RIKSDAGENS

PROTOKOLL

(■ s- s \ -i

1958 ANDRA KAMMAREN Nr Bl

18—27 juni

Debatter m. m.

Onsdagen den 18 juni kl. 11.00

Sid.

Ålderspresidentens hälsningstal.............................. 3

Anförande av talmannen efter talmansvalen ................... 9

Onsdagen den 18 juni kl. 14.30

Talmannens anförande vid riksdagens öppnande................ It

Onsdagen den 18 juni kl. 17.13

Interpellationer av:

herr Helén ang. den disciplinära bestraffningen i folkskolan..... 12

herr Haeggblom ang. ny uppgörelse om jordbrukets prisfrågor, m. m. 13
herr Hansson i Skegrie ang. det europeiska frihandelsområdet och

villkoren för en svensk anslutning därtill.................. 15

herr Hansson i Skegrie ang. jordbrukets eftersläpning i förhållande
till den inkomstlikställighet, som åsyftats genom 1955 års beslut

om nytt prissättningssystem för jordbruket in. m........... 16

herr Stenberg ang. rätt till öppen resultatutjämning vid företagsbeskattningen
........................................ 17

herr Magnusson i Borås ang. åtgärder för att förstärka valutareserverna
............................................... 18

Torsdagen den 19 juni

Interpellationer av:

herr Nihlfors ang. stöldskydd på motorfordon................ 23

herr Nelander ang. frågan om straff för den, som ansvarslöst eller
för egen vinning bjuder barn och ungdom på sprit
1 — Andra kammarens protokoll 1958. Nr It 1

Nr Bl

Innehåll

Sid.

Tisdagen den 24 juni

Interpellationer av:

herr Eliasson i Sundborn ang. åtgärder i syfte att stimulera sysselsättningen
inom skogsbruket............................ 31

herr Heckscher ang. principerna vid utnämningar till högre tjänster
inom utrikesförvaltningen........................... 32

fröken Elmén ang. vård av unga människor på ålderdomshem ... 33

Onsdagen den 25 juni

Interpellationer av:

herr Carbell ang. de offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt . . 37

herr Pettersson i Dahl ang. 1953 års trafdcutredning, m. m..... 38

Fredagen den 27 juni

Interpellation av herr Wachtmeister ang. medelsanvisningen till Drakauddens
kraftverk i Lule älv samt vattenfallsstyrelsens propagandaverksamhet
..........................................

Samtliga avgjorda ärenden

Onsdagen den 18 juni

Val av talmän............................................ 9

Val av sekreterare......................................... It*

Torsdagen den 19 juni

Val av ledamöter i talmanskonferensen........................ 21

Tisdagen den 24 juni

Val av kanslideputerade, kanslitillsättare och ekonomideputerade . . 26

Val av ledamöter i de ständiga utskotten...................... 26

Val av medlemmar i Nordiska rådet.......................... 28

Val av suppleanter i de ständiga utskotten och i Nordiska rådet ... 28

Onsdagen den 18 juni 1958

Nr B 1

Sedan Kungl. Maj:t den 28 april 1958, med upplösande av riksdagen, förordnat
om nya val i hela riket till riksdagens andra kammare samt Kungl. Maj :t därefter
genom öppet nådigt brev och påbud den G juni 1958 kallat riksdagen att ånyo
sammanträda onsdagen den 18 juni, sammanträdde andra kammaren här i huvudstaden
i den uti riksdagens hus för kammaren anordnade samlingssalen.

Onsdagen den 18 juni

Kl. 11.00

§ 1

Sammanträdet öppnades av representanten
för Värmlands län herr HALLÉN
såsom den ledamot, vilken bevistat de
flesta riksdagarna, med följande ord:

Ärade kammarledamöter! Jag hälsar
eder välkomna till denna säregna riksdag.
Vid den s. k. vinterriksdagen tillät
jag mig att teckna en bild av 1913 års
riksdag, vid vilken beslut fattades om
principerna och grunderna för den
kommande folkpensioneringen. Jag
framhöll då att trots svåra motsättningar
beträdde parterna till sist den väg
som samförstånd och samarbete utpekade,
en väg som är mödosam men som
kan vara synnerligen fruktbar. Jag tilllät
mig också hemställa att årets riksdag
om möjligt skulle fatta ett liknande
beslut. Därav blev emellertid intet —
min vädjan var förgäves.

Jag tillåter mig även i år att upprepa
denna vädjan, då jag anser att den är
synnerligen motiverad och angelägen.
Jag vill i korthet ange tvenne skäl som
talar därför.

Först och främst framträdde trots
förskjutningar vid valet en sällsport
stark folkmening, som enades i något
väsentligt. Det var sammanlagt närmare
70 procent, mer än två tredjedelar av
valmanskåren, som trots divergenser
enades om att man skulle slå vakt om
det lagskyddade pensionstillägget såsom
ett uttryck för att riket genom sin borgen
och sin auktoritet möjliggjorde denna
tankes realiserande. Man ville på
detta sätt bereda skydd och trygghet
för de gamla, när arbetsdagen var slut
och livets höstdagar inträdde.

Jag anser att detta är något så viktigt
att man inte kan förbigå det och att
det nu ankommer på de ansvariga parter,
som skall besluta i denna fråga, att
anstränga sig till det yttersta för att
åstadkomma ett gemensamt, positivt
uppträdande. Det finns också åtskilligt
som talar för att det är möjligt
att finna ett medium, som är så beskaffat
att skäliga intressen och hänsyn åt
olika håll kan tagas. Jag tillåter mig
som sagt att än en gång upprepa denna
min vädjan.

Jag kan vid detta tillfälle peka på
ytterligare ett skäl — det som vi alla
känner till — nämligen det labila läge
som uppstått i kammaren och som innebär,
att den situationen kan uppkomma
att Fortuna, gudinnan med de förbundna
ögonen som laborerar med slumpens
skördar, kan komma att spela en avgörande
roll. Jag är säker på att hela
kammaren är enig om att den utvecklingen
inte är tilltalande, att måhända
riksviktiga beslut skulle bli beroende av
lotten. Jag vill påpeka att varje gång ett
sådant lotteri tillgripes finns det en part
som är den ständigt förlorande: den
svenska demokratien.

Må vi bli förskonade från att nödgas
använda ett sådant instrument och jag
uttalar en förhoppning om att nästa år
marken skall vara så beredd, att vi kan
se fram emot ett slutligt lösande av
denna folkets största sociala välfärdsfråga.

Med dessa ord ber jag att få förklara
detta kammarens sammanträde öppnat.

Nr B 1

Onsdagen den 18 juni 1958

§ 2

Herr ordföranden tillkännagav, att
lian anmodat undertecknade att föra
protokollet till dess sekreterare hunnit
utses ävensom att kanslipersonal blivit
av honom till erforderligt antal för tillfället
antagen; och blevo dessa åtgärder
på framställd proposition av kammaren
godkända.

§ 3

Upplästes följande till kammaren inkomna
protokoll angående den i § 32
riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen: Protokoll,

hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 17 juni 1958

1 anledning av stadgandet i § 32 riksdagsordningen
hade statsrådet och chefen
för justitiedepartementet anmodat
tre bland de av riksdagen valde fullmäktige
i riksbanken och tre bland
fullmäktige i riksgäldskontoret att närvara
vid den granskning av riksdagsmannafullmakter
som skulle inför departementschefen
företagas innan riksdagen
sammanträdde; och infunno sig
nu av fullmäktige i riksbanken herrar
Persson, Kollberg och Ahlkvist samt av
fullmäktige i riksgäldskontoret herrar
Strand, Hagberg och Svensson.

Till justitiedepartementet hade insänts
fullmakter för de vid valen den 1
juni 1958 utsedda 231 ledamöterna av
riksdagens andra kammare.

Vid granskning av fullmakterna framställdes
icke någon anmärkning mot desamma.

Protokoll över granskningen jämte
förteckning å de granskade fullmakterna
skulle tillika med dessa överlämnas
till andra kammaren.

I ämbetet:

K. G. Grönhagen

Den i protokollet omförmälda förteckningen
var av följande lydelse:

Förteckning

å ledamöter av riksdagens andra kammare
enligt fullmakter, granskade inför
chefen för justitiedepartementet den 17
juni 1958.

Stockholms stad

1 Statsministern Tage Erlander

2 Professorn Gunnar Heckscher

3 Professorn Bertil Ohlin

4 Statsrådet Torsten Nilsson

5 Landshövdingen Elis Håstad

6 Fru Nancy Eriksson

7 Ombudsmannen Gerda Höjer

8 Metallarbetaren Hans Gustafsson

9 Ombudsmannen Astrid Kristensson

10 Socialsekreteraren Einar Rimmer fors 11

Ombudsmannen Sigrid Ekendahl

12 Redaktören Hilding Hagberg

13 Civilekonomen Hans Hagnell

14 t. f. kyrkoherden David Svenungs son 15

Direktören Gustaf Kollberg

16 Rektorn Stellan Arvidson

17 Direktören Gösta Bohman

18 Förbundsordföranden Inga Thors son 19

Förste byråsekreteraren F^olke Nihl fors 20

Byråchefen Erland Garbell

21 Sekreteraren Folke Björkman

22 Kyrkoherden Åke Zetterberg

23 Möbelsnickaren Martin Larsson

24 Stadsmissionären Ove Gansmoe

25 Redaktören Gustav Johansson

Stockholms län

26 Metallarbetaren Arthur Sköldin i

Sundbyberg

27 Direktören Jarl Hjalmarson i Li dingö 28

Metallarbetaren Sven Hedqvist i

Nynäshamn

29 Docenten Gunnar Helén i Saltsjö Duvnäs 30

Folkskollärarinnan Gunnel Olsson

i Åkersberga

31 Godsägaren friherre Lennart

Stiernstedt i Knivsta

32 Lantbrukaren Hjalmar Allmän i

Rånäs

Onsdagen den 18 juni 1958

Nr Bl

33 Kommunalarbetaren Carl-Erik Jo hansson

i Södertälje

34 Erik Grebäck i Söderby, Knutby

35 Fru Anna-Eisa Lewén-Eliasson i

Huddinge

36 Fru Ulla Lidman-Frostenson i Lovö

37 Essen Lindahl i Lidingö

38 l:e aktuarien Margit Vinge i Nacka

Uppsala län

39 Ombudsmannen John Lundberg i

Uppsala

40 Statsrådet Ragnar Edenman i Upp sala 41

Professorn Henrik Munktell i Upp sala 42

Landstingsmannen Edvin Jacobs son

i Tobo

43 Professorn Sten Wahlund, Uppsala

Södermanlands län

44 Redaktören Ossian Selilstedt i Es kilstuna 45

Lantarbetaren Gustaf Larsson i

Julita

46 Disponenten Sven Wedén i Eskils tuna 47

Fru Ellen Svedberg i Eskilstuna

48 Hemmansägaren Carl Eric Hedin i

Kärrboda, Nyköping

49 Lantbrukaren Emil Elmwall i Spar reholm 50

Lantbrukaren Ragnar Ekström i

Björkvik

Östergötlands lön

51 Metallarbetaren Fridolf Thapper i

Finspång

52 Redaktören Ingemar Andersson i

Linköping

53 Hemmansägaren Martin Skoglund i

Doverstorp

54 Lantarbetaren Sven Persson i

Appuna

55 överingenjören Gustav Boija i Norr köping 56

Föreståndaren Einar Gustafsson i

Kårby, österstad

57 Kontoristen Astrid Bergegren i

Norrköping

58 Kamreraren Karin Wetterström i

Linköping

Ombudsmannen Rune Johansson i
Norrköping

Metallarbetaren Oscar Franzén i
Motala

Lantbrukaren Sigvard Rimås i Medevi Jönköpings

län

F. d. banbiträdet Edvin Gustafsson
i Tenhult

Chefredaktören Yngve Hamrin i
Jönköping

Rvttmästaren greve Torgil von Seth
å Bratteborg

Metallarbetaren Harald Almgren i
Norrahammar

Hemmansägaren Gustaf Svensson i
Va, Reftele

Ombudsmannen Anders Forsberg i
Nässjö

Charkuteriarbetaren Henning
Carlsson i Huskvarna

Hemmansägaren Carl-Wilhelm
Lothigius i Örserumsbrunn

Hemmansägaren John Wilhelm
Pettersson i Norregård, Sävsjö

Kronobergs län

Lantbrukaren Hjalmar Gustafson
i Dädesjö

Hemmansägaren Fridolf Jansson i
Benestad, Alvesta

Hemmansägaren Erik Magnusson i
Tumhult

Sektionschefen Fritz Persson i
Växjö

Ombudsmannen Rune Gustavsson i
Alvesta

Kalmar län

Landstingsledamoten Tekla Torbrink
i Kalmar

Landstingsmannen Einar Haeggblom
i Slakmöre, Kåremo

Landstingsmannen Fritz Börjesson
i Isgärde, Glömminge

Typografen Eric W. Johanson i
Västervik

Rektorn Stig Alemyr i Vimmerby

Lantbrukaren Sven Svensson i
Krokstorp, Jämserum

Nr Bl

Onsdagen den 18 juni 1958

82 Landstingsmannen John Johansson

i Gränö, Järnforsen

Gotlands län

83 Fiskaren Bengt Arweson i Gothem

84 Lantbrukaren Per Svensson i Sten kyrka 85

Direktören Arendt de Jounge i Slite
Blekinge län

86 Metallarbetaren Thure Andersson

i Ronneby

87 Rörmontören Eric Karlsson i Olof ström 88

Redaktören Olaus Nyberg i Karls krona 89

Godsägaren greve Hans Wachtmeis ter

i Wambåsa, Ronneby

90 Barnavårdsmannen Thyra Löfqvist

i Mörrum

Kristianstads län

91 Målarmästaren Gunnar Engkvist i

Bjärnum

92 Lantbrukaren Jöns Nilsson i Bäste kille,

Vitaby

93 Generaldirektören Sam B. Norup,

Norups gård, Knislinge

94 F. d. lantarbetaren Karl Jönsson i

Gärds Köpinge

95 Sågverksarbetaren Arvid Nilsson i

Lönsboda

96 Direktören Gösta Darlin i Osby

97 Barnavårdsmannen Etty Eriksson i

Ängelholm

98 Lantbrukaren Harald Johnsson i

Skoglösa, Göinge Fridhem

Malmö, Hälsingborgs, Landskrona
och Lunds städer

99 Statsrådet Gösta Netzén i Malmö

100 Redaktören Jean Braeonier i

Malmö

101 Ombudsmannen Einar Hennings son

i Hälsingborg

102 Köpmannen Carl Christenson i

Malmö

103 Folkskolläraren Eva Karlsson i

Hälsingborg

104 Expeditören Erik Adamsson i

Malmö

105 Seminarieläraren Johannes Blidfors

i Lund

Bankdirektören C. G. Regnéll i
Lund

Redaktören Eric Svenning i Malmö
Disponenten Sigfrid Löfgren i
Malmö

Plåtslagaren Hugo Bengtsson i
Landskrona

Malmöhus läns valkrets
Förutvarande statsrådet Per Edvin
Sköld

Förutvarande statsrådet Nils G.
Hansson

Lantarbetaren Axel Landgren i
Bjäresjö

Agronomen Eric Nilsson i Svalöv
Underinspektören Eric Nelander i
Trelleborg

Fiskaren Hans Levin i Kämpinge
Lantbrukaren Stig F. Hansson i
Önnarp, Skurup

Barnavårdsmannen Mary Holmqvist
i Svalöv

Hallands län

Ombudsmannen Tore Bengtsson i
Halmstad

Landstingsmannen Johannes Antonsson
i Dahla, Heberg
Godsägaren Gust. Nilsson i Göingegården,
Lindberga
Kontorsföreståndaren Ingemund
Bengtsson i Varberg
Riksgäldsfullmäktigen Anders Pettersson
i Dahl, Vessigebro

Göteborgs stad

Leg. läkaren Elisabet Sjövall
Leg. läkaren Bertil von Friesen
Trafikinspektoren Olof Nilsson
Industritjänstemannen Stina Wallerius Bankkamreraren

Sven Gustafson
Linjearbetaren Olof Andreasson
Socialinspektören Brita Elmén
F. d. tullöveruppsyningsmannen
Knut Senander
Direktören Bengt Bengtsson
Metallarbetaren Valter Kristenson
Verkstadsarbetaren Ture Königson
Förbundssekreteraren Gunnar
Carlsson

106

107

108

109

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

13(5

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

Onsdagen den 18 juni 1958

Nr Bl

;

Göteborgs och Bohus läns landstingsområde Lantbrukaren

Carl E. Johansson
Riksgäldsfullmäktigen Waldemar
Svensson

Ombudsmannen Gunnar Gustafsson
Lantbrukaren Ernst V. Staxäng
Hemmansägaren C. O. Carlsson
Fiskaren Olof Johansson
Socialvårdsombudsmannen Evert
Svensson

Älvsborgs län
norra valkretsen
Riksgäldsfullmäktigen Patrik
Svensson i Alingsås
Lantbrukaren Sven Antby i Långared,
Anten

F. d. ombudsmannen Artur Lundavist
i Trollhättan
Bankofullmäktigen Axel Rubbestad
i Yrine, Ödeborg

Kammarherren James I. A. Dickson
i Vikaryd, Alingsås
Pappersbruksarbetaren Sven Andersson
i Billingsfors

södra valkretsen

Direktören John Ericsson i Kinna
Disponenten Tage Magnusson i
Borås

Lantbrukaren Einar Andersson i
Hyssna

Rektorn Henry Brandt i Strömma,
Rävlanda

Pastorn Axel Gustafsson i Borås
Skaraborgs län

Folkskolläraren Walter Sundström
i Skövde

Lantbrukaren Johannes Onsjö i
Larv

Lantmästaren Rolf Eliasson i
Moholm

Folkskolläraren Oscar Malmborg i
Skövde

Lantarbetaren Nils Odhe i Vinninga Lantbrukaren

Gunnar Larsson i
Luttra, Falköping
Handlanden Einar Setterberg i
Vilske-Kleva

160 Barnavårdsmannen Elisabet Jo hansson

i Skövde

Värmlands län

161 Prosten Harald Hallén i Arvika

162 F. d. järnvägstjänstemannen August

Spångberg i Charlottenberg

163 Lantbrukaren Leif Cassel i Gunne rud,

Alster

164 Redaktören Manne Ståhl i Karlstad

165 Lantbrukaren Arvid Andersson i

Ryggestad, Gunnarskog

166 Ombudsmannen Harry Waliren dorff

i Höjen, Nor

167 Assistenten Viola Sandell i Karlstad

168 Fru Birgitta Sjöqvist i Sunne

169 Rörverksarbetaren Karl-Gustav An dersson

i Storfors

Örebro län

170 Ombudsmannen Erik Brandt i As pabruk 171

Annonschefen Henry Allard i Öre bro 172

Direktören Ebbe Rydén i Örebro

173 Metallarbetaren Göran Petterson i

Degerfors

174 Hemmansägaren Karl Björkänge i

Bångbro

175 Förvaltaren friherre Fr. A. Hamil ton

i Afverby, Hjortkvarn

176 Folkskollärarinnan Lena Renström Ingenäs

i Kumla

177 Fru Marta Lindberg i Frövi

Västmanlands län

178 Folkskolläraren Hernfrid Bark i

Riddarhyttan

179 Rådmannen Ernst Jacobsson i Sala

180 Borgmästaren Olov Ryländer i Väs terås 181

Fru Rosalie (Rosa) Svensson i

Kungsör

182 Lantbrukaren Sven Vigelsbo i Sala

183 Majoren Dag Edlund i Västerås

184 Expeditören Eric R. Carlsson i

Västerås

Kopparbergs län

185 Jiirnbruksarbetaren Erik Leonard

östrand i Avesta

186 Fru Elsa Ingeborg Lindskog, född

Forsberg, i Söderbärke

Onsdagen den 18 juni 1958

Nr Bl

187 Rektorn Anders Olof Hammar i

Folkärna

188 Järnvägskontoristen Sven Axel

Mellqvist i Falun

189 Förutvarande statsrådet Lars Mag nus

Eliasson

190 Advokaten Lars Evald Birger Ge zelius

i Falun

191 Gruvarbetaren Karl Torsten Fred riksson

i Grängesberg

192 Skogsarbetaren Kvickers Olof Pers son

i Lima

193 Köpmannen Johan östen Ågren i

Malung

Gävleborgs län

194 Statsrådet Per Sigurd Lindholm

195 Åkeriägaren Per Einar Asp i Kila fors 196

Direktörsassistenten Nils Göran

Stenberg i Edsbyn

197 Ombudsmannen Folke Anders Hag lund

i Gävle

198 Ombudsmannen John Erik Eriks son

i Bäckmora, Njutånger

199 Fru Gunbjörg Marie Thunvall i

Ramsjö

200 Glasmästaren Gustaf Gerhard Nils son

i Gävle

201 Kommunalkamreren Sven Erik

Axel Ekström i Iggesund

202 Ombudsmannen Henning Ferdi nand

Nilsson i Gävle

Västernorrlands län

203 Jordbrukaren E. W. Norén i Nyadal

204 Skogsarbetaren Lars Jonsson i

Överturingen

205 Ombudsmannen Harald Kärrlander

i Sollefteå

206 Generaldirektören Gunnar Hedlund

i Mo, Rådom

207 Folkskolläraren John R. Anderson

i Sundsvall

208 Häradshövdingen N. G. Fröding i

Sundsvall

209 Fabriksarbetaren Alf Andersson i

Essvik

210 Ombudsmannen Bernhard Sundelin

i Bredbyn

211 Lantbrukaren Thorbjörn Fälldin i

Ås, Ramvik

Jämtlunds län

212 Skogsarbetaren Sigfrid Jonsson i

Strömsund

213 Hemmansägaren Helge Lindström i

Lockne

214 Lantbrukaren Erik Larsson i Ålsta,

Norderön

215 Direktören Nils Agerberg i Frösön

216 Ombudsmannen Birger Nilsson i

Östersund

Västerbottens län

217 Statsrådet Gösta Skoglund

218 överrevisorn Oskar Åkerström i

Klemensnäs

219 Folkskollärarinnan Ragnhild Sand ström

i Teg

220 Hemmansägaren Jan-Ivan Nilsson
i Västerås, Tvärålund

221 Hemmansägaren Carl Östlund i

Klutmarksby, Skellefteå

222 Jordbruksinstruktören Gunnar

Lundmark i Lycksele

223 Kommunalarbetaren Henning Gus tafsson

i Skellefteå

Norrbottens län

224 Folkskolläraren Ivar Jansson i

Kalix

225 Sågverksarbetaren Olof W.

lund i Öjebvn

226 Redaktören Helmer Holmberg i

Luleå

227 Förste kriminalassistenten R. Las sinantti

i Luleå

228 Fru Märta Boman i S. Prästhoim

229 Fru Annie Jäderberg i Kiruna

230 Skogsinspektoren Harald Larsson i

Hedenäset

231 Kommunalnämndsordföranden

J. V. Berglund i Arvidsjaur.

§ 4

Företogs upprop av kammarens ledamöter.

Vid uppropet befunnos herrar Nilsson
i Stockholm, Arvidson, Munktell, Hamrin,
Carlsson i Huskvarna, Gustavsson
i Alvesta, Bengtsson i Varberg, Fröding
och Agerberg frånvarande.

Onsdagen den 18 juni 1958

Nr B 1

Herrar Nilsson i Stockholm, Arvidson,
Bengtsson i Varberg, Fröding och
Agerberg hade i till kammaren ingivna
ansökningar, vilka nu upplästes, anhållit
om ledighet från riksdagsgöromålen.

Herrar Munktell, Hamrin, Carlsson i
Huskvarna och Gustavsson i Alvesta
hade till kammaren inkommit med läkarintyg,
som nu föredrogos.

§ 5

Anställdes val av talman; och befanns
efter valets utgång hava till talman
blivit utsedd herr Svensson i
Alingsås med samtliga avgivna eller
197 röster.

§ 6

Företogs val av förste vice talman;
och blev därtill utsedd herr Skoglund
i Doverstorp med samtliga vid valet avgivna
151 röster.

§ 7

Vid nu anställt val av andre vice talman
utsågs därtill herr Malmborg med
samtliga därvid avgivna eller 117 röster.

§ 8

Herr TALMANNEN yttrade:

Herr ålderspresident, ärade kammarledamöter!
Jag ber att få framföra mitt
eget och vice talmännens tack för det
förtroende, som kammarens ledamöter
visat oss vid de nyss förrättade talmansvalen.
Vi kommer att sträva efter
att söka i den mån det är oss möjligt
motsvara det givna förtroendet.

§ 9

Upplästes ånyo och lades till handlingarna
de under § 4 här ovan omförmälda
ansökningarna och läkarintygen,
vilka voro av följande lydelse:

Till Riksdagens andra kammare

På grund av deltagande i Internationella
arbetskonferensens fyrtioandra

sammanträde i Geneve anhåller undertecknad
om entledigande från riksdagsarbetet
från och med riksdagens början
till och med den 23 juni.

Stockholm den 4 juni 1958

Torsten Nilsson

Till Riksdagens andra kammare

Undertecknad får härmed vördsamt
hemställa om att få vara frånvarande
från riksdagsarbetet dagarna 18—20 juni
1958. .lag befinner mig dessa dagar
på inbjudan i Moskva.

Stockholm den 14 juni 1958

Stellan Arvidson

Till Riksdagens andra kammare

Undertecknad, som enligt Kungl.
Maj:ts beslut deltager i ILO:s 42 session
i Geneve, anhåller om befrielse från
riksdagsarbetet under tiden 18—28 juni
1958.

Geneve den 10 juni 1958

Ingemund Bengtsson

Till Riksdagens andra kammare

På grund av överhängande ämbetsgöromål
i min egenskap av häradshövding
— jag har sålunda bland annat redan
i maj till huvudförhandling den 18
och 19 juni utsatt ett antal expropriationsmål
av synnerligen brådskande beskaffenhet
— får jag härmed anhålla
om ledighet från riksdagsarbetet den
18—19 juni 1958.

Sundsvall den 13 juni 1958

Nils G. Fröding

Till Riksdagens andra kammare

Härmed får jag anhålla om ledighet
från riksdagsarbetet den 18 juni 1958
på grund av utlandsresa.

Frösön den 12 juni 1958

Nils Agerberg

Härmed intygas att riksdagsmannen
Henrik Munktell på grund av angiospasmus
cerebri är oförmögen att deltaga
i riksdagsarbetet i minst trettio dagar
fr. o. m. den 18 ds.

Fal ii lasarett den 18 juni 1958
Olle Ilogeman

Lasarettsläkare, medicinska kliniken

Nr Bl

Onsdagen den 18 juni 1958

Härmed intygas, att riksdagsman
Yngve Hamrin, f. 16/10 07, Jönköping,
på grund av hjärtsjukdom alltjämt är
oförmögen att deltaga i riksdagsarbetet
t. o. m. den 14 juli 1958.

Olof Nordenfelt
Lasarettsläkare

Härmed intygas, att riksdagsman
Henning Carlsson, f. d. 27/5 1897, Huskvarna,
på grund av sjukdom vårdas å
Jönköpings lasaretts medicinska avdelning
fr. o. m. d. 4/6 -58 och är arbetsoförmögen
t. o. m. d. 23/6 1958.

Olof Nordenfelt
Lasarettsläkare

Härmed intygas att Sten Rune Gustavsson,
f. d. 2/12 1920, som är ledamot
av riksdagens II kammaren är förhindrad
på gr. av sjukdom (Febris rheumatica)
att delta vid sammanträdet den
18/6 1958.

Alvesta d. 14 juni 1958

Arno Klaassen
Prov.läkare i Alvesta

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades
herrar Gustavsson i Alvesta och
Agerberg innevarande dag samt från
och med denna dag för herr Nilsson i
Stockholm till och med den 23, för herr
Arvidson till och med den 20, för herr
Bengtsson i Yarberg till och med den
28, för herr Fröding till och med den
19 och för herr Carlsson i Huskvarna
till och med den 23 innevarande månad,
för herr Hamrin till och med den
14 instundande juli samt för herr
Munktell tills vidare.

§ 10

Föredrogs åter det under § 3 här ovan
intagna protokollet, varefter kammaren
beslöt att, med godkännande av de däri
avsedda fullmakterna, lägga protokollet
till handlingarna.

§ 11

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren att genast företaga val

av sekreterare, varefter det sålunda
beslutade valet företogs; och befanns
efter valsedlarnas öppnande och uppräkning
valet hava så utfallit, att till
sekreterare utsetts statskommissarien
Gunnar Britth med samtliga avgivna
eller 115 röster.

Sedan sekreteraren på kallelse infunnit
sig, meddelade herr talmannen honom
underrättelse om valets utgång och
hälsade honom välkommen.

Protokollföringen övertogs härefter
av sekreteraren.

Nancy Eriksson Ernst V. Staxång
§ 12

Tillkännagavs, att Kungl. Maj :t låtit
genom offentligt anslag bjuda och kalla
riksdagens samtliga ledamöter att innevarande
dag kl. 15 infinna sig i slottskapellet
samt, efter förrättad gudstjänst,
enligt § 34 riksdagsordningen begiva
sig till rikssalen för att där inhämta
vad Kungl. Maj:t hade att meddela riksdagen.

§ 13

Herr talmannen meddelade, att till
kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid
riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelning av dessa biljetter finge
ske genom kammarens kansli med iakttagande,
att de för ledamöterna från
var och en av rikets valkretsar avsedda
biljetterna utlämnades till valkretsens
äldste närvarande representant, som sedermera
finge ombesörja den vidare utdelningen.

Detta förslag blev av kammaren bifallet.

§ 14

På hemställan av herr talmannen
beslöt kammaren att nu ajournera sammanträdet
till kl. 14.30.

In fidem
Gunnar Britth

Onsdagen den 18 juni 1958

Nr B 1

Onsdagen den 18 juni

Kl. 14.30

§ 1

På hemställan av herr talmannen,
som förklarade sig hava om tiden för
valet samrått med första kammarens
talman, beslöt kammaren att vid plenum
under morgondagen företaga val
av fyra ledamöter i talmanskonferensen.

§ 2

På hemställan av herr talmannen,
som förklarade sig hava om tiden för
valen samrått med första kammarens
talman, beslöt kammaren att vid plenum
tisdagen den 24 innevarande juni
företaga val av två kanslideputerade,
sex ledamöter att jämte talmannen och
vice talmännen tillsätta befattningshavare
hos kammaren, fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter samt av ledamöter
respektive medlemmar och suppleanter
i de ständiga utskotten och i
Nordiska rådet.

§ 3

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren att vid utgåendet från
rikssalen ajournera sammanträdet till
kl. 17.15.

§ 4

Herr talmannen och kammarens ledamöter
avgingo kl. 14.35 till slottskapellet,
varest riksdagspredikan hölls av
kyrkoherden i Länna och Blidö församlingars
pastorat, kontraktsprosten Sven
Solen i Penningby. Efter slutad gudstjänst
begav sig kammaren till rikssalen.
Hans Maj:t Konungen öppnade där
riksdagen med ett tal. Sedan första

kammarens talman härefter framfört
första kammarens undersåtliga vördnad,
framträdde ANDRA KAMMARENS
TALMAN och yttrade:

Eders Majestät!

De nyval till riksdagens andra kammare
som ägde rum den 1 juni har
medfört en del förändringar i kammarens
sammansättning. Åtskilliga av kammarens
förutvarande ledamöter har avgått
och nya ledamöter träder i de avgåendes
ställe för att fullgöra sina värv.
Jag är övertygad om att såväl de nya
ledamöterna som de omvalda skall göra
sitt bästa för att gemensamt gagna land
och folk.

En hel del betydelsefulla frågor kommer
av Eders Majestät att föreläggas
kamrarna till avgörande. Jag vill erinra
om frågan angående den nya försvarsplanen
som nu måste finna en lösning.
Vissa förberedelser har ju redan
vidtagits beträffande ramen för kostnaderna,
varom i stort sett enighet synes
råda. Frågan om bostadsbyggandet är
en av de frågor som den föregående
riksdagen icke fick tillfälle att behandla
och ta ståndpunkt till. Denna ytterst betydelsefulla
fråga kommer säkerligen
av den riksdag som i dag påbörjar sitt
arbete att ägnas stor uppmärksamhet.

Om jag därtill lägger frågorna om
universitetens och högskolornas upprustning
samt vissa för vårt jordbruk
betydelsefulla frågor torde det redan
av det anförda framgå att arbetsuppgifter
icke kommer att saknas.

Vid riksdagens öppnande den 11 januari
framhöll jag för Eders Majestät
önskvärdheten av att förhållandena på
arbetsmarknaden följdes med uppmärksamhet.
Av tillgängliga meddelanden

Nr B 1

Onsdagen den 18 juni 1958

synes också framgå att förberedelser
vidtagits för att bemästra situationen
för den händelse en ytterligare avmattning
av konjunkturerna skulle inträda.
För vårt näringsliv och för alla de anställda
inom detsamma, såväl tjänstemän
som arbetare, är det av oerhört
stor betydelse att åtgärder i god tid
vidtages, såväl från den enskildes som
från statsmakternas sida, för att förhindra
att en sysselsättningskris inträder
i vårt land utan att i stället åtgärder
inriktas på att trygga den fulla sysselsättningen.

Som av det föregående framgått finnes
anledning antaga att andra kammarens
ledamöter, liksom medkammarens,
får sig förelagda stora och an -

svarsfulla uppgifter. Jag är övertygad
om att den kammare jag företräder
kommer att ingående pröva samtliga
Eders Majestäts framställningar och
fatta de beslut som föranledes härav, beslut
som är baserade på viljan att gagna
landet och folket.

Jag frambär till Eders Majestät andra
kammarens undersåtliga vördnad.

Talmännen fingo härefter vardera
mottaga ett exemplar av Kungl. Maj:ts
proposition, nr B 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1958/59, varefter ceremonien på
rikssalen avslutades.

In fidem
Gunnar Britth

Onsdagen den 18 juni

Kl. 17.15

§ 1

Interpellation ang. den disciplinära
bestraffningen i folkskolan

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr HELÉN (fp), som anförde:

Den nya skolstadga, som i dessa dagar
kommer att utfärdas, väntas bl. a.
innehålla ett generellt förbud mot aga
i alla former. Som disciplinmedel anvisas
uteslutande utvisning, kvarsittning
och avstängning.

Ordningsproblemet inom folkskolan
kan inte bedömas isolerat från skolans
resurser i övrigt. Avsikten är bl. a. att
efter hand förstärka lärarutbildningen,
tillgodose lokalbehovet och uppnå ett
lägre elevantal per klass. Dessa reformer
inverkar givetvis på disciplinfrågorna,
och det är i dag omöjligt att förutsäga
när reformerna i fråga är genomförda.
Utgångsläget för ett slopande
av skolagan hade varit fördelaktigare

om de organisatoriska och praktiska reformerna
kunnat föregå de disciplinära.

Som läget nu är kan övergångssvårigheter
uppstå i det praktiska skolarbetet.
Med hänsyn härtill och då vi ännu
inte kan förutsäga de praktiska verkningarna
av de nya disciplinmedlen
vore det kanske skäl att inte definitivt
binda sig för dessa utan någon tids försöksverksamhet.

Av intresse i sammanhanget är också
den revision av strafflagens misshandelsbestämmelser
som skedde 1957.
Dessa innebär att även misshandel av
lindrig art kan beivras, om omdömeslös
aga utdelas. Åklagarmyndigheterna
kan därigenom ingripa mot missbruk
som sker under äganderättens täckmantel.
Denna reform i strafflagen var visserligen
inte avsedd att förändra tillåtligheten
av sådana lindriga former av
kroppslig tillrättavisning som tillkommer
föräldrar och uppfostrare enligt
föräldrabalken och skolstadgar. Men

Onsdagen den 18 juni 1958

Nr Bl

Interpellation ang. ny uppgörelse om jordbrukets prisfrågor, m. m.

strafflagsändringen bör göra riskerna
för missbruk mindre. Det är å ena sidan
ett önskemål att skolväsendet kan gå i
spetsen för att undvara kroppsagan som
disciplinmedel, och agarättens bibehållande
i hemmen enligt föräldrabalken
är därför inget argument för skolagans
bibehållande.

Men å andra sidan bör man inte bortse
från att strafflagsändringen gjort behovet
av en omedelbar reform mindre.
Visserligen kan det vara svårt att i
vissa fall dra gränserna för en korrekt
äganderätt och avgränsa området för
den straffbara misshandeln. Det kan ur
den synpunkten vara angeläget för lärarkåren
att få en enkel handlingsregel
som helt förbjuder skolaga. Men inför
den ovisshet om de nya disciplinmedlens
användbarhet för att upprätthålla
ordningen i undervisningen som faktiskt
föreligger, borde det inte vara
ställt utom diskussion att låta de nya
bestämmelserna få försökskaraktär. Detta
är också ett önskemål från de berörda
lärarorganisationerna.

Under hänvisning till det anförda får
jag därför anhålla om kammarens tillstånd
att till chefen för ecklesiastikdepartementet
ställa följande fråga:

Vill herr statsrådet överväga att låta
de blivande bestämmelserna om disciplinär
bestraffning för elever i folkskolan
få karaktären av en försöksverksamhet? Denna

anhållan bordlädes.

§ 2

Interpellation ang. ny uppgörelse om
jordbrukets prisfrågor, m. m.

Ordet lämnades på begäran till

Herr H7EGGBLOM (b), som yttrade:

I en reservation till jordbruksutskottets
utlåtande till 1955 års höstriksdag
om riktlinjerna för utformningen av
prissättningen på jordbrukets produkter
framställde högerpartiets representanter
i utskottet förslag om alt syste -

met skulle kunna omprövas redan under
den övergångsperiod, som var avsedd
att räcka från 1 september 1956
till 31 augusti 1959. Vad som ansågs
motivera omprövning var osäkerheten
i bedömningen av världsmarknadens
utveckling i fråga om prisbildningen på
jordbrukets produkter samt ovissheten
om vilken effektivitet, som kunde påräknas
av de spärregler, som till jordbrukets
skydd ingick i systemet. Om
spärreglernas verkan uttalades, vad som
sedan besannats, att man kunde befara
att denna verkan komme att karakteriseras
av en betydande eftersläpning.
Världsmarknadsprisernas utveckling
har skett i en för jordbruket mycket
ogynnsam riktning.

Dagens situation för vårt svenska
jordbruk karakteriseras därför av att
den inkomstlikställighet med andra yrkesgrupper,
som redan 1947 års riksdagsbeslut
utlovade att möjliggöra och
som 1956 års beslut om mittprisernas
storlek troddes skola förverkliga, denna
inkomstlikställighet existerar inte.
Vad som blir över sedan jordbrukets
produktionskostnader betalats blir, när
det fördelas på den i jordbruket sysselsatta
befolkningen, omkring 10 procent
mindre per person än vid prissystemets
ikraftträdande, samtidigt som jordbruksbefolkningens
levnadskostnader i
likhet med den övriga befolkningens på
grund av inflationen stigit med omkring
9 procent. Det inkomstbortfall, som nu
hotar jordbruket är av den storleksordning
som, när nu gällande prissystem
diskuterades, beräknades kunna
uppstå, om jordbruksprodukternas pris
utan spärrar sjönk från mittprisnivån
till lägre prisgränsen. En så stor inkomstminskning
ansågs med rätta innebära
risk för att många jordbrukare
skulle komma på ekonomiskt obestånd,
och denna fara föreligger säkerligen nu.

Det har framhållits som anmärkningsvärt,
att denna situation är för
banden medan ännu jordbruksproduktpriserna
kunnat bibehållas vid unge -

Nr B 1

Onsdagen den 18 juni 1958

Interpellation ang. ny uppgörelse om jordbrukets prisfrågor, m. m.

fär den avtalade mittprisnivån. Att
trots detta en allvarlig ekonomisk kris
för jordbruket inträtt, beror dels på att
exportförlusterna för smör och fläsk
blivit långt större än beräknat och dels
på att prisnivån torde komma att ytterligare
sänkas när smörprissänkningen
på den inhemska marknaden kommer
med i beräkningarna. Vidare står
klart, att mittpriser som avsåg att ge
inkomstlikställighet vid 1956 års penningvärde
inte gör det vid nuvarande
penningvärde, även om 5-procentsregelns
tillämpning hösten 1957 åstadkom
höjning av mittpriserna. Därvid
blottades dock en under riksdagsbehandlingen
av prissystemet påtalad
brist.

Mittprisernas höjning med 5 procent
efterföljdes av endast 5 procents höjning
av den väsentligt mindre importavgiften.
Mittprisets höjning efterföljdes
inte av en motsvarande höjning av
gränsskyddet i öre per kilo räknat.
Hade detta varit fallet, skulle det ha
varit möjligt att bättre utestänga verkningarna
av det internationella prisfallet
på jordbrukets produkter. Jag kan
inte heller anse att sådant utestängande
betyder någon otillbörlig fördel för
jordbruket, då inkomsten hos de folkgrupper
jordbruket skulle inkomstjämställas
med inte i fråga om arbetslönerna
påverkats av internationella prisfall
på våra exportprodukter utanför
jordbruksproduktionen. Något rubbande
av statens åtagande att bereda jordbruket
inkomstlikställighet anser jag
inte heller acceptabelt.

Att prissystemet inte ger likställighet
och att en sådan kan åstadkommas
först efter stora förändringar torde
vara allmänt erkänt av såväl jordbruksekonomisk
som jordbrukspolitisk expertis.
Allmänt har man också varit
inställd på att betydande förändringar
i prissystemet skulle visa sig nödvändiga
efter övergångsperiodens slut 1959
och vid en ny prissättningsperiods början
därefter. Högerpartiets reservanter

i jordbruksutskottet 1955 trodde att en
omprövning kunde påkallas tidigare,
och efter vad som inträffat skulle jag,
trots att reservationen avslogs vid 1955
års riksdag, vilja påkalla jordbruksministerns
uppmärksamhet rörande behovet
av en omedelbar omprövning av
prissättningssystemet, detta av bl. a.
följande skäl.

De åtgärder som framskymtat som
nödvändiga för att få jordbrukets produktion
bättre anpassad efter avsättningsmöjligheterna
är samtliga av
driftsekonomisk art. Det är därför att
beklaga, att den upprustning av expertis
för driftsekonomisk rådgivning, som
högerpartiet påkallade redan 1947, inte
förverkligats. Men vare sig jordbrukarna
har hjälp eller inte av driftsekonomisk
expertis, så är en sak nödvändig
vid en driftsekonomisk planläggning,
nämligen att jordbrukarna känner de
ekonomiska betingelser, som kommer
att gälla under åtminstone de närmast
framför oss liggande åren.

Då det är önskvärt att driftsekonomisk
omplanering igångsättes fortast möjligt,
är det inte tillrådligt att låta avgörandet
av jordbrukets ekonomiska villkor
anstå till övergångsperiodens slut år
1959, utan detta bör ske snarast möjligt.
För min egen del anser jag den
ståndpunkt högerreservanterna intog
år 1955 i fråga om en omprövning väl
motiverad. Om jordbruket som avtalsslutande
part har svårt att göra framställning
om omprövning före avtalstidens
slut, anser jag att statsmakten i
den situation som föreligger bör erbjuda
jordbruket en sådan omprövning.

Även en annan fråga, som högerpartiets
representanter i jordbruksutskottet
framförde genom reservation år
1955, synes mig påkalla ny uppmärksamhet,
nämligen frågan om resultatoch
förlustutjämning vid beskattningen.
Många jordbrukare kan påräkna dåligt
ekonomiskt resultat av innevarande
års drift, och detta kan befaras bli
upprepat så länge lågkonjunkturen för

Onsdagen den 18 juni 1958 Nr B 1

Interpellation ang. det europeiska frihandelsområdet och villkoren för en svensk
anslutning därtill

jordbrukets produktpriser består på
världsmarknaden. På så sätt kan många
jordbrukare komma att samla på sig
en ökad skuldbörda genom årliga driftsförluster.
Det är då orimligt, att vid
förbättrade förhållanden jordbrukarnas
möjlighet att minska den genom driftsförluster
uppkomna skuldbördan skall
reduceras genom beskattning av kommande
års inkomster utan hänsynstagande
till tidigare års förluster. Behovet
av resultat- och förlustutjämning vid
jordbrukets beskattning, som så många
gånger tidigare förts på tal både av mig
och andra, gör sig i dagens situation
särskilt starkt gällande. Det synes mig
därför motiverat att påkalla jordbruksministerns
medverkan för att inom regeringskretsen
få gehör för framläggande
av proposition om resultatutjämning.
Ett skäl härför som bl. a. anfördes
i högerreservationen år 1955 består
alltjämt, nämligen att jordbrukets
skydd mot skördeskador inte är ordnat.

Med anledning av vad jag anfört
hemställer jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
få rikta följande
frågor:

1. Vill herr statsrådet med hänsyn till
jordbrukets ekonomiska kris ta initiativet
till eller medverka till åtgärder
för åstadkommande snarast möjligt av
ny uppgörelse om jordbrukets prisfrågor? 2.

Vill herr statsrådet medverka till
att möjlighet till resultat- och förlustutjämning
i beskattningshänseende mellan
olika inkomstår möjliggöres för
jordbruket?

Denna anhållan bordlädes.

§ 3

Interpellation ang. det europeiska frihandelsområdet
och villkoren för en
svensk anslutning därtill

Herr HANSSON i Skegrie (ep) erhöll
på begäran ordet och anförde:

Planerna på en liberalisering av handeln
mellan Europas stater följes med
stort intresse på olika håll. Förväntningar
om fördelar och bekymmer för risker
vid en s. k. fri europamarknad
blandas med varandra i den debatt, som
pågår i denna fråga på grundval av de
överläggningar, som hittills ägt rum.

För vissa delar av vårt näringsliv
torde en liberaliserad europamarknad
medföra påtagliga fördelar. Men för
andra områden kan den komma att avsevärt
skärpa konkurrensförhållandena.
Särskilt för sådana delar av vårt näringsliv,
där man redan nu har svårigheter
att hävda sig mot konkurrensen
från andra länder, är det angeläget att
villkoren vid en eventuell svensk anslutning
till ett frihandelsområde blir
sådana, att inte de redan befintliga svårigheterna
förstoras. Skulle en fri europamarknad
medföra att svenska företag
måste nedläggas, kan slutresultatet bli
svåra problem för näringsliv och sysselsättning.

Förhållandena inom t. ex. den svenska
småindustrien torde i detta avseende
vara ganska oenhetliga och olikartade.
Vissa delar av vår småindustri
har redan en betydande exportmarknad
och därmed också intresse av att exportmöjligheterna
ytterligare förbättras.
För andra delar av småindustrien
är situationen helt annorlunda. En fri
europamarknad kan för dem betyda,
att avsättningen inte minst på hemmamarknaden
försvåras ytterligare. Småföretagen
i vårt land torde alltså komma
att påverkas väsentligt olika av en
friare handel. Stora delar av småindustrien
blir för sin framtid beroende av
hur villkoren utformas vid en eventuell
svensk anslutning till en fri europamarknad.
Det är angeläget att villkoren
blir sådana, att småindustrien får goda
utvecklingsmöjligheter.

Samma intresse framträder för eu
annan del av svensk småföretagsamhet,
nämligen trädgårdsnäringen. Man för -

Nr Bl

Onsdagen den 18 juni 1958

Interpellation ang. jordbrukets eftersläpning i förhållande till den inkomstlikställighet,
som åsyftats genom 1955 års beslut om nytt prissättningssystem för jordbruket
m. m.

utsätter, att jordbruksproduktionen vid
en fri europamarknad kommer att undantagas
eller omges med speciella
skyddsregler. Men även produktionen
av livsmedel från trädgårdsnäringen
bör då enligt min mening innefattas i en
sådan särbehandling.

Det är uppenbart, att en liberalisering
av handeln mellan Europas stater
kan få en mycket betydande inverkan
för vårt näringsliv och särskilt för småföretagsamheten.
Det synes därför nödvändigt
att utvecklingen härvidlag följes
med största uppmärksamhet.

Med anledning av vad jag här har anfört
anhåller jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
handelsdepartementet ställa följande
frågor:

1) Är herr statsrådet beredd att lämna
riksdagen en redogörelse för utvecklingen
i fråga om planerna på ett europeiskt
frihandelsområde?

2) Anser herr statsrådet det möjligt
att vid en svensk anslutning till ett dylikt
frihandelsområde uppnå sådana
villkor, att svårigheter ej uppstår eller
skärpes för den svenska småindustrien,
trädgårdsnäringen och jordbruket?

Denna anhållan bordlädes.

§ 4

Interpellation ang. jordbrukets eftersläpning
i förhållande till den inkomstlikställighet,
som åsyftats genom 1955
års beslut om nytt prissättningssystem
för jordbruket m. m.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr HANSSON i Skegrie (ep), som
yttrade:

Beslutet vid 1955 års riksdag om det
nya prissättningssystemet för jordbruket
innebar en övergång till en prisbildning
i närmare beroende av den s. k.
världsmarknadens prisfluktuationer.

Härmed slog man in på nya oprövade
vägar. Hur det nya systemet skulle komma
att fungera var följaktligen svårt att
på förhand bedöma. Det var naturligt,
att en viss betänksamhet inför beslutet
gjorde sig gällande.

Tyvärr har de farhågor för instabilitet
i världsmarknadspriserna, som då
yppades, visat sig berättigade. Redan
efter något mer än halva avtalsperioden
har den avsedda inkomstlikställigheten
betydligt underskridits. Detta torde
främst ha sin orsak i att de spärregler,
som skall ge skydd mot kostnadsstegringar
och inkomstminskningar, ej är
tillräckligt effektiva. En annan och
bättre konstruktion av dessa skyddsregler
synes därför erforderlig, om detta
prissättningssystem skall kunna komma
till användning även efter den nu löpande
treårsperioden. Även andra ändringar
i nuvarande regler kan behöva
vidtagas i syfte att snabbare återställa
en rubbad inkomstlikställighet.

Det sägs ofta i den allmänna debatten,
att jordbruket uppbär »subventioner»
från staten. I allmänhet avses väl
härmed de medel, som årligen beviljas
till prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område. Dessa måste ju dock sägas
ha huvudsakligen beredskapskaraktär.
Det skulle emellertid vara av intresse,
om i samband med debatten om
dessa »subventioner» en redovisning
även lämnades för det belopp, som
jordbrukets inkomsteftersläpning utgör.
En sådan belysning av såväl beredskapssubventionerna
på jordbrukets
område som jordbruksbefolkningens inkomsteftersläpning
torde vara av värde
för alla berörda parter.

Med hänvisning till vad jag här har
anfört hemställer jag om kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen
för jordbruksdepartementet få framställa
följande frågor:

1) Är herr statsrådet villig att lämna
en redovisning över hur stor jordbru -

Onsdagen den 18 juni 1958

Nr Bl

Interpellation ang. rätt till öppen resultatutjämning vid företagsbeskattningen

kets eftersläpning är i förhållande till
den inkomstlikställighet, som åsyftats
genom prisavtalet, samt över relationen
mellan denna eftersläpning och de s. k.
»subventionerna» på jordbruksområdet?

2) Har herr statsrådet observerat de
svagheter, som det nuvarande prissättningssystemet
har i fråga om skyddet
för inkomstlikställigheten, och har herr
statsrådet i så fall för avsikt att vid
beslut om ett eventuellt nytt avtal enligt
samma system tillse, att bättre garantier
för inkomstlikställighetens upprätthållande
erhålles?

Denna anhållan bordlädes.

§ 5

Interpellation ang. rätt till öppen resultatutjämning
vid företagsbeskattningen

Ordet lämnades på begäran till

Herr STENBERG (fp), som anförde:

En av de mera allvarliga bristerna i
vår nuvarande skattelagstiftning är avsaknaden
av rätt till s. k. öppen förlustoch
resultatutjämning vid beskattningen.
De enda möjligheterna till sådan utjämning
som vår nuvarande skattelagstiftning
erbjuder är vinstdispositioner
genom de jämförelsevis snävt begränsade
avskrivningsreglerna jämte rätten
till avsättningar till investeringsfonder.
Det bör emellertid här uppmärksammas
att dessa regler huvudsakligen tillkommit
för andra syften, nämligen för att
garantera att företaget skall kunna behålla
silt reella produktionskapital utan
att detta täres av beskattning. Rätten
till avsättningar till pensions- och personalstiftelser
kan också i detta sammanhang
lämnas åt sidan.

De enda regler i vår nuvarande skattelagstiftning
som mera direkt tar sikte
på att öppna visst utrymme för resultatutjämning
är den särskilda förordningen
om avsättning å s. k. skogskonton.
Det ligger emellertid i sakens natur
att dessa regler endast är tillämp2
Andra kammarens protokoll 195S. N

liga för vissa slag av företag och inkomster.
De särskilda reglerna för beskattning
av s. k. ackumulerad inkomst
bygger också på tanken om en resultatutjämning
vid beskattningen men kan
självfallet endast tillämpas i vissa situationer,
nämligen i huvudsak vid
upphörandet av en affärsrörelse.

Generella regler, som öppnar effektiva
möjligheter till resultatutjämning
vid beskattningen — vari inkluderas
rätt till förlustutjämning —• har länge
efterlysts. Bristen härpå leder som ofta
påpekats till faktiska orättvisor vid beskattningen.
Ett företag som t. ex. under
de tre första åren av sin existens går
med en förlust om 10 000 kronor per
år men först under det fjärde börjar
ge vinst, t. ex. med 20 000 kronor, får
för fyraårsperioden betala lika mycket
skatt som ett företag som ger en vinst
av 5 000 kronor per år, trots att det
förstnämnda företaget gått med en sammanlagd
förlust om 10 000 kronor under
perioden mot att det andra företaget
gått med en sammanlagd vinst av 20 000
kronor. Det sagda gäller för den händelse
de båda företagen varit aktiebolag.
Är det fråga om företag —• t. ex. ett
vanligt handelsbolag — där beskattningen
kommer att ske efter den progressiva
inkomstbeskattningen, blir förlustföretaget
i exemplet ovan härdare
beskattat än företaget som gått med
vinst varje år.

Det ligger i sakens natur att avsaknaden
av effektiva möjligheter till förlust-
och resultatutjämning vid beskattningen
är särskilt kännbar för nystartade
företag liksom för mindre företag
över huvud taget. Det bör särskilt understrykas,
att det nya system för prissättning
på jordbrukets produkter med
avtal för flerårsperioder, som trädde i
kraft år 1950, förutsätter eu rätt till
resultatutjämning vid beskattningen som
ett naturligt komplement.

Den brist i vår skattelagstiftning som
här påtalats vitsordades av den senaste
utredningen rörande företagsbeskattII
t

Nr Bl

Onsdagen den 18 juni 1958

Interpellation ang. åtgärder för att förstärka valutareserverna

ningen, 1952 års företagsskatteutredning.
Denna föreslog också en förordning
om rätt till förlustutjämning men
begränsad till endast juridiska personer.
I en reservation, vilken avlämnades
av utredningens folkparti- och högerrepresentanter,
föreslogs att en sådan
rätt skulle öppnas även för fysiska personer
under vissa förutsättningar. Den
av oss föreslagna rätten till förlustutjämning
skulle ses som ett steg på vägen
mot en fullständigare rätt till resultatutjämning.

Som bekant upptog dåvarande finansministern
i sitt förslag till nya
regler rörande företagsbeskattningen,
som han framlade år 1955, inte något
av de i utredningen presenterade förslagen
om rätt till förlustutjänming. Efter
motioner från dåvarande oppositionspartier
beslöt dock riksdagen hemställa
om en förnyad utredning i ämnet.
En sådan har också senare tillsatts,
ehuru det dröjde ända till januari 1957.
Detta dröjsmål om närmare två år var
enligt min mening djupt beklagligt. Redan
efter företagsskatteutredningens betänkande
och på grundval av däri lämnade
författningsförslag, vilka i fråga
om rätten till förlustutjämning framlades
inför riksdagen år 1955, hade det
samma år varit möjligt att fatta ett positivt
beslut i saken. Det förföll dock
genom motståndet från de dåvarande
två regeringspartierna. Nu har ytterligare
halvtannat år gått sedan utredningen
— efter nära två års försening
— tillsattes.

Med hänsyn till frågans stora betydelse
måste det anses ytterst angeläget
att utredningsarbetet bedrives så, att ett
positivt beslut kan fattas i varje fall av
riksdagen på våren 1959. Det förtjänar
understrykas att en ny avtalsperiod för
jordbruket då förestår, vilket gör frågan
än mer angelägen. För nystartade
företag liksom för den mindre företagsamheten
över huvud är som nyss sagts
den här efterlysta skattereformen utomordentligt
värdefull. I förberedelse -

åtgärderna inför en gemensam europeisk
marknad har den sin givna plats.

Med hänvisning till det anförda får
jag anhålla om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för finansdepartementet
få framställa följande interpellation: Vill

herr statsrådet medverka till ätt
det förberedelsearbete, som nu pågår,
bedrives så, att senast vid 1959 års vårriksdag
beslut kan fattas om rätt till
öppen förlust- och resultatutjämning
vid beskattningen för samtliga företag
inom industri, handel, jordbruk och övriga
näringsgrenar?

Denna anhållan bordlädes.

§ C

Interpellation ang. åtgärder för att förstärka
valutareserverna

Herr MAGNUSSON i Borås (h) erhöll
på begäran ordet och yttrade:

Möjligheterna att i en sysselsättningskris
driva sysselsättningsskapande intern
ekonomisk politik är avhängiga av
de reserver av internationellt gångbara
valutor, som kunnat byggas upp under
högkonjunkturen. Erfarenheten visar
att en allmän konjunkturavmattning
snabbast och värst slår igenom i länder
med otillfredsställande valutaförsvar.
Den visar också, att särskilt länder, som
är i hög grad beroende av sin utrikeshandel,
löper risken av samtida sysselsättnings-
och valutapåfrestningar.

Detta framhålles även i den nu framlagda
statsverkspropositionen, där det
påpekas att nedgången av vår valutareserv
är ägnad att inge bekymmer. Vår
rörelsefrihet begränsas därigenom. Försvaret
av valutareserven och en rimlig
jämvikt i bytesbalansen måste därför —
understrykes det — vara fundamentala
element i en ekonomisk politik, som syftar
till full sysselsättning och stabilitet.

Under årets fem första månader har
vårt valutareservläge försämrats med
mer än trehundra miljoner kronor. Till
någon del låter denna försämring för -

Onsdagen den 18 juni 1958

Nr Bl

Interpellation ang. åtgärder för att förstärka valutareserverna

modligen sig förklaras av den stränga
och långvariga vintern. Nedgången är
emellertid anmärkningsvärt stor, mer
än dubbelt så stor som under motsvarande
tid föregående år. Det allvarligaste
är emellertid att valutareserven
icke ökat i kronor räknat. Detta betyder
att den reducerats än mer som förutsättning
för en sysselsättningsskapande
politik än siffrorna gör uppenbart.
Storleken av en valutareserv måste nämligen
alltid ses i förhållande till utrikeshandelns
omsättning. Med en stagnerande
eller minskande valutareserv har
vi en stigande utrikeshandelsomsättning.

Utsikterna för den närmaste framtiden
kan ej heller bedömas vara särskilt
ljusa. Exporten beräknas komma
att minska något under den närmaste
framtiden under det att importen anses
skola förbli oförändrad. En avsevärd
nedgång i sjöfartsinkomsterna torde
vara ofrånkomlig. Bytesbalansen för år
1958 måste därför kalkylera med ett
underskott av icke oväsentlig storlek.

I detta läge framstår det som ofrånkomligt
att den ekonomiska politiken
planeras med det målet för ögonen att
förstärka våra otillräckliga valutareserver.
Därvidlag kan det icke anses tillfredsställande
enbart med allmänna uttalanden.
Planeringen måste göras konkret
och praktisk så att den har rimliga
utsikter att inom rimlig tid leda till
faktiska resultat. Detta synes förutsätta
ekonomiskt-politiska åtgärder främst i
syfte att stärka konkurrenskraften i näringslivet
och att ge bakgrund till den
kostnadsanpassning vars ofrånkomlighet
blir allt mer uppenbar.

Enligt min mening är det angeläget
att riksdagen får en ingående redogörelse
för de planer som kan föreligga i
valutaförstärkande syfte. Man torde väl
få utgå från att regeringen verkligen
uppgjort sådana planer. Några skäl att
ej redovisa dem kan icke föreligga.

Under åberopande av det anförda
hemställer jag om kammarens tillstånd

att till hans excellens herr statsministern
få framställa följande fråga:

På vad sätt ämnar regeringen i sin
ekonomiska politik försöka underbygga
den förstärkning av våra valutareserver
som är ett ofrånkomligt led i den beredskap
mot sysselsättningsstörningar vars
behövlighet är uppenbar?

Denna anhållan bordlädes.

Till bordläggning anmäldes Kungl.
Maj ds innevarande dag på rikssalen
överlämnade proposition, nr B 1, angående
statsverkets tillstånd och behov
under budgetåret 1958/59.

§ 8

Anmäldes, att följande Kungl. Maj ds
propositioner och skrivelse tillställts
kammaren:

nr B 2, angående utgifter å tilläggsstat
111 till riksstaten för budgetåret 1957/58,
nr B 3, med förslag till förordning angående
upphävande av förordningen
den 26 jidi 1947 (nr 581) om kvarlåtenskapsskatt,
in. m.,

nr B 4, med förslag till ny tulltaxa,
m. in.,

nr B 5, med förslag till förordning om
ändring i tulltaxeförordningen den 4 oktober
1929 (nr 316),

nr B 6, med förslag till förordning om
avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar
in. in.,

nr B 7, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 3 § förordningen den
19 november 1914 (nr 383) angående
stämpelavgiften,

nr B 8, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av punkten 3 av
övergångsbestämmelserna till förordningen
den 23 november 1956 (nr 554)
om investeringsavgift för år 1957,

nr B 9, om förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning
med riksdagsärenden, som jämlikt § 46
riksdagsordningen tillkommer en ledamot
av statsrådet,

2(1

Nr Bl

Onsdagen den 18 juni 1958

nr B 11, angående vissa prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område,
in. in.,

nr B 12, angående försäljning av vissa
kronoegendomar in. in.,

nr B 13, angående dispositionen av
vissa kronolägenheter, m. in.,

nr B 14, med förslag till lag om vmpning
mot smittkoppor,

nr B 15, med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 2 § förordningen
den 30 juni 1937 (nr 655) angående bidrag
från landsting och städer, som ej
deltaga i landsting, till bestridande av
kostnaderna för vård i vissa fall å karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet,
nr B 16, angående ratifikation av europeisk
utlämningskonvention,

nr B 17, rörande ratifikation av konvention
om indrivning av underhållsbidrag
i utlandet,

nr B 19, med förslag till lag om kvinnas
behörighet till prästerlig tjänst
in. m.,

nr B 20, med förslag till lag med särskilda
bestämmelser om tillsättning av
prästerliga tjänster vid nyindelning av
riket i pastorat,

nr B 21, angående ordnande av den
andliga vården vid sjukhusen, in. in.,
nr B 23, med förslag till ärvdabalk
in. in.,

nr B 24, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 24 maj 1929 (nr 116)
om tillsyn över stiftelser,

nr B 25, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 11 § religionsfrihetslagen den
26 oktober 1951 (nr 680), in. in.,

nr B 26, med förslag till lag om ändring
i rättegångsbalken in. in.,

nr B 27, angående förflyttning av Söderbygdens
vattendomstol,

nr B 29, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 3 januari 1947
(nr 1) om allmän sjukförsäkring, in. in.,

nr B 31, angående pensionsreglering
för statsanställda m. in., och

nr B 34, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 4 § 3 mom. samt 5, 8 och
11 §§ förordningen den 16 maj 1884 (nr
25) angående patent.

Nämnda propositioner och skrivelse
bordlädes.

§ 9

Anmäldes följande till herr talmannen
under sammanträdet avlämnade motioner,
nämligen

nr B 1, av herr Lundberg, angående
vissa organisations- och anslagsfrågor
rörande försvaret,

nr B 2, av herr Hammar, angående
vissa åtgärder för upprustning av universitet
och högskolor,

nr B 3, av fröken Wallerius in. fl., om
anslag till Göteborgs musikkonservatorium,

nr B 4, av herr Bengtsson i Göteborg
m. fl., om inrättande av en professur i
sociologi vid universitetet i Göteborg
m. in., och

nr B 5, av herr Johansson i öckerö
m. fl., om undersökning rörande sjöfolkets
och fiskarnas möjligheter att utöva
sin rösträtt.

Dessa motioner bordlädes.

§ 10

På förslag av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Majtts propositioner
nr B 1 och nr B 2 skulle uppföras
sist å föredragningslistan för kammarens
nästkommande sammanträde.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 17.25.

In fidem
Gunnar Britth

Torsdagen den 19 juni 1958

Nr Bl

Torsdagen den 19 juni

Kl. 11.00

§ 1

Företogs val av fyra ledamöter i talmanskonferensen,
och blevo därtill utsedda herr

Hedlund,
herr Hjalmarson,
herr Ohlin och
herr Sehlstedt,

envar med 99 röster.

§ 2

Föredrogos var för sig och hänvisades
till bevillningsutskottet följande Kungl.
Maj:ts å bordet liggande propositioner:

nr B 3, med förslag till förordning angående
upphävande av förordningen
den 26 juli 1947 (nr 581) om kvarlåtenskapsskatt,
m. in.,

nr B 4, med förslag till ny tulltaxa,
in. m.,

nr B 5, med förslag till förordning om
ändring i tulltaxeförordningen den 4
oktober 1929 (nr 316),

nr B 6, med förslag till förordning om
avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar,
in. in.,

nr B 7, med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 3 § förordningen
den 19 november 1914 (nr 383) angående
stämpelavgiften, och

nr B 8, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av punkten 3 av
övergångsbestämmelserna till förordningen
den 23 november 1956 (nr 554)
om investeringsavgift för år 1957.

ii 3

Föredrogs och lädes till handlingarna
Kungl. Maj:ts skrivelse, nr B 9, till riksdagen
med tillkännagivande, att Kungl.
Maj:t förordnat statsrådet Björn Kjellin
atl under innevarande riksdag utöva den

befattning med riksdagsärenden, som
jämlikt § 46 riksdagsordningen tillkommer
en ledamot av statsrådet;

och skulle underrättelse om denna
skrivelses innehåll meddelas vederbörande
utskott samt riksdagens kanslideputerade.

§ 4

Föredrogos var för sig följande Kungl.
Maj:ts propositioner; och remitterades
därvid

till jordbruksutskottet propositionerna: nr

B 11, angående vissa prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område,
in. in.,

nr B 12, angående försäljning av vissa
kronoegendomar m. in., och

nr B 13, angående dispositionen av
vissa kronolägenheter, in. m.;

till behandling av lagutskott propositionerna
:

nr B 14, med förslag till lag om ympning
mot smittkoppor,

nr B 16, angående ratifikation av
europeisk utlämningskonvention,
nr B 17, rörande ratifikation av konvention
om indrivning av underhållsbidrag
i utlandet,

nr B 19, med förslag till lag om kvinnas
behörighet till prästerlig tjänst,
in. in., och

nr B 20, med förslag till lag med sär -

Nr Bl

Torsdagen den 19 juni 1958

skilda bestämmelser om tillsättning av
prästerliga tjänster vid nyindelning av
riket i pastorat;

till statsutskottet propositionen nr B
21, angående ordnande av den andliga
vården vid sjukhusen, m. in.;

till behandling av lagutskott propositionerna: nr

B 23, med förslag till ärvdabalk
m. m.,

nr B 24, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 24 maj 1929 (nr
116) om tillsyn över stiftelser,

nr B 25, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 11 § religionsfrihetslagen
den 26 oktober 1951 (nr 680), m. in.,
och

nr B 26, med förslag till lag om ändring
i rättegångsbalken m. m.;

till statsutskottet propositionen nr B
27, angående förflyttning av Söderbygdens
vattendomstol;

till behandling av lagutskott propositionen
nr B 29, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 3 januari
1947 (nr 1) om allmän sjukförsäkring,
m. in.;

till statsutskottet propositionen nr B
31, angående pensionsreglering för statsanställda
m. m.; och
till behandling av lagutskott propositionen
nr B 34, med förslag till lag om
ändrad lydelse av 4 § 3 mom. samt 5,
8 och 11 §§ förordningen den 16 maj
1884 (nr 25) angående patent.

§ 5

Föredrogos var efter annan följande å
kammarens bord vilande motioner; och
hänvisades därvid

till statsutskottet motionerna:
nr B 1, av herr Lundberg,
nr B 2, av herr Hammar,
nr B 3, av fröken Wallerius m. fl.,
och

nr B 4, av herr Bengtsson i Göteborg
in. fl.; samt

till konstitutionsutskottet motionen nr
B 5, av herr Johansson i öckerö m. fl.

§ 6

Föredrogs den av herr Helén vid kammarens
nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan att
få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
angående den disciplinära
bestraffningen i folkskolan.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 7

Föredrogs den av herr Hseggblom vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
angående åtgärder för
åstadkommande av ny uppgörelse om
jordbrukets prisfrågor, m. m.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 8

Föredrogs den av herr Hansson i
Skegrie vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för
handelsdepartementet angående det
europeiska frihandelsområdet och villkoren
för en svensk anslutning därtill.

Kammaren biföll denna anhållan.

$ 9

Föredrogs den av herr Hansson i
Skegrie vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för
jordbruksdepartementet angående jordbrukets
eftersläpning i förhållande till
den inkomstlikställighet, som åsyftats
genom 1955 års beslut om nytt prissättningssystem
för jordbruket in. m.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 10

Föredrogs den av herr Stenberg vid
kammarens nästföregående sammanträ -

Torsdagen den 19 juni 1958

Nr B 1

Interpellation ang. stöldskydd på motorfordon

de gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för finansdepartementet
angående rätt till öppen resultatutjämning
vid företagsbeskattningen.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 11

Föredrogs den av herr Magnusson i
Borås vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till hans excellens herr statsministern
angående åtgärder för att förstärka
valutareserverna.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 12

På förslag av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj:ts propositioner
nr B 1 och nr B 2 skulle uppföras
sist å föredragningslistan för kammarens
nästkommande sammanträde.

§ 13

Interpellation ang. stöldskydd på
motorfordon

Ordet lämnades på begäran till

Herr NIHLFORS (fp), som anförde:

Herr talman! Vid 1956 års riksdag
väcktes motioner, som syftade till att
genom utredning få klarlagd möjligheten
att föreskriva skyldighet att förse
bilarna med godkänt billås för att därigenom
söka minska antalet bilstölder.
Första lagutskottet, som avgav utlåtande
(nr 30) över motionerna, uttalade att
det ej hyste principiella betänkligheter
mot att en lösning av frågan om bilstöldsskydd
lagstiftningsvägen upptogs
till övervägande, därest ej en ökad användning
av stöldskydd kunde åvägabringas
på annat sätt.

1 utlåtandet hade utskottet lämnat den
upplysningen att Kungl. Maj:t tagit vissa
initiativ i syfte att på frivillighetens
väg åstadkomma att motorfordon i ökad

utsträckning försågs med effektivt stöldskydd.
Utskottet ansåg sig ännu ej kunna
avgöra, om de eftersträvade resultaten
härigenom kunde uppnås. De åberopade
initiativen utgjorde på våren
1956 pågående underhandlingar med
bilimportörer och bilhandlare i syfte
att ernå utfästelser från dessa att icke
importera eller saluföra nya bilar utan
att dessa var försedda med effektiva
stöldskydd. Då frågan alltså var föremål
för Kungl. Maj:ts uppmärksandiet,
syntes det utskottet ej erforderligt att
begära utredning i ämnet.

Enligt uppgift uppnåddes vid dessa
åberopade underhandlingar utfästelser
om att vid försäljning av nya bilar påtryckningar
skulle ske på kunderna så
att billås anskaffades samtidigt med köpet
av bil. Det oaktat föreligger siffror
på antalet bilstölder som är skrämmande.
Under de fyra första månaderna i
år stals 1 703 bilar i Stockholm, Göteborg
och Malmö, en ökning med 21 procent
från motsvarande tid i fjol. Under
maj månad i år uppgick bilstölderna i
nämnda städer till hela 540, och den
procentuella ökningen från i fjol är 28
procent.

Om man utgår från att en mycket stor
del av de nya bilarna är försedda med
effektiva stöldlås, innebär utvecklingen
att stölderna av äldre fordon procentuellt
ökat. Detta betyder bl. a. att trafiksäkerheten
på våra gator och vägar
blir ännu sämre än f. n., enär biltjuvarnas
i regel vårdslösa framfart i allt
större utsträckning sker med stidna bilar
av äldre modeller, ej sällan varande
i mindre gott skick. Den avsevärda ökningen
av bilstölderna trots en ökad försäljning
av effektiva billåsanordningar
är synnerligen oroande. Ytterligare åtgärder
borde därför nu kunna övervägas.

Under hänvisning till det här anförda
får jag anhålla om andra kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen
för justitiedepartementet rikta följande
frågor:

Nr Bl

Torsdagen den 19 juni 1958

Interpellation ang. frågan om straff för den,

bjuder barn och ungdom på sprit

Vill herr statsrådet lämna en redovisning
av vad som överenskommits med
bilförsäljningsföretagen om en ökad användning
av effektiva billås och vilken
frekvens försäljningen av dylika lås
numera har?

Anser herr statsrådet att erfarenheterna
hittills är tillfredsstälande? Om icke,
vilka åtgärder bör enligt statsrådets mening
nu vidtas för att stävja den stora
bilstöldsepidemien ?

Denna anhållan bordlädes.

§ 14

Interpellation ang. frågan om straff för
den, som ansvarslöst eller för egen vinning
bjuder barn och ungdom på sprit

Herr NELANDER (fp) erhöll på begäran
ordet och yttrade:

Nyligen har till offentlighetens kännedom
kommit ett fall av påverkan på
klientel från ungdomsvårdsskola vilket
väckt stor uppmärksamhet.

En kommunal förtroendeman — bl. a.
suppleant i barnavårdsnämnden — har
vid ett par tillfällen bjudit ut 16-åriga
flickor, intagna på Ryagårdens ungdomsvårdsskola
i Örkelljunga, till en
skogsbacke och där trakterat dem med
sprit. Han lär ha motiverat sin gärning
med att flickor vid ungdomsvårdsskolor
sådana som Ryagården har det så
»hopplöst trist» — de »får inte den
minsta lilla chans till en sup». Han ville
nu lindra den grå tristessen!

Någon polisanmälan lär det inte bli,
då dylika spritkalas inte är straffbara
enligt gällande lag. Då ungdomsvårdsskolorna
får ta hand om allt flera alkoholskadade
ungdomar, synes denna lucka
i lagen snarast böra fyllas.

Med stöd av det ovan anförda anhåller
jag om kammarens tillstånd att till
statsrådet och chefen för justitiedepartementet
få rikta följande frågor:

1) Anser herr statsrådet att straff
bör kunna utmätas i vissa fall för den.

som ansvarslöst eller för egen vinning

som ansvarslöst eller för egen vinning
bjuder barn och ungdom på sprit?

2) Ämnar herr statsrådet inom en
snar framtid framlägga lagförslag om
sådan straffpåföljd?

Denna anhållan bordlädes.

§ 15

Ordet lämnades på begäran till

Herr ANDRE VICE TALMANNEN,
som anförde:

Herr talman! Jag hemställer att kammaren
måtte vid plenum tisdagen den
24 innevarande juni utse suppleanter i
de ständiga utskotten till ett antal av 19
i konstitutionsutskottet och bevillningsutskottet,
28 i statsutskottet, 18 i bankoutskottet,
18 i andra lagutskottet, 20 i
jordbruksutskottet, 21 i allmänna beredningsutskottet
samt 17 i vart och ett av
de övriga utskotten utom i utrikesutskottet,
där antalet grundlagsenligt skall
vara åtta.

Kammaren biföll denna hemställan.

§ 16

Anmäldes följande Kungl. Maj:ts till
kammaren överlämnade propositioner:

nr B 32, med förslag till lag om ersättning
för krigsskada å egendom, och
nr B 33, angående statlig borgen- för
lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 17

Anmäldes, att följande motioner under
sammanträdet avlämnats till herr
talmannen, nämligen

nr B 6, av herr Holmberg m. fl., angående
förslag till en mellanriksväg
från Arjeplogs kommun till Norge,
nr B 7, av herr von Friesen m. fl.,
angående organisationen av statens institut
för folkhälsan m. in.,

nr B 8, av herr von Friesen m. fl., med

Tisdagen den 24 juni 1958

Nr Bl

förslag till lag om ympning mot smittkoppor,

nr B 9, av herr Börjesson m. fl., angående
varuskatt å gräddglass,

nr B 10, av herr Cassel m. fl., angående
värdering vid beskattningen av
varulager,

nr B 11, av herr Kollberg m. fl., angående
värdering vid beskattningen av
varulager,

nr B 12, av fröken Vinge m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition nr
B 3, med förslag till förordning angående
upphävande av förordningen den
26 juli 1947 (nr 581) om kvarlåtenskapsskatt,
m. m., och

nr B 13, av herr Wachtmeister, angående
vissa organisations- och anslagsfrågor
rörande försvaret.

Dessa motioner bordlädes.

ler undertecknad härmed om ledighet
från riksdagsgöromålen under tiden 25
—29 juni 1958.

Stockholm den 19 juni 1958

Gösta Skoglund

Härmed anhåller undertecknad vördsamt
om ledighet från riksdagsgöromålen
den 2—9 juli 1958 på grund av Sjuksköterskors
Samarbete i Norden kongress
i Köpenhamn den 1—5 juli samt
sammanträde i Sjuksköterskors Samarbete
i Norden representantskapsinöte
den 7—9 juli 1958.

Mötena skola äga rum i Köpenhamn.

Stockholm den 19 juni 1958
Gerda Höjer

Ledamot av andra kammaren

Kammaren biföll dessa ansökningar.

§ 18

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökningar:

Till Riksdagens andra kammare
För deltagande i transportministerkonferens
i Paris och Bryssel anhål -

§ 19

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.24.

In fidem
Gunnar Britth

Tisdagen den 24 juni

Kl. 14.00

§ 1

Upplästes ett till kammaren från fru
Johansson inkommet läkarintyg, avsett
för vederbörande sjukkassa, av vilket
inhämtades att fru Johansson på grund
av hjärnskakning vore sjukskriven under
tiden den 18 juni—den 8 juli 1958.

Fru Johansson beviljades ledighet
från riksdagsgöromålen under angivna
tid.

§ 2

Ordet lämnades på begäran till

Herr FöltSTE VICE TALMANNEN,
som anförde:

Herr talman! Jag hemställer att kammaren
måtte besluta att utse suppleanter
i andra lagutskottet till ett antal
av 19.

Kammaren biföll denna hemställan.

Nr Bl

Tisdagen den 24 juni 1958

§ 3

Jämlikt kammarens därom fattade beslut
skulle vid detta sammanträde anställas
val av kanslideputerade, kanslitillsättare
och ekonomideputerade ävensom
av ledamöter i de ständiga utskotten,
medlemmar i Nordiska rådet och
suppleanter för nämnda ledamöter och
medlemmar. Då nu först valet av kanslideputerade
skulle företagas, lämnades
ordet till

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som yttrade:

Herr talman! För vart och ett av de
val som skall företagas vid detta plenum
ber jag att få avlämna en gemensam
lista, vilken godkänts av de av
kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar
namn på så många personer som det
ifrågavarande valet avser.

Den av herr förste vice talmannen beträffande
detta val avlämnade listan
upptog under partibeteckningen »Gemensam
lista» följande namn:

Gustafsson i Stockholm

Nihlfors.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades herrar
Gustafsson i Stockholm och Nihlfors utsedda
till kanslideputerade.

§ 4

Företogs val av sex ledamöter att
jämte herr talmannen och vice talmännen
tillsätta befattningshavare hos kammaren.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Nilsson i Göteborg

Thapper

Nilsson i Göingegården

Jacobsson i Tobo

Ekström i Björkvik

Onsjö.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda till kanslitillsättare.

§ 5

Anställdes val av fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Sandell, fröken

von Seth

Gustafsson i Borås

Vigelsbo.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda att handhava vården
om kammarens ekonomiska angelägenheter.

§ 6

Företogos val av föreskrivet antal ledamöter
i de ständiga utskotten, nämligen
åtta i utrikesutskottet, tio i konstitutionsutskottet,
femton i statsutskottet,
tio i bevillningsutskottet, åtta i bankoutskottet
samt i vart och ett av lagutskotten,
tio i jordbruksutskottet och tolv i
allmänna beredningsutskottet.

Sedan herr förste vice talmannen avlämnat
ifrågavarande tio listor, alla försedda
med partibeteckningen »Gemensam
lista», samt listorna blivit i ovan
upptagen ordning av herr talmannen
upplästa och av kammaren godkända,
befunnos följande personer, vilkas namn
i här angiven ordning upptagits å respektive
listor, hava utsetts till ledamöter i

utrikesutskottet:

Thapper

Ericsson i Ivinna

Hjalmarson

Ohlin

Tisdagen den 24 juni 1958

Nr Bl

Sehlstedt

Hedlund

Bengtsson i Halmstad
Cassel.

konstitutionsutskottet:

Hallén

Norén

Magnusson i Tumhult
von Friesen
Spångberg

Pettersson i Norregård
Jonsson i Haveri)

Braconier

Sehlstedt

Hammar.

statsutskottet:

Åkerström

Petterson i Degerfors

Skoglund i Doverstorp

Malmborg

Thapper

Rubbestad

Jansson i Kalix

Staxäng

Persson i Växjö
Ståhl

Gustafsson i Stockholm
Svensson i Stenkyrka
Karlsson i Olofström
Nilsson i Göingegården
Elmén, fröken.

bevillningsutskottet:
Sundström
Brandt i Olshammar
Nilsson i Svalöv
Kollberg
Allard
Vigelsbo
Kärrlander
Magnusson i Borås
Ericsson i Kinna
Gustafson i Göteborg.

bankoutskottet:

Sköldin

Larsson i Julita

Regnéll

Löfgren

Andersson i Ronneby
Eliasson i Sundborn
Persson i Appuna
Nilsson, Gerhard, i Gävle.

första lagutskottet:
Landgren
Hedqvist
Gezelius
Rylander
Johansson, fru
Onsjö
Östrand
Boman, fru.

andra lagutskottet:
Nilsson i Göteborg
Lundberg

Wetterström, fröken
Jacobsson i Tobo
Odhe

Carlsson i Bakeröd
Ekendahl, fru
Sandström, fru.

tredje lagutskottet:
Johansson i Torp
Levin
von Seth
Allmän

Torbrink, fru
Hansson i Skegrie
Andersson i Ryggestad
Munktell.

jordbruksutskottet:
Gustafson i Dädesjö
Andersson i Hyssna
Iloeggblom

Svensson i Ljungskile

Jonsson i Strömsund

Pettersson i Dahl

Sköld

östlund

Lindström

Antby.

allmänna beredningsutskottet
Svedberg, fru
Bark
Dickson

Nr Bl

Tisdagen den 24 juni 1958

Königson

Eriksson i Stockholm, fru

Björkänge

Engkvist

Svensson i Krokstorp
Ekström i Björkvik
Nelander
Jacobsson i Sala
Johnsson i Skoglösa.

I samband med valet av ledamöter i
utrikesutskottet beslöts på framställning
av herr talmannen, att riksdagens kanslideputerade
skulle genom utdrag av
protokollet underrättas om kammarens
val av ledamöter ävensom om det i § 8
av detta protokoll redovisade valet av
suppleanter i nämnda utskott samt anmodas
låta uppsätta och till kamrarna
ingiva förslag till den skrivelse i ämnet,
som borde till Konungen avlåtas.

§ 7

Företogs val av åtta medlemmar i
Nordiska rådet för tiden intill dess val
nästa gång äger rum.

För detta val avlämnade herr förste
vice talmannen en av de utav kammaren
valda ledamöterna av talmanskonferensen
godkänd lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog
följande namn:

Sehlstedt

Jonsson i Strömsund
Skoglund i Doverstorp
Rvlander
Ericsson i Kinna
Pettersson i Dahl
Ekendahl, fru
Sandström, fru.

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till medlemmar i Nordiska rådet.

På framställning av herr talmannen
beslöts, att riksdagens kanslideputerade
skulle genom utdrag av protokollet underrättas
om kammarens val av medlemmar
i Nordiska rådet och om det i
§ 9 av detta protokoll redovisade valet

av suppleanter för dem samt anmodas
låta uppsätta och till kamrarna ingiva
förslag dels till förordnanden för de valda,
dels ock till skrivelse till Konungen
med anmälan om de förrättade valen.

§ 8

Anställdes val av beslutat antal suppleanter
för ledamöterna i de ständiga
utskotten, nämligen 8 i utrikesutskottet,
19 i konstitutionsutskottet, 28 i statsutskottet,
19 i bevillningsutskottet, 18 i
bankoutskottet, 17 i första lagutskottet,
19 i andra lagutskottet, 17 i tredje lagutskottet,
20 i jordbruksutskottet och 21
i allmänna beredningsutskottet.

Sedan herr förste vice talmannen avlämnat
ifrågavarande tio listor, alla med
partibeteckningen »Gemensam lista»,
och listorna blivit i ovan upptagen ordning
av herr talmannen upplästa och av
kammaren godkända, befunnos följande
personer, vilkas namn i här angiven
ordning upptagits å respektive listor, utsedda
till suppleanter i

utrikesutskottet:
Renström-Ingenäs, fru
Åkerström
Håstad

Svensson i Ljnngskile

Kärrlander

Wahlund

Andersson i Ryggestad
von Friesen.

konstitutionsutskottet:
Gustafsson i Bogla
Svedberg, fru
Svenungsson
Hamrin
Bark
Wahlund

Andersson i Linköping
Sjöqvist, fru
Alemyr

Gustafsson i Borås
Henningsson
Nilsson i Tvärålund
Adamsson
Gansmoe

Tisdagen den 24 juni 1958

Nr B 1

Thunvall, fru
Anderson i Sundsvall
Andersson i Billingsfors
Heckscher
Elmwall.

statsutskottet:
Olsson, fröken
Blidfors
Cassel
Wedén
Almgren

Hansson i Skegrie

Andreasson

Karlsson, fröken

Mellqvist

Nihlfors

Lundqvist

Hansson i önnarp

Lewén-Eliasson, fru

Heckscher

Arvidson

Gustafsson i Skellefteå
Thorsson, fru
Bohman
Lassinantti
Larsson i Hedeniiset
Johansson i Norrköping
Vinge, fröken
Sjövall, fru
Hjalmarson
Gustafsson i Uddevalla
Gustafsson i Kårbv
Helén

Eliasson i Moholm.

bevillningsutskottet:
Wiklund

Eriksson i Stockholm, fru

Nilsson i Bästekille

Christenson i Malmö

Kngkvist

Larsson i Luttra

Asp

Harlin

Andersson i Essvik
Stenberg
Holmqvist, fru
Eriksson i Bäckmora
Forsberg
Stiernstedt

Kristenson i Göteborg
Itydén

Carlsson i Västerås
de Jounge
Antonsson.

bankoutskottet:

Adamsson

Renström-Ingenäs, fru
Setterberg i Vilske-Kleva
Boija
Hagnell

Johnsson i Skoglösa

Bengtsson i Landskrona

Wachtmeister

Carbell

Ågren

Ekström i Iggesund

Börjesson

Lindahl

Hamilton

Berglund

Gustafson i Göteborg
Cassel

Bengtsson i Göteborg.

första lagutskottet:
Ekström i Björkvik
Jacobsson i Sala
Fröding

Gustafsson i Borås
Löfqvist, fru
Johansson i Gränö
Alemyr
Edlund

Bergegren, fröken
Larsson i Stockholm
Andersson i Storfors
Fälldin

Zetterberg i Stockholm
Lidman-Frostenson, fru
Haglund
Ågren

Kristensson, fru.

andra lagutskottet:
Bengtsson i Varberg
Sandell, fröken
Lothigius
Höjer, fröken
Johansson i Södertälje

Nr Bl

Tisdagen den 24 juni 1958

Wahrendorff

Fredriksson

Wallerius, fröken

Eriksson i Ängelholm, fru

Rimmerfors

Sundelin

Gustavsson i Alvesta
Svensson, fru
Björkman
Svensson i Kungälv
Königson

Carlsson i Göteborg
Hamilton

Anderson i Sundsvall.

tredje lagutskottet:
Bengtsson i Halmstad
Persson i Tandö
Stiernstedt
Nyberg

Nilsson i Östersund
Jansson i Benestad
Svenning

Bengtsson i Göteborg
Ekström i Iggesund
Johansson i öckerö
Lindström
Grebäck

Persson i Appuna

Agerberg

Lindberg, fru

Rimås

Hedin.

jordbruksutskottet:
Lindskog, fru
Arweson
Agerberg
Rimås
Jönsson
Svensson i Va
Johanson i Västervik
Eliasson i Mobolm
Franzén

Nilsson i Lönsboda
Jäderberg, fru
Brandt i Sätila
Lundmark
Nilsson i Bästekille
Persson i Tandö
Johansson i öckerö

Carbell

Hedin

Larsson i Ålsta
Allmän.

allmänna beredningsutskottet:
Jäderberg, fru
Svensson i Kungälv
Wallerius, fröken
Nihlfors
Thunvall, fru
Börjesson
Lundmark
Svenungsson
Lewén-Eliasson, fru
Carlsson i Huskvarna
Gustafsson i Uddevalla
Grebäck

Andersson i Storfors

Lothigius

Haglund

Hamrin

Andersson i Billingsfors
Setterberg i Vilske-Kleva
Lindahl
Antonsson

Larsson i Stockholm.

§ 9

Företogs val av åtta suppleanter för
de av kammaren utsedda medlemmarna
i Nordiska rådet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en av de utav kammaren valda ledamöterna
i talmanskonferensen godkänd
lista, som under partibeteckningen »Gemensam
lista» upptog följande namn:

Andersson i Ryggestad

Thapper

Braconier

Helén

Mellqvist

Gustafsson i Kårby

Alemyr

Nihlfors.

Efter det denna lista av herr talmannen
upplästs och av kammaren godkänts,
förklarades de å listan upptagna
personerna utsedda till suppleanter i
Nordiska rådet.

Tisdagen den 24 juni 1958 Nr B 1

Interpellation ang. åtgärder i syfte att stimulera sysselsättningen inom skogsbruket

g 10

Föredrogos var för sig följande Kungl.
Maj:ts å kammarens bord vilande propositioner;
och hänvisades därvid
till behandling av lagutskott propositionen
nr B 32, med förslag till lag om
ersättning för krigsskada å egendom;
och

till statsutskottet propositionen nr B
33, angående statlig borgen för lån till
Svenska skifferoljeaktiebolaget.

§ 11

Föredrogos var för sig följande på
bordet liggande motioner. Därvid hänvisades till

statsutskottet motionerna:
nr B (i, av herr Holmberg m. fl., och
nr B 7, av herr von Friesen m. fl.;
till behandling av lagutskott motionen
nr B 8, av herr von Friesen m. fl.;
till bevillningsutskottet motionerna:
nr B 9, av herr Börjesson m. fl.,
nr B 10, av herr Cassel m. fl.,
nr B 11, av herr Kollberg m. fl., och
nr B 12, av fröken Vinge in. fl.; samt
till statsutskottet motionen nr B 13,
av herr Wachtmeister.

§ 12

Föredrogs den av herr Nihlfors vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan att
få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för justitiedepartementet
angående användningen av
effektiva stöldskydd på motorfordon.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 13

Föredrogs herr Nelanders vid kammarens
nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan att
få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för justitiedepartementet
angående frågan om .straff för

den, som ansvarslöst eller för egen vinning
bjuder barn och ungdom på sprit.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 14

Herr förste vice talmannen erhöll på
begäran ordet och yttrade:

Herr talman! Jag hemställer att
Kungl. Maj ds propositioner nr B 1 och
nr B 2 måtte uppföras sist på föredragningslistan
för kammarens nästkommande
sammanträde.

Denna hemställan bifölls.

§ 15

Interpellation ang. åtgärder i syfte att
stimulera sysselsättningen inom skogsbruket Herr

talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr ELIASSON i Sundborn (ep),
som anförde:

Herr talman! I syfte att motverka den
ökade arbetslöshet, som konjunkturavmattningen
medfört, har olika åtgärder
vidtagits. Sålunda har bl. a. räntan
sänkts och företagens investeringsfonder
frisläppts. Vidare har bostadsbyggandet
ökat, ökade anslag lämnats för
väginvesteringar och beredskapsarbetena
bedrivits i större omfattning och
fortsatt längre ut på våren och försommaren
än tidigare. I vissa fall har industribeställningar
med arbetslöshetsmedel
satts in.

Med hänsyn till riskerna för fortsatt
konjunkturavmattning framstår det som
angeläget att sysselsättningen inom
skogsbruket stimuleras. Härför talar
också, alt beträffande mera bögvärdiga
virkessortiment avverkningarna kan
komma att bli av mindre omfattning
under kommande höst- och vintermånader.
Ur sysselsättningssynpunkt men
också med tanke på skogsvården skulle
det vara av värde om veden i större

32 Nr B1 Tisdagen den 24 juni 19o8

Interpellation ang. principerna vid utnämningar till högre tjänster inom utrikesförvaltningen -

utsträckning kunde beredas avsättning.
Härigenom skulle även importbehovet
av bränsle minska till förmån för landets
relativt begränsade valutareserv
och beredskapen vid en eventuell avspärrning.
Numera synes tekniskt goda
möjligheter till eldning med flis föreligga,
och denna borde i större utsträckning
kunna utnyttjas bl. a. av allmänna
inrättningar. Vad staten beträffar synes
en skyndsam inventering böra ske
av möjligheterna att vid dess militära
förläggningar, sjukhus o. d. i de olika
länen helt eller delvis övergå till fliseldning.

Med åberopande av det anförda anhåller
jag om kammarens tillstånd att
till herr statsrådet och chefen för socialdepartementet
få framställa följande
frågor:

1. Vill herr statsrådet lämna kammaren
en redogörelse för de åtgärder som
vidtagits eller planeras i syfte att stimulera
sysselsättningen inom skogsbruket? 2.

Är herr statsrådet villig att vidtaga
åtgärder i syfte att främja fliseldning
vid statliga inrättningar?

Denna anhållan bordlädes.

§ 10

Interpellation ang. principerna vid utnämningar
till högre tjänster inom
utrikesförvaltningen

Ordet lämnades på begäran till

Herr HECKSCHER (h), som yttrade:

Herr talman! Under de senaste åren
har utrikesförvaltningens personalkader
ökats. Bland annat har det inrättats
flera nya poster för beskickningschefer,
dels i de egentliga sändebudsgraderna,
dels för beskickningsråd med sändebuds
ställning. Denna personalökning har i
regel brukat motiveras med handelspolitiska
skäl. Riktigt är också utan all
fråga att handelspolitiken under efterkrigsåren
kommit att spela en alltmera

dominerande roll bland utrikesförvaltningens
uppgifter.

En viss diskussion har samtidigt ägt
rum beträffande personalrekryteringsproblemen
inom utrikestjänsten. Även
under denna diskussion har behovet av
handelspolitisk erfarenhet och kompetens
särskilt betonats. Utrikesförvaltningens
kritiker har brukat påstå, att
diplomatyrkets vanor icke utvecklats i
takt med den moderna tidens krav.
Vad som nu för tiden behövs är, säger
man, »handelsresande för Sverige» snarare
än folk som är presentabla i salongerna
eller ens politiska förhandlare.
Häremot har — enligt min mening
med betydande rätt — invänts att
det i själva verket är kritikerna som
icke följt med utvecklingen. Nutidens
unga diplomater tvingas från första
början att ägna huvuddelen av sin tid
åt studier av handelspolitiska, ekonomiska
och sociala frågor. Det diplomatiska
umgängeslivet kan visserligen ofta
vara en tidsödande belastning men anses
inom den svenska utrikestjänsten
aldrig som annat än en bisak.

Emellertid har utnämningspolitiken
inom utrikesförvaltningen i viss mån
ändrat karaktär, när det gällt just beskickningscheferna.
Under de allra senaste
åren har det i några fall förekommit,
att till sändebud utsetts personer
som hämtats icke från den diplomatiska
tjänsten utan från andra kretsar,
närmast med inrikespolitisk meritering.
Naturligtvis kan en dylik friare
utnämningspolitik ibland vara motiverad.
Om den utnämnde representerar
en kompetens, som är särskilt viktig
för den ifrågavarande tjänsten men som
saknas bland karriärens egna befattningshavare,
finns det intet skäl till
några invändningar. Likaså kan det någon
gång vara motiverat att till beskickningschef
utses en person med särskilda
kontakter i det land där han eller
hon ackrediteras, i synnerhet om dessa
kontakter av ett eller annat skäl icke

Tisdagen den 24 juni 1958

Nr Bl

Interpellation ang. vård av unga människor på ålderdomshem

eljest står den sittande regeringen till
buds.

Å andra sidan innefattar den friare
utnämningspolitiken vissa risker, i synnerhet
om de grundläggande principerna
icke tydligt klargöres. Utrikestjänsten
kan förlora sin dragningskraft på
dugliga sökande, om de högsta befattningarna
går till personer utanför karriären
även i sådana fall, där detta icke
föranledes av brist på lämpliga kandidater
inom densamma. Särskilt kan det
i så fall bli risk för att dugliga tjänstemän
söker sig bort till annat håll. Hos
allmänheten kan det likaså uppstå misstankar,
som även om de är obefogade
likväl minskar förtroendet för utrikesförvaltningen.
Särskilt betänkligt är det
ur denna synpunkt, om någon kan få
intryck av att viktiga beskickningschefsposter
eller motsvarande användes
som partibelöningar, under det att
sådana tjänstemän, som hyser en annan
politisk ståndpunkt än regeringens eller
som eljest visar prov på självständighet
i åsikter, blir förbigångna eller
hänvisade till mindre lockande befattningar.

Det är självfallet icke min avsikt att
i strid mot 90 § regeringsformen ingå
på kritik av någon särskild utnämning.
Men för en utomstående, intresserad
iakttagare har det på senare tid ibland
varit svårt att inse, varpå utnämningar
av här nämnd typ grundats. Det har
icke alltid funnits något som kunnat
tyda på att den utnämnde haft sådan
särskild skicklighet för tjänsten, som
icke funnits att tillgå hos utrikesförvaltningens
egna tjänstemän. Särskilt
påfallande är det, att de handelspolitiska
krav, som eljest brukat åberopas,
i dessa fall regelmässigt lämnats helt
åsido.

Det synes därför angeläget, att de
för den friare utnämningspolitiken
grundläggande principerna tydligt uttalas
och öppet diskuteras. Med anledning
härav anhåller jag om kammarens

tillstånd att till hans excellens utrikesministern
få ställa följande fråga:

Vilka grundsatser tillämpar regeringen
vid utnämningar till de högsta tjänsterna
inom utrikesförvaltningen, särskilt
i sådana fall där till beskickningschefsposter
eller motsvarande befattningar
utses personer utanför utrikestjänsten? Denna

anhållan bordlädes.

§ 17

Interpellation ang. vård av unga människor
på ålderdomshem

Fröken ELMÉN (fp) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! I en med andra kammarens
tillstånd väckt interpellation till
inrikesministern tog jag upp frågan om
i vilken utsträckning unga människor
vårdas vid ålderdomshem. Interpellationen
hann icke besvaras före kammarens
upplösning. Med anledning härav och
med hänvisning till den i interpellationen
framförda motiveringen anhåller
jag om kammarens tillstånd att till herr
statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
få ställa följande fråga:

Är herr statsrådet i tillfälle att lämna
en redogörelse för i vilken utsträckning
unga människor vårdas vid våra ålderdomshem
eller motsvarande vårdinrättningar
tillsammans med äldre kronikerfall,
och vilka åtgärder ämnar herr
statsrådet vidtaga i syfte att komma till
rätta med dessa missförhållanden?

Denna anhållan bordlädes.

§ 18

Till bordläggning anmäldes riksdagens
revisorers berättelse över den år 1957 av
dem verkställda granskningen angående
statsverket.

§ 19

Tillkännagavs, att följande Kungl.
Maj ds propositioner överlämnats till
kammaren, nämligen

3 — Andra kammarens protokoll 1958. Nr Bl

Nr Bl

Tisdagen den 24 juni 1958

nr B 10, angående vissa tjänster vid
kommunikationsverken,

nr B 18, angående godkännande av
vissa avtal om förvärv och överlåtelse
av fastigheter, m. in.,

nr B 22, med förslag till förordning
om ändring av 6 § familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946 (nr 99),
nr B 28, angående överlåtelse av viss
kronan tillhörig mark in. m.,

nr B 30, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 27 juni 1902 (nr 71),
innefattande vissa bestämmelser om
elektriska anläggningar,

nr B 35, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 2 § 5:o) och 16:o)
lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om
Kungl. Maj:ts regeringsrätt,

nr B 36, angående ökning av det högsta
belopp intill vilket staten må åtaga
sig betalningsansvar i form av statsgaranti
för exportkredit,

nr B 37, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189)
om expropriation m. m., och

nr B 38, med förslag till lag om ändring
i slutbestämmelserna till luftfartslagen
den 6 juni 1957 (nr 297).

Dessa propositioner bordlädes.

§ 20

Anmäldes följande till herr talmannen
under sammanträdet avlämnade motioner: nr

B 14, av herr Persson i Appuna, om
utvidgning av kommuns kompetensområde
i fråga om drivande av industri
eller affärsverksamhet,

nr B 15, av herr Cassel m. fl., angående
den koncessionerade inrikes lufttrafiken
i Sverige,

nr B 16, av herr Svensson i Krokstorp
m. fl., om åtgärder för att vid nedläggande
av trafiksvaga bandelar ersätta dem
med andra likvärdiga trafikmedel m. m.,
nr B 17, av herr Andersson i Ronneby,
angående vissa organisations- och anslagsfrågor
rörande försvaret,

nr B 18, av herr Gustafson i Dädesjö
m. fl., angående driftbidrag till statens
järnvägar,

nr B 19, av herr Ohlin m. fl., angående
kompletterande direktiv för utredningen
om en allmän översyn av socialpolitiken,

nr B 20, av herr Ohlin m. fl., angående
anslag för budgetåret 1958/59 till främjande
av bostadsförsörjningen m. m.,
nr B 21, av herrar Gustafsson i Skellefteå
och Wedén, om vissa ändringar i
bestämmelserna rörande statliga bostadslån,

nr B 22, av herrar Fröding och Wachtmeister,
i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning angående vissa organisations-
och anslagsfrågor rörande försvaret,

nr B 23, av herr Fredriksson m. fl.,
angående organisationen av statens institut
för folkhälsan m. m.,

nr B 24, av herrar Ståhl och Rydén,
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr B 33, angående statlig borgen för lån
till Svenska skifferoljeaktiebolaget,
nr B 25, av herr Christenson i Malmö,
i anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr B 33, angående statlig borgen för lån
till Svenska skifferoljeaktiebolaget,
nr B 26, av herrar Svensson i Ljungskile
och Rimås, angående driftbidrag
till statens järnvägar,

nr B 27, av herr Andersson i Ronneby
m. fl., angående vissa organisations- och
anslagsfrågor rörande försvaret,

nr B 28, av herr Andersson i Ronneby
m. fl., angående vissa organisations- och
anslagsfrågor rörande försvaret,

nr B 29, av fröken Karlsson och fröken
Wetterström, om ändring av laboratorsbefattningen
i barntandvård vid
tandläkarhögskolan i Malmö till professur
i ämnet,

nr B 30, av fröken Karlsson och fröken
Wetterström, om beredande av möjlighet
för lärare på skolans lågstadium
att få sin utbildning förlagd till lärarhögskolan,

nr B 31, av herr Wachtmeister m. fl.,
angående uppflyttning i högre lönegrad
av en befattning som l:e antikvarie vid
riksantikvarieämbetet,

nr B 32, av fröken Elmén, angående

Onsdagen den 25 juni 1958

Nr Bl

anslag för budgetåret 1958/59 till statens
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
m. m.,

nr B 33, av herr Senander m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition
nr B 31, angående pensionsreglering för
statsanställda m. m.,

nr B 34, av herrar Cassel och Darlin,
om sänkning av bolagsskatten, och
nr B 35, av herr Nilsson i Svalöv m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr B 3, med förslag till förordning
angående upphävande av förordningen
den 26 juli 1947 (nr 581) om kvarlåtenskapsskatt,
m. m.

Vidare anmäldes följande motioner i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr B 4, med förslag till ny tulltaxa,
m. m., nämligen

nr B 36, av herr Senander m. fl.,
nr B 37, av herrar Regnéll och Svensson
i Krokstorp,

nr B 38, av herr Odhe m. fl.,
nr B 39, av herr Nelander m. fl.,
nr B 40, av herr Christenson i Malmö
m. fl.,

nr B 41, av herr Ståhl m. fl.,
nr B 42, av herr Andersson i Ronneby
m. fl.,

nr B 43, av herr Nilsson i Svalöv m. fl.,
och

nr B 44, av herr Hansson i Skegrie.

Slutligen anmäldes följande motioner:
nr B 45, av herr Magnusson i Borås
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr B 6, med förslag till förordning
om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar,
m. m.,

nr B 46, av herr Norén m. fl., om utredning
rörande statens stöd till utbyggnad
av skogsindustrien i Norrland,
nr B 47, av herr Svensson i Krokstorp
m. fl., om höjning av avgifterna för registrering
i bilregistret, och

nr B 48, av herr Jonsson i Strömsund,
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr B 29, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 3 januari 1947
(nr 1) om allmän sjukförsäkring, m. m.

Dessa motioner bordlädes.

§ 21

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 14.25.

In fidem
Gunnar Britth

Onsdagen den 25 juni

Kl. 16.00

§ 1

Justerades protokollen för den 18 innevarande
juni.

§ 2

Föredrogos var efter annan följande
Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades därvid till

statsutskottet propositionerna:

nr B 10, angående vissa tjänster vid
kommunikationsverken, och

nr B 18, angående godkännande av
vissa avtal om förvärv och överlåtelse
av fastigheter, m. m.;

till behandling av lagutskott propositionen
nr B 22, med förslag till förordning
om ändring av 6 § familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946 (nr 99);

till statsutskottet propositionen nr B
28, angående överlåtelse av viss kronan
tillhörig mark m. m.;

Nr Bl

Onsdagen den 25 juni 1958

till behandling av lagutskott propositionerna: nr

B 30, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 27 juni 1902 (nr
71) innefattande vissa bestämmelser om
elektriska anläggningar, och

nr B 35, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 2 § 5:o) och 16 :o)
lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om
Kungl. Maj:ts regeringsrätt;

till statsutskottet propositionen nr B
36, angående ökning av det högsta belopp
intill vilket staten må åtaga sig
betalningsansvar i form av statsgaranti
för exportkredit; samt

till behandling av lagutskott propositionerna: nr

B 37, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr
189) om expropriation m. m., och
nr B 38, med förslag till lag om ändring
i slutbestämmelserna till luftfartslagen
den 6 juni 1957 (nr 297).

§ 3

Föredrogos var efter annan följande
på bordet liggande motioner. Därvid
remitterades

till konstitutionsutskottet motionen nr
B 14, av herr Persson i Appuna;
till statsutskottet motionerna:
nr B 15, av herr Cassel m. fl.,
nr B 16, av herr Svensson i Krokstorp
m. fl.,

nr B 17, av herr Andersson i Ronne by.

nr B 18, av herr Gustafson i Dädesjö
m. fl.,

nr B 19 och B 20, av herr Ohlin m. fl.,
nr B 21, av herrar Gustafsson i Skellefteå
och Wedén,

nr B 22, av herrar Fröding och
Wachtmeister,

nr B 23, av herr Fredriksson m. fl.,
nr B 24, av herrar Ståhl och Rydén,
nr B 25, av herr Christenson i Malmö,
nr B 26, av herrar Svensson i Ljungskile
och Rimås,

nr B 27 och B 28, av herr Andersson
i Ronneby m. fl.,

nr B 29 och B 30, av fröken Karlsson
och fröken Wetterström,

nr B 31, av herr Wachtmeister m. fl.,
nr B 32, av fröken Elmén, och
nr B 33, av herr Senander m. fl.;
till bevillningsutskottet motionerna:
nr B 34, av herrar Cassel och Barlin,
nr B 35, av herr Nilsson i Svalöv
m. fl.,

nr B 36, av herr Senander m. fl.,
nr B 37, av herrar Regnéll och Svensson
i Krokstorp,

nr B 38, av herr Odhe m. fl.,
nr B 39, av herr Nelander m. fl.,
nr B 40, av herr Christenson i Malmö
m. fl.,

nr B 41, av herr Ståhl m. fl.,
nr B 42, av herr Andersson i Ronneby
m. fl.,

nr B 43, av herr Nilsson i Svalöv
m. fl.,

nr B 44, av herr Hansson i Skegrie,
och

nr B 45, av herr Magnusson i Borås
m. fl.;

till bankoutskottet motionen nr B 46,
av herr Norén m. fl.; samt

till behandling av lagutskott motionerna: nr

B 47, av herr Svensson i Krokstorp
m. fl., och

nr B 48, av herr Jonsson i Strömsund.

§ 4

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
riksdagens revisorers å kammarens
bord vilande berättelse över den
år 1957 av dem verkställda granskningen
angående statsverket.

§ 5

Föredrogs den av herr Eliasson i
Sundborn vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen
för socialdepartementet angående åtgärder
i syfte att stimulera sysselsättningen
inom skogsbruket.

Kammaren biföll denna anhållan.

Onsdagen den 25 juni 1958

Nr B 1

Interpellation ang. de offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt

§ 6

Föredrogs herr Heekschers vid kammarens
nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan att
få framställa interpellation till hans excellens
herr ministern för utrikes ärendena
angående principerna vid utnämningar
till högre tjänster inom utrikesförvaltningen.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 7

Föredrogs den av fröken Elmén vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
angående vård av unga människor
på ålderdomshem.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 8

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren att Kungl. Maj:ts propositioner
nr B 1 och nr B 2 skulle uppföras
sist å föredragningslistan för kammarens
nästkommande sammanträde.

§ 9

Interpellation ang. de offentliga tjänstemännens
förhandlingsrätt

Ordet lämnades på begäran till

Herr CARBELL (s), som anförde:

Herr talman! Frågan om förhandlingsrätten
för tjänstemännen i offentlig
tjänst utgör otvivelaktigt ett både omfattande
och komplicerat problem. Under
den långa tid frågan varit föremål
för utredning har helt naturligt
densamma följts av de ifrågavarande
tjänstemännen ocli deras organisationer
med stort intresse. För dem gäller det
frågan, huruvida och i vilka former
facklig demokrati för offentliga tjänstemän
skall genomföras. Även om kungörelsen
1937 om förhandlingsrätt för

statliga tjänstemän och lagen 1940 om
förhandlingsrätt för kommunala tjänstemän
innebar ett steg i riktning mot en
sådan demokrati, hyser man dock på
tjänstemannasidan starka förväntningar
om att demokratiseringen skall fortsätta
och såvitt möjligt flytta över till
den offentliga sektorn det rättssystem
som gäller för den privata arbetsmarknaden.

Dessa förhoppningar har så småningom
under den tioåriga utredningstiden
alltmera förstärkts i och med att
de förhandlingsformer, som under
denna tid vuxit fram, obestridligen innebär
ett närmande till de former som
tillämpas på arbetsmarknaden i övrigt.
Förhandlingsmomentet har markerats
allt starkare och preciserade överenskommelser
har träffats — i vissa avseenden
med tidsbestämd giltighet. Till
denna utveckling har — utöver vad som
legat i tiden — även bidragit att tjänstemännens
fackliga organisationer stärkts
och utbyggts, varigenom deras faktiska
inflytande på arbetsmarknaden ökat.

Emellertid saknas någon motsvarande
nydaning på det rättsliga området, och
på alltför många punkter återspeglar
därför rättsreglerna en äldre tids uppfattning
rörande förhållandet mellan
tjänstemännen och deras arbetsgivare.
Tjänstemännen som kår kan svårligen
acceptera tanken att de icke rättsligen
skall ha ställningen av en med arbetsgivaren
likaberättigad part.

Med tillfredsställelse har man nu från
tjänstemännens sida noterat att civilministern
i dagarna förstärkt 195G års förhandlingsrättsutredning
med en allsidigare
expertrepresentation. Med allra
största intresse förväntar man nu resultatet
av utredningsarbetet, och jag hemställer
därför om kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen för civildepartementet
få ställa följande
frågor:

Är herr statsrådet i tillfälle meddela
kammaren när 1956 års förhandlingsrättsutredning
kan beräknas slutföra sitt

Nr Bl

Onsdagen den 25 juni 1958

Interpellation ang. 1953 års trafikutredning, m. m.

arbete och hur avser herr statsrådet att
det fortsatta arbetet på en lösning av
frågan om de offentliga tjänstemännens
förhandlings- och avtalsrätt skall bedrivas? Denna

anhållan bordlädes.

§ 10

Interpellation ang. 1953 års trafikutredning,
m. m.

Herr PETTERSSON i Dahl (ep) erhöll
på begäran ordet och yttrade:

Herr talman! Den 16 januari i år riktade
jag i en interpellation vissa frågor
till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
angående trafiksvaga
järnvägar. Interpellationen blev
inte besvarad under vårriksdagen.

Jag vill nu återkomma med de frågor,
som jag ställde i denna interpellation.
Utöver vad jag då anförde vill jag framhålla,
att det synes mig möjligt att i
många fall avsevärt kunna förbilliga
järnvägsdriften genom olika åtgärder.
Det bör exempelvis för Falkenberg—
Limmared-banan, som jag särskilt berörde
i interpellationen, vara möjligt att
upprätthålla trafiken genom enbart s. k.
rälsbuss, försedd med bagagefinka, och
biljetterna bör kunna säljas enbart på
tågen. En annan åtgärd, som bör övervägas,
är införande av stopplikt för rälsbussförarna
vid passerande av trafikerad
väg i likhet med vad som nu gäller
för fordonsförare, som kommer från
en mindre trafikerad väg in på huvudväg.
Denna stopplikt inom landsvägstrafiken
har otvivelaktigt varit till stort
gagn för trafiksäkerheten. En sådan
stopplikt bör utan olägenhet kunna införas
vid många av våra järnvägar.

Genom sådana åtgärder, som jag här
påtalat, skulle otvivelaktigt järnvägsdriften
kunna avsevärt förbilligas. Härigenom
bör kunna möjliggöras, att den
av mig omnämnda Falkenberg—Limmared-banan
m. fl. järnvägar kan bevaras.

Med hänvisning till vad jag anförde i
denna fråga den 16 januari i år och till

vad jag här ytterligare har framhållit
anhåller jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
ställa följande
frågor:

1. När kan 1953 års trafikutredning
beräknas vara klar met sitt betänkande?

2. Anser herr statsrådet, att den av
mig nämnda med flera järnvägar inte
bör nedläggas, förrän ståndpunkt tagits
till ifrågavarande utrednings förslag
och i varje särskilt fall erforderliga vägar
upprustats och ombyggts för tillgodoseende
av befolkningens behov i
trafikhänseende?

3. Har herr statsrådet vidare uppmärksammat,
att tågtiderna på trafiksvaga
järnvägar i många fall är särskilt
olämpligt lagda med hänsyn till förbindelser
med andra järnvägar?

4. Är herr statsrådet beredd att vidtaga
åtgärder till besparingar inom
järnvägsdriften, exempelvis genom ersättande
i lämpliga fall av nuvarande
bevakningsanordningar med stopplikt
för rälsbuss före passerande av korsning
med landsväg i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som nu gäller
för fordon vid utfart från mindre trafikerad
till mer trafikerad väg?

Denna anhållan bordlädes.

§ 11

Tillkännagavs, att bankoutskottet jämlikt
§ 21 riksdagsstadgan anmält, att
till utskottet från fullmäktige i riksgäldskontoret
inkommit framställning
med förslag till ändring i riksgäldskontorets
reglemente.

Denna anmälan bordlädes.

§ 12

Anmäldes, att Kungl. Maj:ts proposition
nr B 39, angående vissa åtgärder
på grund av situationen på smörmarknaden,
in. in., tillställts kammaren.

Denna proposition bordlädes.

Onsdagen den 25 juni 1958

Nr Bl

§ 13

Anmäldes följande till herr talmannen
under sammanträdet avlämnade motioner: nr

B 49, av herr Svenungsson m. fl.,
angående vissa åtgärder för upprustning
av universitet och högskolor,

nr B 50, av herr Magnusson i Borås,
om tillämpning av upphandlingskungörelsen
å alla s. k. allmännyttiga bostadsföretag,

nr B 51, av herr Gustafsson i Borås
m. fl., angående viss tjänstårsberäkning
för lärare i de svenska missionssällskapens
tjänst,

nr B 52, av herr Lothigius, angående
befolkningsfrågan,

nr B 53, av herrar Johansson i öckerö
och Svensson i Ljungskile, angående
främjande av bostadsförsörjningen,
nr B 54, av herr Sundström m. fl.,
angående vissa organisations- och anslagsfrågor
rörande försvaret,

nr B 55, av herr Nyberg, angående
vissa organisations- och anslagsfrågor
rörande försvaret,

nr B 56, av herr Magnusson i Borås,
angående omjustering av reglerna
för fastighetstaxeringsvärdenas inverkan
på beräkningen av stipendier vid
vissa läroanstalter,

nr B 57, av herr Magnusson i Borås
m. fl., angående utredning rörande statliga
normerande författningar, som
framtvingar en onödigt hög utgiftsnivå
för kommunerna,

nr B 58, av herr Christenson i Malmö,
angående översyn och utredning av utrikesförvaltningens
organisation,

nr B 59, av herr Nilsson i Göingegården,
om inrättande av en professur i
virologi vid universitetet i Uppsala,
nr B 60, av fru Boman m. fl., angående
höjning av ersättningen till vissa
växelstationsföreståndare vid televerket,

nr B 61, av herrar Stenberg och östlund,
om vissa lindringar i motorfordons-
och drivmcdelsbeskattningen, och

nr B 62, av herr Nelander m. fl., om
förbud mot utminutering av rusdrycker
vissa dagar före varje helg.

Vidare anmäldes följande motioner i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr B 4, med förslag till ny tulltaxa,
m. m., nämligen

nr B 63, av herr Lothigius m. fl.,
nr B 64, av herr Rimås m. fl.,
nr B 65, av herr Magnusson i Borås
m. fl.,

nr B 66, av herr Stiernstedt m. fl.,

nr B 67, av herr Nilsson i Göingegården,

nr B 68, av herr Nilsson i Göingegården
m. fl.,

nr B 69, av herrar Braeonier och
Löfgren,

nr B 70—B 74 av herr Bengtsson i
Göteborg, och

nr B 75, av herr Jansson i Benestad
m. fl.

Slutligen anmäldes följande motioner:
nr B 76, av herr Holmberg, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
B 15, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 2 § förordningen den
30 juni 1937 (nr 655) angående bidrag
från landsting och städer, som ej deltaga
i landsting, till bestridande av kostnaderna
för vård i vissa fall å karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet,

nr B 77, av herr Magnusson i Borås
m. fl., om utredning rörande handhavandet
av kommunal verksamhet,

nr B 78, av herr Magnusson i Borås
och fröken Wetterström, om viss ändring
av förordningen om statsbidrag
till erkända arbetslöshetskassor,

nr B 79, av herrar Nilsson i Göteborg
och Andreasson, om utvidgning av arbetarskyddslagens
tillämpningsområde,
och

nr B 80, av herr Braeonier, angående
vissa spörsmål rörande frågan om riksstat
för budgetåret 1958/59.

Dessa motioner bordlädes.

Nr Bl

Fredagen den 27 juni 1958

§ 14

Upplästes följande till kammaren inkomna
ledighetsansökan:

För deltagande i kommittéarbete
inom Europarådet anhåller undertecknad
om ledighet från riksdagsgöromålen
under tiden 1—5 juli.

Stockholm den 26 juni

Ingemar Andersson

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 15

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 16.10.

In fidem
Gunnar Britth

Fredagen den 27 juni

Kl. 14.00

§ 1

Justerades protokollet för den 19 innevarande
juni.

§ 2

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet
Kungl. Maj:ts å kammarens
bord liggande proposition nr B 39,
angående vissa åtgärder på grund av
situationen på smörmarknaden, m. m.

§ 3

Föredrogs och lades till handlingarna
bankoutskottets på bordet vilande anmälan
jämlikt § 21 riksdagsstadgan att
till utskottet från fullmäktige i riksgäldskontoret
inkommit framställning
med förslag till ändring i riksgäldskontorets
reglemente.

§ 4

Föredrogos var för sig följande å
bordet vilande motioner. Därvid remitterades till

statsutskottet motionerna:
nr B 49, av herr Svenungsson m. fl.,
nr B 50, av herr Magnusson i Borås,
nr B 51, av herr Gustafsson i Borås
m. fl.,

nr B 52, av herr Lothigius,
nr B 53, av herrar Johansson i öckerö
och Svensson i Ljungskile,

nr B 54, av herr Sundström m. fl.,
nr B 55, av herr Nyberg,
nr B 56, av herr Magnusson i Borås,
nr B 57, av herr Magnusson i Borås
m. fl.,

nr B 58, av herr Christenson i Malmö,
nr B 59, av herr Nilsson i Göingegården,
och

nr B 60, av fru Boman m. fl.;
till bevillningsutskottet motionerna:
nr B 61, av herrar Stenberg och Östlund,

nr B 62, av herr Nelander m. fl.,
nr B 63, av herr Lothigius m. fl.,
nr B 64, av herr Bimås m. fl.,
nr B 65, av herr Magnusson i Borås
m. fl.,

nr B 66, av herr Stiernstedt m. fl.
nr B 67, av herr Nilsson i Göingegården,

nr B 68, av herr Nilsson i Göingegården
m. fl.,

nr B 69, av herrar Braconier och Löfgren,

nr B 70—B 74, av herr Bengtsson i
Göteborg, samt

nr B 75, av herr Jansson i Benestad
m. fl.;

Fredagen den 27 juni 1958

Nr B 1

Interpellation ang. medelsanvisningen till Drakauddens kraftverk i Lule iilv samt
vattenfallsstyrelsens propagandaverksamhet

till behandling av lagutskott motionerna: nr

B 76, av herr Holmberg,
nr B 77, av herr Magnusson i Borås
m. fl.,

nr B 78, av herr Magnusson i Borås
och fröken Wetterström, samt

nr B 79, av herrar Nilsson i Göteborg
och Andreasson; samt
till statsutskottet motionen nr B 80,
av herr Braconier.

§ 5

Föredrogs den av herr Carbell vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till
herr statsrådet och chefen för civildepartementet
angående de offentliga
tjänstemännens förhandlingsrätt.

Kammaren biföll denna anhållan.

8 6

Föredrogs den av herr Pettersson i
Dahl vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för
kommunikationsdepartementet angående
1953 års trafikutredning, m. m.

Kammaren biföll denna anhållan.

Herr talman! I en interpellation den
26 mars detta år ställde jag med kammarens
tillstånd till herr statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet
vissa frågor rörande medelsanvisningen
till Drakauddens kraftverk.
Interpellationen hann icke besvaras
före riksdagens upplösning.

I delta sammanhang har en annan
fråga tilldragit sig viss uppmärksamhet,
nämligen vattenfallsstyrelsens propaganda-
och upplysningsverksamhet.
Statsliggaren upptager för innevarande
budgetår härför ett belopp av 460 000
kr. Det framgår icke, huruvida häri
även ingår kostnader för inspelning
av sådan film, som avser att i bild bevara
miljöer, genom kraftverksanläggningar
dömda att försvinna. Skulle så
vara fallet, finnes intet att erinra emot
sådan filmupptagning under förutsättning
av den utföres mad sakkunnig
hjälp. Däremot torde lämpligheten av
inspelning av rena propagandafilmer
kunna diskuteras, huru litet de än må
kosta.

Under hänvisning till motiveringen i
min interpellation den 26 mars och
till vad ovan anförts hemställes om
kammarens tillstånd att till herr statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet
få rikta följande interpellation
:

§ 7

På förslag av herr talmannen beslöt
kammaren att Kungl. Maj:ts propositioner
nr B 1 och nr B 2 skulle uppföras
sist å föredragningslistan för kammarens
nästkommande sammanträde.

8 8

Interpellation ang. nicdelsanvisningcn
till Drakauddens kraftverk i Lule älv
samt vattenfallsstyrelsens propagandaverksamhet Herr

WACHTMEISTER (h) erhöll på
begäran ordet och anförde:

•1 Andni kammarens protokoll t!)ÖS.

1. Avser herr statsrådet att i samband
med medelsanvisningen till Drakauddens
kraftverk vidtaga sådana åtgärder,
att inga anläggningsarbeten eller
övriga investeringar göres, förrän
ett eventuellt tillstånd för Porsi kraftverk
vunnit laga kraft?

2. Anser herr statsrådet, alt vattenfallsstyrelsens
filmpropagandaverksamhet
har sådant värde, att den bör fortsätta? 3.

Om detta skulle vara herr statsrådets
mening, avser då herr statsrådet
att utfärda sådana bestämmelser,
att denna verksamhet gives eu mera

42 Nr Bl Fredagen den 27 juni 19o8

Interpellation ang. medelsanvisningen till Drakauddens kraftverk i Lule älv samt
vattenfallsstyrelsens propagandaverksamhet

objektiv inriktning än vad hittills varit
fallet?

Denna anhållan bordlädes.

§ 9

Anmäldes följande till herr talmannen
under sammanträdet avlämnade
motioner, nämligen

nr B 81, av herr Helén, angående vissa
åtgärder för upprustning av universitet
och högskolor,

nr B 82, av herr Larsson i Stockholm,
angående vissa organisations- och anslagsfrågor
rörande försvaret,

nr B 83, av fru Thorsson och herr
Carbell, om inrättande av en avdelning
för hjärtkateterisering och angiocardiografi
vid serafimerlasarettet, och

nr B 84, av herrar Helén och Hansson
i Skegrie, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr B 4, med förslag till ny
tulltaxa, m. m.

Dessa motioner bordlädes.

§ 10

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökan:

Härmed anhåller jag vördsamt om ledighet
från riksdagsgöromålen den 1—
5 juli för deltagande i kommittésammanträde
vid Europarådets rådgivande församling.

Stockholm den 20 juli 1958

Gunnel Olsson

Denna anhållan bifölls.

§ 11

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 14.00.

In fidem
Gunnar Britth

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 58

80593S