hittills skett svarar för utbildningen av den kategori av
ingenjörer, varom här är fråga.
Vid sina överväganden om vilka statsbidragsgrunder, som borde gälla,
har överstyrelsen funnit övervägande skäl tala för att för bergsskolan tilllämpas
samma grunder som nu gäller för textilinstitutet i Borås och för
Lennings textiltekniska institut i Norrköping. Dessa grunder innebär i
huvudsak, att bidraget till avlöningar (inklusive pensionskostnader) utgår
med 78 procent av på vissa grunder beräknat bidragsunderlag samt att
bidraget till verksamheten i allmänhet och till undervisningsmateriel utgår
med 2/3 av till visst belopp beräknat bidragsunderlag.
Överstyrelsen vill i detta sammanhang påpeka att ett belopp av sammanlagt
drygt 750 000 kronor, vilket erhållits huvudsakligen som gåvor, nu
användes för en ordentlig upprustning av bergsskolans lokaler.
Enligt de av överstyrelsen sålunda tillstyrkta ändrade statsbidragsgrunderna
skulle statsbidraget till avlöningar för nästa budgetår uppgå till
158 510 kronor samt sedan reformen genomförts till cirka 185 000 kronor.
Bidraget till verksamheten i allmänhet beräknar överstyrelsen till 27 000
kronor. Vidare tillstyrkes 12 000 kronor i bidrag till kostnader för anskaffande
av stadigvarande undervisningsmateriel.
Statskontoret har inte funnit anledning till erinran mot den föreslagna
omorganisationen av undervisningen men anser icke skäl föreligga att nu
överväga en ändring av hittills tillämpade grunder för statsbidragsgivningen
till skolan. Ämbetsverket förordar att statsbidrag för nästa budgetår utgår
med oförändrat belopp.
Departementschefen framhåller att en omorganisation av undervisningen
vid bergsskolan i enlighet med det förslag som här redovisats synes innebära
eu väsentlig förbättring av den vid skolan meddelade utbildningen.
78
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
Ett genomförande av omorganisationen föranleder därför ingen erinran från
departementschefens sida. Departementschefen är emellertid inte beredd att
förorda ändrade grunder för statsbidragsgivningen utan ansluter sig till
statskontorets mening att bidraget för nästa budgetår bör utgå enligt hittills
tillämpade grunder och med oförändrat belopp.
Utöver vad som framgått av den nu lämnade redogörelsen beträffande
framställningarna från jernkontoret och överstyrelsen, vilka framställningar
åberopas i motionerna 1:136 och II: 167, anföres i nämnda motioner bland
annat följande.
Jernkontorets nettoutgifter för bergsskolan ha från år 1936 ökats från
cirka 31 000 kronor om året till cirka 152 000 år 1957, medan statsbidraget
under samma tid ökat från 21 500 kronor (41 procent) till 82 150 kronor
(35 procent).
Inom Jernkontorets fullmäktige ha vid upprepade tillfällen många röster
höjts för en avveckling av kontorets engagemang i bergsskolan. Orsakerna
därtill ha varit dels att de ständigt stigande kostnaderna för bergsskolan
alltför hårt inkräktat på vad många av delägarna anse vara det primära i
Jernkontorets verksamhet, nämligen en alltmer intensifierad järnbruksforskning,
dels att man med fog betraktar den tekniska undervisningen för
ingenjörer av fackskole- och gymnasietyp som en rent statlig angelägenhet.
Härvid har man också uppmärksammat, att de vid bergsskolan iitbildade
teknikerna ingalunda enbart komma järnhanteringen till godo. I själva
verket förhåller det sig så, att medan Jernkontoret under åren 1936—1957
svarat för 60—65 procent av bergsskolans kostnader, ha av de under samma
tid utexaminerade bergsskoleingenjörerna endast cirka 58 procent tillförts
järnhanteringen, medan de återstående 42 procenten anställts vid
företag utanför denna hantering, främst gruvor, metallverk och mekaniska
verkstäder.
Från Jernkontorets sida har å andra sidan framhållits, att man alltjämt
önskar bistå skolan i dess verksamhet, om endast en överenskommelse kan
träffas med statsmakterna, som för Jernkontoret blir ekonomiskt mindre
betungande än den nuvarande anordningen.
Från bergsskolan har utgått en lång rad märkesmän inom svensk järnhantering.
Ett utmärkande drag har vidare varit, att skolan sökt bereda
möjligheter till fortsatt teoretisk och praktisk utbildning åt mogen och
redan yrkesverksam ungdom. Den är i hög grad en utbildningsanstalt för
den långa vägens män och fyller därmed, såvitt vi förstå, en viktig skolpolitisk
uppgift.
Utskottet. Ehuru onekligen vissa skäl tala för en höjning av förevarande
bidragsanslag, har utskottet likväl i nuvarande statsekonomiska läge funnit
sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag och avstyrka bifall till det i motionerna
I: 136 och II: 167 framställda yrkandet.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 136 och II: 167, till Bidrag
till bergsskolan i Filipstad m.m. för budgetåret 1959/60
anvisa ett anslag av 92 300 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
79
158:o) Bidrag till textilinstitutet i Borås. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 265, s. 601 och 602), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till textilinstitutet i Borås
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 262 000
kronor.
159:o) Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266, s. 603 och 604), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Lennings textiltekniska
institut i Norrköping för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 210 000 kronor.
160:o) Bidrag till driften av centrala yrkesskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 267, s. 604—607), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 715 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av centrala yrkesskolor
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
17 815 000 kronor.
161 :o) Bidrag till driften av lokala yrkesskolor. Kungl. Maj:t har
(punkt 268, s. 607—613) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 55 000 000 kronor, innebärande
en anslagshöjning med 13 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Aastrup m. fl. (I: 77) och den andra inom andra kammaren av herr
Ohlin m. fl. (II: 110), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen
måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att från och med den 1 juli 1959 bevilja
inbyggda skolor inom det husliga arbetets område statsbidrag efter
samma grunder som gäller för inbyggda skolor inom industri och hantverk;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Boman m. fl. (I: 248) och den andra inom andra kammaren av herrar
Tliapper och Kärrlander (II: 306), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta att statsbidrag skall utgå såsom till inbyggd skola för av yrkesskola
anordnade, i motionen avsedda kurser för utbildning av vårdpersonal, samt
att statsbidraget måtte fastställas i enlighet med av överstyrelsen för yrkesutbildning
framlagt förslag;
dels ock en inom andra kammaren av fru Lewén-Eliasson m. fl. väckt
80
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
motion (II: 344), vari hemställts, att riksdagen vid besvarande av Kungl.
Maj:ts förslag under förevarande anslagspunkt ville beakta vad i motionen
anförts angående statsbidrag till utbildning av sjukvårdsbiträden.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna II: 110, II: 306 och II: 344.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Bestämmelserna rörande statsbidragsgrunderna för de lokala yrkesskolorna
finns i kungörelsen 1957: 480 och innebär, såvitt gäller driftbidrag, i
huvudsak följande.
Kommunala yrkesskolor: Till heltidskurs utgår statsbidrag
dels med 78 procent av en beräknad normallönekostnad, dels med visst
årligt belopp till övriga kostnader, nämligen 8 000 kronor till kurs för industri
och hantverk av verkstadsskolkaraktär eller kurs, som bedömes eljest
vara av sådan art, att den bör föras till denna grupp, 1 000 kronor till
kurs för handel samt kurs för industri och hantverk av övervägande teoretisk
karaktär, samt 1 500 kronor till kurs för husligt arbete. Den beräknade
normallönekostnaden utgör för industri- och hantverkskurser 4/3 av
lönen enligt löneklass 17, för handelskurser och andra övervägande teoretiska
kurser 4/3 av lönen enligt löneklass 20 och för husligt arbete 4/3
av lönen enligt löneklass 16. Statsbidrag till deltidskurs utgår med nio
kronor 85 öre per undervisningstimme; dock att, då särskilda skäl föreligger,
bidrag må utgå med högst 14 kronor 60 öre. Till inbyggd skola inom industri
och hantverk utgår statsbidrag för teoriundervisning enligt samma
grunder som till deltidskurs samt för undervisning i yrkesarbete med ett
belopp av högst 13 000 kronor. Statsbidrag till ersättning åt föreläsare utgår
med 75 procent av verkliga kostnaden, dock högst 25 kronor för föreläsningstimme,
när rese- och traktamentsersättning icke utgår till föreläsare,
och högst 50 kronor för föreläsningstimme, när sådan ersättning utgår.
Enskilda yrkesskolor: Enskilda yrkesskolor indelas i statsbidragshänseende
i två grupper, A-skolor och B-skolor. Kungl. Maj:t bestämmer
till vilken grupp skola skall hänföras. Till A-skola utgår statsbidrag
efter samma grunder som gäller för lokal yrkesskola. Till B-skola
utgår statsbidrag med belopp, som Kungl. Maj:t bestämmer.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har föreslagit, att anslaget för nästa
budgetår skall höjas med 14 000 000 kronor till 56 000 000 kronor. Höjningen
hänför sig till följande förslag.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959 81
1. Ökat medelsbehov på grund av skedd och väntad utbyggnad.
........................................ + 13 000000
2. Höjning av statsbidraget till övriga kostnader vid heltids
kurser.
.......................................... + l 000 000
3. Höjning av statsbidraget till deltidskurser från 9 kronor
85 öre respektive 14 kronor 60 öre per undervisningstim
me
till 10 kronor respektive 14 kronor 90 öre.......... + 285 000
4. Statsbidrag till inbyggda skolor och företagsskolor inom
handelns och det husliga arbetets område............ + 200 000
+ 14 485 000
Av överstyrelsens motivering för anslagshöjningen under 4. inhämtas
bland annat följande.
1952 års yrkesutbildningssakkunniga föreslog i sitt betänkande om
yrkesutbildningen (SOU 1954: 11), att statsbidrag skulle kunna utgå, förutom
till företagsskolor och inbyggda skolor för industri och hantverk, även
till företagsskolor och inbyggda skolor för handel och för husligt arbete.
Vad det husliga arbetets område beträffar syntes de sakkunniga därmed
också avse sådana arbetsområden som sjukhus, hotell och restauranger.
Överstyrelsen tillstyrkte i sitt utlåtande över betänkandet att, i den mån
intresse härför kunde yppa sig, försök skulle göras med inbyggda kurser
även för nu angivna områden. Föredragande departementschefen ansåg sig
emellertid på denna punkt inte kunna följa de sakkunnigas förslag (prop.
1955: 139, s. 95).
De inbyggda skolorna, liksom företagsskolorna, har kommit att få stor
betydelse för yrkesutbildningen inom industri och hantverk. Från företrädare
för handeln och för områden med speciellt kvinnliga yrkesutövare
har i flera fall framställningar och förfrågningar gjorts angående möjligheterna
att i former, liknande den inbyggda skolans (och företagsskolans),
ordna yrkesutbildning. Det torde böra erinras om att överstyrelsen den 30
oktober 1957 hemställt att Kungl. Maj:t måtte inhämta riksdagens medgivande
till att statsbidrag får utgå för vid inbyggd skola anordnad utbildning
av sjukvårdsbiträden. Statsverkets kostnader för en i inbyggda skolans
form anordnad planenlig yrkesutbildning blir relativt avsevärt mindre än
för övrig heltidsundervisning. Det är angeläget, att varje möjlighet att
skapa ökade resurser att meddela yrkesutbildning tillvaratages. Företagens
medverkan är därvid av stor betydelse. Överstyrelsen hemställer därför,
att förslag förelägges riksdagen om att statsbidrag även får utgå till
inbyggda skolor och företagsskolor inom handelns och det husliga arbetets
område, det sistnämnda området då inkluderande även vårdyrken.
_ Överstyrelsen föreslår, med beaktande av storleken av det statsbidrag,
som utgår för inbyggd skola inom industri och hantverk, och de
förslag, som på sin tid framlades av yrkesutbildningssakkunniga, att statsbidrag
till kostnaderna för undervisning i yrkesarbete må utgå med till
inbyggd skola för handel 13 000 kronor för år och avdelning samt till inbyggd
skola för husligt arbete m. m. It) 800 kronor för år och avdelning.
Till kostnaderna för teoriundervisning i de nyssnämnda inbyggda skolorna
bör statsbidrag, liksom när det gäller inbyggd skola inom industri och
hantverk, utgå enligt 38 § statsbidragskungörelsen.
6 — llihang till riksdagens protokoll 1959. 0 samt. Nr 8
82
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
Till enskild skola (företagsskola), som meddelar såväl undervisning i yrkesarbete
som undervisning i teori, föreslår överstyrelsen, att statsbidrag
utgår med 14 500 kronor respektive 13 000 kronor för år och avdelning.
Statsbidragsgivningen till inbyggda skolor och företagsskolor inom handel
och inom det husliga arbetets område torde till att börja med icke kunna
förväntas få någon större omfattning. Medelsbehovet beräknas till 200 000
kronor.
I den nyss angivna framställningen av den 30 oktober 1957 angående
statsbidrag till kostnaderna för vid inbyggd skola anordnad utbildning av
sjukvårdsbiträden, som således gäller ett redan aktuellt fall, där bidrag
ansetts böra utgå till en inbyggd skola inom området för vårdyrken, anför
överstyrelsen bland annat följande.
Svenska landstingsförbundets styrelse beslöt år 1953 — efter samråd med
Svenska stadsförbundets sjukvårdsdelegation och efter inhämtande av yttranden
från landstingens förvaltningsutskott — att gemensamt med den
nämnda delegationen och Svenska kommunalarbetareförbundet företaga
en utredning angående ordnande av grundutbildning för sjukvårdsbiträden.
Utredningsarbetet anförtroddes åt en kommitté under ordförandeskap av
riksdagsman F. Thapper. Kommittén har redovisat sina förslag den 8 maj
1957 i ett tryckt betänkande.
Kommittén har funnit, att behov föreligger av en ordnad utbildning för
sjukvårdsbiträden och att sådan utbildning bör komma till stånd snarast
möjligt. Tiden anses också lämplig att nu sätta igång denna verksamhet.
Det har ansetts självfallet, att den praktiska utbildningen får inta en betydande
plats men också viktigt, att en teoretisk bakgrund till det praktiska
handlandet gives. Den praktiska utbildningen har kommittén funnit icke
kunna förläggas annat än å sjukhus. Den teoretiska utbildningen har kommittén,
som anför, att betydande svårigheter att ordna teoretisk utbildning
vid sjukhusen föreligger, övervägt att knyta till det reguljära yrkesutbildningsväsendet.
Rent principiellt, anför kommittén, finnes intet skäl till att
icke sjukvårdsbiträdesutbildningen liksom utbildningen för en rad andra
yrken skulle kunna ingå som ett led i den reguljära yrkesutbildningen.
Kommittén har utformat ett förslag till utbildningsgång. Enligt detta
skall utbildningen påbörjas med en teoretisk kurs om förslagsvis fyra veckor.
Därefter skall följa praktisk tjänstgöring å sjukhus under nio månader.
Efter praktiktiden avses eleverna skola under en vecka återgå till skolan för
repetition och fördjupande av de teoretiska kunskaperna. Genom koncentrationen
av teoriundervisningen beräknas ett flertal kurser kunna anordnas
av en och samma skola under ett år.
I betänkandet har statsbidrag beräknats kunna utgå för den till yrkesskola
förlagda teoretiska utbildningen.
Åtgärder har vidtagits i Södertälje genom Södertälje yrkesskola och i
Umeå genom Västerbottens läns landstings centrala yrkesskola för att få
till stånd försöksutbildning av sjukvårdsbiträden, i huvudsak enligt förenämnda
kommittés intentioner.
Till överstyrelsen har från huvudmännen för nyssnämnda yrkesskolor
under hand gjorts framställning om att statsbidrag skall utgå icke blott för
den teoretiska undervisningen i samband med utbildningen av sjukvårdsbiträden
utan även för den praktiska utbildningen. Det har anförts, bland
annat, att respektive yrkesskolor behöver ha sin hand över eleverna under
hela utbildningstiden och att hela utbildningen bör ses såsom en enhet.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
83
Överstyrelsen hyser stor förståelse för det av kommittén understrukna
behovet av en ändamålsenlig grundutbildning för sjukvårdsbiträden. Att
denna, där så lämpligen kan ske, ordnas genom vederbörande yrkesskola,
finner överstyrelsen vara en mycket lämplig åtgärd. Vilka möjligheter som
skall föreligga för yrkesskolorna att på programmet ta upp även utbildning
av sjuksköterskebiträden, torde emellertid i väsentlig grad bli beroende av
om ett i förhållande till annan verksamhet väl avvägt statsbidrag kan utgå.
Utbildningsgången omfattar i detta fall praktisk och teoretisk undervisning.
Den praktiska utbildningen är — liksom när det gäller inbyggda verkstadsskolor
— förlagd utanför skolan, i detta fall till ett sjukhus. Överstyrelsen
anser att man bör kunna draga paralleller och här kunna tala om
en »inbyggd skola», där teoriundervisningen i huvudsak koncentrerats till
särskilda perioder.
Statskontoret har beträffande framställningen rörande sjukvårdsbiträdesutbildningen
i utlåtande den 27 november 1957 uttalat, att det är ägnat
att ingiva betänkligheter att redan nu överväga utvidgning av den vid 1955
års riksdag bestämda ramen för statsbidragsgivningen. Med hänsyn till att
de i ärendet aktualiserade kurserna endast har försökskaraktär, håller ämbetsverket
före, att det i avvaktan på resultatet av verksamheten inte nu
bör vidtagas åtgärder för att genomföra den med framställningen åsyftade
reformen.
Beträffande överstyrelsens anslag säskanden för budgetåret 1959/60 och
i samband därmed framförda förslag anför statskontoret bland annat följande.
Beträffande överstyrelsens förslag att utvidga statsbidragsgivningen
jämväl till inbyggda skolor och företagsskolor inom handelns och det husliga
arbetets område finner statskontoret att ett frångående av den ståndpunkt
som intogs vid 1955 års riksdag icke bör ifrågakomma utan starka
skäl därför. Vad nu anförts är enligt ämbetsverkets mening alltför knapphändigt
för att kunna ligga till grund för ett ändrat ställningstagande. Sålunda
saknas uppgifter om hur undervisningen skulle läggas upp, hur stor
omfattning den kunde beräknas få och vilka de ekonomiska konsekvenserna
skulle bli på längre sikt.
Då statskontoret tillstyrker förslaget, i vad gäller automatisk uppräkning,
föreslår ämbetsverket att anslaget uppföres med 55 000 000 kronor.
Departementschefen framhåller att den av överstyrelsen beräknade automatiska
ökningen av detta anslag för nästa budgetår, 13 000 000 kronor,
innebär en höjning av utgående anslag med mer än 30 procent och även i
och för sig är ett betydande belopp. Anslagsbehovet för yrkesutbildningen
har, anför departementschefen, stegrats i avsevärt snabbare takt än man
hade anledning räkna med vid beslutet om yrkesskolväsendets utbyggnad
år 1955. Eller med andra ord, utbyggnaden har kunnat ske hastigare än som
kunnat förutses. Detta förhållande är enligt departementschefen enbart
glädjande med hänsyn till det stora och ännu inte tillgodosedda behov av
yrkesutbildning som föreligger. Departementschefen finner det emellertid
icke möjligt att för närvarande öka medelsanvisningen till förevarande än
-
84
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
damål utöver vad själva utbyggnaden gör nödvändigt. Beträffande frågan
om bidrag till kostnaderna för utbildning av sjukvårdsbiträden framhåller
departementschefen att han finner skäl tala för att statsbidrag må kunna
utgå, då sådan utbildning anordnas vid inbyggd skola på sätt överstyrelsen
angivit. Med hänsyn dels till att inbyggda kurser av nu ifrågavarande slag
uttryckligen undantagits från statsbidragsgivningen dels ock till att den
verksamhet på området, som för närvarande bedrives, pågått för kort tid för
att ge underlag för en säker bedömning av undervisningen, är departementschefen
icke beredd att tillstyrka den föreslagna ändringen av principerna för
statsbidragsgivningen.
I motionerna I: 77 och II: 110 har — såvitt nu är i fråga — anförts bland
annat följande.
Departementschefen finner skäl tala för att statsbidrag må kunna utgå
vid utbildning av sjukvårdsbiträden vid inbyggda skolor men vill inte tillstyrka
den föreslagna ändringen av principerna för statsbidragsgivningen.
Enligt vår mening bör emellertid utbildningen av såväl sjukvårdsbiträden
som viss ekonomipersonal främjas. Dessa arbetsområden ligger ofta synnerligen
väl till både för husmödrar som vid ändrade familjeförhållanden behöver
ett inkomstbringande arbete och för kvinnor som blir friställda vid en
sysselsättningskris.
‘ Behovet av utbildad ekonomipersonal för restauranger, självservermgar,
barnbespisningar m. m. har blivit allt större. Med den nuvarande utbildningskapaciteten
inom det husliga området är det icke möjligt att tillgodose
detta ökade behov. Nya vägar bör därför prövas för att öka utbildningsmöjligheterna
för denna personal. Genom att ge ekonomipersonalen yrkesundervisning
vid redan befintliga institutioner såsom restauranger, barnbespisningar
m.m. skulle utbildningskapaciteten väsentligt kunna utökas
till en jämförelsevis ringa kostnad. Den teoretiska undervisningen skulle
härvid eventuellt kunna meddelas genom hushållsskolor och kommunala
yrkesskolor.
En ändring av bidragsreglerna behöver inte i och för sig föranleda en
uppräkning av anslaget. Kostnaderna beräknas av överstyrelsen till 10 800
kronor för år och avdelning. Vi förutsätter att denna undervisning under
budgetåret 1959/60 ordnas i den utsträckning, som de i statsverkspropositionen
föreslagna medlen medger. Riksdagen bör emellertid vid behandlingen
av punkten Bidrag till driften av lokala yrkesskolor m.m. bemyndiga
Kungl. Maj:t att från den 1 juli 1959 bevilja inbyggda skolor inom
det husliga arbetets område statsbidrag efter samma grunder som gäller för
inbyggda skolor inom industri och hantverk.
I motionerna 1:248 och 11:306 anföres bland annat följande med avseende
å kurser för sjukvårdsbiträden.
Hösten 1957 kom här avsedda kurser till stånd inom två landstingskommuner.
År 1958 anordnades kurser inom ytterligare sex landstingskommuner
och i Göteborgs stad. Under första halvåret 1959 beräknas verksamheten
kunna starta inom ytterligare sexton landstingskommuner och fyra
landstingsfria städer. Sammanlagt torde i år 1 500—2 000 elever kunna utbildas.
Utbildningen är så ordnad, att eleverna först deltager i en fyra—fem
veckors teoretisk kurs, därefter följer praktisk utbildning under nio månader
på sjukvårdsinrättningar av olika slag och så avslutas kursen med två
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
85
veckors teoretisk undervisning. De teoretiska kurserna ordnas av kommunala
(lokala) yrkesskolor eller landstingskommunal yrkesskolor.
Verksamheten har såsom framgår redan nått stor omfattning och har
pågått så lång tid, att erfarenheter hunnit erhållas. De är, enligt vad vi
erfarit, mycket goda. Icke minst i nuvarande arbetsmarknadsläge är det
angeläget att denna kursverksamhet snabbt utbygges i erforderlig omfattning.
Det pågår enligt vad som meddelats oss överväganden att på liknande
sätt ordna utbildning även för andra kategorier av vårdpersonal.
Det är av stort allmänt intresse, att utbildning av vårdpersonal kan ske
på bästa möjliga sätt. Olägenheter är förenade med att den nu förekommande
utbildningen av sjukvårdsbiträden icke är organiserad såsom en enhet
vad gäller praktisk och teoretisk utbildning. Respektive yrkesskolor
behöver ha sin hand över eleverna under hela utbildningstiden och hela
utbildningen bör ses såsom en enhet. Så skulle bliva fallet, om kurserna,
såsom överstyrelsen för yrkesutbildning föreslagit, vore statsunderstödda
»inbyggda skolor» med hela utbildningsgången reglerad genom av överstyrelsen
fastställda undervisningsplaner.
I motionen II: 344- anföres i huvudsak följande.
I anslutning till årets statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, punkt
268, behandlas bland annat frågan om statsbidrag till utbildning av sjukvårdsbiträden
som igångsatts enligt den kursplan, om vilken överenskommelse
träffats mellan landstingsförbundet och kommunalarbetarförbundet
och vilken godkänts av kungl. överstyrelsen för yrkesutbildning. Sådan
utbildning är sedan hösten 1957 i full gång både i Södertälje och i Umeå. I
Södertälje har sålunda den 2 januari detta år igångsatts den femte kursen.
Denna har liksom två av de tidigare kurserna rekryterats bland flickor, vilka
ej haft anställning inom sjukvården tidigare, under det de övriga kurserna
haft som elever flickor, som redan var anställda som biträden vid lasarettet.
Som bekant är avsikten att så småningom alla som anställes som biträden
skall ha genomgått denna grundutbildning, men under en övergångstid är
det nödvändigt att lämna stort utrymme för efterutbildning av redan anställda
biträden. För denna senare kategori utgår från huvudmannen för
sjukhuset (landstinget) full lön under kurstiden, de övriga eleverna erhåller
kontant 150 kronor per månad jämte fritt vivre likaledes från landstinget.
Enligt förutsättningarna för denna utbildning är den inordnad i det reguljära
yrkesskolväsendet och statsbidrag utgår endast till viss del av undervisningsmateriel
och lärarlön under den teoretiska delen av kursen, resten
av dessa kostnader jämte utgifterna för administrationen faller på respektive
yrkesskola.
Då man utformar bidragsformerna till denna utbildning är en avgörande
fråga vilken vikt man lägger på kursens praktiska del. Skall den fä en sådan
effekt som man åstundat, nämligen att ge eleverna i olika avseenden goda
arbetsvanor och insikter i sjukvårdsbiträdesyrket, är det nödvändigt att låta
en särskild handledare följa deras arbete även under praktikmånaderna ute
på avdelningarna. Här torde man kunna göra en direkt jämförelse med den
inbyggda utbildning, som meddelas inom industri och hantverk. Nu kan
visserligen sägas, att utbildningsformen är ny och alltfort har en ringa omfattning
och alt man följaktligen inte skall göra några justeringar av bidragen
för närvarande. Det är emellertid av många skäl angeläget att denna
yrkesutbildning snarast byggs ut (iver hela landet och får de olika landstingsområdena
emellan samma utformning. Fara föreligger emellertid för,
86
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
att om kostnaderna för landstinget blir alltför stora och i jämförelse med
övrig yrkesutbildning orimliga, detta kommer att hindra en sådan utveckling.
Motionärerna anser med ovan anförda motivering att mycket goda skäl
föreligger för överstyrelsens hemställan angående bidrag till sjukvårdsbiträdesutbildningen.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen —
utan att därför vara beredd att tillstyrka den föreslagna ändringen av principerna
för statsbidragsgivningen — framhållit, att han funnit skäl tala för
att statsbidrag borde kunna få utgå, då utbildning av sjukvårdsbiträden
anordnades vid inbyggd skola på sätt överstyrelsen för yrkesutbildning
angivit.
Utskottet vill i anslutning till departementschefens sålunda gjorda uttalande
samt till vad i de föreliggande motionerna anförts i ämnet framhålla,
att enligt utskottets mening goda skäl tala för att ifrågavarande vid inbyggda
skolor anordnande kurser för utbildning av sjukvårdsbiträden så
snart ske kan inrangeras bland de statsbidragsberättigade kurserna under
förevarande anslag. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet
riktad på ifrågavarande spörsmål. Utskottet är icke berett att
tillstyrka bifall vare sig till de i motionerna I: 77 och II: 110, såvitt nu är i
fråga, eller till de i motionerna I: 248 och II: 306 samt motionen II: 344
gjorda yrkandena.
Utskottet hemställer alltså,
a) att motionerna I: 77 och II: 110, såvitt nu är i fråga,
icke må av riksdagen bifallas;
b) att motionerna I: 248 och II: 306 icke må av riksdagen
bifallas;
c) att motionen II: 344 icke må av riksdagen bifallas;
d) att riksdagen må till Bidrag till driften av lokala
yrkesskolor för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 55 000 000 kronor.
162:o) Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska
installatörer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269,
s. 613 och 614), vilket innebär en anslagsminskning med 20 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av kurser
för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.
163:o) Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 270, s. 614), vilket innebär
en anslagsminskning med 5 500 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
87
att riksdagen må till Kurs för utbildning av sysselsättnings-
och arbetsterapeuter för budgetåret 1959/60 anvisa
ett reservationsanslag av 60 000 kronor.
164:o) Kurser för utbildning av preparatriser m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271, s. 614 och 615), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för utbildning av preparatriser
m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av
54 700 kronor.
165:o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. Kungl.
Maj:t har (punkt 272, s. 615—617) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 1 523 000 kronor,
innebärande en anslagshöjning med 399 000 kronor.
Detta anslag är i första hand avsett till bestridande av kostnaderna för
utbildning av lärare för industri och hantverk, vissa lärare vid högre tekniska
läroverk samt handelslärare. Ur anslaget bestrides även kostnader
för utbildning och fortbildning i viss omfattning av yrkeslärare inom det
husliga arbetsområdet. Allmänna bestämmelser för ifrågavarande utbildning
har meddelats av Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1958.
Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft en inom
andra kammaren av fröken Vinge väckt motion (II: 71), vari hemställts, att
riksdagen vid behandlingen av punkten 80, Bidrag till vissa omskolningskurser
m. in., under femte huvudtiteln ville besluta uttala, att kostnaderna
för sådana i motionen berörda instruktörskurser, som kan erfordras för
instruktörer och lärare vid omskolningskurserna, må kunna bestridas från
sistnämnda anslag.
I motionen II: 71 har anförts bland annat följande.
Vid den yrkesutbildning som anordnas med bidrag från femte huvudtiteln
(punkt 80: Bidrag till vissa omskolningskurser m.m.) vållar lärarbristen
stora svårigheter. Kungl. Maj:t har därför tillstyrkt ett förslag från
överstyrelsen för yrkesutbildning, att vissa fasta lärartjänster skall inrättas
för att rekryteringen skall underlättas. Åtgärden är välbehövlig, men
den är knappast tillräcklig. Med tillstyrkan av Kungl. Maj:ts förslag i
denna del vill undertecknad peka på en åtgärd av annat slag som även
torde visa sig erforderlig.
Såväl vid nybörjarkurser som vid omskolnings- och fortbildningskurser
är det av utomordentlig vikt att utbildningen i så stor utsträckning som
möjligt avser sådana yrken, där behov av arbetskraft kan föreligga i framtiden
och inte endast de närmaste åren. I en del fall kan det därför bli
fråga om nya utbildningsområden, där som liirare och instruktörer sådana
yrkesmän måste anlitas, som saknar lärarerfarenhet och lärarutbildning.
Även vid utbildning av mera traditionell art är bristen på yrkeslärare stor.
1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala ledning och viss
lärarutbildning har i skrivelse till Konungen den 27 november 1958 anfört
88
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
vissa synpunkter på behovet av lärare i yrkesämnen. Ett avsnitt av skrivelsen
avser just lärarna vid arbetslöshetskurserna. Denna skrivelse berörs
inte av socialministern under punkt 80 i femte huvudtiteln. Förklaringen är
sannolikt den, att skrivelsen endast behandlats inom ecklesiastikdepartementet.
I skrivelsen anföres bland annat följande:
Bristen på yrkeslärare kan komma att ytterligare accentueras, om på
grund av uppträdande arbetslöshet omskolningskurser i större omfattning
behöver anordnas. För sådana kurser torde man icke i större utsträckning
kunna räkna med att disponera lärarkrafter med fullständig lärarutbildning.
Men å andra sidan kan det icke vara tillfredsställande, att flertalet
lärare och instruktörer vid sådana kurser helt saknar pedagogisk utbildning.
Då behovet av omskolningskurser och därmed instruktörer och lärare vid
sådana kurser vid en förskjutning på arbetsmarknaden kan aktualiseras
mycket snabbt, synes överstyrelsen för yrkesutbildning böra beredas möjlighet
att även snabbt ordna i detta sammanhang erforderliga instruktörskurser
(tillfälliga, kortare kurser för instruktörer och lärare vid omskolningskurserna)
. De sakkunniga vill därför förorda, att anslagsposten Bidrag
till vissa omskolningskurser m.m. beviljas under sådana former, att kostnaderna
för i samband med dessa kurser erforderliga instruktörskurser kan
täckas från sagda anslagspost.
I enlighet med de sakkunnigas förslag torde riksdagen böra uttala, att
det här nämnda anslaget jämväl får tagas i anspråk för de för verksamheten
erforderliga instruktörskurserna.
Utskottet tillstyrker att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 1 523 000 kronor.
Vad angår det i motionen II: 71 gjorda yrkandet har utskottet med hänsyn
till det där redovisade och för utskottet uppenbara behovet av berörda
instruktörskurser icke i och för sig något att erinra mot att dylika kurser
anordnas inom ramen för tillgängliga medel. Utskottet anser emellertid med
hänsyn till de planerade kursernas naturliga anknytning till den reguljära
yrkesundervisningen att därvidlag icke bör komma i fråga det i motionen
föreslagna anslaget till Bidrag till vissa omskolningskurser m. m. utan att i
stället nu förevarande anslag främst bör få tagas i anspråk för ändamålet.
Utskottet förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna
vad utskottet sålunda anfört.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av
1 523 000 kronor;
b) i anledning av motionen II: 71 i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.
166:o) Ersättning till deltagare i vissa kurser för lärarutbildning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273, s. 617), vilket innebär en
anslagshöjning med 460 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
89
att riksdagen må till Ersättning till deltagare i vissa kurser
för lärarutbildning för budgetåret 1959/60 anvisa ett
förslagsanslag av 1 260 000 kronor.
167:o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 274, s. 617 och 618), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 18 000 kronor.
168:o) Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 275, s. 618—621) föreslagit dels att det i gällande
riksstat uppförda anslaget till Främjande av lärlingsutbildning hos
hantverksmästare måtte för nästa budgetår uppföras under rubriken Främjande
av lärlingsutbildning hos hantverksmästare in. m., dels att riksdagen
måtte till sistnämnda ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 1 690 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 290 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Aastrup m. fl. (I: 77) och den andra inom andra kammaren av herr
Ohlin m.fl. (II: 110), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen
måtte dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, efter framställning härom
från överstyrelsen för yrkesutbildning, för varje budgetår fastställa antalet
bidragsrum vid lärlingsutbildning hos hantverksmästare, dels till Främjande
av lärlingsutbildning hos hantverksmästare för budgetåret 1959/60 anvisa
ett förslagsanslag av 1 730 000 kronor, vilket innebär en höjning i jämförelse
med Kungl. Maj:ts förslag av 40 000 kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ebbe Ohlsson (1:137) och den andra inom andra kammaren av
herrar Nordgren och Magnusson i Borås (II: 171), i vilka hemställts, att
riksdagen måtte 1) fastställa, att hantverksmästare, som åtager sig utbildning
av lärlingar, erhåller ett statsbidrag å 2 000 kronor för en fullständig
utbildning om minst tre år samt ett kurstillägg å 1 200 kronor, därest lärlingen
erhåller ledighet för att å betald arbetstid genomgå teoretisk utbildning,
2) besluta, med hänsyn till den rådande arbetslösheten bland ungdomarna,
att antalet bidragsrum till främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m.m. fastställes till 2 000, samt 3) besluta, att de ökade
bidrag, som detta föranleder utöver det redan anslagna beloppet å 1 690 000
kronor till främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. in.,
måtte täckas genom ianspråktagande av medel under femte huvudtiteln:
»För arbetslöshetens bekämpande»;
90
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Torsten Andersson m. fl. (I: 263), och den andra inom andra kammaren
av herr Svensson i Stenkyrka m. fl. (IT: 326), i vilka — såvitt nu är i fråga
— hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare in. in. för budgetåret 1959/60 anvisa ett
förslagsanslag av 1 900 000 kronor;
dels ock en inom andra kammaren av herr Rydén väckt motion (II: 1),
vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av anslaget till Bidrag till
vissa omskolningskurser m. in. å femte huvudtiteln för budgetåret 1959/60
måtte för avhjälpande av sysselsättningssvårigheterna bland ungdomen
hemställa att tillfälligtvis ett statsbidrag på 1 000 kronor per år och lärling
lämnas såsom företagarbidrag, varvid sammanlagt 3 000 ungdomar
skulle kunna beredas sysselsättning och utbildning, samt att kostnaderna
härför, överslagsvis beräknade till 3 000 000 kronor under budgetåret
1959/60, må täckas under det härovan angivna anslaget.
Beträffande motiveringen för de motions vis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna II: 110, II: 171 och II: 1.
Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.
Enligt gällande bestämmelser beviljas statsbidrag för utbildande av
lärling med 1 500 kronor (grundbidrag) för varje lärling samt, om lärlingen
beredes tillfälle att med bibehållen lärlingslön deltaga i teoriundervisning
av viss omfattning, med ett tilläggsbidrag av 1 000 kronor (kurstillägg).
Det förra beloppet utanordnas med 800 kronor efter första utbildningsåret,
med 400 kronor efter andra utbildningsåret och med 300 kronor efter
utbildningstidens slut, sedan lärlingsombud styrkt att utbildningen bedrivits
ändamålsenligt. Kurstillägget utbetalas sedan lärlingen genomgått den
föreskrivna teoriundervisningen. Till lärlingsombud utgår ersättning med
45 kronor per lärlings utbildningsår och, om ombudet är bosatt å annan
ort än den, där utbildningen äger rum, även resekostnadsersättning enligt
klass C i allmänna resereglementet samt traktamente med 11 kronor per
dag för resor i den omfattning överstyrelsen må föreskriva. Överstyrelsen
har bemyndigats att under innevarande budgetår utdela understöd för
utbildning av högst 900 lärlingar. Under budgetåren 1950/56 höjdes antalet
bidragsrum successivt från 300 till 600 och samma antal stod till förfogande
budgetåret 1956/57. För budgetåret 1957/58 höjdes antalet bidragsrum till
800. Antalet inkomna ansökningar har emellertid under senare år väsentligt
överstigit antalet tillgängliga bidragsrum.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har föreslagit att detta anslag för
nästa budgetår höjes med 475 000 kronor till 1 725 000 kronor. Höjningen
grundar sig på av överstyrelsen föreslagna ändringar av nuvarande förhållanden
i följande avseenden. 1) Bidragsbeloppen höjes, grundbidraget med
500 kronor till 2 000 kronor och kurstillägget med 200 kronor till 1 200 kronor.
2) Bidragsrummens antal bestämmes av Kungl. Maj:t; för budgetåret
1959/60 har överstyrelsen beräknat kostnaderna efter 1 150 bidragsrum. 3)
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
91
Ersättningen till yrkesombuden höjes från 45 till 75 kronor per år och
traktamentsbeloppet från 11 till 13 kronor.
Kostnadsökningen vid oförändrade grunder, såväl ifråga om antalet
bidragsrum som bidragsbelopp och ersättningar till lärlingsombud, har av
överstyrelsen beräknats till 203 000 kronor. Denna ökning föranledes av
tidigare beslutade ökningar av bidragsrummens antal och är således av
automatisk karaktär.
För innevarande budgetår är på riksstaten under rubriken Främjande
av lärlingsutbildning inom muraryrket m. m. uppfört
ett förslagsanslag med ett belopp av 150 000 kronor. Om detta gäller i korthet
följande.
Ur anslaget, som uppförts på riksstaten sedan budgetåret 1952/53, utgår
bidrag till byggnadsföretag, som anordnar lärlingsutbildning inom muraryrket
och andra byggnadsyrken. Under budgetåret 1958/59 får överstyrelsen
för yrkesutbildning bevilja bidrag för utbildning av högst 300 lärlingar.
Bidraget utgör för varje lärling 900 kronor, vilket belopp utanordnas
med 600 kronor efter första utbildningsåret och med 300 kronor efter utbildningens
slut. Den statsunderstödda utbildningen står under tillsyn av
överstyrelsen för yrkesutbildning med biträde av yrkesombud, som av
överstyrelsen förordnas till ett antal av högst två för varje lärling. Till
yrkesombud utgår ersättning enligt ovan angivna grunder för lärlingsombud
vid utbildning hos hantverksmästare.
Med hänsyn bland annat till det förhållandevis dåliga utnyttjandet av
lärlingsbidragen för utbildning inom muraryrket har i enlighet med uttalande
i förra årets statsverksproposition (VIII ht, s. 680) frågan om det
föreligger skäl att bibehålla dessa bidrag blivit föremål för utredning genom
överstyrelsens för yrkesutbildning försorg. På grundval av den sålunda
gjorda utredningen, vid vilken medverkan lämnats av arbetsmarknadsstyrelsen,
svenska byggnadsindustriförbundet, svenska byggnadsarbetareförbundet
och svenska murareförbundet, har överstyrelsen funnit sig böra
föreslå att anslaget till nu ifrågavarande ändamål bibehålies. Beträffande
utredningens närmare innehåll och överstyrelsens motivering för detta förslag
torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.
Med utgångspunkt i att lärlingsbidragen för utbildning inom muraryrket
m. m. sålunda kommer att finnas kvar har överstyrelsen för yrkesutbildning
beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till 250 000 kronor,
vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande års anslag med
100 000 kronor. Vid denna beräkning har överstyrelsen utgått från följande
förändringar av nuvarande förhållanden. 1) Bidraget höjes från 900 kronor
till 1 400 kronor. 2) Ersättningen till yrkesombud höjes från 45 till 75
kronor per år. 3) Traktamenten till ombuden höjes från 11 till 13 kronor.
Dessa ändringar har beräknats medföra kostnadsökningar med i runt tal
75 000 kronor, vartill skulle komma 25 000 kronor på grund av förutsatt
större utnyttjande av bidraget än som för närvarande är fallet.
92
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
Statskontoret har yttrat sig över överstyrelsens utredning och äskanden
i vad de gäller bidrag till lärlingsutbildning inom muraryrket m. m. Enligt
ämbetsverkets mening bör det för denna utbildning avsedda anslaget utgå
från riksstaten från och med budgetåret 1959/60. Statskontoret har vidare
anfört bland annat.
Därest fråga är om lärlingsutbildning hos hantverksmästare inom byggnadsfacken,
lär förutsättningar föreligga att efter slopandet av ovan angivna
bidragsform bevilja bidrag för ändamålet från anslaget till främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare. Vid sådant förhållande kan viss uppräkning
av antalet bidragsrum under sistnämnda anslag bliva erforderlig.
De av Kungl. Maj:t den 2 maj 1958 meddelade bestämmelserna angående
statsbidrag till lärlingsutbildning hos hantverksmästare torde härvid i
huvudsak böra äga tillämpning.
Departementschefen framhåller att anslaget till främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare under en följd av år regelbundet höjts.
Från och med budgetåret 1955/56 höjdes bidragsbeloppet för lärling från
900 kronor till 1 500 kronor och från och med det därpå följande budgetåret
tillkom möjligheten att höja beloppet till 2 500 kronor, om utbildningen på
visst sätt kompletterades med teoriundervisning. Ersättningarna till lärlingsombud
ha höjts så sent som 1956 och 1957. Någon ändring av bidragsbelopp
och ersättningar är departementschefen därför icke beredd att nu
tillstyrka. Då efterfrågan på bidrag alltjämt synes vara större än som kan
tillmötesgås inom det nuvarande anslagets ram torde emellertid denna
enligt departementschefen på visst sätt böra vidgas.
Beträffande det statliga stödet till lärlingsutbildning inom muraryrket
to. to. anför departementschefen först, att den av överstyrelsen gjorda utredningen
och i samband därmed framkomna synpunkter lett honom till
den uppfattningen att detta stöd tills vidare bör bibehållas. I enlighet med
statskontorets mening bör emellertid enligt departementschefen något särskilt
anslag för ändamålet i fortsättningen icke uppföras på riksstaten utan
medel i erforderlig utsträckning beräknas under anslaget till främjande av
lärlingsutbildning hos hantverksmästare.
Departementschefen erinrar om att antalet bidragsrum för den sistnämnda
lärlingsutbildningen som förut sagts för innevarande budgetår är
900 och för utbildning inom muraryrket m. m. 300. Medan efterfrågan på
bidrag från hantverksmästarnas sida är större än tillgången, råder enligt
departementschefen det motsatta förhållandet när det gäller byggnadsföretagen.
En förbättring av hantverksmästarnas möjligheter att erhålla
bidrag torde enligt departementschefen ernås, om man samtidigt med sammanförandet
av anslagsmedlen under ett anslag lägger samman de nuvarande
antalen bidragsrum och ställer dem till överstyrelsens förfogande med
rätt för överstyrelsen att disponera samtliga sålunda erhållna 1 200 bidragsrum
i enlighet med föreliggande behov. Vid anslagsberäkningen har departementschefen
tagit som utgångspunkt att 1 050 bidragsrum komma att utgå
Statsutskottets utlåtande nr S år 1959
93
till utbildning av lärlingar hos hantverksmästare och 150 för utbildning av
lärlingar inom olika byggnadsyrken. Fördelningen kan, framhåller departementschefen
självfallet bli något annorlunda i verkligheten. Rent
erfarenhetsmässigt finns enligt departementschefen emellertid anledning
räkna med att på detta sätt en icke oväsentlig ökning av antalet bidragsrum
till hantverksmästare står att vinna, utan att någon reell minskning av
omfattningen av stödet till lärlingsutbildningen inom byggnadsyrken sker.
Vad själva bidragsbeloppet beträffar föreslår departementschefen en höjning
med 200 kronor till 1 100 kronor. Utbetalningen torde därvid böra ske
med 800 kronor efter första utbildningsåret liksom nu är fallet med bidragen
till hantverksmästare samt med 300 kronor efter utbildningstidens
slut. I övrigt torde bestämmelser rörande dessa bidrag kunna gälla oförändrade.
I motionerna 1:77 och 11:110 har — såvitt nu är i fråga — anförts
följande.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har påvisat olägenheterna av den nuvarande
begränsningen av antalet bidragsrum vid denna lärlingsutbildning
och föreslagit att antalet i varje fall inte skall bestämmas av riksdagen
på sätt som nu sker. I stället föreslås bemyndigande för Kungl. Maj:t att
efter framställning av överstyrelsen fastställa bidragsrummens antal, så att
detta antal skall kunna anpassas snabbt och smidigt till utbildningsbehovet.
Trots en betydande ökning av bidragsrummens antal från den 1 juli 1957
visade sig antalet ändå vara otillräckligt, så att bidragsgivningen måste
inställas under en tid i slutet av budgetåret. Lärlingsutbildningen hos de
arbetsgivare vilkas framställningar blivit bordlagda fick till följd härav
fortgå utan den kontroll som utövas av överstyrelsens ombud. De olyckligaste
verkningarna torde emellertid enligt överstyrelsens mening vara av
psykologisk art:
Begränsningarna och de långa dröjsmålen har ute i landet skapat den
uppfattningen, att det är förenat med alltför stora svårigheter att erhålla
statsbidrag till lärlingsutbildning. Överstyrelsen har inom hantverkskretsar
märkt en viss motvilja mot att anställa lärlingar, något som betingas inte
endast av de otillräckliga statsbidragen utan även av den anledningen, att
chanserna att kunna få ett bidrag från staten bedömts vara så små, att
man inte ansett sig böra räkna med att erhålla något bidrag. I och för sig
är detta naturligtvis felaktigt. Överstyrelsen kan emellertid förstå, att
dylika uppfattningar kunnat uppstå.
Starka skäl talar för överstyrelsens ståndpunkt. Då riksdagen bestämmer
antalet bidragsrum, måste detta ske så tidigt alt situationen är svår
att överblicka. Om riksdagen i stället bemyndigar Kungl. Maj:t att bestämma
antalet, kan avgörandet träffas när såväl behovet av utbildningsplatser
som belastningen på anslaget bättre kan överblickas. Fn jämnare fördelning
över året skulle därigenom kunna uppnås. T och för sig skulle en sådan jämnare
fördelning inte öka totalkostnaderna vid oförändrad omfattning av
verksamheten. Vissa utbetalningar skulle dock komma att tidigareläggas.
Emellertid syftar ju reformen på längre sikt till att förmå fler hantverksmästare
att åtaga sig lärlingsutbildning. Vi vill därför förorda att anslaget
uppräknas med 40 000 kronor. Om man antar att den första utbetalningen i
94
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
inemot halva antalet fall hinner göras under budgetåret 1959/60, skulle eu
sådan höjning medge att ytterligare omkring 100 bidragsrum kan beviljas
intill utgången av juni 1960.
Som motivering för de i motionerna 1:137 och II: 171 framförda yrkandena
ha motionärerna anfört bland annat följande.
Det är angeläget att yrkesutbildningens resurser snabbt ökas. En möjlighet
härtill synes oss vara att stimulera hantverksmästarna till att i ökad
utsträckning antaga lärlingar. En dylik stimulans kan lämpligen ges genom
en ökning av bidragens storlek liksom genom slopandet av någon övre
gräns beträffande bidragens antal. — Utbildningen av lärlingar hos hantverksmästare
sker i mästarnas verkstadslokaler, varvid användes mästarnas
egna maskiner, material o. s. v. Detta betyder med andra ord, att
staten icke behöver placera några medel i fasta investeringar, exempelvis
i yrkesskolebyggnader, maskiner etc. En normal investering per lärlingsplats
vid en central verkstadsskola torde försiktigt räknat uppgå till mellan
20 000 och 30 000 kronor, inklusive maskinutrustning. Genomsnittligt torde
varje plats komma att kosta cirka 25 000 kronor. Genom statsbidragen för
lärlingsutbildning hos hantverksmästare behöver staten som ovan nämnts
icke på detta sätt binda kapital, eftersom hantverksmästarnas egna anläggningar
står till förfogande.
Det kan även finnas anledning att analysera kostnaderna per lärlingvid
exempelvis de centrala verkstadsskolorna. Utbildningskostnaden är icke
låg. Den varierar givetvis från skola till skola men torde uppgå till minst
4 000 ä 5 000 kronor per lärling och är. Till denna summa bör vid beräkningen
läggas den räntekostnad, som staten åsamkas för fasta platser vid
yrkesskolor. Om man räknar med en räntefot på 4 procent innebär detta,
om man utgår ifrån den ovan beräknade kostnaden av 25 000 kronor per
plats, 1 000 kronor per år.
I relation till de kostnader, som här ovan redovisats för utbildning av
lärlingar vid särskilda yrkesutbildningsanläggningar, kan sättas de ovan
nämnda statsbidragen för utbildning hos hantverksmästare. En sammanställning
av siffrorna visar, att bidragen till hantverksmästare ur statens
synvinkel är ett billigt sätt att främja lärlingsutbildningen. Det är dessutom
ett system, som snabbt kan byggas ut, vilket är viktigt icke minst för
närvarande, när ungdomsarbetslösheten är ett stort problem.
Bidraget till en hantverksmästare är som nämnts 1 500 kronor per lärling
och utanordnas med 800 kronor efter första läroåret, 400 kronor efter
andra läroåret och 300 kronor efter utbildningstidens slut, d. v. s. fullt
bidrag utgår endast vid en minst 3-årig utbildning. Detta innebär, att
bidraget i genomsnitt är 500 kronor per år. Ett dylikt bidrag är förhållandevis
alltför lågt med hänsyn till de omkostnader en hantverksmästare
åsamkas i samband med yrkesutbildningen. Det är dessutom synnerligen
lågt, om man jämför med de medel det allmänna lägger ned på yrkesutbildning
andra vägar.
Med hänvisning till ovanstående resonemang vill vi föreslå, att riksdagen,
i enlighet med vad kungl. överstyrelsen för yrkesutbildning anfört i sina
petita, måtte höja grundbidraget från det angivna 1 500 kronor till 2 000
kronor för en fullständig yrkesutbildning om minst tre år, samtidigt som
kurstillägget höjes till 1 200 kronor.
Även om denna höjning skulle medföra ökade statsutgifter är den i verkligheten
skenbar, då yrkesutbildningen hos hantverksmästare är billigare
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
95
för staten än yrkesutbildningen vid yrkesskolor. Vidare är en utgift i detta
sammanhang väl motiverad med tanke på den ökade produktion, som
denna utbildade arbetskraft kan komma att tillföra landet.
Vi anser det vara i landets intresse, att så många ungdomar som möjligt
nu bereds tillfälle att snabbt påbörja sin yrkesutbildning. Åtgärder
syftande härtill är av speciellt värde för närvarande, eftersom de är ett
effektivt medel i bekämpandet av arbetslösheten. Arbetsförmedlingarnas
statistik för höstmånaderna under de tre senaste åren visar en kontinuerlig
stegring av antalet arbetslösa ungdomar under 18 år. 1958 uppgick siffran
för enbart arbetslösa ungdomar till över 6 000. De här föreslagna åtgärderna
är speciellt ägnade att bekämpa denna ungdomsarbetslöshet. Det
är därför angeläget, att så många ungdomar som möjligt bereds tillfälle till
denna utbildning, och vi vill därför föreslå, att antalet bidragsrum höjes
från det av departementschefen föreslagna 1 200 till 2 000. Vi är införstådda
med att en dylik ökning kan synas stor, men vi anser en ökning
av antalet bidrag vara väl motiverad med hänsyn till den omedelbara effekt
de ovan föreslagna åtgärderna kommer att medföra beträffande ungdomsarbetslösheten.
I motionerna I: 263 och 11: 326 framhålla motionärerna bland annat, att
det torde vara fullt klart att de nuvarande bidragsbeloppen äro alltför låga
och att det från hantverksmästarnas sida ständigt anföres klagomål däröver.
Motionärerna föreslå därför att det av Kungl. Maj:t äskade beloppet
— med oförändrat antal bidragsrum — ökas med 210 000 kronor till
1 900 000 kronor.
I motionen II: 1 har anförts bland annat följande.
Tyvärr är vårt yrkesskoleväsen icke så starkt utbyggt, att vi äger möjligheter
att ta hand om alla de unga, som vill ha yrkesutbildning. Inför detta
faktum har man på vissa håll i vårt land ansett att det skulle vara lämpligt
att i dagens läge söka intressera Sveriges hantverks- och småindustriidkare
att åtaga sig utbildningen av fler ungdomar. Sålunda har inom Örebro
län dess hantverks- och industriförening gjort en undersökning i slutet
av år 1958 bland sina medlemmar angående möjligheterna att taga sig an
ett större antal ungdomar för utbildning inom olika yrken, utöver vad man
normalt brukar åtaga sig. Det visade sig vid en snabbt genomförd enkät,
att man inom 83 företag i ett 20-tal olika yrken var villig att anställa 101
ungdomar inom Örebro län. Samtidigt betonades emellertid att det är en
mycket tids- och kostnadskrävande uppoffring för »mästarna» att ta hand
om lärlingar inte minst i nuvarande läge och att det fördenskull måste anses
fullt naturligt och skäligt att hantverksidkarna finge en viss ersättning
härvidlag.
Enligt gällande normer medger staten ett bidrag på 500 kronor per år till
de hantverkare som utbildar lärlingar — maximerat till 1 500 kronor för
tre år. Enligt av hantverksföreningar utförda undersökningar är detta
belopp en alltför ringa ersättning, och man har funnit att det vore skäligt
med 2 000 kronor per år och lärling. Om man utgår ifrån att landsting och
vissa städer har stort intresse av att också lämna ett bidrag till denna form
av utbildning, skulle det vara av mycket stort värde om staten i dagens
läge tillfälligtvis kunde lämna ett statsbidrag på 1 000 kronor per år och
lärling.
Kostnaderna för lärlingsutbildningen sammanhänger med att lärlingen
96
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
skall ha ledning och undervisning, varigenom dyrbar tid bindes för den
mindre företagaren eller dennes fullgoda ställföreträdare. Utbildningen skall
vara så allsidig som möjligt i alla inom yrket förekommande grenar och
tempon, varigenom lärlingens omedelbara arbetsprestation helt naturligt
måste bli av relativt ringa värde för arbetsgivaren. Lärlingen skall dessutom
ha lön, som belöper sig till 2 000 å 3 000 kronor per år.
Till ledning för ett ekonomiskt bedömande av kostnaderna för samhället
för utbildningen vid t. ex. centrala verkstadsskolor kan nämnas, att man
genomsnittligt räknar med drygt 5 000 kronor per år och elev och därvid
har ingen hänsyn tagits till räntor och amorteringar för byggnader, maskiner
o. dyl.
Naturligtvis vore det betydelsefullt om denna utbildning på arbetsplatserna
kunde kombineras med teoretisk utbildning vid yrkesskolorna. Med
hänsyn till överbeläggningen på dessa skolor torde det vara lämpligt och
möjligt att endast ordna aftonkurser härvidlag.
Det är svårt att bedöma hur starkt intresset för att åtaga sig nya lärlingar
utöver det normala kan vara bland landets hantverkare och småindustriidkare,
men genom samarbete med vederbörande organisationer
torde man lätteligen snabbt kunna få en klar uppfattning härom. Om man
dessutom utgår från örebrolänsenkäten torde man kunna räkna med att
cirka 3 000 ungdomar på detta sätt skulle kunna beredas arbete och få en
god yrkesutbildning. Detta antal är just nu av särskild betydelse då det
gäller att lösa sysselsättningsproblemen för de unga. Ur statens synpunkt
skulle det erfordras 3 miljonor kronor i form av statsbidrag per år — ett
belopp, som, satt i relation till de betydande lättnader på sysselsättningsfronten
vilka härigenom kan åvägabringas, ter sig synnerligen välmotiverat.
Förslagsvis skulle dessa kostnader kunna inrymmas under socialdepartementets
äskanden om 25 miljoner kronor för Bidrag till vissa omskolningskurser
in. m. Och samtidigt skulle denna utbildning stå under överinseende
av överstyrelsen för yrkesutbildning.
Utskottet får erinra därom, att förevarande anslag sedan budgetåret
1954/55 till och med budgetåret 1958/59 höjts från 310 000 kronor till icke
mindre än 1 250 000 kronor. Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär en
ytterligare uppräkning av anslaget till 1 690 000 kronor. Utskottet biträder
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och har icke funnit något att
erinra mot vad departementschefen anfört och förordat.
Med anledning av de förslag, som i sysselsättningsstödjande syfte framlagts
i ovannämnda motioner I: 77 och II: 110, I: 137 och II: 171, I: 263
och II: 326 samt II: 1 vill utskottet erinra därom, att riksdagen som ett
led i en effektiv arbetslöshetspolitik givit Kungl. Maj:t vidsträckta möjligheter
att anpassa åtgärderna efter förhållandena i varje särskilt fall (se
statsutskottets utlåtande 1959: 5, punkten 65). Utskottet anser med hänsyn
härtill att motionärernas förslag, som innefatta vissa enligt utskottets mening
ändamålsenliga åtgärder för motverkande av ungdomsarbetslösheten,
i första hand böra prövas av Kungl. Maj:t. I vidare mån än nu sagts är
utskottet icke berett att tillstyrka motionärernas förslag.
Med anledning av vad i motionerna 1:77 och II: Ilo påyrkats beträffande
fastställandet av antalet bidragsrum vill utskottet framhålla, att
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959 97
vissa skäl tala för att beslutanderätten härom överlåtes åt Kungl. Maj:t.
Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t upptager detta spörsmål till närmare
bedömande och för riksdagen framlägger det förslag i ämnet, som
Kungl. Maj:t må finna påkallat.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 77 och II: 110 samt
I: 263 och II: 326, nämnda motioner såvitt nu är i fråga,
till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
1 690 000 kronor;
II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 77 och
II: 110 ävensom I: 263 och II: 326, nämnda motioner såvitt
nu är i fråga, I: 137 och II: 171 samt II: 1 i skrivelse till
Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.
169:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 276, s. 621 och 622), vilket
innebär en anslagsminskning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning
av utförda gesällprov för budgetåret 1959/60 anvisa
ett reservationsanslag av 10 000 kronor.
170:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 277, s. 622), vilket innebär en anslagshöjning med
4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av
84 000 kronor.
Gymnastiska centralinstitutet m. m.
171 :o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 299, s. 648 och 649), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
7 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 8
98
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 181 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 29 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 262 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 62 700
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .......................... 3 100
Summa kronor 539 400
b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 539 400
kronor.
172:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 300, s. 649 och 650), vilket innebär en
anslagsminskning med 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 158 100 kronor.
173:o)Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I
enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 301, s. 650), vilket innebär en
anslagsminskning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:
Materiel, böcker m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett
reservationsanslag av 41 000 kronor.
174:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i
idrott och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
302, s. 650), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild
undervisning i idrott och gymnastik m. m. för budgetåret
1959/60 anvisa ett anslag av 18 300 kronor.
175:o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra
m.m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 303, s. 651),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Stockholms studenters
idrottsförening till lokalhyra m.m. för budgetåret 1959/60
anvisa ett anslag av 6 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959 99
Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.
176:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och
läroböcker. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 304, s. 652 och
653), vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1959/60
anvisa ett reservationsanslag av 181 500 kronor.
177:o) Bidrag till nämnden för svensk språkvård. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 305, s. 653), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nämnden för svensk
språkvård för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av
20 000 kronor.
178:o) Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpeditionens
resultat. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 311, s. 655),
vilket innebär en anslagsminskning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till publicering av den
svenska djuphavsexpeditionens resultat för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.
179:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 315, s. 656—661), vilket innebär en
anslagshöjning med 119 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för flyg- och navalmedicinska
nämnden, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1959/60:
Avlöningsstat
1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.......... 3 000
2. Ersättning till tillfällig arbetskraft, förslagsvis
.................................... 75 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 351 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 54 900
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 2 500
Summa kronor 486 500
100
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
b) till Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 486 500
kronor.
180:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 316, s. 661 och 662), vilket innebär
en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 26 000 kronor.
181 :o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Flyg- och navalmedicinsk
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 317, s. 662),
vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:
Flyg- och navalmedicinsk forskning för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
182:o) Europeiskt samarbete inom kärnforskningen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 319, s. 663 och 664), vilket innebär en anslagshöjning
med 500 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 3 200 000 kronor.
183:o) Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 320, s. 664 och 665), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nordiska institutet för
teoretisk atomfysik för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 240 000 kronor.
184:o) Matematikmaskinnämnden: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 321, s. 665—671) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1959/60,
vidtaga den ändring i personalförteckningen för matematikmaskinnämnden,
som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för matematikmaskinnämnden att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1959/60, dels ock till Matema
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959 101
tikmaskinnämnden: Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 1 411 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med endast ett nominellt
belopp av 1 000 kronor.
Departementschefen har enligt statsrådsprotokollet anfört bland annat
följande.
Av min redogörelse för matematikmaskinnämndens anslagsäskanden
torde framgå, att nämnden nu är beredd att igångsätta ett omfattande
arbete för att stimulera användningen av elektroniska databehandlingsmetoder
inom skilda områden av statsförvaltningen. Den ekonomiska betydelsen
av tillämpningen av dessa metoder inom statsförvaltningen synes
numera klart dokumenterad. Enligt min mening talar starka skäl för att
sådana åtgärder vidtages, att nämndens ställning som samordnings- och
expertorgan på detta område kan befästas och ytterligare utvecklas.
En förskjutning av tyngdpunkten i matematikmaskinnämndens framtida
verksamhet till den mera servicebetonade funktion, som uppgiften att leda
och samordna databehandlingsarbetet inom den statliga förvaltningen får
anses innebära, påkallar enligt min mening vissa administrativa förändringar.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att matematikmaskinnämndens
organisation och fortsatta verksamhet för närvarande är under utredning
genom särskilda sakkunniga, som av chefen för finansdepartementet,
med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 oktober 1955, tillkallats
för att verkställa utredning rörande statsförvaltningens behov av databehandlingsmaskiner
och därmed sammanhängande spörsmål. Utan att
vilja föregripa kommitténs kommande förslag rörande nämndens organisation
m. m. vill jag dock framhålla, att nämndens ställning som samordningsorgan
på databehandlingsområdet motiverar att nämnden framdeles kommer
att sortera under samma departement som de centrala ämbetsverk
inom vilkas förvaltningsområden databehandlingen kan beräknas få en
speciell betydelse. Efter samråd med chefen för finansdepartementet finner
jag det vara lämpligt att nämnden från och med den 1 juli 1960 sorterar
under finansdepartementet och att dess anslag sålunda från och med samma
tidpunkt redovisas under sjunde huvudtiteln. Mot bakgrunden av det
anförda vill jag även anmäla, att jag i ett senare sammanhang torde få återkomma
till vissa frågor rörande nämndens sammansättning m. m.
Sättet för finansieringen av matematikmaskinnämndens verksamhet bör
enligt min mening nu omprövas. Jag vill först erinra om att inkomsterna
från nämndens verksamhet under budgetåren 1950/56 uppförts såsom
särskilda uppbördsmedel under nämndens avlöningsanslag. Inkomsterna
bär under ifrågavarande budgetår regelmässigt överstigit det i avlöningsstaten
för vederbörande budgetår upptagna beloppet. Det årliga överskottet
bär genom särskilda beslut av Kungl. Maj:t tillgodoförts materielanslaget
och stiillts till nämndens förfogande för anskaffning av materiel in. in. Från
och med budgetåret 1956/57 har viss del av de beräknade inkomsterna uppförts
såsom uppbördsmedel jämväl under omkostnadsanslaget. Från och
med sistnämnda budgetår har samtliga anslag — avlönings-, omkostnadsoch
materielanslagen — uppförts med endast nominella belopp.
Jag har av flera skäl blivit övertygad om att det i fortsättningen är
mindre lämpligt att eu så pass omfattande verksamhet som matematik
-
102
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
maskinnämndens redovisas på sätt nn sker. Jag vill därför föreslå att den
nuvarande nettoredovisningen från och med nästa budgetår ersättes med
bruttoredovisning. Detta innebär att inkomsterna från nämndens verksamhet
skall redovisas över inkomsterna å driftbudgeten och att medel för
avlöningar, omkostnader och materiel m. m. skall i vanlig ordning anvisas
såsom utgiftsanslag. De beräknade inkomsterna bör i specifikationen av
inkomsterna å driftbudgeten lämpligen uppföras såsom en särskild post
under Egentliga statsinkomster: Uppbörd i statens verksamhet, benämnd
Inkomster vid matematikmaskinnämnden.
För nästa budgetår beräknar jag i likhet med nämnden inkomsterna till
cirka 2 000 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag med avseende å förevarande anslag avser formellt
en anslagshöjning med 1 410 000 kronor. Reellt innebär förslaget emellertid
vid övergång till det i det föregående omnämnda bruttoredovisningssystemet
en ökning med 212 000 kronor i jämförelse med för innevarande budgetår
under anslaget upptagna utgifter.
Beträffande nya tjänster m. m. innebär Kungl. Majrts förslag i huvudsak
följande.
1. indragning av två vakanta tjänster som matematikerbiträde i respektive
Ag 15 och Ag 13 å matematiska avdelningen,
2. byrådirektör i Ag 26,
3. tre matematiker i Ag 23,
4. två matematiker i Ag21,
5. kontorist i Ag 9, samtliga för databehandling,
6. förste byråingenjör i Ag 23 för tekniska avdelningen,
7. extraordinariesättning av åtta extra tjänster, nämligen en som matematiker
i Ag 21, en som matematiker och en som ingenjör i Ag 17, en som
ingenjör och en som matematikmaskinskötare i Ag 13, en som laboratoriebiträde
och en som verkstadsbiträde i Ag 7 samt en som biträde
i Ag 3,
8. en ny, förslagsvis betecknad anslagspost, benämnd Ersättning till expertis
och tillfällig arbetskraft å 120 000 kronor med samtidig minskning
av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med
80 000 kronor.
Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
framlagda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1959/60 vidtaga den ändring
i personalförteckningen för matematikmaskinnämnden,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för matematikmaskinnämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959 103
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 17 000
2. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis....................... 120 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis............................. 1 089 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 177 200
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis......................... 7 600
Summa kronor 1 411 000
c) till Matematikmaskinnämnden: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 411 000 kronor.
185:o) Matematikmaskinnämnden: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 322, s. 672), vilket i anslutning till den under
nämndens avlöningsanslag föreslagna övergången till ett system med
bruttoredovisning av nämndens anslag innebär en anslagshöjning med
144 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Matematikmaskinnämnden: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 145 500 kronor.
186:o) Matematikmaskinnämnden: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 323, s. 672 och 673), vilket i anslutning till
den under nämndens avlöningsanslag föreslagna övergången till ett system
med bruttoredovisning av nämndens anslag innebär en anslagshöjning med
724 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Matematikmaskinnämnden: Materiel
m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 725 000 kronor.
187:o) Bidrag till Konung Gustaf V :s forskningsinstitut. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 324, s. 673), vilket innebär en anslagshöjning
med 8 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Konung Gustaf F:s
forskningsinstitut för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag
av 231 300 kronor.
188:o) Bidrag till oceanografiska institutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 325, s. 673), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet
för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 141 900 kronor.
104
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
189:o) Bidrag till internationella meteorologiska institutet i
Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 326, s. 673 och
674), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till internationella meteorologiska
institutet i Stockholm för budgetåret 1959/60 anvisa
ett anslag av 130 000 kronor.
190:o) Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom
bibliotek. Kungl. Majt har (punkt 327, s. 674—677) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
1 015 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 145 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Åman (I: 74) och den andra inom andra kammaren av herr Arvidson
(II: 108), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att ersättningen till
författare för utlåningen av deras verk genom biblioteken höjs från tre till
fyra öre per boklån och att anslaget på grund härav uppräknas med 300 000
kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Åman (I: 75) och den andra inom andra kammaren av herr Arvidson
m.jl. (II: 109), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta om ett
anslag på 200 000 kronor, motsvarande ett öre per boklån, som ersättning
till översättarna för utlåningen av översatta böcker genom biblioteken.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna II: 108 och II: 109.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Detta förslagsanslag är uppfört å riksstaten sedan budgetåret 1954/55.
Ur anslaget utgår ersättning åt de svenska författarna för utlåningen genom
landsbibliotek, statsunderstödda folkbibliotek samt skolbibliotek av enligt
gällande auktorrättsliga lagstiftning rättsskyddade verk av svensk författare.
Enligt gällande grunder utgår ersättningen med ett sammanlagt belopp,
motsvarande tre öre för varje hemlån och tolv öre per volym av det totala
antalet referensböcker som på en gång är i bruk inom här ifrågavarande
bibliotek. Av nämnda tre öre per hemlån och tolv öre per referensexemplar
tillfaller i regel två öre respektive åtta öre vederbörande författare, medan
återstoden i huvudsak går till gemensamma ändamål för de svenska författarna,
främst understöd och pensioner. Sedan det sammanlagda belopp
som skall utgå ur anslaget fastställts, skall beloppet avsättas till en särskild
diversemedelsfond, benämnd Sveriges författarfond. Fonden förvaltas av
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
105
statskontoret, medan de till fonden avsatta medlen disponeras av ett särskilt
organ, styrelsen för Sveriges författarfond.
Styrelsen för Sveriges författarfond har föreslagit, att ifrågavarande anslag
för nästa budgetår höjes med 645 000 kronor till 1 515 000 kronor. Av
höjningen avser 90 000 kronor automatisk utgiftsstegring på grund av beräknad
ökad bokutlåning, 55 000 kronor ökning av ersättningen för referensböcker
med hänsyn till belastningen budgetåret 1957/58, 300 000 kronor ett
förslag om höjning av biblioteksersättningen från tre till fyra öre samt
200 000 kronor ett förslag om särskild ersättning för översatta verk. Därjämte
har styrelsen hemställt om uppförande å riksstaten av ett nytt förslagsanslag
av 23 800 kronor, avsett till bestridande av avlöning enligt lönegrad
Ae 21 åt en sekreterare hos styrelsens kansli.
Beträffande frågan om höjning av biblioteksersättningen framhåller styrelsen,
att de författarföreningar, som är representerade i fondens styrelse,
starkt understrukit kravet på en höjning av biblioteksersättningen. Författarföreningarnas
krav vitsordas av styrelsen, som framhåller, att behovet av
särskilda pensions- och understödsmedel framdeles kommer att öka i mycket
betydande utsträckning, främst beroende på den svenska författarkårens
åldersstruktur. Styrelsen begränsar sig till att föreslå en mindre
höjning av biblioteksersättningen, nämligen vad som motsvarar en indexmässig
ökning sedan den tid, då denna ersättning fastställdes. Styrelsen
framhåller att löneutvecklingen för tjänstemän i allmän och enskild tjänst
företett en ökning i det allmänna löneläget med minst 30 procent under
åren 1954—1958. Detta skulle motsvara en höjning av biblioteksersättningen
med ett öre, eller från tre öre till fyra. Höjningen bör enligt styrelsens
uppfattning helt tillföras fondens allmänna del för att möjliggöra en
mera omfattande stipendie- och understödsverksamhet bland författarna.
Någon ändring i de nu gällande principerna för beräkningen av de enskilda
ersättningsbeloppen skulle därmed icke vara påkallad, utan denna ersättning
skulle såsom hittills utgå med två öre för boklån mellan 500 och
50 000 och med ett öre för överskjutande antal boklån.
Vad avser förslaget om ersättning för översatta verk uttalar styrelsen,
att även i en tid som präglas av strängaste restriktivitet beträffande statens
utgifter undantag har kunnat göras för sådana medborgargrupper, som i utpräglad
grad befunnit sig i ett ogynnsamt och beträngt läge, och det är alltjämt
styrelsens bestämda uppfattning, att översättarkåren utgör en sådan
grupp inom det svenska kulturlivet. Styrelsen åberopar statsutskottets utlåtande
nr 8 år 1958, vari utskottet förutsatte, att Kungl. Maj:t efter närmare
undersökningar beträffande förevarande spörsmål övervägde vilka åtgärder
som kunde befinnas ägnade att på lämpligt sätt bereda översättarna viss
gottgörelse. — Styrelsen föreslog i samband med anslagsäskandena för budgetåret
1958/59, att ersättningsbeloppet per boklån måtte sättas till ett. öre
beträffande översatt litteratur och alt det sålunda framräknade anslagsbeloppet,
192 000 kronor (= 19 200 000 boklån), måtte få fördelas i form
106
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
av stipendier, understöd och pensioner m. m. bland översättarna. Denna
anknytning av anslagspostens beräkning till den samlade utlåningsvolymen
har för styrelsen framstått som den naturligaste beräkningsgrunden, då
biblioteksersättningen i övrigt vilar på samma princip. Styrelsen har av
kostnadsskäl icke låtit utföra nya, mera exakta beräkningar av antalet utlånade
översättningsböcker men uppskattar ersättningen i detta hänseende
till i runt tal 200 000 kronor.
Departementschefen har förklarat sig icke vara beredd att tillstyrka förslaget
om en särskild biblioteksersättning för översatta verk och har icke
heller ansett sig kunna förorda den föreslagna höjningen av biblioteksersättningen
från tre till fyra öre. Departementschefen har tillstyrkt en automatisk
uppräkning med sammanlagt 145 000 kronor, varav 90 000 kronor avser
utgiftsökning på grund av beräknad ökning av bokutlåningen och
55 000 kronor utgiftsökning på grund av förändrade kalkyler rörande omfattningen
av det ersättningsberättigade beståndet av referensböcker. I
övrigt har departementschefen icke förutsatt någon ändring beträffande
förevarande anslag och har ej heller ansett sig kunna tillstyrka något särskilt
förvaltningsanslag.
Av för utskottet tillgängliga handlingar framgår att statskontoret utlåtit
sig över styrelsens för Sveriges författarfond framställning. Av statskontorets
utlåtande framgår med avseende å förslaget om en utvidgning av systemet
med biblioteksersättningar till att omfatta även översättarkåren att
statskontoret av vad i denna fråga förekommit icke funnit anledning frångå
sitt tidigare ställningstagande, redovisat i statskontorets utlåtande över
styrelsens anslagsäskanden för innevarande budgetår. Statskontoret hade då
icke ansett sig kunna tillstyrka motsvarande förslag. — Vad beträffar förslaget
om en höjning av biblioteksersättningen med ett öre har statskontoret
funnit det tveksamt om ramen för fondens allmänna del nu bör vidgas. Den
beslutade höjningen av folkpensionen torde enligt statskontoret för övrigt
reducera behovet av ökade medel till stipendie- och understöds verksamhet.
I sitt utlåtande har statskontoret i övrigt bland annat ifrågasatt om icke
författarpenningens undre gräns (för närvarande 10 kronor) främst av
praktiska och administrativa skäl borde justeras uppåt och förslagsvis sättas
till lägst 50 kronor. Följderna härav belysas, framhåller statskontoret, i
efterföljande uppställning rörande av statskontoret under innevarande budgetår
utbetalade författarpenningar avseende år 1957:
Beloppets storlek Antal
10—24 kr ................................ 437
25—49 kr ................................ 328
50—99 kr ................................ 271
100 kr och därutöver....................... 524
Summa
kronor
7 062
11 425
19 329
316 300
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
107
I motionerna 1:74 och 11:108 har anförts bland annat följande.
De svenska författarna hade redan innan bokutredningen tillsattes 1948
krävt, att deras rätt till ersättning för utlåningen av deras verk genom
biblioteken erkändes av statsmakterna. Bokutredningen fastslog denna rätt.
I föreliggande förslag till nordisk lagstiftning om upphovsmannarätt till
litterära och konstnärliga verk är denna rätt kodifierad. Det bör alltså understrykas,
att det under ovanstående rubrik utgående beloppet inte är att
anse som en gåva från det allmänna till författarna utan en ersättning, grundad
på författarrätten.
Bland de svenska författarna diskuterade man länge formerna för denna
ersättning, å ena sidan önskade man ekonomisera ersättningen med hjälp
av direkta avgifter i någon form för bokutlåningen: den bokläsande allmänheten
skulle betala. Å andra sidan hävdade man, att ett sådant system
skulle verka hämmande på bokutlåningen och folkbildningsarbetet. I stället
borde staten ställa motsvarande belopp till förfogande. Bokutredningen och
statsmakterna anslöt sig till den sistnämnda lösningen. Från författarhåll
framhölls emellertid, att man fruktade, att det statliga anslaget kunde bli
sänkt vid de tidpunkter då budgetläget åtstramades och att man accepterade
den för författarna sämre lösningen endast under förutsättning att anslaget
finge betraktas som stabilt.
Författarnas farhågor har gått i uppfyllelse. Anslaget har för varje år
sänkts, inte siffermässigt men värdemässigt per boklån räknat. Då författarföreningarna
nu krävt att ersättningen skall höjas med det belopp, som
motsvarar penningvärdets fall och den allmänna standardhöjningen sedan
1954, och då styrelsen för Sveriges författarfond vitsordat det berättigade
i detta krav, ställer sig Kungl. Maj:t avvisande. Författarna ställs utanför
den allmänna inkomstökningen, också utanför den ersättning för penningvärdeförsämringen
som kommit alla andra yrkesutövare till del. Då biblioteksersättningen
bygger på författarrätten, är det svårt att inse det berättigade
i Kungl. Maj:ts avvisande hållning.
Enligt författarfondstyrelsens förslag skulle den begärda ökningen av anslaget
helt gå till den del av fonden, som tas i anspråk för stipendier och
understöd åt författarna. Erfarenheterna under de år fonden verkat visar,
att ett betydande antal författare lever i närheten av eller under existensminimum.
Detta gäller om många i konstnärligt avseende högtstående författare,
ja, om några av de största. Ytterst sammanhänger detta med att
vårt språkområde är så litet. Bibliotekspenningarna är nödvändiga: de hjälper
till att hålla den rena misären på avstånd. Då nu författarna själva
föreslagit, att — under förutsättning att den begärda höjningen beviljas —
inte mindre än hälften av biblioteksersättningen skall undantas och användas
till stipendier, premier, pensioner och understöd, är det sin egen rätt till
ersättning de avstår från. Inte minst detta bör vittna om att talet om författarna
som låglönegrupp och om nödläget bland många författare motsvarar
den bistra verkligheten.
Till stöd för det i motionerna 1: 75 och II: 109 framställda yrkandet har
åberopats bland annat följande.
Sedan 1954 åtnjuter författarna ersättning för utlåningen av deras verk
genom biblioteken. Deras rätt till sådan ersättning är auktorsrättsligt fastslagen.
Principen bär accepterats av statsmakterna.
108
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
Översättarna har samma upphovsmannarätt till sina översättningar som
författarna till sina verk. I det föreliggande förslaget till nordisk lagstiftning
om upphovsmannarätt till litterära och konstnärliga verk är denna
översättarnas rätt kodifierad. Men därav följer, att översättarna har samma
rätt till biblioteksersättning som författarna.
De enda som inte erkänner översättarnas upphovsmannarätt är bokförlagen.
De anser, att de genom engångsersättning för översättningen övertagit
också författarrätten. En sådan ståndpunkt, som strider mot den
juridiska, fastslagen i auktorsrättskommitténs betänkande (SOU 1956: 25,
s. 133 och 251), kan de segerrikt hävda endast därför att de på bokmarknaden
gentemot översättarna utgör den starkare parten. Men den omständigheten,
att bokförläggarna inte erkänner översättarnas upphovsmannarätt
till sina översättningar, kan inte rätteligen åberopas av statsmakterna —
såsom statskontoret råkade göra, då det 1958 avstyrkte motsvarande framställning
om biblioteksersättning åt översättarna. Den juridiska sakkunskapen
bör härvidlag tillerkännas större auktoritet än de för sina ekonomiska
intressen kämpande bokförlagen.
Översättarna utför en betydelsefull kulturgärning. Det är genom deras
förmedling som den större delen av vårt folk får möjlighet att läsa den utländska
litteraturen. Översättningsarbetet är ofta mycket krävande och
förutsätter inte endast språkkunskaper utan också förmåga att konstnärligt
återge originaltexten på svenska. Översättningsverksamheten betalas mycket
dåligt. Trots detta har vi en rad mycket kvalificerade översättare. Det
är ett kulturintresse att översättarkårens kvalitet hålls uppe, att den utländska
värdefulla litteraturen kläds i en fullödig svensk språkdräkt och att
språkvården på ett kvantitativt betydande område inte eftersätts. Det är
därför angeläget, att statsmakterna stöder översättarna, desto mer som det
är deras rätt det är fråga om att hävda.
Enligt styrelsens för Sveriges författarfond förslag skall hela den biblioteksersättning
som begärs — ett öre per boklån, motsvarande cirka 200 000
kronor årligen — gå till fonden och användas till stipendier, premier, pensioner
och understöd åt översättare. Dessa, som utgör en utpräglad låglönegrupp
och inte kan påräkna hjälp vid sjukdom och annan nedsättning
av arbetsförmågan och inte heller kan beräknas på egen hand skaffa sig
trygghet på ålderdomen, skulle genom bibliotekspenningarna få stöd och
uppmuntran, möjligheter till vidareutbildning och ekonomisk hjälp vid
sjukdom och inkomstbortfall samt viss trygghet på ålderdomen. Det är här
fråga om en numerärt obetydlig men kulturellt betydelsefull samhällsgrupp.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
icke funnit sig beredd att tillstyrka det framställda förslaget
om en särskild biblioteksersättning för översatta verk och icke heller ansett
sig kunna förorda den föreslagna höjningen av biblioteksersättningen från
tre till fyra öre.
Utskottet vill i anledning av förstnämnda förslag erinra om vad utskottet
därom uttalade vid 1958 års A-riksdag (utlåtande nr 8, punkten 171). Utskottet
framhöll då bland annat att vissa skäl onekligen talade för att kravet
på att ersättning för biblioteksutlåning jämväl borde tillkomma översättare
tillgodosåges. Utskottet förutsatte också att Kungl. Maj:t efter
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
109
närmare undersökningar beträffande förevarande spörsmål övervägde vilka
åtgärder, som kunde befinnas ägnade att på lämpligt sätt bereda översättarna
viss gottgörelse, och — därest detta befunnes böra ske genom anvisande
av medel på riksstaten — i samband med anslagsavvägningarna
prövade om utrymme framdeles kunde beredas för detta ändamål. Utskottet,
som icke är berett att förorda det i de nu föreliggande motionerna I: 75
och II: 109 framställda yrkandet om ett anslag på 200 000 kronor för nästa
budgetår som ersättning till översättarna, vill emellertid ånyo understryka
vad utskottet förra året fann anledning uttala i ämnet.
Vidkommande förslaget om en höjning av biblioteksersättningen, avsett
att tillföra författarfondens allmänna del ytterligare medel för att möjliggöra
en mera omfattande stipendie- och understödsverksamhet bland författarna,
och de i anslutning till detta förslag väckta motionerna I: 74 och
II: 108 får utskottet framhålla, att utskottet icke ansett sig böra för detta
ändamål tillstyrka en uppräkning för nästa budgetår av förevarande anslag.
Utskottet förutsätter emellertid att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet
riktad på vad som i styrelsens för författarfonden framställning och berörda
motioner framhållits i syfte bland annat att bereda författarna en tryggad
ålderdom.
I detta sammanhang vill utskottet i anslutning till vad statskontoret härom
uttalat i sitt ovan redovisade utlåtande över nyssnämnda styrelses anslagsframställning
understryka önskvärdheten av att den undre gränsen för
författarpenningen av praktiska och administrativa skäl justeras uppåt.
Enligt utskottets mening synes gränsen böra sättas till förslagsvis 100
kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag samt med avslag å motionerna I: 74 och II: 108, till
Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom
bibliotek för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 1 015 000 kronor;
b) att motionerna I: 75 och II: 109 icke må av riksdagen
bifallas.
191:o) Stipendier åt författare av hög litterär förtjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 328, s. 677), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier åt författare av hög
litterär förtjänst för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag
av 100 000 kronor.
no
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
192:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 329, s. 678), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till TJnderstöd åt skriftställaren E. H.
Thörnberg för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av
7 000 kronor.
193:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
330, s. 678), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret
1959/60 anvisa ett anslag av 14 800 kronor.
194:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Kungl.
Maj:t har (punkt 331, s. 678 och 679) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor eller samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Nyström m.fl. (I: 54) och den andra inom andra kammaren av fru
Lewén-Eliasson m.fl. (11:74), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
— med bifall till Kungl. Maj:ts förslag att till Konstnärlig utsmyckning
av statliga byggnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor — i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en
skyndsam prövning av de åtgärder som kan vara möjliga i enlighet med
motionernas syfte, avseende stödåtgärder för att säkerställa en sund och
kulturbefrämjande utveckling inom statens konstfrämjande verksamhet,
samt om framläggande av de förslag vartill utredningen kan föranleda;
dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt
motion (II: 315), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till konstnärlig
utsmyckning av statliga byggnader för budgetåret 1959/60 anvisa
ett reservationsanslag av 350 000 kronor.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den män redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna II: 74 och II: 315.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att departementschefen icke ansett sig
kunna tillstyrka en av statens konstråd begärd uppräkning av anslaget med
150 000 kronor till 350 000 kronor. Uppräkningen skulle enligt vad rådet
hävdat vara erforderlig med hänsyn till omfattningen av den statliga byggnadsverksamheten,
penningvärdets fall och den genomsnittliga inkomstökningen.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
111
I motionerna. 1:54 och 11:74 har anförts bland annat följande.
Sveriges^ konstnärer har under flera år haft en möjlighet, dock endast
nådd av fåtalet, att ur Konung Gustav VI Adolfs minnesfond för svensk
kultur erhålla hjälp till studier, resor och slutförande av uppgifter. Om ett
par år återstår ej längre denna möjlighet efter fondens upplösning. Forna
tiders mecenater finnes ej mer. Blickarna riktas alltmer intensivt mot staten
och kommunerna. Det estetiska skapandets hand måste hjälpande omfattas
av det sociala ansvaret. Om talangfulla yngre konstnärer har sina svårigheter,
har de gamla konstnärerna det än värre genom icke ordnad egenpension.
Förslagsvis kunde viss procent av skatteintäkten från konstnärsarvoden
i samband med statliga uppdrag tillföras Konstnärernas hjälpfond.
Att genom konstnärligt arbete berika samtid och eftervärld har alltför
länge för många konstnärer och deras familjer fått innebära den självvalda
fattigdomens försakelser.
I en tid av dämpad konjunktur, då staten lägger ut stora belopp för att
skapa sysselsättning åt olika medborgargrupper, kan det inte vara rimligt
att stödet åt konstnärerna hålles nere. De torde vara en grupp som drabbas
synnerligen hårt i en sådan situation.
Konstnärernas egen organisation KRO synes själv förlita sig till det stöd
som ett införande av enprocentregeln skulle vara. Statens konstråd har
givit uttryck för samma mening senast 1958.
Utan att ta ställning till vilka metoder man bör använda för att tillförsäkra
våra konstnärer rimliga livsvillkor har vi anledning framhålla att
samhällets insatser i detta syfte hittills varit alltför blygsamma, och alla
skäl talar för ett bifall till det anslagsäskande på 350 000 kronor som framlagts
av statens konstråd. Men med hänsyn till det statsfinansiella läget
är detta måhända icke möjligt. Likväl anser vi det nödvändigt att riksdagen
snarast får ta ställning till stödåtgärder för att säkerställa en sund och
kulturbefrämjande utveckling inom detta aktuella område. Vi utgår ifrån
att tillräckligt mycket material finns genom tidigare utredningar så att
någon ytterligare sådan icke kräves för att Kungl. Maj:t skall kunna förelägga
riksdagen förslag i ärendet.
Till stöd för motionen 11:315 har motionären anfört följande.
Anslaget för konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader under åttonde
huvudtiteln har icke utökats, trots att statens konstråd hemställt
att anslaget bör höjas med 150 000 kronor. Jag erinrar om Arthur Engbergs
reform i slutet av 1930-talet, enligt vilken minst en procent av byggnadsanslaget
för varje statlig nybyggnad skulle användas för konstnärlig utsmyckning.
Denna reform försattes ur kraft under krigsåren och har senare
icke återinförts.
Det senaste årets ekonomiska nedgång och åtstramning på alla områden
har avsevärt försämrat de svenska konstnärernas levnadsbetingelser. De
tillhör de fria yrken som får den allvarligaste känningen av en sådan nedgång.
Statsmakterna bör slå vakt om Sveriges kulturella värden och se
till att de aktiva kulturarbetarna icke drabbas av svält och umbäranden
och därmed hindras i sin konstnärliga verksamhet. Jag är alltjämt anhängare
av den av riksdagen suspenderade reformen att minst en procent
av totalkostnaden för ett statligt nybygge skall gå till konstnärlig utsmyck
-
112
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
ning. Då det knappast torde finnas någon utsikt att i år få riksdagen med
på ett sådant beslut anser jag dock att riksdagen bör bifalla den anslagshöjning
som föreslagits av statens konstråd.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Vidkommande motionerna I: 54 och II: 74 samt motionen II: 315 har
utskottet i anslutning till vad där anförts funnit ett intensifierat statligt
stöd på nu ifrågavarande område i och för sig motiverat. Utskottet, som
likväl icke är berett att biträda vare sig det i motionerna I: 54 och II: 74
framställda yrkandet om skrivelse till Kungl. Maj:t i förevarande ämne
eller den i motionen II: 315 föreslagna anslagsuppräkningen, förutsätter
emellertid att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på spörsmålet
om ytterligare statliga stödåtgärder till ifrågavarande ändamål samt i samband
med anslagsavvägningarna prövar om utrymme framdeles kan beredas
för detta ändamål.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionen II: 315, till Konstnärlig
utsmyckning av statliga byggnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor;
b) att motionerna I: 54 och II: 74 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
195:o) Teaterrådet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 332,
s. 679), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Teaterrådet för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
196:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 333, s. 679), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till samfundet De nio för
budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.
Diverse
197:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond. Ersättning till statens allmänna
f astighetsf ond; Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens
allmänna f astighetsf ond: Lunds universitets delfond. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 334, s. 680), vilket innebär beträffande
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
113
det förstnämnda anslaget oförändrad medelsanvisning, beträffande det
andra anslaget en höjning med 1 244 000 kronor, beträffande det tredje
anslaget en höjning med 182 000 kronor och beträffande det sista anslaget
en höjning med 171 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1959/60 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000
kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 15 023 000
kronor;
c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 1 742 000
kronor;
d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 1 364 000
kronor.
198:o) Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 335, s. 680), vilket innebär en
anslagshöjning med 1 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till domänverkets fond
för upplåten mark för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 25 400 kronor.
199:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 336,
s. 681), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 37 000 kronor.
200:o) Bidrag till svenska institut i utlandet m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 337, s. 681—684), vilket innebär dels ändrad
anslagsrubrik, dels ock en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska institut i utlandet
m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av
135 000 kronor.
8 — Dihamj till riksdagens protokoll 1059. G samt. Nr 8
114
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
201 :o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 338, s. 684), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris
m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 11 000
kronor.
202:o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet
i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 339, s. 684
och 685), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare
för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1959/60
anvisa ett anslag av 10 500 kronor.
203 :o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 340, s. 685), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 375 000 kronor.
204:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. Kungl. Maj:t
har (punkt 341, s. 685—687) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 325 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Per-Olof Hanson
(I: 255) och den andra inom andra kammaren av fru Sandström (II: 314),
i vilka hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att av de till främjande av
nordiskt-kulturellt samarbete anvisade medlen visst belopp må begagnas
för översättning av finskspråkig facklitteratur till svenska.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 314.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor med
hänsyn till det ständigt ökande internordiska samarbetet inom olika verksamhetsgrenar.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Med anledning av motionerna I: 255 och II: 314 får utskottet framhålla,
att utskottet under hand inhämtat, att framställning till Kungl. Maj:t om
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
115
medelstilldelning för översättning av finskspråkig facklitteratur till svenska
förberedes av den svenska sektionen inom nordiska kulturkommissionen,
vilken framställning därefter kommer att bli föremål för Kungl. Maj:ts
prövning. Vid sådant förhållande torde det motionsvis gjorda yrkandet icke
böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 325 000 kronor;
b) att motionerna I: 255 och II: 314 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
205:o) Avsättning till svensk-finska kulturfonden. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 342, s. 687 och 688) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till svensk-finska kulturfonden
för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av
2 500 000 kronor.
206:o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco. Kungl. Maj:t
har (punkt 343, s. 688—691) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 003 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Möller m.fl.
(1:139) och den andra inom andra kammaren av herr Kellgren m.fl.
(II: 174), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels uttala sig för medverkan
i Unescos Östern-Västernprojekt, dels ock till täckande av kostnader
härför för budgetåret 1959/60 anvisa ett belopp å 35 000 kronor inom förslagsanslaget
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco eller i vart fall
uttala sig för medverkan i projektet i enlighet med i motionerna i övrigt
ifrågasatta möjligheter.
Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionen I: 139.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor. Av
anslaget avses 855 000 kronor (1958/59 830 000) skola användas till årsbidrag
till Unesco, 20 000 kronor eller oförändrat belopp till bestridande
av kostnaderna för deltagande i av Unesco anordnade internationella konferenser
m. in., 98 000 kronor eller oförändrat belopp till bestridande av
kostnaderna för svenska Unescorådets verksamhet samt slutligen sammanlagt
30 000 kronor till bestridande av kostnaderna dels för deltagande i
sammanträden med Unescos styrelse, dels för Sveriges medverkan i Unescos
Östern-Västernprojekt.
116
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Svenska Unescorådet har till stöd för sina yrkanden anfört, i huvudsak
följande.
Vid generalkonferensens sammanträde i november—december 1958 invaldes
professor Hilding Eek i Unescos styrelse. Hittills har de nordiska
länderna varit representerade i styrelsen av Norge (1946—1952) och Danmark
(1952—1958). Styrelsen sammanträder i Paris.
Av de för ifrågavarande ändamål äskade medlen, 41 000 kronor, avser
11 000 kronor rese- och traktamentskostnader, varav 1 000 kronor för inomnordiska
resor, 20 000 kronor ersättning för mistade löneförmåner till ledamot
och expert samt 10 000 kronor utredningar, biträdespersonal, expenser
m. m.
Vid sammanträde i New Delhi 1956 beslöt Unescos generalkonferens
att som ett särskilt 10-årsprojekt vidtaga åtgärder för att få till stånd dels
ökade ömsesidiga kunskaper om förhållanden i Österlandet (Asien och
Nordostafrika) och Västerlandet (Europa och Amerika), och dels ökad ömsesidig
förståelse för livsformer och kulturvärden i dessa områden. Beträffande
bakgrunden till projektet, som erhållit den svenska benämningen
»Östern-Västern-projektet», erinrar rådet om Asiens växande internationella
betydelse samt nödvändigheten att i samband härmed, som ersättning
för de gamla koloniala förbindelserna, finna nya vägar för utbyte och samarbete
mellan Österns och Västerns länder. De asiatiska folkens inställning
till Västerlandet är ofta ensidigt influerad av erfarenheter från tidigare
kolonialmakter. Intresset för vidgade kunskaper om och kontakter med
andra delar av Västerlandet är uppenbart. I hög grad gäller detta intresse
de nordiska länderna, vilka samtidigt som de uppvisar ett demokratiskt
styrelseskick och en betydande social och ekonomisk utveckling, saknar
kolonalpolitisk belastning. Genom en samordnad nordisk upplysningsverksamhet
i Asien inom ramen för ett ömsesidigt kulturutbyte skulle Norden
åt sig kunna skapa en avsevärd goodwill av värde också på det politiska och
ekonomiska planet. Rådet framhåller vidare att kunskapen om Asien i vårt
land är synnerligen bristfällig. Som exempel kan nämnas att en av rådet
föranstaltad undersökning om behandlingen av Asien i svenska historieböcker
har visat att knappt fem procent av innehållet i dessa ägnas åt
Asien, och att då så sker det vanligen är i form av ensidiga och föråldrade
framställningar av vissa europeiska länders relationer till asiatiska områden
vid särskilda tillfällen. Förberedande undersökningar visar att också inom
den akademiska forskningen och undervisningen liksom inom folkbildningsverksamheten
Asien hittills beretts mycket litet utrymme. Åtgärder för att
få till stånd bättre kunskaper om Asien i Sverige är nödvändiga, om vi
skall kunna förstå, förhandla och samarbeta med länder och folk i denna
betydande världsdel. Mot denna bakgrund har rådet i likhet med unescoråden
i de övriga nordiska länderna funnit aktivt deltagande i projektet
önskvärt.
I början av 1958 tillsatte rådet en rådgivande kommitté, under ordförandeskap
av professor Hilding Eek, med uppgift att inledningsvis utreda
och föreslå lämpliga former för Sveriges medverkan i projektet. Kommittén
har numera framlagt förslag till riktlinjer för Sveriges medverkan i detsamma.
Dessa riktlinjer har av rådet godtagits som grund för föreliggande
äskande om medelsanvisning av 67 000 kronor, varav 10 000 kronor avser
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
117
dagarvoden och reseersättningar till ledamöter i kommittén, 20 000 kronor
upplysningsverksamhet m. m., 30 000 kronor upprättande av ett sekretariat
med sekreterare och ett skrivbiträde samt 7 000 kronor expenser.
Beträffande upplysningsverksamheten föreslås att rådets uppgifter inom
detta område i huvudsak begränsas till att initiera och samordna sådan
verksamhet, som avser att öka kunskapen om och uppskattningen av Orientens
kulturvärden i Sverige och vice versa. Rådet bör bland annat eftersträva
att hos myndigheter, institutioner och organisationer vidga intresset
för att stärka kulturkontakterna mellan Orienten och Sverige samt genom
deras frivilliga insatser uppnå ett aktivt svenskt deltagande i projektet.
Enligt statskontorets mening bör medel anvisas till kostnaderna för
svensk representation i Unescos styrelse. Statskontoret vill därvid icke motsätta
sig att Sveriges representant biträdes av en expert. Ämbetsverket
ifrågasätter emellertid, huruvida expertens medverkan erfordras i föreslagen
utsträckning. Den av expertuppdraget föranledda tjänstledigheten borde
sålunda kunna begränsas. Med utgångspunkt häri och med en viss minskning
i expertens deltagande i sammanträden föreslår statskontoret en reducering
med 9 000 kronor av under punkten beräknat belopp. Beträffande
Östern-Västern-projektet förutsätter statskontoret att därest Sverige anses
böra medverka i detsamma det undersökes om icke nedräkning kan göras
av det för ändamålet beräknade beloppet.
Till stöd för de i motionerna 1:139 och 11:174 gjorda yrkandena har
anförts bland annat följande.
Som framgår av statsrådsprotokollet är Unescos Östern-Västern-projekt
ett långtidsprojekt, som för sitt genomförande kräver aktiv medverkan av
medlemsstaterna. Sådan medverkan har också utlovats och särskilda åtgärder
härför vidtagits i flertalet medlemsstater. Projektet innebär inte såsom
programmen för tekniskt bistånd, att hjälp lämnas från länderna i väster
till dem i Asien eller till andra ekonomiskt underutvecklade länder i världen.
Projektet är ömsesidigt; det avser såväl att skapa förståelse för västers
kulturväsen och livsformer bland folken i Asien som att lära oss i
Västerlandet att uppskatta och rätt förstå de asiatiska folkens kulturarv
och därpå grundade livsformer i dag.
I detta sammanhang vill vi också erinra om uttalanden från svenska
producent-, konsument- och löntagarintressen angående nödvändigheten av
en svensk exportoffensiv på de underutvecklade länderna för att stärka
deras uppbyggnadsarbete och vår egen sysselsättning. Våra egenintressen
sammanfaller härvid med vår moraliska skyldighet mot de sämre lottade
länderna.
Av statsverkspropositionen framgår att »beträffande Östcrn-Viistcrnprojektet
förutsätter statskontoret att, därest Sverige anses böra medverka
i detsamma, det undersökes om icke nedräkning kan göras av det för ändamålet
beräknade beloppet». Departementschefen synes emellertid icke anse
sig för närvarande kunna tillstyrka något belopp för svensk medverkan i
projektet.
Under åberopande av ovan anförda motiveringar finner undertecknade
synnerligen önskvärt att svensk medverkan i projektet snarast möjligt kan
komma i gång. Med hänsyn till det statsfinansiella läget synes dock en
sådan medverkan under det kommande budgetåret böra begränsas till ett
fullföljande av den utredning och planering som redan påbörjats av svenska
118
Statsutskottets utlåtande nr S år 1959
unescorådet. I anslutning härtill och till statskontorets uttalande föreslår
vi att det av unescorådet föreslagna beloppet nedräknas till 35 000 kronor
i enlighet med följande.
Dagarvoden och reseersättningar nedräknas till 5 000 kronor. Detta
belopp förutsättes täcka kostnaderna för fem sammanträden med den av
unescorådet tillsatta Östern-Västern-kommittén samt för medverkan i förutsatt
nordiskt samarbete i form av bland annat planerings- och samordningskonferenser.
Beträffande upplysningsverksamhet in. m. föreslår vi att
denna begränsas till föreslagna kontakt- och planeringskonferenser med
representanter bland annat för bildningsförbund, lärarorganisationer, press,
universitet, bibliotek, ungdoms- och studentorganisationer samt till anskaffande
av viss upplysningsmateriel. För detta ändamål och för mottagande
av stipendiater och studiegrupper inom projektets ram föreslår vi ett till
6 000 kronor nedräknat belopp. Slutligen måste förutsättas som nödvändigt
att medel, nedräknade till förslagsvis 24 000 kronor, ställes till förfogande
för sekretariats- och expenskostnader.
Ehuru unescoprojektet uppenbarligen i första hand är av kulturell och
bildningsfrämjande karaktär, vill vi dock med hänsyn till dess allmänna
anknytning till den tekniska biståndsverksamheten ifrågasätta, om icke viss
del av kostnaderna för Sveriges medverkan i projektet lämpligen kunde
täckas från anslag under tredje huvudtiteln för »Övrig internationell hjälpverksamhet».
Av statsverkspropositionen (bil. 5, tredje huvudtiteln) framgår
bland annat att ett reservationsanslag av 1 118 878 kronor fanns tillgängligt
vid slutet av budgetåret 1957/58 för »Katastrofhjälp och andra
tillfälliga ändamål». Vi ifrågasätter därför om icke detta anslag, som således
står till Kungl. Maj:ts disposition, i vart fall tillfälligt borde kunna utnyttjas
för bidrag till kostnader för Sveriges medverkan i ifrågavarande
uneseo-projekt. Vi vill slutligen också ifrågasätta möjligheten att föreslagen
utredning och planering göres av en av ecklesiastikministern tillkallad kommitté
i samarbete med svenska unescorådet. Kostnaderna härför torde
kunna täckas från anslaget »Kommittéer och utredningar genom sakkunniga»
under åttonde huvudtiteln.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
Med anledning av motionerna 1:139 och 11:174 får utskottet anföra
följande. Då Kungl. Maj:ts förslag, enligt vad utskottet inhämtat, innebär,
att medel i viss utsträckning beräknats för täckande av kostnaderna för
Sveriges medverkan i Östern-Västern-projektet, synes yrkandet i motionerna
i vad det avser ett uttalande från riksdagens sida till förmån för en dylik
medverkan icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Vidkommande vad i motionerna yrkats om medelstilldelning inom anslagets
ram för nu ifrågavarande ändamål vill utskottet erinra därom, att
det ankommer på Kungl. Maj:t att fastställa stat för rådet. Möjlighet föreligger
sålunda — om så skulle visa sig erforderligt —- till omfördelning av
till Svenska Unescorådets verksamhet anvisade medel. Utskottet finner sig
därför icke böra tillstyrka bifall till vad i motionerna i detta avseende
föreslagits och ej heller till vad beträffande möjligheten att täcka kostnaderna
för Sveriges medverkan i Östern-Västern-projektet i övrigt ifrågasatts.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
119
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 139 och II: 174 i vad
de avser medelsanvisning under förevarande anslag, till
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 003 000 kronor;
b) att motionerna I: 139 och II: 174 i vad de avser uttalande
om Sveriges medverkan i Unescos Östern-Västernprojekt
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
207:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige. Kungl. Maj:t har (punkt 344, s. 692)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1959/60 anvisa
250 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en i andra
kammaren av herr Rimås väckt motion (II: 73), i vilken hemställts, att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att bidrag
av allmänna medel för femte internationella kongressen för genealogi och
heraldik icke måtte lämnas.
Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till
motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår. Sammanlagt har bidrag äskats för åtta kongresser
med 425 000 kronor.
Utskottet. Den restriktiva inställning Kungl. Maj:t visat vid anslagsberäkningen
under förevarande rubrik i förhållande till äskade bidrag delas
av utskottet.
Med anledning av motionen II: 73 får utskottet uttala, att på grund av
det allmänna ekonomiska läget enligt utskottets mening försiktighet i görligaste
mån bör iakttagas vid medelsanvisningen från anslaget. Då det ankommer
på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser om anslagets disposition,
finner utskottet, att motionen icke bör till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Utskottet hemställer alltså,
a) att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader
för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 250 000
kronor;
b) att motionen II: 73 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
120
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
208 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 345, s. 692 och 693), vilket innebär en
anslagshöjning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 1 450 000 kronor.
209:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
346, s. 693), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 355 000 kronor.
210:o) Tidigare behandlade frågor. De avsnitt, om vilka utskottet
tidigare avgivit utlåtanden, finnes förtecknade i vid detta utlåtande fogad
bilaga (Bilaga 1), vilket utskottet härmed får för riksdagen
meddela.
211:o) Uppskjutna frågor. Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen under de punkter, som angives i vid detta utlåtande fogad bilaga
(Bilaga 2), avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet
härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 17 april 1959
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ivar Johansson,
Birger Andersson, Sundelin, Thun, Bergman, Holmqvist, Pålsson, Axel
Johannes Andersson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson, Palme, Jacobsson
och Kaijser; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Rubbestad,
Staxäng, Persson i Växjö, Karlsson i Olofström, fröken Elmén, fröken Olsson,
herr Blidfors, fröken Karlsson, herr Nihlfors, fru Lewén-Eliasson, herrar
Arvidson, Lassinantti, fröken Vinge och herr Gustafsson i Kårby;
dock att vid behandlingen av punkterna 190—211 deltagit herr Bengt
Gustavsson i stället för herr Birger Andersson.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
121
Tidigare behandlade frågor.
Bilaga 1
Punkt i 8:e huvud-titeln |
Avsnitt |
Utskotts-utlåtande nr |
4—36 37—48 50—65 158 193—205 I 207 209—210 | |
Arkiv, bibliotek och museer Kyrkliga ändamål Akademier m. m. Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av nya lokaler Allmänna läroverken m. m. • Uppskjutna frågor. |
43 43 43 56 51 Bilaga 2 |
Punkt i 8:e |
Avsnitt respektive anslagsrubrik |
|
49 |
Bidrag till vetenskaplig verksamhet vid vetenskapsakademien |
|
68 |
Ökat stöd åt forskning |
|
Uppsala universitet |
||
69 |
Avlöningar |
|
71 |
Materiel m. m. |
|
Lunds universitet |
||
75 |
Avlöningar |
|
77 |
Materiel m. m. |
|
Göteborgs universitet |
||
81 |
Avlöningar |
|
83 |
Materiel m. m. |
|
Karolinska mediko-kirurgiska institutet |
||
88 |
Avlöningar |
|
90 |
Materiel m. m. |
|
100 |
Vissa kostnader för läkarutbildningen |
|
101 |
Bidrag till Stockholms högskola |
|
Tandläkarhögskolan i Stockholm |
||
106 |
Materiel m. m. |
|
Tandläkarhögskolan i Malmö |
||
109 |
Avlöningar |
|
in |
Materiel m. ra. |
|
123 |
Gemensamma universitetsändam&l: Klinisk forskning |
|
Tekniska högskolan i Stockholm |
||
152 |
Avlöningar |
|
154 |
Materiel m. m. |
|
Chalmers tekniska högskola |
||
159 |
Avlöningar |
|
161 |
Materiel in. in. |
|
173 |
Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m. |
|
174 |
Statens försöksskola i Linköping: Driftkostnader |
122
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
Punkt i 8:e |
Avsnitt respektive anslagsrubrik |
187 |
Statens skolköksseminarium m. m. |
188 |
Seminarium för utbildning av lärare i manlig slöjd |
206 |
Psykologisk-pedagogiska institutet |
208 |
Studiebidrag och stipendier |
214 |
Bidrag till byggnadsarbeten m. m. inom skolväsendet Folkskolor m. m. |
216 |
Bidrag till driften av folkskolor m. m. |
220 |
Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste gränsorter m. m. |
278—298 |
Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m. |
306 |
Humanistisk forskning Statens medicinska forskningsråd |
307 |
Förvaltningskostnader |
308 |
Medicinsk forskning Statens naturvetenskapliga forskningsråd |
309 |
Förvaltningskostnader |
310 |
Naturvetenskaplig forskning Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd |
312 |
Förvaltningskostnader m. m. |
313 |
Samhälls- och rättsvetenskap!^ forskning |
314 |
Psykologisk och pedagogisk forskning |
318 |
Atomforskning |
Reservationer
1) vid punkten 2 (Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader) av herrar
Sundelin, Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp,
Staxäng, fröken Elmén, fröken Karlsson, herr Nihlfors och fröken
Vinge, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:
»Då det i nuvarande statsfinansiella läge framstår som angeläget att
alla möjligheter till besparingar inom statsverksamheten tillvaratages, finner
utskottet det välbetänkt att i motionerna I: 237 och II: 298 föreslagna
nedskärningar i medelsäskandena på omkostnadssidan vidtages. Utskottet
tillstyrker därför bifall till motionsyrkandet under före varande punkt.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 237 och II: 298, såvitt nu
är i fråga, till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 90 500
kronor.»
2) vid punkten 5 (Universitetskanslersämbetet: Omkostnader) av herrar
Sundelin, Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Kaijser, Skoglund i Dovers
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
123
torp, Staxäng, fröken Elvnén, fröken Karlsson, herr Nihlfors och fröken
Vinge, vilka ansett att utskottet — med hänsyn till att kanslerns äskanden
om personalförstärkning endast i vissa avseenden biträtts av departementschefen,
något som bort påverka jämväl beräkningen av omkostnadsanslagets
storlek — bort hemställa,
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 237 och II: 298, såvitt nu är i fråga,
till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.»
3) vid punkten 69 (Garantilånenämnden: Omkostnader) av herrar Sundelin,
Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp,
Staxäng, fröken Elmén, fröken Karlsson, herr Nihlfors och fröken Vinge,
vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen ansett att
utskottet bort tillstyrka bifall till den i motionerna I: 237 och II: 298 föreslagna
anslagsminskningen och att utskottet därför bort hemställa,
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 237 och II: 298, såvitt
nu är i fråga, till Garantilånenämnden: Omkostnader för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 18 000
kronor.»
4) vid punkten 7Jf (Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader)
av herrar Sundelin, Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Kaijser,
Skoglund i Doverstorp, Staxäng, fröken Elmén, fröken Karlsson, herr
Nihlfors och fröken Vinge, vilka under åberopande av den med 1) betecknade
reservationen ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till den i motionerna
I: 237 och II: 298 föreslagna anslagsminskningen och att utskottet
därför bort hemställa,
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 237 och II: 298, såvitt
nu är i fråga, till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 12 600 kronor.»
5) vid punkten 89 (Skolöverstyrelsen: Avlöningar) av herrar Sundelin,
Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Staxäng,
fröken Elmén, fröken Karlsson och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka den i motionerna I: 236 och II: 297 förordade indragningen
av en byrådirektörstjänst och den till följd härav föreslagna anslagsminskningen
samt förty hemställa,
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 236 och II: 297, såvitt nu
är i fråga,
124
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1959/60 vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för skolöverstyrelsen, som
föranledes av vad departementschefen och utskottet anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1959/60:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 2 008 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 470 000
3. Arvoden till experter och tillfällig personal
m. m., förslagsvis....................... 110 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 225 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 683 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ......................... 31 000
Summa kronor 5 527 000
c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 5 527 000 kronor.»
6) vid punkten 90 (Skolöverstyrelsen: Omkostnader) av herrar Sundelin,
Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Staxäng,
fröken Elmén, fröken Karlsson och herr Nihlfors, vilka under åberopande
av den med 1) betecknade reservationen ansett att utskottet bort
tillstyrka den i motionerna I: 237 och II: 298 föreslagna anslagsminskningen
och att utskottet därför bort hemställa,
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 237 och II: 298, såvitt nu
är i fråga, till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 801 900 kronor.»
7) vid punkten 107 (Bidrag till skolbibliotek) av herrar Kaijser, Skoglund
i Doverstorp, Staxäng och fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka bifall till motionerna I: 134 och II: 168, såvitt nu är i fråga,
samt att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 134 och II: 168, såvitt nu
är i fråga,
a) besluta att ändra grunderna för bidrag till skolbibliotek
i enlighet med vad i motionerna föreslagits;
b) till Bidrag till skolbibliotek för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 3 591 000 kronor.»
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
125
8) vid punkten 108 (Bidrag till anordnande av skolmåltider)
a) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Staxäng, fröken Elmén och
fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionen
II: 184 och att därför utskottets hemställan under I. bort ha följande
lydelse:
»I. att riksdagen må, med bifall till motionen II: 184, i
skrivelse till Kungl. Maj:t uttala, att där så visar sig möjligt
i första hand annan personal än lärare engageras att
utöva tillsyn vid skolmåltider;»
b) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och fröken Karlsson,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 125
och II: 163, såvitt nu är i fråga, och att därför
dels utskottets yttrande på s. 55 fr. o. m. det stycke, som börjar med »I
motionerna», t. o. m. det stycke, som slutar med »i fråga», bort ha följande
lydelse:
»Det statsfinansiella läget gör det nödvändigt att man minskar statens
utgifter, varför utskottet i enlighet med vad i motionerna I: 125 och II: 163
påyrkats tillstyrker, att denna statsbidragsform skall upphöra. I samband
härmed synes kommunerna böra införa någon avgift för att inte få sina
kostnader ökade. Utskottet förutsätter dock att kommunerna, därest de
inför en avgift, i förekommande fall medger nedsättning i eller befrielse
från avgiften.»
dels ock att utskottets hemställan under II. och III. bort ha följande
lydelse:
»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 125
och II: 163, såvitt de avse statsbidrag till skolmåltider, besluta
att fr. o.m. redovisningsåret 1959/60 statsbidrag till
anordnande av skolmåltider ej längre skall utgå ävensom i
skrivelse till Kungl. Maj:t uttala, att kommun, som tillhandahåller
skolmåltid, må för i måltid deltagande barn
uttaga avgift motsvarande högst kommunens verkliga
kostnader;
III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 125 och II: 163, såvitt
de avse medelsanvisningen, till Bidrag till anordnande
av skolmåltider för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 000 kronor.»
9) vid punkten 115 (Folkskolor m. in.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn m. m.) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp,
Staxäng och fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
126
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
bifall till motionerna I: 125 och II: 163, såvitt nu är i fråga, samt att därför
utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 125 och II: 163, såvitt nu
är i fråga,
a) besluta att statsbidrag till anordnande av skolskjutsar
skall utgå med 70 procent av de verkliga kostnaderna
från och med redovisningsåret 1959/60;
b) till Folkskolor m.m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn m.m. för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 39 500 000 kronor.»
10) vid punkten 161 (Bidrag till driften av lokala yrkesskolor) av herr
Sundelin, fru Wallentheim, herr Jacobsson, fröken Elmén, herr Nihlfors,
fru Lewén-Eliasson, herr Lassinantti och fröken Vinge, vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 86, som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »gjorda yrkandena», bort ha följande lydelse:
»Utskottet vill i anslutning till departementschefens sålunda gjorda uttalanden
samt till vad i de föreliggande motionerna I: 77 och II: 110, I: 248
och II: 306 samt II: 344 anförts i ämnet framhålla, att enligt utskottets
mening utbildningen av såväl sjukvårdsbiträden som annan vård- och ekonomipersonal
bör främjas. En ökning av utbildningskapaciteten på de husliga
och vårdande områdena är starkt motiverad med hänsyn både till
behovet av väl utbildad arbetskraft på dessa områden och till nödvändigheten
av att skapa ökade sysselsättningsmöjligheter för såväl yngre som
äldre kvinnlig arbetskraft. Med den nuvarande bristen på lokaler och
lärare talar starka skäl för att sådan utbildning i viss utsträckning ordnas i
den inbyggda skolans form såsom föreslagits såväl av överstyrelsen för
yrkesutbildning som i föreliggande motioner, d. v. s. med den praktiska
utbildningen förlagd till befintliga institutioner och den teoretiska undervisningen
förlagd till hushållsskolor och kommunala yrkesskolor. Därvid
bör statsbidrag utgå såsom till inbyggd skola med det av överstyrelsen för
yrkesutbildning föreslagna beloppet, 10 800 kronor för år och avdelning.
Såsom förutsättes i motionerna I: 77 och II: 110 bör denna undervisning
under budgetåret 1959/60 ordnas i den utsträckning, som de i statsverkspropositionen
föreslagna medlen medger.»
dels ock utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande
lydelse:
»a) att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 77
och II: 110, såvitt nu är i fråga, bemyndiga Kungl. Maj:t
att från och med den 1 juli 1959 bevilja statsbidrag till inbyggda
skolor inom det husliga arbetets område med av
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
127
överstyrelsen för yrkesutbildning föreslagna belopp per år
och avdelning;
b) att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 248
och II: 306, i skrivelse till Ivungl. Maj:t giva till känna vad
utskottet anfört;
c) att riksdagen må, i anledning av motionen II: 344, i
skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört.»
11) vid ''punkten 168 (Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. m.) av herrar Ivar Johansson, Sundelin, Pålsson, Axel Johannes
Andersson, Jacobsson, Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Rubbestad, Staxäng,
fröken Elmén, fröken Karlsson, herr Nihlfors, fröken Vinge och herr Gustafsson
i Kårby, vilka ansett att
dels utskottets yttrande på s. 96 fr. o. in. det stycke, som börjar med
»Utskottet får», t. o. m. det stycke, som slutar med »motionärernas förslag»,
bort ha följande lydelse:
»Utskottet anser starka skäl föreligga för en höjning av bidragsbeloppen
för den lärlingsutbildning, som påbörjas från och med den 1 maj 1959. I
sådant avseende förordar utskottet, i anslutning till vad i motionerna I: 137
och II: 171 påyrkats, att grundbidraget höjs med 500 kronor till 2 000 kronor
och kurstillägget med 200 kronor till 1 200 kronor. Utskottet, som
biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag i vad det avser antalet bidragsrum,
anser sig böra tillstyrka, att anslaget för budgetåret 1959/60 ökas med
60 000 kronor i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag för tillgodoseende av
här angivna höjning av bidragsbeloppen.
Härjämte vill utskottet med anledning av de förslag, som i sysselsättningsstödjande
syfte framlagts i motionerna 1:77 och 11:110, 1:137 och
II: 171,1: 263 och II: 326 samt II: 1 erinra därom, att riksdagen som ett led
i en effektiv arbetslöshetspolitik givit Kungl. Maj:t vidsträckta möjligheter
att anpassa åtgärderna efter förhållandena i varje särskilt fall (se statsutskottets
utlåtande 1959:5, punkten 65). Utskottet utgår från att antalet
bidragsrum efter den förstärkning, som utskottet här förordat av bidragens
storlek, lättare kan anpassas till det verkliga behovet. Utskottet förutsätter
vidare att samråd sker mellan överstyrelsen för yrkesutbildning och
arbetsmarknadsstyrelsen i syfte att vinna ett effektivt utnyttjande av ifrågavarande
bidragsgivning för bekämpande av arbetslösheten bland ungdom.
Den kostnadsstegring som härigenom kan uppkomma utöver under förevarande
punkt anvisat anslag anser utskottet kunna täckas med arbetslöshetsmedel.
»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom motionerna I: 77 och II: 110 samt I: 263 och
128
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959
II: 326, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, till Främjande
av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m.m. för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 750 000
kronor;
II. att riksdagen må
a) i anledning av motionerna I: 137 och II: 171, såvitt
nu är i fråga, besluta att höja bidragsbeloppen för den lärlingsutbildning,
som påbörjas från och med den 1 maj 1959,
grundbidraget till 2 000 kronor och kurstillägget till 1 200
kronor;
b) i anledning av motionerna I: 77 och II: 110,1: 137 och
II: 171 ävensom I: 263 och II: 326, nämnda motioner såvitt
nu är i fråga, samt II: 1 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet anfört.»
12) vid punkten 190 (Ersättning åt författare för utlåning av deras verk
genom bibliotek) av fröken Elmén, fröken Olsson, herrar Nihlfors, Arvidson
och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 74 och II: 108 och att därför
dels utskottets yttrande på s. 109 fr. o. m. det stycke, som börjar med
»Vidkommande förslaget», t. o. m. det stycke, som slutar med »100 kronor»,
bort ha följande lydelse:
»Såsom ersättning till författare för utlåning av deras verk genom biblioteken
utgår för närvarande 3 öre per boklån. Ersättningens storlek har
varit oförändrad sedan systemet med sådan ersättning först tillämpades
1954. På grund av penningvärdets förändring och den allmänna standardhöjningen
har löntagarna sedan 1954 i genomsnitt erhållit en inkomstförbättring
med cirka 30 procent. I anledning härav har från författarnas
organisationer framställts anspråk på en motsvarande höjning av biblioteksersättningen,
nämligen från 3 till 4 öre per boklån. Då det här icke är
fråga om en gåva från det allmänna till författarna utan om en fastslagen
rätt till ersättning för tjänster åt det allmänna och då inga andra inkomsttagargrupper
vägrats kompensation, motsvarande den nu av författarna
begärda höjningen av biblioteksersättningen, finner utskottet det ofrånkomligt,
att denna ersättning höjs från 3 till 4 öre per boklån.
Utskottet, som alltså understryker författarnas rätt till här ifrågavarande
ersättning, har ingenting att invända emot att en del av ersättningen i enlighet
med författarorganisationernas egna önskningar disponeras av Sveriges
författarfond för utdelning till författare av stipendier, premier och
understöd. Utskottet får därför tillstyrka, att för varje boklån 2 öre tillfaller
fonden för detta ändamål.
I detta sammanhang vill utskottet i anslutning till vad statskontoret
härom uttalat i sitt ovan redovisade utlåtande över nyssnämnda fonds an
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1959 129
slagsframställning understryka önskvärdheten av att den undre gränsen
för författarpenningen av praktiska och administrativa skäl justeras uppåt.
Enligt utskottets mening synes gränsen böra sättas till förslagsvis 25
kronor.»
dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:
»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 74 och II: 108, till
Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom
bibliotek för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 1 315 000 kronor;»
13) vid punkten 194 (Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader)
av fröken Olsson, fru Lewén-Eliasson och herr Lassinantti, vilka ansett att
utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 54 och II: 74 och att därför
utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:
»b) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 54
och 11:74, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en
skyndsam prövning av de åtgärder som kan vara möjliga i
enlighet med motionernas syfte, avseende stödåtgärder för
att säkerställa en sund och kultur befrämjande utveckling
inom statens konstfrämjande verksamhet, samt om framläggande
av de förslag vartill utredningen kan föranleda.»
9 — Bihang till riksdagens protokoll 1059. G samt. Nr 8