Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

1

Nr 43

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

I eu den 23 januari 1959 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 44, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bifagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 27 mars
1954 (nr 142) om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto;
samt

3) förordning om uppskov i vissa fall med beskattning av intäkt av skogsbruk.

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås viss omläggning av skogsbeskattningen för att undanröja
de hinder som nuvarande skatteregler visat sig innebära mot frivillig
medverkan i åtgärder för jordbrukets och skogsbrukets yttre rationalisering
och för överlåtelse av dispositionsrätten till mark som erfordras för
vägar, elektriska ledningar, vattenuppdämningar m. m.

Vidare föreslås en reglering av beskattningen av s. k. ståndskogslikvider
i samband med laga skifte eller annan jorddelningsförrättning.

De föreslagna reglerna är avsedda att tillämpas fr. o. m. 1959 års taxering.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 22 § 1 mom. samt 35 § 2 och 4 inom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 ävensom punkterna 4 och 5 av anvisningarna
till 22 § samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives, att till anvisningarna till 21 § nämnda lag skall fogas en ny punkt,

1 Senaste lydelse av 22 § 1 mom. se 1958:576, av 35 § 2 mom. se 1952: 377, av 35 § 4 mom.
se 1951: 761, av punkt 4 av anvisningarna till 22 § se 1957: 72 samt av punkt 5 av anvisningarna
till 22 § so 1951: 438.

1 Bihang till riksdagens protokoll 7 sand. Nr 43

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

betecknad 9, av nedan angiven lydelse samt att till anvisningarna till 35 §
samma lag skall fogas en ny punkt, betecknad 6, med den lvdelse nedan

sägs.

(Nuvarande lydelse)

22 §.

1 m o m. Från bruttointäkten —
—- — tillhörande fördelningsledningar.

Har skog — ---tidigare medgi vits.

Har växande skog avyttrats i samband
med avyttring av marken, må
den skattskyldige efter eget val njuta
avdrag antingen med den del av
köpeskillingen eller den eljest erhållna
valutan för skogen, som belöper
på det för ägaren gällande ingående
virkesförrådet, eller med ett belopp
motsvarande värdet av det för
skogen beräknade minsta producerande
skogskapitalet eller med
skogens för ägaren gällande ingångsvärde.

Hemmavarande barn, — —- -— tillhöra
arbetspersonalen.

Har sambruksförening -— — —
nämnda gottgörelse.

35 §.

2 mom. Till intäkt---tid

(realisationsvinst).

Har egendom,---— jämförligt

fång.

Såsom skattepliktig — — — undantag,
räknas:

a) då fråga är om vinst
genom avyttring av fastighet: -

b) då fråga är om vinst
genom avyttring av annan
egendom än fastighet:

Vad ovan---å tomträtt.

(Föreslagen lydelse)

22 §.

1 in o m. Från bruttointäkten —

--tillhörande fördelningsledning ar.

Har skog----tidigare medgi vits.

Har växande skog avyttrats i samband
med avyttring av marken, må
den skattskyldige efter eget val njuta
avdrag antingen med den del av
köpeskillingen eller den eljest erhållna
valutan för skogen, som belöper på
det för ägaren gällande ingående virkesförrådet,
eller med ett belopp
motsvarande värdet av det för skogen
beräknade minsta producerande
skogskapitalet eller med skogens
för ägaren gällande ingångsvärde.
Avdrag efter vad nu sagts må åtnjutas
jämväl då nyttjanderätt eller servitutsrätt
upplåtits till mark för obegränsad
tid mot engångsersättning
samt skog avverkats å marken eller
växande skog därå avyttrats i samband
med eller med anledning av
upplåtelsen.

Hemmavarande barn, — — — tillhöra
arbetspersonalen.

Har sambruksförening — -— —
nämnda gottgörelse.

35 §.

2 m o m. Till intäkt---tid

(realisationsvinst).

Har egendom,---jämförligt

fång.

Såsom skattepliktig---un dantag,

räknas:

a) då fråga är om vinst
genom avyttring av fastighet: -

b) då fråga är om vinst
genom avyttring av annan
egendom än fastighet:

Vad ovan —--- å tomträtt.

Har jordbruksfastighet eller del
därav avyttrats såsom led i åtgärder

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

3

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

4 in o in. Vinst, som ---- — mot

engångsersättning.

för jordbrukets eller skogsbrukets
yttre rationalisering och har i samband
därmed inom två år annan jordbruksfastighet
eller del därav förvärvats,
skall, om den sist förvärvade
egendomen därefter avyttrats, frågan
huruvida denna förvärvats genom sådant
fång och varit i den skattskyldiges
ägo under sådan tid, att vinst vid
avyttringen utgör skattepliktig realisationsvinst,
bedömas med hänsyn till
det fång, varigenom den först avyttrade
egendomen förvärvats. Om allenast
en del av den sist avyttrade egendomen
kan anses ha ersatt den först
avyttrade, skall vad nu sagts gälla
nämnda del.

4 m o in. Vinst, som---mot

engångsersättning.

Såsom skattepliktig realisationsvinst
skall ej heller anses vinst, vilken
uppkommit genom sådan avyttring
av fastighet eller fastighetsdel
som utgör led i åtgärder för jordbrukets
eller skogsbrukets yttre rationalisering.

Anvisningar

till 22 §.

4. Har skog---gällande in gångsvärde.

Med skogs -— — — jämförligt
fång.

Såsom fastighetens värde är att an -

till 21 §.

9. Likvid som avses i 14 kap. 8 §
lagen om delning av jord å landet och
som utgår vid laga skifte eller annan
förrättning enligt nämnda lag eller lagen
om fastighetsbildning i stad skall
anses såsom likvid för växande skog,
som avyttrats i samband med avyttring
av marken.

Skall likvid, som i första stycket
avses, utgöras i naturaförmåner och
överlåter den skattskyldige rätt till
förmånerna mot ersättning i penningar
eller annat, skall vad i första stycket
sägs äga motsvarande tillämpning
i fråga om sådan ersättning.

till 22 §.

4. Har skog---gällande in gångsvärde.

Med skogs — — — jämförligt
fång.

Såsom fastighetens värde är att an -

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

se vid köp den för fastigheten erlagda
köpeskillingen och vid annat förvärv
det belopp, efter vilket stämpelplikten
med avseende å fastighetsförvärvet
beräknats, eller, därest stämpelplikt
för förvärvet icke förelegat,
det belopp, efter vilket stämpelplikt
skulle enligt eljest gällande grunder
beräknats, om stämpelplikt förelegat.
Skogens för ägaren gällande
ingångsvärde utgör det sålunda
beräknade ingångsvärdet med avdrag
för vad han må hava fått avdraga
vid tidigare taxeringar. Har efter
avverkning av skog eller upplåtelse
av avverkningsrätt den återstående
skogens värde nedgått under det
för ägaren gällande ingångsvärdet,
får avdrag ske med det belopp, varmed
värdet sålunda minskats.

Med ingående----av ingångs värdet.

Vare sig---ursprungliga in gångsvärdet.

Är det---samma tid.

Om avdrag--- — av skogen.

Om moderbolag -— — — övertagande
föreningen.

Exempel å — — — ingående
virkesförråd:

A. försäljer--- — erlagda köpe skillingen.

Det för--- 10 200 kronor.

Exempel å — -— — i ingångsvärde: B.

försäljer--- 10 000 kronor.

se vid köp den för fastigheten erlagda
köpeskillingen och vid annat förvärv
det belopp, efter vilket stämpelplikten
med avseende å fastighetsförvärvet
beräknats, eller, därest stämpelplikt
för förvärvet icke förelegat,
det belopp, efter vilket stämpelplikt
skulle enligt eljest gällande grunder
beräknats, om stämpelplikt förelegat.
Skogens för ägaren gällande
ingångsvärde utgör det sålunda
beräknade ingångsvärdet med avdrag
för vad han må hava fått avdraga
vid tidigare taxeringar. Har efter
avverkning av skog eller upplåtelse
av avverkningsrätt den återstående
skogens värde nedgått under det
för ägaren gällande ingångsvärdet, får
avdrag ske med det belopp, varmed
värdet sålunda minskats. Har ägare
av fastighet vid jorddelningsförrättning
blivit ålagd att gälda likvid,
som avses i punkt 9 av anvisningarna
till 21 §, och har avverkning av
skog eller upplåtelse av avverkningsrätt
skett inom två år från det lagakraftägandc
beslut om fastställelse
å förrättningen föreligger, skall, i
den mån den skattskyldige så yrkar,
skogens ingångsvärde antagas hava
nedgått med belopp motsvarande rotvärdet
av den skog som avverkningen
eller upplåtelsen omfattat. Avdrag
må därvid dock ske högst med beloppet
av nämnda likvid.

Med ingående---av ingångs värdet.

Vare sig---ursprungliga in gångsvärdet.

Är det----samma tid.

Om avdrag---av skogen.

Om moderbolag —- — — övertagande
föreningen.

Exempel å — — — ingående
virkesförråd:

A. försäljer---erlagda köpe skillingen.

Det för--- 10 200 kronor.

Exempel å — — -— i ingångsvärde: B.

försäljer —--— 10 000 kronor.

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

5

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Ingångsvärdet har —--det ur sprungliga.

5. Har växande---ovan sägs.

Härvid iakttages ---- — valutans

belopp.

Såsom värde--- — omloppstid

18.

Exempel:

1) A. inköper--- 750 kronor.

Samma skogsmark — — — 400

kronor.

2) C. ärver---- skogens för säljning.

Ingångsvärdet har---det ur sprungliga.

5. Har växande---ovan sägs.

Härvid iakttages — —- — valutans
belopp.

Är skattskyldig berättigad att åtnjuta
avdrag enligt 22 § 1 mom. tredje
stycket i fall då skog avverkats i
samband med eller med anledning av
upplåtelse för obegränsad tid, skall
såsom köpeskilling eller eljest erhållen
valuta för skogen anses det belopp,
vartill intäkterna genom avverkningen
enligt 21 § skola upptagas,
med avdrag av omkostnaderna för
avverkningen och värdet av den
skattskyldiges egen arbetsinsats vid
denna.

Såsom värde---omloppstid

18.

Exempel:

1) A. inköper--- 750 kronor.

Samma skogsmark — — — 400

kronor.

2) C. ärver — ---skogens för säljning.

till 35 §.

6. För utredning i fråga huruvida
jordbruksfastighet eller del därav avyttrats
såsom led i åtgärder för jordbrukets
eller skogsbrukets yttre rationalisering
må yttrande infordras
från vederbörande lantbruksnämnd.
Sådant yttrande må jämväl inhämtas,
när fråga uppkommer i vad mån
jordbruksfastighet eller del av sådan
fastighet skall anses hava förvärvats
såsom ersättning för fastighet
eller fastighetsdel, vilkens avyttring
utgjort led i åtgärder som nyss sagts.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och skall tilllämpas
första gången vid 1959 års taxering. Äldre bestämmelser skola fortfarande
gälla i fråga om eftertaxering för år 1958 eller tidigare år samt även
eljest beträffande intäkt som åtnjutils före år 1958.

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 27 mars 1954
(nr 142) om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 27 mars 1954 om taxering
för av medel, som insatts å skogskonto, skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

2 §•

Beträffande viss---egen rö relse.

Uppskov må ej åtnjutas för högre
belopp än som motsvarar den beräknade
nettointäkten av den förvärvskälla,
varifrån intäkten av skogsbruk
härrör.

(Föreslagen lydelse)

2 §.

Beträffande viss---egen rö relse.

Har såsom intäkt upptagits likvid,
som avses i punkt 9 av anvisningarna
till 21 § kommunalskattelagen, må
uppskov jämväl erhållas för sådan
intäkt i dess helhet.

Uppskov må dock ej åtnjutas för
högre belopp än som motsvarar den
beräknade nettointäkten av den förvärvskälla,
varifrån intäkten av
skogsbruk härrör.

..^fnna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
och skall tillämpas första gången vid 1959 års taxering. Äldre bestämmelser
skola fortfarande gälla i fråga om eftertaxering för år 1958 eller tidigare år
samt även eljest beträffande intäkt som åtnjutits före år 1958.

Förslag

till

förordning om uppskov i vissa fall med beskattning av intäkt

av skogsbruk

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Har skattskyldig såsom led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets
yttre rationalisering avyttrat jordbruksfastighet eller del av sådan fastighet,
skall den skattskyldige på de villkor och i den omfattning som nedan sägs,
i den mån han så yrkar, erhålla uppskov med beskattningen av intäkt, som
erhållits genom avyttring av växande skog i samband med avyttringen av
marken.

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959 7

2 §•

Uppskov må endast åtnjutas, om den fasta egendomen avyttrats i samband
med förvärv av sådan egendom av jämförlig art. Avtal om förvärvet skall
hava träffats inom två år efter avyttringen.

3 §.

Uppskov må åtnjutas för intäkt, som i 1 § sägs, minskad med avdrag
enligt 22 § 1 mom. tredje stycket kommunalskattelagen, dock högst för ett
belopp motsvarande det värde, varmed växande skog ingått i värdet av den
förvärvade fasta egendomen.

Medgives uppskov, skall det för ägaren gällande ingångsvärdet och det
för honom gällande ingående virkesförrådet för skogen på den förvärvade
egendomen anses hava nedgått i motsvarande mån.

4 §.

Fråga om uppskov handlägges av prövningsnämnden i det län, där den
avyttrade fasta egendomen är belägen.

Ansökan om uppskov ingives eller insändes till prövningsnämndens
kansli och skall vara till kansliet inkommen före utgången av året efter
det varunder förvärv enligt 2 § skett. Har ansökan gjorts hos annan prövningsnämnd
än i första stycket sägs, skola handlingarna omedelbart översändas
till kansliet hos den prövningsnämnd som har att pröva ansökningen.

5 §•

För utredning i fråga huruvida avyttring av fast egendom utgjort led i
åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering må yttrande
inhämtas av vederbörande lantbruksnämnd.

6 §•

Om handläggning av ansökan om uppskov enligt denna förordning, så
ock om fullföljd av talan mot beslut rörande tillämpning av förordningen
skall i tillämpliga delar gälla vad i taxeringsförordningen är stadgat rörande
handläggning av besvär över taxeringsnämnds beslut och om fullföljd
av talan mot prövningsnämnds beslut rörande taxering.

7 §•

Berör beslut om uppskov åsatt taxering, skall av beslutet betingad^ ändring
i taxeringen vidtagas. Ändringen ankommer på den prövningsnämnd,
som har att taga befattning med taxeringen, eller, om besvär rörande taxeringen
äro föremål för prövning i högre instans, på denna.

Underrättelse angående beslut om uppskov skall i förekommande fall tillställas
den myndighet som har att vidtaga ändringen i taxeringen.

8 §•

Därest i anledning av anförda besvär eller eljest taxeringen för det år,
då den fasta egendomen avyttrats, ändras efter det beslut om uppskov
meddelats, må besvär med yrkande om därav betingad ändring i uppskovsbeslutet
i särskild ordning anföras av den skattskyldige. Besvären skola vara
inkomna inom sex månader från den dag då beslutet om ändring i taxering -

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

en. meddelades men må ej företagas till avgörande förrän laga kraftägande
beslut rörande taxeringen föreligger.

9 §•

Konungen äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga
föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen utkommit
från trycket i Svensk författningssamling, men skall icke äga tilllämpning
i fråga om intäkt av skogsbruk i samband med sådan avyttring
av fastighet som verkställts före år 1958.

Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta likalydande
motionerna I: 419 av herrar Eric Carlsson och Jonasson samt II: 502
av herr Eliasson i Sundborn, vari hemställts »att riksdagen vid behandlingen
av propositionen nr 44 måtte besluta, att den tid, inom vilken utgivare
av ståndskogslikvid skall äga möjlighet att göra avdrag för värdeminskning
för skog vid avverkning i anslutning till jorddelningsförrättning,
skall utsträckas till tre år; samt att vederbörande utskott måtte utarbeta
härför erforderlig författningstext».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,
hänvisa till motionen II: 502.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Under senare år har i olika sammanhang aktualiserats skattefrågor i samband
med ändringar i fastighetsindelningen och vid vissa nyttjanderättsupplåtelser
för obegränsad tid. Fråga har därvid framför allt varit om beskattningen
av inkomst av skogsbruk men även i någon mån om realisationsvinstbeskattningen.

Den år 1943 tillkallade Norrlandskommittén anhöll sålunda i skrivelse
den 17 juni 1948 bl. a. att sådan ändring måtte vidtagas i gällande skatteförfattningar
att skattskyldig, som verkställt byte av skogbärande mark,
befrias från att i anledning av bytet åsättas taxering för inkomst genom avyttring
av skog i samband med avyttring av marken jämlikt 21 § c) kommunalskattelagen,
under förutsättning att markbytet är ägnat att åstadkomma
en lämpligare fastighetsbildning.

I skrivelse den 12 april 1951, nr 108, anhöll riksdagen under åberopande
av bevillningsutskottets av riksdagen godkända betänkande nr 25 om utredning
rörande bl. a. befrielse från skyldigheten att utgiva inkomstskatt
vid fastighetsbyten, som är önskvärda ur rationaliserings- eller arronderingssynpunkt.

Genom beslut den 27 maj 1955 överlämnades skrivelserna till skattelagssakkunniga.

Bevillningsutskottets betänkande nr i3 år 1959

9

Riksförbundet Landsbygdens folk och Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund hemställde i skrivelse den 25 januari 1954 till Kungl. Maj:t
om sådan ändring i skattelagstiftningen, att ersättningar för skog som avverkats
och avyttrats till följd av vattenuppdämning eller framdragande av ledningar
över eller anläggande av väg å skogsmark skulle beskattas såsom intäkt
genom avyttring av skog i samband med avyttring av marken.

Skattelagssakkunniga, som tagit upp de nämnda frågorna till behandling,
bär den 4 december 1957 avlämnat en promemoria angående beskattning
för inkomst av jordbruksfastighet och för realisationsvinst i samband med
1) åtgärder för jordbrukets yttre rationalisering, 2) vissa lantmäteriförrättningar,
3) nyttjanderättsupplåtelser på obegränsad lid mot engångsersättning.
I promemorian framlägges följande författningsförslag, nämligen
förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928,
nr 370,

förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 27 mars
1954 (nr 142) om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto,
samt

förslag till förordning om skattefrihet i vissa fall för intäkt genom avyttring
av växande skog i samband med avyttring av marken.

De sakkunnigas författningsförslag har såsom Bihang fogats vid statsrådsprotokollet
i ärendet.

över skattelagssakkunnigas promemoria har efter remiss yttranden avgivits
av kammarrätten, riksskattenämnden, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen, domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen,
skogsstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Älvsborgs,
Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Svenska vattenkraftföreningen,
Riksförbundet Landsbygdens folk och Sveriges lantbruksförbund.
Därjämte har Skogsindustriernas samarbetsutskott och Sveriges
skogsägareförbund avgivit ett gemensamt yttrande. Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund instämmer till alla delar i det yttrande som avgivits
av Sveriges lantbrnksförbund, varjämte Sveriges industriförbund såsom
eget yttrande åberopar vad Sveriges skogsägareförbund och Skogsindustriernas
samarbetsutskott anfört i sitt gemensamma yttrande.

Skogsstyrelsen har jämte sitt eget yttrande överlämnat yttranden som på
skogsstyrelsens begäran avgivits av skogsvårdsstyrelserna i länen.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen får utskottet
hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinns under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen

I. Inledning, s. 9—10,

II. Gällande bestämmelser, s. 10—18,

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

III. De aktuella beskattningsfrågornas tidigare behandling, s. 18—28,

IV. Allmänna synpunkter, s. 29—35,

V. Beskattningsfrågor i samband med yttre rationalisering, s. 35—65,

VI. Beskattning av skogsinkomster i samband med nyttjanderättsupplåtelser,
s. 66—76,

VII. Beskattningsfrågor rörande ståndskogslikvider, s. 76—94,

VIII. övriga frågor, s. 94—97.

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges följande.

Motionärerna framhåller att speciella skäl föreligger till lättnader i fråga
om beskattningen av ståndskogslikvider. Det råder ingen tvekan om att de
nuvarande reglerna utgjort ett hinder för slutförandet av betydelsefulla
jorddelningsförrättningar. Detta har varit särskilt påtagligt inom Kopparbergs
län, där en omfattande skiftesverksamhet pågår. Med hänsyn härtill
är det värdefullt att ändrade beskattningsregler nu föreslås i syfte att underlätta
regleringen av ståndskogslikviderna.

De föreslagna möjligheterna till värdeminskningsavdrag innebär utan tvivel
en förbättring. Dock synes den tid inom vilken utgivaren av ståndskogslikvid
skall äga rätt att göra ifrågavarande avdrag alltför knapp. Det bör
påpekas, att ståndskogslikviderna ibland kan uppgå till mycket stora belopp.
Det kan då uppstå svårigheter för vederbörande att erlägga likviden,
därest avverkningen försvåras till följd av väderleken, minskade inköp
av sågverks- och massaindustrierna eller en betydande nedgång i skogspriserna.
Med hänsyn till såväl dessa omständigheter som angelägenheten
av att skiftesverksamheten kan bedrivas utan alltför betungande kostnader
för den enskilde och utan onödig tidsförlust är det av vikt, att beskattningsreglerna
på allt sätt förbättras. Av dessa skäl bör ifrågavarande rätt till
värdeminskningsavdrag för utgivare av ståndskogslikvid föreligga, om avverkning
av skog eller upplåtelse av avverkningsrätt skett inom tre år från
det lagakraftägande beslut om fastställelse å förrättningen föreligger.

Utskottet

Under senare tid har från olika håll framförts önskemål om ändringar i
gällande beskattningsregler i syfte att underlätta jordbrukets och skogsbrukets
yttre rationalisering. Ändringar har även påkallats för att åstadkomma
en rättvisare beskattning av intäkt genom skogsavverkning i samband med
att mark tas i anspråk med nyttjanderätt för framdragande av väg eller
kraftledning eller för vattenuppdämning o. dyl.

Den förevarande propositionen får ses mot bakgrunden av vad sålunda
förekommit. De däri framförda förslagen går samtliga ut på att möjliggöra
vissa lättnader i beskattningen. Det är främst två områden som berörs, nämligen
realisationsvinstbeskattningen och skogsbeskattningen. I förstnämnda
hänseende föreslås skattefrihet för realisationsvinst vid avyttring av fastig -

Bevillningsutskottets betänkande nr år 1959

11

het i samband med åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering.
För det fall att fastighetsägaren i samband med sådan rationaliseringsåtgärd
förvärvar annan fastighet i den avyttrades ställe, föreslås vidare
regler som i huvudsak kan sägas innebära att förvärvet inte skall anses
som nytt fång vad beträffar realisationsvinstbeskattningen. Vid avyttring av
den nyinköpta fastigheten skall alltså frågan om skatteplikt för realisationsvinst
bedömas med utgångspunkt från tiden för förvärvet av den ursprungliga
fastigheten och från arten av sistnämnda fång.

Gentemot de föreslagna bestämmelserna på detta område har rests principiella
invändningar av innebörd att förslaget medför skatteeftergift för en
begränsad grupp skattskyldiga, nämligen de som deltar i förenämnda rationaliseringsåtgärder.
Det har framhållits att realisationsvinstbeskattningen
även i andra fall kan te sig obilliig och att således andra grupper skattskyldiga
med lika stor rätt skulle kunna kräva liknande skattelättnad.

Enligt utskottets mening är dessa invändningar inte bärande. Såsom departementschefen
framhållit tar den föreslagna lagstiftningen inte sikte på
någon viss kategori fastighetsägare, ntan det avgörande är anledningen till
fastighetsförsäljningen. I likhet med departementschefen anser utskottet att
de föreslagna skattelättnaderna kan motiveras från samma utgångspunkter
som den sedan länge gällande lagstiftningen om skattefrihet för realisationsvinst
vid expropriation eller liknande tvångsförsäljning. Det bör också ihågkommas
att det allmänna gör stora insatser för att direkt främja jordbrukets
och skogsbrukets yttre rationalisering och att det således får anses vara ett
betydande allmänt intresse att undanröja de hinder för denna verksamhet,
som kan föreligga i förhållanden utanför själva verksamheten. Att reglerna
för beskattning av realisationsvinst ofta förhindrar eller fördröjer en frivillig
medverkan från fastighetsägarnas sida i rationaliseringsföretag kan inte
bestridas. Utskottet, som anser det angeläget att rationaliseringssträvandena
i möjligaste mån befrämjas, tillstyrker med hänvisning till det anförda de
föreslagna ändringarna i bestämmelserna rörande beskattning av realisationsvinst.

Vad angår skogsbeskattningen förordas i propositionen ändringar för att
underlätta den yttre rationaliseringen och för att mildra beskattningen av
skogsintäkt i samband med nyttjanderättsupplåtelse för framdragande av
väg, kraftledning el. dyl. eller för vattenuppdämning. Sålunda föreslås bl. a.
alt beskattning av växande skog vid byte av fastigheter i rationaliseringssyfte
skall uppskjutas till dess den inbytta fastigheten försäljes och vidare
åt! inkomst av skogsavverkning i anledning av nyttjanderättsupplåtelse av
nyssnämnt slag i beskattningshänseende skall likställas med intäkt genom
avyttring av växande skog i samband med marken.

Mot den föreslagna lagstiftningen kan invändas alt den innebär eu ytterligare
komplicering av det redan nu mycket svåröverskådliga lagsliftningskomplex,
som bestämmelserna rörande beskattning av inkomst av skogsbruk
utgör. Enligt utskottets mening kan emellertid eu sådan konsekvens
inte undvikas, om man utan dröjsmål vill åstadkomma eu godtagbar lös -

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

ning av de beskattningsfrågor som här avses. Från olika håll har framhållits
att eu allmän översyn av reglerna rörande skogsbeskattningen är högeligen
önskvärd och alt de ifrågasatta ändringarna borde anstå i avvaktan
på en sådan översyn. Utskottet delar uppfattningen att lagstiftningen på förevarande
område så snart som möjligt bör göras till föremål för en ingående
och förutsättningslös utredning. På grund av ämnets komplicerade
natur måste emellertid en sådan utredning bli tidsödande. Då en lösning av
de i propositionen behandlade beskattningsfrågorna är både angelägen och
brådskande bl. a. med hänsyn till den pågående stora utbyggnaden för utnyttjande
av vattenkraften, anser sig utskottet böra tillstyrka att — i avvaktan
på en mera genomgripande reform av skogsbeskattningen — en provisorisk
lagstiftning nu genomföres.

Ändringar i skogsbeskattningen föreslås i propositionen även för dem, som
utger eller mottar ståndskogslikvid. Enligt jorddelningslagen kan fastighetsägare
vid vissa förrättningar tilläggas rätt till ståndskogslikvid om han avstår
mark med växande skog utan att i utbyte få mark, varå den växande
skogen uppgår till samma myckenhet eller värde som på det i utbyte lämnade
området. De föreslagna åtgärderna går bl. a. ut på att medge gynnsamma
möjligheter till avdrag för värdeminskning av skog. I fråga om den som
mottar ståndskogslikvid åstadkommes detta enligt förslaget genom en uttrycklig
bestämmelse i kommunalskattelagen att ståndskogslikvid skall likställas
med intäkt av skog som avyttras i samband med marken.

Utskottet ansluter sig till departementschefens uppfattning att ståndskogslikvid
bör hänföras till intäkt av skog i samband med avyttring av marken.
Frågan om värdeminskningsavdrag för den skog, för vilken ståndskogslikviden
utgör ersättning, får härigenom en smidig lösning och vidare erhålles
överensstämmelse med vad som föreslås skola gälla beträffande skogsintäkt
i samband med nyttjanderättsupplåtelse för framdragande av väg o. dyl. Såsom
framhållits i propositionen är med förslaget förenade vissa tillämpningssvårigheter,
främst sammanhängande med beräkningen av avdrag för
skogs värdeminskning. Det kan därför — såsom även förutsättes i propositionen
— bli nödvändigt att vid tillämpningen av de olika avdragsmetoderna
i viss utsträckning godta schablonmässiga beräkningar. Det bör anmärkas
att ståndskogslikvid i allmänhet inte utgör ersättning för värdet av all skog
å det avskilda området utan endast för den del av värdet som inte ersatts
med markområde och därå växande skog. I sådana fall bör beräkning av
värdeminskningsavdrag givetvis ske med utgångspunkt från att det blott är
tillväxten å skog som svarar mot nämnda del som avses skola träffas av
beskattning.

Beträffande fastighetsägare, som ålägges utge ståndskogslikvid, kan ofta
svårigheter föreligga att skaffa härför erforderliga medel. Vill fastighetsägaren
finansiera likviden genom skogsuttag på det område, som förvärvats
mot ståndskogslikvidens erläggande, måste han enligt för närvarande gällande
regler räkna med att skogsintäkten helt eller delvis blir beskattad. Då
detta ansetts otillfredsställande föreslås i propositionen bestämmelser av den
innebörden att fastighetsägaren i angivet fall medges avdrag för värdeminsk -

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

13

ning av skog intill ståndskogslikvidens belopp. Som villkor skall gälla att
skogsuttaget sker inom två år från det lagakraftägande beslut om fastställelse
av den ifrågavarande förrättningen föreligger.

I de likalydande motionerna I: 419 och II: 502 hemställes att den tid inom
vilken skogsuttaget senast skall ha skett förlänges till tre år.

Enligt jorddelningslagen kan ståndskogslikvid fastställas att utgå på en
gång eller i form av årliga avbetalningar under en tid av högst tio år. Enligt
vad utskottet inhämtat tillämpas i praktiken vanligen det förstnämnda systemet.
Särskilt då likviden uppgår till betydande belopp, förekommer emellertid
uppdelning av densamma på visst antal år. Endast undantagsvis utsträckes
därvid betalningstiden på längre tid än fem år.

Utskottet anser det angeläget att åtgärder vidtas för att underlätta för
den som ålagts utge ståndskogslikvid att finansiera likviden. Den i propositionen
föreslagna åtgärden finner utskottet väl ägnad att tjäna detta syfte.
I likhet med departementschefen anser utskottet det nödvändigt att som
villkor för de fördelaktiga avdragsreglerna bestämmes viss tid inom vilken
skogsuttag skall ha skett. Huruvida två eller tre år därvid är den lämpligaste
tidrymden kan vara tveksamt. Utan tvivel torde två år vara tillräckligt
för de vanligaste fallen, men med hänsyn till att ståndskogslikvid stundom
kan uppgå till betydande belopp, som skall erläggas med årliga avbetalningar,
vill utskottet inte motsätta sig att tiden utsträckes till tre år. Utskottet
tillstyrker således propositionen med den jämkning som föranledes av motionsyrkandet.

Vad i övrigt föreslagits i propositionen föranleder intet särskilt yttrande
av utskottet och tillstyrkes således. Utskottet har alltså intet att erinra mot
att de föreslagna bestämmelserna, som inte i något avseende medför skärpt
beskattning, ges tillämpning redan från och med innevarande års taxering.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 44 icke kunnat av riksdagen oförändrad
antagas samt med bifall till de likalydande motionerna
I: 419 av herrar Eric Carlsson och Jonasson samt II: 502 av
herr Eliasson i Sundborn — måtte

1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928
(nr 370) med den ändring av punkt 4 av anvisningarna till
22 § som framgår av följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:

(Kungl. Maj:Is förslag)

(Utskottets förslag)

Anvisningar

till 22 §.

till 22 §.

- gällande in- 4. Har skog — ---gällande in gångsvärde.

4. Har skog
gångsvärde.

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 195!)

(Kungl. Maj.ts förslag)

Med skogs — — — jämförligt
fång.

Såsom fastighetens värde är att anse
vid köp den för fastigheten erlagda
köpeskillingen och vid annat förvärv
det belopp, efter vilket stämpelplikten
med avseende å fastighetsförvärvet
beräknats, eller, därest stämpelplikt
för förvärvet icke förelegat,
det belopp, efter vilket stämpelplikt
skulle enligt eljest gällande grunder
beräknats, om stämpelplikt förelegat.
Skogens för ägaren gällande
ingå n g s v ä r d e utgör det sålunda
beräknade ingångsvärdet med avdrag
för vad han må hava fått avdraga
vid tidigare taxeringar. Har efter
avverkning av skog eller upplåtelse
av avverkningsrätt den återstående
skogens värde nedgått under det
för ägaren gällande ingångsvärdet, får
avdrag ske med det belopp, varmed
värdet sålunda minskats. Har ägare
av fastighet vid jorddelningsförrättning
blivit ålagd att gälda likvid,
som avses i punkt 9 av anvisningarna
till 21 §, och har avverkning av
skog eller upplåtelse av avverkningsrätt
skett inom två år från det lagakraftägande
beslut om fastställelse å
förrättningen föreligger, skall, i den
mån den skattskyldige så yrkar, skogens
ingångsvärde antagas hava nedgått
med belopp motsvarande rotvärdet
av den skog som avverkningen
eller upplåtelsen omfattat. Avdrag må
därvid dock ske högst med beloppet
av nämnda likvid.

Med ingående---av ingångs värdet.

Vare sig----ursprungliga in gångsvärdet.

Är det------samma lid.

Om avdrag----av skogen.

Om moderbolag — — — övertagande
föreningen.

Exempel å — — — ingående
virkesf örråd:

A. försäljer---erlagda köpe skillingen.

(Utskottets förslag)

Med skogs — — — jämförligt
fång.

Såsom fastighetens värde är att anse
vid köp den för fastigheten erlagda
köpeskillingen och vid annat förvärv
det belopp, efter vilket stämpelplikten
med avseende å fastighetsförvärvet
beräknats, eller, därest stämpelplikt
för förvärvet icke förelegat,
det belopp, efter vilket stämpelplikt
skulle enligt eljest gällande grunder
beräknats, om stämpelplikt förelegat.
Skogens för ägaren gällande
ingångsvärde utgör det sålunda
beräknade ingångsvärdet med avdrag
för vad han må hava fått avdraga
vid tidigare taxeringar. Har efter
avverkning av skog eller upplåtelse
av avverkningsrätt den återstående
skogens värde nedgått under det
för ägaren gällande ingångsvärdet, får
avdrag ske med det belopp, varmed
värdet sålunda minskats. Har ägare
av fastighet vid jorddelningsförrättning
blivit ålagd att gälda likvid,
som avses i punkt 9 av anvisningarna
till 21 §, och har avverkning av
skog eller upplåtelse av avverkningsrätt
skett inom tre år från det lagakraftägande
beslut om fastställelse å
förrättningen föreligger, skall, i den
män den skattskyldige så yrkar, skogens
ingångsvärde antagas hava nedgått
med belopp motsvarande rotvärdet
av den skog som avverkningen
eller upplåtelsen omfattat. Avdrag må
därvid dock ske högst med beloppet
av nämnda likvid.

Med ingående---av ingångs värdet.

Vare sig---ursprungliga in gångsvärdet.

Är det---samma tid.

Om avdrag----av skogen.

Om moderbolag — — — övertagande
föreningen.

Exempel å — -— — ingående
virkesf örråd:

A. försäljer---erlagda köpe skillingen.

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1959

15

(Kungl. Maj.ts förslag)

Det för--- 10 200 kronor.

Exempel å — — — i ingångsvärde: B.

försäljer--- 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har----det ur sprungliga.

(Utskottets förslag)

Det för--- 10 200 kronor.

Exempel å — — — i ingångsvärde: B.

försäljer--- 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har---det ur sprungliga.

2) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den
27 mars 1954 (nr 142) om taxering för inkomst av medel,
som insatts å skogskonto; samt

3) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om uppskov i vissa fall med beskattning av intäkt
av skogsbruk.

Stockholm den 16 april 1959

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Eriksson, Snygg*, Spetz, Jansson, Oscar
Carlsson, Wolgast*, Kronstrand, Wirmark, Mattsson* och Gustaf Henry
Hansson*; samt J

från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Brandt i Aspabruk
Nilsson i Svalöv, Kollberg, Allard, Vigelsbo*, Kärrlander, Andersson i Essvik,
Stenberg och Stiernstedt.

Icke närvarit vid justering av betänkandet.

590643 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag