Bevillningsutskottets betänkande nr 20 år 1959
1
Nr 20
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning angående ändrad
lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1929 (nr
62) om särskild skatt å bensin och motorsprit, m. m.
jämte i ämnet väckt motion.
I en den 19 december 1958 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 37, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning angående ändrad
lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å
bensin och motorsprit;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att — utan ändring i övrigt av hittills
tillämpade regler — förordna om restitution för år 1958 och därefter tills
vidare av skatt för sådan bensin, som förbrukas vid jordbruket till bensindrivna
traktorer, med 340 kronor för traktor och år.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
I propositionen föreslås, att den sedan år 1954 gällande särskilda skattesatsen
för inhemsk skifferbensin, 7 öre per liter, bibehålies under ytterligare
en femårsperiod eller intill utgången av juni 1964.
Vidare framlägges förslag om höjning av det belopp, varmed ägare av bensindriven
jordbrukstraktor erhåller restitution för erlagd bensinskatt. Beloppet,
som för närvarande utgör 325 kronor per traktor och år, föreslås
höjt från och med år 1958 till 340 kronor.
Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse.
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1929
(nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit
Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 3 maj 1929 om särskild
skatt å bensin och motorsprit1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
1 Senaste lydelse se 1955:131; jfr övergångsbestämmelserna 1954:256.
1 Ililiang till riksdagens protokoll 7 samt. Nr 20
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 20 år 1959
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
1 §•
För bensin.------nitton öre för liter.
I denna------såsom mo
För bensin, som tillverkas av Svenska
skifferoljeaktiebolaget genom utvinning
ur inhemsk skiffer, skall
särskild skatt som i första stycket avses
utgå med allenast sju öre för liter.
torsprit.
För bensin, som tillverkas av Svenska
skifferoljeaktiebolaget genom utvinning
ur inhemsk skiffer, skall
intill utgången av juni 196i särskild
skatt som i första stycket avses utgå
med allenast sju öre för liter.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1959.
Till utskottet har hänvisats den i anledning av propositionen väckta m ot
i o nen 11:463 av herrar Adamsson och Persson i Appuna, vari hemställts,
»att riksdagen måtte besluta godkänna Kungl. Maj :ts proposition
nr 37 med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen
den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit,
m. in., med den ändringen, att nu utgående belopp för restitution för erlagd
bensinskatt för jordbruks^aktörer bibehålies oförändrat».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framställda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen.
Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.
Bestämmelser om skatt å bensin är upptagna i förordningen den 3 maj
1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit. Bensinskatten är
för närvarande 32 öre per liter. Genom förordning den 21 maj 1954 (nr 256),
vilken trädde i kraft den 1 juli samma år, har med ändring av bensinskatteförordningen
föreskrivits, att för bensin, som tillverkas av Svenska skifferoljeaktiebolaget
genom utvinning ur inhemsk skiffer, skall skatten utgå
med allenast sju öre för liter. Sistnämnda bestämmelse gäller dock endast
intill utgången av juni 1959 (andra stycket av övergångsbestämmelserna
till nyssnämnda förordning den 21 maj 1954).
Vidare är att nämna att ägare av bensindriven jordbrukstraktor för närvarande
erhåller restitution av skatten för den vid jordbruksdriften förbrukade
bensinen med ett schablonbelopp av 325 kronor per traktor och år.
Svenska skifferoljeaktiebolaget har i skrivelse den 18 augusti 1958 gjort
framställning om bibehållande under ytterligare fem år av den lägre skatten
å skifferbensin. Oljeskifferutredningen, som beretts tillfälle avgiva yttrande,
har inkommit med utlåtande i ärendet.
I en den 28 april 1958 till finansdepartementet inkommen skrivelse har
statens jordbruksnämnd hemställt, att restitutionsbeloppet för skatten på
Bevillningsutskottets betänkande nr 20 år 1959
3
bensin, som använts för jordbrukets traktorer, från och med år 1958 måtte
liöjas till 380 kronor, över sistnämnda framställning har, efter remiss,
kontrollstyrelsen avgivit yttrande.
Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen
O
Beskattningen av skifferbensin, s. 3—6
Restitution av skatt å bensin till jordbrukets traktorer, s. 6—9.
Av innehållet i den förevarande motionen må här återges följande.
Vid bestämmande av beloppet för restitution av bensinskatt till jordbrukets
traktorer bör givetvis hänsyn tas till den andel av bensinförbrukningen
som åtgår vid körning på väg. I sina kalkyler har såväl jordbruksnämnden
som kontrollstyrelsen endast räknat med att en sjättedel av förbrukningen
åtgår härför, en andel som, även i avsaknad av statistiskt underlag, synes
vara för låg och som därför medför för hög restitution till många traktorägare.
Att restitution icke skall lämnas för bensin som åtgår vid landsvägskörning
är självklart, allrahelst som traktorerna är helt befriade från
fordonsskatt.
Av kontrollstyrelsens remissyttrande framgår dessutom att jordbruket
redan nu erhåller en täckning för bensinskatten med 94,3 procent, eller mer
än 10 procent större kompensation än vid införandet av gällande system
och beräkningsgrunder. Dessutom konstateras att det inträtt en förbättring
för de tidigare underkompenserade traktorägarna såväl totalt sett som
genomsnittligt. Denna utveckling har medfört att man även utan höjning
av det nuvarande schablonbeloppet kan räkna med att det stora flertalet
traktorägare kommer att erhålla full kompensation för skatten å traktorbensin
till jordbruksdriften, varför tillräckliga skäl för en höjning nu icke
föreligger.
Utskottet
Utskottet behandlar till en början förslaget i den förevarande propositionen
att den nuvarande skattesatsen för inhemsk skifferbensin skall bibehållas
under ytterligare en femårsperiod.
För att möjliggöra viss konsolidering av Svenska skifferoljeaktiebolaget
och erforderlig förnyelse av skifferoljeverket i Kvarntorp medgavs bolaget
år 1954 en skattelättnad intill utgången av juni 1959 å 25 öre per liter för
den bensin bolaget framställer. Frågan om bolagets framlida verksamhet är
för närvarande föremål för utredning. Föregående års riksdag har på förslag
av Kungl. Maj:t i proposition nr 131/1958 medgivit, alt statlig borgen
får ställas för lån till bolaget å 15 milj. kronor för att bereda bolaget möjlighet
att under utredningstiden upprätthålla sin verksamhet. I förenämn
-
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 20 år 1959
da proposition framhölls att det endast är under förutsättning, att bolaget
får åtnjuta den nuvarande lägre skattesatsen för skifferbensin, som rörelseresultatet
kan väntas gå nätt och jämnt ihop.
Med hänsyn till riksdagens tidigare ställningstagande och i avvaktan på
resultatet av utredningen rörande förutsättningarna för skifferoljebolagets
framtida verksamhet har utskottet funnit sig böra biträda förslaget, att
skatten på bensin, som tillverkas av bolaget, skall utgöra 7 öre per liter intill
utgången av juni 1964.
Utskottet har härefter att taga ställning till förslaget om höjning av det
belopp, varmed ägare av bensindriven jordbrukstraktor erhåller restitution
för erlagd bensinskatt.
Med stöd av riksdagens bemyndigande har sedan år 1953 ägare av bensindriven
gummihjulstraktor årligen erhållit individuell restitution för skatten
å den bensin, som förbrukats i jordbruksdriften. Restitutionsbeloppet, som
från och med år 1955 utgjort 325 kronor per traktor och år, har schablonmässigt
avvägts så, att det motsvarar fem sjättedelar av den skatt, som beräknats
belöpa på den årliga bensinförbrukningen för en traktor på en
brukningsenhet med en åkerareal av 10—20 ha. Av bensinförbrukningen har
en sjättedel hänförts till körning på väg, för vilken förbrukning restitution
ansetts inte böra erhållas.
Jordbruksnämnden har beräknat, att under år 1957 genomsnittligt förbrukats
omkring 1 400 liter bensin per traktor på jordbruk om 10—20 ha åker
och har på grund därav förordat, att restitutionsbeloppet höjes till 380
kronor. 1 remissyttrande över förslaget har kontrollstyrelsen inte ansett sig
kunna tillstyrka någon höjning av restitutionsbeloppet med hänsyn till att
såväl totalt som genomsnittligt sett en förbättring inträtt för de tidigare
underkompenserade traktorägarna.
Den hittills gällande beräkningsmetoden, som grundas på statistiskt material
från år 1950, medförde ursprungligen enligt av kontrollstyrelsen lämnade
uppgifter, att för 12,5 procent av samtliga bensindrivna jordbrukstraktorer
kompensationen översteg vad som erlagts i bensinskatt för traktorernas
användning i jordbruksdriften. Under perioden 1950—1957 har
emellertid en avsevärd ökning av traktorbeståndet skett, i främsta rummet
på brukningsenheter under 10 ha. Motsvarande beräkningar med utgångspunkt
från det vid 1957 års arealinventering framräknade traktorbeståndet
ger till resultat, att genomsnittligt sett överkompensation för bensinskatten
erhålles för drygt hälften av traktorerna, nämligen de som användes på
brukningsenheter under 10 ha. En höjning av restitutionsbeloppet till den
storlek jordbruksnämnden föreslagit skulle medföra, att jordbruket totalt
sett skulle erhålla kompensation för den bensinskatt, som belastar jordbruksdriften,
med 110 procent. På grund härav föreslås i propositionen att
schablonbeloppet fastställes med utgångspunkt från medelförbrukningen
av traktorbensin för samtliga brukningsenheter. Denna förbrukning uppgår
enligt jordbruksnämndens beräkningar till 1 272 liter per traktor och
Bevillningsutskottets betänkande nr 20 år 1959
5
år. Efter gällande skattesats, 32 öre per liter, motsvarar detta ett restitutionsbelopp
av 339 kronor 20 öre. 1 propositionen föreslås därför att ägare
av bensindriven jordbrukstraktor från och med år 1958 skall erhålla restitution
för erlagd bensinskatt med 340 kronor.
I den i anledning av propositionen väckta motionen II: 463 har hemställts
att gällande restitutionsbelopp skall bibehållas oförändrat. Till stöd härför
har bl. a. åberopats kontrollstyrelsens uttalande i frågan samt att den andel
av bensinförbrukningen, som åtgår vid körning på väg, är för lågt beräknad.
Av administrativa skäl har det ansetts omöjligt att vid utformningen av
restitutionsrätten taga hänsyn till varje traktorägares faktiska bensinförbrukning.
När man av denna orsak nödgats välja en restitutionsmetod som
grundas på schablonmässiga beräkningar av förbrukningen, medför detta
oundvikligen vissa ojämnheter i de enskilda fallen. Det i propositionen
förebragta utredningsmaterialet ger vid handen, att bensinförbrukningen inte
obetydligt ökat på brukningsdelar om 10—20 ha. Den intensifierade traktordriften
har medfört ökad bensinförbrukning även på vissa större brukningsdelar,
för vilka redan det nuvarande restitutionsbeloppet inte utgör
full kompensation.
Gällande system för beräkning av restitutionsbeloppet medför således, att
vissa ägare av jordbrukstraktorer inte erhåller full gottgörelse för den erlagda
bensinskatten, medan andra blir väsentligt överkompenserade. För
att åstadkomma en mer rättvis fördelning av bensinskatterestitutionen kunde
övervägas att göra en uppdelning av brukningsenheterna på två eller
flera grupper och fastställa schablonbelopp av olika storlek för varje grupp.
En sådan anordning skulle emellertid medföra så avsevärda svårigheter i
administrativt hänseende, att man tills vidare bör bibehålla ett enhetligt
schablonbelopp. För att undvika att ägare av traktorer på de minsta brukningsenheterna
i alltför hög grad erhåller restitution, som överstiger vad
som faktiskt erlagts i bensinskatt för jordbruksdriften, bör schablonbeloppet
fastställas med hänsyn till den genomsnittliga bensinförbrukningen
på samtliga brukningsdelar. Därigenom får jordbruket som helhet full
gottgörelse för den erlagda bensinskatten. Vid avvägningen av schablonbeloppets
storlek bör liksom hittills hänsyn tagas till körning på väg. En
sjättedel av bensinförbrukningen har, såsom nämnts, tidigare ansetts hänförlig
till sådan körning. Tillräckliga skäl för en annan avvägning än den
tidigare gjorda mellan bensinförbrukningen vid körning i jordbruksdriften
och på väg kan enligt utskottets mening inte anses föreligga, även om en
viss förskjutning i traktorbeståndet ägt rum. Dessa överväganden leder fram
till att schablonbeloppet från och med år 1958 bör beräknas till 340 kronor
(5/6 X 1 272 X 0,32) per traktor och år. Utskottet anser sig därför böra
tillstyrka departementschefens förslag och kan alltså inte bifalla yrkandet
i motionen II: 463.
Utskottet vill fästa uppmärksamheten på några frågor, som aktualiserats
i anledning av propositionen.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 20 år 1959
Den snabba rationaliserings- och mekaniseringstakten inom jordbruket
under senare år återspeglas bl. a. i det statistiska material, som ligger till
grund för ställningstagandet i restitutionsfrågan. Förändringarna i traktorbeståndet
har medfört överkompensation för erlagd bensinskatt för de
mindre jordbrukens del i en omfattning, som ursprungligen inte var avsedd.
Totalt sett har jordbrukets kompensation för bensinskatten ökat med mer
än 10 procent. Utskottet anser det därför önskvärt, att ett bättre och mer
aktuellt underlag erhålles vid den framtida bedömningen av frågan.
Det synes vidare angeläget, att granskningen av ansökningarna om restitution
av bensinskatt genomföres på sådant sätt, att restitution inte sker i
sådana fall, då traktorn varit utrangerad och inte kommit till användning
i driften. Med ledning av de i ansökningen lämnade uppgifterna torde det inte
möta några större svårigheter att urskilja sådana fall, där det kan misstänkas
att traktorn inte kommit till användning, och infordra kompletterande
utredning från sökanden i berörda hänseende.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 37,
1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den
3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit;
2)
bemyndiga Kungl. Maj :t att — utan ändring i övrigt
av hittills tillämpade regler — förordna om restitution för
år 1958 och därefter tills vidare av skatt för sådan bensin,
som förbrukas vid jordbruket till bensindrivna traktorer,
med 340 kronor för traktor och år; samt
B) att motionen II: 463 av herrar Adamsson och Persson
i Appuna icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 5 mars 1959
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Hagberg*, Eriksson, Spetz, Jansson, fröken
Ranmark, herrar Bengtson*, Tage Johansson, Wolgast, Hellebladh och
Kronstrand; samt
från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Brandt i Aspabruk*,
Nilsson i Svalöv, Kollberg, Allard, Vigelsbo*, Kärrlander, Magnusson i
Borås*, Christenson i Malmö* och Andersson i Essvik.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
590377 Stockholm 1959, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag