Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
1
Nr B 50
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område; given
Stockholms slott den 24 oktober 1958.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Gösta Netzén
Propositionens huvudsakliga innehåll
Statens jordbruksnämnd, å ena, och jordbrukets förhandlingsdelegation, å
andra sidan, har den 22 oktober 1958 träffat överenskommelse angående
prisreglerande åtgärder på jordbrukets område i anledning av utlösningen
av den s. k. 6-procentregeln, m. m. På framställning av jordbruksnämnden
har Kungl. Maj:t den 24 oktober 1958 för Sin del godkänt överenskommelsen.
Vissa i anslutning till denna framlagda förslag till åtgärder underställes
i propositionen riksdagens prövning.
Till fortsatt prisrabattering av smör äskas å tilläggsstat ett reservationsanslag
av 30 500 000 kronor, varav 1 500 000 kronor skall användas för rabattering
av smör till allmänna inrättningar under tiden januari—augusti 1959
och 29 000 000 kronor för allmän prisrabattering av smör med 50 öre per
kilogram under tiden december 1958—augusti 1959. Prisrabatten avses utgå
på samma villkor som hittills, dock att hinder ej skall föreligga för Svenska
mejeriernas riksförening att höja riksnoteringen på runmärkt smör i den
utsträckning, som erfordras för att jordbuket vid försäljningen av smör till
den inhemska marknaden under tiden december 1958—augusti 1959 skall
erhålla ett inkomsttillskott av omkring 16 500 000 kronor jämfört med nu
gällande försäljningspris. I anslutning till överenskommelsen föreslås vidare,
att ett särskilt belopp av 12 000 000 kronor skall tillgodoföras i första
hand det mindre jordbruket.
1 Bihang Ull riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 50
2
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 24 oktober 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,
Lindell, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,
af Geijerstam.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, frågor om vissa prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område samt anför därvid följande.
I skrivelse den 22 oktober 1958 har statens jordbruksnämnd underställt
Kungl. Maj :t förslag till åtgärder i anledning av att den i nu gällande system
för prisregleringen på jordbruksprodukter ingående s. k. 6-procentregeln utlösts
ävensom förslag om fortsatt stöd åt avsättningen av smör på den inhemska
marknaden. Jordbruksnämnden har därvid hemställt, att Kungl.
Maj :t ville
dels godkänna en i jordbruksnämndens skrivelse återgiven överenskommelse
mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation,
dels utfärda kungörelse angående de högsta införselavgifter, som må uttagas
för vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m., i huvudsaklig
överensstämmelse med ett vid skrivelsen fogat utkast,
dels föreslå riksdagen att å tilläggsstat för budgetåret 1958/59 till Fortsatt
prisrabattering av smör anvisa ett förslagsanslag av 30 500 000 kr. att
a) till ett belopp av 1 500 000 kr., jämte förefintlig behållning å medel, som
tidigare ställts till jordbruksnämndens förfogande för rabattering av smör
till allmänna inrättningar, användas för dylik rabattering under tiden januari—augusti
1959 samt
b) i övrigt användas för allmän prisrabattering av smör under tiden december
1958—augusti 1959 i den omfattning och under de villkor, som har
angivits i skrivelsen,
dels utverka riksdagens medgivande till att ett belopp av 12 000 000 kr.
av det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område, genom nämndens försorg, för i
nämndens skrivelse angivet ändamål utbetalas till Svenska mejeriernas riksförening
u. p. a.
Kungl. Maj :t har genom beslut tidigare denna dag för Sin del godkänt
den mellan statens jordbruksnämnd, å ena, och jordbrukets förhandlings
-
Kungl. Maj.ts proposition nr B 50 år 1958
3
delegation, å andra sidan, träffade överenskommelsen angående prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område i anledning av utlösningen av den
s. k. 6-procentregeln, m. m. Vidare har Kungl. Maj :t utfärdat kungörelse
om de högsta införselavgifter som må uttagas för vissa levande djur och
jordbruksprodukter m. m.
Till stöd för sin framställning har jordbruksnämnden, efter överläggningar
med jordbrukets förhandlingsdelegation, anfört följande.
Inledningsvis framhåller nämnden, att den enligt 6-procentregeln bör, när
reella producentprisindex under en på visst sätt bestämd lid legat minst 6
indexenheter under utgångsläget, »utan att importavgifterna annat än undantagsvis
höjs över 25 procent av det enligt jordbruksprisutredningens metod
beräknade importvärdet, justera importavgifterna på sådant sätt att producentpriserna
återförs till mittprisnivåerna. Till utgångspunkt skatt därvid
tas eu för alla varor lika stor procentuell förändring av avgifterna. Emellertid
bör det finnas möjlighet att — efter överläggningar med jordbrukets
organisationer — ta hänsyn till vissa för jordbruket betydelsefulla produkter,
i det speciella fallet att starka prisfluktuationer i utlandet inträffat, vilka
saknar reell grund i den internationella marknadsutvecklingen på längre
sikt».
Det läge, som skall föreligga för att 6-procentregeln skall utlösas, har, såsom
jordbruksnämnden i det följande närmare beskriver, nu inträtt. Innan
jordbruksnämnden ingår på frågan om innebörden av 6-procentregeln och
om de åtgärder, som enligt nämndens uppfattning bör vidtagas i anledning
av att 6-procentregeln nu har trätt i kraft, lämnar nämnden i korthet en
belysning av prisutvecklingen för jordbrukets produkter under de 2 senaste
produktionsåren. Nämnden berör även verkningarna av den s. k. 5-procentregelns
ikraftträdande hösten 1957 och de förändringar, som har inträffat
sedan den 1 september 1956 vad angår jordbrukets gränsskydd, samt redogör
för den inverkan, som inträffade prisförändringar har haft på jordbrukets
ekonomiska läge under tiden 1 september 1956—1 september 1958 ävensom
för de uppgifter om inkomstutvecklingen i jordbruket under tiden
t. o. m. år 1957, som erhållits ur den jordbruksekonomiska undersökningen.
Prisutvecklingen för jordbrukets produkter
Jordbruksnämnden erinrar om att den genomsnittliga nominella producentprisnivån
för jordbruksprodukterna under regleringsåret 1957/58 legat
på ungefär samma nivå som under närmast föregående år, d. v. s. omkring 1
procent ovanför den i prissystemet för produkterna överenskomna mittprisnivån,
samt hänvisar därvid till tabell 3. Till följd av levnadskostnadsstegringen,
som framgår av tabell 2, har emellertid reella producentprisindex
nedgått starkt under regleringsåret 1957/58. Härom samt om utvecklingen
under hittillsvarande del av regleringsårct 1958/59 anför jordbruksnämnden
vidare.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
Tabell 1. Prisutvecklingen under regleringsåren 1956/57 och 1957/58 för jordbruksprodukter
ingående i producentprisindex
Priser öre/kg.1
Varuslag |
Mittpriser |
Nuvaran-de pris-gränser |
Sep- tem- ber 1956 |
Sep- tem- ber 1957 |
Sep- tem- ber 1958 |
Ovägda årsmedel- tal |
Vägda |
|||
överens- komna |
Upp- räk- nade |
1956/ 57 |
1957/ 58 |
1956/ 57 |
1957/ 58 |
|||||
Vete .......... |
42,00 |
44,00 |
39-49 |
40,65 |
37,50 |
38,05 |
42,62 |
39.54 |
41,40 |
38,12 |
Råg............ |
38,00 |
40,00 |
35-45 |
37,15 |
34,00 |
34,55 |
38,81 |
35.77 |
37,53 |
34,36 |
Matpotatis .... |
29,50 |
31,00 |
26-36 |
23,82 |
23,88 |
30,88 |
22,98 |
36,03 |
*21,85 |
6 31,12 |
♦ f sä- songkorrig. .. |
29,50 |
_ |
— |
27,35 |
27,41 |
35,45 |
— |
— |
— |
— |
Fabrikspotatis .. |
HO,75 |
11.00 |
— |
11,00 |
11,50 |
11,50 |
11,52 |
12,25 |
11,25 |
11,75 |
Sockerbetor .... |
•8,04 |
8,35 |
— |
8,29 |
8.53 |
7,78 |
8.53 |
8,10 |
— |
— |
Oljeväxter...... |
75,00 |
79,00 |
— |
75,00 |
73,00 |
64,00 |
75,00 |
73.00 |
— |
— |
K-mjölk, 3,0 % |
51,0 |
53,5 |
47-60 |
52,2 |
53,2 |
•57,3 |
52,4 |
‘56,0 |
— |
— |
» , 3,5 % |
»57,5 |
60,4 |
— |
58,3 |
59,6 |
*63,8 |
58,5 |
•62.2 |
— |
— |
Grädde, tjock .. |
575 |
604 |
541-667 |
575 |
575 |
585 |
575 |
582 |
— |
— |
» , tunn .. Ost, Svecia .... |
»245 |
257 |
— |
245 |
245 |
245 |
245 |
245 |
— |
— |
»460 |
484 |
— |
460 |
460 |
477 |
460 |
474 |
— |
— |
|
» , Herrgårds .. |
»480 |
504 |
— |
480 |
480 |
507 |
480 |
496 |
— |
— |
Smör .......... |
635 |
667 |
641-772 |
635 |
635 |
485 |
635 |
587 |
— |
— |
Torrmjölk, fet .. |
390 |
409 |
346-472 |
390 |
390 |
390 |
390 |
390 |
— |
— |
* , mager K-mjölk utanför |
245 |
257 |
220-294 |
245 |
245 |
245 |
245 |
245 |
— |
— |
mejeri........ Hemmaförbru- |
» 755,3 |
58,1 |
— |
56,4 |
58,3 |
66,5 |
56,8 |
63,9 |
— |
— |
kad k-mjölk.. |
» 755,3 |
58,1 |
— |
56,4 |
58,3 |
66,5 |
56,8 |
63,9 |
— |
— |
Ägg............ » , säsongkor- |
» *375-425 |
— |
/»347-441 |
429 |
436 |
412 |
379 |
389 |
376 |
388 |
rig........... |
390 |
410 |
— |
376 |
382 |
361 |
— |
— |
— |
— |
Nötkött........ |
365 |
384 |
336-431 |
404 |
394 |
407 |
401 |
405 |
400 |
404 |
Kalvkött ...... |
450 |
473 |
400-546 |
504 |
518 |
519 |
498 |
513 |
496 |
509 |
Hästkött ...... |
300 |
316 |
270-362 |
331 |
344 |
399 |
336 |
330 |
332 |
326 |
Fårkött ........ |
450 |
473 |
400-545 |
426 |
493 |
486 |
456 |
510 |
442 |
501 |
Fläsk .......... |
415 |
436 |
384-489 |
442 |
374 |
405 |
425 |
380 |
424 |
381 |
1 Mjölk öre/l.
» Beräknat med ledning av mittpriser på förädlade eller likartade jordbruksprodukter.
3 1/12—31/7.
4 1/8—30/11.
5 Medeltal september—maj. Inräknas färskpotatisen erhålles som vägt medeltal (september—-augusti) 22,96 för 1956/57 och 35,57 för 1957/58.
6 Preliminär uppgift.
7 Vid beräkningar i samband med 6-procentregeln 58,3 öre/kg fr. o. m. januari 1958.
Ökningen av konsumentprisindex medförde, att den s. k. 5-procentregeln
trädde i tillämpning hösten 1957. Konsumtionsprisindex (exklusive bostadsposten)
uppgick nämligen i september 1957 till 105,1, vilket föranledde en
lika stor procentuell höjning av importavgifter och prisgränser. Stegringen
av levnadskostnaderna förde vidare med sig, att reella producentprisindex i
oktober 1957 sjönk under den kritiska nivån 94, vilket betydde, att den s. k.
6-procentregeln kom in i blickfältet. Som bekant utlöser emellertid denna
regel icke åtgärder, förrän index gått ned med minst 6 enheter under så
många månader, att summan 30 enheter uppnåtts genom sammanläggning
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
Tabell 2. Konsumentprisindex för augusti september 1956—september 1958
5
Konsumentprisindex |
Konsumentprisindex (aug./sept. |
|||||
(1949 = 100) |
1956 = 100) |
|||||
Totalt |
Exklusive |
Exklusive |
Totalt |
Exklusive |
Exklusive |
|
bostad |
bostad och |
bostad |
bostad och |
|||
livsmedel |
livsmedel |
|||||
(1) |
(2) |
(3) |
(4) |
(5) |
(6) |
|
Augusti—september |
||||||
1956................ |
139,3 |
139,8 |
130,9 |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
1956/57 ............... |
142,9 |
143,5 |
136,7 |
102,6 |
102,7 |
104,5 |
1957/58 ............... |
150,0 |
150,2 |
143,9 |
107,6 |
107,5 |
110,0 |
September 1957....... |
146,1 |
146,9 |
140,4 |
104,9 |
105,1 |
107,3 |
Juli 1958 ............. |
152,4 |
152,8 |
146,2 |
109,4 |
109,3 |
111,8 |
Augusti .............. |
151,8 |
152,1 |
146,3 |
108,9 |
108,8 |
111,8 |
September............ |
151,5 |
151,8 |
146,5 |
108,8 |
108,6 |
111,9 |
Tabell 3. Producentprisindex för september 1956—september |
1958 |
|||||
Nominell producentprisindex |
Reell producentprisindex för |
|||||
(överenskommen mittpris- |
totalproduktion |
|||||
nivå = 100) |
||||||
Total |
Marknads- |
(7)/(4) |
(7)/(5)8 |
(7)/(6) |
||
produk- |
förd pro- |
|||||
tion |
duktion |
|||||
(7) |
(8)s |
(9) |
(10) |
(11) |
(12) |
|
1956/57 ............... |
101,2 |
101,6 |
98,6 |
98,5 |
96,8 |
|
1957/581 .............. |
101,2 |
101,0 |
100,6 |
94,0 |
93,9 |
92,0 |
September 1956....... |
102,2 |
— |
102,4 |
102,4 |
102,4 |
102,1 |
September 1957 ....... |
99,0 |
— |
98,9 |
94,4 |
94,2 |
92,3 |
Juli 1958 ............. |
101,7 |
101,4 |
100,7 |
93,0 |
92,8 |
91,0 |
Augusti1.............. |
101,3 |
101,0 |
100,4 |
93,0 |
92,8 |
90,6 |
September1........... |
100,1 |
99,8 |
99,4 |
92,0 |
91,8 |
89,4 |
1 Ej definitiv.
8 Nominell index för beräkningar i samband med 6-procentregeln.
3 Fr. o. m. januari 1958 ko). (8)/kol. (5).
av enheter för månader, vilka visserligen icke behöver följa på varandra,
men där dock avbrottet icke uppgår till mer än en månad. Det visade sig,
att nedgången i oktober 1957 var en tillfällig företeelse. Redan följande månad
steg index över den kritiska nivån, icke minst beroende på den böjning
av den nominella prisnivån för produkterna, som utlösningen av 5-proccntregeln
medförde. Realindex låg sedan över nivån 94 t. o. m. april i år för att
därefter åter sjunka under denna nivå, huvudsakligen till följd av sänkningen
av smörpriset med 2 kr. per kg i maj i år (varav 50 öre subventionerats
av statsmedel och sålunda icke har tillåtits påverka index). Reella
producenlprisindex bar fr. o. in. maj visat följande tal.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
Maj ........................... 92,4
Juni .......................... 92,1
Juli ........................... 92,8
Augusti........................ 92,8
September...................... 91,8
Jämfört med den överenskomna mittprisnivån utgör den sammanlagda
nedgången under de 5 månaderna maj—september 1958 38,1 enheter, varför
utlösningen av 6-procentregeln nu har blivit en realitet.
5-procentregelns verkningar
Jordbruksnämnden lämnar därefter en redogörelse för 5-procentregelns
verkningar samt hänvisar därvidlag vad angår prisförändringarna för olika
produkter under de 2 senaste produktionsåren till tabell 1. Prisutvecklingen
för kött och fläsk anser sig jordbruksnämnden dock böra behandla särskilt,
eftersom denna ger en god illustration av 5-procentregelns verkningar, samt
anför om denna utveckling följande.
I olika sammanhang (bl. a. i konjunkturläget hösten 1956, Meddelanden
från konjunkturinstitutet, serie A: 29) har framhållits, att jordbruket i
allmänhet icke erhåller full kompensation för den allmänna prisstegringen
vid tillämpning av 5-procentregeln. Regeln får emellertid en större effekt,
om priserna på en del produkter vid justeringstillfället ligger vid eller nära
prisgränserna. Så var exempelvis fallet för fläsk hösten 1957. Priserna på
utlandsmarknaderna låg då på en sådan nivå, att det svenska priset befann
sig nära den nedre prisgränsen. Enligt avtalet måste efter 5-procentregelns
ikraftträdande partipriset stödjas, så att det icke skulle komma att ligga
under den nya nedre prisgränsen. Detta skedde genom att kvantitativ importreglering
för fläsk infördes. Priset har därefter fram till augusti i år hela
tiden i stort sett legat vid den nedre gränsen. I början av september i år ägde
emellertid en prisförbättring rum på utlandsmarknaderna, som var tillräckligt
stor för att det svenska partipriset skulle kunna lyftas upp något över den
undre gränsen. I samband därmed upphävdes den kvantitativa regleringen.
Beträffande varor, vilkas priser ligger nära den övre prisgränsen, kan 5-procentregeln också ge full kompensation, nämligen i det fall prisutvecklingen
i utlandet är sådan, att ett pris på hemmamarknaden i och för sig
skulle kunna tagas ut, som ligger minst 5 procent över den tidigare övre
prisgränsen. Detta har varit fallet beträffande potatispriset, som en kortare
tid i år t. o. m. steg över den nya övre prisgränsen, varvid importavgiften
slopades. I fråga om nötkött har man sedan juni i år kunnat taga ut ett pris
på hemmamarknaden, som legat icke obetydligt över den tidigare gällande
övre prisgränsen.
Jordbruksnämnden framhåller, att någon exakt beräkning av hur en utlösning
av 5-procentregeln påverkar producentprisnivån knappast kan göras.
Det kan emellertid nämnas, att producentprisindex, som i oktober 1957 (före
regelns utlösning) låg vid 99,1, i december (efter utlösningen) steg till 100,4
och i januari 1958 till 102,7. Av ökningen mellan december och januari med
2,3 enheter berodde dock 1,5 enheter på en vid årsskiftet företagen höjning
av konsumtionsmjölkspriset.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
7
Jordbrukets gränsskydd
I propositionen 1956: 165 (tabell 10, s. 100) lämnades en beräkning
av gränsskyddet och det totala prisstödet för jordbruket per den 1 september
1956 enligt det nya prissättningssystemet. Jordbruksnämnden erinrar
om att beräkningarna utfördes på våren 1956, varför verkliga importpriser
icke kunde tillämpas. Man utgick i stället från de överenskomna införselavgifterna
m. m. samt de vid beräkningstillfället förväntade priserna på
hemmamarknaden och i utlandet.
Jordbruksnämnden har nu gjort en ny beräkning av jordbrukets gränsskydd
och det totala prisstödet under september 1958 vid de avgifter, som
gällde vid denna månads utgång. Beräkningen har av nämnden sammanfattats
i tabell 4, som är uppställd på samma sätt som nyssnämnda tabell 10 i
propositionen 1956: 165. Till skillnad från den tidigare beräkningen utgår
man dock nu, såvitt möjligt, från de faktiska priser, som förekommer vid
import och export av jordbruksprodukter. Vidare är beräkningarnas slutresultat
icke fullt jämförbara med det i propositionen 1956: 165 redovisade,
eftersom grädde, torr- och kondensmjölk nu icke medtagits. Anledningen
härtill är, uppger jordbruksnämnden, att prisuppgifter för de nämnda
mindre tungt vägande varorna icke föreligger annat än sporadiskt. Dessa
varor har därför här genomgående uteslutits.
I tabell 5 har jordbruksnämnden gjort en jämförelse mellan gränsskyddets
resp. det totala prisstödets höjd vid olika tidpunkter under avtalsperioden
jämfört med det i propositionen 1956: 165 förutsatta skyddet vid
prissystemets ikraftträdande. Som framgår av denna tabell beräknades
gränsskyddet (inklusive »ytterligare avgifter») i nyssnämnda proposition
komma att uppgå till 26,6 procent av importvärdet. Med bortseende från
»undantagsvarorna» (fabrikspotatis, socker, torr- och kondensmjölk) beräknades
skyddet bli 24,4 procent, sålunda något under 25-procentnivån. I verkligheten
blev, anför nämnden, skyddet under tiden september—december
1956 genomsnittligt sett lägre än beräknat. Detta berodde i huvudsak på att
vissa importpriser ökade i samband med Suez-krisen, något som automatiskt
medförde en sänkning av det procentuella skyddet, beräknat på här
angivet sätt, alltså med utgångspunkt från de faktiska importpriserna. Ett
år senare (september—december 1957) hade skyddet ökat till 26,4 procent.
1 denna beräkning har nämnden utgått från de nya avgifter, som fastställdes
på hösten 1957 efter 5-procentregelns ikraftträdande. Nämnden framhåller,
att höjningen av skyddet endast till mindre del berodde på avgiftshöjningarna.
Enligt en av nämnden verkställd undersökning ledde sålunda
avgiftshöjningarna till all skyddet ökade med omkring 1,3 procentenheter.
Den återstående och större delen av höjningen av skyddet, jämfört med
hösten 1956, sammanhängde med att prisnivån för jordbruksprodukterna på
utlandsmarknaderna återigen gick tillbaka efter toppläget hösten 1956.
Av jordbruksnämndens beräkningar framgår vidare, att skyddet sedan
00
Tabell 4. Beräkningar av jordbrukets gränsskydd
Priserna avser september 1958 och avgifterna läget den 30 september 1958
Varuslag
Produk
tion
enligt
norm
kalkylen
1955/56,
milj. kg
Vete..........
Råg...........
Matpotatis.....
Fabrikspotatis .
Socker, raffinad
Höstraps......
Smör .........
Ost ...........
Ägg...........
Nötkött.......
Kalvkött .....
Fårkött .......
Hästkött......
Fläsk .........
778
178
750
290
293
141
95
52
75
90
32
2
10
193
Beräknat
import
pris,
öre/kg
34
30
26
6,9
58,21
49
380
268
323
333
386
353
231
349
Införselavgift,
öre/kg
7,35
7,35
6,30
3,15
32.50
24
131
63
80
73.75
94.50
99.75
58
82.75
i % av
importpriset
(I X 100)
22
24
24
46
56
49
34
24
25
22
24
28
25
24
Ytterligare
införselavgift
enligt
riksdagsbeslutet
1955,
öre/kg
5,25
10,50
5,25
5,25
Övriga av- gifter, öre/kg |
Produk-tionens |
Motsvarande införselavgiftsvärde |
||
Enbart |
Införselavgift + [2 X (4 + 6)] |
Samtliga [2 X (4+6+7)] |
||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
45 |
265 |
57 |
57 |
96 |
45 |
53 |
13 |
13 |
22 |
195 |
47 |
47 |
47 |
|
“0,45 |
20 |
9 |
9 |
10 |
171 |
95 |
95 |
95 |
|
69 |
34 |
34 |
34 |
|
s24 |
361 |
124 |
124 |
147 |
“111 |
139 |
33 |
33 |
90 |
242 |
60 |
60 |
60 |
|
*8 |
300 |
66 |
71 |
78 |
414 |
124 |
30 |
34 |
38 |
7 |
2 |
2 |
2 |
|
46 |
23 |
6 |
6 |
9 |
421 |
674 |
160 |
170 |
210 |
Summa |
2 643 |
736 |
748 |
938 |
r socker |
2 452 |
632 |
644 |
(.833) |
nsskydd |
27,8 % |
28,6 % |
||
i socker |
25,8 % |
26,5 % |
||
prisstöd |
35,5 % |
1 Förmalningsavgift.
slaktdjursavgift.
Motsvarar tillverkningsavgift. — > Motsvarar mjölkavgift samt för ost även utjämningsavgift.
4 Motsvarar
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
Kungl. Maj. ts proposition nr B 50 år 1958
Tabell 5. Jordbrukets gränsskydd och totala prisstöd rid olika tidpunkter
9
Proposi- |
Sep- |
Sep- |
Januari— |
Maj— |
Sep- |
|
sitionen |
tember— |
tember—- |
april 1958 |
augusti |
tember |
|
1956: 165* |
december |
december |
1958 |
1958 |
||
1956 |
1957 |
|||||
Gränsskydd (i % av import- |
||||||
värdet)1 |
||||||
Enbart införselavgifter...... |
25,9 |
23,2 |
27,5 |
27,0 |
28,7 |
27,8 |
Införselavgifter + ytterligare |
||||||
avgifter2 .................. |
26,6 |
23,8 |
28,3 |
27,7 |
29,5 |
28,6 |
D:o exklusive fabrikspotatis och |
||||||
socker |
||||||
Enbart införselavgifter...... |
23,7 |
21,3 |
25,6 |
24,6 |
26,6 |
25,8 |
Införselavgifter + ytterligare |
||||||
avgifter3.................... |
24,4 |
21,9 |
26,4 |
25,4 |
27,4 |
26,5 |
Totalt prisstöd3 (i % av im- |
||||||
portvärdet).................... |
30,8 |
27,5 |
33,0 |
32,8 |
35,8 |
35,5 |
1 Omfattar de i tabell 4 upptagna varorna.
3 Enligt riksdagsbeslutet 1955.
* Exklusive subventioner.
4 Exklusive grädde, torr- och kondensmjölk.
hösten 1957 legat på en i stort sett oförändrad nivå. I september i år uppgick
det sålunda till 26,5 procent, om »undantagsvarorna» frånräknas. Medtages
dessa blev det genomsnittliga skyddet 28,6 procent. Det totala prisstödet
(inkluderande samtliga avgifter) utgjorde samma månad 35,5 procent.
Därvid har hänsyn ej tagits till de subventioner, som utgår till framförallt
mjölkproduktionen och som totalt svarar för något mer än 5 procent av
jordbrukets sammanlagda inkomster.
Prisförändringarnas inverkan på jordbrukets ekonomiska läge
den 1 september 1956—1 september 1958
Jordbruksnämnden anför, att nämnden funnit det angeläget, att man vid
ställningstagandet till de nu föreliggande frågorna har en klar uppfattning
av bur prisförändringarna för jordbrukets produkter och förnödenheter
m. in. har påverkat jordbrukets ekonomiska läge företagsmässigt sett. De
beräkningar, som erfordrats härför har utförts av en särskild av nämnden
inom kalkylsakkunniga utsedd expertgrupp, 1958 års förhandlingsberedning
på jordbrukets område.1 Beredningens resultat har redovisats i en särskild
PM angående prisförändringarnas inverkan på jordbrukets ekonomiska läge,
1 I expertgruppen har ingått följande personer, nämligen byråchef Lars Juréen, ordförande,
agronomie licentiaten Clas-Erik Odhner, sekreterare Thord Wall en, filosofie
licentiaten Halvdan Åstrand, agronomie licentiaten Sven Holmström. Som ställföreträdare
för Åstrand under dennes utlandsvistelse har fungerat sekreteraren Erik Swedborg.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
in. in. 1/9 1956—1/9 1958, vilken såsom bilaga torde få bifogas detta protokoll.
Jordbruksnämnden anför, att utgångspunkten för beredningens arbete
varit att söka beräkna intäkts- och kostnadsutvecklingen i jordbruket (såväl
basjordbruket som i genomsnitt för hela jordbruket) under 2-årsperioden
1 september 1956—1 september 1958 med särskiljande av de faktorer,
som har samband med den fortgående rationaliseringen i jordbruket. Den
härvid tillämpade metodiken har enligt nämnden i korthet varit följande.
Vid beräkningarna har man på såväl intäkts- som kostnadssidan använt
sig av fasta volymer och prisindextal. Beräkningarna är följaktligen avsedda
att ge ett renodlat uttryck för prisförändringarnas inverkan under 2-årsperioden.
Särskiljandet av rationaliseringseffekten har skett genom att man,
förutom att man utgått från fasta volymer, har hållit den totala arbetskostnadsposten
konstant i kalkylerna. Tankegången har därvid varit, att den rationalisering,
som i verkligheten förekommit, i och för sig bör ha gjort det
möjligt att höja arbetsersättningen för såväl lejd som egen arbetskraft. I
fråga om intäktssidan har man utgått från det förhållandet, att nominella
producentprisindex f. n. ligger på praktiskt taget samma nivå som den överenskomna
mittprisnivån (den index, som skall tillämpas i samband med 6-procentregeln, har för september 1958 beräknats till 99,8). En detaljerad redovisning
av olika intäktsposter blir därigenom icke behövlig. Beredningen
har emellertid funnit, att justeringar bör göras på intäktssidan i den mån
mera betydande förändringar av kostnaderna vid mejerier och slakterier samt
förändringar av exportförlusterna jämfört med utgångsläget har inträffat.
Det har i praktiken visat sig, att korrektion är erforderlig endast i fråga om
den sistnämnda faktorn. Exportförlusterna (beräknade på sätt som anges i
bilagan) har sålunda stigit med 3,4 miljoner kr., vilket belopp har beaktats
i slutresultatet. Alternativt skulle man vid beräkningarna på intäktssidan
genomgående kunna utgå från producentpriser (avräkningspriser etc.). I
princip bör resultatet därvid bli detsamma som vid den nu beskrivna metodiken.
Vissa praktiska svårigheter skulle emellertid uppstå vid det alternativa
beräkningssättet, främst beroende på svårigheten att på ett riktigt sätt
eliminera de mer eller mindre tillfälliga förändringarna i betalningsförmågan
och avgiftsuttagandel hos mejerierna och slakterierna vid 2-årsperiodens
början och slut (september 1956 jämfört med september 1958).
Vad angår kostnadssidan har man i typkalkylen utgått från värdevolymer
i 1952/53 års prisnivå för samtliga kostnadsposter utom för arbetskostnaderna,
där antalet manstimmar för samma år använts. Kostnadsutvecklingen
under perioden 1 september 1956—1 september 1958 har beräknats med användning
av olika slag av prisindex. 1 totalkalkylen har volymerna hämtats
ur den centrerade kalkylen per den 1 september 1956, medan kostnadsutvecklingen
beräknats med användning av samma prisindextal som i typkalkylen.
Jordbruksnämnden har i tabellerna 6 och 7 sammanställt de residtat, som
har erhållits vid tillämpning av de angivna beräkningsmetoderna. Enligt tolalkalkylmaterialet
stiger kostnaderna med omkring 117 miljoner kr. eller
2,5 procent räknat på totala kostnadssumman i september 1956. Motsvarande
tal enligt typkalkylen är 137 miljoner kr. eller 2,9 procent. Att den senare
kalkylen ger något högre resultat beror enligt nämnden huvudsakligen
på att arbetskostnaderna, som i båda kalkylerna hålles konstanta, upptager
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
11
Tabell 6. Förändringar i jordbrukets ekonomiska läge enligt t o t a 1 kalkylberäkningar
September |
September |
ökning |
||
1956 |
1958 |
|||
milj. kr. |
milj. kr. |
milj. kr. |
% |
|
Arbetskostnader .............................. |
2 657,5 |
2 657,5 |
||
Kapitalkostnader ............................ |
1199,5 |
1 305,9 |
106,4 |
8,9 |
Summa förnödenheter, frakter m. m........... |
821,7 |
829,2 |
7,5 |
0,9 |
Summa vid oförändrad arbetskostnad........ |
4 678,7 |
4 792,6 |
113,9 |
2,4 |
Justering för ändrade exportförluster.......... |
— |
3,4 |
3,4 |
0,1 |
Summa |
4 678,7 |
4 796,0 |
117,3 |
2,5 |
Tabell 7. Förändringar i jordbrukets ekonomiska läge enligt typ kalkylberäkningar
September 1956 |
September 1958 |
Ökning |
||
kr. |
% |
|||
Arbetskostnader...................... |
13 037 |
13 037 |
_ |
_ |
Avskrivning och underhåll............ |
5 023 |
5 437 |
414 |
8,2 |
Räntekostnader, marknadsvärde ...... |
3 230 |
3 486 |
256 |
7,9 |
Varuförbrukning1 .................... |
4 393 |
4 310 |
—83 |
—1,9 |
Övriga kostnader .................... |
2 896 |
3108 |
212 |
7,3 |
Summa vid oförändrad arbetskostnad, |
||||
marknadsvärde .................. |
28 579 |
29 378 |
799 |
2,8 |
Summa intäkter1.................... Kostnadsökning i % av summa intäkter |
25 550 |
3,1 |
||
Justering för ändrade exportförluster .. |
0,1 |
|||
Summa |
3,2 |
milj. kr. milj. kr. milj. kr.
Intäktssumma enligt den centrerade
totalkalkylen........................ 4 283
Intäktssumman uppräknad med kost
nadsstegringen.
..................... 4 420
Differenspost ........................ 137 3,2
1 Exklusive intern omsättning av korn och havre.
en mindre procentuell andel av totalkostnaderna i typkalkylcn jämfört med
lotalkalkylen (45,6 procent jämfört med 56,8 procent enligt totalkalkylen för
september 1956).
Beredningen har, anför jordbruksnämnden, även undersökt utvecklingen
av den genomsnittliga årslönen för industriarbetare i de 2 lägsta dyrortsgrupperna
under tiden 1 september 1956—1 september 1958. Med tillämpning
av vissa i bilagan beskrivna justeringsposter har nettoökningen av den
genomsnittliga årslönen under perioden beräknats till 8,8 procent. Samtidigt
beräknas produktionen per arbetstimme ha stigit med 4 å 5 procent per år.
Delta innebär med andra ord, konstaterar jordbruksnämnden, att ökningen
i årslönen under 2-årsperioden i stort sett har svarat mot den ökade
produktiviteten.
Beredningen har vidare undersökt i vad mån det faktiska läget omkring
12
Kungl. Maj. ts proposition nr B 50 år 1958
den 1 september 1956 avvikit från resultaten av de på våren 1956 uppgjorda
prognoserna. I fråga om jordbrukspriserna har beredningen därvid konstaterat,
att dessa i september 1956 låg genomsnittligt 2,2 procent över den
fastställda mittprisnivån. Vad angår kostnadsutvecklingen inträffade enligt
undersökningarna icke några större faktiska förskjutningar från prognostillfället
fram till den 1 september 1956. Vad slutligen beträffar industriarbetarlönen
har beredningen konstaterat, att en viss ökning ägde rum, vilken
dock enligt nu gjorda beräkningar stannade vid 1/2 å 1 procent.
Jordbruksnämnden anför vidare, att beredningen slutligen har diskuterat
det kvantitetsunderlag, som tillämpats i de centrerade kalkylerna. I typkalkylen
baserades detta på de faktiska volymerna under en tidigare följd av
år enligt jordbruksekonomiska undersökningen. I totalkalkylen använde
man sig av den normproduktion, som kalkylsakkunniga våren 1955 (före
missväxten) fastställde för produktionsåret 1955/56. Vid en jämförelse med
den faktiska utvecklingen under de senaste åren förefaller enligt nämndens
uppfattning normvolymen relativt låg i typkalkylen, medan den framstår
som relativt hög i totalkalkylen. Senare utförda justeringar av totalkalkylens
kostnadssida har vidare visat, upplyser nämnden, att vissa volymer
(för underhåll och elektricitet) till följd av brister i det statistiska underlaget
kommit att upptagas för högt. Nämnden påpekar, att beredningen anfört,
att den ämnar återkomma till frågan om kvantitetsunderlaget i samband
med att förhandlingar tages npp om prissystemets utformning efler
utgången av den nu löpande prissättningsperioden.
Den jordbruksekonomiska undersökningen
Jordbruksnämnden upplyser, att vid förhandlingarna preliminära sammandragsresultat
från den jordbruksekonomiska undersökningen förelegat
för åren 1954—1957. Nämnden framhåller, att detta material i första hand
är avsett att längre fram användas (tillsammans med annat material, bl. a.
från socialstyrelsens nu pågående konsumtionsundersökning) för belysning
av förändringarna i inkomstläget i jordbruket jämfört med industrien. Materialet
från den jordbruksekonomiska undersökningen har därför, påpekar
nämnden, icke slutbehandlats vid detta förhandlingstillfälle, något som för
övrigt icke heller tiden medgivit. Enär vid förhandlingarna på våren 1956
resultat från den jordbruksekonomiska undersökningen förelåg endast fram
t. o. m. år 1954, kan det enligt nämndens mening dock vara av intresse att
belysa inkomstutvecklingen för tiden därefter, även om detta f. n. endast
kan ske i stora drag.
Jordbruksnämnden har i tabell 8 sammanställt brukarens och familjens
arbets- och kapitalinkomster i storleksgrupperna III (10—20 ha åker) och
IV (20—30 ha åker). I anslutning härtill påpekar nämnden, att uppgifterna
hämtats direkt från den jordbruksekonomiska undersökningen. Någon korrigering
för bl. a. de betydande växlingarna i skördeutfallet under de an
-
Kungl. Maj. ts proposition nr B 50 år 1958
13
Tabell 8. Brukarens och familjens arbets- och kapitalinkomst i storleksgrupp III och IV inom
slättbygd, åren 1954—1957
Kr. per gård |
Index, 1954 = 100,0 |
|||||||
1954 |
1955 |
1956 |
1957 |
1954 |
1955 |
1956 |
1957 |
|
Grupp III Brukarens arbetsinkomst |
6 632 |
5 917 |
8 048 |
5 030 |
100,0 |
89,2 |
121,4 |
76,0 |
Grupp III Brukarens arbets- och ka-pitalinkomst .......... Grupp III |
9 042 |
8 609 |
10 934 |
8 603 |
100,0 |
95,2 |
120,9 |
95,1 |
Familjens arbets- och ka-pitalinkomst .......... |
10 672 |
10 334 |
12 805 |
10697 |
100,0 |
96,8 |
120,0 |
100,2 |
Grupp IV |
||||||||
Brukarens arbetsinkomst |
8 281 |
7 756 |
10 388 |
5 571 |
100,0 |
93,7 |
125,4 |
67,3 |
Grupp IV |
||||||||
Brukarens arbets- och ka-pitalinkomst .......... |
11346 |
11150 |
13 933 |
9 900 |
100,0 |
98,3 |
122,8 |
87,3 |
Grupp IV |
||||||||
Familjens arbets- och ka-pitalinkomst .......... |
12 924 |
12 783 |
15 808 |
11746 |
100,0 |
98,9 |
122,3 |
90,9 |
givna åren har sålunda icke verkställts. Vidare anför nämnden, att man i
den jordbruksekonomiska undersökningen vid beräkning av ränteinkomsterna
fr. o. in. år 1957 har utgått från de nya, höjda taxeringsvärdena, varför
uppgifter om brukarens arbetsinkomst (som framkommer som restpost)
för år 1957 icke är jämförbara med motsvarande uppgifter för tidigare år.
Jordbruksnämnden erinrar om att man vid förhandlingarna på våren
1956 räknade med att industriarbetarlönen inom dyrortsgrupperna 2 och 3
(de »gamla» grupperna 1, 2 och 3) skulle öka med 16,1 procent mellan åren
1954 och 1956 samt att ökningen i verkligheten blev, som framgår av ett
tidigare avsnitt, obetydligt högre. (Årsförtjänsten steg från våren 1956 fram
till den 1 september samma år 1/2 ä 1 procent mer än beräknat.) I följande
tablå jämför nämnden utvecklingen av industriarbetarlönen mellan åren
1954 och 1956 med utvecklingen av brukarens arbetsinkomst resp. arbetsoch
kapitalinkomst i storleksgrupperna III och IV enligt preliminära uppgifter
från den jordbruksekonomiska undersökningen.
Som framgår av tablån bar den relativa utvecklingen för brukarna i såväl
grupp III som grupp IV varit gynnsammare än för industriarbetarna. Härvid
får dock enligt jordbruksnämnden ihågkommas, att förändringarna i
skördeutfallet kan ha påverkat resultaten mer eller mindre starkt. Nämnden
framhåller, att betydelsen härav kommer att framgå vid den fortsatta analys
av materialet från den jordbruksekonomiska undersökningen, som pågår
14
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
Jämförelse mellan utvecklingen av år sförtjänsterna för manliga industriarbetare
inom dyrortsgrupperna 2 och 3 och brukarnas arbets- resp. arbetsoch
kapitalinkomst på slättbygdsgårdar i storleksgrupperna III och IV
1954 |
19561 |
Ökning, |
|
kr. |
kr. |
% |
|
Industriarbetare ........... |
........... 8 915 |
10 349 |
16,1 |
Jordbrukare, grupp III |
|||
Arbetsinkomst ........... |
........... 6 632 |
8 048 |
21,4 |
Arbets- och kapitalinkomst . |
........... 9 042 |
10 934 |
20,9 |
Jordbrukare, grupp IV |
|||
Arbetsinkomst ........... |
........... 8 281 |
10 388 |
25,4 |
Arbets- och kapitalinkomst . |
........... 11 346 |
13 933 |
22,8 |
1 För industriarbetare beräknad per |
den 1 september 1956; se |
vidare texten. |
|
inom förhandlingsberedningen |
i samband med de |
undersökningar |
av in- |
komstlikställigheten, vilkas resultat skall föreligga vid de kommande förhandlingarna
om justering av prissystemet på jordbrukets område vid övergången
till en ny prissättningsperiod. Vidare påpekar nämnden, att den nu
gjorda redovisningen endast avser att belysa inkomstutvecklingen under
tiden från år 1954 till prissättningssystemets ikraftträdande den 1 september
1956. Den säger, anför nämnden, självfallet ingenting om inkomstutvecklingen
under prissättningsperioden.
Tolkningen av 6-procentregeIn
Jordbruksnämnden erinrar om att vid utformningen våren 1955 av principerna
i det gällande prissättningssystemet för jordbruksprodukterna särskild
uppmärksamhet fästes vid 3 faktorer, som skulle kunna rubba inkomstlikställigheten
mellan å ena sidan företagare i basjordbruket (brukningsenheter
i slättbygderna med 10—410 ha åker) och å andra sidan industriarbetare
i de 2 lägsta dyrortsgrupperna. Om dessa faktorer anför
nämnden.
Faktorerna är följande.
1. Priserna på jordbrukets produkter på världsmarknaden kunde förskjutas
i sådan grad, att inkomstlikställigheten icke kunde vidmakthållas utan
att särskilda åtgärder vidtogs.
2. Den inhemska allmänna prisnivån kunde ändras mera väsentligt av annan
anledning än att världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter förändrades.
3. Rationaliseringen i jordbruket kunde komma att förlöpa i annan takt
än den genomsnittliga i andra näringar.
Mot stora rubbningar, som kan hänföras till de 2 första faktorerna, är 5-och 6-procentreglerna avsedda att ge skydd. Något särskilt skydd mot den
eftersläpning i inkomsthänseende, som kan uppstå för jordbruket, om rationaliseringen
skulle gå saktare i jordbruket än i andra näringar, har där
-
15
Kungl. Rlaj:ts proposition nr B 50 år 1958
emot enligt vad som uttryckligen framhållits i olika sammanhang i samband
med utformningen av systemet icke ansetts böra lämnas under en löpande
prissättningsperiod. Det har i stället framhållits, att detta problem får tagas
upp vid den allmänna översyn av prissystemet, som skall ske vid utgången
av varje prissättningsperiod, första gången alltså efter den 1 september 1959.
Skydd mot inkomstminskning på grund av svag skörd ges f. n. endast genom
den s. k. modifierade 4-procentregeln.
Vidare anför jordbruksnämnden, att under det att 5-procentregeln är
klar och entydig, är uttalandena i fråga om 6-procenlregeln betydligt mera
svårtolkade. Nämnden berör därför i det följande något vissa av de punkter,
där oklarhet eller delade meningar rörande sistnämnda regels innebörd kan
råda. Nämnden erinrar därvid först om att 5-procentregeln återfanns redan
i jordbruksprisutredningens förslag till nytt prissättningssystem, medan 6-procentregeln tillkom på yrkande från jordbrukets sida vid ingåendet av
den s. k. kompromissöverenskommelsen våren 1955 (prop. 1955: 198), samt
anför vidare.
Medan 5-procentregeln är ämnad att eliminera verkningarna av mera
påtagliga förändringar i den allmänna prisnivån, anges syftet med 6-procentregeln
där vara att ge producenterna och konsumenterna ett ökat skydd
mot starka eller långvariga prisförändringar på världsmarknaden. Med hänsyn
till risken för att penningvärdet även i fortsättningen kunde komma att
stegvis försämras, uttalades emellertid i överenskommelsen, att man borde
utgå från en reell producentprisindex vid översynen av prissystemet för
jordbrukets produkter. Det underströks i överenskommelsen, att man genom
att gå över till realpriser gjorde ett principiellt avsteg, som kunde få stora
praktiska konsekvenser, från den ursprungliga tanken, att justeringen av
prissystemet skulle ske uteslutande i den mån den utländska prisnivån underginge
en betydande förskjutning.
Jordbruksnämnden konstaterar, att om det sålunda är förändringar i en
realprisindex som avgör tidpunkten, då justeringar av prissystemet skall
vidtagas — en tidpunkt som nu är nådd — det icke klart framgår av prisöverenskommelsen,
hur dessa justeringar skall verkställas. I överenskommelsen
sägs härom, att importavgifterna skall justeras på sådant sätt, att
producentpriserna återföres till mittprisnivåerna. Vilka mittprisnivåer som
åsyftas bar dock icke angivits. Enligt nämndens uppfattning kan man till
en början eliminera eu tolkning, nämligen den att, oberoende av om 5-procentregeln
trätt i kraft eller ej, priserna skulle återföras till den nominella
mittprisnivå, som gällde vid prissystemets ikraftträdande. En sådan tolkning
skulle nämligen, anför nämnden, sedan 5-procentregeln utlösts, uppenbarligen
kunna ge resultat, som skulle stå i direkt strid med vad som
är syftet med regeln. I stället synes enligt nämndens mening 2 andra tolkningar
förtjänta alt närmare övervägas. Den ena innebär, att man skall söka
justera importavgifterna i den utsträckning, som behöves för alt reella producentprisindex
skall återföras till bastalet 100. Den andra tolkningen är,
att med mittprisnivåerna i detta sammanhang skall avses de prisnivåer, som
ligger mitt emellan de vid justeringstillfället gällande prisgränserna. Denna
tolkning innebär alltså, att den miltprisnivå, till vilken man skall sikta,
flyttas upp eller ned i samband med eu utlösning av 5-procentregeln.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
I anslutning härtill anför jordbruksnämnden, att till stöd för den förra
tolkningen har under de överläggningar, som ägt rum med jordbrukets förhandlingsdelegation,
från delegationens sida bl. a. hänvisats till att, enligt
vad som i olika sammanhang framhållits vid utformningen av det nu gällande
prissättningssystemet, ett av huvudsyftena med detsamma är att trygga
jordbrukets inkomstlikställighet med andra näringsgrenar och att det i
kompromissöverenskommelsen direkt uttalats, att en reell producentprisindex
med fasta vikter kan sägas ge besked om huruvida jordbruket, under
törutsättning att förändringen i produktiviteten är ungefär densamma som
i andra näringar, bibehåller sin relativa inkomststandard eller ej. Förhandlingsdelegationen
har enligt nämnden framhållit, att det under sådana förhållanden
synes rimligt att låta 6-procentregelns utlösning resultera i åtgärder,
vilka leder till att reella producentprisindex återföres till 100.
Till stöd för den senare tolkningen kan åter, anför jordbruksnämnden,
hänvisas till själva avfattningen av regeln, där det ju talas om återförande
till mittprisnivåer och icke om ett återförande av reella producentprisindex
till bastalet 100. Språkligt sett synes det nämligen svårt att godtaga en tolkning
av regeln, vilken i vissa situationer skulle kunna leda till att priserna
skulle lyftas till en högre nivå än den vid tillfället gällande mittprisnivån.
Till vad nu sagts om de olika tolkningsmöjligheterna på denna punkt
fogar jordbruksnämnden den anmärkningen, att det ingalunda förhåller
sig så, att den ena tolkningen alltid ger ett ur jordbrukets synpunkt bättre
resultat än den andra utan att i vissa situationer, då både 5- och 6-procentregeln
utlösts eller är i färd med att utlösas, resultaten kan bli helt olika,
beroende på den ordningsföljd, i vilken de utlöses.
Enligt jordbruksnämndens åsikt är det emellertid icke nödvändigt, att
man nu söker komma fram till någon bestämd uppfattning i frågan vilkendera
av dessa 2 tolkningar, som i och för sig bör ges företräde. Detta
beror på att 6-procentregeln innehåller en speciell bestämmelse, vilken begränsar
de avgiftshöjningar, som bör vidtagas vid regelns utlösning. Nämnden
åsyftar här givetvis det förbehåll, enligt vilket importavgifterna icke annat
än undantagsvis skall höjas över 25 procent av det enligt jordbruksprisutredningens
metod beräknade importvärdet. Nämnden framhåller, att
syftet med denna s. k. 25-procentregel uppenbarligen har varit att hindra,
att en utlösning av 6-procentregeln skall leda till en allt för stor spänning
mellan den inhemska prisnivån å jordbruksprodukter och importprisnivån
å dylika produkter. Beträffande 25-procentregeln påpekar nämnden till en
början, att tveksamhet kan råda om vad som skall förstås med »det enligt
jordbruksprisutredningens metod beräknade importvärdet». Det kan sålunda
diskuteras, om man vid en dylik beräkning bör utgå från den importprisnivå,
som gällde vid den tidpunkt, då beslutet om den närmare utformningen
av prisstödet fattades (d. v. s. i praktiken den prisnivå, som redovisats
i beräkningarna i propostionen 1956: 165, s. 100) eller från den importprisnivå,
som gäller vid den tidpunkt, då 6-procentregeln utlöses. De resultat,
man kommer till vid användning av de olika beräkningsmetoderna, skiljer
17
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år i958
sig dock enligt nämndens beräkningar i förevarande fall endast obetydligt
från varandra, och frågan torde därför denna gång få anses sakna större
praktisk betydelse. Nämnden konstaterar, att — såsom framgår av vad tidigare
anförts — läget är det, att den begränsning av 6-procentregeln, som
25-procentregeln innebär, vid en strikt tillämpning av regeln sådan den
kommit till uttryck i propositionen 1955: 198, endast ger ett mycket begränsat
utrymme för avgiftshöjningar. Nämnden upplyser, att om man utgår
från den avgiftsnivå, som redovisats i propositionen 1955: 198, detsamma
kan beräknas motsvara en inkomstförbättring med i runt tal 20 miljoner
kr., och att om man utgår från nu rådande importprisnivå, beloppet blir 31
miljoner kr.
Från jordbrukar sidan har emellertid hävdats, anför jordbruksnämnden,
att man vid bedömningen av i vad män det är befogat att höja importavgifterna
utöver 25 procent av importvärdet måste taga hänsyn till vad som i
en situation, då en markant skillnad uppstått mellan producentprisnivån
och den allmänna prisnivån, måste anses vara själva huvudsyftet med 6-procentregeln, nämligen att återställa inkomstlikställigheten mellan jordbruksbefolkningen
och andra yrkesgrupper — bortsett då från sådana differenser,
som kan ha uppstått till följd av olikheter i rationaliseringstakt
under prissättningsperioden. Jordbrukets förhandlingsdelegation har även
hänvisat till att prisskvddet redan vid systemets ikraftträdande i det närmaste
uppgick till, eller om de varor som från början undantagits (sockerbetor,
fabrikspotatis, torr- och kondensmjölk) medräknas, t. o. in. översteg
25 procent av importvärdet. En tolkning av 6-procentregeln, som innebar,
att avgifterna ej skulle få höjas över 25 procent av importvärdet, skulle
sålunda medföra, att regeln i praktiken helt eller i det närmaste varit satt
ur kraft redan vid systemets början. Med hänsyn till nu nämnda förhållanden
har förhandlingsdelegationen ansett, att de åtgärder, som borde vidtagas
i anledning av 6-procentregelns utlösning, i vart fall borde sikta till
att, i den mån detta vore marknadsmässigt möjligt, lyfta den genomsnittliga
producentprisnivån upp till den nu gällande mittprisnivån.
Häremot har av konsumentrepresentanterna inom jordbruksnämnden bl. a.
invänts, anför nämnden, att den begränsning av 6-procentsregelns räckvidd,
som 25-procentregeln innebär, tillkommit på initiativ från konsumenthåll och
att man från detta håll vid utformningen av systemet fäst stor vikt vid densamma.
Syftet med denna begränsning är, såsom tidigare framhållits, att
hindra, att en utlösning av 6-procentregeln skulle leda till alltför stor spänning
mellan de inhemska priserna och importpriserna för jordbruksprodukter.
Dess innebörd är med andra ord, att man icke var beredd att acceptera inkomstlikställighet
till priset av vilket gränsskydd som helst utan att man i
så fall iinge överväga andra medel. Den omständigheten att importsskyddet
redan vid systemets ikraftträdande kommit att bli så högt, att 6-proccntregeln
inte längre var effektiv kan därför enligt sagda representanters mening
icke i och för sig utgöra eu omständighet, som kan motivera någon
avvikelse från det fastställda prisregleringssystemet. Härvid borde även be
liihang
till riksdagens protokoll 1!)5S. i samt. Nr li 50
O
18
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
aktas, att man icke våren 1956 vid diskussionerna om den närmare utformningen
av prisregleringssystemet från jordbrukarsidan framfört något krav
på en uppmjukning av 25-procentregeln.
Efter ytterligare överläggningar har emellertid, anför jordbruksnämnden
— utan att parterna frångått sina i det föregående redovisade principiella
uppfattningar — enighet nåtts om att det med hänsyn till den ogynnsamma
inkomst- och kostnadsutveckling, som ägt rum inom jordbruket under senare
år, är skäligt, att åtgärder nu vidtages från det allmännas sida i syfte att bereda
jordbruket en inkomstförbättring, överstigande vad som skulle erhållas
vid en strikt tillämning av det i 6-procentregeIn, sådan den kommit till
uttryck i propositionen 1955: 198, ingående 25-procentförbehållet, och att
man som mått för denna inkomstförbättring bör taga ett belopp, motsvarande
i runda tal 120 miljoner kr. för år räknat eller, för den tid som återstår
av det nu löpande regleringsåret, 100 miljoner kr. Sistnämnda belopp
har följaktligen tagits som riktpunkt för de fortsatta övervägandena. Nämnden
upplyser, att då man från jordbrukets sida biträtt denna ståndpunkt,
man har förklarat sig särskilt ha beaktat de marknadsmässiga möjligheterna
att utnyttja höjningar av importavgifterna.
Jordbruksnämnden anför, att då det gällt att taga ställning till frågan,
på vad sätt nämnda belopp skall tillföras jordbruket, nämnden har haft anledning
att även överväga frågan om prissättningen på smör efter utgången
av november 1958. Nämnden erinrar därvid om att den prisrabatt å smör
med 50 öre per kg, som enligt riksdagens beslut f. n. utgår å inom landet
försålt mejerismör, under villkor att riksnoteringen å dylikt smör hålles
minst 2 kr. per kg under noteringen per den 30 april 1958, upphör att gälla
med utgången av november 1958. Nämnden finner det följaktligen nödvändigt,
att ställning dessförinnan tages till frågan, om nämnda rabatt skall
bibehållas eller avvecklas och om de andra åtgärder, som eventuellt bör vidtagas
för att underlätta avsättningen av smör inom landet eller förbättra
jordbrukets inkomst av inom landet sålt smör. Samtidigt därmed torde enligt
nämndens mening ställning även böra tagas till frågan om ett bibehållande
av den särskilda rabatt å smör med 1 kr. per kg vid försäljning till
allmänna inrättningar, vilken enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 maj 1958
utgår till utgången av år 1958. Nämnden lämnar härvid först vissa upplysningar
rörande läget på smörmarknaden till komplettering av dem, som
lämnats i nämndens skrivelse den 16 juni 1958 (prop. 1958: B 39).
Läget på smörmarknaden m. m.
Beträffande frågan om produktionen av smör anför jordbruksnämnden
följande.
Invägningen av mjölk till mejeri låg i början av regleringsåret 1957/58
på en något högre nivå än samma tid föregående år. Därefter har den emellertid
successivt nedgått och under betesperioden sommaren 1958 har in
-
Kungl. Maj.ts proposition nr B 50 år 1958 19
vägningen, såsom framgår av följande tabell, varit lägre än under samma
tid år 1957.
Relativtal för mjölkinvägningen
(Samma månad närmast föregående år == 100)
1957 September............................. 108
Oktober ............................... 103
November ............................. 103
December.............................. 101
1958 Januari................................ 101
Februari .............................. 100
Mars .................................. 101
April.................................. 99
Maj .................................. 97
Juni ................................... 98
Juli .................................. 98
Augusti ............................... 95
För september månad 1958 föreligger ännu ej några definitiva invägningssiffror
men förhandskalkylen tyder på ett indextal för mjölkinvägningen
av 99. Den nedgång i mjölkproduktionen, som de nu anförda siffrorna
ger uttryck för, kan av föreliggande slaktstatistik att döma sättas i
samband med en sedan början av år 1958 pågående reducering av kostammen.
Fetthalten i mejerimjölken har fortsatt att öka något starkare än de
närmast föregående åren och ligger beträffande den del av år 1958, för vilken
uppgifter om fetthalten finnes tillgängliga, 0,05 procentenheter högre
än föregående år. Detta förhållande reducerar givetvis i någon mån den
sänkande inverkan, som nedgången i mjölkinvägningen har på smörtillverkningen.
I samma riktning verkar också det förhållandet, att försäljningen av
konsumtionsmjölk från mejeri sedan prishöjningen i januari i år visat nedåtgående
tendens. Denna har varit särskilt markerad för mjölk med 3,5 procents
fetthalt. Smörtillverkningen beräknades i juni i år mot bakgrunden av
då föreliggande tendenser av nämnden till ca 90 000 ton per år. Det föreligger
nu knappast anledning att nedräkna denna siffra med mer än ett par
tusen ton.
Jordbruksnämnden konstaterar, att vad nämnden anförde i skrivelse den
16 juni 1958 (prop. 1958: B 39) angående den effekt på smörkonsumtionen,
som prissänkningen på smör den 5 maj 1958 haft, bekräftats under den tid,
som därefter förflutit. Härom anför nämnden vidare.
Ökningen i smörkonsumtionen har kunnat vidmakthållas och försäljningen
har som närmare belyses av följande tablå stabiliserats på en förhållandevis
hög nivå. Det förefaller därför icke otroligt, att smörkonsumtionen under
förutsättning av oförändrade priser på smör och margarin skulle kunna
komma att ligga på en nivå, motsvarande och kanske t. o. m. något överstigande
80 000 ton per år, vilket är högre än den siffra, som angavs i nämndens
nyssnämnda skrivelse. Det kan i detta sammanhang framhållas, att
ökningen i smörförsäljningen mätt i absoluta tal är högre än minskningen
i margarinförsäljningen.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
Smörkonsumtionen år 1958
Ton Index, samma
månad 1957 =
100
Januari .............................. 4 704 97
Februari .............................. 4 190 94
Mars ................................. 4 444 94
April................................. 4 296 84
Maj .................................. 6 528 133
Juni ................................. 6 484 137
Juli .................................. 6 847 136
Augusti............................... 6 950 135
September ............................ 7 1701 1461
1 Preliminärt.
I fråga om avsättningsförhållandena på utlandsmarknaderna har enligt
jordbruksnämndens uppfattning även bilden ljusnat något sedan försommaren
i år. Detta förhållande torde dock, som nämnden närmare belyser i det
följande, vara av tillfällig karaktär.
Fortfarande kan endast Storbritannien betecknas som en fast och pålitlig
exportmarknad. Efter de åtgärder, som vidtagits från brittiskt håll, är
exportkvantiteten emellertid hegränsad till 8 500 ton per år och någon ökning
härav torde ej vara att påräkna inom den närmaste framtiden. Hittills
bar, räknat från den 20 maj 1958, då beslutet om kvotering av de svenska
smörleveranserna trädde i verkställighet, levererats ca 5 800 ton eller något
över två tredjedelar av den fastställda årskvantiteten. F. n. har ett uppehåll
i leveranserna måst företagas, främst på grund av den säsongmässiga minskningen
i mjölkinvägningen. Leveranserna beräknas emellertid komma att
återupptagas vid månadsskiftet februari—mars 1959. Avsikten är, att den
resterande delen av årskvantiteten skall levereras före den 20 maj 1959. Med
Sovjetunionen har avtal träffats om export av 2 000 ton, vilken export påbörjades
i september detta år och beräknas vara slutförd inom kort. Några
ytterligare leveranser till detta land anses ej för tillfället aktuella och tillgängliga
uppgifter tyder närmast på att leveransen måste betecknas såsom varande
av engångskaraktär. Italien, som i våras helt stängde gränserna för
smörimport, har nu åter upptagit denna men med begränsade kvantiteter.
Möjligheterna att på denna marknad avsätta svenskt smör i någon större
omfattning bedömes såsom mycket små. Västtyskland, som i nuvarande läge
måste anses vara en sekundär marknad, sedan den inhemska produktionen
därstädes stigit till en förhållandevis hög nivå, har ännu ej återupptagit
smörimporten. Enligt tillgängliga uppgifter beräknas knappast någon export
till Västtyskland från Sverige bli aktuell förrän efter årsskiftet 1958/59.
Det allmänna läget på den europeiska smörmarknaden bedömes alltjämt
såsom bekymmersamt. Den ökning av smörhandeln, som beräknas komma
till stånd genom att Italien och Västtyskland åter inträder såsom importörer
av smör, bedömes nämligen såsom tillfällig och av säsongmässig karaktär.
Å andra sidan har en stegring i de internationella smörpriserna kunnat
registreras sedan bottenläget i våras. Sålunda har priserna på danskt smör
i Storbritannien successivt stigit från den lägsta noteringen av 3 kr. 16 öre
per kg (fritt kaj i London) till 4 kr. 40 öre. Detta senare pris ligger dock ca
60 öre per kg lägre än priset vid samma tid föregående år och ca 1 kr. 60
21
Kungl. Maj.ts proposition nr B 50 år 1958
öre lägre än priset i oktober 1956. För nyzeeländskt smör har återhämtningen
i priset varit mindre markerad och prishöjningen uppgår här till ca 40
öre i jämförelse med bottenläget i april—juni. I jämförelse med samma tid
föregående år ligger priset nu dock ca 80 öre lägre.
Jordbruksnämnden framhåller därefter, att de åtgärder, som 1958 års
A- och B-riksdagar hittills beslutat med anledning av situationen på smörmarknaden,
såsom redan erinrats är av tillfällig karaktär. Riksdagens beslut
att jämsides med en av Svenska mejeriernas riksförening fr. o. in. den
5 maj 1958 företagen sänkning av mejeripriset på smör med 1 kr. 50 öre
ställa allmänna medel till förfogande för att möjliggöra en prissänkning
med ytterligare 50 öre per kg gäller sålunda endast t. o. m. utgången av november
månad 1958. Vidare gäller beslutet att av statsmedel anslå 1,5 miljoner
kr. till en särskild rabattering av smör till allmänna inrättningar med
1 kr. per kg endast till utgången av år 1958. Nämnden tager därför i detta
sammanhang upp frågan om de åtgärder, som statsmakterna i fortsättningen
bör företaga till stöd för smörpriset, samt anför härom följande.
Avsättningsläget för smörproduktionen i dagens läge är uppenbarligen väsentligt
bättre än vad det var våren 1958. Denna förbättring är emellertid
så gott som helt att tillskriva den ökade efterfrågan, som uppstått inom
landet till följd av smörprissänkningen. På exportsidan måste man nämligen
räkna med att det överhuvudtaget icke är möjligt att finna avsättning
för kvantiteter, som mera avsevärt överstiger överskottet vid nuvarande inhemska
konsumtion. Såsom framgår av den tidigare redogörelsen är en viss
reducering av kostammen f. n. i gång och det är enligt jordbruksnämndens
uppfattning önskvärt, att denna utveckling skall fortgå. Den bär emellertid
ännu ej nått en sådan omfattning, att den kommit att mera påtagligt påverka
smörproduktionens storlek. Det synes under sådana förhållanden vara
av vikt, att man tills vidare undviker sådana åtgärder, som kan väntas komma
att mera avsevärt påverka den inhemska smörförbrukningen och därmed
ånvo skapa svårlösta eller rent av olösliga överskottsproblem. Marknadsmässigt
sett torde det väl få anses möjligt att genomföra en viss prishöjning
å smör i konsumentledet utan att dylika överskottsproblem uppstår.
Det är dock angeläget, att man här framgår med försiktighet. Riskerna
för uppkomsten av nya överskottsproblem skulle visserligen minskas, om
man i samband med en dylik höjning även höjde margarinpriset. I detta
sammanhang bör emellertid även beaktas, att konsumtionsökningen i fråga
om smör visserligen till större delen representerar ep förskjutning av konsumtionen
från margarin till smör men även och till en ej oväsentlig del
representerar en ökning i totalkonsumtionen av matfett, föranledd av det
förbilligande av den totala matfettskonsumtionen, som smörprissänkningen
medförde. En i samband med en böjning av smörpriset företagen höjning
av margarinpriset skulle otvivelaktigt minska eller helt eliminera denna effekt.
Det synes vidare önskvärt, att mjölkproduktionen skall komma i åtnjutande
av en relativt stor del av de inkomstförbättringar för jordbruket,
som kan genomföras i samband med 6-procentregclns utlösning.
Med hänsyn till vad som sålunda anförts ävensom till önskvärdheten av
alt de prisstegringar å jordbruksprodukter, som 6-procentregelns utlösning
kan medföra för konsumenterna, ej skall ökas med eu höjning av margarinpriset,
har jordbruksnämnden stannat för att förorda, alt den nu utgå
-
22
Kungl. Maj. ts proposition nr B 50 år i 958
ende statliga prisrabatten å smör skall bibehållas oförändrad intill utgången
av innevarande regleringsår och att ett utrymme, som marknadsmässigt kan
finnas för en prishöjning å smör, skall utnyttjas för genomförande av en
inkomstförbättring för jordbruket i samband med 6-procentregelns utlösning.
Jordbruksnämnden konstaterar, att detta självfallet förutsätter en
ändring av det villkor, som nu är knutet till den statliga prisrabatten, samt
anmäler sin avsikt alt i det följande återkomma till denna fråga.
Vad härefter angår frågan om ett eventuellt bibehållande av prisrabatteringen
å smör till allmänna inrättningar anför jordbruksnämnden följande.
Vid rabattens införande beräknades, att rabatteringen skulle kunna komma
att omfatta en kvantitet av 250 ton i månaden. Under sommarmånaderna
hade rabatteringen en ganska begränsad omfattning, bl. a. beroende på att
ett flertal allmänna inrättningar då var bundna av tidigare ingångna kontrakt
och på att skolorna ej har något inköpsbehov under sommarlovet. Efter
hand har rabatteringen emellertid ökat och den beräknas av Svenska
mejeriernas riksförening för innevarande månad komma upp i nyss angivna
kvantitet, 250 ton. Kostnaden för rabatteringen under tiden juli—december
1958 uppskattas av riksföreningen till 1 200 000 kr. Enligt denna beräkning
skulle alltså å de för sagda tid anvisade medlen uppstå ett överskott å
omkring 300 000 kr.
Den rabattering, varom här är fråga, utgör enligt jordbruksnämndens uppfattning
ett värdefullt stöd för avsättningen av smörproduktionen. Det synes
nämnden även med hänsyn till att en viss grad av stabilitet torde vara
önskvärd ur de allmänna inrättningarnas synpunkt lämpligast, att rabatteringsverksamheten
ej skall avbrytas redan kort tid efter det den verkligen
kommit i gång. Med hänsyn härtill förordar nämnden, att även nu ifrågavarande
rabattering skall bibehållas intill utgången av nu löpande regleringsår
och att för detta ändamål skall — utöver den besparing, som kan
uppstå å rabatteringen under innevarande halvår — anvisas ytterligare
1 500 000 kr.
Överenskommelsen mellan jordbruksnämnden och jordbrukets
förhandlingsdelegation
Från de utgångspunkter, som angivits i det föregående, nämligen dels att
den nuvarande statliga prisrabatteringen å smör ävensom margarinpriset
skall bibehållas oförändrade till utgången av innevarande regleringsår och
dels att såsom riktpunkt beträffande storleken av de inkomstförbättringar,
som skall tillföras jordbruket i anslutning till utlösningen av 6-procentregeln
skall tagas ett belopp, motsvarande omkring 120 miljoner för år eller
för återstoden av regleringsåret i runt tal 100 miljoner kronor, har efter
ytterligare överläggningar - - under förbehåll av Kungl. Maj :ts och, i den
mån så erfordras, riksdagens godkännande — överenskommelse träffats
mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation om det
sätt, på vilket den åsyftade inkomstförbättringen skall tillföras jordbruket.
Överenskommelsen innebär i sina huvuddrag följande:
Kungl. Maj. ts proposition nr B 50 år 1958
23
Beräknat inkomsttillskott
för återstoden av
regleringåret,
milj. kr
1) Tilläggsbetalning till odlare med 4 kronor per deciton för
leverans av fullgod brödsäd av 1958 års skörd. Samtidigt
höjes införselavgiften för råg och vete med 2 kronor per
deciton ............................................ 24
2) Tilläggsbetalning till odlare med 6 öre per kilogram för
leverans av oljeväxtfrö av 1958 års skörd................ 7
3) Höjning av införselavgiften för kött med i genomsnitt 20
öre per kilogram .................................... 23
4) Höjning av införselavgiften för ägg med 10 öre per kilogram
.............................................. 6
5) Höjning av införselavgiften för matpotatis med 2 öre per
kilogram ............................................ 11,5
6) Prishöjning för smör ................................ 16,5
7) Tillskott till S.M.R:s regleringskassa ur anslaget till pris
reglerande
åtgärder .................................. 12
Summa miljoner kronor 100,0
Såsom tidigare nämnts skall enligt gällande system vid justering av importavgifterna
i anledning av en utlösning av 6-procentregeln till utgångspunkt
tagas en för alla varor lika stor procentuell förändring av avgifterna.
Beträffande sättet för genomförande av den nu avsedda inkomstförbättringen
har det emellertid ansetts nödvändigt att i första hand anlägga marknadsmässiga
synpunkter.
Det kan nämnas, att gällande prisgränser för produkterna icke kommer
att förändras till följd av den nu träffade överenskommelsen.
Innebörden av de avsedda höjningarna av införselavgifterna för ägg och
matpotatis finner jordbruksnämnden ej behöva särskilt utvecklas. I fråga
om den närmare innebörden av överenskommelsen i övrigt anför nämnden
följande.
Brödsäd
Jordbruksnämnden anför, att beträffande brödsäden överenskommelsen
innebär, att införselavgiften för råg och vete omedelbart höjes med 2 kr.
per dt från nuvarande 7 kr. 35 öre till 9 kr. 35 öre per dt. Som följd härav
bör en förhållandevis lika stor höjning ske av införselavgifterna för mjöl
och gryn av råg och vete, d. v. s. från nuvarande 11 kr. per dt till 13 kr. 50
öre per dt. Nämnden upplyser vidare, att enligt överenskommelsen skall
jordbrukarna för all till spannmåls- och utsädeshandlare eller kvarnar
levererad fullgod brödsäd av 1958 års skörd erhålla eu tilläggsbetalning av
4 kr. per dt. Denna tilläggsbetalning skall ske genom försorg av Svensk
spannmålshandel, ekonomisk förening, och finansieras av tillgängliga förmalningsavgiftsmedel.
Odlarleveranserna av fullgod brödsäd av 1958 års
skörd beräknas av nämnden komma att uppgå till sammanlagt omkring
24
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
600 000 ton råg och vete. Nämnden framhåller, att beräkningen givetvis är
osäker, då man ännu icke vet, vare sig hur stora de sammanlagda leveranserna
av fullgod och icke fullgod vara kommer alt bli eller hur stor del av
dessa leveranser, som kommer att utgöras av brödsäd, som uppfyller kvalitetsfordringarna
för fullgod vara. För en tilläggsbetalning med 4 kr. per dt
för beräknade 600 000 ton skulle emellertid åtgå 24 miljoner kr. Samtidigt
beräknar nämnden, att i förmalningsavgifter under året kommer att inflyta
omkring 32 miljoner kr. Detta belopp torde enligt nämnden endast till en
mindre del komma att åtgå för det ändamål, för vilket förmalningsavgifterna
närmast är avsedda, nämligen täckande av exportförluster på överskott
av inhemsk brödsäd. Kostnaden för den här föreslagna tilläggsutbetalningen
till odlarna kan sålunda enligt nämndens mening utan svårighet
täckas på sätt här angivits.
Nämnden framhåller vidare, att det — genom att avgiftsutbetalningen till
odlarna finansieras med anlitande av tillgängliga förmalningsavgiftsmedel
och sålunda ej påverkar salupriset på inhemsk brödsäd — har förutsatts,
att de här angivna åtgärderna i och för sig ej skall behöva påverka det
inhemska mjölpriset i höjande riktning.
Oljeväxter
Beträffande oljeväxterna är enligt jordbruksnämnden innebörden av överenskommelsen,
att en tilläggsbetalning skall göras på 1958 års skörd av andra
oljeväxter än linfrö med 6 öre per kg för frövara med 47 procent fetthalt
i torrsubstansen och 18 procent vattenhalt. Då skörden av bär avsett oljeväxtfrö
uppskattas till 115 000 ton, tillföres jordbruket härigenom ca 7 miljoner
kr. För täckande av denna tilläggsbetalning skall Sveriges oljeväxtintressenter,
förening u. p. a., äga disponera tillgängliga införselavgiftsmedel. Någon
förändring av gällande bestämmelser om införselavgift för fettvaror erfordras
enligt nämnden icke för genomförandet av denna tilläggsbetalning.
Kött
Jordbruksnämnden anför, att överenskommelsen vidare innebär, att införselavgifterna
för kött skall höjas med i genomsnitt 20 öre per kg. Avgifterna
för ostyckat nöt-, häst- och fårkött skall höjas med 23 öre per kg och avgiften
för ostyckat kalvkött med 10 öre per kg. överenskommelsen förutsätter
vidare, upplyser nämnden, att införselavgifterna för levande storboskap,
kalv, far och häst med tillämpning av gällande regler skall uppräknas
med belopp, som grundas på avgiftshöjningarna för resp. slag av kött. Nämnden
erinrar vidare, att även för andra varuslag än de nu nämnda en höjning
av införselavgiften på ostyckat kött får konsekvenser. Enligt riksdagens beslut
skall nämligen för benfritt kött och fläsk, styckningsdetaljer med ben,
organ och inälvor, andra ätbara djurdelar samt konserver innehållande kött
och fläsk införselavgifterna utgöra 150 procent av det ovägda medeltalet av
införselavgiften för nötkött och fläsk. Ifrågavarande avgift, som f. n. utgår
med 125 öre per kg kommer sålunda att höjas till 142,5 öre per kg. I följande
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
25
tablå lämnar nämnden en förteckning över samtliga de höjningar av importavgifterna
för köttvaror av olika slag, som bör företagas till följd av den nu
träffade överenskommelsen.
Stat.nr
1—3: 2
4—7: 1
7:2
8
15: 1
17: 1
19: 1
19: 3
15: 2, 16, 17: 2,
18, 19: 2, 19: 4,
20, 23: 1, 25: 3,
26: 1, 26: 3,
281: 2, 314,
321: 7—8
Varuslag |
Föreslagen inför- |
Nuvarande in- |
selavgift för |
förselavgift, |
|
100 kg, kr. |
kr./100 kg |
Hästar ..................
Kor, oxar, tjurar och ungnöt
Kalvar ..................
Får ....................
Kött, färskt, kylt eller fryst:
av får, hela och halva
kroppar ..............
av häst, hela, halva och
fjärdedels kroppar......
av storboskap, hela, halva
och fjärdedels kroppar . .
av kalv, hela och halva
kroppar ..............
Kött eller fläsk, styckat,
rökt eller saltat; ätbara
djurdelar, charkuterivaror
och konserver av kött eller
fläsk ....................
48 |
50 |
34: 50 |
59 |
— |
45: 50 |
74 |
50 |
68: — |
64 |
— |
52: 50 |
128: — |
105: — |
81: — |
58: — |
102: — |
79: — |
115: — |
105: — |
142:50 125: —
Prishöjning på smör och tillskott till Svenska mejeriernas riksförenings
regleringskassa
Såsom jordbruksnämnden tidigare framhållit, är det enligt nämndens uppfattning
marknadsmässigt möjligt att höja det nu gällande smörpriset, utan
att man därmed behöver riskera en sådan nedgång av smörkonsumtionen,
som på nytt skulle skapa avsättningsproblem. Nämnden upplyser, att jordbrukets
förhandlingsdelegation förklarat sig dela denna uppfattning men
samtidigt framhållit, att det enligt förhandlingsdelegationens uppfattning är
synnerligen angeläget, att man framgår med stor försiktighet, så att den
gynnsamma effekt på smöravsättningen, som vunnits genom smörprissänkningen
och som erhållits genom att jordbruket påtagit sig ett betydande inkomstbortfall,
ej skall gå förlorad. Med beaktande av dessa synpunkter har
nämnden och förhandlingsdelegationen uppnått enighet om att man i förevarande
sammanhang bör räkna med att jordbruket genom prishöjning på
smör på den inhemska marknaden skall kunna för tiden den 1 december
1958—den 31 augusti 1959 tillföras ett belopp av 16,5 miljoner kr. Såsom
tidigare nämnts har härvid förutsatts, att den särskilda statliga smörsubventionen
med 50 öre per kg skall bibehållas under nämnda tid. Det villkor,
som nu är knutet till subventionen, bör emellertid enligt nämndens förslag
i anslutning till den nu träffade överenskommelsen ändras så, att detsamma
ej skall utgöra hinder för Svenska mejeriernas riksförening att höja mejeripriset
i don utsträckning, som erfordras för att jordbruket vid försäljningen
26
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
av smör på den inhemska marknaden under tiden december 1958—augusti
1959 skall erhålla ett inkomsttillskott av omkring 16,5 miljoner kr. jämfört
med nu gällande försäljningspris.
Med hänsyn till den betydelse, som mjölkproduktionen har för det mindre
jordbruket, och till att den försämring av sagda produktions lönsamhet,
som ägt rum under det senaste året blivit särskilt kännbar för det mindre
jordbruket, har det, anför jordbruksnämnden, synts önskvärt, att det belopp
å 12 miljoner kr., som efter vidtagandet av övriga i det föregående
nämnda åtgärder återstår att tillföra jordbruket, skall komma mjölkproduktionen
och därmed i första hand det mindre jordbruket till godo. Detta
skall enligt överenskommelsen ske på så sätt, att ur de medel, som finnes
tillgängliga på anslaget till prisregler ande åtgärder på jordbrukets område,
ett belopp av 12 miljoner kr. tillföres Svenska mejeriernas riksförenings
regleringskassa för att disponeras på sätt som, efter förslag av riksföreningen,
godkännes av nämnden. Då enligt nämndens beräkningar besparingar
kan uppstå på sagda anslag — främst till följd av att medelsåtgången för
statliga pristillägg till följd av nedgången i mjölkinvägningen synes bli ej
oväsentligt lägre än som tidigare antagits — anser nämnden någon särskild
medelsanvisning för täckande av denna utgift i vart fall f. n. ej vara erforderlig.
Jordbruksnämnden anmäler i detta sammanhang, att det under de diskussioner,
som förts angående läget på smörmarknaden och angående marknadsläget
för mjölk och mjölkprodukter överhuvudtaget, av de i överläggningarna
deltagande representanterna för Svenska mejeriernas riksförening
upplysts, att man från sagda organisations sida icke avser att under återstoden
av innevarande år företaga någon allmän höjning av priset på konsumtionsmjölk.
Kostnadsberäkning m. m.
Beträffande medelsbehovet för den fortsatta smörrabatteringen anför jordbruksnämnden
följande.
I enlighet med riksdagens beslut har Kungl. Maj :t tidigare till prisrabattering
av smör, utöver den särskilda smörrabatteringen till allmänna inrättningar,
anvisat dels för budgetåret 1957/58 ett förslagsanslag på 5 700 000
kr. avseende prisrabattering för tiden 5 maj—30 juni 1958, dels för budgetåret
1958/59 ett förslagsanslag på 15 300 000 kr. avseende prisrabattering
för tiden juli—november 1958. Ifrågavarande kostnader har för förstnämnda
tid uppgått till sammanlagt 6 275 307 kr. För tiden juli—augusti 1958
har kostnaderna för prisrabatteringen utgjort tillhopa 6 922 000 kr. För
månaderna september—november 1958 beräknas kostnaderna till sammanlagt
10 300 000 kr. För 5-månadersperioden juli—november 1958 skulle ifrågavarande
kostnader alltså uppgå till sammanlagt ca 17 200 000 kr.
För tiden december 1958—augusti 1959 har jordbruksnämnden enligt vissa
i samråd med Svenska mejeriernas riksförening gjorda beräkningar, varvid
hänsyn tagits till den nu träffade prisuppgörelsens inverkan på smör
-
27
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
konsumtionen, beräknat den inhemska försäljningen av smör till ca 58 000
ton. Vid en oförändrad prisrabattering under sistnämnda tid av 50 öre per
kg kan kostnaderna härför beräknas till 29 000 000 kr. För prisrabattering
av smör torde sålunda, därest denna rabaltering i enlighet med vad nämnden
nu förordat bibehålies under tiden december 1958—augusti 1959, å tillläggstat
till riksstaten för budgetåret 1958/59 till fortsatt prisrabattering av
smör böra anvisas ytterligare 29 000 000 kr.
Enligt jordbruksnämndens förut framförda förslag bör för den särskilda
prisrabatteringen för smör vid försäljning till allmänna inrättningar för tiden
januari—augusti 1959 beräknas ett belopp av 1 500 000 kr. Det synes
nämnden lämpligt, att jämväl detta belopp anvisas under förenämnda tillläggsstatsanslag.
Sammanlagt skulle sålunda under nämnda anslagstitel erfordras
ett anslag av 30 500 000 kr.
Vidare upplyser jordbruksnämnden, att av de i överenskommelsen angivna
åtgärderna tilläggsutbetalningen för oljeväxtfrö kan genomföras inom
ramen av gällande regleringsbestämmelser. Med hänsyn till det bemyndigande,
som lämnats av riksdagen sommaren 1958, torde enligt nämndens
mening likaså tilläggsutbetalningen för brödsäd kunna genomföras utan att
trågan underställes riksdagens prövning. Vad angår höjningen av vissa införselavgifter
erfordras med hänsyn till innebörden av gällande riksdagsbeslut
ej heller någon prövning av riksdagen. Däremot anser sig nämnden
— på grund av de maximeringar, som gäller enligt Kungl. Maj :ts kungörelser
1956: 414 och 1958: 392 samt Kungl. Maj :ts brev till jordbruksnämnden
den 25 oktober 1957 (SFS 1957: 579) — icke kunna för andra varor än
ägg utan Kungl. Maj :ts bemyndigande fastställa införselavgifter av den storlek,
som erfordras för genomförande av den träffade prisöverenskommelsen.
Frågorna om fortsatt prisrabattering på smör samt om utbetalande av medel
till Svenska mejeriernas riksförenings prisregleringskassa finner nämnden
givetvis vara nödvändigt att underställa riksdagens prövning.
Departementschefen
Såsom framgår av den förut återgivna, av statens jordbruksnämnd lämnade
redogörelsen har jordbruksnämnden fört förhandlingar med jordbrukets
förhandlingsdelegation om prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
i anledning av dels att den i nu gällande system för prisregleringen på jordbruksprodukter
ingående 6-procentregeln utlösts, dels att giltighetstiden för
den av 1958 års B-riksdag beslutade prisrabatteringen av smör utlöper med
utgången av november månad 1958. Förhandlingarna har den 22 oktober
1958 resulterat i eu överenskommelse, som sammanfattningsvis innebär, alt
jordbruket skall tillföras ett belopp, som för helt år beräknats till 120 000 000
kronor eller för de 10 månader, som återstår intill den 1 september 1959,
till 100 000 000 kronor.
Enligt överenskommelsen erhåller jordbrukarna för all leverans till
28
Kungl. Maj. ts proposition nr B 50 år 1958
spannmåls- och utsädeshandlare eller kvarnar av fullgod brödsäd av 1958 års
skörd samt för andra oljeväxtfröer av 1958 års skörd än linfrö en tilläggsbetalning
av 4 kronor per deciton respektive 6 öre per kilogram. För återstoden
av innevarande regleringsår väntas dessa tilläggsbetalningar tillföra jordbruket
för brödsäden 24 000 000 kronor och för oljeväxterna 7 000 000 kronor
eller sammanlagt 31 000 000 kronor. Pristilläggen avses skola utbetalas
av tillgängliga förmalningsavgiftsmedel respektive tillgängliga införselavgiftsmedel
för fettvaror. Åtgärderna beträffande brödsäden bar förutsatts
icke skola i och för sig behöva påverka det inhemska mjölpriset i böjande
riktning. I fråga om oljeväxterna erfordrar anordningen icke någon förändring
av införselavgiften. För kött höjes enligt överenskommelsen införselavgifterna
med i genomsnitt 20 öre per kilogram, vilket väntas tillföra jordbruket
23 000 000 kronor. För ägg och potatis höjes införselavgifterna med
10 respektive 2 öre per kilogram. Jordbruket väntas härav erhålla sammanlagt
6 000 000 respektive 11 500 000 kronor. Vidare innebär överenskommelsen,
att priset på smör — med intill den 1 september 1959 oförändrad statlig
prisrabatt på smör av 50 öre per kilogram samt oförändrat margarinpris
— från och med den 1 december 1958 får böjas så mycket, att jordbruket
under tiden fram till den 1 september 1959 tillföres 16 500 000 kronor. Höjningen
förutsättes kunna komma att variera vid olika tider beroende på
marknadsläget. Återstoden av det för innevarande regleringsår beräknade
beloppet eller 12 000 000 kronor avses skola tillföras jordbruket på så sätt,
att ett belopp av denna storlek av anslaget till prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område tillföres Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa
för att därifrån utbetalas till mjölkproducenterna och därmed i första
hand komma det mindre jordbruket till godo.
Kungl. Maj :t, som i detta sammanhang ej finner anledning taga ställning
till tolkningen av innebörden av 6- och 25-procentreglerna, har såsom
förut nämnts för Sin del godkänt överenskommelsen och utfärdat kungörelse
om erforderliga höjningar av de högsta införselavgifter, som får uttagas
för köttvaror (även levande djur), potatis, vete och råg samt mjöl
därav. För ägg erfordras icke något nytt bemyndigande.
Enligt jordbruksnämndens uppfattning är det nu möjligt att höja det gällande
priset på smör utan att därmed behöva riskera en sådan nedgång
av smörkonsumtionen, som på nytt skulle skapa avsättningsproblem.
Med beaktande av vissa av jordbrukets förhandlingsdelegation framförda
synpunkter om försiktighet vid prishöjningar på smör har nämnden och
förhandlingsdelegationen, som nyss nämnts, i överenskommelsen räknat med
att jordbruket genom prishöjningar på smör på den inhemska marknaden
skall för tiden 1 december 1958—31 augusti 1959 tillgodogöra sig ett belopp
av 16 500 000 kronor. Därvid har förutsatts, att den sedan den 5 maj 1958
utgående statliga prisrabatten av 50 öre per kilogram skall bibehållas
under samma tid. Prisrabatten utgår för närvarande endast under
den tid, under vilken Svenska mejeriernas riksförenings riksnotering för
runmärkt smör ligger minst 2 kronor per kilogram under noteringen per
29
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
den 30 april 1958. 1 anslutning till den nu träffade överenskommelsen föreslås
nämnda villkor ej skola utgöra hinder för Svenska mejeriernas riksförening
att höja riksnoteringen i den utsträckning, som erfordras för att
jordbruket vid försäljningen av smör på den inhemska marknaden under
tiden december 1958—augusti 1959 skall erhålla ett inkomsttillskott av omkring
16 500 000 kronor jämfört med nu gällande försäljningspris. Kostnaderna
för den statliga prisrabatteringen av smör under sistnämnda tidsperiod
har av jordbruksnämnden beräknats till 29 000 000 kronor.
Mot vad sålunda överenskommits och föreslagits har jag intet att erinra.
I enlighet med beslut av riksdagen under innevarande år disponerar jordbruksnämnden
av reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område för budgetåret 1958/59 ett belopp av 1 500 000 kronor för
rabattering av smör till allmänna inrättningar under
tiden juli—december 1958. Rabatteringen utgör enligt jordbruksnämndens
uppfattning ett värdefullt stöd för avsättningen av smör. Även med hänsyn
till att en viss grad av stabilitet torde vara önskvärd ur de allmänna inrättningarnas
synpunkt finner nämnden det lämpligast att förorda, att rabatteringsverksamheten
bibehålies intill utgången av augusti 1959.
För min del finner jag förslaget böra tillstyrkas. Jag har ej heller något
att erinra mot att för ifrågavarande rabattering — i enlighet med nämndens
förslag — beräknas ett belopp av 1 500 000 kronor samt att per den 31 december
1958 förefintlig behållning å medel, som tidigare ställts till nämndens
förfogande för rabattering av smör till allmänna inrättningar, användes
för dylik rabattering under tiden januari—augusti 1959.
Jordbruksnämnden har föreslagit, att det för fortsatt prisrabattering av
smör erforderliga beloppet å (29 000 000 -j- 1 500 000 =) 30 500 000 kronor
skall anvisas som ett förslagsanslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1958/59, benämnt Fortsatt prisrabattering av smör. Vad gäller anslagsanvisningens
storlek har jag ingen erinran. Av budgettekniska skäl bör anslaget
i fråga emellertid upptagas som reservationsanslag.
Den försämring av mjölkproduktionens lönsamhet, som ägt rum under
det sistlidna året, har blivit särskilt kännbar för det mindre j o r dh
ruke t. Jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation har
därför funnit det önskvärt, att det belopp å 12 000 000 kronor, som efter
vidtagandet av övriga förut nämnda åtgärder återstår av det överenskomna
rambeloppet å 100 000 000 kronor för innevarande regleringsår, skall komma
i första hand det mindre jordbruket till godo. Detta förslag har jag funnit
mig böra biträda. Jag har ej heller något att erinra mot att nämnda belopp
i enlighet med överenskommelsen tillföres Svenska mejeriernas riksförenings
regleringskassa ur de medel, som finnes tillgängliga under anslaget
till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Enligt vad jordbruksnämnden
upplyst beräknas medel bli tillgängliga under nämnda anslag
bland annat till följd av minskat medelsbehov för statliga pristillägg på
grund av nedgång i mjölkinvägningen. Någon ny medelsanvisning över
budgeten är således icke erforderlig. Förslaget innebär vidare, att ifråga
-
30
Kungl. Maj. ts proposition nr B 50 år 1958
varande belopp skall disponeras på sätt som, efter förslag av riksföreningen,
godkännes av jordbruksnämnden. Jag förutsätter, att frågan om
dispositionen av beloppet, innan sådant godkännande lämnas, av jordbruksnämnden
underställes Kungl. Maj :t.
I detta sammanhang torde böra nämnas, att frågan om mjölkprodukters
avsättning för internationell hjälpverksamhet, vilken fråga närmare behandlats
i propositionen 1958: B 39, fortfarande är föremål för undersökningar.
Enär beredningen av spörsmålet sålunda ännu icke kunnat avslutas, kan
några förslag icke nu föreläggas riksdagen.
Vidare torde i detta sammanhang böra anmälas, att Kungl. Maj:t i anledning
av jordbruksutskottets utlåtande 1958: B 8 över propositionen 1958: B
39, vilket utlåtande lämnades utan erinran från riksdagens sida, den 28 juli
1958 anbefallde jordbruksnämnden att till Kungl. Maj :t skyndsamt inkomma
med redogörelse för den utredning rörande den framtida mjölkproduktionen
och avsättningen av mjölk och mjölkprodukter, som uppdragits åt
jordbruksnämnden, ävensom med förslag till åtgärder för att intensifiera
utredningsarbetet och ge detsamma en så allsidig inriktning som möjligt.
Från jordbruksnämnden har jag under hand inhämtat, att nämnden inom
kort kommer att avlåta skrivelse i ärendet samt att nämnden förutsätter bland
annat, att det arbete, som nu bedrives av en på utredningens förslag tillsatt
arbetsgrupp inom lantbrukshögskolans ekonomiska institutioner, får fortsätta.
Nämnden har vidare under hand meddelat, att den kommer att uttrycka
önskemål om att det forskningsarbete på mejeriområdet, som nu stödes
av Svenska mejeriernas riksförening, måtte kunna fortsätta och bedrivas
med tillräckliga resurser. Nämnden kommer vidare givetvis att liksom
hittills följa produktions- och konsumtionsutvecklingen samt vidtaga eller
föreslå de åtgärder, som utvecklingen kan ge anledning till.
Jag har på detta sätt velat anmäla frågans nuvarande läge. Det är min
avsikt att även i fortsättningen följa spörsmålet.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att
dels till Fortsatt prisrabattering av smör å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1958/59 under nionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 30 500 000 kronor att
a) till ett belopp av 1 500 000 kronor, jämte förefintlig
behållning å medel, som tidigare ställts till statens jordbruksnämnds
förfogande för rabattering av smör till allmänna inrättningar,
användas för dylik rabattering enligt hittillsvarande
grunder under tiden januari—augusti 1959 samt
b) i övrigt användas för allmän prisrabattering av smör
under tiden december 1958—augusti 1959 i den omfattning
och under de villkor, som angivits i det föregående
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att för i det föregående angivet
ändamål av det å riksstaten under nionde huvudtiteln
Kungl. Maj. ts proposition nr B 50 år 1958
31
för budgetåret 1958/59 anvisade reservationsanslaget till
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område till Svenska
mejeriernas riksförening utbetala ett belopp av 12 000 000
kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Regenten bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
G. Liizell
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
1
Bilaga
PM
angående prisförändringarnas inverkan på jordbrukets ekonomiska läge,
m. m. 1/9 1956—1/9 19581
Vid utformningen av prissystemet för jordbruksprodukterna enligt det
s. k. kompromissförslaget våren 1955 fäste man särskild uppmärksamhet vid
3 faktorer, som skulle kunna rubba den inkomstlikställighet man önskade
bevara:
1. Priserna på jordbrukets produkter på världsmarknaden kunde förskjutas
i sådan grad att inkomstlikställigheten inte kunde vidmakthållas utan
att särskilda åtgärder vidtogs.
2. Den inhemska allmänna prisnivån kunde ändras mera väsentligt av
annan anledning än att världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter förändrades.
3. Rationaliseringen i jordbruket kunde komma att förlöpa i annan takt än
den genomsnittliga i andra näringar.
Mot stora rubbningar, som kunde inordnas under de 2 första faktorerna,
försökte man gardera sig genom de s. k. 5- och 6-procentreglerna. Något
särskilt skydd för jordbruket, om rationaliseringen skulle gå saktare där än
i andra näringar, ansåg man sig däremot icke kunna lämna under en löpande
prissättningsperiod. Detta problem fick i stället tas upp vid den allmänna
översyn av prissystemet, som skall ske vid utgången av varje prissättningsperiod,
första gången alltså efter treårsperioden 1. 9. 1956—1. 9.
1959.
Om sålunda rationaliseringstakten icke skall beaktas i samband med de
justeringar av prissystemet, som blir aktuella vid 6-procentregelns utlösning,
kan det ändock vara av intresse att belysa produktionsökningen per arbetstimme
under senare år inom såväl jordbruk som industri. Några uppgifter
härom har sammanställts i en artikel i Jordbruksekonomiska Meddelanden,
augusti 1958.1 2 Som framgår av denna har för tiden 1952--1956 industrins
produktivitetsökning (produktionsökning per arbetstimme) utgjort i medeltal
3,9 procent per år, medan motsvarande siffra för jordbruket var 4,2 procent.
Mellan 1956 och 1957 har ökningen inom jordbruket fortsatt i ungefär
samma takt. Under perioderna 1921—1938 och 1938—1955 ökade produktionen
per arbetare i jordbruket med genomsnittligt 2,6 resp. 3,2 procent
per år. Ökningen under åren 1952—1957 bär sålunda genomsnittligt sett varit
större än tidigare. Det är emellertid möjligt, att en viss avmattning har
inträtt under den senaste tiden, vilken icke helt kan förklaras av tillfälliga
försämringar i skördeutfallet med åtföljande minskning av totalproduktionen.
För detta talar, att nedgången i arbetsvolymen nu synes vara mindre
kraftig än tidigare utan att detta har märkbart påverkat den totala produktionsvolymen.
1 Promemoria, utarbetad av 1958 års förhandlingsberedning på jordbrukets område, slutjusterad
den 10 oktober 1958.
2 L. Juréen och II. Johansson: Arbetsvolymen och produktiviteten i jordbruket. Jordbruksekonomiska
Meddelanden 1958: 8.
8 Ililmng till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 50
2
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
Det kan i detta sammanhang tilläggas, att nedgången av arbetsvolymen
har varit något svagare för brukningsenheter med 10—20 hektar åker än i
genomsnitt för samtliga brukningsenheter. Under tiden 1954—1957 utgjorde
sålunda den årliga volymminskningen 3,3 procent för de förra brukningsenheterna
mot 3,9 procent i medeltal för samtliga brukningsenheter.
Minskningen av lejd arbetskraft har visserligen varit något större i gruppen
10—20 hektar än för samtliga brukningsenheter. Användningen av lejd arbetskraft
i gruppen 10—20 hektar är emellertid tämligen obetydlig. Utslagsgivande
för utvecklingen har därför varit, att den av brukaren och hans familjemedlemmar
i jordbruksdriften insatta arbetskraften icke har visat
samma snabba minskningstakt som i medeltal för samtliga storleksgrupper.
Det bör framhållas, att det mått på produktiviteten, som här har använts
(produktionsvolym per arbetstimme), självfallet icke ger något fullständigt
uttryck för den ekonomiska produktiviteten. För jordbrukets del bär den betydande
produktionsökningen per arbetstimme under efterkrigstiden möjliggjorts
bl. a. tack vare den starkt ökade mekaniseringen. Liknande rationaliseringsprocesser
pågår också ständigt inom industrin. Huruvida rationaliseringen
har »kostat» mer eller mindre i jordbruket än i industrin är emellertid
svårt att bedöma.
För jordbruket tillkommer det förhållandet, att takten i produktionsökningen
per arbetstimme har kunnat hållas uppe delvis till följd av att en
hel del arbetsuppgifter förts över från jordbruket till andra näringar. Denna
överföring sker icke endast till livsmedelsindustrierna (kvarnar, mejerier,
slakterier, etc.). Särskilt under senare år har dessutom allt flera uppgifter
förts över från jordbrukets egen arbetskraft till specialarbetare i samband
med bl. a. de byggnads- och anläggningsarbeten etc., som har kommit till
utförande.
I detta sammanhang bör tilläggas att man inom beredningen fast uppmärksamheten
på att "den här angivna produktionsökningen per arbetstimme
inom industrin — i runt tal 4 procent per år — torde ligga i underkant.
Detta skulle bero på att man för verkstadsindustrins del räknar med en
schablonmässig ökning av produktiviteten om ca 2,5 procent per år. Denna
ökningstakt har erhållits ur undersökningar av ett statistiskt material från
1930-talet då den allmänna produktivitetsökningen mom industrin var lägre
än f. n’. Om man förutsätter att produktivitetsökningen inom verkstadsindustrin
nu är densamma som för industrin i övrigt, skulle den arliga
procentuella ökningen i genomsnitt för hela industrin stiga från ca 4 till
ca 5 procent.
A. Använda beräkningsprinciper
Beräkningar har utförts av prisförändringarnas inverkan på jordbrukets
ekonomiska läge under 2-årsperioden 1. 9. 1956—1 9. 19o8 Dessa beräkningar
har grundats på såväl typkalkyl- som totalkalkylmaterial. Förändringar
i rationaliseringstakten i jordbruket jamfort med industrin forutsattes
som tidigare nämnts, icke bliva beaktade vid förevarande justering av
jordbrukspriserna. Med anledning härav har följande beräkningsmetoder
llUamintäktssidan. Den nominella producentprisindex, som skall tillämpas i
samband med 6-procentregeln, har för september i ar beräknats till 99,8 (den
överenskomna mittprisnivån = 100). Vissa skillnader föreligger i utvecklingen
av de priser, som jordbrukarna erhaller (tabellerna 1 och 2), jämfört
med de priser, som tillämpas i producentpnxindex (tabell 3). Dessa
skiljaktigheter är i huvudsak lokaliserade till de animaliska produkterna och
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1!)58
3
hland dessa framför allt till mejerimjölk och slaktd jursprodukter. Skillnaderna
sammanhänger hl. a. med att man i producentprisindex mäter förändringarna
i partipriserna, medan man i såväl typ- som totalkalkylen genomgående
använder sig av faktiska eller beräknade avräkningspriser. En
analys av skillnaderna lämnas i bilagorna A och B.
Beredningen har utgått från det förhållandet, atl nominella producentprisindex
f. n. ligger på praktiskt taget samma nominella nivå som den
överenskomna mittprisnivån. I den mån ökade kostnader vid förädlingen
vid mejerier och slakterier uppkommit under den betraktade 2-årsperioden
(vilka kostnadsförändringar icke avspeglas i partipriserna) skall dessa förändringar
beaktas i de följande kalkylerna. Vidare bör exportförlusternas
förändringar beaktas i den mån de icke redan påverkar de i producentprisindex
använda priserna.
Alternativt skulle man vid beräkningarna på intäktssidan kunna utgå från
producentpriser (avräkningspriser etc.). I princip bör resultatet därvid bli
detsamma som vid den här tillämpade metodiken. Vissa praktiska svårigheter
skulle emellertid uppstå vid det alternativa beräkningssättet, främst
beroende på att man vill mäta prisutvecklingen mellan början och slutet
av 2-årsperioden 1. 9. 1956—1. 9. 1958, d. v. s. mellan de båda septembermånaderna
1956 och 1958. Mer eller mindre tillfälliga förändringar i betalningsförmågan
och avgiftsuttagandet hos exempelvis mejerier och slakterier
bör då elimineras. Detta kan emellertid icke ske med någon större exakthet,
i vart fall icke utan mycket ingående undersökningar. Beredningen har därför
stannat för atl tillämpa den förra enklare metodiken.
Vad angår mejerikostnaderna är den verkliga kostnadsutvecklingen under
2-årsperioden ännu icke känd, varför man varit hänvisad till att undersöka
utvecklingen med användning av prisindex. Den på så sätt beräknade
procentuella kostnadsökningen har under perioden 1. 7. 1956—1. 7. 1958
uppgått till 4,7 procent. Därvid har sålunda ej beaktats förändringarna i effektiviteten
och kapacitetsutnyttjandet. Beträffande den senare faktorn
torde några större skillnader icke föreligga mellan hösten 1956 och hösten
1958. En del mejerier har emellertid lagts ner under perioden, vilket i och
för sig hör ha ökat kapacitetsutnyttjandet vid de kvarvarande mejerierna.
I fråga om effektiviteten har beredningen utgått från att en viss förbättring
äger rum på längre sikt. Hur stor denna är har icke kunnat bedömas.
Tydligt är dock, att den med prisindex beräknade kostnadsökningen för
2-årsperioden väl kan ha kompenserats genom ökad rationalisering av mejeridriflen,
även om denna skulle ha gått mindre snabbt än i genomsnitt för
hela industrin. Beredningen har mot bakgrunden av dessa överväganden
ansett, att någon reduktion för förändrade mejerikostnader icke bör göras
i förevarande sammanhang.
Även i fråga om slakterikostnaderna torde ökade kostnader för löner, förnödenheter
in. m. i stort sett ha neutraliserats av ökad rationalisering. I
sammanhanget bör tilläggas, att den ökade fläskproduktionen under perioden
i och för sig hör ha medfört, att kostnaderna per kg fläsk har minskat
(de fasta kostnaderna slås ut på en större kvantitet).
Vad därefter angår exportförlusterna har beredningen utgått ifrån att någon
fullständig avstämning av importavgiftsmedel och redogörelse för dessa
medels användning icke behöver företagas nu utan först vid övergången till
en ny prissättningsperiod, d. v. s. från den 1 september 1959. Beredningen
har utgått från följande förenklade metod vid den nu aktuella justeringen
av jordbrukspriserna:
Förväntade exportkvantiteter och förväntade exportförluster per enhet
under 1958/59 utgör den ena av utgångspunkterna. De kostnadshelopp, som
4
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
beräknas med användning av dessa uppgifter reduceras med förväntade importavgiftsmedel
för fodermedel under samma år. Nettosumman jämförs
med exportförlusterna per den 1 september 1956, varvid priser för september
detta år till producenterna resp. vid export tillämpas, medan kvantitetsunderlagen
utgöres av den faktiska exporten under de 6 månaderna före
och efter den 1 september (i analogi med beräkningssättet i de s. k. centrerade
kalkylerna). Även här görs avdrag för influtna importavgifter för
fodermedel, beräknade på enahanda sätt. I den mån de för 1958/59 beräknade
exportförlusterna (netto) skiljer sig från motsvarande förluster i
den centrerade kalkylen bör skillnadsbeloppet beaktas i de slutliga kalkylerna.
Beräkningar av exporttörlusterna redovisas i tabell 4. Enligt denna uppkommer
en ökning med 3,4 miljoner kr., vilket belopp bör avräknas på intäktssidan.
b. Kostnadssidan. I typkalkylen har man utgått från värdevolymen i
1952/53 års prisnivå för samtliga kostnadsposter utom för arbetskostnaderna,
där antalet manstimmar för samma år använts. Kostnadsutvecklingen
under perioden 1. 9. 1956—1. 9. 1958 har beräknats med användning av
olika slag av prisindex. I totalkalkylen har volymerna hämtats ur den
centrerade kalkylen per 1. 9. 1956, medan kostnadsutvecklingen beräknats
med användning av samma prisindextal som i typkalkylen. 1 fråga om båda
kalkylerna gäller sålunda, att de utgår från fasta volymer. De är följaktligen
avsedda att ge ett renodlat uttryck för prisutvecklingen under perioden.
— Det statistiska underlaget redovisas i tabellerna 1 och 2.
Den totala arbetskostnadsposten ingår i kalkylerna som en konstant (lika
stor den 1. 9. 1956 och den 1. 9. 1958). Rationaliseringen har sålunda icke
beaktats. Tankegången är vidare den, att den rationalisering, som i verkligheten
förekommit, har gjort det möjligt att höja den i kalkylen icke beaktade
arbetsersättningen för såväl lejd som egen arbetskraft.
En intressant fråga är huruvida någon del av lönehöjningarna inom
industrin bör beaktas i förevarande sammanhang. Detta skulle kunna övervägas
i det fall att den allmänna lönelyftningen under perioden i fråga visat
en större stegring än ökningen i produktiviteten i och för sig kan ha medgivit.
Denna fråga skall beröras i det följande.
c. Industriarbetarlönen. Den genomsnittliga timförtjänsten i kronor förvuxna
manliga industriarbetare i ortsgrupp 2 beräknas ha ökat med 11,5
procent under tiden 1.9 1956—1.9.1958. Vid inkomstjämförelser skall
emellertid icke timlönen utan årslönen komma till användning. Vissa justeringar
till följd av variationer i arbetslösheten, använd övertid och total
arbetstid per vecka måste därför göras, ökad arbetslöshet under perioden
beräknas ha medfört en minskning med drygt 0,5 procentenheter. Ungefär
30 procent härav kompenseras emellertid genom arbetslöshetsersättningar.
Å andra sidan har övertidsarbetet minskat under perioden, motsvarande
en eller ett par tiondels procentenheter av den totala löneökningen. De nu
nämnda faktorerna har antagits ge en total minskande eftekt, motsvarande
0,5 procentenheter av lönestegringen. Vidare har arbetstiden per vecka under
perioden sjunkit med i genomsnitt 1 timme, motsvarande 2,2 procentenheter
av lönestegringen. Med tillämpning av nämnda justeringsposcer bär
ökningen av den genomsnittliga årslönen under perioden beräknats till
(11,5 — 0,5 — 2,2=) 8,8 procent.
Som förut nämnts har produktionen per arbetstimme under senare tid
stigit med omkring 4 procent per år räknat för hela industrin. Löneökningen
skulle sålunda för 2-årsperioden ha överstigit produktivitetsökningen
med 0,8 procent. Räknar man bort verkstadsindustrin (eller antar att den
-
Kungi. Maj:ts proposition nr 13 50 år 3958
5
na under senare år i verkligheten visat samma produktivitetsökning som
industrin i övrigt) blir produktionsökningen per arbetstimme, som förut
nämnts, omkring 5 procent per år. Med denna utgångspunkt skulle sålunda
löneökningen under 2-årsperioden ha understigit produktivitetsökningen
med 1,2 procent.
Av det förestående framgår, att ökningen i årslönen under 2-årsperioden
i stort sett svarat mot den ökade produktionen per arbetstimme. I vart fall
gäller detta om den årliga produktionsökningen legat någonstans mellan
de värden av 4 och 5 procent som angivits. Två faktorer förtjänar emellertid
närmare belysning. Den ena gäller i vad mån arbetstidsförkortningen påverkar
produktionsresultatet per år räknat. Den andra i vad mån mot produktionsökningar
svarande lika stora löneökningar kan förutsättas leda till
inflationistiska tendenser i samhällsekonomin.
Vad angår verkningarna av en arbetstidsförkortning har 1955 års långtidsutredning
(SOU 1956: 53) stannat för det antagandet, att en förkortning
med 3 timmar per vecka (= 6,6 procent minskning av arbetstiden)
kommer att motsvaras av en minskning av produktionen med 4 procent. Enligt
utredningens beräkningar inrymmes härvidlag ett antagande om en
viss ökning av de individuella arbetsinsatserna. Utredningen har dock icke
uteslutit den möjligheten, att det antagna bortfallet av produktionen skall
ytterligare kompenseras av ökade individuella arbetsinsatser. — För den i
förevarande sammanhang behandlade perioden 1. 9. 1956—1. 9. 1958 har arbetstidsförkortningen
fått effekt under mindre än ett års tid.
Beträffande den andra frågan har inom beredningen framförts resonemang,
som utgår från att en ökning av den fysiska produktiviteten (produktion
per arbetstimme) även kan ge utrymme för en lika stor ökning av
den ekonomiska produktiviteten. Tankegången är att en, låt säga, 4-procentig
ökning av produktionen per arbetstimme bör möjliggöra icke blott en
lika stor procentuell ökning av arbetskostnaderna utan också en lika stor
ökning av kostnaderna för produktionsmedlen i övrigt, alltså även för det
erforderliga kapitalet. Man utgår här från att det för rationaliseringen ökade
behovet av investeringar icke behöver ha större relativ storleksordning
än ökningen i det slutliga produktionsresultatet per arbetstimme och man
kan till stöd härför åberopa den faktiska ökningstakten i investeringarna
under senare år.
Vidare har anförts, att industrin som helhet ej endast framställer slutprodukter
utan även halvfabrikat och kapitalvaror. Det skulle därför vara
tänkbart, att kostnaderna för rationaliseringen är större för enskilda produktionsgrenar
än för industrin i dess helhet.
Mot detta står det faktum, att man vid sidan av de löne- och produktivitetsökningar,
som inträffat under senare år, även har fått inregistrera en
allmän prishöjning i konsumentledet. Denna har visserligen till stor del
förorsakats dels av ökade indirekta skatter och taxor, dels av att rationaliseringstakten
för den del av den samhällsekonomiska aktiviteten, som ligger
utanför industrin och jordbruket, sannolikt har ökat i ganska begränsad
omfattning. Även med hänsyn härtill torde emellertid eu viss del av prisstegringen
icke kunna förklaras på annat sätt än att man i löner tagit ut
något mera än vad produktionsresurserna medgivit och/eller att företagen
och handeln tagit ut alltför stora belopp för konsolidering och vinst.
B. Metod för beräkning av prisförändringarnas effekt
! totalkalkylmaterialct framkommer kostnadsförändringarna direkt i absoluta
belopp. När totalkalkylen tidigare användes som prissättningsinstrument
överfördes den sammanlagda kostnadsförändringen »till inkomst
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
sidan», varvid en viss reduktion av beloppet ägde rum. (Anledningen härtill
val att man vid prissättningen syftade till att åstadkomma samma relativa
utveckling av intäkter och kostnader, räknat från ett visst basår, och att
den absoluta intäktssumman i basen var något lägre än kostnadssumman.)
Någon nedräkning av kostnadsbeloppet synes icke vara motiverad i detta
sammanhang, enär man nu söker få ett uttryck för den ahsoluta kostnadsökningen.
I typkalkylen uttryckes kostnadsökningen per gård i procent av gårdens
totala intäktssumma. Vidare görs ett procentuellt tillägg, motsvarande ökningen
av exportförlusterna enligt totalkalkylen. Det erhållna procenttalet
appliceras på intäktssumman enligt den centrerade totalkalkylen. Den nu
beskrivna metoden för beräkning av prisförändringarnas effekt är analog
med beräkningssättet i totalkalkylen utan nedjustering av kostnadsökningen.
Jordbrukets intäkter i den centrerade kalkylen utgjorde 4 216,7 miljoner
kr. enligt tabell 2. I denna tabell har emellertid icke samtliga intäktsposter
medtagits. Tillägg bör göras för varuslagen vårrybs, vitsenap, oljelin, spånadsväxter,
köksväxter, tobak, militärhästar, ull samt export av levande
djur. Dessa poster utgör tillsammans 65,9 miljoner kr. räknat i priser avseende
september 1956. Den totala intäktssumman uppgår sålunda till
4 282,6 miljoner kr.
C. Beräkningarnas resultat
Tabellerna 5 och 6 visar de resultat, som erhålls av de tidigare angivna
beräkningsmetoderna. Någon direkt redovisning av intäkterna görs icke,
enär man utgår från fasta volymer och från producentprisindex, vilken f. n.
ligger nästan exakt vid mittprisnivån. Beredningen har emellertid som
tidigare nämnts funnit, att justeringar bör göras på intäktssidan i den mån
mera betydande förändringar i kostnaderna vid mejerier och slakterier
samt förändringar i exportförlusterna jämfört med utgångsläget har inträffat.
Det har i praktiken visat sig, att korrektion är erforderlig endast i
fråga om den sistnämnda faktorn. Exportförlusterna, beräknade på sätt
som tidigare angivits, har stigit med 3,4 miljoner kr., vilken stegring har
beaktats i tabellerna 5 och 6 (i typkalkylen med samma procentuella tillägg
som beräknas för totalkalkylen eller 0,1 procent av hela intäktssumman).
Enligt totalkalkylmaterialet stiger kostnaderna med omkring 117 miljoner
kr. eller 2,5 procent räknat på totala kostnadssumman i september 1956.
Motsvarande tal enligt typkalkylen är 137 miljoner kr. (2,9 procent). Att
den senare ger något högre resultat beror huvudsakligen på att arbetskostnaderna
(som i båda kalkylerna hålls konstanta) upptager en mindre procentuell
andel av totalkostnaderna i typkalkylen jämfört med totalkalkylen
(45,6 procent jämfört med 56,8 procent enligt totalkalkylen för september
1956).
D. Beräknat och faktiskt utgångsläge den 1 september 1956
Fastställande av importavgifter in. in. i det gällande prissystemet skedde
på våren 1956, varvid prognoser fick göras beträffande bl. a. prisutvecklingen
för jordbruksprodukterna på utlandsmarknaderna, den inhemska
kostnadsutvecklingen i jordbruket och utvecklingen i industriarbetarlönen
fram till den 1 september 1956. Beredningen har undersökt, i vad mån resultaten
av de uppgjorda prognoserna avvikit från den faktiska utvecklingen.
I fråga om jordbrukspriserna har konstaterats, att dessa låg genomsnittligt
2,2 procent över den fastställda mittprisnivån i september 1956. Vad angår
7
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
kostnadsutvecklingen inträffade icke några större faktiska förskjutningar
från prognostillfället fram till den 1 september. Vad slutligen beträffar industriarbetarlönen
ägde en viss ökning rum, vilken dock enligt nu gjorda
beräkningar stannade vid 1/2 å 1 procent.
Beredningen har även diskuterat det kvantitetsunderlag, som tillämpats
i de centrerade kalkylerna. I typkalkylen baserades detta på de faktiska
volymerna under en tidigare följd av år enligt jordbruksekonomiska undersökningen.
I totalkalkylen använde man sig av den normproduktion,
som kalkylsakkunniga fastställde på våren 1955 (före missväxten) för
1955/56. Vid en jämförelse med den faktiska utvecklingen under de senaste
åren förefaller normvolymen relativt låg i typkalkylen, medan den framstår
som relativt hög i totalkalkylen. Senare utförda justeringar av totalkalkylens
kostnadssida har vidare visat, att vissa volymer (för underhåll
och elektricitet) till följd av brister i det statistiska underlaget kommit
att upptagas för högt.
Det bör i detta sammanhang erinras om att förändringarna i jordbrukets
produktionsvolym är högst olika, om man jämför resultaten för basjordbruket
enligt den jordbruksekonomiska undersökningen och för hela jordbruket
enligt totalkalkylen. Till en del förklaras detta av att in- och utgående
lager av bl. a. fodermedel beaktas i jordbruksekonomiska undersökningen
rnen icke i totalkalkylmaterialet. De svårigheter, som uppkommer,
när det gäller att från ett motstridigt material göra sig ett begrepp om vad
som skall betraktas som normal skörd, är givetvis betydande. Beredningen
ämnar återkomma till detta problem i samband med att förhandlingar tas
upp om prissystemets utformning efter utgången av den nu löpande prissättningsperioden.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
Tabell 1. Beräkning över intäkter vid jordbruk i storleksgruppen 10—20 ha enligt volymer
tillämpade i kalkyl centrerad kring 1 september 1956 och vid priser gällande i september 1956
resp. 1958
Beräkningen avser medelarealen per gård inom storleksgruppen enligt 1951 års j ordbruksräkning
Varuslag |
En- het, kg eller kr.1 |
Års-volymer |
Priser, öre/kg, |
Årsvärden per gård, |
Index |
||
sept. 1956 |
sept. 1958 |
sept. 1956 |
sept. 1958 |
||||
Höstvete ................ |
kg |
2 289 |
41,89 |
39,29 |
959 |
899 |
93,7 |
Vårvete.................. |
» |
1 246 |
43,85 |
41,25 |
546 |
514 |
94,1 |
Råg...................... |
» |
1234 |
37,54 |
34,94 |
463 |
431 |
93,1 |
— |
— |
— |
1968 |
1844 |
93,7 |
||
Havre.................... |
» |
617 |
30,08 |
31,14 |
186 |
192 |
103,2 |
Korn .................... |
» |
254 |
32,34 |
32,92 |
82 |
84 |
102,4 |
Ärter .................... |
» |
223 |
62,50 |
58,88 |
139 |
131 |
94,2 |
— |
— |
— |
407 |
407 |
100,0 |
||
Matpotatis................ |
» |
3 265 |
14,45 |
22,17 |
472 |
724 |
153,4 |
Fabrikspotatis............ |
1069 |
10,93 |
11,41 |
117 |
122 |
104,3 |
|
— |
— |
— |
589 |
846 |
143,6 |
||
Sockerbetor .............. |
» |
15 160 |
8,29 |
7,78 |
1257 |
1 179 |
93,8 |
Vall- och rotfruktströ...... |
kr. |
no |
112,7 |
125,3 |
124 |
138 |
111,3 |
Höstraps och -rybs........ |
kg |
636 |
72,41 |
61,40 |
461 |
391 |
84,8 |
Vårraps och -rybs........ |
» |
36 |
69,56 |
58,56 |
25 |
21 |
84,0 |
Senap .................... |
» |
26 |
56,82 |
45,82 |
15 |
12 |
80,0 |
Linfrö.................... |
» |
77 |
75,00 |
70,00 |
58 |
54 |
93,1 |
Hampa .................. |
» |
0 |
70,00 |
70,00 |
— |
— |
— |
— |
—■ |
— |
559 |
478 |
85,5 |
||
Linhalm.................. |
» |
72 |
14,90 |
12,00 |
11 |
9 |
81,8 |
Hampa .................. |
» |
42 |
12,80 |
13,80 |
5 |
6 |
120,0 |
— |
— |
— |
16 |
15 |
93,8 |
||
Övriga handelsväxter...... |
kr. |
185 |
92,8 |
91,1 |
172 |
169 |
98,3 |
Grovfoder................ |
» |
57 |
132 |
106 |
75 |
60 |
80,0 |
Diverse .................. |
» |
1 |
— |
— |
1 |
1 |
100,0 |
— |
— |
— |
248 |
230 |
92,7 |
||
Summa vegetabilier ...... |
— |
— |
— |
5168 |
5137 |
99,4 |
|
Hästar, djurvärde ........ |
kr. |
90 |
128,7 |
143,8 |
116 |
129 |
111,2 |
dragarbete........ |
» |
147 |
117,0 |
120,4 |
172 |
177 |
102,9 |
Nötkreatur, djurvärde .... |
» |
2 341 |
119,9 |
118,9 |
2 807 |
2 783 |
99,1 |
mjölk........ |
kg |
21 800 |
43,21 |
40,86 |
9 420 |
8 907 |
94,6 |
leveranstillägg |
kr. |
263 |
— |
— |
263 |
263 |
100,0 |
diverse ...... |
» |
28 |
— |
— |
28 |
28 |
100,0 |
Svin, djurvärde .......... |
kg |
1 419 |
423 |
357 |
6 002 |
5 066 |
84,4 |
Får, ull, djurvärde........ |
kr. |
30 |
113,1 |
119,8 |
34 |
36 |
105,9 |
Fjäderfä, ägg ............ |
kg |
395 |
360 |
338 |
1422 |
1335 |
93,9 |
Kreatursgödsel............ |
» |
3 |
— |
— |
3 |
3 |
100,0 |
— |
— |
— |
20 267 |
18 727 |
92,4 |
||
Trädgård ................ |
kr. |
90 |
92,8 |
91,1 |
84 |
82 |
97,6 |
Ersättning för inventarier |
» |
179 |
111,9 |
124,0 |
200 |
222 |
111,6 |
Efterlikvider.............. |
» |
99 |
— |
— |
99 |
99 |
100,0 |
Diverse .................. |
» |
0 |
— |
— |
0 |
0 |
— |
Summa totalt ............ |
— |
— |
— |
25 818 |
24 267 |
94,0 |
1 I kg eller i värde räknat i 1952/53 års priser.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
9
Tabell 1 (forts.). Beräkning över kostnader vid jordbruk i storleksgruppen 10—20 ha enligt
volymer tillämpade i kalkyl centrerad kring l/« 1956 och vid priser gällande i sept. 1956 resp. 1958
Beräkningen avser medelarealen per gård inom storleksgruppen enligt 1951 års jordbruksräkning
Kostnadsposter |
Värde-volym i |
Prisindex med |
Kostnad |
per |
Index |
|
sept. 1956 |
sept. 1958 |
sept. 1956 |
sept. 1958 |
|||
Varuförbrukning |
||||||
kraftfoder1.................. |
2 369 |
97,6 |
98,4 |
2 312 |
2 331 |
100,8 |
mejeriavfall.................. |
616 |
100,0 |
100,0 |
616 |
616 |
100,0 |
betmassa.................... |
45 |
102,6 |
86,5 |
46 |
39 |
84,3 |
övriga fodermedel............ |
129 |
119,4 |
121,7 |
154 |
157 |
101,9 |
Summa fodermedel |
— |
— |
— |
3128 |
3 143 |
100,5 |
utsäde...................... |
612 |
101,6 |
98,2 |
622 |
601 |
96,6 |
handelsgödsel |
||||||
kvävehaltig................ |
608 |
90,9 |
93,1 |
553 |
566 |
100,5 |
fosforhaltig................ |
507 |
95,5 |
84,8 |
484 |
430 |
88,8 |
kalihaltig.................. |
151 |
118,0 |
123,6 |
178 |
187 |
105,1 |
övriga gödselmedel ........ |
57 |
95,9 |
92,8 |
55 |
53 |
96,4 |
Summa handelsgödsel |
— |
— |
— |
1270 |
1236 |
97,3 |
kalk........................ |
45 |
106,7 |
111,1 |
48 |
50 |
104,1 |
strömedel .................. |
35 |
121,7 |
121,7 |
43 |
43 |
100,0 |
Summa varuförbrukning |
— |
— |
— |
5 111 |
5 073 |
99,3 |
Avskrivning och underhåll |
||||||
draghästar .................. |
58 |
119,5 |
142,3 |
69 |
83 |
120,3 |
ekonomibyggnader .......... |
1486 |
106,8 |
110,7 |
1587 |
1645 |
103,7 |
traktorer |
||||||
avskrivning .............. |
474 |
97,7 |
102,1 |
463 |
484 |
104,5 |
underhåll.................. |
207 |
119,9 |
134,4 |
248 |
278 |
112,1 |
övriga inventarier |
||||||
avskrivning................ |
1615 |
107,4 |
119,9 |
1735 |
1936 |
111,6 |
underhåll.................. |
529 |
119,9 |
134,4 |
634 |
711 |
112,1 |
dikning |
||||||
avskrivning................ |
114 |
122,4 |
132,1 |
140 |
151 |
107,9 |
underhåll.................. |
48 |
120,2 |
122,6 |
58 |
59 |
101,7 |
vägar och broar.............. |
85 |
98,9 |
100,3 |
84 |
85 |
101,2 |
stenröjning.................. |
4 |
112,5 |
125,4 |
5 |
5 |
100,0 |
Summa avskrivning och underhåll |
— |
— |
5 023 |
5 437 |
108,2 |
|
Övriga kostnader |
||||||
diverse för husdjuren ........ |
523 |
110,8 |
116,9 |
579 |
611 |
105,5 |
» » växtodlingen2 .... |
355 |
86,5 |
87,2 |
307 |
310 |
100,8 |
elström...................... |
280 |
119,5 |
144,1 |
335 |
403 |
120,6 |
bränn- och smörjoljor........ |
647 |
95,4 |
103,2 |
617 |
668 |
108,2 |
försäkringar ................ |
238 |
100,0 |
100,0 |
238 |
238 |
100,0 |
allmänna omkostnader........ |
167 |
111,0 |
121,6 |
185 |
203 |
109,5 |
personbil.................... |
314 |
101,0 |
106,3 |
317 |
333 |
105,0 |
maskinlegor ................ |
238 |
112,5 |
121,5 |
268 |
289 |
108,0 |
frakter...................... |
43 |
115,9 |
124,4 |
50 |
53 |
106,0 |
Summa övriga kostnader |
— |
— |
— |
2 896 |
3108 |
107,3 |
1 Om hänsyn ej tages till korn och havre, skulle prisindexen bli 103,5 för sept. 1956 och 101,8
för sept. 1958. Med 1956 = 100 skulle indexen för 1958 alltså bli 98,4.
2 Priset på växtskydds- och ogräsmedel har vid beräkningen av index ansetts vara oförändrat
*/. 1956—V. 1958.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
Kostnadsposter |
Värde-volym i |
Prisindex med |
Kostnad |
per |
Index |
|
sept. 1956 |
sept. 1958 |
sept. 1956 |
sept. 1958 |
|||
Arbetskostnader Brukaren.................... Övrigt manuellt arbete ...... |
2 577 |
3,42 3,42 |
3,84 3,84 |
8 813 4 224 |
9 896 4 742 |
112,3 112,3 |
Summa arbetskostnader |
— |
— |
— |
13 037 |
14 638 |
112,3 |
Summa kostnader exklusive räntor |
— |
— |
— |
26 067 |
28 256 |
108,4 |
Räntekostnader Alt. taxeringsvärde (59 658). •.. |
— |
4,42 * |
4,77 * |
2 637 3 230 |
2 846 3 486 |
107,9 107,9 |
Summa kostnader exklusive bru-karens arbetsersättning Alt. taxeringsvärde .......... Alt. marknadsvärde.......... |
— |
— |
- |
19 891 20 484 |
21206 21846 |
106,6 106,6 |
Minskning av intäkterna
1956—1958, kr.............
Ökning av kostnaderna
1956—1958, kr.............
Summa intäktsminskning och
kostnadsökning............
Alt. taxe- |
Alt. mark- |
rings- |
nads- |
värde |
värde |
1551 |
1551 |
1315 |
1362 |
2 866 |
2 913 |
Kangl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
11
Tabell 2. Prisutvecklingen för jordbruksprodukter september 1956—september 1958
sammanvägd enligt vikter i centrerad total kalkyl per den 1 september 19561
Kvantiteter, |
Priser, öre/kg |
Värde, milj. kr. |
Index |
|||
milj. kg enligt |
(sept. |
|||||
centrerad |
1956 |
|||||
totalkalkyl |
Sept. |
Sept. |
Sept. |
Sept. |
= 100) |
|
1. 9. 1956 |
1956 |
1958 |
1956 |
1958 |
||
Höstvete................... |
375 |
41,89 |
39,29 |
157,1 |
147,3 |
93,8 |
Vårvete.................... |
403 |
43,85 |
41,25 |
176,7 |
166,2 |
94,1 |
Håg........................ |
178 |
37,54 |
34,94 |
66,8 |
62,2 |
93,1 |
Summa brödsäd |
400,6 |
375,7 |
93,8 |
|||
Korn ...................... |
122 |
32,34 |
32,92 |
39,5 |
40,2 |
101,8 |
Havre...................... |
57 |
30,08 |
31,14 |
17,1 |
17,7 |
103,5 |
Kokärter .................. |
17,9 |
62,50 |
58,88 |
11,2 |
10,5 |
94,2 |
Matpotatis................. |
750 |
17,16 |
22,24 |
128,7 |
166,8 |
129,6 |
Fabrikspotatis.............. |
290 |
10,35 |
10,81 |
30,0 |
31,3 |
104,3 |
Sockerbetor ................ |
1925 |
8,45 |
7,99 |
162,7 |
153,8 |
94,5 |
Höstraps................... |
112,1 |
73 |
62 |
81,8 |
69,5 |
84,9 |
Höstrybs .................. |
21,8 |
72 |
61 |
15,7 |
13,3 |
84,7 |
Vårraps.................... |
12,0 |
70 |
59 |
8,4 |
7,1 |
84,3 |
Summa vegetabilier |
895,7 |
885,9 |
98,9 |
|||
Mejerimjölk ................ |
3 587 |
40,24 |
36,56 |
1443,4 |
1 311,4 |
90,9 |
Konsumtionsmjölk utanför |
||||||
mejeri.................... |
288 |
55,24 |
65,42 |
48,6 |
57,6 |
118,5 |
Konsumtionsmjölk till hem- |
||||||
maförbrukning............ |
“335 |
53,70 |
63,88 |
179,9 |
214,0 |
119,0 |
Lantsmörmjölk............. |
“17 |
24,60 |
16,60 |
4,2 |
2,8 |
66,7 |
Summa mjölk och mejeri- |
||||||
produkter |
1 676,1 |
1 585,8 |
94,6 |
|||
Ägg........................ |
“75,2 |
303 |
286 |
227,9 |
215,1 |
94,4 |
Slakthöns .................. |
s8,2 |
258 |
220 |
21,2 |
18,0 |
84,9 |
Storboskap................. |
90,3 |
433 |
430 |
391,0 |
388,3 |
99,3 |
Större kalv ................ |
21,1 |
579 |
565 |
122,2 |
119,2 |
97,6 |
Mindre kalv................ |
11,3 |
455 |
465 |
51,4 |
52,5 |
102,2 |
Häst ...................... |
10,5 |
327 |
332 |
34,3 |
34,9 |
101,5 |
Får........................ |
2,0 |
418 |
455 |
8,4 |
9,1 |
108,9 |
Summa kött |
607,3 |
604,0 |
99,5 |
|||
Svin........................ |
*186,4 |
423 |
357 |
788,5 |
665,4 |
84,4 |
Summa kött och fläsk |
1 395,8 |
1 269,4 |
90,9 |
|||
Summa animalier |
3 321,0 |
3 088,3 |
93,0 |
|||
Totalt |
4 210,7 |
3 974,2 |
94,2 |
1 Vid båda tidpunkterna har producentpriser beräknats i 1956/57 års kvaliteter (mejerimjölk
dock efter 3,8 % fetthalt, exklusive skummjölksvärde).
2 Justerad i september 1958 med ledning av en särskild undersökning om mjölken utanför
mejeri år 1955. Undersökningen verkställdes i samband med arealinventeringen 1956.
2 Beräknad med ledning av arbetstabell utdelad till kalkylsakkunniga våren 1958.
* Reviderad i september 1958 enligt en undersökning om hemslakten av svin. Undersökningen
avsåg 1956 och verkställdes 1957.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr B 50 år 1958
Tabell 2 (forts.). Prisutvecklingen september 1956—september 1958 för vissa kostnadsposter
ingående i total kalkylen
Vikter enligt |
Prisutveckling |
Värden, |
|
centrerad total- |
enligt tabell 1 |
sept. 1958 |
|
kalkyl per |
O/ /o |
milj. kr. |
|
den 1. 9. 1956 |
(2) |
(1) X (2)/100 |
|
milj. kr. |
(3) |
||
(1) |
|||
(1) Arbetskostnader, 4 %................ |
2 657,5 |
112,3 |
2 984,4 |
(2) Kapitalkostnader |
|||
Grundförbättringar.................. |
29,7 |
104,5 |
31,0 |
Ekonomibyggnader.................. |
211,6 |
103,7 |
219,4 |
Maskiner och redskap1 avskrivning .. |
*239,3 |
110,1 |
263,5 |
underhåll .... |
*171,3 |
112,1 |
192,0 |
summa ...... |
H10,6 |
110,9 |
455,5 |
Elektricitet ........................ |
*72,4 |
120,6 |
87,3 |
Räntekostnader .................... |
475,2 |
107,9 |
512,7 |
Summa kapitalkostnader |
1199,5 |
108,9 |
1 305,9 |
(l)+(2) Summa arbets- och kapitalkostnader |
3 857,0 |
111,2 |
4 290,3 |
1 Medeltal 1955/56 och 1956/57 enligt uppgifter i jordbrukets totalkalkyl 1950/51—1956/57
(3 april 1958).
13
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
Tabell 2 (forts.). Prisutvecklingen september 1956—september 1958 för vissa kostnadsposter
ingående i total kalkylen
Vikter enligt |
Prisutveckling |
Värden, |
|
centrerad total-kalkyl per (1) |
enligt tabell l6 % (2) |
sept. 1958 (1) X (2)/100 = |
|
Driv- och smörjmedel .................. |
120,0 |
*108,2 |
129,8 |
Handelsgödselmedel .................... |
2126,0 |
100,2 |
126,3 |
Kvävehaltiga ........................ |
|||
Kalihaltiga........................... |
233,4 |
104,8 |
35,0 |
Fosfathaltiga.......................... |
294,4 |
88,6 |
83,6 |
Summa |
253,8 |
96,5 |
244,9 |
Kalk ................................ |
8,4 |
104,1 |
8,7 |
Köpfodermedel1 2 3 ........................ |
240,0 |
98,7 |
236,9 |
Torvströ................................ |
28,6 |
100,0 |
8,6 |
Diverse för husdjuren4.................. |
36,7 |
105,5 |
38,7 |
Diverse för växtodlingen5 6................ |
32,2 |
100,8 |
32,5 |
Frakter ................................ |
105,4 |
106,0 |
111,7 |
Maskinlegor ............................ |
10.3 |
108,0 |
11,1 |
Torkningskostnader för brödsäd.......... |
6,3 |
100,0 |
6,3 |
(3) Summa förnödenheter, frakter m.m..... |
821,7 |
100,9 |
829,2 |
(2) Kapitalkostnader .................... |
1199,5 |
108,9 |
1 305,9 |
(1) Arbetskostnader...................... |
2 657,5 |
112,3 |
2 984,4 |
I Summa |
4 678,7 |
109,4 |
5 119,5 |
II Summa vid oförändrad arbetskostnad, |
102,4 |
4 792,6 |
|
(1) = 100 |
4 678,7 |
1 Avdrag har gjorts för restitution.
2 Enligt normkalkylen för 1955/56.
3 Exklusive blandat mineralfoder, vilket ingår under »diverse för husdjuren».
1 Hästskor, hästskosöm, silfilter, rengöringsmedel, seminkostnader, mjölkkontroll, blandat
mineralfoder enl. 1955/56 års normkalkyl.
6 Skördegarn, hösalt, foderkonserveringsmedel, växtskydds- och ogräsmedel enligt 1955/56
års normkalkyl.
« Uppgifterna för handelsgödselmedel, köpfodermedel och torkningskostnader för brödsäd
har ej hämtats från tabell 1.
14''
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
Tabell 3. Prisutvecklingen på jordbruksprodukter september 1956—september 1958 beräknad
med ledning av vikter och priser i producentprisindex
Kvantite- |
Priser, |
Värde, |
Index |
|||
ter, milj. |
öre/kg |
milj. kr. |
(Sept. |
|||
kg använ- |
1956 = |
|||||
da i produ- |
100) |
|||||
centpris- |
||||||
index (to- |
Sept. |
Sept. |
Sept. |
Sept. |
||
talprod.) |
1956 |
1958 |
1956 |
1958 |
||
(1954/55 års |
||||||
volymer) |
||||||
Vete........................ |
824 |
40,65 |
38,05 |
334,96 |
313,53 |
93,6 |
Håg ........................ |
226 |
37,15 |
34,55 |
83,96 |
78,08 |
93,0 |
Summa brödsäd |
418,92 |
391,61 |
93,5 |
|||
Matpotatis .................. |
665 |
27,35 |
35,45 |
181,88 |
235,74 |
129,6 |
Fabrikspotatis .............. |
228 |
11,00 |
11,50 |
25,08 |
26,22 |
104,5 |
Sockerbetor.................. |
1848 |
8,29 |
7,78 |
153,20 |
143,77 |
93,8 |
Oljeväxter .................. |
173 |
75 |
64 |
129,75 |
110,72 |
85,3 |
Summa vegetabilier |
908,83 |
908,06 |
99,9 |
|||
Konsumtionsmjölk, 3,0 % .... |
919,0 |
50,6 |
55,5 |
465,01 |
510,04 |
109,7 |
» , 3,5 % .... |
57,2 |
56,6 |
61,8 |
32,38 |
35,35 |
109,2 |
Grädde, tjock................ |
19,8 |
575 |
585 |
113,85 |
115,83 |
101,7 |
» , tunn................ |
24,3 |
245 |
245 |
59,54 |
59,54 |
100,0 |
Ost, Svecia.................. |
35,8 |
460 |
477 |
164,68 |
170,77 |
103,7 |
» , Herrgårds .............. |
15,4 |
480 |
507 |
73,92 |
78,08 |
105,6 |
Smör ...................... |
86,7 |
635 |
485 |
550,54 |
420,50 |
76,4 |
Torrmjölk, fet .............. |
4,5 |
390 |
390 |
17,55 |
17,55 |
100,0 |
» , mager............ |
6,4 |
245 |
245 |
15,68 |
15,68 |
100,0 |
Mjölkpristillägg.............. |
— |
— |
— |
124,20 |
124,20 |
100,0 |
Summa mejeriprodukter |
1 617,35 |
1 547,54 |
95,7 |
|||
Konsumtionsmjölk utanför |
||||||
mejeri .................... |
106 |
54,7 |
64,6 |
57,98 |
68,48 |
118,1 |
Hemmaförbrukad konsumtions- |
||||||
mjölk .................... |
399 |
54,7 |
64,6 |
218,25 |
257,75 |
118,1 |
Summa mjölk och |
||||||
mejeriprodukter |
1 893,58 |
1 873,77 |
99,0 |
|||
Ägg ........................ |
73,5 |
376 |
361 |
276,36 |
265,34 |
96,0 |
Nötkött .................... |
96,7 |
404 |
407 |
390,67 |
393,57 |
100,7 |
Kalvkött.................... |
35,7 |
504 |
519 |
179,93 |
185,28 |
103,0 |
Hästkött.................... |
11,3 |
331 |
339 |
37,40 |
38,31 |
102,4 |
Fårkött .................... |
1,9 |
426 |
486 |
8,09 |
9,23 |
114,1 |
Summa kött |
616,09 |
626,39 |
101,7 |
|||
Fläsk ...................... |
191,9 |
442 |
405 |
848,20 |
777,20 |
91,6 |
Summa kött och fläsk |
1 464,29 |
1 403,59 |
95,9 |
|||
Summa animalier |
3 634,23 |
3 542,70 |
97,5 |
|||
Totalt |
4 543,06 |
4 450,76 |
98,0 |
|||
Nominell producentprisindex (ursprunglig mittprisnivå = 100) |
102,2 |
100,1 |
98,0 |
|||
Nominell producentprisindex korrigerad för beräkning i sam- |
||||||
band med 6-procentregeln .. |
102,2 |
99,8 |
97,7 |
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
15
Tabell 4. Exportförlusterna i jordbruket.
Totalkostnad i milj. kr.
1955/56 |
Centrerade |
1956/57 |
1957/58 |
1958''59 |
|
till 1 sept. |
(prel.) |
(prognos) |
|||
1956 |
|||||
6,0 |
37,5 |
22,1 |
|||
Vete...................... |
5,7 |
— |
32,0 |
19*5 |
_ |
Råg...................... |
0 |
— |
5,2 |
2,3 |
— |
Diverse produkter ........ |
0,3 |
— |
0,3 |
0,3 |
— |
Fodersäd .................. |
— |
— |
— |
0 8 |
0,8 |
Korn .................... |
— |
— |
— |
0,5 |
0.8 |
Havre.................... |
— |
— |
— |
0,3 |
— |
Oljeväxter.................. |
10,8 |
— |
— |
34,2 |
13,2 |
Summa vegetabilier ........ |
16,8 |
— |
37,5 |
57,1 |
14,0 |
Kött och fläsk.............. |
20,2 |
21,3 |
26,4 |
62,6 |
58,0 |
Kött .................... |
13,0 |
7,1 |
0 |
— |
— |
Fläsk .................... |
1,4 |
8,6 |
22,5 |
54,4 |
50.0 |
Fett...................... |
5,8 |
5,6 |
3.9 |
8,2 |
8,0 |
Ägg........................ |
5,2 |
5,3 |
5,0 |
6,3 |
8,0 |
Smör ...................... |
lö,9 |
25,3 |
34,8 |
192,0 |
H9,0 |
Andra mejeriprodukter...... |
4,7 |
5,9 |
5,2 |
5,7 |
6,5 |
Summa animalier .......... |
46,0 |
57,8 |
71,4 |
166,6 |
91,5 |
Totalt |
62,8 |
— |
108,9 |
223,7 |
105,5 |
Införselavgifter inflytande vid |
|||||
import av fodermedel...... |
— |
7,3 |
4,5 |
24,0 |
37,6 |
1 Vid beräkningen har man från 5 maj 1958 utgått från ett svenskt pris motsvarande riksnoteringen
på smör + 50 öre/kg i statlig subvention.
Tabell 4. (forts.). Exportförlusterna i jordbruket
Exporterade kvantiteter i milj. kg och genomsnittlig förlust i kr./dt
1955/56 |
Centrerade |
1956/57 |
1957/58 (prel.) |
1958/59 (prognos) |
||||||
milj. |
kr./dt |
milj. |
kr./dt |
milj. |
kr./dt |
milj. |
kr./dt |
milj. |
kr./dt |
|
kg |
kg |
kg |
kg |
kg |
||||||
Brödsäd |
||||||||||
Vete....... |
64,3 |
8,9 |
273,0 |
11,7 |
130,0 |
15,0 |
— |
— |
||
Råg........ |
0 |
0 |
48,0 |
10,8 |
15,0 |
15,0 |
— |
— |
||
Fodersäd |
||||||||||
Korn....... |
— |
— |
— |
— |
17,8 |
3 |
15,0 |
5 |
||
Havre...... |
— |
— |
— |
— |
8,2 |
4 |
— |
|||
Oljeväxter.... |
60,0 |
18 |
— |
— |
90,0 |
38 |
40,0 |
33 |
||
Kött och fläsk |
||||||||||
Kött....... |
9,8 |
133 |
6,1 |
116 |
0 |
0 |
— |
— |
— |
— |
Fläsk ...... |
1,3 |
109 |
4,8 |
179 |
12,7 |
177 |
32,3 |
108 |
28,5 |
175 |
Fett ....... |
3,9 |
147 |
3,9 |
143 |
3,7 |
105 |
7,3 |
112 |
6,5 |
123 |
Ägg.......... |
9,1 |
57 |
7,3 |
72 |
6,4 |
78 |
8,3 |
76 |
8,4 |
95 |
Smör......... |
10,0 |
158 |
20,4 |
124 |
22,3 |
156 |
32,0 |
287 |
12,0 |
158 |
16
Kungl. Maj. ts proposition nr B 50 år 1958
Tabell 5. Förändringar i jordbrukets ekonomiska läge enligt t o t
kalkylberäkningar
Sept. 1956 |
Sept. 1958 |
Ökning |
||
milj. kr. |
% |
|||
Arbetskostnader........................ Kapitalkostnader........................ Summa förnödenheter, frakter m. m..... |
2 657,5 1199,5 |
2 657,5 1 305,9 |
106,4 7,5 |
8,9 0,9 |
Summa vid oförändrad arbetskostnad |
4 678,7 |
4 792,6 |
113,9 |
2,4 |
Justering för ändrade exportförluster .... |
— |
3,4 |
3,4 |
0,1 |
Summa |
4 678,7 |
4 796,0 |
117,3 |
2,5 |
Tabell 6. Förändringar i jordbrukets ekonomiska läge enligt t y p kalkylberäkningar
Sept. 1956 |
Sept. 1958 |
Ökning kr. |
% |
|
Arbetskostnader ............................ |
13 037 |
13 037 |
||
Avskrivning och underhåll .................. |
5 023 |
5 437 |
414 |
8,2 |
Räntekostnader, marknadsvärde.............. |
3 230 |
3 486 |
256 |
7,9 |
Varuförbrukning1............................ |
4 393 |
4 310 |
-83 |
- 1,9 |
Övriga kostnader............................ |
2 896 |
3108 |
212 |
7,3 |
Summa vid oförändrad arbetskostnad, mark- |
||||
nadsvärde ................................ |
28 579 |
29 378 |
799 |
2,8 |
Summa intäkter1............................ |
25 550 |
— |
— |
— |
Kostnadsökning i % av summa intäkter...... |
— |
— |
— |
3,1 |
Justering för ändrade exportförluster ........ |
— |
— |
— |
0,1 |
Summa |
— |
— |
— |
3,2 |
milj. kr. milj. kr. milj. kr. %
Intäktssumma enligt den centrerade totalkalkylen
.................................... 4 283
Intäktssumman uppräknad med kostnadsssteg
ringen.
................................... 4 420
Differenspost................................ 137 3,2
1 Exklusive intern omsättning av korn och havre.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
17
Bilaga A till PM
PM
angående utvecklingen av parti- resp. avräkningsprisema på mjölk
och mejeriprodukter
Skillnaden i utvecklingen av de priser, som jordbrukarna erhåller (tabellerna
1 och 2), jämfört med de priser, som tillämpas i producentprisindex
(tabell 3), uppgår för mejeriprodukter till 4,8 procentenheter. Enligt tabellerna
1 och 2 har index för mejeriprodukter sålunda sjunkit till 90,9
under september 1958 (september 1956 = 100), medan index enligt tabell
3 utgör 95,7. Förklaringen till den nu ifrågavarande indexdifferensen för
mejeriprodukter ligger i den ökning av avgiftsbelastningen, som skett. Under
september 1956 uttogs nämligen nettoavgifter (utjämningsavgifter minus
utjämningsbidrag och smörpristillägg) å mejeriprodukter motsvarande
0,05 öre/kg invägd mjölk. 2 år senare motsvarade nettoavgifterna (inklusive
den nu tillkomna mjölkavgiften) 2,25 öre/kg mejerimjölk. Lägges den
avgiftsökning, som skett, till de avräkningspriser, som ligger till grund för
indexberäkningen i tabell 1 och 2, kommer indextalet för september 1958
för mejeriprodukter att ligga på 96,3 jämfört med 95,7 enligt producentprisindex
(tabell 3). På totalindex medför detta beräkningssätt eu stegring
med 1,9 enheter.
Den ökade avgiftsbeläggningen torde främst vara en följd av starkt ökad
export — innefattande en betydande lagerminskning — till kraftigt sjunkande
priser under vinterhalvåret 1957/58, vilken ställde stora krav på
SMR:s regleringskassa. Den anförda extraordinära exportförlusten medförde,
att SMR:s regleringskassa var praktiskt taget helt förbrukad den 1
september 1958. Den senaste tidens utveckling med minskad export
och stigande exportpriser har medfört en konsolidering av läget i SMR:s
regleringskassa. Under regleringsåret 1958/59 torde, såvitt nu kan bedömas,
kassan komma att dels kunna återuppbyggas till den »normala»
behållningen av ca 30 miljoner kr., dels ånyo kunna medge utbetalandet av
visst utjämningsbidrag — ca 1 öre/kg invägd mjölk eller ca 35 miljoner kr.
•— alternativt en sänkning av den allmänna mjölkavgiften.
Nu anförda förhållanden torde — sedda i stort — jämte vissa för det nu
löpande kalenderåret speciella utgifter för fryshuslagring etc. förklara den
ovan redovisade ökade avgiftsbeläggningen. Eller, med andra ord, nu gällande
parlipriser och avsättningsförhållanden möjliggör, sedan förlusterna
från förra året avvecklats, ett något högre avräkningspris under det kommande
året än det som beräknats för september 1958.
4 Diliang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 50
18
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
Bilaga B till PM
PM
angående utvecklingen av parti- resp. avräkningspriset på fläsk
Utgår man i jämförelsen mellan prisnivåerna under september månad
1956 resp. 1958 från den nominella storleken på partipriset, sådant det framräknas
inom jordbruksnämnden för användning bl. a. i producentprisindex,
och avräkningspriset, sådant det framräknas inom Sveriges slakteriförbund,
erhåller man följande resultat.
Tabell 1 |
1956 |
1958 |
Partipris .................. |
............ 442 |
405 |
Avräkningspris ........... |
............. 423 |
353 |
Index
(1956 = 100)
91,6
83,5
Den ganska stora skillnad i prisutvecklingen, som index utvisar, kan i
viss män förklaras av en del förändringar av faktorer, som påverkar det ena
eller andra prisslaget.
1. Medan avräkningspriserna hela tiden vägts med fasta vägningstal, förändras
däremot partiprisernas vägningstal varje månad (löpande 12 månaders
medeltal).
2. Avräkningspriserna redovisar det nettopris producenten får. Sålunda
har avdragits 2 avgifter, som uttagits med olika storlek vid olika tillfällen,
nämligen
a) slaktdjursavgiften
b) slakteriorganisationens interna regleringsavgift.
3. Under den nu aktuella perioden har värdet av utvunna biprodukter varierat
ganska starkt.
Punkt 1 medför att, om partipriset för september 1958 räknas om med
användande av samma vägningstal som för september 1956, årets pris blir
397 öre/kg i stället för 405. I
1956 |
1958 |
Index (1956 = 100) |
|
Partipris ................ |
................. 442 |
397 |
89,8 |
I punkt 2 påpekas inverkan av slaktdjursavgifterna. Dessa verkar generellt
så, att en ändring medför motsvarande ändring av kompensationsavgifterna,
vilket i sin tur resulterar i en lika stor ändring av partipriset. I
september 1956 motsvarade slaktdjursavgiften 7 öre/kg, medan den 2 år
senare höjts till 21 öre/kg. För att dels avräkningspriser och partipriser,
dels avräkningspriserna inbördes skall bli jämförbara, bör alltså avräkningspriserna
höjas med dessa belopp.
Under b) i punkt 2 erinras om den interna regleringsavgift, som under
vissa perioder uttagits inom slakteriorganisationen för att bestrida vissa
Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958
19
kostnader, främst i samband med lagring. Under september 1956 uttogs
ingen sådan avgift, medan under större delen av september i år uttaxerades
1 öre per kg fläsk. Avräkningspriset för sistlidna september bör alltså höjas
med motsvarande belopp för att det skall vara jämförbart med priset 2 år
tidigare.
Tabell 3
Nominellt avräkningspris, netto . ..
Justering för slaktdjursavgift.....
Justering för intern regleringsavgift
1956 |
1958 |
Index (1956 |
....... 423 |
353 |
|
....... +7 |
+21 |
|
...... — |
+ 1 |
|
Summa 430 |
375 |
87,2 |
Punkt 3. Det ekonomiska utbytet av biprodukterna inverkar givetvis på
slakteriernas betalningsförmåga. En schematisk beräkning visar, att biproduktsvärdet
för ett svin om ca 70 kg var drygt 1 öre högre per kg än samma
värde 2 år tidigare. För att uppnå jämförbarhet bör alltså avräkningspriset
för september 1958 reduceras med 1 öre.
Tabell 4
1956 |
1958 |
Index 1956 = 100) |
|
Avräkningspris ................. |
........ 430 |
374 |
87,0 |
Enligt punkt 1: Partipris ........ |
........ 442 |
397 |
89,8 |
Ytterligare en faktor kan ha inverkat, nämligen skillnaden i antalet ändringar
i avräknings- resp. partipriserna. Fn avräkningsnotering gäller per
vecka, medan ett partipris ofta gäller endast några dagar. I ett marknadsläge
då fläskpriserna är på uppåtgående och ändringar i partipriset företages
relativt ofta, visar erfarenheten, att avräkningspriserna har svårt att
följa med i utvecklingen. Anpassningen till det nya partiprisläget kommer
först senare. Om man gör en beräkning av partipriserna för hel månad genom
att låta priset på måndagen gälla för hela veckan, blir partipriset för
september 1956 oförändrat, medan det för sistlidna september blir 3 öre
lägre. Under dessa förhållanden skulle index för partiprisutvecklingen bli
394 X 100 ,
-442—= 89>1-
Den kvarstående differensen om 2,1 enheter torde, då samtliga inverkande
faktorer, bl. a. skillnaden i efterlikvidernas storlek, blivit kända, kunna
få sin naturliga förklaring.
Anm. I tabell 1 och 2 till »PM angående prisförändringarnas inverkan på jordbrukets ekonomiska
läge, m. m. l/» 1956—.i/9 1958» har icke använts det i denna promemoria begagnade
definitiva avräkningspriset för september 1958, 353 öre per kg, utan i stället ett preliminärt
beräknat pris om 357 öre per kg.
581084 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag