4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1959

Nr 13

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om ändrad ordning för poströstning vid politiska
och kommunala val.

I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 2
i första kammaren av herr Kristiansson m. fl. och nr 14 i andra kammaren
av herr Bengtsson i Halmstad m. fl., hemställes att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla om sådan ändring av gällande bestämmelser
att röstning å postanstalt kan ske på helgfri dag.

Beträffande motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse därför icke
lämnats i det följande, hänvisa till motionerna.

Enligt lagen om val till riksdagen och kommunala vallagen må vid andrakammarval
och kommunalval den som på grund av vistelse å annan ort
inom riket är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättningen för det
valdistrikt, där han är uppförd i röstlängd, å valdagen avlämna valsedel,
avseende valet i valkretsen dit nämnda distrikt hör, å fast postanstalt; den
som vårdas å sjukvårdsanstalt inom riket, vid vilken postanstalt finnes inrättad,
må å valdagen där avlämna sådan valsedel, även om sjukvårdsanstalten
är belägen å den ort, där han är uppförd i röstlängden. Kan det med
skäl antagas, att röstberättigad kommer att å valdagen vistas utom riket
eller att röstberättigad, vilken utövar miliärtjänst eller tillhör besättning
eller annan personal å fartyg eller personalen vid statens järnvägar eller vid
enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller lotsverket, till följd av
tjänstens utövning icke kan utöva sin rösträtt på valdagen må sådan röstberättigad
före valdagen avlämna valsedel, avseende valet i den valkrets där
han är i röstlängd upptagen, å fast postanstalt inom riket. Vistas röstberättigad
utom riket och kan med skäl antagas, att han till följd härav eller
till följd av tjänsteutövning som nyss sagts icke kan utöva sin rösträtt å
valdagen inom riket, äger han avlämna valsedel, avseende valet i den valkrets
där han är i röstlängd upptagen, å svensk beskickning eller svenskt
konsulat, som Konungen bestämmer.

Väljare, som avlämnar valsedel enligt vad nu sagts, skall inneha röstlängdsutdrag.
Röstmottagare är inom riket postfunktionär. Röstmottagning
å postanstalt skall äga rum från och med adertonde dagen före valdagen till
och med valdagen. Röstmottagning skall före valdagen äga rum under den
tid postanstalten hålles öppen för allmänheten. I fråga om den tid, då postanstalt
skall vara öppen på valdagen, äro bestämmelserna rörande andra -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1959

5

kammarval och kommunalval av olika innebörd. I kommunala vallagen stadgas
sålunda i 37 § tredje stycket, att å valdag röstmottagning å postanstalt
skall äga rum under den tid postanstalten hålles öppen för allmänheten,
dock minst en timme. Motsvarande föreskrift för andrakammarvalen återfinnes
i 72 § tredje stycket lagen om val till riksdagen. Enligt detta lagrum
skall röstmottagning å postanstalt äga rum under den tid postanstalten
hålles öppen för allmänheten, å valdag dock minst en timme före klockan
elva förmiddagen och en timme efter klockan ett eftermiddagen; där särskilda
skäl därtill äro, må Konungen begränsa tiden för röstmottagning å
valdag till den tid postanstalten hålles öppen för allmänheten, dock minst
en timme.

Alla val, både andrakammarval och kommunala val, skola hållas å söneller
helgdag, vare sig valen äro allmänna för hela riket eller särskilda för
endast en del av riket.

Vid 1953 års riksdag väcktes motioner (I: 199 av herr Weiland in. fl. och
11:255 av herr Löfroth m. fl.), vari hemställdes om skrivelse till Kungl.
Maj :t om utredning och förslag om underlättande av deltagandet i val till
riksdagens andra kammare och kommunala val. I motiveringen till motionerna
anfördes bland annat att det syntes enklast att de röstberättigade,
som voro på främmande ort å valdagen, finge avlämna valsedel hos valnämnden
i det distrikt, vari de då befunne sig. Detta skulle enligt motionärerna
innebära en besparing för statskassan.

Konstitutionsutskottet, som behandlade motionerna, anförde i sitt utlåtande
(nr 6), att postverkets beräknade kostnader vid kommunalvalen i september
1950 voro 109 180 kronor och för andrakammarvalen i september
1952 enligt preliminära uppgifter omkring 150 000 kronor. Dessa kostnader
voro enligt utskottets bedömande icke sådana, att de rimligen borde föranleda
att systemet med poströstning slopades eller i något mera betydande
avseende ändrades i fråga om septembervalen eller andra val av större
vikt. På konstitutionsutskottets hemställan avslogos motionerna av riksdagen.

I en vid 1955 års riksdag väckt motion (II: 154 av fru Holmqvist och herr
Bengtsson i Halmstad) hemställdes »att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t
begära en utredning i syfte att möjliggöra för väljare, som uttagit röstlängdsutdrag,
att å postanstalt avlämna sin valsedel å lämplig söckendag, helst
lördag, under tiden för postanstaltens öppethållande». I motionen framhölls
att vid de omval, som vanligtvis följde efter politiska och kommunala
val, väljarens rätt att vid vistelse på annan ort på valdagen fullgöra sin rösträtt
å postanstalt visat sig medföra stora kostnader för staten, trots att
endast ett fåtal väljare voro berörda. Vidare erinrades i motionen om att valnäinndsordförandena
— enligt överenskommelse mellan postverket och
dem — brukade tillfråga väljare, som uttagit röstlängdsutdrag, vid vilken
postanstalt vederbörande ämnade avlämna sin röstsedel, för att på så sätt

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1050

minska postverkets kostnader. Ett enklare sätt att lösa den föreliggande
frågan syntes motionärerna vara att medgiva rätt för valman, som uttagit
röstlängdsutdrag, att exempelvis på lördagen före valet på postanstall få avlämna
sin röstsedel, varigenom extrautgifterna för ersättning till postverket
kunde inbesparas.

I sitt utlåtande (nr 8) över motionen förklarade sig konstitutionsutskottet
vidhålla sitt vid 1953 års riksdag gjorda uttalande att postverkets kostnader
för poströstningen vid val enligt utskottets bedömande icke vore sådana att
de rimligen borde föranleda att systemet med poströstning slopades eller
i något mera betydande avseende ändrades i fråga om septembervalen eller
andra val av större vikt. Enligt utskottets uppfattning borde således icke vid
omval i någon valkrets till andra kammaren, till landsting eller till stadsfullmäktige
i vissa större städer, som icke deltaga i landsting, ändring eller
inskränkning i tiden för postanstalternas öppethållande å valdagen ifrågakornma.
Om det däremot var fråga om ett enstaka val av kommunal-, municipal-
eller kyrkofullmäktige hade spörsmålet — sedan postanstalterna efter
den 15 juni 1951 i allmänhet höllos stängda å sön- och helgdagar — enligt
utskottets uppfattning kommit i sådant läge att det extra öppethållandet
på valdagar för sådana särskilda val av samtliga postanstalter kunde te
sig som en opraktisk och alltför kostsam anordning. Utskottet ansåg sig
dock icke utan vidare kunna förorda att ens vid sådana tillfällen när blott i
någon enstaka kommun fullmäktigeval skulle äga rum, poströstningen flyttades
från valdagen till någon tidigare söckendag. Principiellt borde enligt
utskottet nämligen ej annan ordning tillämpas vid omval än vid det ursprungliga
valet. Möjligen kunde enligt utskottet vid dylika val postanstalternas
öppethållande valdagen inskränkas till den del av riket, där ifrågavarande
ort var belägen, samt på större platser begränsas till någon eller
några av de där förekommande postanstalterna. Utskottet förutsatte emellertid
att det inom inrikesdepartementet, utan att riksdagen gjorde särskild
hemställan därom, företogs en utredning och översyn rörande ordningen
för poströstning vid särskilda kommunalval, varigenom vissa olägenheter
kunde avhjälpas. I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionen
icke till någon riksdagens åtgärd.

Den 27 maj 1955 tillsatte dåvarande chefen för justitiedepartementet med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande samma dag en utredning att verkställa
en teknisk översyn av bestämmelserna rörande allmänna val. Utredningen
antog benämningen 1955 års valutredning. I direktiven för utredningen hänvisades
bland annat till konstitutionsutskottets sistnämnda utlåtande och
angavs att utredningen även borde undersöka möjligheterna att begränsa
öppethållandet av postanstalter för poströstning vid enstaka val av kommunala
fullmäktige.

I de nu förevarande motionerna framliålles att gällande ordning för poströstning,
enligt vilken samtliga landets postanstalter äro skyldiga att hålla

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1959

7

Öppet även vid extra fullmäktigeval, medför stora kostnader för statsverket
och måste betecknas som en organisatorisk oformlighet. Enligt motionärerna
kan det diskuteras huruvida icke andra möjligheter borde finnas för avlämnande
av poströster t. o. m. vid de allmänna valen. Motionärerna framföra
därvid förslaget att gällande bestämmelser ändras så att poströstningen
äger rum antingen den första helgfria dagen efter valdagen eller den sista
helgfria dagen före valdagen.

Med anledning av dessa motioner får utskottet anföra följande.

Då reglerna om poströstning infördes höllos postanstalterna regelmässigt
öppna å söndagar. Så länge detta var förhållandet medförde bestämmelserna
om poströstning inga olägenheter eller komplikationer. Läget förändrades
emellertid då generalposlslyrelsen beslöt att postanstalterna från
och med den 15 juni 1951 i allmänhet icke längre skulle vara öppna å sönoch
helgdagar för att betjäna allmänheten med postala tjänster. Med hänsyn
till bestämmelserna i lagen om val till riksdagen och kommunala vallagen
voro postanstalterna dock skyldiga att å valdagar hålla öppet för poströstning.
Då det gäller enstaka val av kommunal- eller kyrkofullmäktige,
vid vilka antalet poströstande brukar vara obetydligt, har generalpoststyrelsen
efter beslutet om sön- och helgdagsstängningen emellertid hittills förfarit
så att styrelsen efter samråd i varje särskilt fall med inrikesdepartementet
vidtagit särskilda åtgärder för att nedbringa kostnaderna för poströstningen
genom att hålla vissa postanstalter stängda å valdagen. Vid andra
val av större vikt ha däremot samtliga fasta postanstalter hållits öppna
för poströstning.

Såsom utskottet anfört i tidigare avgivna utlåtanden (nr 6/1953 och nr
8/1955) kan kostnaderna för poströstningen vid septembervalen eller andra
val av större vikt rimligen icke föranleda att systemet med poströstningen
ändras i något mera betydande avseende. Ej ens vid omval i någon valkrets
till andra kammaren, till landsting eller till stadsfullmäktige i vissa större
städer, som icke deltaga i landsting, bör enligt utskottets uppfattning
sådan ändring vidtagas att poströstningen skall äga rum å annan dag än
valdagen. Ur principiell synpunkt framstår det nämligen såsom angeläget
alt röstavgivning regelmässigt sker å den fastställda valdagen.

Vad däremot angår andra enstaka borgerligt eller kyrkligt kommunala val,
där antalet poströstande brukar vara ringa, synas dock kostnaderna för öppethållande
av samtliga fasta postanstalter motivera en ändring av gällande
bestämmelser. Såsom framgår av det föregående verkställes för närvarande
av 1955 års valutredning en undersökning av möjligheterna att begränsa
postanstalternas öppethållande för poströstning vid dylika enstaka val av
fullmäktige. Enligt vad utskottet inhämtat har valutredningen för avsikt att
vid undersökningen även ingå på frågan om öppethållandet vid de allmänna
valen av municipalfullmäktige. Vidare bär inhämtats att valutredningen vid
denna sin undersökning prövar icke blott möjligheten alt inskränka postan -

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1959

stalternas öppethållande till vissa orter utan även möjligheten att förlägga
poströstningen till sista helgfria dagen före valdagen. Att — såsom motionärerna
alternativt föreslagit — låta poströstningen äga rum första helgfria
dagen efter valdagen torde enligt utskottets uppfattning vara uteslutet, i synnerhet
som resultatet av den preliminära sammanräkningen av de å valdagen
inför valnämnderna avgivna rösterna bekantgjorts vid denna tidpunkt.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att motionerna 1:2 och II: 14 icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 mars 1959

På konstitutionsutskottets vägnar:

BENGT ELMGREN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elingren, Damslröm, Ollén, Torsten
Andersson, Sveningsson, Lundström, Erik Olsson, Dahl, Axel Emanuel Andersson
och Aspling; samt

från andra kammaren: herrar Pettersson i Norregård, Spångberg,
Magnusson i Tumhult, Jonsson i Haverö, Gustafsson i Bogla, Bark, Hammar,
Alemyr, Hamrin och fru Sjöqvist.

590482 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag