Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1959

1

Nr 31

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om skärpta åtgärder mot skattefusk.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 83 av herr öhman och II: 114 av herr Johansson i Stockholm
m. fl., har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer,
att regeringen ombesörjer en snabb och grundlig översyn i syfte att
åstadkomma en skärpning av gällande skatte- och avdragsbestämmelser för
bolag och enskilda företagare jämte effektiva kontrollåtgärder mot skattefusk,
kompletterade med skärpta straffbestämmelser även för undanhållande
och förstörande av uppgifter, som är nödvändiga för taxeringskontrollen,
och skyndsamt förelägger riksdagen denna utredning jämte förslag, samt
att den pågående utbyggnaden av taxeringsorganisationerna i sin helhet
slutföres till nyåret 1960 och kompletteras genom att till taxeringsmyndigheternas
förfogande ställes en stab av bokföringstekniska experter med speciell
uppgift att granska storbolagens och storföretagens uppgifter om inkomster
och utgifter, avsättningar och avdrag, för jämförelse med de avgivna
deklarationerna».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,
hänvisa till motionen II: 114.

I motionerna uttalas den åsikten att skattefusk i väldig omfattning förekommer
i vårt land. Bolagen, storföretagarna och de förmögna har stora
möjligheter att undandra sig beskattning, vilket leder till att löntagarnas
direkta och indirekta skattebörda ökas i motsvarande omfattning. I årets
debatt om olika skattealternativ för att täcka underskottet i driftbudgeten
har förordats en allmän omsättningsskatt med den motiveringen att ett omfattande
skattefusk bedrivits när det gäller den direkta beskattningen. I
stället för att bekämpa denna orättvisa skulle man alltså skärpa den och
vältra över ännu mera av skattebördan på löntagarna genom en beskattning
som är så konstruerad att den hårdast drabbar de sämst ställda löntagargrupperna,
framför allt barnfamiljerna och folkpensionärerna. I stället för
att införa nya konsumtionsskatter bör man enligt motionärernas mening
driva in de skatter, som redan beslutats, genom effektiva åtgärder mot skattefusk.
Motionärerna framhåller vidare, att de nuvarande skattebestämmel 1

Hihang till riksdagens protokoll 1V5V. 7 saml. A!r 31

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1959

serna och den bristfälliga, otillräckliga kontrollen erbjuder mängder av
kryphål och möjligheter för bolagen, företagen och vissa yrkesutövare att
undandra sig skatt. De stora koncernerna och bolagen kan använda ett system
av dotterföretag och sidoföretag genom vilka de kan begränsa beskattningen.
Metoderna för skattefusket är också rätt kända. Förmögna bedriver
sedan länge skatteflykt genom pensionsförsäkringar. Vid bolagens och
företagens deklarationer skrives inköp och omkostnader för privatbilar som
utgifter för firmabilar, hushållsutgifter, barnens studiekostnader och dyrbara
utlandsresor på omkostnadskontot, och de fina luncherna och middagarna
avskrives som representation. Tendenserna att glömma en stor del av
inkomsterna är allmänt förekommande och lika vanligt är det med försvunna
verifikationer.

I motionerna åberopas vidare viss statistik rörande resultaten av vidtagna
bokföringsgranskningar. Av 7 399 under ett år granskade skattskyldiga befanns
inte mindre än 6 324 ha deklarerat för litet. Deklarationerna höjdes
med 52,5 miljoner kronor. Undersökningarna omfattade dock bara 2,5 procent
av de skattskyldiga, som borde ha undergått en liknande granskning.
Om man förutsätter samma procent felaktiga deklarationer bland de 97,5
procent som icke undersöktes skulle siffran bli 2 100 miljoner. Detta skulle redan
ge cirka 700 miljoner i skatt till stat och kommun. I andra sammanhang
har räknats med att beloppet för de från taxering undanhållna inkomsterna årligen
utgör 5—6 miljarder, vilket med en genomsnittlig marginalskatt på
30 procent skulle medföra en årlig skatteförlust för stat och kommun på
mer än 11/2 miljard kronor.

Genom att driva in de undanhållna skattebeloppen skulle den summa, som
behövs för att täcka underskottet i driftbudgeten utan att tillgripa omsättningsskatt
erhållas. Om åtgärder mot skattefusket vidtagits i tid skulle
problemet aldrig ha uppstått. År efter år har denna trafik pågått utan att
effektiva åtgärder däremot vidtagits. En utbyggnad av taxeringsorganisationen
pågår visserligen. I årets budget föreslås 50 nya taxeringsassistenter,
som skall ägna sig åt taxeringskontrollen i första instans, och fullt utbyggd
skall organisationen omfatta minst 275 taxeringsassistenter. Utbyggnaden
sker dock i alltför långsamt tempo. Framför allt behöver taxeringsmyndigheterna
få tillgång till högt kvalificerad bokföringsteknisk expertis, som kan
granska storföretagens manipulationer med dotterföretag och fonder, deras
inkomst- och utgiftsuppgifter, avskrivningar och avdrag. En snabb översyn
av bestämmelserna är nödvändig för att täppa till kryphålen och möjligheterna
till obefogade avdrag. Straffbestämmelserna måste skärpas, inte minst
när det gäller undanhållande och förstörande av verifikationer som är nödvändiga
för kontrollen.

Utskottet

I de förevarande motionerna har framställts yrkanden avseende såväl den
materiella beskattningsrättens område som reglerna rörande förfarandet vid
taxering och därmed sammanhängande frågor. Vidare upptas i motionerna

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1959

3

vissa spörsmål rörande taxeringsorganisationen. Syftet med motionsyrkandena
är att få sådana åtgärder genomförda att föreliggande möjligheter till
skattefusk minskar.

1 anslutning till de i motionerna aktualiserade spörsmålen vill utskottet
inledningsvis understryka betydelsen av att skatteflykt i olika former i görligaste
mån stävjas. Årligen undandras stora belopp taxering och ett betydande
antal skattskyldiga kan år efter år opåtalt undgå att betala skatt för
sin verkliga inkomst och förmögenhet. De som fullt ut erlagt skatt för sina
inkomster känner helt naturligt detta som en orättvisa. Att ett effektivt
taxeringsresultat åstadkommes är således inte bara ett ekonomiskt intresse
för stat och kommun utan även ett rättvisekrav från stora medborgargrupper.
Utskottet vill emellertid framhålla, att motionärerna gjort sig skyldiga
till betydande överdrifter och att grund inte torde finnas för att på sätt skett
i motionerna misstänkliggöra näringslivet i dess helhet.

Då det gäller taxeringsorganisationen yrkas i motionerna att den pågående
utbyggnaden av organisationen i sin helhet slutföres till nyåret 1960 och
kompletteras genom att till taxeringsmyndigheternas förfogande ställes en
stab av bokföringstekniska experter med speciell uppgift att granska större
företags uppgifter om inkomster och utgifter, avsättningar och avdrag.

I detta sammanhang får utskottet erinra om, att vid 1956 års riksdag
principbeslut fattades om en betydande förstärkning av den personal, som
är sysselsatt med taxeringsarbete. Bl. a. innebär beslutet att för taxeringen
i förslå instans av rörelseidkare och vissa andra skattskyldiga skall inrättas
en eller flera särskilda nämnder i fögderierna och städerna med egen
uppbördsförvaltning samt att granskningsarbetet i dessa nämnder i första
hand skall ombesörjas av heltidsanställda tjänstemän, taxeringsassistenter,
med hjälp av biträden för rutingöromålen. Antalet taxeringsassistenter vid
fullt utbyggd organisation har beräknats till i runt tal 275. Någon tidtabell
för utbyggnaden fastställdes ej. Det uttalades att den takt, i vilken organisationen
kunde och borde utbyggas, var beroende på flera faktorer. Kravet
på bästa möjliga personval talade för att man gick försiktigt fram. Även lokalfrågan
kunde på många håll vålla svårigheter. Hittills har inrättats 100
assistenttjänster och i årets statsverksproposition har departementschefen
föreslagit, att, ehuru vissa personalsvårigheter kan uppkomma vid en del
länsstyrelser i samband med fortsatt utbyggnad av taxeringsorganisationen,
effektiviseringen av taxeringsväsendet i första instans dock måste anses
vara av så väsentlig betydelse alt ytterligare 50 taxeringsassistenttjänster
bör inrättas fr. o. in. den 1 januari 1960. Förslaget har antagits av riksdagen.

Vidare har i enlighet med förslag i proposition nr 47 till årets riksdag beslutats
atl även i Stockholm skall anställas taxeringsassistenter till ett antal
av 15 under de närmaste två åren. Det slutliga antalet assistenter förutsättes
skola fixeras först sedan eu förnyad utredning verkställts rörande personalbehovet
vid överståthållarämbetets taxeringsavdelning och den lämpliga
organisationsformen för denna.

Taxeringsassistenterna skall under den del av året, då de inte arbetar i
taxeringsnämnderna, företrädesvis ägna sig åt taxeringsrevision.

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1959

I enlighet med de år 1956 Uppdragna riktlinjerna för den ändrade taxeringsorganisationen
har vidare inrättats 25 nya taxeringsrevisortjänster och
även andra förstärkningar av taxeringsrevisionspersonalen vidtagits. Vidare
har inemot 40 tjänstemän i landskanslistkarriären och omkring 35 befattningshavare
i biträdesställning nyanställts i samband med inrättandet av
prövningsnämndskanslierna. Härigenom har arbetskraft frigjorts från taxeringssektionerna
för kontrollarbete. I syfte att ytterligare vidga kontrollverksamheten
har riksskattenämndens kansli utbyggts med en byrå för
taxeringskontroll.

Med hänsyn till rekryteringssvårigheterna torde det knappast vara möjligt
att utan att eftersätta kravet på personalens kvalifikationer tillgodose
motionärernas yrkande, att utbyggnaden av taxeringsorganisationen skall
vara slutförd redan till nyåret 1960. Utskottet vill emellertid uttala den förhoppningen
att organisationen skall kunna utbyggas i samma takt som hittills
så att den är i huvudsak utbyggd under år 1962.

Beträffande yrkandet att en stab av bokföringstekniska experter skall
ställas till förfogande vid taxeringen med speciell uppgift att granska storbolagens
och storföretagens deklarationer, får utskottet erinra om de förstärkningar
av den personal, som skall syssla med taxeringsrevision, som
enligt vad nyss anförts vidtagits. Genom att taxeringsassistenterna i viss utsträckning
kommer att syssla med taxeringsrevision torde den mest kvalificerade
peronalen successivt kunna frigöras för större granskningsuppdrag.
Man bör enligt utskottets mening vinna närmare erfarenheter av hur den
nya organisationen kommer att verka, innan ställning tas till ytterligare utvidgningar.

Enligt motionärernas mening bedrives en omfattande skatteflykt genom
att privata utgifter bokföres såsom omkostnader i rörelse. Som exempel
härpå nämnes att inköps- och årsomkostnader för privatbilar föres som utgifter
för firmabilar, att hushållsutgifter, barns studiekostnader och dyrbara
utlandsresor avdrages via omkostnadskonto samt att luncher och middagar
avdrages som representationskostnad. På detta sätt och genom att utnyttja
kryphål i skattelagstiftningen bereder sig vissa skattskyldiga opåkallade
skatteförmåner. Motionärerna anser att en utredning bör företas i syfte
att åstadkomma en skärpning av gällande skatte- och avdragsbestämmelser
för bolag och enskilda företagare jämte effektiva kontrollåtgärder mot skattefusk,
kompletterade med skärpta straffbestämmelser även för undanhållande
och förstörande av uppgifter, som är nödvändiga för taxeringskontrollen.

Genom 1953 års skatteflyktskommitté pågår f. n. utredning hur skatteflyktsåtgärder
av olika slag, som möjliggöres genom utnyttjande av kryphål
i lagstiftningen, skall förhindras. I detta avseende är således motionärernas
yrkande redan tillgodosett. Då det gäller att komma till rätta med de
företeelser, som närmare beskrivits i motionerna och som således innebär
att intäkter och utgifter inte redovisas på riktigt sätt, torde man i första hand
få lita till en skärpt kontroll. Vid en kontinuerlig granskning av mindre

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1959

5

nogräknade rörelseidkares räkenskaper, vilken förutsatts kunna ske då 1956
års taxeringsorganisation utbyggts helt, torde emellertid angivna förfaranden
lättare kunna upptäckas. Enligt utskottets mening bör man avvakta de
närmare erfarenheterna hur 1956 års taxeringsorganisation, sedan den blivit
fullt utbyggd kommer att fungera. Dessförinnan bör åtgärder av den art motionärerna
förordat inte tillgripas. Utskottet vill i detta sammanhang även
erinra om att särskilda bestämmelser infördes år 1955 i taxeringsförordningen
i syfte att motverka de skattskyldigas eventuella intresse av att förstöra
eller undanhålla räkenskaper eller annat underlag för deklarationsskyldighetens
fullgörande.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till de förevarande motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1: 83 av herr Öhman och
II: 114 av herr Johansson i Stockholm m. fl. om skärpta åtgärder
mot skattefusk icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 16 april 1959

På bevillningsutskottets vägnar;

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hagberg, Eriksson, Jansson, Gustaf
Elofsson, Söderquist, Oscar Carlsson, Bengtson, Anders Johansson, Hellebladh
och Wirmark; samt

från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Brandt i Aspabruk,
Nilsson i Svalöv, Kollberg, Allard, Kärrlander, Wiklund, Larsson i Luttra,
Stenberg och Stiernstedt.

590517 Stockholm 1059, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag