Bankoulskottets utlåtande nr 19 år 1959

1

Nr 19

Utlåtande i anledning av väckt motion om utgivande av en utförligare
matrikel över riksdagens ledamöter.

I en inom första kammaren under nr 299 väckt motion, som hänvisats till
bankoutskottet, har herr Birger Andersson hemställt, att riksdagen måtte
besluta, att en utförligare matrikel över riksdagens ledamöter utarbetas och
årligen utgives.

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande.

De matriklar, som f. n. utkomma över riksdagsmän, utgöras dels av en
katalog, utarbetad i resp. kammares kansli, och dels av ett särtryck ur Tidens
kalender. Uppgifterna i den förstnämnda äro inskränkta till födelseår,
adresser, medlemskap i utskott o. d. och partitillhörighet samt titel. I den
sistnämnda äro likaledes uppgifterna ytterst kortfattade.

I vår förnämsta periodiskt utkommande biografiska matrikel, »Vem är
det», är endast mellan en tredjedel och hälften av riksdagens ledamöter
medtagna. Förlaget har förklarat sig ej ha för avsikt att utöka förteckningen.

Det måste betecknas som en högst anmärkningsvärd brist, att Sverige
icke har en fylligare matrikel över sina riksdagsmän. Behovet härav är stort
för riksdagen själv, allmänheten, pressen och biblioteken. Nu måste många
gånger ett betydande arbete nedläggas på uppgiften att få fram biografiska
data om riksdagsmännen.

Dylika matriklar torde också finnas i alla mera betydande kulturländer.
Som exempel kan Danmark väljas. »Folketinget 1957», utgiven på föranstaltande
av dess presidium genom folketingets bibliotekarie och redaktören
för Nordisk kontakt, innehåller utförliga biografiska uppgifter om Danmarks
riksdagsmän jämte en del redogörelser om statsskicket, riksdagshuset
m. in. Biografierna innehålla bl. a. redogörelser för olika politiska uppdrag,
uppgifter som nästan alltid äro ytterst svåra att erhålla på ett exakt
sätt annat än direkt från vederbörande riksdagsmän själva. Den danska
matrikeln synes i många avseenden förtjäna beaktande vid uppläggandet av
en motsvarande svensk.

Det torde stå utom allt tvivel, att eu dylik matrikel skulle få en betydande
avsättning, vilken till väsentlig del torde täcka tryckningskostnaderna.

Matrikelns utarbetande torde böra anförtros riksdagsbiblioteket.

Vid behandlingen av en motion i samma syfte vid 1958 års vårriksdag uttalade
bankoutskottet, att man i första hand borde undersöka »om icke motionärens
syfte tills vidare skulle kunna tillgodoses exempelvis genom en
komplettering av den matrikel, som nu på enskilt initiativ utkommer efter
varje andrakammarval». Biksdagen följde utskottet.

Enligt inhämtade upplysningar har ej heller detta förlag någon avsikt
alt göra den existerande förteckningen fylligare.

över motionen har yttranden inhämtats från fullmäktige i riksgälds kontoret
och styrelsen för riksdagsbiblioteket.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951). 8 saml. Nr 19

2

Bankoutskottets utlåtande nr 19 år 1959

Fullmäktige i riksgäldskontoret erinrar om att fullmäktige i remissyttrande
till bankoutskottet den 6 mars 1958 i anledning av två vid 1958 års
A-riksdag väckta motioner med samma syfte som den nu ifrågavarande förordat
utgivning av en utförligare matrikel över riksdagens ledamöter enligt
av fullmäktige närmare angivna riktlinjer, innefattande bl. a. att utgivningen
skulle ombesörjas på enskilt förlag med visst stöd från riksdagens
sida. Förslaget härom föranledde emellertid icke någon riksdagens åtgärd.

Riksgäldsfullmäktige upplyser, att Tidens förlag på förfrågan från riksgäldskontoret
bekräftat, att förlaget ej har något intresse av att publicera
en mer omfattande matrikel än den som nu står till buds. En dylik matrikel
skulle enligt förlaget bli så dyr att framställa, att försäljningspriset, med
beaktande jämväl av att upplagan beräknas bli ganska begränsad, skulle
komma att verka avskräckande.

Med hänsyn till den ståndpunkt till frågan, som intogs av 1958 års Ariksdag,
har riksgäldsfullmäktige ansett sig icke böra nu förorda någon åtgärd
i motionens syfte.

Stgrelsen för riksdagsbiblioteket anför följande.

Styrelsen tillstyrker motionens syfte och vitsordar värdet av en dylik
publikation samt bekräftar, att motsvarande publikationer utkomma i flertalet
länder. Styrelsen bifogar ett antal exemplar av motsvarande publikationer
i de nordiska grannländerna.

Kostnaderna för tryckningen av biografierna ha på grundval av en offert
beräknats till 13 800 kr. för 1 000 exemplar. Med hänsyn härtill vill styrelsen
framhålla, att utgivningen torde böra begränsas till böi’jan av varje valperiod
för andra kammaren med årliga supplement.

Styrelsen vill understryka vikten av att riksdagsledamöterna uppmanas
att lämna uppgifter om viktigare engagemang i politiska, ekonomiska och
ideella organisationer. Styrelsen vill också framhålla betydelsen av uppgifter
om föräldrar och giftermål, vilket måste höja matrikelns biografiska
värde och ytterligare öka avsättningsmöjligheten.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget vill styrelsen föreslå, att matrikeln
försöksvis utgives efter nyvalen 1960, varefter riksdagen med utgångspunkt
från denna engångsutgift måtte pröva frågan om publikationens fortsatta
utgivande.

Redigeringen bör med fördel i enlighet med motionen anförtros riksdagsbiblioteket.
Då det är svårt att mera exakt beräkna arbetets omfattning, vill
dock styrelsen påpeka, alt någon förstärkning av arbetskraften kan ifrågakomma.

Utskottet. Frågan om utgivningen av eu utförligare matrikel över riksdagens
ledamöter var förra året föremål för riksdagens prövning. I sitt av
riksdagen godkända utlåtande nr 14 framhöll utskottet, att det icke torde
råda delade meningar om önskvärdheten av att ett fylligare biografiskt material
kunde sammanställas och publiceras rörande riksdagens ledamöter.
Den lösning av frågan som förordats av fullmäktige i riksgäldskontoret ansåg
sig utskottet likväl icke kunna biträda, emedan det pris matrikeln skulle
betinga måste anses för högt för att den skulle få större spridning. Härtill
kom alt riksdagen skulle binda sig för en förhållandevis stor utgift för än -

Bankoutskottets utlåtande nr 19 år 1959

3

damålet. Enligt utskottets mening borde därför i första hand undersökas
om icke motionärernas syfte tills vidare skulle kunna tillgodoses exempelvis
genom en komplettering av den matrikel som på enskilt initiativ utkommer
efter varje andrakammarval.

Enligt vad som nu blivit upplyst föreligger icke något intresse för en sådan
komplettering från det förlag som utger matrikeln i fråga. Vid sådant
förhållande kan det förtjäna närmare utredas huruvida icke en utförligare
matrikel över riksdagens ledamöter borde utgivas i riksdagens regi. Utskottet
finner därför lämpligt — utan att föregripa den prövning av ärendet som
senare kan komma till stånd — att styrelsen för riksdagsbiblioteket fortsätter
utredningsarbetet rörande förutsättningarna och kostnaderna för sammanställningen
och publiceringen av en dylik matrikel och för utskottet
framlägger de förslag styrelsen finner motiverade. Någon utgivning torde
i vart fall icke böra ifrågakomma förrän efter andrakammarvalet 1960. Härutöver
anser utskottet icke någon åtgärd nu påkallad i anledning av motionen.
Utskottet hemställer,

att motionen I: 299 må anses besvarad genom vad utskottet
ovan anfört.

Stockholm den 7 april 1959

På bankoutskottets vägnar:

Iv. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, lloo, Mogård, Domö, Larsson,
Åke, Danmans och Mattsson;

från andra kammaren: herrar Eliasson i Sundborn, Persson i Appuna,
Adamsson, Setterberg i Vilske-Kleva och Boija.

690644 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag