Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1959

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa anslag ur kyrkofonden m.m.

Genom en den 16 januari 1959 dagtecknad proposition, nr 42, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden, föreslagit riksdagen att enligt vad under
särskilda rubriker nedan närmare angives dels antaga ett vid propositionen
fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 30 augusti
1932 (nr 404) om kyrkofond, dels ock bifalla de förslag i övrigt rörande
anslag ur kyrkofonden m. m. som propositionen innehåller.

Det genom propositionen framlagda lagförslaget är av följande
lydelse.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 30 augusti 1932
(nr 404) om kyrkofond

Härigenom förordnas, att 6 § lagen den 30 augusti 1932 om kyrkofond* 1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt

Gällande lydelse:

6 §.

Enligt vad---Luleå stift.

Ytterligare skola---kyrko fonden

utgöras:

1) Kostnad för---annan

ordning;

2) kostnad för---för präs ter; 2

a) annan kostnad,---av sedda

präster;

1 Senaste lydelse av G §, se 1955: 108.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 9

nedan angives.

Föreslagen lydelse:

6 §.

Enligt vad---Luleå stift.

Ytterligare skola--— kyrko fonden

utgöras:

1) Kostnad för---annan

ordning;

2) kostnad för---för präs ter; 2

a) annan kostnad, — — — avsedda
präster;

2 b) kostnad för ersättningar och
traktamenten åt provpredikanter
enligt vad därom särskilt stadgas;

samt. 3 avd. Nr 6

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1959

Gällande lydelse:

3) bidrag, som---åt döv stumma; 4)

kostnad, som — — — äger
tillämpning;

5) kostnad, enligt — — — åt
församlingspräster;

6) anslag, som Konungen och
riksdagen finna skäligt ställa till vederbörande
statsdepartements förfogande
för anlitande av biträde
vid handläggning av boställsärenden
och vad därmed äger samband;

7) kostnad för---till kyr kofonden; 8)

belopp, som — — — avlöningen
bidraga;

9) anslag till---kyrkligt

ändamål.

Föreslagen lydelse:

3) bidrag, som----åt döv stumma; 4)

kostnad, som---äger

tillämpning;

5) kostnad, enligt — — — åt
församlingspräster;

6) anslag, som Konungen och
riksdagen finna skäligt ställa till vederbörande
statsdepartements förfogande
för anlitande av biträde
vid handläggning av kyrkliga ärenden; 7)

kostnad för---till kyr kofonden; 8)

belopp, som — — — avlöningen
bidraga;

9) anslag till---kyrkligt

ändamål.

Denna lag träder i kraft den 1
juli 1959; dock skall vad i 6 § andra
stycket under 2 b) sägs gälla även
kostnad som uppkommit före
nämnda dag.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för propositionen, får utskottet,
i den män redogörelse därför ej lämnas nedan, hänvisa till propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Ändringar föreslås i 6 § kyrkofondslagen för att möjliggöra dels att ersättning
för vissa kostnader i samband med provpredikan må bestridas ur
kyrkofonden, dels att medel ur kyrkofonden kan ställas till vederbörande
statsdepartements förfogande för anlitande av biträde vid handläggning
icke blott av boställsärenden och vad därmed äger samband utan jämväl
av andra kyrkliga ärenden.

En tillfällig höjning av kyrkofondsanslaget till extra utgifter föreslås med
hänsyn till kostnaderna för viss representation.

Förslag framlägges rörande den kyrkliga verksamheten bland den lapskoch
finsktalande befolkningen, främst innebärande inrättandet av en särskild
tjänst som kyrkoherde för samer.

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1959

1. Ändringar i 6 § lagen om kyrkofond

Kungl. Maj:ts stadga den 23 maj 1958 om prästval, vilken trätt i kraft
den 1 juli 1958, innehåller i 23 § vissa bestämmelser om ersättning till provpredikant
för hans kostnader i samband med avläggande av prov. Ersättning
kan enligt dessa bestämmelser komma att utgå för resekostnad, traktamente
och mistade avlöningsförmåner. Under förarbetena till bestämmelserna
förutsattes att ersättningen skulle utgå ur kyrkofonden.

I propositionen föreslår departementschefen nu ett tillägg — punkt 2 b)
— till 6 § kyrkofondslagen av innebörd att ur kyrkofonden skall utgå kostnad
för ersättningar och traktamenten åt provpredikanter enligt vad därom
särskilt stadgas. Bestämmelsen föreslås skola genom en övergångsbestämmelse
göras tillämplig å de ersättningar, som utgått efter den 1 juli 1958.

Jämlikt 6 § andra stycket punkt 6) lagen om kyrkofond skall ur fonden
utgå »anslag, som Konungen och riksdagen finna skäligt ställa till vederbörande
statsdepartements förfogande för anlitande av biträde vid handläggning
av boställsärenden och vad därmed äger samband».

Departementschefen

Inom ecklesiastikdepartementet torde det under nästkommande budgetår
bli nödvändigt att för handläggningen av med pastoratsregleringen sammanhängande
frågor anlita särskild expertis. Även vissa andra kyrkliga
frågor, som icke avser boställsärenden men likväl har samband med kyrkofonden
och dess ändamål, påkallar från tid till annan anlitande av särskild
arbetskraft inom departementet. Kostnaderna härför bör med hänsyn till
ärendenas art bestridas ur kyrkofonden. För att möjliggöra detta fordras
emellertid en utvidgning av bestämmelsen i den nyss citerade punkten 6)
till att avse även andra kyrkliga ärenden än boställsärenden och vad därmed
äger samband. Härvid torde även ett något ökat anslag böra stå till
förfogande. Jag föreslår därför, att den årliga anslagsramen höjes med
15 000 kronor till 40 000 kronor.

2. Anslag till extra utgifter

Jämlikt 6 § andra stycket punkt 9) lagen om kyrkofond skall ur kyrkofonden
utgöras »anslag till extra utgifter med ett av Konungen och riksdagen
bestämt belopp för år, vilket efter Konungens bestämmande må
användas till bestridande av kostnad för hiirförut i denna paragraf icke
särskilt angivet kyrkligt ändamål».

Anslaget utgår för närvarande med 90 000 kronor för budgetår, varav
30 000 kronor utgör bidrag till Lutherska världsförbundets svenska sektion.

I skrivelse den 25 september 1958 har sektionen anhållit att nämnda
bidrag måtte höjas till 40 000 kronor för bestridande av den svenska med -

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1959

lemsavgiften till världsförbundet och de starkt stegrade administrationskostnaderna
i Sverige.

Utrikesdepartementet har den 2 december 1958 till ecklesiastikdepartementet
överlämnat en till svenska beskickningen i Washington inkommen
inbjudan från den evangelisk-lutherska Augustana-kyrkan i Förenta Staterna
att sända tre representanter från Sverige att deltaga i de högtidligheter,
varmed nämnda kyrka i juni 1960 avser att fira hundraårsjubileum.

Departementschefen

När bidraget till Lutherska världsförbundets svenska sektion från och
med den 1 juli 1957 höjdes till 30 000 kronor, motiverades detta med den
höjda årsavgiften till världsförbundet. Denna har sedan dess varit oförändrad.
Jag finner ej skäl tillstyrka någon ytterligare höjning av ifrågavarande
bidrag.

Den evangelisk-lutherska Augustana-kyrkans grundare kom från Sverige
och alltjämt är många av dess medlemmar svenskättlingar. Jag anser det
därför betydelsefullt, att Sverige låter sig representera vid denna kyrkas

hundraårsjubileum. Då---anslaget ur kyrkofonden till extra utgifter

till stor del måste anlitas för vissa årliga fasta utgifter, kan kostnaderna för
Sveriges representation vid nämnda jubileum icke bestridas inom ramen för
nuvarande anslagsbelopp utan att detta återverkar på bidragen till annan
kyrklig verksamhet, som sedan gammalt får reguljära bidrag från anslaget.
För att den önskvärda representationen skall möjliggöras föreslår jag därför,
att anslaget till extra utgifter för budgetåret 1959/60 tillfälligt förstärkes.
Kungl. Maj:t torde sålunda för de med anslaget avsedda ändamålen under
budgetåret 1959/60 böra få disponera ett sammanlagt belopp av högst
105 000 kronor.

Enligt beslut av 1957 års höstriksdag (Rskr 388; SU 175, s. 17) skall en
representant för varje stift — präst eller lekman — utses att vid handläggningen
hos kammarkollegiet av ärendena rörande vederbörande stift i samband
med reformen av den territoriella pastoratsindelningen företräda de
lokala intressena. Ersättning till ifrågavarande stiftsrepresentanter torde
lämpligen böra utgå enligt i kommittékungörelsen stadgade grunder samt
till erforderligt belopp få bestridas ur kyrkofonden.

3. Den kyrkliga verksamheten bland den lapsk- och
finsktalande befolkningen

Gällande bestämmelser

Reglementet den 31 januari 1896 (nr 3) för lappmarks ecklesiastikverk
äger tillämpning på samtliga församlingar inom Lappland samt vissa församlingar
i Jämtland. Några stadganden i reglementet är alltjämt formellt
gällande, ehuru de i mycket är föråldrade. Sålunda gäller enligt 9 § att för

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1959

behörighet att uppföras på förslag eller utnämnas till prästerlig tjänst i
församling, där finska eller lapska språket till gudstjänstligt bruk förekommer,
den sökande skall genom intyg, som utfärdats av därtill kompetent
prästman eller annan fullt lämplig person, styrka, att han äger erforderlig
kunskap i det av dessa språk, som i församlingen användes. Om tjänst
sökes i församling, där både lapska och finska språken förekommer, bör liknande
betyg om kännedom åtminstone i det finska språket företes.

I kungörelsen den 25 april 1902 (nr 39) angående villkor för erhållande
av prästerlig tjänstebefattning inom Norrbottens läns finsktalande församlingar
stadgas, att för behörighet att uppföras på förslag till prästerlig
tjänst i församling inom Norrbottens län, där finska språket till gudstjänstligt
bruk förekommer men på vilken ovannämnda reglemente ej äger tilllämpning,
sökande skall genom intyg, utfärdat av därtill kompetent prästman
eller annan fullt lämplig person, styrka, att han äger erforderlig kunskap
i nämnda språk.

I 31 § prästlönereglementet meddelas föreskrifter rörande språktillägg till
präst inom Härnösands och Luleå stift, som håller gudstjänst eller utför
annan förrättning jämväl på finska eller lapska språket eller på båda dessa
språk. Närmare bestämmelser härom har meddelats av Kungl. Maj:t den
19 juli 1957.

I beslut den 12 augusti 1921 och den 17 april 1953 har Kungl. Maj:t
meddelat bestämmelser om ersättning till kyrkoherden i Karesuando pastorat
för de resor han företager i syfte att med själavård och prästerliga förrättningar
betjäna pastoratets lappar under deras flyttningar till och från
platser utom pastoratet. Ersättningen utgår för närvarande ur kyrkofonden
med högst 1 800 kronor om året.

Utredning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juli 1954 tillkallades
biskopen Bengt Jonzon att såsom sakkunnig inom ecklesiastikdepartementet
biträda med översyn av i reglementet för lappmarks ecklesiastikverk och i
övrigt meddelade särskilda bestämmelser rörande den kyrkliga verksamheten
bland den lapsk- och finsktalande befolkningen inom Härnösands och
Luleå stift. Den sakkunnige har den 21 april 1958 avgivit betänkande i
ämnet.

I betänkandet föreslås inrättande av en särskild prästtjänst för den
lapsktalande befolkningen. Innehavaren bör enligt förslaget erhålla kyrkoherdes
tjänsteställning. Tjänsten föreslås inrättad som extra ordinarie i
lönegrad Ae 23. Betänkandet innehåller även förslag om resekostnadsanslag
till tjänstinnehavaren med 7 000 kronor om året, ersättning för expenser
och telefon med tills vidare högst 400 kronor om året samt tjänstebrevsrätt.

Utredningsmannen anser vidare att i 9 § reglementet för lappmarks
ecklesiastikverk och i förutnämnda kungörelse 1902: 39 meddelade bestäm -

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1959

melser rörande krav på kunskaper i finska språket bör sammanföras i en
särskild kungörelse. Avgörande för detta behörighetsvillkor bör vara, icke
finska språkets förekomst vid gudstjänster inom församlingen utan dess
användning i vederbörande tjänstinnehavares verksamhet. Villkoret bör
gälla såväl för uppförande på förslag som för utnämnande till prästerlig
tjänst. Om den föreslagna ordningen för den andliga vården bland den
lapsk- och finsktalande befolkningen genomföres kan enligt utredningsmannens
mening nämnda reglemente i sin helhet upphävas.

Utredningsmannen förutsätter att nuvarande språktillägg för finsktalande
och lapsktalande präster bibehålies samt att innehavaren av den nya
tjänsten får uppbära sådant tillägg med högsta belopp. Även den särskilda
reseersättningen till kyrkoherden i Karesuando bör enligt utredningsmannen
fortfarande utgå.

Remissyttranden

Över utredningsmannens förslag har yttranden avgivits av statskontoret,
kammarkollegiet, domkapitlen i Luleå, Härnösand och Västerås, länsstyrelserna
i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt Sällskapet
lapska odlingens framtid och Svenska samernas riksförbund.

Förslaget har i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran. I vissa
detaljfrågor har i några yttranden framförts erinringar mot förslaget.

Rörande det närmare innehållet i yttrandena må hänvisas till propositionen
s. 12—14.

Departementschefen

Såsom utredningsmannen påvisat är bestämmelserna i reglementet
för lappmarks ecklesiastikverk i hög grad föråldrade. Genom att finska
språket givits företräde framför lapskan, när det gällt behörighetskravet
för tjänst i församling, där både lapska och finska språken förekommer,
och kravet på prästerskapets kunskaper i lapska ej heller kunnat
strängt upprätthållas i församlingar med endast lapsk minoritet,
har lapskan blivit undanträngd som gudstjänstspråk. I det nya läge, som
uppkommit i och med att den nomadiserande samebefolkningen icke i
samma utsträckning som tidigare kommer i kontakt med finskspråkig
miljö och därigenom tillägnar sig finska språket, ökar helt naturligt kravet
på att lapskan skall få en starkare ställning i den kyrkliga verksamheten.
Ett sådant krav synes också ligga i linje med de aktuella strävandena att
över huvud taget bevara och stärka den lapska kulturen och dess egenart.
Ett uttryck för statsmakternas stöd åt dessa strävanden på det kyrkliga
området utgör den nu utgivna psalmboken på lapskt språk.

När det så gäller frågan, hur man bäst skall tillgodose önskemålen om
ökat bruk av lapskan vid gudstjänster och övriga kyrkliga förrättningar
samt om förbättrade resurser överhuvudtaget för den kyrkliga verksam -

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1959

heten bland den lapsktalande samebefolkningen, har utredningsmannen
klart påvisat svårigheterna att göra detta inom den församlingsprästerliga
ramen utan att man alltför starkt begränsar friheten för majoriteten av de
berörda församlingarnas medlemmar att välja präst. Antalet lapsktalande
präster kommer av naturliga skäl att vara ytterst begränsat.

Utredningsmannens förslag om inrättande av en särskild prästtjänst för
den lapsktalande befolkningen synes därför vara den lämpligaste lösningen
och jag förordar, att en dylik tjänst inrättas från och med den 1 juli 1959.
Jag biträder också utredningens förslag, att tjänstinnehavaren erhåller
tjänstebenämningen kyrkoherde för samer.

Givetvis avser denna anordning ej att fritaga församlingsprästerna från
ansvar för den andliga vården av församlingens nomadiserande samebefolkning.
Tvärtom är det önskvärt att i den utsträckning så är möjligt och
lämpligt dessa också i fortsättningen gör insatser på detta område. Genom
att för detta ändamål uppehålla ett nära samarbete med kyrkoherden för
samer torde de i större utsträckning än hittills kunna erbjuda den lapsktalande
minoriteten en effektiv församlingsvård. Det torde få ankomma på
vederbörande domkapitel och biskop att vaka över att en fruktbärande
samordning av den specielle tjänstinnehavarens och församlingsprästerskapets
insatser kommer till stånd. Kyrkoherden för samer bör vara underställd
domkapitlet i Luleå, vilket bör samråda med domkapitlen i Härnösand
och Västerås i frågor, som berör hans verksamhet inom dessa stift.

Ifrågavarande tjänst bör, såsom utredningen förordat, i avvaktan på
närmare erfarenheter inrättas såsom extra ordinarie. Jag finner vidare i
likhet med utredningsmannen, att tjänsten bör placeras i lönegraden Ae 23.
Prästlönereglementet bör göras tillämpligt på tjänstinnehavaren. I likhet
med statskontoret finner jag det icke vara sakligt motiverat, att kyrkoherden
för samer skall uppbära språktillägg. Tjänstens tillkomst är ju just
motiverad av de särskilda språkliga kraven och dessa har beaktats vid
tjänstens konstruktion och den av mig förordade lönesättningen.

Mot utredningens förslag med avseende å reseersättning, ersättning för
expenser och telefon samt tjänstebrevsrätt för kyrkoherden för samer har
jag icke något att erinra. De årliga totala kostnaderna för tjänsten kan
enligt vad jag här förordat beräknas till omkring 35 000 kronor, vilket belopp
automatiskt kommer att åvila kyrkofonden.

Enligt beslut av riksdagen vid olika tillfällen har med hänsyn till de
speciella förhållandena i Luleå stift inrättats kontraktsadjunktstjänster, för
närvarande fyra till antalet, av vilka dock en för tillfället är obesatt. Vid
inrättande av den av mig nu förordade kyrkoherdetjänsten för samer torde
behovet av dessa tjänster icke i samma utsträckning som hittills göra sig
gällande. I avvaktan på prövningen av den prästerliga organisationen inom
Luleå stift i samband med den stundande pastoratsregleringen synes det

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1959

därför lämpligt, att från och med den 1 juli 1959 en kontraktsadjunktstjänst
tills vidare hålles vakant.

Den nu utgående särskilda reseersättningen till kyrkoherden i Karesuando
torde vid inrättande av kyrkoherdetjänsten för samer ej längre
böra utgå.

Av vad förut sagts angående församlingsprästerskapets principiella ansvar
för den andliga vården bland församlingens lapsktalande befolkning
följer, att nuvarande språktillägg till präst, som håller gudstjänst eller förrättning
på lapska språket, alltjämt bör bibehållas.

Jag ansluter mig till vad utredningsmannen förordat i frågan om upprätthållande
av krav på kunskaper i finska för behörighet till vissa prästtjänster
samt om bibehållande av nuvarande språktillägg för präst, som
begagnar finska språket i sin tjänsteutövning. I enlighet med utredningsförslaget
torde nuvarande bestämmelser om behörighetskrav härutinnan
böra sammanföras i en kungörelse.

Jag delar vidare utredningsmannens uppfattning, att vid bifall till vad
nu förordats, de alltjämt gällande bestämmelserna i reglementet för lappmarks
ecklesiastikverk kan upphävas.

Kostnaderna för den verkställda utredningen har bestritts från åttonde
huvudtitelns reservationsanslag till kommittéer och utredningar genom
sakkunniga. Dessa kostnader — tillhopa 6 996 kronor 86 öre — är av den
art, att de bör slutligt gäldas av kyrkofonden.

Utskottet

De förslag till lagändringar och ökade anslag som framlägges under
punkterna 1. och 2. i propositionen föranleder icke någon erinran från utskottets
sida.

Beträffande förslaget under punkten 3. vill utskottet uttala sin tillfredsställelse
över att den lapsktalande minoritetens berättigade krav på att äga
tillgång till gudstjänst och själavård på sitt eget modersmål nu avses bliva
tillgodosett bättre än hittills genom att en särskild prästtjänst inrättas för
denna befolkningsgrupp. Utskottet tillstyrker departementschefens förslag
rörande inrättandet av en kyrkoherdetjänst för ändamålet samt rörande
de med tjänsten förenade villkoren.

Departementschefen anser att inrättandet av kyrkoherdetjänsten för
samer medför att den nu utgående särskilda reseersättningen till kyrkoherden
i Karesuando pastorat icke längre bör utgå. I denna fråga avviker
departementschefens förslag från utredningsmannens ståndpunkt. — Ifrågavarande
ersättning avser resor som kyrkoherden företager i syfte att betjäna
pastoratets lappar under deras flyttningar till och från platser utom
pastoratet. Ersättningen utgår ur kyrkofonden med belopp som av dom -

9

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1959

kapitlet bestämmes med hänsyn till den kostnad dessa resor skäligen kan
anses medföra, dock högst 1 800 kronor om året. Skälet till att departementschefen
anser detta anslag kunna slopas är uppenbarligen att den särskilde
kyrkoherden för samer antages kunna avlasta församlingskyrkoherden
dennes åligganden, såvitt avser förrättningar utanför pastoratets
gränser.

Enligt utskottets mening är det mycket tveksamt om innehavaren av
den nya tjänsten med det utomordentligt vidsträckta område, som han får
att betjäna, verkligen skall kunna helt övertaga Karesuando-kyrkoherdens
ifragavarande åligganden. Det må erinras om att utredningsmannen endast
med stor tvekan stannat för att tills vidare föreslå allenast en befattning
som särskild samepräst. Utskottet anser det angeläget att inrättandet av
den nya tjänsten inte kommer att inom något område medföra en försämring
av den kyrkliga verksamheten bland lapparna. Ett uttryck för denna
uppfattning ger också departementschefen, som uttalar att den föreslagna
anordningen icke avser att fritaga församlingsprästerna från ansvar för den
andliga vården av församlingens nomadiserande samebefolkning.

Med hänsyn till det nu sagda förutsätter utskottet att Kungl. Maj:t
med uppmärksamhet följer frågan och att, om det visar sig nödvändigt för
att bereda pastoratets lappbefolkning en tillfredsställande andlig vård att
kyrkoherden i Karesuando även framdeles efter domkapitlets bestämmande
företager resor utom pastoratets gränser, möjlighet beredes honom att
erhålla gottgörelse därför.

Mot vad i övrigt anföres under punkten 3. i propositionen har utskottet
intet att erinra.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 3 mars 1959

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Osvald, Lindahl, Grym, Göran Karlsson,
Georg Carlsson, Kristiansson, Ebbe Ohlsson och Alexanderson;

från andra kammaren: herrar Johansson i Torp*, Bengtsson i Halmstad,
Persson i Tandö, Nyberg, Jansson i Benestad*, Wachtmeister, fru
Lindberg och herr Hedin*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

2 — B ihan g till riksdagens protokoll 1959. 9 saml. S avd. Nr 6