Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959
1
. , •'' I
Nr 13
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående
statens stöd åt hästaveln, in. m. jämte i ämnet väckta
motioner.
I en till riksdagen den 30 december 1958 avlåten proposition, nr 45, vilken
hänskjutits till jordbruksutskottet, har Kungl. Maj :t, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att godkänna de förslag till omläggning av statsstödet
åt hästaveln, som angivits i propositionen, samt att i anslutning därtill
medgiva, dels att statens hästavelsfond må avvecklas med utgången av
budgetåret 1958/59 och under fonden den 30 juni 1959 odisponerad behållning
må tillgodoföras den under reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln
upptagna anslagsposten Stöd åt hästaveln, dels att statens lånefond
för hästavelns befrämjande må avvecklas med utgången av budgetåret
1958/59 och under fonden den 30 juni 1959 befintlig disponibel kontant
behållning må tillgodoföras den under reservationsanslaget Befrämjande
av husdjursaveln upptagna anslagsposten Stöd åt hästaveln, dels att
av under anslagsposten Stöd åt hästaveln befintlig reservation ett belopp
av 400 000 kr. må under budgetåret 1959/60 tagas i anspråk till statsbidrag
för anordnande av ridhusanläggningar, m. in.
Vidare har Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition under nionde huvudtiteln
(punkt 23; s. 35—37), föreslagit riksdagen att medgiva, att under
budgetåret 1959/60 må beviljas statlig kreditgaranti för lån avseende vissa
under punkten berörda åtgärder till hästavelns främjande intill ett belopp
av, 1 100 000 kr., samt att till Befrämjande av husdjursaveln för budgetåret
1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 2 183 500 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
a) 1:337 av herr Sundelin likalydande med 11:408 av herr Ståhl m. fl.,
i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen av Kungl.
Maj:ts äskande i statsverkspropositionen av anslag till befrämjande av
husdjursaveln, anvisa ett reservationsanslag av 1 622 000 kr., innebärande
en minskning i jämförelse med det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget med
560 000 kr.;
b) I: 392 av herr Sundelin och II: 475 av herr Ståhl m. fl., likalydande,
däri motionärerna hemställt, att riksdagen vid behandlingen av propositionen
nr 45 måtte
1 Dihang till riksdagens protokoll 1''Jb''J. JO samt. Nr 13
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959
1) besluta att till Befrämjande av husdjursaveln anslå ett reservationsanslag
av 1 833 500 kr. att fördelas enligt i motionerna angivna grunder,
samt
2) medgiva att av under anslagsposten Stöd åt hästaveln befintlig reser''
vation ett belopp av 200 000 kr. må under budgetåret 1959/60 tagas i anspråk
till statsbidrag för anordnande av ridhusanläggningar m. m.;
c) I: 394 av herr Eskilsson m. fl. likalydande med II: 478 av herr Agerberg
m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta godkänna
Kungl. Maj :ts förslag i propositionen nr 45 angående stöd åt hästaveln,
dock med det undantaget att avveckling av statens lånefond för hästavelns
befrämjande och statens hästavelsfond icke skall ske utan att hittills
tillämpade principer för dessa fonders förvaltning, användning och påfyllnad
alltjämt skall gälla;
d) I: 395 av herr Jonasson m. fl. och II: 479 av herr Börjesson m. fl.,
likalydande, i vilka motioner hemställts, att riksdagen vid behandling av
propositionen nr 45 måtte
1) avslå Kungl. Maj:ts förslag om avveckling av statens hästavelsfond
och lånefonden för befrämjande av hästaveln samt om överförande av behållningarna
från sagda fonder till reservationsanslaget Befrämjande av
husdjursaveln samt jämväl avslå Kungl. Maj:ts förslag om att statsbidrag
för anordnande av ridhusanläggningar m. m. skall utgå från nämnda reservationsanslag,
2) besluta att stödet till befrämjande av hästaveln skall utgå i huvudsak
enligt gällande grunder, dock med de ändringar som i motionerna föreslagits,
3) medgiva att ur statens lånefond för hästavelns befrämjande må under
budgetåret 1959/60 tagas i anspråk lån för ett sammanlagt belopp av
1 700 000 kr., varvid lån även må utgå för ardennerston,
4) medgiva alt bidrag från statens hästavelsfond må utgå även till kallblodsaveln,
till uppfödningspremier och till gemensamhetsbeten för unghästar
i enlighet med vad i motionerna anförts, varvid må beräknas, att
stödet till hästaveln budgetåret 1959/60 skall finansieras till ett belopp av
förslagsvis 900 000 kr. från hästavelsfonden, samt
5) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om prövning av den framtida
utformningen av stödet till hästaveln i enlighet med vad i motionen anförts;
e) II: 477 av herrar Lindström och Jonsson i Strömsund, däri hemställts
att riksdagen måtte besluta,
1) att både anslagsramar och delposter vad gäller stödet åt hästaveln även
i fortsättningen skall fastställas av riksdagen,
2) att den i propositionen föreslagna anslagssumman, 2 000 000 kr., fördelas
med 650 000 kr. till varmblodsaveln och 1 350 000 kr. till kallblodsaveln,
3) att statsbidraget till ridhusbyggnader begränsas till 35 procent av godkända
kostnader och utfylles med statlig lånegaranti, varigenom det för ändamålet
äskade reservationsanslaget kan begränsas till 200 000 kr., samt
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959
3
4) att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om fullföljande av den av
lantbruksstyrelsen påbörjade översynen av hästpremieringsförfarandet.
I fråga om de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för yrkandena,
får utskottet hänvisa till motionerna 11:408, 11:475, 11:478, 11:479 och
II: 477.
I. Propositionen nr 45 angående statens stöd åt hästaveln
Inledningsvis har i propositionen redogjorts för tillkallandet av 1957 års
hästavelsutredning och för dess arbete, över det av utredningen den 22 september
1958 avgivna betänkandet har yttranden avgivits av lantbruksstyrelsen,
domänstyrelsen, skogsstyrelsen, veterinärstyrelsen, statens jordbruksnämnd,
statskontoret, riksräkenskapsverket, chefen för armén, riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap, skogs- och lantbruksakademien,
Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk, Hushållningssällskapens
förbund, Sveriges skogsägareförbund, Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund, Avelsföreningen för svenska ardennerhästen, Avelsföreningen
för svenska varmblodiga hästen, Föreningen Nordsvenska hästen,
Riksföreningen för ridningens främjade (Ridfrämjandet) samt De svenska
lantliga ryttarföreningarnas centralförbund.
En sammanfattande redovisning av de nuvarande formerna för statsstödet
åt hästaveln har återgivits i propositionen.
1957 års hästavelsutrednings betänkande
I propositionen har givits en närmare redogörelse för innehållet i hästavelsutredningens
betänkande. Sålunda har å s. 7—12 det nuvarande hästbeståndet
redovisats samt å s. 12—17 lämnats en prognos beträffande tillgången
på hästar i lantbruket samt en beräkning av det framtida hästbehovet
ävensom sammanställts en tabell utvisande antalet traktorer och bilar
i jordbruk med 1—3 hästar. Ä s. 17—20 har redogjorts för utredningens
uppfattning om hästuppfödning och avelsarbete. Där har sålunda lämnats
uppgifter om utnyttjandet av de statliga hästavelslånen, förändringarna i
beståndet av hingstar och avelsston, betäckningsfrekvensen samt fölslakten
ävensom om uppfödningskostnaderna och hästpriserna. Vidare har å s.
20—21 lämnats en redogörelse för utredningens mening om behovet av och
tillgången på dragkraft vid avspärrning, mobilisering eller krig.
Av utredningens uttalanden och förslag, som redovisats å s. 21—27, torde
här få återgivas följande.
För att hästbeståndet skall kunna vidmakthållas vid erforderlig nivå och
även motsvara kraven på nöjaktig kvalitet är det enligt utredningens mening
nödvändigt, att avelsverksamheten hålles uppe. Man torde, anser utredningen,
icke f. n. kunna göra den förutsägelsen, att betingelserna för uppföd
-
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959
ningen kommer att utvecklas så, att densamma under de närmaste åren kan
ske i önskvärd omfattning utan stöd från statens sida. Å andra sidan torde
man också kunna uttala att, såvitt nu kan bedömas, någon ökning av stödet
icke är påkallat.
Hästavelsutredningen kommer sålunda till den slutsatsen, att hästaveln
under ännu någon tid bör bispringas med särskilda stödåtgärer samt att stödet
i huvudsak bör ske i samma former som hittills. Förlängningen av stödåtgärderna
bör enligt utredningens mening icke ske för kortare tid än 5 år.
Efter denna tid torde det vara möjligt att klarare överblicka läget beträffande
såväl behovet som tillgången på hästar och man bör då också lättare
kunna bedöma möjligheterna att avveckla stödet.
När det härefter gällt att taga ställning till frågan om den närmare utformningen
av de fortsatta stödåtgärderna har hästavelsutredningen ansett
sig böra utgå från att, eftersom stödet åt hästaveln i sin helhet nu är föremål
för översyn, det är angeläget att även själva konstruktionen av statsstödet
omprövas. För en dylik omprövning uppställer utredningen följande
allmänna riktlinjer.
Den nuvarande uppdelningen av hästavelsstödet i bestående och tillfälligt
stöd bör upphöra, varvid det senare stödet inarbetas i det förra.
Den statliga långivningen med anlitande av statens lånefond för hästavelns
befrämjande bör avvecklas och ersättas med bidrag resp. statlig kreditgaranti.
I sammanhanget kan erinras om att 1945 års riksdagsrevisorer
uttalade sig för prövning av frågan om att ersätta vissa ullåningsfonder
med ett system med statlig lånegaranti.
Enligt utredningens mening kan starkt ifrågasättas om det är behövligt
och rationellt att riksdagen detalj prövar medelsdispositionen under hästavelsanslaget.
Det synes mera ändamålsenligt att riksdagen endast bestämmer,
hur stora belopp som skall avdelas till stöd åt kallblodsaveln resp.
varmblodsaveln. Anslagsbeloppens storlek bör bestämmas efter schematiska
beräkningsgrunder. Ett dylikt förfarande tillämpas vid anvisandet av medel
till idrottens och friluftslivets främjande. Kungl. Maj:t bör på grundval av
riksdagens beslut fastställa en närmare utformad dispositionsplan, dock
utan att densamma synes behöva bli så detaljerad som nu. Förslag till dispositionsplan
bör uppgöras av lantbruksstyrelsen efter samråd med de av
hästaveln intresserade organisationerna.
Med dessa utgångspunkter framlägger hästavelsutredningen följande olika
förslag till stödåtgärder för hästaveln.
Vid beräknandet av medel under posten till kallblodsaveln bör beloppet
avpassas så att utrymme erhålles för stöd åt hingstföreningar och enskilda
hingsthållare i ungefärligen samma utsträckning som f. n. Hästavelsutredningen
vill dock här föreslå den ändringen i nu gällande bestämmelser att
samma bidrag må utgå till enskilda hingsthållare som till föreningar. Ävenså
bör utrymme lämnas för frisedlar till ett belopp som omräknat i nuvarande
penningvärde motsvarar det stöd av ifrågavarande slag som bestämdes
år 1953. Vid de överläggningar som utredningen haft med jordbruksanslagsutredningen
har denna förklarat sig icke "önska taga ställning till
frågan om denna stödforms lämplighet. Enligt båda utredningarnas uppfattning
torde det icke heller vara ett spörsmål som kräver ställningstagande
av riksdagen. Denna fråga torde efter samråd med intresseorganisatio
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959
5
nerna få avgöras av lanlbruksstyrelsen, som bör äga frihet att disponera
tillgängliga medel för annan stödform om så befinnes lämpligt.
Sedan 1952 har ett temporärt stöd till varmblodsaveln utgått ur hästavelsfonden
i form av uppfödnings- och bevaringspremier. Det har ifrågasatts,
om sagda former för stöd av varmblodsaveln alltjämt bör tillämpas. Detta
torde emellertid få avgöras av lantbruksstyrelsen efter vederbörligt samråd.
Emellertid synes det lämpligt att under anslagsposten till stöd åt varmblodsaveln
föra in ett belopp ungefärligen motsvarande det nu utgående temporära
stödet. Beträffande dispositionen av medlen under anslagsposten torde
böra gälla, att denna bl. a. skall inriktas på att i olika avseenden främja
den civila ridsporten. Ett skäl härtill är att man bör göra det möjligt för
ett större antal för hästsporten intresserade ungdomar att ägna sig åt densamma.
I enlighet med vad som närmare beröres i det följande bör till str
det åt varmblodsaveln jämväl hänföras bidrag till uppförande av ridhusbyggnader.
Utlåningen från statens lånefond för hästavelns befrämjande synes böra
upphöra med utgången av innevarande budgetår. Den långivning som för
närvarande sker med anlitande av medel ur fonden till främjande av inköp
av avelsdjur av såväl varmblods- som kallblodsras torde böra ersättas med
ett system med statliga lånegarantier för krediter upptagna på allmänna
lånemarknaden. Dessa garantier bör ej innefatta något subventionsmoment.
Garanti bör kunna beviljas upp till 100 procent av anskaffningskostnaden.
Samma slag av inköpsåtgärder som nu främjas genom långivning ur
fonden bör stödjas med statsgarantier. Ävenså bör statsgarantier lämnas för
i allmän kreditinrättning upptagna lån för anskaffande av hästar för ridhusdrift.
Lånegaranti torde icke böra gälla, därest amorteringstiden för det
i allmän kreditinrättning upptagna lånet överstiger beträffande kallblodiga
avelsdjur 8 år och varmblodiga avelsdjur 5 år. Garantierna torde böra beviljas
av lantbruksstyrelsen efter hörande av vederbörande hushållningssällskap
och intresseorganisation. Garantiram bör årligen fastställas av riksdagen.
Även den med anlitande av förenämnda fond förekommande långivningen
såsom finansiell hjälp till uppförande in. in. av ridhusanläggning torde böra
upphöra den 1 juli 1959. Långivningen synes böra ersättas med bidrag till
täckande av byggnadskostnaderna intill högst 75 procent. Redan de nu utgående
lånen har karaktär av bidrag såtillvida att de är rån le- och arnorteringsfria
så länge vederbörande anläggning består och utnyttjas för sitt ändamål.
Något krav på återbetalning av sådant lån har icke rests sedan denna
stödform infördes år 1947. Bidragen bör beviljas av Kungl. Maj :t samtidigt
som byggnadskostnaderna och anläggningsritningarna godkännes. Förutsättning
för beviljandet av bidragen bör vara att garantier kan lämnas föi
att de med bidragen delvis finansierade anläggningarna får avsedd användning
under rimlig tid, förslagsvis 15 år. Utbetalningen av bidragen bör ske
först sedan vederbörande anläggning slutförts. Vid behov av kredit under
byggnadstiden synes samma förfarande kunna tillämpas som vid uppförande
av sportlokaler. Dessa uppföres som regel med kommunal borgen.
Vad härefter angår frågan om stödets totala omfattning framhåller hästavelsutredningcn,
att denna fråga bör prövas med utgångspunkt från att betydande
belopp årligen inflyter till statsverket av totalisatormedel och från
alt statsmakterna i samband med indragningen av dessa medel till driftbudgeten
år 1947 får anses ha åtagit sig vissa förpliktelser gentemot hästaveln.
1 anslutning härtill föreslår utredningen följande anslagshelopp och
bidragsramar, m. in.
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959
De förslag som i det föregående redovisats innebär, att medelsanvisning
för stöd åt hästaveln hädanefter endast skall ske under reservationsanslaget
Befrämjande av husdjursaveln och där redovisas å tvenne anslagsposter,
en för varmblodsaveln och en för kallblodsaveln. Under ettvart av de senaste
3 budgetåren har såsom statsstöd till varmblodsaveln genomsnittligt utbetalats
ca 800 000 kronor och till kallblodsaveln i medeltal ca 1 300 000 kronor.
I dessa siffror innefattas sålunda även den medelsanvisning som skett
med anlitande av statens hästavelsfond. Enligt utredningens uppfattning
bör belopp av i huvudsak samma storleksordning även i fortsättningen stå
till förfogande för stöd av nämnda avelsgrenar. Utredningen föreslår, att till
stöd åt hästaveln totalt anvisas ett belopp av 2 000 000 kronor. Av detta belopp
bör 750 000 kronor avse varmblodsaveln och 1 250 000 kronor kallblodsaveln.
I den för varmblodsaveln beräknade summan ingår ej medel för
bidrag till byggande av ridhus.
Den behållning som den 1 juli 1959 kan föreligga å statens hästavelsfond
bör få tagas i anspråk vid bestämmandet av medelsdispositionen för budgetåret
1959/60.
Ramen för lån ur statens lånefond för hästavelns befrämjande till ridhusanläggningar
och för ridhusdrift erforderligt hästmaterial in. m. har under
de senaste 2 åren varit 400 000 kronor. Ramen har helt utnyttjats. I överensstämmelse
med vad i det föregående anförts rörande betydelsen av stöd
åt hästsporten synes det angeläget, att den årliga bidragsramen för de närmaste
budgetåren fastställes till ett något högre belopp. Utredningen föreslår
en bidragsram om 500 000 kronor. För bidragsgivningen synes böra få anlitas
den å fonden den 1 juli 1959 kvarstående behållningen, vilken kan beräknas
till ca 3 000 000 kronor. Fondens behållning nämnda dag torde böra
överföras till reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln samt där
redovisas som reservationsbelopp, avsett endast för bidrag till ridhusanläggningar.
Sedan reservationen uttömts får medelsbehovet till angivna bidragsverksamhet
täckas genom nya medelsanvisningar, bestämda efter de
årliga bidragsramarna. Återbetalningar av tidigare ur fonden beviljade lån
för hästinköp torde böra inflyta å driftbudgetens inkomstsida under posten
Diverse inkomster: Övriga diverse inkomster.
Vad slutligen angår de ramar, som bör gälla för den föreslagna lånegarantigivningen
för hästinköp, torde dessa kunna bestämmas med utgångspunkt
från dem, som enligt nuvarande regler gäller för motsvarande långivning
ur statens lånefond för hästavelns befrämjande. Uppkommande
kostnader för täckande av till följd av statlig kreditgaranti inträffad förlust
torde få bestridas ur den från lånefonden till liästavelsanslaget överförda
reservationen samt, när denna är förbrukad, ur anslaget.
Det bör till sist här åler anmärkas, alt hästavelsutredningen varit enig
med jordbruksanslagsutredningen i sina förslag rörande storleken av och
formerna för statsstödet åt hästaveln.
Yttrandena över hästavelsutredningens betänkande
Av remissinstanserna uttalar statskontoret tveksamhet gentemot hästavelsutredningens
förslag om fortsatt stöd åt hästaveln. Enligt ämbetsverket
kan det ifrågasättas, huruvida särskilda stödåtgärder f. n. tjänar något
ändamål. Sveriges skogsägareförbund anför, att om icke kraftigare stödåt
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 ur 1959
7
gärder för hästaveln vidtages än vad utredningen föreslagit, torde en för
skogsbruket redan lokalt påtagbar brist på hästar mycket snart komma att
mera allmänt accentueras. Samtliga övriga remissinstanser tillstyrker däremot
huvudlinjerna i utredningens förslag eller lämnar desamma i stort
sett utan erinran. Beträffande vissa spörsmål föreligger dock olika mening
mot utredningen. Detta gäller framför allt den ifrågasatta avvecklingen av
fonderna och införandet av systemet med statlig lånegaranti på området.
Dessa förslag avstyrkes av omkring hälften av remissinstanserna, varibland
så gott som alla föreningar och organisationer med intressen inom hästavelsverksamheten.
En ingående redogörelse för yttrandena har lämnats i propositionen å
s. 28—41, vartill utskottet får hänvisa.
Lantbruksstyrelsens anslagsskrivelse för budgetåret 1959/60
I propositionen nr 45 lämnas även en redogörelse för av lantbruksstyrelsen
i anslagsskrivelse den 20 augusti 1958 framförda yrkanden rörande statens
stöd till hästaveln under budgetåret 1959/60. Dessa yrkanden avser dels
medelsanvisning under driftbudgetens nionde huvudtitel till det mera bestående
stödet åt hästaveln och till avsättning till statens hästavelsfond, dels
fastställande av låneramar för utlåningen från den under kapitalbudgeten
upptagna statens lånefond för hästavelns befrämjande.
Under reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln har lantbruksstyrelsen
hemställt att anslagsposten till stöd åt hästaveln å ena sidan skall
uppräknas med 60 000 kr., varav 50 000 kr. för bidrag till uppfödningspremier
till uppfödare av i kapplöpningar deltagande hästar och 10 000 kr. för
bidrag till täckande av administrationskostnader för Svenska galoppsportens
centralförbund, men å andra sidan skall nedräknas med 200 000 kr.
med hänsyn till möjligheterna till ökat ianspråktagande av under posten förefintlig,
odisponerad reservation. Styrelsens förslag innebär, att anslagsposten
i fråga kan uppföras med ett från 1 138 500 kr. till 998 500 kr. sänkt
belopp.
Lantbruksstyrelsens äskande avseende statens hästavelsfond innefattar
förslag om att fonden skall för nästa budgetår tillföras ett belopp av
1 000 000 kr. Som motiv för sitt förslag anför styrelsen bl. a., att fonden vid
utgången av budgetåret 1958/59 kan beräknas ha minskat med i runt tal
4 100 000 kr.
Vad angår utlåningen under nästa budgetår från statens lånefond för
hästavelns befrämjande innebär styrelsens yrkande att lån skall få utlämnas
till sammanlagt följande högsta belopp för angivna olika låneändamål,
nämligen 250 000 kr. för lån till inköp av varmblodiga avelsston, 225 000 kr.
för lån till inköp av hingstar av nordsvensk eller gudbrandsdalsk ras, 225 000
kr. för lån till inköp av nordsvenska avelsston, 400 000 kr. för lån till inköp
av avelshingstar av ardennerras samt 600 000 kr. för lån till förvärv av rid
-
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959
husbyggnader och för anskaffande av för ridhusdrift erforderligt hästmaterial
m. in. I förhållande till innevarande budgetår innebär styrelsens förslag
en höjning av ramen för sistberörda slag av lån med 200 000 kr., medan
låneramarna i övrigt bibehålies oförändrade. Motivet för sin framställning
om vidgning av ramen för ridhuslånen anger styrelsen vara att, om den
nuvarande ramen å 400 000 kr. icke skulle höjas, detta skulle komma att
medföra, att styrelsen under nästa budgetår icke kunde upptaga till prövning
nya ansökningar om lån till förevarande ändamål, eftersom beloppet
å 400 000 kr. helt åtgår till lån åt de sammanslutningar, för vilka byggnadskostnaden
redan godkänts och för vilka lån partiellt tillstyrkts eller beviljats.
— Någon förstärkning av lånefondens kapital är ej erforderlig för att
nu berörda utlåning skall kunna ske under budgetåret 1959/60.
Departementschefen
Departementschefen har i propositionen nr 45 anfört följande.
»Såsom framgår av den föregående redogörelsen åtnjuter hästaveln i landet
för närvarande på olika sätt stöd från det allmännas sida. Dessa stödåtgärder
är av 2 slag, nämligen dels sådana, som är av mera bestående
natur, och dels sådana, som avsetts endast skola vara av tillfällig karaktär.
Då den första gruppen stödåtgärder betecknas såsom mera bestående,
innebär detta, att det här är fråga om ett stöd som utgått sedan lång tid tillbaka
och inte heller tidsbegränsats framåt. Ifrågavarande stödåtgärder utgöres
av såväl bidrag som lån till ett flertal särskilt angivna ändamål för
hästavelns främjande. Vilka dessa ändamål är, framgår närmare av den
översikt, som lämnats i det föregående. Bidragen utgick tidigare från ett särskilt
anslag under nionde huvudtiteln men anvisas numera från en delpost
å reservationsanslaget Befrämjande av lmsdjursaveln under samma huvudtitel.
Lånen utbetalas från statens lånefond för hästavelns befrämjande, som
bildats genom sammanslagning av förut tillgängliga specialfonder för låneverksamhet
på hästavelns område. Sin nuvarande principiella utformning
erhöll ifrågavarande stödverksamhet vid 1947 års riksdag i samband med
den då beslutade upplösningen av specialbudgeten för totalisatormedlen.
Vad härefter angår de tillfälliga eller, såsom de plägat benämnas, de särskilda
stödåtgärderna, avser dessa såväl varmblods- som kallblodsaveln. För
varmblodsavelns del tillkom stödet vid 1952 års riksdag (JoU 34; rskr. 262)
och erhöll formen av ett bemyndigande för Kungl. Maj :t att tills vidare utbetala
vissa uppfödnings- och bevaringspremier. Beslut om särskilda stödåtgärder
jämväl för kallblodsaveln fattades vid påföljande års riksdag (prop.
121; JoU 27; rskr. 334). Stödåtgärderna innefattade här bidrag till hingstliållning
och utställande av s. k. frisedlar. Hingsthållningsbidragen avsågs
för både föreningar och enskilda men bestämdes till avsevärt högre belopp i
förra fallet. I detta sammanhang uttalades, att avsikten med de särskilda
stödåtgärderna var att giva hästaveln en sådan uppmuntran, att denna trots
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959
9
dålig lönsamhet skulle kunna uppehållas vid en med hänsyn till landets behov
önskvärd nivå. Hästavelns beträngda läge betraktades dock såsom en
tillfällig krissituation och det beräknades, att den fortgående minskningen
av den svenska häststammen efter några år skulle medföra en bristsituation,
varigenom hästpriserna skulle komma att stiga och lönsamheten åter förbättras.
Stödåtgärderna bedömdes därför vara erforderliga endast under en
begränsad tidsperiod, som bestämdes till 4 år räknat från och med den 1
juli 1953.
Emellertid har det, såsom framgår av det föregående, befunnits nödvändigt
att bibehålla de särskilda stödåtgärderna längre än man ursprungligen
räknat med. Sålunda har Kungl. Maj :t med stöd av förenämnda bemyndigande
förordnat, att uppfödnings- och bevaringspremierna må utgå ända till
och med år 1958. Efter förslag av Kungl. Maj:t (prop. 135) bär vidare 1957
års riksdag (JoU 26; rskr. 325) förlängt giltighetstiden för det särskilda stödet
åt kallblodsaveln till den 1 juli 1959.
Det bör till sist här nämnas, att kostnaderna för alla nu omförmälda
särskilda stödåtgärder bestrides ur statens hästavelsfond, d. v. s. den fond
som genom tillskott från stuteriväsendets fond inrättades vid avvecklingen
av specialbudgeten för totalisatormedlen i syfte att skapa garanti för att
hästavelns behov skulle kunna tillgodoses i tillräcklig omfattning, även då
det budgetära läget försvårade att erforderliga anslag anvisades för hästaveln.
Samtidigt som i propositionen 1957: 135 föreslogs förlängning av de särskilda
stödåtgärderna för kallblodsaveln angavs, att avsikten var att låta
verkställa utredning beträffande frågan om statens fortsatta medverkan till
hästavelns främjande. Sådan utredning har nu skett genom en särskild utredningsman,
som i anslagsfrågorna samrått med jordbruksanslagsutredningen,
och resultatet har närmare redovisats i det föregående. I stora drag
innebär de slutsatser och förslag, som utredningen kommit till, följande.
Med utgångspunkt från en av jordbrukets utredningsinstitut gjord stickprovsundersökning
angående nuvarande bestånd samt framtida behov av
och tillgång på arbetshästar i lantbruket har utredningen ansett sig kunna
ställa den prognosen, att hästtillgången under de närmaste åren bör kunna
täcka behovet, under förutsättning dock att avelsarbetet hålles uppe. Då
emellertid detta inte kan väntas bli möjligt utan statligt stöd, har utredningen
förordat att dylikt stöd alltjämt skall lämnas hästaveln och att detta bör
ha i huvudsak samma omfattning som hittills. Däremot har utredningen ansett
själva konstruktionen av statsstödet böra omprövas. Sålunda har föreslagits,
att den nuvarande uppdelningen i bestående och tillfälligt stöd skall
upphöra och det senare inarbetas i det förra, att långivningen från statens
lånefond för hästavelns befrämjande skall upphöra och ersättas såvitt angår
ridhusanläggningar med bidrag och i övrigt med statlig kreditgaranti,
att jämväl statens hästavelsfond skall avvecklas samt att i konsekvens med
dessa förslag medelsanvisningen för stöd åt hästaveln hädanefter endast
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959
skall ske under reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln å en
post avsedd för varmblodsaveln och en för kallblodsaveln. Det har vidare
förutsatts, att riksdagen i fortsättningen ej såsom nu skall detaljpröva medelsdispositionen
utan blott bestämma storleken av nyssnämnda båda anslagsposter.
Dessa har av utredningen upptagits till 750 000 respektive
1 250 000 kronor, motsvarande vad som under senare år i genomsnitt disponerats
för ändamålen. Därvid har dock ej medräknats erforderliga medel
för bidrag till ridhusanläggningar, vartill föreslagits en ram å 500 000 kronor
att till en början utgå från förefintlig behållning å statens lånefond för
hästavelns befrämjande.
Vad utredningen sålunda uttalat och föreslagit, har av det övervägande
flertalet remissmyndigheter tillstyrkts eller i stort sett lämnats utan erinran.
Förslagen om avveckling av de båda fonderna och övergång till statlig kreditgaranti
har dock mött opposition särskilt från organisationer och sammanslutningar
på hästavelns område. Man har ansett, att detta för hästaveln
skulle medföra en påtaglig försämring gentemot nuvarande ordning,
bland annat med tanke på ovissheten om det tillfälliga statsstödets fortbestånd.
Vidare bör nämnas att det i ett par fall ifrågasatts att utredningen
underskattat det framtida behovet av hästar för skogsbrukets del.
Jag torde härefter få övergå till en redogörelse för min egen uppfattning
i frågan.
Det torde vara uppenbart, att avgörande för hur man bör ställa sig till
spörsmålet rörande statens fortsatta medverkan till hästavelns främjande
främst blir en bedömning av tillgången respektive behovet av hästar i framtiden.
Lika klart är, att stor osäkerhet måste vidlåda alla försök att bestämma
dessa faktorer. Hästavelsutredningen har på grundval av förut omförmälda
stickprovsundersökning räknat med en minskning av nuvarande
hästbestånd från omkring 230 000 djur till cirka 90 000 å 100 000 år 1965.
Det framtida behovet har i 3 olika alternativ uppskattats till respektive
115 000, 69 000 och 43 000 hästar. Dessa uppskattningar har lett till prognosen,
att tillgången skulle komma att täcka behovet. Denna slutsats har
emellertid inte blivit oemotsagd. Sålunda framgår av bland annat Sveriges
skogsägareförbunds yttrande att man åtminstone på vissa håll inom skogsnäringen
numera inte är övertygad om att inte skogsbrukets behov av arbetshästar
kan komma att öka. Å andra sidan har skogsstyrelsen inte någon
erinran mot utredningens uppfattning av skogsbrukets behov i förevarande
avseende.
Enligt min mening visar utredningen att ett, låt vara minskat men dock
inte obetydligt, behov av hästar i lantbruket och skogsbruket kommer att
finnas även under den närmaste framtiden. Vidare måste också vederbörlig
hänsyn tagas till att både armén och ridsporten har intresse av att hästaveln
uppehälles i erforderlig omfattning. Det synes möjligt, att tillgången
i och för sig skulle bli tillräcklig för att tillgodose alla dessa behov. Emellertid
är det angeläget att söka trygga att häststammen inte nedgår under
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959
11
denna nivå samt att, vilket inte är minst viktigt, hästarnas kvalitet inte försämras.
Såsom utredningen framhållit torde detta inte kunna uppnås utan
fortsatt medverkan från det allmännas sida. Med hänsyn härtill och då, såsom
utredningen jämväl framhållit, den stabilitet man räknat med skulle
inträffa på liästavelns område, inte synes ha uppnåtts ännu, finner jag det
nödvändigt att i det statliga stödet utrymme lämnas för bibehållande tills
vidare ej blott av det mera bestående stödet utan även av de särskilda stödåtgärderna.
Jag har sålunda kommit till den uppfattningen, att hänsynen till såväl
kvantiteten som kvaliteten hos hästbeståndet motiverar statligt stöd åt landets
hästavel jämväl i fortsättningen. Liksom utredningen har jag därvid utgått
från att behovet bör fyllas på grundval av inhemsk avel och att import
endast bör förekomma, då speciella skäl föreligger. Jag delar även utredningens
mening, att stödet i princip bör givas samma omfattning som för
närvarande. Någon ökning därav bland annat i syfte att därigenom giva utrymme
för nya eller ändrade stödformer, som på sina håll ifrågasatts, anser
jag sålunda inte böra övervägas. Av det sagda följer, att jag kan tillstyrka
utredningens förslag att för statsbidrag till hästaveln skall beräknas ett
belopp av 2 000 000 kronor, varav för nästa budgetår 750 000 kronor bör avses
för varmblodsaveln och 1 250 000 kronor för kallblodsaveln. Härutöver
bör på sätt, som närmare utvecklas i det följande, staten alltjämt och i huvudsak
i oförändrad utsträckning medverka till att skapa lånemöjligheter
för inköp av avelsdjur samt ridhästar. Vidare torde staten även i fortsättningen
böra främja tillkomsten av ridhusanläggningar.
Vad härefter angår utredningens förslag om en genomgripande ändring
av stödåtgärdernas tekniska konstruktion, talar enligt min mening starka
skäl för en sådan rationalisering, som detta obestridligen skulle innebära.
Då jag, såsom jag förut anfört, anser, att i det allmänna statsstödet bör ges
utrymme också för fullföljande tills vidare av de särskilda stödåtgärderna,
kan det knappast vara anledning att hålla dessa åtskilda utan bör desamma
inarbetas i det mera bestående stödet. Ej lieller synes del vara behövligt
att riksdagen såsom nu i detalj prövar dispositionen av de medel, som avses
för liästavelns befrämjande, utan blott fördelningen mellan varmblodsoch
kallblodsaveln. Kungl. Maj:t synes emellertid böra erhålla rätt att om
skäl därtill befinnes föreligga göra jämkning i sagda fördelning. Det torde
vidare få ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag av lantbruksstyrelsen
i samråd med av hästaveln intresserade organisationer, fastställa en dispositionsplan,
som inte bör vara alltför detaljerad.
Genomföres detta förslag, kommer uppenbarligen lantbruksstyrelsen att
i fortsättningen få avsevärt myckel friare händer i sin verksamhet på hästavelns
område. Det synes också lämpligt, att det i stort sett lämnas åt denna
myndighet att — efter det samråd som nyss angivits — inom bestämda gränsser
avgöra, vilka stödåtgärder som med hänsyn till de vid den aktuella
tidpunkten rådande förhållandena bör tillgripas för varmblods- respektive
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959
kallblodsaveln. En konsekvens härav blir bland annat, att det saknas anledning
att nu taga ställning till förslaget om likställighet i stödhänseende
mellan hingstföreningar och enskilda hingsthållare. Denna fråga, liksom
andra av samma art, torde alltså på sätt nyss sagts få prövas och avgöras av
lantbruksstyrelsen. Jag vill dock här uttala, att nämnda förslag med hänsyn
till den anslutning det vunnit synes väl värt att noga övervägas.
Vad beträffar statens liästavelsfond, har man betraktat denna och de uttalanden,
som gjordes vid dess tillkomst, såsom en särskild garanti för att
oavsett det budgetära läget medel även i framtiden i tillräcklig omfattning
skall finnas tillgängliga för hästavelns behov. Vid ett genomförande av de
förslag till lortsatt statsstöd åt hästaveln som jag förordat i det föregående
tillföres anslagsposten till hästavelns befrämjande årligen så stora belopp
som anses erforderliga för att stödja hästaveln såväl med avseende på de
mera bestående som de särskilda stödåtgärderna. Det kan, av budgetmässiga
skäl, icke antagas att statens hästavelsfond, om den kvarstår, kommer att
i fortsättningen tillgodoföras större belopp än vad som årligen erfordras
för avelns upprätthållande i önskvärd utsträckning. Även med sådan utlormning
av statsstödet kan detsamma ej förväntas bli större än det ordinarie
driftbudgetanslaget kan beräknas bli med den av mig föreslagna uppläggningen
av stödet. Det måste anses vara till fördel för hästaveln att en
stabilisering sker av de nu extraordinära stödåtgärderna i stället för att
ovisshet skall råda om huruvida det budgetära läget, efter omprövning varje
år, skall medge anslagsanvisning under statens hästavelsfond. På denna
grund ansluter jag mig till utredningsförslaget om en avveckling av nyssnämnda
fond samtidigt med den i det föregående föreslagna omläggningen
i övrigt av statens finansiella bistånd åt hästaveln.
Vad härefter gäller formerna för statens fortsatta understödjande av möjligheterna
att erhålla lån för inköp av avelsdjur och ridhästar har utredningens
förslag härom, såsom framgår av det förut anförda, rönt starkare
invändning. Såvitt angår övergång till kreditgaranti har därvid såsom främsta
argument anförts, att detta system skulle innebära en försämring genom
att den nuvarande räntefriheten vid hästavelslån kommer att upphöra, något
som i hästavelns nuvarande läge inte anses vara lämpligt. Med anledning
av denna invändning vill jag erinra om att statsmakterna på senare
år vid flera tillfällen klart uttalat sig för systemet med statlig kreditgaranti
vid statlig låneverksamhet och även fattat beslut i sådan riktning. Med hänsyn
härtill och till det förhållandet, att det enligt min mening knappast kan
anses motiverat att just på förevarande område bibehålla det subventionsmoment,
som räntefriheten innebär, finner jag mig för min del böra tillstyrka
utredningens förslag.
I fortsättningen bör långivningen för inköp av avelsdjur samt hästar för
ridhusdrift sålunda ske på den allmänna lånemarknaden mot statlig kreditgaranti.
Såsom utredningen anfört, bör riksdagen årligen fastställa ramen
för garantierna. Jag föreslår, att denna ram för nästkommande budgetår
skall bestämmas till 1 100 000 kronor. Vidare bör gälla att garantierna be
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959
13
viljas av lantbruksstyrelsen, efter hörande av vederbörande hushållningssällskap
och intresseorganisation, samt att garanti skall kunna avse hela
anskaffningskostnaden. Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t
att sedermera utfärda närmare bestämmelser i ämnet. Därvid torde även få
prövas den av lantbruksstyrelsen väckta frågan om viss åldersbegränsning
vid garanlilån för inköp av avelsston ävensom spörsmålet om införande av
möjlighet till lån jämväl för inköp av ardennerston.
Förutom till de ändamål som nu berörts utgår sedan länge lån också till
uppförande in. m. av ridhusanläggningar. Såsom förut antytts har utredningen
föreslagit, att dessa lån skall ersättas med bidrag. Mot detta förslag har jag
inte någon erinran. Någon större saklig ändring i förhållande till gällande
regler torde för övrigt detta inte kunna sägas innebära, eftersom de nuvarande
lånen är ränte- och amorteringsfria så länge vederbörande anläggning användes
för sitt ändamål. Liksom beträffande nyssnämnda lån bör för ifrågavarande
bidrag gälla, att riksdagen skall fastställa en årlig ram för verksamheten.
Denna ram har utredningen ansett böra bestämmas till 500 000 kronor
för de närmaste budgetåren. För min del finner jag mig dock för nästa
budgetår inte kunna tillstyrka högre belopp än som stått till förfogande för
ändamålet de senaste åren och föreslår därför en bidragsram å 400 000 kronor.
Bidrag bör kunna lämnas med högst 75 procent av byggnadskostnaderna.
I de fall statsbidrag begränsas till 40 procent av de slutliga byggnadskostnaderna
torde, såsom statskontoret anfört i sitt remissyttrande, några
särskilda villkor för bidragsgivningen ej behöva uppställas. Statsbidraget
för ändamålet i fråga synes böra beviljas av Kungl. Maj :t, som tillika torde
böra äga att meddela de övriga bestämmelser, vilka må befinnas erforderliga.
Vid utfärdandet av dylika bestämmelser bör beaktas även de övriga synpunkter,
som vid ärendets remissbehandling anförts i förevarande hänseende.
Med anledning av statskontorets påpekande att av utredningens förslag
inte framgår om bidrag skall kunna utgå även för att inrätta befintlig byggnad
till ridhus, vill jag uttala, att bidrag uppenbarligen bör kunna lämnas
även i sådant fall.
Vid bifall till mina nu framlagda förslag återstår att behandla de rent
budgettekniska frågorna.
.lag har förut föreslagit, att för varmblods- och kallblodsaveln skall avses
(750 000 -f 1 250 000 =) 2 000 000 kronor för nästa budgetår. Dessa medel
torde böra uppföras såsom olika delposter under reservationsanslaget Befrämjande
av husdjursaveln å den upptagna anslagsposten Stöd åt hästaveln.
Emellertid torde man, i enlighet med vad lantbruksstyrelsen anfört,
kunna räkna med att vid ingången av nyssnämnda budgetår skall föreligga
eu reservation ä sagda anslagspost, uppgående till åtminstone 500 000 kronor.
Posten synes följaktligen icke behöva uppföras med högre belopp än
1 500 000 kronor för budgetåret 1959/60.
Såsom i det föregående anförts bör statens hästavelsfond avvecklas vid
utgången av innevarande budgetår. Å fonden vid nämnda tidpunkt befintlig
14
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959
odisponerad behållning, vilken kan beräknas till lägst 1 200 000 kronor, bör
därvid överföras till reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln och
där tillföras anslagsposten Stöd åt hästaveln. Ävenså bör statens lånefond
för hästavelns befrämjande avvecklas den 30 juni 1959. Därvid bör förfaras
så, att av vid nämnda tidpunkt å fonden befintlig kontant behållning ett
belopp motsvarande de på fonden redovisade kapitalmedlen om 300 kronor
återbetalas till riksgäldskontoret, medan återstående kontantbehållning tillgodoföres
förenämnda reservationsanslag och anslagspost. Å lånefonden utestående
fordringar bör upptagas till redovisning på ett särskilt konto under
statsregleringsfonden. Framdeles inflytande amorteringar bör likaledes tillgodoföras
reservationsanslaget.
Från å reservationsanslaget befintlig reservation bör tills vidare få bestridas
förut omförmälda bidrag till uppförande m. m. av ridhusanläggningar.
Därjämte synes lämpligen eventuella förluster på grund av de statliga kreditgarantier,
som jag i det föregående förordat, likaledes få täckas av angivna
medel.
Till frågorna om anvisande av förut omförmälda anslag för budgetåret
1959/60 samt om fastställande av den ram, inom vilken statlig kreditgaranti
för i det föregående angivna ändamål må beviljas under samma budgetår,
avser jag att återkomma i 1959 års statsverksproposition vid anmälan av
nionde huvudtiteln.
I detta sammanhang torde jag slutligen få anmäla, att Kungl. Maj: t dels
den 30 juni 1958 bemyndigat lantbruksstyrelsen att av det för budgetåret
1957/58 anvisade reservationsanslaget Hästavelns befrämjande taga i anspråk
högst 120 000 kronor till utdelande av högst 300 uppfödningspremier
å 400 kronor för exporterade varmblodiga remonter samt för avelsston,
som uttagits av ordförande i hästpremieringsnämnd eller av den av Avelsföreningen
för den varmblodiga hästen i samråd med lantbruksstyrelsen tillsatta
uttagningskommissionen, dels den 30 oktober 1958 — med ändring av
sagda beslut — medgivit, att angivna belopp må disponeras för exporterade
varmblodiga remonter, för varmblodiga remonter, som av arméintendenturförvaltningen
preliminärt inköpts för leverans år 1959, för varmblodiga
hästar, som rekommenderats för arméns behov av stamdraghästar, samt för
varmblodiga avelsston, som uttagits av den av Avelsföreningen för den
varmblodiga hästen i samråd med lantbruksstyrelsen tillsatta uttagningskommissionen
eller av ordförande i hästpremieringsnämnd.»
II. Framställningen i 1959 års statsverksproposition rörande anslagsanvisning
till befrämjande av husdjursaveln
Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsskrivelse föreslagit, att anslaget för
budgetåret 1959/60 minskas med 140 000 kr. till 1 682 000 kr. enligt följande
beräkning.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959
15
Anslag ökning
eller
1958/59 minskning
1. Bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer.
....................................... 175 000 —
2. Stöd åt hästaveln............................. 1 138 500 —
a) understöd åt hästavelsföreningar m. m.: Svenska
galoppsportens centralförbund................ + 60 000
b) ianspråktagande av större belopp av reservationen
än budgetåret 1958/59................. — 200 000
3. Bidrag till kontrollföreningsverksamheten........ 508 500 —
1 822 000 — 140 000
1 682 000
Under förevarande punkt i statsverkspropositionen har anmälts en av
Värmlands läns hushållningssällskap den 7 februari 1958 ingiven ansökan
om högsta möjliga statsbidrag för inrättande av hästupptagningsanstalt i
Föskefors, Ekshärads kommun. Igångsättningskostnaderna har beräknats
till 200 000—250 000 kr.
Vidare har under punkten anmälts, att lantbruksstyrelsen (skr. 10/10
1958) — med överlämnande av en ansökning från Sveriges fjäderfäavelsförening
om ett med 41 500 kr. till 91 500 kr. förhöjt statsbidrag — erinrat
om att styrelsen i sitt förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1959/60
på anförda skäl funnit sig icke f. n. böra föreslå någon höjning av anslaget
för bl. a. ifrågavarande ändamål.
Departementschefen har — efter redogörelse för lantbruksstyrelsens motiv
för sina äskanden samt för styrelsens yttrande över angivna ansökning
av Värmlands läns hushållningssällskap — anfört följande.
»Vad först beträffar bidragsgivningen till avelsföreningar och liknande organisationer
torde såsom lantbruksstyrelsen föreslagit härför beräknas oförändrat
175 000 kronor. Även styrelsens förslag om anvisande av ett oförändrat
belopp av 508 500 kronor till kontrollföreningsverksamheten kan jag
biträda.
Vad härefter angår medelsanvisningen till stöd åt hästaveln har i särskild
proposition den 30 december 1958, till vilken jag här får hänvisa, framlagts
förslag rörande statens fortsatta medverkan i detta stöd. Härvid
har jag bland annat uttalat att för budgetåret 1959/60 ett belopp av 2 000 000
kronor bör stå till lantbruksstyrelsens förfogande för främjande av hästaveln,
av vilket belopp 750 000 kronor bör avse varmblodsaveln och 1 250 000
kronor kallblodsaveln. Då av förefintlig reservation å anslaget ett 200 000
kronor större belopp än innevarande budgetår eller 500 000 kronor torde
kunna utnyttjas för det nästkommande budgetåret, erfordras i enlighet härmed
en medelsanvisning för ändamålet av 1 500 000 kronor. Därjämte har
jag i omförmålda proposition förordat, att under sistnämnda budgetår må
16
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959
intill ett belopp av 1 100 000 kronor beviljas statlig kreditgaranti för lån i
allmänna marknaden, avsedda för inköp av avelshästar samt ridhästar.
Den av Värmlands läns hushållningssällskap gjorda ansökan om statsbidrag
till inrättande av en ny hästupptagningsanstalt inom länet kan jag
icke tillstyrka.
Den samlade medelsanvisningen under förevarande anslag bör i enlighet
med vad jag här anfört för budgetåret 1959/60 bestämmas till 2 183 500
kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 361 500 kronor.»
III. Utskottet
I propositionen nr 45 har Kungl. Maj :t föreslagit, att det statliga stödet
till hästavelns främjande även i fortsättningen i princip bör givas samma
omfattning som för närvarande. Någon ökning därav i syfte att ge utrymme
för nya eller ändrade stödformer har sålunda icke ansetts böra övervägas.
Däremot har föreslagits en genomgripande ändring av stödåtgärdernas kon*
struktion bland annat på så sätt, att senare års tillfälliga stödåtgärder och
det mera bestående statliga stödet åt hästaveln skall sammanföras. I enlighet
härmed har föreslagits att under reservationsanslaget Befrämjande av
husdjursaveln ett belopp av 2 000 000 kronor får för budgetåret 1959/60 tagas
i anspråk till stöd åt hästaveln, varav 750 000 kronor till varmblodsaveln
och 1 250 000 kronor till kallblodsaveln. Vidare har föreslagits, att den hittillsvarande
låneverksamheten från statens lånefond för hästavelns befrämjande
skall ersättas med statlig kreditgaranti, såvitt avser lån till inköp av
avelsdjur och ridhästar, och med bidrag, såvitt gäller krediter för anordnande
av ridhusanläggningar. Därvid har förordats, att garanti- och bidragsramarna
för nästa budgetår skall bestämmas till 1 100 000 kronor respektive
400 000 kronor. I samband med denna omläggning har Kungl. Maj :t
framlagt förslag om att statens lånefond för hästavelns befrämjande liksom
statens hästavelsfond skall upphöra med utgången av innevarande budgetår
och att de då under fonderna förefintliga behållningarna överföres till den
under reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln upptagna anslagsposten
Stöd åt hästaveln. Innebörden av Kungl. Maj:ts förenämnda proposition
är vidare, att riksdagen i fortsättningen icke —- såsom för närvarande
— i detalj skall pröva dispositionen av de medel, som av riksdagen
anvisas för hästavelns befrämjande, utan blott fördelningen mellan varmblods-
och kallblodsaveln. Kungl. Maj :t föreslås dock erhålla rätt att, om
skäl därtill befinnes föreligga, göra jämkning i sagda fördelning.
I motionerna I: 392 och II: 475, som innebär en precisering av de i motionerna
1:337 och 11:408 framförda yrkandena, har föreslagits, att anslagsposten
till kallblodsaveln skall upptagas med ett 50 000 kronor lägre
belopp än vad som förordats i propositionen nr 45. Vidare har i dessa motioner
yrkats, att stödet till varmblodsaveln skall minskas med 300 000 kro
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959
17
nor jämfört med vad som föreslagits av Kungl. Maj:t samt att statsbidraget
till anordnande av ridhus skall reduceras med 200 000 kronor eller till hälften
av det i propositionen föreslagna beloppet. Sistnämnda yrkande har
även framställts i motionen II: 477, där jämväl uttalats att statsbidraget till
ridhusbyggnader bör begränsas till 35 procent av de godkända kostnaderna
och kompletteras med statlig lånegaranti. I motionen 11:477 har vidare
hemställts, att anslagsramar och delposter vad gäller stödet åt hästaveln
även i fortsättningen skall fastställas av riksdagen samt att den i propositionen
förordade bidragssumman 2 000 000 kronor skall fördelas med
650 000 kronor till varmblodsaveln och 1 350 000 kronor till kallblodsaveln,
vilket innebär en överflyttning av 100 000 kronor från varmblods- till kallblodsaveln
i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag. I sistnämnda motion har
slutligen framhållits, att den av lantbruksstyrelsen påbörjade översynen av
hästpremieringsförfarandet snarast möjligt bör fullbordas.
Vad gäller motionerna I: 394 och II: 478 innefattar dessa ett yrkande om
godkännande av Kungl. Maj:ts förslag angående stöd åt hästaveln, dock
med det undantaget att avveckling av statens lånefond för hästavelns befrämjande
och statens hästavelsfond icke skall ske utan att hittills tillämpade
principer för dessa fonders förvaltning, användning och påfyllnad alltjämt
skall gälla. Att stödet till främjande av hästaveln skall utgå i huvudsak
enligt nu gällande grunder har även föreslagits i motionerna I: 395 och II:
479. Härvid har bland annat yrkats att ur statens lånefond för hästavelns
befrämjande må under budgetåret 1959/60 tagas i anspråk lån för ett sammanlagt
belopp av 1 700 000 kronor, varvid lån även måtte utgå för ardennerston,
samt att bidrag från statens hästavelsfond måtte utgå jämväl till
uppfödningspremier inom kallblodsaveln och till gemensamhetsbeten för
unghästar av ardennerras. I sistnämnda motionspar har vidare framhållits
att i förenklande syfte en sammanslagning av statens hästavelsfond och
lånefonden för befrämjande av hästaveln bör vara lämplig. Denna fråga bör
enligt motionärerna upptagas till prövning, varvid även bör kunna övervägas
om ett system med statliga kreditgarantier kan införas som en komplettering
till lånefonden.
Enligt utskottets uppfattning är ett fortsatt statligt stöd — av ungefär
nuvarande omfattning — åt landets hästavel alltjämt väl motiverat och utskottet
biträder Kungl. Maj :ts förslag i fråga om stödets totala storlek.
Skäl talar vidare för att de nu såsom extra-ordinära betecknade stödåtgärderna
samordnas med det mera permanenta stödet. Den av departementschefen
föreslagna fördelningen av stödet mellan varmblods- och kallblodsaveln
— vilken fördelning grundar sig på de under senare år genomsnittligt
utbetalade beloppen och vari Kungl. Maj:t bör kunna göra jämkning
om skäl därtill befinnes föreligga — synes väl avvägd och utskottet kan
alltså icke tillstyrka den fördelning av bidragssumman som föreslagits i motionen
11:477. Utskottet avstyrker följaktligen jämväl det i motionerna I:
392 och 11:475 framförda yrkandet om en minskning av det sammanlagda
2 Bihang till riksdagens protokoll 11)5''.). it) samt. Nr Nr 13
18
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959
stödet till hästaveln. Ej heller kan utskottet biträda den i motionerna I:
395 och II: 479 gjorda hemställan om viss utvidgning av stödet i förhållande
till Kungl. Maj :ts förslag. Däremot synes i anledning av vad som anförts
i sistnämnda motioner samt i motionerna I: 394 och It: 478 den av Kungl.
Maj :t föreslagna avvecklingen av statens lånefond för hästavelns befrämjande
och statens hästavelsfond icke för närvarande böra ske utan bör fonderna
övergångsvis bibehållas. En sådan avveckling skulle nämligen enligt utskottets
uppfattning, bland annat genom bortfallet av räntefria lån, innebära
en icke önskvärd försämring av statsstödet. Utskottet avstyrker i enlighet
härmed Kungl. Maj :ts förslag, såvitt detsamma avser överförande per
den 1 juli 1959 av då under fonderna befintlig behållning till det för stödet
åt hästaveln avsedda, å driftbudgeten upptagna reservationsanslaget. Med
detta ställningstagande avser utskottet bland annat att stödet åt hästaveln
skall för nästa budgetår till ett belopp av 700 000 kronor finansieras med
medel som från hästavelsfonden överföres till omförmälda reservationsanslag
och att långivningen från hästavelslånefonden skall bibehållas tills vidare
såväl beträffande lån för inköp av avelsdjur och ridhästar som lån till
anordnande av ridhusanläggningar. Ramarna för till skilda ändamål meddelade
lån ur sist angivna fond bör enligt utskottets uppfattning vara desamma
under budgetåret 1959/60 som för nu löpande budgetår. I överensstämmelse
med det sagda avstyrker utskottet det i motionerna I: 392 och
11:475 samt 11:477 framförda förslaget om minskning i omfattningen av
det statliga stödet till anordnande av ridhusanläggningar.
I den av Kungl. Maj :t i propositionen nr 45 uttalade meningen, att det icke
synes behövligt att riksdagen skall såsom för närvarande är fallet i detalj
pröva dispositionen av de för hästavelsstödet avsedda medlen, instämmer utskottet
under avstyrkande av vad härutinnan yrkats i motionen II: 477. Det
bör enligt utskottets uppfattning få ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag
av lantbruksstyrelsen i samråd med av hästaveln intresserade organisationer,
fastställa en disposilionsplan, som icke hör vara alltför detaljerad.
Det synes vidare lämpligt att, såsom i propositionen anförts, lantbruksstyrelsen
får efter sådant samråd som nyss nämnts inom bestämda gränser
avgöra, vilka stödåtgärder som med hänsyn till de vid den aktuella tidpunkten
rådande förhållandena bör tillgripas för varmblods- respektive kallblodsaveln.
Härigenom uppstår en betydande administrativ förenkling.
Utskottet finner det i likhet med motionärerna i motionen II: 477 angeläget
att den av lantbruksstyrelsen påbörjade översynen av hästpremieringsförfarandet
snarast möjligt fullbordas. Då emellertid utskottet utgår från
att Kungl. Maj:t följer detta spörsmål, finner utskottet ej någon riksdagens
åtgärd i ärendet erforderlig.
Vad slutligen angår Kungl. Maj :ts förslag i statsverkspropositionen i fråga
om bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer ävensom till
kontrollföreningsverksamheten har utskottet icke något att erinra däremot.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959
19
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
A. med bifall till motionerna I: 394 och II: 478 samt I: 395
och II: 479, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga,
avslå Kungl. Maj:ls framställningar, såvitt desamma avser
dels att statens hästavelsfond må avvecklas med utgången
av budgetåret 1958/59 och under fonden den 30 juni 1959
odisponerad behållning må tillgodoföras den under reservationsanslaget
Befrämjande av husdjursaveln upptagna anslagsposten
Stöd åt hästaveln,
dels att statens lånefond för hästavelns befrämjande må
avvecklas med utgången av budgetåret 1958/59 och under
fonden den 30 juni 1959 befintlig disponibel kontant behållning
må tillgodoföras den under reservationsanslaget Befrämjande
av husdjursaveln upptagna anslagsposten Stöd åt hästaveln,
dels att under budgetåret 1959/60 må beviljas statlig kreditgaranti
för lån avseende vissa i det föregående berörda
åtgärder till hästavelns främjande intill ett belopp av
1 100 000 kronor;
B. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag ävensom med avslag
å motionen II: 477, såvitt nu är i fråga, godkänna de
förslag till omläggning av formerna i övrigt för och handläggningen
av stödet åt hästaveln, som utskottet angivit i det
föregående;
C. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning samt med
avslag å motionerna I: 337 och II: 408 samt I: 392 och II: 475,
sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga, till Befrämjande
av husdjursaveln å riksstaten för budgetåret 1959/60
under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
2 183 500 kronor;
D. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionen II: 477, såvitt nu är i fråga, godkänna vad i propositionen
nr 45 föreslagits i fråga om fördelning på varmblods-
respektive kallblodsaveln av det för budgetåret 1959/
60 utgående stödet åt hästaveln;
E. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna
I: 394 och II: 478 liksom ock med avslag å motionerna I: 392
och II: 475, II: 477 ävensom I: 395 och II: 479, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, medgiva, att ur statens lånefond
för hästavelns befrämjande må under budgetåret 1959/60
tagas i anspråk till lån för inköp av varmblodiga avelsston
250 000 kronor, för inköp av hingstar av nordsvensk eller
20
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959
gudbrandsdalsk ras 225 000 kronor, för inköp av nordsvenska
avelsston 225 000 kronor, för inköp av avelshingstar av ardennerras
400 000 kronor samt för förvärv av ridhusbyggnader
och för anskaffande av för ridhusdrift erforderligt hästmaterial
m. in. 400 000 kronor;
II. att motionerna 1:395 och 11:479, såvitt däri yrkats
att bidrag från statens hästavelsfond må utgå även till uppfödningspremier
inom kallblodsaveln och till gemensamhetsbeten
för unghästar av ardennerras, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
III. att motionerna 1:395 och 11:479 ävensom motionen
II: 477, såvitt de ej besvarats i det föregående, icke må någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 12 mars 1959
På jordbruksutskottets vägnar:
HJALMAR GUSTAFSON
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Nord, Jon Jonsson, Bertil Andersson,
Hjalmar Nilsson, Hermansson, Mossberger*, Johan Persson, Hedström, Ebbe
Ohlsson* och Sundin; samt
från andra kammaren: herrar Gustafson i Dädesjö, Andersson i Hyssna,
Jonsson i Strömsund, Sköld, Lindström, Eliasson i Moholm, Svensson i
Vä, Agerberg, Nilsson i Lönsboda och Allmän.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer
1) av herrar Hjalmar Nilsson och Mossberger, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka Kungl. Maj:ts i propositionen nr 45 framlagda förslag utan
ändringar samt att därför
dels det stycke i utskottets utlåtande, som å s. 17 börjar med orden »Enligt
utskottets» och å s. 18 slutar med orden »av ridhusanläggningar», bort
ersättas med text av följande lydelse:
»Enligt utskottets----(lika med utskottet)---— Kungl. Maj:ts
förslag. I de två sistnämnda motionerna samt i motionerna I: 394 och II: 478
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959
21
har framförts yrkanden av innebörd att den av Kungl. Maj:t föreslagna avvecklingen
av statens lånefond för hästavelns befrämjande och statens hästavelsfond
icke bör ske och att fonderna följaktligen bör bibehållas. Utskottet
vill i anledning härav framhålla att nr statens liästavelsfond utgår bidrag
och ej lån samt att densamma genom anslagsanvisning över driftbudgeten
måste tillföras medel om stödverksamheten skall fortsätta. EU bifall
till förevarande motionsyrkanden skulle beträffande hästavelsfonden innebära
att 700 000 kronor av fondens behållning om beräknat cirka 1 200 000
kronor per den 1 juli 1959 skall överföras till det för stödet åt liästaveln
avsedda, å driftbudgeten upptagna reservationsanslaget. Följaktligen skulle
redan för budgetåret 1960/61 erfordras ett medelstillskott till fonden av
icke betydlig storlek. Det framstår som en budgetteknisk oformlighet att i
framtiden årligen på ett anslag anvisa medel — som får antagas ej bli av
större omfattning än som erfordras vederbörande budgetår — vilka medel
omedelbart måste överföras till ett annat anslag. Det synes utskottet naturligt
att — när nu såsom även motionärerna tillstyrkt stödet till hästaveln
i övriga avseenden samordnas — medelsanvisningen sker under endast ett
anslag.
Beträffande statens häsfavelslånefond är de därifrån utgående lånen till
anordnande av ridhusanläggningar både ränte- och amorteringsfria så länge
vederbörande anläggning utnyttjas för avsett ändamål. Stödet har i detta
fall alltså bidragslcaraktär, och utskottet finner det i likhet med Kungl. Maj:t
ändamålsenligt att stödet till ridhusverksamheten fortsättningsvis även formellt
får bidragsform och utgår från förenämnda reservationsanslag å driftbudgeten.
Härigenom vinnes jämväl en viss administrativ förenkling, bland
annat vid de myndigheter som har att kontinuerligt bevaka statens säkerheter
för utlämnade ridhuslån. Utskottet vill vidare erinra om att statsmakterna
på senare år vid flera tillfällen klart uttalat sig för systemet med statlig
kreditgaranti vid statlig låneverksamliet och även fattat beslut i sådan
riktning. Det synes enligt utskottets mening därför lämpligt att statens stöd
för inköp av avelsdjur samt hästar för ridhusdrift ges formen av statlig
kreditgaranti och att ramen för garantierna i enlighet med Kungl. Majrts
förslag för nästa budgetår bestämmes till 1 100 000 kronor. I motionsyrkandena
om bibehållande av statens häsfavelslånefond har som skäl härför
bland annat framhållits önskvärdheten av att räntefria lån skall utgå till
hästinköp även i fortsättningen. Enligt utskottets uppfattning torde hästuppfödarna
respektive ridhästägarna kunna hära de räntekostnader som
kommer att uppstå vid ett genomförande av Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet
vill i sammanhanget fästa uppmärksamheten på att å andra inom jordbrukets
område förefintliga statliga län utgår ränta. Exempelvis löper stödlån
till av skördeskador — till och med av katastrof karaktär — drabbade
jordbrukare med en ränta å mellan 4 och 5,75 procent. Även inom fisket
och skogsbruket med statlig medverkan upptagna lån löper med ränta.
Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att om lanlbruksstyrelsen skulle
finna skäl föreligga att i vissa fall subventionera hästinköp av här behandlat
22
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959
slag detta kan, vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag, ske inom den bidragsram
riksdagen fastställer. Likaså vill utskottet framhålla, att Kungl. Maj:ts förslag
innebär att under hästavelslånefonden odisponerad behållning kommer
att under det antal år en sådan kvarstår utnyttjas för den stödform,
nämligen ridhusbidrag, som nu successivt förbrukar fonden.
Mot bakgrunden av det anförda avstyrker utskottet det i motionerna
1:394 och 11:478 samt 1:395 och 11:479 framförda yrkandet om bibehållande
av statens hästavelsfond och statens lånefond för hästavelns befrämjande.
Utskottet avstyrker jämväl det i motionerna I: 392 och II: 475 samt
11:477 framförda förslaget om minskat bidrag till anordnande av ridhusanläggningar.
»
dels ock utskottets hemställan under I.A., I.B. och I.E. bort lyda sålunda,
»A. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning samt med
avslag å motionerna I: 394 och II: 478 samt I: 395 och II: 479,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, besluta
dels att statens hästavelsfond må avvecklas med utgången
av budgetåret 1958/59 och under fonden den 30 juni 1959
odisponerad behållning må tillgodoföras den under reservationsanslaget
Befrämjande av husdjursaveln upptagna anslagsposten
Stöd åt hästaveln,
dels att statens lånefond för hästavelns befrämjande må
avvecklas med utgången av budgetåret 1958/59 och under
fonden den 30 juni 1959 befintlig disponibel kontant behållning
må tillgodoföras den under reservationsanslaget Befrämjande
av husdjursaveln upptagna anslagsposten Stöd
åt hästaveln,
dels att under budgetåret 1959/60 må beviljas statlig kreditgaranti
för lån avseende vissa i det föregående berörda
åtgärder till hästavelns främjande intill ett belopp av
1 100 000 kronor;
B. med bifall till Kungl. Maj:ts framställning ävensom
med avslag å motionen 11:477, såvitt nu är i fråga, godkänna
de förslag till omläggning av formerna i övrigt för
och handläggningen av stödet åt hästaveln, som utskottet
angivit i det föregående;
E. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning ävensom
med avslag å motionerna 1:392 och 11:475, 11:477, 1:394
och II: 478 samt I: 395 och II: 479, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, medgiva, att av under anslagsposten Stöd åt
hästaveln befintlig reservation ett belopp av 400 000 kronor
må under budgetåret 1959/60 tagas i anspråk till statsbidrag
för anordnande av ridhusanläggningar, m. m.»
2) av herrar Nord, Johan Persson, Nilsson i Lönsboda och Åhman, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka de förslag till anslagsminskning m. m.,
som framförts i motionerna I: 392 och II: 475, samt att därför
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 år 1959 23
dels det stycke i utskottets utlåtande, som å s. 17 börjar med orden »Enligt
utskottets» och å s. 18 slutar med orden »av ridhusanläggningar», bort
ha följande lydelse:
»Enligt utskottets uppfattning är elt fortsatt statligt stöd åt landets liästavel
alltjämt motiverat. Skäl talar vidare för att de nu såsom extra-ordinära
betecknade stödåtgärderna samordnas med det permanenta stödet. Kungl.
Maj :t har som tidigare redovisats föreslagit, att ett belopp av 2 000 000 kronor
bör få tagas i anspråk till stöd åt hästaveln under budgetåret 1059/60, varav
750 000 kronor till varmblodsaveln och 1 250 000 kronor till kallblodsaveln.
Utskottet delar emellertid den i motionerna 1:392 och 11:475 framförda
uppfattningen, att det torde vara möjligt att begränsa stödet åt hästaveln
i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet biträder därför det i nyssnämnda
motioner gjorda förslaget att stödet till hästaveln under budgetåret
1959/60 skall utgå med 1 650 000 kronor, vilket är 350 000 kronor mindre
än enligt Kungl. Maj :ts framställning. Utskottet ansluter sig vidare till den
i samma motioner föreslagna fördelningen av stödet mellan kallblods- och
varmblodsaveln. Således synes stödet till kallblodsaveln böra upptagas till
1 200 000 kronor och stödet till varmblodsaveln till 450 000 kronor. Kungl.
Maj :t bör dock — om skäl därtill befinnes föreligga — kunna göra jämkning
i denna fördelning. Utskottets ställningstagande i dessa avseenden innebär
också att utskottet ej kan ansluta sig till motionerna II: 477, I: 394 och II:
478 ävensom I: 395 och II: 479, såvitt dessa motioner berör bidragssummans
storlek och dess fördelning. Däremot synes----(lika med utskottet)
---lån till anordnande av ridhusanläggningar. Ramarna för till skilda
ändamål meddelade lån ur sist angivna fond bör enligt utskottets uppfattning
vara desamma under budgetåret 1959/60 som för nu löpande budgetår,
med det undantaget att lån till förvärv av ridhusbyggnader och för anskaffande
av för ridshusdrift erforderligt hästmaterial m. m. i anledning av
vad som anförts i motionerna I: 392 och II: 475 samt motionen II: 477 bör
hållas inom en ram av 200 000 kronor mot för närvarande 400 000 kronor.»
dels ock utskottets hemställan under I. C. och I. E. bort lyda sålunda:
»C. i anledning av Kungl. Maj :ts framställning samt motionerna
1: 337 och II: 408 ävensom med bifall till motionerna
1:392 och 11:475, såvitt nu är i fråga, till Befrämjande
av husdjursaveln å riksstaten för budgetåret 1959/60
under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
1 833 500 kronor;
E. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna
1:394 och 11:478, 1:392 och 11:475 samt 11:477, liksom
ock med avslag å motionerna 1:395 och 11:479, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, medgiva, att ur statens lånefond
för hästavelns befrämjande må under budgetåret 1959/
60 tagas i anspråk till lån för inköp av varmblodiga avelsston
250 000 kronor, för inköp av hingstar av nordsvensk eller
gudbrandsdalsk ras 225 000 kronor, för inköp av nord
-
24 Jordbruksutskottets utlåtande nr 13 dr 1959
svenska avelsston 225 000 kronor, för inköp av avelshingstar
av ardennerras 400 000 kronor samt för förvärv av ridhusbyggnader
och för anskaffande av för ridhusdrift erforderligt
hästmaterial m. m. 200 000 kronor;»
3) av herrar Jonsson i Strömsund och Lindström, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionen II: 477, såvitt däri yrkats att stödet till anordnande
av ridhusanläggningar skall begränsas till 200 000 kronor per år,
samt att därför
dels det stycke i utskottets utlåtande som å s. 17 börjar med orden »Enligt
utskottets» och å s. 18 slutar med orden »av ridhusanläggningar», bort
ha följande lydelse:
»Enligt utskottets---(lika med utskottets)--- — lån till anord
nande
av ridhusanläggningar. Beträffande sistnämnda lån finner utskottet
på skäl som anförts i motionen II: 477 ävensom i motionerna I: 392 och II:
475 att utlåningen bör begränsas till 200 000 kronor per år. Utskottet förutsätter
därvid att lån till ridhusbyggnader i allmänhet begränsas till 35
procent av den godkända byggnadskostnaden. I övrigt bör ramarna för till
skilda ändamål meddelade lån ur hästavelslånefonden enligt utskottets uppfattning
vara desamma under budgetåret 1959/60 som för nu löpande budgetår.
»
dels ock utskottets hemställan under I. E. och III. bort lyda sålunda:
»E. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna
1:394 och II: 478, I: 392 och II: 475 samt II: 477 liksom ock
med avslag å motionerna 1:395 och 11:479, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, medgiva, att ur statens lånefond
för hästavelns befrämjande må under budgetåret 1959/60
tagas i anspråk till lån för inköp av varmblodiga avelsston
250 000 kronor, för inköp av hingstar av nordsvensk eller
gudbrandsdalsk ras 225 000 kronor, för inköp av nordsvenska
avelsston 225 000 kronor, för inköp av avelshingstar av
ardennerras 400 000 kronor samt för förvärv av ridhusbyggnader
och för anskaffande av ridhusdrift erforderligt hästmaterial
m. m. 200 000 kronor;
III. att motionerna 1:395 och 11:479, såvitt de ej besvarats
i det föregående, icke må någon riksdagens åtgärd
föranleda.»
580448 Stockholm 1959, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag