Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1959

1

Nr 27

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående fortsatt bemyndigaande för
Kungl. Maj:t att medgiva viss utvidgning av gällande
rätt till varvsindustrirestitution, m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.

I en den 6 februari 1959 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 64, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om ändrad lydelse
av 3 § förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution; dels

ock bemyndiga Kungl. Maj:t att under tiden från och med den 1 juli
1959 till och med den 31 december 1961 i fall, då särskilda skäl föreligger,
medgiva att näringsidkare, som erhållit rätt till varvsindustrirestitution, må
åtnjuta sådan tullrestitution, oaktat de av honom använda artiklarna införts
av annan näringsidkare, som erhållit rätt till enahanda slag av tullrestitution.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

Genom särskilda tidsbegränsade bemyndiganden har Kungl. Maj :t av riksdagen
fått befogenhet att medgiva viss utvidgning av rätten till varvsindustrirestitution
enligt 1929 års förordning angående tullrestitution. Nu gällande
bemyndigande utgår den 30 juni 1959. I propositionen hemställes om
fortsatt bemyndigande i angivet hänseende för tiden till utgången av år
1961.

Vidare föreslås visst tillägg i tullrestitutionsförordningen beträffande den
materiel för vilken varvsindustrirestitution må kunna åtnjutas.

Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 7 samt. Nr 27

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1959

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 4 oktober 1929
(nr 307) angående tullrestitution

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 4 oktober 1929 angående
tullrestitution skall erhålla följande ändrade lydelse.

(Nuvarande lydelse)

3 §•

läkare av varvs- eller verkstadsrörelse
ävensom fartygsägare äger att
efter verkställd byggnad, ombyggnad,
reparation, inredning eller utrustning,
inberäknat förseende med reservdelar,
av svenskt eller utländskt
fartyg av mer än 70 tons bruttodräktighet,
utländskt järnfartyg även av
70 tons bruttodräktighet eller därunder,
eller av skeppsdocka, dockport,
ponton, slip, stapelbädd eller mudderverk,
för vilkas byggnad, ombyggnad,
reparation, inredning, utrustning
eller sjösättning använts av honom
från utlandet införda materialier
eller andra artiklar, åtnjuta restitution
av tull (varvsindustrires
t i t u t i o n) för en motsvarande
myckenhet materialier eller andra
artiklar av samma slag, vilka inom
fem år före arbetets slutförande av
honom införts från utlandet. I fråga
om svenskt fartyg, som är undantaget
från ovillkorlig mätningsskyldighet,
skall beträffande varvsindustrirestitution
70 tons bruttodräktighet
anses motsvara 20 meters längd, mätt
enligt gällande förordning angående
fartygs byggnad och utrustning. Rätt
till varvsindustrirestitution gäller
jämväl i avseende å materialier, som
gått förlorade vid arbetets utförande.

(Föreslagen lydelse)

3 §•

läkare av varvs- eller verkstadsrörelse
ävensom fartygsägare äger att
efter verkställd byggnad, ombyggnad,
reparation, inredning eller utrustning,
inberäknat förseende med reservdelar,
av svenskt eller utländskt
fartyg av mer än 70 tons bruttodräktighet,
utländskt järnfartyg även av
70 tons bruttodräktighet eller därunder,
eller av skeppsdocka, dockport,
ponton, slip, stapelbädd, utrustningska
j eller mudderverk, för vilkas byggnad,
ombyggnad, reparation, inredning,
utrustning eller sjösättning använts
av honom från utlandet införda
materialier eller andra artiklar,
åtnjuta restitution av tull (varvsindustrirestitution)
för en
motsvarande myckenhet materialier
eller andra artiklar av samma slag,
vilka inom fem år före arbetets slutförande
av honom införts från utlandet.
I fråga om svenskt fartyg, som
är undantaget från ovillkorlig mätningsskyldighet,
skall beträffande
varvsindustrirestitution 70 tons bruttodräktighet
anses motsvara 20 meters
längd, mätt enligt gällande förordning
angående fartygs byggnad
och utrustning. Rätt till varvsindustrirestitution
gäller jämväl i avseende
å materialier, som gått förlorade
vid arbetets utförande.

Denna förordning skall äga tillämpning från och med den 1 januari 1958.

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1959 3

Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta 1 i k alydande
motionerna I: 398 av herr Spetz m. fl. och II: 484 av herr
Johansson i öckerö m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandlingen
av Kungl. Maj :ts proposition nr 64 måtte besluta sådan ändring i tullrestitutionsförordningen
att varvsindustrirestitution får åtnjutas för materialier
till inregistrerade fiske- eller fraktfartyg, även om fartygets bruttodräktighet
understiger 70 ton, samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag
till erforderlig författningstext».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen II: 484.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan återfinns
i propositionen å sid. 3—-7.

I de förevarande motionerna erinrar motionärerna inledningsvis om att tullrestitutionen
är underkastad en viktig inskränkning. Såvitt angår svenska
fartyg kan restitution av tull nämligen endast medgivas då fråga är om
fartyg med mer än 70 tons bruttodräktighet. Flertalet fiskefartyg och även
vissa lastfartyg faller under nämnda storleksgräns. Härigenom är såväl de
mindre varven som fiskerinäringen och den mindre fraktfarten i stor utsträckning
utestängda från möjligheten att erhålla tullrestitution. Detta innebär
en uppenbar orättvisa mot de kategorier som ur många synpunkter
får anses ha bäst behov av ifrågavarande förmån. Tullavgiften kan i många
fall innebära en mycket kännbar belastning. Mest betungande är i regel tullen
på motorn, vilken kan uppgå till närmare 10 000 kronor.

Frågan behandlades vid 1958 års A-riksdag i de likalydande motionerna
I: 57 och II: 85. Dessa motioner avstyrktes i bevillningsutskottets av riksdagen
godkända betänkande nr 44. Motionärerna har uppfattat utskottets uttalande
i nämnda betänkande så, att frågan skulle komma till en positiv lösning
i samband med förlängningen av bemyndigandet att lämna s. k. varvsindustrirestitution.

Med hänsyn till frågans betydelse för såväl fiske- och fraktnäringen som
de mindre varven föreslår motionärerna, att varvsindustrirestitution får åtnjutas
för materialier till inregistrerade fiske- eller fraktfartyg även om fartygets
bruttodräktighet understiger 70 ton. Motionärerna understryker särskilt,
att en sådan ändring skulle betyda en viss lättnad i den ekonomiska
situationen för de mindre varven, vilka sedan flera år varit pressade och
drabbats av särskilda påfrestningar i samband med konjunkturförsvagningen.
Vidare framhålles att en sådan justering som den av motionärerna
föreslagna inte kan anses föregripa ställningstagandet till frågan om det
framtida nordiska ekonomiska samarbetet.

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1959

Utskottet

Sedan år 1944 har Kungl. Maj :t av riksdagen lämnats tidsbegränsade bemyndiganden
att, då särskilda skäl därtill föreligger, medgiva att näringsidkare,
som erhållit rätt till varvsindustrirestitution, får åtnjuta sådan tullrestitution,
trots att de av honom använda artiklarna införts av annan näringsidkare,
som erhållit rätt till enahanda slag av tullrestitution. Denna utvidgning
av rätten till varvsindustrirestitution har föranletts av att varven
för sin produktion i stor utsträckning varit beroende av varandras bistånd
vid anskaffningen av material från utlandet. Nu gällande bemyndigande
utgår den SO juni 1959.

I propositionen hemställes om fortsatt bemyndigande för Kungl. Maj :t
i angivna hänseende för tiden till utgången av år 1961.

Utskottet finner i likhet med departementschefen att de skäl, som tidigare
motiverat den utvidgade rätten till varvsindustrirestitution, alltjämt är för
handen och tillstyrker därför att Kungl. Maj :t erhåller det begärda bemyndigandet.

Sedan förordningen angående tullrestitution tillkom år 1929 har metoderna
för byggande av fartyg väsentligt förändrats. Detta har kommit till uttryck
i kortare bäddtider än tidigare. Numera byggs ofta hela skrovsektioner
i verkstäder för hopmontering på stapelbädd, varefter fartyget färdigställs
vid utrustningskaj. Gällande bestämmelser angående tullrestitution har tilllämpats
så, att restitution beviljats för varvens tekniska utrustning för stapelbäddar
men ej för utrustning, som kommit till användning vid arbeten i
verkstäder eller vid utrustningskajer.

Med hänsyn till den utveckling, som metoderna för fartygsbyggande undergått,
anser departementschefen att anledning inte längre föreligger att i
restitutionshänseende göra skillnad mellan materiel till utrustningskajer
och till exempelvis stapelbäddar. För att undvika att ojämnhet uppkommer
vid den praktiska tillämpningen förordas därför i propositionen att ett tilllägg
göres i tullrestitutionsförordningen av innebörd att restitution kan erhållas
även av tullen å från utlandet importerade materialier avsedda för
varvens utrustningskajer.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot detta förslag och tillstyrker
således propositionen även i denna del.

I gällande tulltaxa är bl. a. alla lastfartyg av annat material än järn samt
lastfartyg av järn med mer än 70 tons bruttodräktighet tullfria. Detsamma
gäller fiskefartyg oavsett deras material och storlek.

För att inte tullfriheten för vissa fartyg skall försätta de svenska fartygstillverkarna,
vilka har att erlägga tull för materiel, som användes vid
fartygstillverkningen, i ett sämre läge än deras utländska konkurrenter,
kombineras tullfriheten för fartygen med en bestämmelse om varvsindustri -

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1959

5

restitution. Enligt gällande bestämmelser är emellertid rätten till varvsindustrirestitution
begränsad. Sådan restitution kan således endast medgivas
beträffande svenskt fartyg av mer än 70 tons bruttodräktighet. Beträffande
utländskt fartyg kan restitution medgivas, om det är byggt av järn oavsett
storleken, men om det är byggt av annat material endast om fartyget har en
bruttodräktighet av mer än 70 ton.

I de i anledning av propositionen väckta likalydande motionerna 1: 398 och
II: 484 har hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring i förordningen
angående tullrestitution, att varvsindustrirestitution får åtnjutas för
materiel till inregistrerade fiske- och fraktfartyg, även om fartygets bruttodräktighet
understiger 70 ton. Till stöd för yrkandet har bl. a. anförts, att
flertalet fiskefartyg och även vissa lastfartyg har mindre än 70 tons bruttodräktighet
och att dessa därför är utestängda från möjligheten till tullrestitution.
Detta anser motionärerna innebära en uppenbar orättvisa mot de
kategorier, som ur många synpunkter är i bäst behov av denna förmån. Vidare
framhålles att behovet av ändrade författningsbestämmelser är störst
beträffande motorerna, där tullen i många fall medför en kännbar belastning.

Enligt utskottets mening finns visst fog för en annan gränsdragning än den
hittills gjorda i detta hänseende. Den nuvarande tontalsgränsen sammanfaller
med de gränser, som gäller vid tulltaxering av vissa fartyg. Av praktiska
skäl synes det erforderligt att restitutionsrätten inte utsträckes till fartyg
av alltför ringa storlek. Man kan heller inte bortse från att den inhemska
produktionen av material till fartyg är beroende av visst tullskydd. Utskottet
finner frågan vara av sådan omfattning och beskaffenhet, att den inte kan
lösas utan närmare överväganden av näringspolitisk och tullteknisk natur.
Utskottet är därför inte berett att nu taga ställning till det i motionerna
aktualiserade spörsmålet men förutsätter att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet
riktad på frågan.

Under åberopande av vad ovan anförts avstyrker utskottet bifall till de
likalydande motionerna I: 398 och II: 484.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 64 samt med avslag å de likalydande
motionerna I: 398 av herr Spetz in. fl. och II: 484
av herr Johansson i öckerö in. fl.,

1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 4 oktober
1929 (nr 307) angående tullrestitution;

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att under tiden från och med
den 1 juli 1959 till och med den 31 december 1961 i fall, då
särskilda skäl föreligger, medgiva att näringsidkare, som
erhållit rätt till varvsindustrirestitution, må åtnjuta sådan
tullrestitution, oaktat de av honom använda artiklarna in -

4> Bevillningsutskottets betänkande nr .27 år 1959

förts av annan näringsidkare, som erhållit rätt till enahanda
slag av tullrestitution.

Stockholm den 2 april 1959

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hagberg*, Eriksson, Snygg, Spetz, Jansson,
fröken Ranmark, herrar Söderquist, Oscar Carlsson, Bengtson och
Mattsson; samt

från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Sundström, Brandt
i Aspabruk, Kärrlander, Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg*, Asp,
Darlin, Eriksson i Bäckmora och Rydén*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Hagberg, Spetz, Söderquist, Bengtson, Mattsson, Magnusson i
Borås, Gustafson i Göteborg, Darlin, Eriksson i Bäckmora samt Rydén, vilka
under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna 1: 398 av herr
Spetz m. fl. och II: 484 av herr Johansson i öckerö m. fl. ansett att utskottets
hemställan bort ha följande innehåll:

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj :ts
förevarande proposition nr 64 icke kunnat av riksdagen
oförändrad bifallas samt med bifall till de likalydande motionerna
I: 398 och II: 484,

1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 4 oktober
1929 (nr 307) angående tullrestitution med den ändring,
som framgår av följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:

7

Bevillningsutskottets betänkande nr <27 ur 1959
Kungl. Maj.ts förslag Utskottets förslag

3 §•

läkare av varvs- eller verkstadsrörelse
ävensom fartygsägare äger att
efter verkställd byggnad, ombyggnad,
reparation, inredning eller utrustning,
inberäknat förseende med reservdelar,
av svenskt eller utländskt
fartyg av mer än 70 tons bruttodräktighet,
utländskt järnfartyg även av
70 tons bruttodräktighet eller därunder,
eller av skeppsdocka, dockport,
ponton, slip, stapelbädd, utrustningskaj
eller mudderverk, för vilkas byggnad,
ombyggnad, reparation, inredning,
utrustning eller sjösättning använts
av honom från utlandet införda
materialier eller andra artiklar,
åtnjuta restitution av tull (varvsindustrirestitution)
för en
motsvarande myckenhet materialier
eller andra artiklar av samma slag,
vilka inom fem år före arbetets slutförande
av honom införts från utlandet.
I fråga om svenskt fartyg, som
är undantaget från ovillkorlig mätningsskyldighet,
skall beträffande
varvsindustrirestitution 70 tons bruttodräktighet
anses motsvara 20 meters
längd, mätt enligt gällande förordning
angående fartygs byggnad
och utrustning. Rätt till varvsindustrirestitution
gäller jämväl i avseende
å materialier, som gått förlorade
vid arbetets utförande.

3 §•

läkare av varvs- eller verkstadsrörelse
ävensom fartygsägare äger att
efter verkställd byggnad, ombyggnad,
reparation, inredning eller utrustning,
inberäknat förseende med reservdelar,
av svenskt eller utländskt
fartyg av mer än 70 tons bruttodräktighet,
utländskt järnfartyg samt
i fartygsregistret införda fiske- eller
fraktfartyg även av 70 tons bruttodräktighet
eller därunder, eller av
skeppsdocka, dockport, ponton, slip,
stapelbädd, utrustningskaj eller mudderverk,
för vilkas byggnad, ombyggnad,
reparation, inredning, utrustning
eller sjösättning använts av honom
från utlandet införda materialier
eller andra artiklar, åtnjuta restitution
av tull (varvsindustrirestitution)
för en motsvarande
myckenhet materialier eller andra artiklar
av samma slag, vilka inom fem
år före arbetets slutförande av honom
införts från utlandet. I fråga
om svenskt fartyg, som är undantaget
från ovillkorlig mätningsskyldigiiet,
skall beträffande varvsindustrirestitution
70 tons bruttodräktighet
anses motsvara 20 meters längd, mätt
enligt gällande förordning angående
fartygs byggnad och utrustning. Rätt
till varvsindustrirestitution gäller
jämväl i avseende å materialier, som
gått förlorade vid arbetets utförande.

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att under tiden från och med
den 1 juli 1959 till och med den 31 december 1961 i fall, då
särskilda skäl föreligger, medgiva att näringsidkare, som
erhållit rätt till varvsindustrirestitution, må åtnjuta sådan
tullrestitution, oaktat de av honom använda artiklarna införts
av annan näringsidkare, som erhållit rätt till enahanda
slag av tullrestitution.

690525 Stockholm 1959- Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag