Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1959
1
Nr 13
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om viss ändring i förordningen om automobil
Skatt,
777. 777.
(1 :a avd.)
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 293 av herr Ebbe Ohlsson m. fl. och II: 363 av herr Lothigius
m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga sådana ändringar i förordningen om
automobilskatt, att skatten för fordon som är utrustat med mer än ett karosseri
eller med tillfällig lastningsanordning bestämmes med hänsyn tagen
till den tid under vilken de olika karosserierna respektive lastningsanordningarna
kommit till användning, samt att Kungl. Maj :t måtte utfärda förordning
angående lättnader i fråga om besiktningsskyldighet för fordon,
som tillfälligtvis förses med särskilt karosseri.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det
följande, hänvisa till motionen 11:363.
Enligt förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt skall
skatt årligen erläggas för här i riket registrerade bilar. Jämlikt 5 § skall för
lastbilar erläggas dels grundavgift med 110 kr. och dels tilläggsavgift beräknad
med hänsyn till bilens tjänstevikt. Tilläggsavgiften för lastbil utgår med
37 kr. för varje påbörjat hundratal kg av tjänstevikten minskad med 900
kg, då det gäller tjänstevikter icke överstigande 3 000 kg. Om tjänstevikten
överstiger 3 000 men ej 7 000 kg utgår tilläggsavgift med 777 kr. för 3 000 kg
och 64 kr. för varje påbörjat hundratal kg av återstående del av tjänstevikten,
och om tjänstevikten överstiger 7 000 kg utgår tilläggsavgift med 3 337
kr. för 7 000 kg och 120 kr. för varje påbörjat hundratal kg av återstående
del av tjänstevikten.
Enligt 1 § 6 mom. vägtrafikförordningen förstås med bilens tjänstevikt
sammanlagda vikten av dels fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick vid
användning av tyngsta till fordonet hörande karosseri, dels till fordonet hörande
verktyg, reservhjul, bränsle, smörjolja samt vatten och dels föraren
av fordonet. Om registrerat fordon underkastas sådan ändring, att det inte
längre överensstämmer med uppgifterna i utfärdat besiktningsinstrument
eller typintyg, åligger del enligt 10 § 5 mom. vägtrafikförordningen ägaren
1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 7 samt. J\jr 13
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1959
att inom tre veckor från det ändringen skedde inställa fordonet hos besiktningsman
för registreringsbesiktning.
Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.
Inom vår transportapparat pågår en ständig utveckling och rationalisering.
När det gäller lastbilstrafiken, som spelar en allt större roll i det svenska
transportväsendet, sker denna rationalisering bl. a. genom användning
av bilar, som är speciellt avpassade för det område inom vilket bilen skall
nyttjas. Ofta förses bilen med två eller flera olika karosserier för att den
skall kunna användas för olika speciallransporter. Det kan vara fråga om
en vanlig lastbil, som vid vissa tillfällen förses med särskilt höga lämmar
för djurtransporter eller som vid vissa tillfällen förses med lösa cisterner
för transport av olja eller andra vätskor. Frågan är också av största betydelse
för mejerierna, eftersom det för närvarande finns cirka 2 000 löstankar
för mjölk i storlekar varierande mellan 250 och 4 000 liter. Problemet
har vidare aktualiserats vid användningen av vissa lastapparater.
Det nuvarande fordonsskattesystemet är emellertid så utformat, att det
hindrar en dylik ur alla synpunkter önskvärd effektiv användning av landets
lastbilspark. Enligt förordningen om automobilskatt baseras nämligen skatteuttaget
för fordonsskatten på fordonets tjänstevikt. Speciellt för lastbilar
och bussar är skattens stegring för tyngre fordonsenheter betydande. Bestämmelserna
medför därför, att skatteökningen för ett specialkarosseri, som
endast används vid vissa tillfällen under året, blir högst betydande.
För att lösa detta problem finns flera alternativa möjligheter. Den som
ligger närmast till hands är att göra vissa ändringar i vägtrafikförordningen,
så att tjänstevikten för bil kommer att beräknas till sammanlagda vikten
av fordonet i normalt fullt driftfärdigt skick vid användning av normalt
till fordonet hörande karosseri jämte verktyg etc. Genom ett sådant förfarande
skulle även ombesiktningstvånget för dessa fordon i samband med
att ett specialkarosseri tas i bruk bortfalla. Ett sådant system innebär uppenbarligen
vissa nackdelar speciellt ur kontrollsynpunkt. Ett system, som
synes böra förordas, är i stället att fordonsägaren medges viss reducering av
den på tjänstevikten (inkl. det tyngsta karosseriet) beräknade fordonsskatten.
En sådan reducering skulle lämpligen kunna ske genom ett restitutionsförfarande
med ledning av uppgifter, som fordonsägaren lämnar till länsstyrelsernas
bilregister. Trots att en sådan reform måste anses vara synnerligen
betydelsefull för lastbilsparkens effektivisering, torde det röra sig
om ett förhållandevis litet antal sådana restitutionsärenden, och det totala
skattebortfallet torde bli oväsentligt.
Utskottet. Enligt automobilskatteförordningen utgår för lastbilar årligen
skatt med dels en enhetlig grundavgift och dels en tilläggsavgift med efter
tjänstevikten stigande belopp. Med bilens tjänstevikt förstås enligt vägtrafikförordningen
sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt
skick vid användning av tyngsta till fordonet hörande karosseri, till
3
Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1959
fordonet hörande verktyg och reservhjul, bränsle o. d. samt föraren av fordonet.
Om sådana förändringar vidtages å registrerat fordon, att det inte
längre överensstämmer med uppgifterna i utfärdat besiktningsinstrument
eller typintyg, är ägaren skyldig att låta fordonet undergå ny besiktning för
fastställande av bl. a. tjänstevikten.
I de förevarande motionerna har yrkats, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla, att sådana ändringar vidtages i förordningen om
automobilskatt, att skatten för fordon, som är utrustat med mer än ett karosseri
eller med tillfällig lastningsanordning, bestämmes med hänsyn til]
den tid nnder vilken de olika karosserierna respektive lastningsanordningarna
kommit till användning, samt att Kungl. Maj :t måtte utfärda förordning
angående lättnader i fråga om besiktningsskyldighet för fordon, som
tillfälligtvis förses med särskilt karosseri. Till stöd för yrkandena har bl. a.
anförts, att lastbilar numera ofta förses med två eller flera karosserier, lastapparater
eller andra anordningar för att bilarna skall kunna användas föi
olika specialtransporter. De nuvarande skattebestämmelserna motverkar
emellertid enligt motionärernas mening en effektiv användning av lastbilsparken,
enär skatteökningen för ett specialkarosseri, även om det endast
användes vid vissa tillfällen under året, blir betydande.
Den grundläggande principen för den svenska automobilbeskattningen
har hittills varit, att ägare till motorfordon skall gälda den kostnad för vägtrafikväsendet,
som fordonet förorsakar. Dels har genom fordonsskatten
själva innehavet av motorfordon beskattats, därvid viss del av skatten ansetts
utgöra de olika fordonskategoriernas bidrag till kostnaderna för vägbyggnadsverksamheten
och dels har genom fordons- och drivinedelsskatteina
eftersträvats en beskattning i förhållande till den vägförstöring, som de
olika fordonen antages åstadkomma. 1954 års riksdagsbeslut rörande automobilbeskattningen
innebar en ökad skattebelastning för den tyngre trafiken,
som ansågs motiverad med hänsyn till denna trafiks större krav på vägväsendet
och kraftigare vägförslitning. Beslutet betecknades som ett provisorium
i avvaktan på den ytterligare utredning av frågan, som för närvarande
verkställes av 1953 års trafikutredning.
Utskottet är medvetet om att de nuvarande reglerna om beräkning av
skatt efter tjänstevikt i vissa fall kan föranleda en högre skattebelastning
än som i och för sig är motiverad med hänsyn till angivna principer rörande
fördelningen av motorfordonstrafikens kostnadsansvar på olika motorfordon.
Som fordonsskatten är konstruerad är det emellertid svårt att på ett
tillfredsställande sätt avväga beskattningen av på visst sätt utrustade fordon
efter den omfattning vari utrustningen kommit till användning, lika
litet som hänsyn kan tas till den större eller mindre utsträckning vari legistrcrat
fordon varit i trafik. 1 viss mån kan fordonsskattens anknytning
till tjänstevikten vara ägnad alt försvåra eu önskvärd rationalisering av
lastbilstransporterna i berörda hänseende. De av motionärerna framförda
synpunkterna är därför värda beaktande, kragan svnes dock inte kunna eiJiålla
en godtagbar lösning efter de i motionerna uppdragna riktlinjerna.
4 Bevillningsutskottets betänkande, nr 13 år 1959
Enligt vad utskottet inhämtat har 1953 års trafikutredning frågan om beskattning
efter tjänstevikt under övervägande. Utredningen väntas komma
att framlägga förslag till ändrade regler rörande beskattning av motorfordonstrafiken
under loppet av nästa år. Innan ställning tas till det i motionerna
aktualiserade spörsmålet, synes det lämpligt att tills vidare avvakta
resultatet av utredningens arbete. Utskottet anser sig således inte böra tillstyrka
skrivelse till Kungl. Maj :t i ämnet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: 293 av herr Ebbe Ohlsson
m. fl. och II: 363 av herr Lothigius m. fl. om viss ändring
i förordningen om automobilskatt, m. m. icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 24 februari 1959
På bevillingsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Hagberg, Eriksson, Spetz, Jansson,
fröken Ranmark, herrar Bengtson, Tage Johansson, Wolgast, Hellebladh och
Kronstrand; samt
från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Brandt i Aspabruk,
Nilsson i Svalöv, Kollberg, Allard, Vigelsbo, Kärrlander, Magnusson i Borås,
Wiklund och Christenson i Malmö.
590313
Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag