Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande
egentliga statsutgifter för budgetåret 1959/60
under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen
inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet

1 :o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari
1959) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet
angiven ändring, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1959/60, dels ock till Kommunikationsdepartementet:
Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 219 500 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 194 300 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,
en uppräkning av anslaget med hänsyn till att lagbyråchefen
förordnats att mot vikariatslön enligt lönegrad Br 4 fullgöra vissa uppgifter
beträffande internationella ärenden inom kommunikationsdepartementet.
Vidare föreslås, att en byrådirektörstjänst i Ao 24 höjes till Ao 26
samt att en tjänst som kontorist i Ag 9 inrättas inom lagbyrån, varvid en
tjänst som kanslibiträde i Ao 7 inte skall uppehållas.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
far utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag under förevarande
punkt, hemställa,

1—303 50 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 0 samt. Nr 0

2

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1959 förordad
ändring;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1959''60:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen .....................

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ..........................................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............................

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................

Summa kr. 1 219 500

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 219 500 kr.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 2, s. 3) föreslagit riksdagen att till Kommunikationsdepartementet:
Omkostnader för budgetåret 1959''GO anvisa ett förslagsanslag av 68 000 kr.

47 200
502 800

100 000
410 000
152 400

7 100

Kungl. Maj.ts förslag innebär å ena sidan en uppräkning av delposter
för övriga expenser med 15 000 kr. samt å andra sidan en anslagsminskning
med 13 000 kr. för vissa utgifter som förutsättes skola bestridas från
finansdepartementets omkostnadsanslag.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Sundelin (I; 215) och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl m. fl.
(11:272), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag
måtte upptagas med 61 200 kr.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande
får utskottet hänvisa till motionen II: 272.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

3

Utskottet. Ifrågavarande motioner utgör ett led i en av samma motionärer
framlagd plan för eu generell minskning med tio proeent av vissa
i statsverkspropositionen under olika huvudtitlar upptagna omkostnadsanslag.
Utskottet har i tidigare sammanhang förklarat sig icke kunna tillstyrka
en sådan metod för anslagsminskning. I enlighet härmed avstyrker
utskottet jämväl förevarande motioner.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 215 och II: 272, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1959''GO anvisa ett förslagsanslag av
68 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj .ts förslag (punkt 3, s. 4 och 5), innebärande uppräkning av
förevarande anslag med hänsyn till allenast automatiska kostnadsstegringar,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 061 800

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t.................. 7 000

3. Avlöningar till tillfällig personal in. in., förslags vis

............................................................ 587 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 4 885 800

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. i 271 600

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................................... 59 700

Summa kr. 9 872 900

b) (ill Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen: Avlöningar för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 9 872 900 kr.,
därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

4

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t
har (punkt 4, s. 5—7) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 1 494 800 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 403 300 kr.

Väg- och vattenbijggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med
123 000 kr.

Departementschefen har förordat en anslagshöjning med 91 500 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de
under punkten 2 anmälda motionerna 1:215 och 11:272 såvitt däri hemställts
att förevarande anslag måtte upptagas med 1 345 200 kr.

Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under
punkten 2 — förevarande motioner, jämväl i vad de avser detta anslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 215 och II: 272, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Väg- och vattenbijggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1959''60 anvisa ett förslagsanslag
av 1 494 800 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 5, s.
7—9) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet angivna
ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1959/60,
dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa
ett förslagsanslag av 27 218 300 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 26 295 400 kr.

Väg- och vattenbijggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med
1 475 700 kr.

Kungl. Maj.ts förslag innebär, förutom automatiska utgiftsökningar om
565 068 kr.,

att utbyggnaden av vatten- och avloppsorganisationen fullföljes med inrättande
av två nya tjänster som distriktsingenjör i Ae 26,

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

5

att anslaget uppräknas med kostnaden för ersättning till vägmästarna
för jourtjänstgöring, beräknad till 300 000 kr.,

samt att 23 kontorsbiträden jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången
erhåller ordinarie anställning.

Totalt innebär Kungl. Maj :ts förslag en höjning med 922 900 kr.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
om fullföljande av den planerade utbyggnaden av vatten- och avloppsorganisationen
med inrättande av återstående två tjänster som distriktsingenjör
i Ae 26. Även i övriga delar finner sig utskottet kunna godtaga
Kungl. Maj :ts förslag och hemställer följaktligen,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :i att i personalförteckningen för
vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1959 förordade ändringar; b)

godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ............................................................ 10 876 400

2. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis ... 1 969 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 10 745 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 3 458 200

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 168 500

Summa kr. 27 218 300

c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 27 218 300 kr., därav nio
tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 6, s.
9 och 10) föreslagit riksdagen att till Vägförvaltningarna: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 4 896 400 kr., därav nio
tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 642 400 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med
399 500 kr.

Departementschefen har förordat eu anslagsökning med 254 000 kr.

6

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de

under punkten 2 anmälda motionerna 1:215 och 11:272 såvitt däri hem ställts,

att förevarande anslag måtte upptagas med 4 406 800 kr.

Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under
punkten 2 — förevarande motioner, jämväl i vad de avser detta anslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 215 och II: 272, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Väg förvaltningarna: Omkostnader för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 4 896 400 kr.,
därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

7 :o) De lokala vägnämnderna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 7, s. 10), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för
budgetåret 1959''60 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 11),
som innebär en med 50 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret
1959 60 anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

9:o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Före behandlingen
av de olika anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader har
Kungl. Maj :t (punkt 9, s. 11 —42) lämnat en översikt över beräkningen
av väganslagen m. m.

I. I skrivelse den 25 augusti 1958 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagt förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår i vad avser vägunderhåll
och vägbyggnader m.m.

För budgetåret 1959/60 föreslår styrelsen en ökning av anslaget för det
statliga vägunderhållet till 425 milj. kr. mot 320 milj. kr. för innevarande
budgetår.

För den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten upptar
styrelsen 360 milj. kr.

Under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten räknar styrelsen med ett
anslagsbehov av 10 milj. kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

7

Vad angår den kommunala väghållningen upptar styrelsen för bidrag till
underhåll av vägar och gator 51 milj. kr. samt för bidrag till byggande av
vägar och gator 125 milj. kr., vartill kommer en anmälan om behov av 35
milj. kr. i tilläggsstatsanslag.

1 fråga om den enskilda väghållningen upptages i samband med förslag
om viss ökning av bidragsprocenten bl. a. en ökning från 19,5 till 22,5 milj.
kr. för vägunderhållet samt oförändrat 15 milj. kr. för bidrag till byggande
av enskilda vägar.

För administrativa och diverse ändamål har upptagits ca 186 milj. kr.
Härvid har de anslag under sjätte, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna,
som äskas av andra myndigheter än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
uppförts med samma belopp som för innevarande budgetår. Anslagen under
femte och tionde huvudtitlarna har upptagits med belopp som uppgivits
från arbetsmarknadsstyrelsen resp. sjöfartsstyrelsen.

Totalt skulle alltså utgifterna på automobilskattemedelsbudgeten upptagas
till sammanlagt ca 1 194 milj. kr. Inkomsterna av bilskattemedel
under budgetåret 1959/60 har styrelsen beräknat till 1 263 milj. kr.

Beträffande den närmare motiveringen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
äskanden torde få hänvisas till propositionen (s. 11—14).

Över styrelsens petita har arbetsmarknadsstyrelsen avgivit utlåtande,
varjämte länsvägnämndernas förbund inkommit med en skrivelse (s. 14).

II. I 1958 års statsverksproposition A (VI ht, s. 57) anmäldes, att vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen med skrivelse den 14 november 1957, i form
av förslag till »Vägplan för Sverige», framlagt resultatet av det arbete, som
utförts av dess delegation för översiktlig vägplanering. Styrelsen hemställde,
att förslaget måtte läggas till grund för den framtida vägpolitiken. Med
hänsyn till tidpunkten för planens framläggande var föredragande statsrådet
icke beredd att i anslutning till statsverkspropositionen närmare
diskutera planen.

I mars 1956 framlade delegationen ett preliminärt förslag till stamvägnät
för Sverige, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen remitterades
till ett stort antal myndigheter, kommunala institutioner samt trafikutövarnas
organisationer in. fl. Med ledning av bl. a. de vid remissbehandlingen
framförda synpunkterna samt resultaten av ytterligare undersökningar
av delegationens utredningskontor har detta slutliga förslag till
vägplan utarbetats.

Förslaget innefattar en översiktlig och principiell plan för upprustning
under en 20-årspcriod fram till år 1975 av landets allmänna vägnät, ägnad
alt tillgodose den nuvarande och den förutsebara ökade vägtrafiken. Dele -

8

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

gationen har skilt mellan ett riksvägnät, vartill konkret förslag framlagts,
och ett sekundärt länsvägnät, för vars upprustning endast principerna
uppdragits. Planen är avsedd att omsättas i ett handlingsprogram genom
utarbetandet och genomförandet av flerårsplaner m.m. och att successivt
revideras alltefter den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Det skall
åligga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att ombesörja vägplanens vidmakthållande.
Den fortlöpande översynen förutsättes ske i nära kontakt
med bl.a. samhällsplaneringen i övrigt.

Delegationen har sökt beakta förskjutningen i användningsområdet
mellan olika transportmedel, t.ex. järnvägsnedläggelser och övergång från
lottning till biltransporter, samt totalförsvarets behov av vägar. Den allmänna
trafikpolitiska avvägningen mellan olika trafikmedel har delegationen
ej gått in på men framhållit, att någon minskning av vägbyggnadsbehovet
som en följd av de förslag, som kan framkomma genom 1953 års
trafikutredning, ej är att förvänta med hänsyn till den förutsedda trafikutvecklingen.
Man har strävat efter att utforma planen så, att en utbyggnad
kan komma till stånd i etapper omfattande större sammanhängande
arbetsobjekt och möjliggöra en successiv återhämtning av vägväsendets
eftersläpning. Delegationen erinrar dock om att avvägningen mellan väginvesteringar
och andra investeringar ej ingått i dess uppgifter.

I fråga om de förutsättningar och antaganden på vilka vägplanen
grundats torde få hänvisas till propositionen (s. 16—18).

Beträffande den framtida vägstandarden har delegationen ansett sig t. v.
böra rekommendera 10 tons axel- och 18 tons boggietryck såsom normerande
för vägarnas bärighet. Därvid bör, med vissa undantag, en likvärdig
standard eftersträvas för hela vägnätet. Bruttovikten för fordonskombinationer
bör anpassas härtill. I Sverige har nämnda axeltryck varit normerande
i byggnadsanvisningarna under senare år. Frågor rörande den
optimala bärighetsstandarden bör emellertid fortlöpande uppmärksammas
och övervägas. — Bronormerna bör anpassas så att de möjliggör en viss
marginal för framtida ökning av belastningen. Broarna, som enligt gällande
normer kan taga 18 tons boggie, bör utföras för 22 tons boggietryck. I
vissa fall kan med hänsyn till speciella transporter högre tryck vara motiverade.

Den tänkta geometriska standarden m.m. framgår av följande vägtyper,
som ligger till grund för riksvägsförslaget.

A. Väg med dubbla körbanor, mittremsa och breda, hårdgjorda vägrenar.
Körbanebredd 7 in, bredd å mittremsa normalt minst 6 m samt vägrensbredd
3 m. Belagda 0,5 in breda kantremsor i direkt anslutning
till körbanorna utgörande del av mittremsan resp. vägrenen. Denna
vägtyp utföres endera såsom motorväg med planskilda korsningar eller
som 4-filig väg med korsningar i plan där icke terräng- eller trafikförhållandena
motivera planskild korsning, Dimensionerande hastighet
för motorväg 120 km/tim och för övriga vägar 100—120 km/tim.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

9

B:1 Väg med 7 m bred körbana och 3 m breda, hårdgjorda vägrenar. Vid
större trafikvolymer utföres på vägrenarna 0,5 m breda belagda kantremsor
i direkt anslutning till körbanan. Särskilda uppställningsplatser
anordnas där så bedömes erforderligt. Dimensionerande hastighet
normalt 100 km/tim.

B.''2 Väg med 7 m körbana och 1 in breda, hårdgjorda vägrenar. Uppställningsplatser
anordnas regelmässigt utmed vägen. Dimensionerande
hastighet normalt minimum 80 km/tim.

B:3 Väg med 6 m bred körbana och 1 m breda, hårdgjorda vägrenar. Uppställningsplatser
anordnas där så lämpligen bedömes erforderligt med
hänsyn till trafikförhållandena. Dimensionerande hastighet normalt
minimum 80 km/tim.

I kuperad terräng bör i vissa fall på 2-filiga vägar i svårare motlut särskilda
krypfiler anordnas. Väg med dubbla 3-filiga körbanor förutsättes
bli erforderlig i vissa fall, såsom för infartsvägar till större städer.

Följande riksvägar föreslås utbyggas till motorvägar: Stockholm—Jönköping,
Malmö—Göteborg—Uddevalla, Malmö—Tjörnarp, Göteborg—Borås—''Toarp,
Göteborg—Floda, Örebro—Västerås—Stockholm och Stockholm
—Uppsala—Läby.

De till grund för dimensioneringen av riksvägnätet förutsatta trafikvolymerna
samt den sammanlagda våglängden inom de olika standardklasserna
redovisas sålunda.

Trafikv°lym I975 Vägtvn Våglängd %

i km

1 860 13

5 360 39

4 560 33

2120 15

13 900 1ÖÖ

För länsvägar med trafikvolymer större än 2 000 bilar/sommarmedeldygn
föreslås samma vägtyper tillämpas som för riksvägarna. Däremot
avses typen med 6 in körbana och smala vägrenar böra användas för länsvägar
med trafikvolymer mellan 1 000 och 2 000 bilar. En sektion med 6 m
körbana utan vägrenar bör användas för volymer mellan 150 och 1 000
bilar/sommardygn. Vid mindre trafikvolymer än 150 bilar avses 3,5 m körbana
med mötesplatser vara tillfyllest. Dessa normer tillämpas f.n.

Den här föreslagna geometriska standarden innebär en viss höjning i
förhållande till gällande anvisningar och det preliminära förslaget.

DLLar/sma

> 9 000 A: Väg

med dubbla körbanor och mittreinsa

3 000—9 000 B:1 Väg med 7 m körbana och breda vägrenar

1 500—3 000 B:2 Väg med 7 m körbana och smala vägrenar

< 1 500 B:3 Väg med 6 m körbana och smala vägrenar

I fråga om vägarnas sträckning har den s. k. pärlbandsprincipen i huvudsak
tillämpats för riksvägplanen.

10

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

MOTORVÄG

ANNAN VÄG MED DUBBLA KÖRBANOR, MITT5KILJEREMSA
OCH BREDA VÄGRENAR

----VÄG MED 7,o M BRED KÖRBANA OCH BREDA VÄGRENAR

AVSEDD ATT I FRAMTIDEN UTGÖRA DEL AV MOTORVÄG

----- VÄG MED 7 o M BRED KÖRBANA OCH BREDA VÄGRENAR

AVSEDD ATT I FRAMTIDEN UTGÖRA DEL AV ANNAN VÄG
MED DUBBLA KÖRBANOR

VÄG MED 7,0 M BRED KÖRBANA OCH BREDA VÄGRENAR
Mai VÄG MED 7,o M BRED KÖRBANA, SMALA VÄGRENAR OCH
UPPSTÄLLNINGSPLATSER

-»-■» » VÄG MED 6,0 M BRED KÖRBANA, SMALA VÄGRENAR SAMT
EV. UPPSTÄLLNINGSPLATSER

•väster]

NORA O

TR03A

*A5KER5UND

SKÖVDE]

.INKÖPING

FALKÖPING

^HUSKVARNA*

VÄSTERVIK

LVIMMERBY

VI56Y/

Stigomodol H NÄS5J(

.VÄRNAMO

VAR BERG

vÄxJÖ

rBORGHOLM

LJUNGBY

RONNEBY

CRI3TIANSTAD

HALMÖ

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

11

* +
X
+

X

SOLLEFTEÅ

HÄRNÖSAND

SUNDSVALL

bollnäs''

£ävle

SANDVIKEN

LUDVIKA

.NORRTÄLJE

FILIP5TAD

ARVIKA

''LINDESBERG

KÖPING

/ÄSTER l

NORA O

+x

12

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

+++

++ +++

5tr8m»und

Storumen

hSllo

Arvidsjaur

MalStrfek

LYCKSELE

+

+•

■*-

*

+

*

K

•V

k

k

x

x

k

k

*

+

+

■f

*

It

+

Övartamal

K

Tör.

Äivebyn

LULEÅ

PITEÅ

FTEÅ

V

SjUlavad

ÖSTERSUND

SOLLEFTEÅ

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

13

Det föreslagna riksvägnätet omfattar ca 13 900 km och drar en totalkostnad
av ca 8 000 milj. kr. Lägst 60 % av trafikarbetet på landsbygden
beräknas inom en relativt snar framtid komma att försiggå på dessa vägar.
Räknat efter befolkningens fördelning bor ca 90 % av landets nuvarande
totala folkmängd (inkl. tätorterna) vid eller inom 10 kms avstånd från riksvägarna.

För att närmare åskådliggöra utformningen av det föreslagna utökade
riksvägnätet får utskottet återgiva föregående i propositionen intagna kartor.

De övriga allmänna vägarna på landsbygden benämnes i planen länsvägar
och omfattar huvudparten av de nuvarande länsvägarna, varav en
ej obetydlig del föreslagits bli riksvägar, samt ödebygdsvägarna. Länsvägarna
får en längd av ca 79 000 km eller ca 85 % av de nuvarande allmänna
vägarnas längd på landsbygden. Längden torde efterhand komma
att öka till ca 81 000 km.

Vägplanen, som är grundad på en ingående inventering av de faktiska
behoven, bör enligt delegationen kunna tjäna som underlag för ett investeringsprogram.
Ehuru angivna utbyggnadsbehov avser tiden fram till
år 1975, bar delegationen begränsat sitt investeringsprogram till den närmaste
10-årsperioden med början fr. o. m. år 1958.

De totala kostnaderna för utbyggnad av såväl landsbygdens som städernas
vägar och gator uppgår i 1956 års prisläge till (16 800 + 4 300)
21 100 milj. kr.

Statliga och statsbidragsberättigade vägar och gator

Kommunala
icke statsbi-dragsberät-tigade vägar
och galor

Milj. kr

Riksvägar

Länsvägar

Lokala
vägar och
gator

Summa

%

Landsbygd .......

6 000

10 800

16 800

80

Städer...........

2 000

—

2 300

4 300

20

2 000

Summa

8 000

10 800

2 300

21100

100

2 000

0/

/O

38

Öl

11

100

—

—

Beträffande landsbygdens vägar har delegationen förutsatt, att minst
55 % av investeringarna i riksvägar och i synnerligen viktiga länsvägar
utföres under åren 1958—1967 och återstående 45 % därefter. För andra
viktiga länsvägar och övriga länsvägar bar föreslagits 25 resp. 15 %
under perioden 1958—1967. Totalt skulle under åren 1958—1967 investeras
inemot 40 % av kostnaderna för landsbygdens vägar. Härav faller ungefär
hälften på riksvägnätet, som blir 3 gånger längre än f.n. Väginvesteringarna
på landsbygden skulle alltså under den första perioden uppgå till 6 500
milj. kr. och under den senare till 10 300 milj. kr. Investeringsprogrammet
för de första fem åren har därvid anslutits till de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ursprungligen upprättade flerårsplanerna.

14

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

1958—1967

Senare

Totalt
milj. kr

%

milj. kr

%

milj. kr

Riksvägar ................

55

3 300

45

2 700

6 000

Länsvägar

synnerligen viktiga.......

55

1 7001

45

1 4001

3 lOOj

andra viktiga............

25

9001 3200

75

2 50017 600

3 400 DO 800

Övriga..................

15

600J

85

3 7 OOJ

4 300j

Summa

38,7

6 500

61,3

10 300

16 800

De trafiksvårigheter, som kan väntas på städernas infartsvägar, synes
motivera en kraftigare omedelbar insats i städerna än på landsbygden.
Därför föreslås att 65 % av investeringsbehoven för riksvägarna i städerna
tillgodoses under åren 1958—1967 (1 300 milj. kr.). För de lokala vägarna
och gatorna har angetts ca 30 % (700 milj. kr.) av investeringarna under
den första perioden, d.v.s. samma relativa andel som för länsvägarna på
landsbygden. Inom städerna skulle alltså 2 000 milj. kr. nedläggas under
den första och 2 300 milj. kr. under den senare perioden. För städerna
innebär detta, att 46,5 % av investeringsbehoven skulle tillgodoses under
åren 1958—1967 medan för landsbygden antagits 38,7 %.

Enligt förslaget lägges följande investeringsutveckling till grund för
väg- och gatubyggandet inom den statliga och statsbidragsberättigade kom -

munala väghållningen för åren 1958—1967 samt

för perioden 1968-

-1975.

Landsbygden

i Städerna

Summa

År

milj. kr

milj. kr

milj. kr

1958 ...................

....................... 330

no

440

1959 ..................

....................... 360

125

485

1960 ...................

....................... 410

145

555

1961 ...................

....................... 480

165

645

1962 ...................

....................... 570

185

755

1963

....................... 670

205

875

1964 ...........

....................... 770

225

995

1965 ............

....................... 870

250

1 120

1966 ............

....................... 970

280

1 250

1967 ...................

....................... 1 070

310

1 380

Summa 6 500

2 000

8 500

1968 1975 ..........

....................... 10 300

2 300

12 600

Summa 16 800

4 300

21 100

Under perioden 1958—1967 skulle de kostnader, som avräknas mot automobilskattemedlen,
uppgå till 14 300 milj. kr., varav 4 600 milj. kr. för statligt
och statsbidragsberättigat kommunalt vägunderhåll, 8 500 milj. kr. för
väg- och gatubyggnader samt 1 200 milj. kr. för övriga kostnader. Under

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

15

samma period enligt nu gällande beskattningsregler inflytande bilskattemedel
har tillsammans med reservationer under väghållningsanslagen och
automobilskattefonden påförda medel beräknats till samma totalbelopp.
Enligt dessa beräkningar skulle alltså de föreslagna utgifterna under perioden
1958—1967 komma att jämnt täckas av bilskattemedlen.

Över förslaget till vägplan har, efter remiss, utlåtanden avgivits av
arbetsmarknadsstyrelsen, järnvägsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statskontoret,
riksräkenskapsverket och kommerskollegium, som även redovisat
från handelskamrarna inhämtade utlåtanden. Yttranden har vidare avgivits
av länsstyrelsen i Blekinge län, 1953 års trafikutredning, Stockholmstraktens
regionplanenämnd, Regionplanenämnden för Göteborg med omgivningar,
Länsvägnämndernas förbund, Svenska stadsförbundet samt Föreningen
för samhällsplanering (s. 29—37).

Departementschef en lämnar inledningsvis en redogörelse för vägplanens
tillkomst och huvudsakliga innehåll. Departementschefen anför därefter:

»Utredningen visar att vi står inför ett mycket stort behov att förbättra
och utbygga det allmänna vägnätet för att tillgodose de ökade krav, som
den oavlåtligt växande bilismen drar med sig. Det torde ej råda någon
tvekan om att det av många skäl, icke minst med hänsyn till väginvesteringarnas
i de flesta fall produktionsfrämjande natur, är särskilt angeläget
såväl ur näringslivets synpunkt som för landet i dess helhet att en erforderlig
upprustning och utbyggnad av vårt allmänna väg- och gatunät successivt
kommer till stånd.

Någon gensaga på denna punkt har vägplanen ej heller mött i remissbehandlingen.
Remissinstanserna har vidare allmänt vitsordat planens och
de för uppgörande av densamma verkställda utredningarnas stora betydelse
inte bara för den fortsatta planeringen av våra vägar utan även för aktuella
trafikpolitiska överväganden och för samhällsplaneringen i stort. Man kan
vidare konstatera, att i många remissyttranden liksom i andra sammanhang
röster höjts för att denna vägplan med dess investeringsprogram oreserverat
bör godtagas av statsmakterna och tjäna som rättesnöre för i första
band de närmast följande tio årens vägbyggnadsverksamhet. Bakom
detta önskemål torde främst ligga den uppfattningen, alt de fördelar, som
man vinner genom väginvesteringarna i form av förbättrad trafikekonomi
och trafiksäkerhet, är av så stor betydelse för vårt näringsliv och ur allmänt
samhälleliga synpunkter, alt investeringarnas storlek ej hör avskräcka. Av
många skäl är det vidare önskvärt, att väg- och vattenbyggnadsverket får
fasta riktlinjer av statsmakterna för den medelstilldelning, som är att påräkna
på längre sikt.

Ä andra sidan har flera remissmyndigheter, däribland statskontoret,
kommerskollegium, järnvägsstyrelsen och 1953 års trafikutredning, ställt
vissa delar av vägplanen under debatt, nämligen i första band i vad avser

16

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

de trafikbehov, som i främsta rummet bör tillgodoses, samt den takt och
omfattning, vari planen bör få genomföras under de närmaste åren.

Dessa mera reserverade bedömningar av vägplanen synes bygga på i
stort sett följande principiella resonemang. Utredningen har ej haft att
göra någon avvägning mellan väginvesteringarna och andra investeringar i
samhället. Hur angelägen en upprustning av våra vägar än framstår, måste
likväl väginvesteringarna vägas mot trängande investeringsbehov på andra
områden. De ökade investeringsresurser, som kan komma att stå till förfogande,
bör till rimlig del ställas till den samlade trafiksektorns förfogande.
Inom denna trafiksektor måste därefter en avvägning ske, som
tillgodoser även andra eftersläpande delar av transportapparaten än
vägarna. Vägplanen är — av naturliga skäl — emellertid utarbetad med
utgångspunkt från enbart vägtrafikens behov. Någon allmän trafikpolitisk
avvägning mellan olika trafikmedel har utredningen ej kunnat gå in på.
Denna uppgift ankommer på 1953 års trafikutredning. Önskvärt hade
givetvis varit om en på angivet sätt avvägd vägplan redan nu kunnat sättas
in i den totala trafikplaneringens sammanhang. I avvaktan på en plan för
landets transportförsörjning i stort bör man nu särskilt se till att investeringar
enligt vägplanen ej sker, som sedan visar sig mindre lämpliga. Risk
för felinvesteringar på vägsidan ur den samlade transportapparatens synpunkt
kan föreligga närmast i förhållande till järnvägarna.

Dessa synpunkter är väsentliga och kräver beaktande. Vad det f. n.
gäller, är framförallt att koncentrera våra krafter på en upprustning av
de sektorer av vägarna, där eftersläpningen av vägarnas standard är mest
besvärande. Våra relativt begränsade investeringsresurser bör därvid
främst sättas in på väg- och gatunätet kring och i tätorterna, där biltrafiken
av markerad nyttokaraktär utsätts för svåra stockningar. Ett förbättrat
vägnät är där en praktisk nödvändighet för avvecklingen av trafiken.
Även med hänsyn till den föreliggande utrymningsplaneringen måste
särskild uppmärksamhet ägnas detta vägnät.

Det är vidare angeläget att söka tillgodose de kommersiella vägtrafikbehov,
som nu och framdeles måste lita till biltransport. Kraven på en
vägupprustning accentueras i denna del av de strävanden till ekonomiskt
samarbete, som gör sig gällande i Norden och i Västeuropa. Anpassningsåtgärder
bör vidtas inom vårt transportväsende såsom ett viktigt led i
raden av insatser, som erfordras för ett nedbringande av våra produktionskostnader.
En upprustning av de delar av vägnätet, som vår produktion
har starkt behov av, träder därvid i förgrunden. Med hänsyn till
risken för felinvesteringar på lång sikt bör upprustningen för detta ändamål
ta sikte på de ofta lokala vägar, varav framförallt de kortdistanta lastbilstransporterna
är i behov. Ett stort antal broar med låg bärighet bör i
samband därmed förstärkas. Särskild försiktighet bör däremot iakttagas
med att utbygga vägnätet för sådan långväga trafik, som med fördel bör

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1959

17

kunna avvecklas med järnväg. Intresset av motorvägar för långdistanstrafiken
torde därför i dagens läge få träda i bakgrunden. Vidare torde
sådana investeringar, som närmast är avsedda att tillgodose personbilstrafiken,
i den mån densamma har karaktär av utpräglad topptrafik framkallad
av mindre nyttobetonad privatmotorism, i detta sammanhang t. v.
få stå tillbaka.

Därutöver bör vägupprustningen inriktas på att i största möjliga utsträckning
undanröja förefintliga olycksrisker och över huvud söka åstadkomma
ur trafiksäkerhetssynpunkt tillfredsställande anordningar.

Vad därefter beträffar den föreslagna vägstandarden synes denna vara
i stort sett väl avvägd med utgångspunkt från de kunskaper, som hittills
vunnits på detta område. I anledning av vad 1953 års trafikutredning
härutinnan anfört är det emellertid önskvärt, att man ytterligare särskilt
undersöker om den föreslagna bärighetsstandarden verkligen behöver göras
enhetlig för hela det allmänna vägnätet. Uppmärksamhet bör jämväl ägnas
frågan om icke de av utredningen föreslagna höga dimensionerande hastigheterna
kan sättas lägre. Icke oväsentliga kostnadsbesparingar skulle här
ernås, om sådana begränsningar i vägstandarden visar sig vara möjliga att
godtaga. Vägnätets utbyggnad bör emellertid ej få fördröjas i avvaktan på
resultatet av dessa undersökningar.

Vägplanen synes i huvudsak vara ägnad att tjäna till ledning för de
kommande årens arbete med våra vägars upprustning. Ett beaktande av
de synpunkter, som jag här framfört, synes dock kräva att en viss principiell
omprövning av planen äger rum. Detta bör ankomma på väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen. Härvid torde även de remissyttranden, som avgivits
över planen, böra uppmärksammas. En sådan omprövning torde
komma att innebära en viss ändring i planerna om var och hur tillgängliga
resurser lämpligen bör sättas in.»

Departementschefen framhåller, att man får förutsätta, att en kontinuerlig
överarbetning av vägplanen sker alltefter utvecklingens krav. Uppföljandet
av planen bör ske i intimt samarbete mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och de myndigheter och organisationer, som har intresse av och
är beroende av vägarna.

Departementschefen fortsätter:

»Uppenbart är alt själva förverkligandet av denna översiktliga plan
kommer att kräva konkreta ställningstaganden i de enskilda fallen. Omprövning
av ursprungligen tänkt standard, sträckning o. s. v. blir därvid
från fall till fall ofrånkomlig. De praktiska ställningstaganden, som sålunda
aktualiseras allteftersom utbyggnaden av väg- och gatunätet framskrider,
bör i enlighet med gällande bestämmelser ske av vederbörande
myndigheter, nämnder o. s. v. i samband med flerårsplancrnas behandling
och arbetsplanernas utarbetande.

Beträffande frågan i vilken takt denna upprustning av vägnätet i huvud2—393
59 Bihang till riksdagens protokoll 1959. G saml. Nr G

18

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1959

saklig överensstämmelse med vägplanens förslag lämpligen bör ske bär
delegationen för översiktlig vägplanering framhållit nödvändigheten av att
ett långsiktigt investeringsprogram lägges till grund för den framtida vägoch
gatubyggnadsverksamheten. För de första fem åren har delegationens
investeringsprogram för landsbygdens vägar anslutits till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
aktuella flerårsplaner för åren 1958—1962.

Det skulle givetvis underlätta vägbyggnadsverksamhetens rationella
planering och genomförande, om vägmyndigheterna finge följa ett av statsmakterna
fastställt flerårigt investeringsprogram. Statsmakterna kan emellertid
rimligtvis ej frånhända sig möjligheten att ta hänsyn till hur samhällsekonomien
och arbetsmarknadsläget framdeles kan komma att utvecklas.
Icke minst i dagens läge synes det mindre lämpligt att binda sig
för en längre tidsperiod. Väginvesteringarnas omfattning torde därför
liksom hittills årligen böra prövas med beaktande av samtliga på frågan
inverkande faktorer. I den mån de samhällsekonomiska och statsfinansiella
förutsättningarna därvid visar sig föreligga, torde en successiv stegring av
väg- och gatubyggnadsverksamheten, såsom kommit till uttryck i delegationens
förslag till investeringsprogram, böra komma under övervägande.»

I fråga om väganslagen för nästa budgetår anför departementschefen:

»För den ordinarie statliga vägbyggnadsverksamheten under åren 1958
och 1959 har riksdagen i anslutning till förslag i 1958 års statsverksproposition
fastställt en investeringsram om 297 resp. 330 milj. kr. Såsom
närmare anges under anslagen till Byggande av vägar och broar har emellertid
Ivungl. Maj:t med hänsyn till den inträdda allmänna arbetskraftssituationen
sedermera genom skilda beslut ansett befintliga anslagsreservationer
böra helt tagas i anspråk och nämnda ramar höjas till 320 milj. kr.
för år 1958 och till 355 milj. kr. för år 1959. I anledning härav avser jag
att förorda att på tilläggsstat för innevarande budgetår äskas 25 milj. kr.
under nämnda anslag.

För statliga ordinarie väginvesteringar under år 1960 förordar jag, att
anslag äskas hos riksdagen i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag med sammanlagt 360 milj. kr. att ställas till styrelsens förfogande
för nämnda år.

Det bör få ingå i Ivungl. Maj :ts befogenheter på samma sätt som gäller
för innevarande budgetår att, om arbetsmarknadsläget så medgiver eller
påkallar, bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att utöka byggnadsverksamheten
utöver angivna medelsomslutning om 360 milj. kr. genom
att under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp av de
medel på de kalcnderårsberäknade anslagen, som är anvisade för den
ordinarie verksamheten under andra halvåret 1960.

Anslaget till Vissa vägbgggnadsarbeten upptager jag oförändrat till 4
milj. kr.

För det statliga vägunderhållet föreslår jag en ökad medelsanvisning
om 40 milj. kr. till 360 milj. kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1959

19

I fråga om bidragsanslagen till den kommunala väghållningen tillstyrker
jag väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om 51 milj. kr.
till underhåll av vägar och gator. Anslaget till Bidrag till byggande av
vägar och gator, som för innevarande budgetår är uppfört med blott
formellt belopp, beräknas med hänsyn till den kassamässiga behållningen
på anslaget till 55 milj. kr. Härvid förutsattes en arbetsomslutning under
år 1960 om ca 90 milj. kr. i statsbidrag.

Vad slutligen beträffar bidragsanslagen till enskild väghållning förordar
jag en ökning av medelsanvisningen med 1,5 milj. kr. till bidrag
till underhåll av enskilda vägar, medan byggnadsanslaget torde upptagas
med 14 milj. kr. Totalt äskas för enskild väghållning 35 milj. kr.

För administration och diverse ändamål tillstyrker jag under andra
anslagspunkter under sjätte huvudtiteln tillhopa ca 51,8 milj. kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen. Under femte, åttonde, nionde, tionde,
elfte och tolfte huvudtitlarna föreslås därjämte att omkring 170 milj. kr.
skall avräknas. Totalt skulle alltså för de till administration in. m. hänförliga
ändamålen ca 221,8 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen,
vilket i förhållande till innevarande budgetårs anslag innebär en ökning
med omkring 83 milj. kr.

Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp, som
avses skola täckas av automobilskattemedlen, för budgetåret 1959/60
uppgå till sammanlagt (360 + 4 + 360 + 51 + 55 + 35 + 221,s) 1 086,8 milj.
kr. eller exakt angivet 1 086 769 160 kr., vilket innebär en ökning i förhållande
till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda
anslagsbelopp med omkring 299,4 milj. kr.

Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat
inkomsterna på automobilskattemedlens specialbudget för budgetåret
1959/60 till 1 241,5 milj. kr.

Av detta belopp skulle alltså 1 086,8 milj. kr. disponeras för att täcka
anslag på driftbudgeten. Återstoden, ca 154,7 milj. kr., torde få tillföras
budgetutjämningsfonden och där redovisas under särskild titel.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Sveningsson och Dirke (I: 118) och den andra inom andra kammaren
av herr Bohman in. fl. (II: 144), vari hemställts, att riksdagen måtte
uttala sin principiella anslutning till såväl den av delegationen för översiktlig
vägplanering framlagda vägplanen som det på grundval därav framlagda
investeringsprogrammet samt att riksdagen måtte hemställa hos
Kungl. Maj:t, att 1953 års utredning anmodas att skyndsammast utreda
formerna för finansiering av väg- och brobyggen med beaktande av vissa
av motionärerna framförda synpunkter;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

20

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1959

av herr Georg Carlsson m. fl. (1:225) och den andra inom andra kammaren
av herr Nilsson i Tvärålund m.fl. (II: 284), i vilka hemställts, att
riksdagen måtte ge Kungl. Maj :t till känna vissa i motionerna framförda
synpunkter angående enhetlig vägstandard i fråga om axel- och boggitryck;

dels en inom andra kammaren av herr Berglund väckt motion (II: 273),
vari hemställts, att riksdagen måtte beakta vissa i motionen framförda synpunkter
på vägplanen, närmast dess samband med bebyggelseplaneringen;

dels en inom andra kammaren av herr Svensson i Krokstorp väckt
motion (II: 275), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte uttala att vägbyggnadsanslagen i största möjliga utsträckning bör
användas till utbyggande av riksvägnätet och sådana vägar som kan bidraga
till att hejda landsbygdens avfolkning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Mattsson m.fl. (I: 19) och den andra inom andra kammaren av
herr Gustavsson i Alvesta m.fl. (II: 16), vari hemställts om en höjning av
statsbidraget till underhåll av enskilda vägar till 70 eller, då synnerliga
skäl föreligger, 85 % av den beräknade kostnaden och om en härför erforderlig
höjning av bidragsanslaget med 1,5 milj. kr., vilket belopp måtte
överföras från de allmänna väganslagen. Vidare hemställer motionärerna,
att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext
och omfördelad medelsanvisning samt att riksdagen måtte anhålla om
en utredning angående vissa närmare angivna frågor rörande underhållet
av enskilda vägar in. m.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Hermansson (I: 217) och den andra inom andra kammaren av herr
Carlsson i Bakeröd (11:276), vari hemställts, att anslaget till Bidrag till
byggande av enskilda vägar höjes till 15 milj. kr., att underhållsbidraget
till enskilda vägar höjes till 70 eller, där synnerliga skäl föreligger, 85 %
av den beräknade underhållskostnaden, att motsvarande höjning sker av
bidragsanslaget till 22,5 milj. kr., att enskild väg som tidigare varit intagen
i vägförvaltningens 5-årsplan bör intagas till allmänt underhåll samt att
vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till omfördelad medelsanvisning
så att berörda bidragsanslag höjes i enlighet med motionärernas förslag
och att Kungl. Maj :ts förslag beträffande de allmänna väganslagen
minskas med 2,5 milj. kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sveningsson (I: 220) och den andra inom andra kammaren av herrar
von Seth och Svensson i Krokstorp (11:279), vari hemställts, att statsbidraget
till underhåll av enskilda vägar fr. o. in. den 1 juli 1959 måtte höjas
till 70 eller, där synnerliga skäl föreligger, 85 % av den beräknade underhållskostnaden,
att underhållsbidragsanslaget höjes till 22,5 milj. kr. samt
att anslaget till Byggande av Iänsvägar sänkes med motsvarande belopp
till 198,5 milj. kr.;

Statsutskottets utlåtande nr ti år 1959

21

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Åkesson och Uno Olofsson (I: 219) och den andra inom andra kammaren
av herr Nilsson i Lönsboda m. fl. (11:278), vari hemställts, att bidragsprocenten
till underhåll av enskilda vägar fr. o. m. budgetåret 1959/60
höjes till 70 eller, där synnerliga skäl föreligger, 85 % att gälla jämväl
bidrag, varom länsstyrelsen tidigare fattat beslut, samt att erforderliga medel
tillföres bidragsanslaget till underhåll av enskilda vägar genom överföring
från det av Kungl. Maj :t föreslagna anslaget till vägunderhållet;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Grym m. fl. (I: 218) och den andra inom andra kammaren av herr
Berglund m. fl. (11:277), vari hemställts, att statsbidraget till underhåll
av enskilda vägar fr. o. in. år 1959 höjes till 70 eller, där synnerliga skäl
föreligger, 85 %, att gälla jämväl bidrag, varom länsstyrelserna tidigare
meddelat beslut, samt att motsvarande anslag höjes till 22,5 milj. kr.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionerna 11:144, 1:225, 11:273, 11:275,
II: 16, II: 276, II: 279, I: 219 och II: 277.

Utskottet. I sina petita för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
under hänvisning till riksdagens ställningstaganden till
den av styrelsen tidigare framlagda femårsplanen för väginvesteringarna
under åren 1958—1962, räknat med en medelsförbrukning av 360 milj. kr.
för kalenderåret 1960. Departementschefen, som biträtt styrelsens förslag
härom, har i anslutning härtill framlagt den »Vägplan för Sverige»
(SOU 1958: 1 och 2) som utarbetats av en inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
under åren 1954—1957 verksam delegation för översiktlig vägplanering.

Nämnda plan är av översiktlig och principiell natur och avser en upprustning
under en 20-årsperiod fram till år 1975 av landets allmänna vägoch
gatunät — för tillgodoseende av såväl nuvarande vägtrafik som den
ökade trafik, vilken enligt verkställda prognoser torde vara att förvänta.
Planen innefattar såväl ett förslag till riksvägnät som principerna för länsvägnätets
upprustning.

Riksvägnätet, som beräknas få en total längd av inemot 14 000 km, mot
f. n. 5 000 km, omfattar de för näringslivet och befolkningen viktigaste
vägarna. Då mellanortstrafiken och den övriga relativt kortdistanta trafiken
visat sig ha så stor betydelse i jämförelse med den mera långväga trafiken
har den förstnämnda ansetts främst höra tillgodoses. Genom en hopkoppling
— enligt den s. k. pärlbandsprincipen — av de olika relativt tättrafikeradc
mellanortssträckorna kommer jämväl den, numeriskt sett, mindre
omfattande långväga trafiken att beredas goda transportmöjligheter. Motorvägar
och övriga vägar med dubbla körbanor har föreslagits komma till utförande
i begränsad omfattning, där så till följd av beräknad trafikomfattning
och med hänsyn till trafiksäkerhetssynpunkter ansetts erforderligt.

22

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

Beträffande länsvägnätet framhålles, att ett icke obetydligt trafikarbete,
särskilt i glesbygderna, också i framtiden kommer att falla på de mindre
vägarna. Det har därför ansetts angeläget, att länsvägarna ges en sådan
standard och sträckning, att kapaciteten hos näringslivets transportapparat
i möjligaste mån kan utnyttjas. Möjligheterna till obrutna transporter
länsväg—riksväg—länsväg och »från dörr till dörr» har därför ansetts skola
beaktas genom att länsvägarna i största utsträckning erhåller samma
bärighetsstandard som riksvägarna. Vikten av en, med smärre undantag,
enhetlig bärighetsstandard har sålunda kraftigt understrukits av delegationen.

Kostnaderna för planens genomförande har beräknats till i runt tal
21 miljarder kr. För tioårsperioden 1958—1967 har en särskild investeringsplan
framlagts, enligt vilken investeringar föreslås till ett sammanlagt
belopp av 8,5 miljarder kr. i väg- och gatubyggandet inom den statliga och
statsbidragsberättigade kommunala väghållningen.

Det framlagda programmet anses av delegationen icke möjliggöra åstadkommandet
av ett exklusivt eller i något avseende överdimensionerat
vägnät. Syftet anges främst ha varit att söka på ett rimligt sätt tillgodose
trafikens behov och näringslivets berättigade krav på möjligheter
till ekonomiska transporter, vilket med hänsyn till transportkostnadernas
stora andel av produktionskostnaderna framstode som en nödvändig betingelse
för fortsatt produktionshöjning och framåtskridande.

Departementschefen, som i huvudsak godtagit planen som grund för
det fortsatta arbetet med vägarnas upprustning, har därvid bl. a. understrukit
vikten av att krafterna koncentreras på de sektorer där eftersläpningarna
med avseende å vägarnas standard är mest besvärande och där
med hänsyn till produktionslivets och nyttotrafikens krav behoven är störst.
Främst gällde detta den kortdistanta trafikens behov med avseende å vägoch
gatunätet kring och i tätorterna, medan intresset av motorvägar för
långdistanstrafiken i dagens läge borde få träda i bakgrunden, liksom även
investeringar avsedda att tillgodose den mindre nyttobetonade privatmotorismens
behov i den mån denna hade karaktär av topptrafik. Vid
upprustningen borde största möjliga hänsyn tagas till trafiksäkerhetssynpunkterna.

Den föreslagna standarden finner departementschefen i stort sett väl
avvägd, men anser det dock i besparingssyfte vara önskvärt, att ytterligare
undersökningar göres huruvida bärighetsstandarden i enlighet med förslaget
behöver göras enhetlig för hela det allmänna vägnätet. Vidare ifrågasättes
om icke de av utredningen föreslagna normerna med avseende å de
dimensionerande hastigheterna kan sättas lägre.

Departementschefen framhåller också, att det givetvis skulle underlätta
verksamhetens rationella planering och genomförande om vägmyndigheterna
finge följa ett av statsmakterna fastställt flerårigt investeringsprogram.

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1959

23

Ur främst samhällsekonomiska och arbetsmarknadspolitiska synpunkter
anser han emellertid investeringarnas omfattning liksom hittills böra årligen
prövas med beaktande av samtliga på frågan inverkande faktorer.
I den mån de samhällsekonomiska och statsfinansiella förutsättningarna
därvid visar sig föreligga, bör enligt departementschefen en successiv stegring
av väg- och gatubyggnadsverksamheten, såsom kommit till uttryck i
delegationens förslag till investeringsprogram, komma under övervägande.

Den fortsatta prövning av vägplanen som anses böra ske förutsättes
få ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Vid det kontinuerliga
uppföljandet och genomförandet av planen borde intimt samarbete äga
rum mellan styrelsen och de myndigheter och organisationer som hade
intresse av och vore beroende av vägar och vägtransporter. I anslutning
härtill omnämnes särskilt den samarbetsdelegation för vägväsendet som
tillsatts under fjolåret och i vilken förutom representanter för styrelsen
ingår företrädare för trafikantorganisationerna samt näringslivet och samhällsplaneringen.

Utskottet, som under en följd av år och senast i sitt utlåtande nr 6 till
fjolårets A-riksdag understrukit nödvändigheten av att en plan för de fortsatta
väginvesteringarna fastställes, finner det för sin del mycket tillfredsställande
att förenämnda vägplan nu framlagts. Såvitt utskottet kan bedöma
är den väl ägnad att läggas till grund för den fortsatta utbyggnaden
och upprustningen av vägnätet. Utskottet vill därför förorda, att den i princip
godtages som ett program härför. Detta innebär emellertid icke ett
ställningstagande till den föreslagna totala omfattningen av investeringarna
under hela perioden eller ens under tioårsperioden 1958—1967. Beträffande
investeringarnas omfattning i övrigt vill utskottet erinra om det beslut
härom som fattades av fjolårets A-riksdag samt om innebörden av de uttalanden
som av utskottet därvid gjordes (SU nr 6, rskr nr 6). I överensstämmelse
härmed har utskottet funnit sig kunna godtaga departementschefens
förslag om en medelsförbrukning under kalenderåret 1960 om 360
milj. kr. samt motsvarande anslagsanvisning för ändamålet.

Såsom vid planens framläggande förutsatts bör den, alltefter den tekniska
och ekonomiska utvecklingen, bli föremål för en successiv revision,
varvid givetvis även vid remissbehandlingen av planen anförda synpunkter
vederbörligen bör beaktas.

De yrkanden som motionsledes väckts om en omfördelning av medel
från anslagen till allmänna vägbyggnader och vägunderhållet till anslagen
för enskild väghållning — i syfte att utan höjning av den totala medelsanvisningen
för vägändamål bl. a. möjliggöra en höjning av bidragsprocenten
för underhåll av enskilda vägar — har utskottet funnit sig icke
kunna biträda. Utskottet kommer därför under resp. punkter i det följande
all avstyrka bifall till nämnda yrkanden.

24

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

Vad departementschefen anfört rörande höjningen av investeringsramarna
för vägbyggnadsverksamheten under åren 1958 och 1959 till 320
resp. 355 milj. kr. har ej heller givit utskottet anledning till erinran. I sitt
av riksdagen numera godkända utlåtande nr 18 (p. 1) har utskottet tillstyrkt
beviljande av härför erforderlig medelsanvisning om 25 milj. kr.
på tilläggsstat.

I enlighet med departementschefens förslag bör det få ankomma på
Kungl. Maj :t att — därest arbetsmarknadsläget så medgiver eller påkallar
— bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att utöka byggnadsverksamheten
genom att under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga
belopp av de medel på de kalenderårsberäknade anslagen, som är avsedda
för den ordinarie verksamheten under andra halvåret 1960.

Vidkommande ställningstagandet till de i vägplanen berörda standardfrågorna
finner utskottet detta böra göras beroende av de fortsatta undersökningar,
som bör ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. En
enhetlig bärighetsstandard för vägnätet är av stor betydelse för näringslivets
och den övriga nyttotrafikens transportbehov. Av särskild vikt är
därvid att broarna redan från början ges en gemensam ändamålsenlig
standard. Med hänsyn härtill har utskottet funnit starka skäl tala för att
vägplanens förslag till enhetliga bärighetsnormer i möjligaste mån följes
vid upprustningen av vårt lands brobestånd. Beträffande själva vägarna
synes frågan om enhetlig standard för hela vägnätet böra närmare prövas
i samband med vägplanens uppföljande. I den mån av det anförda framgår
biträder utskottet således det i motionerna I: 225 och II: 284 framställda
yrkandet i frågan.

Beträffande normerna för de dimensionerande hastigheterna vill utskottet
begränsa sig till att understryka dessas stora betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt
samt framhålla önskvärdheten av att detta vid normernas
fastställande vederbörligen beaktas.

Vid ett bifall till vad utskottet i det föregående anfört torde de i motionerna
I: 118 och II: 144 framförda önskemålen rörande ett principiellt
godtagande av vägplanen i den mån av det förut sagda framgår bliva tillgodosedda.
Utskottet finner sig dock icke kunna förorda, att ett uttalande
nu göres från riksdagens sida rörande det tidsmässiga genomförandet av
det föreslagna investeringsprogrammet i dess helhet och avstyrker följaktligen
bifall till motionerna i denna del. Vad vidare beträffar motionärernas
yrkande, att åt 1953 års trafikutredning uppdrages att utreda formerna
för finansiering av väg- och brobyggen, finner utskottet någon särskild
åtgärd härutinnan från riksdagens sida icke erforderlig. Enligt vad utskottet
inhämtat pågår nämligen redan inom nämnda kommitté — med
stöd av Kungl. Maj :ts uppdrag — arbetet med utredning rörande bl. a.
bilismens skatte- och finansieringsfrågor. Även i denna del avstyrkes följaktligen
bifall till motionerna i fråga.

Statsutskottets utlåtande nr (1 år 1959

25

Ej heller finner sig utskottet kunna förorda att riksdagen, i enlighet
med förslag i motionen 11:273, gör ett mer eller mindre bindande uttalande,
att statliga och kommunala organ vid handläggning av frågor
rörande samhälls- och bebyggelseplanering in. in. får grunda sig på vägplanen.
Motionens syfte torde dock genom vad utskottet i det föregående
anfört väsentligen vara tillgodosett.

Utskottet kan vidare icke ansluta sig till det i motionen 11:275 framförda
yrkandet att riksdagen — på av motionärerna anförda skäl — skulle
uttala att anslagen till byggande av vägar och broar främst bör användas
till utbyggande av riksvägnätet och sådana vägar som kan bidraga till att
hejda den hotande avfolkningen av landsbygden i vissa delar av landet.
Bifall till nämnda motion avstyrkes därför.

Vidkommande frågan om beräkningen av de för nästa budgetår äskade
anslagen får utskottet i övrigt anföra följande.

För vägunderhållet har beräknats 360 milj. kr. mot för innevarande
budgetår beviljade 320 milj. kr. Utskottet, som finner den förordade höjningen
välmotiverad, kommer att under följande punkt tillstyrka den föreslagna
medelsanvisningen. Anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten har upptagits
med allenast 4 milj. kr. mot av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
äskade 10 milj. kr. Ifrågavarande anslag är avsett att användas för sådana
oförutsedda vägarbeten — främst i samband med järnvägsnedläggelser och
kraftverksbyggen in. m. — som icke hunnit eller lämpligen kunnat inordnas
i den ordinarie planläggningen. Då emellertid vid denna planering i
största möjliga utsträckning även beaktas de ytterligare vägbehov som
kan föranledas av väntade framtida järnvägsnedläggelser samt medel därvid
beräknas under de ordinarie anslagen har utskottet funnit sig kunna
godtaga den föreslagna medelsanvisningen. Utskottet vill i anslutning härtill
bringa i erinran de uttalanden som av utskottet gjordes i dess utlåtande
nr B 6 (p. 3) vid fjolårets B-riksdag angående bl. a. önskvärdheten av en
bättre samordning i tiden av järnvägsnedläggelser och i anledning därav
planerade uppruslningsarbeten av vägnätet i berörda bygder.

De kommunala väganslagen har upptagits med 51 milj. kr. till underhåll
av och 55 milj. kr. till byggande av vägar och gator. Utskottet, som
biträder Kungl. Maj:ts förslag, vill dock i samband därmed erinra om de
stora investeringsbehov som redan föreligger och beräknas ytterligare uppstå
med avseende å utbyggnaden av väg- och gatunätet i och omkring
städerna och andra tätorter och varom även departementschefen uttalat
sig. Frågan om en ökad tilldelning fortsättningsvis av bidragsmedel för
ändamålet synes därför påkalla särskild uppmärksamhet.

Även i fråga om medelsberäkningen för enskild väghållning, innebärande
ett anslag om 21 milj. kr. till underhåll av och 14 milj. kr. till byggande
av enskilda vägar, biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet, som

26

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

icke funnit den motionsledes föreslagna höjningen av bidragsprocenten för
samt anslagen till enskild väghållning nu böra komma till stånd, kommer
i enlighet härmed att under respektive punkter i det följande avstyrka
bifall till motionerna i fråga.

För administration och diverse ändamål slutligen har äskats sammanlagt
ca 221,8 milj. kr. Vid bifall härtill liksom till vad utskottet under förevarande
punkt förordat skulle de mot automobilskattemedlen avräknade
anslagen för nästa budgetår uppgå till totalt (360 + 4 + 360 + 51 + 55
+ 35 + 221,8) 1 086,8 milj. kr. I förhållande till motsvarande på riksstaten
för innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta en ökning med ca
299,4 milj. kr. Då automobilskattemedelsinkomsterna beräknas till 1 241,5
milj. kr. skulle således det under budgetutjämningsfonden redovisade överskottet
på vägväsendets specialbudget komma att öka med 154,7 milj. kr.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av departementschefens
uttalande i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1959 samt motionerna I: 118 och II: 144,
nämnda motioner såvitt nu är i fråga, motionen II: 273 ävensom
motionerna I: 225 och II: 284, i skrivelse till Kungl. Maj :t
giva till känna vad utskottet anfört;

II. att motionerna I: 118 och II: 144, såvitt de icke behandlats
under I., icke må föranleda någon riksdagens åtgärd; III.

att motionen II: 275 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

10 :o) Vägunderhållet. Kungl. Maj :t har (punkt 10, s. 42—46) föreslagit
riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1959/60 anvisa ett
reservationsanslag av 360 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp
om 320 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1957/58 förelåg en reservation
av 2,4 milj. kr. å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för budgetåret 1959/60 hemställt
om ett anslag av 425 milj. kr. (s. 43—45).

Departementschefen har anfört följande.

»För budgetåret 1957/58 var anslaget till det statliga vägunderhållet upptaget
till 300 milj. kr. Genom särskilda beslut under våren 1958 har Kungl.
Maj:t emellertid med hänsyn till arbetskraftssituationen och inom vissa
landsändar inträffade tjällossningssvårigheter ställt jämväl den från anslaget
för budgetåret 1956/57 föreliggande reservationsmedelsbehållningen

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

27

om 20 milj. kr. till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande. Med
beaktande av en vid budgetårets ingång befintlig reservation om 1,7 milj.
kr., som disponerades av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, uppgick alltså
den totala medelsanvisningen för budgetåret 1957/58 till (300 + 20 + 1,7)
321,7 milj. kr. Medelsförbrukningen blev ca 319 milj. kr. För innevarande
budgetår är anslaget uppfört med 320 milj. kr. För nästa budgetår begär
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ett till 425 milj. kr. böjt anslag.

Med den kraftigt stigande motorfordonstrafiken utsättes våra befintliga
vägar för en hård förslitning, som nödvändiggör en ökad och intensifierad
underhållsverksamhet. Förutom ett växande så att säga normalt underhåll
måste man även räkna med att i ökad utsträckning förstärka svaga vägar
för att ge dem större bärighet under tjällossningstider. Många mindre broar
behöver också förstärkas. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vidare i
vidgad omfattning börjat förse vissa svårbemästrade vägbanor med enkla
beläggningar eller oljestabiliserade gruslager. Denna verksamhet ser ut att
ge goda resultat. Behovet av en dylik intensifiering av underhållsverksamheten
motiverar en ökad medelstilldelning. Jag tillstyrker att anslaget för
nästa budgetår höjes med 40 milj. kr. till 360 milj. kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit att kostnaderna för
verkets civilförsvar, som hittills bestritts från reservationsanslaget till vägoch
vattenbyggnadsverkets civilförsvar, att avräknas mot automobilskattemedlen,
fr. o. in. nästa budgetår i stället skall få täckas från förevarande
anslag. Då förslaget innebär en ändamålsenlig förenkling, har jag ingenting
att erinra häremot. I enlighet härmed upptages icke vidare något särskilt
anslag för ifrågavarande ändamål.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de under föregående punkt redovisade motionerna I: 219 och II: 278,
såvitt de berör detta anslag;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Sveningsson och Mannersknntz (1:221) och den andra
inom andra kammaren av herr Setterberg i Vilske-Kleva m. fl. (11:280),
vari hemställts, att riksdagen måtte uttala att möjligheterna att genom
oljegrusbehandling förbilliga vägunderhållet på lång sikt bör tillvaratagas
i minst den utsträckning väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit.

Beträffande de skäl som åberopats för de båda sistnämnda motionerna
torde få hänvisas till motionen 1:221.

Utskottet. Såsom av utskottets yttrande under föregående punkt framgår,
finner utskottet den föreslagna höjningen av anslaget till vägunderhållet
för nästa budgetår välmotiverad och biträder följaktligen Kungl.
Maj.:ls förslag härom. Utskottet har vidare under nämnda punkt förklarat
sig icke kunna godtaga det i de båda likalydande motionerna 1:219 och

28

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

II: 278 framförda yrkandet om överföring av anslagsmedel från förevarande
anslag till anslaget till bidrag till underhåll av enskilda vägar och
avstyrker därför i förevarande sammanhang bifall till nämnda motioner
i denna del.

Vidkommande det i de båda likalydande motionerna I: 221 och II: 280
framställda yrkandet om ett uttalande från riksdagens sida, att möjligheterna
att genom oljegrusbehandling förbilliga vägunderhållet på lång
sikt bör tillvaratagas i minst den utsträckning väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagit, har utskottet funnit sig icke kunna biträda detsamma.
Det bör nämligen, enligt utskottets förmenande, få ankomma på väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen själv att inom totalramen för tillgängliga medel
under förevarande anslag fördela dessa på skilda ändamål på sätt styrelsen
prövar lämpligast för ernående av bästa resultat av verksamheten. Utskottet
avstyrker i enlighet härmed bifall till motionerna.

Då utskottet slutligen icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag, att kostnaderna för väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar
— vilka tidigare bestritts från särskilt reservationsanslag därför
— fr. o. m. nästa budgetår skall få täckas från förevarande anslag, hemställer
utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:219 och 11:278, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Vägunderhållet för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 360 000 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att motionerna I: 221 och II: 280 icke må av riksdagen
bifallas.

11 :o) Byggande av vägar och broar. Kungl. Maj :t har (punkt 11, s.
46—49) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1959/60 till byggande avvägar
och broar anvisa i statsrådsprotokollet angivna reservationsanslag å
tillhopa 360 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Av nedanstående sammanställning framgår bl. a. till förenämnda ändamål
för innevarande budgetår anvisade och för nästa budgetår äskade
medel.

Departe

Anslag

1957/58

Beservation

Anslag

1958/59

Styrelsens

ments-

Nettoutgift

vid budget-årets utgång

förslag

1959/60

chefens

förslag

1959/60

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

8. Byggande av riksvägar

60,0

85,5

134,0

89,0

135,0

135,0

9. Byggande av länsvägar

103,0

166,4

175,3

133,0

200,0

200,0

10. Byggande av ödebygds-

5,5

8,4

10,3

7,0

11,0

11,0

vägar .............

14,0

11. Byggande av storbroar

6,5

11,1

17,8

9,0

14,0

175,o

271,4

337,4

238,0

360,0

360,0

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

29

Behållningen å anslagen till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten
uppgick den 1 januari 1958 till 262,7 milj. kr. Då för kalenderåret
1958 anvisats 175 milj. kr., uppgår de för samma år tillgängliga medlen till
437,7 milj. kr. Medelsförbrukningsramen för år 1958 angavs ursprungligen
till 297 milj. kr. men har sedermera genom olika beslut av Kungl.
Maj:t höjts till 320 milj. kr.

För budgetåret 1959/60 föreslår väg- och vattenbyggnadsstyrelsen en
medelsanvisning om tillhopa 360 milj. kr. med följande fördelning.

Procentuell

Belopp i

Procentuell

Anslag till byggande av

fördelning

1958/59

milj. kr.

fördelning

1959/60

riksvägar .............................

37,5

135

37,5

länsvägar .............................

55,6

200

55,6

ödebygdsvägar .......................

3,0

11

3,0

storbroar .............................

3,9

14

3,9

100,0

360

100,0

Departementschefen har anfört följande.

»Medelsförbrukningen för den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten
under år 1957 uppgick till 287,4 milj. kr. För år 1958 fastställde
statsmakterna i samband med behandlingen av 1958 års statsverksproposition
en medelsförbrukningsram om 297 milj. kr. Såsom tidigare
nämnts har emellertid Kungl. Maj :t med hänsyn till den sedermera inträdda
arbetskraftssituationen och till vissa lokalt inträffade tjällossningssvårigheter
genom skilda beslut under våren 1958 ansett denna ram böra höjas
till 320 milj. kr. Enligt uppgift från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknas
omslutningen under år 1958 i verkligheten också komma att uppgå
till sistnämnda belopp.

För väg- och vattenbyggnadsverkets vägbyggnadsverksamhet under år
1959 har riksdagen i enlighet med förslag i 1958 års statsverksproposition
angivit en ram om 330 milj. kr. I anledning av framställning från
arbetsmarknadsstyrelsen om ytterligare medel för arbetslöshetens bekämpande
har emellertid Kungl. Maj:t —- såsom förut berörts — genom beslut
den 28 november 1958 funnit lämpligt att i nämnda syfte höja ramen med
25 milj. kr. till 355 milj. kr. Härvid bar föreskrivits, att ramhöjningen av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall disponeras i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen
för utläggande av entreprenadarbeten.

Den vid ingången av år 1959 disponibla medelsbehållningen under förevarande
anslag kan beräknas till ca 355 milj. kr. I anledning av den gjorda
böjningen av ramen för år 1959 torde häremot svarande medel om sammanlagt
25 milj. kr. böra äskas på tilläggsstat för budgetåret 1958/59 med
följande av viig- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna anslagsfördelning,
nämligen 1 milj. kr. till Byggande av riksvägar, 21 milj. kr. till Byggande

30

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

av länsvägar samt 3 milj. kr. till Byggande av ödebygdsvägar. Till förfogande
för år 1959 skulle i enlighet härmed komma att stå ca 380 milj. kr.

Den marginal om i runt tal 25 milj. kr., som under angivna förutsättningar
skulle föreligga mellan tillgängliga medel och ram för år 1959, kan
komma att visa sig så liten eller vara så fördelad att vissa administrativa
svårigheter kan uppstå att nå den tänkta medelsomslutningen om 355 milj.
kr. Såsom styrelsen föreslagit, torde Kungl. Maj :t i mån av behov och på
det sätt som i det enskilda fallet kan komma att visa sig lämpligt för att
uppnå den sammanlagda medelsomslutningsramen få bemyndiga väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att för verksamheten under kalenderåret 1959 i
förväg taga i anspråk medel från väganslagen för budgetåret 1959/60.

Såsom anförts i den allmänna översikten har jag för den ordinarie statliga
vägbyggnadsverksamheten under år 1960 i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag förordat anslag om sammanlagt 360 milj. kr.

Vad angår frågan hur nämnda totalbelopp för budgetåret 1959/60 (arbetsåret
1960) skall fördelas på vederbörliga anslag anser jag, att den av styrelsen
föreslagna medelsfördelningen bör godtagas. I enlighet härmed förordas
följande fördelning av anslagsmedlen för nästa budgetår, nämligen
135 milj. kr. eller 37,5 % på anslaget till Byggande av riksvägar, 200 milj.
kr. eller 55,6 % på anslaget till Byggande av länsvägar, 11 milj. kr. eller
3,o % på anslaget till Byggande av ödebygdsvägar samt 14 milj kr. eller
3,9 % på anslaget till Byggande av storbroar.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt att få avföra återstående
kostnader för det ännu icke avslutade företaget byggande av bro vid Bergnäset
jämte tillfartsvägar från anslaget till Byggande av storbroar. Något
hinder häremot torde ej böra möta. Det bör dock åligga styrelsen att,
sedan företaget fullbordats, till Kungl. Maj :t inkomma med uppgift om det
belopp, som med stöd av ifrågavarande bemyndigande tagits i anspråk av
storbroanslaget.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under
punkten 9 redovisade motionerna I: 19 och II: 16, I: 217 och II: 276 samt
1:220 och 11:279, samtliga motioner i vad de berör förevarande anslag.

Utskottet. Såsom framgått redan av punkten 9 i det föregående har
utskottet intet att erinra mot att anslagen till byggande av vägar och broar
i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag för nästa budgetår anvisas med tillhopa
360 milj. kr. Utskottet har vidare under nämnda punkt förklarat
sig icke kunna förorda de i motionerna I: 19 och II: 16, I: 217 och II: 276
samt I: 220 och II: 279 föreslagna omföringarna av medel från förevarande
anslag till anslagen till enskild väghållning och avstyrker i enlighet härmed
i förevarande sammanhang nämnda motioner såvitt nu är i fråga.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

31

Den av Kungl. Maj :t föreslagna anslagsfördelningen har ej givit utskottet
anledning till erinran liksom ej heller vad departementschefen
under förevarande punkt i övrigt anfört och förordat. Under hänvisning
jämväl till vad utskottet under punkten 9 anfört får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna 1:19 och 11:16 samt 1:217
och 11:276, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, för budgetåret
1959/60 anvisa följande reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen, nämligen

a) Byggande av riksvägar ..................... kr. 135 000 000

b) Byggande av ödebygdsvägar ............... » 11 000 000

c) Byggande av storbroar ..................... » 14 000 000;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna 1:19 och 11:16, 1:217 och
11:276 samt 1:220 och 11:279, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga, för budgetåret 1959/60 till Byggande av länsvägar
anvisa ett reservationsanslag av 200 000 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

12 :o) Vissa vägbyggnadsarbeten. Kungl. Maj :t har (punkt 12, s. 49 och
50) föreslagit riksdagen att till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 milj. kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en medelsanvisning
av 10 milj. kr. (s. 49).

över styrelsens förslag har utlåtanden avgivits av järnvägsstyrelsen och
vattenfallsstyrelsen (s. 50).

Departementschefen, som beräknat att för de ändamål som avses med
förevarande anslag en reservationsmedelsbehållning av 1,7 milj. kr. förelåg
vid ingången av budgetåret 1958/59, har för nästa budgetår förordat ett
anslag av 4 milj. kr., d. v. s. oförändrat belopp.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och under hänvisning
till vad utskottet under punkten 9 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

32

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1959

13 :o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 13, s. 51) och under hänvisning till vad utskottet
under punkten 9 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och
gator för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
51 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

14 :o) Bidrag till byggande av vägar och gator. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 14, s. 52—54) och under hänvisning till vad utskottet
under punkten 9 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och
gator för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av
55 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

15 :o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj :t har

(punkt 15, s. 55—58) föreslagit riksdagen att dels till Bidrag till underhåll
av enskilda vägar in. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 21 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ock
medgiva att under budgetåret 1959/60 statlig lånegaranti må beviljas för
lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill
ett totalbelopp av 500 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 22,5
milj. kr. för nästa budgetår. Styrelsens förslag innebär bl. a., att statsbidrag
till underhåll av enskild väg fr. o. m. år 1959 höjes till normalt 70 %
och, där synnerliga skäl föreligger, till 85 %, att gälla jämväl bidrag varom
länsstyrelserna tidigare fattat beslut.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om höjning av nu utgående
statsbidrag till underhåll av enskilda vägar har yttranden avgivits
av statskontoret, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen samt länsstyrelserna i
Södermanlands, Älvsborgs och Jämtlands län (s. 57).

Departementschefen har anfört följande.

»Såsom framgår av den tidigare redogörelsen må underhållsbidrag till
enskild väg beviljas att utgå med 65 % av den kostnad, vartill underhållet
av vägen skäligen uppskattas. Då synnerliga skäl föreligger, utgår bidraget
med 80 % av den uppskattade kostnaden. Dessa procenttal fastställdes av
1956 års riksdag, varvid tidigare utgående bidrag höjdes med 5 %. Vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen föreslår nu efter viss utredning en ytterligare
höjning av underhållsbidragen med 5 % till 70 resp. 85 % för att bereda
de enskilda väghållarna kompensation för den del av de ökade underhålls -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

33

kostnaderna, som beror på inträdd trafikökning. Vidare hemställer styrelsen
om en uppräkning av anslaget till nästa budgetår med 3 milj. kr. Härav
hänför sig ca 1,5 milj. kr. till den förordade höjningen av procentsatserna.

Jag är inte beredd att tillstyrka förslaget om en höjning av nu gällande
bidragsprocent. Däremot synes väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
anslagsberäkning i övrigt böra godtagas, vilket innebär en ökning med
1,5 milj. kr.

Liksom tidigare budgetår torde slutligen medgivande att bevilja statlig
kreditgaranti för lån till inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda
vägar böra avse ett belopp av 500 000 kr.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Torsten Andersson (I: 216) och den andra inom andra kammaren
av herr Gustafsson i Kårby (11:274), vari hemställts om en snar utredning
av frågan om det enskilda vägnätets framtida status i enlighet med
motionernas syfte och att de förslag måtte framläggas, vartill utredningen
kan föranleda;

dels ock de under punkten 9 redovisade motionerna I: 217 och II: 276,
I: 19 och II: 16, I: 220 och II: 279, I: 219 och II: 278 samt I: 218 och II: 277,
samtliga motioner i vad de berör förevarande anslag.

Beträffande de skäl som åberopats till stöd för motionärernas yrkanden
torde få hänvisas till motionerna I: 216, II: 276, II: 16, II: 279, I: 219
och II: 277.

Utskottet. Departementschefen har under förevarande punkt förklarat
sig icke beredd att tillstyrka det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagda
förslaget om höjning av nu gällande bidragsprocent. Anslaget för
nästa budgetår har som följd härav ansetts kunna nedräknas från av styrelsen
föreslagna 22,5 milj. kr. till 21,0 milj. kr.

Utskottet vill för sin del i anledning av de förslag som motionsledes
väckts om en höjning av nämnda bidragsprocent erinra om sina uttalanden
vid fjolårets A-riksdag (SU nr 6, p. 15) i samma fråga. Den kraftiga trafikökningen
under de senaste åren hade enligt vad utskottet anförde medfört
ökade krav även på de enskilda vägarna i fråga om såväl bärighet
som standarden i övrigt och därmed en ökad ekonomisk börda för de intressenter
som hade alt ombesörja denna väghållning. Starka skäl kunde
därför åberopas för en höjning av den procentsats efter vilken statsbidrag
till underhåll av enskilda vägar utginge. Eu sådan höjning skulle också
stå i god överensstämmelse med utskottets tidigare gjorda uttalande, att
successiva förbättringar av förhållandena på förevarande område borde
3—393 59 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 saml. Nr 0

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1959

34

komma till stånd. Med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna härav
för statsverkets del fann sig utskottet emellertid icke berett att för det dåvarande
förorda en ändring i bidragsbestämmelserna.

Utskottet, som i princip alltjämt vidhåller sin tidigare sålunda deklarerade
uppfattning, har emellertid — med hänsyn främst till rådande statsfinansiella
läge — icke heller nu funnit sig kunna tillstyrka ett genomförande
av motionärernas förslag och avstyrker i enlighet härmed bifall
till berörda motioner.

Ej heller har utskottet funnit sig berett att tillstyrka förslagen om att
utredningar nu igångsättes rörande det enskilda vägnätets status eller bestämmelserna
rörande statsbidragsgivningen m. m. till den enskilda väghållningen.
Än mindre synes anledning härtill f. n. föreligga, då vissa
med den enskilda väghållningen förenade frågor torde bliva föremål för
prövning inom den utredning om städernas väghållning som f. n. är i verksamhet
och som beräknas kunna avsluta sitt arbete under innevarande
år. Utskottet avstyrker följaktligen bifall även till nu aktuella motionsyrkanden.

Slutligen synes ej heller, såsom motionsledes föreslagits, något särskilt
uttalande från riksdagen sida att enskild väg som tidigare varit intagen
i flerårsplan bör intagas till allmänt underhåll vara av behovet påkallat.
Bifall till nämnda yrkande avstyrkes därför.

Under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkten 9 anfört hemställer
utskottet,

I. att motionerna I: 217 och II: 276, I: 19 och II: 16, I: 220
och II: 279, I: 219 och II: 278 samt I: 218 och II: 277, samtliga
motioner i vad de avser höjning av bidragsprocenten för
underhåll av enskilda vägar, icke må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna 1:217 och 11:276, 1:19 och
11:16, 1:220 och 11:279, 1:219 och 11:278 samt 1:218 och
II: 277, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till
underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret 19o9/60 anvisa
ett reservationsanslag av 21 000 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen;

III. att motionerna I: 216 och II: 274 samt I: 19 och II: 16,
sistnämnda båda motioner såvitt de avse utredning rörande
underhållet av enskilda vägar, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

IV. att motionerna I: 217 och II: 276, såvitt de avser särskilt
uttalande från riksdagens sida, icke må av riksdagen
bifallas;

V. att riksdagen må medgiva, att under budgetåret 1959/60
statlig lånegaranti må beviljas för lån avseende inköp av

Statsutskottets utlåtande nr tl år 1959 35

vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp
av 500 000 kr.

16:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj :t har (punkt
16, s. 58 och 59) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda
vägar för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av
14 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till ifrågavarande ändamål bär för innevarande budgetår anvisats 15
milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1957/58 fanns en reservation av 23,7
milj. kr. å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstijrelsen har hemställt om ett anslag för nästa
budgetår av 15 milj. kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning får
utskottet hänvisa till propositionen (s. 58 och 59).

Departementschefen har anfört följande.

»Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sina petita föreslagit, att anslaget
för nästa budgetår upptages till oförändrat belopp om 15 milj. kr. Med
hänsyn till att den hos Kungl. Maj :t befintliga obundna reservationsmedelsbehållningen
å anslaget är ca en miljon större än förra året, har jag vid
beräkningen av anslagsbehovet för budgetåret 1959/60 ansett mig kunna
förorda en medelsanvisning om 14 milj. kr. Om anslaget för nästa budgetår
uppföres med sistnämnda belopp, kan till länsstyrelsernas förfogande beräknas
bli disponibelt lika mycket bidragsmedel för verksamheten under
år 1960 som under år 1959 eller omkring 15 milj. kr.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under
punkten 9 redovisade motionerna 1:217 och 11:276, båda motionerna såvitt
de berör förevarande anslag.

Utskottet. Under punkten 9 i det föregående har utskottet förklarat sig
biträda Kungl. Maj :ts beräkning av förevarande anslag. Utskottet avstyrker
följaktligen bifall till det i de båda likalydande motionerna I: 217 och II: 276
framställda yrkandet om ett anslag om 15 000 000 kr. för nästa budgetår.

Under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkterna 9 och 15
anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 217 och II: 276, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till byggande av enskilda vägar
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av
14 000 000 kr., alt avräknas mot automobilskattemedlen.

17:o) Utredningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s.
59 och 60), som innebär oförändrat anslag för nästa budgetår, hemställer
utskottet,

36

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

att riksdagen må till Utredningar för budgetåret 1959/60 anvisa
ett reservationsanslag av 435 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.

18:o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18, s. 61), som innebär anslagshöjning
för nästa budgetår med 15 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella
vägkongresser för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 65 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

19 :o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 62) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kr.

V ägtrafikväsendet

20:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 21,
s. 63—67) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens bilinspektion, att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1959/60, dels till Statens bilinspektion: Avlöningar för
samma budgetår anvisa ett förslagsanslag om 3 105 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 008 300 kr.

Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning
för nästa budgetår med 384 300 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 63—65).

Över framställningen har yttranden avgivits av statskontoret och statens
organisationsnämnd (s. 65).

Departementschefen har anfört följande.

»Under budgetåret 1957/58 inleddes en upprustning av statens bilinspektions
personella resurser för att öka inspektionens kapacitet och sätta den
i stånd att bemästra den under 1950-talet uppkomna arbetsanhopningen.
Denna personalökning fortsattes under innevarande budgetår. Den hittills
beslutade sammanlagda förstärkningen torde få betecknas som betydande.

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1959

37

Väg- och vatlenbyggnadsstyrelsen har framför allt med hänsyn till den
ökning av bilinspektionens arbete, som är att förvänta med anledning av
den ändring av trafiklagstiftningen, som genomförts med början den 1 juli
1958, begärt ytterligare en väsentlig personalökning. I likhet med hörda
remissmyndigheter anser jag emellertid att man med hänsyn till redan
skedd förstärkning bör gå fram med försiktighet när det gäller tillskapande
av nya tjänster. Jag föreslår att under nästa budgetår ytterligare tre bilinspektörstjänster
må inrättas, varav två i Ae 19 och en i Ae 16. Kostnaderna
härför beräknas till 56 448 kr. Samtidigt tillstyrker jag styrelsens
förslag om utökning av antalet bilinspektörskontor, varvid Karlskoga och
Hudiksvall göres till nya stationsorter.

Jag har ej något att erinra mot styrelsens förslag till uppräkning av
anslaget med 19 900 kr. för löneldassuppflyttningar och 20 300 kr. för
kompensation för höjda folkpensionsavgifter. Kompensationsbeloppet torde
i enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor böra upptagas i bilinspektionens
avlöningsstat såsom en särskild, förslagsvis betecknad anslagspost benämnd
''Kompensation för höjda folkpensionsavgifter''. Anslaget bör i överensstämmelse
härmed uppföras med (3 008 300 + 56 448 + 19 900 + 20 300) i
runt tal 3 105 000 kr.

I detta sammanhang vill jag — med hänsyn till vad som förevarit i
frågan under bl. a. 1958 års A- och B-riksdagar — anmäla min avsikt att
föreslå Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse med av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen framlagt förslag besluta om viss höjning av förrättningsavgifterna
vid statens bilinspektion i anledning av den allmänna
kostnadsstegringen och de ökade kraven på bilinspektörernas utbildning
och förrättningarnas noggrannhet sedan avgifterna fastställdes för över
tio år sedan.»

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt innebär en
fortsatt personell förstärkning av statens bilinspektion genom inrättande av
ytterligare tre bilinspektörstjänster, varav två i Ae 19 och en i Ae 16. Vidare
utökas antalet bilinspektörskontor genom att Karlskoga och Hudiksvall
göres till nya stationsorter.

Utskottet, som tidigare vid flera tillfällen understrukit angelägenheten
av en upprustning såväl personellt som i övrigt av bilinspektionens resurser,
har följaktligen intet att erinra mot den föreslagna personalförstärkningen.
Jämväl den höjning av förrättningsavgifterna vid bilinspektionen
som departementschefen förutskickat — och vilken numera beslutats med
verkan fr. o. m. den 1 mars innevarande år — finner utskottet välmotiverad.

Med biträdande även i övrigt av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

38

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 390 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................................................ 1 256 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 438 500

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 20 300

Summa kr. 3 105 000

b) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 3 105 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

21 :o) Statens bilinspektion: Omkostnader, Kungl. Maj :t har (punkt
22, s. 67 och 68) föreslagit riksdagen att till Statens bilinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 978 800 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 905 000 kr.

Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning
med 132 500 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 67).

Departementschefen har föreslagit en uppräkning av anslaget med 20 000
kr. för reseersättningar, 12 000 kr. för bränsle, lyse och vatten samt 41 800
kr. för övriga expenser. Sistnämnda belopp har framkommit som ett resultat
av en ökning av posten med 54 000 kr. och en minskning av densamma
med 12 200 kr., avseende för innevarande budgetår anvisade engångskostnader.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under
punkten 2 omnämnda motionerna I: 215 och II: 272, i vad däri yrkats, att
riksdagen måtte för budgetåret 1959/60 till Statens bilinspektion: Omkostnader
anvisa ett förslagsanslag av 880 000 kr.

Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten
2 — förevarandc motioner jämväl i vad de avser detta anslag. Med hänsyn
härtill och då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts
förevarande förslag, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1959

39

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 215 och II: 272, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Statens bilinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
978 800 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

22:o) Statens bilinspektion: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 23, s. 68 och 69), som innebär en med 70 000 kr. ökad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Utrustning för
budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 120 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

23 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 24, s. 69), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

24:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 25, s. 69 och 70), som innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamål
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

25 :o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 70 och 71), som innebär en
ökad medelsanvisning med 1 100 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid
järnvägskorsningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 3 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

26 ro) Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 27, s. 71 och 72),
innebärande oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande
åtgärder vid vissa järnvägskorsningar för budgetåret 1959/60
anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

40

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

27:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 28, s. 72—74), som innebär en med 23 700 kr. ökad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 39 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 25 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 371 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 57 900

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
......................................................... 3 200

Summa kr. 497 200

b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 497 200 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

28:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt
29, s. 74 och 75) föreslagit riksdagen att till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 51 500 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 48 000 kr.

Statens biltrafiknämnd har hemställt, att anslaget höjes med 6 000 kr.

Departementschefen har förordat en anslagshöjning om 3 500 kr., fördelad
med 500 kr. på bränsleposten och 3 000 kr. på övriga expenser.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under
punkten 2 omnämnda motionerna I: 215 och II: 272, i vad däri yrkats, att
riksdagen måtte för budgetåret 1959/60 till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader
anvisa ett förslagsanslag av 46 400 kr.

Utskottet avstyrker -—• av samma skäl som utskottet anfört under punkten
2 — förevarande motioner jämväl i vad de avser detta anslag.

Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:215 och 11:272, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 51 500 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

41

29:o) Statens trafiksäkerhetsråd m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 30,
s. 75—89) föreslagit riksdagen att till Statens trafiksäkerhetsråd m. in. för
budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag av 173 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

I. Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt, att anslaget Statens trafiksäkerhetsråd
in. m. utbyts mot två förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen,
benämnda det ena Statens trafiksäkerhetsråd: Avlöningar
och det andra Statens trafiksäkerhetsråd: Omkostnader m. m.

Rådet har för budgetåret 1959/60 för de med det nuvarande anslaget
avsedda ändamålen yrkat en ökning med 113 400 kr. till 264 000 kr. Härav
skulle 186 000 kr. upptagas under det föreslagna nya avlöningsanslaget
samt 78 000 kr. under det nya omkostnadsanslaget.

Beträffande den närmare innebörden av trafiksäkerhetsrådets framställning
torde få hänvisas till propositionen (s. 75—77).

II. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 december 1957 tillkallade
chefen för kommunikationsdepartementet samma dag tre sakkunniga
för att utreda trafiksäkerhetsarbetets inriktning och arbetsformer
m. m. De sakkunniga, som sedermera antog benämningen organisationskommittén
för trafiksäkerhet 1958, har avgivit ett i augusti 1958 dagtecknat
betänkande (stencilerat) med förslag rörande trafiksäkerhetsarbetets
organisation.

För en närmare redogörelse för utredningens förslag torde få hänvisas
till propositionen (s. 77—83).

Över betänkandet har yttranden inhämtats från ett stort antal myndigheter
och organisationer (s. 83—86).

Departementschefen har anfört följande.

»De sakkunniga, vilka såsom jag i förra årets statsverksproposition anmälde
hade tillkallats i december 1957 för att utreda trafiksäkerhetsarbetets
inriktning och arbetsformer m. m., har slutfört sitt uppdrag. Resultatet
av deras arbete samt däröver avgivna remissyttranden har redovisats i
det föregående i vad avser trafiksäkerhetsforskningens organisation. Övriga
i detta sammanhang aktuella delar av utredningen upptager jag till behandling
under de båda följande anslagen.

För att undanröja bristerna i den nuvarande organisationen för trafiksäkerhetsforskningen
föreslår de sakkunniga, att trafiksäkerhetsrådet i
vissa avseenden byggs ut till att bli ett samlande organ, som direkt företräder
ifrågavarande forskningsarbete. Forskningen hör liksom hittills
under rådets ledning bedrivas vid olika institutioner och av fristående
forskare, men garantier bör skapas för att trygga en bättre samordning
inom forskningen men även mellan forskningen och det praktiska trafiksäkerhetsarbetet,
främst mellan trafiksäkerhetsrådet och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
som det viktigaste verkställande organet.

42

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

Kommitténs bedömning av läget och härpå grundade principiella förslag anser
jag mig i allt väsentligt kunna acceptera. Jag har ingenting att erinra mot
de uppdragna riktlinjerna till kompetensfördelning mellan trafiksäkerhetsrådet,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och statens väginstitut men
vill betona deras principiella karaktär. Avgörande skäl synes mig ha förcbragts
för att trafiksäkerhetsrådet bör stå självständigt i likhet med andra
motsvarande forskningsorgan. En väsentlig svaghet hos den nuvarande
organisationen är enligt utredningen att samarbetet mellan rådet och vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen varit mindre tillfredsställande. För att åvägabringa
en förbättring föreslår kommittén att styrelsens chef — som tillika
är ordförande i direktionen för statens väginstitut — i denna sin egenskap
automatiskt även skall vara ordförande i rådet. Detta förslag har dock
mött starka principiella erinringar i flera remissyttranden. Jag har ej
heller blivit övertygad om att en dylik obligatorisk anordning är nödvändig
för att säkra ett tillfredsställande samarbete mellan styrelsen och
rådet. Erforderlig förbindelse och samverkan mellan dessa organ synes
mig kunna tryggas genom att styrelsens chef samt, liksom hittills, dess
trafikbyråchef, ingår som självskrivna ledamöter av rådet. Rådets ordförande
torde av Kungl. Maj :t böra utses bland rådets ledamöter.

För att skapa en allsidig representation i rådet har utredningen vidare
förordat, att antalet ledamöter ökas från nuvarande 10 till 15. Vid valet
av antalet ledamöter och de intressegrupper, som bör vara representerade,
har kommittén strävat efter att bygga upp rådet på en så mångsidig vetenskaplig
bas som möjligt och med en bred förankring i det mera praktiska
trafiksäkerhetsarbetet. Jag tillstyrker den föreslagna utökningen. Vilka
intressen, som främst bör vara representerade i rådet, torde icke nu behöva
närmare fastställas. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att sedermera
utse ledamöter med beaktande av utredningens förslag och de synpunkter
som framkommit i remissyttrandena.

Förslaget om att inom trafiksäkerhetsrådet bör bildas ett arbetsutskott
finner jag välmotiverat med hänsyn till utökningen av rådsledamöternas
antal. Utskottet bör ha till uppgift att bereda ärenden, företräda rådet
mellan dess sammanträden samt besluta i mera rutinbetonade frågor.
Såsom ordförande i utskottet bör rådets ordförande fungera. I andra avseenden
bör rådet självt söka vidtaga de åtgärder, som kan befinnas lämpliga
för att arbetet skall bedrivas effektivt, t. ex. bilda särskilda arbetsgrupper
för behandling av vissa ärenden.

Vid ärendets remissbehandling har föreslagits att en särskild forskningsnämnd
tillsättes inom rådet. Då en sådan anordning kan befaras komma
att onödigtvis komplicera och betunga rådets arbete, är jag ej beredd att
förorda förslaget. Flera remissorgan har ansett att man åtminstone försöksvis
borde inrätta en eller flera permanenta haverikommissioner. Givetvis
bör allt göras för att man så effektivt som möjligt skall söka draga

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1959

43

lärdom av de enskilda olycksfallen. Det torde emellertid få ankomma på
rådet självt att ta ställning till hur sådana olycksplatsundersökningar, som
bedöms erforderliga för trafikforskningen, bäst bör organiseras och genomföras
inom ramen för rådet tilldelade resurser.

Avvägningen av skälig ersättning till ledamöterna i rådet och dess utskott
torde få avgöras i samband med tillsättandet av ledamöterna. Det
synes därför böra ankomma på Ivungl. Maj :t att fastställa ersättningsgrunderna
inom ramen för de anslagsmedel, som kan komma att anvisas härför.
Utredningen har utgått från att fast årligt arvode ej vidare skall utgå till
andra än arbetsutskottets ledamöter samt i anslutning härtill beräknat ett
årligt belopp om 20 000 kr. som tillräckligt för arvoden till nämnda och
övriga ledamöter i rådet. Jag anser mig i stället böra upptaga en summa
av högst 38 000 kr. för arvodesersättningar till rådets ledamöter.

Vad beträffar rådets kansli har kommittén funnit dess personalorganisation
väl avvägd och föreslår blott en mindre förstärkning genom att medel
ställes [ill rådets förfogande för anlitande av juridiskt biträde för lagstiftningsuppgifter.
Trafiksäkerhetsrådet självt har i sina petita framlagt förslag
om en icke obetydlig personalförstärkning i olika avseenden samt att
dess kanslichef erhåller eu byråchefstjänst. En förstärkning har också
förordats av flera remissinstanser, för att rådet skall kunna effektivt fullgöra
sina uppgifter. Jag är icke beredd att förorda någon ändring av
kansliets personaluppsättning. Eventuellt behov av juridisk hjälp med lagstiftningsuppgifter
torde under nästa budgetår få tillgodoses genom att
speciell arbetskraft av Kungl. Maj :t i särskild ordning ställes till rådets förfogande.
För huvudsakligen automatiska utgiftsstegringar bör medelsanvisningen
till kansliets lönekostnader ökas med 1 800 kr., varav ca 1 000 kr.
till kompensation för höjda folkpensionsavgifter. Lönekostnaderna för
budgetåret 1959/60 upptages därför till (73 200 + 1 800) 75 000 kr.

Samma skäl som talar för att rådet självt bör intaga en fristående ställning
motiverar enligt utredningen, att även dess kansli är oberoende.
Kansliet bör alltså enligt kommittén ej anknytas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
men väl, om så visar sig möjligt, förläggas till styrelsens
lokaler. Jag delar kommitténs uppfattning om önskvärdheten av att jämväl
rådets kansli står fritt. Härvid kan den tanken förtjäna att övervägas,
som väckts i vissa remissyttranden, att söka bereda kansliet lokaler i anslutning
till övriga forskningsråd.

Mcdelsanvisningen till rådets omkostnader torde för nästa budgetår
böra höjas med 7 500 kr. till 25 000 kr. och till kostnader för snabbstatistik
med 3 100 kr. till 35 000 kr., allt i enlighet med utredningens förslag.

Rådets förslag till delning av förevarande anslag i ett avlönings- och
ett omkostnadsanslag torde ej böra föranleda någon åtgärd.

I enlighet härmed torde anslaget för nästa budgetår böra uppföras med
(38 000 + 75 000 + 25 000 + 35 000) 173 000 kr.»

44

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Källqvist och Edström (I: 223) och den andra inom andra kammaren av
herr Nihlfors m.fl. (11:282), vari hemställts, att nu ifrågavarande anslag
måtte anvisas med 223 000 kr.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får
utskottet hänvisa till motionen II: 282.

Utskottet. Under förevarande punkt har redovisats de förslag, som av
organisationskommittén för trafiksäkerhet 1958 framlagts rörande trafiksäkerhetsarbetets
organisation. Kommittén har sammanfattningsvis utgått
från den fördelningen av trafiksäkerhetsforskningen mellan dess företrädare,
att trafiksäkerhetsrådet främst borde ägna sig åt forskning med
huvudsaklig inriktning på problem rörande människans beteende i trafiken,
att statens väginsitut regelmässigt syntes ha att bedriva forskning
och vetenskapliga undersökningar av utpräglat väg- och fordonsteknisk
natur samt att i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi i allmänhet borde
ifrågakomma tekniska, företrädesvis trafiktekniska, mera rutinmässiga
försök och analyser samt en fortlöpande granskning av olycksutvecklingen.
Rådet skulle i enlighet härmed utbyggas att bli ett samlande organ, som
direkt företrädde forskningsarbetet. Forskningen borde liksom hittills under
rådets ledning bedrivas vid olika institutioner och av fristående
forskare, men garantier borde skapas för att trygga en bättre samordning
inom forskningen men även mellan forskningen och det praktiska
trafiksäkerhetsarbetet.

Departementschefen har i princip intet haft att erinra mot de uppdragna
riktlinjerna till kompetensfördelning mellan förenämnda organ. Kommitténs
förslag att ur samarbetssynpunkt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
chef — tillika ordförande i direktionen för statens väginstitut — skulle
automatiskt vara ordförande i rådet biträdes emellertid ej av departementschefen,
som anser ordföranden böra av Kungl. Maj :t utses bland ledamöterna.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens chef liksom dess trafikbyråchef
skulle dock som självskrivna ledamöter ingå i rådet, vilket vidare för
erhållande av en allsidigare sammansättning skulle få ett från 10 till 15
utökat antal ledamöter.

Departementschefen ansluter sig till tanken på bildande av ett arbetsutskott
inom rådet, men anser däremot inte någon särskild forskningsnämnd,
som av vissa remissinstanser föreslagits, erforderlig liksom ej
heller inrättade av en eller flera permanenta haverikommissioner.

Beträffande rådets kansli understrykes önskvärdheten av att detsamma
liksom rådet självt får en oberoende ställning. Någon ändring av dess
personaluppsättning anses ej behövlig då behovet av speciell arbetskraft
anses kunna tillgodoses i annan ordning.

Statsutskottets utlåtande nr ti år 1959

45

Utskottet, som i likhet med departementschefen funnit sig i allt väsentligt
kunna godtaga det av kommittén framlagda organisationsförslaget,
finner vidare av departementschefen föreslagna ändringar däri välmotiverade.
Ej heller har utskottet funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
under förevarande punkt i övrigt anfört och förordat. Utskottet
kan följaktligen inte biträda det i motionerna I: 223 och II: 282
framställda yrkandet om en anslagshöjning med 50 000 kr. i syfte att för
rådet möjliggöra inrättande av haverikommissioner för trafikolyckor. I
likhet med departementschefen anser nämligen utskottet, att det bör få
ankomma på rådet självt alt ta ställning till hur eventuellt erforderliga
olycksplatsundersökningar bäst bör organiseras och genomföras inom
ramen för rådet tilldelade resurser. Utskottet, som i enlighet med det
anförda avstyrker bifall till motionerna, får slutligen hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 223 och II: 282, till Statens trafiksäkerhetsråd
m. in. för budgetåret 1959/60 anvisa ett anslag
av 173 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

30 :o) Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning. Kungl. Maj :t
har (punkt 31, s. 89—93) föreslagit riksdagen att till Kostnader för
vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1959/60 anvisa ett
reservationsanslag av 450 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 100 000 kr.

I. Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt, att anslaget höjes med
900 000 kr. (s. 89 och 90).

II. Den under föregående punkt omnämnda organisationskommittén för
trafiksäkerhet 1958 har föreslagit, att anslaget höjes med 750 000 kr.

För en närmare redogörelse av utredningens förslag i förevarande
sammanhang samt yttrandena däröver får utskottet hänvisa till propositionen
(s. 90—93).

Departementschefen har anfört följande.

»På grundval av förslag från statens trafiksäkerhetsråd och forskningsrådens
kommitté för trafiksäkerhetsforskning har organisationskommittén
för trafiksäkerhet 1958 framlagt ett forskningsprogram för nästa budgetår.
Detta program upptager såvitt kan bedömas sådana frågor, som är ägnade
att snabbt kunna leda till praktiska resultat eller eljest framstår som
särskilt väsentliga i dagens läge. Det har också allmänt godtagits i remissyttrandena.
Jag tillstyrker att programmet lägges till grund för det fortsatta
arbelet på trafikforskningens område. Härvid förutsättes att trafik -

46

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

säkerhetsrådet beaktar de synpunkter om samordning som framförts av
medicinalstyrelsen och statens väginstitut.

Den takt vari detta program kan komma att förverkligas är givetvis beroende
på storleken av de medel, som kan ställas till förfogande härför.
För innevarande budgetår disponerar trafiksäkerhetsforskningen sammanlagt
265 000 kr., varav 100 000 kr. under förevarande anslag och 165 000
kr. såsom bidrag från de fyra berörda vetenskapliga forskningsråden.
Kommittén har föreslagit att medelstilldelningen från detta anslag under
nästa budgetår skall höjas med 750 000 kr. till 850 000 kr. Härvid förutsättes
att särskilda bidrag från forskningsråden framdeles ej utgår.

Av vad jag förut anfört framgår, att jag anser en intensifiering av trafiksäkerhetsforskningen
i hög grad angelägen. Med hänsyn härtill föreslår
jag, att ett anslagsbelopp om 450 000 kr. nästa budgetår ställes till trafiksäkerhetsrådets
förfogande för berörda ändamål. Jag räknar vidare med
att anslaget i fortsättningen avväges i sammanhang med övriga forskningsanslag
och att trafiksäkerhetsforskningen därvid i förekommande fall
ges ett ökat ekonomiskt stöd i likhet med andra forskningsgrenar.»

Utskottet, som i likhet med departementschefen finner en intensifiering
av trafiksäkerhetsforskningen i hög grad angelägen, har inte funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.
I enlighet härmed hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 450 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

31 :o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Kungl. Maj :t har (punkt 32, s. 93—100) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret
1959/60 anvisa ett anslag av 550 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 450 000 kr.

I det betänkande av organisationskommittén för trafiksäkerhet 1958,
som tidigare anmälts under föregående båda punkter, framläggs även förslag
beträffande den centralt bedrivna propagandan och upplysningen på
trafiksäkerhetens område.

Kommitténs förslag på förevarande område redovisas i propositionen
å s. 94—98. Härtill, jämte till remissyttrandena över denna del av betänkandet
s. 98 och 99), torde utskottet få hänvisa.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

47

Departementschefen har anfört följande.

»Organisationskommittén för trafiksäkerhet 1958 har konstaterat, att
den del av trafiksäkerhetsarbetet, som omfattar den centrala upplysningsoch
propagandaverksamheten, i stort sett lider av två svagheter, nämligen
mindre god samordning av de inom landet verksamma krafterna samt för
små ekonomiska resurser för att NTF skall kunna verka effektivt. Vad beträffar
organisationen för det lokala och regionala arbetet anses denna alltför
svagt utvecklad och oenhetlig. Sistnämnda fråga torde få upptagas till
behandling i ett annat sammanhang.

Det är utomordentligt viktigt, att de frivilliga krafterna, oftast ideellt
verksamma organisationer m. fl., på detta område icke hämmas i sitt
arbete ulan på allt sätt understödjes och stimuleras till största möjliga insats.
Lika önskvärt är emellertid att dessa krafter icke splittras utan samverkar
på bästa sätt. Jag delar kommitténs uppfattning att ett centralt organ
behövs för att effektivisera kraftansträngningarna och få alla att samarbeta.
Det faller sig därvid naturligt att, såsom föreslagits, NTF i ökad utsträckning
påtager sig denna uppgift. De synpunkter och förslag utredningen
framfört i fråga om NTF:s roll och verksamhet i sådant hänseende
synes mig vara i huvudsak väl ägnade att tjäna till vägledning för det
fortsatta arbetet.

Kommitténs rekommendationer i fråga om NTF :s organisation samt
verksamhetsprogram har allmänt tillstyrkts av remissorganen. Även för
egen del anser jag dem vara i och för sig välgrundade. Det torde dock kunna
ifrågasättas, huruvida icke staten lämpligen borde ha större representation
i föreningens styrelse än f. n. då Kungl. Maj:t blott utser ordförande jämte
ersättare för denne. Jag avser att upptaga överläggningar med föreningen
härom.

Förverkligandet av kommitténs förslag blir i väsentlig grad beroende av
de ekonomiska resurser, som står till föreningens förfogande. Utgifterna för
NTF:s organisation och verksamhet under nästa budgetår beräknar utredningen
till inemot 1,5 milj. kr. Kommittén har icke räknat med någon
ökning i förhållande till innevarande budgetårs beräknade inkomststat av
enskilda bidrag och inkomster från föreningens egen försäljningsverksamhet.
Huvudparten av kostnaderna eller 1 190 000 kr. föreslås bestridas med
statsmedel. Då statsbidraget f.n. uppgår till 450 000 kr., innebär förslaget
alltså en mycket kraftig ökning av den statliga medelstilldelningen.

Jag anser mig för egen del icke kunna tillstyrka en anslagsökning av
den storleksordning kommittén föreslagit. För nästa budgetår förordar
jag, att anslaget upptages till 550 000 kr. I övrigt bör föreningen söka att
intensifiera sina ansträngningar att erhålla ökade inkomster genom egen
försäljningsverksamhet samt i form av enskilda bidrag. I anledning av vad
utredningen framhållit rörande betydelsen av alt frivilliga bidrag till trafiksäkerhetsarbetet
göres skattefria må nämnas, all skattelagssakkunniga i

48

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

december 1958 framlagt förslag till viss avdragsrätt för försäkringsanstalt

vid beskattningen för bidrag till ifrågavarande ändamål. Förslaget är

under beredning inom finansdepartementet.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en
inom andra kammaren av herrar Nilsson i Göteborg och Asp väckt motion
(II: 72), vari hemställts, att riksdagen åt nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande måtte anvisa ett anslag av 625 000 kr., d. v. s.
75 000 kr. mera än som föreslås i statsverkspropositionen.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande
får utskottet hänvisa till motionen i fråga.

Utskottet. Den i det föregående omnämnda organisationskommittén för
trafiksäkerhet har ansett ett centralt organ behövas att samla och effektivisera
alla krafter för upplysning och propaganda. Kommittén har därvid
tagit avstånd från tanken på att organet borde vara en statlig myndighet.
Bland befintliga enskilda riksorganisationer på detta område funnes ingen
som kunde nå alla grupper i samhället såsom NTF. Föreningen borde därför
fungera som sådant centralt organ och därvid i huvudsak bibehållas i
sin nuvarande form men erhålla ökade resurser. För förverkligande av
sina förslag härutinnan har kommittén för nästa budgetår räknat med
ett statsanslag till föreningen om 1 190 000 kr.

Departementschefen, som funnit de synpunkter och förslag utredningen
framfört i fråga om NTF:s organisation och verksamhet i och för sig
välgrundade, har emellertid icke ansett sig kunna förorda högre anslag
för nästa budgetår än 550 000 kr. I övrigt borde föreningen söka att
intensifiera sina ansträngningar att erhålla ökade inkomster genom egen
försälj ningsverksamhet samt i form av enskilda bidrag.

I anledning av departementschefens förslag har i motionen II: 72
hemställts om en höjning av anslaget till 625 000 kr. Som skäl härför
har bl. a. åberopats behovet av större möjligheter för föreningen att
bredda upplysnings- och undervisningsverksamheten bland barn och ungdom
samt de ökade insatser som kräves för trafiksäkerhetsarbetet som
komplement till arbetarskyddsverksamheten.

Utskottet, som tidigare vid flera tillfällen uttalat sin stora uppskattning
av den betydelsefulla verksamhet föreningen bedriver, finner de i motionerna
anförda synpunkterna värda beaktande. Å andra sidan kan icke
bortses från att redan departementschefens förslag innebär en icke obetydlig
uppräkning av anslaget i förhållande till för innevarande år beviljade
medel. Med hänsyn jämväl till vad departementschefen i övrigt
anfört i frågan har utskottet därför funnit sig böra godtaga Kungl.
Maj :ts förslag och kan följaktligen icke biträda motionärernas yrkande.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

49

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 72, till Bidrag till nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1959/60
anvisa ett anslag av 550 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

32:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 33, s. 101—103) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
lOöO^O, dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Avlöningar för budgetåret 1959''60 anvisa ett förslagsanslag av
3 350 400 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 266 200 kr.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har hemställt, att anslaget
höjes med 351 500 kr. för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 101 och 102).

Över framställningen har utlåtande avgivits av statens lönenämnd (s.

102).

Departementschefen har anfört följande.

»Den i förra årets statsverksproposition anmälda översynen av institutets
arbetsuppgifter och organisation genom särskilt tillkallade sakkunniga
är ännu ej avslutad. I avvaktan på resultatet av denna utredning
samt med hänsyn till kravet på största möjliga sparsamhet är jag ej
beredd att tillstyrka andra förändringar i institutets organisation eller utvidgningar
av dess verksamhet än sådana som är oundgängligen nödvändiga.
Det civila flygets behov av ökad meteorologisk service i samband
med att storflygplatsen Stockholm—Arlanda skall tagas i bruk vid årsskiftet
1959—1960 samt jetflygets införande kräver i detta sammanhang
särskilt beaktande.

Av institutets förslag till personalökningar under förevarande anslag anser
jag det nödvändigt att den aerologiska tjänsten förstärks. För att tillgodose
det omedelbara behovet tillstyrker jag, att institutet får anställa
ytterligare en mcleorolog i Ae 19 samt ett kanslibiträde i Ae 7. Kostnaderna
härför uppgår till 31 644 kr. Därjämte bör 10 000 kr. beräknas för
4—393 59 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 0

50

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

ökade allmänna administrationskostnader i anledning av den vidgade verksamhet,
som tillstyrks under detta anslag och anslaget till Väderlekstjänst
för luftfarten. Då den civila flygplatsen vid Kiruna ej torde komma att
bli färdigställd under nästa budgetår, får det t. v. bero med ett ställningstagande
till frågan om överföring av den militära observationsinsamlingscentralen
i Kiruna till institutet. Ej heller i övrigt är jag beredd att tillstyrka
någon ytterligare personalförstärkning.

Den automatiska utgiftsstegringen å anslaget för löneklassförändringar
in. in. beräknar jag, lika med institutet, till (13 044 + 624 + 7 068 + 21 800)
42 536 kr. Härav bör beloppet om 21 800 kr. — i enlighet med vad chefen
för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor — upptagas i institutets avlöningsstat såsom en särskild,
förslagsvis betecknad anslagspost benämnd »Kompensation för höjda folkpensionsavgifter».

Då jag ej anser mig kunna tillstyrka övriga av institutet framförda medelsäskanden
under detta anslag, skulle anslaget i enlighet med det anförda
uppföras med (3 266 200 + 31 644 + 10 000 + 42 536) i runt tal 3 350 400 kr.»

Utskottet. I avvaktan på att den pågående utredningen angående meteorologiska
och hydrologiska institutets organisation och arbetsuppgifter
skall avslutas har departementschefen icke ansett sig annat än i mycket begränsad
utsträckning böra tillstyrka förslag om personalförstärkning. Civilflygets
behov, särskilt med hänsyn till den förestående jetåldern och idrifttagandet
av storflygplatsen Stockholm—Arlanda omkring årsskiftet 1959—
1960, har dock påkallat en upprustning av institutets resurser med ett par
nya tjänster.

I insikt om de anspråk den civila luftfartens utveckling ställer och kommer
att ställa på meteorologiska och hydrologiska institutets tjänster har
även utskottet funnit en viss förstärkning för nästa budgetår vara påkallad.
Kungl. Maj :ts förslag i förevarande avseende har icke givit utskottet anledning
till erinran. Utskottet hemställer således,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 874 100

2. Arvoden till sakkunniga .............................. 18 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 2 002 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 433 300

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................... 21 800

Summa kr. 3 350 400

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

51

b) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 3 350 400 kr.

33:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Undervisning.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 34, s. 104), som innebär en
uppräkning av anslaget för nästa budgetår med 800 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Undervisning för budgetåret 1959/60 anvisa
ett anslag av 25 400 kr.

34:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 105 och 106), som innebär
anslagsminskning för nästa budgetår med 18 500 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa
ett förslagsanslag av 267 500 kr.

35:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Observatörer.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 36, s. 106 och 107), som innebär
oförändrat anslag för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Observatörer för budgetåret 1959/60 anvisa
ett anslag av 831 000 kr.

36:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Telegramkostnader
m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 37, s. 107—-109), vilket innebär en uppräkning av anslaget för nästa budgetår med
32 100 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Telegramkostnader m.m. för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 693 100 kr.

37:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av
stationer m.m. I enlighet med Kungl. Maj:ls förslag (punkt 38, s. 109
och 110), som innebär en med 28 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Underhåll av stationer m. in. för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 107 400 kr.

52

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

38:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdrags verksamhet.

1 enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 39, s. 110),

vilket innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1959/60
anvisa ett förslagsanslag av 1 553 000 kr.

39:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst
för luftfarten. Kungl. Maj :t har (punkt 40, s. 111—115) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad stat för
väderlekstjänsten för luftfarten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1959''eO, dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 1 663 200 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 385 600 kr.

Institutet har hemställt om en anslagshöjning för nästa budgetår med
608 200 kr.

Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 111—113).

Över framställningen har utlåtande avgivits av statens lönenämnd (s.
113 och 114).

Departementschefen har anfört följande.

»Såsom institutet framhållit är det ofrånkomligt, att väderlekstjänsten
för den civila luftfarten förstärks på vissa punkter redan nästa budgetår.
Viktigt är därvid att flygväderlekstjänsten erhåller de resurser, som krävs
för att ge den väntade flygtrafiken vid Stockholm-Arlanda flygplats erforderlig
meteorologisk service. I avvaktan på erfarenhet av vilka anspråk
som kan komma att ställas på denna flygväderlekstjänst torde personalökningen
för detta ändamål böra avse två meteorologer i Ae 19, fyra meteorologassistenter
i Ae 11, ett kanslibiträde i Ae 7 samt ett biträde i reglerad
befordringsgång. Kostnaderna för denna personal bör beräknas för ett halvår
och uppgår till 58 308 kr.

Den civila inrikes flygtrafiken, framför allt på Norrland, är i behov av
en förbättrad meteorologisk prognos- och observationstjänst. För detta
ändamål föreslår jag, att institutet ges möjlighet att anställa ytterligare en
meteorolog i reglerad befordringsgång vid Stockholm-Bromina flygväderlekstjänst
samt en meteorologassistent i Ae 11 vid Sundsvall-Härnösands
flygplats. Längre gående förstärkning kan i dagens ekonomiska läge ej
tillstyrkas. Kostnaderna beräknas till 33 420 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959 53

För obekvämhetstillägg för här föreslagen personalökning upptager
jag 5 000 kr.

Flygväderlekstjänsten i Norrköping torde i enlighet med institutets förslag
kunna indragas, vilket medför en utgiftsminskning med 7 590 kr.

De automatiska utgiftsstegringarna under anslaget i anledning av löneklassförändringar
och kompensation för höjda folkpensionsavgifter beräknar
jag lika med institutet till (12 050 + 9 800) 21 850 kr. Kompensationsbeloppet,
9 800 kr., bör i enlighet med vad chefen för civildepartementet
anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor upptagas
i staten såsom en särskild, förslagsvis betecknad anslagspost benämnd
''Kompensation för höjda folkpensionsavgifter''.

I vad avser omkostnaderna bör ytterligare 6 000 kr. beräknas för reseersättningar.
Till ökade expenser upptager jag ett belopp av 28 200 kr.,
varav 10 500 i engångskostnader. Jag tillstyrker institutets förslag om
anskaffning av speciell instrumentutrustning till Stockholm-Arlanda flygväderlekstjänst
till en kostnad av 96 800 kr. Därutöver bör en byvindmätare
få köpas för 11 600 kr. Samtidigt bortfaller ett för innevarande
budgetår för motsvarande ändamål anvisat engångsbelopp om 8 000 kr.
Slutligen bör 32 000 kr. upptagas för anskaffning av telefaxutrustning vid
Stockholm-Arlanda flygväderlekstjänst.

Vid bifall till mina förslag skulle anslaget uppföras med (1 385 600 +
58 308 + 33 420 + 5 000 — 7 590 + 21 850 + 6 000 + 28 200 + 96 800
+ 11 600 — 8 000 + 32 000) i runt tal 1 663 200 kr.»

Utskottet. Den av Kungl. Maj :t förordade utgiftsökningen under förevarande
anslag sammanhänger till största delen med utbyggnaden av en
meteorologisk service vid storflygplatsen Stockholm—Arlanda.

Mot det framlagda förslaget eller mot vad departementschefen därvid
anfört har utskottet icke funnit anledning till erinran. Utskottet hemställer
följaktligen,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1959/60:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 67 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................... 1 190 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 166 200

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 9 800

Omkostnader, förslagsvis, ................................. 229 800

Summa kr. 1 663 200

54

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

b) till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut:
Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1959/60 anvisa
ett förslagsanslag av 1 663 200 kr.

40:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Aerologiska
stationer. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 41, s. 115 och 116),
som för nästa budgetår innebär en automatisk uppräkning av anslaget med
7 800 kr. för löneregleringar m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Aerologiska stationer för budgetåret 1959''60
anvisa ett förslagsanslag av 712 300 kr.

41 :o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 42, s. 116 och 117),
som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland m. m. för budgetåret 1959;60 anvisa
ett förslagsanslag av 1 063 600 kr.

Byggnadsväsendet

42:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 43, s.
118—128) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet
angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1959''60, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 3 887 200 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 689 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har bl. a. hemställt, att anslaget för nästa budgetår
höjes med 442 600 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 118—124).

Över framställningen har yttrande avgivits av statens lönenämnd (s.
125).

Departementschefen har anfört följande.

»Sedan byggnadsstyrelsen hemställt om utredning rörande dess organisation
och arbetsuppgifter, förklarade jag i fjolårets statsverksproposition
(Yl ht. s. 142) att det var min avsikt att begära Kungl. Maj:ts bemyn -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

55

digande att få igångsätta en utredning rörande byggnadsstyrelsen och länsarkitektsorganisationen
genom tillkallande av särskilda sakkunniga. Numera
har byggnadsstyrelsen i samband med sina anslagsäskanden för budgetåret
1959/60 meddelat, att styrelsen frångått det tidigare framförda
önskemålet om en utredning i sedvanlig form. Styrelsen önskar i stället
i första hand göra ett försök att inom ramen av sina befogenheter anpassa
organisationen efter de nya krav, som föranleds av utvecklingen inom
styrelsens verksamhetsområde. I den mån styrelsen saknar befogenheter
i detta hänseende, ämnar ämbetsverket successivt väcka förslag hos Kungl.
Maj:t. I fråga om de skäl, som styrelsen redovisat för sitt beslut att frånträda
yrkandet om sedvanlig organisationsutredning, torde jag få hänvisa
till den tidigare lämnade redogörelsen för innehållet i styrelsens petita.

Då byggnadsstyrelsen anser sig ha goda förutsättningar att utreda och
-— i förekommande fall under medverkan av Kungl. Maj:t — genomföra
erforderliga organisatoriska anpassningsåtgärder samt med hänsyn till vad
styrelsen i övrigt anfört i denna fråga, har jag funnit att med tillkallandet
av särskilda sakkunniga för att verkställa organisationsutredningen bör
bero.

I överensstämmelse med byggnadsstyrelsens förslag torde en extra byrådirektörsbefattning
i Ag 24 å styrelsens stadsplanebyrå böra förändras till
extra ordinarie.

Med hänsyn till vad styrelsen anfört rörande behovet av ytterligare
skrivpersonal, förordar jag att medel upptages för två biträdeshefattningar
i reglerad befordringsgång, vilket medför en merkostnad om 18 000 kr.

Den fortlöpande ökningen av styrelsens arbetsuppgifter i samband med
fastighetsförvaltningen har medfört behov av personalförstärkningar å
styrelsens intendentsbyrå. I första hand synes böra inrättas en ny befattning
som intendent i Ae 23 för intendentsbyråns planering i frågor rörande
kontorslokaler för den statliga administrationen, särskilt i Stockholm. Jag
vill vidare tillgodose styrelsens önskemål att inom intendentsbyrån ha tillgång
till en administrativt utbildad befattningshavare vid handläggning av
vissa frågor och förordar därför inrättande av en amanuensbefattning i
reglerad befordringsgång. För att undvika den nuvarande uppdelningen
av kostnaderna för intendenten vid Stockholms slott synes det befogat att
såsom styrelsen föreslagit inrätta en intendenttjänst i lönegrad Ae 23 på
styrelsens intendentsbyrå för handläggning av ärenden rörande nämnda
slott och tillhörande byggnader. Innehavaren av befattningen skall vara
arkitekt. Dessa förslag medför ett ökat anslagsbehov av 76 608 kr.

I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag bör för särskilda anläggningar
inrättas en arvodesbefattning som platschef. Kostnaden härför uppgår till
13 050 kr. Därutöver hör upptagas ett belopp av 12 000 kr. för tillfällig
vaktpersonal. Då medelsbehovet å andra sidan nedgår med 13 560 kr. med
hänsyn till att eu befattning som stationsmästare i Ae 13 kan ulgå, blir
merkostnaden 11 490 kr.

56

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1959

Då den förestående upprustningen av universitet och högskolor medför
en stor arbetsbelastning på byggnadsstyrelsens utredningsbyrå, förordar
jag att en ny byrådirektörstjänst i Ae 26 inrättas på denna byrå, vilket
medför ett ökat anslagsbehov om 32 724 kr. Innehavaren av tjänsten skall
vara arkitekt.

I övrigt anser jag mig icke kunna biträda styrelsens förslag om löneregleringar
och personalökningar. Detta gäller även styrelsens förslag om
uppflyttning av en byrådirektörsbefattning å styrelsens administrativa byrå
från Ao 24 till Ao 26. Till nuvarande innehavare av tjänsten bör emellertid
med hänsyn till dennes befattning med frågor av säkerhetsnatur fr. o. in.
budgetåret 1959/60 utgå ett månatligt arvode, vars storlek det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att bestämma. För tiden dessförinnan torde böra
anvisas ett engångsbelopp om 3 000 kr. För här avsett ändamål äskas under
förevarande anslag 6 300 kr. för budgetåret 1959/60, varav 3 000 kr. i engångskostnader.

Den automatiska utgiftsstegringen i anledning av löneklassuppflyttningar
in. in. samt för kompensation för höjda folkpensionsavgifter beräknar jag
i likliet med styrelsen till (28 194 + 24 892) 53 086 kr. Kompensationsbeloppet,
i runt tal 24 900 kr., torde i enlighet med vad chefen för civildepartementet
anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor böra i styrelsens avlöningsstat med fördelning å byggnadsstyrelsens
verksamhet i allmänhet resp. byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal
upptagas såsom särskilda, förslagsvis betecknade anslagsposter benämnda
»Kompensation för höjda folkpensionsavgifter».

I enlighet härmed skulle anslaget för nästa budgetår uppföras med
(3 689 000 + 18 000 + 76 608 + 11 490 + 32 724 + 6 300 + 53 086) i runt tal
3 887 200 kr.

I styrelsens personalförteckning bör under byggnadsstyrelsens verksamhet
i allmänhet uppföras en byrådirektör i Ae 26, en byrådirektör i Ae 24
samt två intendenter i Ae 23.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Mannerskantz och Sveningsson (I: 229) och den andra inom andra kammaren
av herr Magnusson i Borås (II: 289), vari hemställts, såvitt nu är
i fråga, om avslag å Kungl. Maj :ts förslag om inrättande av vissa nya
befattningar inom byggnadsstyrelsen, varigenom förevarande anslag skulle
upptagas till 3 808 500 kr.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
torde få hänvisas till motionen I: 229.

Utskottet. Kungl. Maj :t har, på förslag av byggnadsstyrelsen, frånträtt
den tidigare angivna planen på en särskild utredning av byggnadsstyrelsens

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1959

bl

och länsarkitektsorganisationens organisation och arbetsuppgifter. För nästa
budgetår innebär Kungl. Maj :ts förslag beträffande byggnadsstyrelsen,
bortsett från en uppräkning av anslaget med hänsyn till automatiska kostnadsstegringar
och vissa löneregleringar, i huvudsak en förstärkning av
intendentsbyrån och utredningsbyrån.

I de båda likalydande motionerna 1:229 och 11:289 har gjorts framställning
syftande till att Kungl. Maj:ts förslag om förstärkning av skrivcentralen
med två biträdesaspiranter, inrättande av en intendenttjänst för
lokalplaneringsfrågor å intendentsbyrån och inrättande av en byrådirektörstjänst
å utredningsbyrån måtte avslås. Motionärernas förslag grundas
därpå, att de icke funnit tillräckliga skäl föreligga för inrättandet av ifrågavarande
tjänster.

Utskottet kan för sin del icke dela motionärernas uppfattning. Vad den
nya befattningen på intendentsbyrån beträffar vill utskottet framhålla, att
icke obetydliga kostnadsbesparingar torde stå att vinna genom ett rationellt
handhavande av statsmyndigheternas lokalfrågor. Vidkommande den föreslagna
byrådirektörstjänsten på utredningsbyrån, vars innehavare avsetts
att syssla med byggnadsföretag inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde,
vill utskottet särskilt betona värdet av en effektiv och ingående
planläggning av förestående stora utbyggnadsprojekt för universitet och
högskolor. Utskottet får följaktligen förorda avslag å motionerna i fråga.

Utskottet vill icke motsätta sig, att den tidigare förutskickade utredningen
om byggnadsstyrelsen och länsarkitektsorganisationen inställes. Ej
heller mot vad departementschefen i övrigt i förevarande sammanhang
anfört och förordat har utskottet funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1: 229 och II: 289, såvitt nu är i
fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1959 förordade ändringar; b)

godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

Bgggnadsstgrelscns verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 356 600

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .................. 1800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 798 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 499 800

58

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 23 600

Säger kr. 3 680 300

Byggnadsstgrelsens värmelednings personal

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 74 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 103 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 28 300

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 1 300

Säger kr. 206 900

Summa kr. 3 887 200

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 3 887 200 kr.

43:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 44,
s. 128 och 129) föreslagit riksdagen att till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 486 600 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 412 900 kr.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med 112 000 kr.

Departementschefen har förordat en anslagsökning om 73 700 kr., sammansatt
av en uppräkning av reseersättningsposten med 4 000 kr., delposten
till bränsle m. m. med 1 500 kr., delposten till övriga expenser med
68 200 kr., inklusive en borträknad engångsanvisning för innevarande
budgetår å 15 000 kr., samt anslagsposten till publikationstryck med 1 500 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de under föregående punkt anmälda motionerna I: 229 och II: 289,
såvitt däri yrkats, att förevarande anslag måtte upptagas med 475 600 kr.;

dels de under punkten 2 redovisade motionerna I: 215 och II: 272, såvitt
däri yrkats, att förevarande anslag måtte upptagas med 438 000 kr.

Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten
2 -— motionerna I: 215 och II: 272, jämväl i vad de avser förevarande
anslag.

Det i motionerna I: 229 och II: 289 framställda yrkandet, i vad det avser
byggnadsstyrelsens omkostnadsanslag, är en följd av motionärernas
under föregående punkt redovisade framställning om avslag å Kungl.
Maj :ts förslag om inrättande av vissa nya tjänster hos styrelsen. Utskottet,
som inte ansett sig böra biträda motionerna i sistnämnda del, får följaktligen
avstyrka desamma även såvitt nu är i fråga.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

59

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:215 och 11:272 samt 1:229 och
II: 289, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Byggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 486 600 kr.

44:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 45, s. 129 och 130), innebärande en automatisk uppräkning
av anslaget för nästa budgetår med 194 600 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 954 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 2 870 800

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter
m. fl., förslagsvis ................................. 462 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 706 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 26 900

Summa kr. 5 020 500

b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för bud -

getåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 5 020 500 kr.

45:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har

(punkt 46, s. 130 och 131) föreslagit riksdagen att till Länsarkitektsorganisationen:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
495 500 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 507 500 kr.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget skall upptagas med oförändrat
belopp.

Departementschefen har, med frånräknande av ett för innevarande
budgetår anvisat engångsbelopp om 12 000 kr., upptagit anslaget med
495 500 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de
under punkten 2 anmälda motionerna I: 215 och II: 272, såvitt däri yrkats,
all riksdagen måtte till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 446 000 kr.

60

Statsutskottets utlåtande nr G är 1959

Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punk ten

2 — förevarande motioner, jämväl i vad de avser detta anslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:215 och 11:272, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
495 500 kr.

46 :o) Bidrag till upprättande av regionplaner m. m. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 47, s. 131) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av regionplaner
m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kr.

47 :o) Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse m. m. inom
vissa strandområden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 48, s.
131), som innebär en anslagsmässig minskning med 40 000 kr. för nästa
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar på grund av förbud mot
bebgggelse m. m. inom vissa strandområden för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kr.

48 :o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. in. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 49, s. 132 och 133), som innebär en
med 50 000 kr. höjd medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 240 000 kr.

Tekniska institut

49:o) Statens väginstitut. Kungl. Maj :t har (punkt 50, s. 134—150)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för statens väginstitut vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,
dels godkänna av departementschefen förordad stat för statens väginstitut,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1959/60, dels ock
till Statens väginstitut för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 942 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1959

61

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 838 300 kr.

I. Direktionen för statens väginstitut har bl. a. hemställt om en höjning
av anslaget med 12 500 kr.

Beträffande innebörden av direktionens förslag torde få hänvisas till propositionen
(s. 134).

II. Den 21 september 1956 tillkallades med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
kanslirådet O. A. Berger för att såsom utredningsman inom kommunikationsdepartementet
verkställa en översyn av statens väginstituts
arbetsuppgifter och organisation. Resultatet av översynen har redovisats i
ett den 1 september 1958 dagtecknat betänkande (stencilerat).

För en närmare redogörelse för utredningens förslag får utskottet hänvisa
till propositionen (s. 135—143).

Över utredningens förslag har yttranden avgivits av ett stort antal myndigheter
och institutioner (s. 143—147).

Departementschefen har inte funnit anledning till erinran mot väginstitutets
förslag till uppräkning av anslaget med 12 500 för automatiska utgiftsstegringar.

Beträffande det redovisade utredningsförslaget om väginstitutets uppgifter
och organisation anför departementschefen.

»I ett i september 1958 dagtecknat betänkande har utredningen framlagt
sitt förslag. Utredningen har ej funnit sig böra förorda någon förändring
i fråga om institutets organisatoriska ställning. Man anser emellertid att
institutets forskningverksamhet i högre grad än vad som för närvarande
är fallet bör finansieras med medel, som direkt anvisas till institutet över
riksstaten. Institutets nuvarande maskintekniska avdelning bör enligt
förslaget uppdelas i en fordons- och maskinteknisk resp. en trafikteknisk
avdelning och vidare förordas inrättande av ett tekniskt kansli samt
att den nuvarande kontorsavdelningen ombildas till ett administrativtkameralt
kansli. Utredningens förslag innebär en kraftig personalförstärkning
samt en förbättring av lönesättningen för åtskilliga tjänster inom
institutet.

Med hänsyn till utvecklingens krav på ökade forskningsinsatser i samband
med upprustningen av vårt lands väg- och gatunät är det givetvis av
vikt att öka väginstitutets resurser för forskning och undersökningar
inom vägområdet. En upprustning av väginstitutet är även motiverad med
hänsyn till att dess verksamhet i stor utsträckning är av betydelse för en
förbättrad trafiksäkerhet. Behovet av ökade resurser har för övrigt understrukits
vid remissbehandlingen. Såsom statskontoret framhållit måste
emellertid frågan om eu ökad medelsanvisning för forskningsverksamhet
inom vägområdet bli beroende av möjligheterna att i nuvarande läge bereda
utrymme härför i budgeten.

62

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1959

För nästa budgetår bör i första hand en viss förstärkning ske av den
maskintekniska avdelningen i syfte att bl. a. möjliggöra en intensifiering
av den inom institutet bedrivna trafiksäkerhetsforskningen. Den föreslagna
uppdelningen av avdelningen i två nya avdelningar synes emellertid
böra anstå. Det torde vidare vara möjligt att genom vissa tjänsteförändringar
skapa erforderliga förutsättningar för utbyggnad av de båda kanslier,
som föreslagits av utredningen. Dessa bör benämnas administrativa
kansliet och tekniska kansliet. Benämningen på den nuvarande vägavdelningen
bör ändras till beläggningsavdelningen. Dessutom finner jag det
angeläget att vidtaga vissa löneregleringar samt att förändra en del extra
befattningar till extra ordinarie tjänster. I samband härmed bör vidtagas
vissa ändringar i den nuvarande avvägningen mellan tjänster för uppdragsverksamheten
och den allmänna verksamheten. Institutets benämning
bör bibehållas.

För ingenjörspersonalen inom institutet bör användas följande tjänstebenämningar,
nämligen biträdande ingenjör för samtliga ingenjörer i A 13,
ingenjör för A 15—19, forskningsingenjör för A 21 samt förste forskningsingenjör
för A 24. Den nu använda tjänstebenämningen laboratoriechef
bör ändras till laborator och benämningen förste mekaniker för
tjänster i lönegrad A 10 till mekaniker.

I anslutning till vad jag här anfört vill jag förorda, att institutets
maskintekniska avdelning fr. o. m. nästa budgetår förstärkes med en
förste forskningsingenjör i Ae 24 och en forskningsingenjör i Ae21. Som
ett led i uppbyggnaden av de föreslagna båda kanslierna bör den nuvarande
arvodesbefattningen som kassakontrollant ersättas med en tjänst
som förste byråsekreterare i Ao 21 samt en tjänst som forskningsingenjör
i Ae 21 inrättas i stället för en befintlig halvtidsbefattning som ingenjör
i Ag 19. Innehavaren av befattningen som förste byråsekreterare bör vara
jurist.

Efter samråd med chefen för civildepartementet föreslår jag även följande
löneregleringar m. m. På den maskintekniska avdelningen bör eu
ingenjörstjänst i Ag 21 förändras till tjänst som förste forskningsingenjör
i Ae 24 samt tre ingenjörstjänster i Ae 17 med placering å beläggningsavdelningens
försökscentral resp. bärighetsavdelningen och geologiska avdelningen
uppflyttas till Ae 19. Vidare bör en ingenjörstjänst i Ag 12 på
bärighetsavdelningen utbytas mot en ingenjörstjänst i Ag 15, två tjänster
som biträdande ingenjör i Ae 13 på beläggningsavdelningen resp. geologiska
avdelningens försökscentral höjas till Ae 15 samt en befattning som laboratoriebiträde
i Ag 5 på geologiska avdelningen förändras till tjänst som
laboratoriebiträde i högst Ae 9. En befintlig tjänst som förste kansliskrivare
i Ae 12 bör förändras till kansliskrivare i Ae 10 med placering på
det administrativa kansliet. På institutets beläggningsavdelning bör inrättas
en tjänst som kanslibiträde i Ae 7, varvid en befattning som kon -

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1959

63

torist i Ae 9 kan utgå. Slutligen förordar jag att i stället för en nuvarande
befattning som statistiker i Ag 22 på maskintekniska avdelningen inrättas
en tjänst som förste aktuarie i Ae21.

Vidare tillstyrkes att följande extra befattningar göres till extra ordinarie,
nämligen på bärighetsavdelningen en avdelningschef i Ag 26, på beläggningsavdelningen
ett förste laboratoriebiträde i Ag 12, på geologiska
avdelningen en provberedare i Ag 9, på maskintekniska avdelningen en
förste avdelningsingenjör i Ag 24, en ingenjör i Ag21, två ingenjörer i
Ag 17, en tekniker i Ag 12, en ritare i Ag 11 och tre förste mekaniker med
arvode motsvarande A 10 samt på tekniska kansliet en provberedare i Ag 9.
Tjänstebenämningarna på de tjänster, som här förordas för extraordinariesättning,
bör givetvis i likhet med övriga tjänster inom institutet ändras
i enlighet med vad jag tidigare förordat.

För automatiska utgiftsstegringar bör 5 000 kr. upptagas för löneklassändringar
m. m. samt 7 500 kr. till kompensation för höjda folkpensionsavgifter.
Sistnämnda belopp bör med fördelning på institutets verksamhet
i allmänhet och dess verksamhet för särskilda uppdragsgivares räkning i
enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för
flera huvudtitlar gemensamma frågor upptagas i institutets stat under särskilda,
förslagsvis betecknade anslagsposter benämnda »Kompensation för
höjda folkpensionsavgifter».

Med hänsyn till här förordad personalförstärkning samt till vissa automatiska
kostnadsökningar bör institutets anslagspost för reseersättningar
uppräknas med 3 500 kr., posten till bränsle, lyse och vatten med 2 000 kr.
samt för övriga expenser med 17 000 kr., varav 7 000 kr. i engångskostnader.
Vidare förordar jag att anslagsposten för publikationstryck ökas
med 6 000 kr. Anslagsposten för övriga utgifter torde böra höjas med 9 500
kr. Sammanlagt upptager jag sålunda en ökning av omkostnaderna för
institutets verksamhet i allmänhet med 38 000 kr.

I enlighet med här redovisade förslag samt efter viss anslagsteknisk
uppräkning av posten för Uppbördsmedel skulle för nästa budgetår föreligga
ett ökat anslagsbehov av 103 700 kr. Anslaget hör sålunda uppföras
med (838 300 + 103 700) 942 000 kr.»

Utskottet. Förutom uppräkning av anslaget för statens väginstitut för
nästa hudgetår med ett mindre belopp för automatiska lönekoslnadsstegringar,
innefattar Kungi. Maj :ts förslag en icke obetydlig förstärkning av
institutets personella och övriga resurser. Den föreslagna personalförstärkningen
berör i första hand den maskintekniska avdelningen, i syfte att
bl. a. möjliggöra en intensifiering av den inom institutet bedrivna trafiksäkerhetsforskningen.
Den nuvarande kontorsavdelningen föreslås uppdelad
på ett administrativt-kameralt kansli och ett tekniskt kansli. Kungl.
Maj :t har förordat, att vissa tjänster skall nyinrättas samt att åtskilliga

64

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

extratjänster skall erhålla extra-ordinarie status. Även flera lönegradsförändringar
har föreslagits. Sammanfattningsvis innebär Kungl. Maj:ts förslag
en nettoutgiftsökning för statsverket å 103 700 kr. för nästa budgetår.

Utskottet har funnit Kungl. Maj:ts förslag såsom ett första led i våginstitutets
fortsatta upprustning väl avvägt. Särskilt vill utskottet därvid
understryka den nytta ur trafiksäkerhetssynpunkt som en effektiv vägteknisk
forskning kan väntas leda till.

Då utskottet sålunda ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts
förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1959 förordade
ändringar;

b) godkänna följande stat för statens väginstitut att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1959/60:

Stat

Avlöningar

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 253 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 463 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 116 300

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 4 900

Säger kr. 838 500

Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................................................ 326 600

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 49 300

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 2 600

Säger kr. 378 500
Säger för avlöningar kr. 1 217 000

Omkostnader

1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, förslagsvis
...................................................... 182 500

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning, förslagsvis ............... 100 000

Säger för omkostnader kr. 282 500

Summa kr. 1 499 500

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959 05

Särskilda uppbördsmedel

1. Ersättningar för materialkontroll m. m.......... 3 000

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag in. m.......... 554 500

Säger kr. 557 500
Nettoutgift kr. 942 000

c) till Statens väginstitut för budgetåret 1959/60 anvisa ett
förslagsanslag av 942 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

50:o) Statens väginstitut: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 51, s. 151), som innebär oförändrad medelsanvisning för
nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens väginstitut: Utrustning för
budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 40 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

51 :o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 52, s. 151—153), som innebär en automatisk uppräkning
av anslaget med 7 500 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska
institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 95 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .................. 2 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 369 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 72 100

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................................... 3 500

6. Avlöningar till biträdande personal för konsulta tionsuppdrag

in. in., förslagsvis ........................ 400 000

Summa kr. 942 400

b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 942 400 kr.

52:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 53, s. 153—155), som innebär en uppräkning av
anslaget med 384 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

5—393 69 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 0 saml. Nr 6

66

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkost nader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

823 500 kr.

53:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 54, s. 155), som innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning
för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av
20 000 kr.

Statens elektriska inspektion m. m.

54:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 55, s. 156), innebärande en uppräkning av anslaget
med hänsyn till automatiska kostnadsstegringar med 6 000 kr. för nästa
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska
inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1959/60:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 237 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 181 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 67 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................................... 3 100

Summa kr. 488 500

b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 488 500 kr.

55:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 56, s. 157), vilket innebär en uppräkning av
anslaget för nästa budgetår med 400 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
47 200 kr.

56 :o) Statens prisregleringnämnd för elektrisk ström. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 57, s. 157), som innebär en uppräkning av
anslaget med 1 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

67

att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för
elektrisk ström för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 6 000 kr.

Dj urgårdsnämnden

57 :o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 58, s. 158 och 159), som innebär en automatisk uppräkning
av anslaget med 300 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för dj urgårdsnämnden,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t .................. 21 600

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 127 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 16 900

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................................... 900

Summa kr. 166 400

b) till D jurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 166 400 kr.

58:o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 59,
s. 159) föreslagit riksdagen att till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10 500 kr.

Djurgårdsnämnden har hemställt, att anslaget höjes med 1 500 kr.

Departementschefen har tillstyrkt nämndens äskande.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de
under punkten 2 omnämnda motionerna I: 215 och II: 272, i vad däri yrkats
att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 10 800 kr.

Utskottet avstyrker — av samma skäl som utskottet anfört under punkten
2 — förevarande motioner jämväl såvitt nu är i fråga.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:215 och 11:272, nämnda motio -

68

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

ner såvitt nu är i fråga, till Djurgårdsnämnden: Omkost nader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

12 000 kr.

Diverse

59 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 60, s. 160) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 280 000 kr.

60:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 61, s. 160) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 2 462 000 kr.

61 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, s. 161 och 162), som innebär
en automatisk uppräkning av anslaget med 1 600 000 kr. för nästa
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av tjänsteförsändelser för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 40 600 000 kr.

62 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 162), som innebär oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
in. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 115 000 kr.

63 :o) Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 162—164), som innebär en med 115 000
kr. sänkt medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen
m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 385 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1959

69

64 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 66, s. 164), vilket innebär en med 60 000
kr. höjd medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 375 000 kr.

65 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 67,
s. 164 och 165), vilket innebär en med 25 000 kr. höjd medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1959/60
anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kr.

66 :o) Viss heredskapsutrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 68, s. 165 och 166) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss heredskapsutrustning för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

Uppskjutna frågor

67 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande
Kungl. Maj :ts förslag

dels under punkten 20: Bidrag till anläggningar för vattenförsörj ning

och avlopp,

dels under punkten 62: Driftbidrag till statens järnvägar,

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 20 mars 1959

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Einar Persson, Ivar Johansson,
Birger Andersson, Thun, Bergman, Rikard Svensson, Mårtensson, Nils
Theodor Larsson, Palme, fröken Ranmark, herrar Jacobsson, Anders Johansson,
Edström och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Malmborg, Thapper, Persson i Växjö, Svensson i Stenkyrka, Karlsson i
Olofström, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herr Andreasson, fröken
Karlsson, herrar Lundqvist i Trollhättan, Hansson i önnarp, Johansson
i Norrköping och fröken Vinge.

70

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

Reservationer

1) vid punkten 2 (Kommunikationsdepartementet: Omkostnader) av
herrar Jacobsson, Anders Johansson, Edström, Domö, Skoglund i Doverstorp,
Malmborg, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, fröken Karlsson
och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna
I: 215 och II: 272 föreslagna anslagsminskningen och att därför utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Då det i nuvarande statsfinansiella läge framstår som angeläget att
alla möjligheter till besparingar inom statsverksamheten tillvaratas, finner
utskottet det välbetänkt att i motionerna föreslagna nedskärningar i medelsäskandena
på omkostnadssidan vidtas. Utskottet tillstyrker därför bifall
till motionerna. Under åberopande härav hemställer utskottet i förevarande
sammanhang,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 215 och II: 272, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Kommunikationsdepartementet:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 61 200 kr.»

2) vid punkten 4 (Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader) av
herrar Jacobsson, Anders Johansson, Edström, Domö, Skoglund i Doverstorp,
Malmborg, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, fröken Karlsson
och fröken Vinge, vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen
ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 215 och
11:272 föreslagna anslagsminskningen och att utskottet därför bort hemställa: »att

riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:215 och 11:272, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 1 345 200 kr.»

3) vid punkten 6 (Vägförvaltningarna: Omkostnader) av herrar Jacobsson,
Anders Johansson, Edström, Domö, Skoglund i Doverstorp, Malmborg,
Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, fröken Karlsson och fröken Vinge,
vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen ansett att
utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 215 och II: 272 föreslagna anslagsminskningen
och att utskottet därför bort hemställa:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:215 och 11:272, nämnda

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

71

motioner såvitt nu är i fråga, till Vägförvaltningarnci: Om kostnader

för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av

4 406 800 kr.»

4) vid punkten 9 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen
m. in.) av herrar Ivar Johansson, Nils Theodor Larsson, Jacobsson, Svensson
i Stenkyrka och Hansson i önnarp, vilka ansett att utskottet i anledning
av motionerna I: 217 och II: 276, I: 19 och II: 16, I: 220 och II: 279,
I: 219 och II: 278 samt I: 218 och II: 277 bort föreslå en höjning fr. o. m.
den 1 januari 1960 av bidragsprocenten för underhåll av enskilda vägar
samt att därför det stycke i utskottets yttrande, som på s. 25 börjar med
»Även i» och på s. 26 slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»Även i fråga om medelsberäkningen till enskild väghållning, innebärande
ett anslag om 21 milj. kr. till underhåll av och 14 milj. kr. till
byggande av enskilda vägar, biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag.
I anledning av motionsledes väckta yrkanden anser utskottet dock att
beslut nu bör fattas om en höjning av bidragsprocenten för underhåll
av enskilda vägar. Då nämnda höjning emellertid enligt utskottets mening
bör komma till stånd först fr. o. m. den 1 januari 1960 torde någon
anslagsökning i anledning härav icke bli erforderlig för nästa budgetår.
Utskottet kommer därför att under resp. punkter i det följande avstyrka
bifall till berörda motioner i vad de avser anslagsökning.»

5) vid punkten 15 (Bidrag till underhåll av enskilda vägar in. in.)

a) av herrar Ivar Johansson, Nils Theodor Larsson, Jacobsson, Svensson
i Stenkyrka och Hansson i Önnarp, vilka under åberopande av den
med 4) betecknade reservationen ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 34, som börjar med »Utskottet,
som» och slutar med »berörda motioner», bort ha följande lydelse:

»I enlighet med sin tidigare sålunda deklarerade uppfattning vill utskottet
förorda att beslut nu fattas om en höjning av bidragsprocenten av
den storlek väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit. En ökning -— utöver
Kungl. Maj:ts förslag -— av den totala medelsanvisningen under nästa
budgetår för vägändamål framstår emellertid, med hänsyn till det statsfinansiella
läget, som mindre önskvärd. Med hänsyn härtill och då utskottet
ej heller funnit den i vissa motioner föreslagna överföringen av
medel från andra anslag till anslagen för enskild väghållning lämplig,
har utskottet funnit höjningen böra genomföras först fr. o. in. den 1 januari
1960. Vid sådant förhållande torde nämligen någon ytterligare ökning av anslaget
för nästa budgetår ej bliva behövlig. Utskottet, som förutsätter att
Kungl. Maj :t föranstaltar om erforderliga ändringar i bidragskungörelsen,

72

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1959

avstyrker i enlighet med det anförda bifall till motionärernas förslag

rörande anslagsökningen.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

>1. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 217 och
II: 276, I: 19 och II: 16, I: 220 och II: 279, I: 219 och II:278
samt I: 218 och II: 277, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört
rörande höjning av bidragsprocenten för underhåll av
enskilda vägar;»

b) av herrar Ivar Johansson, Nils Theodor Larsson, Jacobsson, Svensson
i Stenkyrka och Hansson i Önnarp, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
bifall till motionerna I: 216 och II: 274 samt I: 19 och II: 16, sistnämnda
båda motioner såvitt de avse utredning rörande underhållet av
enskilda vägar, och att därför

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 34, som börjar med »Ej
heller» och slutar med »avstyrkes därför», bort ha följande lydelse:

»Vad i motionerna I: 216 och II: 274 samt I: 19 och II: 16 anförts om
behovet av utredning rörande det enskilda vägnätets status samt angående
utformningen av statsbidragsbestämmelserna m. m. avseende enskild
väghållning finner utskottet värt allt beaktande. Såsom motionärerna
framhållit är det enskilda vägnätet ett viktigt komplement till de allmänna
vägarna. De enskilda vägarna är framför allt glesbygdernas speciella
trafikleder och deras kvalitet spelar en avgörande roll för bygdernas
och de mindre tätorternas näringsliv. I takt med den pågående utbyggnaden
av det allmänna vägnätet ökar kraven på de enskilda vägarna samtidigt
som — genom landsbygdsbefolkningens uttunning — bördan av den
enskilda väghållningen kommer att delas av väsentligt färre än tidigare.
Dessa vägars stora betydelse för främst skogstransporterna men även
andra tunga transporter påkallar enligt utskottets förmenande särskild
uppmärksamhet. En radikal omläggning av stödet åt det enskilda vägväsendet
synes sålunda snarast böra komma till stånd. Då det mot bakgrund
av det anförda torde vara angeläget att hela frågan om det enskilda
vägnätets framtida status m. m. nu upptages till prövning har utskottet
funnit sig böra tillstyrka bifall till motionärernas yrkanden om en utredning
i berörda avseenden.

Däremot synes ej, såsom motionsledes föreslagits, något särskilt uttalande
från riksdagens sida att enskild väg som tidigare varit intagen i flerårsplan
bör intagas till allmänt underhåll vara av behovet påkallat. Bifall
till nämnda yrkande avstyrkes därför.»

dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

73

»III. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:216
och 11:274 samt I: 19 och II: 16, sistnämnda båda motioner
såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna
vad utskottet anfört angående behovet av en utredning rörande
det enskilda vägnätets status in. m.;»

6) vid punkten 21 (Statens bilinspektion: Omkostnader) av herrar
Jacobsson, Anders Johansson, Edström, Domö, Skoglund i Doverstorp,
Malmborg, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, fröken Karlsson och
fröken Vinge, vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen
ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 215 och
11:272 föreslagna anslagsminskningen och att utskottet därför bort hemställa: »att

riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:215 och 11:272, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Statens bilinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av
880 000 kr.»

7) vid punkten 28 (Statens biltrafiknämnd: Omkostnader) av herrar
Jacobsson, Anders Johansson, Edström, Domö, Skoglund i Doverstorp,
Malmborg, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, fröken Karlsson och
fröken Vinge, vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen
ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna 1:215 och
11:272 föreslagna anslagsminskningen och att utskottet därför bort hemställa: »att

riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:215 och 11:272, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Statens biltrafiknämnd:
Omkostnader för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag
av 46 400 kr.»

8) vid punkten 29 (Statens trafiksäkerhetsråd in. m.) av herr Edström

9) vid punkten 42 (Byggnadsstyrelsen: Avlöningar) av herrar Domö,
Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och fröken Karlsson, vilka
ansett alt utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1:229 och 11:289
och att därför

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 57, som börjar med »Utskottet
kan» och slutar med »till erinran», bort ha följande lydelse:

»Utskottet har för sin del icke blivit övertygat av de åberopade skälen
6—393 59 Bihang till riksdagens protokoll 1959. G saml. Nr G

74

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

för inrättande av de av motionärerna avstyrkta tjänsterna. Under senare
år har byggnadsstyrelsen erhållit icke obetydliga personella förstärkningar.
Utan att vilja göra gällande att ämbetsverket är överdimensionerat vill
utskottet likväl understryka vikten av att verket smidigt kan anpassas
efter växlingarna i den statliga byggnadsverksamheten m. m. En sådan
anpassning kan enligt utskottets mening försvåras om byggnadsstyrelsens
fasta organisation bygges ut för mycket och för hastigt. Den av Kungl.
Maj:t förra året förutskickade utredningen bör enligt utskottets mening
komma till stånd, varvid bör beaktas de av utskottet nu framförda synpunkterna.
Utskottet får för sin del tillstyrka bifall till motionerna i fråga.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:229 och 11:289, såvitt nu
är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
byggnadsstyrelsen uppföra en intendent i Ae 23 och en byrådirektör
i Ae 24;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 356 600

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t .................. 1 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 719 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 499 800

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 23 600

Säger kr. 3 601 600

Byggnadsstyrelsens värmelednings personal

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................................................ 74100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 103 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 28 300

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................................. 1 300

Säger kr. 206 900

Summa kr. 3 808 500

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1959/
60 anvisa ett förslagsanslag av 3 808 500 kr.»

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

75

10) vid punkten 43 (Byggnadsstyrelsen: Omkostnader)

a) av herrar Jacobsson, Anders Johansson, Edström, Malmborg, fröken
Elmén och fröken Vinge, vilka under åberopande av den med 1) betecknade
reservationen ansett, att utskoftet bort tillstyrka den i motionerna
1:215 och 11:272 föreslagna anslagsminskningen och att därför utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna 1: 229 och II: 289 samt med bifall till motionerna
1:215 och 11:272, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga, till Bgggnadsstgrelsen: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 438 000 kr.»

b) av herrar Domö, Skoglund i Dover storp, Nilsson i Göingegården och
fröken Karlsson, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 229 och II: 289 och att därför utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:

»Utskottet har under föregående punkt tillstyrkt bifall till förevarande
motioner, såvitt däri yrkats avslag å inrättande av vissa tjänster vid byggnadsstyrelsen.
Yrkandet under denna punkt är en följd av det under föregående
punkt och utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran
mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer därför,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 215 och II: 272 samt med bifall till motionerna
1:229 och 11:289, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga, till Bgggnadsstgrelsen: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 475 600 kr.»

11) vid punkten 45 (Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader) av
herrar Jacobsson, Anders Johansson, Edström, Domö, Skoglund i Doverstorp,
Malmborg, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, fröken Karlsson
och fröken Vinge, vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen
ansett, att utskottet bort tillstyrka den i motionerna 1:215 och
II: 272 föreslagna anslagsminskningen och att utskottets hemställan därför
bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:215 och 11:272, såvitt nu
är i fråga, till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader för
budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 446 000 kr.»

12) vid punkten 58 (Djurgårdsnämnden: Omkostnader) av herrar
Jacobsson, Anders Johansson, Edström, Domö, Skoglund i Doverstorp,

76

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1959

Malmborg, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, fröken Karlsson och
fröken Vinge, vilka under åberopande av den med 1) betecknade reservationen
ansett, att utskottet bort tillstyrka den i motionerna 1:215 och
II: 272 föreslagna anslagsminskningen och att utskottets hemställan därför
bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 215 och II: 272, såvitt nu
är i fråga, till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för budgetåret
1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 10 800 kr.»

Sthlm 1959. K. L. Beckmans Boktr.