Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959
1
Nr 57
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
för budgetåret 1959160 till statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, punkterna
37—42 samt under kapitalbudgeten (bilaga 26, punkten 1) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1959/60 beräkna följande anslag:
A. Driftbudgeten
Kronor
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöning -
ar, förslagsanslag ...................................... 8 160 000
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader,
förslagsanslag .................................. 4 619 000
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångs
anskaffning
av inventarier m. m., reservationsanslag ...... 110 000
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Anordnande
och drift av provisoriska förläggningar, reservationsanslag
................................................ 500 000
Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården,
reservationsanslag .......................... 59 200
Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m., reservationsanslag
................................................ 100
Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m., reservationsanslag
.......................................... 73 000
B. Kapitalbudgeten
Under statens allmänna fastighetsfond:
Kronor
Vissa byggnadsarbeten in. m. vid statens skolor tillhörande barna
och
ungdomsvården, investeringsanslag .................. 4 000 000
l Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 57
2
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959
Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 88, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 6 mars 1959,
föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, som föranledes
av vad departementschefen förordat;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1959/60;
dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa å kapitalbudgeten
under statens allmänna fastighetsfond till Ytterligare medel till
vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande ±>arna- och ungdomsvården
ett investeringsanslag av 790 000 kronor;
dels ock för budgetåret 1959/60 anvisa
a) å driftbudgeten under femte huvudtiteln
1) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar
ett förslagsanslag av 8 210 000 kronor;
2) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader
ett förslagsanslag av 4 619 000 kronor;
3) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångsanskaffning
av inventarier m. m. ett reservationsanslag av 190 000 kronor;
4) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Anordnande
och drift av provisoriska förläggningar ett reservationsanslag av 650 000 kronor;
5)
till Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
ett reservationsanslag av 55 000 kronor;
6) till Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m. ett reservationsanslag
av 100 kronor;
7) till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m. ett reservationsanslag
av 73 000 kronor;
b) å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården ett investeringsanslag av 3 600 000 kronor.
Propositionen
I propositionen redovisas dels av kommittén för ungdomsvårdsskolorna
framlagda förslag till utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna, dels ock socialstyrelsens
anslagsäskanden beträffande ungdomsvårdsskolorna.
Beträffande det närmare innehållet i dessa förslag samt däröver avgivna
yttranden får utskottet hänvisa till propositionen (s. 8—73).
Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959
3
I det följande lämnas en redogörelse för vad departementschefen anfört
i anledning av föreliggande förslag.
Departementschefen anför inledningsvis att det sedan ett par år är svårt
eller omöjligt att tillgodose behovet av platser för äldre elever på ungdomsvårdsskolorna.
På grund av en stigande efterfrågan har läget trots betydande
ansträngningar inte förbättrats under det senaste året. Dagens situation
präglas av en tillsynes fortgående stegring av ungdomskriminaliteten i de
lägre åldersgrupperna. Därför måste ytterligare åtgärder av jämförelsevis
stor omfattning snabbt vidtas för att göra det möjligt att bereda vård och
fostran av de ungdomar, för vilka ungdomsvårdsskolorna är avsedda. Särskilt
angeläget är det att ungdomsvårdsskoleorganisationen får möjlighet att
ta hand om sådana ungdomar, som eljest riskerar att häktas och eventuellt
ådömas frihetsstraff.
Platsbristens uppkomst
Inom ungdomsvårdsskoleorganisationen finns dels pojkskolor, dels flickskolor.
Inom vardera gruppen finns dels skolhem för elever i skolpliktig
ålder, dels yrkesskolor för äldre elever.
Sedan ett tiotal år har det totala antalet platser inom organisationen legat
omkring 800. Mellan åren 1949 och 1955 gick elevantalet emellertid ned
med nära 30 procent eller från ca 850 till ca 600. Nedgången i platsefterfrågan
medförde att vissa skolor kunde läggas ned. Senast inträffade ett
nedläggande år 1953, då Lingatans yrkesskola för flickor upphörde.
Under 1955 började platsefterfrågan öka på nytt. Summan av intagna elever
och väntefall steg under loppet av 1956 över det totala platsantalet och
utgjorde den 1 januari 1957 drygt 800. Därefter har efterfrågan fortlöpande
stegrats. Vid 1958 års ingång redovisades en efterfrågan på drygt 900
platser, och siffran 1 000 överskreds vid 1959 års ingång.
I takt med åldersförskjutningen inom befolkningen har efterfrågan på
ungdomsvårdsskoleplatser under senare år alltmer kommit att avse skolorna
för äldre elever. Behovet av skolhemsplatser minskade under en tid
i samma mån som efterfrågan på platser vid yrkesskolorna ökade. Ännu i
sin anslagsframställning för budgetåret 1956/57 ansåg sig socialstyrelsen
kunna räkna med att det totala behovet av ungdomsvårdsskoleplatser inom
de närmast följande åren komme att bli oförändrat. Inom skolorganisationen
har en omläggning skett så att skolhemssektorn minskat och yrkesskolesektorn
ökat. Senast vidtogs en sådan åtgärd 1958, då Hammargårdens
skolhem ombildades till yrkesskola. F. n. finns omkring 200 skolhcmsplatser
och 550 yrkesskoleplatser.
Inom ramen för ett ungefärligen oförändrat platsantal har även andra
förändringar skett än överföringar från skolhems- till yrkesskolesektorn.
4
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959
Frekvensen av särskilt svårbehandlade elever har successivt ökat, inte minst
efter ikraftträdandet den 1 juli 1954 av 1952 års lag om påföljd för brott
av underårig. Denna lag innebär att brottslingar under 18 år i regel skall
tas om hand inom barna- och ungdomsvården i stället för att ådömas frihetsstraff.
Utvecklingen mot en ökad svårhetsgrad hos eleverna har lett till
att en rad slutna avdelningar, s. k. specialavdelningar, inrättats vid yrkesskolorna.
F. n. finns åtta sådana avdelningar med sammanlagt drygt 60
platser. Två nya specialavdelningar står inför sitt färdigställande och ytterligare
en har beslutats. Efterfrågan på platser vid dessa avdelningar har
ökat särskilt kraftigt — liksom överhuvud trycket på de få skolor som avsetts
för elever med svåra psykiska särdrag. Inom de olika skolsektorerna
— t. o. m. inom vissa skolor — har det uppstått flaskhalsar, vilka dessvärre
avsett det slag av ungdomar, för vilka ett snabbt och effektivt omhändertagande
varit som mest av nöden ur såväl den enskildes som samhällets
synpunkt.
Utvecklingen under 1950-talet har vidare inneburit en fortgående standardhöjning
vid skolorna. Äldre byggnader har byggts om eller ersatts med
nya och stora elevavdelningar har delats eller minskats. Tillkomsten av
nya platser har alltså inte alltid inneburit en ökad kapacitet kvantitativt
sett.
Tillkomsten av specialavdelningarna samt den nämnda standardhöjningen
är de väsentliga anledningarna till att personalen vid skolorna ökat
med ett 50-tal under loppet av några få år eller från ca 430 i början av
1955 till f. n. ca 480.
Ett annat drag i utvecklingen är strävandena att alltmer anlita helt öppna
vårdformer, dvs. omhändertagande utanför skolorna, huvudsakligen i enskilda
hem. Denna utveckling är svår att mäta, då denna vårdform delvis
innebär att ungdomar, som blivit föremål för barnavårdsnämndernas ingripande,
utplacerats utan kontakt med den statliga ungdomsvårdsorganisationen.
Ungdomsvårdsskolorna har emellertid ansvar inte endast för de elever
som vistas på skolorna utan även för ett betydande antal villkorligt utskrivna
och utackorderade elever. Under de senaste åren har det totala antalet
elever inom dessa tre kategorier sammanlagt förändrats endast föga.
Vid 1955 års ingång låg det totala elevantalet vid ca 1400, och vid 1959 års
ingång uppgick det till ca 1 500. Av dessa redovisades i början av 1955
nära 600 som intagna på skolorna, fyra år senare 750. Antalet villkorligt
men ej slutligt utskrivna sjönk under perioden från drygt 700 till ca 600.
De från skolorna utackorderades antal steg däremot från knappt 100 till
drygt 150. I syfte främst att avlasta skolorna genom ökad utackordering
höjdes genom riksdagsbeslut 1958 anslagsposten till eftervård och utackor
-
Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959
5
dering med drygt 200 000 kronor, vilket innebar en ökning med ca 50 procent.
Till strävandena att anlita helt öppen vård ansluter sig en utveckling
mot kortare vårdtider. I och för sig ökas intagningskapaciteten då vårdtiden
förkortas, men ökningen är skenbar om i stället återintagningsfrekvensen
stiger. Utvecklingen i dessa hänseenden är svår att f. n. belysa med
siffror.
Ökningen av platsantalet och intagningskapaciteten har dessvärre motverkats
av att flera stora elevavdelningar eldhärjats. Enbart under 1958
gick 15 platser förlorade genom en brand vid Sundbo och 20 platser av
samma skäl vid Gräskärr. Omplaceringen av de därmed husvilla eleverna
till andra skolor har ökat svårigheterna att minska väntelistan.
Dagens läge och platsbehovet
Den aktuella situationen inom vårdområdet präglas dels av en pågående
betydande utbyggnad, dels av en akut och kvarstående platsbrist, vilken
påkallat ytterligare åtgärder.
De beslut som fattades av riksdagen 1957 och 1958 skulle enligt planerna
ge ett nettotillskott av drygt 100 platser. Inom yrkesskolesektorn för flickor
skulle en sjuk- och observationsavdelning med 8 platser uppföras vid Eknäs,
en utskrivningsavdelning i anslutning till Ryagården inrättas i Landskrona
med 8 platser och en ny, provisorisk flickskoleavdelning med 14 platser
anordnas i hyrda lokaler vid Håkanstorp. Vid yrkesskolorna för pojkar
skulle uppföras specialavdelningar med 8 platser på varje vid Långanäs,
Råby och f. d. skolhemmet Hammargården. Gräskärr skulle byggas ut med
tre elevhem och en specialavdelning, vilket skulle medföra ett nettotillskott
på 26 platser, Sundbo skulle få ca 10 platser vid en sidoavdelning i Baggå,
och en ny skola, Stigby, med 24 platser skulle inrättas på Visingsö.
Vidare skulle den aktuella platsbristen motverkas genom försök att placera
ungdomsvårdsskoleelever i skogligt arbete samt genom ökade ansträngningar
för utackordering av elever. 1958 års B-riksdag anslöt sig också till
ett uttalande från departementschefens sida till förmån för största möjliga
utnyttjande av befintliga platser och extrautrymmen. Ett särskilt anslag
på 100 000 kronor till anordnande och drift av provisoriska förläggningar
uppfördes i riksstaten för innevarande budgetår. Vissa omdispositioner inom
organisationen förordades i syfte att öka behandlingskapaciteten för de
svåraste fallen.
Vad angår antalet tillgängliga vårdplatser måste tyvärr ännu vid ingången
av mars månad 1959 redovisas ett antal av endast omkring 750.
Detta antal är t. o. m. lägre än för ett år sedan. Skälet härtill är att det antal
6
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959
platser, som hittills tillkommit på grund av tidigare fattade beslut, är mindre
än det antal som under 1958 gick förlorat genom brand.
I fortlöpande samråd med socialdepartementet har socialstyrelsen under
det senaste året dels sökt påskynda färdigställandet av beslutade nya platser,
dels gjort ansträngningar att öka utnyttjandet av befintliga platser.
Samtidigt har väntelistan granskats noga i syfte att utrensa icke aktuella
fall och därmed få ett realistiskt mått på den akuta platsbristen.
Socialstyrelsens månatliga sifferuppgifter om situationen vid ungdomsvårdsskolorna
anger numera, till skillnad mot tidigare, inte endast antalet
intagna på skolorna utan också de vid varje tillfälle närvarande, varvid
alltså permittenter m. fl. frånräknats, och vidare inte endast totalantalet
fall på väntelistan utan även antalet fall som anses aktuella för omedelbar
intagning. Följande uppgifter ur denna statistik torde belysa läget och utvecklingen
under det senaste året.
Tidpunkt Tillgängliga Intagna Närvarande Väntefall
platser ca elever elever totalt aktuella
Hela organisationen
1.6 |
1958 |
760 |
715 |
636 |
307 |
203 |
1.9 |
1958 |
760 |
686 |
536 |
339 |
256 |
1.11 |
1958 |
760 |
742 |
651 |
203 |
136 |
1.2 |
1959 |
750 |
756 |
649 |
264 |
203 |
1.3 |
1959 |
750 |
794 |
672 |
263 |
189 |
Yrkesskolor |
för pojkar |
|||||
1.6 |
1958 |
350 |
333 |
280 |
195 |
136 |
1.9 |
1958 |
350 |
351 |
276 |
202 |
158 |
1.11 |
1958 |
360 |
386 |
338 |
129 |
97 |
1.2 |
1959 |
350 |
379 |
309 |
164 |
136 |
1.3 |
1959 |
350 |
394 |
315 |
163 |
123 |
Yrkesskolor |
för flickor |
|||||
1.6 |
1958 |
195 |
181 |
158 |
86 |
35 |
1.9 |
1958 |
195 |
175 |
132 |
93 |
62 |
1.11 |
1958 |
195 |
199 |
166 |
50 |
28 |
1.2 |
1959 |
210 |
198 |
168 |
72 |
53 |
1.3 |
1959 |
210 |
206 |
172 |
70 |
50 |
Som kommentar till dessa siffror må anföras följande. Antalet tillgängliga
platser liksom antalet intagna och närvarande har påverkats av branden
vid Gräskärr, varigenom 20 platser gick förlorade. En del av de såsom
tillgängliga redovisade platserna har tillfälligtvis inte kunnat utnyttjas på
grund av reparationsarbeten m. m. Minskningen av antalet aktuella väntefall
beror dels på ökad beläggning vid skolorna, dels på att en noggrannare prövning
av intagningsbehovet genomförts.
Statsutskottets utlåtande nr 57 är 1959
7
Utvecklingen i fråga om beläggningen får ses mot bakgrunden av att
socialstyrelsen den 25 augusti 1958 i rundskrivelse uppmanade ungdomsvårdsskolornas
ledning att pröva varje möjlighet att bereda de till skolan
hänvisade så skyndsam vård som möjligt. Normalt borde sålunda hela platsantalet
vara belagt med närvarande elever. Vidare uttalade styrelsen: »Härvid
bortses självfallet från tillfällig frånvaro t. ex. på grund av permission.
Ej heller kan uppenbarligen inkallelse av ny elev ske i omedelbar anslutning
till att en elev rymmer, då ju ofta ett återförande av förrymd elev sker
inom några få dygn. Skolledningen torde dock erfarenhetsmässigt kunna
bedöma, hur långt man kan gå i fråga om inkallande av ny elev utan att en
konstant överbeläggning blir resultatet. En tillfällig överbeläggning på
grund av oväntad återkomst av förrymd elev eller en nödvändig snabb återtagning
måste dock i nuvarande läge tolereras.»
De vidtagna åtgärderna har medfört, att antalet vid skolorna omhändertagna
elever kunnat ökas inte oväsentligt inom ramen för totalt sett oförändrad
platstillgång. Endast i rena undantagsfall har antalet närvarande
elever överstigit skolans platsantal. I regel har alltså den ökade beläggningen
kunnat genomföras utan att några extra förläggningsutrymmen behövt utnyttjas.
Det bör tilläggas, att den ökade beläggningen medfört, att uppställda differentieringsprinciper
inte alltid kunnat tillämpas på det sätt som i och för
sig är önskvärt. Svårbehandlade elever, som bort hänföras till vissa särskilda
skolor eller till särskilda avdelningar, har inte alltid omedelbart kunnat
få den lämpligaste placeringen. Detta har ställt ökade krav på arbetsinsatser
från personalens sida. I rådande läge har detta inte kunnat undvikas.
Socialstyrelsen har under hand rapporterat, att erfarenheterna av den
ökade beläggningen på skolorna hittills är i stort sett gynnsamma. Med anledning
av uppgifter eller uttalade farhågor om en avsevärt ökad rymningsfrekvens
på skolorna har departementschefen låtit utföra en undersökning
rörande rymningarna från skolorna under senare år. Det har därvid visat
sig, att frekvensen av rymningar från skolorna varierar mycket starkt från
skola till skola och från tid till annan. En skola med hög beläggning kan
t. ex. under en period utvisa en avsevärt lägre rymningsfrekvens än andra
skolor. Ehuru det självfallet inte kan uteslutas, att ett starkare utnyttjande
av skolorna kan leda till flera rymningar, har hittills ingenting framkommit
som ger underlag för slutsatsen att den ökade beläggningen medfört eu väsentligt
högre rymningsfrekvens.
Önskemålet att i första hand tillgodose de mest trängande vårdbehoven
och såvitt möjligt undvika häktningar och utdömande av frihetsstraff har
föranlett en viss omläggning av intagningsförfarandet. Vissa väntefall har
sålunda på sistone hänförts till en central väntelista för snabbast möjliga
8
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959
utplacering vid uppkommande platstillgång någonstädes inom organisationen.
Resultatet av detta förfaringssätt, som tillkommit efter samråd även
med riksåklagaren, är det ännu för tidigt att uttala sig om.
I början av innevarande år har ansträngningarna att direkt från socialstyrelsen
utplacera elever i öppen vård intensifierats. Vidare har nya kontakter
etablerats mellan ungdomsvårdsskoleväsendet och arbetsmarknadsorganen
i syfte att öka ansträngningarna att även i rådande sämre arbetsmarknadsläge
bereda arbete åt ungdomsvårdsskoleelever.
I dagens läge är antalet aktuella väntefall troligen en bättre mätare på
det faktiska behovet av ytterligare platser inom organisationen än tidigare
uppgifter om antalet exspektanter. Situationen är onekligen sådan, att behovet
av platstillskott är betydande och dessutom alltjämt växande. Att i
siffror ange det framtida behovet av flera platser är emellertid ytterst
vanskligt. Kommittén för ungdomsvårdsskolorna har också omgärdat sina
uppskattningar av behovet med så många reservationer, att stor försiktighet
är påkallad.
Det bör också anmärkas, att platsbehovet och antalet väntefall kan påverkas
inte endast genom att flera platser kommer till utan också genom förändringar
i frekvens av utplacering i öppen vård, genom ändringar av vårdtidernas
längd m. m. Departementschefen återkommer till dessa frågor i
det följande.
Åtgärder för omedelbar ökning av platsantalet
Närmast redovisas ansträngningarna att snabbt öka antalet platser inom
ramen för tillgängliga medel.
Till en början redovisas åtgärder avseende yrkesskolorna för
pojkar.
1. Lövsta. Kungl. Maj:t har den 9 januari 1959 anvisat medel till ombyggnad
av f. d. elevförläggningen Kupan. Arbetena beräknas kunna avslutas
i juli 1959. Därigenom ökas platstillgången vid skolan med 8. En provisorisk
förläggningsbyggnad av trä uppföres under våren 1959. Den kommer
till en början att användas som personalförläggning med hänsyn till den
utbildningsverksamhet för vårdare, som avses bli förlagd till skolan.
2. Långanäs. Den år 1957 beslutade specialavdelningen med 8 platser,
vilken främst är avsedd att bereda särskilda vårdmöjligheter för unga alkoholmissbrukare,
beräknas bli färdig att tas i bruk i april månad i år. En
provisorisk förläggning med 9 platser uppföres under våren 1959. Den är
avsedd att möjliggöra ett något minskat utnyttjande av den stora huvudbyggnaden,
som f. n. har 27 vårdplatser.
3. Fagared. En provisorisk elevförläggning med 9 platser uppföres under
våren 1959.
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959
9
4. Forsane. En provisorisk elevförläggning med 9 platser uppföres under
våren 1959.
5. Sundbo. Den tidigare beslutade sidoförläggningen i Baggå, som är inredd
i en för ändamålet bättre lämpad byggnad än den ursprungligen föreslagna,
har tagits i bruk under innevarande vinter och ökat platsantalet
vid skolan med 10. I maj 1958 förstördes genom brand en elevförläggning
med 15 platser. Enligt nyligen av riksdagen fattat beslut (prop 1959:2, SU
17, rskr 51) skall en nybyggnad med 20 platser uppföras. Den beräknas bli
färdig i april 1960. I avvaktan härpå har en provisorisk förläggning med
9 platser uppförts under innevarande vinter genom arbetsmarknadsstyrelsens
försorg. Ytterligare en sådan byggnad med 9 platser är under uppförande
och beräknas bli klar i april 1959. Därmed uppnår skolan under våren
1959 en kapacitet som med ca 10 platser överstiger platsantalet före branden.
6. Råby. Den 1958 beslutade specialavdelningen med 8 platser beräknas
bli färdig i juli 1959.
7. Gräskärr. Hela elevförläggningen med 20 elevplatser och personalbostäder
förstördes genom brand natten till den 8 december 1958. Samma dag
åtog sig arbetsmarknadsstyrelsen på hemställan från socialdepartementet
att i samarbete med socialstyrelsen och byggnadsstyrelsen uppföra tre provisoriska
förläggningsbyggnader. Dessa beräknas bli färdiga i mars 1959.
De kommer att utnyttjas för 18 elever samt för personal. Ett provisoriskt
kök med matsal inredes i skolans gymnastikhus. Skolan kommer därmed
tre månader efter branden att kunna utnyttjas i ungefär samma utsträckning
som tidigare. — Den 1958 beslutade ombyggnaden av hela skolan fullföljes
enligt programmet. Uppförandet av nya permanenta elevförläggningar
påbörjas i mars 1959 och förläggningarna beräknas bli färdiga omkring
den 1 januari 1960. Därmed får skolan 38 permanenta platser.
8. Hammargården. Ombildning av skolan till yrkesskola beslöts 1958 och
har nu genomförts. En verkstadsbyggnad är under uppförande, och skolan
kan därmed inom kort utnyttjas fullt, dvs. för 20 elever. En 1958 beslutad
specialavdelning med 8 platser skall påbörjas under våren 1959 och beräknas
bli färdig i höst. En provisorisk förläggning för 9 elever uppföres under
våren 1959 och beräknas bli tagen i bruk i maj månad.
9. Stigby. Den 1958 beslutade nya skolan på Visingsö med 24 platser
har tidigare beräknats börja sin verksamhet under sommaren 1959. Kungl.
Maj :t har den 9 januari 1959 beslutat åtgärder i fråga om personal m. in.,
som skall möjliggöra att Stigby-skolan börjar sin verksamhet redan i mars
1959 i syfte att skolan skall kunna utnyttjas helt i slutet av 1959.
10. Skog sförläggning ar. Den 1958 beslutade försöksverksamheten med särskilda
förläggningar för ungdomsvårdsskoleelever i skogligt arbete in. in.
har hittills endast givit blygsamma resultat. På förslag av socialstyrelsen
10
Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959
medgav Kungl. Maj:t den 9 januari 1959, att en förläggning för 5 elever,
organisatoriskt anknuten till Hammargården, fick inrättas vid Simpnäs på
Väddö. Den kom igång under februari 1959. Socialstyrelsen har ställt i utsikt
att under våren 1959 inkomma med förslag om likartade förläggningar
för ytterligare ett tiotal elever.
11. Bärby. Härutöver meddelas, att Kungl. Maj:t den 13 februari 1959
beslutat anslå medel till vissa förberedelsearbeten för inrättande av en ny
yrkesskola för pojkar vid Bärby nära Uppsala, som under sommaren 1959
beräknas kunna börja sin verksamhet. Denna skola får 28 platser och inrättas
i de lokaler, som f. n. utnyttjas för en lantbruksskola för döva. Ytterligare
förslag rörande denna skola redovisas i det följande.
De härmed redovisade åtgärderna beräknas medföra, att platsantalet
inom yrkesskolesektorn för pojkar i jämförelse med läget vid ingången av
budgetåret 1958/59 ökas med ca 90 under detta budgetår och med ytterligare
ca 110 under nästa budgetår.
Vad härefter angår yrkesskolorna för flickor kan följande
åtgärder nämnas.
1. Ryagården. Den tidigare omnämnda utskrivningsavdelningen för 8
elever i Landskrona har tagits i bruk i januari 1959.
2. Eknäs. Den förut nämnda sjuk- och mottagningsavdelningen med 8
platser, som i stort sett är att jämställa med en specialavdelning, togs i
bruk i januari 1959.
3. Bistagården. Sedan det visat sig, att Bistagårdens hemskola, som har
plats för 20 elever jämte spädbarn, under lång tid haft en mycket liten
beläggning, har Kungl. Maj :t den 9 januari 1959 godkänt ett avtal, enligt
vilket Frälsningsarmén vid sitt mödrahem i Borås ställer fem platser till
förfogande för unga mödrar som hör hemma inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.
Hittills har 2—4 av dessa platser kunnat utnyttjas. Genom
denna åtgärd har Bistagården kunnat tas i anspråk även för yrkesskoleelever.
Elevintagningen har ökat successivt under vintern, och skolan beräknas
nu kunna utnyttjas fullt.
4. Håkanstorp. Denna skola skall kunna ta emot 14 elever. Verksamheten
beräknas komma igång omkring den 1 april 1959.
Platstillgången för kvinnliga yrkesskoleelever ökas sålunda med närmare
50 platser under detta budgetår i jämförelse med läget vid budgetårets
ingång.
Beträffande skolhemmen har platstillgången hittills i stort sett varit
tillfredsställande. Någon platsbrist råder sålunda inte på skolhemmen för
pojkar. Däremot har under senare tid trycket på skolhemmet för flickor
ökat så att en mindre platsbrist uppstått vid denna skola.
De redovisade åtgärderna har avvägts så, att de skulle få snabbast möjliga
effekt på de områden där bristen på platser är störst.
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959
11
Det framhålles emellertid, att de provisoriska åtgärder, som vidtagits
under budgetåret, inte i och för sig ökar möjligheterna till omhändertagande
i helt sluten vård. Färdigställandet inom kort av två nya permanenta
specialavdelningar (vid Långanäs och Råby) ger här ett värdefullt
tillskott. Ytterligare en specialavdelning (vid Hammargården) beräknas
bli färdig innevarande år.
De omnämnda provisoriska förläggningsbyggnaderna — sammanlagt 10
— uppföres genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg. Byggnaderna är av
trä och är i huvudsak av samma slag som användes vid beredskapsarbeten.
De är av god kvalitet -— i varje fall bättre än vissa äldre träbyggnader vid
ungdomsvårdsskolorna — och väl lämpade för sitt ändamål, dvs. för en övergångstid.
De uthyres av arbetsmarknadsstyrelsen till socialstyrelsen. Då de
inte längre behövs skall de kunna flyttas.
Till frågan om medelsbehovet för de provisoriska avdelningarna återkommer
departementschefen i det följande.
Förslag till fortsatt utbyggnad av organisationen
Vid den fortsatta utbyggnaden måste ansträngningarna koncentreras på
sådana elevavdelningar, där man kan ta emot svårhanterliga och rymningsbenägna
elever. Vidare bör man inrikta sig på behandlingsmetoder som kan
väntas bidra till att minska väntelistan och möjliggöra snabbt omhändertagande
av akuta fall. Av största betydelse är att de åtgärder som beslutas
kan förverkligas i en nära framtid.
I fråga om skolornas uppgifter och verksamhetsområde har kommittén
för ungdomsvårdsskolorna i stort sett godtagit nu rådande förhållanden.
Kommittén har redovisat vissa synpunkter på frågan om gränsdragningen
mellan ungdomsvårdsskolorna och vissa andra vårdområden främst mentalsjukvården,
alkoholistvården och kriminalvården.
Kommittén har erinrat om att på ungdomsvårdsskolorna f. n. vårdas ett
inte obetydligt antal psykiskt sjuka, som inte är behandlingsbara på skolorna.
Beträffande vården av dessa elever biträder departementschefen helt
den uppfattning medicinalstyrelsen givit uttryck för i sitt remissyttrande,
nämligen att de generellt bör behandlas på mentalsjukhus. Så länge särskilda
mentalsjukhus för barn och ungdom inte finns kan man dock inte
komma ifrån att ta emot och behandla dessa ungdomar på ungdomsvårdsskolorna.
Ökade resurser måste tillföras skolorna för denna vårduppgift.
Departementschefen återkommer i det följande med förslag i detta avseende.
Vad kommittén föreslagit i fråga om vården av unga alkoholmissbrukare
och gränsdragningen mellan ungdomsvårdsskolorna och nvkterhetsvården
12
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959
överensstämmer i huvudsak med vad nu gäller. Departementschefen har i
princip intet att erinra mot att för skyddsuppfostran omhändertagna unga
alkoholmissbrukare -— såsom f. n. i stor utsträckning sker •— omhändertages
inom ungdoinsvårdsskoleorganisationen och har redan erinrat om att en
ny specialavdelning, avsedd främst för alkoholmissbrukare, är under uppförande
vid Långanäs yrkesskola. Enligt vad som inhämtats kommer denna
avdelning att bli färdig under april månad i år. Så snart erfarenheter av
vården på denna avdelning vunnits kan frågan om att tillskapa ytterligare
vårdresurser för detta klientel tas upp till prövning.
Vad beträffar gränsdragningen mellan ungdomsvården och kriminalvården
har kommittén anslutit sig till strafflagberedningens uppfattning, att
ungdomsvårdsskolorna i största möjliga utsträckning bör få slutföra behandlingen
av de ungdomar som omhändertagits på skolorna och efter fyllda
18 år begått brott. F. n. utskrives sådana ungdomar i regel från skolorna
för att avtjäna straff i bl. a. ungdomsfängelse. Strafflagberedningens
förslag torde komma att underställas riksdagen tidigast nästa år. Det finns
därför enligt departementschefens mening inte någon anledning att nu ta
ställning till denna speciella fråga. Vid bedömningen av platsbehovet för
den ifrågavarande elevkategorin synes det befogat att utgå från att nuvarande
praxis i stort sett tillämpas tillsvidare.
Kommittén har uttalat, att frågan om en samordning av olika vårdformer
för barn och ungdom bör särskilt utredas. Departementschefen är inte nu beredd
att ta ställning till frågan om en dylik utredning. De svårigheter som
uppkommer på grund av den av kommittén påtalade splittringen på detta
område synes i första hand böra lösas genom samarbete mellan berörda
myndigheter.
Kommittén har lämnat vissa uppgifter från en inom socialstyrelsen pågående
undersökning rörande resultatet av vården på ungdomsvårdsskolorna.
Enligt denna har 73 procent av de manliga elever, som den 1 januari
1951 var intagna på yrkesskolor och varit slutligt utskrivna 4—5 år, efter
utskrivningen dömts för straffregisterbrott. Det bör uppmärksammas, att
undersökningen avser elever, som inskrivits på skolorna innan 1952 års
lag om påföljd för brott av underårig trädde i kraft och innan den aktuella
platsbristen uppstått på skolorna. Det finns skäl att frukta, att lika nedslående
uppgifter om återfall i brottslighet skulle framkomma, om undersökningen
utsträcktes till att omfatta senare årgångar av elever vid skolorna.
De redovisade siffrorna är ägnade att inge bekymmer. De aktualiserar
frågan om ändamålsenligheten av de på skolorna tillämpade vårdmetoderna
ävensom frågan om personalens rekrytering och lämpliga utbildning.
Departementschefen har för avsikt att ägna dessa frågor särskild
uppmärksamhet i fortsättningen.
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959
13
Med anledning av vad riksåklagaren anfört rörande frågan om behandling
på kort sikt av ungdomsvårdsskoleelever meddelas, att socialstyrelsen
har för avsikt att vid Hammargårdens yrkesskola försöksvis pröva
korttidsbehandling för vissa elever. Någon tids erfarenhet av detta försök bör
avvaktas innan ytterligare åtgärder överväges. Riksåklagaren har i sitt
remissyttrande vidare uttalat, att frågan om vårdtidens längd bort upptas
till diskussion. Denna fråga torde komma att uppmärksammas av kommittén
för ungdomsvårdsskolorna vid dess fortsatta arbete.
I fråga om placering av s. k. utredningsfall har olika förslag avgivits av
barnavårdskommittén och kommittén för ungdomsvårdsskolorna.
Barnavårdskommittén föreslog 1955, att utredningshem med tio platser
i varje skulle anordnas i anslutning till fyra yrkesskolor. Hemmen skulle
i första hand avses för förvaring av för brott misstänkta ungdomar under
den tid brottsutredningen pågår. Syftet var att i viss utsträckning onödiggöra
häktning och minska omfattningen av anhållande när det gäller sådana
ungdomar. I viss utsträckning räknade kommittén också med att hemmen
skulle kunna utnyttjas för barnavårdsklientelet i åldrarna 15—20 år.
Härmed avsågs bl. a. underåriga, som omhändertagits för skyddsuppfostran
men som ej omedelbart kunde erhålla lämplig placering på t. ex. en ungdomsvårdsskola
(s. k. väntefall). Barnavårdskommittén ansåg även, att
underåriga i vissa fall borde kunna omhändertas för utredning, innan vanarten
var ådagalagd, till förekommande av grav asocial verksamhet, förbättring
av återanpassningsutsikterna m. m. Kommittén föreslog, att bestämmelser
om anstaltsorganisationen och huvudmannaskapet för densamma
m. m. skulle meddelas i särskild lag. Beslut om intagning i utredningshem
i stället för häktning förutsattes i regel skola fattas av domstol. I barnavårdskommitténs
år 1956 avgivna betänkande med förslag till ny barnavårdslag
intogs bestämmelser i syfte att möjliggöra omhändertagande för
utredning.
Kommittén för ungdomsvårdsskolorna har tagit upp barnavårdskommitténs
förslag om utredningshem till förnyat övervägande och föreslår,
att problemet om placering av utredningsfallen löses inom ramen för nu
gällande bestämmelser. Kommittén erinrar om att dessa bestämmelser medger,
att en för skyddsuppfostran omhändertagen person placeras på ungdomsvårdsskola
för tillfällig vistelse under en observationstid. I själva verket
sker numera intagning på ungdomsvårdsskola alltid först för observation
innan beslut om definitiv placering fattas. Kommittén framhåller, att
barnavårdsnämnderna behöver ha möjlighet att i förekommande fall omedelbart
skilja den unge från hans miljö. Platsbristen vid vissa skolor bär
dock medfört, att beslut om intagning i många fall inte kan verkställas med
önskvärd snabbhet. Enligt kommittén skulle en ökning av ungdomsvårdsskolornas
platsresurser i stort sett lösa problemet med placering av fall
14
Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959
under utredningstiden. Om ungdomsvårdsskolorna utbygges i sådan omfattning,
att intagningsbeslut omedelbart kan verkställas, anser kommittén
att behov av särskilda utredningshem inte torde föreligga i de fall där beslut
om skyddsuppfostran fattats. Kommittén utgår ifrån att för flertalet av de
lagöverträdare under 18 år, för vilka häktning är påkallad, indikationer
för skyddsuppfostran samt placering på ungdomsvårdsskola föreligger. Enligt
kommittén torde undantagen från denna regel vara ytterst sällsynta.
Ett omhändertagande, som enbart avser förvaring för utredande av skuldfrågan,
hör enligt kommitténs uppfattning inte hemma inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.
För att ta hand om det nämnda klientelet bör särskilda
mottagnings- och observationsavdelningar inrättas vid vissa skolor.
Vid den allmänna diskussion, som har förts i frågan om anordnande av
övervaknings- eller utredningshem, har det väsentliga spörsmålet varit hur
behovet av förvaring av för brott misstänkta unga i åldrarna 15—17 år
lämpligen bör tillgodoses. Det torde vara en allmänt godtagen uppfattning,
att det är angeläget att sådana ungdomar kan omhändertas inom barnaoch
ungdomsvårdens ram så att häktning endast undantagsvis behöver
komma i fråga. Till denna uppfattning ansluter sig departementschefen helt.
Såsom kommittén för ungdomsvårdsskolorna framhållit torde i fråga om
flertalet av brottsmisstänkta ungdomar under 18 år, för vilka häktning är
påkallad, förutsättningar föreligga för omhändertagande för skyddsuppfostran.
Undantagen härifrån torde, såsom bl. a. Svea hovrätt påpekat i sitt
remissyttrande, vara relativt sällsynta. Det finns därför skäl anta, att problemet
i huvudsak kan bemästras inom ramen för gällande bestämmelser
om erforderliga resurser tillföres ungdomsvårdsskoleorganisationen. Departementschefen
tillstyrker därför i princip kommitténs förslag att vissa skolor
utbygges med särskilda mottagningsavdelningar.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har i sitt remissyttrande uttalat
att utredningshem ■—- åtminstone vad de större städerna beträffar — bör
inrättas av kommun och drivas i barnavårdsnämndernas eller eventuellt
polisens regi. I anslutning härtill framhålles, att redan nuvarande bestämmelser
inte torde lägga hinder i vägen för barnavårdsnämnderna att
vidta erforderliga åtgärder för betryggande förvaring av för skyddsuppfostran
omhändertagna och behövlig begränsning av deras rörelsefrihet. I det
förslag till ny barnavårdslag, som torde komma att föreläggas årets riksdag,
kan barnavårdsnämndernas befogenheter i detta avseende förväntas
komma till klarare uttryck än som skett tidigare.
Beträffande mottagningsavdelningarnas anordnande har kommittén bl. a.
föreslagit, att varje avdelning bör avses för åtta elever och förses med två
sjuk- och isoleringsrum jämte arbetslokaler m. fl. utrymmen. Avdelningarna
bör enligt kommittén konstrueras med mer effektiva tekniska anordningar
i rymningshindrande syfte än de nuvarande halvöppna avdelning
-
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959
15
arna, dock utan att ha samma slutna karaktär som specialavdelningarna.
Under särskilt svåra förhållanden, t. ex. vid tillfälliga orosperioder på skolan,
skall det finnas möjligheter att tillfälligt ge avdelningen en mer sluten
karaktär. Med hänsyn till vad främst socialstyrelsen anfört i sitt remissyttrande
anser departementschefen det nödvändigt att åtminstone de för
pojkskolorna avsedda mottagningsavdelningarna ges en helt sluten karaktär.
I övrigt har departementschefen inte någon erinran mot den av kommittén
föreslagna utformningen av avdelningarna.
Kommittén har förutsatt, att mottagningsavdelningarna skall användas
för observation och för utredning av den lämpligaste vård- och behandlingsformen
för nya elever överhuvudtaget. Departementschefen har i och
för sig inte något att erinra häremot men framhåller, att under alla förhållanden
brottsmisstänkta ungdomar, som eljest skulle häktas, i första hand
bör beredas plats på avdelningarna. Dessa bör också i vissa fall och särskilt
på flickskolorna kunna användas för elever, som av olika anledningar behöver
sluten vård.
Beträffande vistelsetiden på mottagningsavdelning har kommittén ansett
att denna bör få bestämmas från fall till fall. Kommittén räknar dock med
att vistelsetiden inte i något fall skall behöva överstiga tre månader. Riksåklagaren
har i sitt remissyttrande anfört, att man såvitt avser utredningsfallen
bör kunna räkna med en kortare vistelsetid än tre månader.
Enligt departementschefens uppfattning bör vistelsetiden på mottagningsavdelningen
vara kort. F. n. tillämpas på specialavdelningarna en längsta
sammanhängande vistelsetid av högst två månader. Vistelsetiden på mottagningsavdelningarna
bör normalt inte få överskrida denna tid.
I fråga om lokaliseringen av mottagningsavdelningarna har kommittén
föreslagit, att sådana avdelningar skall i första hand anordnas för manliga
elever vid Hammargården, Fagared, Johannisberg och Vemyra samt för
kvinnliga elever vid Bistagården, Härsjögården och Brättegården. Av dessa
avses tre att påbörjas under nästa budgetår. Socialstyrelsen föreslår, att
mottagningsavdelningar dessutom anordnas vid Sundbo och — såsom ersättning
för en nedbrunnen förläggningsbyggnad vid Gräskärr — även vid
denna skola och Råby. I några remissyttranden har hävdats att de mottagningsavdelningar,
som är avsedda för de tre största städerna, komme att
ligga på ett obekvämt avstånd från staden med följd att utredningen komme
att försvåras. Såsom ungdomsåklagarna i Stockholm anfört torde man
kunna räkna med att förhören med mycket få undantag kan avslutas redan
under anhållandetiden, varför den ifrågavarande invändningen inte torde
ha väsentlig betydelse.
Departementschefen tillstyrker att mottagningsavdelningar nu anordnas
vid pojkskolorna Hammargården, Fagared, Sundbo och Gräskärr samt vid
flickskolorna Bistagården och Brättegården. Av dessa avses Hammargården
16
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959
och Bistagården i första hand för stockholmsområdet och Fagarcd för göteborgsområdet.
För Malmö och närliggande område bör den nya specialavdelningen
vid Råby tills vidare kunna fylla samma funktion som en mottagningsavdelning.
Även specialavdelningarna vid övriga skolor bör vid behov
kunna användas för ifrågavarande fall.
Såsom påpekats av kommittén och i några remissyttranden kommer vissa
kategorier av ungdomar, beträffande vilka häktningsskäl i och för sig föreligger,
inte att kunna tas om hand vid ungdomsvårdsskolorna därför att
skäl till omhändertagande för skyddsuppfostran inte anses föreligga. Dessa
fall synes som nämnts vara sällsynta. I det förslag till ny barnavårdslag
som förberedes f. n. torde komma att upptas bestämmelser som medger, att
fall av denna kategori skall av barnavårdsnämnd kunna omhändertas för
utredning. Om en sådan möjlighet till omhändertagande införes skulle -—■
under förutsättning att tillräckliga resurser ställes till ungdomsvårdsskoleorganisationens
förfogande — häktning av ungdomar under 18 år behöva
tillgripas endast i undantagsfall.
För att de föreslagna mottagningsavdelningarna skall kunna fullgöra sin
främsta uppgift att i största möjliga utsträckning onödiggöra häktning avför
brott misstänkta underåriga är det nödvändigt, att barnavårdsnämnderna
utnyttjar barnavårdslagens möjligheter till snabba ingripanden och
att plats på ungdomsvårdsskola sökes utan dröjsmål. I åtskilliga uppmärksammade
fall av häktning och ovillkorliga frihetsstraff, som departementschefen
låtit undersöka, har det visat sig att ansökan om intagning vid ungdomsvårdsskola
inkommit alltför sent. Det är också angeläget, att förfarandet
vid intagningen av elever till skolorna ytterligare förenklas. I samband
med den förestående revisionen av den nuvarande ungdomsvårdsskolestadgan
får denna fråga upptas till övervägande.
Vad beträffar ungdomsvårdsskolorna och den allmänna skolreformen kan
departementschefen i huvudsak instämma i vad kommittén anfört. Departementschefen
har ej något att erinra mot att enhetsskoleundervisning organiseras
vid Vemyra fr.o.m. nästa budgetår på sätt socialstyrelsen föreslagit och
återkommer i det följande med preciserade förslag i anledning härav vid sin
behandling av medelsbehovet till skolorganisationen under nästa budgetår.
Kommittén har för avsikt att i sitt slutbetänkande behandla frågan om
ett fortsatt genomförande av enhetsskoleundervisning vid ungdomsvårdsskolorna.
Härvid bör, i syfte att trots det förhållandevis ringa elevantalet
åstadkomma bästa möjliga organisation av högstadiet inom rimliga kostnader,
särskilt beaktas vad skolöverstyrelsen anfört i sitt remissyttrande i
fråga om samråd med länsskolnämnderna vid planeringen av verksamheten
och samarbete med övriga närbelägna skolor om undervisning, lärartjänster
och lokaler.
Förslaget att slopa de nuvarande beteckningarna skolhem och yrkessko -
Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959
17
lor vill departementschefen inte tillstyrka. Att de gamla beteckningarna bibehålies
synes inte behöva utgöra något hinder mot en smidigare anordning
och differentiering av undervisningen vid skolorna.
Kommittén har föreslagit en kraftig förstärkning av vårdresurserna för
psykiskt abnorma elever. Sålunda föreslås, att två nya skolor med vardera
46 vårdplatser anordnas för detta klientel, en avsedd för manliga och en för
kvinnliga elever. Kommittén utgår ifrån att de nya skolorna skall ta emot
främst svårbehandlade psykiskt abnorma elever, som behöver vårdas under
längre tid än som f. n. tillämpas.
I likhet med kommittén anser departementschefen, att vårdresurserna för
ifrågavarande ungdomar behöver förstärkas. Under de senaste åren har det
blivit allt svårare att placera psykiskt abnorma yrkesskoleelever på de för
dem avsedda specialskolorna Lövsta och Ryagården. Väntetiderna till dessa
skolor har blivit allt längre. Detta är särskilt beklagligt eftersom det här ofta
är fråga om de ungdomar, för vilka vårdbehovet är störst. Den 1 februari
1959 fanns ett 30-tal fall på väntelistan till envar av dessa skolor. Såsom
kommittén framhållit finnes dessutom åtskilliga elever på andra skolor
inom organisationen, som borde erhålla specialvård med hänsyn till sitt
psykiska tillstånd.
Chefen för inrikesdepartementet har i samband med anmälan av frågan
om anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. under
budgetåret 1959/60 föreslagit, att ett nytt sjukhus för vård av s. k. psykopater
skall uppföras. Detta sjukhus avses emellertid inte för det yngre klientelet.
Tillkomsten av sjukhuset torde därför inte i någon nämnvärd utsträckning
komma att avlasta de för psykiskt abnorma elever avsedda ungdomsvårdsskolorna.
I fråga om psykiskt abnorma manliga elever har resurserna fr. o. m.
innevarande budgetår förstärkts genom att Fagareds yrkesskola satts i stånd
att provisoriskt ta emot 15 elever av denna kategori. Nedan föreslås, att
Broby lantbruksskola för döva ombildas till ungdomsvårdsskola för manliga
debila yrkesskoleelever. Härigenom beräknas Lövsta avlastas ca 15 elever.
Enligt departementschefens mening kan de härefter tillgängliga resurserna
för vård av den ifrågavarande elevkategorien komma att visa sig otillräckliga.
Skulle detta bli fallet talar övervägande skäl för att den behövliga förstärkningen
sker genom att en ny skola uppföres för svårbehandlade psykiskt
abnorma manliga elever.
Enligt kommitténs förslag skulle en sådan skola förläggas till Luinmelunda
i Tingstäde kommun på Gotland. Mot förläggningen till Gotland har
gjorts invändningar i flera remissyttranden, bl. a. av medicinalstyrelsen, som
befarar att det kommer att visa sig svårt att på ön i erforderlig utsträckning
få tillgång till barnpsykiatriskt och psykiatriskt skolad personal. Enligt
2 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 57
18
Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959
medicinalstyrelsen synes behovet av psykiatrisk expertis vid skolan kunna
tillgodoses endast under förutsättning, att ytterligare en överläkartjänst
inrättas vid det statliga mentalsjukhuset i Visby. Även mot valet av plats
för skolan på Gotland har viss tveksamhet uttalats av länsstyrelsen i
Gotlands län. I samband härmed anmäles att besvär anförts över Tingstäde
kommunalfullmäktiges beslut att godkänna det med kommittén preliminärt
slutna avtalet och att fullmäktige därefter återtagit sitt erbjudande
att tillhandahålla i avtalet avsett markområde men i princip vidhållit sina
åtaganden enligt avtalet. Något giltigt beslut från kommunens sida i fråga om
det område, varpå skolan kan byggas, föreligger sålunda inte. Länsstyrelsen
har alternativt angivit Havdhems kommun som lämplig plats för skolan.
För egen del finner departementschefen Gotland vara en lämplig placering
för en ny skola. Möjligheter torde finnas att tillgodose skolans behov av psykiatrisk
expertis från S:t Olofs sjukhus i Visby. I anslutning härtill erinras
om att i årets statsverksproposition (XI ht s. 127) har föreslagits, att vid
nämnda sjukhus fr. o. m. nästa budgetår skall inrättas en tjänst som förste
läkare i Ao 24 med biträdande överläkares ställning.
Beträffande den exakta förläggningen av skolan föreligger ännu inte tillräcklig
klarhet. Ritningsförslag har inte heller ingivits av kommittén.
Slutlig ställning till frågan om inrättande av den föreslagna skolan bör därför
ej tagas nu. Planeringsarbetet bör emellertid fullföljas snarast. Vid det
fortsatta arbetet bör kommitténs förslag i stort sett kunna tjäna till vägledning.
De erinringar som bl. a. socialstyrelsen och statskontoret gjort
i remissyttrandena bör i görligaste mån beaktas och alla möjligheter att nedbringa
kostnaderna tillvaratas. För nästa budgetår bör medel äskas för ritning
och projektering av företaget. Departementschefen återkommer härtill
i det följande.
För vården av psykiskt abnorma kvinnliga elever har hittills endast en
skola disponerats, nämligen Ryagårdens yrkesskola med 71 platser. Fr. o. m.
början av detta år har Eknäs yrkesskola tillförts en särskild sjuk- och
observationsavdelning. Skolan har nu 27 platser. Avsikten är, att Eknäs
efter hand skall ta emot elever av samma slag som Ryagården. En del av
det förutvarande Eknäsklientelet — flickor som är efterblivna till förståndsutvecklingen
— skall behandlas på den nya yrkesskola vid Håkanstorp,
som inom kort träder i verksamhet. Genom dessa anordningar kommer
vårdresurserna för psykiskt abnorma flickor att avsevärt ökas. Såsom
kommittén påpekat torde svårigheterna vid flickskolorna till en del bottna
i alltför små möjligheter att på de stora elevförläggningarna differentiera
eleverna i grupper. Genom tillkomsten av de i det föregående föreslagna
mottagningsavdelningarna vid två flickskolor förbättras dessa möjligheter,
samtidigt som flickskolorna totalt sett får ett värdefullt platstillskott.
Det bör ytterligare övervägas om inte en fortsatt utbyggnad av de be
-
Statsutskottets utlåtande nr 57 är 1959
19
fintliga flickskolorna med ökning av differentieringsmöjligheterna är behövlig.
På grund av angivna förhållanden är departementschefen inte nu beredd
att tillstyrka kommitténs förslag om att uppföra en helt ny skola för
psykiskt abnorma kvinnliga elever.
Kommittén har vidare föreslagit, att ett särskilt anslag på 50 000 kronor
skall ställas till socialstyrelsens förfogande för att sättas in till förstärkning
av den psykiatriska och psykologiska behandlingen vid de ungdomsvårdsskolor,
där behov finnes av sådan förstärkning. I likhet med kommittén anser
departementschefen det betydelsefullt, att ökade resurser ställes till förfogande
för detta ändamål. Emellertid framhålles, att tillgången på personer
med psykiatrisk utbildning inte är så stor att man kan undvika svårigheter
att i erforderlig utsträckning knyta sådan expertis till skolorna. Möjligheterna
härtill bör dock inte försvåras av brist på medel. Departementschefen
tillstyrker därför en viss ökning av medelsanvisningen härför.
I fråga om differentiering av eleverna på olika skolor och på skilda avdelningar
inom skolorna har kommittén i stort sett godtagit nu gällande principer.
I fråga om differentiering på avdelningar inom skolorna har kommittén
dock föreslagit, att några nya öppna utskrivningsavdelningar inte skall
anordnas. Behovet av specialavdelningar inom organisationen anser kommittén
bli täckt sedan av riksdagen beslutade specialavdelningar färdigställts
och de av kommittén föreslagna nya skolorna kommit till stånd. Den
redan påbörjade uppdelningen av skolorna på mindre elevförläggningar bör
fortsättas. Vidare bör enligt kommittén nya s. k. halvöppna elevavdelningar
inte avses för fler än högst tio elever.
För egen del anser departementschefen i likhet med kommittén att de allmänna
differentieringsgrunder som nu tillämpas bör bibehållas. På grund av
den bristande platstillgången på vissa skolor har differentieringen av eleverna
enligt de uppgjorda planerna i viss utsträckning inte helt kunnat upprätthållas
under de senaste åren. När den nu föreslagna upprustningen av skolorna
blir genomförd bör det bli möjligt att övergå till en mer tillfredsställande
ordning i detta hänseende. En alltför långt gående differentiering av
eleverna på olika skolor och avdelningar inskränker uppenbarligen rörligheten
inom organisationen, eftersom elevmaterialets sammansättning förändras
från tid till annan. Det är därför viktigt att sådana förändringar noga följes,
så att omdispositioner mellan olika skolor och avdelningar vid behov kan
snabbt verkställas.
Beträffande behovet av specialavdelningar inom organisationen är departementschefen
inte beredd att nu ta någon definitiv ståndpunkt. I det följande
föreslås, att ytterligare en sådan avdelning inrättas vid en ny yrkesskola
för pojkar.
Vad angår storleken på nya s. k. halvöppna elevavdelningar erinras om
att de avdelningar av denna typ, som nu är under uppförande vid Gräs
-
20
Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959
kärr, är avsedda för tio elever. Då förslaget om dessa nybyggnader lades
fram (prop. 1958: 117) tillstyrkte departementschefen denna storlek på
elevförläggningarna med hänsyn till att skolan är avsedd för det yngsta yrkesskoleklientelet.
Frågan om nya avdelningars storlek och om eventuell
fortsatt uppdelning av kvarvarande större elevförläggningar på mindre enheter
bör bedömas från fall till fall.
Vad beträffar förslaget om anordnande av utskrivningsavdelningar i tätort
har redan erinrats om att en sådan avdelning förlagd till Landskrona
och anknuten till Ryagårdens yrkesskola trätt i verksamhet i början av innevarande
år. Med hänsyn till läget på hyresmarknaden har det varit förenat
med stora svårigheter att anskaffa lokaler till den nämnda avdelningen. Då
möjligheterna att förhyra lokaler för sådan verksamhet i anslutning till de
av kommittén föreslagna skolorna även torde vara begränsade, är departementschefen
inte beredd att föreslå att sådana avdelningar inrättas vid vissa
bestämda skolor. Det anses i stället lämpligen få ankomma på Kungl. Maj :t
att med anlitande av medel från anslaget till anordnande och drift av provisoriska
förläggningar i varje särskilt fall få bestämma om anordnande av sådana
avdelningar sedan närmare erfarenheter vunnits av verksamheten vid
den förenämnda utskrivningsavdelningen i Landskrona.
Kommitténs förslag att utskrivningsavdelningar av vanlig typ inte längre
skall anordnas vid skolorna är enligt departementschefens mening väl motiverat.
Det har nämligen under senare tid visat sig allt svårare att effektivt
utnyttja förefintliga sådana avdelningar. Antalet elever som
lämpar sig för denna fria vårdform har, såsom kommittén påpekat, blivit
allt mindre. Tillsyn av personal har avsetts förekomma endast i mindre
omfattning vid dessa avdelningar. För att vissa sådana avdelningar skall
kunna utnyttjas har tillsynspersonal emellertid måst anställas.
Det av kommittén framlagda programmet för upprustning av de nuvarande
skolorna på längre sikt är departementschefen inte beredd att ta ställning
till i detta sammanhang. I likhet med vad statskontoret uttalat i sitt
remissyttrande bör skolornas byggnadsbehov m. m. prövas vid behandlingen
av socialstyrelsens årligen återkommande anslagsäskanden. I rådande läge
bör resurserna främst insättas på åtgärder som ökar platstillgången, övriga
önskemål om investeringar måste därför—även om de i och för sig är starkt
motiverade — stå tillbaka. Framlagda förslag torde emellertid efter Kungl.
Maj :ts prövning kunna komma ifråga som beredskapsarbeten, om arbetsmarknadsläget
ger anledning därtill.
Kommitténs förslag angående ombildning av Broby lantbruksskola för
döva till yrkesskola med plats för 28 manliga elever har tillstyrkts av de
myndigheter som yttrat sig över förslaget. Kommittén föreslår, att skolan
skall avses för debilklientel. För sådana elever finns f. n. två skolor, Råby
och Margretelund. Debila elever vårdas också på andra skolor, bl. a. Lövsta.
Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959
21
Kommittén beräknar att, om den nya skolan avses för det ifrågavarande
klientelet, ca 15 platser skulle kunna frigöras på Lövsta. För egen del kan
departementschefen ansluta sig till kommitténs förslag och finner det särskilt
värdefullt om den nya skolan, såsom kommittén räknat med, indirekt
kan öka vårdresurserna för det psykiskt abnorma manliga yrkesskoleklientelet.
Kommittén har inte föreslagit, att skolan tillföres några resurser för
sluten vård. Erfarenheterna från Margretelund och Råby tyder dock på att
det är förenat med stora svårigheter att tillfredsställande ta hand om detta
klientel utan tillgång till en sluten avdelning. Det torde därför vara realistiskt
att så snart som möjligt anordna en dylik avdelning vid den nya skolan.
Beslut härom bör därför fattas redan nu.
I fråga om anordnandet av verksamheten vid skolan godtages vad kommittén
föreslagit.
Socialstyrelsen har föreslagit vissa nedskärningar av platsantalet vid
Vemyra, östra Spång, Långanäs, Ryagården, Härsjögården, Bistagården
och Broby. I nuvarande läge bör enligt departementschefens mening antalet
platser även på de större avdelningarna vid skolorna inte nedbringas utan
mycket starka skäl. Vid Vemyra, som har ett fastställt platsantal av 50, har
sedan flera år endast 43 elever kunnat tas emot. Antalet platser bör fastställas
i enlighet härmed. Av liknande skäl bör platsantalet vid Broby fastställas
till 22. Elevantalet vid den största elevförläggningen vid Ryagården
bör minskas med tre. Förslag om minskning av elevantalet vid den största
elevförläggningen på Långanäs från 27 till 19 har tidigare framställts av
socialstyrelsen men ej bifallits. Skolan kommer inom kort att tillföras en
sluten elevavdelning med åtta platser och en tillfällig förläggningsbyggnad
med nio platser. Med hänsyn härtill är departementschefen beredd förorda
att elevantalet vid den ifrågavarande förläggningsbyggnaden — som är
den största inom organisationen — när efterfrågan på platser så medger
minskas till 19.
Vad nu föreslagits innebär i korthet följande utöver de åtgärder som redovisats
i det föregående.
Yrkesskolor för pojkar:
1. Fagared. Skolan tillföres i slutet av 1959 en mottagningsavdelning
med åtta platser avsedd främst för s. k. utredningsfall från Göteborgsområdet
och får därefter 53 permanenta platser.
2. Hammargården. En mottagningsavdelning med åtta platser tillkommer
i slutet av 1959. Avdelningen avses i första hand för s. k. utredningsfall
från Stockholmsområdet. Skolans platsantal ökas därmed till 36 permanenta
platser.
3. Sundbo. En mottagningsavdelning för åtta elever tillkommer i slutet
av 1959. Skolans platsantal ökar till 69 permanenta platser.
22
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959
4. Bärby. Skolan kompletteras i slutet av 1959 med en specialavdelning
på åtta platser och får därefter 36 platser.
5. Gräskärr. Skolan tillföres en mottagningsavdelning, som kan beräknas
bli färdig omkring den 1 juli 1960. Skolan får härefter 46 permanenta
platser.
6. Ny yrkesskola på Gotland projekteras.
Yrkesskolor för flickor:
7. Bistagården. Skolan utökas i slutet av 1959 med en mottagningsavdelning
med åtta platser och får därefter 29 platser.
8. Brättegården. En mottagningsavdelning med åtta platser bygges och
blir färdig i slutet av 1959. Platsantalet vid skolan ökas till 28.
Sammanlagt kommer de av departementschefen i det föregående i olika
sammanhang redovisade åtgärderna att tillföra skolorganisationen ca 215
permanenta platser utöver de ca 750 platser som var tillgängliga den 1 mars
1959. Det totala platsantalet vid skolorna skulle sålunda stiga till omkring
965. Av det nämnda tillskottet på 215 platser faller 185 på yrkesskolorna för
pojkar, varav 72 på slutna avdelningar, och 30 på yrkesskolorna för flickor,
varav 16 på slutna avdelningar. Antalet slutna vårdplatser, som nu är sammanlagt
64, kommer sålunda att mer än fördubblas. Av de 185 platserna vid
yrkesskolor för pojkar tillkommer ca 15 under första halvåret 1959, ca 95
under andra halvåret samma år och ca 75 under 1960. Dessutom projekteras
en yrkesskola för manliga elever med ca 45 platser. Härtill kommer inom de
närmaste månaderna ca 70 platser för manliga yrkesskoleelever vid provisoriska
förläggningar. Av de 30 platserna vid yrkesskolorna för flickor tillkommer
14 under första halvåret 1959 och återstoden i slutet av året.
Genom de angivna åtgärderna torde en platsefterfrågan av nuvarande omfattning
kunna tillgodoses och — såvitt avser pojkskolorna — en viss platsreserv
tillskapas för att möta en ökad efterfrågan på platser på grund
av befolkningsutvecklingen, en eventuell ytterligare ökning av ungdomskriminaliteten
m. fl. orsaker. Vid flickskolorna torde dock på något längre
sikt en viss ytterligare utbyggnad bli nödvändig, främst i syfte att öka
differentieringsmöjligheterna vid vissa av de nuvarande skolorna och resurserna
för vård av psykiskt abnorma elever.
Departementschefen övergår därefter till att beräkna medelsbehovet under
de olika anslagen för nästa budgetår.
Avlöningar
Departementschefen tillstyrker att rektorstjänsten vid Gräskärr uppflyttas
från Ao 21 till Ao 23. I det föregående har tillstyrkts att undervisningen
Statsutskottets utlåtande nr 57 år i959
23
vid Vemyra skolhem försöksvis anordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med den undervisning, som meddelas vid försöksverksamheten med nioårig
enhetsskola. I anslutning härtill föreslås att tre folkskollärartjänster i Ao 16
utbytes mot folkskollärartjänster i Ao 19. En folkskollärartjänst i Ae 16 bör
i samband härmed dras in.
För undervisning i verkstadsarbete vid Vemyra bör inrättas en tjänst
som yrkesmästare i Ae 11.
Beträffande Hammargården har tidigare anmälts, att yrkesskoleelever
numera tas emot vid skolan i enlighet med beslut av 1958 års B-riksdag.
Utbildning och sysselsättning av dessa elever sker i trädgårds-, byggnadsoch
snickeriarbete samt cykel- och mopedreparationer. Kungl. Maj :t har
medgivit, att vid skolan må tills vidare under innevarande budgetår finnas
inrättade befattningar för två yrkesmästare i Ag 11, en tillsynsman i Ag 12
och två vårdare i Ag 8. Ifrågavarande befattningar bör göras extraordinarie.
På grund av skolans omändring från skolhem till yrkesskola kan två folkskollärartjänster
i Ae 16 och en tjänst som biträdande husföreståndare i
Ae 9 indragas. För den nya specialavdelningen vid skolan tillstyrkes, att
tjänster inrättas för en tillsynsman i Ae 12, en förste vårdare i Ae 10, en
yrkesmästare i Ae 9 och en vårdare i Ae 8. Den nya avdelningen torde inte
bli färdig förrän omkring den 1 oktober 1959. På grund härav behöver
medel för de sistnämnda tjänsterna inte beräknas för de första månaderna
av nästa budgetår.
För den nya specialavdelningen vid Båby bör inrättas en tjänst som tillsynsman
i Ae 12, en tjänst som förste vårdare i Ae 10, en yrkesmästaretjänst
i Ae 9 och en vårdartjänst i Ae 8.
Vad angår den nya ungdomsvårdsskolan vid Bärby, som föreslagits skola
inrättas genom ombildning av Broby lantbruksskola för döva, godtager departementschefen
med vissa undantag den av kommittén beräknade personaluppsättningen.
Departementschefen tillstyrker, att befattningar beräknas
för en rektor i Ae 21, två assistenter i Ae 17, en jordbruksföreståndare i Ae
12, en trädgårdsmästare i Ae 10, en tillsynsman i Ae 12, en yrkesmästare i
Ae 11, en husföreståndare i Ae 10, en förste vårdare i Ae 10, en ladugårdsförman
i Ae 9, två vårdare i Ae 8, en hantverkare i Ae 8, ett ekonomibiträde
i Ae 5 och två ekonomibiträden i Ae 4. Det förutsättes, att den nuvarande
personalen vid skolan i största möjliga utsträckning erhåller fortsatt anställning
efter skolans ombildning till ungdomsvårdsskola. Lönen till den nuvarande
innehavaren av husmorstjänsten vid skolan bör — därest hon förordnas
på tjänsten som husföreståndare — bestämmas på sätt statskontoret
föreslagit i sitt remissyttrande.
För den nya ungdomsvårdsskolan på Visingsö bör inrättas en rektorstjänst
i Ae 21, en assistenttjänst i Ae 17, en tjänst som tillsynsman i Ae 12,
en yrkesmästartjänst i Ae 11, en tjänst som husföreståndare i Ae 10, en
24
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959
tjänst som förste vårdare i Ae 10, två vårdartjänster i Ae 8 samt tjänster för
ett ekonomibiträde i Ae 5 och två ekonomibiträden i Ae 4. 10 000 kronor beräknas
till arvode åt timlärare för försöksverksamhet med teoretisk undervisning
vid skolan.
Vad beträffar personal till Gräskärr efter färdigställandet av den nu pågående
första byggnadsetappen vid skolan tillstyrkes att befattningar inrättas
för en assistent i Ae 17, två tillsynsmän i Ae 12, en trädgårdsmästare i
Ae 10, en förste vårdare i AelO, en yrkesmästare i Ae 9, fyra vårdare i Ae 8
och ett kanslibiträde i Ae 7. Då byggnadsarbetena inte torde bli färdiga
förrän omkring den 1 januari 1960 beräknas medel för dessa tjänster under
ett halvt budgetår.
Socialstyrelsens förslag om indragning av de nuvarande tjänsterna som
chef, tillika läkare, vid Lövsta och Ryagården samt inrättande av en överläkartjänst
knuten till socialstyrelsens skolbyrå är departementschefen, med
hänsyn till vad medicinalstyrelsen anfört, inte beredd att tillstyrka. Intill
dess att chefstjänsten på Lövsta kan besättas med en läkare bör skolbyråns
behov av läkarbiträde tillgodoses genom arvodesanställning. Det tillstyrkes,
att en tjänst som psykolog i Ae 23 inrättas vid Lövsta och att den nuvarande
tjänsten som biträdande läkare eller psykolog i Ae 24 ombildas till enbart
en läkartjänst.
För att den nuvarande öppna utskrivningsavdelningen (Kupan) vid Lövsta
skall kunna beläggas med elever och skolans kapacitet fullt utnyttjas
bör skolan tillföras två vårdartjänster i Ag 8. Vidare bör medel motsvarande
lönekostnaden för två vårdartjänster beräknas för den i det föregående
omnämnda praktiska personalutbildningen vid skolan.
Med hänsyn till att numera äldre och troligen mer rymningsbenägna
elever tas emot på skolhemmen östra Spång och Vemyra bör vårdstandarden
vid dessa skolor höjas. Det tillstyrkes därför, att vardera skolan tillföres
en tjänst som tillsynsman i Ae 12.
Socialstyrelsen har upprepat sina tidigare gjorda förslag om utökning
av den nuvarande personaluppsättningen vid specialavdelningarna, som
f. n. består av en tillsynsman, en förste vårdare, en yrkesmästare och eu
vårdare. Såsom framgår av framställningen har styrelsen i viss utsträckning
med anlitande av de för avlönande av vikarier m. fl. avsedda medlen
anställt ytterligare personal vid nämnda avdelningar. Departementschefen
är medveten om att en sådan personalförstärkning kan vara behövlig, men
är dock inte beredd att tillstyrka, att särskilda tjänster inrättas härför. Däremot
har departementschefen intet att erinra mot att extra personal liksom
f. n. anlitas vid specialavdelningar med särskilt svårbehandlade elever. Med
hänsyn härtill tillstyrkes, att de för vikarier m.m. avsedda medlen i enlighet
med socialstyrelsens förslag räknas upp med 188 400 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959
25
I det föregående har bl. a. föreslagits att mottagningsavdelningar skall
anordnas vid Fagared, Hammargården, Sundbo, Bistagården och Brättegården
samt att en specialavdelning skall byggas vid den nya ungdomsvårdsskolan
vid Bärby. Då ifrågavarande avdelningar kan beräknas bli färdigställda
redan i slutet av 1959 bör medel nu anvisas för personal vid avdelningarna.
Departementschefen upptar 135 000 kronor för detta ändamål.
Det synes böra få ankomma på Kungl. Maj :t att i samband med avdelningarnas
färdigställande meddela erforderliga bestämmelser angående personal
vid avdelningarna. Det tillstyrkes, att en befattning för arbetsledning inrättas
vid sidoavdelningen Baggå vid Sundbo. Befattningen bör placeras i
lönegrad Ag 8. Skolan bör dessutom — med anledning av tillkomsten av två
provisoriska förläggningar — tillföras två vårdartjänster i Ag 8.
Socialstyrelsen har föreslagit en kraftig personalförstärkning på grund
av den allmänna arbetstidsförkortningen och övergång till vakande nattvakter
vid vissa skolor samt som följd av en av styrelsen föreslagen minskning
av arbetstiden för yrkeslärarna. Någon närmare utredning av behovet
av ifrågavarande personalförstärkning föreligger dock inte. Med anledning
härav erinras, att Kungl. Maj :t den 27 februari 1959 uppdragit åt statens
organisationsnämnd att i samråd med socialstyrelsen utreda behovet av
arbetskraft vid skolorna till följd av arbetstidsförkortningen. I avbidan på
resultatet av denna utredning är departementschefen inte beredd att ta ställning
till styrelsens framställning i denna del. Systemet med vakande nattvakt
tillämpas redan nu vid vissa skolor. Ytterligare försök härmed bör
göras. Departementschefen föreslår, att 21 600 kronor beräknas för ändamålet.
I avbidan på slutförande av det inom kommittén för ungdomsvårdsskolorna
pågående utredningsarbetet bör tjänster inom arbetsdriften samt yrkeslärartjänster
vid skolorna tills vidare inte få återbesättas utan Kungl.
Maj:ts prövning av tjänsternas lönegradsplacering.
I det föregående har tillstyrkts kommitténs förslag att särskilda medel
skall ställas till socialstyrelsens förfogande för anlitande av psykiatrisk
och psykologisk expertis vid skolorna. Posten till arvoden åt rådgivande
psykiater, vilken f. n. är uppförd med 49 700 kronor, bör i anledning härav
höjas med 25 000 kronor. Till årsarvoden åt verkställande ledamöterna i
styrelserna för tre nya ungdomsvårdsskolor bör beräknas 2 100 kronor.
På grund av tillkomsten av nya skolor bör de till kontorshjälp vid skolorna
avsedda medlen räknas upp med 9 000 kronor.
Socialstyrelsens beräkning av medelsbehovet till löneklassuppflyttningar
m. m. godtages. Såsom statskontoret framhållit har socialstyrelsen inte beräknat
medel för kompensation till tjänstemännen för förhöjda folkpensionsavgifter.
För nämnda ändamål bör 49 000 kronor beräknas.
Departementschefen tillstyrker slutligen, att en assistenttjänst i Ae 17, en
26
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959
bokhållartjänst i Ae 15, en tjänst som tillsynsman i Ae 12 och tre vårdartjänster
i Ae 8 uppföres på ordinarie stat.
De av departementschefen i det föregående förordade förslagen medför en
ökning av anslagsbehovet med 1 180 000 kronor. Anslaget bör uppföras med
(7 030 000 + 1 180 000) 8 210 000 kronor.
Omkostnader
I enlighet med socialstyrelsens förslag bör följande delposter räknas upp,
nämligen posterna till bränsle, lyse och vatten med 111 000 kronor, till
tvätt- och renhållning med 5 000 kronor, till beklädnad med 64 000 kronor,
till undervisning, lek och idrott med 12 000 kronor, till diverse med 28 000
kronor, till elevbelöning med 12 000 kronor, samt till hälso- och sjukvård
med 12 000 kronor. Posten till reseersättningar föreslås uppräknad med
15 000 kronor. Posten till inventarier höjes med 15 000 kronor. Delposten till
övriga expenser bör höjas med 40 000 kronor och delposten till utspisning
med 60 000 kronor.
Posten till eftervård och utackordering har för innevarande budgetår
räknats upp med 223 000 kronor bl. a. för att möjliggöra en utökad verksamhet
med utackordering av elever i familjevård. Antalet utackorderade
elever har till följd härav kunnat ökas med ett 40-tal sedan budgetårets
ingång. En ytterligare ökning av utackorderingsverksamheten är önskvärd.
Posten bör därför räknas upp med av socialstyrelsen föreslaget belopp,
36 000 kronor.
Posten till utgifter för jordbruks- och verkstadsdriften bör med hänsyn
främst till tillkomsten av nya skolor och angelägenheten att i viss utsträckning
förnya inventariebeståndet vid verkstäder och jordbruk räknas upp
med 230 000 kronor. Inkomstposterna bör samtidigt räknas upp med 270 000
kronor.
Anslaget bör i enlighet med vad således förordats ökas med 640 000 och
minskas med 270 000 kronor och alltså uppföras med (4 249 000 + 370 000)
4 619 000 kronor.
Engångsanskaffning av inventarier m. m.
I anslutning till vad departementschefen anfört i det föregående samt till
de förslag han i det följande lägger fram vid behandlingen av investeringsanslaget
till byggnadsarbeten m. m. förordas, att för anskaffning av inventarier
och annan utrustning beräknas 37 500 kronor till nya elevavdelningar
vid Gräskärr, 25 000 kronor till den nya ungdomsvårdsskolan vid Bärby,
15 000 kronor till en specialavdelning vid Hammargården samt 85 000 kronor
till fem nya mottagningsavdelningar och en ny specialavdelning. Vidare
Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959
27
bör 27 500 kronor beräknas till en ny elevavdelning vid Sundbo. Då uppförandet
av de i det följande föreslagna ersättningsbyggnaderna på Gräskärr
inte torde kunna slutföras under nästa budgetår, beräknas inte medel
för inventarier till dessa byggnader.
Under föregående punkt har tillstyrkts uppräkning av posten till utgifter
för jordbruks- och verkstadsdriften vid skolorna bl. a. för att möjliggöra
viss förnyelse av inventarierna vid verkstäderna. Medel för dessa ändamål
bör sålunda inte — såsom socialstyrelsen föreslagit — beräknas under
förevarande anslag.
Anslaget bör alltså uppföras med (37 500 + 25 000 + 15 000 + 85 000 +
27 500) 190 000 kronor.
Anordnande och drift av provisoriska förläggningar
Såsom framgår av vad tidigare anförts pågår eller planeras uppförandet
av tio provisoriska förläggningsbyggnader vid olika skolor. Byggnaderna
uppföres genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg och är av samma typ
som av styrelsen utnyttjas till förläggning av arbetslösa på orter, där arbete
eller omskolning kan ordnas men bostäder eller förläggningsmöjligheter
saknas. Byggnaderna uthyres till socialstyrelsen.
Kostnaderna för anskaffning och uppförande av byggnaderna beräknas
uppgå till sammanlagt 563 000 kronor. Härav beräknas anskaffningskostnaderna
uppgå till 271 000 kronor och uppförandekostnaderna till 292 000
kronor. De sistnämnda kostnaderna bör bestridas ur förevarande anslag
medan anskaffningskostnaderna bör belasta reservationsanslaget till kostnader
för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet för nästa budgetår.
De sammanlagda kostnaderna förskotteras under innevarande budgetår
från reservationsanslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
m. m.
Kostnaderna för hyror för byggnaderna under nästa budgetår kan beräknas
till 33 600 kronor, för inventarieanskaffning till ca 40 000 kronor och för
personal vid förläggningarna till ca 120 000 kronor. Kostnaderna för en
provisorisk förläggning på Väddö beräknas till 32 000 kronor. Därjämte
bör 132 400 kronor beräknas till kostnaderna för eventuellt erforderliga
ytterligare provisoriska förläggningar.
Anslaget bör sålunda uppföras med 650 000 kronor.
Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
Under nästa budgetår kommer personalen vid ungdomsvårdsskolorna att
avsevärt öka i antal på grund av tillkomsten av nya skolor och avdelningar.
På grund härav bör utbildningen av särskilt vård- och tillsynspersonalen
så långt möjligt intensifieras. I det föregående har medel beräknats till
28
Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959
avlönande av aspiranter till vårdartjänster under utbildningstjänstgöring
vid Lövsta. Medel har också beräknats för anordnande av en förläggningsbyggnad
vid skolan för ifrågavarande personal. För övriga kostnader för
nämnda utbildning liksom för annan utbildning av personal vid vissa skolor
bör beräknas 14 000 kronor.
Departementschefen tillstyrker vidare, att medel anvisas för anordnande
under nästa budgetår av två kurser på vardera tre veckor i enlighet med
socialstyrelsens förslag. Styrelsens beräkning av kostnaderna härför, 41 000
kronor, godtas.
Anslaget bör sålunda uppföras med 55 000 kronor.
Bidrag till inrättande av inackorderingshem in. m.
Vid 1956 års riksdag beslöts, att de inackorderingshem, för vilka den
första sjuåriga avtalsperioden löpt ut, vid fortsatt verksamhet skulle erhålla
ett bidrag av 3 000 kronor per hem till förnyelse av inventariebeståndet.
Motsvarande bidrag anses böra utgå till det hem, för vilket avtalsförlängning
blir aktuell under nästa budgetår. Det torde — i likhet med vad
tidigare skett — få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa lämplig avskrivningstid
för bidraget.
Till I.O.G.T. bör också under nästa budgetår utgå ett anslag av 2 000
kronor.
Med hänsyn till storleken av befintlig reservation kan anslaget upptagas
med endast ett formellt belopp av 100 kronor.
Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m.
Den kontanta ersättning av 1 000 kronor per år, som nu utgår till husmoder
vid inackorderingshem, fastställdes vid 1956 års riksdag. Departementschefen
är fortfarande inte beredd att tillstyrka höjning av ifrågavarande
ersättning. För nästa budgetår bör därför 8 000 kronor anvisas för detta
ändamål. Till ersättning för driftförluster bör i enlighet med socialstyrelsens
förslag beräknas 72 000 kronor. Det tidigare från särskilt anslag utgående
bidraget å 3 000 kronor till frälsningsarméns flickhem i Stockholm
och Malmö bör utgå även under nästa budgetår och bestridas från förevarande
anslag. Medelsbehovet under anslaget utgör sålunda 83 000 kronor. Med
hänsyn till storleken av beräknad reservation vid utgången av innevarande
budgetår kan anslaget uppföras med 73 000 kronor.
Vissa byggnadsarbeten m. m.
Till bestridande av merkostnader för redan påbörjade eller färdigställda
byggnadsföretag tillstyrkes, att 24 300 kronor anvisas för iordningstäl
-
Statsutskottets utlåtande nr 57 dr 1959
29
lande av avloppssystemet vid Vemyra skolhem, 26 000 kronor till ladugårdsbyggnad
vid Långanäs, 20 000 kronor för tillbyggnad av elevförläggning
vid Eknäs och 26 000 kronor till specialavdelning vid Fagared. För sistnämnda
ändamål bör vidare i enlighet med socialstyrelsens förslag medgivande
lämnas att använda högst 8 980 kronor av ännu ej disponerade
medel å reservationsanslaget till Statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m.
Kostnaderna för den vid förra årets B-riksdag beslutade första byggnadsetappen
vid Gräskärr beräknas nu av byggnadsstyrelsen till 1 425 000 kronor.
Härav har 700 000 kronor anvisats för innevarande budgetår. Departementschefen
tillstyrker, att återstoden, 725 000 kronor, anvisas till färdigställande
av arbetena i denna etapp.
Kommittén för ungdomsvårdsskolorna har bl. a. föreslagit, att medel anvisas
till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid utskrivningsavdelningen på
Lövsta ävensom till vissa ombyggnadsarbeten å förläggningsbyggnaden på
den av kommittén föreslagna nya skolan vid Bärby. Då det framstått som
angeläget, att dessa arbeten kommer till utförande redan innevarande budgetår
har Kungl. Maj :t — med utnyttjande av riksdagens medgivande att
inom det förevarande anslagets ram omdisponera medel till andra byggnadsföretag
än de som underställts riksdagen — medgivit, att tillsammans
45 000 kronor må disponeras till de båda angivna ändamålen. Med hänsyn
härtill bör för nästa budgetår motsvarande belopp anvisas för färdigställande
av de byggnadsföretag, till vilka medel anvisats under anslaget för innevarande
budgetår.
Vidare tillstyrkes, att 200 000 kronor anvisas till slutförande av påbörjade
arbeten med omläggning av vatten- och avloppssystemet vid Långanäs.
Kostnaderna för uppförande av en specialavdelning vid Hammargården
har, såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen, av byggnadsstyrelsen
beräknats till 375 000 kronor. Dessutom beräknas kostnaderna för
uppförande av ett staket kring avdelningen till 15 000 kronor. Kostnaderna
för uppförandet av avdelningen kan numera beräknas till 300 000 kronor.
Då endast 150 000 kronor tidigare anvisats för påbörjande av arbetena,
bör ytterligare 150 000 kronor anvisas för nästa budgetår.
I det föregående har förordats, att mottagningsavdelningar skall uppföras
vid Fagared, Hammargården, Sundbo, Bistagården och Brättegården
samt en specialavdelning vid den nya ungdomsvårdsskolan vid Bärby. Kostnaderna
härför beräknas till sammanlagt 1 495 000 kronor. Vidtagna undersökningar
om möjligheterna att få dessa byggnadsföretag snabbt påbörjade
och genomförda har gett underlag för uppfattningen att byggnaderna
bör kunna färdigställas redan i slutet av innevarande år. Med hänsyn härtill
bör hela nämnda belopp anvisas för nästa budgetår.
Till upprättande av ritningar och för projektering av en ny ungdoms -
30
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959
vårdsskola för psykiskt abnorma manliga elever bör beräknas 150 000
kronor.
Med anledning av vad socialstyrelsen anfört rörande medverkan från
vederbörande kommuner för att lösa bostadsbehovet för personalen vid
ungdomsvårdsskolorna erinras, att Kungl. Maj:t den 30 januari 1959
uppdragit åt bostadsstyrelsen att i samråd med socialstyrelsen och byggnadsstyrelsen
utreda möjligheterna att med anlitande av sedvanliga former
för finansiering av bostadsbyggande tillgodose föreliggande behov av
bostäder åt personal vid bl. a. ungdomsvårdsskolorna. I avvaktan på resultatet
av denna utredning bör försiktighet iakttas vid anvisande av medel
till nybyggande av bostäder. Den betydande utvidgning av organisationen
som nu föreslås gör det emellertid nödvändigt att vid vissa skolor uppföra
ytterligare bostadshus. Departementschefen beräknar 740 000 kronor för
nämnda ändamål. Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma vid
vilka skolor bostäder bör uppföras under nästa budgetår.
Frågan om medelsanvisning till vissa förbättringsarbeten vid Ryagården,
omändring av huvudförläggningen vid Långanäs, påbörjande av arbeten
med omläggning av vatten- och avloppssystemet vid Sundbo och Härsjögården
samt ombyggnad av kök vid Råby, Lövsta och Hornö har behandlats
av chefen för finansdepartementet vid anmälan i årets statsverksproposition
av förslaget till stat för statens allmänna fastighetsfond. Härvid
tillstyrktes en särskild medelsanvisning av 350 000 kronor till de angivna
ändamålen. Då beredningen av frågan om anslag till ungdomsvårdsskolorna
för nästa budgetår inte var avslutad vid nämnda tidpunkt angavs
inte någon definitiv disposition av medlen på olika objekt. Efter samråd
med chefen för finansdepartementet förordar departementschefen, att 31 000
kronor beräknas till vissa förbättringsarbeten vid Ryagården, 25 000 kronor
till viss omläggning av vatten- och avloppssystemet vid Ryagården, 35 000
kronor för omändring av huvudförläggningen vid Långanäs samt 259 000
kronor till påbörjande av arbeten med omläggning av vatten- och avloppssystemet
vid Sundbo och Härsjögården.
För det angivna byggnadsprogrammet erfordras sålunda 3 601 300 kronor,
vilket belopp bör avrundas till 3 600 000 kronor. Jämfört med anslaget
för innevarande budgetår innebär detta en ökning med 1 250 000 kronor.
De av socialstyrelsen ingivna förslagen om uppförande av en administrationsbyggnad
och en mottagningsavdelning vid Gräskärr samt en ladugårdsbyggnad
vid Forsane såsom ersättning för nedbrunna byggnader godtages.
Kostnaderna för arbetena beräknas till 680 000 resp. 110 000 kronor. Det
tillstyrkes, att för ändamålet erforderliga medel, 790 000 kronor, anvisas på
tilläggsstat för innevarande budgetår.
Med hänsyn till läget inom vårdområdet anses Kungl. Maj:t — i likhet
med vad som gäller för innevarande budgetår — böra erhålla medgivande
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959
31
att, om så befinnes lämpligt, inom anslagets ram omdisponera medel till
annat byggnadsföretag än de nu nämnda.
Motionerna
I de likalydande motionerna 1:213 (av herr Per-Olof Hanson m. fl.) och
II: 270 (av herr Nelander m. fl.) hemställes, att riksdagen måtte besluta,
a) att av anslaget »Bidrag till vissa omskolningskurser m. m.» måtte utgå
dels ett reservationsanslag av 25 000 kronor för utbildning av vårdpersonal,
förslagsvis förlagd till Lövsta, och dels för samma ändamål ett belopp av
40 000 kronor för en i arbetsmarknadsstyrelsens regi där uppförd inkvarteringsbarack,
b) att ett stimulansbidrag om förslagsvis 10 000 kronor måtte utgå ur
anslaget för »Utbildning av personal, tillhörande barna- och ungdomsvården»
för den interna utbildningen av personal vid ungdomsvårdsskolorna
samt
att riksdagen för Kungl. Maj :t i skrivelse ville ge till känna vad i motionerna
i övrigt anförts i fråga om personalutbildning å ungdomsvårdens
område.
I de likalydande motionerna I: Mh (av fröken Mattson m. fl.) och
11:511 (av fru Wallerius-Gunne m. fl.) hemställes, att riksdagen i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition nr 88 måtte i princip besluta att av anslag
för uppförande och drift av mottagningsavdelningar (utredningshem)
statsbidrag må kunna utgå jämväl till kommuner, där särskilt behov av
sådana avdelningar föreligger, t. ex. i landets tre största städer.
I de likalydande motionerna 7:4/5 (av fru Nilsson) och 11:513 (av fru
Löfqvist och herr Svensson i Kungälv) föreslås, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhåller om särskild utredning rörande dels fosterlegornas
storlek och dels fördelningen av kostnaderna mellan stat och kommun i
fråga om fosterhem och ungdomsvårdsskolor.
I de likalydande motionerna 7:4/6 (av fru Hamrin-Thorell m. fl.) och
11:512 (av fröken Elmén m. fl.) hemställes, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte begära dels att en expertkommitté tillsättes för att centralt
och i samarbete med socialstyrelsen leda en hela landet omfattande
generalinventering av för familjevård lämpade privata hem och dels en utredning
i syfte att på staten överlåta kostnaderna för placering av vanartad
ungdom i fosterhem.
Beträffande motiveringarna för yrkandena hänvisas till motionerna
II: 270,1: 414, II: 513 och II: 512.
32
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959
Utskottet
Med anledning av den under senare år starkt ökade efterfrågan på
platser för äldre elever vid ungdomsvårdsskolorna har vid 1957 och 1958
års riksdagar beslut fattats om en betydande förstärkning av organisationens
resurser. De olika åtgärder, som innefattats i riksdagens beslut, har
främst tagit sikte på att öka platstillgången. Fullt genomförda har dessa
åtgärder beräknats kunna ge ett nettotillskott av drygt 100-talet platser.
På grund av en alltjämt stigande efterfrågan på platser, sammanhängande
med den fortgående stegringen av ungdomskriminaliteten, erfordras enligt
den nu föreliggande propositionen ytterligare omfattande åtgärder för att
ungdomsvårdsskolorna i dagens läge skall kunna fylla de uppgifter, för
vilka de är avsedda. Särskilt angeläget anses det vara att organisationen
får möjlighet att snabbt ta hand om sådana ungdomar, som eljest riskerar
att häktas och eventuellt ådömas frihetsstraff.
Enligt departementschefens redogörelse för platsbehovet uppgick antalet
tillgängliga vårdplatser vid utgången av mars månad 1959 till omkring 750,
vilket antal är något lägre än för ett år sedan beroende på att vissa platser
gått förlorade genom brand. Utskottet har med tillfredsställelse uppmärksammat
att det genom ett intensivare utnyttjande av befintliga platser ändock
varit möjligt att icke oväsentligt öka antalet vid skolorna omhändertagna
elever. En betydande akut och kvarstående platsbrist redovisas dock
alltjämt. De åtgärder att öka platstillgången som föreslås i propositionen
avser närmast att avhjälpa denna bristsituation.
Beträffande situationen för framtiden framgår av vad såväl kommittén
för ungdomsvårdsskolorna som departementschefen anfört att det är ytterst
vanskligt att närmare ange det erforderliga platsbehovet. Departementschefens
ståndpunkt att ställning nu icke bör tagas till frågan om en upprustning
av skolorna på längre sikt finner utskottet vid sådant förhållande
välbetänkt.
De åtgärder som vidtagits för en omedelbar ökning av platsantalet innefattande
bl. a. uppförande av sammanlagt tio provisoriska förläggningsbyggnader
har icke givit utskottet anledning till erinran.
I fråga om de av kommittén för ungdomsvårdsskolorna framlagda förslagen
till fortsatt utbyggnad av organisationen är utskottet ense med departementschefen
att ansträngningarna bör koncentreras på sådana elevavdelningar,
där svårhanterliga och rymningsbenägna elever kan tas emot,
ävensom att man bör inrikta sig på behandlingsmetoder som kan bidraga till
att minska väntelistor och möjliggöra snabbt omhändertagande av akuta
fall.
Vad särskilt angår frågan om placering av s. k. utredningsfall, dvs. för
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959
33
brott misstänkta unga i åldrarna 15—17 år, kan utskottet i likhet med
departementschefen helt ansluta sig till uppfattningen att det är angeläget
att sådana ungdomar kan omhändertas inom harna- och ungdomsvårdens
ram så att häktning endast undantagsvis hehöver komma i fråga. Den av
departementschefen i anslutning till kommitténs förslag för sådant ändamål
förordade utbyggnaden av vissa skolor med särskilda mottagningsavdelningar
kan utskottet tillstyrka. I enlighet med vad departementschefen
anfört bör även specialavdelningar vid övriga skolor vid behov kunna utnyttjas
för ifrågavarande utredningsfall.
I motionerna 1:414 och 11:511 yrkas att riksdagen måtte i princip besluta
att statsbidrag till anordnande och drift av utredningshem må kunna
utgå till kommuner, som själva uppför dylika hem.
Av vad departementschefen anfört i nyssnämnda sammanhang framgår
att gällande bestämmelser inte torde lägga hinder i vägen för barnavårdsnämnderna
att vidta erforderliga åtgärder för betryggande förvaring av för
skyddsuppfostran omhändertagna. Samtidigt framhålles att barnavårdsnämndernas
befogenheter i detta avseende kan väntas komma till klarare uttryck
i det förslag till ny barnavårdslag, som torde komma att föreläggas
årets riksdag.
Enligt utskottets mening hör den i motionerna väckta statsbidragsfrågan
anstå intill dess att förslag till ny barnavårdslag framlagts. Utskottet är
därför icke nu berett föreslå riksdagen att göra något uttalande i anledning
av motionärernas förslag. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna.
Vad gäller vårdresurserna för psykiskt abnorma elever anser utskottet
i likhet med både kommittén och departementschefen att man, så länge
mentalsjukhus för barn och ungdom saknas, inte kan komma ifrån att ta
emot och behandla sådana ungdomar på ungdomsvårdsskolorna.
Kommittén har föreslagit att två nya skolor skall anordnas för detta
klientel, en avsedd för manliga och en för kvinnliga elever. Av skäl som
departementschefen anfört förordar utskottet att riksdagen nu fattar principbeslut
om inrättande av en dylik skola för manliga elever. Slutlig ställning
till frågan om inrättande av denna skola, vilken är avsedd att förläggas
till Gotland, synes som departementschefen anfört böra tagas först sedan
klarhet vunnits beträffande den exakta förläggningen och ritningsförslag
upprättats.
Den av kommittén föreslagna ombildningen av Broby lantbruksskola för
döva till yrkesskola för debilt manligt klientel kan utskottet även tillstyrka.
Som departementschefen framhållit torde förslaget inrymma värdefulla
möjligheter att indirekt öka vårdresurserna också för det psykiskt abnorma
manliga klientelet.
I övrigt har utskottet icke funnit anledning till särskilt uttalande med
llihany till riksdagens protokoll 1959. (i sand. Nr 57
34
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 195!)
anledning av vad departementschefen anfört och föreslagit i fråga om utbyggnad
av ungdomsvårdsskolorna. Utskottet vill i sammanhanget endast
erinra om att de i propositionen redovisade åtgärderna beräknats tillföra
skolorganisationen sammanlagt 215 platser utöver de ca 750 platser som var
tillgängliga den 1 mars 1959.
1 motionerna I: 416 och II: 512 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte begära dels att en expertkommitté tillsättes för att centralt och
i samarbete med socialstyrelsen leda en hela landet omfattande inventering
av för familjevård lämpade privata hem och dels en utredning i syfte att
på staten överlåta kostnaderna för placering av vanartad ungdom i fosterhem.
I motionerna 1:415 och 11:513 yrkas att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhåller om särskild utredning rörande dels fosterlegornas
storlek och dels fördelningen av kostnaderna mellan stat och kommun i
fråga om fosterhem och ungdomsvårdsskolor.
Samtliga motioner syftar till att stimulera till en ökad anskaffning av
fosterhem för barn, som omhändertagits av barnavårdsnämnd. Utskottet
kan för sin del instämma i vad motionärerna anfört om angelägenheten av
att få fram ett tillräckligt antal lämpliga fosterhem. Från socialstyrelsens
sida bedrives sedan länge en rådgivnings- och upplysningsverksamhet i syfte
att stimulera till en ökad aktivitet i fråga om anskaffande av fosterhem. Fn
särskild tjänst för fosterhemsverksamheten har även tidigare inrättats hos
styrelsen. Med hänsyn härtill kan utskottet inte finna det motiverat att i
enlighet med förslaget i motionerna I: 416 och II: 512 inrätta en särskild
expertkommitté.
Liksom motionärerna håller utskottet det för sannolikt, att en högre ersättning
än den kommunerna nu betalar fosterhemmen väsentligt skulle
kunna underlätta anskaffningen av dylika hem. Enligt motionärernas mening
bör staten bidraga till kostnaderna härför. I likhet med vad utskottet
givit uttryck åt i det föregående vid behandlingen av frågan om statsbidrag
till kommunala utredningshem anser utskottet att man bör avvakta det väntade
förslaget till ny barnavårdslag, innan någon diskussion upptas om eu
eventuellt ändrad kostnadsfördelning mellan stat och kommun.
På grund av vad utskottet sålunda anfört avstyrker utskottet motionerna
I: 416 och II: 512 samt I: 415 och II: 513.
Vad departementschefen anfört och föreslagit i samband med beräkningen
av medelsbehovet under de olika anslagen har utskottet funnit sig kunna
godta utan erinran.
I motionerna I: 213 och II: 270, vilka väckts redan i anslutning till statsverkspropositionen,
har olika förslag framförts i syfte att möjliggöra en
ökad utbildning av personal vid ungdomsvårdsskolorna. Då motionärernas
yrkanden enligt utskottets mening i allt väsentligt får anses ha tillgodo
-
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1959
35
setts genom de förslag som nu framlagts i förevarande proposition avstyrker
utskottet motionerna.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
I. att motionerna I: 414 och II: 511 icke må av riksdagen
hifallas;
II. att motionerna I: 213 och II: 270, i vad de avser medelsdisposition,
icke må av riksdagen bifallas;
III. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården, som föranledes av
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 6 mars 1959 förordat;
IV. att riksdagen må godkänna följande avlöningsstat
för statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1959/60:
Avlöningsstat .
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis .............................. 2 425 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .... 161900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
................................ 4 550 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 1 024 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis...................... 49 000
Summa kronor 8 210 000;
V. att riksdagen må för budgetåret 1959/60 under femte
huvudtiteln anvisa
1) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar ett förslagsanslag av 8 210 000 kronor;
2) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Omkostnader ett förslagsanslag av 4 619 000 kronor;
3) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Engångsanskaffning av inventarier m. m. ett reservationsanslag
av 190 000 kronor;
4) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Anordnande och drift av provisoriska förläggningar
ett reservationsanslag av 650 000 kronor;
5) till Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna -
36
Statsutskottets utlåtande nr 57 är t(J59
och ungdomsvården ett reservationsanslag av 55 000 kronor;
6)
till Bidrag till inrättande av inackorderingshem in. m.
ett reservationsanslag av 100 kronor;
7) till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster
in. m. ett reservationsanslag av 73 000 kronor;
VI. att riksdagen må under statens allmänna fastighetsfond
anvisa
1) till Ytterligare medel till vissa byggnadsarbeten in. in.
vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 ett investeringsanslag
av 790 000 kronor;
2) till Vissa byggnadsarbeten in. in. vid statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården för budgetåret 1959/
60 ett investeringsanslag av 3 600 000 kronor;
VII. att motionerna 1:213 och 11:270, i vad de avser
skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om personalutbildningen,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
VIII. att motionerna I: 415 och II: 513 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
IX. att motionerna I: 416 och II: 512, i vad de avser skrivelse
till Kungl. Maj :t om tillsättande av en expertkommitté,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
X. att motionerna I: 416 och II: 512, i vad de avser skrivelse
till Kungl. Maj :t om utredning, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 14 april 1959
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ivar Johansson,
Birger Andersson, Sundelin, Thun, Bergman, Holmqvist, Pålsson, Axel Johannes
Andersson, Söderberg, Bertil Petersson, Palme, Ragnar Bergh och
Edström; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Malmborg, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén,
herrar Cassel, Hansson i önnarp, Gustafsson i Skellefteå, Johansson
i Norrköping och Larsson i Hedenäset.
Statsutskottets utlåtande nr 57 är l''J5''J
il
Reservation
av herrar Sundelin, Axel Johannes Andersson, Edström, Malmborg, fröken
Elmén och herr Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 34, som börjar med »Samtliga
motioner» och slutar med »särskild expertkommitté», bort ersättas med
text av följande lydelse:
»Vad angår den i motionerna I: 416 och II: 512 föreslagna generalinventeringen
har utskottet den uppfattningen att en aktion av ifrågavarande art i
hög grad skulle bidraga till att häva den brist på lämpliga fosterhem som
f. n. finns. Fosterhemsvård är sedan länge praktiserad vårdform för vanartig
ungdom. Vårdformen har dock företrädesvis använts i eftervårdande
syfte. Att familjevård icke använts i större omfattning torde framför allt ha
sin förklaring i svårigheterna att finna fosterföräldrar som fyller de personliga
krav som måste ställas på dem, som skall omhänderha och fostra
det ofta mycket svårbehandlade klientel det här är fråga om. Härtill kommer
att fosterhemmet måste vara beläget i orter där tillfälle till utbildning
och arbete kan erbjudas den omhändertagne. Även bostadsförhållandena i
övrigt är givetvis avgörande för en familjs möjlighet att ta emot dessa ungdomar.
De kommunala barnavårdsnämnderna gör på många håll berömvärda
insatser för att skaffa fram fosterhem i erforderlig omfattning. Härvid
biträds de också av socialstyrelsen. Utskottet har erfarit, att styrelsen
sedan några månader till sitt förfogande har en tjänsteman med enda uppgift
att lämna råd och upplysningar i dessa frågor.
Utskottet anser dock, i likhet med motionärerna, att ansträngningarna
för anskaffande av fosterhem måste ytterligare intensifieras. Utskottet ansluter
sig därvid till motionärernas förslag om en systematisk inventering
i hela landet av för familjevård lämpliga enskilda hem. Aktionen bör i enlighet
med motionärernas förslag samordnas av en expertkommitté, som för
detta ändamål ställes till socialstyrelsens förfogande.»
dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan hort ha följande
lydelse:
»IX. att riksdagen må med bifall till motionerna 1:416
och II: 512, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kung], Maj:t
anhålla att en expertkommitté tillsättes för att centralt och
i samarbete med socialstyrelsen leda eu hela landet omfattande
inventering av för familjevård lämpade enskilda
hem;»