Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1959
1
Nr 46
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om ändrad
lydelse av 3 och 1 §§ förordningen den 19 november
1914 (nr 383) angående stämpelavgiften jämte i ämnet
väckta motioner.
I en den 20 mars 1959 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 132, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning
om ändrad lydelse av 3 och 7 §§ förordningen den 19 november 1914 (nr
383) angående stämpelavgiften.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
Förslag framlägges till vissa ändringar i stämpelförordningen, föranledda
av annan lagstiftning. Härjämte föreslås bl. a. en av kostnadsutvecklingen
betingad höjning av stämpelavgiften å vissa avskrifter.
Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 3 och 7 §§ förordningen den 19
november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften
Härigenom förordnas, att 3 och 7 §§ förordningen den 19 november 1914
angående stämpelavgiften1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
3 §•
1 avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de bär
nedan i 6 och 7 §§ nämnda undantag och med iakttagande av vad i 4 § stadgas
om inteckningskontrollstämpel, denna tariff.
1 Senaste lydelse av 3 § se 1958: 197 och av 7 § se 1957: 167.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 7 saml. Nr 46
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1959
Avskrift av vattenbok; se Vattenbok.
» av handling, på grund av vilken lagfart,
inteckning eller annan inskrivning
sökes, varje ark ....................
» annan, varje ark....................
Bevis av justerare.......
» om passertillstånd
» om uppvisning —
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|||||
Avd. |
Avd. |
Avd. |
Avd. |
Avd. |
|||||
Kr. |
ö. |
Kr. |
ö. |
ö. |
ö. |
0. |
|||
2 |
— |
2 2 |
— |
2 |
— |
2 |
— |
2 |
— |
fritt
fritt
Protokoll, varigenom ämbete eller tjänst tillsättes;
lika med Fullmakt. ,
» angående fullmäktigval, då protokollet
tillställes den valde ................ . fritt
» angående förordnande------ * i
7 §•
Från stämpelavgift---kronan befriad.
Dessutom äro från stämpelavgift enligt detta kap. befriade:
häktad person--- — och behandling;
hälsovårdsnämnder;
innehavare av ----och kommun;
kommuner i ärenden angående bidrag och lån av statsmedel till främjande
av bostadsförsörjningen;
kommuner, vägnämnder--— tjänsten; och
överförmyndare.
Expedition, som---från stämpel.
Frihet från---förvärva jordbruksfastighet.
Under förutsättning av ömsesidighet skall frihet från stämpel äga rum
i fråga om körkort, som utfärdas för främmande makts i Sverige anställda
diplomatiska befattningshavare och lönade konsuler samt, enligt bestämmande
av ministern för utrikes ärendena, deras familjemedlemmar. Uppgifter
om de beskickningar och konsulat, som härvidlag komma i fråga, ävensom
beträffande övriga förhållanden av betydelse för stämpelfrihet, skola
genom utrikesdepartementets försorg fortlöpande lämnas vederbörande körkortsutfärdande
myndigheter.
Konungen äger---utländska hamnar.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1959, dock att bestämmelsen
i 7 § angående stämpelfrihet för hälsovårdsnämnder skall gälla från och
med den 1 januari 1960.
Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande
vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motioner,
nämligen
I) de likalydande motionerna I: 294 av herr Sundelin och II: 364 av herr
3
Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1959
Ståhl m. fl., vari hemställts, »att en skyndsam översyn av stämpel- och expeditionslösenförordningarna
vidtages i syfte att företaga en av penningvärdeförändringen
motiverad uppräkning av expeditions- och andra avgifter»;
ävensom
II) de likalydande motionerna I: 295 av herr Ragnar Bergh samt II: 365
av herrar Fröding och Björkman, vari hemställts,
1) att riksdagen måtte besluta dels att stämpelavgiften för avskrift av
handling, på grund av vilken lagfart, inteckning eller annan inskrivning
sökes, bestämmes till 2 kronor för varje ark enligt avd. 2 i stämpelförordningen
samt för annan avskrift för varje ark 2 kronor enl. avd. 1—3, dels
ock att expeditionslösen (grundavgiften) för dom som utgives till part i
målet enligt avd. 2 expeditionslösenförordningen skall utgöra: när domen
enligt vad därom är stadgat utfärdas i förenklad form 15 kronor samt i
annat fall första arket 30 kronor och varje av de övriga arken 15 kronor,
samt
2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga
författningsändringar.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna II: 364 och II: 365.
Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen
I. Ändring i anledning av ny lydelse av 51 § kommunala vallagen, s. 4.
II. Ändring i anledning av kungörelsen om passertillstånd, s. 4—5.
III. Ändring i anslutning till ny hälsovårdsstadga, s. 5.
IV. Ändring av stämpelavgiften å avskrifter, s. 5—6.
V. Ändring beträffande ärenden angående bidrag eller lån av statsmedel
till främjande av bostadsförsörjningen, s. 7—8.
VI. Ändring beträffande stämpelavgiften å körkort för utländska diplomater
m. fl., s. 8—9.
Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges följande.
Till stöd för yrkandet i de likalydande motionerna I: 294 och
II: 3 6 4 anföres följande. Avgifterna enligt förordningarna om stämpelavgift
och expeditionslösen har i flertalet fall varit oförändrade sedan 10 år.
Under denna tid har penningvärdet förändrats så att levnadskostnadsindex
stigit med ca 50 %. Det synes därför befogat att i synnerhet i nuvarande
statsfinansiella läge uttaga en mot penningvärdeförändringen svarande höjning
av dessa avgifter. Att utredning pågår rörande detaljutformning av
stämpel- och expeditionslösenförordningarna får icke hindra att den av
penningvärdeförändringen motiverade höjningen vidtages utan uppskov.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1959
I de likalydande motionerna 1:295 och 11:365 framhåller motionärerna
inledningsvis att det med hänsyn till det statsfinansiella läget
synes befogat att söka kompensera åtminstone viss del av de ökade kostnaderna
för häradsrätternas organisation genom en höjning av vissa domstolsavgifter.
Stämpelavgiften för avskrift av handling på grund varav lagfart, inteckning
eller annan inskrivning sökes utgör endast 50 öre per ark. Denna avgift
ligger långt under marknadspriset, ett förhållande som föranlett att
sökandena i alltför stort antal fall finner det vara med sin fördel förenat
att låta avskrifterna utföras genom inskrivningsmyndigheterna i stället för
genom egen försorg. Det har från inskrivningsdomarhåll överslagsvis beräknats
att åtminstone 25 % av alla avskrifter i dessa ärenden måste utföras
genom myndigheternas försorg. Då domsagornas sammanlagda antal
av lagfarts- och inteckningsärenden per år uppgår till omkring 400 000,
varav övervägande delen tarvar 2 avskrifter, torde i varje fall i 50 000 dylika
ärenden per år avskrifterna — eller 100 000 dylika — få verkställas
genom myndigheternas försorg. Därest stämpelavgiften per ark för dessa
avskrifter höjes till 2 kronor, skulle detta följaktligen medföra en ökad inkomst
för slaten på ca 150 000 kronor per år. Om avskriftsfrekvensen efter
en dylik höjning så småningom sjunker, skulle detta f. ö. kompenseras av
minskat arbetskraftsbehov. — En höjning av stämpelavgiften för annan avskrift
hos samtliga myndigheter till den för avd. 4 och 5 nu gällande eller
till 2 kronor per ark torde i sin tur medföra en ökad statsinkomst på lågt
räknat något 10 000-tal kronor per år.
Ytterligare ökade stämpelinkomster för statsverket skulle stå att vinna
genom en måttlig höjning av de i expeditionslösenförordningens 3 § upptagna
grundavgifterna för underrätts dom som utgives till part i målet eller
för dom i förenklad form från nuvarande 10 till 15 kronor samt för första
arket av dom i annan förin från nuvarande 20 till 30 kronor. Även en dylik
höjning synes med nuvarande höga arbetskraftskostnadsläge fullt motiverad
och skulle för övrigt med hänsyn till möjligheterna av fri rättegång
ej komma att drabba de ekonomiskt sämre ställda. Då enbart antalet av
häradsrätternas civildomar enligt senast tryckta offentliga statistik för år
1955 uppgick till 11 173 stycken samt antalet tvistemålsdomar sedan 1955
varit i fortgående stigande, torde en dylik höjning — även med beaktande
av att fri rättegång åtnjutes i ett relativt stort antal fall —■ kunna beräknas
inbringa statsverket åtminstone 50 000 kronor i merinkomst per år.
Åtskilliga andra domstolsavgifter synes i och för sig kunna ökas men torde
en höjning i ytterligare hänseenden böra anstå i avbidan på den pågående
utredningen. De föreslagna höjningarna beräknas medföra ökade statsinkomster
på åtminstone 210 000 kronor per år.
Utskottet
Utskottet behandlar till en början det i propositionen framlagda förslaget
om höjning av stämpelavgiften å vissa avskrifter.
Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1959
5
Enligt gällande bestämmelser utgår i allmänhet stämpelavgift och i förekommande
fall lösen å avskrifter, som tillhandaliålles av olika myndigheter.
I fråga om avskrift av handling, på grund av vilken lagfart, inteckning eller
annan inskrivning sökes, utgör stämpelavgiften 50 öre för varje ark. Å
andra avskrifter utgår sådan avgift med en krona per ark eller, om myndigheten
tillhör de under fjärde och femte avdelningarna i stämpelförordningen
angivna d. v. s. överrätter, centrala ämbetsverk, statsdepartement
m. fl., med två kronor per ark. Med hänsyn till att nu utgående avgifter å
avskrifter framstår såsom alltför låga och inte på långt när motsvarar statsverkets
kostnader för arbetets utförande föreslås i propositionen, att stämpelavgiften
å avskrifter i inskrivningsärenden samt å andra avskrifter under
första—tredje avdelningarna i stämpelförordningen höjes till två kronor
per ark eller till samma belopp, som hos myndigheter under fjärde och
femte avdelningarna i förordningen nu utgår för vanliga avskrifter.
Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit de
vid riksdagens början väckta, inbördes likalydande motionerna I: 294 och
II: 364 samt I: 295 och II: 365. I sistnämnda motioner har bl. a. yrkats höjning
av stämpelavgiften å avskrifter till samma belopp, som föreslagits i
propositionen. Vidare har motionärerna hemställt, att expeditionslösen för
underrätts dom, som utgives till part i målet, skall höjas; när domen utfärdas
i förenklad form från nuvarande 10 till 15 kronor samt för första
arket av dom i annan form från nuvarande 20 till 30 kronor. I motionerna
I: 294 och II: 364 har hemställts att en skyndsam översyn av stämpel- och
lösenförordningarna måtte vidtagas i syfte att företaga en av penningvärdeförändringen
motiverad uppräkning av expeditions- och andra avgifter.
Såsom departementschefen framhållit pågår för närvarande en utredning
angående stämpel- och lösenförordningarna. Därvid skall bl. a. prövas frågan
om den lämpligaste storleken av de enligt förordningarna utgående
avgifterna. I såväl motionerna 1:295 och 11:365 som propositionen har
framhållits att sökandena på grund av de låga avgifterna i stor utsträckning
finner det vara ekonomiskt fördelaktigt att låta avskrifterna utföras
genom myndigheternas försorg. Med hänsyn härtill är det beträffande de
vanligaste avskrifterna erforderligt att redan nu höja avgifterna för dessa.
Utskottet, som finner de förordade beloppen väl avvägda, tillstyrker propositionsförslaget.
Andra höjningar av de avgifter, som utgår enligt stämpelförordningen
än de i propositionen föreslagna, synes för närvarande inte
böra ifrågakomma med hänsyn till den pågående utredningen. Beträffande
lösenförordningen ankommer det på Kungl. Maj:t att vidtaga de åtgärder,
som kan anses erforderliga. I delta sammanhang vill utskottet understryka
önskvärdheten av att utredningsarbetet bedrives så skyndsamt som omständigheterna
medger. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till de
i motionerna framförda yrkandena, i den mån desamma inte tillgodosetts
genom förslaget i propositionen.
Utskottet behandlar härefter de i propositionen framlagda förslagen till
vissa ändringar i stämpelförordningen, som är föranledda av annan lag
-
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1959
stiftning. Sålunda föreslås bestämmelser om stämpelfrihet för protokollsutdrag
angående fullmäktigval samt för bevis om passertillstånd. Vidare
förordas att hälsovårdsnämnd samt kommun i ärenden angående bidrag
och lån av statsmedel till främjande av bostadsförsörjningen skall åtnjuta
befrielse från stämpelavgift. Slutligen har upptagits en föreskrift att under
förutsättning av ömsesidighet frihet från stämpel skall äga rum i fråga
om körkort, som utfärdas för främmande länders härvarande diplomater
m. fl.
De föreslagna ändringarna i fråga om stämpelavgiften förordas skola
träda i kraft den 1 juli innevarande år utom ändringen angående stämpelfrihet
för hälsovårdsnämnder, som föreslås skola gälla från och med den
1 januari 1960, då den nya hälsovårdsstadgan träder i kraft.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
härutinnan och tillstyrker således propositionen även i denna del.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts
förevarande proposition nr 132 samt i anledning av de likalydande
motionerna 1: 295 av herr Ragnar Bergh samt
II: 365 av herrar Fröding och Björkman, antaga det
vid propositionen fogade förslaget till förordning om ändrad
lydelse av 3 och 7 §§ förordningen den 19 november
1914 (nr 383) angående stämpelavgiften;
B) att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 294 av herr Sundelin och
II: 364 av herr Ståhl m. fl., ävensom
2) de likalydande motionerna I: 295 av herr Ragnar Bergh
samt II: 365 av herrar Fröding och Björkman,
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.
Stockholm den 12 maj 1959
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Eriksson, Snygg, Spetz, Jansson, Söderquist,
Oscar Carlsson, Bengtson, Tage Johansson, Yngve Nilsson och Mattsson;
samt
från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Nilsson i Svalöv, Kollberg,
Kärrlander, Nilsson i Bästekille, Christenson i Malmö, Asp, Andersson
i Essvik, Forsberg och Antonsson*.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
590766 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag