Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1959
1
Nr 52
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om slopande av beskattningen av familjebidrag till värnpliktiga.
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 160 av herrar Erik Olsson och Olsén samt II: 203 av herr
Nilsson i Östersund, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa om en snabbutredning i syfte att upphäva
beskattningen av familjebidrag, utgående till värnpliktiga under militärtjänstgöring
i fredstid, samt anhålla att Kungl. Maj :t måtte framlägga proposition
i ärendet under innevarande års höstriksdag i syfte att möjliggöra
upphävandet av ifrågavarande beskattning fr. o. in. den 1 januari 1960».
Beträffande vad som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det
följande, hänvisa till motionen II: 203.
Bestämmelser om familjebidrag till värnpliktiga finnes i förordningen den
29 mars 1946 om familjebidrag till värnpliktiga m. m. (familjebidragsförordningen)
(SFS 1946:99 med ändringar 1947:237, 1951:117, 1952:28,
1953:38, 1954:364, 1956:28 och 1958:440) och familjebidragskungörelsen
samma dag (SFS 1946: 101 med ändringar 1947: 711, 1951: 118, 1952:
58 och 1953: 39).
Familjebidragsförordningen trädde i kraft den 1 april 1946. De tidigare bestämmelserna
fanns i två den 30 juni 1942 utfärdade förordningar, nämligen
krigsfamiljebidragsförordningen och fredsfamiljebidragsförordningen (SFS
521 och 524/1942). Dessa ersatte i sin tur år 1940 utfärdade krigs- och fredsfamiljebidragsförordningar
(SFS 223 och 422/1940).
Förmånerna enligt familjebidragsförfattningarna är familjebidrag och
hemortslön. För tillämpning av bestämmelserna om liemortslön kräves dock
särskilt förordnande av Kungl. Maj:t, och dylikt förordnande har ej meddelats.
Familjebidragsförmånerna fastställes och utbetalas av kommunala familjebidragsnämnder.
Försvarets socialbyrå är tillsynsmyndighet enligt familjebidragsförfattningarna.
Familjebidrag kan utgå i följande former, nämligen familjepenning, bostadsbidrag,
näringsbidrag, sjukbidrag samt begravningsbidrag.
I princip utgår familjebidrag — oberoende av bidragsformen — efter be
1
Bihang till riksdagens protokoll 1959. 7 samt. Nr 52
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1959
hovsprövning. I regel skall familjebidrag utbetalas kontant men kan också
meddelas in natura.
Under den värnpliktiges militärtjänstgöring måste i första hand uppehälle
och bostad tryggas åt anhörig, som för sin försörjning är beroende av den
värnpliktige. Detta sker i allmänhet genom familjepenning och bostadsbidrag.
Det högsta belopp, varmed familjepenning för dag kan utgå för olika kategorier
av familjemedlemmar, angives i 6 § förordningen. För närvarande
utgår familjepenning för hustru eller annan, som förestår hemmet för värnpliktig
med hemmavarande barn under 16 år, med 6 kronor per dag. För
annan familjemedlem över 16 år utgår 3 kronor 60 öre per dag, och för familjemedlem
under 16 år utgår 2 kronor 40 öre per dag.
Bestämmelserna rörande bostadsbidrag är meddelade i 9—12 §§ förordningen.
Bidraget utgår i princip med belopp, motsvarande den faktiska hyran
för den bostad, den värnpliktige hade vid inryckningen. Under vissa
förutsättningar, varom stadgas i 9 g 2 inom., kan bostadsbidrag också utgå
till värnpliktig, som ej har familjemedlem. Särskilt bostadsbidrag kan beviljas
för uppvärmningskostnader. Härom stadgas i 10 §. Bostadsbidrag kan
även utgå för flyttningskostnader, 11 § 1 inom., och för kostnader för förvaring
under den värnpliktiges militärtjänstgöring av möbler och andra
lösören, 11 § 2 mom.
Näringsbidrag kan utgå för upprätthållande av näring eller rörelse, 14 §
förordningen, eller för alt möjliggöra återupptagande av näring eller rörelse,
som under den värnpliktiges militärtjänstgöring måst nedläggas, 15 §. Bidrag
enligt 14 § är avsett för avlöning av arbetskraft som ersättare för den
värnpliktige. Näringsbidrag för upprätthållande av rörelse, högst 22 kronor
50 öre för dag, utesluter familjepenning och bostadsbidrag, medan näringsbidrag
för nedlagd rörelse, högst 225 kronor för månad, kan utgå vid sidan
av familjepenning och bostadsbidrag.
Sjukbidrag och begravningsbidrag, 18 och 19 §§ förordningen, är avsedda
att täcka de ytterligare behov, som uppkommer i anledning av familjemedlems
sjukdom eller frånfälle.
Frågan om beskattningen av familjebidrag var föremål för riksdagens
prövning senast år 1955 i anledning av väckta motioner i ämnet. Motionerna
avstyrktes av bevillningsutskottet i dess av riksdagen godkända betänkande
nr 26. 1 betänkandet lämnade utskottet en redogörelse bl. a. för vad som
förekommit i samband med införandet år 1940 av den första lagstiftningen
rörande familjebidrag. Utskottet anförde härefter i sitt yttrande bl. a.
Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår motiverades skatteplikten
för familjebidrag vid förenämnda stadgandes tillkomst år 1940 i första
hand med att bidraget var avsett att utgöra en ersättning för den skattskyldiges
inkomstbortfall. Härjämte framhölls, att i många fall familjebidraget
tillsammans med den värnpliktiges övriga förmåner torde vara nästan lika
stort som den avlöning han åtnjöte i det civila arbetet. Vad näringsbidraget
Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1959
3
beträffade erinrades, att om en värnpliktig genom dylikt bidrag sattes i
stånd att i förutvarande omfattning hålla sin rörelse i gång och därmed åtnjuta
samma inkomst av rörelsen som då han själv dreve densamma, kunde
ej rimligen påstås, att billigheten krävde, att näringsbidraget bleve skattefritt.
Vidare syntes det vara i kommunernas intresse att i tider av vikande
konjunkturer skatteunderlaget icke ytterligare minskades genom de militära
inkallelserna. Dessa synpunkter bör enligt utskottets mening alltjämt vara
vägledande vid bedömandet av frågan om familjebidragens behandling i
skattehänseende. Utskottet vill jämväl fästa uppmärksamheten på att källskatteavdrag
icke verkställes på familjebidrag samt att värnpliktig under
vissa förutsättningar kan erhålla anstånd med inbetalningen av skatt. Vidare
må anmärkas, att taxeringsmyndigheterna genom bestämmelserna om avdrag
för nedsatt skatteförmåga har möjlighet att beakta de fall, då sociala
hänsyn kan anses motivera en lindring i beskattningen.
Avslutningsvis vill utskottet framhålla, att familjebidragens nuvarande
storlek fastställts under den förutsättningen, att bidragen utgör skattepliktig
intäkt. Frågan om införande av skattefrihet för desamma synes med hänsyn
härtill äga visst samband med avvägningen av bidragens storlek. Till
sistnämnda spörsmål ankommer det emellertid icke på utskottet att taga
ställning.
Till stöd för yrkandet i de förevarande motionerna 1:160 och
II: 2 0 3 har inledningsvis erinrats om att familjebidrag under militärtjänstgöring
avser att kompensera det inkomstbortfall som den värnpliktige
får vidkännas under militärutbildningen. I verkligheten är dock bidraget
inte tillräckligt för nödtorftig försörjning av den värnpliktiges familj,
även om det utgår med maximibeloppet. Detta innebär att militärtjänstgöringen
ofta vållar stora ekonomiska bekymmer för den inkallade och hans
familj. Härtill kommer att familjebidraget är beskattningsbar inkomst.
Källskatt dras emellertid inte på bidraget. Värnpliktig, som uppburit bidrag,
kan därför året närmast efter inkallelsen bli påförd kvarskatt för
denna inkomst, vilket vållar ytterligare ekonomiska svårigheter för honom
och familjen kort efter militärtjänstgöringen. Denna kvarskatt kan uppgå
till mellan 400 och 500 kronor för en värnpliktig som under sin rekryttjänstgöring
haft familj att försörja.
Skyldigheten att betala skatt för familjebidrag motiverades vid lagstiftningens
tillkomst år 1040 med alt bidraget skulle utgöra kompensation för
inkomstbortfall. Som ytterligare skäl anfördes att de under kriget mycket
omfattande inkallelserna skulle medföra ett mycket betydande skattebortfall
inte minst för kommunerna om tidigare gällande regler om skattefrihet
för de värnpliktigas förmåner skulle helt bibehållas. Dessa motiveringar
håller inte nu efter 20 år med snabb ekonomisk utveckling. Familjebidragen
är inte längre eu kompensation för inkomstbortfallet utan snarare ett
socialt bidrag för atl skydda den värnpliktiges familj från ren nöd under
inkallelsetiden. Bidragen utgör inte heller någon väsentlig del av vare sig
statens eller kommunernas skatteunderlag, och en ytterligare motivering
som förelåg 1040, nämligen atl en del av familjepenningen var undantagen
från behovsprövning, är sedan många år tillbaka borta, då hela familje
-
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1959
bidraget numera är behovsprövat och den s. k. grundpenningen avskaffad.
Däremot kan en extra skatteutgift på 400 kr. för en ung familj med av mannens
värnplikttjänstgöring förorsakad svag ekonomi medföra ekonomiska
bekymmer och en känsla av samhällelig orättvisa, som inte befordrar eu
god medborgaranda. Det föreligger alltså inga skäl för men väl emot att i
fortsättningen beskatta familjebidrag till värnpliktiga, varför dessa bidrag
bör i likhet med andra sociala bidrag vara skattefria.
1954 års värnpliktsavlöningsutredning har den 30 december 1958 avlämnat
betänkande med förslag till familjebidragsförordning. Utredningen har
därvid föreslagit att nuvarande former för utgivande av familjebidrag i stort
sett skall bibehållas. Beträffande familjepenningen föreslår utredningen
dels att behovsprövningen i allmänhet skall upphöra och dels att dagsbeloppen
skall utgöra 7 kronor 20 öre för hustru, 4 kronor 30 öre för familjemedlem
över 16 år och 2 kronor 90 öre för familjemedlem under 16 år. Utredningen
förordar även att bostadsbidrag i regel skall utgå utan behovsprövning.
Beträffande frågan om familjebidragens beskattning anför utredningen.
Det skulle ur flera synpunkter vara till fördel om familjebidraget kunde
göras skattefritt. För den, som under värnpliktstjänstgöringen, vid sidan av
ett icke behovsprövat familjebidrag åtnjuter inkomster, stundom av kanske
icke obetydlig storlek, skulle skattefrihet beträffande familjebidraget emellertid
utgöra en ytterligare förmån, som knappast kan anses berättigad. Bibehålies
åter skatteplikten för familjebidrag, sker därigenom en utjämning
av förmånen av icke behovsprövade bidrag olika inkomsttagare emellan. Utredningen
kan med hänsyn till det anförda för sin del icke förorda skattefrihet
i berörda hänseende, i vart fall icke under fredsförhållanden. Det må
i sammanhanget erinras om dels att taxeringsmyndigheterna genom bestämmelserna
om avdrag för nedsatt skatteförmåga har möjlighet att beakta de
fall, då sociala hänsyn kan anses motivera en lindring i beskattningen, dels
att riksdagen så sent som år 1955 avslagit motioner om skattefrihet för
familjebidrag (motionerna 1:109 och 11:152, bevillningsutskottets betänkande
nr 26). Till frågan om beskattning av ifrågavarande förmåner under
krigsförhållanden återkommer utredningen under en senare etapp av sitt
arbete.
Utredningens betänkande har remissbehandlats och är för närvarande föremål
för prövning i försvarsdepartementet.
Utskottet. I de förevarande motionerna har yrkats skrivelse till Kungl.
Maj :t med begäran om utredning i syfte att fr. o. in. den 1 januari 1960
upphäva beskattningen av familjebidrag till värnpliktiga under militärtjänstgöring
i fredstid.
Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har 1954 års värnpliktsavlöningsutredning
nyligen avlämnat betänkande med förslag till ny
familjebidragsförordning. Därvid har utredningen föreslagit ett bibehållande
i stort sett av nuvarande bidragsformer men förordat en övergång till
ett system däri familjepenning och bostadsbidrag i regel utgår utan behovs
-
5
Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år W59
prövning. Vidare föreslår utredningen bl. a. en uppräkning av familjepenningen
med ca 20 procent. I betänkandet bar även beskattningsfrågan uppmärksammats.
Enligt utredningens mening talar dess förslag med i viss
utsträckning icke behovsprövade förmåner för att beskattningen av familjebidragen
bibehålies. Förslaget är för närvarande föremål för Kungl. Maj :ts
prövning.
Med hänsyn till det nära samband som föreligger mellan avvägningen av
familjebidragen och beskattningen av desamma, bör dessa frågor prövas i
ett sammanhang. Så kan också förväntas ske i anslutning till att Kungl.
Maj:t tar ställning till förenämnda utredningsförslag. På grund härav anser
sig utskottet sakna anledning tillstyrka skrivelse till Kungl. Maj :t i ämnet.
Utskottet avstyrker således de förevarande motionerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: 160 av herrar Erik Olsson
och Olsén samt II: 203 av herr Nilsson i Östersund om
slopande av beskattningen av familjebidrag till värnpliktiga
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 maj 1959
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Eriksson, Snygg, Spetz, Jansson, Gustaf
Elofsson, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Oscar Carlsson, Bengtson
och Yngve Nilsson; samt
från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Sundström, Brandt
i Aspabruk, Nilsson i Svalöv*, Kollberg*, Vigelsbo, Kärrlander*, Magnusson
i Borås, Wiklund och Christenson i Malmö*.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
590888 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag