Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

1

Nr 1

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till
bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse
och förvaltning under år 1958, får härmed enligt gällande instruktion till
riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1959

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Schmidt, Domö, Strandler,
Aspling, Larsson, Åke och Mattsson;

från andra kammaren: herrar Larsson i Julita, Eliasson i Sundborn,
Persson i Appuna, Agerberg, Hagnell, Bengtsson i Landskrona och Bengtsson
i Göteborg.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 8 sand. Nr 1

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

3

Till Riksdagens Bankoutskott.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i
riksbanken härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1958.

Kreditpolitiken

Under 1958 kännetecknades det ekonomiska läget i Sverige av en tydlig
konjunkturavmattning. Den omedelbara orsaken var utvecklingen av export
och lager. Exporten, som under de föregående åren visat betydande
ökningar, minskade mellan 1957 och 1958, och den kraftiga lageruppbyggnaden
under 1957 upphörde. Däremot fortsatte konsumtion och investeringar
att stiga såväl inom den privata som den offentliga sektorn. Försvagningen
av efterfrågan påverkade kraftigt importen, och importminskningen
medförde att bytesbalansen med utlandet trots tillbakagången i exporten
icke försämrades nämnvärt. Den totala produktionen av varor och tjänster
inom landet steg ytterst obetydligt. Industriproduktionen ökade icke över
1957 års nivå, sysselsättningen inom industrien minskade, och arbetslösheten
lag under hela 1958 på en högre nivå än under 1957.

Konjunkturbilden har emellertid varit starkt splittrad mellan olika
näringsgrenar och branscher samt mellan olika delar av landet. Det har
icke varit klart, huruvida avmattningen var inledningen till en starkare tillbakagång,
eller om den borde ses som en tillfällig stagnation, som snart
skulle efterträdas av en förnyad expansion med risker för en fortsatt
inflatorisk utveckling. Redan med tanke på den rent inhemska situationen
har sålunda i fråga om kreditpolitiken, liksom för den ekonomiska politiken
i övrigt, förelegat ett besvärligt avvägningsproblem. När man bedömer
förutsättningarna för den ekonomiska politiken, måste man emellertid även
ta hänsyn till riskerna för en försämring av betalningsbalansen med utlandet
genom en ökning av importen vid fallande valutaintäkter. Osäkerheten
på utrikessidan har också förstärkts genom det oklara läget i fråga
om det eventuella europeiska frihandelsområdet och den övergång till ökad
konvertibilitet för de västeuropeiska valutorna, som företogs strax före
årsskiftet 1958/59 men som varit väntad sedan någon tid tillbaka.

Utvecklingen under 1958 bedömdes från riksbankens sida på så sätt, att
en uppmjukning av den tidigare starkt restriktiva kreditpolitiken var befogad,
men att omläggningen med hänsyn till riskerna för nya inflations -

4 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

tendenser och en försämring av betalningsbalansen icke fick drivas alltför
långt.

Diskontosänkningen den 2 maj 1958 får ses som ett led i denna anpassning
till ett förändrat konjunkturläge. Riksbankens diskonto sänktes härvid
från 5 till 4V2%. Kreditinstituten sänkte i samband härmed räntesatserna
vid inlåning och de rörliga räntesatserna vid utlåning med i allmänhet likaledes
en halv procentenhet. Räntesatsen vid emission av långa obligationslån
sattes ned en fjärdedels procentenhet, och en lika stor justering vidtogs
i allmänhet i de bundna räntesatserna för intecknings- och kommunlån.

Det tydligaste uttrycket för förändringen i kreditpolitiken torde vara
expansionen av affärsbankernas utlåning, som till alldeles övervägande del
gällt deras s. k. övriga utlåning, medan de efter avlyftningar kvarstående
byggnadskrediternas volym varit i det närmaste oförändrad. Det s. k. utlåningstaket,
som avsåg just den övriga utlåningen, upphävdes i juli 1957,
varvid riksbanken dock förklarade sig ämna även i fortsättningen uppmärksamt
följa långivningens omfattning. Då våren 1958 en kreditexpansion tog
sin början, ansåg sig riksbanken med hänsyn till rådande konjunkturläge
kunna acceptera denna utveckling. Utlåningsökningen har utan tvivel underlättat
den starka uppgången i industriinvesteringarna under 1958. Den
torde även i någon mån kunna ses som ett uttryck för en normalisering av
kreditmarknaden, som medfört att kreditgivningen vid sidan av bankerna
minskat i betydelse.

Genomförandet av bostadsbyggnadsprogrammet synes under 1958 icke
ha hindrats av några finansieringsproblem, trots den ökning av bostadsbyggandet
som varit den kanske mest påtagliga åtgärden från den ekonomiska
politikens sida för att motverka konjunkturavmattningen. Det
faktum, att affärsbankernas utestående byggnadskrediter varit i det närmaste
oförändrade under året, synes icke vara en följd av att det förelegat
några svårigheter att erhålla sådana krediter. En tillfredsställande avlyftning
av byggnadskrediterna har åstadkommits, bl. a. genom en fortsatt
serie obligationsemissioner för bostadsfinansieringsinstituten.

Riksbankens rekommendationer till kreditinstituten har i allt väsentligt
varit oförändrade under året. Den av riksbanken rekommenderade räntesatsen
för vissa bundna lån sänktes i maj 1958 från 5,35 till 5,1 %. De för
affärsbankerna fastställda likviditetskvoterna har under året i stort sett
icke varit en faktor som begränsat kreditgivningen. Affärsbankernas likvida
tillgångar har nämligen fortsatt att öka, varvid kvoterna, med några undantag,
kommit att väsentligt överträffas.

I fortsättningen av fullmäktiges berättelse redogöres för obligationsmarknaden,
riksbankens transaktioner, bankernas in- och utlåning samt, efter
ett avsnitt om betalningsbalansen, för riksbankens utrikesrörelse. I det sistnämnda
avsnittet behandlas besluten i december 1958 om ökad utbytbarhet
för den svenska kronan och Sveriges anslutning till det Europeiska mone -

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

5

tära avtalet (EMA). De i detta sammanhang vidtagna förändringarna i valutabestämmelserna,
liksom handhavandet i övrigt under året av valutaregleringen,
redovisas i valutastyrelsens redogörelse till fullmäktige, vilken
bifogas fullmäktiges berättelse som bilaga (se sid. 47).

Besluten om ökad konvertibilitet och ikraftsättandet av det Europeiska
monetära avtalet var en närmast automatisk följd av tidigare överenskommelser
och av ett initiativ, som togs av de stora västeuropeiska länderna. De
innebär inte några alltför genomgripande förändringar i hittillsvarande förhållanden,
eftersom Sverige redan tidigare uppnått en hög grad av de factokonvertibilitet
vid de betalningar som beröres av besluten. Å andra sidan
kan det emellertid hävdas, att de på ett definitivt sätt bekräftar den sedan
länge pågående liberaliseringen av de internationella betalningsförhållandena,
en utveckling som givetvis knutit den svenska ekonomien starkare
till den internationella och som utan tvivel påverkat förutsättningarna för
vår ekonomiska politik.

Obligationsmarknaden

Omedelbart före årsskiftet 1957/58 förelåg ett ökat köpintresse, särskilt
på den sektor av obligationsmarknaden som omfattar äldre lågprocentigt
material, d. v. s. 3 och 3V2% obligationer. Denna ökade efterfrågan medförde
en höjning av kursnivån med någon procentenhet. I mitten av januari
kom en rekyl, resulterande i en kursnedgång på 1 ä 2 %. Bidragande orsak
härtill torde ha varit tillkännagivandet i statsverkspropositionen av det
beräknade stora statliga upplåningsbehovet. Vidare hade upplåningen för
stadshypotekskassan och bostadskreditkassan i mitten av månaden en viss
dämpande effekt. Dessa båda emissioner, som resulterade i teckningar på i
runt tal 150 respektive 75 mkr, följdes av en statlig upplåning i form av
ett 3-årigt 5 % lån, varå vid teckningstidens slut tecknats cirka 255 mkr.

I slutet av januari började en period med stigande obligationskurser, som
varade till månadsskiftet juli—augusti. Riksbanken sålde under årets första
kvartal i kursreglerande syfte obligationer ur sin portfölj, främst äldre lågprocentiga
papper. För att icke därigenom konkurrera med de nyemissioner
på obligationsmarknaden som bedömdes nödvändiga, upphörde riksbanken
senare med dessa försäljningar, som ej heller var av den omfattningen att
de bröt den uppåtriktade kurstrenden. Kurssättningen på obligationsmarknaden
präglades för övrigt under hela året av en ibland starkare, ibland
mindre markerad spekulation i en kommande räntesänkning. Förväntningarna
härom stimulerades gång efter annan genom rapporter om såväl den
internationella som den inhemska konjunkturavmattningen, men även mer
tillfälligtvis av diskontoförändringar eller rykten om sådana i andra länder,
främst Storbritannien.

I slutet av mars emitterade riksgäldskontoret ett 5‘A % lån med 10-årig

6 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

löptid. Lånet fick ett gott mottagande, och det utbjudna beloppet 150 mkr
tecknades snabbt.

Vid diskontosänkningen den 2 maj var kurserna i stort sett redan anpassade
till det nya läget, och sänkningen medförde därför ej några större
förändringar av obligationskur serna. För äldre långa lån blev utslaget mycket
ringa, medan för de senast emitterade 5V4%-lånen en kurshöjning på
mellan 1 och 2 procentenheter inträdde.

Under juni och juli ägde en fortsatt dragning uppåt av obligationskurserna
rum, varefter följde en kortvarig avmattningsperiod kring månadsskiftet
juli—augusti. I augusti utbjöds två nya bostadslån, nämligen ett
12-årigt 5 % lån på 150 mkr för stadshypotekskassan och ett 40-årigt
5 V4 % lån på 40 mkr för bostadskreditkassan, båda med konverteringsrätt
inträdande efter 10 år. Lånen fick ett gott mottagande och fulltecknades
omgående. I slutet av augusti emitterades genom ett bankkonsortium ett
obligationslån för Stockholms stad. Lånet, som var 5-procentigt å 50 mkr,
10-årigt och med amortering på 30-årsbas, övertogs av bankerna i fast
räkning och rönte endast obetydligt intresse i marknaden.

Under september var kurserna återigen vikande för att i oktober bli
föremål för uppjusteringar till ungefär samma nivå som vid slutet av juli,
ett läge som därefter med små avvikelser blev rådande till årets slut. Kursrörelserna
under september och oktober var i kanske än högre grad än
tidigare av spekulativ karaktär.

I oktober upplånade stadshypotekskassan och bostadskreditkassan 150
respektive 40 mkr genom en ytterligare försäljning av obligationer av
samma lån som emitterats i augusti, och i början av november utbjöd
riksgäldskontoret till försäljning två korta obligationslån, som var avsedda
för affärsbankerna och fick ett gott resultat med teckningar om tillsammans
434 mkr.

Kursutvecklingen i stort över året kan illustreras av följande tablå över
köpkurserna vid kvartalsskiftena för några representativa statsobligationer.

31/12

31/3

30/6

30/9

31/12

1957

1958

1958

1958

1958

5V4 % 1957 15/9

—

100

101V2

101V2

101V2

41/* % 1956 20/3

933/4

94V4

95

94V2

95V4

3V*% 1943 15/4

80

8OV2

82

81

82

3 % 1945 1/7

72

723/4

74V4

74

75

Riksgäldskontorets diskonto vid försäljning av skattkammarväxlar, som
vid årets början utgjorde 3,5 respektive 4,o % för 3 och 6 månaders växlar,
sänktes med 0,5% i samband med ränteförändringen i maj. I juli och
oktober skedde ytterligare sänkningar med 0,2 respektive 0,1 %.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959
Tabell 1. Obligations- och förlagslån, emitterade under år 1958.

7

Låntagare

Obliga-

tions-

datum

Ränte-

fot

(%>

Låne-

belopp

(mkr)

Löp-

tid

(år)

Konver-

terings-

rätt

efter

(år)

Amor-

terings-

tid

Emis-

sions-

kurs

(%)

Emis-

sions-

dag

Obligationslån

Svenska staten...............

21/1

5

255,0

37»

—

—

100

16/1

28/4

5Vi

200,0

10

—

—

100

28/3

premielån

100,0

10

—

—

100

12/4

15/11

4>/a

58,0

47»

—

—

100

24/10

15/11

45/s

376,0

51/»

—

—

100

24/10

Hypoteksinstitut m. m.
Konungariket Sveriges stads-

10/1

hypotekskassa .............

15/3

5‘A

205,0

12

10

—

100

15/9

5

305,0

12

10

—

100

15/8

Svenska bostadskreditkassan .

15/3

51/»

87,3

40

10

1959-98

100

10/1

15/9

574

81,0

40

10

1959-98

100

15/8

Sveriges allmänna hypoteks-

bank ......................

—

574

22,0

5-57»

—

—

—

—

15/6

5

25,0

57»

—

—

—

—

15/10

5

15,0

50

10

1959-2008

99

—

Svenska skeppshypotekskassan

21/4

57»

20,0

10

—

1959-68

100

15/4

Svensk Fartygskredit AB ...

15/12

574

30,0

10

—

1959-68

100

8/12

Kommuner

Göteborgs stad.............

10/2

574

30,0

10

—

1959-68/78

100

10/2

10/11

5

20,0

10

—

1959-68/78

100

4/11

Stockholms stad............

1/6

5

50,0

5

—

—

100

1/6

1/9

5

50,0

10

—

1959-68/88

100

26/8

Kraftverk

Krångede AB ..............

28/3

57»

30,o

25

10

1960-83

100

17/3

AB Kattstrupeforsen .......

2/4

57»

8,0

20

10

1960-78

100

24/3

Yngeredsfors Kraft AB .....

1/8

574

10,0

25

10

1963-83

100

29/7

Holmens Bruks och Fabriks

AB .......................

24/11

574

15,0

20

10

1962-78

100

19/11

Bergeforsens Kraft AB .....

20/12

574

20,0

25

10

1961-83

100

17/12

Utländska låntagare

Trondheims stad ...........

1/2

57»

32,0

18

10

1961-76

99

27/1

Övriga

Uddeholms AB ............

Summa obligationslån

27/6

57»

30,0

2 074,3

20

10

1964-78

100

16/6

Förlagslån

Blåsjöns Kraft AB .........

11/8

574

12,0

15

10

1963-73

100

5/8

Sparbankernas Bank AB ....

15/9

57»

2,0

20

10

—

100

—

Summa obligations-

och förlagslån

2 088,3

Anm. Lånebeloppen avser per den 31/12 1958 placerat belopp. Siffrorna överensstämmer därför
icke alltid med de i texten angivna, som avser de vid emissionstillfällena tecknade beloppen.

8

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Riksbankens transaktioner och förändringarna i tillgången
på betalningsmedel

Riksbankens transaktioner resulterade 1958 i en något större ökning av
betalningsmedlen, d. v. s. utelöpande sedlar och affärsbankernas checkräkningar
i riksbanken, än under 1957. Sålunda ökade utelöpande sedlar med
219 mkr och affärsbankernas checkräkningar med 27 mkr eller sammanlagt
246 mkr, mot en sammanlagd ökning på 137 mkr under 1957. Betalningsvolymen
går normalt ned under det första halvåret, varefter en
säsongmässig ökning sker under det andra halvåret. Som framgår av tabell 2
var säsongsvängningen mera utpräglad 1958 än 1957 med en kraftigare
nedgång under årets förra del och en starkare uppgång under den senare.

Riksbankens värdepappersportfölj minskade under 1958 med 505 mkr,
vilket bör ses mot bakgrund av den stora nedgången i insättningar på
bunden räkning i riksbanken. Transaktionerna över de statliga bundna
kontona resulterade under första halvåret i en nettoavsättning om 275 mkr
av s. k. steriliserade medel (d. v. s. medel avsatta å särskilda konton i riksbanken).
275 mkr pensionsmedel och 100 mkr konjunkturpolitiskt betingade
statsinkomster avsattes, och 100 mkr LKAB-medel disponerades. I juli
månad togs 1 000 mkr steriliserade medel i anspråk. Härav överfördes 550
mkr pensionsmedel till folkpensioneringsfonden, och 450 mkr av medel
avseende tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster disponerades

Tabell 2. Riksbankens transaktioner och utvecklingen av tillgången
få betalningsmedel (mkr).

Januari-

—juni

J uli—december

Januari—december

1957

1958

1957

1958

1957

1958

Nettoförändring i riksbankens guld- och

+ 19

— 47

— 106

— 132

— 87

+ 85

Nettoförändring å statliga myndigheters

checkräkningar i riksbanken .......

Nettoresultat av riksbankens köp och

+ 157

+ 138

— 170

— 22

— 13

+ 115

försäljningar av svenska värdepapper

+ 103

— 453

+ 557

— 52

+ 660

— 505

Nettoförändring i riksbankens utlåning
Nettoförändring å bundna räkningar i

— 4

+ 293

+ 73

— 288

+ 69

+ 5

riksbanken .......................

— 492

— 278

— 33

+ 962

— 525

+ 684

Andra transaktioner med marknaden . .
Nettoresultat av riksbankens transak-

— 38

— 63

+ 71

— 75

+ 33

— 138

tioner ...........................

— 255

— tio

+ 392

+ 657

+ 137

+ U6

Utelöpande sedlar ..................

Affärsbankernas checkräkningar hos

— 137

— 326

+ 37 9

+ 546

+ 242

+ 219

riksbanken .......................

— 118

— 84

+ 13

+ 111

— 105

+ 27

Summa ..........................

— 255

— ilo

+ 392

+ 657

+ 137

+ H6

Anm. Plustecken anger ökning av betalningsmedlen utanför riksbanken, minustecken minskning.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

9

av riksgäldskontoret för inlösen av skattkammarväxlar hos riksbanken.
Folkpensioneringsfonden placerade emellertid sina 550 mkr i riksgäldskontoret
mot statsskuldförbindelser, och riksgäldskontoret använde omedelbart
likviden för inlösen av skattkammarväxlar i riksbanken. Dessa transaktioner
resulterade alltså i juli månad i en minskning av riksbankens innehav
av skattkammarväxlar med 1 000 mkr.

En sammanfattning av effekterna av de i föregående stycke nämnda
transaktionerna fås om man beräknar förändringen i riksbankens värdepappersportfölj
minskad med förändringarna på de statliga bundna kontona
i riksbanken. Resultatet blir ett nettotillskott till betalningsmedelvolymen
på 220 mkr jämfört med cirka 200 mkr år 1957.

På övriga bundna räkningar minskade under året 1958 insättningarna på
skogskonton med 45 mkr, medan insättningarna på konton för konjunkturutjämning
ökade med 86 mkr.

Affärsbankerna har under 1958 ytterligare minskat sina behållningar på
checkräkning i riksbanken och i stället i allt större utsträckning lånat i riksbanken
för att överbrygga tillfälliga likviditetspåfrestningar, speciellt vid
månadsskiftena. Detta framgår av följande sammanställning som avser
deras genomsnittliga checkräkningsbehållningar och upplåning i riksbanken
vid månadsskiftena åren 1954—58.

Behållning Upplåning

1954 ............. 59 78

1955 ............. 164 101

1956 ............. 168 38

1957 ............. 130 42

1958 ............. 64 131

Den utelöpande sedelmängden ökade under 1958 med 219 mkr jämfört
med en ökning om 242 mkr under 1957. Såsom framgår av tabell 3, där
varje siffra avser den procentuella ökningen i sedelstocken under senast
förflutna 12 månader, inträder en märkbar nedgång i sedelstockens ökningstakt
under senare delen av 1957. Denna utveckling accentuerades under
1958 och ökningen låg kvar vid 1 å 2 % även under hösten. Nedgången i
sedlarnas ökningstakt torde framför allt bero på konjunkturdämpningen.
Vid två rapportdagar under 1958 låg den utelöpande sedelmängden lägre
än ett år tidigare, nämligen den 14 juni och 23 juni. Det är första gången
sedan den 7 april 1948 som detta inträffat. Minskningen för dessa rapportdagar
bör dock ses mot bakgrund av speciella omständigheter, som kan ha
bidragit till att temporärt öka sedelvolymen motsvarande rapportdagar
1957, bl. a. farhågorna för en bankstrejk och de relativt stora retroaktiva
löneutbetalningarna under senare delen av våren. Det kan också nämnas

10 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Tabell 3. Löpande 12-månadersjörändringar i sedelstocken (i procent).

1954

1955

1956

1957

1958

1954,

1955

1956

1957

1958

7/1

6,1

5,5

3,2

5,1

5,1

7/7

5,5

7,1

5,3

7,2

0,5

15/1

6,6

5,4

4,1

5,4

4,2

15/7

5,4

6,6

5,0

6,9

1,2

23/1

6,3

5,7

3,7

4,9

4,8

23/7

4,7

6,0

4,7

5,9

1,7

31/1

6,0

5,3

4,0

5,7

4,0

31/7

4,6

6,1

4,5

6,0

2,1

7/2

5,4

5,5

4,0

5,2

4,2

7/8

4,8

6,0

4,4

5,8

2,2

15/2

4,9

5,3

4,3

5,4

4,0

15/8

5,0

5,6

5,1

5,9

1,9

23/2

5,7

6,1

3,6

5,8

3,0

23/8

4,8

5,2

5,8

5,5

2,1

28/2

5,0

4,6

4,6

6,4

3,2

31/8

4,7

5,6

5,7

5,4

1,9

7/3

5,4

4,2

4,3

6,2

3,2

7/9

4,4

5,1

5,5

5,3

1,7

15/3

4,5

5,3

5,2

5,1

3,7

15/9

4,9

6,1

5,2

5,2

1,6

23/3

4,3

6,2

6,3

4,5

3,2

23/9

5,6

5,5

4,9

4,6

1,7

31/3

3,4

6,7

6,7

3,9

3,3

30/9

5,7

5,3

5,5

4,5

1,3

7/4

2,5

7,9

3,2

5,8

6,0

7/10

5,7

5,4

5,3

4,2

1,1

15/4

7,5

4,1

4,3

7,2

0,7

15/10

5,6

4,7

5,5

4,4

1,9

23/4

5,5

5,9

5,1

6,1

1,1

23/10

5,5

4,4

5,1

4,8

2,7

30/4

4,8

6,2

5,6

4,5

3,3

31/10

5,0

4,1

6,3

5,1

1,6

7/5

5,3

6,0

5,3

3,9

2,7

7/11

6,4

3,8

5,5

4,8

1,2

15/5

3,7

7,4

5,3

4,8

3,0

15/11

5,4

4,7

6,8

4,3

1,2

23/5

4,0

7,5

4,1

6,0

3,3

23/11

4,6

5,6

6,5

4,5

1,0

31/5

5,0

8,1

3,7

6,6

1,1

30/11

5,0

6,1

5,7

4,3

1,8

7/6

5,7

5,7

5,0

7,1

0,5

7/12

5,3

7,8

4,7

4,4

2,0

15/6

3,9

7,7

5,0

7,5

—0,o

15/12

6,2

7,0

5,4

3,5

3,5

23/6

7,4

7,7

4,0

6,5

—0,5

23/12

5,5

4,8

6,6

4,4

3,4

30/6

6,1

7,2

3,8

6,9

1,0

31/12

5,2

4,6

5,3

4,3

3,7

att medan den tredje rapportdagen i juni inföll efter midsommarhelgen
1958, inföll den 1957 före helgen, vilket torde ha bidragit till att öka 1957
års siffra.

Bankernas inlåning och utlåning

Inlåningsökningen i affärsbankerna, som från 1956 till 1957 mer än fördubblades,
har under senaste året stigit ytterligare och uppgick under 12-månadersperioden t. o. m. november 1958 till 1 318 mkr. Till skillnad från
föregående 12-månadersperioder var ökningen på kapitalsamlingsräkningen
något mindre än den totala inlåningsökningen. Skillnaden var emellertid
ringa, och den förskjutning av inlåningen till kapitalsamlingsräkning som
pågått sedan senhösten 1954 har sålunda fortsatt under 1958. Som framgår
av tabell 4 har inlåningen på checkräkning i affärsbankerna fortsatt att
sjunka, och vid utgången av november 1958 hade den nått sin lägsta nivå

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

11

Tabell /+. Förändringar i affärsbankernas inlåning under 12-månadersperioderna
per november 1951—1958 (mkr).

Ställ-ning
ult. nov.

För

ä n

d r

n g

Ställ-

ning

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

1957

1958

1958

Checkräkning ......

1 815

+ 310

- 149

+

74

- 18

- 314

+ 18

- 131

- 113

1492

Uppsägningsräkning .

209

+ 17

+ 67

+

72

- 71

+ 104

+ 80

4- 154

+ 44

677

Sparkasseräkning ...

1 60t

+ 80

+ 171

+

57

+ 20

+ 43

+ 168

+ 53

+ 27

2 224

Kapitalsamlings-räkning..........

156

+ 127

+ 132

+ 221

O

CO

CM

-t-

+1 100

+ 666

+1 329

+1197

5159

Depositions- och
kapitalräkning ....

5 194

+ 1 126

- 697

+1 227

+ 875

-1254

- 425

- 348

4- 163

5 860

Summa inlåning

8 979 +1 661

— 475

+1 652

+1 035

- 321

+ 507

+1 056

+1 318

15 412

sedan maj 1944, trots att den totala inlåningen under denna tid i det närmaste
tredubblats.

Under senare år har fördelningen av affärsbankernas krediter mellan
bostadsbyggnadskrediter och annan utlåning tilldragit sig speciellt intresse.
Det s. k. utlåningstaket, som infördes i september 1955 och avskaffades i
juli 1957, avsåg sålunda endast annan utlåning än bostadsbyggnadskrediter.
I följande tablå redovisas dels förändringar i dessa båda former av utlåning,
dels disponerade och avlyftade belopp av bostadsbyggnadskrediter
sedan slutet av november 1953 (i mkr):

Bostadsbyggnadskrediter

Förändring

Disponerade

Avlyftade

Förändring i
utestående
krediter

i

övrig

utlåning

Ställning uti. nov. 1953 ............

_

_

873

9 027

Nov. 1953—nov. 1954 ...........

1349

806

+ 543

+ 716

» 1954— » 1955 ...........

1 239

1 344

— 105

— 184

» 1955— * 1956 ...........

1604

1 206

+ 398

— 290

» 1956— » 1957 ...........

1 601

1 536

+ 65

+ 67

» 1957— » 1958 ...........

1 620

1595

+ 25

+ 750

Ställning uti. nov. 1958 ............

—

—

1 799

9 850

Anm. Korrigering har gjorts för de förändringar i bankstatistiken som inträdde när Inteckningsbanken
upphörde i juni 1955.

Den s. k. övriga utlåningen har under senaste 12-månadersperioden expanderat
synnerligen kraftigt. Det utestående beloppet bostadsbyggnadskrediter
visar däremot en obetydlig ökning, beroende på att avlyftningarna
haft i det närmaste lika stor omfattning som ianspråktagandet av nya
byggnadskrediter.

12

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Tabell 5. 12-månadersförändringar i vissa kreditinstituts utlåning,
värdepappersportfölj och inlåning per ultimo november
åren 1950—1958 (mkr).

Post-

Central-

Ultimo

Riks-

Affärs-

84 spar-

Postspar-

giro-

kassor för

Summa

november

banken

bankerna

banker

banken

kon-

jordbruks-

toret

kredit

1. Utlåning till allmänheten.

1950 ........

... +95

+ 1 059

+ 387

+ 89

+ 27

+ 56

+ 1 713

1951 ........

+ 1097

+ 226

+ 190

+ 198

+ 33

+ 1 788

1952 ........

... +66

— 319

+ 425

+ 392

+ 233

+ 47

+ 844

1953 ........

... +10

— 16

+ 450

+ 300

+ 44

+ 80

+ 868

1954 ........

. .. —288

+ 1 259

+ 472

+ 160

— 1

+ 87

+ 1 689

1955 ........

... — 13

— 289

+ 369

+ 371

+ 87

+ 61

+ 586

1956 ........

. .. — 4

+ 108

+ 473

+ 82

+ 10

+ 34

+ 703

1957 ........

. . . — 10

+ 132

+ 603

+ 77

+ 23

+ 71

+ 896

1958 ........

... — 2

+ 775

+ 637

+ 104

+ 4

+ 83

+ 1 601

2. Skattkammarväxlar och svenska obligationer.

1950 . . . .

....... +285

— 79

—

17

+ 8

+ 69

+

1

+ 267

1951 ....

....... —372

+ 754

—

41

— 79

— 51

+

2

+ 213

1952 ....

....... — 71

— 7

+

31

— 52

—156

+

10

— 245

1953 ....

....... — 78

+ 1 480

+

24

— 86

+ 123

+

5

+ 1 468

1954 ....

....... +365

— 219

+

29

— 41

+ 13

+

15

+ 162

1955 . .. .

....... +544

— 55

+

55

— 76

—229

+

8

+ 247

1956 ____

....... +425

+ 252

+

86

+ 94

— 21

+

31

+ 867

1957 ....

....... +158

+ 1 090

+

72

+ 157

+ 232

+

7

+ 1 716

1958 . . . .

....... +111

+ 494

+

86

+ 66

+ 125

—

4

+ 878

3. Summa utlåning och värdepappersportfölj (»total kreditgivning»)

1950 . .. .

....... +380

+ 980

+370

+ 96

+ 96

+ 57

+ 1 979

1951 . .. .

....... —328

+ 1 851

+ 185

+ 111

+ 147

+ 35

+ 2 001

1952 ....

....... — 5

— 326

+ 456

+340

+ 77

+ 57

+ 599

1953 ....

....... — 68

+ 1 464

+ 474

+ 214

+ 167

+ 85

+ 2 336

1954 ....

....... +77

+ 1 040

+ 501

+ 119

+ 12

+ 102

+ 1 851

1955 ____

....... +531

— 344

+ 424

+ 295

—142

+ 69

+ 833

1956 ....

....... +421

+ 360

+ 559

+ 176

— 11

+ 65

+ 1 570

1957 ....

...... +148

+ 1 219

+ 675

+ 234

+ 255

+ 78

+ 2 609

1958 . .. .

....... +109

+ 1 272

+ 723

+ 170

+ 129

+ 79

+ 2 482

4.

Inlåning.

1950 . . . .

....... +100

+ 680

+ 286

+ 73

+ 105

+ 42

+ 1 286

1951 . . . .

....... —105

+ 1 661

+ 256

+ 144

+ 153

+ 52

+ 2 161

1952 ....

....... —124

— 475

+ 469

+307

+ 145

+ 107

+ 429

1953 ____

....... — 38

+ 1 652

+ 456

+ 204

+ 102

+ 62

+ 2 438

1954 ....

....... —105

+ 1 035

+ 441

+ 154

+ 103

+ 89

+ 1 717

1955 . . . .

....... — 7

— 321

+448

+ 160

— 48

+ 77

+ 309

1956 ____

....... +57

+ 507

+ 577

+ 210

+ 116

+ 76

+ 1 548

1957 ....

....... +38

+ 1 056

+ 709

+ 270

+ 105

+ 85

+ 2 263

1958 . . . .

........ +28

+ 1 318

+ 711

+270

+ 110

+ 51

+ 2 488

Anm. Korrigering har gjorts för de förändringar i bankstatistiken som inträdde när Inteckningsbanken
upphörde i juni 1955.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

13

I tabell 5 har sammanställts uppgifter angående lånerörelsen hos vissa
kreditinstitut, här kallade bankerna. Av statistiska skäl har bokförda värden
använts, varigenom de redovisade förändringarna i allmänhet understiger
de verkliga, kassamässiga förändringarna. Eftersom riksbankens värdepappersinnehav
under de senaste åren i hög grad påverkats av de statliga
steriliseringstransaktionerna, har förändringarna i värdepappersportföljen
salderats mot förändringarna på bundna konton för steriliserade statsmedel
och på statliga myndigheters checkräkningar. Som inlåning hos riksbanken
har endast redovisats förändringarna på andra konton än sådana som innehas
av statliga myndigheter och banker, och som utlåning andra lån än
sådana till banker.

Bankernas totala kreditgivning, innefattande såväl utlåning till allmänheten
som förvärv av skattkammarväxlar och svenska obligationer, har
under senaste 12-månadersperioden ökat med 2 482 mkr eller i det närmaste
lika mycket som under året innan, vilket f. ö. visade den hittills
största ökningen.

Fördelningen mellan bankernas placeringar i värdepapper och deras
utlåning till allmänheten har dock under 1958 kastats om. Ökningen i
utlåningen har sålunda i det närmaste fördubblats, medan tillskottet till
värdepappersportföljen begränsats till ungefär hälften av ökningen 1957.
Affärsbankerna har under senaste 12-månadersperioden minskat sitt innehav
av skattkammarväxlar med 298 mkr jämfört med en ökning på 370 mkr
under föregående period. Innehavet av statsobligationer har däremot ökat
med 506 mkr, eller med cirka 65 mkr mera än under föregående 12-månadersperiod.

Medan ökningen i bankernas totala kreditgivning var drygt 100 mkr
lägre under den senaste 12-månadersperioden, var ökningen i inlåningen
drygt 200 mkr större och nådde därmed sin hittills högsta nivå. Jämfört
med föregående period var det endast affärsbankerna som redovisade en
större inlåningsökning. Hos sparbankerna, postsparbanken och på postgiro
stagnerade inlåningsökningen, medan den hos centralkassorna föll till
sin lägsta nivå sedan 1950. Ökningen i inlåningen hos centralkassorna under
det senaste året torde till största delen ha motsvarats av verkställda räntekrediteringar.

Betalningsbalansen

Utrikeshandeln. Enligt beräkningar som utförts i samband med statsverkspropositionen
minskade exporten under 1958 med cirka 5 % till 10 500
mkr. Cirka 2 % kan hänföras till en volymmässig nedgång och resterande
cirka 3 % till en genomsnittlig prisnedgång.

Importen beräknas ha minskat med cirka 6 % till 11 850 mkr, varav
cirka 2 % faller på en volymnedgång och cirka 4 % på en genomsnittlig

14

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

prissänkning. Bytesförhållandet med utlandet, d. v. s. förhållandet mellan
export- och importpriser, har sålunda förbättrats något under 1958.

Handelsbalansens saldo torde alltså komma att visa ett underskott
om cirka 1 350 mkr under 1958, vilket är ungefär 150 mkr lägre än under
1957 men ungefär detsamma som under 1956.

Sjöfartsnettot. Såsom framhölls i föregående berättelse, sjönk fraktsatserna
kraftigt under 1957. Mot slutet av året syntes doek denna fraktnedgång
ha avmattats. Nedgången så som den avspeglar sig i olika fraktindex
fortsatte delvis under de första månaderna av 1958. Från och med
mars månad inträdde en viss stabilisering, som dock bröts i oktober, när
en delvis säsongmässigt betingad höjning i fraktläget inträdde. Kommerskollegii
fraktindex för trampfrakter, som i september låg drygt 9 % under,
septembernivån 1957, var i oktober cirka 5 % lägre än i oktober 1957.
I november låg trampfraktindex t. o. in. cirka 1 % över nivån vid motsvarande
tid föregående år. För tankfraktindex uppgick motsvarande förändringar
till — 13 % i september, — 7 % i oktober och + 6 % i november.
Det gynnsamma intrycket av utvecklingen under de sista månaderna
av 1958 dämpas emellertid, om man beaktar att jämförelsen göres med ett
läge 1957 då frakt nedgången redan hade nått sitt bottenläge. Jämföres de
genomsnittliga indexsiffrorna för januari—november, blir nedgången mellan
1957 och 1958 cirka 20 % för trampfraktindex och cirka 54% för
tankfraktindex.

Den försämrade sjöfartskonjunkturen har även avspeglat sig i fartygsuppläggningarna.
Den 1 december 1958 låg 62 fartyg om sammanlagt
cirka 120 400 bruttoton upplagda på grund av fraktbrist mot 31 stycken
om sammanlagt cirka 59 000 bruttoton vid samma tidpunkt 1957. Den
tonnagemässigt högsta uppläggningssiffran för 1958 och för hela efterkrigstiden
redovisades i maj med närmare 182 000 ton, vilket motsvarade
cirka 6 % av den svenska handelsflottan.

Genom de låga fraktsatserna, fartygsuppläggningarna och den relativt
stora volymminskningen för många varugrupper av betydelse för sjöfarten
har sjöfartsnettot under 1958 sjunkit med cirka 215 mkr till cirka 1 225
mkr. En bidragande orsak till detta har även varit, att kostnaderna ej
visat någon väsentlig tendens att falla.

Övriga löpande betalningar, omfattande bl. a. turism, provisioner, försäkringar,
räntor och utdelningar in. m., beräknas för 1958 ha medfört ett
valutautflöde om cirka 50 mkr eller något mer än under 1957.

Bytesbalansen. Genom de nyss redovisade siffrorna för utrikeshandeln,
sjöfartsnettot och nettot av övriga löpande betalningar kan bytesbalansen
för 1958 förutses resultera i ett underskott om cirka 175 mkr att jämföra
med ett underskott om 95 mkr under 1957.

Kapitaltransaktioner. De statliga kapitaltransaktionerna med utlandet
jämte värdepappershandeln enligt bank- och fondinspektionens statistik

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

15

beräknas ha lett till ett valutautflöde om cirka 25 mkr under 1958 mot 33
mkr under föregående år. Detta förklaras huvudsakligen av ett beräknat
importöverskott i fråga om värdepapper samt smärre ytterligare dragningar
från Internationella återuppbyggnadsbankens sida på bankens
krontillgodohavanden i riksbanken.

Den preliminära betalningsbalansen för 1958 framgår av följande tabell,
som är byggd på nu anförda beräkningar. För jämförelse har de senaste två
årens betalningsbalanser medtagits.

Tabell 6. Betalningsbalansen 1956-

—1958 (mkr).

1956

1957

1958

Prel.

Export f. o. b...............

+ 10 108

+ 11 062

+ 10 500

Import c. i. f................

— 11 506

— 12 567

—

11 850

Handelsbalansens saldo......

— 1 398

— 1505

_

1 350

Sjöfartsnetto ...............

Övriga löpande betalningar

+ 1 215

+ 1440

+

1 2D5

(netto)...................

+ 25

— 30

—

50

Bytesbalansens saldo ........

— 158

— 95

—

175

Kapitaltransaktioner (netto) ..
Statistiska fel och ofullständig-

— 113

— 33

—

25

heter (»förskjutningspost») .

+ 485

+ 201

+

352

Förändring av valutareserven .

+ 214

+ 73

+

152

Anm. Vid beräkningen av de i sjöfartsnettot ingående bruttointäkterna kan användas antingen
den s. k. kvartalsstatistiken, som omfattar under respektive perioder mottagna betalningar,
eller den s. k. årsstatistiken, som omfattar de under året gjorda fraktprestationerna. Den
förra metoden ligger till grund för ovanstående beräkningar. Användes den senare metoden,
erhålles ett sjöfartsnetto för 1957 om -{- 1 405 mkr och därmed ett saldo för bytesbalansen
om —130 mkr.

Statistiska fel och ofullständigheter. Differensen mellan bytesbalansens
saldo och valutareservens förändring har ökat under 1958. Som framgår av
tabellen, kan denna differens till en del hänföras till där redovisade, kända
kapitalrörelser. Återstoden, den s. k. förskjutningsposten, får anses bero dels
på att brister och ofullständigheter förekommer i det statistiska grundmaterial,
som användes vid beräkningen av de olika posterna i betalningsbalansen,
dels på att vissa förhållanden, som är av betydelse för utvecklingen
av de faktiska betalningarna, över huvud taget icke registreras i tillgänglig
statistik.

Vad avser det förstnämnda förhållandet är det ofrånkomligt, att såväl
import- och exportsiffrorna som det material, som ligger till grund för beräkningen
av sjöfartsnettot, liksom all ekonomisk statistik är behäftade
med fel. Dessa fel behöver i och för sig icke vara av större betydelse, än att
man helt kan bortse från dem vid en analys av bytesbalansens enskilda

16

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

poster, men de kan samtidigt vara stora nog för att absolut sett kunna
väsentligt påverka just förskjutningsposten, som ju, även när den är »stor»,
är mycket liten i förhållande till — bara någon procent av — bytesbalansens
totala transaktionsbelopp.

Bland de förhållanden återigen, som påverkar utrikesbetalningarna, men
som på grund av att ifrågavarande statistik över huvud taget icke registrerar
dem icke kommer fram i den beräknade betalningsbalansen, märkes
främst dels den regelrätta s. k. kommersiella kreditgivning, som förekommer
i samband med export och import, dels över huvud taget all övrig bristande
tidsöverensstämmelse mellan varu- och betalningstransaktioner, som normalt
karakteriserar all handel. Bådadera medför att betalningarna för genomförda
varutransaktioner kommer att verkställas vid andra tidpunkter
än dem, då exporten och importen registreras i handelsstatistiken. Nettoresultatet
av denna bristande tidsöverensstämmelse mellan varu- och betalningstransaktioner
kan, om man ser till utfallet för en viss given period,
påverkas och förändras på olika sätt. Det kan t. ex., även vid helt oförändrade
betalningsvanor, redan ske genom förändringar av exportens och
importens storlek. Det kan ske genom tidsförskjutningar av handeln inom
den observerade perioden, som medför att de däremot svarande betalningarna
kommer att, jämfört med tidigare perioder, »onormalt» falla inom
eller utom perioden. Det kan vidare ske genom att själva betalningsvanorna
undergår förändringar, t. ex. genom att kreditvillkor och kreditåtkomlighet
i berörda utbytesländer undergår inbördes förändringar, eller genom att
konjunktur- och konkurrensförhållanden ändras och påverkar säljares
villighet att bevilja och köpares behov att erhålla kredit o. s. v. En väsentlig
anledning till förändringar i relationen mellan varu- och betalningstransaktioner
torde slutligen vara sådana förändringar i utrikeshandelns
sammansättning, som ger ökad eller minskad vikt åt sådana kategorier av
varor, i förbindelse med vilka förskottsbetalningar eller kreditgivning i utrikeshandeln
är vanligare förekommande och mera omfattande än eljest.

Inom riksbanken har tid efter annan försök gjorts att på områden, där
vissa hållpunkter härför funnits, komma fram till åtminstone uppskattningar
av en del av här berörda förhållanden bakom förskjutningsposten.
Det har framför allt gällt sådana i utrikeshandeln ingående stora objekt
som fartyg och försvarsmateriel m. m. Framför allt med hänsyn till risken
för att man på enstaka åtkomliga punkter får fram delresultat, som i realiteten
helt kan vara upphävda av motsatta förhållanden inom den långt
större del av utrikeshandeln, ifråga om vilken ingen motsvarande möjlighet
ens till uppskattningar förelegat, måste sådana försök emellertid alltid
ge ofullständiga resultat och bli så osäkra, att de icke i någon väsentlig
grad kan bidraga till en förklaring av förskjutningspostens variationer. En
full och säker sådan förklaring skulle i själva verket förutsätta en statistik,
som icke blott registrerade de i utrikesutbytet ingående varorna vid dessas

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

17

passage över våra gränser utan även för varje utrikeshandelskontrakt och
-leverans insamlade data, som tidsmässigt angav de däremot svarande faktiskt
erlagda betalningarna.

Riksbankens utrikesrörelse

Den totala valutareserven ökade under 12-månadersperioden november
1957—november 1958 med 175 mkr till 2 930 mkr. Under samma period ett
år tidigare var ökningen 119 mkr. Riksbankens guld- och valutareserv ökade
med 79 mkr (f. å. — 52 mkr) till 2 435 mkr och affärsbankernas avista
nettoställning gentemot utlandet med 96 mkr (f. å. + 171 mkr) till en
nettofordran om 495 mkr.

För december månad 1958 föreligger definitiva siffror endast för riksbankens
guld- och valutareserv, vilken ökade med 10 mkr till 2 445 mkr
vid årsskiftet 1958/59. Detta innebär att riksbankens reserv under hela
1958 ökade med 85 mkr att jämföras med en minskning under 1957 om 87
mkr. Affärsbankernas avista nettobehållning gentemot utlandet ökade
under december med preliminärt 50 mkr till en nettofordran om 545 mkr
per ultimo 1958. Ökningen i affärsbankernas valutareserv under hela 1958
skulle sålunda uppgå till 67 mkr. Under 1957 utgjorde ökningen 160 mkr.

På grundval av det sagda kan ökningen i den totala valutareserven preliminärt
beräknas till 152 mkr under 1958 att jämföras med en ökning
under 1957 om 73 mkr. Beträffande valutareservens sammansättning föreligger
uppgifter avseende varje kvartalsskifte. Senast tillgängliga kvartalsuppgifter
hänför sig till september 1958. Förändringarna sedan september
1956 samt ställningen vid slutet av september 1958 framgår av följande
tablå (i mkr).

Förändring

Ställning

ultimo

september 1958

september 1956 —
september 1957

september 1957—
september 1958

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

Guld ....................

— 145

—

— 145

— 161

—

— 161

1053

—

1 053

Dollar ...................

+ 317

+ 28

+ 345

+ 170

+ 24

+ 193

1375

234

1609

EPU-valutor .............

- 183

+ 72

— 111

- 6

+ 97

+ 91

19

221

240

Övriga valutor ...........

+ 91

- 25

+ 66

+ 50

— 9

+ 42

0

— 30

— 30

Summa guld och valutor ..

+ 79

+ 75

+ 155

+ 53

+ 112

+ 165

2 447

425

2 872

Anm. Under rubriken EPU-valutor inkluderas dels kontoställningen i förhållande till EPU, dels
kontoställningen i förhållande till vart och ett av de till EPU-överenskommelsen anslutna
länderna och dessas valutaområden.

2 — Iiihang till riksdagens protokoll 1959. 8 samt. Nr 1

Tabell 7. Valutareservens för ändring ar 1955—1958 (mkr).

CO

1955

1956

1957

1958

lYlUUitU

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

RB

AB

S

a

RB

AB

S:a

65

+

+

102

+

37

65

+

107

+

42

44

+

3

41

34

_

4

— 38

67

69

+

2

1

76

77

55

20

_

75

_

82

+

9

— 73

50

73

122

19

33

52

114

133

_

19

+

10

_

79

— 70

99

101

200

30

144

174

_

61

_

31

_

92

_

23

_

95

— 118

+

15

+

9

+

24

90

37

128

+

7

+

43

+

50

+

61

—

75

— 14

+

72

4

+

68

+

24

+

85

+

109

+

58

_

44

4-

14

+

21

+

24

+ 45

+

85

+

44

+

130

+

18

+

156

+

174

+

36

+

37

+

73

+

59

+

66

+ 125

+

45

8

+

36

18

+

75

+

56

_

56

+

19

_

37

+

45

+

72

+ 117

+

41

+

3

+

43

+

65

16

+

50

_

53

+

122

+

69

+

30

+

30

+ 60

+

39

4

+

35

+

14

+

60

+

74

+

31

+

8

+

38

—

50

+

85

+ 35

57

+

56

1

+

79

_

69

+

10

_

68

+

78

+

10

+

37

—

15

+ 23

4

10

14

+

39

+

89

+

128

+

4

+

79

+

83

+

10

+

50

+ 61

Kvartal

1 ......................

181

+

98

84

84

2

86

+

16

150

134

106

75

- 181

2 ......................

12

96

108

96

96

193

+

4

32

_

29

+

59

_

146

— 87

3 ......................

+

171

+

39

+

209

+

65

+

215

+

280

73

+

178

+

105

+

134

+

168

+ 302

4 ......................

22

+

42

+

20

+

133

+

79

+

212

—

33

+

164

+

131

—

2

+

119

+ 118

44

+

82

+

38

+

18

+

196

+

214

87

+

160

+

73

+

85

+

67

+ 152

Behållning december ......

2 430

121

2 551

2 448

317

2 765

2 360

478

2 838

2 445

545

2 990

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

19

Ett erforderligt antal av medlemsländerna i Organisationen för europeiskt
ekonomiskt samarbete (OEEC), däribland Sverige, beslöt den 27 december
1958 att låta den Europeiska betalningsunionen (EPU) upphöra och i
stället låta det Europeiska monetära avtalet (EMA) träda i kraft fr. o. m.
den 29 december 1958. I samband härmed vidtog flertalet västeuropeiska
länder åtgärder, som i stort sett innebar, att åtminstone sådana utländska
tillgodohavanden i deras valutor, som uppstått vid s. k. löpande betalningar,
gjordes utbytbara mot US-dollar. De förändringar som de svenska valutamyndigheterna
vidtog i valutabestämmelserna framgår av valutastyrelsens
bilagda årsredogörelse till fullmäktige.

Det Europeiska monetära avtalet, som träffades 1955 i syfte att fungera
i en situation, där EPU-länderna övergått till ökad utbytbarhet av sina
valutor, innefattar regler, som gör det möjligt för de deltagande länderna
att erhålla tillfällig kredit och periodiskt reglera sina inbördes fordringar
till på förhand fastställda villkor. Avtalet innehåller även en överenskommelse
om upprättande av en europeisk fond, från vilken länderna efter
prövning skall kunna erhålla kortfristiga krediter. Avtalets huvudsakliga
innehåll är refererat i Kungl. Maj:ts proposition nr 213 år 1955, och
avtalstexten finnes återgiven i propositionens bilaga C.

Enligt artikel 9 i det Europeiska monetära avtalet skall fördragsslutande
part för att begränsa sin valutas fluktuationer fastställa köp- och säljkurser
för guld, US-dollar eller annan valuta samt till var och en av de övriga
fördragsslutande parterna och organisationen anmäla de sålunda fastställda
kurserna. Övriga i avtalet deltagande länder, som fastställt sådana kurser,
har därvid fixerat kurserna för US-dollar. Även fullmäktige i riksbanken
har fastställt kurser för US-dollar, nämligen 5,1715 som köpkurs och 5,1750
som säljkurs. Yttergränserna för de inbördes kursfluktuationerna mellan de
deltagande ländernas valutor angives genom s. k. marginalkurser, vilka
framkommer som ett resultat av dollarkurserna. De av fullmäktige fastställda
kurserna för US-dollar innebär, att riksbankens officiella notering
på denna valuta är oförändrad och att av riksbanken gentemot valutabankerna
noterade marginalkurser för europeiska valutor ävenledes är i huvudsak
oförändrade. Större förändringar inträffade endast i kurssättningen för
franska francs och schweiziska francs.

Vid årsskiftet 1958/59 uppgick riksbankens marginalkurser för de
europeiska huvudvalutorna till följande:

20

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Köpkurs

Säljkurs

1 pund sterling ...........

14,5925

100 DM ...................

. . . . 122,257G

124,101

100 danska kronor .........

____ 74,3298

75,4049

100 norska kronor .........

. . . . 71,8203

72,9902

100 franska francs .........

. . .. 1,0397

1,056123

100 belgiska francs ........

. . . . 10,2GG

10,4283

100 schweiziska francs .....

. ... 116,2134

120,489

100 floriner ...............

. . . . 135,02G

137,208

100 lire...................

. . . . 0,82152

0,834005

100 escudos ...............

. . . . 17,82

18,171

100 österrikiska schilling ....

. . . . 19,7385

20,0582

Fram till den 27 december var riksbankens valutakurser oförändrade
med undantag för isländska kronor, vilka riksbanken upphörde att notera
fr. o.m. den 14 juli 1958. Av de i föregående tabell upptagna kurserna
har kurserna för franska francs påverkats av Frankrikes beslut den 27
december att devalvera sin valuta från 420 francs till 493,700 francs per USdollar
och kurserna för schweiziska francs bestämts av de vida kursmarginaler
gent emot dollar, som Schweiz noterar i och med att tidigare EPUfrancs
och s. k. fria schweizerfrancs nu sammanslagits.

Den s. k. EPU-överenskommelsen hade under året förlängts t. o. m. den
30 juni 1959 på i stort sett oförändrade villkor. Såsom tidigare berörts, har
emellertid överenskommelsen upphört att gälla från den 27 december
1958. Avräkningarna under 1958 gentemot EPU, avseende transaktionsperioden
december 1957—november 1958, resulterade för Sveriges del i ett
sammanlagt nettoöverskott om cirka 20 mkr. Sedan hänsyn tagits till
emottagna bilaterala amorteringar, vilka uppgick till cirka 50 mkr under
1958, var Sveriges kredit till EPU efter novemberavräkningen, vilken bokfördes
medio december 1958, cirka 13 mkr. Efter novemberavräkningen
1957 uppgick denna kredit till cirka 59 mkr.

Som omtalades i riksbankens berättelse till bankoutskottet för år 1957,
har Sverige medgivit att Internationella återuppbyggnadsbanken fick utnyttja
den del av Sveriges andel i banken som avsatts på särskilt konto i
riksbanken. Av det ursprungligen avsatta beloppet om 93 mkr kvarstod
vid årsskiftet 1957/58 31 mkr. Under 1958 har banken ytterligare utnyttjat
denna möjlighet, varigenom dess fordran på riksbanken per den 31
december 1958 nedgått till 27 mkr.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

21

Riksbankens bokslut

Å sidorna 22—28 har intagits riksbankens bokslut för år 1958.

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1958 har guldbehållningen i
likhet med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480
kronor per kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld»
upptages skillnaden mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt
nämnda pris. De utländska valutorna upptages i princip till en medelkurs
mellan de vid årets slut gällande köp- och säljkurserna. Skillnaden mellan
det bokförda värdet och värdet efter inköps- respektive försäljningspriser
vid handeln med valutor regleras över kursdifferenskontot.

Liksom föregående år har upplupna, ännu ej betalda räntor å svenska
obligationer per den 31 december 1958 krediterats vinst- och förlustkontot.
Av diskontot å svenska skattkammarväxlar har den del, som belöper sig
på bokföringsåret, bokförts å vinst- och förlusträkningen.

Riksbankens nettovinst under 1958 har uppgått till ett belopp av
144 667 146 kronor 32 öre.

22

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Utgående

195 7

1

9

5 8

Kronor

Kronor

Kronor

Tillgångar

Guldbehållning ...........................

483 182 669

82

448 671 643

64

Övervärde å guld .........................

650 989 281

06

604 492 770

48

1053164 414

12

(1 134171 950

88)

Utländska statspapper .....................

882180111

60

962 217 060

—

Utrikes växlar ............................

93 058 311

62

95 800 231

70

Fordringar hos utländsk bank eller bankir,

nettobelopp ............................

250 952 740

85

334 217 601

87

Utländska sedlar .........................

669 866

72

807 810

53

1 393 042 704

10

(1 226 861 030

79)

Skattkammarväxlar .......................

3 230 000 000

—

2 940 000 000

-

Statens och hypoteksinrättningars obligationer

1 820 102 297

—

1 605 234 445

—

4 545 234 445

_

(5 050102 297

-)

Diskonterade växlar .......................

5 176 280

38

3 285 443

02

Hypotekslån .............................

83 652 463

94

90 628142

—

Avbetalningslån ..........................

53 530 939

78

54 409 779

04

148 323 364

06

(142 359 684

10)

Hos riksgäldskontoret innestående pensions-

fondsmedel .............................

6 767 843

18

6 767 843

18

Skiljemynt ...............................

24 716 601

15

27 231 375

15

Inhemska bankers checker, postremissväxlar

m. m...................................

16 899 247

20

9 792 539

34

Övriga tillgångar ..........................

103 157 193

68

86 646 678

75

Sveriges kvot i Internationella valutafonden

517 321 000

—

517 321 000

—

Sveriges andel i Internationella återuppbygg-

nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..

103 464 200

—

103 464 200

—

Summa

8 325 821 047

98

7 890 988 563

70

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

23

balansräkning

1957

19 5 8

Kronor

Kronor

Kronor

Skulder

Utelöpande sedlar .........................

5 839 816 386

—

6 058 635 626

—

Utelöpande postremissväxlar ...............

2 757 998

69

3 875 573

22

Checkräkning (statliga myndigheter) ........

273 494 601

91

158 075 762

52

» (bankaktiebolag) .............

136 324 407

52

163 587 755

74

» (andra insättare) .............

4 972 527

01

1 445 042

94

323 108 561

20

(414 791536

44)

Depositions- och kapitalräkning ............

475 906

56

475 906

56

Statens budgetutjämningsfonds medel ......

539 976 984

95

89 976 984

95

Särskilda pensioneringsfonden ..............

275 000 000

—

—

—

Investeringskontomedel ....................

56 711 722

18

15 015 572

—

Skogskontomedel .........................

Medel å konton för investering i skogsbruk

15 912 590

89

13 024 806

89

och rörelse .............................

156 331 869

19

242 054 407

26

360 547 677

66

(1 044 409 073

77)

Kursdifferenskonto ........................

373 401 181

82

405 401 285

01

Övriga skulder ............................

43 590 005

94

37 895 892

56

Grundfond ...............................

50 000 000

—

50 000 000

—

Avbetalningslånefond ......................

65 000 000

—

65 000 000

—

Reservfond ...............................

20 000 000

—

20 000 000

—

Pensionsfonder ............................

Balanserade vinstmedel

6 767 843

18

6 767 843

18

från föregående år ......................

744 354

87

10 954

08

vinst för året...........................

45 266 599

21

144 667 146

32

286 445 943

58

(187 778 797

26)

Internationella valutafonden................

387 921 271

92

387 885 890

77

Internationella återuppbyggnadsbanken......

31 354 796

14

27 192 113

70

Summa

8 325 821 047

98

7 890 988 563

70

24

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Vinst- och

Utgifter och förluster

Räntor å inlåningsräkningar ................

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för
fullmäktige, m. fl.

Fullmäktige och suppleanter för dem........

Styrelseledamöter vid avdelningskontoren och

suppleanter för dem ....................

Ledamöter i valutastyrelsen och suppleanter
för dem ................................

Avlöningar till ordinarie tjänstemän

Lön, vikariatsersättning, felräkningspenningar1,
kallortstillägg och kompensationstillägg2 ..

Avlöningar till icke ordinarie personal

Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg och

kompensationstillägg2 ....................

Arvode till ombudsmannen i Malmö ........

Ersättning till tillfälliga befattningshavare ..
Övertidsersättning, m. m...................

Arvoden och särskilda ersättningar, m. m.

Arvoden enligt 35 och 36 §§ avlöningsregle mentet

................................

Personliga lönetillägg m. m.................

Gottgörelse jämlikt 18 §, 1 mom. avlönings reglementet

............................

Gratifikation eller belöning enligt 37 § avlöningsreglementet
........................

Rörligt tillägg

Pensioner, m. m.

Tjänstepensioner .............

Familjepensioner ..............

Diverse pensioner och understöd
Rörligt tillägg ................

195 7

1

9

5 8

Kronor

Kronor

Kronor

2 229 290

93

1 060 445

30

79 315

86

97 526

37

139 923

81

141187

83

7 680

—

15 420

—

226 919

67

254 134

20

5 363 780

11

5 427 139

90

.

2 026144

64

2 319 803

58

3 600

—

4 320

—

1 505 181

82

1 676 390

57

48 656

44

50 248

78

3 583 582

90

4 050 762

93

11 200

14 400

1056

87

1089

—

14 562

85

18 026

53

3 480

—

11 600

—

30 299

72

45115

53

904 942

15

1222 008

46

10 999161

02

(10 109 524

55''

1 084 259

72

1 090 202

03

367 735

53

371867

91

13 534

90

14101

—

1 103 490

25

1 188 533

29

(2 569 020

40)

2 664 704

23

14 907 835

88

Transport

14 724 310|ö5

Felräkningspenningar utgöra för 1957 Kr. 676: 03.

» 1958 » 680:12.

Kompensationstillägg har utgått endast för tiden 1/1—30/6 1957.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

25

förlusträkning

1957

1

9

5 8

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster

Diskonto å växlar ........................

439 622

42

241 884

82

Räntor å hypotekslån m. m................

785 712

—

2 289 086

45

Räntor å avbetalningslån ..................

2 711 567

93

3 020 338

75

Inbetalningar å inom linjen förda eller av-

skrivna lånefordringar ...................

2 911

35

2 567

65

5 553 877

67

(3 939 813

70)

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst........

38 247 964

21

31 898 306

02

Inkomst av svenska statspapper och obliga-

tioner, efter nedskrivningar ..............

23 992 548

39

128 459 666

97

Provisioner m. m..........................

57 195

62

62 404

09

Courtage & obligationer ....................

11484

13

10 613

94

Ränta å hos riksgäldskontoret innestående

pensionsfondsmedel ......................

263 945

88

270 713

73

Avgifter för i förvar mottagna depositioner ..

334 603

50

347 312

95

Ersättning för förvaltning av statens bosätt-

ningslånefond ...........................

313 098

—

308 112

—

Ersättning för förvaltning av statens egna-

hemslånefond m. fl. fonder ..............

208 033

—

197 911

—

Köpeskilling för försålda fastigheter ........

525 210

—

—

—

Inkomster av fastigheter ..................

365 764

73

387 658

96

Kassaöverskott ...........................

3 419

48

4 638

44

Diverse .................................

53 701

78

41 267

02

130 090 299

10

(26 129 004

Öl)

/

/

Summa

68 316 782

42

1

167 542 482

79

26

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Vinst- och

Utgifter och förluster

Förvaltningsutgifter, m. m.

Ändrings- och reparationsarbeten å fastigheter
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar .................................

Kontorshyror .............................

Rengöring inom fastigheterna ..............

Värme och belysning ......................

Omläggning av riksbankens värmesystem ....

Inventarier och deras underhåll ............

Materialier, tidningar, böcker, m. m.........

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter
Rese-, traktaments- och flyttningskostnader ..

Sjukvård och begravningshjälp, m. m.......

Vissa beredskapsutgifter ...................

Övriga förvaltningsutgifter .................

Ombyggnadskostnader för Rosenbadsfilialen..

Courtage å obligationer

Kassaförluster .......

Diverse .............

Kostnader för sedeltryckeriet1
Kostnader för pappersbruket1

Summa utgifter och förluster...............

Saldo vinst ..............................

Summa

1957

1

9

5 8

Kronor

Kronor

Kronor

(14 907 835

88)

Transpc

rt

14 724 310

55

570111

76

344 425

49

128 566

41

110 979

51

96134

66

104 549

65

222 998

54

244 883

95

265 337

53

287 878

82

—

—

189 422

75

276 409

02

561 438

57

460 835

20

362 390

83

819 017

20

930 676

10

136 045

27

151 644

02

111 943

04

128 150

55

268 335

85

319156

70

319 793

18

484 006

66

948 298

10

490 874

15

4 710 477

75

(4 623 825

76)

22 044

16

27 651

06

7 428

14

7 156

11

89 049

27

5 741

—

40 548

17

(118 521

57)

1 600 000

_

1 700 000

_

1 800 000

—

1 700 000

—

3 400 000

—

(3 400 000

-)

23 050 183

21

22 875 336

47

45 266 599

21

144 667 146

32

68 316 782

42

167 542 482

79

Jämför § 26 i berättelsen.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

27

förlusträkning

1957

19 5 8

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster

68 316 782

/

42

Summa ( 68 316 782 42

167 542 482

79

167 542 482

79

28

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1957 och
1958 års slut

1957

1958

Kronor

Kronor

Tillgångar

155 347

81

152 537

81

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid resp. års slut

20 451 400

20 451 400

1 800 000

_

1 800 000

—

Vissa utländska obligationer och fordringar ..............

46 647 040

—

46 058 800

—

Summa

69 053 787

81

68 462 737

81

Fastigheten i:

5 910 000

5 910 000

1 500 000

—

1 500 000

—

1 585 000

—

1 585 000

—

365 000

—

365 000

—

375 000

—

375 000

—

410 000

—

410 000

—

290 000

—

290 000

—

226 000

—

226 000

—

200 000

—

200 000

—

300 000

—

300 000

—

500 000

—

500 000

—

387 000

—

387 000

—

273 000

—

273 000

—

520 000

—

520000

—

666 200

—

666 200

—

240 000

—

240 000

—

830 000

—

830 000

—

325 000

—

325 000

—

240 000

—

240 000

—

Tumba:

fabriksanläggningar jämte fasta maskiner och bostäder

4 313 000
671 200

—

4 313 000
671200

-

200 000

—

200 000

—

125 000

—

125 000

—

Summa

20 451400

20 451 400

—

1 Hela aktieinnehavet utgör Schw. Frcs 10 000 000: — (4 000 st. aktier å Schw. Frcs 2 500: —).
Av likviden härför har 25 % erlagts.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

29

Avbetalningslånefonden

Fördelningen den 31 december 1958 på riksbankens olika kontor av
utestående lån från avbetalningslånefonden framgår av följande tabell:

Huvudkontoret ..................................

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

Malmö .....................

Falun ......................

Gävle ......................

Halmstad ...................

Härnösand ..................

Jönköping ..................

Kalmar .....................

Karlskrona ..................

Karlstad ....................

Kristianstad .................

Linköping ..................

Luleå.......................

Mariestad...................

Nyköping ...................

Umeå.......................

Uppsala ....................

Visby.......................

Vänersborg..................

Västerås ....................

Växjö.......................

Örebro......................

Östersund ...................

Summa

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

1078

3 476 509

1250

5 599 316

-

1130

6 703 555

—

313

952 276

—

574

1 545 211

—

262

891 750

—

725

1 941 826

—

478

1 346 666

—

210

597 465

—

257

604 346

—

283

934 096

—

351

1 208 210

—

718

2 314 956

—

1 063

2 868 508

—

190

600 258

—

307

1 021273

—

698

1 983 774

-

2 624

12 628 545

—

258

926 586

--

201

628 075

—

445

1 355 738

—

311

1 020 890

—

402

1 295 204

—

601

1 964 746

-

14 729

54 409 779

-

30

Bankontskottets memorial nr 1 år 1959

Statens bosättningslånefond

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1958
på riksbankens olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättningslånefonden.

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret ..................................

9 796

8 616 323

—

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

3 053

2 903 954

—

Malmö .....................

4 968

5 018 591

—

Falun ......................

1 270

1371016

—

Gävle ......................

2 216

2 245 267

—

Halmstad ...................

796

826 996

—

Härnösand ..................

2 495

2 490 333

—

Jönköping ..................

1589

1 516 464

—

Kalmar .....................

1180

1 214 140

—

Karlskrona ..................

971

1 050 123

—

Karlstad ....................

1 446

1 383 537

—

Kristianstad.................

1372

1 467 415

—

Linköping ..................

2 252

2 508 821

—

Luleå.......................

2182

2 280 538

—

Mariestad...................

1481

1519 247

—

Nyköping ...................

1165

1 175 509

—

Umeå.......................

2 034

2 116 089

—

Uppsala ....................

1596

1 851 499

—

Visby.......................

227

231 715

—

Vänersborg..................

1697

1 854 010

—

Västerås ....................

1 764

1 770 609

—

Växjö.......................

780

779 892

—

Örebro......................

1 568

1659 218

—

Östersund ...................

766

791 420

—

Summa

48 664

48 642 726

—

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

31

Egnahems- m. fl. lånefonder

Den 31 december 1958 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp på de
olika kontoren sålunda:

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret ..................................

3 856

43 308 537

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

1360

3 649 019

—

Malmö .....................

448

2 693 419

—

Falun ......................

1285

4 212 243

—

Gävle ......................

2 436

6 014 717

—

Halmstad ...................

2 016

8 232133

—

Härnösand ..................

4 537

9 477 686

—

Jönköping ..................

862

3 837 084

—

Kalmar .....................

1 223

4 636 665

—

Karlskrona ..................

1316

5 384 806

—

Karlstad ....................

2 797

8 409 894

—

Kristianstad .................

2 783

11 140 701

—

Linköping ..................

1692

6 928 065

—

Luleå.......................

4 805

10 776 036

—

Mariestad...................

1342

5 242 344

—

Nyköping ...................

1408

7 535 148

—

Umeå.......................

3 688

10 676 782

—

Uppsala ....................

1 776

6 268 370

—

Visby.......................

1 619

4 572 785

—

Vänersborg..................

3 352

11616 252

—

Västerås ....................

789

2 900 561

—

Växjö.......................

1 658

5 519 424

—

Örebro......................

735

1 666 940

—

Östersund ...................

3 394

8 513 952

—

Summa

51 177

193 213 563 |

-1

32

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Den 31 december 1958 utestående lån, vilka övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp på följande
olika låntyper:

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret som

avdelningskontoren:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och

förstärkningslån ...............................

17 973

91 532 710

—

Bostadsegnahemslån .............................

9 633

39 800 046

—

Uppskovslån ....................................

136

37 323

—

Nybyggnadslån ..................................

12 443

15 214 370

—

Förbättringslån ..................................

4 792

8 392 426

—

1942 års tilläggslån ..............................

—

—

—

Lån till estlandssvenskar..........................

35

182 866

—

Premielån .......................................

3 414

2 035 064

—

Gödselvårdslån ..................................

29

6 891

—

Täckdikningslån .................................

799

374 198

—

Transport

49 254

157 575 894

—

Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån ......................................

31

59 529

-

Lån till låneförmedlare:

Arbetarsmåbrukslån............................

1 475

23 438 759

—

Jordbruksegnahemslån..........................

61

827 058

—

Bostadsegnahemslån ...........................

346

11 306 938

—

Uppskovslån ..................................

10

5 385

—

1942 års tilläggslån ............................

—

—

—

Summa

51 177

193 213 563

Bihaitg till riksdagens protokoll 1959. 8 samt. Nr 1

Riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd; stödlån till jordbrukare

Den 31 december 1958 utestående stödlån fördela sig till antal och belopp i tusental kronor på de olika
kontoren sålunda:

SFS 369/1951

SFS 766/51

SFS 764/52

SFS 723/54

SFS 593/55

SFS 650/57

Summa

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Huvudkontoret ..

—

—

11

18,7

440

1 509,6

14

46,5

563

2 860,4

596

3 660,7

1 624

8 095,9

Göteborg.......

1

2,0

2

9,3

32

27,6

57

165,0

257

605,4

180

504,8

529

1314,1

Malmö.........

—

—

21

50,8

39

73,3

420

2168,6

141

486,4

27

87,9

648

2 866,9

Falun ..........

—

—

—

—

89

109,2

4

19,5

30

95,9

184

834,3

313

1 058,9

Gävle ..........

—

—

—

—

668

382,8

139

149,3

234

447,4

107

279,6

1 148

1 259,2

Halmstad ......

3

0,9

4

3,0

112

135,4

567

1 763,3

741

2 673,4

396

1121,9

1 823

5 697,9

Härnösand......

—

—

—

—

498

343,9

356

408,9

282

393,2

97

146,3

1233

1 292,2

Jönköping ......

—

—

—

—

928

1170,3

123

293,9

343

948,4

132

489,5

1 526

2 902,1

Kalmar ........

—

—

32

38,6

1 577

2 229,0

1

10,4

858

2 598,5

127

381,1

2 595

5 257,5

Karlskrona .....

—

—

13

7,4

278

235,9

49

79,2

348

727,9

106

253,1

794

1 303,4

Karlstad .......

3

2,0

15

18,4

291

646,3

60

150,3

378

1 459,7

313

1 504,2

1 060

3 781,0

Kristianstad ....

—

—

23

54,4

265

341,4

856

3 142,1

446

1 350,4

133

469,5

1 723

5 357,7

Linköping ......

—

—

42

39,7

1000

2 336,2

7

16,7

1 630

7 334,9

442

1 534,7

3121

11 262,2

Luleå ..........

—

—

—

—

1540

1085,1

6 062

6 896,3

1 420

1 793,4

226

217,4

9 248

9 992,1

Mariestad ......

1

0,3

20

19,4

768

1 240,4

77

133,2

1 598

5 589,3

1 117

3 770,6

3 581

10 753,2

Nyköping ......

—

—

8

3,7

367

950,2

22

79,4

1336

7 741,8

424

2,165,1

2 157

10 940,1

Lmeå ..........

—

—

—

—

2 475

1 965,8

5 311

7 437,2

2 488

3 890,8

1036

1 873,4

11310

15 167,2

Uppsala ........

—

—

5

4,3

245

709,4

20

42,7

441

2 541,4

916

6 391,2

1 627

9 689,1

| Visby ..........

—

—

6

15,7

516

633,1

—

—

174

378,7

44

132,2

740

1 159,7

Vänersborg .....

4

4,4

5

14,8

387

502,3

223

387,7

976

2 894,6

580

1 548,8

2 175

5 352,7

Västenis........

1

2,5

9

39,3

424

1 002,6

18

39,7

483

2 570,3

719

3 968,7

1 654

7 623,0

Växjö ..........

1

0,0

—

—

562

555,4

163

268,4

198

285,5

85

173,1

1009

1 283,0

Örebro .........

—

—

14

21,5

662

1 708,6

48

117,1

295

1 370,0

232

1 329,4

1 251

4 546,6

Östersund ......

—

—

—

—

701

578,7

81

94,0

71

80,5

52

84,7

905

837,9

Summa

14

12,7

230

359,0

14 863

20 472,5

14 678

23 909,3

15 737

51118,2

8 271

32 922,2

53 794

128 793,4

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

34

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Fonden för supplementär jordbrukskredit

Den 31 december 1958 utestående lån fördela sig till antal och belopp på
de olika kontoren sålunda:

Utestående lån

Belopp

Antal

Kronor

Huvudkontoret ..................................

41

169 985

—

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

11

48 500

—

Malmö .....................

46

163 650

—

Falun ......................

10

47 810

-

Gävle ......................

13

48 700

—

Halmstad ...................

32

117 710

—

Härnösand ..................

15

52 340

—

Jönköping ..................

34

175 375

—

Kalmar .....................

55

290 210

—

Karlskrona ..................

34

156 990

—

Karlstad ....................

24

106 850

—

Kristianstad.................

99

399 505

—

Linköping ..................

95

521190

—

Luleå.......................

5

27 578

—

Mariestad...................

94

453 840

—

Nyköping ...................

43

181 720

—

Umeå.......................

29

91 850

—

Uppsala ....................

81

457 425

-

Visby.......................

29

103 620

—

Vänersborg..................

29

148 650

—

Västerås ....................

13

67 200

—

Växjö.......................

29

111870

—

Örebro......................

25

125 950

—

Östersund ...................

26

83 367

—

Summa

912

4 151 885

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

35

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder

§ 1.

Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade
den 24 april 1958, utsågs herrar Axel Rubbestad och Gustaf Kollberg till
fullmäktige för valperioden 1958—1961 (båda omvalda).

Till suppleanter för dem valdes samtidigt
för herr Rubbestad herr Elofsson i Vä (omvald) samt
» » Kollberg » Aastrup (omvald).

Vidare utsåg valmännen till suppleant för herr Persson i Vinberg under
återstående delen av valperioden 1957—1960 ledamoten av riksdagens
andra kammare herr Jonas Sigfrid Jonsson efter herr Fridolf Thapper, vilken
erhållit entledigande från nämnda uppdrag.

Fullmäktige utsåg därefter samma dag för tiden till dess nytt val av
fullmäktige år 1959 förrättats

till vice ordförande och deputerad: herr Persson i Vinberg (omvald);

till riksbankschef: herr Åsbrink (omvald);

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar
vid inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Lennart
Hammarskiöld (omvald).

Sedan herr Hammarskiöld blivit utsedd till ledamot av Internationella
återuppbyggnadsbankens direktion beslöt fullmäktige den 16 oktober 1958
på därom av herr Hammarskiöld gjord framställning att bevilja honom
avsked ur riksbankens tjänst från och med den 1 november 1958. Samtidigt
beslöt fullmäktige att i stället från och med sistnämnda dag till dess nytt
val av fullmäktige år 1959 förrättats utse bankdirektören Sven Joge att
vara suppleant för riksbankschefen (vice riksbankschef).

Fullmäktige uppdrog åt bankdirektören Åke Lundgren att övertaga de
arbetsuppgifter som åvilat herr Joge såsom chef för utländska förhandlingsa
vdel ningen och valutaavdelningen. Bankokommissarien Arne Callans förordnades
att vara bankdirektör med de uppgifter som tillkommit herr Lundgren
som chef för kreditmarknadsavdelningen.

§ 2.

Till ledamöter av riksbankens industristyrelse för tiden
till dess nytt val av fullmäktige förrättats år 1959 utsåg fullmäktige den
24 april 1958 herr Persson i Vinberg, ordförande, bankdirektören Hjälmar
Fkcngren samt f. d. överdirektören Ryno Lundquist, den sistnämnde i
egenskap av industrisakkunnig ledamot (samtliga omvalda).

36

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Till suppleanter utsågs samtidigt herr Kollberg (för ordföranden), bankokommissarien
Helge Borggren (för Ekengren) och civilingenjören Gösta
Carlsson (för Lundquist); samtliga omvalda.

§ 3.

Till ledamöter i valutastyrelsen utsåg fullmäktige den 24 april
1958 för tiden till dess nytt fullmäktigeval under år 1959 ägt rum dåvarande
vice riksbankschefen Lennart Hammarskiöld, ordförande, herr Persson
i Vinberg, vice ordförande, och herr Sven Joge samt till personliga suppleanter
för dem respektive bankdirektören Hjalmar Ekengren, direktören
Nils Aastrup och bankdirektören Gunnar Åkermalm (samtliga omvalda).

Sedan herr Hammarskiöld avgått från sin tjänst i riksbanken (se § 1
ovan) har herr Joge i sin egenskap av vice riksbankschef efterträtt honom
såsom ordförande i valutastyrelsen från och med den 1 november 1958.

Vidare har fullmäktige för tiden till dess nytt val av fullmäktige ägt rum
under år 1959 utsett bankdirektören Åke Lundgren till ledamot av valutastyrelsen
varjämte fullmäktige bestämt att herrar Ekengren och Åkermalm
i stället skall vara suppleanter, den förre för herr Joge och den senare
för herr Lundgren.

De av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna av valutastyrelsen och deras
suppleanter är förordnade till och med den 30 juni 1960 (jfr berättelsen
till 1958 års bankoutskott, § 3).

§ 4.

Till ledamöter av delegerade för riksdagens verk för år 1959 utsåg
fullmäktige den 4 december 1958 herrar Persson i Vinberg och Rubbestad
med herr Kollberg som suppleant (samtliga omvalda).

§ 5.

Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren
torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 11 december 1958.

§ 6.

Den organisationskommitté, som fullmäktige tillsatt den 12
september 1957 med herr Hammarskiöld som ordförande (se berättelsen till
1958 års bankoutskott, § 7) har under det gångna året fortsatt sitt arbete.
I december 1958 har kommittén framlagt ett principbetänkande beträffande
riksbankens avdelningskontor. Herr Hammarskiöld har kvarstått som ordförande
i kommittén till dess att betänkandet avgavs. Kommitténs avsikt
är att upptaga övriga till kommittén överlämnade frågor, så snart ställning
tagits till de i betänkandet framlagda förslagen.

§ 7.

Riksbanken har fortsatt betalningsarrangemanget med Banco do Brasil
samt handhaft tillämpningen av de mellan Sverige, å ena, samt Argentina,

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959 37

Belgien, Bulgarien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Japan,
Jugoslavien, Kina, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Sovjetunionen,
Spanien, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Förbundsrepubliken
Tyskland, Ungern samt Österrike, å andra sidan, träffade
betalningsöverenskommelserna.

§ B.

Av riksbankens kontor är numera endast huvudkontoret lokalorgan för
handläggning av ärenden rörande lånegaranti enligt Kungl. kungörelsen den
4 juni 1954 (nr 409) med vissa bestämmelser rörande statlig garanti
för lån till hantverks- och småindustriföretag m. m.

§ 9.

Vid utgången av år 1958 kvarstod i riksbanken å investeringskonto
för skog sammanlagt omkring 15 mkr, vilka medel insatts
jämlikt lagen den 14 december 1951 (nr 783) om investeringskonto för skog.

Å särskilda skogskonton, som avses i Kungl. förordningen den 27
mars 1954 (nr 142) om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto,
innestod i riksbanken vid samma tidpunkt i runt tal 13 mkr. Riksbanken
tillämpar sedan den 1 juni 1958 en räntesats av 4V2% för medel
insatta å skogskonto (dessförinnan 5% sedan den 1 augusti 1957).

§ 10.

Vid utgången av år 1958 innestod i riksbanken medel, som insatts jämlikt
Kungl. förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) angående investeringsfonder
för konjunktur utjämning, till ett sammanlagt belopp
av cirka 242 mkr, därav omkring 226 mkr avsåg investeringsfonder för
rörelse och omkring 16 mkr investeringsfonder för skogsbruk.

§ 11.

Till kontot statens budgetutjämningsfonds medel överfördes
under mars månad 1958 ett belopp av 100 mkr av de under budgetåret
1957/58 inflytande statsinkomsterna, varefter å kontot innestod ett
belopp av 640 mkr. Däri ingick ett belopp av cirka 190 mkr, som avsåg
avkastning under budgetåren 1955/56 och 1956/57 av staten tillhöriga
aktier i Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB).

Sedan jämlikt beslut av Kungl. Maj:t från kontot utbetalats dels per
den 1 mars 1958 100 mkr, avseende lån å nämnda belopp till LKAB, och
dels per den 31 juli 1958 ett belopp av 450 mkr för avbetalning å statsskulden,
kvarstår i riksbanken å fonden ett belopp av cirka 90 mkr.

§ 12.

De 550 mkr av tillfälliga skatteinkomster, som under budgetåren 1956/57
och 1957/58 avsatts till Fondering för framtida pensions -

38

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

ändamål, har enligt riksdagens beslut överförts till folkpensioneringsfonden
(Rskr 1958 nr 272 och Kungl. Maj:ts brev till pensionsstyrelsen
den 6. 6.1958).

Fullmäktige för folkpensioneringsfonden har den 12 juni 1958 beslutat att
nämnda 550 mkr skall placeras hos riksgäldskontoret mot skuldförbindelse.
Med anledning härav har sagda belopp på framställning av pensionsstyrelsen
per den 1 juli 1958 överförts till riksgäldskontorets checkräkning i
riksbanken.

§ 13.

Jämlikt beslut av fullmäktige den 2 maj 1958 utgör riksbankens officiella
diskonto för växlar på högst 3 månader från och med påföljande dag
lägst 4 V2 %, vilket innebär en sänkning av dessförinnan gällande diskonto
med V2 %.

I anslutning härtill har andra riksbankens utlåningsräntor sänkts (jfr
fullm. prot. d. 8. 5. 1958, § 3).

§ 14.

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 65 mkr,
utgjorde utlåningen — inklusive på indrivning beroende medel — vid utgången
av år 1958 sammanlagt 54 409 779 kronor. Däri ingår ett belopp
om 33 424 522 kronor, vilket utlämnats såsom garantilån enligt kungörelsen
den 11 oktober 1946 (nr 676) angående statlig kreditgaranti åt den som
avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, kungörelsen den 30 april
1948 (nr 210) angående statlig kreditgaranti för lån åt den som genomgått
polisskola samt kungörelsen den 16 juni 1950 (nr 469) angående studielån
med statlig kreditgaranti. Antalet garantilån utgjorde vid samma tidpunkt

4 868, därav vid huvudkontoret 560 och vid avdelningskontoren 4 308, vilket
innebär en ökning under året med 222. Antalet övriga avbetalningslån
har nedgått under året med 1 428.

Räntan å lån från fonden har från och med den 6 maj 1958 utgjort

5 3/i % mot tidigare 6 1U %; för garantilån har dock räntan från och med
den 1 juni 1958, jämlikt Kungl. kungörelse den 16 maj 1958 (nr 211), utgått
med 5 % (tidigare 5 V2 %).

Rörande avbetalningslånens fördelning till antal och belopp på de olika
kontoren hänvisas till de uppgifter, som intagits å sid. 29.

§ 15.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen
hittills såsom kapital anvisat sammanlagt 61 100 500 kronor, varav 56 mkr
överlämnats till riksbanken, utgjorde utlåningen vid årsskiftet 48 642 726
kronor, innebärande en minskning sedan föregående årsskifte av 3 212 293
kronor. Under år 1958 har antalet utestående lån nedgått med 2 688 till
48 664.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

39

Rörande fördelningen å de olika kontoren av lånen till antal och belopp
hänvisas till sammanställningen å sid. 30.

För lån från fonden skall tillämpas den normalränta, vilken gäller för
det budgetår då lånet beviljats. För innevarande budgetår utgör räntefoten
(normalräntan) 4 V4 %. Tidigare har räntefoten sedan budgetåret
1941/42 varit 4 %.

Från låneverksamhetens början och till utgången av år 1958 har utlämnats
lån till ett belopp av sammanlagt 289 165 382 kronor, varav efterskänkts
eller avskrivits ett belopp av sammanlagt 2 859 208 kronor, motsvarande
omkring 1 % av hittills utlämnade medel.

För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1957/58 har
riksbanken uppburit 308 112 kronor.

§ 16.

Fonden för skyddsrumslån
budgetåret 1957/58.

har slutredovisats per utgången av

17.

Utlåningen från fonden för hantverks- och småindustrikredit,
vars kapital utgör 998 250 kronor, uppgick vid utgången av år
1958 till följande belopp, nämligen

Kontor

Antal lån

Sammanlagd
lånesumma kr.

Falun .............

......... 12

51 600

Jönköping .........

......... 1

1 000

Linköping .........

......... 16

147 775

Uppsala ...........

......... 25

148 917

Vänersborg.........

......... 9

79 790

Summa 63

429 082

Vid utgången av år 1957 utestod 74 lån å ett sammanlagt belopp av
534 115 kronor. En minskning i utlåningen från fonden har sålunda inträtt
även under sistlidna år.

Räntan å lån från fonden beviljade under budgetåret 1958/59 utgör
4 3/i % (tidigare 4 V2 %).

§ 18.

De jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 av riksbanken från
egna hemsorganen och hushållningssällskapen övertagna
lånen fördelade sig per den 31 december 1958 å de olika kontoren
på sätt närmare framgår av sammanställningar å sid. 31 och 32.
Antalet förvaltade lån har under år 1958 nedgått från 56 546 till 51 177
och det utestående lånebeloppet har under samma tid minskat från
209 687 042 kronor till 193 213 563 kronor.

40

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1957/58 uppburit
ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 197 911 kronor.

Av till riksbankens förvaltning i samband med lånen överlämnade fondmedel
— vilka ej ingår i riksbankens balansräkning utan redovisas separat
— har till statsverket under år 1958 återlevererats 10 100 000 kronor. Beloppet
fördelar sig med 6 740 000 kronor å egnahemslånefonden, 2 030 000
kronor å lånefonden för främjande av bostadsbyggande å landsbygden,
160 000 kronor å täckdikningslånef onden, 20 000 kronor å gödsel vårdslånefonden
samt 1 150 000 kronor å arbetarsmåbrukslånefonden.

§ 19.

Vid utgången av år 1958 förvaltade riksbanken stödlån till jordbrukare
utgivna enligt Kungl. kungörelserna nr 369/51, 766/51, 764/52,
723/54, 593/55 och 650/57 till ett sammanlagt belopp av 128 793 366 kronor,
innebärande en ökning under året med 17 248 090 kronor.

Den 16 maj 1958 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelser (n:ris 251—256)
angående ändring i samtliga ovannämnda författningar, innebärande att
riksbanken från och med den 1 juli 1958 helt övertagit förvaltningen av de
utgivna stödlånen. Bland nytillkomna befogenheter för riksbanken ingår att
riksbanken (dess direktion) må, efter att ha inhämtat yttrande från vederbörande
lantbruksnämnd, medgiva befrielse helt eller delvis från återbetalningsskyldighet
för stödlån samt avskrivning av sådana lån.

Närmare bestämmelser för riksbankens handläggning av stödlånen har
efter samråd med lantbruksstyrelsen utfärdats av fullmäktige den 11
december 1958 (cirkulär B nr 886).

Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställning
å sid. 33.

§ 20.

Från fonden för supplementär jordbrukskredit, som
inrättades av 1956 års riksdag, har jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 13
december 1957 och den 14 mars 1958 ett sammanlagt belopp av 44 270 520
kronor överförts till fonden för låneunderstöd, att av fullmäktige disponeras
för utlämnande av stödlån enligt Kungl. kungörelsen 650/57 med anledning
av 1957 års skördeskador. Å fonden kvarstår därefter ett belopp av
5 729 480 kronor.

Enligt kungörelsen nr 608/56 skall samma grunder gälla för lån från
fonden i fråga om ränta och övriga villkor som för lån i bankaktiebolag. I
samband med diskontoändringen den 2 maj 1958 sänktes räntesatserna för
ifrågavarande lån från och med den 5 maj 1958.

Vid utgången av år 1958 utestod lån från fonden till ett sammanlagt
belopp av 4 151 885 kronor. Rörande lånens fördelning å de olika kontoren
hänvisas till sammanställning å sid. 34.

Fullmäktige har i skrivelse till Konungen den 19 september 1958 före -

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959 41

slagit att inflytande amorteringar å lån från fonden skall inlevereras till
statsverket.

§ 21

Genom lag den 2 maj 1958 (nr 202) höjdes maximibeloppet för sedelutgivningen
från och med den 1 juli samma år med 300 mkr till 6 600
mkr.

Det högsta beloppet av utelöpande sedlar redovisades per den 23 december
1958 och utgjorde 6 265 483 476 kronor, 3,4 % över siffran för motsvarande
dag föregående år.

§ 22.

Angående användningen av riksbankens vinst för år 1957 torde få hänvisas
till bankoutskottets memorial nr 17 år 1958.

§ 23.

Riksbankens löneplansanställda personal — bortsett från personalen
vid sedeltryckeriet och pappersbruket, som redovisas i § 26 — uppgick
per den 31 december 1958 till följande antal (motsvarande antal vid utgången
av år 1957 angives inom parentes).

Ordinarie tjänstemän med

a) lönegradsbeteckningen Bp ........

16

(15)

b) » ABp ......

21

(21)

c) » År ........

81

(8)

d) » . Ao ........

3052

(303)

därav bankpersonal .............

183

(182)

biträdespersonal ..........

65

(65)

vaktpersonal m. fl.........

57

(56)

extra ordinarie tjänstemän.............

1503

(120)

därav bankpersonal .............

14

(18)

bankexpeditörspersonal . .. .

194

(19)

biträdespersonal ..........

98

(62)

vaktpersonal m. fl.........

19

(21)

aspiranter ...........................

20

(19)

därav bankaspiranter ...........

8

—

biträdesaspiranter .........

12

(15)

bankvaktmästaraspiranter . .

—

(4)

extra tjänstemän.....................

38

(70)

Summa

558

(556)

1 Därav 1 tjänsteman med vikariatslön och 5 tjänstemän, vilka tillika innehar med lönegradsbeteckningen
Ao betecknad lägre tjänst, som förts över stat.

2 Därav 15 tjänstemän, vilka innehar personlig extra ordinarie tjänst (tjänstetidsbefordran).

3 Därutöver 33 tjänstemän, vilka tillika innehar ordinarie tjänst och vilka i uppställningen redovisats
som ordinarie tjänstemän.

4 Därav IG tjänstemän, vilka innehar ordinarie tjänst men som ej redovisats som ordinarie
tjänstemän.

42

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

Utöver den löneplansanställda personalen finnes vid riksbanken s. k.
reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen för sedelräkning
och i allmänhet med intermittent tjänstgöring. Av denna personal tjänstgör
i genomsnitt cirka 180.

Delegerade för riksdagens verk, vilka jämlikt riksdagens bemyndigande
(jfr BoU:s uti. nr 35: 1952 resp. nr 27: 1955) äger bestämma antalet kammarskri
vartjänster i riksbanken i Ao 15 och antalet bankvaktmästartjänster
i Ao 7, har för år 1958 fastställt dessa antal till 60, respektive 25.

§ 24.

Beträffande vissa av de lägenheter, som uthyrts till tjänstemän i banken,
har en hyreshöjning skett även för hyresåret 1958/59. För flertalet
lägenheter har hyran härigenom kommit att utgå med belopp, som överensstämmer
med vad vederbörande hyresnämnd föreslagit eller medgivit.
Avsikten är att för de lägenheter, där hyran ännu ej uppgår till sådant
belopp, verkställa ny omreglering per den 1 juli 1959. Såsom omnämnts
i berättelsen till 1958 års bankoutskott, § 27, tillämpas dock allmänt för
direktörsbostäderna en maximering av grundhyran till 3 200 kronor för
år för dem som bebodde lägenheterna när hyresregleringen började genomföras.

Utöver grundhyra utgår generellt hyrestillägg enligt samma grunder som
på allmänna hyresmarknaden samt bränsletillägg.

I övrigt torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll i ärendet den 19 juni
1958, § 9, den 24 juli 1958, § 4, och den 21 augusti 1958, § 1.

§ 25.

Inom huvudkontorets fastighet å Helgeandsholmen har den av
1957 års riksdag (BoU:s uti. 1957: 18) medgivna omläggningen av värmesystemet
nu slutförts i vad avser första etappen. Av praktiska skäl har
även en del mindre arbeten, som hänföra sig till följande etapper, kommit
till utförande. I övrigt har vissa ändrings- och reparationsarbeten företagits,
såsom inredande av sjukrum för herrar, målningsarbeten m. m.

Dessutom har fullmäktige beslutat att fastighetens avloppssystem skall
— i likhet med Riksdagshusets — omläggas och anslutas till stadens avloppsnät
i Kanslihuskajen. Kostnaderna har beräknats till cirka 110 000
kronor.

De av 1956 års riksdag (se BoU:s uti. 1956: 33) medgivna ombyggnadsarbetena
i fastigheten Rosenbad har avslutats under förra delen av
år 1958 och lokalerna har tagits i bruk.

Vid avdelningskontoren har kostnaderna under året för fastighetsunderhåll
uppgått till belopp, som i avrundade tal framgår av nedanstående
sammanställning. De kontor, där kostnaderna understigit 5 000
kronor, har ej medtagits.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

43

Kontor Kronor Kostnaden avser huvudsakligen:

Göteborg ....... 28 000: — Inre reparations- och målningsarbeten; om läggning

av terrassgolv över banksalen
m. m. samt lagning av fasadputs.

Gävle .......... 6 000: — Vissa yttre reparationer m. m.

Halmstad ....... 28 000: — Reparation av fasader, inmontering av ny

värmepanna samt ombyggnad av arkiv,
m. m.

Härnösand ...... 14 000: — Reparationsarbeten i direktörsbostaden

samt i trappuppgång.

Nyköping....... 18 000:— (senedan)

Örebro ......... 8 000: — Ombyggnad av toaletter och kapprum.

Vid kontoret i Nyköping har de av 1957 års riksdag (se BoU:s uti.
1957: 33) medgivna ombyggnads- och reparationsarbetena för postverkets
räkning avslutats, och lokalerna har tagits i bruk. Kostnaderna för de utförda
arbetena har uppgått till cirka 420 000 kronor. I samband med dessa
arbeten har utförts reparation av gårdsfasad m. m. samt av köket i vaktmästarbostaden,
allt för en kostnad av 18 000 kronor (se ovan).

Det i föregående års berättelse omnämnda depåvalvet i Östersund har
nu färdigställts. Kostnaden har uppgått till cirka 210 000 kronor.

Beslut har fattats om ändrings- och reparationsarbeten i en uthyrd bostadsvåning
i kontorsfastigheten i Halmstad för en beräknad kostnad av
cirka 40 000 kronor, om renovering av samtliga fasader å fastigheten i
Luleå för omkring 55 000 kronor samt om reparation av banksalen m. in.
vid kontoret i Mariestad för cirka 35 000 kronor.

§ 26.

Pappersbruket: Överenskommelse har träffats med Sveriges Arbetsledareförbund
om vissa ändringar i gällande kollektivavtal för förmännen vid
bruket.

Leveranserna av sedelpapper från pappersbruket till sedelkontoret har
under år 1958 uppgått till 97,4 miljoner sedelenheter, mot 97,i miljoner
sedelenheter föregående år.

Försäljningen av annat papper m. m. har haft ett värde av i runt tal
2,8 mkr eller samma belopp som under år 1957.

Den i föregående års berättelse omförmälda anläggningen för upplösning
av pappersutskott har färdigställts och tagits i bruk. Detsamma gäller om
vissa andra maskiner, som i sagda berättelse omnämnts såsom beställda,
nämligen en svarv för mekaniska verkstaden, en beta-komparator till pappersmaskinen
samt en lyfttruck. Kostnaderna har uppgått till cirka 43 000
kronor för den förstnämnda anläggningen samt för den övriga maskin -

44 Banko utskottets memorial nr 1 år 1959

anskaffningen till respektive 19 300 kronor, 23 000 kronor och 34 600
kronor.

Till grovholländeriet har anskaffats en reservmotor till en kostnad av
omkring 9 300 kronor.

Enligt beslut av fullmäktige har under året uppförts en ny brännoljebehållare
av omkring 500 kbms rymd för en beräknad kostnad av cirka
70 000 kronor, varav omkring 52 000 kronor betalats under året.

För att möjliggöra tillverkning och leverans av sedelpapper i rulle har
fullmäktige medgivit anskaffande av vissa nya maskiner, såsom upprullningsanordningar
m. m., för en sammanlagd kostnad av omkring 280 000
kronor (jfr BoU:s uti. 1957: 19).

Nya telfrar för papperslagring och en ny våg har beställts till en sammanlagd
kostnad av cirka 17 000 kronor. Vidare har beställning gjorts å en
ny 500 kV A helkapslad utomhustransformator i stället för en förbrukad
sådan för en kostnad, inklusive montage, av omkring 15 500 kronor.

Moderniseringen och reparationen av bostadssamhället har fortgått
planenligt; bland annat har två bostadshus försetts med centralvärmeanläggningar
och badrum.

Såsom omnämnts i berättelsen till 1956 års bankoutskott medgav fullmäktige
år 1955 att Tumba bruks kloakvattenledningar skulle få anslutas
till den anläggning för höggradig rening av kloakvatten, som Botkyrka
kommun planerade. Denna anläggning är numera färdig och har tagits i
bruk. Till kommunen har ä conto betalats 100 000 kronor. Brukets egna
kostnader har hittills uppgått till omkring 12 000 kronor, inklusive vad
som belöper å arbetena för avledning av dagvatten.

Vid utgången av år 1958 uppgick antalet anställningshavare vid bruket
till 17 tjänstemän, 6 förmän, 65 manliga och 45 kvinnliga arbetare (därav
5 deltidsanställda), vartill kommer städningspersonal.

Sedeltryckeriet. Under år 1958 levererade sedeltryckeriet till sedelkontoret
omkring 82,l miljoner sedelenheter mot 81,9 miljoner sedelenheter nästföregående
år.

Den av chefen för finansdepartementet den 23 juni 1955 tillsatta delegationen
med uppdrag bland annat att avgiva förslag rörande sedeltryckeriets
förläggning har ännu icke slutfört sitt uppdrag. Samtliga hyresgäster
i tryckeriets bostadslägenheter har numera uppsagts. Två av hyresgästerna
har avflyttat, medan den tredje hyresgästen förklarat sig villig att avflytta
så snart beslut fattats om erforderliga arbeten för lägenheternas omändring
till tjänstelokaler. Att dylikt beslut ännu icke meddelats beror på att man
övervägt olika alternativa lösningar samt att man i det längsta velat avvakta
delegationens förslag i tomtfrågan. Det torde emellertid bli nödvändigt
att med det snaraste igångsätta ändringsarbetena för att bereda plats
för sedeltryckeriets granskningsavdelning, vars nuvarande lokal måste

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

45

friställas för den beställda kombinerade offset- och koppartrycksrotationsmaskinen
(se BoU:s uti. 1957:19). Sistnämnda maskin torde enligt uppgift
bli leveransfärdig under sista kvartalet 1959. Även om ett utnyttjande av
bostadsvåningarna för tryckeriets eget behov kommer att medföra en viss
förbättring i nuvarande svåra lokalförhållanden, kommer det dock jämväl
i fortsättningen att föreligga en utrymmesbrist till dess att tryckeriets
lokalfråga vunnit sin slutliga lösning.

Sedeltryckeriet, som under 1958 erlagt en andra förskottslikvid ä 30 %
för ovan omförmälda rotationsmaskin, har anskaffat en begagnad rundslipmaskin
för en kostnad av cirka 35 000 kronor samt i övrigt under året
inköpt maskiner och inventarier för en sammanlagd kostnad av cirka
60 000 kronor.

10 000-kronesedlar av ny typ har under året tillverkats och levererats
(jfr Kungl. Maj:ts kungörelse den 5 december 1958, nr 582).

Vid utgången av december 1958 uppgick personalen vid sedeltryckeriet
till 25 tjänstemän samt 60 manliga och 18 kvinnliga kollektivavtalsanställda
arbetare. Motsvarande antal vid årsskiftet 1957/58 utgjorde respektive 26,
62 och 20. Därtill kommer städningspersonal samt 7 tillfälligt anställda
timarvodesavlönade äldre arbetare och nattvakter.

De belopp, som i riksbankens bokslut upptagits såsom riksbankens kostnader
för pappersbruket och sedeltryckeriet, anger endast de nettosummor,
som under året utbetalats till dessa industrier. Först när boksluten för
industrierna föreligger blir det möjligt att bilda sig en uppfattning om
resultatet av verksamheten under året.

§ 27.

För riktigheten av de å sid. 22—28 lämnade sifferuppgifterna svarar
bankkamrerarna Axel Rosengren och Stig Franzén, vilka undertecknat respektive
kontrasignerat riksbankens bokslut.

§ 28.

Inspektioner av avdelningskontoren har under år 1958 verkställts

av herr Persson i Vinberg vid kontoret i Halmstad,

av dåvarande vice riksbankschefen Hammarskiöld och bankokommissarien
Laurén vid kontoret i Malmö,

av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Göteborg, Härnösand, Luleå,
Umeå, Uppsala och Visby samt tillsammans med bankokommissarien
Laurén vid kontoret i Linköping och tillsammans med bankokommissarien
Borggren vid kontoret i Nyköping,

av bankokommissarien Laurén vid kontoren i Falun, Jönköping, Kalmar,
Karlstad och Västerås samt

46

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

av bankokommissarien Borggren vid kontoren i Gävle, Karlskrona,
Kristianstad, Mariestad, Vänersborg, Växjö, Örebro och Östersund.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets
kassor och förvaringsrum ävensom av Tumba pappersbruks
och sedeltryckeriets kassor har ägt rum.

Revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året ägt rum vid
samtliga avdelningskontor.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bilägges.
Stockholm den 13 januari 1959.

PER EDVIN SKÖLD

Ragnar Persson

Per åsbrink

Axel Rttbbestad

Gustaf Kollberg

Emil Ahlkvist

Gunnar Svärd

Karin Winberg

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

47

Bilaga

Till Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank

Valutastyrelsen, som enligt 6 a § i valutalagen utövar riksbankens beslutanderätt
enligt nämnda lag, får härmed lämna en redogörelse för den hittillsvarande
tillämpningen av valutaförordningen ävensom för hittills under
år 1958 vidtagna ändringar häri. Sedan man på svensk sida biträtt en
överenskommelse att upphöra med den europeiska betalningsunionen
(EPU) och i dess ställe sätta i kraft det europeiska monetära avtalet
(EMA), har valutastyrelsen denna dag beslutat vissa ytterligare ändringar
av valutabestämmelserna. Dessa ändringar ha intagits i slutet av föreliggande
redogörelse, vilken i övrigt i stort sett har det innehåll, som sammanställts
redan före ovannämnda beslut.

Det relativt stabila svenska valutaläget, den bl. a. genom det internationella
ekonomiska samarbetet ökade utbytbarheten av valutorna
och en mera aktiv penning- och kreditpolitik än tidigare har fortlöpande
möjliggjort lättnader i valutaregleringen liksom i regleringen av utrikeshandeln.
Sålunda har varuimporten kunnat frigöras i sådan omfattning,
att den svenska marknaden nu kan sägas vara i det allra närmaste helt
öppen för andra länders export. De på vissa varuområden tillämpade restriktionerna
ha i allmänhet handels- eller näringspolitisk bakgrund och synas
vara av ringa vikt vid en jämförelse med storleken av den totala varuimporten.
Gentemot länderna inom OEEC-området (och till dessa länder
anslutna valutaområden) och dollarområdet, varifrån huvudparten (1957
ca 89 %) av den svenska importen härrör, är importen till övervägande
del frilistad, vilket innebär att varorna kunna införas obegränsat
utan importlicens och betalas genom svensk valutabank, varvid dock vissa
begränsningar gälla för förskottsbetalningar. Av importen 1957 från de
bägge områdena täckte frilistorna enligt tillgänglig statistik 87 % respektive
70 %, vilken senare siffra dock till en mindre del inkluderar faktiskt men ej
formellt frilistade varor. Den mot OEEC-området gällande frilistan tillämpas
även gentemot Finland, Indonesien och Jugoslavien. Viss import från
övriga länder (kaffe från Brasilien, apelsiner och andra citrusfrukter från
Spanien och Israel) är även frilistad. I övrigt lämnas i regel importlicenser
utan begränsning såväl för import från länder utanför OEEC- och dollarområdet
som för import av varor, vilka icke äro frilistade från sistnämnda
område, med undantag dock för varor (främst textilier och vissa jordbruksprodukter),
beträffande vilka importen regleras av näringspolitiska skäl.

Jämsides med liberaliseringen av varuimporten har ransoneringen av
valuta för andra betalningar till utlandet av löpande karaktär successivt

48

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

avvecklats och kan för närvarande sägas vara praktiskt taget helt upphävd.
Under denna rubrik falla sådana poster som ersättning för tjänster,
turistbetalningar samt räntor och annan avkastning på i Sverige investerat
utländskt kapital. Endast i avseende på tilldelning av turistvaluta för
dollarområdet torde de medgivna beloppen icke helt ha svarat mot det
föreliggande behovet. Turistvalutatilldelningen för dollarområdet har hittills
uppgått till 2 500 kronor per person och år, exklusive biljettkostnader,
och därutöver högst 300 dollar för täckande av resekostnader i vederbörande
land. Turistvalutatilldelningen i övrigt utgår vad beträffar de nordiska
länderna och länderna inom pundområdet med i förhållande till
resans ändamål och varaktighet skäliga belopp samt beträffande andra
länder med 5 000 kronor per person och år, varvid i bägge fallen ytterligare
transferering utan begränsning är medgiven av medel för bestridande av
kostnader för resor med utländska trafikmedel. I sammanhanget må även
nämnas att hinder icke möter att resenärer i utlandet använda svenska
sedlar intill det belopp på 1 000 kronor, som högst kan utföras i form av
sedlar. Dessa belopp inräknas ej i resevalutatilldelningen.

Beträffande betalningar till utlandet av kapitalnatur må i detta sammanhang
nämnas, att transferering brukar medgivas av arv i obegränsad utsträckning
och av emigrationsvaluta med 50 000 kronor per person vid
emigration till land inom dollarområdet och med 75 000 kronor per person
vid emigration till andra länder. Överföring av kontraktsenliga amorteringar
på obligationer och förlagsbevis i svenska kronor är generellt medgiven.

Betalningar för svensk export av varor ävensom andra betalningar av
löpande karaktär samt av arv och kontraktsenliga amorteringar till Sverige
äro generellt medgivna.

Ovan har i korthet redogjorts för valutaregleringens tillämpning i vad
avser främst de s.k. löpande betalningarna. Det har synts angeläget att i
möjligaste mån undvika restriktioner på detta område, och läget kan under
året sägas ha varit karakteriserat av en i det närmaste fullständig frihet,
såvitt beror på valutaregleringen, att till utlandet verkställa och från utlandet
mottaga betalningar avseende transaktioner av löpande natur.

Valutaregleringens viktigaste uppgift f. n. och för den tid som kan
överblickas är kontrollen av kapitalrörelserna. Det må i detta sammanhang
erinras om att Internationella valutafondens verksamhet bl. a.
syftar till en frigörelse av de internationella betalningarna. Fondens stadga
innehåller dock föreskrifter härom endast i vad avser löpande betalningar.
Kapitalbetalningarna ha överlämnats till medlemsländernas egen kontroll.
Enligt stadgan kan t. o. m. skyldighet föreskrivas för medlemsland att
i vissa lägen kontrollera utgående kapitalrörelser för att komma i åtnjutande
av fondens resurser. Denna inställning torde främst förklaras av den roll,
som de spekulativa kapitalrörelserna och flyktkapitalet spelat i de då och

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959 49

då återkommande valutakriserna, varpå exempel förekommit även under
de senaste åren. De svenska valutamyndigheternas praxis beträffande lämnandet
av tillstånd avseende in- och utförsel av kapital präglas av en
strävan att minska riskerna för plötsliga förändringar i valutareserven till
följd av omplacering av kapital. Samtidigt bär man försökt att i möjligaste
män undvika blockering av utlandsägda tillgodohavanden i Sverige. Det har
nämligen ej ansetts rimligt att ett land i Sveriges ställning i normala fall
använder valutareglering för att binda sådana tillgodohavanden i Sverige
och därigenom tvångsvis förskaffar sig försträckning från utlandets sida.
Tillämpningen av dessa principer leder till en olikhet i behandlingen av å
ena sidan s. k. direkta investeringar, å den andra sidan s. k. portföljinvesteringar.

Vid beträffar först de direkta investeringarna, d. v. s. bildandet av dotterbolag
eller förvärvandet av ett kontrollerande intresse i ett existerande
företag, gäller att framställningar från utländsk sida om tillstånd att göra
sådana investeringar i Sverige som regel bifallas. Likaså medgives som regel
återutförsel av kapitalet vid avveckling av investeringen (jfr även nedan).

Direkta investeringar i utlandet medgivas i seriösa fall undantagslöst
när fråga är om bildandet av bolag för försäljning av svenska produkter
eller när en på svenska halvfabrikat baserad tillverkning visar sig vara
erforderlig på grund av tullhinder eller importrestriktioner i utlandet, som
försvåra avsättning av de färdiga produkterna. Även i övrigt behandlas
investeringsärenden liberalt och tillstånd lämnas i regel till överföringar till
utlandet för investeringar i produktiva företag. Beträffande investeringar
i dollarområdet gäller dock, att det i regel bör kunna göras sannolikt, att
investeringen verkar exportfrämjande eller eljest inbringar valutainkomster
utöver den direkta kapitalavkastningen. Det må i detta sammanhang
nämnas, att genom en överenskommelse inom OEEC medlemsländerna äro
bundna att, såvida icke investeringen bedömes vara skadlig för landet,
medgiva direkta investeringar i de andra medlemsländerna och även att
medgiva utförande av medel, som uppkomma vid avveckling av dylika
investeringar. Från svensk sida har man förbehållit sig att icke medgiva
återutförande av sådana medel vid tidpunkter, då oro råder på valutamarknaden.

Av nedanstående tabell framgå de belopp, till vilka tillstånd för investeringar
i utlandet ha lämnats under åren 1955—58 med fördelning på dollarområdet
och världen i övrigt. Siffror för investeringar i s. k. underutvecklade
länder ha utbrutits (några av dessa länder ingå i dollarområdet).

4 — Hihang till riksdagens protokoll S sand. Nr 1

50

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

1955

1956

1957

1958

Summa

1955—1958

Dollarområdet ....................

22,5

29,3

74,1

60,8

186,7

Övriga länder ....................

114,1

106,1

117,2

110,o

447,4

Summa investeringar ..............

136,0

135,4

191,3

170,8

634,1

Härav s. k. underutvecklade länder ..

64,7

CO

O

61,5

91,8

286,4

Anm. Belopp i miljoner kronor.

Beloppen inkludera såväl nyteckning och ökning av aktie- och andelskapital som försträckningar
och vissa längre varukrediter. Transaktionerna ha tagit formen av penningöverföringar, överföring
av apportegendom eller eljest varuutförsel, disposition av utländska fordringar eller andra utländska
tillgodohavanden eller — i ringa omfattning — upplåning i utlandet.

I fråga om portfölj investeringar, d. v. s. värdepappersköp i rent placeringssyfte,
må nämnas, att portfölj investeringar från utlandets sida i
svenska värdepapper som regel icke anses böra medgivas, främst enär i
tider av oro på valutamarknaden en accentuerad återförsäljning till Sverige
av värdepapperen kan komma att utgöra en påfrestning på valutareserven.
Tillstånd för valutautlänning (dock ej person som nyligen emigrerat från
Sverige) att byta svenska värdepapper mot andra svenska värdepapper
lämnas däremot, dock ej byte från obligationer till aktier. Vidare medgiva
valutamyndigheterna försäljning i Sverige från utlandets sida, dock endast
i begränsad omfattning från dollarområdet, av utländska innehav av
svenska värdepapper.

Portföljinvesteringar från svensk sida i utlandet medgivas ej, beroende
dels på knappheten av medel på den svenska kapitalmarknaden, dels på
riskerna för att kapital snabbt och till stora belopp kan komma att överföras
till utlandet i lägen, då farhågor för en försämring av det svenska
penningvärdet eller förväntningar om uppvärdering av utländska valutor
äro för handen. Byten av svenska innehav av utländska värdepapper mot
andra utländska värdepapper medgivas däremot i princip med vissa inskränkningar,
bl. a. som regel ej byte från obligationer till aktier. Under
året har vidare i praxis den inskränkningen vidtagits att man — till
följd av att man på tysk sida återköper i utlandet befintliga innehav av
tyska obligationer — icke tillåter utbyte av tyska obligationer annat än
mot andra tyska obligationer. Mot försäljning i utlandet från svenska innehavares
sida av utländska värdepapper och hemtagande av likviden i vederbörlig
ordning möter ej hinder.

Beträffande den kommersiella kreditgivningen, vilken även och framför
allt vid ändringar i betalnings vanorna kan påverka betalningsbalansen i
betydande utsträckning, må nämnas, att krediter på upp till sex månader
vid export från Sverige äro generellt medgivna. Valutamyndigheterna motsätta
sig emellertid icke lämnandet av längre krediter. Svenska importörer
må ta i anspråk normal kredit från utländska säljare.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

51

På grund av skillnaderna i valutornas internationella användbarhet har
övervakandet av betalningsvägarna varit en relativt viktig uppgift för
valutakontrollen. En särställning i detta avseende intar betalningstrafiken
med de länder, med vilka Sverige har bilaterala handels- och betalningsförhållanden.
Det må anmärkas, att de bilaterala handels- och betalningsförhållandena
bl. a. med Spanien och Brasilien ej upprätthållas för att tillgodose
intressen, som direkt sammanhänga med valutaregleringen, utan
att de ha handelspolitisk bakgrund.

Betalningar till Sverige skola enligt de generella valutabestämmelserna
hemtagas genom svensk valutabank — utan att dock försäljning av valutorna
behöver ske — och tillgodohavanden i utländska valutor kunna ej
disponeras på annat sätt utan tillstånd av valutamyndigheten. Tillstånd
lämnas för ändamål, för vilka valuta eljest tilldelas. För betalningsmedel i
US-dollar, kanadensiska dollar och fria schweiziska francs samt för fordringar
i samma valutor eller eljest gentemot dollarområdet har dock gällt en
strängare regel, i det att hembudsskyldighet förelegat för belopp utöver ett
värde av ca 1 000 kronor.

Administreringen av valutaregleringen handhaves i stor utsträckning av
betalningsställena, d. v. s. valutabankerna, övriga försäljningsställen för
resevaluta (resebyråer m. fl.) samt postverket, vilka lämnats vissa generella
bemyndiganden att utföra betalningar mellan Sverige och utlandet. I stort
sett inrymmas de löpande betalningarna under dessa bemyndiganden; dock
med vissa mindre inskränkningar vad beträffar betalningarna till dollarområdet.
Kapitalärendena däremot äro i regel underkastade riksbankens
prövning. Allmänhetens utländska betalningstransaktioner redovisas till
riksbanken genom betalningsställena i form av särskilda anmälningar.
Generellt medgivna transaktioner, som beträffande Danmark, Finland och
Norge beloppsmässigt icke överstiga 10 000 kronor och beträffande övriga
länder icke överstiga 5 000 kronor, ha emellertid undantagits från redovisningsskyldigheten,
vilket medfört en betydande minskning av antalet anmälningar.
En ytterligare inskränkning av redovisningsskyldigheten avseende
de löpande betalningarna, vilken i och för sig vore önskvärd, synes
svårligen kunna genomföras med hänsyn till de brister i övervakningsmöjligheterna,
som därigenom kunna antagas uppkomma beträffande kontrollen
av kapitalrörelserna.

Under året intill denna dag vidtagna ändringar i tillämpningsbestämmelserna
ha varit av teknisk art eller av i sak relativt mindre betydelsefull
natur. De ha så när som på den tidigare nämnda inskränkningen beträffande
byten av tyska obligationer inneburit förenklingar och lättnader.
Särskilt synes böra omnämnas, att föreskriften om inlämnande av assurerad
eller rekommenderad försändelse i öppet skick vid postbefordran till utlandet
upphävts.

De av valutastyrelsen denna dag fattade, inledningsvis berörda besluten

52

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1959

sammanhänga huvudsakligen med kronans ökade utbytbarhet. Denna
ökade utbytbarhet kommer att innebära, att utländska krontillgodohavanden
på de konton, över vilka betalningstrafiken i kronor med utlandet avvecklas,
kunna omvandlas till vilken som helst utländsk valuta, sålunda
även till dollarvaluta. Undantagna från denna utbytbarhet äro tillgodohavanden
som tillhöra någon bosatt i de bilaterala länderna, d. v. s. Brasilien,
Bulgarien, Polen, Rumänien, Sovjetunionen, Spanien, Tjeckoslovakien,
Tyska Östzonen och Ungern. Utbytbarheten medför vidare, att betalningar
från Sverige till det konvertibla området d. v. s. ur svensk valutasynpunkt
alla länder utom de bilaterala kunna verkställas i den betalandes val i
vilken som helst valuta; betalningar till de bilaterala länderna måste även
fortsättningsvis ske i de bilaterala betalningskanalerna. En ökad valfrihet
uppkommer även vad beträffar de valutor, som kunna mottagas vid betalningar
från utlandet. Dylika betalningar kunna ske i vilken valuta som
helst; dock får betalning från någon i det konvertibla området ej ske med
användande av bilateral valuta.

Vissa varor i den svenska importen från dollarområdet ha tidigare
betalats med dollar, som anskaffats på internationella valutamarknader mot
likvid främst i EPU-valutor. I och med att dessa valutor numera ur svensk
synpunkt äro likvärdiga med dollarvaluta, har anordningen avskaffats.

Valutastyrelsen har vidare ansett sig böra besluta om vissa lättnader i
de restriktioner, som tidigare till följd av dollarvalutans särställning gällt
beträffande dollarområdet. Sålunda har turistvalutatilldelningen för resor
till nämnda område höjts så att den nu är densamma som för övriga länder,
med undantag av de nordiska länderna och länderna inom pundområdet.
Vidare har hembudsskyldigheten upphävts och framställning gjorts till
Kungl. Maj:t om upphävande av skyldigheten att avgiva införsel- och
utförseldeklarationer, en skyldighet som hittills under året tillämpats endast
beträffande dollarområdet och därvid för varusändningar till ett värde
överstigande 5 000 kronor.

Å valutastyrelsens vägnar:

Sven Joge Å. Lundgren

Stockholm den 27 december 1958

Ivar Hseggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1959
6WO015