Statsutskottets utlåtande nr 12b år 1959
1
Nr 124
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående anslag för budgetåret 1959/60 till reglering
av prisstegringar på försvarshuvudtiteln
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt
189) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1959/60 beräkna ett anslag
av 60 000 000 kronor, har Kungl. Maj :t i propositionen nr 119, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 13 mars 1959, föreslagit riksdagen att dels godkänna att i berörda
statsrådsprotokoll angivna riktlinjer må ligga till grund för prisreglering
av anslagen under fjärde huvudtiteln under budgetåret 1959/60, dels ock
för budgetåret 1959/60 under fjärde huvudtiteln anvisa till Prisundersökningar
m. m. ett anslag av 75 000 kronor och till Reglering av prisstegringar
ett anslag av 40 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bengtson m. fl. (I: 200) och den andra inom andra kammaren av
herr Hedlund m. fl. (11:257), i vilka hemställts, att riksdagen måtte avslå
Kungl. Maj :ts förslag i årets statsverksproposition att under försvarets
huvudtitel, i avbidan pa särskild proposition i ämnet, beräkna ett anslag
till Reglering av prisstegringar av 60 000 000 kronor,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr öhman (I: 438) och den andra inom andra kammaren av herr Hagberg
(II. o38), i vilka hemställts, att riksdagen måtte avslå propositionen
nr 119,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bengtson m. fl. (1:456) och den andra inom andra kammaren av
herr Hedlund m. fl. (11:565), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av propositionen nr 119 måtte till grund för prisreglering av anslagen
under fjärde huvudtiteln godtaga, vad i motionen anförts, samt avslå
Kungl. Maj :ts förslag om anvisande av särskilt prisregleringsanslag av
40 000 000 kronor,
700 59 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 124
2
Statsulslcottets utlåtande nr 124 år 1959
dels ock en inom andra kammaren av herr Lundberg väckt motion
(II: 539), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att avslå propositionen
nr 119 angående anslag till reglering av prisstegringar på försvarshuvudtiteln,
vilka kostnadsmässigt beräknats till 40 075 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna 11:257, 11:538, 11:565 och 11:539.
Vid anmälan av försvarshuvudtiteln i årets statsverksproposition (bil. 6,
s. 11) anförde departementschefen, att han jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 12 september 1958 tillkallat fyra sakkunniga för att inom försvarsdepartementet
biträda med undersökningar rörande möjligheten att
åstadkomma regler för beräkning av den enligt beslut vid 1958 års B-riksdag
förutsatta kompensationen för löne- och prisstegringar å försvarshuvudtiteln.
De sakkunniga, som antagit benämningen »Försvarsindexgruppen», har
avlämnat två promemorior, den ena den 15 november 1958 samt den andra
den 1 mars 1959. Den första, som i korthet anmäldes vid behandlingen av
försvarshuvudtiteln i 1959 års statsverksproposition (bil. 6, s. 11) innehåller
i huvudsak principiella synpunkter på lösning av frågorna rörande löneoch
prisomräkning av fjärde huvudtiteln. I den andra promemorian avhandlar
försvarsindexgruppen närmare vissa i den forsta promemorian upptagna
principfrågor och redovisar konkreta förslag till prismaterial m. m.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
»Vid anmälan av propositionen nr 110 till 1958 års A-riksdag förutsatte
jag, i anslutning till uttalande av 1955 års försvarsberedning, att å anslagen
under fjärde huvudtiteln skulle från och med budgetåret 1959/60
— utöver en årlig stegring av 2,5 % för teknisk utveckling — komma till
stånd kompensation för löne- och prisstegringar. — I sitt av riksdagen
godkända utlåtande nr B 53 förklarade sig statsutskottet vilja understryka
vikten av att riktlinjerna i angivna båda hänseenden följdes.
I årets statsverksproposition underströk jag vid anmälan av försvarshuvudtiteln
angelägenheten av att fullfölja den strävan att skapa förutsättningar
för ett effektivt och planmässigt utnyttjande av försvarsutgifterna,
som åsyftades med riksdagens principbeslut om fastläggandet av
principen om kompensation för löne- och prisstegringar. Jag hävdade, alt
man härvid i första hand borde eftersträva bestämda regler för fastställandet
av det totalbelopp, varmed fjärde huvudtiteln enligt riksdagens beslut
skall kompenseras.
I det föregående har redovisats de möjligheter till prisomräkning av
försvarshuvudtiteln, som de av mig tillkallade särskilda sakkunniga, försvarsindexgruppen,
anser föreligga. Det förslag försvarsindexgruppen
kommit fram till innebär i huvudsak följande.
För att mäta prisförändringar -— härmed förstås säväl förändringar i
Statsutskottets utlåtande nr 12b år 1959
3
lönesatser som i priserna på andra tjänster och varor — på försvarshuvudtiteln
konstrueras en särskild index, försvarsindex. Denna lägges upp med
de i riksstatens fjärde huvudtitel uppförda anslagen som vikter. Prisförändringarna
på vikterna mätas med utnyttjande i första hand av redan
befintliga varuprisserier och noteringar rörande löneutvecklingen. Prisförändringarna
förutsättes i några fall, där de inte noteras kontinuerligt,
skola bestämmas i särskild ordning av Kungl. Maj :t efter förslag av en
särskild delegation.
Den föreslagna försvarsindex avses skola tillgodose i huvudsak två
syften; den skall användas dels för att för varje budgetår fastställa den
ekonomiska ramen för försvarsbudgeten dels för att reglera de olika anslagen
inom försvarsbudgeten med hänsyn till prisförändringar under
löpande budgetår.
Den ekonomiska ramen fastställes för varje budgetår med utgångspunkt
i närmast föregående budgetårs ram, uppräknad med 2,5 % för teknisk
utveckling och prisförändringar under ett år. Vid framräknande av ramen
för ett givet budgetår användes det föregående budgetåret som viktsystem
för prisindex.
Under ett givet budgetår verkställes prisreglering i princip enligt följande.
De i riksstaten uppförda anslagen förutsättes vara bestämda i visst
prisläge. Förändringar i förhållande till detta utgångsläge registreras kvartalsvis
medelst försvarsindex. När det gäller förändringar i lönesatserna
för tjänstemän, som avlönas från avlöningsanslag, förutsättes icke någon
förändring i förhållande till nuvarande ordning beträffande den budgetära
regleringen. Merkostnaderna för dylika lönehöjningar skulle alltså
täckas över anslag under tolfte huvudtiteln. Prisförändringar på övriga
anslag regleras med tillhjälp av ett särskilt anslag, prisregleringsanslag,
under fjärde huvudtiteln, som i princip bör vara förslagsanslag. Detta
anslag upptages i budgeten med ett belopp som antages svara mot uppskattade
prisstegringar från tidpunkten för anslagsberäkningarna till det aktuella
budgetårets slut. Den budgetära regleringen av prisförändringarna blir
olika beroende på om förändringarna hänför sig till förslagsanslag eller till
reservationsanslag. I det första fallet förutsättes, att prisförändringarna
omedelbart påverkar belastningen på ordinarie anslag. I det senare fallet
får prisregleringsanslaget vid prisstegringar enligt särskilda regler tas i
anspråk för överföring till reservationsanslagen; omvänt förutsättes vid
prissänkningar att mot sänkningen svarande belopp avföres från dessa
anslag till budgetutjämningsfonden.
Vid det beslut om försvarets utformning, som fattades av 1958 års
B-riksdag, tillmättes det särskild vikt, att kompensation erhölls för löneoch
prisstegringar. Jag finner det angeläget, alt beräkningsgrunder för dylika
förändringar angives. Det system som försvarsindexgruppen föreslagit för
mätning av dylika förändringar anser jag kunna tillämpas försöksvis.
4
Statsutskottets utlåtande nr 12b år 1959
Jag tillmäter det särskild betydelse, att prisförändringarna enligt det av
gruppen förutsatta tillvägagångssättet kan registreras med relativt enkla
metoder. Det bör påpekas, att vissa schematiseringar alltid måste göras
vid bestämmandet av prisserierna. Det är vidare principiellt betydelsefullt
att möjligheter till cirkelpåverkan elimineras genom att vid mätning av
prisförändringar i princip ansluta till prismaterial för »civila» varor och
tjänster. Jag föreslår, att det av gruppen angivna prismaterialet enligt
bilaga B utnyttjas för bestämmande av ramen för försvarshuvudtiteln, varvid
i enlighet med gruppens alternativ I kommerskollegii partiprisindexserie
för maskiner och transportmedel, efter komplettering med ytterligare
prisserier, bör utnyttjas för anslagen till anskaffning av tygmateriel (motsvarande).
Då anslagen för budgetåret 1959/60 i princip förutsättes vara
beräknade i medelprisläget för budgetåret 1958/59, bör i enlighet med vad
jag anförde vid anmälan av årets statsverksproposition, ramen för budgetåret
1960/61 fastställas till summan av anslagen under fjärde huvudtiteln
för budgetåret 1959/60 (med undantag för anslag till reglering av prisstegringar
och täckning av lönehöjningar) ökad med 2,5 % för teknisk utveckling
samt korrigerad med hänsyn till inträffade prisförändringar, varvid
skillnaden mellan det konstaterade medelprisläget för fyra beräkningstillfällen
under budgetåret 1958/59 och prisläget vid det sista av dessa beräkningstillfällen
bör vara vägledande.
Jag övergår härefter till frågan om reglering av prisstegringar under
budgetåret 1959,60. När jag vid anmälan av statsverkspropositionen behandlade
frågan om reglering av prisstegringar, förutsatte jag, att regleringen
i princip skulle verkställas under det budgetår prisförändringarna
inträffar med tillhjälp av ett särskilt anslag. Vad jag sålunda uttalade är
alltjämt aktuellt. De av försvarsindexgruppen utförda undersökningarna
har också visat, att möjligheter föreligger att realisera en dylik princip.
Det ifrågasatta systemets praktiska verkningar är emellertid inte klarlagda.
Med hänsyn härtill bör det anslag som upptages för reglering av prisstegringar
på reservationsanslag och obetecknade anslag vara maximerat. Jag
föreslår alltså, att anslaget, som i statsverkspropositionen preliminärt upptagits
såsom obetecknat anslag, jämväl i det slutliga äskandet uppföres
som sådant anslag. Detta innebär, att tilläggsstat kan ifrågakomma, om
anslaget till följd av prisutvecklingen visar sig otillräckligt.
Vad gäller frågan om den budgetära regleringen av eventuella förändringar
i lönesatserna för tjänstemän, förutsätter jag icke någon ändring
i de principer som hittills tillämpats. Emellertid bör storleken av de aktuella
försvarskostnaderna komma till uttryck i riksstaten. I den mån lönehöjningar
för statstjänstemän påverkar belastningen å avlöningsanslag under
fjärde huvudtiteln bör därför ett särskilt anslag för täckning av dessa överskridanden
uppföras under huvudtiteln. Denna fråga torde, då den aktualiseras,
framdeles få anmälas av chefen för civildepartementet.
Statsutskottets utlåtande nr 124 är 1959
o
Reglering av prisstegringar avseende andra anslag under fjärde huvudtiteln
än anslag till avlöningar till tjänstemän bör ske enligt i huvudsak
följande riktlinjer.
1. Prisförändringarna under budgetåren 1958/60 mätes och sammanställes
till indextal kvartalsvis med begagnande av de metoder och det prismaterial
som försvarsindexgruppen angivit; härvid utnyttjas kommerskollegii
partiprisindexserie för maskiner och transportmedel — alternativ I
i bilaga B — för prisomräkning av samtliga anslag till anskaffning av tygmateriel
(motsvarande).
2. Nettoresultatet av prisregleringen skall i princip motsvara en hundradel
av summan av ifrågavarande anslag i riksstaten för budgetåret 1959''60
multiplicerad med skillnaden mellan genomsnittsindextalet för budgetåret
och motsvarande tal för budgetåret 1959/60. Förstnämnda indextal
förutsättes härvid vara lika med 100.
3. Prisregleringen skall avse prisförändringar, oavsett i vilken riktning
de går.
4. I fråga om icke maximerade anslag och anslagsposter kommer prisförändringar
liksom för närvarande automatiskt till uttryck i belastningen.
När det gäller av Kungl. Maj :t maximerade förslagsanslag och maximerade
anslagsposter under dylika anslag förutsättes prisreglering ske enligt
särskilda beslut av Kungl. Maj :t, som medger överskridande eller förordnar
om reduktion. Åtgärder bör vidtagas i syfte att åstadkomma
större kontroll över att fastställd utgiftsram för försvaret icke överskrides.
Det synes härvid lämpligt att överväga huruvida icke vissa större förslagsanslag
bör maximeras genom beslut av Kungl. Maj:t; åtgärder som kan
antas leda till väsentligt ökat administrativt arbete bör dock självfallet
undvikas. Ifrågakommer överskridande av annan anledning än prisstegringar,
som registreras i använda prisindexserier, bör motsvarande belopp
innehållas vid prisregleringen å obetecknade anslag och reservationsanslag.
5. När det gäller obetecknade anslag och reservationsanslag anknytes
prisregleringen till anslaget Reglering av prisstegringar. Prisregleringen
sker därvid genom beslut av Kungl. Maj :t. Beslut kan avse antingen, då
prisstegring inträffat, kompensation genom överföring av visst belopp från
anslaget Reglering av prisstegringar eller, i fall av prissänkning, reduktion
med visst belopp. Som förut antytts kan dock ifrågakomma alt anslaget
Reglering av prisstegringar visar sig otillräckligt. Frågan om kompensation
för överskjutande prisstegringar torde i sådant fall få underställas riksdagens
prövning.
6. Fördelning av kompensation och reduktion på reservationsanslag och
obetecknade anslag bör verkställas i enlighet med de riktlinjer som angivits
av försvarsindexgruppen. Del synes emellertid nödvändigt att Kungl. Maj:t
får befogenhet alt verkställa provisorisk reglering även om prisförändringarna
blir mindre än 3 %. Till ledning för fördelningen inbördes mellan
6
Statsutskottets utlåtande nr 12b år 1959
anslagen till anskaffning av tygmateriel (motsvarande) uträknas prisindexserier
enligt det av försvarsindexgruppen angivna alternativet II.
7. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra hur mycket av
prisregleringsanslaget som får tagas i anspråk med tillämpande av här
angivna principer.
8. Det förutsättes, att Kungl. Maj :t i lämpligt sammanhang lämnar riksdagen
en redogörelse för hur anslaget Reglering av prisstegringar utnyttjas.
9. En särskild delegation med i huvudsak av försvarsindexgruppen
angivna arbetsuppgifter och sammansättning tillsättes av Kungl. Maj :t.
De uppräknade punkterna innefattar det väsentligaste i det system för
prisreglering av försvarshuvudtiteln som nu föreslås. Förslaget syftar till
att åstadkomma entydiga, av riksdagen kontrollerade metoder för reglering
av prisförändringar. Betydelsen härav är uppenbar med hänsyn till nödvändigheten
av en fast grundval för den för försvaret karakteristiska långsiktiga
materielanskaffningen. Jag vill framhålla att spörsmålet om hur
prisstegringar på försvarsutgifterna bör mätas och regleras kommer att
kvarstå för framtiden och inte endast är aktuellt under den period som
den år 1958 träffade försvarsöverenskommelsen omspänner. Vid tillämpning
av det föreslagna systemet förutsätter jag, att reglering av prisförändringar
över tilläggsstat inte skall ifrågakomma för försvarshuvudtiteln
i annat fall än det som särskilt angivits i det föregående.
I det här angivna förslaget till reglering av prisförändringar tas icke
någon särskild hänsyn till prisklausuler som finnes intagna i av Kungl.
Maj :t och riksdagen godkända ramavtal med vissa industrier. Jag avser
emellertid att med uppmärksamhet följa denna fråga.
Det av mig förordade systemet för reglering av prisförändringar medför
under nästa budgetår visst arbete med insamling och sammanställning av
prismaterial, beräkning av indextal m. m. Härför uppkommer kostnader.
Medel erfordras även för den av mig föreslagna delegationens verksamhet
samt för komplettering av partiprisindex och för särskilda undersökningar
i enlighet med vad försvarsindexgruppen angivit. Medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål under nästa budgetår uppskattar jag till 75 000 kronor,
varav 25 000 kronor utgör engångskostnader. Beloppet synes böra anvisas
under ett särskilt, obetecknat anslag Prisundersökningar m. m., som lämpligen
uppföres i huvudtiteln under E. Diverse. Jag vill påpeka, att utrymme
för ett dylikt anslag beretts inom den för försvarsutgifterna för budgetåret
1959/60 bestämda kostnadsramen.
I årets statsverksproposition har anslaget Reglering av prisstegringar
preliminärt upptagits med ett belopp av 60 000 000 kronor. Då nu drygt
två månader förflutit sedan statsverkspropositionen avläts, föreligger något
säkrare utgångspunkter för bedömning av prisutvecklingen under budgetåret
1959 ''60. Jag vill erinra om innehållet i den överenskommelse rörande
löneläget för innevarande år som nyligen träffats mellan arbetsgivareför
-
Statsutskottets utlåtande nr 124 ur 1959
7
eningen och landsorganisationen. Prisnivån har under år 1958 i stort sett
varit konstant. Med hänsyn till det anförda anser jag det realistiskt att
upptaga anslaget Reglering av prisstegringar till lägre belopp än som beräknats
i statsverkspropositionen. Jag föreslår, att anslaget slutligt äskas
med 40 000 000 kronor.»
Utskottet. Enligt beslut av 1958 års B-riksdag skall å anslagen under
fjärde huvudtiteln från och med budgetåret 1959/60 — utöver en årlig stegring
av 2,5 % för teknisk utveckling — utgå kompensation för löne- och
prisstegringar. Riksdagen underströk vikten av att riktlinjerna i dessa
båda hänseenden följdes.
I anledning härav har departementschefen i föreliggande proposition
framlagt förslag till metoder för beräkning av prisförändringar under
nämnda huvudtitel.
För angivna ändamål har, då befintliga prisindexserier eller annat prismaterial
icke kunnat begagnas, konstruerats en särskild försvarsindex.
Densamma, som skall avspegla försvarskostnadernas verkliga utveckling,
är avsedd att användas dels för beräkning av den ekonomiska ramen för
fjärde huvudtiteln i samband med att statsverkspropositionen utarbetas,
dels för att korrigera de olika anslagen inom huvudtiteln för prisförändringar,
som inträffa från tidpunkten för deras beräkning till dess de användas
under löpande budgetår.
Utskottet har vid sin granskning av det förordade systemet för mätning
av uppkommande löne- och prisstegringar och därmed för omräkning av
försvarsbudgeten funnit, att detsamma bör kunna godtagas. Syftet med
denna omräkning, enligt vilken full kompensation skall lämnas för uppkommande
kostnadsökningar, över vilka myndigheterna ej själva kunna
råda, står helt i överensstämmelse med 1958 års försvarsbeslut.
Vad beträffar prisregleringen under löpande budgetår ha två olika tillvägagångssätt
närmare undersökts. Ett alternativ har varit, att kompensation
för prisstegringar lämnas på tilläggsstat, ett annat att den ursprungliga
riksstaten konstrueras så, att kompensation kan utgå. I senare fallet
bör en reserv för prisstegringar, som icke inräknas i kostnadsramen, uppföras
på huvudtiteln. Denna reserv bör hållas samlad under ett särskilt
gemensamt anslag, prisregleringsanslaget, som i princip bör ha förslagsanslags
natur.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att riksdagen tidigare uttalat
bland annat, att medelsanvisning på tilläggsstat bör ske restriktivt och begränsas
till behov, som det icke varit möjligt alt förutse vid den ordinarie
budgetens upprättande och som icke heller utan stor olägenhet kunde
uppskjutas i avvaktan på att en ny budget fastställdes. Det har vidare ansetts,
att en efterhandsreglering över tilläggsstat skulle försvåra möjligheterna
för riksdagen till en effektiv kontroll av prisstegringsberäkningarna.
8
Statsutskottets utlåtande nr 124 är 1959
Av vikt torde också vara, att myndigheter och leverantörer i förväg känna
villkoren för beställningars utläggande och förutsättningarna för täckning
av prisstegringar. Det bör därtill understrykas, att medelstilldelningen blir
densamma oavsett vilket av de båda finansieringssätten, som kommer till
tillämpning, och att sålunda icke någon återhållsamhet åstadkommes
genom att upptaga här ifrågavarande kostnader på tilläggsstat. Utskottet
finner härigenom övervägande skäl tala för att för här ifrågavarande
ändamål uppföres ett särskilt prisregleringsanslag. Det i motionerna 1:456
och 11:565 framförda förslaget om täckning av prisstegringar genom ti 11-läggsstatsanvisning kan utskottet alltså icke biträda.
Då, såsom departementschefen framhållit, det ifrågasatta systemets
praktiska verkningar icke äro klarlagda, vill utskottet tillstyrka, att prisregleringsanslaget
för nästa budgetår maximeras och alltså uppföres såsom
obetecknat anslag. Detta innebär, att tilläggsstat kan ifrågakomma, om
anslaget i fråga till följd av prisutvecklingen visar sig otillräckligt.
Utskottet finner riktigt, att vid mätning av prisförändringarna försvarskostnaderna
uppdelas på avlöningar och övriga kostnader.
Vad beträffar lönesatserna för tjänstemän anser utskottet liksom departementschefen,
att någon ändring icke bör vidtagas i de principer, som
hittills tillämpats. Då emellertid storleken av de aktuella försvarskostnaderna
ansetts böra komma till uttryck i riksstaten, har departementschefen
förordat, att i den mån lönehöjningar för statstjänstemän påverka belastningen
å avlöningsanslag under fjärde huvudtiteln ett särskilt anslag för
täckning av dessa överskridanden uppföres under huvudtiteln. Utskottet
vill i anslutning härtill erinra om att utskottet i sitt den 12 maj 1959
avgivna utlåtande nr 111 tillstyrkt Kungl. Maj:ts i propositionen nr 152
framlagda förslag att för nästa budgetår under fjärde huvudtiteln uppföra
ett särskilt anslag till Täckning av beräknade merkostnader för löner med
11 miljoner, vilket motsvarar den beräknade kostnadsökningen under avlöningsanslagen
för den generella lönehöjningen.
Beträffande regleringen av prisstegringar avseende övriga anslag under
fjärde huvudtiteln må framhallas, att den budgetära regleringen av prisförändringarna
måste bli olika beroende på om förändringarna hänföra sig
till förslagsanslag eller till reservationsanslag. I det förstnämnda fallet komma
prisförändringarna automatiskt till uttryck i belastningen. Det torde härvid
få ankomma pa Kungl. Maj :t att beträffande av Kungl. Maj :t maximerade
förslagsanslag eller maximerade anslagsposter under dylika anslag
vid prisreglering besluta om överskridande eller reduktion. Då det gäller
obetecknade anslag och reservationsanslag anknytes prisregleringen till
prisregleringsanslaget. Vid prisstegringar härvidlag har utskottet icke
något att erinra mot att Kungl. Maj :t enligt särskilda regler får taga prisregleringsanslaget
i anspråk för överföring till dessa anslag eller i fall av
prissänkning besluta reduktion med visst belopp.
Statsutskottets utlåtande nr 12''i är 1959
9
För reglering av prisstegringar föreslår departementschefen, att för
nästa budgetår anvisas ett anslag av 40 miljoner kronor. Det är givetvis
förenat med stora svårigheter att bedöma prisutvecklingen under nämnda
budgetår. Utskottet saknar emellertid anledning att frångå departementschefens
beräkning, varför utskottet finner sig böra tillstyrka den äskade
medelsanvisningen. Motionerna 1:438 och 11:538, 1:456 och 11:565 samt
II: 539, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, avstyrkas liksom motionerna
I: 200 och II: 257.
Såsom departementschefen framhållit kommer det förordade systemet
för reglering av prisförändringar att under nästa budgetår medföra visst
arbete med insamling och sammanställning av prismaterial m. m. Kostnaderna
härför, inberäknat engångsutgifter, uppskattas till 75 000 kronor.
Under hänvisning till vad i det föregående anförts tillstyrker utskottet, att
ett särskilt anslag å ifrågavarande belopp uppföres å riksstaten. Härav
följer, att utskottet avstyrker motionerna 1:438 och 11:538 samt 11:539,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag, i anledning av
motionerna 1:456 och 11:565 och med avslag å motionerna
I: 438 och II: 538 samt II: 539, samtliga motioner såvitt nu är
i fråga, godkänna att av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 13 mars 1959 angivna riktlinjer
må ligga till grund för prisreglering av anslagen under
fjärde huvudtiteln under budgetåret 1959/60;
b) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionerna I: 438 och II: 538 samt II: 539, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, till Prisundersökningar m. m. för budgetåret
1959/60 under fjärde huvudtiteln anvisa ett anslag av
75 000 kronor;
c) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionerna I: 438 och II: 538, I: 456 och II: 565 samt II: 539,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, och motionerna I: 200
och II: 257, till Reglering av prisstegringar för budgetåret
1959/60 under fjärde huvudtiteln anvisa ett anslag av
40 000 000 kronor.
Stockholm den 20 maj 1959
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
10
Statsutskottets utlåtande nr 124 är 1959
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Ivar Johansson, Birger Andersson, Thun, Bergman, Holmqvist,
Pålsson, Axel Johannes Andersson, Rikard Svensson, Söderberg, Svärd och
Edström; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Thapper, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Ståhl,
Nilsson i Göingegården, Hansson i Skegrie, Nihlfors, fru Lewén-Eliasson,
herrar Heckscher, Lassinantti, Larsson i Hedenäset och Helén.
Reservation
av herrar Ivar Johansson, Pålsson, Hansson i Skegrie och Larsson i
Hedenäset, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 456 och
11:565 och att därför
dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 7 börjar med »Utskottet
vill» och på s. 9 slutar med »och II: 257», bort ha följande lydelse:
»Utskottet anser ur flera synpunkter, att inträffade kostnadsstegringar
— utom för löner — böra täckas icke genom uppförande av ett särskilt
prisregleringsanslag utan genom medelsanvisning på tilläggsstat. Härvid
delar utskottet den av riksräkenskapsverket uttalade meningen, att ett
sådant förfaringssätt är väl förenligt med vad riksdagen uttalat angående
medelsanvisningar på tilläggsstat. Härigenom vinnes även den fördelen,
att större möjligheter erbjudas till en riktig fördelning på olika anslag
redan från början, varjämte riksdagen kan fortlöpande följa prisutvecklingen.
Det är vidare att märka, att vid alternativet prisregleringsanslag
skulle kostnaderna justeras fyra gånger under varje budgetår men endast
två gånger därest systemet med tilläggsstatsanslag tillämpas. Utskottet
kan alltså icke biträda Kungl. Maj :ts förslag i ovan angivna avseende.
För mötande av kostnadsökningar har Kungl. Maj :t äskat ett anslag
av 40 miljoner kronor. Det kan enligt utskottets mening ifrågasättas, om
det i nuvarande konjunkturläge finnes anledning att räkna med några
mera betydande prisstegringar under det kommande budgetåret. Erinras
må, att prisnivån under år 1958 varit i stort sett konstant. Partiprisindex
har t. o. m. visat sjunkande tendens. Redan av denna anledning föreligga
enligt utskottets mening nu knappast skäl för att belasta budgeten med
ifrågavarande prisregleringsanslag.
Det budgetära läget är hårt ansträngt, varför en restriktivare hushållning
är av nöden. Ur den synpunkten är det naturligt, att även inom försvaret
största möjliga sparsamhet iakttages. Enligt utskottets mening torde
möjlighet icke saknas att bestrida här ifrågavarande prisökningar — därest
sådana ändock skulle inträffa — genom anlitande av dylika besparingar
under försvarshuvudtiteln. Såsom i det föregående erinrats förutsattes vid
Statsutskottets utlåtande nr 12b år 1959 11
förra årets försvarsbeslut, att anslagsökningar till försvaret skulle utgöra
i genomsnitt 2,5 %. Inom ramen för försvarsuppgörelsen torde alltså en
viss anpassning kunna ske.
Med hänsyn till vad sålunda anförts anser utskottet sig icke böra tillstyrka
det av Kungl. Maj :t för prisreglering äskade anslaget av 40 miljoner
kronor. Utskottet vill härvidlag även framhålla, att departementschefen
icke redovisat några som helst grunder för anslagets beräkning.
Utskottet vill föreslå, att Kungl. Maj :t bemyndigas att för täckande av
eventuella kostnader till följd av prisstegringar under fjärde huvudtiteln
disponera sparade medel på anslag under samma huvudtitel. Därest det
skulle visa sig att det icke är möjligt att på detta sätt helt täcka ifrågavarande
kostnader, bör enligt utskottets mening erforderligt anslag uppföras
på tilläggsstat. Utskottet kan sålunda icke tillstyrka syftet i motionerna
I: 438 och II: 538 samt II: 539.
Av det anförda följer, att utskottet tillstyrker det i motionerna 1:200
och II: 257 samt I: 456 och II: 565 ställda yrkandet, att anslag till reglering
av prisstegringar icke nu skall anvisas.»
dels ock utskottets hemställan under a) och c) bort ha följande lydelse:
»a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, med bifall till
motionerna 1:456 och 11:565 och med avslag å motionerna
I: 438 och II: 538 samt II: 539, samtliga motioner såvitt nu är
i fråga, godkänna att av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 13 mars 1959 och av utskottet
angivna riktlinjer må ligga till grund för prisreglering
av anslagen under fjärde huvudtiteln under budgetåret
1959/60;
c) med bifall till motionerna I: 200 och II: 257 samt I: 456
och II: 565, enligt vilka kompensation skall utgå på tilläggsstat,
och i anledning av motionerna 1: 438 och II: 538 ävensom
11:539, sistnämnda fem motioner såvitt nu är i fråga,
avslå Kungl. Maj :ts förslag att till Reglering av prisstegringar
för budgetåret 1959/60 under fjärde huvudtiteln anvisa ett
anslag av 40 000 000 kronor.»